Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

1

Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation av
hushållningssåtlskapen m. m.; given Stockholms slott den 16
februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 februari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BraNTING, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

I proposition nr 176 till 1922 å>s riksdag framlade Kungl. Maj:t
förslag angående omorganisation av hushållningssällskapen. Sedan andra
kammaren i huvudsak bifallit propositionen men första kammaren avslagit
densamma, anmälde riksdagen i skrivelse nr 279, att frågan för
1922 års riksdag förfallit. Då jag nu, i enlighet med vad jag redan
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 85 höft. (Nr 107.) 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

vid statsverkspropositionens beslutande, nionde huvudtiteln punkt 78,
förklarat mig hava för avsikt, går att hemställa om förnyad framställning
till riksdagen i ämnet, får jag angående frågans tidigare behandling
hänvisa till förenämnda proposition.

I denna proposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, i huvudsak, att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående
visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap, avseende att hushållningssällskap,
som från och med 1924 ville komma i åtnjutande av
statsbidrag, skulle äga stadgar, som fastställts av Kungl. Magt, samt
att stadgarna för erhållande av dylik fastställelse skulle vara avfattade
i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t fastställda allmänna
grunder iför hushållningssällskaps organisation,

dels ock i sammanhang därmed yttra sig över propositionen bilagt
förslag till kungörelse om dylika allmänna grunder.

Dessa grunders huvudprinciper kunna sammanfattas sålunda:

1) Beredande av rätt för praktiskt taget envar, vilken såsom näring idkar
lanthushållning, därtill hörande binäring, fiske eller hemslöjd att, utan inval, efter
anmälan inträda såsom ledamot av hushållningssällskap, inom vars område näringen
idkas.

2) överlåtande av hushållningssällskaps beslutanderätt åt valda ombud (lantbruksombud)
jämte förvaltningsutskottets ledamöter.

3) Tillerkännande av resekostnads- och traktamentsersättning åt förenämnda
ombud ävensom åt ledamöterna i förvaltningsutskott eller deras respektive suppleanter.

Då den nya organisationen skulle träda i tillämpning först från
och med 1924, förklarade jag mig föregående år sakna anledning att
till 1922 års riksdag göra någon framställning i fråga om väckt förslag
att i samband med omorganisationen höja det allmänna anslaget till
hushållningssällskapen. Under framhållande såväl av det nära sammanhang,
som anslagsfrågan hade till organisationsspörsmålet, som ock av
svårigheten att 1922 bedöma, huruvida det belopp, vartill för samma år
utgående ordinarie anslag såsom ersättning till hushållningssällskapen
för miätade brännvinsförsäljningsmedel jämte det tillfälliga anslaget
sammanlagt uppginge, kunde för 1924 visa sig itillräckligt eller bleve
otillräckligt, förklarade jag mig för egen del anse, att det allmänna
anslaget till sällskapen borde så tillmätas, att i varje fäll full gottgörelse
kunde givas sällskapen för ökade utgifter genom skyldigheten att utbetala
ersättning till lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskotten.
Därjämte uttalade jag mitt gillande av väckt förslag, att bidrag till
hushållningssällskapens sekreterare komme att -— på sätt redan vore

Kungl. Maj: ta proposition Nr 107.

3

fallet ifråga om jordbrukskonsulenter, vandringsrättare och täckdikningsförmän
— beredas sällskapen från för ändamålet särskilt beviljat anslag.

Det av första kammaren föregående år bifallna yrkandet om avslag
å Kungl. Maj:ts proposition motiverades i huvudsak sålunda.

Kungl. Maj:ts förslag innebure, att organisationsfrågan skulle avgöras 1922,
men frågan om anslagen förekomma först 1924. Det hade varit synnerligen lämpligt
om dessa frågor angående organisationen och anslagen kommit samtidigt. Det
hade även erkänts såväl i propositionen som av utskottet, att icke obetydlig fördel
därmed hade varit förenad, men man hade resonerat så, att när anslagen gåves,
borde organisationen vara färdig. Omorganisationen vore emellertid icke så angelägen,
att man icke kunde dröja något med den. Under mellantiden efter anslagets
beviljande och innan organisationen blivit färdig, Unge man reda sig med,
att Kungl. Maj:t i sådana fall beviljade dispens, så att sällskapen finge sina anslag,
till dess det bleve dem möjligt att antaga nya stadgar.

För att anslaget måtte kunna förekomma samtidigt med organisationsfrågan,
så att man kunde få se vad sällskapen finge av staten och vad skäligen kunde
uppoffras på organisationen och för att de av Kungl. Maj:t föreslagna stadgarna
måtte kunna tagas i förnyad omprövning för vidtagande av ändringar i vissa angivna
stycken, yrkades avslag på Kungl. Maj:ts förslag.

I en motion i ämnet hade anförts, bland annat, följande.

Även om de av Kungl. Maj:t föreslagna nya grunderna för organisationen
fastställdes 1922 och, som torde vara avsett, anslagsfrågan förelädes 1924 års riksdag,
ansåges emellertid ändå ej säkerhet föreligga, att samtliga sällskap hunne
genomföra sin omorganisation och på så sätt uppfylla villkoren för att bliva delaktiga
av i 1924—1925 års riksstat upptagna anslag. Därför föresloges i propositionen,
att åt Kungl. Maj:t lämnades rätt att, när särskilda skäl därtill föranledde,
låta sällskapen komma i åtnjutande av anslag, trots att omorganisationen ej vore
genomförd. Det kunde under sådana omständigheter ifrågasättas, huruvida det ej
varit lämpligare att med öppna ögon för nödvändigheten av en i större utsträckning
använd dispensrätt uppskjuta behandlingen av organisationsfrågan, tills anslagsfrågan
samtidigt kunnat behandlas. Genom anslagens uppdelning i anslag till
sällskapens allmänna verksamhet och förvaltningsbidrag, som stode i direkt sammanhang
med omorganisationens genomförande, borde denna väg varit lätt framkomlig.

Skulle emellertid organisationsfrågan avgöras före anslagsfrågan, vore det
nödvändigt, att riksdagen vid behandlingen av den förra hade fullt klart för sig,
till vilka ekonomiska uppoffringar riksdagen förbunde sig. Någon beräkning häröver
förelåge emellertid ej.

Vid anmälan den 9 juni 1922 av riksdagens förenämnda skrivelse
anbefallde Kungl. Maj:t lantbruksstyrelsen att inkomma med dels förslag
till de ändringar i Kungl. Maj:ts till 1922 års riksdag framlagda förslag
till omorganisation av hushållningssällskapen, som med hänsyn till vad
vid frågans behandling i riksdagen förekommit eller eljest syntes sty -

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

relsen böra vidtagas, dels närmare beräkning av statsverkets kostnader
för hushållningssällskapen, efter omorganisation enligt förslaget, därvid
styrelsen hade att utgå från samma antal lantbruksombud som ledamöter
i vederbörande landsting, ett ordinarie årssammanträde samt 12 sammanträden
med förvaltningsutskotten årligen med i genomsnitt 9 ledamöter
varje gång, dels och förslag till de villkor, som borde föreskrivas
för sällskapens åtnjutande av erforderliga särskilda anslag.

I skrivelse den 10 februari 1923 har nu lantbruksstyrelsen framlagt
sålunda infordrad utredning.

I de författningsförslag, som Kungl. Maj:t föregående år på min
tillstyrkan framlade för riksdagen, har jag icke funnit anledning att
föreslå några väseutliga ändringar. Nya förslag till dels förordning
angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap och dels
kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation
hava inom departementet utarbetats och torde såsom bilaga A och bilaga
B få fogas till statsrådsprotokollet. Jag anser mig emellertid till en
början böra redogöra för den av lantbruksstyrelsen förebragta ekonomiska
utredningen.

För utrönande av de med den föreslagna omorganisationen förenade
kostnaderna har lantbruksstyrelsen från hushållningssällskapen
infordrat kostnadsberäkningar för såväl lantbruksombudens som utskottsledamöternas
resekostnader och dagtraktamenten under ovan angivna förutsättningar.
Fn sammanställning av de sålunda inkomna beräkningarna,
såsom bilaga D fogad till detta protokoll, visar, att omförmälda kostnader
skulle uppgå för lantbruksombuden till 53,093 kronor 21 öre och för
förvaltningsutskottens ledamöter till 100,658 kronor 96 öre eller för båda
ändamålen tillhopa 153,752 kronor 17 öre. Vid beräkningarnas infordrande
liar angivits, att det ordinarie årssammanträdet finge omfatta högst
tre dagar. Såsom å tabellen utmärkts, har från vissa hushållningssällskap
uppgivits det antal dagar, man räknat med.

Lautbruksstyrelsen anför i fråga om beräkningen följande.

Såsom det varit att förutse, ställde sig kostnaderna jämförelsevis högst i de
större norrländska länen. Anmärkningsvärt hög visade sig den beräknade kostnaden
för Västernorrlands län. Emellertid syntes det lantbruksstyrelsen givet, att
ifrågavarande kostnader komme att undergå någon minskning i den mån samfärdsmedlen
inom Norrland förbättrades. Lantbruksstyrelsen ansåge därför, att kostnaderna
för dessa ändamål för framtiden borde kunna beräknas till 150,000 kronor
för hela landet. Då det icke ens ifrågasatts, att ersättningen till förvaltnings -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

5

utskottens ledamöter skulle utgå av andra medel än sällskapens egna och omkostnaderna
för lantbruksombuden torde komma att bliva väsentligt mindre än
för nämnda utskotts ledamöter, funne lantbruksstyrelsen häruti ett ytterligare
skäl för sin redan i skrivelsen den 17 oktober 1921 uttalade uppfattning om
lämpligheten av att även kostnaderna för lantbruksombuden utginge av under
sällskapens förvaltning stående medel. Detta förutsatte emellertid en direkt ökning
av det till sällskapen utgående anslaget av statsmedel och att dessa statsmedel
fördelades mellan sällskapen i huvudsak efter de grunder, som lantbruksstyrelsen
i samma sin skrivelse den 17 oktober 1921 föreslagit, varigenom de hushållningssällskap,
som Unge vidkännas de största kostnaderna för resor på grund av områdets
större areal, komme att tilldelas andel av statsanslaget, beräknad med
hänsyn till förberörda förhållande. Till denna fråga ville emellertid styrelsen
återkomma.

Lantbruksstyrelsen framhåller vidare, att utöver kostnaderna för
ersättning till lantbruksombuden och förvaltningsutskotten komme den
tillämnade omorganisationen att medföra ännu en direkt ökning av
statens omkostnader för hushållningssällskapen. Enligt departementschefens
uttalande i det vid propositionen föregående år fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden, till vilket uttalande jordbruksutskottet
givit sin anslutning, skulle nämligen av statsmedel utgå
ett särskilt anslag till hushållningssällskapen såsom bidrag till avlönande
av sekreterare. Härom anför styrelsen följande.

Av de sakkunniga, som avgivit förslag till hushållningssällskapens omorganisation,
hade föreslagits dels att till sekreterare skulle utgå en minimilön
av 5,700 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, dels ock att
till sekreterares avlönande måtte utgå ett statsbidrag av samma storlek som
minimilönen samt att jämväl ålderstilläggen skulle utgå direkt av statsmedel.
De sakkunniga hade beräknat det för ändamålet behövliga statsanslaget till
150,000 kronor. Statskontoret hade i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag
uttalat, att statsanslaget med hänsyn till behovet av ålderstillägg borde beräknas
till 160,000 kronor. Lantbruksstyrelsen funne den föreslagna minimilönen till
sekreterare väl avvägd i förhållande till den av Kungl. Maj:t och riksdagen
bestämda minimilönen för jordbrukskonsulenterna.

