Bankoutskottets utlåtande Nr 68.
1
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1923 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av förslag om åtgärder för nedbringande
av kostnaderna för riksdagstrycket.
Med erinran att de senaste årens starka stegring av omkostnaderna
för riksdagstrycket riktat uppmärksamheten på frågan, om något skulle
kunna göras lör att begränsa dessa kostnader, meddelade fullmäktige i
riksgäldskontor i skrivelse den 19 februari 1920 ban koutskottet,%tt
fullmäktige anmodat förste revisoren E. Risling, vilken under en följd
av år tjänstgjort i riksdagens tryckeriexpedition såsom föreståndarens
biträde, och sekreteraren H. Ekedahl, vilken handhade den riksgäldskontoret
åliggande vården om riksdagstrycket, att uppgöra och till''fullmäktige
inkomma med förslag till de åtgärder, som de för vinnande av ovanberörda
syfte kunde finna lämpliga. Med anledning härav hade bemälda
Risling och Ekedahl utarbetat två promemorior, vilka av fullmäktige
överlämnades till utskottet. Rå fullmäktige ej förbisåge, att även andra
synpunkter på förevarande fråga än den av fullmäktige företrädda sparsamhetssynpunkten
måste vinna beaktande, hade fullmäktige ej ansett sig
böra taga någon ställning till det föreliggande spörsmålet utan inskränkt
sig till att överlämna utredningen till utskottet för de åtgärder, utskottet
kunde finna påkallade.
Uti sitt i detta ärende avgivna memorial framhöll utskottet till en
böljan, att det torde vara allmänt känt, att kostnaderna för riksdagstrycket
under de senaste åren högst avsevärt stegrats och meddelade utskottet,
i sådant avseende vissa belysande siffror.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 39 käft. (Nr 68).
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 68.
Det vore emellertid — framhöll utskottet vidare icke blott
kostnadsfrågan, som givit anledning till de i promemoriorna framkastade
förslagen utan anledningen hade i samma grad varit den, att svårigheter
ansetts komma att yppa sig för att kunna tillfredsställa utskottens anspråk
på ett snabbt utförande av beställningar, sedan lagen om 8-timmars
normalarbetsdag trätt i kraft, om icke inskränkningar i mängden av
tryck och förenklingar i det förberedande arbetet med riksdagstrycket
kunde vinnas. Dessa uttalanden hade också under 1920 års riksdag
bekräftats, i det att åtskilliga svårigheter erbjudit sig i ovan angivna
avseende. Utskottet ansåge därför i likhet med promemoriornas författare,
att åtgärder borde vidtagas i de av dem angivna syften. Det kunde
emellertid enligt utskottets mening ifrågasättas, huruvida dessa spörsmål
vore av den art, att de borde underställas riksdagens prövning. Enligt
utskottets mening torde vederbörande utskott självt eller dess kansli vara
i tillfälle att åstadkomma sådana förenklingar, att betydande besparingar
skulle kunna vinnas. Det hade emellertid ansetts vara lämpligt att
närmare skärskåda de förslag, som framkommit, och framlägga dem för
riksdagen till närmare beaktande.
På hemställan av utskottet, som fann förslagen i stort sett förtjänta
av beaktande, beslöt riksdagen uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att, med beaktande av de av utskottet angivna synpunkterna,
vidtaga de på fullmäktige ankommande åtgärder, som kunde anses
erforderliga för nedbringande av kostnaderna för riksdagstrycket.
Sedan med anledning av riksdagens beslut fullmäktige i riksgäldskontoret
och riksdagens kanslideputerade uppdragit åt en kommitté att
verkställa utredning och avgiva förslag i ämnet, har kommittén den 30
maj 1921 avgivit sådant förslag.
Med skrivelse den 26 januari 1922 överlämnade därefter fullmäktige
detsamma till bankoutskottet för de åtgärder utskottet kunde finna erforderliga,
''med förklaring tillika att fullmäktige icke hade något att erinra
mot förslaget.
Med återställande av handlingarna i ärendet meddelade emellertid
utskottet sedermera i skrivelse den 26 maj 1922, på anförda skäl, att
utskottet för sin del ansåge, att med ärendets avgörande kunde anstå till
innevarande års riksdag.
Under erinran härom hava nu fullmäktige med skrivelse den 11
sistlidna januari till bankoutskottet ånyo överlämnat kommitténs förberörda
förslag.
Förslagsställaren Risling har för vinnande av överskådlighet i pro
D
°
Bankoutskottets utlåtande Nr 68.
3
memorian indelat riksdagstrycket i fyra grupper, innefattande den första
förslag, inlämnade till riksdagen i form av propositioner och motioner,
den andra utskottens yttranden i anledning av nämnda förslag, den tredje
riksdagsskrivelserna och det s. k. riksdagsbeslutet samt den fjärde riksdagens
protokoll.
Såväl bankoutskottet som kommittén hava vid den granskning de
ägnat frågan följt denna indelning.
