Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1928 kl. 5 e. m.

Sammansätta stats- och bevillningsutskottets utlåtande (nr 1), i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning angående visst undantag för budgetåret 1923
—1924 från föreskrifterna i förordningen den 18 juli
1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, ävensom
i ämnet väckta motioner.

I en den 13 januari 1923 dagtecknad proposition, nr 12, vilken
hänvisats till statsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning angående visst undantag för budgetåret 1923—1924 från föreskrifterna
i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets fond

av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att vad i 1 § förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel stadgas därom, att av
statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt och rusdrycksförsäljningsmedel
ävensom den år 1920 beslutade mertull å arrak
och rom visst belopp skall avsättas till en särskild fond, icke skall lända
till efterrättelse för budgetåret 1923—1924.

Till statsutskottet har vidare överlämnats fyra i anledning ar
propositionen väckta motioner nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.)

1

Statsverke/s
fond av
rusdrycksmed
el.

2 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2.

dels två likalydande motioner nr 152 i första kammaren av herr
Carl Gustaf Ekman m. fl. och nr 207 i andra kammaren av herr Nilsson
i Vibberbo m. fl., i vilka motioner hemställts, »att riksdagen måtte
besluta avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 12 med förslag till förordning
angående visst undantag för budgetåret 1923—1924 från föreskrifterna
i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel»;

dels ock två ävenledes likalydande motioner nr 153 i första kammaren
av herr Oscar Olsson m. fl. och nr 202 i andra kammaren av
herr Bärg i Katrineholm m. fl., i vilka motioner yrkats, »att riksdagen
måtte besluta avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.»

Förenämnda proposition och motioner hava behandlats av sammansatt
stats- och bevillningsutskott.

Statsverkets fond av rusdrycksmedel tillkom efter förslag av
Kungl. Maj:t genom beslut av 1913 års riksdag och trädde i funktion
den 1 januari 1915. Enligt 1 § förordningen den 18 juli 1913 angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel, sådant detta författningsrum
lyder enligt förordning den 9 juni 1922, skall av statsverkets inkomster
av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt och rusdrycksförsäljningsmedel
ävensom den år 1920 beslutade mertull å arrak och rom
efter vissa restitutioner till fonden avsättas vad som för varje år överskjuter
ett belopp av 18,800,000 kronor. Därest medeltalet av statsverkets
inkomst av rusdryckshanteringen under tre på varandra följande
statsregleringsår skulle understiga nämnda maximibelopp, sänkes detta belopp
till sistberörda medeltal. Berörda maximibelopp utgjorde vid fondens
tillkomst 41,900,000 kronor, men bestämdes år 1921, i samband med
att vissa andra ändringar i förordningen vidtogos, till 18,800,000 kronor,
motsvarande medeltalet åren 1917—1919 av statsverkets inkomster
av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, och
den under sistnämnda tre år utgående punschskatten. Enligt 2 § nämnda
förordning är fonden avsedd att i främsta rummet användas för regleringav
sådana ekonomiska förhållanden, som äro en följd av mera ingripande
åtgärder till rusdryckshanteringens begränsande eller avveckling. Fonden
må ock, där särskilda omständigheter därtill föranleda, kunna användas
för andra sociala ändamål.

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel,
maltskatt, punschskatt samt mertull å arrak och rom
har enligt rikshuvudboken till fonden under nedan angivna år avsatts
följande i avrundade tal upptagna belopp nämligen

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr )i. 3

År

miljoner kronor

1915..................

............................. 4.9

1916..................

............................ 1.7

1917 .................

............................ 0

1918....................

............................. 0

1919..................

........................... 0

1920...................

........................... 34.2

1921.................

.......................... 36.8

1922 ....................

