Kanal. Maj:ts proposition Nr 21.

1

Nr 21.

Kung}. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar; given Stockholms slott den 13 januari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt i punkterna l:o—8:o.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar
och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka
ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför
härom följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 17 höft. (Nr 21.) 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

. UO

Ålita nr 1

och 2 i Södermanlandi
län.

l:o.

Såsom ägare till förra landssekreterarbostället Va mantal Alsta nr 1
och förra landskamrerarbostället Va mantal Alsta nr 2 i S:t Nikolai socken
av Södermanlands län äger Kungl. Maj:t och kronan andel i det under
nämnda hemman samt hemmanen Va mantal Skavsta nr 1 och Va mantal
Skavsta nr 2 i samma socken hörande vakanta båtsmanstorpet till roten
nr 24 vid Södermanlands andra båtsmanskompani.

Torpet är beläget omkring 8 kilometer från Nyköping. Av en av
vice kommissionslantmätaren Johan W. Ström den 11 december 1909
upprättad karta med beskrivning jämte övriga handlingar i ärendet
inhämtas angående torpet följande.

Arealen utgör 11.3 0 8 hektar, därav 3.3 2 6 hektar tomt och åker, 7.8 9 5 hektar
avrösningsjord och 0.0 8 7 hektar impediment. Torpet är å kartan utmärkt med ägofigurerna
nr 62—74. Av dessa ägofigurer bestå nr 62 och 64, om tillhopa 7.51 hektar,
av skogsmark; nr 63, om 0.0 7 hektar, utgöres av en skogsväg; samtliga dessa
ägofigurer om tillhopa 7.5 8 hektar äro genom en väg skilda från torpets inägoområde.
Detta, betecknat med nr 65—74, innehåller i sin helhet 3.7 2 8 hektar,
därav tomt och åker 3.32 6 hektar samt beteslindor, bergbacke och utfartsväg tillsammans
0.4 o 2 hektar.

Åkerjorden är av ålder hopdikad med och tillagd åkerjorden till den angränsande
egendomen Lund, vars ägare ända från vakanssättningen en lång följd
av år brukat torpet.

Skogsmarken bildar ett långsträckt, tresidigt ägoområde, begränsat å kortsidan
av torpets inägoområde, på ena långsidan av hemmanet Lunds ägor, samt å
andra långsidan av landsvägen. På andra sidan landsvägen tillstöter Jönåkers häradsallmänning.

Byggnaderna å torpet utgöras av en kroppåsstuga med ett rum samt ett fallfärdigt
uthus, båda ej ägande annat än bränsle- och tegelvärde.

Från tiden för torpets vakanssättning den 24 oktober 1887 till
den 14 mars 1922 har torpet icke utarrenderats eller på annat sätt
disponerats för delägarnas i torpet gemensamma räkning. Från sistnämnda
dag till den 14 mars 1923 är kronans andel i torpet utarrenderad
till ägaren av hemmanet Skavsta Gunnar Blomqvist mot ett arrende
av 50 kronor.

Styrelsen för Jönåkers häradsallmänning, vilkas delägare genom
köp av visst mantal av hemmanen Skavsta blivit ägare av dessas andel
i torpets förenämnda skogsmarksområde om 7.5 8 hektar, anhöll i skrivelse
den 16 december 1911 till Kungl. Maj:t att få inköpa kronans
andel i samma skogsmark. Under ärendets handläggning gjorde E.
AV. Karnell såsom ägare till visst annat mantal av hemmanen Skavsta

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21. 3

anspråk på äganderätten till torpets hela inägojord. Det upplystes,
att inägojorden sedan lång tid disponerats av ägarna till dessa hemman.
Genom av lantmäteristyrelsen och kammarkollegium i ärendet
gjorda utredningar ådagalades, att kronan äger hälften av såväl skogsmarken
som inägojorden. Sedan kammarkollegium uttalat, att frågan
om disposition av kronans andel i skogsmarken ej borde avgöras, förrän
frågan om kronans rätt till andel i inägojorden jämväl blivit klar, fann
Kungl. Maj:t den 29 juni 1917 ärendet ej föranleda annan Kungl. Maj:ts
åtgärd än att handlingarna i ärendet överlämnades till domänstyrelsen
för bevakande av kronans rätt med avseende å torpets inägojord.

Domänstyrelsen instämde därefter till vederbörande häradsrätt godsägaren
Gunnar Blomqvist å Lund såsom dåmera ägare till sistnämnda
delar av hemmanen Skavsta med yrkande att kronan såsom ägare av
hemmanen Ålsta måtte förklaras framför Blomqvist vara rätt ägare till
hälften av båtsmanstorpets inägojord. Jämlikt en den 29 augusti 1921
meddelad, lagakraftvunnen dom fastställde häradsrätten en mellan Blomqvist
och kronan träffad förlikning, enligt vilken kronan av Blomqvist
tillerkändes hälften av torpets inägojord.

Under det denna rättegång pågick, inkom Blomqvist till domänstyrelsen
med en skrivelse, i vilken han erbjöd sig att betala 1,500
kronor för den del av torpet, som kronan ansåg sig vara ägare till. I
detta belopp skulle jämväl vara inberäknat tio års arrende av jorden.
Därjämte förklarade sig Blomqvist önska lösa även skogsmarken till
torpet samtidigt med den övriga jorden för att få tillräckligt med husbehovsvirke
för gården. I händelse av avslag härå ifrågasatte han, att
skogsmarken skulle försäljas på offentlig auktion.

Sedermera har vederbörande domänintendent med biträde av uppskattningsmän
den 11 februari 1922 förrättat arrende- och saluvärdering
av båtsmanstorpet. Härvid hav hela torpets saluvärde uppskattats sålunda:

Kronor.

3.3 2 6 hektar tomter och åker å 500 kronor ............................................... 1,663: —

7.89 5 » avrösningsjord å 50 » 394: 7 5

Växande skog enligt av jägmästaren i Nyköpings revir gjord värdering 4,393: —
0.08 7 impediment.................................................................................................—: —

tillhopa 6,450: 75

eller i avrundat belopp 6,500 kronor.

Jägmästarens värdering avser allenast den förut omförmälda
genom en väg från inägoområdet skilda skogsmarken om 7.51 hektar.
Med samma hektarvärde, som intagits i uppskattangsmännens värdering
eller 50 kronor, har han således kommit till allenast 375 kronor

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

50 öre eller för mark och växande skog tillsammans 4,768 kronor 50
öre, avrundat till 4,770 kronor.

Arrendevärdet har av uppskattningsmännen upptagits till 99 kronor
78 öre eller för kronans andel i jämnt tal 50 kronor för år.

Uppskattningsmännen hava förklarat, att torpet vore alldeles olämpligt
att uppdelas i två delar och icke ens med nuvarande område i dess helhet
kunde med fördel anpassas till eget hem såsom varande för litet och
osjälvständigt som eget jordbruk och dessutom för dyrt att bebygga.
Uppskattningsmännen hava fördenskull föreslagit, att kronans andel måtte
försäljas till Blomqvist, varigenom den bästa skötseln kunde förväntas.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
yttrande och förslag.

Över jägmästaren i Ostra distriktet har i utlåtande anfört.

