Kungl. Maj.ts proposition Nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;
given Stockholms slott den 14 maj 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker;

dels ock bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Bihang till riksdagens protokoll 1923.

188 höft. (Nr 232.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

Förslag

till

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt ä spritdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

Omsättningsskatt.

1 §''

För spritdryckei-, som försäljas här i riket, skall, i den utsträckning
här nedan sägs, till staten erläggas en avgift, benämnd omsättningsskatt.

2 §.

Omsättningsskatten upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens inköp
av spritdrycker och utgår med 50 procent av det belopp, för vilket
bolagen inköpa sådana drycker; dock att skatten för renat egentligt
brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken
genom den för övervakande av detalj handelsbolagens inköp tillsatta prisoch
inköpsnämnden inköpes i buteljerat skick, utgå efter det pris,
drycken skulle betingat vid inköp å fat.

Rusdrycksförsäljningsbolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen
fastställas, vid försäljningen av spritdiyckerna göra sig
be täckta för omsättningsskatten.

3 §•

I fråga om omsättningsskattens inlevererande till statsverket skall
följande gälla:

Då rusdrycksförsäljningsbolags inköp av spritdrycker sker genom
pris- och inköpsuämnden, skall bolaget vid spritdryckernas likviderande
till nämnden erlägga omsättningsskatt för dryckerna.

Vid inköp av spritdrycker annorledes än genom berörda nämnd
skall rusdrycksförsäljningsbolag senast den femtonde dagen i månaden
näst efter den, under vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av
bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

köpeskillingen, däri inberäknad tull- ocb fraktkostnad, ävensom erlägga
därå belöpande omsättningsskatt.

Pris- och inköpsnämnden åligger att senast den femtonde dagen
i varje månad å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets
räkning insätta under nästföregående månad influtna omsättningsskattebelopp.

Utskänkningsskatt.

4 §■

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas en särskild avgift,
benämnd utskänkningsskatt.

5 §•

Utskänkningsskatt utgår med 2 kronor för varje liter egentligt
brännvin och 4 kronor för varje liter av andra spritdrycker.

6 §•

Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen, dock att, där
rusdrycksförsäljningsbolag till annan överlåtit rättighet till utskänkning
eller sådan rättighet meddelats jämlikt 21 § 1 mom. i förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, skatten skall
erläggas vid rättighetsinnehavarens inköp av spritdrycker för rörelsen,
såsom om utskänkningen då ägde rum.

7 §•

För utskänkningsskatt ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag.

8 §.

Rusdrycksförsäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets
giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta utskänkningsskatt
för den myckenhet spritdrycker, som från bolaget under nästföregående
månad utskänkts eller till i 6 § omförmäld innehavare av utskänkningsrättighet
försålts,''

dels och att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna — jämte bevis om berörda insättning av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande
omfattningen av berörda utskänkning och försäljning.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

■ 9 §.

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar
rörande sättet för utskänkningsskattens uppbärande och redovisande.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Kontrollstyrelsen åligger att före utgången av varje månad till
statskontoret avlämna uppgift å de under nästföregående månad influtna
omsättnings- och utskänkningsskattemedel.

11 §-

. .. /..?!loni'' -^eni som i uPPgift? varom i 3 § sägs, upptager lägre

köpeskilling än den verkliga, så ock den, som i uppgift, varom i 8 §
förmäles, upptager mindre myckenhet egentligt brännvin eller andra
spritdrycker än. som försålts, straffes med böter från och med ettusen
ftil och med tiotusen kronor eller med fängelse. Den skyldige vare
tillika pliktig att erlägga felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.

.3 mom• Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan
uPPgift? som j 3 § omförmäles, eller avlämna sådan uppgift eller sådant
bevis, varom i 8 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller
beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga
viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt
ej inom stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,
ma sådan skatt utmätas med 50 procent av det belopp, varå kontrollstyrelsen
på grund av verkställd undersökning fastställer skatt hava
bort erläggas. Likaledes ma, där stadgad insättning av utskänkningsskatt
ej skett före utgången av månaden näst efter den, under vilken
den myckenhet, för vilken skatten utgått, blivit försåld, sådan skatt
utmätas till ett belopp motsvarande 2 kronor för varje liter av den
myckenhet egentligt brännvin och 4 kronor för varje liter av den
myckenhet andra spritdrycker, som kontrollstyrelsen efter verkställd
undersökning fastställer hava försålts.

12 §.

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän
domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla
kronan. Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas
enligt allmän strafflag.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232. 5

.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1923 samt gäller intill
utgången av juni månad år 1924.

Härvid skall iakttagas:

Vad i förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker stadgats om rätt för den,
till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit rättighet till utskänkning
av spritdrycker, att efter utgången av sistnämnda förordnings giltighetstid
återbekomma vad som erlagts i utskänkningsskatt för hans lager av
spritdrycker vid sagda tidpunkt, skall äga giltighet allenast beträffande
skillnaden mellan den sålunda erlagda skatten och vad som enligt denna
förordning skolat erläggas i utskänkningsskatt för samma drycker.

I 6 § avsedd innehavare av utskänkningsrättighet, vilken vid utgången
av denna förordnings giltighetstid innehar lager av spritdrycker,
äger att, därest han nästa helgfria dag till det rusdrycksförsäljningsbolag,
varifrån dryckerna inköpts, avlämnar på heder och samvete avgiven,
specificerad uppgift angående berörda lager, återbekomma för spritdryckerna
erlagd utskänkningsskatt. Upptager någon mot bättre vetande
i omförmälda uppgift större myckenhet egentligt brännvin eller andra
spritdrycker, än han vid utgången av förordningens giltighetstid innehade,
straffes som i 11 § 1 mom. första punkten sägs.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 maj 1923.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena Hederstierna,
statsråden Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot, Stridsberg,
Lubeck, Cl ason, Woiilin, Pettersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow anför:

Enligt.förordning den 9 juni 1922, vilken gäller till utgången av
juni månad innevarande år, utgår för närvarande omsättningsskatt med
65 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen inköpa
spritdrycker, samt utskänkningsskatt med 4 kronor för varje liter
spritdrycker, som utskänkes.

