Kungl. Maj.ts proposition Nr 177.
1
Nr 177.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överflyttande
av en amanuens vid den pediatriska polikliniken
å allmänna barnhuset i Stockholm till
den pediatriska polikliniken å kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn därstädes; given
Stockholms slott den 9 mars 1923.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdragav
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 9 mars 1923.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Schlvter, Orne.
Departementschefen, statsrådet Olsson, anför härefter:
För den kliniska undervisningen i pediatrik disponerar karolinBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 142 höft. (Nr 177.) 1
Ang. överflyttande
av
en amanuens
vid den pediatriska
polikliniken
å
allmänna
barnhuset i
Stockholm
till den pediatriska
polikliniken
å kronprinsessan
Lovisas
vårdanstalt
för
sjuka barn
därstädes.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.
ska institutet för närvarande över två kliniker, den ena förlagd till
allmänna barnhuset och den andra till kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn. Vid en var av dessa kliniker är anställd en
amanuens med ett årsarvode av 2,000 kronor. För amanuensen vid
kliniken å barnhuset är arvodet uppfört å institutets ordinarie stat,
medan arvodet för amanuensen vid kliniken å vårdanstalten för närvarande
utgår å extra stat. Såsom klinikföreståndare tjänstgöra professorerna
i pediatrik vid institutet, vid den förra kliniken för närvarande
professorn I. Jundell och vid den senare professorn W.
Wernstedt.
Vad den polikliniska undervisningen i pediatrik beträffar, har
institutet sedan gammalt haft en pediatrisk poliklinik, belägen vid
Kungsgatan, (hörnet av Vasagatan). Vid denna poliklinik har undervisning
meddelats av de båda professorerna i pediatrik, och hava där
varit anställda såsom underläkare en förste assistent med ett arvode
av 3,000 kronor och en andre assistent med arvode av 2,000 kronor.
Beträffande kostnaderna för den polikliniska undervisningen har riksdagen
under en följd av år på extra stat anvisat medel »till en
poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm». För år 1922 utgick anslaget
med 6,255 kronor, höjdes med hänsyn till poliklinikens flyttning
från och med år 1923 och är för budgetåret 1923—1924 föreslaget
att utgå med 6,755 kronor; vid detsamma är, såsom städse
tillförene varit fallet, knutet det villkoret, att Stockholms stad för
samma ändamål anvisar enahanda belopp. Polikliniken skulle sålunda
för nästkommande budgetår förfoga över ett sammanlagt anslag av
13,510 kronor, från vilket ovanberörda assistentarvoden utgå.
Med hänsyn till undervisningens behov vidtogs under senare
delen av år 1921 den anordningen, att polikliniken förflyttades från
sina lokaler vid Kungsgatan till allmänna barnhuset vid Norrtullsgatan.
Skälen härför ävensom de av denna flyttning betingade ökade
kostnader har jag haft tillfälle förut beröra i samband med anslagsäskandena
under åttonde huvudtiteln till 1922 års riksdag, och tilllåter
jag mig nu hänvisa till vad då yttrades (jfr. statsverkspropositionen
till 1922 års riksdag, bilagan åttonde huvudtiteln sid. 185 ff.)
Redan innan denna flyttning blivit aktuell, hade emellertid ett
förslag väckts, som gick ut på en sådan klyvning av den pediatriska
polikliniken, att även den professor, som icke hade sin klinik förlagd
till allmänna barnhuset, skulle få bedriva poliklinisk undervisning
3
Kungl. Maj ds proposition Nr 177.
