Statsutskottets utlåtande Nr 21.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1923 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till utgifter för kapitalökning
för vissa under ecklesiastikdepartementet hörande
ändamål.
(4:e avd.)
l:o) I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1923 — 1924
har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositiouen under
rubrik »1923: Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
(punkt 1) att såsom kapitalökning för fonden för räntefria studielån för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
1—3 av åberopade statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen anvisat, för år 1919
100,000 kronor, för år 1920 150,000 kronor, för år 1921 200,000 kronor
och för år 1922 250,000 kronor.
Då sistnämnda anslagsbelopp avsåg läsåret 1922—1923, gjordes
icke någon framställning till 1922 års riksdag om anvisande av anslag
såsom kapitalökning för nämnda fond för förra halvåret 1923.
Departementschefen anför bl. a. följande:
»Till erhållande av studielån år 1922 hade, på sätt framgår av vad
jag här anfört, anmält sig 976 sökande, varav endast 206 kommo i åtnjutande
av sådana lån. Av dem, som sålunda icke tilldelats studielån,
voro ganska många väl kvalificerade för erhållande, av dylika lån. Då
det är att vänta, att antalet behörigen kvalificerade sökande, i likhet
med vad under de senare åren ägt rum, alltjämt kommer att ökas, synes
mig det belopp, som för ifrågavarande ändamål, utöver förefintliga besparingar
och återlevererade medel, bör under budgetåret 1923—1924
stå till Kungl. Maj:ts förfogande, icke kunna sättas lägre än till 300,000
kronor. Beloppet bör, liksom under de senare åren, i riksstaten upp
1
Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 16 käft. (Nr 21.)
Räntefria
studielån.
[IT
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 21.
föras såsom reservationsanslag till kapitalökning för omförmälda fond.
Medel för ändamålet torde böra beredas genom upplåning. Det torde
ankomma på chefen för finansdepartementet att senare i dag framställa
förslag om anslagsbeloppets täckande.»
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må såsom kapitalökning för fonden
för räntefria studielån för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå
av lånemedel.
Ti<uu^vax 2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att bland
domkyrka. utgifter för kapitalökning under rubriken låneunderstöd bevilja ett anslag
[2.] '' av 20,000 kronor för utlämnande av ett räntefritt lån till Växjö domkyrka.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
3—8 av åberopade statsrådsprotokollet.
Jämlikt förordningen den 11 februari 1687, huru med rättegång i
domkapitlen skall förhållas, åligger det domkyrkorna att hålla lokal för
domkapitlen. Några undantag härifrån hava emellertid förekommit, i
det antingen lokaler bekostats av särskilda kassor eller ock staten trätt
hjälpande emellan.
Vad domkapitlet i Växjö angår, äro dess sessionslokaler inrymda i
karaktärshuset vid biskopsbostället Östrabo. Byggnads- och underhållsskyldigheten
å sagda boställe åvilar jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 29
oktober 1880 biskopen i Växjö stift med undantag dock för domkapitelslokalerna,
beträffande vilka denna skyldighet åligger domkyrkan. Detta
åliggande har ansetts innebära, att domkyrkan, utöver underhållet av
rummens inre, skall med en femtedel deltaga i kostnaderna för reparationer
och underhåll av byggnadens yttre.
Departementschefen anför följande:
»Den skuld, vari domkyrkan i Växjö häftar, har uppkommit
huvudsakligen på grund av domkyrkan åliggande byggnads- och underhållsskyldighet
i avseende på domkapitlets lokaler. 1 skulden ingår även
ett mindre belopp, som hänför sig till restaurering av domkyrkan. Enligt
gällande bestämmelser åligger det visserligen domkyrkorna att tillhandahålla
lokaler åt domkapitlen, men i undantagsfall har dock staten
trätt hjälpande emellan. Sålunda bestridas hyreskostnaderna för lokaler
åt domkapitlen i Luleå och Visby av statsmedel. Vidare har riksdagen
dels för anordnande av arkivlokal i domkapitelshuset i Västerås samt
till nämnda byggnads iståndsättande anvisat 15,000 kronor, dels ock
Statsutskottets utlåtande Nr 21. 3
för möjliggörandet av uppförande av domkapitelshus i Skara medgivit
avskrivning med 27,000 kronor å en domkyrkans i Skara skuld till
riksgäldskontoret.
