Statsutskottets utlåtande Nr C.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1923 kl. 1/2 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande
anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen Departementsangående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1923—1924 c^c”''

har Kung!. Magt, under åberopande av det vid propositionen fogade U-l )

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag (punkt
1), föreslagit riksdagen att i riksstaten uppföra det ordinarie anslaget
till departementschefen med 24,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kung!. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till departementschefen med 24,000 kronor.

2:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli med 187,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 1
och 2 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj-.ts
kansli.

[2-]

Under erinran hurusom en del nya arbetsuppgifter, bl. a. vissa luftfartsärenden,
under senaste tiden tillkommit för departementet, anför
departementschefen vidare följande:

»Oavsett nu nämnda förhållanden lärer det emellertid vara nödvändigt
att vidtaga åtgärder för nedbringande av kostnaderna för departe -

x) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 6 käft. (Nr 6.)

Bil 83 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Departementets
verksamhet.

[3.]

mentets verksamhet. Efter samråd med den på förslag av chefen för
finansdepartementet tillsatta nämnden för granskning av ämbetsverkens
anslagsäskanden anser jag sålunda, att genom minskning av antalet
icke-ordinarie befattningshavare en besparing för det stundande budgetåret
kan ske med ett belopp av inemot 6,000 kronor förutom däremot
svarande dyrtidstillägg. Vidkommande sättet för beräkning av denna
besparing är att märka, att i enlighet med ett av löneregleringskommittén
i dess betänkande den 15 februari 1917 nr bill angående
reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen (sid. 399
o. f.) gjort uttalande, vilket av 1917 års riksdag lämnades utan erinran,
kostnaderna för extra skrivbiträden alltsedan år 1918 bestritts icke från
förenämnda anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. utan från huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. Då det emellertid synes önskvärt, att omkostnaderna
för all departementets personal bestridas från anslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, torde den ifrågasatta
besparingen böra vidtagas sålunda, att det för avlöning till extra skrivbiträden
i departementet utgående beloppet, för år 1922 närmare 6,000
kronor, för tiden från och med den 1 juli 1923 inräknas i anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. utan att någon
förhöjning av denna anslagspost äger rum.»

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli med 187,000 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för upprätthållande
av departementets verksamhet, för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 28,420 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3 av statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av departementets verksamhet hava, utöver
anslagen å ordinarie stat, å extra stat anvisats för år 1922 28,420 kronor
och för tiden 1 januari—30 juni 1923 hälften av nyssnämnda belopp eller
14,210 kronor. Anslaget är avsett till avlönande av följande befattningshavare
med nedannämnda belopp för år räknat, nämligen:

en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen

» » » » tekniska ärenden ................

» särskild föredragande för stadsplaneärenden.....

............. kronor 10,020: —

............. » 12,000: —

............. » 6,400: —

Summa kronor 28,420: —

Statsutskottets utlåtande Nr G.

3

Departementschefen anför följande:

»Anslag för ifrågavarande ändamål torde med förut utgående lielårsbelopp
erfordras jämväl för stundande budgetår. Jag vill dock efter
samråd med nämnden för granskning av ämbetsverkens anslagsäskanden
uttala, att när härnäst ledighet uppstår å järnvägsbyråns kanslirådsbefattning,
det torde böra övervägas, huruvida ej genom placering å denna
befattning av eu person med teknisk utbildning den nu å extra stat
uppförda tekniska byråchefstjänsten kan indragas.»

Utskottet får tillstyrka, att anslag för ändamålet beviljas med av
Kungl. Maj:t äskat belopp.

I likhet med departementschefen finner utskottet att det i sammanhang
med framdeles uppkommande ledighet å kanslirådsbefattningen å
departementets järnvägsbyrå bör tagas under övervägande huruvida
icke en minskning av antalet befattningar inom departementet lämpligen
kan åstadkommas.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av departementets
vei''ksamliet för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av 28,420 kronor.

Väg- och vattenhyggnadsväsendet.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen dels besluta,
att den i för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gällande ordinarie stat
ingående anslagsposten om 32,500 kronor för avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. skall från och med den 1 juli 1923 upptagas
med ett belopp av 29,000 kronor; dels ock i riksstaten uppföra
det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med
165,500 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen var
i riksstaten för år 1922 uppfört med 169,000 kronor och för första halvåret
1923 med hälften av detta belopp eller 84,500 kronor. Med hänsyn
till de upplysningar, som erhållits beträffande belastningen under

Utskottets

yttrande.

Väg- och
vattenbyggnads•

styrelsen.

[40

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

år 1922 av den i förevarande anslag ingående posten å 32,500 kronor
för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., torde en nedsättning
med 3,500 kronor av denna anslagspost böra för nästkommande
budgetår vidtagas. Härigenom komme anslaget i sin helhet att nedbringas
till 165,500 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att den i för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gällande ordinarie stat ingående anslagsposten
om 32,500 kronor för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. skall från och med
den 1 juli 1923 upptagas med ett belopp av 29,000
kronor;

b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med
165,500 kronor.

Väg- och
v att tillbyggnad
sstyrelsens

verksamhet.

[5.]

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 44,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4—6 av statsrådsprotokollet.

Till förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetskrafter
anvisades för år 1922 57,600 kronor och för tiden 1 januari—30 juni
1923 — under något ändrad anslagstitel — hälften av detta belopp eller
28,800 kronor.

Genom företagande av vissa indragningar har ifrågavarande anslag
befunnits kunna nedsättas med 13,600 kronor till 44,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till upprätthållande av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra anslag av 44,000 kronor.

Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän.

[6.]

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstemän med 30,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr (J.

B

7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förelag (punkt 7) och under
erinran hurusom det under nu ifrågavarande punkt äskade beloppet,
som jämväl tidigare stått till förfogande, erfordras för avlönande av en
extra distriktschef och en extra distriktsingenjör i det numera uppdelade
norra distriktet, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom ytterligare medel till avlöning
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän
för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra anslag
av 4,500 kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar
av väg- och vattenbyggnadskåren utan angivet
belopp.

9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten
med 45,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 7—9 av statsrådsprotokollet.

Under rubriken väg- och vattenbyggnadsväsendet har sedan flera
år funnits upptaget ett ordinarie anslag av 45,000 kronor till expenser
för allmänna arbeten, d. v. s. till bestridande av rese- och inspektionskostnader
i anledning av den kontroll m. m. av allmänna arbeten, som
det åligger väg- och vffltenbyggnadsstyrelsen att genom sina tjänstemän
verkställa. Nämnda belopp, som från och med år 1922 uppfördes
såsom särskilt reservationsanslag i riksstaten, har emellertid under de
senare åren visat sig otillräckligt för fyllande av det därmed avsedda
ändamålet, i det att för vart och ett av åren 1919—1922 till dylika
expenser åtgått eller beräknats åtgå en summa av omkring 95,000
kronor. För tillgodoseende av det sålunda ökade behovet har riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar, anvisat
erforderliga medel å extra stat och tilläggsstat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför i sin skrivelse den 11
september 1922, att styrelsen, som nu vunnit mera stadgad erfarenhet
rörande verkningarna av den taxa, som den 20 juni 1918 fastställts på arvoden
för distriktstjänstemännens förrättningar, ävensom angående kostnaden

Ytterligare
medel till avlärling
av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstj
äns temän.

[7-]

Stipendier åt
medlemmar
av väg- och
vattenbyggnadskåren.

[8.]

Expenser för
allmänna
arbeten.

[9.]

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Förstärkning
av anslaget
till expenser
för allmänna
arbeten.

[10.]

Vägunder sökninqar.

[il.]

för den tillsyn, som jämlikt lagen om flottning i allmän flottled den 19
juni 1919 numera åligger distriktstjänstemännen, ansåge sig kunna hysa
den förhoppningen, att den årliga kostnaden till expenser för allmänna
arbeten icke skulle överstiga 100,000 kronor. Styrelsen hemställer sålunda,
att för budgetåret 1923—1924 måtte anvisas dels ett ordinarie
anslag av 45,000 kronor, dels ett extra anslag av 55,000 kronor.

Departementschefen har ansett det av styrelsen å extra stat äskade
beloppet 55,000 kronor kunna nedsättas till 50,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till expenser för allmänna
arbeten med 45,000 kronor.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under
hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av anslaget till
expenser för allmänna arbeten för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar
med 90,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—12 av åberopade statsrådsprotokollet.

Beträffande de anslag, som under senaste tiden utgått för ifrågavarande
ändamål, inhämtas av statsverkspropositionen följande:

Till bestridande av kostnaderna för vägundersökningar har riksdagen
anvisat dels ett ordinarie reservationsanslag, vilket från och med
år 1921 höjdes från förutvarande 45,000 kronor till 90,000 kronor, dels
ock — enär det ordinarie anslaget, oaktat den vidtagna höjningen, visat
sig otillräckligt — ett förstärkningsanslag å extra stat, vilket för vart
och ett av åren 1921 och 1922 utgått med 90,000 kronor.

I samband med sina anslagsäskanden till 1922 års riksdag framhöll
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att till följd av den ökning av vägundersökningarna,
som orsakats dels av den småningom skeende höjningen
av väganslagen, dels ock därav, att ett stort antal vägarbeten
igångsatts till minskande av arbetslösheten, de för år 1922 anvisade
anslagen, tillhopa 180,000 kronor, med säkerhet icke komme att täcka
behovet. Med ledning av de av styrelsen utfärdade förordnandena an -

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

7

gående vägundersökningars verkställande kunde styrelsen nämligen beräkna,
att för år 1922 komme att uppstå en brist av 70,000 kronor,
vilken borde täckas av anslag å tilläggsstat. För hela år 1923 skulle
för ändamålet erfordras ej mindre än 250,000 kronor, motsvarande för
första halvåret 125,000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten att undvika äskande av anslag å
tilläggsstat för år 1922 begärdes i nästlidet års statsverksproposition ej
något anslag å denna stat för vägundersökningar. Till kompensering i
någon mån av den beräknade bristen beslöt Kungl. Maj:t däremot hemställa,
att riksdagen måtte för första halvåret 1923 för ändamålet bevilja
tillhopa 150,000 kronor, d. v. s. 25,000 kronor mera än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ansett vara för denna tid behövligt.

Ehuru riksdagens statsutskott förordat en än kraftigare beskärning
av de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda anslagen än som
sålunda av Kungl. Maj:t föreslagits, beslöt riksdagen emellertid att för
första halvåret 1923 bevilja i det närmaste den summa, som för ändamålet
äskats, eller 145,000 kronor, varav såsom ordinarie reservationsanslag
45,000 kronor och såsom extra förslagsanslag, högst, 100,000
kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1923—1924 dels uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 90,000 kronor,
dels anvisa ett extra anslag av 200,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Av den föregående redogörelsen framgår, att behovet av medel för
vägundersökningar under den senare tiden kommit att avsevärt överstiga
vad för ändamålet anvisats. Orsakerna härtill hava huvudsakligen
varit att söka dels i de extraordinära vägarbeten, som igångsatts till
avhjälpande av den svåra arbetslösheten, dels ock i de från alla trakter
av landet med allt större styrka framförda kraven på förbättrade vägförbindelser
i allmänhet. I betraktande härav och med hänsyn till
olämpligheten av att längre än förhållandena oundgängligen påfordra
innehålla ersättningen för i statens tjänst redan verkställda förrättningar
och låta vederbörande förrättningsmän förskjuta de ofta avsevärda kostnaderna
för desamma anser jag, att erforderliga medel nu böra ställas
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande. Den av styrelsen i
sådant hänseende gjorda beräkningen, som verkställts med ledning av
dels anslagsbehovet under föregående tidsperioder, dels antalet och beskaffenheten
av utav styrelsen hittills utfärdade förordnanden, dels slutligen
från styrelsens distriktstjänstemän — d. v. s. vederbörande under -

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

sökningsförrättare — infordrade uppgifter, torde i stort sett angiva det
verkliga behovet så riktigt som för närvarande är möjligt. Jag anser
mig dock böra återupprepa vad jag vid behandlingen av motsvarande
anslagsfråga föregående år framhöll, nämligen att det måste vara av
vikt att vägundersökningarna begränsas att avse sådana företag, som
under närmaste tiden kunna komma till utförande. Detta är så mycket
angelägnare, som enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sammanhang
med frågan om bidrag till anläggning eller förbättring av
vägar m. m. lämnad uppgift för närvarande inneligga upprättade förslag
till vägbyggnader för en beräknad kostnad av icke mindre än
42,000,000 kronor, och det med de begränsade anslag, som under närmaste
år lära komma att stå till buds för vägbyggnadsändamål, torde
dröja en lång följd av år, innan dessa planer kunna bliva tillgodogjorda
för byggande. Då därtill kommer, att arbetsplaner, som upprättats flera
år före arbetenas utförande, ofta påkalla revidering, är det nödvändigt,
att tills vidare största återhållsamhet iakttages ifråga om statens medverkan
till upprättande av arbetsplaner för nya vägföretag. Systemet
med kostnadernas förskotterande, vare sig detta sker av tjänstemännen
eller av väghållningsdistrikten eller andra intressenter, torde så långt
ske kan böra avvecklas. Då emellertid nu äskade medel huvudsakligen
endast avse att täcka kostnaderna för dels redan upprättade planer och
dels sådana, å vilkas utförande förordnande lämnats, anser jag mig kunna
föreslå endast en obetydlig nedsättning av det äskade beloppet eller med
förslagsvis 20,000 kronor till sammanlagt 270,000 kronor. Därest detta
belopp anvisas, torde anspråken på beviljande av vägundersökningsmedel
komma att för den närmaste framtiden i väsentlig grad nedgå.

