Kungl. Maj-.ts proposition Nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillågg åt befattningshavare
i statens tjänst m. m.; given Stockholms slott den 8 januari
1928.

Kungl. Makt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, följande:

Jag anhåller nu att inför Kungl. Maj:t få framlägga förslag i
fråga om dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst. Därvid
skall jag tillåta mig att till en början lämna en kortfattad redogörelse
för vad tidigare i sådant avseende från statens sida åtgjorts.

Bihang till riksdagms protokoll 1923. 1 samt. 2 höft. (Nr 2). 1

Historik.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

Med anledning av den efter värld skrigsutbrottet inträffade prisstegringen
beviljade 1916 års riksdag krigstidshjälp till vissa statens
befattningshavare, som tillika voro familjeförsörjare. Från och med år

1917 infördes vid sidan av krigstidshjälpen även ett krigstidstillägg,
utgående för nämnda år med ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna
beräknat, nedåt och uppåt begränsat belopp. För år

1918 utgick krigstidstillägget med dels viss s. k. grundplåt, dels procentuellt
tillägg.

Från och med år 1919 hava ifrågavarande tillägg till statens befattningshavare
under benämning dyrtidstillägg utgått efter ett annat
system än tidigare, i det att enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens nämnda
år fattade beslut systemet med för varje år bestämda, fasta tillägg övergivits
och ett system med glidande skala införts. Detta system åsyftade
dyrtidstilläggets reglerande periodvis och automatiskt efter levnadskostnadernas
växlingar. Dyrtidstillägget ställdes nämligen i förhållande till
ett levnadskostnaderna följande s. k. grundtal, vilket tillämpades oreducerat
för avlöningsbelopp intill en given gräns men för överskjutande
avlöningsbelopp nedsattes på visst sätt.

Till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg, i huvudsak grundat
på 1919 års bestämmelser i ämnet men innebärande vissa förbättringar
av dyrtidstilläggen. Riksdagen vidtog ytterligare höjningar i Kungl.
Maj:ts förslag. Riksdagens beslut gick i huvudsak xit på dels en minskning
av skillnaden mellan talet för levnadskostnadsökningen och grundtalet,
dels ock en förbättring av familjeförsörjarnas ställning genom utsträckning
av rätten att beräkna dyrtidstillägg efter oreducerat grundtal.

Vidare antog 1920 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag bestämmelser
med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Dessa bestämmelser åsyftade att för nämnda verk, för vilka
genomförts lönereglering för tiden från och med den 1 juli 1920, i
stort sett neutralisera verkan av att sagda lönereglering normerats efter
en högre prisnivå än den, efter vilken lönerna vid oreglerade verk —
inberäknat tillfällig löneförbättring — fastställts.

I fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket,
som erhållit provisorisk lönereglering från och med år 1921, antog
slutligen 1920 års riksdag särskilda bestämmelser, vilande på enahanda
grunder som de för kommunikationsverken fastställda.

Den reduktion av dyrtidstilläggen för affärsverken, som i ovan
angivet syfte vidtogs av 1920 års riksdag, åstadkoms på sådant sätt,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

3

att dels grundtalet bestämdes till ett It) enheter lägre belopp än för
övriga verk, dels ock det belopp, på vilket dyrtidstillägg fick beräknas,
begränsades till 85 procent av avlöningen.

Beträffande dyrtidstilläggsfrågans behandling vid 1921 års riksdagfår
jag erinra, att Kungl. Maj:t i proposition den 18 mars 1921, nr 326,
föreläde riksdagen förslag till kungörelse i ämnet, i vilken bestämmelser
sammanförts såväl för de nyreglerade som för de oreglerade verken. I
detta förslag bibehöllos de 1919 och 1920 fastslagna huvudprinciperna
för dyrtidstilläggens beräknande. De ändringar av tidigare bestämmelser
i ämnet, som förslaget innefattade, avsågo i huvudsak dels en
allmän nedsättning av dyrtidstilläggen genom sänkning av grundtalet,
dels därjämte en särskild reduktion för icke-familjeförsörjare; och erhöll
i samband härmed begreppet familjeförsörjare eu något ändrad bestämning.
Riksdagen vidtog emellertid ännu en nedsättning, avseende befattningshavare
vid de ämbetsverk och kårer, som erhållit ny definitiv
lönereglering, nämligen förutom de affäi-sdrivande verken statsdepartementen
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
1 sådant syfte ökades ovanberörda avdrag å grundtalet till 20 och sänktes
det procenttal av lönen, varå dyrtidstillägg fick beräknas, till 80. Efter
motsvarande grunder reglerades likaledes dyrtidstilläggen för befattningshavare
vid armén och marinen, vilka erhöllo provisorisk lönereglering
vid 1921 års riksdag. Riksdagen antog vidare ändrade bestämmelser
rörande dyrtidstillägg under tjänstledighet för sjukdom, gående ut på
att dyrtidstillägg under sådan tjänstledighet skulle utgå endast å den
verkligen uppburna avlöningen.

Vid 1922 års riksdag genomfördes en del smärre ändringar i vissa
detaljbestämmelser rörande dyrtidstilläggen. Därjämte vidtogs en modifikation
i avseende å sättet för fastställandet av grundtalet i syfte att
underlätta arbetet med dyrtidstilläggens uträknande m. m. Medan därförinnan
grundtalet bestämts till talet för levnadskostnadsökningen,
minskat med en tiondel och därefter avjämnat till närmast lägre hela
tal, bestämmes efter ändringen grundtalet sålunda, att talet för den
sedan ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader
minskas med en tiondel samt att det så erhållna talet i
förekommande fall jämnas, därest det med högst 2 Vs överstiger närmast
lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.

Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst utfärdades den 15 juni 1922 (nr 356). Beträffande
diplomatiska och konsulära tjänstemän utfärdades samma dag i enlighet
med riksdagens beslut särskild kungörelse angående grunderna för dyr -

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

tidstillägget (nr 341). Yad angår fast anställt manskap vid armén och
marinen m. fl. utfärdades den 9 juni 1922 kungörelse (nr 334) om viss
ändring av kungörelsen den 12 september 1921 (nr 531) angående dyrtidstillägg
åt nämnda personal. Samtliga ifrågavarande kungörelser
gälla från och med den 1 juli 1922 tillsvidare utan någon viss tidsbegränsning.
Vidare har Kungl. Maj:t den 30 november 1922 utfärdat
kungörelse med grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lotsoch
fyrstaten (nr 579).

I anslutning härtill torde jag få giva en kortfattad återblick över
den under olika tider genom dyrtidstilläggen lämnade kompensationen
för levnadskostnadsstegringen.

För år 1917, då prisstegringen från år 1914 uppgick till i medeltal
59 procent, utgick statens ifrågavarande bidrag (krigstidstillägg) inom
vissa gränser med 15 procent av lönen, motsvarande en kompensation
av ungefär 25 procent, men kunde för lägre avlöningar stiga till 25
procent, motsvarande en kompensation av ungefär 42 procent. Därjämte
utgick krigstidshjälp till vissa lägre inkomsttagare. För högre
avlönade befattningshavare var krigstidstillägget avsevärt begränsat.

Under år 1918 stegrades levnadskostnaderna i utomordentlig grad,
vilket hade till följd, att riksdagen, som på våren beslutat om förhöjda
krigstidstillägg, måste å urtima sammanträde under hösten bevilja ytterligare
sådana tillägg. För första halvåret, då levnadskostnadsstegringen
utgjorde omkring 97 procent, utgick krigstidstillägget med dels en s. k.
grundplåt av 1 krona om dagen, dels — med viss begränsning uppåt
och nedåt — en tredjedel av avlöningsförmånerna. Den senare delen
av krigstidstillägget motsvarade en kompensation av omkring 34 procent.
Grundplåten påverkade emellertid kompensationsgraden på så sätt,
att lägre avlöningar blevo bättre kompenserade än högre. För senare
halvåret 1918 fördubblades krigstidstillägget, såväl grundplåten som det
procentuella tillägget. Det senare motsvarade under sistnämnda tid, då
medeltalet av prisstegringen uppgick till omkring 130 procent, en
kompensation av något över 50 procent. Ännu var krigstidstillägget avsevärt
begränsat för högre löntagare, i det att procentuellt tillägg fick
uppgå till högst 9 kronor om dagen, motsvarande vid en månadslön
av 600 kronor en kompensation av ungefär 35 procent.

Den starkt markerade prisstegringen under år 1918 och närmast
därefter hade till följd, att statens ifrågavarande bidrag vid 1919 års
riksdag omlades till systemet med s. k. glidande skala, varigenom bidragen
(dyrtidstillägg) automatiskt reglerades efter dyrtidens förändringar.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 2, 5

Dyrtidstillägget utgick efter ett grundtal, som motsvarade åtta niondelar
av talet för levnadskostnadsstegringen. Å avlöningsförmåner, som icke
överstego 100 kronor för månad, utgick dyrtidstillägget efter ett procenttal
motsvarande grundtalet. Kompensationen utgjorde alltså här i det
närmaste 8!) procent. Den minskades emellertid med lönens storlek, i
det att dyrtidstillägget å den del av avlöningen, som eventuellt översteg
100 kronor för månad, utgick efter ett procenttal, motsvarande allenast
en tredjedel av grundtalet. Vid en avlöning av 600 kronor för månad
uppnåddes det högsta medgivna dyrtidstilläggsbeloppet. Här utgjorde
kompensationen ej fullt 40 procent. Den genomsnittliga levnadskostnadsökningen
under år 1919 uppgick till 161 procent.

Vid 1920 år riksdag höjdes dyrtidstilläggen ytterligare, räknat från
och med nämnda års ingång. Grundtalet bestämdes att motsvara indextalet
för prisfördyringen, minskat med 6 enheter, därest sistnämnda
tal vore jämnt, men eljest med 5 enheter. Vid tiden för riksdagens
beslut motsvarade grundtalet ungefär 96 procent av levnadskostnadsstegringen,
som uppgick till inemot 170 procent. Dyrtidstillägget utgick
på de första 85 kronorna i månaden efter ett procenttal, motsvarande
grundtalet, dock att sagda belopp ökades med 15 kronor för varje av
befattningshavaren på grund av försörjningsplikt underhållet barn under
16 års ålder. För den del av avlöningen, varå dyrtidstillägg fick beräknas
efter helt grundtal, utgjorde alltså kompensationen omkring 96
procent. För den överskjutande delen däremot utgick dyrtidstillägget
efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet.
Här utgjorde alltså kompensationen omkring 53 procent. Vid den avlöningsgräns
av 1,250 kronor för månad, där dyrtidstillägget uppnådde
maximum, var kompensationen för en icke-familjeförsörjare ungefär 56
procent.