vid det sjukhus, dit hans egentliga verksamhet var förlagd, nämligen
kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Sistnämnda
fråga har sin upprinnelse i en skrivelse av den IB december 1920
från styrelsen för sistnämnda vårdanstalt till institutets lärarkollegium,
däri styrelsen anför följande:
Styrelsen vill härmed erbjuda karolinska institutet att för undervisning av
medicine kandidater i pediatrik från den 1 januari 1921 upplåta vårdanstaltens
medicinska poliklinik i den utsträckning, som för vårdanstaltens överläkares undervisning
är erforderligt. Styrelsen anser sig därigenom gagna den pediatriska undervisningen
genom att tillföra densamma ett enligt styrelsens mening värdefullt
material — polikliniken besökes per år av cirka 4,000 barn i alla åldrar och i ej
ringa utsträckning även av späda barn. Samtidigt skulle genom den föreslagna
anordningen överläkaren mer än hittills kunna koncentrera sin undervisning till
sjukhuset och besparas olägenheten av att hava sitt arbete splittrat på olika håll,
en olägenhet, som enligt styrelsens mening skulle i avsevärd grad ökas, om den
planerade förflyttningen av karolinska institutets barnpoliklinik från Kungsgatan
till allmänna barnhuset kommer till stånd.
Styrelsen upplåter polikliniken för undervisning utan någon kostnad för
karolinska institutet. Styrelsen vill dock framhålla, att den med visshet förutser
nödvändigheten av att öka vårdanstaltens läkarkrafter. Barnsjukhusets nuvarande
överläkare har visserligen förklarat sig tillsvidare villig att bestrida även den
polikliniska undervisningen å sjukhuset med hjälp av nuvarande läkarkrafter.
Detta torde dock för framtiden ej kunna påräknas, så mycket mindre som den
nuvarande överläkaren endast är tillförordnad å platsen. Styrelsen vill för sin del
föreslå, att frågan löses så, att om institutets poliklinik förflyttas till allmänna
barnhuset, den ena av de två nu å polikliniken anställda läkarna överflyttas till
kronprinsessan Lovisas vårdanstalt.
Jag vill här inskjuta den erinran, att vid tidpunkten för nämnda
skrivelses avlämnande den ena av professurerna i pediatrik — den
som nu innehaves av professor Wernstedt — ej då var tillsatt utan
uppehölls på förordnande.
Då ärendet den 13 oktober 1921 anmäldes i institutets lärarkollegium,
beslöt lärarkollegiet — under uttalande av sitt livliga intresse
för att ifrågakomna upplåtelse måtte komma till stånd — i
skrivelse till styrelsen för vårdanstalten meddela, att kollegiet, med
hänsyn till att den lediga professuren i pediatrik vid institutet ännu
icke blivit försedd med ordinarie innehavare, icke ansett sig böra för
närvarande vidtaga någon åtgärd i saken. Sedan emellertid Wernstedt
blivit utnämnd till professor i pediatrik, hade han förklarat sig
villig att omedelbart påbörja undervisning å polikliniken vid vårdanstalten.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.
Den 26 januari 1921 upptogs ärendet till behandling inom lärarkollegiet.
Efter erinran om de läkarkrafter, som för närvarande stå den
pediatriska undervisningen till buds —- nämligen, utom ovannämnda
två kliniska amanuenser och två poliklinikassistenter, en poliklinikföreståndare
vid vårdanstalten och en underläkare vid barnhuset,
vilken sistnämnde emellertid, enligt vad utredningen senare givit
vid handen, icke alls deltager i poliklinikarbetet — hemställde Wernstedt
om åtgärders vidtagande för att den ene av läkarna vid polikliniken
å barnhuset måtte snarast möjligt erhålla tjänstgöringsskyldighet
vid vårdanstaltens poliklinik.
Mot detta förslag opponerade sig klinik- och poliklinikchefen
vid barnhuset professor Jundell. Till stöd för sin uppfattning utvecklade
han behovet vid barnhuset av där nu anställda läkarkrafter
och förordade den utvägen, att institutet i stället för en överflyttning
av en poliklinikläkare från barnhuset till vårdanstalten måtte utverka
anslag för en amanuens vid polikliniken å sistnämnda sjukhus.
I anledning av vad Jundell anfört yttrade inom lärarkollegiet
vid ärendets behandling professor I. Holmgren följande:
Denna sak tycks mig rätteligen böra ses på följande sätt. Karolinska institutet
har sedan gammalt haft en pediatrisk poliklinik, belägen vid Kungsgatan.