SoVsit7onen årets statsverksproposition bar inkomsten av dessa båda skatter

pr P upptagits till allenast 44 miljoner kronor mot 67 miljoner kronor för

år 1922 och 35 miljoner kronor för första halvåret 1923. Vid anmälan
i statsrådet av frågan om beräkningen av statsverkets inkomster under
budgetåret 1923—1924 yttrade min företrädare i ämbetet, att den
sålunda föreslagna sänkningen berodde icke blott på avtagande konsumtion,
vilken beräknats föranleda minskning av inkomsten till 55
miljoner kronor, utan — och framför allt — på avsedd nedsättning av
vissa skattesatser. Skattenedsättningen vore emellertid endast tänkt
såsom motvikt mot en förutsedd ökning av maltskatten, vilken skatt
för det kommande budgetåret beräknades till 11 miljoner kronor mot
4.4 miljoner kronor för år 1922.

Kp?f''Juion Genom proposition den 2 mars 1923, nr 131, bar Kungl. Maj:t

Pnr 131. därefter förelagt riksdagen förslag till förordning angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker m. m. I denna proposition har föreslagits
en väsentlig höjning av skattesatserna beträffande maltskatten,
och inkomsten av nämnda skatt under budgetåret 1923—1924, under
förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts förslag, har av föredragande
departementschefen beräknats till 11 miljoner kronor.

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

Vid behandlingen i statsrådet av sistnämnda proposition yttrade
föredragande departementschefen i frågan om höjning av maltskatten
bland annat följande. Det vore otvivelaktigt, att den skatt, som
erlades för spritdrycker, räknat såväl efter myckenheten däri ingående
alkohol som efter dryckernas tillverkningsvärde, genomgående
vore betydligt större än skatten å maltdrycker. En överflyttning av
skatt från spritdryckerna till maltdryckerna syntes sålunda redan ur
denna synpunkt ej omotiverad. Departementschefens huvudsakliga skäl
för en sänkning av vissa skattesatser beträffande omsättnings- och utskänkningsskatten
vore emellertid att finna däri, att desamma visat sig
på grund av sin höjd medföra vissa ogynnsamma verkningar i moraliskt
och socialt avseende såsom i viss mån bidragande orsak till spritsmuggling
och annan olaga spritdryckshantering. Detta förhållande
vore för departementschefen ett avgörande skäl att föreslå viss omläggning
av omsättnings- och utskänkningsskatten, vilken omläggning syntes
böra kompenseras med höjd maltdrycksbeskattning.

I sitt över propositionen nr 131 avgivna betänkande, nr 38, tillstyrkte
bevillningsutskottet i det stora hela Kungl. Majrts förslag till
höjning av maltskatten, blott med oväsentlig ändring, vilken icke torde
vara av beskaffenhet att i större grad inverka på inkomsten av skatten.
Därjämte föreslog utskottet en särskild maltskatt att utgå för malt, som
under tiden från och med den 16 augusti till och med den 30 september
detta år avverkas i skattepliktigt bryggeri.

Sedan riksdagen numera fattat beslut i anledning av berörda proposition
nr 131 och därvid bifallit vad bevillningsutskottet hemställt,
torde tiden vara inne att upptaga frågan om förnyelse av gällande
förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Jag anhåller därvid att till en början få i korthet redogöra för
frågans tidigare behandling.

Vid övervägande av de möjligheter, som för täckande av en till
41 miljoner kronor beräknad budgetbrist å 1921 års riksstat kunde stå
till buds, upptog bevillningsutskottet vid 1920 års riksdag i sitt betänkande
nr 46 till behandling de särskilda förslag angående skatt å
omsättningen av vissa slag av rusdrjmker, som framställts uti två i
riksdagen väckta motioner, och yttrade i detta hänseende i huvudsak
följande. Såsom en oeftergivlig förutsättning för att en dylik beskattning
skulle kunna av utskottet föreslås ansåge utskottet böra uppställas,
att beskattningen icke i någon mån kunde komma att främja den olag -

Bevillningsutskottet

angående
propositionen
nr 131.

Historik.

1920 års
riksdag.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

liga brännvinstillverkningen. Ur denna synpunkt ansåge utskottet i
fråga om utminuteringen en beskattning av omsättningen efter procent
å varans värde, på sätt i den ena av berörda motioner* föreslagits, vara
att föredraga framför de i den andra motionen upptagna fasta skattesatserna,
vilka, om än i och för sig låga, skulle komma att medföra
en rätt betydande höjning av priserna å de billigaste spritsorterna.
Vidkommande skatteprocentens höjd hade utskottet, med hänsyn till
storleken av den budgetbrist, som det gällde att fylla, ansett nödigt att
gå utöver den i förstnämnda motion föreslagna skatteprocenten 20.
Därvid hade utskottet dock, i syfte att icke för mycket fördyra särskilt
de billigare varorna och därmed avvika från den förut angivna förutsättningen
för ifrågavarande lagstiftning, ansett sig icke lämpligen
kunna ifrågasätta högre procentsats än 25. Åven med denna skatteprocent
måste täckning beredas för ytterligare 8 miljoner kronor. En
utväg att åstadkomma sådan inkomstökning erbjöde den i den ena av
berörda motioner föreslagna beskattningen vid utskänkning. För att
genom sådan beskattning erhålla den erforderliga inkomstökningen skulle
icke krävas mera än en ytterligare skatt å två kronor för varje liter
spirituösa, som utskänktes, och utskottet hade i sitt förslag till förordning
angående dels en omsättnings- dels en utskänkningsskatt å spritdrycker
upptagit en utskänkningsskatt efter sålunda angiven grund.
Förordningen syntes utskottet böra träda i kraft den 1 juli 1920 och
gälla till utgången av år 1921. Att giltighetstiden borde begränsas
på detta sätt, framginge enligt utskottets mening av den av utskottet
lämnade motiveringen för skatten.

Utskottet erinrade vidare om att enligt förordningen om rusdrycksmedelsfonden
inkomster av ifrågavarande slag skulle tillföras sagda fond.
För ernående av det med utskottets förslag avsedda syftet måste ett
sådant medlens disponerande givetvis undvikas. I likhet med vad i den
ena av berörda motioner föreslagits, hade utskottet funnit den lämpligaste
utvägen i sådant syfte vara, att riksdagen beslutade, att, utan
hinder av åsyftade bestämmelse i sistnämnda förordning, de enligt den
av utskottet föreslagna förordningen inflytande medlen icke skulle ingå
till fonden.