En mindre sänkning av dyrtidstilläggen genomfördes från och
med den 1 juli 1921. Grundtalet utgjorde härefter nio tiondelar av
talet för levnadskostnadsstegringen, som under senare halvåret 1921
uppgick till 133 procent. Dyrtidstillägget utgick eljest — om man
bortser från nyreglerade personalgrupper — efter samma huvudgrunder
som därförinnan, dock att för icke-familjeförsörjare dyrtidstillägget sänktes,
om de voro över 25 år, med en tiondel och, om de voro under 25 år,
med två tiondelar. Kompensationen kunde vid vissa lägre avlöningar
uppgå till 90 procent för familjeförsörjare och till 81 procent för ickefamiljeförsörjare
över 25 år. För en icke-familjeförsörjare med en avlöning
av 1,250 kronor i månaden utgjorde den omkring 47 procent.

Vid 1922 års riksdag bibehöllos i huvudsak förutvarande grunder

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

för dyrtidstilläggen; prisstegringen hade dåmera nedgått till i medeltal
omkring 98 procent.

Jag har vid den sålunda lämnade översikten bortsett från den inverkan
på kompensationsgraden, som genomförda definitiva löneregleringar
i vissa fall medfört.

Inkomna I detta sammanhang, och innan jag går att närmare beröra frågan

framställ- om de bestämmelse!’, som efter den 30 juni 1923 böra bliva gällande i
n,nfl*r fråga om dyrtid stillägg till statens befattningshavare, ber jag få omnämna,
att styrelsen för Sveriges statstjänstemannanämnd i skrivelse
den 6 december 1922 gjort framställning, i syfte att dyrtidstilläggen
måtte fortfarande få utgå efter samma grunder som för närvarande.
En framställning i liknande syfte har gjorts från statstjänstemän i
Alvesta. Å andra sidan har Sveriges industriförbund i skrivelse den
21 december 1922 påtalat avlöningsförhållandena inom statsförvaltningen,
såsom enligt förbundets mening ledande till allt för höga avlöningar till
vissa personalgrupper i jämförelse med befattningshavare i enskild tjänst.

Nya grunder Dyrtidstilläggen åt statstjänstemärmen hava icke under någon

läggen*" Peri°d uppgått till sådana belopp, att full kompensation för den inträdda
prisstegringen erhållits. Kompensationsgradens utveckling under skilda
tider och för olika grupper av befattningshavare har varit beroende av
dels de medelsbelopp, som ansetts kunna ställas till förfogande för
ändamålet, dels ock dyrtidens olika tryck för större eller mindre inkomsttagare
samt för personer med eller utan försörjningsplikt.

Jämväl då det nu gäller att bestämma grunderna för dyrtidstillläggen,
måste hänsyn tagas till enahanda förhållanden, vilka tidigare
varit i sådant avseende utslagsgivande.

Vid granskningen av de olika krav, som ställts å budgeten för
statsregleringsperioden 1923—1924, har det befunnits nödigt att genomföra
långt gående inskränkningar och besparingar. Även i fråga om
dyrtidstilläggen måste en icke obetydlig nedsättning ske. Att bibehålla
de mivarande grunderna för dyrtidstilläggen skulle nämligen icke kunna
låta sig göra utan att pålägga nya skatter eller öka de redan utgående,
något som jag ansett mig icke kunna tillstyrka.

Det förslag i fråga om grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, som jag nu ämnar förorda, har sålunda måst
bestämmas med hänsyn till den begränsade medelstillgången. Jag har
emellertid sökt så avväga förslaget, att reduktionen skulle bliva så
litet kännbar som möjligt. En ledande grundtanke har vidare varit, att

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

7

möjligast enkla bestämmelser för dyrtidstilläggens beräknande skulle
kunna erhållas, detta framför allt i syfte att minska arbetet med dyrtidstilläggens
bestämmande och utbetalande.

Förslaget innebär först och främst, att dyrtidstilläggen skulle för
olika avlöningar utgå efter ett och samma procenttal, dock att det högsta
belopp, vara dyrtid stillägg skulle få utgå, nedsatts till inemot hälften av
det nuvarande. Jag har visserligen också haft under omprövning ett
förslag i nära anslutning till den linje, som förordades av statsutskottet
föregående år. Detta förslag, sådant det i övrigt måst anordnas, har
emellertid för det stora flertalet befattningshavare visat sig medföra
i huvudsak enahanda löneställning som det förslag med proportionella
dyrtidstillägg, jag funnit mig böra förorda. Under sådana förhållanden
måste sistnämnda enklare förslag vara att föredraga.

Det procenttal, efter vilket dj^rtidstilläggen skulle beräknas, bör
naturligen såsom hittills stå i visst förhållande till levnadskostnadsindex.
Enligt mitt förslag skulle det motsvara hälften av talet för levnadskostnadsstegringen.
Vid en indexställning av 175 skulle alltså, med
iakttagande av avrundning nedåt, procenttalet vara 37. A den del av
avlöningen, som överskjuter 650 kronor i månaden, skulle något dyrtidstillägg
ej utgå.

Då dyrtidstillägget nu måste starkt beskäras, har det synts mig
vara nödvändigt att beträffande rätten till förhöjning på grund av försörjningsplikt
vidtaga en begränsning så till vida, att, i anslutning till
vad som fastslogs vid 1920 års riksdag, förhöjningen endast tillerkännes
dem, vilka hava minderåriga barn att försörja. Nödvändigheten av besparing
liksom önskvärdheten av att efter hand avveckla den högre
kompensationen för försörjningspliktiga har ock ansetts böra föranleda,
att i fråga om rätten till förhöjning ingen åtskillnad göres för olika
antal barn. För befattningshavare, som har barn under 16 år att försörja,
skulle enligt förslaget dyrtidstillägget ökas med en tiondel av vad
eljest skolat utgå. Däremot skulle dyrtidstillägget nedsättas med en
tiondel för befattningshavare under 25 år utan försörjningsplikt, som
här avses.

De nu angivna grunderna skulle gälla befattningshavare, för vilka
definitiv lönereglering ännu icke genomförts. Vid nyreglerade verk
skulle dyrtidstillägget givetvis utgå efter reducerade grunder. Reduktionen
har i förslaget genomförts sålunda, att procenttalet för dyrtidstillägget
skall minskas med 18 enheter. Detta avdrag har avvägts
med hänsyn till den nuvarande, på två vägar åstadkomna reduktionen för
befattningshavare vid nyreglerade ämbetsverk. Då alltså avdraget inne -

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

skiter jämväl den för närvarande gällande begränsningen av underlaget
för dyrtidstilläggen till 80 procent av avlöningen, skulle enligt mitt
förslag dyrtidstillägg utgå å ett i motsvarande mån högre belopp än
vid oreglerade verk, eller 800 kronor i månaden.

För att åskådliggöra verkan av förslaget har jag låtit utarbeta tabeller,
utvisande för reglerade och oreglerade befattningshavare inom olika
kategorier dels grundlönerna år 1914 samt därefter inträffade förändringar
däri, dels dyrtidstilläggen och den därigenom åstadkomna procentuella
förhöjningen å lönerna enligt nuvarande och enligt föreslagna grunder.
Berörda tabeller, vilka torde få såsom bilaga (Bilaga A) fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende, hava gjorts så fullständiga, att däri redovisats
praktiskt taget befattningshavare i alla lönegrader med uppdelning
å billigaste och dyraste ort, begynnelseavlöning och slutavlöning.

Av de sålunda upprättade tabellerna framgår i huvudsak följande.

Vid nyreglerade verk uppgå dyrtidstilläggen enligt nu gällande
grunder för befattningshavare utan barn och över 25 år (enligt nuvarande
ordning »icke-familjeförsörjare» över 25 år) i regel till 20 å 27
procent av den nuvarande avlöningen. Enligt förslaget skulle dyrtidstilläggen
med undantag för vissa högre befattningshavare representera
19 procent av avlöningen. Sänkningen skulle alltså växla
mellan 1 och 8 procent av lönen. De större sänkningarna hänföra sig
genomgående till befattningshavare å billigaste ort, särskilt vad angår
begynnelselön. På dyraste ort överstiger icke sänkningen annat än undantagsvis
6 procent och beträffande slutavlöningen (för manliga befattningshavare)
4 procent av avlöningen. Den större sänkningen å billigaste
ort är ägnad att åstadkomma en viss utjämning i förhållande till befattningshavare
å dyrare ort. För de högre befattningshavarna utgöra
dyrtidstilläggen enligt nu gällande grunder allenast mellan 10 och 19
procent av avlöningen. Enligt de föreslagna grunderna skulle dyrtidstilläggen
utgöra mellan 5 och 18 procent. Sänkningen är inom denna
grupp i vissa fall förhållandevis större än för lägre befattningshavare.

För befattningshavare med barn växlar det nu utgående dyrtidstillägget
för det stora flertalet mellan 22 och 32 procent av avlöningen.
Med de föreslagna grunderna skulle procenttalet nedsättas till 21 och
sänkningen alltså utgöra mellan 1 och 11 procent av avlöningen. Aven
här hänför sig den större sänkningen till billigaste ort och företrädesvis
till begynnelseavlöningen. På dyraste ort överstiger sänkningen i fråga
om begynnelseavlöningen allenast undantagsvis 8 procent och beträffande
slutavlöningen (för manliga befattningshavare) 6 procent. För de högre

9

K uti yl. Maj.ts proposition Nr 2.

befattningshavarna är nedsättningeu även inom nu förevarande grupp
i regel förhållandevis mer betydande än för lägre befattningshavare.

Det torde förtjäna särskilt framhållas, att för befattningshavare
såväl utan barn som med barn sänkningen blir lägst vid slutavlöning
å dyraste ort. Förslaget medför större sänkningar för de högsta och de
lägsta befattningshavarna men lämnar vissa mellangrupper mera oberörda.
Den starkare sänkningen för de lägre befattningshavarna är en följd
av borttagandet av den högre kompensationen å de första 85 kronorna
av månadsavlöningen. För de högre däremot är sänkningen föranledd
av dyrtidstilläggets begränsning till en avlöning av 800 kronor för
månad. För grupperna närmast under nyssnämnda gräns blir sänkningen
i följd härav mindre.

Inför de sålunda angivna allmänna konsekvenserna av förslaget
synes det vara av intresse att verkställa eu jämförelse mellan, å ena
sidan, lönerna, sådana de utgingo dels år 1914, dels efter de närmast
följande tillfälliga regleringarna, samt, å andra sidan, de numera i lön
och dyrtidstillägg utgående totala avlöningsförmånerna.

