Kung!. Maj:ta Proposition Nr 38.

Nr 38.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension ä
allmänna indragnings staten åt vissa i sjöförsvarets tjänst
anställda personer; given Stockholms slott den 2 februari
1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen under punkterna l:o—3:o hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
februari 1923.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Olsson, Nothix, Svensson, Hansson, Åkerman,
Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anhåller att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning inkomna framställningar angående beredande av
pension åt vissa i sjöförsvarets tjänst anställda personer samt anför därvid
följande.

198 as

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 38.

Ang.

pension åt
fortifikations -arbetaren P.
A. Pettersson.

6

l:o.

I skrivelse till marinförvaltningen den 15 mars 1922 tiar befälhavande
amiralen i Karlskrona gjort framställning om beredande av pension
åt fortifikationsarbetaren vid fortifikationsförvaltningen i Karlskrona
fästning Per August Pettersson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Pettersson, som är född
den 18 april 1865, alltsedan år 1890 varit anställd i statens tjänst; att
lian är till hälsan så försvagad, att han är oförmögen att förrätta något
arbete; samt att han efter avskedstagandet är utan existensmedel och
har hustru att försörja.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har marinförvaltningen
i skrivelse till Kung]. Maj:t den 6 april 1922 erinrat, att fortifikationsarbetare
icke vore tillförsäkrade förmånen av statspension. Riksdagen
hade emellertid i flera fall efter framställning beviljat pensioner åt arbetare,
vilka förrättat arbete åt staten. Med hänsyn till den långa tid
Pettersson varit anställd i statens tjänst samt de bevekande omständigheter,
som i övrigt förelåge, ansåge marinförvaltningen, i likhet med befälhavande
amiralen i Karlskrona, billigt, att Pettersson genom pension
bereddes någon hjälp till livsuppehälle efter avskedstagandet. I avseende
å pensionsbeloppet ville marinförvaltningen erinra därom, att fortifikationsarbetare
under de senaste åren beviljats pensioner till belopp av
400 kronor för år, vilket belopp syntes ämbetsverket skäligt i fråga om
förevarande arbetare. Marin förvaltningen hemställde i anledning härav,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten
bevilja Pettersson en årlig pension av 400 kronor att utgå från
och med månaden näst efter den, under vilken han erhölle avsked från
sin tjänst.

Statskontoret har i utlåtande den 11 juli 1922, med erinran att 1922
ars riksdag beviljat årlig pension från allmänna indragningsstaten å
400 kronor åt fortifikationsarbetaren vid Ålvsborgs fästning Jöns Pettersson
(riksdagens skrivelse nr 302, punkt 38), tillstyrkt marinförvaltningens
förslag.

Lika med myndigheterna finner jag billighetsskäl tala för, att pension
av statsmedel beredes Pettersson. Mot det föreslagna pensionsbeloppet,
400 kronor för år, har jag intet att erinra. Pensionen torde
emellertid, i likhet med vad genom kungl. brevet den 17 februari 1922
(Svensk författningssamling nr 69) stadgats beträffande pensioner till viss

Kmigl. Muj:ts Proposition AV 38.

personal vid marinen, böra utgå från och med dagen näst efter den, då
avgång från tjänsten äger rum.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att fortifikationsarbetaren vid fortilikationsförvaltningen i
Karlskrona fästning Per August Pettersson må från och med
dagen näst efter den, då han entledigas från sin anställning,
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av 400 kronor.

2:o.

Enligt kungörelsen den 25 november 1910 (Svensk förfatlningssamling
nr 130, sid. 6), angående pensionering av de vid marinen anställda
förmän bland daglönare, sjlikvaktare och övriga daglönare, erfordras
för rätt att komma i åtnjutande av pension enligt kungörelsen
dels en tjänstetid av minst 25 år och dels att antingen hava uppnått
C>5 levnadsår eller efter uppnådda 00 levnadsår befinnas vara på grund
av försvagat hälsotillstånd eller nedsatta krafter mindre tjänlig till arbete
vid marinen eller ock efter uppnådd levnadsålder av 55 år befinnas av
behörigen styrkt sjukdom vara för framtiden oförmögen till utförande
av arbete därstädes.