I skrivelse den 18 juni 1920, nr 431, angående beräkning av bevillningarna
för år 1921 anmälde riksdagen bland annat, att riksdagen
antagit förslag till förordning angående dels en omsättnings- dels en
utskänkningsskatt å spritdrycker samt för sin del beslutat, att, utan
hinder av stadgandet i sista stycket av 1 § i gällande förordning
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, de genom de sålunda

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232. ''•*

beslutade skatterna inflytande medlen icke skulle läggas till nämnda
fond. 1 överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t
den 22 juni 1920 förordning (nr 330) i ämnet.

Vid anmälan i statsrådet av frågan om beräkningen av statsverkets
inkomster för år 1922 anförde dåvarande departementschefen, att
vid det sökande efter ökade skattekällor, som varit nödigt, det legat
nära till hands att beakta den av 1920 års riksdag beslutade omsättnings-
och utskänkningsskatten å spritdrycker. En liknande skatt torde
böra beräknas, också för år 1922, och departementschefen ansåge, att
intäkterna av densamma borde kunna uppskattas till samma belopp som
det, vartill skatten beräknats för år 1921, eller till 41 miljoner kronor.
Med detta belopp uppfördes också skatten i förslaget till riksstat. Då
emellertid Kungl. Maj:t senare genom proposition den 6 juni 1921, nr
368, för riksdagen framlade nytt förslag till inkomstberäkningar för 1921
års tilläggsstat och 1922 års riksstat, var därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet,
enligt vilket jag i egenskap av föredragande departementschef
meddelat, att omsättningsskatten och utskänkningsskatten
sannolikt icke skulle komma att giva vad i riksstaten beräknats. Vid
vägande av olika möjligheter till täckande av en i riksstatsförslaget
föreliggande brist på inalles omkring 30 miljoner kronor, förordade jag
en höjning av nämnda skatter, nämligen beträffande omsättningsskatten
från 25 till 50 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolag
inköpte spritdrycker, och i fråga om utskänkningsskatten från 2
kronor till 4 kronor för varje liter. Dessa höjningar beräknades skola
tillföra statskassan ungefär det för budgettäckningen behövliga fyllnadsbeloppet.
Med en samma den 6 juni avlåten proposition, nr 369, framlade
ock Kungl. Maj: t för riksdagen förslag till förordning angående
dels en omsättnings- dels en utskänkningsskatt å spritdrycker, innehållande
nyssnämnda högre skattesatser. Enligt förslaget skulle den
nya förordningen gälla till utgången av år 1922. Förslaget, som tillstyrktes
av bevillningsutskottet, bifölls av riksdagen, och den 22 juni
1921 utfärdades förordning i ämnet (nr 325).

Genom proposition den 4 februari 1921, nr 59, hade Kungl. Maj:t
föreslagit, bland annat, den ändring i förordningen angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel, att föreskriften om att till fonden skulle
läggas jämväl statsverkets inkomst av spritdrycksaccis skulle bortfalla.
Detta förslag hade av riksdagen bifallits. Vid sådant förhållande erfordrades
icke någon särskild åtgärd för att avkastningen av omsättBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 saml■ 188 höft. (Nr 232.) 2

1921 års
riksdag.

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

1923 års
riksdag.

nings- och utskänkningsskatten å spritdrycker icke skulle tillföras
ifrågavarande fond utan direkt bliva tillgänglig för budgetändamål.

I inkomstberäkningen till den till 1922 års riksdag framlagda
statsverkspropositionen framhöll dåvarande departementschefen, att omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker syntes böra utgå jämväl
under första halvåret 1923. I syfte att uppväga den minskning i inkomsten
från aktiebolaget Vin- och spritcentralen, som kunde komma
att följa av ifrågasatt omläggning av partihandeln med rusdrycker,
borde emellertid viss höjning av skattesatserna för berörda skatt
vidtagas.

I det uttalande till statsrådsprotokollet över finansärenden för den
10 mars 1922, vari departementschefen redogjorde för de förslag till
ordnande av partihandeln med rusdrycker, som av särskilda sakkunniga
framlagts, framhöll han, hurusom de sakkunniga betonat, att enligt
deras förmenande partihandelsbolagen främst borde inrikta sig på
att söka tillhandahålla varor av tillfredsställande beskaffenhet under
riktiga ursprungsbeteckningar, samt att vinstfrågan borde komma i
andra rummet. Därest statsverket ville ur rusdryckshanteringen uttaga
en inkomst, hade de sakkunniga förmenat, att detta kunde ske på enklare
sätt i form av brännvinstillverkningsskatt, omsättningsskatt eller
utskänkningsskatt. 1 det departementschefen förklarade, att denna de
sakkunnigas uppfattning vunne hans anslutning, framhöll han, hurusom
han, i enlighet med vad han i inkomstberäkningen till 1922 års statsverksproposition
förutsatt, hade för avsikt att förelägga Kungl. Maj:t
förslag till höjning i omsättningsskatten, varigenom skulle motvägas
den minskning i inkomst från partihandeln, som skulle följa av de nya
principerna för prisberäkningen.

Proposition med förslag till förordning om omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker avläts den 17 mars 1922, nr 216. Efter
erinran om vad som i detta sammanhang tidigare förekommit redogjorde föredragande
departementschefen för ett av kontrollstyrelsen avgivet yttrande
i ärendet, däri kontrollstyrelsen föreslagit, att, därest ytterligare tio miljoner
kronor skulle tillföras statsverket genom omsättnings- och utskänkningsskatten,
detta borde ske genom en höjning av omsättningsskatten
från femtio procent till sextiofem procent av det belopp,
för vilket spritdrycker försåldes, under det att utskänkningsskatten
borde bibehållas oförändrad, och departementschefen förklarade, att
han för sin del anslöte sig till kontrollstyrelsens uppfattning. Den
ifrågasatta höjning-en av omsättningsskatten borde enligt departements -

11

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 232.

chefen träda i kraft don 1 juli 1922, och den nya förordningen bordo
äga giltighet till och med den 30 juni 1923. Vad angmge detalj bestämmelserna
i då gällande förordning rörande omsättningsskatten och utskänkningsskatten,
syntes någon anledning icke föreligga att härutinnan
vidtaga någon ändring. Den nya förordningen i ämnet syntes följaktligen,
med iakttagande av den ändring, som föranleddes av den ökade
skattesatsen, kunna avfattas i huvudsaklig överensstämmelse med den
föregående förordningen i ämnet.