Kommittén sammanfattar sitt förslag i följande huvudpunkter och
anser nedannämnda åtgärder kunna ifrågasättas för nedbringande av
kostnaderna för riksdagstrycket.
l:o) I skrivelse till Kungl. Maj:t fästes uppmärksamheten å önskvärdheten
av att minska omfattningen av särskilt statsverkspropositionen men även övriga
propositioner i den utsträckning detta låter sig göra utan äventyrande av nödig
fullständighet;
2:o) För inskränkning av motionernas omfång vidtages ändring i § 13 av
de reglementariska föreskrifterna för riksdagen, i syfte att kanslideputerade må
erhålla befogenhet att bestämma om tryckning av bilagor till motioner m. m.;
3:o) I fråga om utskottsutlåtandenas avfattning göres en hemställan till
utskotten att vid utlåtandenas avfattnmg iakttaga all den begränsning och varsamhet,
som må anses möjlig utan att medföra olägenhet för riksdagsarbetet;
4:o) En uppmaning riktas jämväl till utskotten att vid behov av s. k. förslagsupplagor
använda sig av utskrivning å maskin i de fall, då detta låter sig
göra och ur kostnadssynpunkt ställer sig fördelaktigare än tryckning;
5) Där vid tryckning av utskottsutlåtanden besparing skulle vinnas genom
samtidig tryckning av flera smärre utlåtanden, tillämpas detta förfaringssätt i den
mån med hänsyn till riksdagsarbetets behöriga gång låter sig göra; och fästes
utskottets uppmärksamhet jämväl därå;
6:o) I fråga om utdelning av de tillfälliga utskottens utlåtanden göres av
riksdagen ett uttalande i den riktning kommittén angivit;
7:o) Beträffande riksdagsskrivelserna fästes utskottens och kanslideputerades
uppmärksamhet å angelägenheten att vidtaga möjliga förenklingar i enlighet med
vad av kommitténs uttalande framgår;
8:o) I fråga om utdelningen av riksdagstryck fattas av riksdagen ett beslut
i den riktning, kommittén angivit, varjämte riksgäldsfullmäktige vidtaga de åtgärder
för vinnande av besparingar i detta avseende, vartill de finna sig befogade;
9:o) Beslut fattas av riksdagen om höjande av försäljningspriset för årgång
av riksdagstrycket för vissa myndigheter m. fl. till 30 kronor;
10:o) Vad beträffar justitieombudsmannens ämbetsberättelse göres av vederbörande
utskott eller riksdagen ett uttalande för dess inskränkande.
Utskottet vill till en början erinra, hurusom under de senaste Utskottet.
åren flera av de utav kommittén föreslagna åtgärder redan vidtagits,
varigenom åtskilliga besparingar vunnits. I många fall torde det för
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 68.
övrigt erbjuda svårigheter att lämna några bindande föreskrifter i förevarande
avseende, utan synes det utskottet lämpligast, att vederbörande
själva åstadkomma sådana förenklingar, att om möjligt ytterligare besparingar
vinnas. Det må emellertid vidare erinras, att på ifrågavarande
område ur ren kostnadssynpunkt numera väsentligt förändrade förhållanden
inträtt. Då frågan år 1920 först upptogs till behandling, var, såsom också vid
berörda tillfälle framhölls, anledningen härtill den starka stegring av
omkostnaderna, som under de närmast föregående åren gjort sig gällande.
Ifrågavarande kostnader uppgingo sålunda år 1919 till kr. 1,125,860:71
och år 1920 till icke mindre än kr. 1,980,943: 39. Redan påföljande år
eller 1921 inträdde en minskning, i det att kostnaderna då kunde begränsas
till kr. 1,072,030: 15 och förlidet år utgjorde de endast kr.
624,215: 11. Härav framgår, att de förutsättningar, som lågo till grund
för den här ifrågavarande utredningen, icke längre förefinnas i samma
grad som tillförne. Det önskemål man uppställt eller att nedbringa
kostnaderna har i själva verket till mycket stor del redan uppnåtts.
Under sådana förhållanden och då åtskilliga reformer uti angivet syfte
som nämnt redan blivit genomförda, har utskottet för sin del icke funnit
nödigt tillstyrka något riksdagens beslut på grundvalen av kommitténs
förslag. Det må ock i detta sammanhang erinras, att genom innevarande
års riksdags beslut angående förändring i riksdagstryckets format och stil
ytterligare besparingar äro att förvänta. Utskottet, som är förvissat
därom, att såväl riksdagens utskott som andra vederbörande, med beaktande
av de av kommittén angivna synpunkterna, skola låta sig angeläget
vara att vidtaga de åtgärder, som erfordras för vinnande av största möjliga
besparingar på detta område, har sålunda endast velat vad i ärendet
förekommit för riksdagen
omförmäla.
Stockholm den 23 maj 1923.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Närvarande: Se anteckning vid utlåtande Nr 66.
Stockholm, Svenska Tryckeriaktiebolaget, 1923.