Kanyl, Maj:ts proposition Nr 169.

I

Nr 169.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss ändring i
gällande bestämmelser om mått och vikt; given Stockholms slott
den 16 mars 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdragav
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet Över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 16 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes'' ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför härefter:
I skrivelse den 14 maj 1876, nr 67, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående antagandet av det metriska mått- och viktsystemet
anmälde riksdagen, att riksdagen icke kunnat bifalla omförmälda proBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 134 höft. (Nr 169.) 1

2

Kungl. Maj:fs proposition Nr 169.

position i dess helhet men däremot för sin del beslutat att antaga vissa
bestämmelser att införas i den allmänna stadga om mått och vikt, vilken
kunde komma att av Kungl. Maj:t utfärdas. Femte punkten i dessa
bestämmelser hade följande lydelse:

»De längdmått, målkärl och viktlod, vilka kunna bliva föremål för justering,
äro följande:

l:o. Längdmått: a) mätkedjor på 10 meter och hela mångfalder av 10
meter; b) mätstockar och mätskalor på 2 och 1 meter samt 5, 2 och 1 decimeter,
av vilka de på 2 och 1 meter samt 5 decimeter skola vara indelade i decimeter,
med minst en decimeter indelad i centimeter, och de på 2 och 1 decimeter i
centimeter, med minst en centimeter i millimeter;

2:o. Målkärl: a) av trä för torra varor på 2 och 1 hektoliter, 50, 20, 10,
5, 2 och 1 liter samt 5 deciliter; b) av metall för våta och flytande varor på 30,
20, 10, 5, 2 och 1 liter, 5, 2 och 1 deciliter samt 5 centiliter; c) av metall för
mätning av stenkol och koks på 2 och 1 hektoliter;

3:o. Viktlod: a) av järn, brons eller mässing på 100, 50, 20, 10, 5, 2 och
1 kilogram samt 5, 2 och 1 hektogram; b) av silver, nysilver, mässing, brons
eller annan tjänlig metall eller metallblandning på 200, 100, 50, 20, 10, 5, 2 och
1 gram, 5, 2 och 1 decigram, 5, 2 och 1 centigram samt 5 milligram.»

De av riksdagen sålunda antagna bestämmelserna infördes, med
visst undantag, i förordningen den 22 november 1878, nr 49, om mått
och vikt.

Genom proposition, nr 31, till 1885 års riksdag föreslog Kungl.
Maj:t riksdagen att antaga vissa nya bestämmelser i avseende å mått och
vikt, nämligen, bland annat, att målkärl för torra varor på 1 7s hektoliter
finge justeras, att för mätning av kol, koks, torv, sand, kalk och
mineralier Unge justeras målkärl på 20, 10 och 5 hektoliter, samt att
vedmått finge justeras med 1 meters längd och 1 meters höjd, med 2
meters längd och 1 meters höjd, och med 2.5 meters längd och 1.6
meters höjd.

I skrivelse den 24 april 1885, nr 28, anmälde riksdagen, att riksdagen
antagit de av Kungl. Maj:t föreslagna nya bestämmelser i avseende
å mått och vikt, vilka därefter intogos i förordningen den 9
oktober 1885 om mått och vikt. Till denna förordning överflyttades
ock från 1878 års förordning omförmälda av 1876 års riksdag antagna
bestämmelser, som icke berördes av 1885 års ändringar.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift hava Krooks petroleum & oljeaktiebolag,
Svensk-Engelska Mineralolje-Aktiebolaget samt Droskägarnes inköpsförening
u. p, a. gjort framställning, att det måtte medgivas vederbörande
myndigheter rätt att justera målkärl för våta varor av 25 liters

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16U.

rymd. Såsom skål härför hava sökandena anfört, att de explosionsfiia
kärl, vari mindre bensinkvantiteter distribuerades, förvarades och transporterades,
för närvarande så gott som uteslutande uttördes med 25
liters rymd och att det i landet torde finnas minst 70,000 stycken sådana
»25-liters kannor», varför det visat sig alltmer av behovet påkallat,
att ett mot denna kvantitet svarande krönt målkärl erhölles.