.......................... 20.9

eller sålunda tillhopa 98.5 miljoner kronor. Vidare hava statsverkets inkomster
av den åren 1916—1919 utgående spirituosaaccisen och spritdrycksaccisen,
utgörande sammanlagt 31.6 miljoner, tillförts fonden, av
vilket belopp dock 27.6 miljoner kronor tagits i anspråk för budgetändamål.
Dessutom har överskottet å fondens verksamhet åren 1916—
1922, utgörande 4.5 miljoner kronor, tillförts densamma. Då emellertid,
utöver berörda belopp, 27.6 miljoner kronor, av fondens tillgångar omkring
65 miljoner kronor tagits i anspråk för särskilda ändamål, utgjorde
fondens behållning vid 1922 års utgång 42 miljoner kronor.
För innevarande budgetår har beräknats, att fondens kapitalökning skulle
utgöra 21.1 miljoner kronor. Enligt numera inom kontrollstyrelsen
verkställda beräkningar synas emellertid statsverkets inkomster av brännvinstillverkning8skatt,
rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt för tiden
1 januari —30 juni 1923 komma att med 9.2 miljoner kronor understiga
de i riksstaten upptagna beloppen, vadan den verkliga ökningen av
fondens behållning för samma tid torde komma att uppgå till allenast
11.9 miljoner kronor. Fondens behållning vid ingången av budgetåret
1923—1924 kan därför beräknas till 53.9 miljoner kronor.

Vid en uppskattning av fondens disponibla tillgångar bör emellertid
från sistnämnda belopp dragas 41.5 miljoner kronor, motsvarande
de belopp, som den genom beslut av 1920 års riksdag inrättade bostadslånefonden
äger disponera av rusdrycksmedelsfonden. Sistnämnda fonds
ungefärliga disponibla behållning vid ingången av budgetåret 1923—
1924 skulle sålunda utgöra 12.4 miljoner kronor.

Att avsättningen till rusdrycksmedelsfonden från och med år 1920
tagit en sådan vid fondens tillkomst säkerligen icke påräknad omfattning,
som de anförda siffrorna giva vid handen, beror därpå, att intäkterna
av de ifrågavarande inkomsttitlarna åren 1917—1919 på grund
av då rådande exceptionella förhållanden kraftigt avtogo för att, efter det
förhållandena sedermera ändrats, åter stiga. Den omständigheten, att

Propositionen

Motionerna.

4 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2.

statsverkets inkomster av sistberörda inkomsttitlar för första halvåret
av år 1923 torde komma att så väsentligt understiga de beräknade,
beror i främsta rummet därpå, att under år 1922 systembolagens inkomster
avsevärt nedgått.

Till stöd för propositionen har föredragande departementschefen
till förenämnda statsrådsprotokoll anfört följande:

»I det uttalande, vari jag den 8 januari 1923 till statsrådsprotokollet
över finansärenden redogjorde för de beräkningar av statsverkets inkomster,
som verkställts i och för finansieringen av riksstaten för budgetåret
1923 — 1924, framhöll jag, bland annat, att med den höjning av
maltskatten, som jag hade för avsikt att förorda, enligt gällande bestämmelser
angående rusdrycksmedelsfonden för nämnda budgetår till
fonden skulle avsättas — förutom ränteavkastningen å densamma — ett
belopp av 24.3 miljoner kronor, vilket dock vid tillämpning av hittillsvarande
grunder för maltskatten skulle hava begränsats till 17.3 miljoner
kronor. Med hänsyn till de föreliggande förhållandena, som enligt
min mening ej medgåve någon ökning av skattebördan, hade jagfunnit
mig böra tillstyrka, att avsättning till rusdrycksmedelsfonden
under nu ifrågavarande exceptionellt hårda budgetår ej skedde i vidare
mån än att uppkommen ränteinkomst tillfördes fonden. Ehuruväl detta
syfte kunde nås genom att taga i anspråk redan uppkommen behållning
i fonden, syntes det mig emellertid mera tilltalande att begära riksdagens
direkta medverkan till ett uttryckligt men provisoriskt hävande
av författningsbestämmelsen om avsättning. I enlighet med denna uppfattning
skulle avsättningen till rusdrycksmedelsfonden för budgetåret
1923_1924 begränsas till 2.2 miljoner kronor samt ifrågavarande in komsttitlar

uppföras såsom för statsregleringen i allmänhet disponibla.
Jag anmälde ock min avsikt att tillstyrka avlåtande av proposition med
förslag till förordning om undantag för budgetåret 1923—1924 från fondförordningens
föreskrift om avsättning till fonden».

