Statsutskottets utlåtande Nr 34.

5

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1923 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för

o

aktuarien i pensionsstyrelsen A. F. Alund att för
erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss
tjänstgöring.

(3:e avd.)

I en inom första kammaren av herr T. Julin väckt motion, nr
91, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
hemställts, att riksdagen för sin del måtte medgiva, att aktuarien
hos pensionsstyrelsen Axel Fredrik Ålund må för rätt till åtnjutande
av med hans befattning förenade ålderstillägg respektive avlöningsförhöjningar
äga på det sätt tillgodoräkna sin förutvarande tjänstgöring
i tullverket, att han blir i avlöningshänseende hos pensionsstyrelsen
lika ställd, som han skulle varit vid samtidig befordran
till likställd befattning hos generaltullstyrelsen.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.

Såsom av motionen framgår, har eu av Alund till Kungl. Maj:t
ingiven ansökning om rätt till åtnjutande av ålderstillägg genom
beslut den 17 juni 1921 av Kungl. Maj:t avslagits.

Enligt vad utskottet inhämtat, har Ålund sedermera i skrivelse
till Kungl. Maj:t av den 2 oktober 1922 anhållit, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att förklara honom berättigad att från och

Utskott ets
yttrande.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

med den 1 mars 1920 åtnjuta första ålderstillägget enligt vid nämnda
tid gällande avlöningsstat för pensionsstyrelsen och har Ålund i sammanhang
härmed hemställt, dels att Kungl. Maj:t måtte berättiga
honom att från och med den 1 januari 1922 uppbära avlöning enligt
nittonde klassen i nu gällande avlöningsreglemente för statsdepartement
m. fl. verk, dels ock att han för uppflyttning i därpå
följande avlöningsklass måtte få tillgodoräkna sig en tid av tio månader
utöver den tid, som förflutit efter den 1 januari 1922.

Över ifrågavarande framställning hava pensionsstyrelsen, statskontoret
och allmänna civilförvaltningens lönenämnd avgivit särskilda
utlåtanden.

Pensionsstyrelsen har i sitt i ärendet avgivna utlåtande på det
sätt tillstyrkt framställningen, att styrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva, att Ålund förklaras
berättigad att från och med den 1 mars 1920 åtnjuta sitt
första ålderstillägg å sin lön såsom aktuarie.

Av statskontorets utlåtande inhämtas, att enligt statskontorets
mening Ålund icke kunde för erhållande av ålderstillägg redan vid
tillträdet av sin nuvarande befattning åberopa någon författnings
föreskrift; och även om vissa billighetsskäl kunde åberopas för beredande
åt Älund av en sådan förmån, syntes dock statskontoret
den omständigheten, att han, därest han utnämnts till en befattning
i första lönegraden hos generaltullstyrelsen, skulle varit omedelbart
berättigad till första ålderstillägget icke utgöra tillräckligt skäl fölen
framställning till riksdagen i ämnet. Så mycket mindre syntes
en sådan åtgärd böra vidtagas, som Ålund genom sin befordran från
kammarskrivare i tullverket till aktuarie i pensionsstyrelsen otvivelaktigt
kommit i en ekonomiskt gynnsammare ställning än om han
kvarstått såsom kammarskrivare. Statskontoret hemställde alltså,
att Älunds ansökning icke måtte till någon Kungl. Maj:ts vidare
åtgärd föranleda.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i förevarande ärende
till en början framhållit, att det icke torde kunna förutsättas, att
Ålund vid övergången från sin förutvarande tjänst vid tullverket
till befattningen såsom aktuarie hos pensionsstyrelsen saknat kännedom
om de verkningar i löne- och pensionshänseende, som varit förbunda
med den utav honom sökta befordran. Det av Ålund framställda
yrkandet om rätt för honom att från tiden för tillträdandet

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

t

av befattningen såsom aktuarie hos pensionsstyrelsen beräkna ålderstil]
ägg i samma befattning syntes lönenämnden innebära, att en för
tullverkets del av den därstädes gällande löneskalan betingad regel
för tilldelandet av ålderstillägg vid befordran inom samma verk
skulle tillämpas även vid övergång från tullverket till ett helt annat
område av statsförvaltningen. En dylik utsträckt tillämpning av bestämmelser
eller beräkningsgrunder, som motiverats allenast av de
särskilda förhållandena inom ett visst verk före detsammas inordnande
i det gemensamma lönesystemet, syntes lönenämnden i och
för sig obefogad, och skulle därjämte, enligt nämndens förmenande,
kunna medföra vittgående konsekvenser inom olika delar av förvaltningen.
Då ej heller några särskilda billighetsskäl syntes tala förberedande
åt sökanden av en personlig undantagsförmån av den
innebörd, som i framställningen avsågs, fann lönenämnden för sin
del icke anledning tillstyrka avlåtande av proposition till riksdagen
om medgivande för sökanden att på angivet sätt beräkna ålderstillägg
i den av honom innehavda befattningen.

Genom beslut den 2 februari 1928 har Kungl. Maj:t funnit
den av Alund sålunda gjorda ansökningen icke föranleda någon
Kungl. Maj:ts åtgärd.

Då utskottet delar den av statskontoret och allmänna civilförvaltningens
lönenämnd sålunda uttalade uppfattningen rörande Alunds
ifrågasatta rätt till ålderstillägg, får utskottet hemställa,

att herr Julins förevarande motion icke må
vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 18 mars 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtande nr 32.