Statsutskottets utlåtande Nr SO.
1
Nr 89.
Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 192;! kl. 2 e. in.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beredande
av tillfälligt lönetillägg åt professorerna vid Uppsala och
Lunds universitet m. fl. (4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 167) av herr S. Clason m. fl. och den andra inom andra kammaren
(nr 230) av herr G. A. Björkman m. fl., har hemställts, att riksdagen
måtte för beredande under tiden den 1 juli 1923—30 juni 1924 av —
utöver tillfällig löneförbättring — ett extra lönetillägg å 1,000 kronor
åt en var av de ordinarie professorerna, överbibliotekarien och räntmästaren
vid universiteten i Uppsala och Lund och karolinska institutet
samt åt föreståndaren för statens institut för rasbiologi ävensom ett
dylikt tillägg å 900 kronor åt e. o. professorn i medicinsk och fysiologisk
kemi vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1923—1924 uppföra
dels under åttonde huvudtiteln ett extra anslag av 148,900 kronor,
dels ock under elfte huvudtiteln ett extra anslag av 6,000 kronor.
Ovannämnda motioner hava hänvisats, såvitt desamma röra elfte
huvudtiteln till bankoutskottet, och i övrigt till statsutskottet.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
I motiveringen till de väckta motionerna har anförts bland annat
följande:
»Den 29 november 1921 avgav högskolornas löneregleringskommitté
betänkande och förslag angående lönereglering för befattningshavare
vid universiteten och karolinska institutet. Detta förslag vilar
på den grundsatsen, att professorer och övriga befattningshavare vid
universiteten höra inordnas i det allmänna för befattningshavare vid
statsdepartement och de centrala ämbetsverken fastställda avlöningsreglementet.
Från denna utgångspunkt har kommittén föreslagit, att universitetsprofessorernas
lön, i likhet med övriga till den s. k. rådsklassen
hörande befattningshavares — med vilka professorerna alltsedan 1908
varit likställda — skulle bestämmas enligt lönegraden B 20, dock med
den ändringen, att ortsgruppering efter Gf-grupp på grund av särskilda
Bihang till rilcsdagms protokoll 1923. 6 samt. 46 höft. (Nr 89—90.) 03223 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Utskottets
yttrande.
skal skulle tillerkännas samtliga professorer vid universiteten och karolinska
institutet.
I de utlåtanden, som av de akademiska myndigheterna avgåvos
över nämnda kommittéförslag, framlade myndigheterna de bekymmer,
med vilka universitetens lärare och tjänstemän på grund av alltför länge
uppskjuten ny lönereglering och rådande dyrtid betraktade de ekonomiska
förutsättningarna för deras egen existens och verksamhet. Därvid
framlades de skäl, som syntes tala för en snar, definitiv lönereglerings
genomförande, och de önskemål med avseende å en dylik, som ansetts
höra framställas. Dessa önskemål gingo i sina minimikrav ut på ett
tillstyrkande av ett reservationsvis inom kommittén framlagt yrkande om
införande för universitetsprofessorerna av en ny lönegrad B 21 med i
G-ort en begynnelseavlöning av 11,940 kronor och en slutavlöning av
12,900 kronor. Jämväl statskontoret framhöll, att hänsyn till den vetenskapliga
forskningens bedrivande och universitetslärarkårens rekrytering,
vilka skäl icke med samma styrka kunde beträffande andra befattningshavare
åberopas, syntes motivera professorernas placering i högre lönegrad
än den 20:de. För detta ändamål tillstyrkte statskontoret tillskapande
av en ny lönegrad med i G-ort en begynnelselön av 11,460 kronor
och en slutavlöning av 12,900. Enligt statskontorets förslag skulle dock
ortsgrupperingsprincipen vinna tillämpning, innebärande för en professor
i Uppsala lön av 10,980—12,420 kronor och för en professor i Lund
lön av 10,740—12,180 kronor.
Av löneregleringskommittén hade sålunda erkänts, att minst likställdhet
med rådsklassen och även en viss förmån därutöver (genom
generell placering i G-grupp) utgjorde berättigade krav, och med hänsyn
härtill hade kommitténs förslag liksom ock universitetens yrkanden formulerats.
Man hade utan tvivel — ej minst från universitetens sida —
väntat, att till innevarande års riksdag förslag av Kungl. Maj:t framlagts,
avseende definitiv lönereglering för universitetens lärare och tjänstemän
och utformat i överensstämmelse med kommittéförslaget med de rättelser
och förbättringar, som från universitetshåll framställts och motiverats.
Tyvärr har det statsfinansiella läget icke ansetts medgiva framläggande
av förslag till en dylik lönereglering, ehuru dess behövlighet och brådskande
art allmänt erkänts. Universitetsprofessorerna hava således att
räkna med att ytterligare ett budgetår skall förflyta, innan en definitiv
lönereglering kan genomföras.»
I de sålunda väckta motionerna har framhållits önskvärdheten av
att för professorerna och vissa med dem likställda befattningshavare vid
universiteten och karolinska institutet åstadkommes en utökning av eller
Statsutskottets utlåtande Nr 8!t.
3
ett tillägg till den tillfälliga löneförbättringen, varigenom för nästa budgetår
och till dess den definitiva löneregleringen för dessa befattningshavare
kunde komma till stånd desamma erhölle en ersättning, som
åtminstone i någon avsevärd mån förbättrade deras löneinkomster.