De sakkunniga hade utgått från, att hushållningssällskapens områden skulle
sammanfalla med respektive läns. Sällskapens antal skulle således reduceras till
endast 24. Redan i sin skrivelse den 17 oktober 1921 hade emellertid lantbruksstyrelsen
framhållit önskvärdheten och lämpligheten av, att nuvarande uppdelning
av Kalmar och Älvsborgs län på två hushållningssällskap i vartdera länet fortfarande
finge äga bestånd. Yad som i ärendet senare förekommit hade ytterligare
stärkt styrelsens uppfattning om lämpligheten härav. Enligt styrelsens mening
borde således hushållningssällskapens antal jämväl för framtiden uppgå till 26.
Detta medförde givetvis ett behov av någon ökning utav statsbidraget för avlönande
av sekreterare. Anslagsbehovet för detta ändamål borde vid sådant förhållande
beräknas till 148,200 kronor, förutom vad som erfordrades till ålderstillägg.
Under förutsättning av i medeltal 11/2 åldersstillägg till varje sekreterare

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

skulle anslaget behöva ytterligare förhöjas med 19,500 kronor. Enligt styrelsens
mening torde det till avlönande av hushållningssällskapens sekreterare behövliga
statsbidraget sålunda böra beräknas till i runt tal 170,000 kronor. Anmärkas
borde, att eventuella dyrtidstillägg till hushållningssällskapens sekreterare skulle
beslutas och bestridas av hushållningssällskapen och sålunda icke utgå direkt av
statsmedel.

Enligt lantbruksstyrelsens förslag skulle sålunda de förhöjningar
i statens årliga utgifter, som deu föreslagna omorganisationen av hushållningssällskapen
direkt medförde, vara dels en på grund av sällskapens
ökade kostnader nödvändig förhöjning av anslaget till dessa
med 150,000 kronor, dels ock bidrag till avlönande av sällskapens
sekreterare med cirka 170,000 kronor eller sammanlagt 320,000 kronor.

Av vad redan anförts framgår, att lantbruksstyrelsen icke anser
något särskilt anslag böra utgå till hushållningssällskapen för resekostnader
m. m. till lantbruksombuden utan att sällskapens allmänna
anslag i stället bör förhöjas och på lämpligare sätt än hittills skett
fördelas. Det enda särskilda anslag, som omorganisationen skulle medföra,
är anslag till statsbidrag för avlönande av sekreterare.

Lantbruksstyrelsen har vidare framlagt förslag till ändrade grunder
för fördelning av det allmänna anslaget till hushållningssällskapen. Med
anledning därav får jag erinra om följande.

Före 1915 skulle enligt 1905 års brännvinsförsäljningsförordning en åttondel
av influtna brännvinsförsäljningsmedel fördelas mellan hushållningssällskapen
efter deras områdens folkmängder.

Vid 1913 års riksdag (prop. 186; R. skr. 168) beslöts, att hushållningssällskapen
skulle i stället för andelar i sagda medel från och med 1915 erhålla viss
årlig ersättning, av riksdagen bestämd till 2,100,000 kronor. I enlighet med riksdagens
beslut stadgades i kungörelsen den 18 juli 1913 (nr 198), att fördelningen
skulle tillsvidare ske efter hushållningssällskapsområdenas folkmängd.

Redan påföljande år 1914, vid senare riksdagen (prop. 196), antogs förordning
med förändrade grunder för fördelning av, bland annat, anslag, som av riksdagen
beviljades för beredande av ersättning till hushållningssällskapen för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Enligt 2 § i denna förordning,
utfärdad den 9 oktober 1914 (nr 275), skulle, vad anginge anslag för åren 1915
—1919, så förfaras, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillfördes varje hushållningssällskap
samt att därefter av anslagets återstod hälften fördelades efter
den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena
och andra hälften efter den övriga folkmängden inom samma områden,
dock att, därest enligt dessa grunder något hushållningssällskap skulle erhålla
mindre än 35,000 kronor, detta belopp skulle tilläggas hushållningssällskapet och
återstoden av anslaget enligt sagda grunder fördelas mellan de övriga hushållningsällskapen.
Från och med 1920 skulle vad sålunda stadgats tillsvidare gälla
med den jämkning, att belopp, som utskiftades efter folkmängd, skulle med tre

7

Kungl. May.ts proposition Nr 107.

femtedelar lördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden och med
två femtedelar efter den övriga folkmängden inom hushållningssällskapsområdena.
Fördelningen skulle verkställas för tioårsperioder, börjande med 1915. Vid fördelningen
skulle folkmängden beräknas enligt senast hållna folkräkning. Enligt
3 § i förordningen skulle ersättningsbeloppen utbetalas i april månad.

De sålunda för tiden från och med 1920 gällande bestämmelserna hava
återgivits i en ny av riksdagen 1922 antagen och den 15 juni 1922 (nr 299) utfärdad
förordning med allenast den ändring, att utbetalning skall äga rum under
juli månad.

Under vart av åren 1920 till och med 1922 har till hushållningssällskapen
utgått ett tillfälligt anslag å 682,000 kronor. Detta anslag har så fördelats, att
varje hushållningssällskap erhållit dels hälften av grundbidraget med 5,000 kronor
dels ock 30 procent av det bidrag, som icke är grundbidrag. Av Kungl. Maj:t
vid 1921 års riksdag framlagt förslag om ytterligare tillfälligt anslag till hushållningssällskapen
med 218,000 kronor att av Kungl. Maj:t disponeras efter prövning
av behovet i varje särskilt fall blev av riksdagen avslaget. I statsverkpropositionen
till innevarande års riksdag, punkt 78, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att bevilja ett tillfälligt anslag till hushållningssällskapen för kalenderåret
1923 å 249,000 kronor att fördelas så, att varje hushållningssällskap erhåller dels
en fjärdedel av grundbidraget eller alltså 2,500 kronor dels 10 procent av det bidrag,
som icke är grundbidrag.

På sätt i propositionen i ämnet föregående år refererats (sid. 36)
ihava de sakkunniga för hushållningssällskapens omorganisation föreslagit,
att. anslaget till ersättning för brännvinsförsäljniogsmedlen skulle
från och med omorganisationen fördubblas eller således höjas till 4,200,000
kronor. 1 fråga om fördelningen hava de sakkunniga ansett mest rationellt
att borttaga grundbeloppet och fördela hela anslaget med % efter
den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden och med 8,6 efter
den övriga folkmängden inom hushållningssällskapsområdena.

Lantbruksstyrelsen, som yttrade sig över detta förslag i sin förutnämnda
skrivelse den 17 oktober 1921 (sid. 38 i prop nr 176 år 1922),
har nu i denna fråga anfört följande.

I skrivelsen den 17 oktober 1921 hade lantbruksstyrelsen kraftigt vitsordat
behovet av ett ökat statsanslag till hushållningssällskapen samt föreslagit i vissa
avseenden ändrade grunder för fördelningen av det till sällskapen utgående allmänna
anslaget. Vad i ärendet förekommit sedan nämnda skrivelse avlåtits, hade
ytterligare styrkt lantbruksstyrelsen i dess uppfattning om behovet av såväl ökat
anslag till sällskapen som en förändring i grunderna för anslagets fördelning. De
nuvarande grunderna för fördelningen av anslaget hade fastställts av »1913» års
riksdag att gälla för tioårsperioden 1915—1924. Då således ny fördelning skulle
fastställas att gälla från och med 1925, funne lantbruksstyrelsen det i hög grad
önskvärt, att 1922 års riksdag toge ställning till spörsmålet, huru fördelningen då
skulle verkställas.

Enligt gällande fördelningsgrunder tilldelades varje hushållningssällskap ett

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

visst grundbelopp. I nyssnämnda skrivelse hade lantbruksstyrelsen föreslagit, att
så fortfarande skulle ske och uttalat, att detta grundbelopp, vilket avsåge att täcka
vissa kostnader för administration m. m., som icke stode i visst förhållande till
omfattningen av sällskapens verksamhet, lämpligen borde sattas till 15,000 kronor
för ett vart sällskap. Med hänsyn till numera ökat penningvärde och under förutsättning
att lantbruksstyrelsens förslag om statsbidrag till avlönande av sekreterare
hos sällskapen godkändes av statsmakterna, funne lantbruksstyrelsen det till sällskapen
utgående grundbeloppet kunna sänkas till 10,000 kronor.

I sin förbemälda skrivelse hade lantbruksstyrelsen framhållit, att styrelsen
funne det vara ett oavvisligt krav, att Stockholms stad med dess störa, delvis för
jordbruksändamål lämpade ägovidder icke ställdes utanför hushållningssällskapens
verksamhet, och föreslagit, att staden måtte sammanslås med Stockholms lan till
ett hushållningssällskap. I händelse av en sådan sammanslagning — varvid Stockholms
läns hushållningssällskap lämpligen torde böra benämnas Stockholms ans
och stads hushållningssällskap — måste vid fördelningen av statsanslaget mellan
hushållningssällskapen hänsyn tagas jämväl till Stockholms städs befolkning, som
hittills icke tagits med vid beräkningen av statsanslaget. Redan av denna orsak
torde en omläggning av grunderna för fördelningen av anslaget till sällskapens
verksamhet vara nödvändig. Enligt nu gällande fördehnngsgrunder fördelades det
belopp, som återstode sedan grundbeloppen fråndragits, till %iförhållande till
sällskapens jordbrukande och fiskande befolkning och till /* i förhållande till den
övriga befolkningen. Då härvid städernas befolkning medräknades, komme ett
hushållningssällskap, inom vars område folkrika städer vore belägna, att ti
erkännas ett i förhållande till andra sällskap oskäligt stort statsanslag. I ogonen
fallande bleve detta förhållande om, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, Stockholms
stads befolkning skulle i sin helhet medräknas vid fordelningen av statsanslaget.
I sin meranämnda skrivelse den 17 oktober 1921 hade lantbruksstyrelsen
föreslagit, att vid fördelning av statsanslaget till hushållningssällskapen mvanarna
i städer, vilkas invånarantal icke överstege 10,000, skulle sammanräknas med
vederbörande hushållningssällskaps övriga invånare samt att beträffande Övriga
städer skulle medtagas dels ett invånarantal av 10,000 i likhet med nyssnämnda
kategori, dels ock därutöver 20 procent av städernas återstående mvanarantal.
En sådan begränsning av stadsbefolkningens inflytande på tilldelningen av statsanslag
till hushållningssällskapen funne lantbruksstyrelsen fortfarande både nödvändig
och lämplig. . , , ,

Lantbruksstyrelsen föresloge ytterligare, att vid utmatande av statsanslag
till hushållningssällskapen icke, såsom hittills skett, hänsyn skulle tagas endast till
befolkningens antal och olika verksamhet utan jämväl till arealen av sällskapets
verksamhetsområde. Såväl med hänsyn till sällskapens allmänna verksamhet -vilken givetvis måste fördyras genom en större areal med daray okade resekostnader
_ som med hänsyn till lantbruksstyrelsens förslag att ersättningen till lantbruksombud
och förvaltningsutskottens ledamöter skulle utgå av sällskapets medel
funne lantbruksstyrelsen fortfarande ovannämnda förslag till medelsfordelnmg
särskilt betydelsefullt, Skulle det komma till genomförande, torde den hänsyn till
sällskapens omkostnader för ombudens närvaro vid sammanträde!!, som föranlett
förslaget, att lantbruksombudens resekostnader och dagtraktamenten skulle utgå

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 1<)7. 9

direkt av statsmedel (jraf. J. U:s uti. nr 53 år 1922), icke behöva tillmätas större
betydelse.