I avgivet utlåtande har mynt- och justeringsverket hemställt, att
den föreliggande ansökningen måtte vinna bifall.

Hos Kungl. Maj:t har vidare aktiebolaget Midas anhallit, att av bolaget
tillverkade bensinmätare av 25 liters rymd måtte, oberoende av gällande
bestämmelser, få krönas. Såsom skäl för denna ansökan har bolaget
anfört, att detta mått i stor utsträckning användes av bensinfirmorna
och således skulle för den allmänna handeln vara av vikt.

Det må här erinras, att Kungl. Maj:t genom resolution den 10
mars 1922 medgivit, att en mätapparat, benämnd Midas, av viss konstruktion
finge justeras såsom lagligt mätningsredskap för våta varor,
dock under villkor, bland annat, att mätapparaten skulle vara inrättad
för mätning av en liter eller de mångfalder eller underavdelningar därav,
som vore bestämda för vanliga mål kärl.

Uti ett över bolagets förevarande framställning; avgivet utlåtande
har mynt- och justeringsverket för sin del instämt i den av sökanden
uttalade meningen om behovet av ett lagstadgat målkärl om 25 liters
rymd, och hade verket sig även nogsamt bekant, att för närvarande
stora mängder bensin utminuterades i bleckflaskor rymmande 25 liter.
Ämbetsverket har sålunda hemställt, att aktiebolaget Midas’ föreliggande
framställning måtte vinna bifall.

Vad i nämnda ärenden förekommit torde ådagalägga önskvärdheten Depaitementsdärav,
att målkärl för våta varor om 25 liters rymd må få justeras. chefen''

Det vill emellertid förefalla, som om den uppkomna frågan borde
föranleda en något längre gående åtgärd än ett blott medgivande i det
avseende, jag nu berört. Det har vid flerfaldiga tillfällen visat sig, att
den praktiska utvecklingen på jämförelsevis kort tid lett till användning
i stor utsträckning av mätnings- och vägningsredskap för myckenheter,
som ej angivas i förordningen om mått och vikt. Det är fara värt, att,
om justering av sådana redskap ej medgives, justeringsinstitutet skall
komma att mista sin betydelse till men för den trygghet i den allmänna
handeln, som institutet är avsett att skapa. Att för varje gång ett
sådant behov av justering kan inställa sig och justering utan fara för

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 169.

åsidosättande av grundprinciperna i förordningen om mått och vikt skulle
kunna tillåtas, inhämta riksdagens medgivande synes innebära en onödig
och kostsam omgång, vilken kan undvikas, om bestämmanderätten i
stället lägges i Kungl. Maj:ts hand.

I § 33 av förordningen om mått och vikt finnas bestämmelser om
storleken av de högsta fel, med vilka mått ocl^ vikter, som undergått
behörig justering, må vara behäftade, utan att hinder finnes att bruka
dem. Ett bestämmande i erforderliga fall av dylika mått för avvikelser
beträffande mätnings- och vägningsredskap, som komma att justeras
för andra storheter än de nu tillåtna, torde få anses vara en given följd
av det bemyndigande, som nyss nämnts.

Jag vill erinra därom, att ett liknande ämne förevar vid 1922 års
riksdag, då Kungl. Maj:t genom proposition, nr 175, vilken proposition
av riksdagen bifallits, föreslog riksdagen förklara, att det måtte ankomma
på Kungl. Maj:t att bestämma, vilka slag av vågar må kunna
justeras såsom lagliga vägningsredskap.

Under åberopande av vad jag nu anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen förklara, att det må ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma de storheter, för vilka längdmått, målkärl och vikter
må kunna justeras såsom lagliga redskap för mätning och vågning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bil. litt. ... vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1928.