Torpet vore nästan idealiskt för bildande av en självständig småbrukarlägenhet.
Arealen 3.33 hektar åker- och tomtjord vore av god beskaffenhet samt 7.89 hektar
skogs- och hagmark syntes vara alldeles lagom för en dylik lägenhet. Den enda
olägenhet, som vidlådde torpet, vore områdets långsträckta figur, som orsakade ett
ganska drygt hägnadsbesvär, därest betet å utmarken skulle utnyttjas. Torpets
byggnader vore odugliga och nybyggnad av såväl bonings- som uthus vore nödvändig,
vartill emellertid funnes fullt tillräckligt med skog å torpet. För skogsväsendet
vore det ingen fördel att komma i odelad besittning av torpet, då dettas ägor vore
alldeles isolerade från såväl i kronans ägo behållna Ålsta utmark som från övriga
kronans marker, men torpet kunde med fördel införlivas med den intill liggande
häradsallmänningen. I varje fall syntes det riktigast, att torpet försåldes å offentlig
auktion med fri och öppen tävlan för dem, som kunde önska komma i besittning därav

Jönåkers häradsallmännings styrelse har därefter på given anledning
meddelat, att allmänningen vore villig inköpa kronans andel av
skogsmark och skog till torpet för en köpeskilling av 2,385 kronor
eller alltså hälften av det belopp, 4,770 kronor, vartill jägmästaren uppskattat
skogsområdet.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 28 juli 1922 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört.

Domänstyrelsen hade icke något att erinra mot en försäljning av kronans
andel i torpets skogsmark till Jönåkers häradsallmänningsdelägare för det av jägmästaren
uppskattade priset, 2,385 kronor. Yad inägorna till torpet beträffade ägdes
hälften av denna mark av förenämnde Blomqvist, och syntes det därför vara lämpligt,
att kronans andel i denna mark hembjödes honom. Då Blomqvist erbjudit sig att
för sistnämnda andel erlägga en köpeskilling av 1,500 kronor, varav 500 kronor
motsvarade 10 års arrendeavgift för bruket av andelen, finge styrelsen föreslå en
köpeskilling för kronans andel å inägorna av 1,000 kronor. Det uppskattade saluvärdet
å kronans andel i torpet utgjorde 3,250 kronor, som således med 185 kronor
understege sammanlagda beloppet av de av styrelsen föreslagna köpeskillingarna.

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 21. 5

I ärendet har sedermera upplysts, att till länsstyrelsen i arrendeavgift
för kronans andel av inägojorden betalats av Blomqvist för tiden
14 mars 1915—14 mars 1922 350 kronor och av förenämnde Karnell
för tiden 14 mars 1912—14 mars 1915 150 kronor.

Det synes mig lämpligt, att kronans andel i torpet försäljes.

Med hänsyn till äganderättsförhållandena i avseende å återstående
andelar torde en försäljning till eget hem, om än önskvärd, icke kunna
komma till stånd.

Som Jönåkers härads allmänningsdelägare äga vad kronan ej tillhör
av förutnämnda skogsmarksområde bestående av ägofigurerna nr
62—64 om 7.5 8 hektar, som gränsar till häradsallmänningen, anser
jag i likhet med domänstyrelsen, att kronans andel i detta område bör
försäljas till allmänningsdelägarna. Mot den erbjudna köpeskillingen
2,385 kronor har jag intet att erinra.

Vad angår kronans andel i torpets återstående område, omfattande
ägofigurerna nr 65—74 om 3.7 2 8 hektar, torde densamma lämpligen
böra försäljas till torpets nuvarande arrendator, Blomqvist, som i
egenskap av ägare till hemmanen Skavsta jämväl är ägare till återstående
andel i detta område. Mot det av honom erbjudna priset 1,000
kronor har jag ej heller något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att kronans andelar i det under hemmanen Ålsta
nr 1 och 2 samt Skavsta nr 1 och 2 i S:t Nikolai
socken av Södermanlands län hörande vakanta båtsmanstorpet
till roten nr 24 vid Södermanlands andra
båtsmanskompani må försäljas, andelen i den å vice
kommissionslantmätaren Ströms, ärendet bifogade karta
med nr 62—64 betecknade skogsmarken till Jönåkers
häradsallmänningsdelägare mot en köpeskilling av 2,385
kronor och andelen i de med ägofigurerna nr 65—74
å samma karta utmärkta inägor till Gunnar Blomqvist
mot en köpeskilling av 1,000 kronor, båda köpeskillingarna
att betalas senast vid tillträdet samt under
villkor i fråga om vardera försäljningen, att köpare
ensam vidkännes kostnaderna för alla med lagfart å
fånget förenade utgifter.

Departements chefen.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

[2-]

Edsberga
nr 4 i

Östergötlands

län.

Departements chefen.

[3.]

Hamsa kronopark
i Kalmar
län.

2:o.

Kronoegendomen 1 mantal Edsberga nr 4 i Landeryds socken av
Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1925 mot ett årligt
arrende av 1,070 kronor.

Under 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning.
Av instrumentet häröver med därtill hörande handlingar, däribland en
av distriktslantmätaren Fr. Jonsson 1921 upprättad karta över egendomen
med tillhörande beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande egendom är belägen 3 kilometer från Hjulsbro järnvägsstation
och 9 kilometer från staden Linköping samt innehåller en areal av 93.7230 hektar,
därav 40.133 0 hektar tomt och åker, O.0420 hektar äng och odlingsmark, 52.2 030
hektar avrösningsjord samt I.3450 hektar impediment.

Å egendomen finnes en lägenhet, benämnd Karlberg, bebyggd med hus tillhöriga
lägenhetens innehavare Henning Hultgren.

Uppskattningsmännen hava för beredande av eget hem föreslagit denna
lägenhet till avsöndring. Lägenheten, som är belägen i ett hörn av ägoområdet,
är å förberörda karta utmärkt med ägofigurema nr 4, 6—9 samt del av nr 3 och
5 med en areal av 1.0680 hektar, därav 0.9 620 hektar tomt och åker, O.1050
hektar avrösningsjord samt O.0010 hektar impediment. Saluvärdet å lägenheten
har av uppskattningsmännen beräknats till 975 kronor, och hava uppskattningsmännen
hemställt, att densamma måtte hembjudas bemälde Hultgren.

Länsstyrelsen,; överjägmästaren i Östra distriktet samt domänstyrelsen
hava ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens förevarande
förslag.

På grund av vad i ärendet förekommit tillstyrker jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Karlberg må med ovan angivet
område från kronoegendomen 1 mantal Edsberga nr 4
i Landeryds socken av Östergötlands län försäljas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.

3:o.

Sedan Kungl. Maj:t den 9 april 1920 funnit en ansökning från
stenarbetaren Karl Gustaf Berg, Herrstorp, Långemåla, att för utvidgning
av en honom tillhörig mindre lägenhet få köpa vissa kronoparken

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Hornsö i Kalmar län tillhöriga områden icke föranleda någon Kungl.
Maj:ts vidare åtgärd, liar Berg förnyat sin framställning och därvid,
under framhållande att skälet för Kungl. Maj:ts beslut torde hava legat
däri, att kronan, såsom av den i ärendet förut åvägabragta utredningen
framgått, icke otvetydigt vore ägare till allt det han önskade förvärva,
anhållit få köpa åtminstone de områden, som kronan utan tvekan vore
ägare till.

