Bankoutskottets utlåtande Nr 30.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1923 kl. 1/-2 2 e. m.
Memorial, angående vissa förändringar i riksdag st ryckets format
och stil.
I en till riksdagen avlåten, den 13 januari 1923 dagtecknad proposition nr
9, som hänvisats till bankoutskottets förberedande behandling, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva viss
begränsning i den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigebetänkanden.
Över detta förslag avgiver utskottet särskilt utlåtande.
I nämnda proposition har föredragande departementschefen jämväl berört
frågan om lämpligheten av att vidtaga vissa förändringar i riksdagstryckets
format och stil. Departementschefen har i ärendet anfört:
»Jag anser mig i detta sammanhang böra fästa uppmärksamheten därå, att Departedet
format, som enligt kungörelsen den 3 februari 1922 blivit bestämt för mentschefen.
betänkanden, ingående i samlingen »Statens offentliga utredningar», och som
från och med innevarande år även tillämpas beträffande »Svensk författningssamling»,
är ett annat än riksdagstryckets. Det har synts mig böra tagas
under övervägande, om ej en förändring av riksdagstryckets format lämpligen
skulle kunna ske till överensstämmelse med det för de offentliga utredningarna
föreskrivna.
Det nuvarande riksdagstrycket utföres i två olika format, ett för protokoll
och ett för bihang. Tryckningen av protokollen utföres i format 16 x 23-5
cm. med stilyta 11 x 18 cm. och av bihanget i format 20 x 23 ö cm. med
stilyta 13-5 x 18 cm. Till protokollen användes kompakt korpusstil och till
bihanget kompakt cicero såsom huvudstil. I avseende å de ekonomiska och
därmed likartade fördelar, som kunde vinnas genom en förändring av riksdagstryckets
format på nyss angivet sätt, har statens tryckerisakkunnige
lämnat mig vissa uppgifter. Under förutsättning att såväl protokoll som bihang
utföras i samma format, 17 x 25 cm., och med samma stilyta, 13 x 20
cm., som användas för »Statens offentliga utredningar», samt sättas med kompakt
corpus såsom huvudstil, skulle framställningskostnaderna minskas för
protokollen med omkring 7 procent och för bihanget med omkring 20 procent.
Då omfånget av ifrågavarande tryck med den förutsatta åtgärden komme
att minskas med omkring 20 procent, vore en däremot svarande besparing
uti papperskostnaderna att förvänta. Slutligen skulle ock den fördelen vin
Bihang
till riksdagens protokoll 1023. 3 samt. Sf> höft. (Nr 30.) 1
2
Bankoutslcottets utlåtande Nr 39.
nas, att det föreslagna formatet skulle kanna sättas med hjälp av alla brukliga
sättmaskiner, vilket ej vore fallet med de för närvarande för riksdagstrycket
använda formaten.
Att den antydda ändringen av riksdagstrycksformatet skulle vara till fördel
i de fall, då kommittébetänkande intages såsom bilaga till proposition,
torde ej hehöva närmare utvecklas. Därjämte skulle den ifrågasatta ändringen
av formatet och minskningen av stilen sammanställd med betänkandenas uteslutande
ur riksdagstrycket medföra högst betydande besparingar i fråga om hyllutrymme
i alla de ämbetsverk och andra lokaler, där riksdagstrycket förvaras.
Nu framhållna omständigheter tala tydligen för den av mig ifrågasatta åtgärden.
För att giva en föreställning om riksdagstryckets utseende efter en
sådan omläggning har tryckningen av såväl tredje och sjunde huvudtitlarna
i årets statsverksproposition som berättelsen om vad i rikets styrelse sedan
sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit utförts i enlighet med vad
nyss angivits. Yad formatet i skuret skick angår har någon ändring icke
vidtagits beträffande de enstaka delarna av propositionstrycket, men har ett
antal extra exemplar av sjunde huvudtiteln likasom nämnda berättelse skurits
i det avsedda nya formatet. Härigenom kan alltså erhållas en exakt
bild av hur det nya trycket skulle komma att te sig. Även om Kungl.
Maj:t äger vidtaga den ifrågasatta förändringen, såvitt rörer de i riksdagstryckets
bihang ingående propositionerna, är det givet, att en omläggning
av propositionsformatet icke bör ske, innan beslut fattats om enahanda förändring
beträffande övriga delar av bihanget, i sammanhang varmed jämväl
riksdagsprotokollen givetvis böra erhålla samma oktavformat som bihanget.
