Statsutskottets utlåtande Nr 0.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 9 februari 1923 kl. 4 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av
utgifterna för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken
samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna proposi- Inköp ut
tionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budget- ,nTenta,-ieråret
1923—1924 har Kungl. Maj:t i avseende å postverket, under åbe- U-J )
ropande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning,
Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda
dag, föreslagit riksdagen (punkt 1) att för inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 3—6.
För inköp av inventarier hava anvisats, för åren 1920 och 1921
— inberäknat anslagen å tilläggsstat — 700,000 respektive 1,200,000
kronor, för år 1922 800,000 kronor och för tiden 1 januari—30 juni
1923 400,000 kronor.
Med hänsyn såväl till nedgången i anskaffningskostnaderna för de
flesta inventarier som ock till minskningen av eljest ofrånkomliga krav
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt 9 käft. (Nr 9.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttran de.
på förnyelse och ökning av inventarier, föranledd av den allmänna depressionen,
har generalpoststyrelsen, då dessutom betydande belopp av
de år 1922 för ifrågavarande ändamål tillgängliga beloppen skulle kunna
överföras till år 1923, nu ansett sig kunna begränsa sitt anslagskrav för
inköp av inventarier för budgetåret 1923—1924 till (100,000 kronor.
Förutom anskaffning av vissa smärre inventarier genom den centrala
upphandlingen av inventarier inom postverket ävensom nya maskiner
för postverkets verkstadsdrift samt tryckeri- och bokbinderirörelse,
kostnader för å postverkets verkstad tillverkade inventarier samt för
behövliga transport- och andra anordningar av maskinell natur för det
nya centralposthuset i Göteborg m. m. avser styrelsens nu gjorda anslagsäskande
även anskaffning av motorfordon för posttransporter i
väsentlig större utsträckning än hittills varit fallet. För åstadkommande
av en kombinerad persontrafik och postföring bär generalpoststyrelsen
vidare för avsikt att å långa landsvägslinjer insätta automobilomnibusar.
I det begärda anslaget är slutligen inberäknat — förutom en marginal
för oförutsedda utgifter -—■ kostnader för inköpande av elektriska trallvagnar
för underlättande av transporter å vissa bangårdar ävensom för
behövlig förnyelse av den förefintliga automobilparken.
På sätt av statsrådsprotokollet inhämtas, skulle en del av ifrågavarande
belopp komma till användning för inköp för postverkets räkning
av automobilomnibusar, avsedda för kombinerad post- och persontrafik
å vissa landsvägslinjer. Med hänsyn bl. a. till det föreliggande behovet
av bättre kommunikationer i skilda delar av landet vill utskottet icke motsätta
sig realiserandet i viss begränsad omfattning av det sålunda från
generalpoststyrelsen framkomma projektet. Vissa försök med dylika
automobilomnibusar hava redan igångsatts. Så finnes för närvarande,
enligt vad utskottet inhämtat, eu automobillinje av postverket inrättad å
den 82 kilometer långa sträckan mellan Tvärålunds station å norra
stambanan och Lycksele.
Departementschefen har påpekat vikten av att man beträffande en
dylik kombinerad person- och posttrafik ginge fram med försiktighet;
sålunda måste noggrant beaktas bland annat de erfarenheter, som kunde
inhämtas i fråga om vägarnas förmåga att bära dylik trafik och, särskilt
beträffande Norrland, möjligheten att under vintern uppehålla trafiken.
För egen del vill utskottet erinra, att frågan om lämpligaste
sättet för anordnande av maskinell vägtrafik inom landet för närvarande
är under utredning av en för ändamålet tillsatt kommitté. Det synes
utskottet angeläget att den sålunda inom postverket försöksvis igångsatta
Statsutskottets utlåtande Nr 0.
person a u to in o! > i 1 traf i ken icke gives eu sådan omfattning, att den kan
innebära ett föregripande av de organisatoriska åtgärder på området, som
från statens sida kunna komma att visa sig erforderliga för åstadkommande
av eu rationell lösning av ifrågavarande på senaste tiden uppkomna
kommunikationsspörsmål. Utskottet anser sig också böra framhålla
vikten av att den sålunda på området förekommande försöksdriften,
som enligt vad utskottet inhämtat hittills varit förenad med rätt omfattande
experiment med tekniska anordningar av olika slag, kommer att stå i
överensstämmelse med sund ekonomi och att statsverket icke genom densamma
åsamkas onödiga kostnader utan motsvarande gagn för saken.
Särskilt av nu anförda skäl anser sig utskottet i likhet med departementschefen
böra tillstyrka, att den av generalpoststyrelsen begärda
anslagssumman, 600,000 kronor, nedsättes till 500,000 kronor.
I avseende å sättet för täckande av ifrågavarande liksom övriga
för kapitalökning för de fyra kommunikationsverken förekommande anslag
får utskottet biträda Ivungl. Maj:ts förslag om att desamma måtte utgå
av lånemedel, dock, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, med undantag för
anslaget till statsbanan Sveg—Hede, till vilket anslags täckande medel,
i överensstämmelse med vad som tidigare ägt rum, skulle beredas från
andra statsinkomster än lånemedel.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för inköp av inventarier för
postverkets behov för budgetåret 1923—1924 anvisa^ ett
reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
2:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 2) föreslagit riksdagen att för
fortsättande av uppförande av centralposthus i Göteborg för budgetåret
1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 6 och 7 av åberopade
statsrådsprotokoll.
För fullbordande av ifrågavarande vid 1915 års riksdag beslutade
byggnadsföretag erfordras enligt nu föreliggande nya kostnadsberäkningar,
som sluta å en total byggnadskostnad av 7,988,000 kronor, i ytterligare
anslag sammanlagt i runt tal 775,000 kronor. Det av generalpoststyrelsen
för instundande butgetår äskade beloppet, 420,000 kronor, har av
departementschefen ansetts kunna minskas till 300,000 kronor.
Utskottet får, med tillstyrkande av förevarande förslag, hemställa,
4
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
att riksdagen må för fortsättande av uppförande
av centralposthus i Göteborg för budgetåret 1923—1924
anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå
av lånemedel.
3:o) Kungl. Majt har föreslagit riksdagen (punkt 3) medgiva att
''för påbörjande av arbetet med uppförande i Hudiksvall, för en beräknad
kostnad av 227,000 kronor, av ett posthus, inrymmande jämväl
lokaler för telegrafverkets behov, må av odisponerade delar av de utav
riksdagen för uppförande av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag
användas ett belopp av 50,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 7—
11 av åberopade statsrådsprotokollet.
Sedan vid 1920 års riksdag ett anslag av 40,000 kronor anvisats
för inköp av tomt för posthus i Hudiksvall, hemställde generalpoststyrelsen
i sina respektive anslagsäskanden, avsedda att föreläggas 1921
och 1922 års riksdagar, om anvisande av medel för ifrågavarande nybyggnad.
Framställningarna föranledde emellertid intet förslag till riksdagen.
Det av generalpoststyrelsen nu ånyo framlagda förslaget till posthusbyggnad
i Hudiksvall, innefattande lokaler jämväl för telegrafverket,
innebär vissa ändringar i de ursprungliga ritningarna, genom vilka
ändringar betydande besparingar i byggnadskostnaderna kunnat vinnas.
Styrelsen anför härom bl. a. följande:
»Enligt berörda, ändrade ritningar, mot vilka telegrafstyrelsen för sin del
icke haft något att erinra, vore det avsett, att bottenvåningen i dess helhet skulle
användas såsom postkontorslokal, att våningen en trappa upp skulle inrymma
lokaler för telegraf- och telefonstationerna, samt att vindsvåningen skulle innehålla,
förutom vindsutrymmen, korskopplings- och maskinrum m. m. för telegrafverkets
vidkommande samt dessutom en bostadslägenhet om två rum och kök.
På grundav de_ inskränkningar, som vidtagits, samt med hänsyn till den
ytterligare nedgången i arbets- och materialpriserna uppskattas byggnadskostnaderna
numera till 227,000 kronor eller endast något mer än tredjedelen av vad
ursprungligen beräknats.
Emot varken ritningarna eller kostnadsberäkningen, vilka granskats av
^ySöna(lsstyrelsen, har nämnda styrelse haft något att erinra.»
Generalpoststyrelsen har hemställt att för täckande av byggnadskostnaderna
227,000 kronor måtte få användas uppkomna besparingar,
sammanlagt 206,894 kronor, å ett till posthusbyggnad i Krylbo tidigare
beviljat, men för detta ändamål icke anlitat anslag. Återstående erfor
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
5
derligt belopp skulle därvid sedermera anvisas å riksstaten för budgetåret
1924—1925.
Departementschefen, som ansett att beredande av medel i av
generalpoststyrelsen angiven omfattning icke nu vore erforderligt, bär
härom och i övrigt anfört följande:
»Förslag till större nybyggnadsföretag, avseende att bereda ökade
lokalutrymmen för verksamheten vid kommunikationsverken, hava under
de senaste åren icke underställts riksdagen. Orsakerna härtill hava
huvudsakligen varit dels den rådande statsfinansiella situationen och dels
de abnormt höga priserna å byggnadsmarknaden. Det förstnämnda skälet
kvarstår med oförändrad styrka. Byggnadskostnaderna hava däremot
högst betydligt nedgått och torde, såvitt nu kan bedömas, något så när
stabiliserats. Det lärer dock alltjämt finnas anledning att undvika
igångsättande av större byggnadsföretag, om ej alldeles särskilda skäl
tala för desammas utförande. Sådana skäl synas emellertid föreligga
beträffande den ifrågasatta posthusbyggnaden i Hudiksvall, då ej endast
genom dess tillkomst de sedan flera år tillbaka rådande svåra lokalförförhållandena
för postverket därstädes skulle kunna ordnas på ett tillfredsställande
sätt, utan därjämte även ur ekonomisk synpunkt företaget
ej skulle ställa sig oförmånligt för statsverket.
I sistnämnda hänseende har jag inhämtat, att hyrorna för postoch
telegrafverkens nuvarande lokaler i Hudiksvall från och med den 1
oktober 1923 utgöra sammanlagt 10,200 kronor. En hyra, beräknad
efter 7 procent av det i det nya byggnadsföretaget, inklusive tomt, nedlagda
kapitalet, 267,000 kronor, skulle motsvara omkring 18,700 kronor.
Emellertid är att märka, dels att postkontoret genom att dess olika avdelningar
förläggas i en och samma byggnad kan minska den nuvarande
personalen i Hudiksvall med en postexpeditör och en expedition svakt
samt sålunda beräknas göra en årlig driftkostnadsbesparing av omkring
9,700 kronor, dels ock att i den nya byggnaden komme att erhållas en
bostadslägenhet, varför en hyra av minst 800 kronor beräknas kunna
erhållas. Genom nybyggnaden skulle därför i själva verket en besparing
vinnas.
Av dessa skäl och då för byggnadsföretaget icke skulle behöva
anvisas något nytt anslag av denna riksdag, har jag icke velat motsätta
mig, att detsamma nu igångsättes. Emellertid anser jag mig böra föreslå,
att kostnaden för företaget fördelas på två år sålunda, att för budgetåret
1923—1924 avses 50,000 kronor, medan återstoden skulle upptagas
å riksstaten för budgetåret 1924—1925. Om arbetena påbörjas
under våren år 1924, skulle på sådant sätt byggnaden kunna tagas i an
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
språk för sitt ändamål på hösten 1925, då hyreskontrakten för post- och
telegrafverkens nuvarande lokaler i Hudiksvall utlöpa.»