Av de erforderliga medlen, 270,000 kronor, torde 90,000 kronor
eller samma belopp som för år 1922 böra begäras såsom ordinarie reservationsanslag
och återstoden, 180,000 kronor, äskas såsom extra anslag.»

Under hänvisning till vad departementschefen sålunda anfört, får
utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag att för ifrågavarande ändamål
anvisas dels ett ordinarie anslag av 90,000 kronor, dels ock ett extra
anslag av 180,000 kronor. Beträffande sistnämnda anslag vill utskottet
emellertid uttala sin förväntan att, på sätt jämväl av departementschefen
ställts i utsikt, kraven på ytterligare medel för ändamålet må kunna
högst väsentligt begränsas.

Utskottet får alltså under denna punkt hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till v ägunder sökning ar med
90,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 9

12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förelag och under åberopande
av vad aom anförts under nästföregående punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av anslaget till
vägunder sökning ar förbudgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra anslag av 180,000 kronor.

13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) och under
hänvisning till den av departementschefen i ämnet lämnade utredningen
(sid. 12—14) får utskottet hemställa,

att riksdagen må — med uteslutande ur riksstaten
av dels det ordinarie förslagsanslaget till jordförluster
genom kanal- och väganläggningar, dels det ordinarie
förslagsanslaget till Sveriges bidrag till den ständiga
internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet,
dels ock det ordinarie förslagsanslaget, högst, till
färjor och färjkarlar — i riksstaten uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till vägar och kommunikationer
med 20,000 kronor.

*

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till undersökning av mindre hamnar
och farleder ävensom till upprättande av planer till
anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten
icke äro förenade med vägföretag, för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till understödjande
av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra reservationsanslag av 800,000 kronor.

I sammanhang med förevarande punkt har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr A. Paulsen väckt motion,
nr 4, däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t ville, efter verkställd utredning, för riksdagen
framlägga förslag om iståndsättande av Kåseberga hamn.

Till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder har riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 6 höft. (Nr 6.) äii 23 2

Förstärkning
av anslaget
till vägundersökning
ar.

[12''.]

Vägar- och
kommunikationer.

L13-]

Undersökningar
av mindre
hamnar och
farleder m. m.

[14.]

Understödjande
av brobyggnader

m. m.

[15.]

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

sedpp eu lång följd av år anvisat anslag, som tid efter annan ökats.
För år 1922 beviljades för ändamålet 1,100,000 kronor och för första
halvåret 1923 hälften av detta belopp eller 550,000 kronor.

Liksom i sina anslagsäskanden till föregående års riksdag påvisar nu
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att kravet på statsbidrag till med anslaget
avsedda ändamål alltjämt ökats. Hos styrelsen både vid 1922 års ingång
legat inne ansökningar om statsbidrag till arbeten av ifrågavarande
slag, vilkas utförande beräknades draga en kostnad av över 8,400,000
kronor, motsvarande ett anslagsbehov av mer äo 5,600,000 kronor. Dels
av hänsyn till den rådande arbetslösheten och dels i betraktande av att
vissa broar varit i behov av omedelbar ombyggnad, hade styrelsen
ifråga om ej mindre än 17 företag, enligt beräkning dragande en kostnad
av 2,118,000 kronor, ansett sig böra medgiva, att arbetena finge
omedelbart påbörjas, ehuru statsbidrag till företagen ännu ej beviljats.
På grund av anslagens otillräcklighet hade ifråga om större företag
endast en mindre del av det beviljade statsbidraget kunnat utbetalas vid
arbetets påbörjande. Då särskilt broföretagen, ehuru dragande avsevärda
kostnader, ofta toge allenast kort tid i anspråk, hade flera företag,
för vilka statsbidraget endast delvis utbetalats, redan färdigställts.
För att de väghållniugsdistrikt, som sålunda nödgats förskottera i utsikt
ställda statsbidrag, icke skulle behöva alltför lång tid vänta på ersättning
för sina utlägg och på det att icke även beträffande andra företag,
som sedan länge väntat på att få komma till utförande, det skulle bliva
nödvändigt att tillgripa antydda nödfallsåtgärder, vore det enligt vägoch
vaftenbyggpadsstyrelsens åsikt synnerligen önskvärt, att det årliga
anslaget för ändamålet höjdes till 1,600,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Ehuru även för mig en höjning av ifrågavarande anslag framstår
såsptq ett önskemål, anser jag en sådan icke kunna under nuvarande
förhållanden förordas. Av statsfinansiella skäl torde det fastmera bliva
nödvändigt att beträffande detta anslag nu vidtaga en nedsättning till
förslagsvis 800,000 kronor.

Styrelsens åtgärd att beträffande såväl detta som vissa i det följande
omförmälda anslag till vägbyggnader meddela tillstånd till påbörjandet
av rpspektive arbeten, oaktat statsbidrag till dessa kunde påräknas
först från senare års anslag, har huvudsakligen bptingats av hänsyn till
den rådande arbetslösheten. En fortsatt tillämpning av ett sådant förfarande
bör emellertid enligt min mening för framtiden så långt ske
kan undvikas, då detsamma är ägnat att kunna i viss mån binda statsmakternas
handlingsfrihet vid bestämmande av anslagens framtida belopp.
I de fall, där uppskov med ett arbetes utförande ej är möjligt,

Statsutskottets utlåtande Nr (i. 11

törde det få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva arbetets igångsättande
mot ersättning först från ett kommande års abslag.»

Under hänvisning till vad depärtementschefeb i ärendet anfört får
Utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande den i ämnet väckta motionen om i ståndsättande av
Kåseberga hamn vill utskottet endast anföra, att ifrågavarande hamnföretag
icke, såvitt utskottet kunnat finna, torde intaga någon särställning
i förhållande till ett stort antal andra liknande företag, som äro i
behov av statsunderstöd, samt att det emellertid torde stå vederbörande
intressenter öppet att i vanlig ordning göra framställning om statsbidrag
från ovannämnda anslag ävensom i sammanhang därmed erhålla
undersökt, huruvida något dylikt bidrag bör ifrågakomma.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
må till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader samt upprensning av
åar och farleder för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra reservationsanslag av 800,000 kronor,

b) att herr Paulsens i ämnet väckta motion icke
må av riksdagen bifallas.

16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att föt anläggning
av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller
eljest mindre göda vägar för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
reservationsanslag av 3,600,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
17—19 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Majtts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft följande inom riksdagen motionsvis gjorda framställningar,
nämligen

dels tre motioner, väckta inom första kammaren av herrar Isak
Svensson, (tir 13), A. O. Frändén m. fl. (nr 24) och A. von Sneidern (nr
25) dels ock en inom andra kammaren av herr C. J. Öberg m. fl. väckt
motion (nr 36).

I samtliga dessa motioner har hemställts att för budgetåret 1923
—1924 för ifrågavarande ändamål måtte anvisas ett extra reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.

Såsom bidrag till anläggning av nya samt förbättring eller omläggning
av backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen an -

Utskottets

yttrande.

Bidrag till
anläggning
av vägar
ra. ra.

[16.]

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

visat för vartdera av åren 1921 och 1922 5,000,000 kronor och för
första hälften av innevarande år 2,500,000 kronor.

I sin skrivelse den 11 september 1922 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjort framställning om anslag för ifrågavarande ändamål
, att äskas av 1923 års riksdag. Styrelsen yttrar i huvudsak följande:

Förhållandet mellan tillgängliga och erforderliga anslag under de senaste
sju åren framginge av nedanstående

Sammanställning.

Vid ingången av år

Innelig-gande
förs] ag.

Antal.

Beräknad

kostnad.

Kronor.

Erforderligt

anslag.

Kronor.

Tillgängligt

anslag.

Kronor.

Brist i
anslag.

Kronor.

1916...................

374

22,404,000

14,936,000

2,500,000

12,434,000

1917............................

378

23,059,000

15,373,000

2,500,000

12,873,000

1918...............

419

24,597,000

16,398.000

3,500,000

12,898,000 j

1919..............................

436

26,562,000

17,708,000

4,500,000

13.208,000

1920 ...................

533

28.612,000

19,075,000

3,500,000

15,575,000

1921...................................

549

32,945,000

21,963,000

5,000,000

16,963,000 !

1922......................

541

35,725,000

23.817,000

5,000,000

18,817,000 I

1923...........

—

—

—

2,500,000

Den i tabellen upptagna beräknade kostnaden måste avsevärt höjas vid den
omräkning av äldre förslag, som skedde i samband med anslagens fördelning.
Sänkning av den beräknade kostnaden komme visserligen att göras beträffande
de förslag, som uppgjorts under åren 1918—1921, men på grund av den långa
tidrymd, vägföretagen i allmänhet finge vila i avvaktan på statsanslag, vore det
stora flertalet av de arbetsplaner, som 1923—1924 beräknades komma till utförande,
uppgjort före prisstegringen. Verkliga kostnaden för samtliga med ansökningar
om statsbidrag inneliggande vägförslag kunde därför med nuvarande
pris å arbete och material uppskattas till 42,000,000 kronor.

Under senare år hade statens arbetslöshetskommission utfört vägbyggnader
för betydliga belopp, och man skulle kunna tro att behovet av statsbidrag till
sådana företag härigenom skulle hava avsevärt minskats. Så vore emellertid icke
fallet. Kommissionen hade måst välja sina arbeten i närheten av städer och
större industrisamhällen, där arbetslösheten varit störst och hade icke i någon
större utsträckning kunnat förlägga sin verksamhet till de på vägar vanlottade
bygderna. Den år från år tilltagande automobiltrafiken hade därjämte väckt ett
allt större intresse för vägfrågor i alla delar av landet. Då det dessutom allt
tydligare framträtt, vilket verksamt medel för arbetslöshetens bekämpande de av
vägstyrelserna med statsbidrag igångsatta vägbyggnaderna utgjort, hade i stället
ett ökat krav på statsbidrag uppstått. Under år 1921 hade sålunda till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen inkommit icke mindre än 100 ansökningar om statsbidrag^
vägföretag, motsvarande en sammanlagd kostnad av 8,642,000 kronor.

Vid infordrande av förslag från länsstyrelserna angående den ordning, i
vilken vägföretagen inom vederbörande län borde komma i åtnjutande av stats -

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

bidrag, både väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i likhet med föregående år anhållit,
att särskild hänsyn måtte tagas till önskvärdheten att minska arbetslösheten
å de orter inom länet, där bristen på arbete vore störst. Fördelningen av
l‘J22 års vägbyggnadsmedel hade, såsom anbefallts, verkställts i samråd mellan
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetslöshetskommissionen på sådant sätt,
att de län, där arbetslösheten varit synnerligen betydande, erhållit större tilldelning
än som eljest skulle blivit fallet. Aven vid fördelningen av 1923 års
vägbyggnadsmedel komme väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i enahanda syfte
samarbeta med kommissionen.