Till sin förberörda skrivelse den 17 oktober 1921 hade lantbruksstyrelsen
fogat en tabell, upptagande exempel på de olika fördelningsgrunder, som enligt
styrelsens mening kunde tagas under övervägande, med uträkning av huru tilldelningen
till ett vart sällskap skulle ställa sig. (Denna tabell, utökad med en
sjätte kolumn, utvisande fördelning av ett anslag å 4,200,000 kronor efter av lantbruksstyrelsen
i år föreslagna grunder, är såsom bilaga E fogad till detta protokoll.)
På grund av vad härav framgått, ansåge lantbruksstyrelsen sig böra framhålla, att
enligt styrelsens mening de olika sällskapens medelsbehov skulle bäst tillgodoses,
om det belopp, som återstode av fastställt statsanslag efter avdrag av sällskapen
tillkommande grundbelopp, fördelades med '' / 0 efter den jordbrukande och fiskande
befolkningens antal, med /,,, efter den övriga befolkningens antal, reducerat i
enlighet med styrelsens förslag med hänsyn till de större städerna, samt med 1/10
efter arealen av sällskapens verksamhetsområde. Vad senare förekommit hade icke
ändrat lantbruksstyrelsens uppfattning av det berättigade i en sådan fördelningsgrund.

För att närmare belysa huru denna fördelning i praktiken komme att verka,
hade lantbruksstyrelsen uppgjort en ny tablå över statsanslagets fördelning (bilaga F
till detta protokoll, kolumn 1—7), varav såsom grundbelopp för ett vart sällskap
beräknats 10,000 kronor och återstoden fördelats i enlighet med av lantbruksstyrelsen
här föreslagna grunder. Ehuru lantbruksstyrelsen hölle före, att hushållningssällskapen
särskilt efter en eventuell omorganisation måste beredas betydligt förhöjda
statsanslag, hade styrelsen vid uppgörande av sistnämnda förslag utgått från
det belopp, som av Kungl. Maj:t för ändamålet äskats hos 1923 års riksdag, förhöjt
med de extra kostnader för sällskapen, som ersättning till lantbruksombud och
förvaltningsutskottsledamöter medförde, eller sammanlagt (2,100,000 + 249,000 +
150,000 =) i runt tal 2,500,000 kronor. Fördelningen grundade sig på den sista
yrkesfolkräkning, som stått lantbruksstyrelsen till buds, och avsåge förhållandena vid
utgången av 1910. Till jämförelse hade lantbruksstyrelsen jämväl angivit de
belopp, som nu tillkomme ett vart sällskap av det till dem utgående ordinarie
anslaget å 2,100,000 kronor. (Till lantbruksstyrelsens tablå, kolumn 1—7 av bilaga
F har fogats ytterligare kolumner, utvisande fördelningen av det av Kungl. Maj:t
föreslagna tillfälliga anslaget för 1923 samt summan av ordinarie och tillfälligt
anslag för samma år.)

De sålunda föreslagna grunderna för fördelningen av statsanslaget skulle
medföra, att ökad andel av statsanslaget huvudsakligen skulle tillkomma Stockholms
läns hushållningssällskap samt de större norrländska länens hushållningssällskap.

Därest det av lantbruksstyrelsen föreslagna särskilda statsbidraget till avlönande
av sekreterare medräknades, skulle dock å andra sidan, även med det av
styrelsen förslagsvis fördelade anslagsbeloppet — som emellertid styrelsen ansåge vara
otillräckligt — någon minskning i nu utgående ordinarie anslag egentligen endast
förekomma beträffande Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap. Härtill
finge i allt fall anmärkas, att sistnämnda sällskap på grund därav att Göteborgs
stad tillhörde sällskapet hittills gynnats väl mycket enligt de nuvarande fördelningsgrunderna.
Den jämförelsevis större tilldelningen till Stockholms läns hushållningssällskap
funne lantbruksstyrelsen väl befogad på grund av det betydande arbete
Bikung till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 85 käft. (Nr 107.) 2

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

och de kostnader, sällskapet hade och skulle komma att i ännu högre grad få efter
den föreslagna sammanslagningen med Stockholms stad på grund av bland annat
den synnerligen omfattande egnahemsverksamheten i och omkring Stockholm, som
medförde ökat antal mindre jordbruk och vidgad trädgårdsodling. Den ökade tilldelningen
till de hittills jämförelsevis vanlottade norrländska hushållningssällskapen
funne styrelsen om möjligt än mera befogad.

I anslutning till vad lantbruksstyrHlsen sålunda anfört, har styrelsen
hemställt, att vid framläggande för riksdagen av förnyat förslag till
hushållningssällskapens omorganisation Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att jämväl bestämma

dels att varje länsområde skall utgöra ett hushållningssällskapsområde,
dock att vartdera av Kalmar och Alvsborgs län fortfarande må
vara uppdelade på två hushållningssällskap,

dels att Stockholms stad må sammanslås med Stockholms län till
ett hushållningssällskaps''>mråde,

dels ock att fördelningen av det allmänna anslaget till hushållningssällskapen
från och med 1925 skall ske efter förändrade grunder
på satt lantbruksstyrelsen ovan föreslagit.

I detta sammanhang må anmärkas följande ur Stockholms läns
hushållningssällskaps yttrande över de sakkunnigas förslag till hushållning-sällskapens
omorganisation.

Utskottet hade funnit sig icke kunna underlåta att påpeka en oegentlighet
rörande anslagsmedlens till hushållningssällskapen fördelning, som hårt drabbade
inom Stockholms stads område boende jordbrukare, men som ej av sakkunniga
beaktats.

Stockholms stad intoge som bekant en undantagsställning bland Sveriges
samtliga städer därutinnan, att den ej tillhörde något hushållningssällskaps område.
Som en följd härav hade vid den ursprungliga beräkning av det allmänna
anslaget »ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel»,
som till sällskapen av statsmedel utginge, och vars fördelning
de olika sällskapen emellan delvis grundade sig på folkmängden inom sällskapens
områden, inga anslagsmedel beräknats för Stockholms stad.

Till följd härav vore inom stadens område boende jordbrukare, vilka, på
grund av de avsevärda områden, som med staden inkorporerats, uppginge till ett
betydande antal, uteslutna från möjligheten att få del av det stöd, som hushållningssällskapen
med egna medel och med tillhjälp av statsmedel kunde bereda
landets övriga jordbrukare.

De till ett antal av omkring 300 uppgående ledamöterna i hushållningssällskapet,
som bodde inom stadens område, bleve dessutom, om de sakkunnigas
förslag vunne stadfästelse, ej representerade av några ombud.

Många andra oformligheter, exempelvis berberislagens tillämpning inom
länet men ej inom staden, vilket föranledde att allmänna medel, som med anledning
av lagen utbetalades, mången gång ej komme till avsedd nytta, skulle kunna
anföras, men finge vad ovan antytts vara tillräckligt belysande.

Kun g i. Maj:ts proposition Nr 107.

11

Det torde emellertid enligt utskottets uppfattning ej från sällskapets sida
komma att resas något motstånd emot ett eventuellt förslag om att utsträcka sällskapets
verksamhet därhän, att ovan påtalade olägenheter för framtiden undvekes,
för den händelse sällskapet för ändamålet tillförsäkrades behörigt anslag.

Statskontoret har i utlåtande den 21 oktober 1921 angående fördelning
av det allmänna anslaget till hushållningssällskapen anfört följande.

Det ville synas statskontoret som om de medel, vilka kunde komma
att beviljas, borde genom i viss mån ändrade fördelningsgrunder kunna på ett
effektivare sätt komma till användning för avsett syfte. För närvarande, och
även enligt vad som föreslagits, fördelades hela anslaget — oavsett lika grundbidrag
— efter vissa bestämda normer med hänsyn till folkmängden inom hushållningssällskapens
områden, dels den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden,
dels folkmängden i övrigt. Behovet av statsbidrag stode emellertid
säkerligen ej alltid i exakt förhållande till dessa faktorer, utan vore även beroende
på sällskapens av en mängd omständigheter påverkade ekonomi och till den större
eller mindre nödvändigheten av utgiftskrävande åtgärder till främjande av de
syften, sällskapen hade att tillgodose. Det syntes därför statskontoret kunna ifrågasättas,
om ej någon del av anslaget borde ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för att fördelas efter allsidig prövning av behovet. Visserligen hade ett liknande
förslag rörande fördelningen av det tillfälliga anslaget å 1921 års tilläggsstat
icke blivit av samma års riksdag bifallet. Men såsom av jordbruksutskottets utlåtande
i ärendet framginge, torde detta haft sin orsak däri, att fördelningen förmodats
vara tänkt ske i främsta rummet efter behovsprincipen, uttryckt i förhållandet
mellan vederbörande hushållningssällskaps inkomster och utgifter under
föregående år, medan jordbruksförhållandena och jordbrukets behov inom respektive
hushållningssällskap och icke endast sällskapens affärsställning ansåges böra
vara avgörande för bestämmandet av understödsbeloppen. Statskontoret hade
jämväl avsett, att fördelningen av den till Kungl. Maj:ts förfogande ställda delen
av det allmänna anslaget skulle ske efter de grunder, som av jordbruksutskottet
antytts och som även statskontoret funne riktiga. Statskontoret föreställde sig,
att med en dylik uppdelning av anslaget det skulle finnas större möjligheter att
begränsa .beloppet utan att åsidosätta nödvändiga behov. Då det torde kunna
vara lämpligt, att de till Kungl. Maj:ts disposition stående medlen icke alltid till
fullo utdelades varje år utan viss del reserverades för framtida behov, kunde
ifrågasättas, huruvida icke anslaget borde förvandlas till ett reservationsanslag.

Innan jag ingår på frågan om ändringar i författningsförslagen,
anser jag mig böra redogöra för min ställning till spörsmålet om sambandet
mellan anslags- och organisationsfrågorna.

Det allmänna anslaget till hushållningssällskapen i ersättning för
mistade brännvinsförsäljningsmedel ävensom det under de senare åren
beviljade tillfälliga anslaget till sällskapen avse visst kalenderår Enligt
den av 1922 års riksdag godkända princip komma dessa anslag från
och rm-d 192ö att behandlas av riksdagen samma år, för vilket anslagen
äro avsedda, samt att upptagas i budgeten för det budgetår, som om -

Depariemcnti chefen.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

fattar senare hälften av det kalenderår, anslagen avse. Om således
organisationsfrågan skulle på det sätt sammanknytas med anslagsfrågan,
att för åtnjutande av de anslag, som riksdagen i år har att behandla
och S"m avse bidrag för redan detta år, skulle sättas som villkor, att
nya stadgar för sällskapen antagits, skulle dispens från detta villkor få
givas samtliga hushållningssällskap. Intet av sällskapen har nämligen
stadgar i överensstämmelse med de ifrågasatta nya grunderna. Ett sådant
förfarande kan enligt mitt förmenande icke vara rimligt, då sällskapen —
särskilt vissa av dem — därigenom skulle komma i åtnjutande av väsentlig
anslagsförhöjning, motiverad av ökade utgifter, vilka sällskapen
emellertid icke fått vidkännas.