Domänstyrelsen har upplyst, att de områden, Berg önskade köpa,
i huvudsak utgjordes av ängsmarker, till en mindre del av betes- eller
skogsmark, samt vore belägna invid och på östra sidan av Alsterån
och skildes från kronoparken Hornsö, dit de hörde, av samma å. De
tillhörde, möjligen med undantag av tre till ytvidden mycket obetydliga
ägoområden, Ålmhults by i Långemåla socken av Kalmar län, i vilken
by kronan under åren 1903—1908 genom köp förvärvat åtskilliga hemmansdelar,
som nu inginge i nämnda kronopark. Områdena, som vore
obebyggda och för ett år i sänder upplätes till slåtter och bete, behövdes
icke för kronoparkens skötsel och kunde utan någon som helst
olägenhet försäljas.

Områdena äro utmärkta å en i ärendet företedd kopia av karta över
Handbörds härads allmänning, författad 1854 och med gränserna reglerade
1858.

Enligt lantmäteristyrelsens utredning i det tidigare ärendet skulle
en del av de avsedda områdena kunna avskiljas såsom avsöndringar
från vissa kronoegendomar, nämligen

1) från Vi6 mantal Ålmhult nr 4 litt. B de å förenämnda karta
med 435—439 och 441—443 betecknade ägofigurer, jämte därinom
liggande bäck, om tillhopa 5 hektar;

2) från Vis mantal Älmhult nr 4 litt. A ägofigurerna 440 samt
454—av 456 om 1.5 6 hektar;

3) från samfälld mark (f. d. soldattorp) till 32/125 mantal Ålmhult
nr 1 litt. Ad, 241/iooo mantal Ålmhult nr 2 litt. Bb och 203/iooo mantal
Ålmhult nr 3 litt. Cd ägofigurerna av 456, 456 a, 458—av 462, av
468, av 470 och av 473 om 2.12 hektar;

4) från sistnämnda hemmansdel ägofigurerna av 470, av 473 samt
475, 475 a, 477, 479—481, av 494 a och 496 om 3.52 hektar.

Ansökningen avser vidare

5) ägande- och dispositionsrätten till kronans andel för 241/iooo mantal
litt. Bb av hemmanet Va mantal Ålmhult nr 2 i kronolägenheten Ekholmen
nr 1, bestående av ägofigurerna 476 och av 478 om 1.8665
hektar;

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

6) kronans andel för 35/i25 mantal Ålmhult nr 1 litt. Ad i ägofiguren
443 a om 2.5 kappland; och

7) kronans andel för 82/i2B mantal Ålmliult nr 1 litt. Ad i ägofigurerna
482 och 497.

Sökanden har framhållit, att därest av formella skäl upplåtelse ej
kunde ske av kronans ideella andelar i de under 6) och 7) omnämnda
små och obetydliga områden, sökanden avstode från ansökningen i
denna del.

Lantmäter istyr elsen hade i ett utlåtande i det tidigare ärendet
anfört bl. a. följande.

De med 443 a, 482 och 497 betecknade ägofigurerna måste anses tillhöra
Handbörds gamla kronopark och kunde alltså icke säljas utan riksdagens medgivande.

Den del av det sydligaste av de av Berg sökta områdena, som betecknats
med figurerna 476 och 478, vore en självständig fastighet, kronolägenheten Ekholmen
nr 1, som ej ingått i skifte eller ägostyckning och därför borde upplåtas
genom försäljning i vanlig ordning med den rätt kronan till densamma ägde. Kronan
vore otvivelaktigt ägare av lägenheten och kunde alltså försälja densamma. Dispositions-
eller nyttj anderätten till lägenheten hade däremot lytt till frälsehemmanet
1ji mantal Älmhult nr 2. Detta hemman hade genom ägostyckning 1908 delats i
två delar, nämligen 259/j000 mantal litt. Ba, som fortfarande vore i enskild ägo,
samt 241/iooo mantal litt. Bb, som inköpts av kronan.

Enligt lantmäteristyrelsens mening hade vid ägostyckningen ej avsetts, att
ägaren av 259/1000 mantal litt. Ba skulle på grund av sålunda erhållen del i hemmanets
mantal vinna motsvarande andel i den till hela hemmanet lydande, men i
ägostyckningen ej ingående dispositionsrätten till kronolägenheten Ekholmen nr 1.
Då tvist härom dock möjligen kunde uppstå, borde vid eventuell försäljning av Ekholmen
nr 1 från kronans sida förbehåll göras, att kronan ej ansvarade för åtkomsten
av större del av dispositionsrätten till denna lägenhet, än som svarade mot kronans
ägande 241/iooo mantal av Älmhult nr 2 litt. Bb.

Lantmäteristyrelsen, ånyo hörd med anledning av den nya ansökningen,
har icke haft något att vidare tillägga.

Kammarkollegium hade i utlåtande i det tidigare ärendet anfört.

De tre små områden, som betecknats med nr 443 a, 482 och 497, måste —
försåvitt de ännu tillhörde sina förutvarande stamlägenheter och icke genom lagligt
ägoutbyte förlagts till andra fastigheter mot ersättning i annan mark — vara att
anse såsom oskiftad mark till respektive hemman. Kronan torde alltså på sin höjd
kunna försälja den på kronans andel i respektive hemman belöpande delen av nyssnämnda
ägofigurer. Vidkommande lägenheten Ekholmen nr 1 följde enligt kollegii
mening besittningsrätten till lägenheten ännu hemmanet Elmhult nr 2 och dess olika
delar i proportion till dessas mantal. Vid sådant förhållande borde kronan, som
ägde allenast 2u/iooo mantal av nyssberörda hemman om 1,/a mantal, vara innehavare
av besittningsrätten till allenast 241/500 av lägenheten samt förty kunna till sökanden
av samma lägenhet försälja ägande- och dispositionsrätten till allenast sagda de!.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 21. 9

Domänsti/relsen, som i fråga om försäljning av de av Berg ånyo
omsökta områdena tillförene avgivit utlåtanden, har med anledning av
den nya ansökningen anfört i utlåtande den 11 augusti 11)21 följande.

Styrelsen ansåge fortfarande, att områdena, såsom för kronan obehövliga,
borde säljas samt att Bergs ansökan att få köpa dem borde bifallas. Områdena
kunde nämligen ensamma ej lämpligen bilda en jordbruksfastighet av sådan beskaffenhet,
att en familj därå kunde finna sin utkomst, och å andra sidan behövde Berg
dem för utvidning av den honom tillhöriga, ett av områdena angränsande lägenheten.

I fråga om ytvidden av områdena, som 1914 undergått saluvärdering, vore
föreliggande uppgifter ej fullt överensstämmande, men skiljaktigheterna vore jämförelsevis
små och utan väsentlig betydelse. Vid värdesättning av områdena ansåge
styrelsen sig böra tillämpa de av lantmäteristyrelsen angivna siffrorna för ytvidden,
därvid approximativ uppdelning i ängs- och betesmark skett med ledning av 1858
års karta.

Med tillämpning härav och de 1914 uppskattade värdena skulle de olika
lotterna kunna värderas på följande sätt.

Avsöndringen från Almhult nr 4, litt. B.

3.32 hektar äng å 100 kronor ................................ kronor 332: —

1.44 » betesmark å 20 kronor ........................ » 28: so I

O.24 » vatten utan värde ......................

Växande skog .....................................................

.......... » 169: 10

kronor

529: 90.

Avsöndringen från Almhult nr 4, litt.
1.5 6 hektar äng å 100 kronor .......................

A.