Från väghållningsdistrikt i 23 av rikets 24 län hade med anledning av
rådande arbetslöshet inkommit ansökningar om rätt att utan avvaktande av statsbidrags
beviljande påbörja en del såsom nödhjälpsarbeten lämpliga vägbyggnadsföretag.
Väg-^ och vattenbyggnadsstyrelsen, som redan föregående år ansett sig
icke under rådande förhållanden kunna avslå dylika framställningar, hade på
respektive länsstyrelsers tillstyrkan intill den 1 augusti 1922 beviljat dylik rätt
till påbörjande åt inalles 121 vägföretag, för vilka den sammanlagda byggnadskostnaden
uppginge till cirka 8,810,000 kronor. På det att medlen måtte komma
de arbetslösa till godo i största möjliga utsträckning och i lämpligaste form,
hade styrelsen infört en särskild bestämmelse därom, att vägföretagen icke finge
utlämnas till viss person på generalentreprenad, utan skulle utföras av vägstyrelserna
direkt genom bortlämnande av mindre delar av arbetet till arbetsbehövande
på ackord. Det syntes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen högeligen önskvärt,
att ifrågavarande väghållningsdistrikt, som med styrelsens tillstånd igångsatt
vägarbeten för arbetslöshetens bekämpande, icke alltför länge nödgades vänta
på ersättning i form av statsbidrag för sina utlägg. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som hoppades, att den nedgång i antalet arbetslösa, som inträtt med
sommaren och hösten 1922, skulle under år 1923 ytterligare fortsätta, ville framhålla
lämpligheten av att, då statens arbetslöshetskommissions båda organ, södra
Sveriges statsarbeten och Norrlands statsarbeten avvecklades, det ordinarie vägbyggnadsväsendet
stode så starkt rustat med statsbidrag, att detsamma utan allt
för svåra avbrott måtte kunna återföra arbetet i sina rätta former och bringa till
fullbordande de som nödhjälpsarbeten påbörjade vägbyggnadsföretagen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funne det av ovan anförda skäl önskvärt,
att anslaget för budgetåret 1923—1924 ökades till 7,500,000 kronor.

För egen del har departementschefen anfört följande:

»Av den ovan intagna tablån framgår, att hittills för ändamålet beviljade
medel icke på långt när förmått täcka det år från år växande
behovet. Trots mängden av med arbetslöshetsmedel igångsatta vägföretag
hava, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, anspråken
på bidrag från nu ifrågavarande anslag icke visat någon tendens
till minskning, utan snarare tvärtom. Det vore därför synnerligen
önskvärt, om anslaget åtminstone kunde bibehållas vid sitt nuvarande
belopp. På grund av den svåra statsekonomiska situationen
torde emellertid en tillfällig nedsättning av detsamma bliva oundviklig.
Jag föreslår därför, att för budgetåret 1923—1924 för ändamålet upptages
allenast ett belopp av 3,600,000 kronor--— —.»

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets
yttrande.

Anläggning
av enklare
väqar.

[17.]

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I anledning av de i ämnet väckta motionerna, vilka samtliga
avse höjningar av anslaget, får utskottet erinra om de höjningar i
årsanslagen för ifrågavarande ändamål, som företagits under de senare
åren. Anslaget, som uhder år 1914 var uppfört med 1,750,000 krönor,
uppgick under åren 1917 och 1918 till 2,500,000 kronor och har sedermera
höjts, senast vid 1920 års riksdag, till 5,000,000 kronor* med
vilket belopp anslaget fanns uppfört å 1921 och 1922 års riksstater.

Såsom härav framgår, hava de sålunda företagna betydande förhöjningarna
av anslaget infallit under högkonjunkturen. Den rådande
statsfinansiella situationen synes emellertid nu påkalla en nedsättniög av
anslaget. Med hänsyn till inträffade prisfall torde densamma bliva
mindre kännbar.

I sin i ämnet väckta motion har herr von Sneiderh erinrat att
vid senaste fördelningar av de anslagsbelopp, som stått till Kungl. Maj:ts
förfogande, vissa län på grund av där rådande arbetslöshet procentuellt
erhållit större bidrag från anslaget än som i förhållande till inom landet
i övrigt befintliga, i avvaktan på statsbidrag vilande vägföretag bort
ifrågakomma, samt att härigenom vägväsendet inom andra län blivit
orättvist eftersatt. Utskottet vill givetvis icke förneka att ifrågavarande
förfaringssätt innebär ett missgynnande av vissa län till fördel för de
övriga. Emellertid torde man under nuvarande tidsläge ur allmän
samhällelig synpunkt icke kunna undgå att vid fördelningen av ifrågavarande
anslag taga hänsyn till rådande svåra förhållanden inom en
viss landsända, även om härigenom skulle uppstå ett tillfälligt eftersättande
av arbetet å vägväsendets utveckling inom andra delar av landet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å de av herrar Isak Svensson, Frändén
m. fl., von Sneidern och Öberg m. fl. i ämnet väckta
motionerna, i vad desamma skilja sig från Kungl.
Maj:ts förslag, må för anläggning av nya samt förbättring
eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda
vägar för budgetåret 1923—i924 anvisa ett extra réservationsanslag
av 3,600,000 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att för anläggning
av enklare vägar för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
reservationsanslag av 825,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr (i.

15

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19—21 av statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt motion (nr 90) har herr F. Aarnseth
hemställt, att riksdagen måtte besluta, att det i sjätte huvudtiteln
av Kungl. Maj:ts statsverksproposition till årets riksdag äskade anslaget
för anläggning av enklare vägar må omfatta även Kopparbergs län.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.

Medan allmänna vägbyggnadsanslaget kommer till användning
huvudsakligen endast för landsvägar eller vägar, som hava större betydelse
för den allmänna samfärdseln, har anslaget till enklare vägar
tillkommit för att nödtorftigt tillgodose behovet av kommunikationer
inom befolkningsfattiga trakter av riket, i främsta rummet de fyra nordligaste
länen. Detta anslag avser att möjliggöra anläggandet av vägar,
som visserligen icke uppfylla de fordringar, vilka ställas på landsväg i
fråga om bredd, lutningsförhållanden, bärighet o. s. v., men som dock
äro körbara alla tider på året, således även vår och höst.

Enligt en den 21 oktober 1921 i ämnet utfärdad kungörelse, nr
656, tillkommer det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter prövning
och fastställelse av plan för väganläggningen, bevilja bidrag till
densamma med högst 2h av beräknat kostnadsbelopp. I undantagsfall
kan, efter prövning av Kung]. Maj:t, högre anslag utgå. Ärenden, som
avse bidrag till väganläggningar inom andra län än de fyra nordligaste,
höra alltid under Kungl. Maj:ts prövning.

För vart och ett av åren 1919—1921 har riksdagen anvisat ett
anslag av 750,000 kronor för anläggning av enklare vägar i rikets fyra
nordligaste län. 1921 års riksdag höjde motsvarande anslag för år 1922
till 1,500,000 kronor och utsträckte samtidigt detsamma till att avse
anläggning av enklare vägar i hela landet. Av sistnämnda belopp erhöllo
Norrbottens och Västerbottens län 450,000 kronor samt Jämtlands
och Västernorrlands län 200,000 kronor vartdera, medan återstoden,

200,000 kronor, fördelades på rikets övriga län. För tiden 1 januari—
30 juni 1923 företogs på Kungl. Maj:ts hemställan en tillfällig nedsättning
av anslaget till 600,000 kronor. Härvid avsågs, att anslaget
huvudsakligen skulle komma de nordligaste länen tillgodo, och har detsamma
fördelats sålunda, att Norrbottens län erhållit 200,000 kronor,
Västerbottens län 275,000 kronor och Jämtlands län 125,000 kronor.

I det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1923—
1924 äskade beloppet, 1,650,000 kronor, har departementschefen ansett

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtskottets

yttrande.

Enklare väg
P arkaj oki—
Muonionalusta.

[18.]

sig böra föreslå en nedsättning till 825,000 kronor. Därvid har departementschefen
anfört följande:

»Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta höjningen av
anslaget anser jag mig under nuvarande förhållanden icke kunna tillstyrka,
utan finner mig fastmera nödsakad jämväl beträffande budgetåret
1923—1924 föreslå en avsevärd inskränkning av anslaget, nämligen
till 825,000 kronor. Från anslaget ifråga, vilket med 75,000 kronor
skulle överstiga vad för vart och ett av åren 1919—1921 anvisats för
enklare vägar i rikets fyra nordligaste län, torde i främsta rummet böra
tillgodoses dessa läns behov av bidrag till vägar av angiven art.»

Utskottet för tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande den i ämnet väckta motionen vill utskottet erinra att
då rätten till bidrag från anslaget till enklare vägar vid 1921 år riksdag
utsträcktes att omfatta hela landet, detta närmast skedde med tanke
på vissa delar av Kopparbergs län. Det lärer alltså kunna förväntas
att även om anslaget alltjämt i första hand är avsett för de fyra nordligaste
länen, Kopparbergs län dock skall kunna påräkna att komma i
åtnjutande av bidrag från anslaget.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att riksdagen må för anläggning av enklare
vägar för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 825,000 kronor,

b) att herr Aarnseths i ämnet väckta motion må
anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.

18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att för anläggning
av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta i Norrbottens
län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 20 och 21 av statsrådsprotokollet.

På sätt en utav utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
införskaffad utredning utvisar, ingår uti ifrågavarande vägföretag, förutom
ovannämnda 47 km långa vägsträcka Parkajoki—Muonionalusta,
jämväl den söder därom belägna sträckan Ahlanen Kihlangijoki —
Parkajoki med en längd av 20 km. Till hela detta vägföretag om 67
km. har hittills anvisats sammanlagt 642,700 kronor. Härav har till -

Statsutskottets utlåtande Nr (1.

17

hopa 192,700 kronor utgått från 1918—1920 års anslag till enklare
vägar. Återstående belopp, 450,000 kronor, anvisades av 1921 och
1922 års riksdagar i form av särskilda anslag. Det ytterligare erforderliga
beloppet bar beräknats till 167,300 kronor, varav ett belopp av

75,000 kronor ansetts erforderligt å riksstaten för budgetåret 1923
—1924.

Den sydligaste sträckan Ablanen Kiblangijoki—Parkajoki är numera
färdigställd. Kostnaderna härför hava uppgått till 280,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggning av enklare väg
mellan Parkajoki och Muonionalusta i Norrbottens län
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
75,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 19) föreslagit riksdagen att för anläggning
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorr lands län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
reservationsanslag av 400,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 90, av herr O. Bergqvist m. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 109, av herr N. E. Nilsson i Antnäs m. fl. har hemställts, att riksdagen
ville för anläggande av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, därav 30,000 kronor till
Norrbottens län, och samtidigt minska det av Kungl. Magt äskade anslaget
för anläggning av ödebygdsvägar i de fyra nordligaste länen
med 15,000 kronor till 385,000 kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionerna.

Med ödebygdsväg förstås väg, som till avsevärd längd sträcker sig
över fjäll, genom skogar eller genom glest befolkade trakter och som,
ehuru vägen icke prövats vara för allmänna samfärdseln nyttig och
nödig — eu nödvändig förutsättning för att väganläggning enligt väglagen
skall kunna ifrågakomma — likväl finnes vara till gagn för det
allmänna såsom ägnad att främja landets uppodlande och bebyggande.
(Lag om ödebygdsvägar den 13 juni 1919, nr 287.)

ödebygdsväg är avsedd att anläggas på enklaste sätt men dock
så, att den är körbar under den tid av året då marken är bar.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 6 käft. (Nr 6.) 31123 3

Anläggning
av Ödebygdsvägar
i Norrbottens
tn. fl.
län.

[19.]

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

TJtskottets

yttrande.

Enligt kungörelse i ämnet den 6 februari 1920, nr 32, prövas
ansökan om bidrags erhållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som kan bevilja statsunderstöd upptill 0.9 av den beräknade anläggningskostnaden,
oavsett kostnaden för mark och vissa materialier såsom
jord, sten och virke m. m., vilka materialier skola kostnadsfritt tillhandahållas
av intressenterna.

Arbetet utföres genom statens försorg och handhaves av en av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen utsedd arbetsledare. Sålunda anlagd väg
får underhållas med anlitande av statsanslag »intill dess vägbanan erhållit
erforderlig stadga», då underhållsskyldigheten övergår på vederbörande
väghållningsdistrikt.

Riksdagen har för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län anvisat för vart och
ett av åren 1919—1922 400,000 kronor och för första halvåret 1923
hälften av detta belopp eller 200,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar nu, att inom Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län tillhopa tio ödebygdsvägar
med en sammanlagd längd av 289 kilometer vore under utförande.
Till fullbordande av dessa företag beräknades utöver redan beviljade
medel åtgå 840,000 kronor, varav för arbetenas nöjaktiga bedrivande
under budgetåret 1923—1924 erfordrades minst 300,000 kronor. Till
påbörjande av nya olika företag borde dessutom för samma tid anslås

400.000 kronor. Styrelsen hemställer därför om anvisande av tillhopa

700.000 kronor för ändamålet.

