Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.
1
Nr 105.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1923—1924 till statens lönenämnder och statens bostadsnämnd;
given Stockholms slott den 9 mars 1923.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härigenom föreslå riksdagen
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Begenien i statsrådet å Stockholms slott
den 9 mars 1923.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Schlyter, Örne.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen
anför chefen för finansdepartementet, statsrådet
Thorsson, följande:
I innevarande års statsverksproposition bar Kungl. Magt under
sjunde huvudtiteln, punkterna 22 och 23, föreslagit riksdagen beräkna
särskilda anslag för statens allmänna lönenämnd och för statens bostadsBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 83 käft. (Nr 105.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.
nämnd med 70,000 kronor, respektive 10,000 kronor. Till statsrådsprotokollet
den 8 januari 1923 framhöll jag, att vissa med anslagsberäkningen
sammanhängande organisationsfrågor vid tiden för statsverkspropositionens
avlåtande till riksdagen befunne sig på ett förberedande
stadium, men att jag hade för avsikt att söka föra fram
frågorna till årets riksdag. Då utredningen i dessa ärenden numera slutförts,
får jag ånyo anmäla dem, varvid jag tillåter mig att först upptaga
frågan om erforderliga anslag för statens lönenämnders verksamhet
och därefter behandla frågan om anslag till statens bostadsnämnd.
l:o) Anslag för budgetåret 1923—1924 till statens lönenämnders
verksamhet.
De tre lönenämnder, som inrättats i samband med genomförandet
av de senaste löneregleringarna för befattningshavare vid kommunikationsverken
och den civila statsförvaltningen samt för officerare och
underofficerare m. fl. vid armén och marinen, hava till uppgift att behandla
till dem av Kungl. Maj:t hänskjuta frågor om allmänna föreskrifter
i ämnen, som omhandlas i vederbörande avlöningsreglementen,
ävensom andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka Kungl.
Maj:t må finna lämpligt hänskjuta till nämnderna. Vart och ett av de
nämnda förvaltningsområdena har sin särskilda nämnd: kommunikationsverkens
lönenämnd, allmänna civilförvaltningens lönenämnd och försvarsväsendets
lönenämnd.
I syfte att befordra en enhetlig tillämpning av det nyinförda lönesystemet
ävensom att nedbringa kostnaderna för lönenämndernas verksamhet
har inom finansdepartementet övervägts ett förslag till sammanslagning
av de tre löuenämnderna. Inom den lönenämnd, som på så
sätt skulle uppkomma, skulle finnas representanter för de allmänna förvaltningsintressena
ävensom för tjänstemannaintressena. De senare representanterna
skulle växla alltefter arten av de ärenden, som förelåge
till behandling. På sätt förutsatts i statsverkspropositionen åsyftade
emellertid förslaget, att sammanslagningen nu endast skulle omfatta allmänna
civilförvaltningens och försvarsväsendets lönenämnder, medan
kommunikationsverkens lönenämnd tillsvidare skulle oförändrad bibehållas.
Yttranden av Över detta förslag hava yttranden avgivits av de tre lönenämnderna.
ll>d7rn™n'' Beträffande de grunder, efter vilka en eventuell sammanslagning skulle
kunna tänkas genomförd, hava meningarna inom nämnderna varit mycket
Förslag till
ning av lönenämnderna.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.
delade, och hava nämnderna i stort sett ansett sig böra åtminstone för
närvarande avstyrka en sammanslagning helt eller delvis av de nu i
verksamhet varande nämnderna. Allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets
lönenämnder hava emellertid i samband med denna fråga
funnit sig böra framhålla vissa möjligheter att nedbringa kostnaderna
för nämndernas verksamhet genom vidtagande av förenklingar i arbetssättet.
Det förslag till förändringar i löneuämndernas sammansättning, Departementssom
utarbetats inom finansdepartementet, sammanhänger delvis med che,en''
frågan om genomförande av vissa ändringar i gällande avlöningsreglemeuten.
Detta spörsmål, som jag ursprungligen haft för avsikt att få
underställt 1923 års riksdag, kan emellertid icke framläggas för denna
riksdag. På grund härav torde jämväl med prövningen av förslaget
om lönenämndernas omorganisation böra anstå.