Förenämnda motioner skilja sig beträffande de motiveringar, som
lämnats för de framställda yrkandena. I motionerna I: 153 och II: 202
har anförts, att om än nödläget tvingade att för annat ändamål än det
ursprungligen avsedda disponera av fondens medel, det finge anses
lämpligare, att det erforderliga beloppet toges i anspråk av fondens
medel än genom att bestämmelserna om avsättning till fonden för viss
tid sattes ur kraft. I motionerna I: 152 och II: 207, åter har uttalats, att

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2. 5

ifrågavarande inkomstbehov borde fyllas på annat sätt" än genom ett
anlitande av rnsdrycksmedelsfonden. Någon utväg att täcka den brist
i budgeten, som vid ett bifall till sistnämnda motioner kunde komma
att uppstå, bär emellertid icke anvisats i motionerna.

De skäl föredragande departementschefen anfört för ett anlitande
av rusdrycksmedelsfonden för reglering av budgeten har utskottet funnit
övertygande. Det har emellertid synts utskottet som om den av departementschefen
antydda utvägen att direkt ur fonden taga i anspråk det
erforderliga beloppet skulle vara förenad med mindre olägenheter än
den i propositionen föreslagna. Därest gällande bestämmelser i ovannämnda
förordning icke lägga hinder i vägen för att medel för nu ifrågavarande
ändamål direkt disponeras av fondens tillgångar, bör nämligen,
enligt utskottets mening, ett provisoriskt suspenderande av i förordningen
lämnade föreskrifter icke ifrågakomma.

I riksstaten för budgetåret 1923—1924 hava uppförts anslag för
sociala ändamål, föranledda av nu rådande abnorma förhållanden, till
belopp överstigande det, som ifrågasatts högst böra täckas genom
anlitande av rusdrycksmedelsfonden. Med hänsyn härtill torde något
formellt hinder icke möta att av fondens medel använda det belopp
departementschefen ifrågasatt. Ett sådant tillvägagångssätt skulle för
övrigt stå i nära överensstämmelse med de förfaringssätt, som tidigare
kommit till användning.

Därest riksdagen delar den av utskottet här uttalade uppfattningen,
torde statsutskottet vid uppgörandet av statsregleringen för budgetåret
1923 1924 komma att av nu omförmälda anledning föreslå, att av stats verkets.

fond av rusdrycksmedel tages i anspråk ett belopp av högst
24.3 miljoner kronor.

På grund av vad sålunda anförts får det sammansatta utskottet
hemställa,

1) att riksdagen måtte förklara, att Kungl. Maj:ts
proposition, nr 12, med förslag till förordning angående
visst undantag för budgetåret 1923—1924 från
föreskrifterna i förordningen den 18 juli 1913 angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel, icke kunnat av
riksdagen bifallas; samt

2) att motionerna I: 152 av herr Carl Gustaf
Ekman m. fl., I: 153 av herr Oscar Olsson m. fl.,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.) 2

Utskottets

yttrande.

6 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 2.

II: 202 av herr Bärg i Katrineholm m. fl. och II: 207
av herr Nilsson i Vibberbo m. fl. må anses besvarade
genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 23 april 1923.

På det* sammansatta utskottets vägnar:

HERM. LAMM.

Närvarande: herrar Lamtn, Boman*, Lindblad, Swartz*, Waldén, Lithander, Johansson
i Kälkebo, Alexis Björkman, Johan Bergman, Olsson i Blädinge*, Ljungkvist och
Olsson i Gävle.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herr Johan Bergman mot utskottets motivering.

STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAO, 1923.