I sitt betänkande (nr 47) i anledning av sistnämnda proposition
erinrade bevillningsutskottet, att utskottet i princip tillstyrkt den föreslagna
omläggningen av partihandeln med rusdrycker och däivid förklarat
sig dela departementschefens uppfattning angående den prispolitik,
partihandelsbolagen borde föra. På grund därav och under
framhållande av att enligt inkomstberäkningen till årets statsverksproposition
den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av inkomsten
från aktiebolaget Vin- och spritcentralen till tio miljoner kronor nedsatts
till fem miljoner kronor, vilket för nämnda bolag möjliggjorde en tilllämpning
av den föreslagna prisberäkningen för partihandelsbolagen
redan från och med senare halvåret av år 1922, förklarade sig utskottet
icke hava haft något att erinra mot vare sig den föreslagna höjningen
av omsättningsskatten eller att höjningen trädde i kraft redan den 1
juH 1922.

Den förenämnda propositionen angående omorganisation av partihandeln
blev icke av riksdagen bifallen. Med vissa detaljändringar
antog riksdagen däremot förslaget till förordning angående omsättmngsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker. I överensstämmelse med riksdagens
beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 9 juni 1922 förordning (nr

249) i ämnet. , o ..

I enlighet med de principer, som sålunda sistlidet år lagts till

grund för beräkningen av inkomsten från nyssnämnda bolag, har å
förslaget till riksstat för budgetåret 1923—1924 icke upptagits någon
dylik inkomst.

I överensstämmelse med vad som anförts av min företrädare i ämbetet
i hans av mig nyss återgivna yttrande angående Kungl. Maj:ts
proposition nr 131, anser jag det önskvärt att, såsom kompensation mot
den av riksdagen numera antagna förhöjningen av maltskatten, en
sänkning vidtages av omsättnings- och utskänkningsskatten a spritdrycker.
De för närvarande i fråga om denna skatt gällande skattesatserna
torde även enligt mitt förmenande under nuvarande förhållan -

Sänkning av
omsättningsoch
utskänkningsskatten.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

den vara allt för höga. Det lärer nämligen kunna antagas, att de av
dessa| skattesatser föranledda höga priserna å de i laga ordning tillgängliga
spritdryckerna i viss mån utövat en ogynnsam inverkan i riktning
att öka den olovliga tillverkningen och införseln av spritdrycker. Det
torde därför, i varje fall beträffande utskänkningen, kunna förväntas, att
den prissänkning, som skulle följa av en mera väsentlig nedsättning av
ifrågavarande skattesatser, skulle minska efterfrågan på de i olaglig
ordning tillhandahållna spritdryckerna. I samband med andra av stats^
makterna vidtagna åtgärder till motverkande av smuggling och lönnbränning
får således en nedsättning av omsättnings- och utskänkningsskatten
anses påkallad. Åven ur andra synpunkter torde en åtgärd,
varigenom viss prissänkning möjliggöres, äga fog för sig.

Om det sålunda av sociala skäl får anses önskvärt, att omsättnings-
och utskänkningsskatten nedsättes, återstår att undersöka, huru\ida
en sådan nedsättning är ur statsfinansiella synpunkter möjlig och
lämplig. Vid denna prövning bör först beaktas, att riksdagen avslagit
av Kungl. Maj:t i proposition nr 12 till årets riksdag framlagt förslag
av innebörd, att under det kommande budgetåret till rusdrycksmedels^
fonden endast skulle avsättas räntor och att sålunda de medel, tillsammans
beräknade till 24.3 miljoner kronor, som eljest skolat ingå till
fonden, däribland maltskatten, skulle bliva tillgängliga för budgetändamål.
I vederbörande, av riksdagen godkända utskottsutlåtande har i
stället anvisats utvägen, att för den förestående statsregleringen ett
belopp av högst nyssnämnda storlek skulle tagas i anspråk av rusdrycksmedelsfondens
tillgångar. Vid sådant förhållande lärer jag i ''detta
sammanhang, oavsett vad riksdagen beslutat rörande maltskattens höjning
och uttagande av en särskild maltskatt, kunna utgå ifrån att av
ifrågavarande inkomstkällor bliver för budgetändamål tillgängligt, utöver
de belopp, som icke enligt gällande författning skolat ingå till rusdrycksmedelsfonden,
varken mera eller mindre än det i statsverkspropositionen
förutsatta beloppet, 24.3 miljoner.

Beträffande statsutgifterna under det kommande budgetåret torde,
såvitt förhållandena för närvarande kunna överblickas, de beslut, som
fattats efter statsverkspropositionens avgivande eller som kunna väntas
komma att resultera i en ökning å statsregleringens utgiftssida av omkring
400,000 kronor, i vilket belopp dock icke ingår det anslag, som
må kunna komma att beviljas för lindring av fraktkostnaderna för kalk.

I fråga om andra statsinkomster än sadana, som skola ingå till rusdrycksmedelsfonden,
har icke efter statsverkspropositionens avgivande
inträffat något förhållande, som bör vara av beskaffenhet att inverka på

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232. 13

frågan, med vilket belopp omsättnings- och utskänkningsskatten bör
ingå i budgeten.

På grund härav och i enlighet med min förut uttalade uppfattning
om lämpligheten av en nedsättning av nämnda skatt anser jag skattesatserna
för omsättnings- och utskänkningsskatten under nästkommande
budgetår böra avpassas sålunda, att inkomsten av skatten kan beräknas
komma att uppgå till den i statsverkspropositionen upptagna summan
44 miljoner kronor, dock ökad med det nyssnämnda å utgiftssidan tillkomna
beloppet 400,000 kronor, eller sålunda till 44.4 miljoner kronor.

Skattesatserna.

Kontrollstyrelsen.

»I skrivelse den 11 maj 1923 har herr statsrådet anmodat kontrollstyrelsen
att avgiva yttrande i fråga om den sänkning av de i gällande förordning
angående omsättnings- och utskänkningssikatt å spritdrycker föreskrivna
skattesatser, som kunde anses möjlig, därest det belopp, som under budgetåret
1923—1924 skulle genom omsättnings- och utskänkningsskatten tillföras statsverket,
begränsades till 44 miljoner kronor.

I anledning härav får kontrollstyrelsen anföra följande.