Det är emellertid enligt min mening av stor vikt, att i lönenämndernas
sammansättning snarast möjligt sådana förändringar vidtagas,
att en förenkling av den nuvarande organisationen med tre särskilda
lönenämnder förberedes. Ledamöterna i nämnderna hava hittills
i enlighet med bestämmelserna i vederbörande avlöningsreglementen utsetts
för en tid av tre år, men det synes mig önskvärt, att för möjliggörande
av en blivande sammanslagning av nämnderna tiden för ledamöternas
förordnanden inskränkes, då frågor härefter uppstå om utseende
av nya ledamöter i nämnderna. Jag förutsätter alltså, att Kungl. Magt
må förordna ledamöter i nämnderna att tjänstgöra allenast tillsvidare
eller för kortare tid än tre år.
I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla, att en förändring
i gällande instruktioner för lönenämnderna torde böra vidtagas
för att bereda möjlighet för nämnderna att fatta beslut i mindre
viktiga frågor utan att nämnderna i sin helhet behöva sammanträda.
Genom en sådan ändring lärer jämväl någon besparing i kostnaderna
för nämuderna kunna förväntas uppstå.
Beträffande de medel, som erfordras för nämndernas verksamhet
under budgetåret 1923—1924, har jag redan till statsrådsprotokollet
den 8 januari 1923 uttalat, att vad angår kommunikationsverkens lönenämnd
kostnaderna böra liksom hittills bestridas genom anlitande av
vederbörande affärsverks driftinkomster, men att för bestridandet av
kostnaderna för de båda övriga nämnderna, vilka kostnader hittills utgått
från vederbörande huvudtitlars kommittéanslag, å riksstaten borde
uppföras särskilt anslag. Då enligt vad jag förut anfört någon sam
-
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.
matlagning icke nu torde böra ske, lära de för allmänna civilförvaltningens
och försvarsväsendets lönenämnder erforderliga medlen lämpligen
böra anvisas i form av särskilda anslag å sjunde, respektive
fjärde huvudtiteln. I fråga om beräkningen av anslagsbeloppen saknas
för närvarande annan utgångspunkt än kostnaderna för nämnderna
under år 1922. Dessa kostnader uppgingo, enligt vad jag numera inhämtat,
till 39,246 kronor 26 öre för allmänna civilförvaltningens lönenämnd
och 46.602 kronor 10 öre för försvarsväsendets lönenämnd. Vad
beträffar allmänna civilförvaltningens lönenämnd torde kostnaderna
för budgetåret 1923—1924 kunna hållas inom beloppet av kostnaderna
för år 1922, men i fråga om försvarsväsendets lönenämnd torde
på grund av förestående omregleringar, vilka lära komma att i viss
mån öka lönenämndens arbete, en mindre höjning vara erforderlig.
Jag föreslår, att anslagen bestämmas till 40,000, respektive 50,000
kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t ville föreslå riksdagen att för budgetåret 1923—1924 anvisa
dels under fjärde huvudtiteln för försvarsväsendets lönenämnd ett
extra anslag av 50,000 kronor;
dels ock under sjunde huvudtiteln för allmänna civilförvaltningens
lönenämnd ett extra anslag av 40,000 kronor.
2:o) Anslag för budgetåret 1923—1924 till statens bostadsnämnds
verksamhet.
Enligt gällande avlöningsreglementen för befattningshavare vid
kommunikationsverken och den civila statsförvaltningen ävensom för
officerare och underofficerare m. fl. vid armén och marinen skall i fall,
då innehavare av tjänstebostad ej åtnöjes med det av vederbörande
myndighet fastställda hyrespriset eller då överenskommelse därom ej
kan träffas mellan verket och bostadsinnehavaren, frågan hänskjutas
till en bostadsnämnd med i vederbörande reglemente angiven sammansättning.
Vid anmälan den 8 januari 1923 av frågan om anslag till en
statens bostadsnämnd erinrade jag, att i samband med det under nästföregående
punkt berörda spörsmålet om viss förändrad organisation av
de nuvarande lönenämnderna även uppkommit fråga, om ej de tre bostadsnämnderna
lämpligen skulle kunna sammanslås. Utom att härigenom
någon besparing skulle vara att vinna borde genom en sådan
Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.
5
anordning en såsom önskvärd ansedd större enhetlighet i bestämmandet
av ersättning för tjänstebostad kunna ernås.
