Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
1
Nr 217.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående på Sverige
ankommande årsavgifter till den internationella
unionen för geodesi och geofysik; given
Stockholms slott den 16 mars 1923.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdragav
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 16 mars 1923.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Schlyter, Orne.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:
Sedan år 1864 har Sverige varit anslutet till associationen för
den internationella jordmätningen (Association géodésique intemationale),
vilken omfattade alla civiliserade stater och som hade en
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 177 höft. (Nr 217). 1
Ang. på Sverige
ankommande)
årsavgifter
till den
internationella
unionen
för geodesi
och geofysik.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
centralbyrå förlagd till det geodetiska institutet i Potsdam. Under
en lång följd av år hava även anslag av statsmedel utgått till bestridande
av den på Sverige belöpande andelen i kostnaderna för den
internationella jordmätningen, vilket anslag under de senaste åren
till 1,424 kronor för år, och har jämväl till innevarande
ars riksdag gjorts framställning om anvisande av detta belopp.
När associationens överenskommelse utlöpte med utgången av
år 1916, enades de neutrala staterna (Danmark, Nederländerna, Norge,
Schweiz och Sverige samt till en början även Spanien och Amerikas
förenta stater) att fullfölja de påbörjade vetenskapliga arbetena genom
att till två år efter krigets slut vara förenade i en de neutrala staternas
jordmätningsassociation (Association géodésique réduite entre
États neutres). Denna senare organisation var emellertid endast av
en övergående varaktighet, då ett vetenskapligt samfund, som avser
jordmätning, måste sträva till omfattning av alla jordens länder. —
Frågan om en dylik internationell sammanslutning upptogs dock
snart och från en vidare och allmännare utgångspunkt.
Under år 1919 mottog vetenskapsakademien inbjudning till Sverige
att såsom medlem inträda i det internationella forskningsrådet
(The International Research Council), en nämnda år av olika vetenskapliga
akademier och samfund bildad internationell sammanslutning
med ändamål att organisera det internationella vetenskapliga
samarbetet pa ett mera systematiskt sätt än före världskriget. Efter
gjoid utredning i fragan hemställde vetenskapsakademien i skrivelse
till Kungl. Maj:t om tillstånd att å Sveriges vägnar inträda i rådet
ävensom att därmed förenade kostnader måtte bestridas av statsmedel,
varefter Kungl. Maj:t genom beslut den 22 oktober 1920 bemyndigade
akademien att å Sveriges vägnar tillkännagiva anslutning
till The International Research Council.
I sin svarsskrivelse till internationella forskningsrådet förbehöll
sig akademien full frihet att kvarstå eller inträda i andra vetenskapliga
föreningar samt uttalade den förhoppningen, att stadgarna
matte ändras sa att de mindre nationerna erhölle en mera gynnsam
ställning inom rådet. I anslutning härtill inlämnade akademien —
enligt av dess förutvarande sekreterare, professorn C. Aurivillius
meddelade upplysningar till forskningsrådets generalförsamling
den 25 juli 1922 förslag om att alla nationer så snart som möjligt
3
Kunyl. Maj:ts proposition Nr 217.
måtto få tillträde till det internationella forskningsrådet och dess
unioner samt att genom ändring av bestämmelserna för omröstning
de små nationerna skulle erhålla en något gynnsammare ställning
inom rådet. Båda dessa framställningar blevo emellertid avslagna.
Under det internationella forskningsrådet sortera unioner för säiskilda
vetenskaper eller vetenskapsgrenar. Dessas stadgar antagas av
rådet, och inträdet i dem står på vissa villkor öppet för de länder,
som anslutit sig till forskningsrådet, men ej för andra.
För närvarande finnas sex unioner, varjämte förslag till stadgar
för ytterligare tre unioner blivit framlagda. De redan färdigbildade
unionerna äro: en för astronomi, en för geodesi och geofysik (med
siu underavdelningar eller sektioner) en för ren och använd kemi,
en för matematik, en för radiotelegrafi samt en för ren och anyand
fysik. Föreslagna äro en för biologiska vetenskaper, en för medicinska
vetenskaper och en för geograf.