Otvivelaktigt ter sig ställningen för ifrågavarande befattningshavare
i löneavseende för närvarande ur flera synpunkter ogynnsam. Det synes
utskottet billigt att åtminstone i en viss utsträckning gottgörelse lämnas
dem för det mindre tillfredsställande läge, vari de försatts genom att
deras löner ännu icke blivit reglerade. Närmast avser utskottet därvid
de ordinarie professorerna vid universiteten, vilka hittills i fråga om avlöning
varit fullt jämställda med de s. k. tredje gradens tjänstemän.
Liknande synpunkter torde i stort sett kunna göras gällande beträffande
professorerna vid karolinska institutet.
Motionärernas yrkande innebär — i vad detsamma avser åttonde
huvudtiteln och således nu är föremål för behandling — att för budgetåret
1923 —1924, ett ytterligare belopp av 1,000 kronor, utöver tillfälliga
löneförbättringen, skulle utbetalas åt en var av de ordinarie professorerna,
överbibliotekarien och räntmästaren vid universiteten i Uppsala
och Lund och karolinska institutet samt åt föreståndaren för statens
institut för rasbiologi ävensom ett belopp av 900 kronor åt e. o. professorn
i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i Uppsala.
Ett så vidsträckt förslag har utskottet icke ansett sig kunna biträda.
Med behjärtande av de i motionerna framhållna synpunkterna vill utskottet
emellertid tillstyrka, att till de ordinarie professorerna vid universiteten
i Uppsala och Lund och karolinska institutet må för budgetåret
1923—1924, utöver den tillfälliga löneförbättringen, såsom tillfälligt lönetillägg
utgå ett belopp av högst 600 kronor, att utbetalas efter de närmare
grunder Kungl. Maj:t må äga bestämma. Det bör uppmärksammas,
att det sålunda tillstyrkta tillägget på intet sätt får bliva prejudicerande
för den löneställning, som vid en kommande lönereglering kan anses
böra givas ifrågavarande befattningshavare.
Vid sin prövning av ärendet har utskottet emellertid icke kunnat
bortse ifrån att från vissa andra enskilda eller grupper befattningshavare
torde kunna göras gällande anspråk på att uti ifrågavarande avseende
bliva jämställda med de ordinarie professorerna vid universiteten och
karolinska institutet. Särskilt avser därvid utskottet professorerna vid
tekniska högskolan och intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet. I
brist på närmare utredning har det dock icke synts utskottet möjligt
att nu träffa avgörande om liknande gottgörelse för dessa övrigas del.
Bemyndigande synes emellertid böra lämnas Kungl. Maj:t att efter företagen
närmare utredning utsträcka rätten att komma i åtnjutande av
4
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
tillfälligt lönetillägg till andra befattningshavare, vilka med afseende å
arten av sitt arbete och övriga kvalifikationer böra likställas med ovannämnda
ordinarie universitetsprofessorer.
Utskottet har icke förbisett att på grund av den begränsade omfattning,
som med hänsyn till den form, vari frågan framkommit, måst
givas ifrågavarande bemyndigande, gottgörelsen ingalunda kan komma
alla dem till del, som blivit försatta i ett mindre förmånligt läge genom
att löneregleringen för universiteten och vissa med dem i löneavseende
jämställda vetenskapliga institutioner och läroanstalter icke hunnit genomföras.
Att märka är härvid emellertid att för de lägst avlönade befattningshavarna
vid dessa inrättningar dylik ersättning i annan ordning
föreslagits genom Kung). Maj:ts proposition, nr 138, angående tillfälliga
lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
Utskottet vill också framhålla, att den nu av utskottet på föranledande
av enskilda motioner föreslagna åtgärden är av endast provisorisk
natur i avvaktan på genomförandet av en definitiv lönereglering.
I detta hänseende anser sig utskottet emellertid böra uttala en bestämd
förväntan att förslag rörande dylik lönereglering för ifrågavarande institutioner
framlägges till nästkommande års riksdag.
Beträffande själva anslagsbeloppet har utskottet, även med tagen
hänsyn till den av utskottet tillstyrkta befogenheten för Kungl. Maj:t
att utsträcka rätten till ifrågavarande lönetillägg jämväl till andra befattningshavare
än universitetsprofessorerna och professorerna vid karolinska
institutet, ansett detta böra bestämmas till 130,000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet
hemställa,
att riksdagen, i anledning av de av herr Clason
in. fl. och herr Björkman m. fl. i ämnet väckta motionerna,
för beredande under tiden 1 juli 1923—30 juni
1924 av — utöver tillfällig löneförbättring — ett tillfälligt
lönetillägg å högst 600 kronor åt en var av
de ordinarie professorerna vid universiteten i Uppsala
och Lund och karolinska institutet ävensom åt andra
befattningshavare, som Kungl. Maj:t finner höra med
dem uti ifrågavarande avseende jämställas, för budgetåret
1923—1924 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
extra anslag av 130,000 kronor.
Stockholm den 2 maj 1923.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
5
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. O. Swartz, N. A. Nilsson
i Kabharp, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, J. L. Widell, G. G. Ekman, J.
Nilsson i Malmö, ö. Bergqvist, C. I. Asplund och A. Pettersson i Västerås samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, J. Jönsson i
Revinge, C. It. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup,
L. J. Carlsson-Frosterud, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, O. Nilsson i Örebro, S. E. Ljungkvist
och B. F.son Holmgren.