Departementschefen anför följande:

»Med hänsyn till den betydelse, som ödebygdsvägarna hava för
kommunikationsväsendet i det på förbindelseleder fattiga övre Norrland,
anser jag det vara av vikt, såväl att de redan påbörjade vägföretagen
utan allt för långt dröjsmål bringas till fullbordan som ock att möjlighet
beredes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att igångsätta ytterligare
några sådana företag. Enligt vad jag inhämtat, äro för närvarande tolv
ödebygdsvägar under utförande. Hos styrelsen finnas därjämte slutprövade
förslag till åtskilliga dylika vägföretag, å vilka styrelsen har
för avsikt att så snart förhållandena det medgiva påbörja arbetena.

Jag finner mig likväl av statsfinansiella skäl icke kunna tillstyrka,
att för budgetåret 1923—1924 för ändamålet äskas mer än 400,000
kronor, — — — —.»

I de i ämnet väckta motionerna har yrkats, att ett belopp av 15,000
kronor måtte överflyttas från nu ifrågavarande anslag för ödebygds -

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

vägar till anslaget för utfartsvägar samt att av det belopp av 65,000
kronor, som på detta sätt komme att anvisas för sistnämnda ändamål,

30.000 kronor måtte reserveras för Norrbottens län. Åven om utskottet
behjärtar de önskemål beträffande befrämjandet av vägväsendet i Norrbottens
län, som sålunda kommit till uttryck i motionerna, har utskottet,
i brist på närmare utredning om den lämpligaste fördelningen av ifrågavarande
anslagsbelopp å olika län och olika vägtyper, icke ansett sig
böra frångå Kungl. Maj:ts förslag, i synnerhet som anslaget till ödebygdsvägar
i och för sig icke synes alltför högt tilltaget. Med tillstyrkande
av sistnämnda förslag får utskottet under nu ifrågavarande
punkt hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Bergqvists m. fl. och herr
Nilssons i Antnäs in. fl. ovanberörda motioner, i vad desamma
avse anslag för anläggning av ödebygdsvägar och
i sådant hänseende skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
för anläggning av sådana vägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret
1923 — 1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 400,000 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för anläggning
av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

På sätt under näst föregående punkt finnes närmare angivet, har i
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 90,
av herr O. Bergqvist m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 109,
av N. E. Nilsson m. fl. hemställts, att riksdagen ville för anläggande
av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 65,000 kronor, därav 30,000 kronor till Norrbottens län, och samtidigt
minska det av Kungl. Maj:t äskade anslaget för anläggning av
ödebygdsvägar i de fyra nordligaste länen med 15,000 kronor till

385.000 kronor.

Bidraget till anläggande av utfartsvägar är avsett att åstadkomma
körbara förbindelser till avlägset belägna byar eller större gårdar i kustod!
skogslanden i de fyra nordligaste länen.

I motsats till de i väglagen omtalade »allmänna vägarna», dit även
ovannämnda »enklare vägar» äro att hänföra, samt ödebygdsvägarna,
vilka genom 1919 års lag om ödebygdsvägar i vissa hänseenden blivit

Anläggning av
utfartsvägar i
Norrbottens
m. fl, län.

[20.]

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

jämställda med allmänna väg ar, anses nu ifrågavarande utfartsvägar ur
samfärdselsynpunkt icke vara av sådan beskaffenhet att kommunala bidrag
till deras anläggande eller underhåll tvångsvis kunna av vederbörande
kommuner uttagas.

Enligt kungörelse i ämnet den 11 oktober 1918 nr 886 åligger det
vederbörande länsstyrelse att handlägga frågor om bidrag för anläggning
av utfartsvägar. Förutsättning för att över huvud några bidrag
få beviljas från ifrågavarande anslag, som av Kungl. Maj:t fördelas på
de olika ifrågakommande länsstyrelserna, är att vederbörande landsting
anvisat medel, uppgående till minst 15 % av det belopp, som sålunda
blivit länet tilldelat av statsmedel.

Statsbidrag bör i regel utgå med högst lU—Va av den beräknade
kostnaden för anläggningen.

Kontrakt ingås mellan länsstyrelsen och intressenterna i anläggningen.
Detta kontrakt skall bland annat innefatta skyldighet för intressenterna
att framdeles underhålla vägen.

Riksdagen har för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län anvisat för vart och ett av
åren 1919—1922 100,000 kronor och för första halvåret 1923 motsvarande
belopp eller 50,000 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1923—1924 uppgår, enligt vad vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen meddelar, till samma belopp som föregående
år. Styrelsen hemställer fördenskull om anvisande å riksstaten
för sagda tid av ett anslag för ändamålet av 100,000 kronor. Sistnämnda
belopp har departementschefen ansett böra nedsättas till 50,000
kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å herr Bergqvists m. fl. och
herr Nilssons i Antnäs m. fl. ovanberörda motioner,
i vad desamma avse anslag för utfartsvägar och i
sådant hänseende skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag
för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr f>. 21

21:o) Kung]. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att av det
för beredande av tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads-
m. H. företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor för budgetåret
1923 —1924 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 500,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 22 och 23 av statsrådsprotokollet.

För beredande av tilläggsbidrag, enligt i statsrådsprotokollet över
civilärenden för den 7 maj 1918 angivna grunder, till vissa företag,
för vilka medel anvisats från anslagen till anläggning av nya samt förbättring
eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar,
till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder ävensom till anläggning
av enklare vägar i de nordligaste länen, har 1918 års lagtima
riksdag beviljat 5,000,000 kronor, av vilket belopp sammanlagt 4,500,000
kronor anvisats att utgå under åren 1918, 1919, 1921 och 1922 samt
första halvåret 1923.

Enligt kungörelse i ämnet den 11 oktober 1918, nr 887, tillkommer
det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att bevilja tilläggsbidrag.

Tilläggsbidraget avser att möjliggöra gottgörelse för uppkommen
kostnadsökning å företag, till vilka statsanslag tidigare beviljats. Den
uppkomna kostnadsökningen, i vad den uppgår till 10^, hava intressenterna
själva att bära. För återstoden kan, efter styrelsens närmare
beprövande, täckning av statsmedel erhållas i samma förhållande, varmed
statsbidrag tidigare utgått.

I sin skrivelse den 11 september 1922 meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att det för år 1922 anvisade anslaget helt förbrukats.
Styrelsen hade på grund av berörda uttalande till statsrådsprotokollet
nödgats under år 1922 inskränka framställda krav på delaktighet av
anslaget till högst 50 % av det belopp, som de sökande enligt gällande
författning i ämnet ägde högst åtnjuta i bidrag. Sammanlagda summan av
de avprutningar, som styrelsen sålunda verkställt, uppginge till 824,500
kronor. Ehuru styrelsen hyste ringa förhoppning om att med det belopp
om 1,000,000 kronor, som återstode odisponerat av de av 1918
års riksdag beviljade medlen, kunna ens i samma mån som under år
1922 tillgodose berättigade anspråk på ersättning från anslaget, ansåge
sig styrelsen likväl icke böra för budgetåret 1923 —1924 göra framställning
om anvisande av mera än vad som av det ursprungligen beviljade
beloppet återstode eller 500,000 kronor. Styrelsen påpekar

Tilläggsbidrag
till
vissa väganläggningsm.
fl. företag.

[21.]

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

emellertid, att för tillgodoseende i full mån av författningsenliga anspråk
på ersättning från anslaget skulle härutöver erfordras en summa av
minst 1,000,000 kronor.

Då det under nuvarande förhållanden, anför departementschefen, icke
lärer kunna ifrågasättas att till förevarande ändamål begära medel utöver
det av 1918 års riksdag beviljade beloppet om 5,000,000 kronor, torde
för budgetåret 1923—1924 av riksdagen böra äskas allenast den av
nämnda summa hittills icke anvisade delen eller 500,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må av det för beredande av tillläggsbidrag
till vissa v äg anläggnings- och brobyggnadsm.
fl. företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor
för budgetåret 1923—1924 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 500,000 kronor.

Väganläggning
Tärna
kyrkoby—

Slussfors.

[22.]

För iståndsättande av ödebygdsvägen Tärna kyrkoby och Stensele sockengräns
samt för anläggning av vanlig väg mellan förstnämnda ort och Slussfors
har riksdagen anvisat

för år 1920 ....................................................... 100,000 kronor

» » 1921 ......................................................... 200,000 »

» » 1922 ....................................................... 300,000 »

» » 1923 (första halvåret)........... 150,000 »

Summa 750,000 kronor

Till vägbyggnaden anslagna medel beräknas vara till fullo förbrukade vid
anslagstidens utgång den 1 juli 1923.

Till och med 1922 års slut har arbetet bedrivits i följande omfattning: vägsträckan
mellan Yttervik vid km. 22 och Forsmark vid km. 49 från Tärna räknat
är i huvudsak färdigterrasserad och är vägbanan hårdgjord med grus på en längd
av c:a 10 km. Nämnda vägdel kan väntas vara fullt färdig innevarande år.

I Slussfors äro kaj och magasin och dit ledande väg i huvudsak färdigbyggda.
Av arbetet med bron över Kirgisån vid Slussfors är utfört c:a 60 %.
Vägsträckan mellan Forsmarks by och Slussfors är påbörjad.

Förutom vägdelen mellan Yttervik och Forsmarks by har avsetts att under
budgetåret 1923—1924 i huvudsak färdigställa vägen mellan Forsmark vid km. 49,

22:o) Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för anläggning
av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Av en av utskottet från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ärendet
införskaffad promemoria inhämtas följande:

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

och Slussfors vid km. 70,6 (väglängd 21,6 km.), ävensom vägsträckan mellan Forsbäck
vid km. 14 och Yttervik vid km. 22 (väglängd 8 km.), under förutsättning,
att därtill erforderliga medel ställas till förfogande.

Beträffande den återstående vägsträckan mellan Tärna och Forsbäcks by
km. 14 (väglängd 14 km.) bör denna komma till utförande under åren 1924—-1925.
Den gamla ödebygdsvägen på denna sträcka är, i motsats till övriga delar av densamma,
på grund av bättre grundförhållanden, underhåll och grusning, utan att
större underhållskostnader behöva nedläggas, i stånd att ännu ett par år framåt
kunna uppbära förefintlig trafik.

Yägen mellan Tärna och Forsbäcks by beräknas kosta omkring 300,000
kronor.

Till fullbordande av vägbyggnaden Tärna—Sluss fors samt till bestridande
av kostnaderna för underhållet intill tiden för densammas fullbordande torde,
förutom redan beviljade anslag om 750,000 kronor, erfordras ytterligare omkring
850,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att för arbetenas
ändamålsenliga bedrivande under budgetåret 1923—1924 skulle erfordras
en summa av 380,000 kronor. Med detta anslag beräknades den nya
vägen kunna färdigställas på den 57 km. långa sträckan mellan Forsbäcks
by och Slussfors. Härigenom skulle trafiken kunna å denna
sträcka överflyttas från den iståndsätta ödebygdsvägen och sålunda
dennas avsevärda underhållskostnad inbesparas.

Utskottet får tillstyrka Kung]. Maj:ts förslag, som innebär att för
ändamålet nu skulle beviljas ett anslag av 300,000 kronor eller det belopp,
som, då anslagsfrågan första gången år 1920 förelädes riksdagen,
ansågs årligen böra disponeras för ifrågavarande vägföretag.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för anläggning av väg mellan
Tärna kyrkoby och Slussfors för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att av det
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för förbättring av Visby
hamn beviljade anslaget å 750,000 kronor för budgetåret 1923—1924
såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 62,500 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Av ifrågavarande av 1919 års riksdag beviljade anslag om 750,000
kronor återstår för närvarande oanvisat ett belopp av 312,500 kronor.
För ernående av en fördelning av denna summa, som så mycket som

Förbättring
av Visby
hamn.

[23.]

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utförande av
vissa fiskehamnar.

[24.]

Understödjande
av
mindre fiskehamnsbyggnader.

[25.]

möjligt ansluter sig till den ursprungliga planen för statsbidragets utbetalande,
och för att samtidigt i görligaste mån undvika belastning
av riksstaten för budgetåret 1923—1924 torde det vara lämpligt att för
denna tid för ändamålet äska allenast liälften av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärda anslaget eller sålunda 62,500 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må av det såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för förbättring av Visby hamn
beviljade anslaget å 750,000 kronor för budgetåret
1923—1924 såsom extra reservationsanslag anvisa ett
belopp av 62,500 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att i avvaktan
på den proposition i ämnet, som kan komma att till riksdagen avlåtas,
till bestridande av kostnaden för utförande av de till fiskehamnsgrupp I
hörande hamnbyggnader i riksstaten för budgetåret 1923—1924 beräkna
ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till understödjande
av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnkommissionen
till utförande i första hand föreslagna för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 27 i statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren av herr D. Poppius m. fl. väckt motion
(nr 53) har föreslagits, att riksdagen för ifrågavarande ändamål måtte
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av kronor
300,000.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning
får utskottet hänvisa till motionen.