»

156: —

Avsöndringen från samfällda andelen i soldattorpet till
Almhult nr 1 litt. Ad, Almhult nr 2 litt. Bb och Älm-hult nr 3 litt. Cd.

2.12 hektar å 100 kronor ....................................................................

»

212: —

Avsöndringen från Almhult nr 3 litt.
3.5 2 hektar äng å 100 kronor .......................

Cd.

»

352: —

Kronolägenheten Ekholmen nr 1.

1.8 665 hektar betesmark å 20 kronor ..........

Växande skog......................................................

därav 211/r,oo utgör ...........................................

.......... kronor 37: 33

.......... » 605:55

kronor 642: 8 8

»

309:87

Summa kronor

1,559: 77

I ovanstående siffror för ytvidden torde icke ingå ägofigurerna 443 a, 482
och 497, om vilka olika meningar gjort sig gällande, ej heller deras värde, något
som för övrigt vore utan nämnvärd betydelse. Värdet av dessa ägofigurer, vilkas
ytvidd vore O.1232 hektar äng och 0.0388 hektar betesmark, uppginge nämligen
enligt ovan använda beräkningsgrunder allenast till 13.10 kronor.

Enär emellertid de 1914 uppskattade värdena med hänsyn till nu rådande
förhållanden måste anses för låga, borde dessa höjas, och finge styrelsen som sin
mening uttala, att den härovan angivna slutsiffran 1,559’7 7 kronor borde höjas till
i avrundat tal 2,000 kronor.

Ehuru domänstyrelsen, som ej tilltrodde sig avgöra, huruvida lantmäteriBihang
til! riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 17 höft. (Nr 21.) 2

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

styrelsens eller kammarkollegii åsikt beträffande äganderätten till sistnämnda
tre ägofigurer ävensom lägenheten Ekholmen nr 1 vore riktig, ansåge, att försäljning
av de tre små ägofigurerna vore önskvärd, om ängarna i övrigt såldes, hölle
styrelsen likväl på av lantmäteristyrelsen anförda skäl före, att desamma, därest
de måste anses tillhöra den gamla kronoparken Handbörd, icke borde avyttras utan
riksdagens medgivande.

Domänstyrelsen finge alltså hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes på det sätt
bifalla ansökningen, att övriga angivna områden, lägenheten Ekholmen med den
rätt kronan därtill ägde, måtte för en sammanlagd köpeskilling av 2,000 kronor
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa
kronodomäner med rätt för sökanden Karl Gustaf Berg att erhålla hembud därå.

Skulle Kungl. Maj:t finna kammarkollegii mening angående den omfattning
och det sätt, varpå kronan skulle äga del i oftanämnda tre små ägofigurer riktig,
så borde i försäljningen — utan förändring av köpeskillingen — ingå även kronans
andel i dessa områden, nämligen ägofigurerna nr 443 a, 482 och 497, med den rätt
kronan därtill ägde.

Sedan vattenfallsstyrelsen i infordrat yttrande den 10 januari 1922
upplyst, att i Alsterån utmed områdena i fråga funnes ett vattenfall, samt
föreslagit, att vid bifall till ansökningen ersättning för vattenkraften borde
fastställas efter uppskattning av sakkunnig, har domänstyrelsen i utlåtande
den 19 januari 1922 anfört, att styrelsen icke haft kännedom om att
till de av Berg omsökta ängsområdena hörde vattenkraft eller del i
vattenfall. Styrelsen hade i varje fall icke avsett, att någon vattenrätt
i Alsterån skulle medfölja upplåtelsen till Berg, ehuru detta av förbiseende
ej uttryckligen sagts i styrelsens föregående skrivelser i ärendet.
Det vore allenast med kronans andel i kronolägenheten Ekholmen nr 1,
vilken på en sträcka av cirka 42 meter syntes angränsa Alsterån (mellan
ägofigurerna litt. D 477 och 494 a), som någon vattenrätt skulle kunna
följa, om styrelsens föregående förslag i ärendet bifölles. All övrig till
försäljning föreslagen mark skulle enligt förslaget upplåtas såsom avsöndringar,
med vilka rätt till angränsande vatten ej följde.

Domänstyrelsen finge alltså såsom tillägg till av styrelsen tillförene
angivna försäljningsvillkor föreslå, att vid försäljning av kronans andel
i kronolägenheten Ekholmen nr 1 vattenrätt, som därtill kunde höra,
måtte undantagas och förbehållas kronan.

Med föranledande av Bergs ansökan har arrendatorn av inägorna
till V8 mantal Herrstorp under kronoparken Hornsö A. J. Karlberg hos
Kungl. Maj:t anhållit att få köpa det sydligaste av de av förbemälde
Berg omsökta områdena, motsvarande den under 4) härovan angivna avsöndringen
från Ålmhult nr 3 litt. Cd ävensom kronolägenheten Ekholmen
nr 1. Som motiv härför har Karlberg anfört, att han behövde

II

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

dessa områden som komplement till sin arrendelott, att lian alltsedan
tillträdet av samma arrendelott innehaft dem och att han ägde ett litet
ställe, som angränsade omsökta ängsområdcn.

Anbefalld att i anledning av vad sålunda i ärendet förekommit
ånyo avgiva utlåtande har domänstyrelsen — efter anmodan att vid remissens
besvarande jämväl taga i övervägande en av Berg till bemötande
av Karlbergs ansökan inkommen skrift i ämnet — med skrivelse den
23 mars 1922 överlämnat från vederbörande jägmästare och över jägmästare
infordrade yttranden äveusom till jägmästaren i ärendet inkomna
skrivelser från Berg och vederbörande kronojägare. Styrelsen
anför för egen del följande.

Samtliga ifrågavarande ängsområden både varit under hand för ett år i sänder
upplåtna de tre nordligare [avsöndringarna under 1)—3)] under åren 1915—1921
till Berg och det sydligaste | avsöndringen under 4) och Ekholmen nr 11 under åren
1914—1921 till Karlberg.

Av skogstjänstemännens yttranden framginge, att Karlberg hävdade sin arrendelott
Herrstorp rätt väl. att han endast ofullständigt utnyttjade den arrenderade ängsslåttern
samt att han i hög grad vanhävdat den honom tillhöriga lägenheten.

Styrelsen finge därför anmäla, att styrelsen ansåge sig icke kunna tillstyrka
bifall till Karlbergs ansökning, utan vidhölle vad styrelsen i tidigare utlåtanden i
ärendet föreslagit.

I likhet med domänstyrelsen anser jag Berg böra få förvärva
samtliga begärda områden. Lägenheten Ekholmen och ägofigurerna nr
443 a, 482 och 497 böra dock försäljas allenast med den rätt, kronan
därtill äger, och förbehåll i avseende å vattenrätt göras för kronan. De
fyra avsöndringarna från hemmanen i Ålmhnlt torde såsom utgörande
områden från inköpt skogsegendom, vilkas arrendevärde ej överstiger
600 kronor, kunna av Kungl. Maj:t, jämlikt riksdagens skrivelse den 10
maj 1902, nr 74, försäljas utan riksdagens hörande. För hembudsrätt
åt Berg fordras dock riksdagens medgivande. Sådant medgivande fordras
ock för försäljning av kronans rätt till lägenheten Ekholmen och de
tre små ägofigurerna nr 443 a, 482 och 497.