Inträde i en union medför förpliktelse att:
1) bilda en särskild nationell kommitté för behandling av ärenden,
som tillhöra unionen;
2) inbetala en årlig avgift till unionen; samt
3) sända delegerade till unionens och dess sektioners^ allmänna
sammanträden, som enligt regel skola hållas vart tredje år.
Årsavgifterna, som utgå efter respektive lands folkmängd, skulle
för Sverige uppgå till följande belopp:
unionen för astronomi........ 3,000 francs;
» » geodesi ocli geofysik 5,200 » (alla sektionerna),
» » kemi............ 1,000 »
» » matematik....... 250 »
» » radiotelegrafi..... 400 »
» » fysik............ dOO »
» » biologi........... ? » \ bestämmes för var tre
»
» medicin.......... ? >:> I årsperiod;
» » geografi ......... 1,000 » eller alltså förutom års
avgifterna
till unionerna för biologi och medicin tillsammans 11,250
francs
Till dessa fasta utgifter komma kostnaderna för de nationella
kommittéerna samt resekostnaderna för delegerade. Da unionerna,
oavsett sektionerna, äro nio samt var och en skall halla allmänt
4
Kungl. Maj.ts proposition Nr 217.
sammanträde vart tredje år, kan man antaga, att i medeltal minst
tre sammanträden om aret komma att liallas och att således årligen
åtminstone tre delegerade böra utsändas.
Fråga om Sveriges anslutning till någon av unionerna väcktes,
enligt vad Aurivillius meddelat, första gången i vetenskapsakademien
den 26 maj 1920 genom en inbjudning från unionen för ren och
använd kemi och sedermera i november 1921 genom inbjudningar
till unionerna för astronomi och för geodesi och geofysik, varjämte
Mittag-Lefflerska stiftelsen i skrivelse i december 1921 anhöll, att
akademien, när förslag om Sveriges inträde i andra unioner upptoges
till behandling, även ville göra framställning om dess anslutning till
unionen för matematik.
Vetenskapsakademiens andra klass, som hörts med avseende på
anslutningen till unionen för astronomi, tillstyrkte densamma, men.
akademien beslöt den 8 februari 1922 på förslag av dess beredningsutskott
att tillsvidare uppskjuta frågan om Sveriges anslutning till
den ena eller andra unionen.
Sedan S\ erige, bland annat genom skrivelser till vetenskapsakademien
och rikets allmänna kartverk, inbjudits att genom ombud
deltaga i en allmän sammankomst i Rom i april 1922 med den
internationella unionen för geodesi och geofysik, hemställde professorn
vid generalstaben K. D. P. Rosén såsom ende kvarstående delegerad
föi Sverige i den internationella jordmätningen i underdånig
skrivelse den 7 mars 1922, att ombud för Sverige måtte utses att
deltaga i nämnda sammankomst. Efter det vetenskapsakademien i
ärendet avgivit infordrat utlåtande, fann Kungl. Maj:t genom beslut
den 31 mars 1922, bland annat, gott uppdraga åt Rosén att såsom
ombud för Sverige deltaga i berörda allmänna sammankomst, dock
utan rätt för honom att därvid göra någon för Sverige bindande
utfästelse.
I skrivelse den 16 september 1922 lämnade Rosén redogörelse
för den av honom bevistade sammankomsten, som hade hållits i Rom
den 2 10 maj 1922. Huvuddelen av kongressens arbete hade varit
förlagd till de säl skilda sektionerna, nämligen för geodesi, seismologi,
meteorologi, jordmagnetism, oceanografi och vulkan ologi, varjämte
vissa organisationsfrågor hade diskuterats. Sammankomstens beslut
rörande organisationen hade beträffande den geodetiska sektionen
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217. 5
varit dels att den geodetiska sektionens namn skulle utbytas till
geodetiska associationen och att denna skulle erhålla viss självständighet
i förhållande till övriga sektioner, dels att de fem neutrala
staterna Danmark, Nederländerna, Norge, Schweiz och Sverige skulle
hava rätt att ingå i enbart den geodetiska sektionen.
Vid kongress i juli 1922 i Bryssel för det vetenskapliga internationella
rådet hade det senare av de båda ovannämnda besluten
bekräftats, varemot det första förkastats.