Vad angår domkyrkorna själva hava till underhåll och restaurering
av dylika vid ett flertal tillfällen anvisats statsmedel, i eu del fall till
betydande belopp, eller ock hava för ändamålet beviljats lån. Sålunda
anvisades av 1850—1851 års riksdag för utvidgning och reparation av
Växjö domkyrka 20,000 rdr såsom lån.
Genom utredningen i ärendet lärer få anses ådagalagt, att, även
om den skuld, vari Växjö domkyrka häftar, är något mindre än vad
som först uppgivits, det torde vara omöjligt för domkyrkan att med
sina nuvarande inkomster förränta och amortera sin skuld. Därest eu
reglering av de ekonomiska förhållandena mellan Växjö domkyrka och
Kalmar förutvarande domkyrka kommer till stånd ävensom genom domkyrkan
i Växjö tillkommande försäljningsmedel för lägenheten Lekamensgärdet
skulle visserligen domkyrkans ställning komma att något förbättras.
För närvarande synes emellertid nödigt bispringa domkyrkan
genom lämnande av ett räntefritt lan. Mot det ifrågasätta lånebeloppets
storlek har jag intet att erinra.
Beträffande tid och villkor för lånets återbetalande torde det, i
enlighet med vad kammarkollegiet och statskontoret föreslagit, böra
ankomma på Kungl. Maj:t att härom meddela beslut, sedan avgörande
träffats i fråga om reglering av de ekonomiska förhållandena mellan
Växjö domkyrka och Kalmar kyrka. Med denna regleringsfråga,
som torde behöva underställas såväl riksdag som kyrkomöte, synes
emellertid lånets utlämnande icke böra sammankopplas. Det betryckta
läge, vari Växjö domkyrka befinner sig, gör det nämligen i hög grad
önskvärt, att lånefrågan blir ordnad inom den närmaste tiden.»
Under erinran, hurusom Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillkommit
efter tillstyrkan, förutom av kammarkollegiet och statskontoret, J
jämväl av riksgäldskontoret, får utskottet, med särskild tagen hänsyn
till det betryckta läge vari Växjö domkapitel med avseende å sina ekonomiska
förhållanden synes befinna sig, hemställa,
att riksdagen må bland utgifter för kapitalökning
under rubriken låneunderstöd för budgetåret 1923—1924
bevilja ett anslag av 20,000 kronor för utlämnande av
ett räntefritt lån till Växjö domkyrka, att utgå av tillfälliga
lånemedel.
Akademiska
sjukhuset
i Uppsala.
[3,1
Utskottets
yttrande.
4 Statsutskottets utlåtande Nr 21.
3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att bland
utgifter för kapitalökning under rubriken låneunderstöd för budgetåret
1923 1924 anvisa till fullbordande av akademiska sjukhusets i Uppsala
ny- och ombyggnad ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—13 i statsrådsprotokollet.
Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Såsom
i propositionen närmare utretts, avser detsamma ett tillfälligt förskott
till akademiska sjukhusets nybyggnad i avvaktan på att den senaste
delen av landstingets bidrag utanordnas, vilket icke kommer att ske
förrän arbetena äro fullbordade.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bland utgifter för kapitalökningunder
rubriken låneunderstöd för budgetåret 1923—
1924 anvisa till fullbordande av akademiska sjukhusets
i Uppsala ny- och ombyggnad ett reservationsanslag
av 600,000 kronor, att utgå av tillfälliga lånemedel.
Stockholm den 23 februari 1923.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G.
Swartz, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. U. B.
Olsson, C. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, J. B. Johansson i Fredrikslund
och C. Johansson i Hälsingborg samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, O. H:son
Waldén, C. R. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman, P. M. Olsson
i Blädinge, E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs, S. E. Ljungkvist, B. F:son
Holmgren och A. Wikström.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.