Av samma skäl kan jag ej heller tillstyrka att redan från och med
i år höja det allmänna anslaget men det oaktat ej fordra nya stadgar
som villkor för statsbidrag förrän från och med 1925.

Om, på sätt vid riksdagsbehandlingen föregående år ifrågasattes,
frågan om anslag till hushållningssällskapen behandlades så, att särskilt
anslag beviljades för sällskapens allmänna verksamhet och särskilt anslag
för sådana kostnader, som föranledas av omorganisationen, så kunde
visserligen riksdagen uppföra detta senare anslag i budgeten för det budgetår,
som omfattar förra delen av det kalenderår, anslaget skulle avse.
Innevarande års riksdag skulle således kunna bevilja ett dylikt anslag
avseende kalenderåret 1924. Det torde emellertid ej heller i detta fall
vara möjligt att för andel i anslaget fordra nya stadgars tillämpning.
Under iakttagande av bestämmelserna i för sällskapen nu gällande stadgar
skulle nämligen allenast två hushållningssällskap hinna att före ingången
av 1924 ändra stadgarna i överensstämmelse med ett i år antaget förslag.
Visserligen kuuna flertalet av de övriga antaga nya stadgar under
sommaren 1924, men svårighet lärer möta att under löpande kalenderår
övergå till nya stadgar. Dispenser skulle således även vid en ''dylik behandling
av anslagsfrågan erfordras i så stor utsiräckning, att mot förfarandet
kunna anföras enahanda skäl, som nyss åberopats.

För övrigt anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen, att en dylik
uppdelning av statsanslag vore mindre lämplig. Den skulle vara motiverad
allenast under förutsättning, att till lantbruksombuden och ledamöterna
i förvaltningsutskottet direkt utbetalades rese- och traktamentsersättning
från dylikt särskilt anslag. Enligt det av Kung). Maj:t föregående
år framlagda författningsförslaget skulle emellertid dylika reseoch
traktamentsersättningar utbetalas av hushållningssällskapen från till
dem anvisat allmänt anslag och i denna punkt har riksdagens andra
kammare bifallit Kungl. Maj:ts förslag. Vid sådant förhållande har jag

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

så mycket mindre anledning att nu frångå detsamma. Jag är sålunda
alltjämt av den åsikt, att man måste avgöra organisationsfrågan utan
att samtidigt bestämma beloppet av anslag till hushållningssällskapen
för det år, den nya organisationen är avsedd att träda i tillämpning, eller
numera tidigast 1925.

bör egen del anser jag mig i detta sammanhang böra göra det
uttalande, att från och med den nya organisationens trädande i tillämpning
hushållningssällskapen böra beredas dels ett särskilt anslag för avlönande
av sekreterare i enlighet med lantöruksstyrelsens förslag dels
ock utöver det hushållningssällskapen i ersättning för mistade bränuvinsförsäljningsmedel
tillerkända ordinarie allmänna anslaget å 2,100,000
kronor, ett extra allmänt anslag. Genom sistnämnda extra anslag böra
sällskapen i första hand med 150,000 kronor beredas ersättning för de
av lantbruksstyrelsen — under antagande av allenast ett ordinarie sammanträde
årligen — till detta belopp beräknade utgifterna för rese- och
traktamentsersättning åt lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskott.
Huruvida och i vad mån det extra allmänna anslaget därutöver
må höias, för att, på sätt under senare år skett och jämväl för i år
föreslagits, bereda sällskapen en tillfällig ökning av det ordinarie allmänna
anslaget, torde i viss män komma alt bero på det allmänna
prisläget. Därest man, såsom lantbruksstyrelsen i sina jämförande beräkningar
gjort, utgår från att för 1925 kommer att beviljas samma
tillfälliga ökning, som Kungl. Maj:t för 1923 föreslagit, skulle alltså
hushållningssällskapen, utöver det ordinarie allmänna anslaget å2,100,0()0
kronor, beredas ett extra allmänt anslag å i runt tal 400,000 kronor.

Åven om ej storleken av allmänt anslag för 1925 nu kan bestämmas,
torde dock, på sätt lantbruksstyrelsen ock föreslagit, för fördelning
av det ordinarie allmänna anslaget nya grunder kunna redan i
år fastställas att gälla från och med 1925.

Statskontorets förslag, att en del av anslaget skall ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande för att fördelas efter allsidig prövning av behovet,
kan jag ej tillstyrka. Enligt lantbruksstyrelsens förslag synas
mig de faktorer, som huvudsakligen bestämma ett sällskaps större eller
mindre behov av statsbidrag, komma att på ett väl avmätt sätt inverka
på tilldelning av statsbidrag och sålunda hela anslaget bliva fördelat
efter behovet. Det måste ock anses såsom en given fördel att sällskapen
på förhand äga kännedom om storleken av deras andel av det ordinarie
anslaget.

Jag tvekar därför ej att tillstyrka lantbruksstyrelsens förslag till
ändring av nu gällande fördelningsgrunder. Förslag till förordning i

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

ämnet har utarbetats inom departementet och torde få fogas till detta
protokoll som bilaga (C). 1 fråga om de föreslagna grundernas verkan

får jag hänvisa till förut omförmälda tabell, jämväl fogad till protokollet
såsom bilaga (F). I sjätte kolumnen av denua tabell har lantbruksstyrelsen
visat resultatet av fördelning efter dess grunder av ett till
2,500,000 kronor förhöjt anslag.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att förslaget till förordning
givetvis icke kan avse fördelning av annat än det ordinarie till
ersättning för mistade brännvinsförsäljningsmedel beviljade anslaget.
Vid beviljande av extra anslag till förhöjning, på sätt jag nyss anfört,
av det ordinarie anslaget bör emellertid, enligt mitt förmenande,
föreskrivas, att det extra anslaget skall fördelas på samma sätt som
det ordinarie, utom att grundanslag ej skall utgå. Vid sådant förfarande
uppnås samma resultat, som om det varit ett enda anslag, som
fördelats efter förordningens grunder.

Vid jämförelse av vad de olika hushållningssällskapen enligt Kungl.
Maj:ts förslag i statsverkspropositionen erhåller i år (kolumn 9 i bilaga
F) och för 1925 beräknas få enligt de nya fördelningsgrunderna under
antagande av ordinarie och extra allmänt anslag å sammanlagt 2,500,000
kronor (kolumn 6 i samma tabell), bör hållas i minnet, att varje hushållningssällskap
dessutom för 1925 beräknas erhålla till avlöning av
sekreterare lägst 5,700 kronor och högst 7,200 kronor.

För att härefter övergå till de ändringar, som jag funnit böra
företagas i de föregående år framlagda för fattning sförslagen, nämligen
dels till förordning angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap
och dels till kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps
organisation, så föreslår jag i fråga om förordningen inga
andra ändringar än som föranledas därav, att de nya grunderna ej
kunna träda i tillämpning förrän den 1 januari 1925.

I fråga om kungörelsen föreslår jag ändring eller anser mig böra
göra särskilt uttalande beträffande härefter angivna paragrafer.

1 §■

Vad i riksdagen föregående år förekom angående anslag till hushållningssällskapen
i de två län, som äro uppdelade i vardera två hushållningssällskap,
ävensom vad Stockholms läns hushållningssällskap och lautbruksstyrelsen
anfört angående Stockholms stad synes mig böra föranleda
till bestämmelser angående sällskapens områden. Dylika bestämmelser
torde lämpligast kunna meddelas i 1 § genom att insätta ett
andra stycke, innehållande att hushållningssällskap skall till verksam -

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

hetsområde hava visst län, dock att dels Kalmar län och Älvsborgs län
må vart för sig uppdelas i två hushållningssällskap dels ock Stockholms
län och Stockholms stad må hänföras till samma hushållningssällskap.

Dylikt tillägg till 1 § torde böra medföra, att rubriken till kungörelsens
första avdelning ändras till »Ändamål, verksamhetsområde och
ledamotskap.»

4 §•

I föregående års förslag innehöll 2 mom. följande stadgande:

Ledamotskap vare förverkat, därest ledamot underlåter att sist inom en
månad från härför bestämd dag erlägga ledamotsavgift — — — — — —.

Jordbruksutskottet anmärkte häremot, att utskottet icke vore fullt
övertygat om, att bestämmelsen rörande förverkande av ledamotskap på
grund av underlåtenhet att erlägga ledamotsavgift i Kungl. Maj:ts förslag
erhållit en för varje fall lämplig eller tydlig av fattning. Tvekan
syntes, bland annat, kunna uppstå om vad som. borde förstås med
»härför bestämd dag» beträffande de hushållningssällskap, vilkas avgifter
uppbures i samband med någon kronans uppbörd.

Lantbruksstyrelsen har funnit denna erinran i viss mån befogad
och föreslagit, att bestämmelsen måtte få följande lydelse:

Ledamotskap vare förverkat, därest ledamot underlåter att sist inom en månad
efter i särskild anmodan härför bestämd dag erlägga ledamotsavgift-----.

Lantbruksstyrelsen har förklarat sig härvid förutsätta, att, vare
sig uppbörden skedde genom sällskapet eller i samband med någon
kronans uppbörd, ledamot, som underläte att självmant inbetala sin avgift,
skriftligen anmodades göra det, med utsättande av viss dag, inom
vilken inbetalning borde ske.

Jordbruksutskottets erinran synes även mig böra föranleda ett förtydligande.
Den av lantbruksstyrelsen anvisade utvägen att låta förverkande
av ledamotskap på grund av underlåten betalning av ledamotsavgift
inträffa först efter särskild betaluingsanumdan anser jag vara
väl funnen och har i överensstämmelse därmed ändrat stadgandet i fråga.

6 §•

1 och 3 mom.

Med anledning av vad vid riksdagsbehandlingen föregående år
förekom anser jag mig böra uttryckligen framhålla, att stadgandet i. 1
mom. icke betager hushållningssällskap rätt, att i sina stadgar intaga
bestämmelse om mera än ett ordinarie sammanträde årligen.

Departements chefen.

16

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

För att göra detta tydligare har i enlighet med förslag av lantbruksstyrelsen
uttrycket »ordinarie årssammanträde» utbytts mot »ordinarie
sammanträde».

2 mom.

I andra momentet har i enlighet med vad jordbruksutskottet föreslog
föregående år uteslutits orden »efter anmälan av revisor eller eljest».

7 §■

Tiden för ingivande av motion till ordinarie årssammanträde var
i föregående års förslag bestämd till senast 4ö dagar före sammanträdets
början. Med anledning av m tion i ämnet förklarade jordbruksutskottet,
att utskottet för sin del, med hänsyn till vikten av att tillräcklig tid
funnes för ärendenas beredning, ansåge den i Kungl. Maj:ts förslag
angivna tiden därför i allmänhet böra motsvara behovet i förevarande
avseende. Därest förhållandena i något sällskap därutinnan skulle tala
för eu kortare tid,.ansåge utskottet emellertid, att medgivande till bestämmande
av sådan kortare tid, dock icke understigande 30 dagar,
borde kuuna lämnas.