I sin skrivelse hemställde vidare Rosén — med bifogande av
en skrivelse från den internationella jordmätningens ordförande och
sekreterare — att Sverige liksom do övriga fyra stater, som nu utgjorde
denna sammanslutning, måtte upplösa den internationella
jordmätningen och inträda i den geodetiska sektionen av unionen
för geodesi och geofysik. Vikten av att Sverige fortfarande tillhörde
det internationella samfund, som verkade för den geodetiska vetenskapen,
vore sedan länge känd och erkänd; det gällde nu väsentligen
en namn- och organisationsändring.
Härefter har Rosén anfört bland annat följande:
Frågan gällde vidare, om Sverige skulle inträda enbart i den geodetiska sektionen
eller i den samfällda unionen för geodesi och geofysik, således även i dess
övriga sektioner. Man kunde därvid lämna åsido den synpunkten, att med säkerhet
de övriga fyra nämnda staterna komme att inträda i hela unionen. Det
gällde att avgöra, om Sverige hade verkligt intresse av att tillhöra även de geofysiska
sektionerna. Härvid syntes följande synpunkter kunna anses vägledande.
Alla de vetenskapsgrenar, som geofysiken uppdelades i, vore internationella såväl
till innehåll som arbetsmetoder, ja, delvis även beträffande verksamhetsfält. En
inhemsk forskning på dessa områden utan samverkan med utlandet vore otänkbar,
och alla de vetenskapsmän, som inom seismologien, meteorologien, jordmagnetismen
och oceanografien för närvarande arbetade i vårt land, sökte och upprätthölle
förbindelser med utlandet såsom en självfallen betingelse för sin verksamhet.
Att sammanföra och organisera detta strävande vore ju de internationella samfundens
ändamål. För den geofysiska forskningen i Sverige vore det således av
största betydelse att ingå i den nya internationella sammanslutning, som bildats
för geofysiken. Ehuru själv icke fackman på området hade Rosen vågat framlägga
dessa motiv för Sveriges anslutning till unionens geofysiska sektioner, sedan lian
av målsmän för dess olika grenar stärkts i sin övertygelse, att en sådan åtgärd
ej blott vore önsklig, utan i vissa stycken nödvändig för det rationella fullföljandet
av pågående forskningsarbeten i vårt land.
Kostnaden för Sverige beräknades sålunda:
Land mellan 5 och 10 millioner invånare erlade två kontributionsenheter.
Enheten vore 1,000 francs (franska) för geodesisektionen ensamt och 2,600 francs
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
för hela unionen, allt per år. För Sverige skulle således utgå i förra fallet 2,000
francs och i senare fallet 5,200 francs. Med dåvarande kurs överstege det större
beloppet 5,200 francs helt obetydligt den nu utgående summau till internationella
jordmätningen ensam, 1,424 kronor.
Rosén slutade med att hemställa om vidtagande av åtgärd för
Sveriges inträdande i den internationella unionen för geodesi och
geofysik.
I denna Roséns hemställan hade därjämte instämmanden avgivits
av överdirektören och chefen vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt A. W. Wallén, professorn och ledamoten av internationella
jordmagnetiska kommitténs exekutiva utskott V. Carlheim-Gyllenskiöld,
överdirektören och chefen för Sveriges geologiska undersökning
A. O. (ravelin samt f. d. professorn och vicepresidenten för den internationella
havsforskningen S. O. Pettersson.
Därefter hava nu Carlheim-G-yllenskiöld, Gavelin, Pettersson,
Rosén och W allén i underdånig skrivelse den 11 november 1922 —
under hänvisning till ovan berörda skrivelse av den 16 september
1922 - gjort framställning om utseende av en svensk nationalkommitté
för geodesi och geofysik med uppgift att främja den svenska
forskningen inom dessa vetenskapsgrenar samt att förmedla Sveriges
representation och forskningsarbete inom den internationella unionen
för geodesi och geofysik.
En sådan kommitté syntes lämpligast böra bestå av dels vissa befattningshavare
motsvarande unionens olika sektioner, dels ett lämpligt antal personer,
utsedda av Kungl. Maj:t och vissa vetenskapliga samfund. Det erinrades, att deri
internationella unionen utgöres av följande särskilda sektioner, nämligen för geodesi,
seismologi, meteorologi, jordmagnetism, oceanografi, vulkanologi (till vilken sektion
numera räknas även frågan om kontinenternas sekulära nivåförändringar, som i
vårt land sedan länge sysselsatt forskningen) samt färskvattenshydrografi.
