Statsutskottets utlåtande Nr 25.
1
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1923 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens
under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonder
jämte en i ämnet väckt motion.
(4:e avd.)
l:o) Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositio- Allmänna
nen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret llnefonden.
1923—1924 har Kungl. Maj:t beträffande statens utlåningsfonder, under
åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning:
bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för nämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 30) att
dels medgiva, att den omständigheten, att arbetet å Ruda—Älghults
järnvägsaktiebolags järnvägsanläggning påbörjats, icke må utgöra
hinder för Kungl. Maj:t att från allmänna järnvägslånefonden bevilja
bolaget nytt statslån intill högst hälften av den uppkomna ökade byggnadskostnaden,
under villkor att staten såsom säkerhet för det nya lånet
erhåller inteckning i järnvägen med förmånsrätt närmast efter den inteckning,
som beviljats för det äldre statslånet;
dels medgiva, att den omständigheten, att arbetet å Södra Kinnekulle
järnvägsaktiebolags järnvägsanläggning påbörjats, icke må utgöra
hinder för Kungl. Maj:t att bevilja bolaget statslån å 45,000 kronor från
nämnda fond, under villkor att staten såsom säkerhet för lånet erhåller
första inteckning i järnvägen;
Bihang till Riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 19 käft. (Nr 25.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 25.
dels för avsättning till allmänna järnvägslånefonden för budgetåret
1923—1924 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor;
dels till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja och ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor att utgå underbudgetåren
1924—1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetår, dock
så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa budgetåranvisat,
må för ett efterföljande budgetår av samma femårsperiod disponeras;
dels
och föreskriva, att för åtnjutande av lån, som Kungl. Maj:t
från nämnda anslag av 5,000,000 kronor beviljar till understödjande av
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, skola gälla de i
statsrådsprotokollet förordade villkor och bestämmelser.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet säd. 105—132.
De av departementsehefen föreslagna ändrade villkor och bestämmelser
för åtnjutande av lån från allmänna järnvägslånefonden, vilka
skulle fastställas av riksdagen, äro av följande lydelse:
l:o) Behovet och ändamålsenligheten av hanbyggnaden skola genom tillfredsställande
utredning vara ådagalagda; och skall därvid föreligga särskild
beräkning rörande den sannolika omfattningen av järnvägens blivande trafik.
2:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra.
_3_:o) Det sökande bolaget är skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, kontrollberäkningar, besiktningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna föranledas av granskningen
utav kostnadsförslaget, arbetsplanen och den i l:o) omförmälda utredning
och beräkning.
4:o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det lånesökande bolaget
vara skyldigt hos Kungl Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte
statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande, på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så stor del, som motsvarar
fyra sjundedelar av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt
eller_ tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott
till järnvägsanläggningens utförande.
5:o) Låneunderstödet må utgöra högst tre sjundedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav,
att utbetalning å den beviljade lånesumman ej må äga rum, förrän däremot proportionellt
svarande inbetalning verkställts å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott; och skall härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess ej mindre inteckning i järnvägen meddelats med den förmånsrätt,
som omförmäles nedan under 10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen
Statsutskottets utlåtande AV 2f>.
3
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december
1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och
deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.
6:o) I undantagsfall, då särskilda skäl därtill föreligga, äger Kungl. Maj:t
bestämma, att statslånet må höjas från tre sjundedelar till högst hälften av den
beräknade anläggningskostnaden, ävensom medgiva det lånesökande bolaget en
däremot svarande minskning i skyldigheten att anskaffa eget anläggningskapital.
7:o) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle uppgå
till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall statslånet nedsättas
med ett belopp, utgörande högst tre sjundedelar eller i fall, som avses i
li:o), högst hälften av kostnadsminskningen; och skall bolaget sålunda vara pliktigt
att, sedan anläggningen blivit i vederbörlig ordning avsynad och godkänd,
omedelbart till statsverket återbära vad bolaget för mycket kan hava uppburit.
8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statslån sökes, skall trafikeras av
en annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, såvitt möjligt, vara upprättat,
innan ansökning om statslån ingives, samt avskrift av detsamma bifogas ansökningen.
9:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem och
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden
utgör avbetalning därå;
b) att räntefrihet må åtnjutas för högst tre år från lyftningsdagarna, men
dock ej utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik;
c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum,
som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall
inbetalas till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; samt
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,
låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt.
10:o) Till säkerhet för sin fordrans utbekommande skall staten erhålla inteckning
med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning
den ifrågavarande försträckningen beviljats.
ll:o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och varje
järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall avslutas kontrakt, varigenom bolaget
förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse med den fastställda
arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget ankommande åtgärder för att staten
må, så snart ske kan, erhålla den under 10:o) stadgade inteckningssäkerhet; börande
i detta kontrakt tillika intagas alla bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de
beslut, som av Kung], Maj:t meddelats vid statslånets beviljande.
12:o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån, som utbetalts
från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den stadgade
amorteringstidens utgång.
13:o) Kung!. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd leda -
4
Statsutskottets utlåtande Nr 25.
Utskottets
yttrande.
mot i styrelsen för varje järvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper - och
skall arvode till sålunda utsedd ledamot och revisor bekostas av bolaget. *
14:o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras
under statens kontroll.
15:o) yarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan
finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller
som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.
Beträffande de föreslagna förändringarna med avseende å villkoren
för lån från ifrågavarande fond vill utskottet erinra, hurusom huvudsyftet
med dessa förändringar varit att erhålla större trygghet än hittills för att,
på sätt 1921 års riksdag uttalat såsom ömkligt, fonden endast kommer
att tagas i anspråk för understödjande av sådana företag, vilka kunna
antagas äga möjligheter att i behörig ordning förränta och amortera beviljade
statslån. I enlighet härmed har nu föreslagits komplettering av
gällande lånebestämmelser i olika avseenden, såsom exempelvis i fråga
om skyldighet för lånesökande att förebringa utredning rörande behovet
och ändamålsenligheten av banbyggnaden samt om förbud för låntagare,
som icke kunnat fullgöra annuitetsbetalning, att utan särskilt medgivande
förfoga över utdelning eller besluta om utvidgning av företaget. Statslån
skulle hädanefter i regel icke lämnas till högre belopp än 3h av den
beräknade anläggningskostnaden, dock med möjlighet lämnad öppen att
i undantagsfall höja lånet till nuvarande storlek 50 S. Samtidigt har i
överensstämmelse med de direktiv för undersökningen, som gåvos av
1921 års riksdag, anståndsräntan ansetts böra borttagas. Vad sålunda och
i övrigt föreslagits, har synts utskottet innebära ett beaktande av tidigare
av riksdagen angivna önskemål utan åsidosättande av huvudsyftet
med fonden, nämligen befrämjandet av utvecklingen av landets järnvägsväsen.
Utskottet bär därför ansett sig kunna tillstyrka de föreslagna
ändrade bestämmelserna till antagande.
Vad därefter angår frågan om beredande av medel för fonden, så
torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag nu å riksstaten för budgetåret
1923—1924 böra uppföras det belopp av 750,000 kronor, om vilkets
avsättande till fonden beslut redan tidigare av riksdagen fattats. Med
hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen om behovet av ytterligare
anslag vill utskottet ej heller motsätta sig att till fonden för åren 1924—
1929 avsättes 5,000,000 kronor att utgå med 1,000,000 kronor för år.
Utskottet vill också tillstyrka att, på sätt Kungl. Maj:t hemställt,
till Ruda—Älghults järnvägsaktiebolag och Södra Kinnekulles järnvägs
-
Statsutskottets utlåtande Nr 25.