Utskottets
yttrande.
Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen får utskottet
tillstyrka förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva att för påbörjande av
arbetet med uppförande i Hudiksvall, för en beräknad
kostnad av 227,000 kronor, av ett posthus, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, må av odisponerade
delar av de utav riksdagen för uppförande
av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag användas
ett belopp av 50,000 kronor.
Anslag till 4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen medgiva att
fastigheter. för inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke
|"4 j utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må av odisponerade delar av de utav riksdagen för uppförande
av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag användas ett belopp av
156,894 kronor 37 öre, att disponeras efter Kungl. Majt:s prövning och
avgörande.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11—13 av åberopade statsrådsprotokollet.
För inköp för postverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt
riksdagsbeslut, har riksdagen för vart och ett av åren 1920, 1921
och 1922 anvisat ett anslag av 200,000 kronor. A övergångsstaten
för första halvåret 1923 finnes intet anslag för ändamålet uppfört.
För budgetåret 1923—1924 har generalpoststyrelsen gjort framställning
om ett anslag av 200,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Då det belopp, 174,475 kronor, som återstår av hittills för ifrågavarande
ändamål anvisade anslag, icke lärer förslå till bestridande under
tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 av eventuella utgifter för nödvändiga
fastighetsförvärv, beträffande vilka riksdagens beslut icke utan
olägenhet hinner avvaktas, vill jag tillstyrka generalpoststyrelsens framställning
om anvisande av ytterligare medel för ändamålet för budgetåret
1923—1924. Anslagsbeloppet synes dock kunna begränsas till vad
som motsvarar odisponerade delar av anslaget för posthuset i Krylbo,
Statsutskottets utlåtande Nr 0.
7
sedan det i föregående punkt avsedda beloppet å 50,000 kronor fråndraga,
eller sålunda 150,804 kronor 37 öre.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må medgiva att för inköp av fastigheter
för postverkets räkning, vilkas förvärvande icke
utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på
särskilt riksdagsbeslut, må av odisponerade delar av
de utav riksdagen för uppförande av posthus i Krylbo
tidigare anvisade anslag användas ett belopp av 156,894
kronor 37 öre, att disponeras efter Kung!. Maj:ts prövning
och avgörande.
Telegrafverket.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) medgiva att
för uppförande av en telegrafstationsbyggnad å telegrafverket tillhörig
tomt i Halmstad, för en beräknad kostnad av 412,000 kronor, må få användas
odisponerad del eller 200,000 kronor av det av riksdagen å tillläggsstat
för år 1920 för uppförande av arbetarbostäder å telegrafverket
tillhöriga fastigheter i Nynäshamns köping anvisade reservationsanslaget
500,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
15—18 av åberopade statsrådsprotokollet.
Enligt de föreliggande ritningarna skulle ifrågavarande byggnad
uppföras i tre våningar och innehålla på nedre botten rum för allmänheten
samt telegrafapparatrum, rum för föreståndaren och kassaexpedition
med tillhörande lokaler, 1 trappa upp rum för korskoppling och reläer
med tillhörande maskin- och ackumulatorrum, rum för reparatörer samt
två lägenheter om 2 rum och kök samt 2 trappor upp telefonsal jämte
kapp- och frukostrum för personalen.
Byggnadens massa skulle enligt förslaget bliva omkring 8,000 kubikmeter.
Departementschefen anför följande:
»Telegrafstationen i Halmstad är för närvarande inrymd i riksbanksliuset
därstädes. Att de sålunda disponerade lokalerna på grund av den
starka utveckling, som telegrafverkets rörelse i Halmstad undergått, äro
otillräckliga, vitsordades redan år 1918 av delegerade från riksdagens
Stationsbyggnad
i
Halmstad.
[5.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
bankoutskott. Någon förändring till det bättre härutinnan synes icke
sedan dess hava inträffat, utan lokalförhållandena bliva med varje år allt
svårare. Den omständigheten, att numera inga nya växelbord kunna intagas
i telefonsalarna och nytillträdande abonnenter sålunda svårligen
kunna mottagas, utgör med nödvändighet en stark hämsko på utvecklingen
av telefontrafiken på platsen. De gamla växelborden äro vidare
så förslitna, att de, därest allmänhetens berättigade krav på trafiken
skola kunna tillgodoses, inom en snar framtid måste utbytas mot nya
sådana, vilket kommer att draga avsevärda kostnader. Då en nybyggnad
för telegrafstationens i Halmstad räkning förr eller senare av utrymmesskäl
måste komma till stånd, synes det emellertid ur ekonomisk
synpunkt olämpligt att i de nuvarande bristfälliga lokalerna nedlägga
några större penningbelopp för möjliggörande av trafikens upprätthållande.
Jag anser därför att med uppförandet av det planerade nya telegrafhuset
ej längre bör anstå. Totalkostnaden för nybyggnaden beräknades
år 1920 till 800,000 kronor, men skulle, enligt vad "telegrafstyrelsen i sin
skrivelse meddelat, nu kunna beräknas till omkring 476,000 kronor. Då
kostnaderna detta oaktat synts mig väl höga, har jag från telegrafstyrelsen
infordrat närmare uppgifter härutinnan. Styrelsen har därvid
meddelat, att, sedan numera anbud inkommit å det likartade byggnadsföretag,
med ledning av vilket beräkningarna verkställts, kostnaden för
detta visat sig kunna begränsas till 49 kronor per kubikmeter. Med tillämpning
av detta pris skulle kostnaden för nu ifrågavarande byggnad
uppgå till allenast 392,000 kronor, vartill komme 20,000 kronor för
grundförstärkningsarbeten, eller sålunda tillhopa 412,000 kronor. Härav
torde för budgetåret 1923—1924 behöva disponeras en summa av 200,000
kronor.»
Under åberopande av den i ärendet lämnade utredningen får utskottet
tillstyrka förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att för uppförande av
en telegrafstationsbyggnad å telegrafverket tillhörig tomt
i Halmstad, för en beräknad kostnad av 412,000 kronor,
må få användas odisponerad del eller 200,000 kronor
av det av riksdagen å tilläggsstat för år 1920 för uppförande
av arbetarbostäder å telegrafverket tillhöriga
fastigheter i Nynäshamns köping anvisade reservationsanslaget
av 500,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
9
6:o) Kungl. Maj:t liar (punkt G) föreslagit riksdagen medgiva att ^j,1
för inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas bebyggande
förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av de besparingar, som -i
uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader
vid telegrafverket, användas ett belopp av 300,000 kronor, att disponeras
efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18 och 19 av åberopade
statsrådsprotokollet.
För inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning,
vilkas förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet
kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, har riksdagen
för år 1922 anvisat ett belopp av 300,000 kronor. Beträffande tiden 1
januari—30 juni 1923 har riksdagen medgivit, att av de besparingar,
som uppkommit a tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader
vid telegrafverket, finge för samma ändamål användas en summa
av 150,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Med hänsyn till den viktiga uppgift nu ifrågavarande anslag har
att fylla, när det gäller att på det snabbaste och för varje särskilt fall
mest ekonomiska sättet lösa telegrafverkets lokalfråga på olika orter,
anser jag mig höra tillstyrka, att jämväl för budgetåret 1923—1924
medel för ändamålet till samma belopp, som för närmast föregående
statsregleringsperioder beräknats, ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Telegrafstyrelsen
har föreslagit, att för ändamålet måtte tagas i anspråk de
besparingar, vilka styrelsen med säkerhet beräknar skola erhållas å vissa
tidigare till byggnader vid telegrafverket beviljade anslag, utöver ovan
omförmälda besparade belopp om tillhopa 636,000 kronor. Enligt närmare
uppgifter i ämnet, som telegrafstyrelsen i en promemoria till mig meddelat,
beräknas dessa sålunda odisponerade besparingar, oavsett å anslagen till
bostadsbyggande uppkommet överskott, uppgå till omkring 450,000 kronor.»
Med tillstyrkande av Kungl, Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att för inköp och bebyggande
av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas
förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må av de besparingar, som uppkommit å
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 9 käft. (Nr 9.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader
vid telegrafverket, användas ett belopp av 300,000
kronor, att disponeras efter Kungl. Maj:ts prövning och
avgörande.
veck 1 inL ''av K110?1- Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för fortsatt
statens tele- utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1923—
tele rak auvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.
väsende. Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
rn -i 19—23 av åberopade statsrådsprotokollet.
För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende under
år 1922 har riksdagen anvisat 20,000,000 kronor, varav 10,000,000 kronor
voro avsedda till avbetalning enligt kontraktet med aktiebolaget Stockholmstelefon
angående inköp av det enskilda telefonnätet i Stockholm med
omnejd. För ifrågavarande ändamål hava emellertid under år 1922 ytterligare
medel ställts till telegrafstyrelsens förfogande. Genom Kungl. Maj:ts
brev den 7 juli 1922 bemyndigades nämligen styrelsen att, med iakttagande
av de i riksdagens skrivelser den 8 april *1922, nr 99, och den
7 juni 1922, nr 291, angivna villkor, till avhjälpande av den rådande
arbetslösheten för en sammanlagd kostnad av 3,500,000 kronor dels utföra
vissa arbeten dels hos olika industriföretag göra vissa materielbeställningar.
I skrivelse den 27 september 1922 har telegrafstyrelsen emellertid
anmält, att ett av de arbetsföretag, varför medel sålunda till ett belopp
av 650,000 kronor anvisats, icke ansetts nu böra komma till utförande.
För första halvåret 1923 har icke något nytt anslag för fortsatt
utveckling av statens telefon- och telegrafväsende beviljats.
För budgetåret 1923—1924 har styrelsen beräknat ett belopp av
5,000,000 kronor motsvara det nödvändigaste behovet för ifrågavarande
ändamål. Härutöver erfordrades emellertid det belopp av 10,000,000
kronor, som enligt revers till aktiebolaget Stockholmstelefon skulle erläggas
den 1 juli 1923.
Den sannolika utvecklingen av telefon- och telegrafväsendet under
den närmaste framtiden har styrelsen velat belysa genom vidstående
tabell.
Telegrafstyrelsen framhåller, hurusom tabellen utvisade, att den
under kristiden inträdda minskningen av abonnentstocken nu förändrats
till en relativt kraftig ökning, vilken, enligt vad med säkerhet kunde
antagas, komme att fortfara. Emellertid vore det icke blott för intagande
av de sålunda nytillkommande abonnenterna och i samband därmed
nödvändiga utvidgningar av stationer och lokala telefonnät, som
Statsutskottets utlåtande Nr 0.