Enligt kungörelsen den 24 augusti 1920 (Svensk författningssamling
nr 645) bestämdes pensionen för daglönare, som pensionerades efter
den 30 juni 1920, att utgöra vid en tjänstetid av 25 år för förman och
sjukvaktare 600 kronor samt för annan daglönare 500 kronor, vartill
komme förhöjning intill viss gräns av nämnda pensionsbelopp med 20
kronor för varje fullt tjänstår därutöver.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 november 1917 hemställde
marinförvaltningen på given anledning, att åt daglönaren vid flottans
varv i Karlskrona Karl Oscar Olsson, som skadats genom olycksfall
under arbete å varvet den 7 augusti 1906 men underlåtit att inom föreskriven
tid framställa krav om ersättning för skadan, vilken enligt utlåtande
från riksförsäkringsanstalten borde anses hava för Olsson medfört
nedsättning i arbetsförmågan med tjugufem procent, måtte utverkas
livränta till belopp, motsvarande den livränta, han skulle hava erhållit,
därest han varit berättigad till ersättning enligt lagen den 5 juli 1901
angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, eller med
75 kronor för år. Sedan statskontoret den 28 november 1917 avgivit

Ang. pension
ät daglönaren
K. O. Olsson.

8 Kunyl. Maj. ts Proposition Nr 38.

utlåtande i ärendet samt därvid uttalat, bland annat, att den skada, som
Olsson genom olycksfallet lidit, icke syntes böra föranleda till beredande
av understöd åt honom, förrän han avginge från sin anställning såsom
daglönare, fann Kung]. Maj:t genom beslut den 14 december 1917 frågan
icke till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.

I skrivelse till marinförvaltningen den 18 november 1922 har nu
varvschefen vid flottans station i Karlskrona meddelat, att Olsson på grund
av tilltagande sjuklighet inom närmaste framtiden måste avgå från sin
anställning utan att han, som icke tjänat staten i 25 år, vore berättigad
till pension genom flottans pensionskassa, samt hemställt, att marintörvaltningen
måtte göra förnyad framställning om beredande av ersättning
åt Olsson för den lidna kroppsskadan.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Olsson är född den 28
februari 1867; att han, som erhållit sin första anställning vid flottans
varv i Karlskrona den 22 april 1893, jämlikt ett den 27 april 1922 meddelat
utdrag ur rulla sistnämnda dag tjänstgjort vid varvet sammanlagt
omkring 22 år 5 månader; att han från varvet åtnjuter, utom dyrtidstillägg,
avlöning med omkring 1,344 kronor för år; samt att han lider
av höggradig åderförkalkning och anses ej kunna tillfriskna.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har marin/förvaltning en
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 november 1922 anfört, att mariniörvaltningen
funnit omständigheterna böra föranleda, att Olsson tillerkändes
pension av statsverket, varvid frågan om ersättning enligt grunderna
i 1901 års lag torde förfalla. Därest Olsson tjänat staten i 25
år, skulle han jämlikt ovanberörda kungörelse den 24 augusti 1920 varit
berättigad till årlig pension av 500 kronor genom flottans pensionskassa.
Marinförvaltningen erinrade, att 1922 års riksdag på därom av Kung].
Maj:t gjord framställning (proposition nr 29) beviljat vissa daglönare
vid flottans varv i Stockholm, vilka varit anställda i 20 men ej 25 år,
årliga pensioner av 450 kronor (riksdagens skrivelse nr 302, punkt 19).
Enligt utredningen i nyssnämnda ärende motsvarade dessa pensionsbelopp
vad av riksdagen under senare ar beviljats tygarbetare vid armén
med ungefär lika lång anställningstid. Med anledning härav hemställde
marinförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att Olsson finge från och med månaden näst efter den, varunder han
erhölle avsked från sin anställning vid flottans varv i Karlskrona, under
sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension
av 450 kronor.