5
aktiebolag från handels- och sjöfartsfonden beviljade lån å respektive
207,000 och 45,000 kronor, må överflyttas till allmänna järn vägslånefonden
samt att dessa bolag i övrigt må kunna beviljas lån från sistnämnda
fond utan binder av att järnvägsanläggningarne påbörjats. En sådan
åtgärd har ansetts särskilt önsklig med hänsyn därtill att, på sätt jämväl
departementschefen framhållit, handels- och sjöfartsfonden icke är avsedd
för utlåning till järnvägsändamål.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må,
a) medgiva, att den omständigheten, att arbetet å
Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags järnvägsanläggning
påbörjats, icke må utgöra hinder för Kungl. Maj:t att
från allmänna järnvägslånefonden bevilja bolaget nytt
statslån intill högst hälften av den uppkomna ökade
byggnadskostnaden, under villkor att staten såsom säkerhet
för det nya lånet erhåller inteckning i järnvägen
med förmånsrätt närmast efter den inteckning, som
beviljats för det äldre statslånet;
b) medgiva, att den omständigheten, att arbetet
å Södra Kinnekulle järnvägsaktiebolags järnvägsanläggning
påbörjats, icke må utgöra hinder för Kungl. Maj:t
att bevilja bolaget statslån å 45,000 kronor från nämnda
fond, under villkor att staten såsom säkerhet för lånet
erhåller första inteckning i järnvägen;
c) för avsättning till allmänna järnvägslånefonden
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag
av 750,000 kronor, att utgå av lånemedel;
d) till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja
och ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag
av 5,000,000 kronor att utgå under budgetåren 1924—
1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetår, dock
så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa budgetår anvisat, må för ett efterföljande budgetår
av samma femårsperiod disponeras;
e) föreskriva, att för åtnjutande av lån, som
Kungl. Maj:t från nämnda anslag av 5,000,000 kronor
beviljar till understödjande av nya, ännu ej påbörjade
enskilda järnvägsanläggningar, skola gälla de i stats
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 25.
rådsprotokollet över kommunikationsärenden den 8 januari
1923 förordade villkor och bestämmelser.
Fonden för 2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att dels besluta,
Tisan "delarde avsättningar till fonden för bibanor i vissa delar av riket, som
ar riket enligt riksdagens beslut skolat ske under budgetåren 1923—1927, i stället
skola äga rum under budgetåren 1924—1928; dels och föreskriva, att
för åtnjutande av understöd från ifrågavarande fond skola från och med
den 1 juli 1923 gälla de i statsrådsprotokollet förordade villkor och bestämmelser.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 133—141 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Departementschefen anför bl. a. följande:
»Den huvudsakliga avsikten med bibanefondens inrättande har ju
varit att knyta vissa fattiga gränsbygder fastare samman vid våra västliga
landamären och förhjälpa dessa bygder till en rikare utveckling i
ekonomiskt och kulturellt hänseende. I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och fullmäktige håller jag därför före, att man icke
på de banor, som äro avsedda att erhålla understöd från bibanefonden,
kan uppställa samma fordran på räntabilitet som beträffande de med lån
från allmänna järn vägslån ef onden understödda järnvägarna. Av samma
skäl torde någon minskning i statens bidrag till gränsbanorna ej böra
ifrågasättas.
Förslagen att borttaga anståndsräntan jämväl i fråga om bibanefonden
ävensom att låta en tredjedel av understödet från fonden utgå
utan återbetalningsskyldighet anser jag mig på de därför anförda skäl
böra tillstyrka. Som en följd av ändringen i sistnämnda hänseende torde
böra stadgas, att i händelse staten inlöser järnvägsanläggningen, det utan
återbetalningsskyldighet beviljade statsunderstödet skall avräknas å inlösningsbeloppet.
Vad slutligen angår frågan, huruvida icke understödet från bibanefonden
eller åtminstone den från återbetalning fria andelen därav borde
med hänsyn till gränsbanornas svaga räntabilitet bestridas med andra
statsinkomster än lånemedel, tala principiella skäl för en sådan anordning.
Denna fråga synes emellertid böra upptagas till bedömande först i samband
med eventuell framtida ökning av fonden.»
Utskottets Då, på sätt av statsrådsprotokollet framgår, hittills till fonden an
ytttan
e. vjsa(je belopp, 14,400,000 kronor, torde förslå för utbetalningar å bevil -
Statsutskottets utlåtande Nr 25.
7
jude lån för liden till den 1 juli 1924, har utskottet intet att erinra mot
att de av riksdagen beslutade avsättningarne till fonden framskjutas ett
år eller till budgetåren 1924—1928.