Lantbruksstyr elsen har med anledning härav föreslagit följande tilllägg
till 7 §:

»därest Kungl. Maj:t icke på framställning av hushållningssällskap finner
förhållandena inom dess område föranleda en begränsning av nämnda tid till 30
dagar».

För egen del anser jag något tillägg till paragrafen i fråga ej
erfordras för beredande av möjlighet till dispens. Enligt den riksdagen
till antagande föreslagua förordningen skola hushållningssällskapens
stadgar vara upprättade i huvudsaklig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag till grundstadgar. En sådan avvikelse från grundstadgarna, som
beträffande denna paragraf av utskottet ifrågasatts, torde utan föreslaget
tillägg till densamma ligga inom ramen för Kungl. Maj:ts befogenhet.

Däremot bör i konsekvens med ändringen av 6 § orden »ordinarie
årssammanträde» utbytas mot »ordinarie sammanträde».

8 §•

I första momentet av denna paragraf angivas vissa ärenden, som
måste behandlas å ordinarie sammanträde.

Jordbruksutskottet föreslog föregående år, att bland sådana ärenden
även måtte upptagas fråga om ansvarsfrihet för förvaltningsutskottet.

Lantbruksstyrelsen har med anledning därav framhållit, att förhållandena
kunde otvivelaktigt vara sådana, att möjligheten borde hållas

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

öppen att i särskilda fall kunna behandla denna fråga vid extra sammanträde.
Hushållningssällskap, som eventuellt hölle endast ett ordinarie
Sammanträde årligen, torde i regel för budgetens fastställande
komma att förlägga detta till slutet av året. På grund av inträffade
omständigheter kunde det emellertid i vissa fall vara önskligt att kunna
behandla dechargefrågan tämligen omedelbart efter förvaltningsårets
utgång.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser även jag det vara olämpligt
att ovillkorligen föreskriva ansvarsfrågans behandling vid ordinarie sammanträde.
Naturligtvis möter det intet hinder för hushållningssällskap,
som så önskar, att i sina stadgar upptaga jämväl denna fråga bland
de i 8 § 1 mom. angivna. Däremot skulle ett angivande av denna fråga
i detta moment av grundstadgarna omöjliggöra för hushållningssällskap
att få frågan utesluten i sina stadgar.

Jämväl i 8 § 1 mom. böra orden »ordinarie årssammanträde» utbytas
mot »ordinarie sammanträde)).

10 §.

Enligt det föregående år framlagda förslaget erfordrades för hnshållningssällskaps
beslutförhet, att minst två tredjedelar av de röstberättigade
vore närvarande.

I överensstämmelse med i ämnet väckt motion förklarade jordbruksutskottet,
att för hushållningssällskaps beslutförhet endast borde erfordras,
att minst hälften av de röstberättigade vore närvarande. Utskottet
hade för denna åsikt funnit stöd i jämförelse med bestämmelserna
rörande kommunalfullmäktige.

Då jag ej har något att invända mot vad sålunda anförts, har jag,
i enlighet med vad jämväl lantbruksstyrelsen tillstyrkt, utbytt orden
»minst två tredjedelar» i 10 § första stycket mot »minst hälften».

15 §.

Denna paragraf har med anledning av anmärkning, som föregående
år gjordes i jordbruksutskottet, ändrats i förtydligande syfte.

16 §.

1 denna paragraf fanns i det föregående år framlagda förslaget
ett särskilt moment angående viss kvalificerad röstövervikt vid val av
lantbruksombud. I enlighet med andra kammarens på förslag av jordBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 85 käft. (Nr 107.) 3

Departements chefen -

Departements chefen.

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

Departements chefen.

bruksutskottet fattade beslut har detta moment nu uteslutits ur paragrafen.
Den i samma moment jämväl intagna bestämmelsen, att lotten
skall vara avgörande vid lika röstetal, har i stället insatts i 2 momentet.

19 och 28 §§.

Enligt kungörelsen den 13 december 1912 (nr 319) ankommer det
på hushållningssällskapen att anskaffa vissa årliga uppgifter till jordbruksstatistiken.
I det förslag, som statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen
den 30 januari 1920 (se prop. nr 159 år 1920) framlade
till de s. k. jordbruksstatistiska lokalundersökningarnas ersättande med
allmänna jordbruksräkningar, framhöllo ämbetsverken, att därest hushållningssällskapen
framdeles komme att inom varje socken erhålla
underavdelningar, dessa skulle vara synnerligen lämpliga att fungera
som lokala organ för jordbruksstatistiken. Definitivt förslag till jordbruksstatistikens
framtida organisation har alltjämt icke av ämbetsverken
avgivits. Såsom skäl härför hava ämbetsverken senast i en framställning
den 19 februari 1923 anfört, att frågan om hushållningssällskapens
omorganisation ännu icke vore avgjord. Ämbetsverken hyste nämligen
förhoppning om att såsom lokala organ för genomförande av jordbruksräkningar,
såväl arealinventeringar som husdj ursräkningar, ävensom för
insamlande av uppgifter i övrigt till jordbruksstatistiken skulle kunna
anlitas hushållningssällskapens underavdelningar.

Jag delar till fullo ämbetsverkens sålunda uttalade uppfattning
och anser, att hushållningssällskapens och särskilt deras underavdelningars
befattning med jordbruksstatistiken bör komma till uttryck i
grundstadgarna. I sådant avseende har jag föreslagit ett tillägg dels
till 19 §, som angiver förvaltningsutskottets åligganden, och dels till
28 §, som handlar om underavdelnings ändamål.

22 §.

Första momentet av denna paragraf hade i det föregående år
framlagda förslaget följande lydelse:

»Envar vid hushållningssällskaps ordinarie årssammanträde närvarande
röstberättigad åtnjuter dagtraktamente för högst tre sammanträdesdagar ävensom
ersättning för resekostnaden fram och åter, allt enligt samma grunder, som gälla
för landstingsmän vid landstingssammanträde.»

Jordbruksutskottet föreslog för sin del, att resekostnads- och traktamentsersättning
för inställelse vid ordinarie sammanträde i enlighet med
de grunder i övrigt, som angåves i 1 mom. av den föreslagna para -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

19

grälen, skulle utgå direkt av statsmedel vid ett ordinarie sammanträde
årligen, traktamentsersättning dock endast för en sammanträdesdag.

Under diskussionen i andra kammaren om donna paragraf framhölls,
bland annat, att man kunde antaga, att Kungl. Maj:t vid beräkning
av anslag till hushållningssällskapen för reseersättningar och arvoden
komme att utgå från eu tid av tre dagar, oavsett om ombuden
deltoge i ett sammanträde under tre dagar eller två sammanträden om
vardera en dag, samt att vid sådant förhållande anslaget till ej ringa
del täckte kostnaderna för två kortare sammanträden. Sedan jag förklarat
mig vitsorda riktigheten av denna uppfattning, biföll andra kammaren
förslag om uttalande, att riksdagen icke hade något att erinra
mot Kungl. Maj:ts avfattning av paragrafen i fråga.

Lantbruksstyrelsen har nu angående samma paragraf anfört följande.

I anslutning till styrelsens hemställan beträffande 6 § borde orden »ordinarie
årssammanträde» i 22 § 1 mom. utbytas mot orden »ordinarie sammanträde».

En följd av den uppfattning, varåt lantbruksstyrelsen förut givit uttryck
ifråga om beredandet av möjlighet för hushållningssällskap att, där särskilda förhållanden
föranledde därtill, i stadgarna intaga bestämmelser om hållande av mera
än ett ordinarie sammanträde årligen, torde givetvis vara, att stadgande^ i 22 §
måste tolkas så, att reseersättning och dagtraktamente skulle utgå jämväl vid ett
andra ordinarie sammanträde. En sådan bestämmelse funne lantbruksstyrelsen
fullt konsekvent. Styrelsens uppfattning härutinnan hade icke rubbats genom de
framförda betänkligheterna med anledning av att det kunde förutsättas, att ett
andra ordinarie sammanträde inom vissa hushållningssällskap kunde komma att få
ambulerande karaktär, varigenom resekostnaderna skulle kunna fördyras. Såsom
framginge av styrelsens utredning rörande kostnaderna för ombud och förvaltningsutskott,
medförde ombudens resor och dagtraktamenten icke alltför kännbara
kostnader. Styrelsen förutsatte nämligen, att kostnaderna för ombudens resor
och dagtraktamenten vid ordinarie sammanträden icke skulle utgå direkt av statsmedel
utan av sällskapens för ändamålet ökade årsanslag av statsmedel. Två
ordinarie sammanträden torde för övrigt icke föranleda en fördubbling av ifrågavarande
kostnader utan endast en jämförelsevis mindre ökning därav. En anordning
med två ordinarie sammanträden torde nämligen i regel medföra, att dagtraktamente
endast utginge för en sammanträdesdag vid vardera sammanträdet.

Med hänsyn till de av mig tillstyrkta ändrade grunderna för fördelning
av allmänna anslaget till hushållningsssällskapen anser jag mig
böra biträda även den av lantbruksstyrelsen sålunda anförda uppfattning
ifråga om rese- och traktamentsersättning och har jag i syfte att
tydligare giva uttryck åt denna uppfattning låtit i viss mån omarbeta
lydelsen av första momentet. Jag vill här ånyo framhålla, att den för -

Departe Tnentschefev -

20

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 107.

höjning av allmänt anslag, som jag förklarat hushållningssällskapen
böra beviljas i anledning av skyldigheten att gälda rese- och traktamentsersättning
åt lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskott,
är beräknad efter allenast ett ordinarie sammanträde årligen.

Stadgandet i tredje momentet i 22 §, att ersättning för inställelse
vid av Kungl. Maj:t utlyst extra sammanträde skall utgå direkt av statsmedel,
förutsätter medgivande av riksdagen, att sådan ersättning må
utbetalas från nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentepenningar.
Dylikt medgivande bör alltså nu liksom föregående år
begäras.

34 §.

I 1 mom. av denna paragraf bör »årssammanträden» ändras till
»sammanträden».

De paragrafer eller moment av förslaget till kungörelse med allmänna
grunder för hushållningssällskaps organisation, som jag här förut
icke berört, äro lika lydande med motsvarande paragrafer och moment
i det föregående år framlagda förslaget. Andra kammaren godkände
då för sin del jordbruksutskottets uttalande, att mot dessa delar av kungörelsen
intet vore att erinra. Första kammaren ingick ej i detaljbehandling
av författningsförslagen. Vid sådant förhållande anser jag mig''
nu kunna beträffande dessa delar av kungörelseförslaget inskränka mig
till att hänvisa till vad i föregående års proposition därom anförts.

Departementschefen uppläser härefter de såsom bilaga A, B, och C
till detta protokoll fogade förslag dels till förordning angående visst
villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap, dels till kungörelse med
allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation, dels ock till förordning
angående fördelning av allmänt anslag till hushållningssällskapen
såsom ersättning för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.