Läggas 1914 års lönebelopp till grund för kalkylen, erhålles den
faktiska lönestegringen sedan tiden före den stora prisstegringens inträdande.
De löner, som utgingo nämnda år, hade emellertid fastställts
redan omkring år 1905 eller anpassats efter den prisnivå, som rådde
omkring sistnämnda år. Då hela tidsperioden 1905—1914 karaktäriserades
av en fortgående prisstegring, som kan uppskattas till omkring
15 procent av 1905 års nivå, såg man sig så småningom nödsakad att
genom olika tillägg föra upp lönesatserna till motsvarighet mot den
aktuella prisnivån omkring år 1914. Denna provisoriska lönereglering,
som icke hann bli genomförd annat än för ett mindretal befattningshavare
inom vissa verk, innan den stora prisstegringen inträffade,
fortsattes emellertid vid sidan av dyr tid stilläggen. Vid nyreglerade verk
hava de provisoriska lönetilläggen sedermera ingått i de fasta grundlönerna.

I jämförelse med de år 1914 faktiskt utgående avlöningarna representerar
enligt tabellerna summan av lön och dyrtidstillägg jämlikt
föreslagna grunder en procentuell ökning, som ofta nog och för de lägre
befattningshavarna i regel mer än täcker levnadskostnadsstegringen. Även
om man utgår från att 1914 års löner hänföra sig till 1905 års prisnivå
och jämförelsen sålunda skall göras icke med prisstegringen sedan år
1914 (75 procent) utan med prisstegringen sedan år 1905 (omkring 100
procent), visar det sig, att med de föreslagna grunderna för dyrtidstillläggen
en stor del av de lägre befattningshavarna erhålla full kompensaBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

tion för prisstegringen. Läggas åter de genom provisoriska regleringar
till 1914 års prisnivå förhöjda lönerna till grund för jämförelsen, blir
naturligen den procentuella höjningen av lönerna relativt lägre men
dyrtiden dock i allmänhet något så när kompenserad. Endast vissa
grupper av högre befattningshavare, såsom sekreterare och byråchefer,
framstå vid denna jämförelse såsom mindre väl tillgodosedda.

Vid dessa jämförelser bör särskilt beaktas, att genomförda löneregleringar
för åtskilliga av befattningshavarna avsett att innebära icke
blott en ersättning för penningvärdets fall utan även en uppflyttning i
högre löneställning än den förutvarande. Att utföra några beräkningar,
huru — med hänsynstagande härtill — kompensationen för prisstegringen
ställer sig, har dock ej låtit sig göra.

Vad därefter angår befattningshavare vid ännu icke nyreglerade
verk, vilken grupp minskats allt efter genomförande av definitiva löneregleringar,
visa de procentuella höjningarna i förhållande till 1914 års
löner icke samma höga tal som för vissa befattningshavare med definitivt
reglerade avlöningar. Beträffande de högre befattningshavarna
varierar höjningen med nuvarande grunder för dyrtidstilläggen mellan
50 och 71 procent för befattningshavare utan barn och över 25 år samt
mellan 55 och 74 procent för befattningshavare med barn. Med de
föreslagna nya grunderna skulle emellertid höjningen, uttryckt i procent
av 1914 års löner, nedgå till 38 å G8, respektive 40 å 72 procent.
I förhållande till de nu utgående, till 1914 års prisnivå reglerade lönerna
bliva procenttalen 12—37, respektive 13—41.

Beträffande vaktmästargrupperna uppgår höjningen i förhållande
till 1914 års löner enligt nuvarande grunder till 98 å 108 procent för
befattningshavare utan barn och över 25 år samt till 109 å 121 procent
för befattningshavare med barn. Med de föreslagna grunderna
skulle höjningen nedgå till 83 å 92, respektive 88 å 97 procent. I
förhållande till de nu utgående lönerna bliva procenttalen 37, respektive
41. Höjningen är sålunda visserligen större än för högre befattningshavare,
men i jämförelse med nyreglerade vaktmästare (expeditionsvakter)
är höjningen låg. Beträffande vaktmästargruppen synes mig
alltså förslaget drabba väl hårt, och jag har därför funnit mig böra
vidtaga särskilda åtgärder för motverkande av sänkningen. Såsom jagsenare
i dag torde få tillfälle föreslå, skulle detta ske genom tillfälliga
lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Vidkommande kvinnliga tjänstemän är visserligen också löneök -

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

ningen sedan 1914 i regel mindre än för innehavare av uyreglerade
avlöningar, men den av de nya grunderna för dyrtidstilläggen föranledda
sänkningen synes mig icke vara av den betydelse, att särskilda åtgärder
för dess motverkande skulle erfordras.

1 avseende å den olikhet, som sålunda kunnat konstateras i fråga
om de nya grundernas inverkan i det hela på kompensationsgraden,
vill jag framhålla, att varje övergång från det nuvarande systemet med
dess ojämna verkningar till ett förenklat system med i huvudsak proportionella
dyrtidstillägg måste verka utjämnande och därmed även
åstadkomma olika störa sänkningar i förhållande till nuvarande dyrtidstillägg.

\ ad angår den löreslagna kungörelsen med allmänna grunder för Detaljbestämdyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst ansluter den sig till mel8er‘
nu gällande kungörelse i ämnet. Ändringar äro föreslagna huvudsakligen
endast i §§ 2—4, av vilka § 2 innehåller bestämmelser om beräknandet
av levnadskostnadsökningen samt §§ 3 och 4 grunderna för dyrtidstillägg
vid oreglerade, respektive reglerade verk. Jag anhåller att med några
ord få beröra vissa detalj bestämmelser i kungörelsen.

I § 1 återfinnes det grundläggande stadgandet om dels till vilka
befattningshavare i statens tjänst dyrtidstillägget utgår, dels å vilka
löneförmåner tillägget får beräknas. I sistnämnda avseende har uppräkningen
kompletterats med två vid lots- och fyrstaten nyin förd a avlöningsförmåner,
nämligen enslighetstillägg och fyrskeppstillägg. Därjämte
hava vissa förenklingar i formellt hänseende föreslagits.

Där ej bestämmelser i annan ordning äro eller varda meddelade,
utgår dyrtidstillägget å i 1 § uppräknade slag av kontanta avlöningsförmåner,
däribland arvode. Det har i en del fall uppstått tvekan,
huruvida vissa arvodestagare vore att hänföra till befattningshavare i
statens tjänst. Att i detta avseende uppdraga en allmängiltig gräns
synes skäligen vanskligt, och det lärer fördenskull alltjämt böra överlämnas
åt rättstillämpningen att i varje förekommande fall träffa avgörande
härutinnan. Emellertid bör begreppet befattningshavare i statens
tjänst enligt min mening förutsätta, att skyldighet till tjänstgöring i
detta ords vanliga bemärkelse föreligger. Enbart representantskap i
vissa styrelser och andra institutioner skulle sålunda icke kunna anses
såsom befattning i statens tjänst. Sådant representantskap föreligger
på en del håll inom statsförvaltningen och är vanligen förenat med
arvode. Jag nämner såsom exempel den inom vissa styrelsegrenar

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

förekommande fullmäktiginstitutionen ävensom ledamotskapet av vattenfallsstyrelsen.
Vad angår tillämpligheten av den kungörelse, vartill jag
nu framlägger förslag, förutsätter jag, att i dylika fall dyrtidstillägg ej
skall utgå, såvida icke motsatsen är i varje särskilt fall i samband med
anslagsäskande eller eljest direkt utsagt.

Innehållet av § 3 följer redan av vad jag yttrat rörande grunderna
för dyrtidstilläggen. Själva huvudregeln, att dyrtidstillägget skulle bereda
halv kompensation för levnadskostnadsökningen, hänför sig till
befattningshavare över 25 år men utan försörjningsplikt. Med utgångspunkt
häritrån ökas, respektive minskas dyrtidstillägget med en tiondel.
I förhållandet mellan de tre grupperna av befattningshavare — ined
försörjningsplikt, utan försörjningsplikt över 25 år och utan försörjningsplikt
under 25 år — verkar sj^stemet på samma sätt som de nu gällande
bestämmelserna. Avrundningen av dyrtidstilläggets belopp har utsträckts
så, att inga öretal skulle behöva medtagas.

Tillämpningen av § 4 har numera ytterligare utsträckts genom
nya definitiva löneregleringar. Beträffande de befattningshavare, å vilka
enligt beslut vid 1922 års riksdag avlöningsreglementet för allmänna
civilförvaltningen gjorts tillämpligt, följer automatiskt dyrtidstilläggets
beräkning enligt förevarande paragraf. Vad däremot angår befattningshavare
vid lots- och fyrstaten har ett särskilt avlöningsreglemente utfärdats
; och, då dessa befattningshavare givetvis skola uppbära dyrtidstillägg
enligt samma grunder som övriga innehavare av nyreglerade
avlöningar, har paragrafens lydelse kompletterats i enlighet härmed.
Vidare hava hänvisningarna till de olika avlöningsreglementena förenklats.

I § 4 mom. 2 hava hittills upptagits bestämmelser angående s. k.
personliga dyrtidstillägg till vissa befattningshavare vid nyreglerade
verk. Rörande dessa tillägg får jag hänvisa till den redogörelse, som
återfinnes å sid. 9—13 i det vid propositionen nr 84 till 1922 års riksdag
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den
3 februari 1922. Såsom därav framgår, ifrågasattes redan då avskaffande
av de personliga dyrtidstilläggen. Jag fann mig emellertid för
det dåvarande på angivna skäl nödsakad avstå från att föreslå en dylik
åtgärd. Förhållandena hava numera ändrats därhän, att jag ansett mig
kunna förorda borttagandet av ifrågavarande tillägg. Dels står nämligen
en dylik åtgärd i överensstämmelse med den strävan till förenkling,
särskilt på förevarande område, som nu med styrka gör sig gällande
och som, bland annat, inverkat på utformningen av mitt förslag i fråga
om huvudgrunderna för dyrtidstilläggen, dels hava de personliga dyr -

13

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 2.

tidstilläggen undan för uudan förlorat i betydelse med inträffade avlönings
förhöjningar och sänkta dyrtidstillägg. På grund av mitt ifrågavarande
förslag har mom. 2 i § 4 utgått.

De vidtagna ändringarna i § 5 följa utan vidare av de nya maximigränserna
för den avlöning, varå dyrtidstillägg skulle få utgå.

Tillägget i sista stycket av § 8 har sin motsvarighet i sista stycket
av § 3.

Vad angår kostnaderna för dyrtidstilläggen torde senare i dagnärmare
förslag komma att föreläggas Kungl. Maj: t och erforderliga
anslag föreslås till upptagande å riksstaten för budgetåret 1923—1924.
I förevarande sammanhang vill jag allenast meddela följande sammanställning
rörande dels kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret
1923—1924, vid en antagen indexställning av 175, enligt nuvarande
och föreslagna grunder, dels ock de faktiska kostnaderna för dyrtidstilläggen
under år 1922:

1.