Utskottet vill tillstyrka att, på sätt departementschefen föreslagit,
bestämmelserna för understöd från bibanelånefonden, med bibehållande
av understödsbeloppet vid nuvarande storlek av högst 8A av anläggningskostnaden,
i övrigt ändras därhän att V3 av statsunderstödet må åtnjutas
icke blott såsom hittills räntefritt utan jämväl utan återbetalningsskyldighet.
Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot de föreslagna
ändrade bestämmelser i övrigt, vilka i huvudsak ansluta sig till
de förändringar som befunnits böra vidtagas beträffande villkoren för lån
från allmänna järn vägslånefonden.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att de avsättningar till fonden för
bibanor i vissa delar av riket, som enligt riksdagens
beslut skolat ske under budgetåren 1923—1927, i stället
skola äga rum under budgetåren 1924—1928;
b) föreskriva, att för åtnjutande av undei’stöd
från ifrågavarande fond skola från och med den 1 juli
1923 gälla de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 8 januari 1923 förordade villkor och
bestämmelser.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att dels såsom
kapitalökning för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, dels ock besluta de ändringar
i de för utlämnande av lån från fonden gällande huvudgrunder,
som i statsrådprotokollet över kommunikationsärenden den 8 januari
1923 angivas.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 141—14G av åberopade
statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren väckt motion (nr 54) har herr D.
Pettersson i Bjälbo m. fl. hemställt, dels att låneräntan för lån, som
beviljats ur vattenkraftslånefonden före den 1 juli 1922, måtte sänkas
till 5 % med retroaktiv verkan från första lyftningsdagen; dels att återbetalningsvillkoren
för lån ur vattenkraftslånefonden ändras från nu gällande
bestämmelser på sådant sätt, att ränta och amortering tillsammans,
sedan lån innehafts under tre år, utgå med lika annuitet under åter
-
Yatten
kraftslåne
fonden.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 25.
stående lånetiden, samt att dessa bestämmelser må tillämpas, där låntagare
så önskar, för lån, utlämnade före den 1 juli 1923.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Med anledning av Knngl. Maj:ts därom gjorda framställning har
1919 års lagtima riksdag beslutat inrättandet av den så kallade vattenkraftslånefonden.
Allmänna bestämmelser för lån från fonden hava, i
enlighet med vissa av riksdagen godkända huvudgrunder, fastställts av
Kungl. Maj:t genom kungörelse den 19 december 1919 (nr 787). Ändringar
däri hava vidtagits genom kungörelser den 1 april 1921 (nr 138)
och 9 juni 1922 (nr 259). Enligt nu sålunda gällande bestämmelser må lån
från fonden beviljas menigheter, bolag, föreningar eller enskilda dels till
företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande av
enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet är av mera allmänt intresse,
dels till vissa mindre lokala vattenkraftsanläggningar för distribution
inom orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag,
då dessa äro av allmännare betydelse. Lånen skola i främsta rummet
avse tillgodogörande av förut ej utnyttjade kraftkällor, men må jämväl
beviljas till redan utförd eller under byggnad varande anläggning. Räntan,
som ursprungligen var bestämd till 572 procent, höjdes sedermera till
G % i avseende å lån, som beviljades efter ingången av juli 1921, samt
utgör numera för efter den 1 juli 1922 beviljade lån 5 %.
Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för vartdera av åren
1920—1922 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, varemot
någon avsättning till fonden ej ägt rum för första halvåret 1923.
Enligt nu gällande bestämmelser skall lån, sedan det innehafts
under tre år från första lyftningsdagen, återbetalas under vart och
ett av därpå följande högst fyrtio år med lika kapitalbelopp om året,
låntagare dock obetaget att före lånetidens utgång på en gång inbetala
ogulden del av lånet.