Den sammanlagda köpeskillingen å de spritdrycker, som under år 1922
av pris- och inköpsnämnden förmedlades till systembolagen, var 81.6 miljoner
kronor. Då priserna å spritdrycker såväl under år 1922 som under den nu
gångna delen av år 1923 undergått betydande sänkningar och anledning finnes
att antaga, att ytterligare prissänkningar framdeles komma att företagas, skulle,
under förutsättning av oförändrad konsumtion, den sammanlagda köpeskillingen
å de varor, som under hudgetåret 1923—1924 komma att av pris- och
inköpsnämnden förmedlas till systembolagen, bliva högst avsevärt mindre än
ovannämnda belopp. Den förbättring av det allmänna ekonomiska läget, som
torde vara att emotse under dien kommande tiden, kan emellertid väntas medföra
i någon mån stegrad konsumtion. Konsumtionsökningen lär visserligen
bliva jämförelsevis obetydlig ifråga om försäljningen utminuteringsvis, då
de under åren 1920, 1921 och 1922 genomförda begränsningarna ifråga om inköpsrätten
på motböckerna här verka i starkt återhållande riktning. Däremot
torde försäljningen utsfcänkningsvis komma att — relativt taget — ökas i
större utsträckning. En omläggning av konsumtionen från billigare till dyrare
varuslag lär också i viss mån vara att emotse, då tiderna bliva i ekonomiskt
avseende gynnsammare. Då någon säker beräkning av de verkningar,
som nyssnämnda faktorer komma att utöva, emellertid svårligen låter sig
verkställa, har kontrollstyrelsen ansett försiktigheten bjuda, att det belopp,
å vilket omsättningsskatt kommer att utgå under budgetåret 1923—1924, beräknas
till i runt tal 70 miljoner kronor. Under år 1922 försåldes utskänk -

I anledning härav har jag anmodat kontrollstyrelsen att avgiva
yttrande i fråga om den sålunda möjliggjorda sänkningen av de gällande
skattesatserna för omsättnings- och utskänkningsskatten.

Kontrollstyrelsen har i anledning härav i avgivet yttrande anfört
följande.

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

ningsvis 2 lA miljoner liter spritdrycker. Som kontrol 1sty relsen redan anfört,
torde en ökning av försäljningen utskän kningsv is vara att emotse. Med hänsyn
härtill har vid efterföljande kalkyler denna försäljning under budgetåret
1923—1924 beräknats till 2.75 miljoner liter.

Med utgångspunkt från ovan angivna siffror kunna de belopp, som
genom omsättnings- och utskänkningsskatten skulle tillföras statsverket under
budgetåret 1923—1924, därest nuvarande skattesatser oförändrade bibehölles,
beräknas till i runda tal 45.5 miljoner kronor i omsättningsskatt och 11 miljoner
kronor i utskänkningsskatt eller sammanlagt 56.5 miljoner kronor. De
minskade anspråken på omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning
möjliggöra sålunda en ganska avsevärd sänkning av skattesatserna. Denna
sänkning bör enligt kontirollstyrelsens mening lämpligen fördelas å bägge
skatteformerna. Följande alternativ synas härvid kunna ifrågakomma:

I. Omsättningsskattesats 55 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor
för liter.

II. Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 3 kronor
för liter.

III. Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor
för liter i fråga om renat brännvin, i övrigt 4 kronor för liter.

IV- Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor
för liter i fråga om allt egentligt brännvin, i övrigt 4 kronor för liter.

Alternativ I innebär i fråga om utskänkningsskatten en återgång till den
skattesats, som gällde under tiden 1 juli 1920—30 juni 1921. Det procenttal,
efter vilket omsättningsskatten utgår, måste emellertid, om en så kraftig reducering
vidtages i fråga om utskänkningsskatten, sättas något högre än det
procenttal, som gällde före den sista höjningen den 1 juli 1922.

I de tre övriga alternativen har för omsättningsskattens vidkommande
ifrågasatts en återgång till den skattesats, som gällde under tiden 1 juli 1921
—30 juni 1922. De skilja sig från varandra genom att olika skattesatser ifrågasatts
beträffande utskänkningsskatten. De under .alternativ III och IV framlagda
förslagen skilja sig från nu gällande bestämmelser främst däri, att utskänkningsskatten
föreslagits skola utgå med lägre belopp för billigare än för
dyrare varor. En dylik anordning kan emellertid enligt kont.r ol 1st yre Isens
mening icke möta några principiella betänkligheter, då den allenast innebär
en tillämpning i fråga om utskänkningsskatten av en princip, som i än högre
grad redan från början tillämpats i fråga om omsättningsskatten.

Följande sammanställning upptager i miljoner kronor de belopp, som
enligt de fyra alternativen med utgångspunkt från i det föregående angivna
siffror kunna beräknas inflyta till statsverket under budgetåret 1923—1924.

Omsättnings-

skatt

Utskänknings-

skatt

Summa

I.....

....... 38.r,

5.5

44

II.....

....... 35

8.25

43.25

III ...

....... 35

10.25

45.25

IV ...

....... 35

9

44

»

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

15

Av de föreslagna alternativen är enligt kontroll styrelsens mening alternativ
IV att föredraga.

Kontrollstyrelsen finner sig i detta sammanhang böra erinra därom, att
kontrollstyrelsen i skrivelse den 29 .januari 1923 till dåvarande chefen för
finansdepartementet hemställt, »att i det förslag till förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker, som Kungl. Maj:t kommer
att förelägga innevarande års riksdag, måtte införas en bestämmelse därom,
att omsättningsskatten å renat brännvin och sprit skall, oavsett förpackning,
debiteras efter det pris, som bolagen erlägga för renat brännvin och sprit å
fat». Skulle förevarande framställning vinna bifall, lxorde de ovan beräknade
omsättn ingsskattebeloppen minskas med mellan 600,000 och 700,000 kronor.
Denna omständighet torde emellertid icke, i händelse av bifall till förslaget,
behöva medföra någon rubbning av de föreslagna skattesatserna, då i
föregående beräkningar icke någon hänsyn tagits därtill, att de skattebelopp,
som inlevereras till statsverket under det nya budgetårets förstå månad och
som hänföra sig till juni månads försäljning, uttaxerats efter nu gällande
skattesatser och icke efter de nya lägre skattesatserna.