Kung1. Majds "Proposition Nr SS. 9

Statskontoret har i utlåtande deri 3 januari 1923 tillstyrkt utverkande
av pension åt Olsson med det av marinförvaltningen föreslagna beloppet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, bär Olsson icke uppnått
den för erhållande av pension stadgade tjänstetiden, och är han
icke heller berättigad till ersättning i anledning av den skada, han under
arbete i statens tjänst ådragit sig. I likhet med myndigheterna anser
jag emellertid rättvisa och billighet kräva, att genom statens försorg
något understöd beredes honom, då han nu på grund av sjukdom nödgas
avgå från sin anställning, och synes mig detta i enlighet med av marinförvaltningen
framställt förslag böra utgå i form av årlig pension från
allmänna indragningsstaten. Vad beträffar pensionens storlek ansluter
jag mig till myndigheternas förslag. Pensionen torde böra utgå från
och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten äger rum.

Jag hemställer alltså, atc Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att daglönaren vid flottans varv i Karlskrona Karl Oscar
Olsson må från och med dagen näst efter den, då han entledigas
från sin anställning vid varvet, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
av 450 kronor.

3:o.

Enligt förenämnda kungörelse den 25 november 1910 (Svensk författningssamling
nr 130, sid. 6) är daglönare vid marinen under vissa
förutsättningar berättigad till pension vid avgång ur tjänsten. Kungörelsen
i fråga är dock icke tillämplig å kvinnlig daglönare. Emellertid
har riksdagen i ett flertal fall på framställning av Kungl. Magt beviljat
kvinnliga daglönare vid marinen pension från allmänna indragningsstaten.

I en till stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm ställd
och av denne med tillstyrkan till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse har
stationsintendenten vid stationen gjort framställning om beredande av pension
åt daglönare!! å beklädnadsverkstaden vid nämnda station Josefina
Wilhelmina Blomqvist, född Andersson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Blomqvist är född den 20
november 1860; att hon antagits till daglönare vid beklädnadsverkstaden
den 3 april 1894 samt där tjänstgjort till den 29 juni samma år ävensom
att hon erhållit förnyad anställning vid beklädnadsverkstaden den
16 oktober 1895, vilken anställning hon fortfarande innehar; att hon
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 32 höft. (Nr 37—39.) i98 23 2

Ang• pension
åt kvinnliga
daglönaren
J. W. Blomqvist.
, född
Andersson.

10

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 38.

från och med den 1 december 1920 åtnjuter dagavlöning med 4 kronor
70 öre; samt att hon, på grund av kronisk reumatism med betydligt förminskad
rörelseförmåga, är för all framtid lidande av väsentligt nedsatt
arbetsförmåga.

I infordrat yttrande den 5 april 1922 har direktionen över flottans
''pensionskassa tillstyrkt, att pension från allmänna indragningsstaten måtte
beredas Blomqvist.

I utlåtande den 4 maj 1922 har marinförvaltningen, under åberopande
av proposition nr 107 till 1922 års riksdag angående pension å
allmänna indragningsstaten åt kvinnliga daglönarna G. C. H. Ljunglöf
och I. W. Svensson ävensom riksdagens i anledning därav fattade beslut
(riksdagens skrivelse nr 302, punkt 31), anfört, att marinförvaltningen,
med hänsyn till att manlig daglönare under motsvarande förhållanden
skulle hava bekommit ett pensionsbelopp av 520 kronor, funne föreva- *
rande kvinnliga daglönares pension skäligen böra bestämmas till 400
kronor för år, ävensom hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att Blomqvist finge från och med dagen näst efter den,
då hon erhölle avsked från sin anställning vid stationen, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd
av 400 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 17 juli 1922 tillstyrkt marinförvaltningens
i ärendet gjorda hemställan.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att daglönaren å beklädnadsverkstaden vid flottans station
i Stockholm Josefina Wilhelmina Blomqvist, född Andersson,
må från och med dagen näst efter den, då hon entledigas från
sin anställning, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 400 kronor.

Vad departementschefen ovan under punkterna
l:o—3:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Tor Ericsson-Årje.