Inom finansdepartementet har sedermera utarbetats förslag om
sammanslagning av de tre bostadsnämnderna, därvid den gemensamma
nämnden, liksom nu envar av nämnderna, skulle bestå av en opartisk
ordförande samt representanter för personal- och förvaltningsintressena.
De utsedda representanterna för förvaltningsintressena skulle enligt förslaget
alltid deltaga i överläggningarna och besluten, oberoende av till
vilken förvaltningsgren föreliggande ärende vore att hänföra, medan
representanter för personalintressena borde utses särskilt för envar av
de tre förvaltningsgrenarna, kommunikationsverken, allmänna civilförvaltningen,
lots- och fyrstaten däri inbegripen, samt försvarsväsendet,
och inkallas, allteftersom föreliggande ärende vore att hänföra till den
ena eller andra av berörda förvaltningsgrenar. Ledamöternas antal, nu
tre i varje nämnd, hade för tillgodoseende av olika intressesynpunkter
i den sålunda ifrågasatta gemensamma nämnden föreslagits utökat
till fem.
över detta förslag hava yttranden infordrats från envar av de nu
fungerande bostadsnämnderna.
I sitt med anledning härav avgivna yttrande har kommunikationsverkens
bostadsnämnd framhållit, att en sammanslagning otvivelaktigt
skulle bereda trygghet för att enhetliga synpunkter komme att ligga
till grund för behandlingen av frågor rörande statens tjänstebostäder.
Den vinst, som härigenom skulle stå att vinna, vore synnerligen beaktansvärd,
då det givetvis borde eftersträvas, att statens befattningshavares
bostadsförhållanden så vitt möjligt ordnades efter euhetliga
principer. Angelägenheten härav hade framstått så mycket klarare,
som de olika verken hittills ofta synts hava intagit skilda ståndpunkter
vid fastställandet av hyresersättning för tjänstebostäder. Nämnden ansåge
sig emellertid böra framhålla, att strävandet att söka ernå en likformig
behandling av alla ärenden, som tillhörde de nuvarande bostadsnämndernas
verksamhetsområden, hittills blivit på ett tillfredsställande
sätt tillgodosett bland annat därigenom, att ordföranden och vissa
ledamöter vore gemensamma i de olika nämnderna samt att nämnderna
enat sig om en gemensam sekreterare. Någon besparing syntes nämnden
genom en sammanslagning icke kunna ernås, utan syntes tvärtom
en ökning av utgifterna genom ökningen av antalet ledamöter vara
ofrånkomlig. Genom att i arbetssättet så enkla former som möjligt
Förslag till
sammanslagning
av bostadsnämnderna.
Yttranden av
bostadsnämnderna.
Departements
chefen.
6 Kungl. Majtts proposition Nr 105.
tillämpats hade utgifterna för nämnden också hållits vid relativt obetydliga
belopp. En ökning av antalet ledamöter syntes nämnden icke
vara erforderlig och dessutom kanna medföra risken, att arbetet inom
nämnden bleve tyngre och omständligare. Vad slutligen anginge den
mera fristående ställning, personalrepresentanterna enligt förslaget skulle
komma att intaga, förelågej härigenom möjligheten av att dessa lätteligen
kunde komma att vida mer, än som nu vore fallet, anse sin uppgift
vara att bevaka den företrädda personalens intressen, varigenom
ett objektivt bedömande av de till nämndens prövning hänskjuta
ärendena i viss grad kunde försvåras. Kommunikationsverkens bostadsnämnd
ansåge sig för sin del böra avstyrka den ifrågasatta sammanslagningen
och omorganisationen av bostadsnämnderna. Nämndens ordförande
var emellertid av skiljaktig mening och ansåg, att nämnden
bort avfatta sitt yttrande i huvudsaklig överensstämmelse med det utlåtande,
som allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets bostadsnämnder
avgivit.