Härefter yttrar departementschefen vidare:

På grund av vad jag i detta ärende anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

21

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 107.

dels antaga förslaget till förordning angående visst villkor för statsbidrag
åt hushållningssällskap (Bilaga A) och därvid yttra sig över förslaget
till kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps
organisation (Bilaga B),

dels medgiva, att från och med 1925 må av nionde huvudtitelns
ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar i fråga om
sådant extra sammanträde med hushållningssällskap, varom Kungl. Maj:t
förordnat, till envar därvid närvarande röstberättigad utgå dagtraktamente
för en sammanträdesdag jämte ersättning för resekostnader till
och från sammanträdet, allt enligt samma grunder, som gälla för landstingsmän
vid landstingssammanträde,

dels ock antaga förslaget till förordning angående fördelning av
allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel (Bilaga C).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

Bilaga A.

Förslag

till

förordning angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap.

Härigenom förordnas, att hushållningssällskap, som från och med
den 1 januari 1925 vill komma i åtnjutande av statsbidrag för sin
verksamhet, skall äga stadgar, som fastställts av Kungl. Maj:t.

För att erhålla dylik fastställelse, skola stadgarna vara avfattade
i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t fastställda allmänna
grunder för hushållningssällskaps organisation.

På Kungl. Maj:t må dock ankomma att, där särskilda skäl därtill
föranleda, medgiva hushållningssällskap att, utan hinder av vad sålunda
stadgats, för kalenderåret 1925 komma i åtnjutande av statsbidrag.

Bilaga B.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation.

Härigenom förordnas, att hushållningssällskaps stadgar för att
kunna fastställas till efterrättelse från och med den 1 januari 1925
skola vara avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med följande allmänna
grunder för hushållningssällskaps organisation.

Ändamål, verksamhetsområde och ledamotskap.

1 §■

Hushållningssällskaps ändamål är att främja lanthushållningen och
därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd.

Hushållningssällskap skall till verksamhetsområde hava visst län,
dock att dels Kalmar län och Ålvsborgs län må vart för sig uppdelas

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

i två hushållningssällskap dels ock Stockholms län och Stockholms stad
må hänföras till samma hushållningssällskap.

Angående hushållningssällskaps uppdelning i underavdelningar
stadgas i 27 §.

2 §’

Envar kommunalt röstberättigad, vilken idkar i 1 § omförmäld
näring, äger, efter därom gjord, av ledamotsavgift åtföljd skriftlig anmälan,
inträda såsom ledamot i hushållningssällskap, inom vars område
näringen idkas.

Hushållningssällskap äger därjämte genom val medelst enkel röstövervikt
utse ledamöter i sällskapet.

3 §•

Ledamot skall till hushållningssällskapet erlägga avgift antingen
årligen med högst tre kronor eller en gång för alla med lägst tjugu
gånger den årliga avgiften.

Hedersledamot och korresponderande ledamot må befrias från erläggande
av ledamotsavgift.

Annan avgift må hushållningssällskap ej påföra ledamot.

4 §•

1 mom. Ledamot, som utträder ur hushållningssällskap, är skyldig
att erlägga ledamotsavgift för det kalenderår, varunder utträdet sker.

2 mom. Ledamotskap vare förverkat, därest ledamot

underlåter att erlägga ledamotsavgift sist inom en månad från dag,

som härför bestämts i ledamoten skriftligen delgiven betalningsanmodan,

förklaras omyndig, eller

genom laga kraftvunnet utslag ådömes sådan straffpåföljd, som
angives i 2 kap. 19 § strafflagen.

Beslutanderätt och sammanträden.

5 §•

1 mom. Hushållningssällskaps beslutanderätt skall, i den mån
den ej tillkommer sällskapets förvaltningsutskott, utövas å hushållningssällskapets
sammanträden av valda ombud jämte förvaltningsutskottets
ledamöter.

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

2 mom. Ombuden, vilka väljas till antal och på sätt, varom förmäles
i 13—16 §§, benämnas lantbruksombud.

3 mom. Angående förvaltningsutskott, som är hushållningssällskaps
styrelse, stadgas i 17—20 §§.

4 mom. Vid hushållningssällskaps sammanträde äger varje lantbruksombud
eller ledamot i förvaltningsutskottet en röst. Ledamot i
förvaltningsutskott må dock icke deltaga i val av revisorer för granskning
av förvaltning, för vilken han är ansvarig, eller i beslut om ansvarsfrihet
för sådan förvaltning.

6 §.

1 mom. Hushållningssällskap skall årligen på därom i stadgarna
angiven tid hålla ordinarie sammanträde.

2 mom. Extra sammanträde hålles, då förvaltningsutskottet finner
sådant erforderligt eller då Kungl. Maj:t därom förordnar.

3 mom. Kungörelse om hushållningssällskaps sammanträde skall
utfärdas av ordföranden och införas i en eller flera av länets mest spridda
tidningar, i fråga om ordinarie sammanträde minst två månader och
i fråga om annat sammanträde minst en månad före den dag, då sammanträdet
skall börja. Ordföranden åligger därjämte att i god tid förut
och minst en vecka före sammanträdets början låta tillsända varje
lantbruksombud och ledamot av förvaltningsutskottet meddelande om
plats och tid för sammanträdet, avtryck av förvaltningsutskottets framställningar
och väckta motioner samt föredragningslista över förekommande
ärenden, vilken, i den män så är möjligt, skall upptaga förvaltningsutskottets
förslag i varje ärende.

Sådan fullständig föredragningslista samt tillhörande framställningar
och motioner skola senast vid sammanträdets öppnande i erforderligt
antal finnas tillgängliga å sammanträdeslokalen.

7 §■

Motion skall för att kunna upptagas till behandling vid ordinarie
sammanträde ingivas till förvaltningsutskottet senast 45 dagar före
sammanträdets början.

8 §•

1 mom. Med undantag för fall, som i 2 mom. angives, må följande
ärenden upptagas och avgöras allenast vid hushållningssällskaps ordinarie
sammanträde:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107. 25

1) inval av ledamöter;

2) val av ordförande och vice ordförande;

3) val av ledamöter i förvaltningsutskottet och suppleanter för
dem;

4) val av revisorer och suppleanter för dem;

5) fastställande av utgifts- och inkomststat samt i övrigt beslut
om utgifter, i den mån detta ej anförtrotts åt förvaltningsutskottet; 6)

avgivande av förslag i fråga om antalet lantbruksombud för
hushållningssällskapet;

7) indelning i valkretsar;

8) bestämmande av antalet underavdelningar och området för
envar av dessa;

9) fastställande av stadgar för underavdelningar; samt

10) förslag till ändring av sällskapets stadgar.

2 mom. Kungl. Maj:t äger föreskriva, att vid extra sammanträde,
varom Kungl. Maj:t förordnat, skall behandlas ärende, som i 1 mom.
angives.

9 §•

Vid hushållningssällskaps sammanträde, vars förhandlingar äro
offentliga, äger envar ledamot av sällskapet rätt att yttra sig.

Landshövding i länet, som ej är ledamot, äger ändock deltaga i
överläggningarna men ej i besluten. År ej landshövding tillsatt eller
förordnad eller har han förhinder, äger den i tjänsten äldste avdelningschefen
i länsstyrelsen sagda rätt.

10 §.

Hushållningssällskap må ej fatta beslut, därest icke minst hälften
av de enligt 5 § 1 mom. röstberättigade äro närvarande.

Om av sådan anledning beslut ej kan fattas i ärende, som avses
i 8 § 1 mom. under 2)—10), skall för ärendets förnyade behandling
sammanträdet ajourneras till viss bestämd dag, därvid tillstädeskommande
röstberättigade avgöra ärendet. Till sådant ajournerat sammanträde
åligger det ordföranden att låta skriftligen kalla samtliga
lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskottet med angivande
av förekommande ärende och de tillstädeskommandes rätt att avgöra
detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 85 käft. (Nr 107.)

4

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

11 §•

Finner hushållningssällskap ärende vara av den beskaffenhet, att
före avgörandet ytterligare beredning erfordras, må ärendet för sådan
beredning överlämnas till särskilt utsedda personer.

Skola två eller flera personer utses för dylik beredning, sker valet
proportionellt, därest sådant äskas av minst så många närvarande röstberättigade,
som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga närvarande
röstberättigades antal delas med det antal personer, valet avBer,
ökat med 1. Då valet sker proportionellt, skall iakttagas vad om proportionellt
valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m. är föreskrivet.

12 §.

1 mom. Vid sammanträde skall omröstning ske öppet, dock att,
där i fråga om annat val än inval av ledamot någon röstberättigad eller
eljest en tiondel av närvarande röstberättigade det äskar, omröstningen
skall förrättas med slutna sedlar.

2 mom. Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskott
skall ske proportionellt, därest sådant äskas av minst så många närvarande
röstberättigade, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga
närvarande röstberättigades antal delas med det antal personer, valet avser,
ökat med 1. Då valet sker proportionellt, skall iakttagas vad om proportionellt
valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
in. m. är föreskrivet.

Vid val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet må
olika avgångstid ej bestämmas. Då ledighet efter ordinarie ledamot uppstår,
skall vederbörande suppleant tjänstgöra intill mandattidens utgång.

3 mom. För att gälla såsom hushållningssällskaps beslut erfordras
i följande ämnen, att två tredjedelar av de röstande förena sig om beslutet:

1) beviljande av anslag till nya ändamål och behov;

2) beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt; samt

3) höjande av utgiftsbelopp, som förvaltningsutskottet föreslagit.

Lantbruksombud.

13 §.

Efter förslag av hushållningssällskap fastställer Kungl. Maj:t tills
vidare för viss tid antalet lantbruksombud för sällskapet med hänsyn till

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

dess ledamotsantal samt folkmängd inom och areal av sällskapets område,
varvid iakttages, att antalet lantbruksombud icke må utan vägande skäl
väsentligt avvika från antalet landstingsmän inom länet.

14 §.

1 mom. För val av lantbruksombud har hushållningssällskap att
för samma tid, för vilken Kungl. Maj:t bestämt antalet ombud, indela
sällskapets område i valkretsar, var och en bestående av en eller flera
underavdelningars områden. Underavdelnings område må, där så erfordras
med hänsyn till särskilda lokala förhållanden, uppdelas i valdistrikt.

2 mom. För varje lantbruksombud väljes minst en suppleant.

3 mom. Lantbruksombud och suppleanter väljas för en tid av
högst fyra år.

15 §.

Rösträtt vid val av lantbruksombud äger envar inom valkretsen
kommunalt röstberättigad ledamot av hushållningssällskapet, dock ej
sådan betalande ledamot, som senare än två månader före valet betalt
forsta ledamotsavgiften.

Valbar till lantbruksombud är envar röstberättigad ledamot.

16 §.

1 mom. Kungörelse om förrättande av val av lantbruksombud
skall utfärdas av förvaltningsutskottet samt i god tid förut och minst
en vecka före den dag, då valet skall ske, införas i en eller flera av
länets mest spridda tidningar. Samtidigt med utfärdandet av kungörelsen
tillställer förvaltningsutskottet varje valförrättare förteckning över de
enligt 15 § röstberättigade ledamöter, som tillhöra valkretsen, respektive
valdistriktet (röstlängd).

2 mom. Val av lantbruksombud sker med slutna sedlar. Mellan
lika röstetal skiljer lotten.

I valkrets med flera valdistrikt verkställes sammanräkningen vid
offentlig, i god tid förut kungjord förrättning av en av förvaltningsutskottet
utsedd nämnd.

3 mom. Vid val av lantbruksombud föres protokoll. Sedan val
ägt rum, åligger det valförrättaren att omedelbart till förvaltningsutskottet
insända valprotokollet.