11
Telefon-samtal mot |
Samtals* avgifter |
Ökning ( + ) eller minskning (—) |
Antal telefon- |
Under året |
|||
Å r |
särskild avgift. Perioder |
i samtals-perioder |
i samtalsavgifter |
apparater |
|||
Kronor |
% |
Kronor |
% |
Kronor |
|||
1918...... |
51.173,478 |
19,789,1051 2 |
4-19.1 |
+ 6,240,8691 |
+ 46.1 |
364,1S94 |
20,031,540 |
1919...... |
55,721,831 |
24,886,000 |
+ 8.9 |
+ 5,096,895 |
+ 25.8 |
378,791 |
31,545,8865 |
1920 ...... |
51,850,459 |
30,287,1532 |
- 7.3 |
+ 5.401.1538 |
+ 21.7 |
379,512 |
46,720,358° |
1921...... |
40,981,743 |
32,692,980 |
-18.7 |
+ 2,405,827 |
+ 7.9 |
376,434 |
55,514,808 |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
|
1922 ...... |
41,400,000 |
27,500,0003 |
+ 1.0 |
-5,192,9803 |
-15.9 |
385,000 |
47,500,0007 |
Ökning ( + ) eller minskning (—) | j | ökning ( + ) eller minskning (—)
under året | | under året
År |
i antalet telefon-apparater |
i inträdes- och abonne-mangsavgifter |
Antal telegram |
Telegram- avgifter |
i antalet |
i telegramavgifter |
|||
Antal |
* |
Kronor |
% |
Kronor |
% |
Kronor |
% |
||
1918 |
+ 127,593 |
+ 53.9 |
+ 6,979,232 |
+ 53.4 |
7,769,426 |
9,794,540 |
+ 0.48 |
+ 1,582,533 |
+ 19.3 |
1919 |
+ 14,602 |
+ 4.0 |
+ 11,514,346“ |
+ 57.5 |
9,293,490 |
11,984,459 |
+ 19.6 |
+2,189,919 |
+ 22.4 |
1920 |
+ 721 |
+ 0.2 |
+ 15.174,472° |
+ 48.1 |
9,222,255 |
12,480,374 |
- 0.8 |
+ 495,915 |
+ 4.1 |
1921 |
- 3,078 |
- 0.8 |
+ 8,794,450 |
+ 18.8 |
7,509,746 |
10,327,833 |
-18.6 |
-2,152,541 |
-17.2 |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
omkring |
|
1922 |
-r 8,566 |
+ 2.3 |
- 8,014,8087 |
-14.4 |
6,700,000 |
8,500,000 |
-10.8 |
-1,827,833 |
-17.7 |
Anm. I ovanstående tabell äro uppgifterna för år 1922 approximativt beräknade med ledning
av förhållandena under de sex första månaderna under året.
1 Höjning av samtalstaxan trädde i kraft under år 1918.
2 > > > > > > > > 1920.
3 Sänkning av samtalstaxan trädde i kraft under år 1922.
4 Under 1918 inköptes aktiebolaget Stockholmstelefons nät.
6 Abonnemangsavgifterna höjdes den 1 oktober 1919.
° > > > > > 1920.
7 » sänktes > > januari 1922.
medel erfordrades. Även för riksnätets utvidgning måste arbeten företagas,
dels genom anläggning av nya ledningar på sådana sträckor, där
trafiken blivit för stor, dels genom nedläggande av kablar, där detta ur
trafik- och underhållssynpunkt vore fördelaktigt. Styrelsen beräknade,
12
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
liadiostntion
för t ra>
fik med
Amerikas
Förenta
Stater.
[8.]
att en summa av 5,000,000 kronor skulle motsvara det nödvändigaste
behovet för telefon- och telegrafväsendets utveckling under budgetåret
1923—1924. Härtill komme emellertid det belopp av 10,000,000 kronor,
som enligt revers till aktiebolaget Stockholmstelefon skulle erläggas den
1 juli 1923.
Enligt från telegrafstyrelsen lämnat meddelande återstode i mitten
av december månad 1922 av samma års anslag för ifrågavarande ändamål
ett belopp av 5,500,000 kronor odisponerat. Detta belopp har styrelsen
ansett vara tillräckligt för tiden intill den 1 juli 1923, för vilken
tid, såsom ovan påpekats, något särskilt anslag icke beviljats för ändamålet.
Med hänsyn bland annat till den ökning i telefon- och telegraftrafiken,
som antagligen vore att förvänta, har departementschefen icke
ansett sig böra föreslå någon nedsättning av det beräknade anslagsbeloppet
5,000,000 kronor för budgetåret 1923—1924, och det därutöver för
samma tid äskade beloppet 10,000,000 kronor för uppgivet ändamål har
icke heller givit departementschefen anledning till anmärkning.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1923—1924
anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor att
utgå av lånemedel.
8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att för anläggning av en radiostation för trafik med Amerikas
Förenta Stater må användas tillhopa 550,000 kronor av besparingar, som
beräknas uppkomma å av riksdagen tidigare till vissa byggnadsföretag
för telegrafverkets behov anvisade anslag, dels ock för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av kronor
1,200,000.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 23—25 av åberopade statsrådsprotokollet.
För anläggning av en radiostation för trafik med Amerikas Förenta
Stater anvisade 1920 års riksdag å riksstaten för år 1921 ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor. Riksdagen framhöll därvid bland annat,
att riksdagen ansåge det för rätt till användningen av detta belopp böra
göras till förutsättning, att i sammanhang med blivande framställning
Statsutskottets utlåtande Nr 0.
13
om ytterligare anslag närmare planer och kostnadsförslag rörande utförandet
av anläggningen underställdes riksdagens prövning.
De underhandlingar rörande trafikavtal m. m., som telegrafstyrelsen
förde med det bolag, Radio Corporation of America, som är ägare
till samtliga för kommersiell radiotrafik öppna storstationer å Nordamerikas
ostkust, ledde emellertid icke till önskat resultat. På grund härav
och med hänsyn bland annat till de nedgående trafiksiffrorna ansågs
frågan om påbörjande av anläggningen eller om ytterligare anslag för
densamma icke böra föreläggas 1921 års riksdag.
Av huvudsakligen samma orsaker gjordes icke heller i statsverkspropositionen
till 1922 års riksdag någon framställning i ämnet.
I slutet av år 1921 hade emellertid telegrafstyrelsen från nyssnämnda
amerikanska bolag mottagit erbjudande om trafiköverenskommelse
av den art, att styrelsen ansåg frågan om anläggandet av en radiostation
på västkusten möjlig att ånyo upptagas till behandling. Styrelsen
infordrade därför anbud å den för stationen nödiga radioutrustningen
från Radio Corporation of America i New York, Mareoni Wireless Telegraph
Company i London, Gesellscliaft för drahtlose Telegraphie i Berlin
samt Société Francaise Radioélectricpie i Paris. Slutligt förslag till
anläggningens utförande hann dock icke föreläggas 1922 års riksdag. På
telegrafstyrelsens hemställan beslöt Kungl. Maj:t emellertid att anhålla
om riksdagens medgivande, att det av riksdagen anvisade reservationsanslaget
av 2,000,000 kronor finge tagas i anspråk för påbörjande av
arbetena å anläggningen, sedan planer och kostnadsförslag för densamma
blivit av Kungl. Maj:t fastställda. I skrivelse den 13 maj 1922, nr 144,
anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit den sålunda gjorda framställningen
och framhöll därvid bland annat vikten av att definitivt beslut i
frågan icke fattades, förrän genom jämförelse och omprövning av de från
de olika firmorna inkomna erbjudandena garantier vunnits för att anläggningen
komme till stånd under för staten gynnsammast möjliga ekonomiska
och tekniska betingelser.
Med föranledande bland annat av detta riksdagens uttalande infordrade
telegrafstyrelsen, sedan Radio Corporation meddelat, att giltighetstiden
för dess anbud utginge den 14 augusti 1922, förnyade anbud från
de trenne övriga firmorna, vilkas tidigare anbud förfallit. Vid prövningen
av de sålunda föreliggande slutliga anbuden fann styrelsen det av Radio
Corporation avgivna fördelaktigast. I enlighet med detta anbud skulle
bolaget leverera fullständig radioutrustning enligt Alexanderssons system
jämte reservdelar för ett pris av tillhopa 432,500 dollars. Av köpesumman
skulle en tredjedel erläggas så snart bolaget ställt erforderlig bank
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
garanti, under det att återstående två tredjedelar, motsvarande i svenskt
mynt omkring 1,100,000 kronor, skulle betalas successivt i den mån inkomster
erhölles av den genom stationen förmedlade telegramtrafiken på
det sätt, att hälften av den enligt trafikavtalet å telegrafverket belöpande
andelen av radioavgifterna skulle kvartalsvis inlevereras till bolaget
till dess köpeskillingen till fullo guldits. Därjämte förelåg förslag till
trafikavtal med bolaget, enligt vilket förslag bolaget frånträtt sin tidigare
framställda fordran på viss minimitrafik samt medgivit lika fördelning
mellan telegrafstyrelsen och bolaget av radioavgifterna.
Genom brev den 14 augusti 1922 godkände Kungl. Maj:t på telegrafstyrelsens
hemställan plan och kostnadsförslag för anläggningen, upprättade
pa grundval av Radio Corporations anbud, samt bemyndigade
tillika telegrafstyrelsen att i riksgäldskontor lyfta meranämnda anslag
å 2,000,000 kronor för anläggningens påbörjande.
I sin skrivelse den 31 augusti 1922 har telegrafstyrelsen gjort
framställning om anvisande av ytterligare medel för uppförande av ifrågavarande
radiostation. Enligt de senaste av styrelsen verkställda beräkningarna
skulle totalkostnaderna för densamma, som i ovannämnda
proposition till 1922 års riksdag beräknades till 5,000,000 kronor, icke
behöva överskrida 4,850,000 kronor. Härav hava 2,000,000 kronor redan
anvisats och 1,100,000 kronor skola enligt kontraktet utgå av de blivande
trafikinkomsterna, på sätt nyss nämnts. Telegrafstyrelsen hemställer, att
återstoden eller 1,750,000 kronor måtte anvisas för budgetåret 1923—1924.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Av olika skäl har uppförandet av en storradiostation på västkusten
kommit att fördröjas på ett sätt, som icke kunde förutses, då frågan år
1920 första gången framlades för riksdagen. Detta har i främsta rummet
berott därpå, att man velat avvakta gynnsammast möjliga ekonomiska
betingelser såväl för själva stationens tillblivelse som för samtrafiken
med radiostationerna å Nordamerikas ostkust, för vilken stationen
huvudsakligen är avsedd. Arbetena med anläggningens utförande hava
emellertid nu påbörjats, och enligt vad jag från telegrafstyrelsen inhämtat
förväntas stationen kunna, om arbetet får ostört pågå, bliva färdig
att tagas i bruk redan före innevarande års utgång, därest de ytterligare
för ändamålet erforderliga medlen nu beviljas.
Såsom skäl för arbetenas skyndsamma bedrivande må särskilt påpekas,
att »utrymmet i luften», d. v. s. antalet våglängder, är begränsat
och att det är av vikt att stationen fullbordas, medan ännu möjligheter
finnas att i den blivande trafiken utnyttja de ekonomiskt gvnnsammare
våglängderna. På grund härav och med hänsyn till anläggningens stora
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
15
allmänna betydelse anser jag, att den för stationens fullbordande erforderliga
summan, 1,750,000 kronor, bör redan under nästkommande budgetår
i sin helhet ställas till telegrafstyrelsens förfogande.