I överensstämmelse härmed föreslogs exempelvis följande sammansättning
den svenska nationalkommittén för geodesi och geofysik, nämligen: professorn
vid generalstaben, chefen för Sveriges geologiska undersökning; chefen för statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt; direktören för meteorologiska observatoriet i
Uppsala, direktören för astronomiska observatoriet i Lund; chefen för statens jordmagnetiska
centralanstalt (därest en sådan anstalt i framtiden komme till stånd,
i enlighet med ett av de av Kungl. Maj:t förordnade sakkunniga utarbetat förslag;
tills detta skedde kunde denna gren representeras av någon av de av vetenskapsakademien
valda representanterna); högst fem representanter för geodesi och geofysik,
utsedda av vetenskapsakademien; en ledamot, utsedd av hydrografisk-biologiska
Kommissionen; en ledamot, utsedd av svenska geofvsiska föreningen samt
de ledamöter, Kungl. Maj.t behagade utse.
Kungl. Ma.j. ts proposition Nr 217. . 1
Därest detta förslag i huvudsak vunne Kungl. Maj:ts bifall, torde den
nykonstituerade nationalkommitténs arbete (vid sidan av uppgörande av förslag
till instruktion m. fl. formella åtgärder) omedelbart böra inriktas på ett verksamt
deltagande i den till år 1924 utsatta internationella kongressen för geodesi och
geofysik. Ett väl genomfört förberedelsearbete vore nämligen av betydelse för
att vid en sådan kongress ernå största vetenskapliga vinst för den inhemska
forskningen. Kommittén hade även i övrigt redan från sin första början att i
samarbete mellan nu vitt skilda verksamhetsorgan förverkliga ett avsevärt vetenskapligt
arbetsprogram.
Vetenskapsakademien har genom särskilda remisser anbefallts
avgiva utlåtande över de i ärendet gjorda framställningarna, och har
akademien därvid till en början inhämtat yttrande av sina ledamöter,
professorerna S. Arrhenius och friherre Gr. de Geer, som därvid bland
annat anfört följande:
Då inom här ifrågavarande vetenskapsgrenar ett fruktbärande arbete näppeligen
kunde utföras utan internationellt samarbete, syntes det i högsta grad önskvärt,
att Sverige inginge i den nämnda unionen. Även förslaget om bildandet av
en svensk nationalkommitté tillstyrktes, dock med erinran om svårigheten att finna
ett så stort antal personer som det av förslagsställarna nämnda, vilka vore lämpliga
och villiga att ingå i den föreslagna kommittén, varför antalet medlemmar möjligen
borde något begränsas. Även syntes det lämpligt, att ordförande och möjligen
vice ordförande i kommittén tillsattes av Kungl. Maj:t. — Det hade i handlingarna
ifrågasatts, om Sverige borde låta sig representeras endast inom unionens geodetiska
sektion eller inom unionen ifråga i dess helhet. Årskostnaden skulle enligt de båda
alternativen bliva 2,000 respektive 5,200 franska francs — enligt dåvarande kurs
omkring 520 respektive 1,352 svenska kronor. Skillnaden syntes så obetydlig, att
merkostnaden för deltagande i unionen i dess helhet mer än uppvägdes av de
vetenskapliga och praktiska fördelar, som erbjödes av det sistnämnda alternativet,
För egen del har vetenskapsakademien i sitt den 24 januari
1923 avgivna utlåtande anfört bland annat följande:
Akademien har vid sina sammankomster den 10 och den 24 januari 1923 tagit
ärendet i övervägande, varunder framhållits, att Sveriges anslutning till den ifrågavarande
unionen och framdeles även till andra internationella unioner, även med
tillbörlig hänsyn tagen till de därmed förenade kostnaderna, vore att anse som
en åtgärd av största betydelse för vårt samarbete med den övriga världen i vetenskapliga
frågor och såsom en konsekvens av Sveriges genom Kungl. Maj:ts beslut
den 22 oktober 1920 bifallna inträde i det internationella forskningsrådet (the
International Research Council); samt att vad särskilt unionen för geodesi och
geofysik beträffar, frågan om Sveriges anslutning till densamma vore av mera
trängande natur och stode så att säga i ett annat plan än frågan om de övriga
unionerna, alldenstund, enligt vad upplysts, den gamla internationella jordmätningen
med säte i Potsdam redan befunne sig under ombildning för att övertagas
8
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 217.