Jag hemställer alltså, att KuDgl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från krön oegendomar må med
hembudsrätt för Karl Gustaf Berg försäljas nedannämnda
fastigheter med angivna områden, nämligen

1) såsom avsöndring från Vis mantal Ålmhult
nr 4 litt. B de områden, som å den i ärendet åbe -

Departements»

chefen.

12

Kungl. Maj:ts proposition ''Nr 21.

[4-]

Harasjömåla
kronopark i
Blekinge län.

ropade kartan betecknats med ägofigurerna 435, 435 a,
435 b, 436, 437, 437a, 438, 438 a, 439, 441, av 442 och
av 443;

2) såsom avsöndring från Vie mantal Ålmhult
nr 4 litt. A de områden, som å samma karta betecknats
med ägofigurerna 440, 454, 455 och av 456;

3) såsom avsöndring från samfällda andelen i
soldattorpet till 32/i25 mantal Ålmhult nr 1 litt. Ad,
241/iooo mantal Ålmhult nr 2 litt. Bb och 203/iooo mantal
Ålmhult nr 3 litt. Cd de områden, som å samma
karta betecknats med ägofigurerna av 456, 456 a,
458, 459, 460, av 461, av 462, av 468, av 470 och
av 473;

4) såsom avsöndring från ao3/1(K,o mantal Ålmhult
nr 3 litt. Cd de områden, som å samma karta betecknats
med ägofigurerna av 470, av 473, 475,
475 a, 477, 479, 480, 481, av 494 a och 496;

5) lägenheten Ekholmen nr 1 under hemmanet
Va mantal Ålmhult nr 2, med den rätt kronan därtill
äger; samt

6) de med ägofigurerna nr 443 a, 482 och 497
å samma karta betecknade områden, med den rätt
kronan till dessa områden äger;

dock att med köpet icke följer någon rätt till
vatten.

4:o.

Kronoparken Harasjömåla om sammanlagt 1889.4 9 hektar är bildad
genom inköp jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 februari 1889, 31 december
1904, den 12 maj 1905, den 8 mars 1907 och den 18 juni 1920 av
åtskilliga hemmansdelar i Jämshögs och Kyrkhults socknar av Blekinge
län, däribland 3/16 mantal Kullan nr 1 i Kyrkhults socken, som inköpts jämlikt
Kungl. Maj:ts brev den 12 maj 1905 för 26,500 kronor. I detta köp
ingick icke ett vid Vilshults station beläget område om 0.5 0 hektar,
vilket skulle för alltid såsom lägenhet från hemmandet avsöndras. Lägenheten,
som benämnts Åkelund nr 1, tillhör kronojägaren Nils Norén.

I en till domänstyrelsen ställd skrift har Norén med bifogande av
en av honom uppgjord kartskiss anhållit att till pris, som av styrelsen
åsattes, få inköpa visst å kartskissen utmärkt, intill hans lägenhet grän -

Kanyl. Mnj.ts proposition Nr 21.

Bände område av kronoparken. Efter anmodan av styrelsen har vederbörande
jägmästare verkställt värdering av området i fråga och därvid
funnit, att detsamma för erhållande av lämpligare ägogräns för kronoparken
borde utökas på sätt en av jägmästaren 1922 upprättad karta
utvisade. Norén har förklarat sig villig inköpa det sålunda utökade
området. Ur värderingsinstrumentet inhämtas:

Området omfattar eu sammanlagd areal av 1.9 o hektar, belägen i nordöstra
hörnet av hemmanet */I(. mantal Kullan nr 1 och begränsas i norr av ägor i Kullans
by, i öster av Vilshults järnvägsstations område och lägenheten Akelund samt i
söder och väster av kronoparken. Området, som är bevuxet med lövskog av olika
ålder har av jägmästaren Erik Måhlén med hänsyn till markens belägenhet intill
järnvägsstation värderats på följande sätt:

betesvall, kal....................................... 0.5 o

skogsbevuxen stenbunden sluttning 0.31

odlad stenbunden jord ........................ 0.4 2

skogsbevuxen stenbunden jord ........ 0.6 7

växande skog ....................................

hektar å 250 kronor 125: —

» » 200 » 62: —

» » 400 » 168:—

» » 200 » 134: — 489: —

55 kbm.

435: 50

Summa 1.9 o hektar

kronor 924:50

Över jägmästaren i södra distriktet, som icke haft något att anmärka
mot jägmästarens värdering, har anfört, att området, ehuru detsamma
vore beläget i närheten av Vilshults station, enligt hans mening
icke kunde värderas efter tomtpris, enär utsikterna för större byggnadsverksamhet
vid stationen saknades eller åtminstone läge mycket fjärran.
Hela det intill stationsområdet gränsande området utgjordes dessutom
av en brant sluttning mot vägen och vore ej lämplig till byggnadstomt.

Domänstyrelsen har i anledning av Noréns framställning meddelat,
att Norén uppnådde pensionsåldern 1923, samt vidare anfört.

Försäljningsområdet ifråga hade till den 14 mars 1922 ingått i arrendet av
inägorna till 3/ls mantal Kullan nr 1. På grund av den ifrågasatta försäljningen
hade det vid den förnyade utarrenderingen av nämnda arrendelott för tiden 1922—
1925 icke medtagits i arrendet. Någon sänkning av arrendeavgälden för denna arrendelott
hade emellertid icke av sådan anledning behöft förekomma. Enligt ett till den
14 mars 1921 gällande kontrakt utginge avgälden för ifrågavarande arrendelott med
300 kronor årligen samt för arrendeåret 14 mars 1921—14 mars 1922 med 410
kronor, till vilket senare belopp avgälden bestämts även för tiden 14 mars 1922—
14 mars 1925. Det till försäljning ifrågasatta området erfordrades icke för kronoparkens
skötsel. Mot det åsätta saluvärdet hade styrelsen intet att erinra.

Doniänstyrelsen har på dessa grunder tillstyrkt bifall till försäljning
mot en till 925 kronor avrundad köpeskilling.

Åven jag tillstyrker försäljningen på föreslagna villkor och hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

att av det i kronoparken Harasjömåla ingående
hemmanet 3/ie mantal Kullan nr 1 i Kyrkhults socken
av Blekinge län må till kronojägaren Nils Norén försäljas
ovannämnda, av jägmästaren Erik Måhlén föreslagna
område om 1.9 0 hektar mot en köpeskilling av
925 kronor att kontant vid tillträdet erläggas till länsstyrelsen
i Blekinge län samt under villkor i övrigt,
att området må av köparen omedelbart tillträdas;
att köparen ensam vidkännes alla med områdets
avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;
samt

att köparen i områdets gräns mot kronoparken
på av vederbörande jägmästare godkänt sätt uppför
hägnad, vars framtida underhåll skall delas lika mellan
kronan och köparen, varvid kronans underhållsskyldighet
skall omfatta 197 meter av hägnaden i västra
gränsen, räknat från dess nona ända.

5:o.

L^-] Kronoparken Ringamåla i Blekinge län, som har en areal av 815.8 2

mnlamåiaT hektar, därav 675.27 hektar skog, 75.36 hektar impediment och 65.19
Blekinge län. hektar inägor, har bildats genom inköp av i Ringamåla socken belägna
U7/32o mantal Hoka nr 5 och V3 mantal Påkamåla nr 1. Från förstnämnda
hemman, som kronan 1908 förvärvat från Nils Carlsson, har till
dennes son Hugo Nilsson jämlikt Kungl. Maj:ts brev den lOjuliochden
26 november 1909 efter offentlig auktion försålts områden, innehållande
tillsammans 58.2 8 hektar. Köpeskillingen utgjorde 9,500 kronor.