Emellertid torde det icke bliva nödvändigt att bevilja nytt anslag
till hela detta belopp. Av den redogörelse, som å sid. 14 och 19 här ovan
under rubriken »Inköp och bebyggande av fastigheter» lämnats, framgår, att
av tidigare till vissa byggnadsföretag för telegrafverkets behov beviljade
anslag ett sammanlagt belopp av omkring 1,086,000 kronor beräknas komma
att besparas. Härav skulle enligt vad jag ovan föreslagit en summa av
200,000 kronor komma till användning för påbörjande av en ny telegrafstationsbyggnad
i Halmstad samt 300,000 kronor avses till inköp och bebyggande
av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande eller färdigställande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt
riksdagsbeslut. Till undvikande i största möjliga mån av nya anslagsäskanden
anser jag mig böra föreslå, att av återstående beräknat överskott 550,000 kronor
användas till nu ifrågavarande ändamål.
Därest så sker, skulle behovet av nytt anslag inskränkas till 1,200,000
kronor.»
Utskottet vill tillstyrka, att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, fortsatt
anslag nu beviljas till ifrågavarande radioanläggning.
Beträffande anläggningens räntabilitet har utskottet inhämtat, att
redan från början skulle vara att påräkna en trafikinkomst, som täckte
icke blott kostnaderna för drift och underhåll utan även motsvarade en
om än obetydlig avkastning å nedlagt kapital. I den mån trafiken upparbetades
bleve givetvis förräntningen mera tillfredsställande. Vid en
trafikmängd av exempelvis 2 miljoner ord eller dubbla den kvantitet,
som ansetts vara att påräkna under första trafikåret, kunde det antagas,
att överskottet å totala anläggningskapitalet, 4,850,000 kronor, komme
att utgöra över 8 %. Även om det således icke kan förväntas, att företaget
med avseende å räntabiliteten från början ter sig fullt tillfredsställande,
torde detta dock uppvägas av de fördelar ur internationell kommunikationssynpunkt,
som genom anläggningen torde vara att vinna. I
detta hänseende vill utskottet erinra, hurusom av nästlidne riksdag
framhölls, att även om med ifrågavarande anläggning i första hand avsåges
att åstadkomma direkt radioförbindelse med Amerikas Förenta
Stater, det dock icke borde helt bortses från de övriga möjligheter, som
kunde erbjudas till dylik trafik med motsvarande anläggningar i andra
delar av världen och särskilt sådana länder, med vilka vårt land stode i
livligare förbindelse. Enligt vad utskottet inhämtat föreligger möjlighet
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
till beaktande av denna synpunkt tack vare det samarbete, som för närvarande
råder mellan de ledande radiobolagen.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att för anläggning av en radiostation
för trafik med Amerikas Förenta Stater må användas
tillhopa 550,000 kronor av besparingar, som beräknas
uppkomma å av riksdagen tidigare till vissa byggnadsföretag
för telegrafverkets behov anvisade anslag,
b) för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor
att utgå av lånemedel.
Statens järnvägar.
Ombyggnad 9:o) Beträffande statens järnvägar har Kungl. Maj:t (punkt 9)
bangår-föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kan komma
bolin m°.Cm''. att avlåtas i ämnet, för ombyggnad av bangårdar i Stockholm in. m. för
ro -i budgetåret 1923—1924 beräkna ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
ar 10:o) Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 10) föreslagit riksdagen att av
" deii vid de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 8 januari 1923
Sida. omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande anses böra
[10.] tills vidare anstå, må för ombyggnad av bangården vid Sala användas
ett belopp av 82,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 30 av åberopade statsrådsprotokollet.
Till stöd för sin framställning i ämnet*har järnvägsstyrelsen anfört
följande:
»Då behovet av denna bangårds ombyggnad sedan lång tid tillbaka varit
synnerligen trängande, anser styrelsen, att arbetet härmed icke längre kan utan
våda undanskjutas. Såsom styrelsen redan år 1920 anfört, äro utrymmena å bangården
synnerligen otillfredsställande. Särskilda godstågsspår saknas och befintliga
spår. äro icke tillräckliga för rangering och uppställning av godsvagnar. All
växling för österut gående godståg måste ske utåt huvudlinjen, vilket medför risk
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
17
för andra tåg, varjämte godstågens uppehållstid å stationen icke fullt kan utnyttjas.
Plattformerna äro smala och obekväma och för den trafikerande allmänheten
även vådliga.
Efter avdrag av kostnaderna för erforderligt markförvärv, som, i vad pa
statens järnvägar ankommer, avses att gäldas med medel ur till styrelsens förfogande
stående anslag för markförvärv, hava kostnaderna för de ifrågasatta ombyggnadsarbetena,
till vilka de anslutande enskilda järnvägarna skola bidraga
enligt gällande överenskommelser, beräknats uppgå till 222,000 kronor. Härav
äro 140,000 kronor av karaktär att böra bestridas med medel ur förnyelsefonden,
terstående 82,000 kronor böra tills vidare i sin helhet utgå av anslagsmedel.»
Enligt järnvägsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta förslag
(sid. 26 och 27 av statsrådsprotokollet) skulle medel för ifrågavarande
ombyggnad liksom ock ett flertal i det följande omförmälda ändamål
beredas från besparingar, som uppkommit därigenom att vissa tidigare
till olika anläggningar vid statens järnvägar anvisade anslag icke alls
eller endast delvis kommit till användning för sitt ursprungliga ändamål.
De sålunda uppkomna besparingarna äro:
av utav 1918 års riksdag beviljat anslag å 400,000 kronor
för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Ballings
löv
och Hässleholm........ 250,000 kronor
av utav 1920 års riksdag beviljat anslag å 400,000 kronor
för anordnande av innertak i vissa verkstadslokaler vid huvudverkstäderna
1 Örebro och Bollnäs.............. 345,000 »
av utav 1920 års riksdag beviljat anslag för anläggande
av telegraf- och sektionstelefonledningar samt utförande av kabelarbeten
........................... 396,000 »
jämlikt 1922 års riksdags beslut disponibla anslagsmedel
för elektriska belysningsanläggningar......... 100,000 »
Summa 1,091,000 kronor.
Dessa besparingar skulle nu disponeras på följande sätt:
Ombyggnad av bangården vid Sala (punkt 10).......kronor 82,000: —
» » » » ''Lund ( » 11)....... » 159,000: —
Dubbelspårsbyggnaden Örebro—Hallsberg—Laxå (punkt 12) . » 600,000: -—
Dubbelspårsbyggnaderna Tranås—Aneby ocb Bodaiors—Bävsjö
(punkt 13).................. > 250QQ0: —
Summa kronor 1,09.1,000: —
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må medgiva, att av de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 8 januari
1923 omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 9 höft. {Nr 9.) 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
utförande anses böra tills vidare anstå, må för ombyggnad
av bangården vid Sala användas ett belopp av
82,000 kronor.
2v''bangår? 11:0) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att av de i
U denyfdr" ovan nämnda statsrådsprotokoll omförmälda anslagsmedel för arbeten, med
Lund. vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för ombyggnad av
[11.] bangården vid Lund användas ett belopp av 159,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—33 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Under hemställan om proposition till 1923 års riksdag om anvisande
av medel till förändringar av bangårdsanordningarna i Lund, anför
järnvägsstyrelsen härom följande:
»Främsta avsikten med dessa förändringar är att skaffa förbättrade anordningar
för persontrafiken. 1 trots av att Lunds station är den femte i ordningen
med hänsyn till persontrafiken av statens järnvägars stationer med ett antal resor
för år 1920 av i medeltal 4,150 per dag enbart å statens järnvägars linjer, äro
plattformsanordningarna synnerligen otillfredsställande. Plattformerna hava icke
större bredd än 1,3 ä 1,7 meter. Dessa plattformer hava icke blott att upptaga
den stora resandeströmmen utan måste å desamma dessutom framföras resgodskärror.
. Följden härav blir ofta, att de resande nödgas nedstiga i intill liggande
spår, vilket icke blott medför stor fara för de resande utan även menligt inverkar
på, trafikens ombesörjande. För förhindrande av olyckshändelser har järnvägen
måst ordna en dyrbar vakthållning, som skulle helt undvikas, om tidsenligare
anordningar bleve genomförda.
Det förslag, om vars huvuddrag enighet nu nåtts, innebär i huvudsak:
uppförande av ändamålsenliga mellanplattformer av tillräcklig bredd och
längd;
anordnande av persontunnel mellan stationshus och plattformer;
förbättring av lokalerna i stationshuset;
^byggande av en rangergrupp norr om stationen såsom ersättning för de
spår, vilka vid plattformernas anordnande måste slopas å nuvarande bangården;
uppförande av en persontunnel i Lommavägen och av en gatuviadukt över
bangården som ersättning för den nuvarande plana gatuövergången i Karl XlLs gata.
Utöver de stora fördelar, som härigenom vinnas för persontrafiken, medför
även rangergruppens förläggande i omedelbar anslutning till godsmagasin och
frilastspår en avsevärd förbättring av stationens växlingsrörelser och kostnadsbesparing.
Förslaget innebär dessutom möjlighet att avhjälpa de stora svårigheter,
som nu förefinnas på grund av Lommavägens korsning i plan med bangårdens
sparsystem. För närvarande verkställas nämligen en stor mängd växlingsrörelser
över denna väg, och inträffar även ofta, att lokaltågen Malmö—Lund på grund
av nuvarande lokaltågsspårets korta längd nödgas stå uppställda över gatan.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Detta vållar såväl för allmänheten stora olägenheter som för järnvägen en dyrbar
vakthållning.»
Anläggningskostnaden för detta förslags genomförande är beräknad
uppgå till 1,800,000 kronor.
Av de förslagna arbetarna äro vissa av den art, att medel till
desammas utförande ansetts böra bestridas ur förnyelsefonden. Kostnaden
för dessa arbeten beräknas till 900,000 kronor, och behöver sålunda av
riksdagen äskas 900,000 kronor.
Enligt departementschefens förslag skulle ombyggnaden i Lund
igångsättas först i den mån den med arbeten å Malmö bangård nu sysselsatta
arbetsstyrkan hunne slutföra sistnämnda arbeten eller alltså huvudsakligen
komma att utföras under åren 1924 och 1925, varigenom anslagsbehovet
kunde fördelas på tre budgetår. För det första budgetåret,
1923—1924, erfordrades därvid endast en mindre summa. Härför skulle
disponeras ett belopp av 159,000 kronor eller återstoden av de under
punkt 9 härovan omförmälda besparingarna å vissa tidigare beviljade
anslag.
Otvivelaktigt måste det ingiva vissa betänkligheter att under nuva- Utskottets
rande tidsförhållanden fatta beslut om en bangårdsanläggning av sådan y ran e''
omfattning som den här föreslagna. Det torde emellertid vara allmänt
känt, att anordningarna vid Lunds station äro av sådan otillfredsställande
beskaffenhet, att snara förbättringsåtgärder icke kunna undvikas. Enligt
vad utskottet vid sin prövning av ärendet inhämtat, torde en rationell lösning
av Lunds bangårdsfråga, vilken fråga bland annat föranlett omfattande
underhandlingar med staden om markbyten m. m., knappast kunna åstadkommas
på annat sätt och för mindre kostnad än ett godtagande av den
nu framlagda planen skulle innebära.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet därför
hemställa,
att riksdagen må medgiva att av de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 8 januari
1923 omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas
utförande anses böra tills vidare anstå, må för ombygnad
av bangården vid Lund användas ett belopp av
159,000 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen, att av de i g Dubbel-.
ovannämnda statsrådsprotokoll omförmälda anslagsmedel för arbeten, med ^ Örebro
vilkas utförande anses böra tills vidare anstå, må för anläggande av -Kalkberg
20
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå användas
ett belopp av 600,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 35—37 av åberopade statsrådsprotokollet.