Till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de
av fiskehamnskommissionen till utförande i första hand föreslagna har
riksdagen anvisat för vart och ett av åren 1921 och 1922 300,000 kronor
och för första halvåret 1923 100,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

Då behovet av detta anslag kvarstår oförminskat, hemställer vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, att för budgetåret 1923—1924 måtte för
ändamålet anvisas ett belopp av 300,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Av det för år 1922 för ifrågavarande ändamål beviljade anslaget
å 300,000 kronor hava hittills disponerats endast något mera än 100,000
kronor. Framställningar hava emellertid inkommit om ytterligare bidrag
från fonden, varjämte medel erfordras för fullbordande av vissa
mindre fiskehamnar, till vilkas påbörjande bidrag tidigare beviljats. Jag
anser mig dock icke kunna förorda, att ifrågavarande anslag för budgetåret
1923—1924 bestämmes till högre belopp än 50,000 kronor — —

Utskottet, som med hänsyn till rådande statsfinansiella situation icke
ansett sig kunna tillstyrka, att anslag för ifrågavarande ändamål upptages
med högre belopp än departementschefen föreslagit, får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å den av herr Poppius m. fl. i
ämnet väckta motionen, i vad den skiljer sig från
Kungl. Maj:ts framställning, må till understödjande av
andra mindre jiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnkommissionen
till utförande i första hand föreslagna
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.

26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) får utskottet
hemställa,

att riksdagen må till undersökningar och upprättande
av arbetsplaner för sådana fiskehamnar, som äro
avsedda att erhålla statsbidrag från anslaget till understödjande
av mindre jiskehamnsbyggnader, för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 7,500 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnader för större reparations- och muddringsarbeten å
genom statens försorg tillkomna fiskehamnsanläggningar för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 och 29 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 6 höft. (Nr 6.)

Utskottets

yttrande.

Undersökningar
m. m.

för vissa
mindre fiskehamnsbyggnader.

[26.]

Reparation av
större skador
å statens
fiskehamnsanläggningar.

[27.]

311 23 4

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bidrag till
vägunderhållet
på
landet.

[28.]

Rörande behovet av medel för ifrågavarande ändamål, vartill särskilt
anslag icke tidigare varit anvisat, anför departementschefen följande: »I

samband med anvisande av medel till statens fiskehamnsbyggnadsverksamhet
har förutsatts, att staten skulle bekosta sådana större reparations-
och muddringsarbeten å genom dess försorg tillkomna fiskehamnsanläggningar,
som kunna anses gå utöver det normala underhållsarbetet.
I förevarande fall är det sålunda icke fråga om beviljande av
medel till något nytt ändamål. Då det torde vara ur många synpunkter
olämpligt, att till betäckande av kostnaderna för dylika mera omfattande
arbeten användas de till fiskehamnarnas byggande anvisade medlen,
anser jag mig böra förorda, att för ändamålet ett särskilt anslag uppföres i
riksstaten. Någon tillförlitlig beräkning rörande anslagsbeloppets storlek
låter sig näppeligen göra, då medelsbehovet ju kommer att bliva i
främsta rummet beroende på rena naturhändelser. Emellertid synes det
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet väl högt tilltaget,
varför jag vill föreslå en nedsättning av detsamma till förslagsvis 30,000
kronor. Med hänsyn till sitt ändamål lärer anslaget, i överensstämmelse
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan, böra givas
karaktären av reservationsanslag; och torde i sammanhang med kommande
års statsverksproposition redogörelse böra lämnas riksdagen för
användningen av anslaget.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande ay kostnader för
större reparations- och muddringsarbeten å genom statens
försorg tillkomna fiskehamnsanläggningar för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor.

Vägunderhållet och sfcjutsväsendet.

28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet med 3,200,000 kronor.

Av den av departementschefen i ärendet lämnade utredningen inhämtas
följande:

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på
landet, vilket är avsett till gäldande av den enligt 60 § väglagen på

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

staten belöpande andel av kostnaden för detta ändamål, utgjorde från
år 1895, då väglagen trädde i tillämpning, 600,000 kronor. Sedermera
hava vid olika tillfällen förhöjningar vidtagits i anslagsbeloppet, vilka
höjningar betingats dels av i ovanberörda paragraf av väglagen vidtagna
ändringar, avseende ökning av statsbidraget, dels ock därav, att
anslaget oavsett nämnda förhållande visat sig för lågt. Anslaget, som
för vart och ett av åren 1919—1922 varit bestämt till 2,700,000 kronor,
har för första halvåret 1923 med hänsyn därtill, att större delen av
utbetalningarna verkställas i slutet av varje år, uppförts med 480,000
kronor.

Från anslaget hava utbetalts under år 1920 omkring 3,670,000
kronor och under år 1921 omkring 4,190,000 kronor. På grund härav
synes en ökning av anslaget, sådant detsamma utgått under åren 1919—
1922, erforderlig, vilken ökning dock med hänsyn till numera inträdda
prissänkningar torde kunna begränsas till 500,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på
landet med 3,200,000 kronor.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för bestridande av statsverkets
andel i kostnaden för vägdelningar för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000
kronor.

30:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade
väghållningsdistrikt för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till understöd
åt svenska vägföreningen för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra anslag av 17,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—34 av åberopade statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet tillstyrka att
svenska vägföreningen, på sätt tidigare ägt rum, jämväl för budgetåret

Kostnad för
vägdelningar.

[29.]

Understöd åt
synnerligt betungade
väghållningsdistrikt.

[30.]

Svenska vägföreningen.

[31.]

Utskottets

yttrande.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bidrag till
skjutsentreprenader.

[32.]

Registrering
av automobiler.

[33.]

Byggnads styrelsen.

[34.]

1923—1924 beviljas statsbidrag med belopp, som kan anses motsvara
föreningens kostnader för vägkurser och föredrag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till understöd åt svenska vägföreningen
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
anslag av 17,500 kronor.

32:o) I enlighet, med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) och under
framhållande av önskvärdheten av att, på sätt departementschefen förutsatt,
det tages under övervägande, huruvida icke en minskad belastning
av ifrågavarande anslag kan åstadkommas genom indragning av vissa
skjutsanstalter, hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader med

500,000 kronor.

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till bestridande av utgifter för
registrering av automobiler för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra förslagsanslag av 20,800 kronor, att
i första hand utgå av inflytande registreringsavgifter
för automobiler.

Byggnadsväsende!

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen med

238,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—38 av statsrådsprotokollet.

För år 1922 har det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen
i riksstaten upplagits med 238.000 kronor. Samma anslag är
för tiden 1 januari—30 juni 1923 uppfört med hälften av nämnda belopp
eller 119,000 kronor.

Utöver nu berörda anslag har riksdagen såsom förslagsanslag,
högst, på extra stat anvisat för år 1922 till förstärkning av arbetskrafterna
hos byggnadsstyrelsen ett belopp av 90,000 kronor samt för
tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av byggnadsstyrelsens
verksamhet ett belopp av 48,000 kronor.

Förenämnda å extra stat anvisade anslag är avsett till avlöning,

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

i den mån det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen ej förslår, av
extra tjänstemän och tillfälliga arbetsbiträden.

Beträffande en av byggnadsstyrelsen gjord framställning om förhöjning
till 145,400 kronor av det till byggnadsstyrelsens verksamhet
avsedda extra anslaget har departementschefen anfört följande:

»Vidkommande härefter det extra anslaget till byggnadsstyrelsen,
så torde ej heller här någon ökning böra ske. Det synes nämligen
knappast kunna ifrågakomma, att, medan så gott som alla övriga ämbetsverk
få vidkännas avsevärda indragningar och lönenedsättningar i fråga
om den extra personalen, byggnadsstyrelsen, vars extra personal ökats
från 12 år 1918 till 35 år 1922, nu skulle erhålla ytterligare betydande
utökningar av den extra personalen. Under föreliggande förhållanden
synes man — på sätt den på förslag av chefen för finansdepartementet
tillsatta nämnden för granskning av ämbetsverkens anslagsäskanden
uttalat — icke kunna gå längre än att styrelsen får behålla sitt för
första halvåret 1923 beviljade extra anslag, motsvarande för helt år

96,000 kronor. Jag förutsätter därvid, att kostnaderna för avlöningsförhöjningar
åt sådana hos styrelsen anställda icke-ordinarie befattningshavare,
för vilka Kungl. Maj:t fastställt lönegrad, skola enligt av chefen
för finansdepartementet framlagt förslag bestridas från särskilt anslag.

Det torde emellertid icke kunna förnekas, att det för styrelsen
måste vara förenat med vissa svårigheter att begränsa sitt anslagsbehov
inom föreslagen ram. Och måhända blir det även här, liksom i vissa
andra verk, nödvändigt att söka begränsa själva arbetsuppgifterna. Vad
som i sådant avseende i främsta rummet synes kunna ifrågakomma är
en, eventuellt provisorisk, inskränkning i vissa av de åligganden, som
enligt kungörelsen med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet
den 26 november 1920 tillkomma styrelsen. Av dessa åligganden
torde en del vara av den art, att deras temporära undanskju-r
tande icke behöver framkalla några större betänkligheter.

Därest det extra anslaget till byggnadsstyrelsens verksamhet sålunda
begränsas till 96,000 kronor, lärer det få ankomma på styrelsen
att bedöma, huruvida något av de utav styrelsen framförda nya önskemålen
är av den vikt, att det bör tillgodoses på bekostnad av något av
de ändamål, för vilket det nuvarande extra anslaget användes.»

Beträffande det ordinarie anslaget av 238,000 kronor har utskottet
intet att erinra. I fråga om det extra anslaget till styrelsens verksamhet,
av Kungl. Maj:t föreslaget till 96,000 kronor, har utskottet ansett
sig med hänsyn till den allmänna depressionen som ej blott manar till
den yttersta sparsamhet å alla områden, utan jämväl på olika sätt torde

Utskottets

yttrande.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Byggnads styrelsens verksamhet.

[35.]

Mätningar
m. m. av
kulturhistoriskt

märkliga
byggnader.

[36.]

Beredande
av lokaler för
vissa byggnadsstyrelsens
byråer.

[37.]

Utredningar
rörande tillämnade
byggnadsföretag

m. m.

[38.]

inverka på omfattningen av byggnadsstyrelsens arbete böra föreslå nedsättning
till 75,000 kronor. Utskottet, som därom gör framställning
under nästföljande punkt, får nu hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen med 238,000
kronor.

35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) och under
hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av 75,000 kronor.

36:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36)
och under erinran, hurusom ifrågavarande anslag endast avser att
möjliggöra slutförandet av vissa tidigare igångsatta mätningsarbeten,
hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
reservationsanslaget för utförande av mätningar m. m.
av kulturhistoriskt märkliga byggnadei'' med 3,500 kronor.

37:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för beredande av lokaler för
vissa byggnadsstyrelsens byråer för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till be•stridande
av kostnader för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 40—43 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen anför följande:

»Enligt den av 1917 års riksdag fastslagna organisationen för byggnadsstyrelsen
består verket av, förutom den ordinarie eller extra personalen
med regelbunden tjänstgöring, ett antal vid verket fästade arkitekter
utom stat. Dessa arkitekter, som i regel äro fritt praktiserande, äro
huvudsakligen avsedda för sådana särskilda uppdrag, för vilka den
nyssnämnda personalen icke beräknats, såsom exempelvis upprättande

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

av ritningsförslag till byggnadsföretag för statens räkning samt uppgörande
av förslag till stadsplan å kronan tillhörigt område. Liknande
uppdrag liava jämväl understundom lämnats till helt utom verket stående
arkitekter. Enligt de riktlinjer, som av föredragande departementschefen
vid framläggande av förslag till byggnadsstyrelsens stat för år 1918
förordades och som av riksdagen lämnades utan erinran, skulle en
väsentlig del av gottgörelsen till ifrågavarande arkitekter utgå av medel
utom ämbetsverkets stat. Sålunda skulle ersättning för bland annat
uppgörande av ovan angivna ritnings- och stadsplaneförslag i allmänhet
beredas av särskilda medel. Av byggnadsstyrelsens anslag
borde däremot utgå gottgörelse lör vissa närmare angivna granskningseller
kontrolluppdrag m. m. Dessa riktlinjer hava allt sedermera följts;
och hava på grund härav de anslag, som beviljats till byggnadsstyrelsen,
icke beräknats till täckande av kostnader för utredningar hänförliga
till den förra gruppen.