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

Förvaltningsutskott och befattningshavare.

17 §•

1 mom. Förvaltningsutskottet består av

hushållningssällskapets ordförande, vice ordförande och sekreterare,
vilka utöva samma befattningar inom utskottet,

en av Kungl. Maj:t utsedd ledamot, samt

högst 8 därtill av hushållningssällskapet bland dess ledamöter för
en tid av högst fyra år valda ledamöter.

För envar av de valda ledamöterna väljes minst en suppleant.

Kungl. Maj:t äger jämväl utse suppleant för den av Kungl. Maj:t
utsedde ledamoten.

18 §.

Annan hushållningssällskapets befattningshavare, än ovan nämnts,
må icke vara ledamot eller suppleant i utskottet.

19 §.

Förvaltnin gsutskottet åligger,

att med uppmärksamhet följa utvecklingen av i 1 § angivna näringar
och verka för deras förkovran samt att i sådant syfte för hushållningssällskapet
framlägga förslag i frågor, som falla inom området
för sällskapets verksamhet;

att handhava sällskapets ekonomiska angelägenheter och att uppgöra
förslag till inkomst- och utgiftsstat;

att bereda alla ärenden, innan de överlämnas till hushållningssällskapets
avgörande;

att ombesörja verkställandet av hushållningsskapets beslut;

att avgiva av statens verk och myndigheter begärda yttranden och
uppgifter ävensom lämna biträde för införskaffande genom sällskapets
underavdelningar av uppgifter till jordbruksräkningar och jordbruksstatistik
i övrigt;

att, under iakttagande av vad i 21 § stadgas, tillsätta sekreterare;
samt

att tillsätta skattmästare och övriga befattningshavare.

20 §.

Förvaltningsutskottet må ej fatta beslut, därest icke minst två
tredjedelar av dess samtliga ledamöter äro närvarande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

29

Då sekreterartjänst hos hushållningssällskap skall tillsättas, förklarar
förvaltningsutskottet tjänsten till ansökning ledig, med föreläggande
av viss tid, icke understigande 30 dagar, inom vilken ansökningar
skola vara inkomna till utskottet.

Bland de sökande uppsätter förvaltningsutskottet på förslag tre,
därest så många sökande finnas, varefter förslaget och tillhörande ansökningshandlingar
insändas till lantbruksstyrelsen.

Ej må någon antagas till sekreterare, som icke med hänsyn till
teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet förklarats till platsen kompetent
av lantbruksstyrelsen eller, efter besvär över av lantbruksstyrelsen
meddelat beslut, av Kungl. Maj:t.

Resekostnads- och tvaktamentsersättning.

22 §.

1 mom. Envar vid hushållningssällskaps ordinarie sammanträde
närvarande röstberättigad åtnjuter ej mindre ersättning för resekostnaden
fram och åter än även dagtraktamente dock för högst tre sammanträdesdagar
årligen allt enligt samma grunder, som gälla för landstingsmän
vid landstingssammanträde.

2 mom. Har Kungl. Maj:t enligt 6 § 2 mom. förordnat om extra
sammanträde, åtnjuter envar därvid närvarande röstberättigad efter
samma grunder, som i 1 mom i denna paragraf angives, dagtraktamente
under en sammanträdesdag jämte ersättning för resekostnaden till och
från sammanträdet.

3 mom. Ersättning enligt 2 mom. gäldas direkt av statsmedel.

23 §.

Ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet ävensom revisor
eller revisorssuppleant åtnjuta vid fullgörande av sitt uppdrag dagtraktamente
och resekostnadsersättning efter enahanda grunder, som angivits
i 22 §, dock att åtnjutande av dagtraktamente ej är begränsat
till visst antal dagar.

Revision.

24 §.

1 mom. Hushållningssällskaps räkenskaper och förvaltning skola
granskas av två eller flera revisorer.

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

En av revisorerna skall förordnas av vederbörande länsstyrelse.
Landsting, som beviljat anslag till hushållningssällskap, äger utse en
revisor. Övriga revisorer väljas av hushållningssällskapet.

För envar revisor må jämväl utses suppleant.

2 mom. Avskrift av revisionsberättelse skall av förvaltningsutskottet
omedelbart efter berättelsens avgivande tillställas lantbruksstyrelsen.

Protokoll, och årsberättelse.

25 §.

Vid hushållningssällskaps och förvaltningsutskotts sammanträden
skall föras protokoll.

Protokollet skall innehålla förteckning å de vid sammanträdet närvarande
röstberättigade samt i korthet angiva beskaffenheten av varje
föredraget ärende och det beslut, som fattats däri, ävensom, där omröstning
ägt rum, uppgift om huru röstniDgen utfallit. Röstberättigad, som
vid besluts fattande tillhört minoriteten, äger rätt att få detta antecknat
till protokollet. I övrigt står det varje röstberättigad öppet att senast
vid protokollets justering skriftligen anföra de skäl, på vilka vederbörande
stöder sin mening, och skola sådana anföranden bifogas protokollet.

Protokoll skall justeras av ordföranden och två därtill utsedda
justeringsmän inom femton dagar från sammanträdets avslutande.

26 §.

Hushållningssällskap åligger att varje år före utgången av april
månad till lantbruksstyrelsen avgiva berättelse över de av sällskapet
under föregående år vidtagna åtgärder till främjande av lanthushållningen
och därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd, vid vilken
berättelse skola fogas uppgifter rörande sällskapets ekonomi, avfattade
å räkenskapstablå enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär.

Underavdelningar.

27 §.

Underavdelning av hushållningssällskap skall inrättas i varje socken
eller, där särskilda lokala förhållanden så påkalla, annat motsvarande
område.

Dessutom må för härad, tingslag eller motsvarande område i enlighet
med närmare bestämmelser i sällskapets stadgar inrättas högre
underavdelning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

31

28 §.

Underavdelnings ändamål är att inom sitt område främja hushållningssällskapets
verksamhet i enlighet med de bestämmelser, som
finnas intagna i hushållningssällskapets stadgar eller eljest blivit av
hushållningssällskapet fastställda.

Underavdelning har att lämna biträde vid jordbruksräkningar ävensom
vid insamlande av uppgifter i övrigt för jordbruksstatistiken.

29 §.

Underavdelning väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

30 §.

Om underavdelnings sammanträde åligger det avdelningens ordförande
att i god tid förut och minst eu vecka före sammanträdet på
lämpligt, i stadgarna angivet sätt meddela avdelningens ledamöter.

Vid underavdelnings sammanträde skall föras protokoll, som av
ordföranden och två därtill utsedda justeringsmän skall justeras inom
femton dagar från sammanträdets avslutande.

Matrikel.

31 §.

För varje hushållningssällskap skall finnas eu fullständig och tillförlitlig
matrikel, upptagande de olika underavdelningarna och de sällskapets
ledamöter, som tillhöra varje avdelning.

Besvär.

32 §.

Ledamot av hushållningssällskap, som förmenar, att något sällskapets
beslut fattats i strid mot de i sällskapets stadgar meddelade
bestämmelser eller att val av lantbruksombud, i vilket ledamoten ägt
deltaga, icke skett i föreskriven ordning, må däröver hos Kungl. Maj:t
anföra besvär, som skola ingivas till jordbruksdepartementet inom 30
dagar, räknat från dagen för beslutets justerande.

33 §.

Ledamot av underavdelning, som förmenar, att något underavdelningens
beslut fattats i strid mot underavdelningens eller hushållnings -

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

sällskapets stadgar, må däröver hos förvaltningsutskottet anföra besvär
inom 30 dagar, räknat från dagen för beslutets justerande.

Över förvaltningsutskottets beslut i anledning av besvär rörande
tillämpningen av hushållningssällskapets stadgar, må besvär föras hos
Kungl. Maj:t i den ordning 32 § stadgar om besvär över hushållningssällskaps
beslut. Förvaltningsutskottets beslut över besvär rörande tilllämpningen
av underavdelnings stadgar må ej överklagas.

Förslag till stadgar och ändring däri.

34 §.

1 mom. Förslag till stadgar eller ändring däri skall, för att anses
antaget av hushållningssällskap, hava godkänts vid två på varandra
följande ordinarie sammanträden.

2 mom. Förslag, varom i 1 mom. sägs, ingives för erhållande
av Kungl. Maj:ts fastställelse till jordbruksdepartementet.

35 §.

Utöver stadganden i överensstämmelse med de i 1—34 §§ härovan
angivna grunder må i hushållningssällskaps stadgar intagas de ytterligare,
emot samma grunder ej stridande bestämmelser, som med hänsyn
till särskilda lokala förhållanden, sällskapet åliggande uppgifter eller
eljest anses erforderliga.

Intill dess lantbruksombud blivit valda, utövas hushållningssällskaps
beslutanderätt enligt för sällskapet förut gällande stadgar.

Genom denna kungörelse upphäves föreskrifterna i Kungl. Maj:ts
brev till lantbruksstyrelsen den 28 oktober 1910 (bih. nr 79) angående
förnyade allmänna grunder för hushållningssällskapens i riket organisation.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

38

Bilaga C.

Förslag

till

förordning angående fördelning av allmänt anslag till hushållningssällskapen
såsom ersättning för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.

Härigenom förordnas som följer:

Vid fördelning av anslag, som av riksdagen beviljas för beredande
av ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel, skall så förfaras, att ett grundbelopp av
10,000 kronor tillföres varje hushållningssällskap samt att därefter av
anslagets återstod sex tiondelar fördelas efter den med jordbruk och
fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena, tre
tiondelar efter den övriga folkmängden inom samma områden, dock att,
där stad inom hushållningssällskaps område har mera än 10,000 invånare,
av överskjutande invånarantalet medräknas allenast tjugu procent,
och en tiondel efter arealen av sällskapens områden.

Fördelning, som här avses, verkställes för tioårsperioder, börjande
med 1925. Vid fördelningen beräknas folkmängden enligt senast hållna
folkräkning.

Statskontoret har att under juli varje år utbetala ersättningsbeloppen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1925, från och med
vilken dag förordningen den 15 juni 1922 (nr 299) angående allmänt
anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket
indragna brännvinsförsäljningsmedel skall upphöra att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 85 höft. (Nr 107.)

O

34

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 107,

Bilaga D.

Beräkning ar flasa rese- och traktamentskostnader i händelse av hushållningssällskapens

omorganisation.

1

Hushållningssällskap

1

0

m

bud

e n

Förvaltningsutskottet

An

tal

Kostnader lör

An-

tal

Kostnader

fö

r

Total-

kostnader

kronor

Resor

kronor

Dagtrakta-

menten

kronor

Summa

kronor

Resor

kronor

Dagtrakta-

menten

kronor

Summa

kronor

Stockholms läns o. stads

52

1,530

624

.

2,154

_„

9

3,177

36

1,296

—

4,473

36

6,627

86

Uppsala

läns

31

395

25

11,116

—

1,511

25

9

1,071

—

1,224

—

2,295

—

3,806

25

Södermanlands

»

44

888

—

528

—

1,416

—

9

1,770

—

1,224

—

2,994

—

4,410

—

Östergötlands

54

936

—

642

—

1,578

-

9

1,296

—

1,188

—

2,484

—

4,062

—

Jönköpings

»

49

810

—

576

—

1,386

—

9

1,944

—

1,188

—

3,132

—

4,518

—

Kronobergs

»

34

593

91

402

—

995

91

9

1,860

84

1,296

—

3,156

84

4,152

75

Kalmar läns norra ......