Sistnämnda båda nämnder, vilka avgivit i allt väsentligt lika lydande
yttranden, hava framhållit, att större enhetlighet i nämndernas
arbete antagligen skulle vinnas, om detsamma, i Btället för att fördelas
på tre nämnder, koncentrerades i en enda nämnd. 1 den mån arbetet
inom allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets bostadsnämnder,
vilka ännu stode vid begynnelsen av sin verksamhet, utvecklades till
sin fulla omfattning, syntes behovet av enhetlighet och kontinuitet inom
alla tre nämndernas arbetsområden komma att ännu starkare göra sig
gällande. Härtill korame, att de olika författningar och bestämmelser,
som de särskilda nämnderna både att tillämpa, vore i huvudsak ensartade
och att så gott som varje fråga av mera allmän eller principiell
natur, vilken upptoges till behandling inom en nämnd, påkallade hörande
även av de andra nämnderna. Då de fördelar, som ur enhetlighetssynpunkt
kunde vinnas genom den ifrågasatta sammanslagningen,
syntes mera än uppväga de olägenheter, som eventuellt kunde vara därmed
förenade, hade nämnderna ansett sig icke böra avstyrka sammanslagningen.
En ledamot i envar av dessa nämnder har emellertid varit
av skiljaktig mening och ansett sig böra i huvudsak ansluta sig till
vad kommunikationsverkens bostadsnämnd anfört i frågan.
Vad av allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets lönenämnder
anförts har styrkt mig i den uppfattningen, att större enhetlighet
och kontinuitet vid bestämmandet av hyresersättningen för tjänste
-
7
Kungl. Maj.ts proposition Nr 105.
bostäder vore att förvänta, om hithörande frågor handlades inom en
enda bostadsnämnd. Att ordföranden gjorts gemensam för de tre nuvarande
nämnderna och att i två av dem ytterligare en ledamot är gemensam
ävensom att nämnderna funnit det lämpligt anställa gemensam
sekreterare, ger också uttryck åt behovet av enhetlig organisation på
förevarande område. Anordningen med särskilda nämnder, vilka till en
huvudsaklig del äro gemensamma, synes knappast vara grundad på tillräckliga
skäl. På grund härav anser jag mig böra tillstyrka, att en
sammanslagning av de tre bostadsnämnderna — vilken kan ske utan
ändring i avlöningsreglementena — genomföres från och med den 1
juli 1923, vid vilken tidpunkt förordnandena för de nuvarande nämndernas
medlemmar alltså skulle upphöra.
Vad angår den gemensamma bostadsnämndens organisation torde
ledamöternas antal icke behöva sättas högre än tre eller samma antal,
varav envar av de nuvarande nämnderna består. För tillgodoseende
av olika intressesynpunkter torde dock särskilda personalrepresentanter
i enlighet med det uppgjorda förslaget böra utses för envar av de tre
stora förvaltningsgrenarna. Genom att begränsa antalet ledamöter i
nämnden till tre bör under alla förhållanden en besparing i kostnaderna
kunna förväntas.
Såsom jag vid förberörda tillfälle den 8 januari 1923 framhållit,
bör särskilt anslag uppföras å riksstaten för bestridande av kostnaderna
för den gemensamma bostadsnämnden, lämpligen benämnd statens bostadsnämnd.
Då kostnaderna för resor och dylikt, som direkt hänföra
sig till kommunikationsverken, torde böra ersättas av vederbörande verk
samt antalet ledamöter undergår någon minskning, skulle anslaget måhända
kunna sättas till något lägre belopp än kostnaden för de tre
nämndernas verksamhet under år 1922. Denna kostnad uppgår till omkring
12,200 kronor. Då det emellertid ännu icke kan överblickas, i
vad mån för allmänna civilförvaltningen jämte lots- och fyrstaten samt
försvarsväsendet resor kunna bliva nödvändiga för bedömandet av frågor
om hyresersättningens storlek, anser jag dock försiktigheten bjuda att
icke för statens bostadsnämnd upptaga lägre anslagsbelopp än 12,000
kronor. Anslaget torde böra i riksstaten upptagas såsom extra anslag
under sjunde huvudtiteln.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t ville föreslå riksdagen
att till statens bostadsnämnd för budgetåret 1923—1924 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.
Sammanlagda beloppet av anslagen till statens lönenämnder och
bostadsnämnd skulle alltså uppgå till 102,000 kronor eller 22,000 kronor
mera än vad i statsverkspropositionen för ändamålet beräknats. Jag
anhåller att framdeles få, i fall av behov, upptaga frågan om beredande
av erforderliga inkomstmedel för täckande av nämnda merkostnad.
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla samt förordnar, att proposition av den
lydelse, bil. litt. ... vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Elis Lindahl.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1923.