Hos domänstyrelsen har nu Hugo Nilsson anhållit att få köpa de
hag- och skogsmarker, som dels skilja nyssnämnda, honom tillhöriga
två inägoområden från varandra, dels ligga mellan Norra Hoka litt. A
och Melesjön samt mellan Norra Hoka litt. A och Jeppshoka på sätt
framgår av en av extra jägmästaren E. Ödman 1911 upprättad, ansökningshandlingarna
bilagd karta.

Vederbörande skogsstatstjänstemän, som i ärendet avgivit yttranden,
hava ansett, att icke hela det omsökta området borde säljas, utan att
den mellan Norra Hoka litt. A och Jeppshoka belägna delen därav borde
i kronans ägo bibehållas. A ärdering har ock på domänstyrelsens föranstaltande
förrättats av jägmästaren Erik Måhlén allenast å den del av
området, som sålunda anses kunna komma i fråga till försäljning.

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Av vid värderingen upprättat instrument framgår bland annat
följande.

Saluområdet, som omfattar en sammanlagd areal av 16.06 hektar, är beläget
invid och mellan de båda inägoområden, som förut frånsålts kronoparken. Marken
ntgöres, utom av berg och impediment, av skogsmark samt en gräsbevuxen sank
holme.

Ståndskogen består av medelålders blandskog med övervägande lövträd. Till
närmaste järnvägsstation, Asarum, är avståndet 16 kilometer. Tre vattensågar
finnas inom ett avstånd av 3 kilometer. Marken har värderats till sammanlagt 614
kronor 14 öre, därvid för skogsmarken beräknats grundpris av lägst 40 och högst
60 kronor samt för holmen 100 kronor, allt för hektar. Värdet av den växande
skogen har uppskattats till 8,540 kronor. Sammanlagda försäljningsvärdet utgör
sålunda 4,154 kronor 20 öre eller i avrundat tal 4,200 kronor.

O ver jägmästaren i södra distriktet har anfört, bland annat, att
försäljning av det sålunda värderade området icke medförde någon
olägenhet för kronan, under förutsättning att förbehåll gjordes angående
rätt för kronan att för virkesforsling använda de vägar, som från kronoparken
ledde över det till försäljning föreslagna området och hemmanet
Norra Hoka tillhörig mark i övrigt.

Sökanden har den 31 juli 1922 förklarat sig åtnöjas med det till
försäljning föreslagna och värderade området om 16.0 6 hektar samt godkänt
såväl köpeskillingen 4,200 kronor som av skogsstatstjänstemännen
föreslagna köpevillkoren.

Med överlämnande av till ärendet hörande handlingar och
kartskisser, däribland en av jägmästaren Måhlén 1922 upprättad
karta, har domänstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1922 underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört, att
styrelsen ej hade något att erinra vare sig mot försäljningen till Hugo
Nilsson av ifrågavarande område eller den företagna värderingen av
detsamma. Området, som icke vore behövligt för kronoparkens skötsel,
vore icke av någon betydelse ur skogshushållningssynpunkt och försäljningen
därav skulle snarare förbättra än försämra kronoparkens
ägofigur.

Då jag icke har något att erinra mot bifall till det av domänstyrelsen
tillstyrkta förslaget, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoparken Ringamåla och hemmanet
Hoka må frånskiljas och till Hugo Nilsson mot en
köpeskilling av 4,200 kronor försäljas det område om

Departements chefen.

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

16.0 6 hektar, som attgives å förenämnda, av jägmästaren
Erik Måhlén 1922 upprättade karta, under villkor
att tillträdet sker vid köpets avslutande, då
köpeskillingen kontant inbetalas till länsstyrelsen i
Blekinge län;

att köparen ensam vidkännes de med områdets
avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

att köparen på av vederbörande jägmästare godkänt
sätt låter uppföra hägnad i hela det försålda
områdets gräns möt kronoparken;

att underhållet av denna hägnad skall delas
lika mellan kronan och köparen, varvid kronan skall
underhålla 296 meter, räknat från röset vid bäcken i
norra rågången och söderut; samt

att kronan ävensom den, som från kronoparken
inköpt skogsprodukter, tillförsäkras rätt att forsla
sådana varor såväl över det försålda området som å
de vägar, vilka från kronoparken leda över köparens
övriga ägor.

6:o.

[6.] Kronoegendomen l3/s oförmedlat och 1 nuvarande mantal Vä nr 76

va nr 76 i j Yä socken av Kristianstads län, som förut betecknats såsom Vä nr 6
Kr,st™stads ocp 7 jämte lägenheterna Brinkamunkahagen nr 60, en utjord, och
Kallenteplatsen nr 64, en utjord, är utarrenderad till den 14 mars
1923 mot ett årligt arrende av 1,900 kronor.

Under 1920 har å egendomen hållits förrättning för uppgörande
av förslag till förnyad utarrendering, varefter domänstyrelsen föranstaltat
om egendomens utarrendering på ytterligare två år.

Av instrumentet över sagda förrättning jämte en av distriktslantmätaren
Axel Sandberg 1921 över egendomen upprättad karta med
beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Åsumtorps järnvägsstation å
Hästveda—Kristianstad—Brösarp—Ystad järnväg och 5 kilometer från Kristianstad,
omfattar i ett sammanhängande skifte en areal av 122.5380 hektar, därav 93.47 40
hektar åker och tomt, 1.8090 hektar ängsmark, 22.9 340 hektar odlingsmark samt
4.3210 hektar impediment.

Å egendomen finnas 13 lägenhetshavare, därav 4 hava jordbrukslägenheter
och 9 bostadslägenheter. Samtliga hava egna hus till lägenheterna. Beträffande
två av lägenheterna nämligen en jordbrukslägenhet, som innehaves av Magnus

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

17

Liljeroth, och en bostadslägenhet, som innehaves av P. Karlström, ligga husen delvis
på lägenhetshavarna enskilt tillhörig mark.

Samtliga lägenhetshavare hava framställt begäran att få friköpa lägenheterna
med den reglering av areal, som förrättningsmännen kunde finna lämplig.

Uppskattningsmännen hava föreslagit följande upplåtelser, nämligen:

1) att enligt 7 punkten i kungörelsen den 17 oktober 1913 (nr 271) angående
grunder för upplåtande av egnahem slägenheter från vissa kronoegendomar hembjudas
nuvarande innehavarna, som därå hade egna husbyggnader:

I. Jordbrukslägenheter.

Litt. å

Innehavare

Areal

Saluvärde

kartan

åker

äng impediment

Summa

kronor

C

Magnus Liljeroth ............

1.2990

— —

1.2990

800

E

Per Hansson ...................

3.8130

0.2550 —

4.0680

2,000

F

Nils Anderssons stärbhus

1.4770

0,0880 0.O83O

1.6480

700

M

Mårten Jönsson ................

2.0450

2.0450

1,030

II.

Bostadslägenheter.

D

Sigrid Persson ................

0.2 6 6 0

- -

0.2 6 6 0

160

K

Jöns Persson ....................

0.2 900

- -

0.2 9 00

240

L

Elna Bengtsson ...............

0.37 7 0

- -

0.3 7 70

120

N

P. Karlström ....................

0.2 1 70

- -

0.2 l 7 0

220

0

Bengta Andersson ............