I en inom första kammaren av herr G. Rosén väckt motion (nr 87)
har hemställts, dels att Kungl. Maj:ts framställning om anslag till dubbelspårsbyggnad
Örebro—Hallsberg—Laxå icke måtte av riksdagen bifallas,
dels ock, att Kungl. Majrts framställning om anslag till dubbelspårsbyggnaderna
Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö icke heller måtte
av riksdagen bifallas.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Med bifall till Kungl. Majrts framställning har 1917 års riksdag
beslutat anläggandet av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över
Hallsberg till Laxå, varför kostnaden med tillämpning av de arbets- och
materialpriser, som voro rådande i mitten av år 1916, beräknats till
6.150.000 kronor. För nämnda anläggning och därmed sammanhängande
arbeten har riksdagen därefter för åren 1918—1922 anvisat sammanlagt
6.750.000 kronor.
Med hänsyn till de stora kapitalutlägg, som skulle erfordras för
dubbelspårets utförande i ursprungligen tänkt omfattning, och då möjligheter
förelåge att inskränka arbetena att tills vidare omfatta, förutom
linjen Örebro—Hallsberg, sträckan Hallsberg—Östansjö, ansåg 1921 års
riksdag, att anläggningen borde på dylikt sätt begränsas, varvid totalkostnaden
för företaget beräknades kunna nedbringas till 6,750,000 kronor,
vilket belopp motsvarar de sammanlagda anslag, som av riksdagen hittills
anvisats för dubbelspåret.
Av nödhjälpsmedel har Kungl. Maj:t den 2 december 1921 anvisat
ett belopp av 200 000 kronor för arbeten å sträckan Östansjö—Laxå.
Järnvägsstyrelsen har i ärendet anfört följande:
»Då arbetena å Hallsbergs bangårdsombyggnad samt å dubbelspårsträckan
Örebro—Hallsberg beräknas inom nära förestående tid bliva fullbordade, torde
det nu vara lämpligt att upptaga till avgörande frågan om arbetenas fortsatta
bedrivande eller fullständiga nedläggande å linjen Hallsberg—Laxå. Styrelsen
vill för sin del hålla före, att en försiktig avveckling av denna dubbel spårsbyggnad
bör komma till stånd enligt en något vidsträcktare plan än den tidigare angivna.
Det vore nämligen ur driftsynpunkt med hänsyn till tågens obehindrade
gång synnerligen förmånligt, om också linjen närmast Laxå, det vill säga linjen
Laxå—Yretstorp, kunde trafikeras dubbelspårig. Att färdigställa denna dubbelspårsträcka
låter sig också så mycket lättare göra, som för detta ändamål behöv
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
21
liga räler till eu kostnad av i runt tal 350,000 kronor redan finnas tillgängliga
i statens järnvägars förråd.
I samband med utläggandet av ett dubbelspår å sträckan Laxå—Vrets
a
borde enligt styrelsens uppfattning jämväl utföras terrassering och underastning
av den återstående sträckan Östansjö—Yretstorp, varigenom skulle
vinnas, att en gång, då det åter kan anses nödvändigt att utlägga dubbelspår å sistnämnda
sträcka, de mest tidskrävande arbetena redan äro utförda, så att återstående
arbeten relativt snabbt kunna fullbordas. Härtill kommer, att den vid
dubbelspåret sysselsatta arbetsstyrkan, cirka 150 man, skulle genom utförande av
ifrågavarande arbeten kunna någon tid framåt bibehållas i arbete.
En sådan plan för avvecklingen av denna dubbelspårsbyggnad skulle, enligt
vad nu gjorda beräkningar utvisa, kräva beviljandet av ytterligare 1,200,000
kronor utöver tidigare anvisade medel. Denna summa anser styrelsen böra fördelas
med 800,000 kronor på budgetåret 1923—1924 och 400,000 kronor på budgetåret
1924—1925.»
Departementschefen anför följande:
»Enligt upplysningar, jag erhållit från järnvägsstyrelsen, hava arbetena
å ifrågavarande dubbelspårsbyggnad hittills fortskridit så, att
bandelarna Örebro—Hallsberg och Hallsberg—Östansjö i det närmaste
färdigställts, medan å sträckan Laxå—Östansjö endast påbörjats trumläggnings-
och terrasseringsarbeten. Styrelsens avsikt är nu att färdigställa
bandelen Laxå—-Yretstorp, till vars rälsläggning materiel redan är
enligt förut tänkt arbetsplan inköpt, samt att å återstående del, Vretstorp
—Östansjö, fullborda terrasserings- och framläggning? arbeten a. Härigenom
skulle vinnas, att den inköpta spårmaterielen bleve omedelbart nyttiggjord,
att arbetena, sedan de avbrutits på nu föreslaget stadium, kunde äga
bättre fortbestånd och samtidigt vid framtida behov till återstående delar
relativt snabbt färdigställas samt att de vid företaget anställda arbetarna
skulle kunna beredas sysselsättning ännu någon tid framåt. Med hänsyn
härtill och till vad styrelsen i övrigt anfört bar jag ansett mig böra förorda,
att arbetena å omförmälda dubbelspårsbyggnad avvecklas i enlighet
med den av styrelsen föreslagna planen. Emellertid finner jag för ändamålet
för budgetåret 1923—1924 icke kunna avses mera än 600,000 kronor,
vilket belopp torde kunna utgå ur anslagsmedel för arbeten, med
vilkas utförande anses böra tills vidare anstå.»
Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande den i ämnet väckta motionen vill utskottet endast
anföra, att densamma synes utskottet icke böra föranleda riksdagen att
frångå förevarande av järnvägsstyrelsen efter verkställda utredningar
framlagda och av departementschefen tillstyrkta förslag till avveckling av
ifrågavarande dubbelspårsbyggnadsarbeten.
Utskottets
yttrande.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å den i ämnet väckta motionen
i vad densamma avser dubbelspårsbyggnaden Örebro—
Hallsberg—Laxå, må medgiva, att av de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 8 januari
1923 omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas
utförande anses böra tills vidare anstå, må för anläggande
av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över
Hallsberg till Laxå användas ett belopp av 600,000
kronor.
spärsbygff- 13:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 13) föreslagit riksdagen att av de
naderna i statsrådsprotokollet omförmälda anslagsmedel för arbeten, med vilkas utAnifl»1*
och Yrande anses böra tills vidare anstå, må för anläggande av ytterligare
Bodafors ett järnvägsspår från Tranås till Aneby och från Bodafors till Sävsjö
(Sandsjö)—användas ett belopp av 250,000 kronor,
n,-,’ Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 37—40 avåberopadestats
Lio.
J rådsprotokollet.
På sätt under nästföregående punkt omförmälts, bar herr G. Rosén
i en inom första kammaren väckt motion (nr 87) hemställt bland annat,
att Kungl. Maj:ts framställning om anslag till dubbelspårsbyggnaderna
Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö icke måtte av riksdagen bifallas.
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition har 1918 års lagtima
riksdag beslutat anläggandet av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås
till Aneby och från Sandsjö, numera benämnt Bodafors, till Sävsjö,
varför kostnaden i sin helhet med tillämpande av år 1915 rådande arbets-
och materialpriser beräknats till 5,558,300 kronor. För ifrågavarande
anläggning hava beviljats för år 1919 1,520,000 kronor och för
år 1921 1,500,000 kronor, varjämte 1922 års riksdag medgivit, att för
ändamålet finge användas ett belopp av 500,000 kronor av anslagsmedel
för arbeten, med vilkas utförande ansåges böra tills vidare anstå. Slutligen
har Kungl. Maj:t efter riksdagens börande genom beslut den 21 juni
1922 medgivit, att för ifrågavarande dubbelspårsbyggnad finge tillfälligtvis
och mot framtida ersättning till vederbörande anslag tagas i anspråk
högst 300,000 kronor av de medel, som av 1918 års lagtima riksdag
anvisats för dubbelspårsbyggnad Ballingslöv—Hässleholm.
Järnvägsstyrelsen har beträffande det nu framlagda förslaget anfört
bl. a. följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 0.
23
»Å dubbelspåret ifråga hava arbetena hittills bedrivits så, att terrasseringar
och vattengenomlopp i huvudsak fullbordats å sträckorna Frinnaryd—
Aneby och Bodafors—Sävsjö samt påbörjats å linjen Tranås—Frinnaryd.
Enligt styrelsens mening bör, såsom vederbörande departementschef också
vid behandlingen av denna fråga i 1922 års statsverksproposition anförde, det
slutliga ställningstagandet till frågan om denna dubbelspärsbyggnads avbrytande
eller eventuella fortsättande föreläggas 1923 års riksdag, och får styrelsen med
anledning härav anföra följande.
Ehuru styrelsen i likhet med vad som skedde i dess skrivelse till Kungl.
Maj:t den 2 september 1921 för sin del vill framhålla den obestridda betydelsen
för statsbanedriften av ifrågavarande dubbelspårs anordnande, har styrelsen dock
med hänsyn till den ekonomiska situationen samt till den mindre trafikbelastning
å linjen ifråga, som under nuvarande konjunkturer är rådande, velat ifrågasätta,
att dessa arbeten tills vidare nedläggas, därvid dock, på nedan anförda skäl, en
successiv avveckling av desamma bör äga rum. För att en gång, när de ekonomiska
förhållandena blivit gynnsammare och då trafiken åter tagit sådan omfattning,
att dess fördelning på dubbla spår blir lika nödvändig som förr, kunna utan
större tidsutdräkt iordningställa denna anläggning vore det önskvärt att redan
nu få fullborda de arbeten, som äro de mest tidsödande, nämligen terrasseringsarbetena.
Därigenom vunnes även den fördelen att nu, då dubbelspåret Aneby—
Sandsjö fullbordas, kunna vid dubbelspåret Tranås—Aneby och Sandsjö—Sävsjö
sysselsätta åtminstone en del av den personal, som eljest skulle behöva avskedas.
Däremot borde sådana materialkrävande arbeten som rälsläggning och dylikt icke
nu komma till utförande i större utsträckning än redan i förråd tillgänglig rälsrnateriel
medgiver. I enlighet med vad sålunda anförts har styrelsen tänkt sig en
avveckling av dessa arbeten enligt följande plan.
Beträffande delen Tranås—Aneby skulle arbetena inskränka sig att omfatta
terrassering och underballastning å linjen samt å Gfripenbergs och Frinnarvds
bangårdar. Vidare skulle all erforderlig mark utom för Tranås bangård anskaffas.
Delen Bodafors—Sävsjö skulle däremot i sin helhet fullbordas.
Enligt vad nu verkställda beräkningar utvisa skulle den slutliga kostnaden
för arbetenas utförande enligt nu skisserad plan belöpa sig till 5,440,000 kronor.
Utöver redan anvisade medel, 3,520,000 kronor, skulle sålunda erfordras ytterligare
1,920,000 kronor —-----.»
