Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1923 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om avskaffande av lagrådet eller åvägabringande av
ändrade bestämmelser rörande dess befogenhet.

I eu inom första kammaren väckt motion, nr 163, bär herr
Lindhagen hemställt,

»att riksdagen .— med erinran tillika om vikten, att lagrådet
vid beredning av sociala lagar och särskilt lagförslag i sociala jordfrägor
förstärkes med en målsman även för menige mans frihet och
lovliga intresse — måtte:

1) uttala sig för lagrådets avskaffande samt i sådant syfte för
sin del till vilande i grundlagsenlig ordning besluta att upphäva 21 §
regeringsformen och vidtaga därav följande ändringar i 87 § av
samma grundlag;

2) eller, om detta icke kan bifallas, för sin del till vilande i grundlagsenlig
ordning antaga följande tillägg till 87 § regeringsformen:

’3:o. Skyldighet att infordra lagrådets yttrande äger dock ej
rum i fråga om lagförslag, som beröra sociala jordfrågor eller andra
ämnen av social natur, och ej heller lagförslag framlagda enligt
Konungens förordnande av lagberedningar eller lagkommissioner,
sammansatta av miust tre lagkunnige såsom ensamma ordinarie ledamöter.
’

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 5 samt. 6 käft. (Nr 13.)

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Utskottets

yttrande.

3) eller, om icke heller detta kan bifallas, anhålla att regeringen
ville taga under övervägande de olägenheter, som kunna vara
förbundna med den åt lagrådet uppdragna lagberedning, samt för
1924 års riksdag framlägga förslag till de ändringar i regeringsformen
och andra åtgärder, som av detta övervägande kunna föranledas.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I anledning av vid 1920 års riksdag väckia motioner bl. a. om
lagrådets avskaffande yttrade konstitutionsutskottet i sitt avstyrkande
utlåtande (nr 47):

»De i förevarande motioner framställda skälen för ett avskaffande
eller en genomgripande förändring av lagrådet äro enligt utskottets
uppfattning icke övertygande. De motiv, som förefunnos för
lagrådets inrättande, synas fortfarande äga giltighet, och den av lagrådet
utförda laggranskningen torde under nuvarande livliga lagstiftningsarbete
vara särskilt påkallad av hänsyn till lagarbetets enhetlighet.
»

Vad i förevarande motion anförts har icke kunnat rubba utskottet
i dess övertygelse om riktigheten av denna uppfattning. Utskottet
avstyrker fördenskull motionärens förslag i vad detsamma avser
lagrådets avskaffande

Ett annat spörsmål är givetvis, såsom även av 1920 års konstitutionsutskott
framhölls, huruvida icke åtgärder kunna tänkas,
varigenom lagrådets arbetsbörda skulle lättas och lagstiftningsarbetet
i samband därmed påskyndas. I den män detta spörsmål är eller
bliver aktuellt, torde det emellertid kunna antagas, att regeringen åt
detsamma ägnar tillbörlig uppmärksamhet. De utvägar för dess
lösning, som i motionen angivits, kan utskottet i varje fall icke anbefalla.
Att från lagrådets verksamhetsområde bortskilja eu så viktig
lagstiftningsgren som den sociala lagstiftningen kan enligt utskottets
mening icke ifrågakomma. Mot förslaget, att sådana lagfrågor,
som redan varit föremål för på visst sätt kvalificerad beredning,
skulle undandragas lagrådets behandling, tala de skäl, som
i allmänhet ur kravet på enhetlighet i lagstiftningen kunna hämtas
för lagrådets medverkan och som även i händelse av hög juridisk
kompetens hos dem, som utfört det förberedande arbetet, måste tillerkännas
betydelse. Härtill kommer svårigheten att på ett tillfredsställande
sätt angiva, vilka ärenden som på denna grund ej borde
hänskjuta^ till lagrådet. -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

3

På nu anförda skäl får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någor*
riksdagens åtgärd föraideda.

Stockholm den 9 mars 1923.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Närvarande: herrar Clason, Engberg, Strömberg, Thulin, G. W. Hansson,
von Geijer, Lyberg, Almkvist,* P. J. Gustafsson*
Vrång, P. E. A. Jonsson, Magnusson i Tumhult, Vennerström,
Nilsson i Antnäs, K. A. Westman, Bäckström, Andersson
i Igelboda, Sehlin, Björkman i Norrköping och Jensen.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar Thulin och Vennerström, som ansett, att utskottet bort
hemställa,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning, huruvida
icke den åt lagrådet uppdragna lagberedningen
skulle kunna förenklas samt möjligen uppdragas
åt högsta domstolen, ävensom för riksdagen
framlägga det förslag, som av utredningen
föranledes;

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

2) av herrar Engberg, G. W. Hansson, Andersson i Igelboda och
Jensen, som ansett, att utskottets motivering borde haft följande
lydelse:

»I anledning av-------utlåtande (nr 47): ''

''De----enlighet.’

Vad----avskaffande.

Ett annat spörsmål-----hänskjutas till lagrådet.

Utskottet finner det emellertid förtjäna övervägas, huruvida
icke den inskränkningen kunde ske i lagrådets befattning med lagförslagen,
att dessas granskning bleve rent juridisk och lagteknisk,
medan prövningen av deras materiella tillbörlighet förbehölles den
lagstiftande makten. Även om gränsen mellan en dylik mera formell
granskning och en materiell prövning i vissa fall kan vara
svårbestämd, torde likväl starka skäl tala för att eu sammanblandning
av rent juridiska synpunkter och politiska i möjligaste mån
undvikes, icke minst med hänsyn till önskvärdheten av att lagrådet
fredas för varje misstanke att vare sig vilja eller kunna påverka
lagstiftningen i viss riktning.»

Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1923.