Kungl. Maj.ts proposition Nr 56.
1
Jir 56.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1924 års taxering
till inkomst- och förmögenhetsskatt samt till bevillning av inkomst
m. m.; given Stockholms slott den 9 februari 1923.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning med särskilda bestämmelser
om avdrag vid 1924 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
samt till bevillning av inkomst in. m.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1923.
1 samt.
44 käft. (Nr 56.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.
Förslag
k- '',h - ■ ■ ■ till
förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1924 års taxering till
inkomst- och förmögenhetsskatt samt till bevillning av inkomst m. m.
Härigenom förordnas, att de bestämmelser, som meddelats i förordningarna
den 3 november 1922 med särskilda bestämmelser om avdrag
vid 1923 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt (nr 540)
samt till bevillning av inkomst (nr 541) ävensom i förordningen samma
dag (nr 542) om särskild lydelse av det vid förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering fogade
formulär nr 1 att gälla vid 1923 års taxering, skola äga giltighet även
vid 1924 års taxering.
Kungl. Maj:fn proposition Nr ~>(i.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Mafi.l
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1923.
Närvarande:
Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson. Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, örne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför:
Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om provisorisk
förhöjning av de skattefria avdragen vid 1924 års taxering till
inkomst- och förmögenhetsskatt samt till bevillning av inkomst.
Storleken av de i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade skattefria orts- och familjeavdragen är beräknad efter
den i juli månad 1914 rådande prisnivån, dock med i genomsnitt ungefär
20 procents förhöjning. De i fråga om bevillningstaxeringen normalt
gällande avdragen äro bestämda till i allmänhet hälften av inkomstskatteavdragen
och torde få anses hänföra sig till samma prisnivå som
dessa.
Under dyrtiden hava orts- och familjeavdragen icke kunnat bibehållas
vid de för normala tider beräknade beloppen, utan hava de genom
särskilda för ett år i sänder intill år 1923 gällande förordningar höjts
med 50 procent. Ortsavdragen utgjorde sålunda år 1922 i de olika
ortsgrupperna 900, 1,050, 1,200, 1,350 och 1,500 kronor samt familjeavdragen
300 kronor för varje person. Vid bevillningen utgjorde de
skattefria avdragen hälften av de vid statsbeskattningen gällande, dock
i förekommande fall avrundade nedåt till jämna femtiotal kronor. De
bestämmelser i ämnet, som gälla beträffande innevarande års taxering,
återfinnas i förordningar den 3 november 1922, nr 540, 541 och 542.
Enligt dessa bestämmelser utgöra vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt
ortsavdragen inom de olika ortsgrupperna 700, 800,
900, 1,100 och 1,200 kronor samt familjeavdragen 300 kronor för varje
person; vid bevillningstaxeringen uppgå avdragen till hälften av angivna
belopp. I fråga om de skäl, som lågo till grund för denna sänkning
av de skattefria avdragen, tillåter jag mig att hänvisa till det utdragav
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 mars 1922, som
var fogat vid propositionen nr 210 till 1922 års riksdag.
Den nedgång i den allmänna prisnivån, som tagit sin början Departementsunder
år 1920, har därefter stadigt fortsatt. Medan prisnivån vid kvar- ehetcn
-
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.
talsskiftet september-oktober 1920 enligt socialstyrelsens beräkningar
utgjorde 281 procent av 1914 års nivå, hava motsvarande siffror vid
de följande kvartalsskiftena utgjort respektive 271, 249, 236, 231, 216,
195, i90, 190 och 183, sistnämnda siffra alltså vid årsskiftet 1922—1923.
Vid anmälan den 8 januari 1923 av finansplan för budgetåret 1923—
1924 framhöll jag, bland annat, att det för denna statsregleringsperiod
icke kunde anses tillrådligt att räkna med en lägre genomsnittlig levnadskostnadsindex
än 175.
Ehuru man sålunda enligt min mening fortfarande torde kunna
räkna med någon sänkning i den allmänna prisnivån, lärer denna sänkning
icke kunna väntas bliva så betydande, att den bör föranleda en
minskning av de skattefria avdragen under de för 1923 års taxering
gällande. Av tekniska skäl måste man nämligen dels behålla en enkel
relation mellan stats- och kommunalskatteavdragen, dels röra sig med
jämna belopp, om möjligt fulla femtiotal kronor för bådadera slagen
avdrag. Skulle en sänkning av avdragen ske, borde denna alltså för
kommunalbeskattningens vidkommande utgöra 50 kronor för varje person,
motsvarande 100 kronor i fråga om statsbeskattningen. Detta synes
mig icke vare sig för orts- eller familjeavdragens vidkommande kunna
ifrågasättas. Då å andra sidan en höjning av avdragen utöver de för
år 1923 gällande lärer vara utesluten, förordar jag ett bibehållande av
de skattefria avdragen vid den höjd, som gäller vid 1923 års taxering.
Med hänsyn till att bestämmelserna om skattefria avdrag vid
1923 års taxering sålunda oförändrade böra tillämpas vid 1924 års
taxering, torde den nu ifrågasatta förordningen i ämnet endast böra
innefatta bestämmelse om fortsatt giltighet av samma bestämmelser.
Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet
utarbetat förslag till förordning med särskilda bestämmelser
om avdrag vid 1924 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
samt till bevillning av inkomst m. m. samt hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och
förordnar, att proposition av den lydelse, bil. litt.
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Martin Philipson.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.