0.1 400

- -

0.1 400

140

P

Anders Jönsson ................

0.5 0 2 0

- -

0.5 0 2 0

310

Q

Nilla och Anna Svensson

0.0900

- -

0.0900

60

R

Johan Andersson ............

0.2630

- -

0.2 6 3 0

no

2) obebyggda lägenheter att försäljas enligt 9 punkten av förenämnda
kungörelse:

I. Jordbrukslägenhet.

Gr

1.5700 — —

II. Bostadslägenheter.

1.5700

1,100

H

—

0.3 2 50 — —

0.3 250

325

I

—

0.2 5 5 0 — —

0.2 5 5 0

255

Av uppställningen framgår, att uppskattningsmännen avstyrkt en av de nuvarande
lägenhetsinnehavainas begäran om inköp av lägenhet. Denne, vid namn
Alfred Fransson, innehar de å kartan med nr 70 och 71 betecknade ägofigurer och
äger därå uppförda hus. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att dessa ägofigurer
skulle jämte ägofigurerna 83—85, 87—91 och 98 — 103 ställas under skogsstatens
omedelbara vård och förvaltning, därvid förutsatts, att Fransson skulle såsom
»bevakningstorpare» få behålla den av honom brukade lägenheten.

Egendomen i övrigt borde enligt uppskattningsmännen ånyo utarrenderas.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 17 höft. (Nr 21.) 3

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Vederbörande jägmästare har särskilt framhållit lämpligheten av att,
såsom uppskattningsmännen föreslagit, bibehålla Franssons lägenhet under
kronan, enär vid försäljning lägenheten komme att bilda en »ö» mitt
inne i Va och Ollsjö utmarker, som förr eller senare borde sammanslås
till ett förvaltningskomplex.

Överjägmästaren däremot har funnit det ej vara absolut nödvändigt
att som »bevakaretorp» bibehålla Franssons lägenhet, samt vidare anfört.

Visserligen vore det sant, som jägmästaren anmärkte, att vid en försäljning
av denna lägenhet för framtiden skulle erhållas en »ö» av främmande ägor i Vä
och Öllsjö utmarker. Denna olägenhet neutraliserades emellertid därav, att en sådan
»ö» redan funnes. Den å kartan med blå kantfärg betecknade figuren Vä 68! vore
en främmande äga, som angränsade ägofigurerna 70 och 71. Vid en försäljning av
lägenheten bleve således endast »ön» något större. Emellertid ansåge överjägmästaren
sig ej böra påyrka någon ändring i uppskattningsmännens förslag.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag, varefter
domänstyrelsen i skrivelse den 2 juni 1922 hemställt om försäljning av
lägenheter i enlighet med samma förslag.

Sedan domänstyrelsen genom remiss anbefallts inhämta yttrande
från uppskattningsmännen med anledning av vad överjägmästaren anfört
angående Alfred Franssons ifrågavarande lägenhet samt med samma
yttrande jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t inkomma, har domänstyrelsen
med skrivelse den 22 december 1922 överlämnat det infordrade
yttrandet, åtföljt dels av särskild skrivelse från domänintendenten dels
ock av en utav distriktslantmätaren Sandberg upprättad beskrivning
över föreslagen ändring i uppskattningsmännens förut uppgjorda styckningsförslag.

Uppskattningsmännen tillstyrka i sitt förnyade yttrande försäljning
av jämväl Franssons lägenhet under litt. Ba samt föreslå dels med anledning
härav dels ock på grund av framställningar från förenämnda
Liljeroth, Per Hansson och A. Jönsson vissa ändringar i områdena för
försäljningslotterna litt. C, E, M och P ävensom viss sänkning av saluvärdena.

Uppskattningsmännens ändringsförslag framgår av följande upp -

ställning.

Jordbruks! ägenheter.

^ Innehavare

kartan

Areal

Saluvärde

åker

äng impediment

Summa

kronor

Ba Alfred Fransson.......

........ 4.4430

- -

4.4430

1,800

C Magnus Liljeroth

........ 1.2390

— —

1.2390

620

E Per Hansson ..........

........ 4.38 80

0.2550 —

4.6430

1,850

M Mårten Jönsson ......

......... 3.2870

— —

3.2870

1,320

19

Kupol. Maj:ts proposition Nr 21.

Bostadslägenhet.

P Anders Jönsson ................ 0.4140 — — O.4140 250

Länsstyrelsen har biträtt de av uppskattningsmännen föreslagna
ändringarna.

Domän styr elsen har icke heller haft något att erinra mot ändringsförslaget.

Jag tillstyrker försäljningsförslaget, sådant det slutligen av myn- Departements.
digheterna förordats, samt hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte chcfenföreslå
riksdagen medgiva,

att ovan omförmälda med litt. Ba, C, D, E, F, Gr,

H, I, K, L, M, N, O, P, Q och R betecknade lägenheter
må var för sig med av mig tiPstyrkt område
från kronoegendomen 1 mantal Vä nr 76 i Vä socken
av Kristianstads län försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

7:o.

År 1910 biföll riksdagen en av Kungl. Maj:t avlåten proposition [7.]
nr 47 angående upplåtande såsom egnahemslägenheter av fem till förra BSrbv nr ö
militiebostället 1 1/ie mantal Hörby nr 7, 9, 14, 20 och 22, numera nr 7, 9''i1Maims-3
9, 14 och 25, i Hörby socken av Malmöhus län hörande lägenheter. Tre hus länav
dessa lägenheter voro belägna å det alldeles invid Hörby station
liggande s. k. marknadsplatsskiftet och omfattade å en av förste lantmätaren
Thure F. Röing 1907 upprättad karta ägofigurerna nr 149—

152. En av lägenheterna, bestående av ägofiguren nr 149, som var
bebyggd, har sedermera försålts.

Sedan de båda andra lägenheterna, vilka äro obebyggda, förgäves
utbjudits till försäljning, ingick Kungl. Maj:t till 1917 års riksdag i
proposition nr 13, punkt 8, med hemställan om ändrad disposition av
dessa lägenheter. I enlighet med Kung]. Maj:ts proposition medgav
riksdagen i skrivelse den 8 juni 1917, nr 276, att utan hinder av riksdagens
1910 fattade beslut ifrågavarande ägofigurer nr 150, 151 och
152 finge enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar upplåtas fördelade i elva lägenheter, därav sex,
betecknade med litt. A, B, C, D, E och F, utgjorde delar av ägofiguren nr

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

151 samt av de återstående fem, betecknade med litt. G+O, H, 1+P,
K-fiQ och en eller litt. H innehöll område endast från ägofiguren

nr 152 men en var av de övriga område såväl av ägofiguren nr 152
som av ägofiguren nr 150.

Lägenheterna hava härefter i författningsenlig ordning ånyo utbjudits.
Som emellertid anbud alltjämt icke erhållits, hava lägenheterna
utarrenderats för året 1918—1919 mot en avgäld av 75 kronor samt
för tiden 1919—1924 mot en årlig avgift av 180 kronor.

Emellertid har ägofiguren nr 152 enligt Kungl. Maj:ts resolution
den 19 mars 1920 enligt lagen om expropriation för alltid överlåtits
till Östra Skånes järnvägsaktiebolag för utvidgning av Hörby bangård.

