Statsutskottets utlåtande Nr 62.
1
Nr 62.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1923 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fortsatt anställande av en tillförordnad brottmålsdomare
i Norrbottens län.
(3:e avd.)
1 en till riksdagen avlåten, den 9 mars 1923 dagtecknad proposition,
nr 112, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att under tiden från och med den 1 januari
1924 till och med den 30 juni 1926 må från det under andra huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och
parter utgå till tillförordnad brottmålsdomare i Norrbottens län ersättning
för rannsakningar med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter
ej föranleda annat, följande grunder, nämligen dels ett
årligt arvode av, förutom eventuellt dyrtidstillägg, 3,000 kronor, dels
40 kronor för varje av brottmålsdomaren för sådan rannsakning hållet
urtima ting eller extra sammanträde under lagtima ting, dels rese- och
traktamentsersättning enligt tredje klassen i gällande resereglemente eller
enligt de grunder, som i blivande resereglemente kunna komma att
bestämmas för häradshövding, dock med iakttagande att dagtraktamente
oj må beräknas för dygn, varunder förrättning ägt rum, dels ock för
varje av brottmålsdomaren handlagt rannsakningsmål traktamente för
två expeditionsdagar efter 20 kronor för varje dag.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Genom kungl. förordningen den 10 april 1810 angående tiden,
inom vilken häktad person bör ställas för rätta, bemyndigades Svea
hovätt och Göta hovrätt att i vissa domsagor förordna särskilda personer
att, när ordinarie domaren vore förhindrad, hålla urtima ting i brottmål,
om den anklagade vore häktad. I § 50 av domsagostadgan förutsättes
nämnda förordning fortfarande äga giltighet i vad den avser dylika
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 35 käft. (Nr 62—64.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
Utskottets
yttrande.
tillförordnade ständiga brottmålsdomare. Angående brottmålsdomarnes
avlöningsförhållanden hava tid efter annan utfärdats särskilda bestämmelser.
I enlighet med 1810 års förordning hava intill för några år sedan
brottmålsdomare varit förordnade i Jämtlands och Norrbottens län. Båda
dessa befattningar blevo emellertid sedermera indragna, den i Norrbottens
län från och med år 1916. På förslag av Kungl. Maj:t (prop.
nr 334 sid. 78—83 samt 98) medgav emellertid 1920 års riksdag, att
brottmålsdomarebefattningen i Norrbottens län åter Unge inrättas samt
att viss närmare bestämd ersättning till honom finge från andra huvudtitelns
ordinarie förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och
parter utbetalas under tiden från och med den 1 juli 1920 till och med
år 1923. 1 enlighet med detta beslut har brottmålsdomare varit av
Svea hovrätt förordnad i Norrbottens län allt ifrån början av juli 1920.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om fortsatt anställande från
och med 1924 års ingång av en brottmålsdomare i Norrbottens län har
utskottet ansett sig böra tillstyrka och har utskottet ej heller funnit
skäl till erinran emot, att ersättningen till befattningshavaren ifråga, såsom
hittills, utgår från andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till
ersättning åt domare, vittnen och parter.
Vad beträffar storleken av den ersättning, som må tillkomma
brottmålsdomaren, har Kungl Maj:t — under erinran om att befattningshavaren
för närvarande åtnjuter dels ett fast årligt arvode å 3,000
kronor jämte dyrtidstillägg, dels en gottgörelse av 50 kronor för varje
av honom hållet urtima ting eller extra sammanträde under lagtima
ting, dels rese- och traktamentsersättning enligt tredje klassen i gällande
resereglemente, dels ock för varje av honom handlagt rannsakningsmål
traktamente för två expeditionsdagar efter 25 kronor för varje dag —
så vitt angår tiden efter 1923 års utgång icke föreslagit annan ändring
i de sålunda för närvarande gällande grunderna för ersättningens utgående
än att ersättningarna med 50 kronor för varje hållet urtima ting
eller extra sammanträde och med 25 kronor för en var av två expeditionsdagar
för varje handlagt mål måtte nedsättas till 40 respektive
20 kronor. Jämväl till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har utskottet
funnit sig böra giva sin anslutning, dock att utskottet ansett, att, därest
befattningen bestrides av innehavare av ordinarie statstjänst, dyrtidstillägg
icke må utgå å det fasta arvodet.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet alltså
hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 62.
8
att riksdagen må medgiva, att under tiden från
och med den 1 januari 1924 till och med den 30 juni
1926 må från det under andra huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt domare,
vittnen och parter utgå till tillförordnad brottmålsdomare
i Norrbottens län ersättning för rannsakningar
med häktade i enlighet med, där särskilda omständigheter
ej föranleda annat, följande grunder, nämligen
dels ett årligt arvode av, förutom eventuellt dyrtidstillägg,
3,000 kronor, dels 40 kronor för varje av
brottmålsdom aren för sådan rannsakning hållet urtima
ting eller extra sammanträde under lagtima ting, dels
rese- och traktamentsersättning enligt tredje klassen i
gällande resereglemente eller enligt de grunder, som
i blivande resereglemente kunna komma att bestämmas
för häradshövding, dock med iakttagande att dagtraktamente
ej må beräknas för dygn, varunder förrättning
ägt rum, dels ock för varje av brottmålsdomaren
handlagt rannsakningsmål traktamente för
två expeditionsdagar efter 20 kronor för varje dag.
Stockholm den 17 april 1923.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz, N. A. Nilsson
i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Grränebo, O.
U. B. Olsson, C. G. Ekman, O. Bergsvigt, E. A. Hallin, P. A. Bergström och F. O.
Strutz samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson
i Revinge, O. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, O.
Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, J. D. Norman, L. J. Carlsson-Frosterud,
A. Å. Tömkvist i Karlskrona och P. M. Olsson i Blädinge.