Kungl. Maj:ta proposition Nr 68.
1
Nr 68.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensioner åt e. o.
tjänstemannen i statistiska centralbyrån V. E. A. Ilesseldal
samt kontrollören vid brännvinstillverkningen N. Adrian; given
Stockholms slott den 9 februari 1923.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att bifalla de iörslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1923.
Närvarande:
Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför:
l:o.
I skrivelse den 30 september 1922 har statistiska centralbyrån Pension åt
hemställt om pension åt extra ordinarie tjänstemannen i ämbetsverket e- °- fiänsteVilhelm
Edvard Adrian Hesseldal från och med den 1 juli 1923 samt v.^åi.
till stöd härför anfört: Hesseldal.
»Hesseldal är född den 4 mars 1856 och kommer alltså vid den nämnda tid- Statistiska
punkten att hava uppnått en levnadsålder av 67 år 3 månader och 27 dagar. Han centralbyrån.
antogs i statistiska centralbyråns tjänst den 16 juli 1889 och kan, då han hittills
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 51 käft. (Nr 68.) 1
Statskontoret.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.
icke åtnjutit sådan ledighet som enligt gällande bestämmelser skall frånräknas vid
tjänstårsberäkning, antagas den 1 juli 1923 räkna en tjänstetid av 33 år It Va
månader. Avlöningen, som tidigare utgått enligt växlande grunder, har under tiden
från och med den 1 juni 1912 till och med den 31 december 1921 utgjort 2,400
kronor för år, vartill under åren 1919 — 1921 kommit tillfällig löneförbättring med
600 kronor för år. Hesseldals avlöning har alltså sedan år 1912 varit densamma,
som enligt beslut vid 1914 års riksdag fastställdes för kvinnligt biträde av tredje
graden med båda ålderstilläggen intjänade, numera kvinnlig kontorsskrivare. Med
hänsyn härtill har Hesseldal från innevarande års början placerats i 8:e lönegraden
för manliga tjänstemän enligt nådiga kungörelsen med avlöningsbestämmelser för
icke ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, den 31 december 1921, och har med stöd av
10 § 1 mom. i nämnda kungörelse tilldelats lön i 13:e löneklassen enligt löneplanens
för ordinarie tjänstemän avdelning B. Hans avlöning utgör alltså från och
med den 1 januari innevarande år 4,932 kronor för år.
Anledningen till att Hesseldal, trots sin långa tjänstetid, fortfarande kvarstår
såsom extra ordinarie tjänsteman är den, att han, som endast avlagt studentexamen,
icke fyllt de formella kompetensvillkoren för befordran till aktuarie, och
såsom varande man ej heller kunnat befordras till ordinarie biträde. Med hänsyn
härtill och det maktpåliggande och högt kvalificerade arbete, som Hesseldal utfört,
hemställde statistiska centralbyrån i underdånig skrivelse den 29 september 1913,
att för Hesseldal måtte på allmänna indragningsstaten uppföras en avlöning av
2,400 kronor, med tjänstgöringsskyldighet, som för ordinarie biträden i ämbetsverket
kunde komma att stadgas. 1 häröver avgivet utlåtande förklarade sig emellertid
statskontoret icke kunna förorda den av statistiska centralbyrån ifrågasatta
åtgärden, helst Hesseldal icke blott i arvode redan uppbure det belopp, som föreslagits
såsom avlöning å den ifrågasatta tjänsten, utan även erhållit rätt att årligen
åtnjuta semester under en månad ävensom att vid förfall på grund av sjukdom
bibehålla viss del av sitt arvode. Vidare syntes det enligt statskontorets mening
med avseende å frågan om pension för Hesseldal kunna förutsättas, att riksdagen
på därom i sinom tid av Kungl. Maj:t gjord framställning komme att bevilja
Hesseldal dylik förmån. Föredragande departementschefen förklarade sig (statsrådsprotokollet
den 14 maj 1914) biträda vad statskontoret yttrat, och föranledde
centralbyråns ifrågavarande hemställan ingen Eders Kung!. Maj:ts åtgärd.
Då centralbyrån saknar kännedom om, vilka grunder för framtiden äro avsedda
att tillämpas ifråga om extra ordinarie tjänstemäns pensionerande, kan ämbetsverket
icke föreslå något visst pensionsbelopp för Hesseldal.»
Statskontoret, som den 10 november 1922 avgivit infordrat utlåtande
i ärendet, anför därvid följande:
»I anledning av vad statistiska centralbyrån i sin förevarande framställning
anfört beträffande Hesseldals tjänstgöring i ämbetsverket, synes det statskontoret
rimligt att åt honom beredes någon pension vid av.Nkedstagandet; och tillåter sig
statskontoret till stöd härför erinra, att innevarande års riksdag beviljat pension åt
kanslisekreteraren i Kungl. Maj:ts kansli friherre O. T. Hermelin på grund av hans
anställning såsom amanuens i lantförsvarsdepartementet.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.