Den 8 september 1921 har i vederbörlig ordning förrättats arrendeuppskattning
av lägenheterna. Härvid hava uppskattningsmännen anmärkt,
att ägofiguren nr 150 om tillhopa 1,460 kvadratmeter användes
såsom utfartsväg för norr därom belägna bebyggda lägenheter, samt
föreslagit, att området måtte hembjudas Hörby köping såsom gatumark
för ett pris av 584 kronor beräknat efter 40 öre för kvadratmeter.

Med anledning härav har från kommunalfullmäktige i Hörby köping
inhämtats yttrande, huruvida de ville för sagda pris köpa sistnämnda
område. Kommunalfullmäktige hava härvid anfört.

Då området icke vore för samhället av någon betydelse och utfart för de
norr därom belägna fastigheterna redan funnes, samt det begärda priset ansåges
betydligt överstiga det värde området verkligen borde betinga, avböjde fullmäktige
det gjorda erbjudandet. Dock ansåge fullmäktige att, om området kunde erhållas
för ett pris, som överensstämde med dess verkliga värde, området borde på sådana
villkor inköpas för framtida regleringar. Kommunalfullmäktige hemställde därför
om tillstånd att få inköpa området efter ett pris av 20 öre för kvadratmeter,
utgörande tillhopa 292 kronor, eller ock att få arrendera området på tid, som
kunde varda bestämd, mot 10 kronor per år.

I häröver avgivet yttrande har tjänstförrättande domänintendenten
anfört.

Det av köpingen erbjudna priset vore visserligen, trots nedgående priser,
något lågt. Då omrädet emellertid vore så beläget, att det icke gärna kunde odlas
och därigenom icke betingade något nämnvärt arrende samt detsamma mest användes
såsom väg av de norr därom belägna bebyggda lägenheterna, vilka den förutan
saknade tillräckligt bred utfartsväg, ville domänintendenten, med hänsyn jämväl till
av kommunalfullmäktige berörda framtida regleringar, tillstyrka områdets försäljning
till köpingen för det erbjudna priset, 292 kronor. Områdets utarrendering
till köpingen syntes domänintendenten mindre fördelaktig än försäljning därav.

Länsstyrelsen har med hänsyn till att i förutnämnda proposition
1917 förutsatts, att ägofiguren nr 150 skulle försäljas tillsammans med

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

ägofiguren nr 152 på sätt kartan utvisade, att sistnämnda ägofigur
numera tagits i anspråk för järnvägsanläggning samt att ägofiguren nr
150 utgjordes av eu lång smal fäladsremsa — i och för sig alldeles
olämplig till byggnadstomt — ansett fördelaktigast för statsverket att
antaga det av köpingen gjorda köpeanbudet, helst som ägofiguren nr
150 näppeligen torde kunna mot vederlag utarrenderas.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 26 maj 1922 tillstyrkt försäljning
av ägofiguren nr 150 till Hörby köping för den av köpingen erbjudna
köpeskillingen. I skrivelse den 29 december 1922 har styrelsen
meddelat, att gällande arrendeavtal angående ägofigurerna nr 150 och 151
komme att utlöpa den 14 mars 1923.

Åven jag tillstyrker försäljning av ägofiguren nr 150 mot den Depa^^*nta''
erbjudna köpeskillingen och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att, med ändring av riksdagens 1910 och 1917
fattade beslut, den till förra militiebostället 1 »/16 mantal
Hörby nr 7, 9, 14 och 25 i Hörby socken av
Malmöhus län hörande ägofiguren med nr 150 å förberörda
karta må till Hörby köping försäljas för en köpeskilling
av 292 kronor att tillträdas den 14 mars 1923
samt under villkor i övrigt, att köpeskillingen vid tillträdet
kontant inbetalas till länsstyrelsen i länet samt
att köparen ensam ansvarar för alla med områdets
avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader.

8:o.

Kronoegendomen Vs mantal Hede nr 1 i Högsäters socken av Älvs- [8.J
borgs län är för domänfondens räkning utarrenderad till den 14 mars fäl\

1924 mot ett årligt arrende av 850 kronor.

Under 1921 har å egendomen hållits arrendeuppskattning. Av
instrumentet över nämnda förrättning tillika med övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Tor Blomkvist
1921 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen 14 kilometer från Färjelanda station och 13 kilometer
från Högsäters station å Uddevalla—Lelångens järnväg, har en areal av
158.9430 hektar, därav 53.7500 hektar åker, 3.6120 hektar äng, 97.1730 hektar
skogs- och betesmark samt 4.4 o so hektar impediment.

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

A egendomen finnas — förutom lägenheterna Hedetorpet, Skogen och Klämmatorpet
— torpet Knipa eller Alekas samt torpet Klara.

Torpet Knipa, som är beläget 500 meter från huvudgården, är bebyggt med
staten tillhöriga hus, nämligen en stuga om ett rum och kök samt en ladugård.
Byggnaderna äro i gott stånd och tillräckliga för torpets behov. Torpet omfattar
ägofigurerna nr 175—197 å förenämnda karta med areal av 7.4 760 hektar tomt
och åker, O.0440 hektar äng och 1.75so hektar avrösningsjord.

Torpet Klara gränsar till torpet Knipa och är bebyggt med ladugårdsbyggnad,
som äges av arrendatorn av huvudgården. Torpet omfattar ägofigurerna nr 198—
242 å kartan med en areal av 3.4 650 hektar tomt och åker, 0.816O hektar äng,
I.0090 hektar avrösningsjord och O.0220 hektar impediment.

Båda torpen brukas gemensamt av Anders Petter Karlsson.

Vid arrendeuppskattningen har uppkommit fråga om sammanslagning av
ifrågavarande båda torp till en lägenhet, att försäljas till eget hem. Lägenheten
har föreslagits omfatta hela torpet Knipa, torpet Klara, med undantag av ägofigurerna
nr 232—237 å kartan, samt den del av en intill torpet liggande mosse, med ägofigur
nr 239 å kartan, som å kartan begränsats med en röd linje. Lägenhetens
areal och saluvärde skulle enligt uppskattningsmännens förslag utgöra:

Kronor.

åker 10.4690 hektar å 600 kronor ............................... 6,281.40

äng 0.8 600 » » 200 » ................................ 172.—

avrösningsjord med mosse 4.6 6 40 » » 50 » ................................ 233.—

impediment O.0220 » » — ..................................

tillhopa 16.0150 hektar 6,686.40.

eller i avrundat tal 6,700 kronor.

Därest lägenheten skulle utarrenderas, hava uppskattningsmännen föreslagit
den årliga avgälden till 300 kronor. Övriga torp och lägenheter hava uppskattningsmännen
ansett böra bibehållas till egendomen.

Länsstyrelsen och överjägmästaren i västra distriktet hava instämt
i uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har biträtt förslaget till försäljning av lägenheten,
vilken synts styrelsen böra bembjudas torpens nuvarande brukare Anders
Petter Karlsson, samt hemställt, att lägenheten måtte från egendomen
upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.

Departements chefen.

Åven jag tillstyrker den föreslagna försäljningen, och hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpen Knipa och Klara må såsom en lägenhet
med föreslagen areal från kronoegendomen V2 mantal
Hede nr 1 i Högsäters socken av Ålvsborgs län

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

23

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnaliemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt
för Anders Petter Karlsson.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen
hemställt uti de under l:o—8:o här
ovan antecknade ärenden. Hans Maj:t Konungen behagar
härtill lämna bifall samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Rune Thygesen.