Såsom av byggnadsstyrelsens föreliggande framställning framgår,
har styrelsen i ett flertal fall nödgats av tillgängliga medel förskjuta
kostnaderna för utredningar av ifrågavarande slag. Sådant förskott måste
sedermera balanseras, till dess detsamma kan avföras å anslag, som
beviljas för det företag utredningen avsett, eller Kungl. Maj:t för
förskottets täckande anvisar särskilda medel. Det må här erinras, att
Kungl. Maj:t genom brev den 14 november 1879 i samband med fastställande
av ny instruktion för dåvarande överintendentsämbetet bland
annat medgivit, att då extra ordinarie arkitekter uppgjort ritningar till
någon ifrågasatt större nybyggnad för kronans räkning, som sedermera
ej komme till utförande, ämbetet ägde att hos Kungl. Maj: t göra framställning
om särskild gottgörelse för berörda ritningar. Detta stadgande
har, såsom byggnadsstyrelsen omnämnt, hittills tillämpats.

Det nu angivna förfaringssättet, vilket i åtskilliga fall medfört, att
av byggnadsstyrelsen gjorda förskott i åratal kvarstått oersatta, måste
anses stridande mot de principer, som av Kungl. Maj:t och riksdagen
fastslagits i samband med det allmänna förskottsväsendets avskaffande.
Det lämpligaste sättet att undanröja denna -olägenhet torde
vara att i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag
i riksstaten uppföra ett särskilt anslag för ändamålet. Detta anslag
skulle sålunda avses för genom byggnadsstyrelsens försorg verkställda
utredningar eller andra förberedande åtgärder, vilka enligt ovan angivna
riktlinjer icke skola bestridas från styrelsens anslag och för vilka ej
heller i annan ordning medel särskilt anvisats. De utredningar eller åtgärder,
för vilka kostnaden alltså skulle komma att belasta anslaget,

Utskottets

yttrande.

Läns arkitekter.

[39.]

t

32 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

torde emellertid icke böra igångsättas eller vidtagas innan Kungl. Maj:t
i varje särskilt fall lämnat medgivande därtill, därvid det i regel torde
vara lämpligt att närmare bestämma det belopp, som må för ändamålet
tagas i anspråk. Därest byggnadsanslag beviljas till företag, för vilket
förberedande åtgärder vidtagits med anlitande av det nu ifrågasatta
anslaget, synes till sistnämnda anslag böra återföras vad därav för ändamålet
utgivits.

Beträffande storleken av ifrågavarande anslag, vilket med hänsyn
till ändamålet torde böra uppföras såsom reservationsanslag, så synes
detsamma, i avvaktan på vidare erfarenhet, kunna begränsas till 25,000
kronor.»

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen har utskottet
icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för
utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag rn. m.
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till avlöning
av länsarkitekter för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag
av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 44 och 45 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Till avlöning av länsarkitekter har riksdagen på extra stat såsom
förslagsanslag, högst, anvisat för vart och ett av åren 1918—1922 ett
belopp av 25,000 kronor samt för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett
belopp av 12,500 kronor.

De fästa av statsmedel till länsarkitekterna utgående arvodena utgöra
i Stockholms läns distrikt 4,000 kronor, i Kopparbergs, Västmanlands
och Gävleborgs läns distrikt 2,000 kronor, i Norrbottens läns
distrikt 1,500 kronor samt i Malmöhus och Kristianstads läns och Västerbottens
och Västernorrlands läns distrikt 2,500 kronor.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka en av
byggnadsstyrelsen gjord framställning om utökande av antalet länsarkitekter
med tre nya befattningar utan föreslagit, att anslaget för
budgetåret 1923—1924 måtte upptagas med 25,000 kronor eller samma
belopp, som tidigare utgått.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter
för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra anslag av

25,000 kronor.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer
utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till lyshållning m. jl. utgifter för
kronans publika hus i Stockholm med 65,000 kronor.

41 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och
reparationer med 450,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 46—48 av åberopade statsrådsprotokollet.

Det i riksstaten uppförda ordinarie reservationsanslaget till byggnader
och reparationer, vilket under åren 1915—1921 utgått med 370,000
kronor, har för år 1922 höjts till 450,000 kronor. Denna förhöjning
motsvarade huvudsakligen den årliga underhållskostnaden, beräknad efter
1914 års priser, av det flertal nya egendomar, som från och med sistnämnda
år ställts under byggnadsstyrelsens vård. För tiden 1 januari
—30 juni 1923 har ifrågavarande anslag upptagits med 225,000 kronor.

Till förstärkning av det ordinarie anslaget eller till täckande av
motsedd brist i samma anslag har riksdagen på tilläggsstat för åren
1918—1922 ävensom för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat särskilda
medel. Dessa anslag, vilka uppförts såsom förslagsanslag, högst, hava
utgått för år 1918 med 230,000 kronor, för år 1919 med 555,000 kronor,
för år 1920 med 200,000 kronor, för år 1921 med 700,000 kronor, för
år 1922 med 500,000 kronor samt för första halvåret 1923 med 175,000
kronor.

Departementschefen anför bland annat följande:

»Byggnadsstyrelsen har i sin föreliggande framställning utgått från
att det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer skall i riksstaten
för budgetåret 1923—1924 upptagas med samma belopp som
för år 1922, eller alltså med 450,000 kronor, och anser styrelsen under
denna förutsättning särskilt förstärkuingsanslag icke vara behövligt. Givetvis
kunde under nuvarande förhållanden en nedsättning av det ordinarie
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 31123 5

Lyshållning
vn. fl. utgifter
för kronans
publika hus i
Stockholm.

[40.]

Byggnader
och reparationer.

[41-]

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

anslaget ifrågasättas. Då emellertid, på sätt styrelsen framhållit, en
minskning av de beräknade hyresinkomsterna icke torde vara utesluten,
synes försiktigheten bjuda, att det ordinarie anslaget för ifrågavarande
budgetår icke upptages med lägre belopp än styrelsen beräknat för
ändamålet erforderligt.

Med hänsyn till de betydande belopp, vartill hyresinkomsterna för
under styrelsens vård stående egendomar numera uppgå, synas skäl
tala för att dessa inkomster särskilt redovisas och ej vidare tillföras
anslaget till byggnader och reparationer. Frågan härom torde emellertid
lämpligen höra övervägas i samband med nu pågående utredning
om uppläggande av en särskild fond för kronans publika hus.»

Av departementschefen har förutsatts, att besparingar, uppkomna å
det å tilläggsstat för år 1922 till täckande av motsedd brist i det ordinarie
anslaget till byggnader och reparationer beviljade förstärkningsanslaget,
skulle få användas för bestridande av utgifter för sådana av
byggnadsstyrelsen under år 1922 beslutade arbeten, vilka icke vid
samma års utgång hunnit utföras.

Vidare utgår byggnadsstyrelsen i detta sammanhang ifrån att särskilt
anslag, såsom år 1922 och första halvåret 1923, jämväl budgetåret
1923—1924 kommer att vara tillgängligt till bestridande av staten
åliggande kommunala och andra utskylder, från vilket anslag alltså
kunna gäldas dylika utskylder för de under styrelsens vård stående
egendomarna, vilka kostnader år 1922 uppgå till omkring 33,500 kronor.

utskottets I likhet med departementschefen finner utskottet skäl tala för att

yttrande. hyresinkomsterna från egendomar, ställda under byggnadsstyrelsens vård,
redovisas särskilt för sig och icke vidare tillföras nu ifrågavarande anslag.
Utskottet, som med hänsyn till vad i ärendet upplysts icke heller
i övrigt vill motsätta sig ett genomförande av den i statsrådsprotokollet
framlagda planen till bestridande av den närmaste tidens utgifter under
ifrågavarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till byggnader och reparationer med

450,000 kronor.

Förbättrande 42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till föraVnd9e7vis7a
bättrande av grunden under vissa delar av Stockholms slott för budgetundeiarav
året 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kr.
Stockholms Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 49 och 50 i statsrådsprotoj-^2
] kollet.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

Den nu gjorda framställningen avser anvisande av vad som erfordras
för slutförande av ifrågavarande arbeten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förbättrande av grunden andel''
vissa delar av Stockholms slott för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor.

43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för ar- Yttre
betena med yttre restaurering av Stockholms slott för budgetåret 1923 f^stockhoims
—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor. slott.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 51 [43.]

och 52 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till av Kungl. Maj:t gjord framställning har riksdagen
för påbörjande av arbetena med yttre restaurering av Stockholms slott,
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet,
över kommunikationsärenden den 7 januari 1921 förordat
förslag, på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

84.000 kronor. För fortsättande av samma arbeten har därefter på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisats ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.

Enligt den utredning, som låg till grund för Kungl. Maj:ts förslag
i ämnet till 1921 års riksdag, beräknades ifrågavarande restaureragsarbeten
komma att i sin helhet draga en kostnad av sammanlagt 1,484,000
kronor. Beträffande sättet för anvisande av medel till bestridande av
denna kostnad hade riksmarskalksämbetet, som till Kungl. Maj:ts prövning
överlämnat berörda utredning, föreslagit, att det erforderliga anslagsbeloppet
borde fördelas på sex år, därvid för år 1922 borde anvisas
ett belopp av 84,000 kronor för påbörjande av de mest angelägna arbetena
och för vart och ett av de följande fem åren ett belopp av

280.000 kronor. Denna plan har, såsom av det föregående framgår,
hittills följts vid anvisandet av medel för ifrågavarande ändamål, därvid
för första halvåret 1923 upptagits hälften av det för år 1923 tidigare
beräknade beloppet.

I anslutning till av ståthållarämbetet och byggnadsstyrelsen i ärendet
gjorda framställningar har riksmarskalksämbetet föreslagit, att anslagsbeloppet
för ifrågavarande ändamål måtte bestämmas för budgetåret
1923 — 1924 till 280,000 kronor. Detta belopp har departementschefen
ansett kunna nedsättas till 200,000 kronor.

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Uppförande
av ämbetsbyggnader
å
tomten nr 3
i kvarteret
Murmästaren
samt i
kvarteret
Kandidaten.

[44.]

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:t förevarande förslag, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för arbetena med yttre restaurering
av Stockholms slott för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

44:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 44) föreslagit riksdagen att av det
belopp, 8,722,360 kronor, som beviljats för uppförande å tomten nr 3
i kvarteret Murmästaren och i kvarteret Kandidaten av byggnader för
inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner
m. m., för budgetåret 1923—1924 såsom extra reservationsanslag anvisa
för uppförande av en ämbetsbyggnad å nämnda tomt i kvarteret
Murmästaren ett belopp av 400,000 kronor; samt för uppförande av
en dylik byggnad i kvarteret Kandidaten ett belopp av 1,200,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 52—54 i statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 18 augusti 1922 bar byggnadsstyrelsen hemställt om
anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ämbetsbyggnader samt
därvid framlagt förnyade kostnadsberäkningar för byggnadsföretagen.

Enligt nämnda beräkningar skulle den föreslagna byggnaden i
kvarteret Murmästaren, för vilken kostnaderna i september 1920 beräknats
till 4,720,000 kronor och i augusti 1921 till 4,250,000 kronor,
komma att draga en kostnad av allenast 3,400,000 kronor. För detta
byggnadsföretag bar, såsom av statsverkspropositionen framgår, anvisats
tillhopa 1,850,000 kronor, varjämte för detsamma beräknats 137,640
kronor, utgörande den till förbei edande åtgärder avsedda delen av ovannämnda
anslag å 1920 års tilläggsstat. Byggnadsstyrelsen hemställer nu,
att ytterligare 800,000 kronor måtte anvisas för budgetåret,1923 —1924.