Då denna fråga närmast är en riksdagens inre angelägenhet, lärer emellertid
från Kungl. Ma j:ts sida icke böra till riksdagen framställas förslag i nu
förevarande avseende.»
Sedan utskottet i skrivelse den 30 sistlidna januari anhållit om kanslideputerades
yttrande över det av departementschefen väckta förslaget, hava kanslideputerade
i avgivet yttrande den 16 april 1923 förklarat sig icke hava
något att invända emot, att ett förändrat enhetligt format av samma slag
som det numera i kommittébetänkande n använda komme till tillämpning i
fråga om riksdagstrycket.
Kanslideputerade anföra vidare:
Kanslidepu- »I berörda proposition har i fråga om stilsorterna framhållits bland annat.
terade! att till protokollen för närvarande användes kompakt korpusstil och till b
hanget kompakt cicero såsom huvudstil. I avseende a de ekonomiska ock
därmed likartade fördelar,* som kunde vinnas genom en förändring av riksdagstryckets
format, stilyta och stilsort har av departementschefen åberopats
en av statens tryckerisakkunnige till honom avlämnad utredning. Av denna
utredning framginge, att under förutsättning att såväl protokoll som bihang
utfördes i samma format, 17 x 25 cm., och med samma stilyta, 13 X 20 cm,
som användes för »statens offentliga utredningar», samt sattes med kompakt
korpus såsom huvudstil, skulle framställningskostnaderna minskas for protokollen
med omkring 7 procent och för bihanget med omkring -.0 procent.
Bankoutskottets utlåtande Nr 39.
3
Under erinran, att ingen förändring avsetts i fråga om stilsort i protokollen,
få kanslideputerade beträffande bihangstrycket framhålla, att då detta
tryck kommer till användning i betydligt större utsträckning än protokollstrycket,
det synes viktigt att ej stilen däri hålles så fin, att svårighet vållas
vid läsning av samma tryck. Kanslideputerade anse därför, att, därest en
förändring i stilsorten i bihangstrycket finnes böra vidtagas, stilen icke, såsom
i sagda proposition förutsatts, bör bliva kompakt korpus utan mellanslagen
grov korpus. Enligt vad statens tryckerisakkunnige upplyst för kanslideputerade,
skulle jämlikt inom aktiebolaget Norstedt & Söner gjorda beräkningar
med nuvarande format och stil för riksdagstrycket kostnaden utgöra
för 1 000 bokstäver av bihanget.......kr. 4-7 5
» 1000 » » protokollet......» 3-96.
Med övergående till det av Kungl. Maj:t föreslagna formatet samt corpusil
bleve kostnaden
för 1000 bokstäver.............kr. 3-80.
Om däremot, i enlighet med vad kanslideputerade tänkt sig, för bihangstrycket
användes grov korpusstil med mellanslag, skulle kostnaden i det
föreslagna nya formatet för 1 000 bokstäver belöpa sig till 4 kronor 21 öre.
Då tryckningskostnaden för bihangstrycket vid 1922 års riksdag utgjorde
310 946 kronor och för kamrarnas protokoll 88 000 kronor, skulle, med en
förändring av stilsorter och format i bihangs- och protokollstrycket enligt
Kungl. Maj:ts förslag men under iakttagande tillika av ovan av kanslideputerade
föreslagen jämkning i fråga om stilsort i bihangstrycket, uppkomma
en besparing av 11 • 3(> procent å förstnämnda tryck och 4''04 procent å sistnämnda
tryck, vilken besparing, om de föreslagna åtgärderna kommit till
tillämpning å 1922 års bihangs- och protokollstryck, skulle utgjort i runda
tal 35 350 kronor respektive 3 550 kronor eller sammanlagt 38 900 kronor.
Då så stora besparingar i förevarande hänseenden stå att vinna, tala
starka skäl för att ifrågasatta förändringar i riksdagstrycket komma till
stånd.
