Kungi. Maj:ts Proposition Nr 194.
1
Nr 194.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående egnahemsbyggnader
för statens järnvägars personal vid Notviken
och Ulriksdal; given Stockholms slott den 16 mars 1923.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Anders örne.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 16 mars 1923.
N ärvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.
Departementschefen, statsrådet örne anför:
Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda
förslag i ämnet medgav 1920 års riksdag, dels att tomter finge av staBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 157 käft. (Nr 194.) 635 23
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 194.
Järnvägs
styrelsen.
tens järnvägar med tomträtt upplåtas från det nämnda järnvägar tillhöriga,
för egnahem sbyggnad er avsedda området vid Notviken, dels ock
att av statens järnvägars förlagsmedel finge, i huvudsaklig överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet över civilärenden för den 7
januari 1920 angivna grunder, till vid statens järnvägar fast anställd
person, åt vilken dylik tomt upplätes, utlämnas lån till ett sammanlagt
belopp av 200,000 kronor, ävensom att med nämnda förlagsmedel
finge bestridas ersättning för byggnad eller annan å tomt verkställd anläggning,
då sådan skulle av statens järnvägar från tomtinnehavare lösas.
Berörda grunder voro huvudsakligen följande:
Lånen finge beviljas med belopp, som högst uppginge till nio tiondelar av
den av järnvägsstyrelsen fastställda byggnadskostnaden eller, där fråga vore om
redan uppförda byggnader, nio tiondelar av värdet härav med iakttagande dock
att i intetdera fallet värde över 20,000 kronor finge tagas i beräkning vid bestämmandet
av lånets storlek. I byggnadskostnaden, respektive värdet av uppförda
byggnaderna, finge inräknas kostnaden för planering av tomten, ledningar
inom densamma samt nödigt stängsel.
Lånen skulle förräntas och amorteras på följande sätt. Under de två första
åren närmast det kalenderår, under vilket lånet utbekommits, skulle erläggas
endast ränta efter lägst 4:I * 3/4%. Därefter skulle erläggas årligen under 15 år, förutom
ränta enligt nyssnämnda räntefot, en amortering av 7 % å halva byggnadslånet.
För den återstående amorteringstiden skulle annuiteten uppgå till samma belopp
som under sjuttonde året.
Till säkerhet för lån skulle statens järnvägar lämnas inteckning i vederbörande
tomträtt, gällande med bästa förmånsrätt.
I fråga om den närmare motiveringen till förenämnda beslut må
hänvisas till Kungl. Maj:ts framställning (utgifter för kapitalökning,
punkten 39).
I skrivelse den 27 februari 1923 har järnvägsstyrelsen gjort framställning
i fråga om anordnande av egna hem för statens järnvägars personal
vid Ulriksdal in. m. Till stöd härför anför styrelsen:
Ett hundratal statens järnvägars tjänstemän, placerade vid driftbangården
vid Hagalund övre och närliggande stationer, hade hos vederbörande befäl framhållit
önskvärdheten av att statens järnvägar måtte vara personalen behjälplig
att förskaffa sig bostad genom uppförande av egna hem, varigenom skulle vinnas
ett önskvärt oberoende av fluktuationerna å bostadsmarknaden. Då det jämväl
läge i järnvägsstyrelsens intresse, att bostadsfrågan för statens järnvägars personal
ordnades på tillfredsställande sätt, och då här ifrågavarande tjänstemän i mycket
ringa utsträckning kunnat erhålla bostäder i närheten av arbetsplatsen, hade
styrelsen velat medverka till den uppkomna tankens genomförande samt begära
statsmakternas bistånd härutinnan, synnerligast som statsmakterna tidigare visat
sig beakta det behjärtansvärda i denna sak.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 194.
3
Det för anläggning av egnahem skoloni för nu ifrågavarande personal lämpligaste
området vore beläget i trakten väster om Ulriksdals järnvägsstation. Förutom
ett område av omkring 11,300 kvadratmeter av statens järnvägars egen
mark avsåges att för ändamålet få tagas i anspråk en del av det under arméförvaltningen
ställda s. k. Järvafältet, som angåves å en handlingarna i ärendet
bilagd ritning, märkt banbyrån litt. D nr 4106. Området väster om lägenheten
Agnesberg mellan landsvägen Stockholm—Enköping och statens järnvägars område
utgjordes av 50,000 kvadratmeter av hemmanen Bästa nr 1 och 2 i Spånga
socken och området i vinkeln mellan förenämnda landsväg och vägen från denna
till Ulriksdals järnvägsstation 90,000 kvadratmeter av hemmanen Nedre Järva nr
1 och 2 och lägenheten Bagartorp nr 1, alla i Solna socken. Järnvägsstyrelsen
hade tagit initiativ till förhandling med arméförvaltningen rörande villkoren för
överlåtelse av ovan angivna områden till statens järnvägar för upplåtande med
tomträtt till sådana tjänstemän vid statens järnvägar, som där önskade uppföra
egna hem, varvid järnvägsstyrelsen tänkt sig, att det västra området i första hand
skulle exploateras och att med övertagande av det östra området skulle anstå,
intill dess mera säker kännedom vunnits om intresset för förenämnda egnahemsplaner.
I avvaktan på huru ovannämnda underhandlingar med arméförvaltningen
utfölle skulle dock redan nu det område av 11,300 kvadratmeter, som tillhörde
statens järnvägar, kunna öppnas för bebyggande, varvid området skulle förses
med erforderliga vägar samt vatten-, avlopps- och elektriska ledningar. För bestridande
av de till 34,000 kronor härför beräknade kostnaderna hade styrelsen
tänkt sig disponera medel ur den till styrelsens förfogande ställda s. k. dispositionsfonden.