2.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Kost-l nader
år 1922

Beräknade kostnader under
budgetåret 1923—1924

Enligt nu-varande
grunder

Enligt

före-

slagna

grunder

Besparing

A. Dyrtidstillägg vid affärsverken.

Befattningshavare .............................................

Pensionärer ......................................................

53.9

38.1

4.6

26.8

■3.5

11.3

l.l

Summa

53io

42.7

30.3

12.4

B. Dyrtidstillägg i övrigt.

Allmänna dyrtidstilläggsanslagen å huvudtitlarna
II X ...................................................

58.8

42.0

32.9

9.1

37.9

28.8

20.5

8.3

0.6

1 0.3

0.2

0.1

Övriga dyrtidstilläggsanslag å huvudtitlarna II—X
F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl.
Pensionerade båtsmän m. fl..................................

1.6

4 21.0

1.3

8 1.8

11.6

1.3

8 1.5

8.6

1.3

0.3

3.0

Summa

120.5

85.8

65.o

20.8

Tillsammans

174.4

128.5

95.3

33.2

Kostnads frågan.

1 Postsparbanken bortfaller.

’ Ersättning till domänfonden med 0.4 miljoner kronor tillkommer.

8 » » » * 0.3 » » »

4 Härav 6.0 miljoner kronor avseende affärsverken. Motsvarande kostnad avseende budgetåret
1923—1924 redovisas under affärsverken.

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

På sätt hittills skett torde vid de affärsdrivande verken samt flottans
pensionskassa och statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.
dyrtidstilläggen böra utgå av de medel, av vilka omkostnaderna för
vederbörande verk och institutioner i övrigt bestridas. Härom torde i
detta sammanhang förslag få avlåtas till riksdagen.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom departementet
utarbetat förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (Bilaga B) samt hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels antaga sagda förslag till kungörelse;

dels ock medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner,
flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. dyrtidstillägg för budgetåret 1923—1924 må utgå av
de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt
bestridas.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bil.
litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gunnar Grip.

Bilaga. A

16

Kungl. May.ts proposition Nr 2.

Avlöningar och dyrtidstillägg per år vid levnadskostnads a)

Befattningshavare vid

1

2 1

« 1

4

Lön

före deflni-

efter defini-

år 1914

tiva löne-

tiva löne-

regleringen

regleringen

kr.

kr.

kr.

Manliga tjänstemän.

1

Chefen för statens järnvägar....................................

20,000

20,000

35,000

2

Chefen för telegrafverket..........................................

15,000

17,000

25,000

3

Chefen för kommerskollegium .................................

11,000

17,000

19,000

4

Justitieråd ...........................................................

13,000

14,500

18,000

5

Generaldirektör......................................................

11,000

12,500

17,040

t 6

Överdirektör av högre grad ...................................

10,000

11,200

15,000

i 7

Överdirektör av lägre grad ....................................

9,000

10,200

13,020

8

Byråchef: Slutavlöning å dyraste ort...

8,700

9,700

11,940

9

Begynnelseavlöning » » » •••

8,100

9,100

10,500

10

Byråingenjör: Slutavlöning å dyraste ort...

5,700

6,400

10,020

11

Begynnelseavlöning » » » ...

4,620

5,460

8,580

12

Sekreterare: Slutavlöning å dyraste ort-..

6,800

7,800

9,060

18

Begynnelseavlöning » » » •••

5,800

6,800

7,668

14

Notarie: Slutavlöning å dyraste ort...

5,500

6,400

7,668

15

Begynnelseavlöning » » » •••

4,000

4,900

6,420

L

Underingenjör: Slutavlöning u dyraste ort...

4,700

5,800

7,212

17

Begynnelseavlöning » » »

3,360

4,200

6,048

IS

Slutavlöning » billigaste » . ■

4,320

5,040

5,880

19

Begynnelseavlöning > » » ••

2,880

3,600

4,860

20

Fö.rs.t.e , . | Slutavlöning å dyraste ort.,

stationsskrivare:/

4,400

5,460

6,420

21

Begynnelseavlöning » » » ••

1 2,940

3,780

4,932

22

Slutavlöning * billigaste» ..

3,960

4,680

5,160

29

Begynnelseavlöning » * *

| 2,520

3,240

3,960

i De för befattningshavare tillhörande denna grupp enligt nuvarande grunder uträknade

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 17

index av 175 enligt nu gällande och föreslagna grunder.

dcflnitivt liinereglerade verk.

5

«

7

«

9

10

1 “

12

12

14

Dyrtids tillägg

Lön -)- dyrt

i d s

i 1 1 ä g

g

enligt

nuvarande

grunder

enligt

föreslagna

grunder

enligt nuvarande grunder

enligt föreslagna grunder

kr.

kr.

kr.

L

ö n e i n d e x

kr.

L

ö n e i n d e x

lönen enl. lönen enl
kol.2 = 100|kol.3 = 100

lönen enl.
kol.4= 100

lönen enl.
kol.2-7100

lönen enl.
kol.3 = 100

lönen enl.
kol.4 = 100

3,433

1,824

38,433

192

192

I IO

36,824

184

184

‘05

1

3,433

1,824

28,433

190

167

114

26,824

179

158

107

2

3,433

1,824

22,433

204

132

118

20,824

189

122

I IO

3

3,303

1,824

21,303

164

147

118

19,824

152

137

I IO

4

3,137

1,824

20,177

183

l6l

118

18,864

171

‘51

111

5

2,785

1,824

17,785

17S

>59

119

16,824

168

150

112

6

2,443

1,824

15,463

172

152

119

14,844

165

146

“4

7

2,256

1,824

14,196

163

146

“9

13,764

158

142

1‘5

8

2,007

1,824

12,507

154

137

119

12,324

152

‘35

“7

9

1,924

1,824

11,944

210

187

119

11,844

208

185

Il8

10

1,675

1,630

10,255

222

188

120

10,210

221

187

“9

11

1,758

1,721

10,818

159

139

“9

10,781

‘59

138

“9

12

1,518

1,457

9,186

158

135

120

9,125

‘57

‘34

119

13

1,518

1,457

9,186

167

144

120

9,125

166

‘43

“9

14

1,302

1,220

7,722

193

158

120

7,640

191

156

“9

15

1,439

1,370

8,651

1S4

149

120

8,582

‘83

148

“9

16

1,238

1,149

7,286

217

173

120

7,197

214

‘7‘

“9

17

1,209

1,117

7,089

164

141

121

6,997

162

‘39

“9

18

1,033

923

5,893

205

164

121

5,783

201

l6l

“9

19

1,302

1,220

7,722

176

141

120

7,640

‘74

140

“9

20

1,045

937

5,977

203

15S

121

5,869

200

‘55

“9

21

1,084

980

6.244

158

‘33

12 I

6,140

‘55

‘3‘

“9

22

877

752

4,837

192

149

122

4,712

187

‘45

“9

23

dyrtids tillägg hänföra sig till icke-familjeförsörjare över 25 år.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 3

18

Kungl. May.ts proposition Nr 2.

1

2

3

4

Lön

före defini-

efter delini-

år 1914

tiva löne-

tiva löne-

regleringen

regleringen

kr.

kr.

kr.

1

Förste |

postexpeditör: \

Slutavlöning

å dyraste

ort

4,650

5,150

6,420

2

Begynnelseavlöning

» »

»

3,650

3,950

4,932

3

Slutavlöning

» billigaste

y>

4,200

4,700

5,160

4

Begynnelseavlöning

» »

»

3,200

3,500

3,960

•

Stationsskrivare:

Slutavlöning

å dyraste

ort

3,550

4,800

5,676

6

Begynnelseavlöning

» »

2,100

2,940

4,350

7

Slutavlöning

» billigaste

3,240

4,320

4,560

8

Begynnelseavlöning

»

1,800

2,520

3,450

9

Telegrafassistent:

Slutavlöning

å dyraste

ort

4,250

4,750

5,676

10

Begynnelseavlöning

» »

>

2,070

2,875

4,350

11

Slutavlöning

» billigaste

»

3,800

4,300

4,560

12

Begynnelseavlöning

» »

»

1,800

2,500

3,450

I13

Postexpeditör:

Slutavlöning

å dyraste

ort

4,250

4,750

5,676

j 14

Begynnelseavlöning

» »

>

2,530

2,875

4,350

15

Slutavlöning

> billigaste

»

3,800

4,300

4,560

16

Begynnelseavlöning

2,200

2,500

3,450

117

Förste maskinist:

Slutavlöning

å dyraste

ort

3,600

4,035

5,304

18

Begynnelseavlöning

» »

»

2,512’öo

2,730

4,104

| 1

Slutavlöning

» billigaste

2,880

3,360

4,260

120

Begynnelseavlöning

» >

»

2,017.50

2,280

3,240

21

Lokomotivförare:

Slutavlöning

å dyraste

ort

2,870

3,570

4,596

22

Begynnelseavlöning

» >

»

1,860

2,530

3,672

23

Slutavlöning

» billigaste

»

2,640

3,180

3,660

24

Begynnelseavlöning

» »

»

1,560

2,100

2,880

| 25

Montör:

Slutavlöning

å dyraste

ort

2,730

3,165

3,672

126

Begynnelseavlöning

> J

»

1,947

2,295

2,988

{2 7

Slutavlöning

» billigaste

»

2,190

2,640

2,880

*28

Begynnelseavlöning

> »

»

1,569

1,920

2,340

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

19

5

« "

i "

8

»

" 10 ~ 1

n |

12

18 |

14

Dyrtidstillägg

Lön-}

dyrt

dat

i 1 1 it g

r

3

enligt | enligt
nuvarande föreslagna
grunder | grunder J

enligt nuvarande grunder

enligt föreslagna grunder

kr.

kr.

kr.

L

ö n 0 i n d 0 x

|

kr. j

1,

öneindex

Lönen enl. j Lönen enl. | Lönen enl.
kol.2 = 100kol.3 = 100 kol.4 = 100

Lönen enl. 1 Lönen enl. j Lönen enl.
kol.2 = 100 kol.3 = 100 kol.4 = 100

1,309

1,220 i

7,722

166

ISO

I

120

7,640

164

148

■ ■9

1

1,045

937

5,977

164

151

I 2 I

5,869

l6l

■49

■ 19

2

1,084

980

6,244

149

133

121

6,140

146

131

■ 19

3

877

752

4,837

151

I3S

122

4,712

■47

■35

119

4

1,174

1,078

6,850

193

■43

121

6,754

190

141

119

5

944

827

5,294

252

180

122

5,177

247

176

119

6

981

866 i

5,541

171

128

122

5,426

167

126

■ ■9

7

789

656 !