Kostnaderna för den föreslagna ämbetsbyggnaden i kvarteret Kandidaten
beräknades i september 1920 till 6,100,000 kronor och i augusti
1921 till 5,500,000 kronor. De nu framlagda beräkningarna sluta å ett
belopp av 4,300,000 kronor. Byggnadsstyrelsen hemställer, att för sistnämnda
byggnadsföretag, till vilket hittills anvisats 1,950,000 kronor,
måtte för budgetåret 1923 —1924 anvisas ytterligare 1,750,000 kronor.
Emellertid har departementschefen sedermera inhämtat, att för företagens
ekonomiska bedrivande under budgetåret 1923—1924 erfordras för
byggnaden i kvarteret Murmästaren 400,000 kronor och för byggnaden
i kvarteret Kandidaten 1,200,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det belopp, 8,722,360 kronor,
som beviljats för uppförande å tomten nr 3 i kvarteret
Murmästaren och i kvartei''et Kandidaten av byggnader
för inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk
och statsinstitutioner m. m., för budgetåret 1923—1924
såsom extra reservationsanslag anvisa

för uppförande av eu ämbetsbygguad å nämnda
tomt i kvarteret Murmästaren ett belopp av 400,000
kronor; samt

för uppförande av en dylik byggnad i kvarteret
Kandidaten ett belopp av 1,200,000 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 45) föreslagit riksdagen att för
ändringsarbeten i fastigheten nr 9 vid Svartmangatan i Stockholm för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 120,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 55—57 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ovannämnda ändringsarbeten avse att möjliggöra kontrollstyrelsens
förflyttning till ifrågavarande fastighet, inom vilken medicinalstyrelsen
för närvarande har sina lokaler men som bliver disponibel för annat
ändamål genom sistnämnda styrelses förläggning till egendomen i kvarteret
Grönlandet norra.

Ändringsförslaget omfattar i huvudsak följande åtgärder: vissa förändringar
beträffande rumsindelningen, inredande av laboratorielokaler
inom fastighetens vind, utsträckning till hela byggnaden av den befintliga
värmeledningen, vilken för närvarande omfattar endast ett fåtal
rum, anordnande av W. C. och varmvattenberedning ävensom vidtagande
av i samband med nämnda åtgärder erforderliga reparationsarbeten
samt slutligen iordningställande av en på gården befintlig lägre
flygelbyggnad till magasinslokaler.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen och de upplysningar
utskottet ytterligare under hand införskaffat, får utskottet tillstyrka
förevarande förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ändringsarbeten i fastigheten
nr 9 vid Svartmangatan i Stockholm för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av

120,000 kronor.

Ändringsarbeten
i
fastigheten
nr 9 vid
Svartmangatan
i
Stockholm.

[45.]

Utskottets

yttrande.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Förhyrande
av bostad åt
landshövdingen
i Västernorrlands
län.

[46.]

Vissa byggnadsarbeten
d
länsresidenset
i Karlstad
ra. ra.

[47.]

Tillbyggnad
av länsresidenset
i
Jönköping.

[48.]''

46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till förhyrande av hostad åt landshövdingen
i Vasternorrlands län för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att för vissa
byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. m. för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 240,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 57—60 av åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar samt
inom riksdagen väckta motioner har riksdagen för utförande av vissa
byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. m. på extra stat anvisat
dels för år 1922 ett reservationsanslag av 100,000 kronor, dels ock för
tiden 1 januari—30 juni 1923 likaledes ett reservationsanslag av 100,000
kronor.

Departementschefen anför bland annat följande:

»Enligt vad jag inhämtat, torde man kunna utgå från att, även om
hänsyn tages till kostnaderna för beredande av tillfälliga lokaler för
landshövdingen och landskansli under ombyggnadstiden, en besparing
å det tidigare beräknade beloppet, 450,000 kronor, skall kunna ernås
med minst 10,000 kronor. Det ytterligare anslag, som erfordras för
byggnadsföretagets fullbordande, skulle alltså komma att uppgå till

240,000 kronor. Då byggnadsarbetet beräknas bliva avslutat redan
under år 1923, torde det bliva nödvändigt, att hela detta belopp anvisas
för nästkommande budgetår.»

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för vissa byggnadsarbeten å
länsresidenset i Karlstad m. m. för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 240,000
kronor.

48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) och under
erinran att det under denna punkt äskade anslaget avser att möjliggöra
slutförandet av ifrågavarande tillbyggnad, hemställer utskottet,

att riksdagen må för utförande av tillbyggnad av
länsresidenset i Jönköping för budgetåret 1923 —1924
anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 39

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att i avvaktan
på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, till
nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbottens län för budgetåret
1923—1924 beräkna ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

50:o) I en till riksdagen den 26 januari 1923 avlåten proposition
nr 30 har Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att till bestridande
av en del utav kostnaden för vissa i statsrådsprotokollet angivna
arbeten för iståndsättande av landshövdingeresidenset i Falun
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000
kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande förbättringsarbeten avse de befintliga synnerligen
otillfredsställande uppvärmningsanordningarnas ersättande med ett mera
tidsenligt värmeledningssystem, inledande av gas-, vatten- och avloppsledningar
ävensom utförande i sammanhang därmed av vissa andra
reparations- och förbättringsarbeten, som ansetts erforderliga för ett
iståndsättande av ovannämnda länsresidens. Av totalkostnaden, 68,000
kronor, skulle 23,000 kronor utgå från anslaget till byggnader och
reparationer och återstoden, 45,000 kronor, anvisas såsom särskilt
anslag.

Under hänvisning till den av departementschefen i ärendet lämnade
utredningen får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts för''
slag, hemställa,

att riksdagen må till bestridande av en del utav
kostnaden för vissa i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 26 januari 1923 angivna arbeten
för iståndsättande av landshövdingeresidenset i Falun för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor.

Nybyggnad
för lantmäterikontoret
i
Västerbottens
län.

[49.]

Iståndsättande
av
landshövdingeresidenset
i
Falun.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Anskaffande
av möbler
i det nya
landsstatshuset
i
Göteborg.

Skematisk
förteckning
och beskrivning
Över
Sveriges
vattenfall.

[50.]

51:o) Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 2 februari
1923 avlåten proposition (nr 41), under åberopande av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att för anskaffande av vissa i statsrådsprotokollet angivna
möbler m. m. i det nya landsstatshuset i Göteborg må användas ett
belopp av högst 50,000 kronor av besparingar å de av riksdagen för
uppförande av nämnda byggnad på extra stat för åren 1921 och 1922
anvisade reservationsanslag om tillhopa 970,000 kronor.

Under hänvisning till den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att för anskaffande av
vissa i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 2 febrilari 1923 angivna möbler m. m. i det nya
landsstatshuset i Göteborg må användas ett belopp
av högst 50,000 kronor av besparingar å de av riksdagen
för uppförande av nämnda byggnad på extra
stat för åren 1921 och 1922 anvisade reservationsanslag
om tillhopa 970,000 kronor.

Diverse.

52:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för
verkställande av undersökningar och arbeten för ''åstadkommande av
en skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 72,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 61—64 av statsrådsprotokollet.

För verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande
av en skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall
har riksdagen alltsedan år 1910 anvisat anslag. Riksdagen, som
för ändamålet för år 1922 anvisat 96,000 kronor, bar för tiden 1
januari—30 juni 1923 beviljat 39,000 kronor, varjämte på tilläggsstat
för år 1922 anvisats 7,000 kronor.

I enlighet med styrelsens för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt i ärendet framlagda förslag skulle de på anstalten ankommande

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

kostnaderna för vattenfallsförteckningen under budgetåret 1923—1924

beräknas på följande sätt:

Kronor.

Extra biträden, förslagsvis,......................................................................... 25,000: —

Publikationer, » ,.......................................................................... 3,000: —

Expenser, » ,......................................................................... 2,000: —

Resekostnader, » ,.......................................................................... 21,000: —

Utrustning ocli underhåll av stationer, förslagsvis, ................................. 2,000: —

Observatörers arvoden, förslagsvis, ......................................................... 20,000: —

Summa 73,000: —

För bestridande av de på vattenfallsstyrelsen belöpande kostnaderna
för vattenfallsförteckningen, vilka utgöras av vissa utgifter för utarbetande
av beskrivningar rörande geografiska och geologiska förhållanden
m. in., för vissa kartarbeten samt för tryckning och dylikt, har
av nämnda styrelse ytterligare begärts 17,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts i fråga om samtliga kostnader
för ifrågavarande förteckning har vattenfallsstyrelsen hemställt, att för
ändamålet måtte för budgetåret 1923—1924 anvisas ett belopp av 90,000
kronor.

Departementschefen anför följande:

»Med hänsyn till angelägenheten att under rådande statsfinansiella
förhållanden i görligaste mån inskränka statens utgifter till att tillgodose
de allra nödvändigaste behoven skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke
arbetena med omförmälda förteckning borde avbrytas för att sedermera
under bättre tider återupptagas. Enligt vad jag inhämtat, hava emellertid
arbetena numera fortskridit så långt, att, utöver det nu ifrågasatta,
anslag endast en gång till skulle behöva begäras av riksdagen. Med
hänsyn dels härtill och dels till lämpligheten att kunna slutföra arbetena
med nu befintlig, i dylika arbeten förfaren personal har jag ansett
mig böra förorda äskande av anslag för ändamålet hos innevarande års
riksdag.

Beträffande storleken av det ifrågasatta anslaget, så innebär det för
statens meteorologisk-liydrografiska anstalt begärda beloppet till den del,
detsamma avser avlöning till extra biträden, en förhöjning. Denna är
föranledd därav, att nämnda biträdens avlöningar fastställts i enlighet
med de numera gällande avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen (sv. förf.-saml. nr 778 1921). Då emellertid,
enligt vad jag inhämtat, å vissa andra anslagsposter torde komma att
förefinnas besparingar vid ingången av budgetåret 1923—1924, har jag
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 6 käft. (Nr 6.) su 23 6

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ersättning
åt statens
järnvägar
för av

Kungi. Maj:t
medgivna
lindringar i
befordring sav
gift erna
för vissa
resor.

[51.]

Sveriges riksförbund
av
frivilliga
brandkårer.

[52.]

Tidskriften
»Brandskydd».

[53.]

efter samråd med chefen för meteorologisk-hydrografiska anstalten funnit
en nedsättning av anslaget till anstalten till 60,000 kronor kunna ske
utan äventyrande av arbetenas behöriga fortgång. Vad angår anslaget
till vattenfallsstyrelsen, synes detsamma kunna begränsas till 12,000 kronor.

I enlighet härmed skulle för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1923—1924 begäras 72,000 kronor.»

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för verkställande av undersökningar
och arbeten för åstadkommande av en skinnfisk
förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 72,000 kronor.

53:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer
utskottet,

att riksdagen må för beredande av ersättning åt
statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar
i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetr
året 1923 —1924 anvisa ett extra förslagsanslag av

50,000 kronor.

54:o) I överensstämmelse med vad Kung]. Maj:t (punkt 52) föreslagit
och under erinran hurusom förevarande förslag innebär en nedsättning
med 500 kronor av det årsanslag av 2,500 kronor, som tidigare
utgått, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt Sveriges riksförbund
av frivilliga brandkårer för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

55:o) Utskottet, som ej heller velat motsätta sig Kungl. Maj:ts
(punkt 53) framställda förslag, får hemställa,

att riksdagen må som bidrag till utgivande genom
svenska brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd:o
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
anslag av 400 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr C.

43

56:o) I en inom första kammaren av herr T. Julin väckt motion,
nr 85, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling,
hemställes, att riksdagen måtte för anläggande av eu flygstation i Malmö
ställa nödiga medel, förslagsvis ett belopp av 175,000 kronor, till Kungl.
Maj:ts förfogande.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet vill erinra, att riksdagen redan tidigare i anledning av en
vid 1921 års riksdag framlagd proposition om anslag till befrämjande
av lufttrafik varit i tillfälle att taga ställning till frågan om anläggande
av en flygstation i Södra Sverige. I nämnda proposition gjordes bland
annat framställning om statsbidrag för sådant ändamål, men ansåg sig
riksdagen böra ställa sig avvisande härtill. Oavsett detta måste det
emellertid föranleda stor tvekan att under nuvarande tidsförhållanden
fatta beslut om en dylik anläggning, vilken, förutom själva engångsutgifterna,
komme att draga avsevärda årliga kostnader för drift och
underhåll. Med hänsyn till nu angivna omständigheter anser sig utskottet
böra avstyrka det nu i sådant syfte motionsvis gjorda förslaget.

Utskottet hemställer,

att herr Julius i ämnet väckta motion icke må
av riksdagen bifallas.

57:o) Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att för
understödjande av svenska aeroklubbens verksamhet för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66 och 67 av åberopade
statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat 6,000 kronor för
understödjande av svenska aeronautiska sällskapets verksamhet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

))I likhet med vad för åren 1920—1922 ägt rum torde klubben
böra tilldelas ett statsunderstöd för budgetåret 1923—1924. Med hänsyn
till nödvändigheten att iakttaga sträng sparsamhet ifråga om statsutgifterna
anser jag mig dock icke kunna tillstyrka beviljande för ändamålet
av högre belopp än 5,000 kronor, och synes understödet böra förenas
med i huvudsak samma villkor, som stadgats i fråga om bidragen för

Motion
angående
anläggande
av en flygstation
i
Malmö.

Utskottets

yttrande.

Svenska aeroklubben.