Av samma skäl, som gjorts gällande beträffande förut omnämnda egnahemsområde
vid Notviken, ansåge styrelsen, att upplåtelse av tomter til] de blivande
egnahemsbyggarna vid Ulriksdal endast borde ske med tomträtt, varvid emellertid
en lämplig avgift borde erläggas för gäldande av såväl ränta på av staten
nedlagda medel för själva markförvärvet som ock ränta å och amortering av de
medel, som nedlades för anordnande av vägar och ledningar. Beträffande övriga
bestämmelser och villkor ansåge styrelsen, att samma principer borde gälla för
här ifrågavarande egnahemskoloni, som tidigare fastställts för Notvikens egnahemsområde,
dock att räntan för lånen ansåges böra utgå med samma procent,
som komme att för tiden från och med den 1 januari 1923 fastställas för lån ur
statens bostadslånefond.
Även för lånen till egnahemsbyggarna vid Notviken ansåges böra bestämmas
enahanda ränteberäkning.
På grund av att egnahemsbyggandet vid Notviken ännu icke kommit i gång,
ansåge sig styrelsen för närvarande vara betjänt av att sammanlagt för egnahemslån
vid såväl Notviken som Ulriksdal disponera 200,000 kronor.
Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte utverka medgivande
för styrelsen dels att använda ovan omförmälda belopp av
200,000 kronor såsom egnahemslånefond även för personal vid driftbangården
vid Hagalund övre och angränsande stationer, dels ock att
beräkna räntan för lån i bägge fallen efter den procent, som för tiden
från och med den 1 januari 1923 kunde komma att fastställas för lån ur
statens bostadslånefond.
4
Kungl. Maj:is Proposition Nr 194.
Departements
chefen.
Järnvägsstyrelsens föreliggande förslag att lösa bostadsfrågan för
den talrika personalen vid driftbangården Hagalund övre och närliggande
stationer synes förtjänt av beaktande, då därigenom ej blott den ifrågavarande
personalens utan även statens järnvägars intressen skulle främjas.
Jag vill alltså tillstyrka, att till statens järnvägars nämnda personal dels
upplåtas tomter från de för ändamålet avsedda områdena vid Ulriksdal,
dels ock utlämnas byggnadslån av statens järnvägars förlagsmedel.
I likhet med vad som förutsatts beträffande området vid Notviken
torde upplåtelse av tomter från ifrågavarande områden vid Ulriksdal böra
allenast ske med tomträtt och till den fast anställda personalen. Fastställandet
av de närmare villkoren för tomtupplåtelserna lärer kunna överlämnas
till järnvägsstyrelsens avgörande. Beträffande lånebeloppen och
den säkerhet, som skulle gälla för lånen, synas även de om Notviken
gällande bestämmelserna kunna tillämpas i fråga om egnahemsbyggandet
vid Ulriksdal.
Vad räntan för byggnadslånen beträffar, har järnvägsstyrelsen föreslagit,
att denna beträffande såväl Notviken som Ulriksdal skulle beräknas
efter den procent, som komme att för tiden från och med den
1 januari 1923 fastställas för lån från statens bostadslånefond. Ifrågavarande
egnahemsbyggande vid Notviken och Ulriksdal synes dock närmast
vara att jämställa med den egnahemsbyggnadsverksamhet, som
främjas med lån från statens egnahemslånefond. Enligt det förslag till
ändrade bestämmelser för statens verksamhet för egnahemsbildningen,
som Kungl. Maj:t beslutit förelägga innevarande års riksdag, skulle
räntan å lån från egnahemslånefonden till och med femte kalenderåret
efter utgången av det år, varunder lånet utbekommits, utgå efter 4 %
samt från och med det sjätte kalenderåret, då amorteringsskyldighet
inträder, med 4 3U %. Det synes mig lämpligt, att motsvarande räntebestämmelser
givas tillämpning i avseende å nu förevarande egnahemslån.
Beträffande lånens amortering ansåg järnvägsstyrelsen i fråga om egnahemsbyggandet
vid Not viken den olikhet mot villkoren för vanliga egnahemslån
påkallad, att annuiteten vid lånens återbetalande vore störst
under de första åren. Syftet härmed var, att, då vederbörande personal
uppnått pensionsåldern, amorteringslånet i regel skulle vara till fullo inbetalt.
Med hänsyn härtill (orde det vara lämpligast att beträffande
amorteringsplanen i huvudsak bibehålla sålunda gällande bestämmelser,
varvid de jämkningar härutinnan, som kunna anses erforderliga med anledning
av de ändrade räntebestämmelserna, torde få vidtagas av järnvägsstyrelsen.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
Kunyl. Maj.ts Proposition Nr 194.
5
dels att tomter må av statens järnvägar med tomträtt upplåtas
från de av nämnda järnvägar till egnahemsbyggnader avsedda
områden vid Ulriksdal;
dels att det belopp av 200,000 kronor av statens järnvägars
förlagsmedel, som jämlikt 1920 års riksdags beslut må
användas för utlämnande av lån till egnahemsbyggande vid
Notviken, må disponeras jämväl för utlämnande av lån till vid
statens järnvägar fast anställd person, åt vilken tomt vid
Ulriksdal sålunda upplåtes, ävensom att med nämnda förlagsmedel
må bestridas ersättning för byggnad eller annan å dylik
tomt vid Ulriksdal verkställd anläggning, då sådan skall av
statens järnvägar från tomtinnebavare lösas;
dels ock att ifrågavarande lån för egnahemsbyggande vid
Notviken och Ulriksdal må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angivna grunder.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
bihang till riksdagens protokoll 1923.
1 samt.
157 käft. (Nr 194.)
6S5 23