4,239

236

168

123

4,106

228

163

119

8

1,174

1,078

6,850

l6l

■44

12 I

6,754

■59

142

119

9

944

827

5,294

256

184

>22

5,177

250

180

119

10

981

866

5,541

146

129

122

5,426

■43

126

119

it

789

656

4,239

236

170

123

4,106

228

164

119

12

1,174

1,078 1

6,850

l6l

144

121

6,754

■59

142

119

13

944

827

5,294

209

184

122

5,177

205

180

■ ■9

14

981

866

5,541

146

129

122

5,426

■43

126

119

15

789

656

4,239

193

170

123

4,106

187

164

119

16

1,109

1,008

6,413

178

■59

I 2 I

6,312

■75

156

119

17

902

780

5,006

199

■83

122

4,884

194

179

119

18

929

809

5,189

180

■54

122

5,069

176

■5i

119

19

753

616

3,993

198

■75

123

3,856

191

169

119

20

987

873

5,583

195

156

121

5,469

191

■53

■■9

21

827

698

4,499

242

178

123

4,370

235

■73

119

22

825

695

4,485

170

141

123

4,355

165

■37

■■9

23

690

547

3,570

229

170

124

3,427

220

163

119

24

827

698

4,499

165

142

123

4,370

160

138

119

25

709

568

3,697

190

l6l

124

3,556

183

■55

119

26

690

547

3,570

163

■35

124

3,427

156

130

119

27

597

445

2,937

187

■53

126

2,785

■ 78

■45

119

28

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

1

1 2

3

i

Lön

år 19U

j före defini-

efter defini-

| tiva löne-

tiva löne-

regleringen

regleringen

kr.

kr.

kr*

1

Konduktör: Slutavlöning

å

dyraste

ort

2,280

2,950

3,672

2

Begynnelseavlöning

»

»

1,440

2,110

2,988

3

Slutavlöning

»

billigaste

*

1,920

2,460

2.880

4

Begynnelseavlöning

»

»

»

1,200

1,740

2,340

5

Lokomotiveldare: Slutavlöning

u

dyraste

ort

1,960

2,740

3,486

6

Begynnelseavlöning

»

»

1,440

2,110

2,832

7

Slutavlöning

billigaste

1,776

2,280

2,730

8

Begynnnelseavlöning

»

»

»

1,200

1,740

2,220

9

Reparatör: Slutavlöning

å

dyraste

ort

2,100

2,730

3,486

10

Begynnelseavlöning

>

»

1,392

2,034

2,832

11

Slutavlöning

»

billigaste

*

1,725

2,270

2,730

12

Begynnelseavlöning

»

»

»

1,185

1,790

2,220

13

Vagnskötare: Slutavlöning

å

dyraste

ort

1,960

2,740

3,300

14

Begynnelseavlöning

»

>

1,440

2,110

2,676

15

Slutavlöning

»

billigaste

»

1,776

2,280

2,580

16

Begynnelseavlöning

»

1,200

1,740

2,100

17

Stationskarl: Slutavlöning

å

dyraste

ort

i,720

2,530

3,144

18

Begynnelseavlöning

»

»

»

1,356

2,005

2,520

19

Slutavlöning

»

billigaste

»

1,488

2,100

2,460

20

Begynnelseavlöning

»

»

1,128

1,650

1,980

21

Brevbärare: Slutavlöning

å

dyraste

ort

2,050

2,520

3,144

22

Begynnelseavlöning

»

»

1,500

2,020

2,520

23

Slutavlöning

billigaste

»

1,700

2,070

2,460

24

Begynnelseavlöning

»

X-

»

1,250

1,670

1,980

25

Expeditionsvakt: Slutavlöning

å dyraste

ort

1,400

1,900

3,144

26

Begynnelseavlöning

»

»

1,200

1,600

2,520

27

Slutavlöning

»

billigaste

1,250

1,750

2,460

28|

Begynnelseavlöning

»

»

1,050

1,450

1,980

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

•21

5

1 «

i ’

t s

| 1»

iT ''

J-2

13 ''

14

Pyrtidstilliigg

Lön-

f <1 y r t

i il s 1

i 1 1 ii g

g

enligt

nuvarande

grunder

enligt

föreslagna

grunder

I

enligt nuvarande grunder

enligt föreslagna grunder

kr.

kr.

kr.

L ö n e i n d e

X

kr.

L ö n e i n d e

X

lönen enl. j lönen enl.
kol.2=100 kol.3=100

lönen enl.
kol. 4=100

lönen enl.
kol. 2=100

lönen enl. j lönen enl.
kol. 3=100 kol.4=100

827

698

4,499

197

■53

123

4,370

192

148

119

1

709

568

3,697

257

; 75

124

3,556

247

169

'' 19

2

690

547

3,570

186

''45

124

3,427

''78

''39

"9

8

597

445

2,937

245

169

126

2,785

232

160

"9

4

795

662

4,281

2l8

''56

123

4,148

212

''5''

"9

5

682

538

3,514

244

167

124

3,370

234

160

"9

6

665

519

3,395

191

149

124

3,249

''83

''43

"9

7

576

422

2,796

233

l6l

126

2,642

220

152

"9

8

795

662

4,281

204

''57

123

4,148

198

152

"9

9

682

538

3,514

252

''73

124

3,370

242

166

"9

10

665

519

3,395

197

150

124

3,249

188

''43

"9

11

576

422

2,796

236

■56

126

2,642

223

148

119

12

763

627

4,063

207

148

123

3,927

200

''43

"9

18

655

508

3,331

231

158

124

3,184

221

151

119

14

639

490

3,219

l8l

141

125

3,070

''73

''35

"9

15

556

399

2,656

221

''53

126

2 499

208

''44

"9

16

736

597

3,880

226

''53

''23 i

3,741

21S

14S

119

1 7

628

479

3,148

232

157

125

2,999

221

''5°

"9

18

618

467

3,078

207

147

125

2,927

197

''39

"9

19

535

376

2,515

223

152

127 1

2,356

209

''43

"9

2 0

736

597

3,880

189

154

123

3,741

182

14S

119

21

628

479

3,148

210

156

-5 ;

2,999

200

148

"9

22

618

467

3,078

l8l

''49

''25

2,927

172

141

"9

28

535

376

2,515

201

151

127

2,356

1S8

141

"9

24

736

597

3,880

277

204

>23

3,741

267

''97

"9

25

628

479

3,148

262

''97

I25 ;

2,999

250

187

119

26

618

467

3.078

246

176

''25 |

2,927

234

167

"9

27

535

376

2,515

24O

''73

127

2,356

224

162

"9

28

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

1

2

8

4

Lön

...

före defini-

efter defini-

år 1914

tiva löne-

tiva löne-

regleringen

regleringen

kr.

kr.

kr.

Kvinnliga tjänstemän.

1

Telegrafist: Slutavlöning å dyraste ort

2,325

3,025

3,828

2

Begynnelseavlöning » » »

1,449

2,025

3,204

3

Slutavlöning » billigaste »

2.100

2,800

3,210

4

Begynnelseavlöning » » >

1,260

1,800

2,700

5

Kontorsskrivare1 2: Slutavlöning å dyraste ort

2,400

3,000

3,828

6

Begynnelseavlöning » > »

2,000

2,400

3,204

7

Slutavlöning » billigaste »

2,250

2,800

3,210

8

Begynnelseavlöning » » »

1,850

2,200

2,700

9

Kanslibiträde: Slutavlöning å dyraste ort

2,000

2,600

3,018

10

Begynnelseavlöning » » »

1,600

2,000

2,574

11

Slutavlöning » billigaste »

1,850

2,400

2,550

12

Begynnelseavlöning » » »

1,450

1,800

2,160

13

Rikstelefonist: Slutavlöning å dyraste ort

1,587

2,025

3,018

14

Begynnelseavlöning » » »

1,104

1,587

2,574

15

Slutavlöning » billigaste »

1,380

1,800

2,550

16

Begynnelseavlöning » » »

960

1,380

2,160

17

Kontorsbiträde: Slutavlöning å dyraste ort

1,600

2,200

2,574

18

Begynnelseavlöning » » »

1,200

1,600

2,160

19

Slutavlöning » billigaste »

1,450

2,000

2,160

20

Begynnelseavlöning » » »

1,050

1,400

1,800

Befattningshavare med barn. -

Manliga tjänstemän.

21

Chefen för statens järnvägar....................................

20,000

20,000

35,000

22

Chefen för telegrafverket ......................................

15,000

17,000

25,000

23

Chefen för kommerskollegium .................................

11,000

17,000

19,000

1 Uppgifterna i kol. 2 hänföra sig för denna befattningshavare till år 1915.

2 De för befattningshavare tillhörande denna grupp enligt nuvarande grunder uträknade

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

23

b

o

1 ’

»

9

10

u

12

13

1 1

Dyrtidstillttgg

Lön + dyrt

idstilläg

k

enligt

nuvarande

grunder

enligt

föreslagna

grunder

enligt nuvarande grunder

enligt föreslagna grunder

1

öncindex

Löncindex

kr.

kr.

kr.

lönen enl.
kol. 2—100

lönen enl. lönen enl.
kol. 3 - 100j kol. 4= 100

kr.

lönen enl.j lönen enlj lönen enl.
kol. 2= lOOjkol. 3—100 kol.4 = 100

j 854

727

4,682

201

15 5

122

4,555

196

151

> > 9

1

| 746

609

3,950

273

195

123

3,813

263

iss

119

2

J 747

610

3,957

i8S

141

123

3,820

l82

136

119

3

| 659

513

3,359

267

187

124

3,213

255

179

1 >9

4

854

727

4,682

195

156

122

4,555

190

152

> >9

5

! 746

609

3,950

198

165

123

3,813

191

159

119

6

747

610

3,957

176

mi

123

3,820

170

136

119

7 i

659

513

3,359

182

■53

124

3,213

174

146

> >9

8

714

573

3,732

187

144

124

3,591

180

*38

> >9

9

1

638

489

3,212

201

161

125

3,063

>9>

153

I 19

10

633

485

3,183

I 72

133

125

3,035

164

126

> >9

11

566

410

2,726

188

151

126

2,570

177

>43

119

12

714

573

3,732

235

184

124

3,591

226

>77

>>9

13

638

489

3,212

291

202

125

3,063

277

>93

>>9

14

! 633

485

3,183

23*

177

125

3,035

220

169

119

15

566

410

2,726

284

198

126

2,570

268

1S6

1 >9

16

638

489

3,212

201

146

125

3,063

191

>39

119

17

566

410

2,726

227

170

126

2,570

214

l6 I

>>9

18

566

410

2,726

188

136

126

2,570

177

129

>>9

19

504

342

2,304

219

165

128

2,142

204

>53

119

20

3,852

2,006

38,852

194

194

111

37,006

185

>85

106

21

3,852

2,006

28,852

192

170

■ 15

27,006

1S0

>59

10S

22

3,852

2,006

22,852

20S

>34

120

21,006

191

124

I I I

23

tillägg hänföra sig till befattningshavare med två familjemedlemmar.