[54.]

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Täckande av
vissa
förskott.

[55.]

Utskottets

yttrande.

åren 1920 — 1922, varutinnan det torde böra tillkomma Kung]. Maj:tatt
meddela bestämmelser.»

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet får
utskottet hemställa,

att riksdagen må för understödjande av svenska
aeroklubbens verksamhet för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av 5,000 kronor.

58:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att till
täckande av de i statsrådsprotokollet omförmälda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förskottsvis bestridda utgifter för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra anslag av 20,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67 och 68 i statsrådsprotokollet.

I skrivelser den 6 juni och den 11 juli 1922 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bereda styrelsen
ersättning för vissa av styrelsen utbetalade förskott, nämligen

till ersättning dels åt distriktschefen Enblom för förordnande
jämlikt kungl. brev den 2 juni 1916
att under högst tre månader år 1916 inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen bereda, föredraga
och expediera vissa ärenden, dels åt ett extra
ingenjörsbiträde för biträde med berörda arbete kronor
till anställande av en extra distriktsingenjör i övre
norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet jämlikt
kungl. brev den 29 juni 1917 och den 14 juni 1918 »

till avlöning jämlikt kungl. brev den 15 mars 1918

åt extra tjänstemän hos styrelsen .......................... »

till ersättning åt vikarier i anledning av förste byråingenjören
Almqvist jämlikt kungl. brev den 2
september 1916, den 19 maj 1917 och den 16
maj 1918 beviljad tjänstledighet ............................. »

eller tillhopa kronor 20,591: 66

Under erinran hurusom Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser
reglerande av vissa förskottsutbetalningar, som alla jämlikt Kungl. Maj:ts
särskilda beslut anvisats att utgå före förskottsväsendets avveckling,
får utskottet tillstyrka förslaget.

900: —

1,750: —
8,700: —

9,241: 66

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

45

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av de i statsrådsprotokollet
över kommunikation särenden den 8 januari
1923 omförmälda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förskottsvis bestridda utgifter för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 20,600 kronor.

59:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 56) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinäre
förslagsanslaget till ålderstillägg med 4,000 kronor.

60:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) och under
erinran, att riksdagen till rese- och traktamentspenningar för första
halvåret 1923 under sjätte huvudtiteln anvisat ett anslag å 25,000 kronor,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
med 50,000 kronor.

61:o) Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser med 3,600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 69 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och
dylika försändelser, vilket för år 1922 utgjorde 3,000,000 kronor, har
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagits med 1,800,000 kronor.
Utbetalningarna från anslaget hava utgjort under år 1920 omkring

4,447,000 kronor, under år 1921 omkring 4,402,000 kronor och under
de tre första kvartalen av år 1922 omkring 3,485,000 kronor. Sedan
den av 1922 års riksdag beslutade nedsättningen av postavgifterna
trätt i kraft den 1 oktober 1922, torde, enligt vad av departementschefen
framhållits, en avsevärd minskning i belastningen av anslaget
komma att inträda, vartill jämväl torde komma att bidraga den inskränkning
i tjänstebrevsrätten, som möjligen komme att bliva följden
av nu pågående utredning i denna fråga. Med hänsyn härtill har an -

Ålderstillägg.

[56.]

Rese- och
traktamentspenningar.

[57.]

Postavgifter
för tjänstebrev
och
dylika försändelser.

[58.]

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.

[59.]

Extra

utgifter.

[60.]

Skrivmaterialier
och
expenser,
ved m. m.

[61.]

Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal inom
den civila
statsförvaltningen.

[62.]

Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i
statens tjänst.

[63.]

slaget för budgetåret 1923—1924 icke ansetts böra bestämmas till
högre än dubbla beloppet för första halvåret 1923 eller till 3,600,000
kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser med 3,600,000 kronor.

62:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 59) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 69
och 70) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra ett ordinarie
reservationsanslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga med 50,000 kronor.

63:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer
utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till extra utgifter med

20,000 kronor.

64:o) I enlighet med Kungl. Majrts därom gjorda framställning
(punkt 61) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 70
och 71) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m. med 100,000 kronor.

65:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag
under sjätte huvudtiteln dels för beredande av tillfällig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 62), dels ock
för behtridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst (punkt 63) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 04) hemställer
utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader med 10,080
kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning,
som för jämnande av huvudtitelns slutsumma kan
bliva erforderlig.

Stockholm den 20 februari 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,

N. A. Nilsson i Kabbarp, ,/. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, G. P. V. Nilsson
i Gränebo, O. U. B. Olsson, J. L. Widell, C. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö och

O. Bergqvist samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, O. H:son

Waldén, P. Nilsson i Bonarp, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman, L. J. CarlssonFrosterud,
A. Å. Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, J. Olofsson i Digernäs,
S. E. Ljungkvist och A. Wikström med undantag därav att vid behandlingen av
punkterna l:o)—12:o) deltagit herr J. B. Johansson i Fredrikslund i stället för herr
Widell samt vid behandlingen av punkterna 17:o)—35:o) deltagit herr I. Bergman i
stället för herr Kvarnzelius.

Reservationer:

vid punkt 19:o) (anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens m. fl
län) av herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. L. Widell, C.. G. Ekman,
J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist, K. V. Rydén, J. D. Norman och A.
Wikström, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:

»I de i ämnet — — — — — i Norrbottens län. Då utskottet
funnit de skäl bärande, vilka i motionerna anförts till förmån för en
dylik överflyttning, anser sig utskottet böra tillstyrka motionärernas
förslag i detta avseende dock utan att därvid göra något uttalande angående
storleken av den andel av anslaget till utfartsvägar, som må

Trycknings kostnader.

[64.]

48

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

tillkomma Norrbottens län. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl.
Maj:t kommer att överväga i vad mån den gjorda förändringen må
anses böra inverka på fördelningen av de båda anslagen mellan
respektive län.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag samt med bifall till herr Bergqvists m. fl. och
herr Nilssons i Antnäs m. fl. ovanberörda motioner
i vad desamma avse anslag för anläggning av ödebygdsvägar,
för anläggning av sådana vägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 385,000 kronor.»

vid punkt 20:o) (anläggning av utfartsvägar i Norrbottens m. fl.
län) av herrar C. P. V. Nilsson i (4innebo, J. L. Widell, C. G. Ekman,
J. Nilsson i Malmö, O■ Bergqvist, K. V. Rydén, J. D. Norman och A.
Wikström, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag samt med bifall till herr Bergqvists m. fl. och
herr Nilssons i Antnäs m. fl. ovanberörda motioner i
vad desamma avse anslag till utfartsvägar för anläggning
av sådana vägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län för budgetåret 1923
— 1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000
kronor.»

vid punkt 25 o) (understödjande av mindre ofiskehamnsbyggnader) av
herrar O. Olsson i Kullenbergstorp och A. A. Törnkvist i Karlskrona,
vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och den av herr Poppius m. fl. i ämnet väckta
motionen till understödjande av andra mindre fiskehamnsbyggnader
än de av fiskehamnkommissionen till utförande
i första hand föreslagna för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor.»

Statsutskottets utlåtande Nr (i.

4!)

vid punkt 34:o) (byggnadsstyrelsen) av herrar A. C. Lindblad, C. J.
G. Swartz, H. F. Lamm, 0. U. B. Olsson, A. Anderson i llåstock, 0.
H:son Waldén, L. J. Carlsson-Frosterud och S. E. Ljungkvist, vilka ansett,
att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får
utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om anvisande — förutom ett
ordinarie anslag till byggnadsstyrelsen av 238,000 kronor — ett extra
anslag till styrelsens verksamhet av 96,000 kronor. Utskottet, som —
— — — — — hemställa;»

vid punkt 35:o) (byggnadsstyrelsens verksamhet) av herrar A. C.
Lindblad, C. J. G. Swartz, H. F. Lamm, O. U. B. Olsson, A. Anderson
i Råstock, O. H:son Waldén, Z. J. Carlsson-Frosterud och S. E. Ljungkvist,
vilka ansett att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av 96,000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt.

6 käft. (Nr 6.)

311 23 7

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

A. Departementet.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

|

1

Departementschefen ..........................

24,000

187,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
förslagsanslag ............................

3

Departementets verksamhet ....................

28,420

Säger för departementet

211,000

28,420

1

2

3

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet ..
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänste-män ......................................

165,500

30,000

44,000

4

Ytterligare medel till avlöning av väg- och vatten-byggnadsstyrelsens distriktstjänstemän ........

*

4,500

5

Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbygg-nadskåren, reservationsanslag ................

6

7

Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag
Förstärkning av reservationsanslaget till expenser
för allmänna arbeten ......................

45,000

50,000

8

Vägundersökningar, reservationsanslag ..........

90,000

9

Förstärkning av reservationsanslaget till vägunder-sökningar ................................

180,000

10,000

800,000

3,600.000

825,000

10

11

Vägar och kommunikationer, reservationsanslag ..
Undersökningar av mindre hamnar och farleder
m. m., reservationsanslag....................

20,000

12

Understödjande av brobyggnader och, företrädes-vis mindre, hamnbyggnader m. m., reservations-anslag.....................................

13

Anläggning eller förbättring av vägar m. m, re-servationsanslag ..........................

14

Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag ..

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 6 käft. (Nr 6.) 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

16

17

18

19

20
21
22

28

24

Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och
Muonionalusta i Norrbottens län, reservationsanslag
....................................

Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

län, reservationsanslag .....................

Anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län, reservationsanslag
............................

Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads-
m. fl. företag, reservationsanslag ....
Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och

Slussfors, reservationsanslag ................

Förbättring av Visby hamn, reservationsanslag ..
Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag
Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader,

reservationsanslag ..........................

Undersökningar m. m. för vissa mindre fiskehamnsbyggnader,
reservationsanslag ..........I

Större reparations- och muddringsarbeten å statens!
fiskehamnsanläggningar, reservationsanslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

C.

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag ..............................

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings distrikt,

reservationsanslag ..................

Svenska vägföreningen .................... ...

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....
Utgifter för registrering av automobiler, förslagsanslag,
att utgå i första hand av inflytande avgifter
för registrering av automobiler........

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

D. Byggnadsväsende!.

Byggnadsstyrelsen m. m.:

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag ............

Byggnadsstyrelsens verksamhet ..............

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

75.000

400.000

50.000

500.000

300.000
62,500

* 600,000

50.000
7,500

30.000

238,000

350,500; 7,588,500

3,200,000

500,000

10,000

200,000

17,500

20,800

3.700,000’ 248,300

75,000

Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

1

2

3

4

5

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Mätningar m. in. av kulturhistoriskt märkliga

byggnader, reservationsanslag..............

3,500

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer ..

19,000

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföre-

tag m. m., reservationsanslag ..............

25,000

Länsarkitekter ............................

25,000

241,500

144,000

Kronans publika hus:

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika

hus i Stockholm, förslagsanslag ............

65,000

Byggnader och reparationer, reservationsanslag

450,000

Förbättrande av grunden under vissa delar av

Stockholms slott, reservationsanslag ........

100,000

Yttre restaurering av Stockholms slott, reserva-

tionsanslag ..............................

200,000

Ämbelsbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stock-

holm, reservationsanslag ..................

400,000

Ämbelsbyggnad i kvarteret Kandidaten i Stock-

holm, reservationsanslag ..................

1,200,000

Ändringsarbeten i fastigheten nr 9 vid Svartman-

1

gatan i Stockholm, reservationsanslag ......

120,000

1

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väs-

ternorrlands län ..........................

7,000

Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karl-

stad m. m., reservationsanslag ............

240,000

Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping, re-

servationsanslag ........................

50,000

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Västerbot-

tens län, reservationsanslag ..............

* 120,000

Iståndsättande av landshövdingeresidenset i Fa-

lun, reservationsanslag ....................

45,000

515.000

2,482,000

Säger för byggnadsväsende!

1

756,500

2,626.000

E. Diverse.

Schematisk förteckning och beskrivning över Sve-

riges vattenfall, reservationsanslag............

72,000

Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor, förslagsanslag ..................

50,000

Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer ....

2,000

Tidskriften »Brandskydd» ....................

400

Svenska aeroklubben ........................

5,000

Täckande av vissa förskott ....................

20,600

* Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

•

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

7

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................

4,000

8

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..

50,000

9

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändel-

ser, förslagsanslag ..........................

3,600,000

10

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservutionsanslag ..........................

50,000

11

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

20,000

12

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

anslag ....................................

100,000

18

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....

* 9,000

14

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag ............................

* 185,000

15

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

10,080

Säger för diverse

3,834,080

344,000;

Summaj..........

10,835,220

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.