18

352

—

1 648

—

1,000

—

9

2,256

-

*1,836

—

4,092

—

5,092

—

Kalmar » södra ......

37

481

—

444

—

925

—

9

1,296

—

1,296

—

2,592

—

3,517

—

Gottlands

läns

20

280

—

240

—

520

—

9

800

-

1,188

1,988

—

2,508

—

Blekinge

»

33

1,104

—

396

—

1,500

—

9

1,204

—

1,296

—

2,500

—

4,000

—

Kristianstads

50

913

75

600

—

1,513

75

9

1,560

60

1,296

—

2,856

60

4,370

35

1 Malmöhus

»

74

1,332

—

888

—

2,220

—

9

1,944

—

1,296

—

3,240

—

5,460

—

! Hallands

»

32

616

—

384

—

1,000

—

9

1,704

—

1,296

—

3,000

—

4,000

—

j Göteborgs o Bohus »

49

1,086

20

61,029

—

2,115

20

9

3,746

16

3 2,268

—

6,014

16

8,129

86

j Älvsborgs läns

norra...

34

850

—

408

—

1,258

—

9

2,700

-

2,808

—

5,508

—

6,766

—

! Älvsborgs »

södra.. ■

29

350

—

3 690

—

1,040

—

9

1,254

—

1,296

—

2,550

—

3,590

j Skaraborgs

läns

56

1,590

—

12,016

—

3,606

—

9

3,024

-

1,296

—

4,320

—

7,926

—

Värmlands

59

1,534

—

708

—

2,242

9

2,808

—

1,296

—

4,104

—

6,346

—

! Örebro

46

1,206

—

552

—

1,758

—

9

2,903

—

1,296

—

4,199

—

5,957

—

Västmanlands

»

35

490

—

11,260

—

1,750

—

9

1,512

-

1,296

—

2,808

—

4,558

—

Kopparbergs

»

55

1,220

—

11,980

—

3,200

—

9

2,000

—

1,296

—

3,296

—

6,496

—

Gävleborgs

»

50

1,425

—

*1,494

—

2,919

—

9

2,268

—

7 2,016

—

4,284

—

7,203

—

Västernorrlands

»

59

6,136

—

708

—

6,844

9

11,232

—

13,888

—

15,120

—

21,964

—

Jämtlands

29

950

—

348

—

1,298

9

1,620

—

1,248

—

2,868

—

4,166

—

! Västerbottens

38

3,336

—

1,364

—

4,700 —

9

1,504

1,296

—

2,800

—

7,500

Norrbottens

>

40

1,203

10

11,440

—

2,643 to

9

2,760

—

1,224

—

3,984

6,627

10

;

Summa

31,608

21

| 21,485

—

| 53,093 2 lj

| 61,214 96

39,444

100,658

96

153,752! 17

1 3 dagar; 2 2 å 3 dagar; 3 2 dagar; 4 delvis 2 dagar; 6 1 s/4 dag; 6 1 3/t dag varje gång;
1 1 å 2 dagar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

35

Bilaga B.

Statsunderstöd = 4,200,000 kronor.

Hushållningssällskap

!

i

Intet grundanslag.
Totalbeloppet för-delas med 3/s till
jordbruks- och
fiskarbefolkningen
och 8/ö i förhål-lande till den öv-riga befolkningen

Kronor approx.

Grundanslag =
15,000 kr. Resten
fördelas med 8/s
i förhållande till
jordbruks- och
fiskarbefolkningen
och Vs i förhål-lande till den
övriga befolk-ningen

Kronor approx.

Grundanslag =
15,000 kr. Resten
fördelas med %
i förhållande till
jordbruks- och
fiskarbofolkn.

Vs till övriga
befolkningen o.

Vs till totalare-alen (vissa beräk-ningar rörande
folkmängden)

Kronor approx.

Grundanslag =

15,000 kr. Resten
fördelas med fl/io
i förhållande till
jordbruks- och
fiskarbefolkn.

3/io till övriga
befolkningen o.
Vio till totalare-alen (vissa beräk-ningar rörande
folkmängden)

Kronor approx.

Grundanslag =
10,000 kr. Resten
fördelas med e/io
i förhållande till
jordbruks- och
fiskarbefolkn.,

3/io till övriga
befolkningen o.

Vio till totalare-alen (vissa beräk-ningar rörande
folkmängden)

Kronor approx.

1

2

3

4

6

6

Stockholms lans o. stads

175,960

174,620

175,580

201,690

203,910

Uppsala

läns

103,230

108,640

98,080

102,700

99,500

Södermanlands

147,070

148,410

133,460

139,560

138,460

Östergötlands

»

233,720

227,010

195,450

206,100

208,810

Jönköpings

>

176,970

175,500

165,500

170,890

170,320

] Kronobergs

138,170

140,330

141,380

143,040

142,190

j Kalmar läns norra ......

66,360

75,210

74,770

76,180

72,700

; Kalmar » södra______

122,870

126,450

117,890

123,250

123,000

: Gottlands

läns

49,400

59,810

59,840

60,570

56,420

Blekinge

118,020

122,060

102,940

111,450

109,520

Kristianstads

»

196,710

193,450

180,010

189,720

190,690

Malmöhus

337,380

321,050

229,190

258,390

261,760

Hallands

»

125,400

128,760

119,140

124,390

123,290

Göteborgs o. Bohns »

271,970

260,910

166,400

185,040

185,810

Älvsborgs läns

norra ...

132,740

135,410

129,340

134,730

133,390

Älvsborgs »

södra ...

115,150

119,460

113,810

115,840

114,150

Skaraborgs

läns

213,370

209,430

201,130

208,390

210,170

Värmlands

»

218,920

213,590

215,130

216,680

218,820

Örebro

*

163,220

163,080

145,070

152,970

153,610

Västmanlands

»

125,790

129,110

118,340

124,440

122,360

Kopparbergs

188,380

185,880

207,250

200,370

202,260

Gävleborgs

190,880

188,160

176,490

181,200

182,200

Västernorrlands

»

199,300

195,800

203,950

202,740

204,170

Jämtlands

»

102,800

108,260

185,640

148,590

148,200

Västerbottens

»

149,530

150,620

240,240

197,130

198,440

Norrbottens

136,690

138,990

303,980

223,950

225,850

Summa

4,200,000

4,200,000

4,200,000

4,200,000

4,200,000 i

36 Kungi. Maj:ts proposition Nr 107.

Bilaga F.

Angående fördelning av ett eventuellt till 2,500,000 kronor förhöjt statsanslag till hushållningssällskapen.

i

Hushållningssällskap

.

! ''|

Folkmängden enligt folkräk-ningen den 31 december 1910

Hushåll-

nings-

sällskapens

totalareal

kvkm.

Statsunderstöd
2,500,000 kronor

Fördelning av

Summa
av ordinarie
och extra
anslag
för 1923

kronor

1

T . , l

I jord- j

bruk och r ,

fiske l0yng be''
“ , 1 folkning

syssel- 1 8

satt

..

Övrig befolk-ning sedan i
städer med
mer än 10,000
invånare ut-över detta
antal med-räknats 20 %
av den öv-riga befolk-ningen

Fördelning:
Grundanslag

10,000 kronor.
Resten fördelas:
®/xo på i Jordbruk
och fiske syssel-satt befolkning;
®/io på reduc. övrig
befolkning; Vio på
totalarealen

kronor

ordinarie an-slaget å 2,100,000
kronor i enlig-het med Kungl.

Maj:ts kun-görelse den 15
Juni 1922
(nr 299)

kronor

extra an-slaget å 249,000
kronor i enlig-het med de i
1923 års stats-verksproposi-tion före-slagna grunder

kronor

i

2 !

3

4

5

6

7

8

9

Stockholms läns o. stads

82,046

489,458

222,752

7,876

5,

120,243

70

86,581

88

10,158

19

96,740

07

Uppsala

läns

54,999

73,172

60,404

5,313

31

60,883

47

55,180

58

7,018

06

62,198

64

Södermanlands

»

81,558

97,010

82,321

6,811

06

83,031

01

74,105

78

8,910

58

83,016

36

Östergötlands

121,616

172,563

136,929

11,049

22

123,029

41

112,217

26

12,721

78

124,938

9 9

Jönköpings

»

99,992

114,462

100,887

11,522

02

101,145

57

87,127

65

10,212

77

97,340

42

Kronobergs

»

87,799

70,166

70,166

9,909

87

85,154

03

70,358

90

8,535

89

78,894

79

Kalmar läns norra

39,289

38,526

38,526

4,772

86

45,649

56

39,008

97

5,400

90

44,409

87

Kalmar » södra

69,213

81,101

76,673

6,766

88

74,244

71

63,925

47

7,892

55

71,818

02

Gottlands

läns

31,527

23,690

23,690

3,159

78

36,393

12

35,000

—

5,000

—

40,000

_i

Blekinge

60,079

89,280 75,333

3,014

73

66,582

so

61,657

42

7,665

74

69,323

16

Kristianstads

122,209

106,098j 104,843

6,456

05

112,725

18

96,151

53

11,115

15

107,266

68

Malmöhus

»

138,064

319,150

227,802

4,847

29

153,134

70

157,441

31

17,244

19

174,686

10

Hallands

»

76,502

70,722

64,048

4,921

26

74,408

12

64,883

23

7,988

3 2

72,871

55

Göteborgs o. Bohus

»

96,024

285,2461 156,932

5,047

16

109,951

32

128,447 9 4

14,344

80

142,792

74

Älvsborgs läns norra ...

79,619

76,038

76,038

6,600

71

80,149

95

67,888| 78

8,288

88

76,177

66

Älvsborgs » södra..

73,048

58,987

49,754

6,129

76

69,214

68

60,419|04

7,541

90

67,960

94

Skaraborgs

läns

141,338

99,946

99,946

8,480

37

123,801

52

103,975j 13

11,897

51

115,872

64

Värmlands

»

129,278

130,857

125,003

19,323

52

128,717

18

105,864(53

12,086

45

117,950

98

Örebro

»

82,808

124,213

108,147

9,134

49

91,646

36

81,403

95

9,640

40

91,044

85

Västmanlands

»

66,010

89,910

82,594

6,755

96

73,879

47

64,883

51

7,988

35

72,871

86

Kopparbergs

»

101,513

132,360

131,094

30,014 88

119,302

60

92,682

84

10,768

28

103,451

12

Gävleborgs

»

83,080

170,712

149,421

i 19,728

—

107,902 80

93,367

3 2

10,836

78

104,204

05

Västernorrlands

101,986

148,526

143,043

1 25,532j5i

120,39116 5

97,005

52

11,200

55

108,206 0 7

Jämtlands

»

65,231

52,884

52,884

i 51,555! 50

88,571183

55,069

24

7,006

92

62,076 it

Västerbottens

»

106,128 55,238

55,238

58,934 34

117,13o|7S

75,587

49

9,058

75

84,646 24

Norrbottens

81,704

79,428

79,428

105,520 29

132,714l4S

69,764

13

8,476

41

78,240 54

Summa

|2,272,66o|3,249,843

2,593,996

139,178

34

2,500,00o|—

2,100,000

| —

249,000

—

(2,349,000

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.