24

Kungi. Maj:ts proposition Nr 2,

1

2

8

4

Lön

före de fini-

efter defini-

år 1914

tiva löne-

tiva löne-

regleringen

regleringen

kr.

kr.

kr.

1

Justitieråd ......

13,000

14,500

18,000

2

Generaldirektör

11,000

12,500

17,040

8

Överdirektör av

högre grad ..............

10,000

11,200

15,000

4

Överdirektör av

lägre grad ..............

9,000

10,200

13,020

5

Byråchef:

Slutavlöning

å

dyraste

ort

8,700

9,700

11,940

6

Begynnelseavlöning

»

»

»

8,100

9,100

10,500

7

Byråingenjör:

Slutavlöning

å

dyraste

ort

5,700

6,400

10,020

8

Begynnelseavlöning

»

»

4,620

5,460

8,580

9

Sekreterare:

Slutavlöning

å

dyraste

ort

6,800

7,800

9,060

10

Begynnelseavlöning

»

>

»

5,800

6,800

7,668

11

Notarie:

Slutavlöning

å

dyraste

ort

5,500

6,400

7,668

12

Begynnelseavlöning

»

»

*

4,000

4,900

6,420

13

Underingenjör:

Slutavlöning

å

dyraste

ort

4,700

5,800

7,212

14

B egynnelseavlöning

»

»

3,360

4,200

6,048

15

Slutavlöning

»

billigaste

4,320

5,040

5,880

16

Begynnelseavlöning

»

»

2,880

3,600

4,860

17

steUonsskrivare:|Slutavl0ninS

å

dyraste

ort

4,400

5,460

6,420

18

Begynnelseavlöning

»

»

2,940

3,780

4,932

19

Slutavlöning

»

billigaste

3,960

4,680

5,160

2 0

Begynnelseavlöning

2>

»

»

2,520

3,240

3,960

21

Förste

postexpeditör:

! Slutavlöning
t °

å

dyraste

ort

4,650

5,150

6,420

22

Begynnelseavlöning

»

»

>

3,650

3,950

4,932

23

Slutavlöning

»

billigaste

»

4,200

4,700

5,160

24

Begyunelseavlöning

»

»

»

3,200

3,500

3,960

25

Slationsskrivare

Slutavlöning

å

dyraste

ort

3,550

4,800

5,676

26

Begynnelseavlöning

>

»

y>

2,100

2,940

4,350

27

Slutavlöning

»

billigaste

»

3,240

4,320

4,560

2 9

Begynnelseavlöning

»

»

1,800

2,520

3,450

Kungl. Maj:ls proposition Nr 2. 25

& 1

6 |

i t

8 i

’ 9 '' |

i» " il

>1 1

''"it 1

18 " |

14

.

!

1

Dyrtids tillagg

L ö n +

dyrt

i d s t

i 1 l a g g

enligt
nuvarande
grunder |

enligt
iöreslagna
grunder J

enligt nuvarande grunder

enligt föreslagna grunder

kr.

kr.

kr.

Lönoindex

kr.

Löneindex

lönen enl.
kol.2 = 100

lönen enl.
kol.3= 100

lönen enl.
kol.4 = 100

lönen enl.
kol.2 = 100

lönen enl.| lönen enl.
kol.3 = 100 kol.4 —100

3,708

2,006

21,708

167

*5°

121 !

20,006

>54

138

111

■

3,524

2,006

20,564

•87

165

I 2 I

19,0-16

>73

152

I 12

2

3,132

2,006

18,132

1S1

162

121 117,006

170

>52

>■3

3

2,752

2,006

15,772

175

i53

121

15,026

167

>47

>■5

4

2,544

2,006

14,484

166

149

I 2 I I

13,946

160

144

117

5

2,268

2,006

12,768

158

140

122

12,506

>54

>37

119

6

j 2,176

2,006

12,196

214

191

122

12,026

21 I

188

120

7

1,899

1,793

10,479

227

192

122

10,373

225

190

121

8

1,992

1,893

11,052

163

142

122 1

10,953

IÖI

140

121

9

1,724

1,603

9,392

162

138

122

9,271

160

136

121

10

I 1,724

1,603

9,392

171

147

122

9,271

.69

>45

121

11

1,485

1,342

7,905

198

l6l

123

7,762

194

158

121

12

1,637

1,507

8,849

188

i53

123

8,719

.86

150

121

13

1,413

1,264

7,461

222

178

123

7,312

2l8

■74

121

14

1,381

1,229

7,261

16S

144

123

7,109

165

141

121

15

1,185

1,015

6,045

210

168

124

5,875

204

>63

121

16

1,485

1,342

7,905

180

145

123

7,762

176

142

121

17

1,199

1,031

6,131

209

162

124

5,963

203

.58

12 I

18

1,243

1,078

6,403

162

i37

124

6,238

158

>33

121

19

1,012

827

4,972

197

i53

126

4,787

190

148

121

20

1,485

1,342

7,905

170

>53

123

7,762

167

■5i

121

21

1,199

1,031

6,131

168

>55

124

5,962

163

■5i

121

22

1,243

1,078

6,403

152

136

124

6,238

149

■33

121

23

1,012

827

4,972

155

142

126

4,787

150

■37

12 I

24

1,342

1,186

7,018

198

146

124

6,862

■93

■43

121

25

1,087

910

5,437

259

.85

125

5,260

250

■79

121

26

1,128

953

5,688

176

132

125

5,513

170

128

121

27

914

| 722

4,364

242

>73

126

4,172

232

166

121

28

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

2

3

4

L ö n

-;—:—

-

före defilé-

efter deiini-

år 19U

tiva löne-

tiva löne-

.

regleringen

regleringen

kr.

kr.

kr.

1

Telegrafassistent: Slutavlöning

å dyraste

ort

4,250

4,750

5,676

2

Begynnelseavlöning

» »

2,070

2,875

4,350

3

Slutavlöning

» billigaste

»

3,800

4,300

4,560

4

Begynnelseavlöning

» s>

»

1,800

2,500

3,450

5

Postexpeditör: Slutavlöning

å dyraste

ort

4,250

4,750

5,676

6

Begynnelseavlöning

» »

»

2,530

2,875

4,350

7

Slutavlöning

» billigaste

»

3,800

4,300

4,560

8

Begynnelseavlöning

» »

»

2,200

2,500

3,450

9

Förste maskinist: Slutavlöning

å dyraste

ort

3,300

4,035

5,304

10

Begynnelseavlöning

» »

2,512.50

2,730

4,104

11

Slutavlöning

> billigaste

»

2,880

3,360

4,260 |

12

Begynnelseavlöning

» »

>

2,017.50

2,280

3,240

13

Lokomotivförare: Slutavlöning

å dy raste

ort

2,870

3,570

4,596

14

Begynnelseavlöning

» »

»

1,860

2,530

3,672

15

Slutavlöning

» billigaste

»

2,640

3,180

3,660

16

Begynnelseavlöning

» »

»

1.560

2,100

2,880

17

Montör: Slutavlöning

å dyraste

ort

2,730

3,165

3,672

18

Begynnelseavlöning

»

1,947

2,295

2,988

19

Slutavlöning

» billigaste

2,190

2,640

2,880

20

Begynnelseavlöning

» »

1,569

1.920

2,340

21

Konduktör: Slutavlöning

å dyraste

ort

2,280

2,950

3,672

22

Begynnelseavlöning

» »

>

1,440

2,110

2,988

23

Slutavlöning

» billigaste

*

1,920

2,460

2,880

24

Begynnelseavlöning

» >

»

1,200

1,740

2,340

25

Lokomotiveldare: Slutavlöning

å dyraste

ort

1,960

2,740

3,486 ;

2G

Begynnelseavlöning

» »

»

1,440

2,110

2,832

2 7

Slutavlöning

:> billigaste

1,776

2,280

2,730 j

28

Begynnelseavlöning

» »

»

1,200

1,740

2,220

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

27

•-<

1 7

s

10

11

12

18 1

14

Dyrtids tillägg

L ö n -f d y r t

i d s t

illa*

g

enligt | enligt
nuvarande föreslagna
grunder i grunder

enligt nuvarande grunder

enligt föreslagna grunder

1

L

ö n e i n d e x

L

ö n e i n d e x

kr.

kr.

|

i kr.

lönen enl. lönen enl. lönen enl.
kol.2 = 100 kol 3— 100 kol.4 = 100

kr.

lönen enl.
kol.2 100

lönen enl.
kol.3 ~100

lönen enl.
kol.4 100

1,342

1,186

! 7,018

1 65

148

■ 24

6,862

l6l

144

121

1

1,087

910

5,437

263

189

■25

5,260

254

■83

121

2

1,128

953

| 5,688

150

132

■25

5,513

■45

128

121

8

914

722

! 4,364

242

175

126

4,172

232

167

121

4

1,342

1,186

1 7,018

165

148

124

6,862

l6l

144

121

5

1,087

910

5,437

215

1S9

■25

5,260

208

183

121

6

1,128

953

5,688

150

132

■ 25

5,513

■45

128

121

7

914

722

1 4,364

19S

175

126

4,172

IQO

167

121

8

1,270

1,109

6,574

‘83

163

124

6,413

■78

■59

121

9

1,040

858

j 5,144

205

iss

125

4,962

■97

182

121

10

1,070

890

| 5,330

>85

■59

■25

5,150

■79

■53

121

111

874

678

4,114

204

1S0

127

3,918

194

172

121

12

1,134

960

i 5,730

200

l6l

125

5,556

194

156

121

13

957

768

4,629

249

183

126

4,440

239

■75

121

14

955

765

4,615

175

145

126

4,425

16S

■39

121

15

805

602

3,685

236

■75

128

3,482

223

166

121

16

957

768

4,629

170

146

126

4,440

■63

140

121

1

17

826

625

1 3,814

196

166

128

3,613

186

■57

121

18

805

602

3,685

16S

140

128

3,482

■59

132

121

19

701

490

3,041

194

■58

■3°

2,830

180

■47

121

20

957

768

4,629

203

■57

126

4,140

■95

■51

121

21

826

625

! 3,814

265

l8l

12S

3,613

251

171

121

2 2

805

602

3,685

192

■ 50

128 i

3,482

1S1

142

121

23

701

490

3,041

253

■75

■3°

2,830

236

163

121

24

921

728

4,407

225

l6l

126

4,214

215

■54

121

25

796

592

3,628

252

172

128

3,424

238

162

121

20

776

571

3,506

197

■54

128

3,301

186

■45

I 2 I

27

678

464

! 2,898

242

167

131

2,684

224

■54

I 2 I

28

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

i

2

3

4

Lön

före defini-

efter deliui-

år 1914

liva löne-

tiva löne-

regleringen

regleringen

kr.

kr.

kr.

