Kling!. Maj:ta Proposition Nr 87.

I

Nr 87.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring i
gällande grunder för pensionering av arméns befäl och
underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång
ur tjänst; given Stockholms slott den 16 februari
1923.

Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 februari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örke.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med
vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst hava i överensstämmelse
med riksdagens beslut fastställts den 22 juui 1877 (svensk
författningssamling nr 22 sid. 1). Enligt punkten 2 i nämnda grunder,
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 6‘7 käft. (Nr 87.) 35123 1

2

Kungi. Maj.is Proposition Nr 87.

sådan denna punkt nn lyder (ändrad senast år 1919, svensk författningssamling
nr 540), är pensionsåldern för inspektören för kavalleriet och
kommendanten i Boden bestämd till uppnådda 60 levnadsår.

Sedan fråga uppkommit om vidtagande av den ändring i nämnda
grunder, att pensionsåldern för bemälda officerare bestämdes till uppnådda
65 levnadsår, anmodade jag genom ämbetsskrivelse den 9 november
1922 chefen för generalstaben att avgiva det yttrande, vartill
han funne frågan därom föranleda.

Chefen för generalstaben har med anledning härav uti den 29 november
1922 avgivet utlåtande anfört följande.

Frågan om böjd pensionsålder för inspektören för kavalleriet och kommendanten
i Boden är icke ny. Vid 1915 års riksdag framlades en kungl. proposition i
ärendet i samma syfte som det nu i remissen angivna. Förslaget både tillstyrkts
av krigsbefälet, men vann dock icke riksdagens gillande.

Mot den ifrågasatta förändringen kunna ur militär synpunkt erinringar
anföras.

En ökning av pensionsåldern för någon eller några personalgrupper medför
i regeln minskad tjänstbarbet samt minskad tillgång på reservpersonal. I
fråga om här åsyftade beställningshavare — inspektören för kavalleriet och
kommendanten i Boden — göra sig dessutom vissa särskilda synpunkter gällande.

Inspektören för kavalleriet måste i särskild grad besitta full icke blott
andlig utan även kroppslig spänstighet för att kunna på ett tillfredsställande sätt
fylla sina uppgifter såsom främste målsman för ett truppslag, vid vilket stor rörlighet
och framkomlighet i terrängen äro oundgängliga.

Aven kommendanten i Boden bör naturligtvis fylla höga fordringar uti
dessa avseenden. Härvid bör särskilt beaktas, att de ''klimatiska förhållandena
i Boden äro synnerligen påfrestande, särskilt för personer, vilka uppnått mera
mogen ålder, och detta manar till försiktighet vid höjande av pensionsåldern för
dåvarande personal.

Men å andra sidan har det, synnerligast under senare tid, även gjorts gällande,
att till kommendant i Boden endast bör befordras eller transporteras
officer, lämplig för arméfördelningsckefs beställning. Skulle denna synpunkt i
framtiden bliva beaktad, komme kommendantens pensionsålder sannolikt att förlora
praktisk betydelse, emedan i ty fall endast undantagsvis någon officer torde
komma att kvarstå såsom kommendant i Boden efter fyllda 60 år.

Vad pensionsåldern för inspektören för kavalleriet angår, synes redan ett
motsvarande förhållande hava inträtt. Sedan nämnda inspektörs pensionsålder
år 1915 fastställdes, har nämligen ingen inspektör för kavalleriet lämnat den
aktiva tjänsten vid uppnådda 60 år.

Då emellertid under de senaste åren så gott som alla organisationsfrågor
ställts i samband med försvarsrevisionens arbete, torde vidtagande av åtgärder
även i här avsett ärende böra anstå, tills försvarsrevisionens betänkande föreligger.

Direktionen över arméns pensionskassa bar don 6 december 1922 avgivit
infordrat yttrande i ämnet samt därvid anfört, att direktionen ej

Kung!. Maj:tv Proposition Nr 87. 3

hade något att erinra mot det ifrågasatta framflyttandet av pensionsåldern
för inspektören för kavalleriet och kommendanten i Boden från
60 till 65 år, i synnerhet som 1913 års krigsbefäl i sitt på Kungl.
Maj:ts prövning ännu beroende förslag till ny militär pensionslag föieslagit
pensionsåldern för kommendanten i Boden till 65 år och dilektionen
i sin skrivelse den 20 januari 1915 i fråga om bestämmandet av
pensionsåldern för de genom den nya härordningen tillkomna nya beställningarna
föreslagit pensionsåldern för inspektören för kavalleriet till
65 eventuellt 60 år.

Uti den 25 januari 1923 avgivet yttrande bär statskontoret anfört,
att därest ej de av chefen för generalstaben anförda militära skälen ansåges
böra utgöra hinder för den ifrågasätta höjningen av pensionsåldern
för kavalleriinspektören och kommendanten i Boden, statskontoret för
sin del intet hade att erinra mot dess genomförande; men ville statskontoret
dock ifrågasätta, om ej avgörandet av den nu väckta frågan
utan men kunde anstå, till dess det 1921 års pensionskommitté meddelade
uppdraget att uppgöra förslag till eu pensionslag för militära befattningshavare
blivit slutfört.