Vid denna poliklinik ha båda professorerna i pediatrik undervisat och vid denna
poliklinik ha varit anställda två underordnade läkare. För endast några månader
sedan flyttades denna poliklinik till allmänna barnhuset, där professor Jundell är
överläkare. Men redan dessförinnan var förslag väckt om en sådan klyvning av
institutets pediatriska poliklinik, att även den andre professorn skulle bedriva sin
polikliniska undervisning vid det sjukhus, där han har sin övriga verksamhet,
således vid kronprinsessan Lovisas sjukhus. I sammanhang därmed föreslogs även,
att den ena av de vid den gemensamma polikliniken anställda underordnade läkarna
skulle överflyttas till polikliniken vid kronprinsessan Lovisas sjukhus.
Angående dessa förslag fattades emellertid intet beslut i avvaktan på tillsättandet
av den andre professuren i pediatrik, som då var vakant. Nu är denna professur
tillsatt och beslut fattat om meddelande av poliklinisk undervisning även vid
kronprinsessan Lovisas sjukhus. Karolinska institutet har således nu två pediatriska
polikliniker i stället för en. Det synes mig då helt naturligt, att av de två
underordnade läkare, som institutet förfogade över vid den gemensamma polikliniken,
en tilldelas var och en av de båda polikliniker, som institutet nu har.
Jag förstår den bitterhet professor Jundell känner vid tanken på att en underordnad
läkare skulle förflyttas från polikliniken vid barnhuset till polikliniken vid
kronprinsessan Lovisas sjukhus. Denna bitterhet bottnar i känslan av, att han
därigenom berövas hjälpkrafter, som han redan har. Ett sådan betraktelsesätt är
Kungl. Maj.ts proposition Nr 177. i)
icke riktigt. Att båda do underordnade läkarna följde med till allmänna barnhuset,
när polikliniken vid Kungsgatan upphörde, sammanhänger ju med att frågan om
poliklinik vid kronprinsessan Lovisas sjukhus och om överflyttning av den ena
läkaren dit, då ännu icke var avgjord. Det har aldrig varit bestämt att båda läkarna
för framtiden skulle tillhöra professor Jundells poliklinik.
Under hänvisning till ärendets behandling vid institutet hemställde
lärarkollegiet i skrivelse till kanslern om utverkande av proposition
till riksdagen med förslag
att till poliklinisk undervisning i pediatrik vid kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn bevilja ett anslag av 2,000 kronor,
samt
att, om denna hemställan icke kunde beviljas, riksdagens medgivande
måtte inhämtas därtill, att av anslaget till en poliklinik
för barnsjukdomar i Stockholm ett belopp av 2,000 kronor måtte få
användas för polikliniken å nämnda vårdanstalt.
Efter erinran om ärendets behandling yttrade lärarkollegiet i
saken följande: . ''k" .«.•< : u?-''?-. i.-,, 0*
-----------TOgjjjKaf
Det synes lärarkollegiet av vad i saken förekommit till fullo ådagalagt, att
den senare polikliniken är i behov av en förstärkning av sina läkarkrafter, varför
professorn Wernstedts krav i och för sig förefaller berättigat. A andra sidan
måste det uppenbarligen vara till stor nackdel för polikliniken å allmänna barnhuset
att nu bliva berövad en del av sin personal, då enligt vad den av professor
Jundell i ärendet förebragta utredning ger vid handen, polikliniken vid allmänna
barnhuset icke rönt någon inskränkning i sin verksamhet därigenom, att en pediatrisk
poliklinik funnits jämväl å vårdanstalten. Av allt att döma synes polikliniken
å barnhuset snarare stå inför en utvidgning. Vid sådant förhållande
anser lärarkollegiet skäligt att det anslag, som för närvarande utgår till professor
Jundells poliklinik, bibehålies oförminskat, samt att för tillmötesgående av professor
Wernstedts berättigade krav ett anslag till anställande av ytterligare en
läkarkraft vid polikliniken å vårdanstalten beviljas. Skulle oöverstigliga hinder
möta mot erhållande av ett nytt anslag, synes någon annan utväg icke stå till
buds än att en del av anslaget till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
frånskiljes och överföres till polikliniken å vårdanstalten.