Departementschefen anför följande:
»Enligt den av styrelsen nu framlagda planen skulle arbetena å
ifrågavarande dubbelspårsbyggnader avbrytas först sedan trumläggningsoch
terrasseringsarbetena å återstående del av sträckan Tranås—Aneby färdigställts
samt sträckan Bodafors—Sävsjö, för vilken erforderlig spårmateriel
finnes inköpt, blivit rälslagd. Då samma skäl tala för att i enlighet
med den nu föreslagna planen avveckla arbetena å dessa dubbelspårsbyggnader
som beträffande dubbelspårsbyggnaden Örebro—Hallsberg—
Laxå, anser jag mig böra tillstyrka styrelsens framställning härutinnan.
Beträffande härför erforderliga medel, 1,920,000 kronor, vill jag emellertid
förorda en förskjutning såtillvida, att för tiden till den 1 juli 1924 skulle
24
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
Tillbyggnad
av och
diverse anläggningar
vid lokomotivstationer.
[14.]
avses omkring 1,500,000 kronor. Härav torde 1,240,000 kronor eller det
belopp, vartill överskottet å dubbelspårsbyggnaden Aneby—Bodafors beräknas
komma att uppgå, på grund av det utav 1922 års riksdag lämnade
generella medgivandet i fråga om överskott å under huvudgruppen »Nya
byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar» upptagna
anslag, kunna av styrelsen utan särskilt bemyndigande användas för nu
ifrågavarande ändamål. Såsom nyss anförts, har styrelsen vidare redan
erhållit tillstånd att för dubbelspårsbyggnaden Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö
tillfälligtvis och mot framtida ersättning taga i anspråk
vissa medel, som tidigare anvisats för dubbelspårsbyggnaden Ballingslöv
—Hässleholm. Då utförandet av denna senare dubbelspårsanläggning ej
anses böra äga rum under de närmaste åren, har styrelsen nu av de
sålunda anvisade medlen inräknat ett belopp av 250,000 kronor bland
anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande anses böra tills vidare
anstå. Om motsvarande belopp beräknas använt för dubbelspårsbyggnaden
Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö, skulle för denna nu ställas
till förfogande tillhopa 1,490,000 kronor eller ungefär den summa om
1,500,000 kronor, vilken nyss angivits som erforderlig.
Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande den i ämnet väckta motionen får utskottet hänvisa till
vad utskottet under nästföregående punkt anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(och med avslag å den av herr Rosén i ämnet
väckta motionen, i vad denna avser dubbelspårsbyggnaderna
Tranås—Aneby och Bodafors—Sävsjö, må
medgiva, att av de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 8 januari 1923 omförmälda anslagsmedel
för arbeten, med vilkas utförande anses böra tills
vidare anstå, må för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår
från Tranås till Aneby och från Bodafors till
Sävsjö användas ett belopp av 250,000 kronor.
14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till anordningar för förbättrad
driftsekonomi vid vissa lokomotiv stationer för budgetåret
1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor, att utgå av lånemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
25
15:o) Kung!. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att för hus- Husbygg
byggnader för budgetåret
37,500 kronor.
1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av
under.
[15.]
På sätt den i ärendet lämnade utredningen (sid. 44) framgår är
anslaget avsett för uppförande i Ytterby av ett bostadshus, innehållande
två lägenheter om 2 rum och kök för trafikavdelningens personal med
möjlighet att framdeles inreda ytterligare en lägenhet å vinden. Kostnaderna
för själva bostadshuset hava beräknats till 32,000 kronor, vartill
skulle komma 3,000 kronor för fristående jordkällare och 2,500 kronor
för uthus.
Utskottet vill icke motsätta sig att ifrågavarande anslag beviljas, Utskottets
även om utskottet funnit de beräknade byggnadskostnaderna höga. Ut- y ran e''
skottet förutsätter emellertid, att det tages under övervägande, huruvida
desamma icke kunna nedbringas.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må för husbyggnader för budgetåret
1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 37,500
kronor, att utgå av lånemedel.
16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag, får Ordnand^
utskottet hemställa, väsendet
att riksdagen må för ordnande av brandväsendet vid statens
vid statens järnvägar för budgetåret 1923—1924 anvisa Ja™^ar*
ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att utgå av L-lb-J
lånemedel.
17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till fort-Statsbanan
sättning av statsbanan Sveg—Hede för budgetåret 1923—1924 anvisa ® e"
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. *-
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 48 och 49 av statsrådsprotokollet.
Järnvägsstyrelsen hade begärt ett anslag av 1,200,000 kronor för
ändamålet för budgetåret 1923—1924 samt till stöd härför yttrat följande:
»År 1918 beräknades b anan läggningen komma att draga en kostnad av
6,325,000 kronor. Enligt vad nu verkställda beräkningar giva vid banden skulle
banans hela anläggningskostnad komma att uppgå till 6,050,000 kronor, vadan
sålunda för banans fullbordande skulle återstå att anvisa 1,750,000 kronor.
Med fasthållande av den plan för arbetets bedrivande, som angavs i sty
Bihang
till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 9 käft. (Nr 9.) 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
relsens skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 september 1921, varigenom rälsläggnino-en
år 1923 beräknades framkomma till Hedeviken, skulle för budgetåret 1923_1924
erfordras ett anslag av 1,200,000 kronor. Därefter skulle sålunda ett slutanslag,
avsett främst för anskaffande av rullande materiel, återstå att bevilja för budgetåret
1924—1925, varigenom banan i sin kelhet beräknas fullbordad och öppnad
för allmän trafik i slutet av år 1924.»
Det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet, 1,200,000 kronor, har
departementschefen ansett kunna nedsättas till 1,000,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Sveg—Hede för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av andra
statsinkomster än lånemedel.
lian ”mellan ^:0) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att för fort
Volgsjön
sättande av arbetena a inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för
0CTare.m" budSetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
[18-] Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsbanan 19:o) Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till fort
FHothT?7
sättning av statsbanan Forsmo—Hoting för budgetåret 1923—1924 anvisa
r-jq-i* ett reservationsanslag av 2,200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 64—66 av statsrådsprotokollet.
Departementschefen anför följande:
»Med hänsyn till den särskilda betydelsen av ifrågavarande banbyggnad
anser jag mig icke böra förorda någon minskning uti den takt
för banans färdigbyggande, som järnvägsstyrelsen tänkt sig. Även med vidhållande
härav torde dock anslagsbeloppen för de båda närmaste budgetåren
kunna något nedsättas. Att märka är nämligen, att uti det för
banans färdigställande uppgivna beloppet, eller omkring 6,000,000 kronor,
jämväl ingår kostnad för anskaffande av rullande materiel med, enligt
vad jag inhämtat, omkring 1,000,000 kronor. För detta ändamål behöver
emellertid uppenbarligen icke med nuvarande tillgång å dylik materiel
vid statens järnvägar några medel disponeras under den tid, själva
byggnadsarbetena pågå. Om kostnaden för rullande materiel därför
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
27
frånräknas, skulle sålunda de för banarbetets färdigställande erforderliga
medlen utgöra omkring 5,000,000 kronor, vilka lämpligen torde kunna
fördelas med 2,200,000 kronor för vart och ett av de båda närmaste budgetåren
och cirka 600,000 kronor för budgetåret 1925—1926.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må till fortsättning av statsbanan
Forsmo—Foting för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
reservationsanslag av 2,200,000 kronor, att utgå av
lånemedel.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till fortsättning
av statsbanan Hällnäs—Stensele för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett reservationsanslag av 1,700,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
21:o) Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att för införande
av genomgående tryckluftbroms beträffande statens järnvägars
rullande materiel för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67 och 68 av åberopade
statsrådsprotokollet.
För införande av genomgående tryckluftbroms beträffande statens
järnvägars rullande materiel, varför totalkostnaden år 1919 uppskattades
till 29,430,000 kronor, har riksdagen för åren 1920—1922 och tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisat tillhopa 10,143,100 kronor, varjämte 1922
års riksdag medgivit, att för nämnda ändamål finge användas 656,900 kronor
av anslagsmedel för arbeten, med vilkas utförande ansetts böra tills vidare
anstå. Sammanlagt hava alltså för ifrågavarande ändamål varit tillgängliga
10,800,000 kronor.
För budgetåret 1923—1924 har järnvägsstyrelsen hemställt om anslag
av 4,500,000 kronor.
Departementschefen anför följande:
»De medel, som för ifrågavarande ändamål anvisats för år 1922 och
första halvåret 1923, hava tillmätts med hänsyn därtill, att arbetena synts
böra bestridas i något mindre hastig takt än järnvägsstyrelsen i sina
respektive framställningar föreslagit. Då skäl icke föreligger att nu höja
Statsbanan
Hällnäs—
Stensele.
[20.]
Införande
av genomgående
tryckluftbroms.
[21.]
Kraftstationen
vid
Lilla Edet.
[22.]
28 Statsutskottets utlåtande Nr 9.
mot den sålunda fastslagna arbetstakten svarande belopp och med hänsyn
till det hittills inträdda prisfallet torde icke större summa böra ifrågasättas
för budgetåret 1923—1924 än 4,000,000 kronor.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen ma för införande av genomgående
tryckluftbroms beträffande statens järnvägars rullande
materiel för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statens vattenfallsverk.
22:o) Beträffande statens vattenfallsverk har Kungl. Maj:t (punkt 22)
föreslagit riksdagen att för fortsättning av första utbyggnaden av Lilla
Edets kraftstation för budgetåret 1923—1924 bevilja ett reservationsanslag
av 2,100,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 74—76 av statsrådsprotokollet.
Vattenfallsstyrelsen anför bl. a. följande:
, . ... den pågående utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet hava
hittills beviljats följande anslag:
Samma
700,000: —
2,550,000: —
2,000,000: —
2,500,000: —
3,500,000: —
Summa kronor 11,250,000: —
Kostnaderna for anläggningens första utbyggnad beräknades vid ärendets
behandling under 1922 års riksdag till 13,850,000 kronor. Så vitt man nu kan
förutse,^ torde detta belopp vara tillfyllest för dess färdigställande. Det prisfall
som pa vissa områden under mellantiden inträffat, har motvägts av prisökning
på andra hall, varför vattenfallsstyrelsen icke vågar ställa i utsikt någon minskning
av den sålunda på våren 1922 beräknade totalkostnaden. Då utöver hittills
anvisade anslag ett belopp av 2,600,000 kronor återstår, och då anläggningen
beräknas bliva färdigbyggd på sommaren 1924, erfordras det resterande beloppet
under budgetåret 7? 1923—S0/6 1924.»
Riksstat Tilläggsstat
F8r år 1918............ _ 700,000: —
> » 1919 ............ 2,550,000: — —
» » 1920 ............ 2,000,000:— —
» > 1921............ _ _
» » 1922 ............ 2,500,000:— —
Av arbetslöshetsmedel ställt till förfogande
av 1922 års riksdag . . .
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
29
Departementschefen, som från vattenfallsstyrelsen inhämtat att med
anvisande av ett belopp om 500,000 kronor för vissa avslutnings- och
kompletteringsarbeten kunde anstå till nästa budgetår, har på grund därav
ansett det av styrelsen äskade beloppet kunna nedsättas till 2,100,000
kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsättning av första utbyggnaden
av Lilla Edets kraftstation för budgetåret 1923—
1924 bevilja ett reservationsanslag av 2,100,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
23:o) Kungl. Majd har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till slutförande
av förberedande åtgärder för Vänerns reglering för budgetåret
1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes åsid. 76—85 av statsrådsprotokollet.
För utförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering hava
hittills av riksdagen beviljats följande anslag:
Riksstat |
Tilläggstat |
Summa |
|||
För år |
1918.......... |
... — |
100,000: - |
100,000 |
— |
> > |
1919.......... |
. . . 200,000: — |
— |
200,000 |
— |
> 1 |
1920 .......... |
. . . 200,000: - |
— |
200,000 |
— |
) 1 |
1921.......... |
... - |
800,000: — |
800,000 |
—- |
> > |
1922 .......... |
. . . 250,000: — |
300,000: — |
550,000 |
— |
> > |
1923 första halvåret . . . |
. . . 200,000: - |
— |
200,000 |
— |
Summa kronor |
2,050,000 |
— |
Vattenfallsstyrelsen äskar nu i sin skrivelse den 30 september 1922
ett ytterligare anslag av 500,000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Styrelsen anför därvid till en början, att då dessa arbeten och därmed
förenade kostnader varit föremål för diskussion såväl i riksdagen som i
pressen, styrelsen såge sig föranlåten att i detta sammanhang framlägga
en fullständig redogörelse för företagets igångsättande och organisation
samt beskriva sättet för de förberedande åtgärdernas utförande.
Nämnda redogörelse finnes i statsverkspropositionen i huvudsak
återgiven. Likaledes lämnas där redogörelse för ett av vattenfallsstyrelsens
överrevisorer i deras för år 1921 avgivna revisionsberättelse i
frågan avgivet yttande.
Förberedande
åtgärder
för
Vänerns
reglering.
[23.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Vattenfallsstyrelsen beräknar totalkostnaden för slutförandet av alla
här ovan angivna arbeten, sådan den nu kan uppskattas, på följande sätt:
Intill den 1/7 1922 utlagda kostnader............ 1,825,000: —
Ytterligare erforderligt intill 1/7 1923 ............ 575,000: —
D:o 1/7 1923—30/6 1924 ............... 150,000: — 725,000: —
Summa kronor 2,550,000: —
Denna totalsumma fördelar sig på ungefärligen följande sätt:
å.
B.
c.
D.
E.
F.
Lantmäteritekniska arbeten:
Åtgärder för arbetenas igångsättande........... 20,000: —
Precisions- ock stomavvägning.............. 85,000: —
Planmätning ock ytavvägDing.............. 720,000: —
Kartering....................... 425,000: —
Fastigketsutredning................... 80,000: —
Hyror, avskrivning å inventarier etc........... 80,000: —
Förrättningsmannen för lantmäteriarbeten under c:a 6 år . 120,000: —
Värdering av åker och äng...............
Värdering av skogsmark................
Värdering av tomter med därå befintliga anläggningar m. m.
Tekniska skador, undersökningar och värderingar.....
Allmänna utredningar ock administration i styrelsen . .
1,530,000
250.000
145.000
50,000
310.000
265.000
Summa kronor 2,550,000
Departementschefen anför följande:
»Den mera ingående redogörelse för kostnaderna i avseende å de
förberedande åtgärderna för Vänerns reglering, som vattenfallsstyrelsen
nu lämnat, giver i åtskilliga hänseenden en förklaring till den stora skillnaden
mellan de ursprungligen beräknade och de nu uppskattade kostnaderna
för ifrågavarande företag. Av redogörelsen framgår, att de
år 1918 av styrelsen beräknade kostnaderna, 400,000 kronor, endast
avsett viss del av de ifrågasatta undersökningarna, nämligen de lantmäteritekniska
undersökningarna på marken samt fastigbetsutredningen
och uppritning av kartmaterial med mera, men däremot icke kostnader
för värdering av skador å jord och fiske med mera. I likhet med
styrelsens överrevisorer anser jag detta förhållande anmärkningsvärt,
då nämligen styrelsens i ämnet år 1918 gjorda framställning ej gav
anledning till annat antagande än att den framlagda kostnadsberäkningen
avsåg samtliga de undersökningar och utredningar, som erfordrades i
frågan. Ä andra sidan framgår av överrevisorernas yttrande, att om
hänsyn tages till den omfattning, vari arbetena faktiskt bedrivits, anmärk
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
31
ningar ej påvisats i fråga om den beräknade kostnadsökningen på
grund av dyrtiden för de lantmäteritekniska undersökningarna eller
beträffande uppgivna kostnader för värdering av skador av olika slag
med mera. Kostnaderna för de förberedande åtgärderna för Vänerns
reglering äro även enligt överrevisorernas uppgift att anse som relativt
låga i jämförelse med kostnader för andra liknande företag inom
landet.
Att ett så stort belopp som ytterligare 500,000 kronor erfordras
för de förberedande åtgärderna för Vänerns reglering finner jag visserligen
beklagligt, men anser mig dock, då det genom nästlidet års riksdags
uttalanden torde få anses fastslaget, att utredningen bör oaktat de
uppkomna merkostnaderna snarast möjligt slutföras, böra tillstyrka framställning
i ämnet till riksdagen.»
Redan vid nästföregående riksdag framställdes i sammanhang med
behandlingen av då föreliggande fråga om beviljande av fortsatt anslag
till ifrågavarande undersökningar vissa erinringar med anledning av den
uppkomna oförutsett höga kostnadsökningen, och anförde därvid riksdagen,
hurusom den utredning, som år 1918 vid beslutet om undersökningarnas
igångsättande framlades för riksdagen, tydligen icke varit av
sådan beskaffenhet, att på densamma kunnat med önskvärd grad av
tillförlitlighet bedömas deras blivande omfattning. Emellertid framhöll
riksdagen samtidigt den betydelse frågan om Vänerns reglering obestridligt
ägde för den framtida hushållningen med och tillvaratagandet av
landets vattenkraftstillgångar. Redan på grund av det framskridna stadium,
vari utredningsarbetet för närvarande befunne sig, ansåg riksdagen
det därför uteslutet att nu avbryta detsamma.
Den nu föreliggande framställningen om ytterligare medel för ändamålet
giver utskottet anledning ytterligare framhålla, vad vid nästföregående
riksdag anfördes om den i detta fall uppkomna anmärkningsvärt
höga kostnadsökningen. Då emellertid de tidigare framhållna synpunkterna
om vikten av utredningarnas slutförande utan avbrott alltjämt
torde äga giltighet, vill utskottet tillstyrka, att medel härför nu anvisas
med av Kungl. Maj:t äskat belopp.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till slutförande av förberedande
åtgärder för Vänerns reglering för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor
att utgå av lånemedel.
Utskottets
yttrande.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Kraftstationen
vid Harsprång.
24.]
24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) dels för fortsatt
underhåll av de vid Harsprånget utförda anläggningar och byggnader
m. m. för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 80,000
kronor, dels ock medgiva, att de å anslagen till Motala kraftstation uppkomna
besparingarna, omkring 950,000 kronor, ävensom erforderlig del
av det belopp å 500,000 kronor, som vid beviljande av rörelsekapital till
statens vattenfallsverk avsetts motsvara kostnad för anskaffande av vissa
materialier och inventarier för Harsprångsbyggnaden, må överföras till
denna anläggning för påföring å anläggningskostnaden av dels diverse
för kraftstationsanläggningen använd mindre lätt flyttbar materiel, dels ock
skälig del av det bokförda värdet å för anläggningen inköpta men ej
använda materialier och inventarier.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 85—87 av åberopade statsrådsprotokollet.
Vid 1921 års riksdag beviljades särskilt anslag för rörelsekapital
vid statens vattenfallsverk. De vid samma års riksdag anvisade anslagen
till verkets anläggningsarbeten beräknades med anledning härav med
avdrag av vad som kunde belöpa på kostnad för anskaffande av flyttbara
och för andra ändamål användbara materialier, för vilka kostnaden
skulle bestridas från det särskilda anslaget till rörelsekapital. Sålunda
beräknades av samma anledning ett avdrag å 500,000 kronor å det erforderliga
anslagsbeloppet för första utbyggnaden av Harsprångets kraftstation.
Vattenfallsstyrelsen anför nu, att då arbetena med Harsprångets
utbyggande år 1918 påbörjades och åren 1919 och 1920 bedrevos i
ganska stor omfattning, det även varit nödvändigt att för genomförande
av då utstakad arbetsplan anskaffa stora mängder härför erforderliga
inventarier och materialier. Då på hösten 1920 definitivt besked erhölls,
att Aktiebolaget Elektrosalpeter icke önskade begagna sig av optionen
för kraftleverans från Harsprånget, blev arbetenas omfattning hastigt
minskad, men ett fullständigt avbrott hade av skäl, som framginge av
1921 års riksdagsbehandling, ej skett förrän på våren 1922. Det både
då ej kunnat undvikas, att de för den stora anläggningens bedrivande
inköpta inventarierna och materialierna till stor del blevo överflödiga,
då några andra anläggningar ej igångsattes utan tvärtom en allmän
stagnation blev följden av depressionen. Då de flesta inventarier och
materialier blivit inköpta under dyrtiden, både styrelsen ansett nödvändigt
att nu nedskriva dessa till betydligt lägre värden än vartill de anskaffats.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
33
Styrelsen meddelar vidare, att å de för kraftstationen vid Motala
beviljade anslagsbeloppen å tillhopa 12,000,000 kronor uppstått ett överskott
av omkring 950,000 kronor. Styrelsen anser lämpligt, att detta
överskott jämte erforderlig del av disponerat belopp å 500,000 kronor
av förlagsmedel överföras till anslaget för Harsprångets kraftstation att
användas för påföring å anläggningen av kostnaderna för eu del mindre
lätt flyttbar materiel, såsom järnvägsspår, rörledningar, elektriska ledningar
och apparater m. in., vilken materiel icke tager någon skada av
flera års kvarblivande på platsen, samt för nedskrivning till gällande
marknadsvärde av för anläggningen inköpta men ej använda inventarier
och materialier.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Beträffande det av vattenfallsstyrelsen äskade beloppet för fortsatt
underhåll av de vid Harsprånget utförda anläggningarna och byggnaderna
med mera har jag från styrelsen inhämtat, att detsamma avser att täcka
kostnader för dels skatter och brandförsäkringar, dels tillsyn och underhåll
av arbetsmaskiner och andra inventarier, byggnader och vägar och
dels ofrånkomlig administration. Då det måste tillses, att underhållskostnaderna
i möjligaste mån nedbringas, vill jag förorda en reduktion av
ifrågavarande anslag till 80,000 kronor.
Styrelsen har vidare föreslagit, att de å anslagen till Motala kraftstation
uppkomna besparingarna, omkring 950,000 kronor, ävensom erforderlig
del av det belopp å 500,000 kronor, som vid beviljande av rörelsekapital
till statens vattenfallsverk avsetts motsvara kostnad för anskaffande
av vissa materialier och inventarier för Harsprångsbyggnaden, må överföras
till denna anläggning för påföring å anläggningskostnaden av dels diverse
för kraftstationsanläggningen använd mindre lätt flyttbar materiel, dels
ock skälig del av det bokförda värdet å för anläggningen inköpta men ej
använda materialier och inventarier. Med hänsyn till vad styrelsen härutinnan
anfört tillstyrker jag detta förslag.»