1

Reparatör: Slutavlöning

å dyraste

ort

2,100

2,730

3,486

2

Begynnelseavlöning

» »

>

1.392

2,034

2,832

3

Slutavlöning

t> billigaste

»

1,725

2,270

2,730

4

Begynnelseavlöning

» »

»

1,185

1,790

2,220

5

Vagnskötare: Slutavlöning

å dyraste

ort

1,960

2,740

3,300

6

Begynnelseavlöning

» »

>

1,440

2,110

2,676

7

Slutavlöning

» billigaste

»

1,776

2,280

2,580

8

Begynnelseavlöning

» »

»

1,200

1,740

2,100

9

Stationskarl: Slutavlöning

å dyraste

ort

1,720

2,530

3,144

10

Begynnelseavlöning

»

»

1,356

2,005

2,520

11

Slulavlöning

» billigaste

»

1,488

2,100

2,460

12

Begynnelseavlöning

t ))

»

1,128

1,650

1,980

13

Brevbärare: Slulavlöning

å dyraste

ort

2,050

2,520

3,144

14

Begynnelseavlöning

» »

»

1,500

2,020

2,520

15

Slutavlöning

» billigaste

»

1,700

2,070

2,460

16

Begynnelseavlöning

» »

»

1,250

1,670

1,980

17

Expeditionsvakt: Slutavlöning

å dyraste

ort

1,400

1,900

3,144

18

Begynnelseavlöning

» »

»

1,200

1,600

2,520

19

Slulavlöning

» billigaste

»

1,250

1,750

2,460

20

Begynnelse avlöning

> 7>

1,050

1,450

1,980

Kvinnliga tjänstemän.

21

Telegrafisk Slutavlöning

å dyraste

ort

2,325

3,025

3,828

22

Begynnelseavlöning

» »

»

1,449

2,025

3,204

23

Slutavlöning

» billigaste

»

2,100

2,800

3,210

24

Begynnelseavlöning

» »

1,260

1,800

2,700

25

Kontorsskrivare1: Slutavlöning

å dyraste

ort

2,400

3,000

3,828

26

Begynnelseavlöning

» »

•»

2,000

2,400

3,204

27

Slutavlöning

» billigaste

2,250

2,800

3,210

28

Begynnelseavlöning

> »

»

1,850

2,200

2,700

1 Uppgifterna i kol. 2 hänföra sig för denna befattningshavare till år 1915.

Kungl. Maj:ts proposition Nr V. 29

5

6

7

8

''•»

10 |

11

12

18

14

Dyrtidstillägg

Liln-fdyrt

i (1 s t

i 1 1 ä g g

enligt

nuvarande

grunder

enligt

föreslagna

grunder

enligt nuvarande grunder

enligt föreslagna grunder

kr.

kr.

kr.

Löneindex

kr.

L

öneindex

lönen enl.
kol.2 = 100

lönen enl.
kol.3 = 100

lönen enl.
kol 4-100

lönen enl.
kol.2 = 100

lönen enl
kol.3 = 100

lönen enl.
kol.4= 100

021

728

4,407

210

l6l

126

4,214

201

‘54

121

1

796

592

3,628

261

178

128

3,424

246

168

121

2

776

571

3,506

203

‘54

128

3,301

191

‘45

121

3

678

464

2,898

«

162

* 3 ‘

2,684

226

150

121

4

886

690

4,186

214

153

127

3,990

204

146

121

5

766

559

3,442

239

163

129

3,235

225

‘53

121

6

747

539

3,327

.87

146

129

3,119

176

‘37

121

7

655

439

2,755

230

158

131

2,539

212

146

121

8

856

657

4,000

233

158

127

3,801

221

150

121

9

736

527

3,256

24O

162

129

3,047

225

152

121

10

724

514

3,184

214

‘52

129

2,974

200

142

121

11

632

414

2,612

232

158

>32

2,394

2 J 2

‘45

121

12

856

657

4,000

195

‘59

127

3,801

‘85

‘5‘

121

13

736

527

3,256

217

l6l

129

3,047

203

‘5‘

121

14

724

514

3,184

187

‘54

129

2,974

175

‘44

121

15

632

414

2,612

209

156

132

2,394

192

‘43

121

16

856

657

4,000

286

211

127

3,801

272

200

121

17

736

527

3,256

271

204

129

3,047

254

190

121

18

724

514

3,184

255

182

129

2,974

238

170

121

19

632

414

2,612

249

180

132

2,394

228

•65

121

20

987

800

4,815

207

‘59

126

4,628

‘99

153

121

21

867

670

4,071

281

201

127

3,874

267

191

121

22

868

671

4,078

194

146

127

3,881

185

‘39

121

23

770

564

3,470

275

193

129

3,264

259

l8l

121

24

987

800

4,815

201

l6l

126

4,628

‘93

‘54

121

25

867

670

4,071

204

170

127

3,874

‘94

l6l

121

26

868

671

4,078

l8l

146

127

3,881

172

‘39

121

27

770

564

3,470

18S

158

129

3,264 j 176

148

121

28

30

Kungl. Maj.ts proposition Nr 2.

1

»

3

4

Lön

år 19t4

före defini-tiva löne-regleringen

efter defini-nitiva löne-regleringen

kr.

kr.

kr.

1

Kanslibiträde:

Slutavlöning

å

dyraste

ort

2,000

2,600

3,018

2

Begynnelseavlöning

»

1,600

2,000

2,574

3

Slutavlöning

»

billigaste

>

1,850

2,400

2,550 j

4

Begynnelseavlöning

»

»

1,450

1,800

2,160

5

Rikstelefonist:

Slutavlöning

å

dyraste

ort

1,587

2,025

3,018 j

G

Begynnelseavlöning

»

>

1,104

1,587

2,574 j

7

Slutavlöning

billigaste

1,380

1,800

2,550

8

Begynnelseavlöning

»

»

960

1,380

2,160

9

Kontorsbiträde:

Slutavlöning

å

dyraste

ort

1,600

2,200

2,574

10

Begynnelseavlöning

»

»

*

1,200

1,600

2,160

11

Slutavlöning

billigaste

»

1,450

2,000

2,160

12

Begynnelseavlöning

»

»

1,050

1,400

1,800

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

3]

5

1 6

i » ''

8

I »

1 i*

It

I i* ''

| 18

1 i*

Dyrtidstillägg

i!

|

Lön-j-dyrt

i d s t

i 1 1 il g

g

enligt

nuvarande

grunder

enligt

föreslagna

grunder

enligt nuvarande grunder

enligt föreslagna grunder

1

kr.

Löneindex

| kr.

Löneindex

kr.

kr.

lönen enl.
kol.2 —100

lönen enl.
kol. 3-100

lönen enl.
kol.4= 100

lönen enl.
kol.2 = 100

lönen enl.
kol.3= 100

lönen enl.
kol.4^-100

831

630

3,849

192

148

128

3,648

1S2

140

121

1

746

538

3,320

208

166

129

3,112

>95

156

121

2

742

534

3,292

178

■37

129

3,084

167

129

121

3 i

667

451

2,827

195

>57

131

9,611

180

>45

12 I

4

831

630

3,849

243

190

128

3,648

230

180

121

5

746

538

3,320

301

209

129

3,112

2S2

196

121

6

742

534

3,292

239

183

129

3,084

223

171

I 2 I

7

667

451

2,827

294

205

>3>

2,611

272

189

I 2 I

8

746

538

3,320

208

■5>

129

3,112

195

141

121

9

667

451

2,827

236

177

>3>

2,611

218

163

121

10

667

451

2,827

195

141

>3>

2,611

180

13 >

121

11

698

376

2,398

228

171

>33

2,176

207

>55

121

12*

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

Avlöningar och dyrtidstillägg per år vid levnadskostnadsindex av 175 enligt nu

gällande och föreslagna grunder,

b) Befattningshavare vid icke definitivt lönereglerade verk.

1

* 1

* 1

*

6

7

8

9 1

10 |

11

1

Lön

Dyrtidstillägg

Lön -}- dyrtidstillägg

I

enligt j

enligt

nuva- ]

före-

enligt nuvarande

enligt föreslagna

1

randa j

slagna

grunder

grunder

i

år

år

grunder

grunder

1914

1922 i

Löneindex

Löneindex |

lonen

lönen

lönen

lönen

Befattningshavare utan barn och

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

enl. kol.
2 = 100

enl. kol.
3 = 100

kr.

enl. kol.
2 = 100

enl. koLj
3 = 100 1

över 25 år.1

Manliga tjänstemän.

:

i

17,000

24,000

5,000

2,886

29,000

171

I 2 I !

26,886

>58

I 12

13,000

15,000

5,000

2,886

20,000

*54

133

17,886

119

Tjänsteman av 3:e normalgraden:

Slutavlöning å dyraste ort

8,700

9,700

3,331

2,886

13,031

*5°

>34

12,586

>45

>3° 1

Begynnelseavlöning » » »

8,100

9,100

3,142

2,886

12,242

>5>

135

11,986

148

>32 |

Tjänsteman av 2:a normalgraden:

i

Slutavlöning å dyraste ort

6,800

7,800

2,732

2,886

10,532

i55

>35

10,686

>57

>37

Begynnelseavlöning » » »

5,800

6,800

2,417

2,516

9,217

>59

136

9,316

161

>37

Tjänsteman av l:a normalgraden:

Slutavlöning å dyraste ort

5,500

6,400

2,291

2,368

8,691

158

136

8,768

>59

>37

Begynnelseavlöning » » »

4,000

4,900

1,819

1,813

6,719

168

>37

I 6,713

168

>37

j Vaktmästare:

i Slutavlöning å dyraste orl

1,400

1,900

874

703

2,774

198

146

2,603

186

>37

Begynnelseavlöning » » »

1,200

1,600

779

592

2,379

198

149

2,192

>83

>37

Slutavlöning » billigaste »

1,250

1,750

827

648

2,577

206

147

2,398

192

>37

Begynnelseavlöning » » »

1,050

1,450

732

537

2,182

208

150

1,987

189

>37

Kvinnliga tjänstemän.

i

Biträde av 3:e normalgraden 2:

;

Slutavlöning å dyraste orl

2,400

3,000

1,220

1,110

4,220

176

141

4,110

> 7 >

>37

Begynnelseavlöning » » »

2,000

2,400

1,031

888

3,431

172

>43

3,288

164

>37

Slutavlöning » billigaste »

2,250

2,800

1,157

1,036

3,957

176

>4>

3,836

170

>37

Begynnelseavlöning » » »

1,850

2,200

968

814

3,168

i >7>

>44

3,014

>63

>37

1 De för befattningshavare tillhörande denna grupp enligt nuvarande grunder uträknade dyrtidstillägg
hänföra sig till icke-familj försörjare över 25 år.