Utminuteringsprisen för en liter renat potatisbrämivin äro för närvarande
3 kronor 75 öre i fråga om brännvin, inköpt från partiliandlaren i buteljerat
skick, högst 3 kronor 65 öre för brännvin, som av bolaget tappais på butelj
och försäljes i buteljera! skick, samt 3 kronor 45 öre för brännvin, som tappas
på av köparen medhaft käril. Under förutsättning av oförändrade partihandelspris
och prisberäkningsgrunder, kunna utminuteringsprisen för nämnda
slag av brännvin, därest omsättningsskatten fastställas att utgå med 55 procent
å priset å fatvara, beräknas bliva 3 kronor 40 öre för brännvin inköpt från
partihandlaren i buteljerat skick eller av bolaget tappat och försålt i buteljera t
skick samt 3 kronor 25 öre för brännvin, som vid försäljningen tappas på av
köparen medhaft kärl. Faststäiles omsättningsskattesatsen till 50 procent,
kunna under i övrigt oförändrade betingelser motsvarande priser beräknas till
3 kronor 30 öre, resp. 3 kronor 15 öre.»

Såsom av detta yttrande framgår, anser kontrollstyrelsen, att skattesänkningen
lämpligen bör fördelas å såväl omsättnings- som ntskänkningsskatten,
och jag ansluter mig till denna mening. Den uppskattning
av spritdryckskonsumtionen, som ligger till grund för kontrollstyrelsens
beräkning angående skatteinkomsten, synes mig vara yerkställd
med nödig försiktighet. Såsom kontrollstyrelsen anfört, kunna
för en dylik skattesänkning tänkas flera möjligheter. Av dessa finner
jag i likhet med styrelsen den såsom alternativ IV betecknade — enligt
vilket alternativ omsättningsskatten skulle utgå efter 50 procent och
utskänkningsskatten för egentligt brännvin med 2 kronor och för andra
spritdrycker med 4 kronor, allt för liter — vara att föredraga. Det
synes nämligen önskvärt att beträffande omsättningsskatten kunna gå
tillhaka till den skattesats, som gällde före den sista, från och med den
1 juli 1922 vidtagna skattehöjningen. Vidare är detta alternativ det, som

Departe mentschefen.

Sättet för
omsättningsskattens

debitering.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

torde komma att leda till det lägsta priset å det utskänkningsvis försålda
brännvinet, något vartill med hänsyn till ändamålet med skattesänkningen
särskild hänsyn bör tagas.

Kontrollstyrelsen uppskattar skatteinkomsten under budgetåret med
de sålunda förordade skattesatserna till 35 miljoner kronor för omsättningsskatten
och 9 miljoner kronor för utskänkningsskatten eller
sammanlagt till 44 miljoner kronor. Då denna uppskattning, såvitt förhållandena
nu kunna bedömas, snarare torde kunna anses något för låg
än för hög, anser jag omsättnings- och utskänkningsskatten — med de
förordade nya skattesatserna — skäligen kunna i statsregleringen upptagas
till det av mig förut omförmälda beloppet, 44.4 miljoner.

Bestämmelserna i gällande förordning torde även i de delar, som
icke direkt röra skattesatserna, böra göras till föremål för viss jämkning.
Jag skall tillåta mig att, i den mån ändringarna i författningstexten
icke direkt sammanhänga med de nya skattesatserna, här behandla de
särskilda nu avsedda frågorna och därvid anknyta till de punkter i texten,
som därav beröras.

2 och 3 §§.

I sammanhang med frågan om förlängning av giltighetstiden för
ifrågavarande skatt samt om de tal, efter vilka densamma bör utgå,
torde böra till behandling upptagas en av kontrollstyrelsen den 29
januari 1923 avgiven framställning angående ändring i visst avseende
av gällande bestämmelser rörande debiteringen av omsättningsskatten.

1 förordningen den 9 juni 1922 angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker stadgas beträffande omsättningsskatten
i 2 §, att den skall upptagas vid rusdrycksförsäljningsbolagens inköp av
spritdrycker och utgå med 65 procent av det belopp, för vilket bolagen
inköpa sådana drycker. Efter de grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,
äga rusdrycksförsäljningsbolagen att vid försäljning av spritdryckerna
göra sig betäckta för omsättningsskatten. Ifråga om omsättningsskattens
inlevererande till statsverket gäller enligt 3 § följande.
Då rusdrycksförsäljningsbolags inköp av spritdrycker sker genom den
för övervakande av detalj handelsbolagens inköp tillsatta pris- och inköpsnämnden,
skall bolaget vid spritdryckernas likviderande till omförmälda
nämnd erlägga å köpeskillingen belöpande omsättningsskatt. Vid inköp
av spritdrycker annorledes än genom berörda nämnd skall rusdrycksförsäljningsbolag
senast å femtonde dagen i månaden näst efter den, under
vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av bolagets styrelse på

17

Iiungl. Maj:ts proposition Nr 232.

heder och samvete styrkt uppgift rörande köpeskillingen, däri inberäknad
tull- och fraktkostnad, ävensom erlägga därå belöpande omsättningsskatt.

J omförmälda framställning redogör kontrollstyrelsen till en början
för gällande praxis vill uttagande av omsättningsskatten och anför
därom följande:

»I praktiken tillgår pris- och inköpsnämnd-ens uppbörd av omsättningsskatten
sålunda, att pris- och inköpsnämnden v kl fakturerandet till bolagen av
samtliga de spritdrycker, soin förmedlas av nämnden, a fakturan uppför omsättningsskatt
till det belopp, soni svarar mot det sammanlagda inköpspriset
för de fakturerade varorna. Därvid liar, alltsedan omsättningsskattens införande,
beträffande spritdrycker, som av partiiiandluren sålts i butelj, omsättningsskatt
debiterats efter det offererade, av pris- och inköpsnämnden godkända
priset för varan inklusive butelj, under det att beträffande spritdrycker,
som inköpts på fat, -skatt allenast debiterats för varans värde exklusive fatet.
Såväl fat som de lådor, i vilka buteljer förvaras, hava ansetts såsom lån av
pa-rtiliandlaren och icke påförts omsättningsskatt.

I vad mån my-ssberörda praxis, att omsättningsskatten för buteljerande
varor debiteras å såväl varan som buteljen, är överensstämmande med lagstiftarnas
mening, därom lämnar visserligen varken omsättningsskatteförordningen
eller den till grund för densamma liggande synnerligen knapphändiga
motiveringen någon ledning. Det torde emellertid beträffande utländska originalvaror
vara omöjligt att skilja mellan varans värde och det emballage
(flaskor), vari varan förvara-s, och samma svårighet möter beträffande inländska
originalvaror, när det från partihandlarens sida icke .angives värdet av
varan i och för sig samt buteljerings-, tappnings-, etiketterings-, bapsyleringsmed
flera kostnader. Denna omständighet synes kunna åberopas till stöd för
den hittills tillämpade praxis.