Med skrivelse den 11 februari 1922 överlämnade kanslern ärendet
till Kungl. Maj:ts prövning samt anförde för egen del, att enligt
kanslerns mening mycket starka skäl anförts för beviljande av det
ifrågasatta nya anslaget å 2,000 kronor, varför kanslern skulle finna
det synnerligen lyckligt, om proposition kunde i detta syfte avlåtas
till riksdagen. För den händelse detta av ekonomiska skäl icke skulle
anses låta sig för det närvarande göra, hemställde kanslern om
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.
proposition till riksdagen i överensstämmelse med lärarkollegiets
alternativt gjorda hemställan om användande för ifrågavarande ändamål
av ett belopp av 2,000 kronor av anslaget till en poliklinik för
barnsjukdomar i Stockholm.
Efter det kanslerns skrivelse inkommit till Kungl. Maj:t, ingav
professor Jundell en skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet
med vissa uppgifter rörande beläggningen å barnhusets kliniska
sjukavdelning under februari 1922. Vidare ingavs en till chefen
för samma departement ställd skrift från assistenter och amanuenser
vid barnhusets klinik och poliklinik med vissa upplysningar rörande
omfattningen av deras arbetsåligganden, och var vid denna skrift i
avskrift fogad en den 31 maj 1922 dagtecknad skrivelse i ämnet
från Jundell till karolinska institutets lärarkollegium.
Gienom beslut den 12 juli 1922 anbefallde Kungl. Maj:t överståthållarämbetet
att från stadsfullmäktige i Stockholm infordra och
till Kungl. Maj:t överlämna yttrande, huruvida från stadsfullmäktiges
sida hinder mötte att för anställande av en amanuens vid den
pediatriska polikliniken å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn använda ett belopp av 2,000 kronor från anslaget till
en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm, eller huruvida stadsfullmäktige
vore villiga deltaga med hälften i bestridande av avlöningen
för en eventuellt nyinrättad amanuensbefattning vid den pediatriska
polikliniken å sagda vårdanstalt.
Sedan ärendet remitterats till stadens hälsovårdsnämnd, inkom
professor Wernstedt till hälsovårdsnämnden med två skrivelser, däri
han närmare redogjorde för frekvensen å de båda poliklinikerna och
klinikerna och fortfarande vidhöll sin uppfattning, att det pediatriska
sjukvårdsarbetet är större på vårdanstalten än på barnhuset.
Stockholms stads hälsovårdsnämnd framhöll i utlåtande den 25
oktober 1922, att av de i ärendet tillgängliga handlingarna ävensom
av eljest inhämtade upplysningar nämnden bibringats den uppfattningen,
att de vid polikliniken å allmänna barnhuset förefintliga
läkarkrafterna skulle utan olägenhet medgiva överflyttning av eu
amanuensbefattning till polikliniken vid vårdanstalten, vilken överflyttning
vore motiverad med hänsyn till läkarekrafternas större
knapphet i förhållande till verksamhetens omfattning vid den sistnämnda
polikliniken. Nämnden ansåg sig följaktligen ej kunna tillstyrka,
att staden förklarade sig villig att bidraga till kostnaderna
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.
för en ny amanuensbefattning vid pediatriska polikliniken vid vårdanstalten,
men tillstyrkte däremot en överflyttning av stadens andel
i kostnaderna för avlöning åt en amanuens eller 1,000 kronor från
anslaget till polikliniken vid Norrtullsgatan till anslaget för den
förra polikliniken, under förutsättning att motsvarande överflyttning
av statsmedel ägde rum.