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) för fortsatt underhåll av de vid Harsprånget utförda
anläggningar och byggnader m. m. för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor,
att utgå av lånemedel,
b) medgiva, att de å anslagen till Motala
kraftstation uppkomna besparingarna, omkring 950,000
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 9 höft. (År 9.) 5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
kronor, ävensom erforderlig del av det belopp å 500,000
kronor, som vid beviljande av rörelsekapital till statens
vattenfallsverk avsetts motsvara kostnad för anskaffande
av vissa materialier och inventarier för Harsprångsbyggnaden,
må överföras till denna anläggning för påföring
å anläggningskostnaden av dels diverse för kraftstationsanläggningen
använd mindre lätt flyttbar materiel, dels
oek skälig del av det bokförda värdet å för anläggningen
inköpta men ej använda materialier och inventarier.
Reglering 25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att för
Sjöarna?" fullbordande av arbetena för reglering av Suorvasjöarna för budgetåret
| 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 87—91 av åberopade statsrådsprotokollet.
För reglering av de s. k. Suorvasjöarna har riksdagen beviljat
sammanlagt 9,400,000 kronor, därav 1922 års riksdag å tilläggsstat för
samma år och för första halvåret 1923 anvisat tillhopa 2,500,000 kronor.
Totalkostnaderna för anläggningen, vilka i början av år 1921 uppskattades
till 8,700,000 kronor, beräknades i vattenfallsstyrelsens skrivelse
den 27 september 1921 med anslagsäskanden för kapitalökning av 1922
års riksdag till 10,700,000 kronor, däri inbegripet ett belopp av 200,000
kronor för täckande av vissa kostnader för undersökningar och utredningar,
som föregått upprättandet av förslagen till regleringen. Som
orsak till denna betydande kostnadsökning angåvos de mycket stora förberedande
arbetena, transportkostnaderna och de allmänna omkostnaderna,
vilka varit svåra att i förväg beräkna och visat sig stiga till högre belopp
än som förut antagits. Dessutom uppgavs, att bergets sprickfyllda beskaffenhet
föranlett, att höga extrakostnader måste upptagas för murningsarbeten
i regleringstunnlarna och för de provisoriska avdämningarna
i älvgrenarna.
I enlighet med de sålunda framlagda beräkningarna förutsattes
nästlidet år, att det ytterligare belopp, som skulle behöva år 1923 äskas
för slutförande av anläggningen, uppginge till 1,300,000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen anmäler nu, att för ifrågavarande anläggnings
fullbordande erfordrades ett belopp utöver redan anvisade medel av
2,800,000 kronor, vadan totalbeloppet för första utbyggnaden av regleringen
av Suorvasjöarna skulle uppgå till 12,200,000 kronor. Den nästlidet
Statsutskottets utlåtande Nr D.
35
år beräknade kostnadssumman skulle sålunda ökas med icke mindre än
1,500,000 kronor.
Departementschefen anför följande:
»Vid behandlingen i nästlidet års statsverksproposition av frågan
om de pågående regleringsarbetena vid de s. k. Suorvasjöarna uttalade
jag som min uppfattning, att dessa arbeten lämpligen nu borde i ett
sammanhang slutföras. Enligt vad jag framhöll, talade visserligen för
ett avbrott av arbetena särskilt den omständigheten, att anläggningen
knappast omedelbart efter färdigställandet skulle komma till avsedd nytta,
varjämte vore att märka den högst betydande kostnadsökning, som då
beräknades ytterligare uppkomma för anläggningens fullbordande i dess
första byggnadsstadium. Å andra sidan måste hänsyn tagas till de säregna
organisatoriska och klimatiska förhållanden, varunder detta arbete
bedreves, det långt framskridna stadium, varå arbetena befunne sig, de
stora merkostnader, som skulle uppkomma genom ett återupptagande av
arbetena vid en senare tidpunkt, samt de svårigheter, som förelåge att
nu anskaffa den vid företaget sysselsatta arbetsstyrkan annan sysselsättning.
De av mig sålunda framförda synpunkterna vunno också riksdagens
gillande, i det att riksdagen, som nyss berörts, beviljade anslag för arbetenas
fortsatta bedrivande.
Med hänsyn till den ståndpunkt, som av statsmakterna sålunda
fattats, torde anslag nu böra äskas för arbetenas slutförande.
Det måste därvid anses synnerligen beklagligt, att en så betydande
ytterligare kostnadsökning beräknas uppkomma för företaget. Denna
kostnadsökning är enligt styrelsens uppgift beroende på berggrundens
oväntat dåliga beskaffenhet och andra vidriga naturförhållanden, som
svårligen på förhand kunnat förutses.
På framställning av vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 17 oktober
1922 och efter tillstyrkan av statens arbetslöshetskommission har emellertid
Kungl. Maj:t den 18 november 1922 för ifrågavarande anläggning
anvisat 1,500,000 kronor av de belopp, att utgå av lånemedel, som stått
till förfogande för bekämpande av arbetslösheten vid kommunikationsverken.
Efter avdrag av denna summa, som beräknades tillräcklig för
arbetenas bedrivande i lämplig takt under de närmaste månaderna, skulle
det anslag, som nu behöver äskas för anläggningens färdigställande,
uppgå till 1,300,000 kronor.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fullbordande av arbetena
för reglering av Suorvasjöarna för budgetåret 1923—
36
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
1924 anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) hemställer
att riksdagen må
a) medgiva Kungl. Maj:t bemyndiga vattenfallsstyrelsen
att under iakttagande av de särskilda föreskrifter,
som Kungl. Maj:t kan komma att meddela, förbinda
kronan såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med
därtill hörande forsar samt av Tyttboforsen att till utförande
av regleringsarbeten vid Vänjansjön enligt av
Dalälvens regleringsförening utarbetad plan lämna de
bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga ägare
av vattenfall;
b) till bestridande av på staten belöpande andel
av kostnaden för nämnda regleringsarbeten för budgetåret
1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av
139,000 kronor, att utgå av lånemedel;
c) för fullgörande av de på staten belöpande
förskottsinbetalningar till föreningen, som betingas av
att ägarna till obebyggda fall i Dalälven icke äro skyldiga
att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande andelar
i regleringskostnaden, för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett reservationsanslag av 70,000 kronor, att utgå
av tillfälliga lånemedel.
Distribn- 27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen dels med
ningnr
för"^va> av de som förlagskapital för anskaffande av bränsle för ång.
statens, kraftstationen i Västerås anvisade anslag ett belopp av 1,0(»0,000 kronor
ra ''er . n]^ användas för utförande av distributionsanläggningar och därmed sam[27.
] manhängande arbeten vid statens kraftverk, dels ock för sistnämnda
ändamål för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av
5,500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 94 och 95 av statsrådsprotokollet.
För utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk har vattenfallsstyrelsen i skrivelse
den 16 oktober 1922 äskat anslag. Styrelsen anför följande:
26:o)
Kostnader
^jönVreg"’ utskottet,
Icring.
[26.]
Statsutskottets utlåtande Nr l).
37
»För ifrågavarande ändamål har för tiden intill 1022 års utgång beviljats
08,650,000 kronor samt för tiden V‘—3% 1923 ytterligare 2,000,000 kronor, vadan
hittills beviljade anslag uppgå till sammanlagt 70,050,000 kronor. Därvid hava
icke medräknats de anslag av lånemedel, som beviljats för arbetslöshetens bekämpande
och som delvis avse anläggningar av distributionsanläggnings karaktär,
nämligen dels 100,000 kronor för flyttning av bögspänningsledningar i Porjus,
dels ö24,000 kronor för elektrifiering av vissa delar av Norrbotten, enär dessa anslag
äro avsedda för sina alldeles speciella ändamål och därför tillsvidare böra
behandlas för sig. Den bokförda kostnaden av distributionsanläggningarna uppgick
den 1 september 1922 till kronor 71,533,226:50, vadan redan dä ett överskridande
av anslagsbf-loppet förelåg. Med hänsyn till oundgängliga arbeten, betingade
dels av föreliggande kraftkontrakt, dels av sådana förstärkningar, som
visat sig nödvändiga på grund av erfarenheterna vid föregående vinters häftiga
snöstormar samt dels slutligen vissa restlikvider vid redan avslutade arbeten,
måste man räkna med ytterligare ökning i utgifterna för distributionsanläggningarna
till 1922 års slut. För de arbeten, som behöva utföras under första halvåret
1923, torde det redan beviljade anslaget av 2,000000 kronor vara fullt tillräckligt.
För budgetåret 1/t 1923-30/6 1924 beräknas ett belopp av c:a 4,<*00,0<»0
kronor förslå för de arbeten, som erfordras för att inom kraftverkens nuvarande
distributionsområden kunna möta den normala utvecklingens minimikrav på utvidgningar.
Det totalt erforderliga behovet av nya anslag uppgår, då hänsyn
tages till under år 1922 uppkommande utgifter, till 7,500,000 kronor. Emellertid
erfordras icke längre hela det såsom förlag-<kapital för anskaffande av bränsle
för ångkraftstationen i Västerås beviljade anslagsbeloppet om 1,700,000 kronor
för sagda ändamål, sedan stamlinjen Trollhättan—Västerås tagits i drift, utan
1 000,000 kronor av ifrågavarande anslagsmedel kunna för närvarande disponeras
för andra behov, och det synes vattenfallsstyrelsen lämpligt, att beloppet i fråga
användes för att minska det behov av nya anslagsmedel, sotn erfordras för distributionsanläggningar.
På så sätt kan det belopp, som för sistnämnda ändamål
behöver begäras av 1923 års riksdag, minskas till 6,5o0,000 kronor.»
Departementschefen har ansett sig böra föreslå en nedsättning av
det av vattenfallsstyrelsen såsom nytt anslag äskade beloppet 6,500,000
kronor, till 5,500,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att av de som förlagskapital för
anskaffande av bränsle för ångkraftstationen i Västerås
anvisade anslag ett belopp av 1,000,000 kronor må
användas för utförande av distributionsanläggnivgar och
därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk;
b) för sistnämnda ändamål för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett reservationsanslag av 5,500,000 kronor
att utgå av lånemedel.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Inköp av
vattenfall
of Ii lustigheter
in. in.
[28.]
Arbeten för
telegraf,
verkels
samt
statens
järnvägars
oeh vattenfallsverks
räkning
för bekämpande
av
arbetslösheten.
[29.]
28:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana
åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av
statens kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig
olägenhet uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor, att utgå av lånemedel och att disponeras
efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.
Arbeten för telegrafverkets samt statens järnvägars och vatten falls verks
räkning för bekämpande av arbetslösheten.
29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att för sådana
arbeten för telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
räkning, vilka kunna påkallas för bekämpande av arbetslösheten,
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av
5,000,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 9 februari 1923.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIQS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C J. G. Swartz, N. A. Nilsson
i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, IL F. Lamm, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö,
C. I. Asplund, I. Bergman, E. E. Andersson i Eliantorp, J. B. Johansson i Eredrikslund
och C. Johansson i Hälsingborg samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, J. Jönsson i
Revinge, O. H;son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman,
L. J. Carlsson-Frosterud, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, O. Nilsson i Örebro, 8. E. Ljungkvist
och O. Osberg.
Stockholm 1923. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.
230435