I de fall, då en och samma vara av partihandlaren offereras allenast
i bnteljerat skick, torde den tillämpade debiteringsmetoden icke medföra några
praktiska olägenheter, enär all omsättningsskatt å en och samma vaxusoit
utgår likformigt. Däremot uppstå olägenheter, när en vara av paitihandlaien
offereras och av pris- och inköpsnämnden förmedlas såväl i bnteljerat skick
som å fat, enär omsättningsskatten i förstnämnda fall kommer att utgå å varans
välde jämte buteljeringskostnaderna samt i senare fallet endast å varans
värde. Beträffande de varor, som förmedlas av pris- och inköp&nämrnlen, har
denna olägenhet endast gjort sig gällande i avseende å renat brännvin a 40
procent ävensom ifråga om sprit, enär endast dessa varor tillhanda hallas saval
på fat som i bnteljerat skick. Såsom ett exempel på de olikheter i avseende å
utminuteringspriset, som kunna uppstå såsom en följd av den olikformiga debiteringen,
må följande tjäna som ledning. Partipriset å renat brännvin a 40
procent är för närvarande 1 krona 60 öre, om det försaljes på fat, och 2 kronor,
om det säljes på butelj, allt för liter räknat. Omsättningsskatten (65 procent
uppgår i förra fallet till 1 krona 4 öre, i .senare fallet till 1 krona 30 o re Ken åt
brännvin, som av p-artihandlaren försal jes i buteljera!; skick, får sålunda bara
en 26 öre större omsättningsskatt än renat brännvin på fat, oaktat det är

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 1S8 höft. (Br 232.)

Framställning
från
kontrollstyrelsen.

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

samma värn som förbrukaren erhåller. Ifrågavarande debiteringssätt föranleder
alltså den olägenheten, att icke obetydliga prisskillnader uppstå i av ZZ

v :itmiIUlternl«?nsct för det varuslag, som utgör standardvaran i
rusdrycksforsaljnuigsbolagens uttminuteringsrärelse.»

Kontroltetyrelsen redogör härefter för eu av aktiebolaget Stookholmssystemet
hos styrelsens pris- och inköpsnämnd gjord framställning om att,
daiest i utstallda fakturor visst belopp debiterades för själva drycken och visst
be™ „for karl °^h kostnader, nämnden måtte beräkna omsättningsskatten allenast
a foretnamnda belopp. I detta ärende hade kontrolJstyrdsen meddelat,
att den av aktiebolaget bfiockholmssystemet ifrågasatta debiteringen skulle
innebara, att debiteringen komme att ske olika för renat brännvin i butelj
era t skick och för andra likaledes buteljerade spritdrycker. Gällande förordnmg
i ämnet lamnade näppeligen stöd för en dylik olikformig debitering
allenast till följd av en andrad fakturering från partihandlarens sida. Kontiollstyrelsen,
som i ärendet inhämtat yttrande av kontrollrådet, funne det
emellertid vara (Hiskligt, att omsättningsskatten utginge likformigt å allt renat
brännvin, oavsett huruvida varan inköpts på fat eller på butelj.

Kontrollstyrelsen fortsätter härefter:

»Kontrollstyrelsen har vid ärendets förberedande behandling inom stvi
elsen och kontrollrådet föreliaft till övervägande ett förslag, varigenom den
tor närvarande förekommande olikformiga debiteringen av omsättningsskatten
a renat brännvin omedelbart skulle kunna undvikas. Ifrågavarande förslag
gick därpå ut, att bolagen skulle åläggais att inköpa renat brännvin allenast
i buteljera! skick — alla Övriga spritdrycker inköpas av bolagen, såsom
ovan antytts redan nu i buteljera! skick, och en tredjedel av allt renat brännym
mkopes likaledes i buteljera! skick. Emellertid ansågs förslaget om en
föreskrift i angiven riktning föranleda vissa olägenheter, på grund varav
sagda förslag niaste övergivas. Det återstår därför enligt kontrollstyrelsens
mening knappast annan utväg än att, därest syftet med en likformig debitering
av omsättningsskatten å renat brännvin skall kunna realiseras, en ändring
i omsattnmgsskatteförordningen vidtages av det innehåll, att det uttryckligen
toreskrives, att omsättningsskatten ifråga om allt renat brännvin och all
sprit skall, oavsett förpackningen, debiteras efter det inköpspris, som vederbörande
bolag erlagt för sådan vara å fat. En minskning i omsättningsskattens
totala belopp kommer i följd av en sådan bestämmelse att inträda och
beraknar kontrollstyrelsen denna minskning på grundval av 1922 års konsum1med
65 licent i omsättningsskatt uppgå till mellan 1,100,000 och

1,200,000 kronor.»

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer kontrollstyrelsen,
att i det förslag till förordning angående'' omsättnings- och utskänknmgsskatt
å spritdrycker, som Kungl. Maj:t’ komme att förelägga innevarande
års riksdag, måtte införas en bestämmelse därom, att omsättningsskatten
a tenat brännvin och sprit skulle, oavsett förpackningen,
debiteras efter det pris, som bolagen erlaae för renat brännvin och
sprit på fat.

19

Kungl. Maj:ts jnoposition Nr 232.

I likhet med kontrollstyrelsen finner jag den i styrelsens nu återgivna
framställning påtalade ojämnheten i debiteringen av omsättningsskatten
vara olämplig. Då emellertid gällande praxis synes äga visst stöd i
förordningens ordalydelse, torde därför i den nya författning, som skall utfärdas
i ämnet, böra införas stadganden, vilka kunna leda till enhetlighet
i priset å renat brännvin. Vid granskning av de utvägar, som erbjuda
sig för vinnande av detta mål, har jag efter övervägande av flera olika
möjligheter ansett åtgärd i den riktning, som av kontrollstyrelsen föreslagits,
vara den lämpligaste. Ett starkt bidragande skäl till mitt ståndpunktstagande
har varit, att man med den av kontrollstyrelsen förordade
åtgärden vinner lägre enhetligt brännvinspris än på andra vägar. Såsom
framgår av siffror, vilka anförts av kontrollstyrelsen i dess utlåtande
angående skattesatserna, kommer, om skatten alltid beräknas å fatpriset,
renat brännvin, som av partihandelsbolaget säljes på flaskor, att drabbas
av 15 öre lägre skatt per liter än om skatten skulle hava beräknats å
varans pris i buteljerat skick, och priset därå per liter skulle bliva 3
kronor 30 öre i stället för 3 kronor 45 öre. Till jämförelse må erinras
om att utminuteringspriset å brännvin för närvarande är 3 kronor 75
öre för liter, då brännvinet av bolaget köpts å buteljer, och 3 kronor
65 öre, då det inköpts å fat.