2 Uppgifterna i kol. 2 hänföra sig för denna befattningshavare till år 1915.

Kung/. Maj:ts proposition Nr 2. 33

I

| 3

8

1! *

1 5

ti

7

1 8 ''

1 S*

10

u

Bön

Dyrtidstillägg

Lön -f dyrtidstillägg

år

år

enligt

nuva-

rande

grunder

enligt

före-

slagna

grunder

enligt nuvarande
grunder

enligt föreslagna
grunder

1914

1922

f

Löneiudex

Löneindex

| kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

lönen
onl. kol.
2 = 100

lönen
enl. kol.
3 = 300

kr.

lönon
enl. kol.
2 = 100

lönen
enl. kol.

3 = 100 j

Biträde av 2:a normalgraden:

Slutavlöning

å dyraste orl

2,000

2,600

1,094

962

3,694

is5

142

3,562

178

''37

Begynnelseavlöning

» » »

1,600

2,000

905

740

2,905

182

>45

2,740

171

''37

Slutavlöning

» billigaste »

1,850

2,400

1,031

888

3,431

*85

143

3,288

178

''37

Begynnelseavlöning

> » »

1,450

1,800

842

666

2,642

182

''47

2,466

170

''37

| Biträde av l:a normalgraden:

Slutavlöning

å dyraste ort

1,600

2,200

968

814

3,168

19S

144

3,014

188

''37

Begynnelseavlöning

» > »

1,200

1,600

779

592

2,379

198

''49

2,192

183

''37 j

Slutavlöning

j billigaste »

1,450

2,000

905

740

2,905

200

''45

2,740

189

''37

Begynnelseavlöning

» » >

1,050

1,400

716

518

2,116

b

202

>5i

I 1,918

183

''37

Befattningshavare

med barn.1

1

!

Manliga tjänstemän.

•

! Statsråd ...................

17.000

13.000

24.000

15.000

5,610

5,610

3,175

3,175

29.610

20.610

174

>59

27.175

18.175

160

140

"3 1

i Landshövding ..............................

''37

1 ö

i Tjänsteman av 3:e normalgraden:

[ Slutavlöning

å dyraste ort

8,700

9,700

3,755

3,176 j

13,455

155

139

12,875

148

*33 1

Begynnelseavlöning

* » »

8,100

9,100

3,545

3,175 1

12,645

156

139

12,275

152

''35

Tjänsteman av 2:a normalgraden:

■

Slutavlöning

å dyraste ort

6,800

7,80oj

3,090

3,175

10,890

xöo

140

10,975

161

''4''

Begynnelseavlöning

» » »

5,800

6,800

2,740

2,768

9,540

164

140

9,568''

165

141 I

Tjänsteman av l:a normalgraden:

Slutavlöning

å dyraste ort

5,500

6,400

2,600

2,605

9,000

164

141

9,005

164

''4'' ;

Begynnelseavlöning

» » »

4,000

4,900l

2,075

1,994

6,975

174

142 :

6,894

172

141 (

1 De för befattningshavare tillhörande denna grupp enligt nuvarande grunder uträknade dyrtidstillägg
hänföra sig till befattningshavare med två familjemedlemmar.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

5

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

1

2

3

4

5

6

8

1 9

10

Lön

Dyrtids tillägg

Lön 4- dyrtidstillägg

år

år

enligt

nuva-

rande

grnnder

enligt

före-

slagna

grunder

enligt nuvarande
grunder

enligt föreslagna
grunder

1914

1922

Löneindex

Löneindex

kr.

kr.

kr.

kr- i

kr.

lönen
enl. kol.
2 = 100

lönen
enl. kol.
3 = 100

kr.

lönen
enl. kol.
2 = 100

lönen
enl. kol.

3 = 100

Vaktmästare:

Slutavlöning

å dyraste ort

1,400

1,900

1,025

|

773

2,925

209

154

2,673

191

141

Begynnelseavlöning

» » »

1,200

1,600

920

651

2,520

210

■58

2,251

188

141

Slutavlöning

» billigaste »

1,250

1,750

973

713

2,723

218

156

2,463

197

141

Begynnelseavlöning

1,050

1,450

868

591

2,318

221

160

2,041

194

‘4‘

Kvinnliga tjänstemän:

. Biträde av 3:e normalgraden '':

Slutavlöning å dyraste ort

2,400

3,000

1,410

1,221

4,410

184

‘47

4,221

176

141

Begynnelseavlöning

» » »

2,000

2,400

1,200

977

3,600

180

‘5°

3,377

169

141

Slutavlöning å

» billigaste »

2,250

2,800

1,340

1,140

4,140

184

148

3,940

175

‘4‘ |

Begynnelseavlöning

» » >

1,850

2,200

1,130

895

3,330

180

151

3,095

167

141

Biträde av 2:a normalgraden:

Slutavlöning å dyraste ort

2,000

2,600

1,270

1,058

3,870

194

‘49

3,658

183

141

Begynnelseavlöning

» > »

1,600

2,000

1,060

814

3,060

191

‘53

2,814

176

141

Slutavlöning

» billigaste »

1,850

2,400

1,200

977

3,600

195

150

3,377

‘83

141

Begynnelseavlöning

» > »

1,450

1,800

990

733

2,790

192

‘55

2,533

175

141

Biträde av l:a normalgraden:

Slutavlöning å dyraste ort

1,600

2,200

1,130

895

3,330

208

‘S1

3,095

193

141

Begynnelseavlöning

» » >

1,200

1,600

920

651

2,520

2IO

‘58

2,251

188

141

Slutavlöning

» billigaste »

1,450

2,000

1,060

814

3,060

21 I

‘53

2,814

194

141

Begynnelseavlöning

» » >

1,050

1,400

850

570

2,250

214

IÖI

1,970

iss

141

1 Uppgifterna i kol. 2 hänföra sig för denna befattningshavare till år 1915.

Kungl. Mai.ts proposition Nr 2.

35

Bilaga B .

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ L

Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;
vikariatsersättning;

ortstillägg, dyrortstillägg, kallortstillägg, enslighetstillägg och fyrskeppstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
lönetillägg för tjänstehästar;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

36

Kungl. Maj:ta proposition Nr 3.''

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;

docentstipendium vid statens högskolor;

tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör;
samt

särskild gottgörelse till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom
lokomotivmästare.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles, i
och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtid stillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt
till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar sådant
av omständigheterna påkallat.

Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt
avlöningsreglementena för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt vid domänverket
ävensom arvode till föreståndare för växeltelefonstation och till tågdirigent
samt ersättning för beredskapstjänst enligt avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket m. fl.

Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som i samband
med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i efterskott
enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till befattningshavare,
vilka erhålla definitiv lönereglering.

§ 2.

För att tjäna till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall,
med ledning av genom socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar
rörande den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen
i levnadskostnader, av Kungl. Maj:t fastställas det tal, som skall anses
motsvara levnadskostnadsökningen.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar, nytt tal för
ökningen i levnadskostnader att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat tal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

Kungl. Maj: is proposition Nr 2. 37

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget å den för månad uppburna
avlöningen efter ett procenttal, motsvarande hälften av det utav
Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen och i förekommande
fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att

dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av
försörjningsplikt underhållit barn under IG års ålder, dyrtidstillägget
ökas med en tiondel,

dels och beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av
det kvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått
25 års ålder, dyrtidstillägget minskas med en tiondel.

Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt
för barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg
av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare
i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan
läroanstalt än statens berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas
endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,
eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,
vilkens man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller
innehavare av lärarbefattning som nyss sagts är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt
att bidraga till familjens underhåll.

Uppgår avlöningen till mera än 650 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter
helt krontal bortfaller.

§4.

Till befattningshavare, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt gällande
avlöningsreglementen för befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, vid domänverket, vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställ -

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

ningshavare på aktiv stat in. fl. vid armén och marinen samt för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, skall dyrtidstillägg utgå i enlighet
med föreskrifterna i § 3, dock med iakttagande därav,

att det i § 3 omförmälda procenttal skall i varje särskilt fall
minskas med 18, samt

att dyrtidstillägg icke utgår å den del av avlöningen, som må
överstiga 800 kronor i månaden.

Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i förenämnda
avlöningsreglementen avsedda icke-ordinarie befattningshavare, till vilka
arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.

§ 5’

Dyrtidstillägg beräknas, med nedan angivna undantag, endast å
avlöningsförmåner, som utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides
dels av statsmedel och dels av andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast
å den del därav, som utgår av statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid universiteten, de allmänna läroverken och
navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens sekreterare beräknas
å hela det belopp, vartill i § 1 angivna avlöningsförmåner författningsenligt
uppgå, utan avseende därå, att till bestridande av nämnda
institutioners utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel, dels
beträffande biträdande lärare vid musikaliska akademien, till vilkens
avlönande akademien lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg
beräknas jämväl å sådant tillskott, i den mån ersättningen icke utgår
efter högre belopp för undervisningstimme i veckan än som tillkommer
ordinarie lärare vid akademien, dels ock till vikarie för häradshövding
samt till andre notarie i domsaga och vikarie för andre notarie dyrtidstillägg
bestrides av statsmedel även å den del av utgående arvode, som
gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel,
skolande därvid till vikarie för häradshövding med förordnande enligt
34 § domsagostadgan eller därmed likställt förordnande dyrtidstillägg
utgå å ett beräknat belopp av 7,800 kronor om året.

Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å ett beräknat belopp av
7,800 kronor om året.

1 fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 2. 39

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet
och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å
hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den
del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska central anstalten,
som beräknas motsvara dylik ersättning.

§ 6-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kung]. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.

§

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken
avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av
Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,
skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,
om och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade
bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels
att dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,
dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som
för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller
flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av vad dyrtidstillägg
å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat
utgöra.

§ 8.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.

Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående
öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstilllägget
överskjuter helt krontal bortfaller.

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.

§ »•

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.

§ io.

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

§ 1L

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 12-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.

§ 13-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1923, från och med
vilken dag kungörelsen den 15 juni 1922 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 356) upphör att
gälla.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.