Under framhållande, hurusom de i ärendet verkställda utredningarna
syntes påvisa, att behovet av ytterligare lärarkraft till polikliniken
vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt kunde tillgodoses
utan ökad kostnad för det allmänna, hemställde sedermera Stockholms
stadskollegium, att stadsfullmäktige måtte förklara, att fullmäktige
ej vore villiga att deltaga med hälften i bestridande av
avlöning för en eventuellt nyinrättad amanuensbefattning vid den
pediatriska polikliniken å vårdanstalten, men att från fullmäktiges
sida hinder ej mötte att för anställande av en amanuens vid vårdanstaltens
pediatriska poliklinik använda ett belopp av 2,000 kronor
från anslaget till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.
I skrivelse den 4 december 1922, vilken av överståthållarämbetet
den IG i samma månad överlämnades till Kungl. Maj:t, gjorde stadsfullmäktige
det uttalande, varom stadskollegiet i enlighet med vad
nyss nämnts hemställt.
Karolinska institutet har sedan gammalt förfogat över en pediatrisk
poliklinik, vid vilken båda professorerna i pediatrik undervisat
och vid vilken varit anställda två assistenter. Denna poliklinik, vilken
förut var belägen i hörnet av Kungs- och Vasagatorna, hade
då ett tämligen centralt läge i .förhållande till de båda kliniker å
respektive allmänna barnhuset vid Norrtullsgatan och kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt å Kungsholmen, vid vilka de båda professurernas
innehavare äro fästade såsom klinikchefer. Sedan nu polikliniken
förflyttats till allmänna barnhuset och den polikliniska undervisningen
i pediatrik så ordnats, att den förutvarande gemensamma
polikliniken kluvits i två, varigenom vardera professorn satts i tillfälle
att bedriva sin polikliniska undervisning vid det sjukhus, där
han har sin övriga verksamhet, synes det mig vara en naturlig
följd, att de två assistenter, över vilka institutet förfogade vid den
gemensamma polikliniken, delas mellan de båda nu förefintliga
poliklinikerna. En dylik anordning torde vara så mycket mera på
-
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.
kallad, som utredningen i ärendet synes otvetydigt giva vid handen,
att antalet läkarkrafter vid den pediatriska avdelningen å kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt är alltför knappt i förhållande till det
där förefintliga arbetet.
Otvivelaktigt kommer genom den nn frågasatta överflyttningen
av den ene av assistenterna till polikliniken vid kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt det polikliniska arbetet vid allmänna barnhuset att
lida ett icke oväsentligt avbräck. Av handlingarna i ärendet synes
nämligen framgå, att antalet av de läkare, som nu stå till buds
för det kliniska och polikliniska arbetet vid allmänna barnhuset,
ingalunda är för stort, i synnerhet med hänsyn till det väsentligt
större antal timmar, under vilka polikliniken därstädes hålles öppen
för hjälpsökande. Härtill kommer, att frekvensen både å kliniken
och polikliniken åtminstone hittills befunnit sig i stark tillväxt. Det
förefaller därför icke uteslutet att, därest ej medel för ändamålet
komma att på annat sätt stå till förfogande, det blir nödvändigt
att inskränka beläggningen å kliniken och minska antalet poliklinikmottagningar.
Då emellertid Stockholms stads myndigheter
ställt sig avvisande till förslaget att bidraga till kostnaderna för avlöning
åt ännu en läkare vid de pediatriska poliklinikerna, har jag
ansett mig för närvarande icke kunna förorda någon framställningtill
riksdagen om anvisande av ytterligare medel för ändamålet.
Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag, det
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att medgiva, att från den i det för budgetåret
1923—1924 under riksstatens åttonde huvudtitel
föreslagna jextra anslaget för beredande av
avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare
och amanuenser m. m. vid karolinska medikokirurgiska
institutet ingående posten å 6,755 kronor
till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
må användas ett belopp av 1,000 kronor för
anställande under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924
av en amanuens vid karolinska institutets pediatriska
poliklinik å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn, allt under villkor att motsvarande
belopp å 1,000 kronor för enahanda ändamål lämnas
av Stockholms stad.
!>
Kungl. Maj:ts proposition Nr 177.
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten
bifalla ävensom förordna, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Harald Frisk.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 142 käft. (Nr 177.)
2