Såsom av kontrollstyrelsen anförts, följer naturligen av en sådan
omläggning av debiteringssättet som den förordade viss inkomstminskning.
Denna kan, med 50 procent omsättningsskatt och nuvarande omfattning
av inköpen å buteljer, uppskattas till 600,000—700,000 kronor
årligen. Vad nästkommande budgetår angår, uppväges emellertid, som
styrelsen framhållit, denna minskning av att i juli månad detta år ännu
inflyter skatt efter de högre skattesatser, som gällt före nämnda månads
början. Vid beräkning av skatteinkomsten för den nu förestående statsregleringen
kan man därför bortse från berörda båda omständigheter.

Försäljning å fat förekommer för närvarande endast beträffande
renat brännvin med en alkoholhalt av högst 40 procent samt sprit. Den
ifrågasatta undantagsbestämmelsen synes därför böra begränsas att gälla
blott dessa drycker. För inköp annorledes än genom pris- och inköpsnämnden
— exempelvis från tullverket av beslagtaget gods — synas
nuvarande bestämmelser och praxis böra gälla.

Tillägg i enlighet med nu angivna grunder har gjorts till första
stycket av 2 §.

Av de under 2 § berörda ändringarna i fråga om debitering av
omsättningsskatten föranledes viss jämkning i ordalydelsen av andra
stycket av 3 §.

Departe mentschefen.

20

Vtskänkningsskatt
vid försäljning
till
passagerarfartyg
i utländsk
trafik.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

6 och 8 §§.

I 6 § av gällande förordning stadgas, att utskänkningsskatten skall
uttagas vid utskänkningen, dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag till
annan överlåtit rättighet till utskänkning, skatten skall erläggas vid
dennes inköp av spritdrycker för rörelsen, såsom om utskänkningen då
ägde rum. I 8 § stadgas vidare skyldighet för rusdrycksförsäljningsbolag
att i viss angiven ordning inleverera utskänkningsskatten för den
myckenhet spritdrycker, som från bolaget utskänkts eller som försålts
till den, till vilken bolaget upplåtit utskänkningsrättighet. I dessa
stadganden behandlas således endast sådan utskänkning, som bedrives
av systembolag eller vartill rätten härledes från dylikt bolag. För den
utskänkning av spritdrycker, som med stöd av 21 § 1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
äger rum å fartyg, som förmedla regelbunden
persontrafik till utländsk hamn och till vilken utskänkning medgivande
lämnas direkt av vederbörande länsstyrelse, har således något sätt för skattens
upptagande icke angivits. Detta har i praxis medfört tvekan, huruvida utskänkningsskatt
skolat utgå även vid dylik utskänkning. I vissa fall har
bolag med stöd av 4 § — som stadgar utskänkningsskatt utan undantag
— även vid här avsedda rättigheter, med tillämpning analogivis av
6 §, uttagit skatten vid varans utlämnande till restauratören; i andra
fall åter har bolag underlåtit att uttaga utskänkningsskatt. Enligt mitt
förmenande bör tvekan icke råda därom, att jämväl utskänkning å
passagerarfartyg i utländsk trafik — i den mån utskänkningen avser
inom landet inköpta drycker — bör drabbas av utskänkningsskatt. Ur
skattesynpunkt äger visserligen det förhållandet att, såsom det för närvarande
sker, viss utskänkning undgår utskänkningsskatt icke nämnvärd
betydelse; hela den årliga försäljningen av spritdrycker till dylika fartyg
uppgick år 1922 icke till 8,700 liter, därav skatt icke erlades för om°
kring 5,400 liter. Till 6 § synes emellertid för undvikande av den sålunda
berörda ojämnheten i tillämpningen böra göras ett tillägg, innehållande
uttryckligt stadgande om sättet för uttagande av utskänkningsskatten
vid utskänkning å passagerarfartyg i utländsk trafik.

Av en sådan ändring i 6 § synes böra följa den jämkningen av
ordalydelsen av 8 §, att systembolag skall vara skyldigt att deklarera och
redovisa skatt även för försäljning till passagerarfartyg i utländsk trafik.

Övergångsbestämmelser.

I likhet med nuvarande förordning synes den nya omsättningsskatteförordningen
böra gälla för ett år eller sålunda till den 1 juli 1924.

I sammanhang med den av mig förordade nedsättningen av utskänk -

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

ningsskatten böra övergångsbestämmelserna till den nya förordningen
erhålla annan avfattning, än de enligt gällande förordning äga. Enligt
denna är innehavare av utskänkningsrätt skyldig att avlämna uppgift
angående sitt lager av spritdrycker vid förordningens ikraftträdande
samt erlägga skatt för samma lager, dock med avdrag för vad som
förut erlagts i skatt därför. Med denna bestämmelse bör jämföras
stadgande i den därförut gällande förordningen av innehåll, att utskänkningsrättsinnehavare
skulle äga återbekomma vad som erlagts i utskänkningsskatt
för hans lager vid utgången av författningens giltighetstid.
Bestämmelse av enahanda innebörd som den sistnämnda finnes även i nu
gällande författning beträffande tiden för densammas upphörande. Denna
bestämmelse synes böra modifieras därhän, att rätten att återbekomma
skatt skall avse endast skillnaden mellan nu gällande skatt och skatten
efter den blivande förordningen för de i lagret ingående dryckerna.
För den händelse sistnämnda förordning icke skulle komma att förnyas,
bör i densamma även inflyta bestämmelse om rätt att vid utgången av
dess giltighetstid återbekomma utskänkningsskatt för resterande lager.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst inom finansdepartementet
upprättat förslag till förordning angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker, hemställer departementschefen, att
Kungl. Maj:t måtte i proposition

ej mindre föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag;
än även, med återkallande av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1
gjorda förslag angående upptagande av omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker i riksstaten för budgetåret 1923—1924, föreslå
riksdagen

att i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptaga under egentliga
statsinkomster följande inkomsttitel sålunda:

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
bevillning.............................................................................................. 44,400,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall och förordnar, att proposition av den
lydelse, bilaga litt. vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fritiof Englund.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 188 käft. (Nr 232.)

4