Beträffande beloppet av den ifrågasatta pensionen får statskontoret i underdånighet
anföra följande.
Enligt vad statistiska centralbyrån upplyser, har Hesseldal från och med
detta års ingång placerats i lönegraden 8 av löneplanen för manliga tjänstemän i
nådiga kungörelsen nr 778 år 1921. Den av honom uppehållna tjänsten skulle
alltså enligt 5 § av samma kungörelse närmast motsvara tjänst i lönegraden B 8
av avlöningsreglementet nr 451/1921. Vid bestämmande av Hesseldals pension
torde alltså som utgångspunkt kunna tagas pensionsunderlaget för ordinarie tjänsteman
i sistnämnda lönegrad, 3,036 kronor. Av förevarande framställning framgår
emellertid, att Hesseldal vid uppnående av 67 års ålder kommer att innehava endast
33 tjänstår. Han skulle alltså, om pensionslagen varit på honom tillämplig,
hava tilldelats avkortad pension motsvarande 33/35 av pensionsunderlaget, vilket
med nyss angivna pensionsunderlag skulle utgöra 2,860 kronor. Då nu Hesseldal
icke erlagt några avgifter för sin pensionering och pensionerna enligt civila pensionslagen
till en tredjedel hava karaktären av avgiftspension, borde sistnämnda
belopp reduceras med en tredjedel; pensionen skulle alltså efter vederbörlig avrundning
bliva 1,908 kronor.
Emellertid skulle det också kunna tänkas, att pensionen för Hesseldal —
då han ju endast under helt kort tid uppburit den till honom nu utgående, väsentligt
höjda avlöningen — bestämdes med hänsyn till hans arvode före detta års ingång.
Om därvid samma beräkningsgrund tillämpades som beträffande den friherre
Hermelin såsom ovan nämnts tilldelade pensionen, skulle Hesseldals pension bliva
33 2
rrx^x 2,400, eller, efter avrundning till närmast högre tiotal kronor, 1,510 kronor.
DO O
De två nu ifrågasatta pensionsbeloppen skulle komma att, inberäknat dyrtidstillägg
och, beträffande det senare alternativet, pensionstillägg, medföra ungefärligen
samma årsinkomst. Vid sådant förhållande och då man hittills vid bestämmande
av pensioner från allmänna indragningsstaten alltid tillämpat de äldre
pensioneringsgrunderna, synes det senare alternativet vara att föredraga.
Statskontoret får därför i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t i
anledning av förevarande framställning mätte genom proposition föreslå riksdagen
medgiva att e. o. tjänstemannen i statistiska centralbyrån Vilhelm Edvard Adrian
Hesseldal må från och med månaden näst efter den, varunder han efter uppnådd
ålder av 67 år avgår från sin nämnda anställning, under sin återstående livstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,510 kronor.»
Lika med statistiska centralbyrån och statskontoret anser jag, att Departementspension
av statsmedel skäligen bör beviljas e. o. tjänstemannen Hessel- chetendal;
och torde, på sätt statskontoret föreslagit, pensionsförmånen böra
utgå från och med månaden näst efter den, varunder han efter uppnådd
ålder av 67 år avgår från sin nu innehavda anställning. I fråga om
pensionsbeloppets storlek ansluter jag mig till det av statskontoret förordade
alternativet, dock att beloppet torde böra avrundas till 1,500
kronor.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.
Pension åt
kontrollören
N. Adrian.
Kontrollstyrelsen.
att e. o. tjänstemannen vid statistiska centralbyrån
Vilhelm Edvard Adrian Hesseldal må från och
med månaden näst efter den, varunder han efter uppnådd
ålder av 67 år avgår från sin befattning i statistiska
centralbyrån, under sin återstående livstid åtnjuta pension
från allmänna indragningsstaten till belopp av
1,500 kronor årligen.
2:o.
I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Värmlands län
överlämnad skrift har kontrollören Natanael Adrian, vilken av länsstyrelsen
förordnats att för tiden 1 oktober 1922—30 september 1923
tillsvidare vara kontrollör vid brännvinstillverkningen inom nämnda
län att i mån av behov till tjänstgöring inkallas, anhållit om rätt till
fortsatt tjänstgöring, så länge hälsa och krafter det medgåve, eller ock
att komma i åtnjutande av en årlig pension. Till stöd för sin anhållan
har sökanden framhållit, att han, som alltsedan år 1889 eller under icke
mindre än 34 år varit årligen inkallad i tjänstgöring såsom kontrollör,
numera på grund av kontrollstyrelsens cirkulär den 30 maj 1921, ehuru
av länsstyrelsen förorduad såsom kontrollör jämväl för tiden intill den
1 oktober 1923, på grund av för hög ålder icke blivit av vederbörande
överkontrollör inkallad till tjänstgöring och sålunda berövats möjligheten
att erhålla medel för sitt uppehälle.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att sökanden, som är född
den 23 februari 1850, haft kontinuerlig anställning vid olika brännerier
från och med tillverkningsåret 1888—1889 till dess han under tillverkningsåret
1922—1923 upphört att tjänstgöra; att sökanden numera är
medellös och icke i form av pension eller eljest äger någon stadigvarande
inkomst; samt att sökandens tjänstgöring alltigenom varit väl
vitsordad.