Departementschefen anför följande:
»Jag anser mig böra förorda de av samtliga myndigheter tillstyrkta
förslagen dels att anståndsränta medgives endast på det sätt, att
räntan vid de första tre årens slut lägges till kapitalet och betalas i
samma ordning som detta och dels att låneannuiteterna fastställas till
lika belopp för hela lånetiden. I förhållande till nu gällande bestämmelser
innebär den förra ändringen en fördel för staten; genom den senare skulle
statens säkerhet ej minskas. Ändringarna i fråga torde i allmänhet böra
tillämpas endast beträffande lån, som komma att beviljas efter den 1 juli
Statsutskottets utlåtande Nr 25.
9
1923. Om särskilda skäl härför förebringas, torde emellertid hinder ej
höra möta för Kungl. Maj:t att tillämpa de nya bestämmelserna jämväl
beträffande äldre lån. Det må i samband härmed meddelas, att med
anledning av en hos Kungl. Maj:t gjord framställning om an stånd sränta
för ett under år 1921 beviljat lån vederbörande myndigheter tillstyrkt
sådan endast under nyss angivna villkor för dylik ränta.
Frågan huruvida en nedsättning kan äga rum av nu gällande ränta
å de lån från fonden, som beviljats under åren 1921—1922, torde lämpligen
böra göras beroende av statens effektiva upplåningsränta för den
närmaste framtiden. I likhet med fullmäktige i riksgäldskontor och
vattenfallsstyrelsen anser jag därför de härutinnan gjorda framställningarna
åtminstone för närvarande ej böra bifallas.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle punkterna 6) och
7) i kungörelsen den 19 december 1919 med allmänna bestämmelser för
lån från vattenkraftslånefonden erhålla följande lydelse beträffande lån,
som utlämnas efter den 1 juli 1923:
f>) Å lyftat lånebelopp skall, intill dess lån innehafts under tre år från
första lyftningsdagen, erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med fem procent.
Beträffande denna ränta må av Kungl. Makt medgivas anstånd med betalningen
på det sätt, att räntan vid de tre årens slut lägges till lyftat lånebelopp
och betalas i den ordning nedan stadgas.
7) Lån skall, sedan det innehafts under tre år från första lyftningsdagen,
återbetalas under vart och ett av därpå följande högst fyrtio år med lika annuitet,
därav såsom ränta räknas fem procent å det oguldna kapitalbeloppet, låntagaren
dock obetaget att före lånetidens utgång på en gång inbetala ogulden del av lånet.
Därest förfallen annuitet icke inom åtta dagar efter förfallodagen inbetalas,
åligger det låntagaren att å den del av annuiteten, som utgör amortering, erlägga
fem och en halv procent årlig ränta från förfallodagen till dess betalning sker.»
Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag rörande
utökning av vattenkraftslånefonden med ytterligare 2,000,000 kronor
samt om ändring av annuitets- och ränteberäkningsbestämmelserna beträffande
nya lån från fonden.
Med "avseende å den motionsvis gjorda framställningen om tilllämpning
av ifrågavarande ändrade villkor även å äldre lån får utskottet
hänvisa till vad departementschefen härutinnan anfört. Därav framgår,
att frågan om sänkt ränta för dylika lån gjorts beroende av statens
effektiva upplåningsränta under närmaste framtiden samt att möjlighet
ansetts böra öppnas för Kungl. Maj:t att utsträcka rätten att komma i
åtnjutande av de fördelaktigare annuitetsbestämmelserna jämväl till tidigare
beviljade lån, om särskilda skäl härtill förebringas.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 19 Käft. (År 25.)
Utskottets
yttrande.
2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 25.
Utskottet får hemställa,
I) att riksdagen må
a) såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett reservationsanslag
.av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel;
b) besluta de ändringar i de för utlämnande av
lån från fonden gällande huvudgrunder, som i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 8 januari
1923 angivas;
II) att herr Petterssons i Bjälbo in. fl. i ämnet
väckta motion må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 2 mars 1923.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,
N. A. Nilsson i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, II. F. Lamm., C. P. V. Nilsson i Gränebo’
<7. L. Widell, C. G. Ekman, E. A. Hallin och P. A. Bergström samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, O. H:son Waldén,
P. Nilsson i Bonarp, C- B. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i
Norup, J. D. Norman, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Nilsson i Örebro, E. Andersson i Prestbol
och A. Wikström.
Stockholm 1923. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.