av och uppgå i den nya unionen, vadan följden av eu nu utebliven anslutniiv
från Sveriges sida till unionen för geodesi och geofysik, i vilken flera andra
neutrala stater principiellt tillkännagivit sitt inträde, skulle bliva, att Sverige från
och med år 1924 lcomme att till stort förfång för kontinuiteten i den vetenskapliga
forskningen ^sta helt och hållet utanför det internationella samarbetet inom dessa
för landet så betydelsefulla forskningsgrenar.
Akademien slutade med att förorda bifall dels till det väckta
föi slaget om åtgärd för Sveriges inträdande i den internationella
unionen för geodesi och geofysik, dels, och som en följd därav, till
framställningen om tillsättandet av en svensk nationalkommitté för
geodesi och geofysik med uppgift att främja den svenska forskningen
inom dessa vetenskapsgrenar samt att förmedla Sveriges representa*
tion och forskningsarbete inom den internationella unionen för geodesi
och geofysik.
Jag vill i samband härmed erinra därom, att chefen för sjökarteverket
i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse av den 9 mars 1923
anhallit, att sjökarteverket matte bliva representerat i nämnda nationalkommitté.
I sagda skrivelse påpekas, hurusom sjökarteverket
utför omfattande geodetiska arbeten och dessutom för närvarande
torde vara den enda statsinstitution, som har att utföra jordmagnetiska
arbeten. Vid utförande av dessa arbeten vore möjlighet till
internationellt samarbete av don största betydelse och i vissa fall
nödvändig.
Under hänvisning till vad ovan anförts anser jag starka skäl
tala för bifall till det gjorda yrkandet om Sveriges inträdande i den
internationella unionen för geodesi och geofysik. Som förut nämnts
har Sverige under en lång följd av år varit anslutet till den internationella
jordmätningen, och den nu ifrågavarande unionen torde
endast vara att betrakta som dennas efterträdare.
De skäl, som anförts för en anslutning till hela unionen och ej
blott till geodesisektionen, sjmas mig vidare, ej minst med tagen
hänsyn till den ringa skillnaden i kostnader, tala för ett bifall till
det förra alternativet. Den årliga avgiften skulle i sådant fall uppgå
till 5,200 franska francs, vilket med nuvarande kurs i svenskt mynt
utgör i runt tal 1,235 kronor, vilket belopp för säkerhets skull torde
böra avrundas till 1,300 kronor. Därest detta belopp på grund av
större förändringar i växelkursen skulle bliva otillräckligt, torde
9
Kungi. May.ts proposition Nr 217.
Kungl. Maj:t hava möjlighet att av tillgängliga medel tillfälligt förskjuta
vad som skulle erfordras.
Vid ett bifall till denna framställning kommer givetvis anslaget
å 1,424 kronor till den internationella jordmätningen att ej längre
vara erforderligt.
Vad slutligen beträffar tillsättandet av den i handlingarna omförmälda
svenska nationalkommittén för geodesi och geofysik liksom
överhuvud frågan om Sveriges anslutning till ifrågavarande union,
torde Kungl. Maj:t framdeles — därest riksdagen bifaller den nu
gjorda framställningen — komma att meddela de beslut, som i
ärendet kunna bliva erforderliga.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte — med återkallande av vad under punkt
53 i åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag föreslagits bland annat beträffande det extra anslaget
till bestridande av den under år 1924 på Sverige belöpande andelen
i kostnaderna för den internationella jordmätningen — föreslå riksdagen
att
för bestridande av de på Sverige ankommande
årsavgifterna för år 1923 till den internationella
unionen för geodesi och geofysik för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av
1,300 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, gilla; och skall proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Em. G:son Bergman.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 177 Käft. (Nr 217.)
2