Kontrollstyrelsen, som den 24 november 1922 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet, har därvid, så vitt angår pension åt sökanden, anfört
huvudsakligen följande:
Sökanden hade fullgjort tjänstgöring vid brännvinskontrollen allt sedan år
1889 eller under icke mindre än 34 år. De många intyg om duglighet och nit under
en sällsynt långvarig tjänstgöring, som Adrian kunnat förete och vilka kontrollstyrelsen
varit i tillfälle att fullständiga genom vitsord från överingenjören inom
styrelsen E. Envall, vore av den beskaffenhet, att Adrian under nu iråkat ekonomiskt
obestånd borde under ålderdomens dagar, så långt möjligt vore, understödjas.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 68. 5
Om så skedde, vore ingen fara för efterföljd av andra sökande, då Adrian från
rilknat
några äldre pensionerade underofficerare, för så vitt styrelsen hade sig bekant,
vorden ende brännvinskontrollör, vilken haft så lång tjänstgöring J^ver
trettio år. Kontrollstyrelsen ville sålunda förorda hans framställning om erhållande
av årlig P®^°om pensionsbeloppet hade kontrollstyrelsen ansett sig höra utgå från
de grunder till ifrågaställd pensionering av viss personal vid sockerkontrollen, vilka
funnes angivna i propositionen nr 208 (sid. 54) till 1919 års "kadi»g och som sedermera
med viss modifiering funnit tillämpning vid den under år _ 1922 enligt
föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 28 juli 1922 verkställda pensioneringen av
vissa kontrolltjänstemän vid sockerraffinaderiema. Med tillämpning av ^ssa gnmd
skulle pensionsbeloppet, enligt inom styrelsen verkställd beräkning, i sm helhet ut
" 1P072 kronor 49 öre* Avrundat uppåt till med 12 delbart närmaste krontal
bleve ay vad sålunda anförts och med hänsyn t di
variea och väl vitsordade tjänstgöring finge kontrollstyrelsen hemställa, att Kungl.
Mal t ville hos riksdagen göra framställning därom, att kontrolloren Natanael Adrian
berättigades att under sin återstående livstid åtnjuta årlig pension av ettusenåttio
kronor räknat från och med månaden näst efter den, då han visst sig hava panträtt
det honom nu meddelade förordnande att vara kontrollör vid biannvinstillve
ningen i Värmlands län.
Statskontoret har i avgivet utlåtande tillstyrkt framställningen om stat,kontoret.
pension åt Adrian på sätt kontrollstyrelsen hemställt.
Nåo-ra allmänna bestämmelserom pensionering av kontrollörerna
vid brännvinstillverkningen äro icke meddelade. Särskilda åtgärder för
beredande av pension åt dylika befattningshavare hava icke heller hittills
varit erforderliga. I det föreliggande fallet synas mig emellertid
sådana omständigheter föreligga, att kravet på pension åt sökanden
rimligtvis icke kan avvisas. Sökanden har under 34 ar haft förordnanden
såsom kontrollör, och hans effektiva tjänstgöring uppgår till nära
15 år Han saknar annan pension av statsmedel och ar medellös. Jag
finner med hänsyn härtill billigheten bjuda, att någon pension beredes
sökanden genom statens försorg. I fråga om pensionsbeloppets storlek
ansluter jag mig till kontrollstyrelsens, av statskontoret bitradda förslag.
Liksom tidigare i visst fäll ägt rum i fråga om pension åt kontrollör
vid sockerbeskattningen torde den nu ifrågasatta pensionen hora
utgå från allmänna indragningsstaten. .
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att kontrollören vid brännvinstillverkningen Natanael
Adrian må från och med månaden näst efter den,
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 54 käft. (Nr 68.)
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 68.
varunder han frånträtt innehavande förordnande såsom
kontrollör, under sin återstående livstid åtnjuta pension
från allmänna indragningsstaten till belopp av
1,080 kronor årligen.
Vad föredragande departementschefen under l:o—
2:o här ovan hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla
samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bil. litt... . vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Martin Philipson.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTBYCKEEI-AKTIEBOLAG, 1923.