Inspektören för kavalleriet och kommendanten i Boden, vilka tidigare
åtnjutit samma lön som överstar, hava vid den nya löneregleringen
för den militära personalen tillika med militärbefälhavaren på Gottland
placerats i en särskild lönegrad — 7. lönegraden — mellan överste- och
generalsgraderna. Jämväl i avseende å pensionsförmånernas storlek bilda
nämnda tre beställningshavare numera en grupp för sig, enär genom de
av 1922 års riksdag antagna grunder för pensionsförbättring åt arméns
och marinens personal pensionsförmånerna för dessa beställningshavare
fastställts till ett högre sammanlagt belopp än för överstarna, med vilka
de tidigare varit i sådant hänseende likställda. Nu angivna förhållanden
synas mig tala för, att likställigheten mellan de tre beställningshavarna
genomföres även i så måtto, att pensionsåldern för kavalleriinspektören
och kommendanten i Boden höjes till 6o år eller samma pensionsålder,
som gäller för militärbefälhavaren på Gottland. Chefen för generalstaben
bär visserligen ansett, att med vidtagande av åtgärder i detta syfte
borde anstå i avvaktan på försvarsrevisionens förslag. Då emellertid eu
ändring av pensionsåldern för nämnda beställningshavare icke torde
kunna anses föregripa de beslut, vartill försvarsrevisionens förslag kunna
föranleda, och då ett beslut redan i år i förevarande ärende kan få
praktisk betvdelse i avseende på besättandet av en av ifrågavarande be -

Departements chefen.

4 Kung1. Maj:ts Proposition Nr 87.

ställningar, finner jag mig böra förorda, att denna fråga redan nu upptages
till prövning.

Departementschefen föredrager härefter ett i enlighet med vad sålunda
anförts avfattat »Förslag till kungörelse om ändrad lydelse av punkten 2 i de
av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna grunder för pensionering av arméns
befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur
tjänst)> (Bil. A) samt hemställer, att detta förslag måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till godkännande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Thomas Adlercreutz.

Kung!. Maj:ta Proposition Nr 87.

Bil. A.

Förslag

till

kungörelse om ftndrad lydelse av punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen
antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl
med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst.1)

Härigenom förordnas, att punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med
rikdagen antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl
med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst skall
erhålla följande ändrade lydelse:

2.

En var av förenämnda änibets- och tjänstemän, vilken vid avskedstagandet
stått i statens tjänst i 30 år, eller, om han är underofficer vid
värvat garnisonsregemente eller fortifikationen, i 25 år, samt i övrigt
till arméns pensionskassa erlagt stadgad pensionsavgift och är till pension
ur kassan berättigad, äger att efter erhållet avsked undfå fyllnadspension,
beräknad enligt punkten 1 här ovan, om tillika följande levnadsår
äro uppnådda, nämligen av:

a) generaler av alla grader, generalfältläkaren, generalintendenten,

inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden, militärbefälhavaren
å Gottland, krigsarkivarien, förrådsvaktmästare samt vaktmästare vid
militära ämbetsverk och staber...................................._ år;

b) regements- och sekundchefer ävensom övriga chefer för särskilt
för sig bestående militära kårer, överstar vid generalstaben, fortifikationen
och intendenturkåren, överfältläkaren, chefen för krigshögskolan, chefen
för artilleri- och ingenjörhögskolan, chefen för krigsskolan, professorn
vid generalstaben, överstelöjtnanter och majorer vid intendenturkåren,
fältläkare, överfaltveterinären, fälttygmästaren, styresmän för^ artilleriets
fabriker, tygmästare, regementsläkare, byråassistenten å armeförvaltningens
sjukvårdsstyrelses fältläkarbyrå, överläkaren med regementsläkares
lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm, fältveterinärer, regementsveterinärer,
byråassistenten å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältveterinärbyrå,
tygingenjörer, fabriksingenjörer, tygförvaltare, tabriksförvaltare,
kassörer och förrådsförvaltare vid fortifikationen, förvaltare vid intendenturkåren,
fanjunkare vid krigsskolan, tygunderofficerare, öververkmästare,

x) Senaste lydelse se 1919: 540.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 67 käft. (Nr 87.)

351 23

6

Kungl. Maj.is Proposition Nr 87.

verkmästare, besiktningsrustmästare, tygverkmästare, departementsskrivare,
poliskommissarien vid fästningspolisen i Boden samt överkonstaplar
och konstaplar vid fästningspolisen i Boden och å Karlsborg, tygskrivare,
fabriksskrivare, tyghantverkare, fortmaskinister, gevärsliantverkare
och hantverkare vid trängen ................................................................. 60 år;

c) övriga i mom. b) ej upptagna regementsofficerare, chefen för ar tilleristaben,

kaptener vid intendenturkåren, bataljonsläkare, assistenten
å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältläkarbyrå, överläkaren med
bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm samt bataljonsveterinärer.
....................................................................................................... 55 år;

d) officerare av kompaniofficers grad med undantag av kaptener

vid intendenturkåren, underofficerare med undantag av fanjunkare vid
krigsskolan, förvaltare vid intendenturkåren och tygunderofficerare ävensom
musikpersonal .................................................................................. 50 år.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.