I riksgäldskontorets förråd skulle visserligen enligUav föreståndaren för
riksdagens tryckeriexpedition gjorda beräkningar vid 1923 års riksdags slut
finnas ett inneliggande lager å omkring 1 756 ris papper, skuret, i fråga om
320 ris efter nuvarande protokollsformat och i övriga delar i enlighet med
bihangstryckets nuvarande format. Inköpspriset för den sålunda beräknade
kvantiteten papper har utgjort 24 074 kronor. Då emellertid förlusten genom
avgång vid papperets nedskärning till format för ifrågasatta nya användningssättet
enligt av sagde föreståndare och statens tryckerisakkunnige
gemensamt gjorda beräkningar skulle utgöra allenast 2 571 kronor 27 öre,
kan emellertid något hinder för reformens genomförande från och med nästa
år ej ligga häri.
Beträffande de ifrågasatta förändringarna vilja kanslideputerade uttryckligen
betona, att den grova korpusstil med mellanslag, som enligt kanslideputerades
mening skulle användas i bihangstrycket, synes böra omfatta
såväl text som siffror; och ej heller böra, då det gäller att i trycket återgiva
utredningar och kommittébetänkanden m. m. dylikt, mindre stilsorter
få användas, men väl i sådant sammanhang »packad» sättning kunna begagnas.
Användning i bihangstrycket av s. k. borgis anse nämligen kanslideputerade
icke böra fä ifrågakomma.
Genom ovan avsedda åtgärder skulle utöver omförmälda kostnadsminskningar
vinnas följande i propositionen berörda eller eljest framträdande fördelar,
nämligen att allt tryck för riksdagen bleve uniformt, vilket bland
annat medförde, att kommittébetänkanden och utredningar i det nya formatet
4
Bankoulskottets utlåtande Nr 89.
Utskottet.
skulle kunna intagas som bilagor till riksdagstrycket, att en ock samma
papperssort kunde användas för allt riksdagstryck ävensom kommitté tryck,
varigenom avsevärda besparingar i uppbandlingskostnaden borde kunna
åvägabringas, att alla brukliga sättmaskiner kunde användas vid sättning
av allt riksdagstryck, samt att vid förvaringen av trycket hos ämbetsverk
eller enskilda avsevärt hyllutrymme kunde inbesparas.»
Beträffande först frågan om riksdagstryckets format förekomma för närvarande
två olika sådana, ett för protokoll och ett för bihang. Departementschefen
har ifrågasatt, att för detta tryck hädanefter skulle användas
endast ett format, nämligen det, som för närvarande tillämpas för betänkanden,
ingående i samlingen »Statens offentliga utredningar» ävensom för »Svensk
Författningssamling». I likhet med departementschefen och kanslideputerade
finner utskottet en dylik förändring böra genomföras, då därigenom bland
annat ej obetydliga besparingar skulle vinnas.
Vidkommande därefter frågan om stilsorten har hittills använts för protokollen
kompakt korpusstil och för bihanget kompakt cicero såsom huvudstil.
Även härvidlag borde enligt departementschefens mening användas en och
samma stilsort, nämligen kompakt korpus. I avseende härå hava emellertid
kanslideputerade framhållit, att, då bihangstrycket användes i betydligt
större utsträckning än protokollstrycket, det vore av vikt, att stilen icke
därvid hölles så fin, att svårigheter vållades vid läsningen av detta tryck.
Kanslideputerade hava därför ansett, att, om en förändring av stilsorten i
bihangstrycket funnes böra vidtagas, stilen borde bliva mellanslagen grov
korpus, därvid framhållits, att denna stil skulle omfatta såväl text som
siffror och att vid återgivande av utredningar, kommittébetänkanden o. d.
s. k. »packad» sättning kunde begagnas.
Någon förändring av stilsorten i protokollen har sålunda icke ansetts erforderlig.
Med hänsyn till vad kanslideputerade anfört finner utskottet sig böra biträda
kanslideputerades förslag angående användande i bihangstrycket av
mellanslagen grov korpus. Även genom den sålunda ifrågasatta förändringen
skulle en icke obetydlig besparing ernås. Härtill komma åtskilliga andra,
av departementschefen och kanslideputerade närmare angivna fördelar.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må besluta, att från och med 1924 års lagtima
riksdag skola beträffande riksdagstryckets format och
stil iakttagas de förändringar, som här ovan av kanslideputerade
föreslagits.
Stockholm den 4 maj 1923.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Bankoutskottets utlåtande Nr SO.
5
Närvarande: Se utlåtande nr 38.
Anm. Vid tryckningen av detta memorial hava i fråga om format, stilyta
och stilsort tillämpats de av kanslideputerade ifrågasatta, av utskottet tillstyrkta
förändringarna. Texten har sålunda återgivits med mellanslagen
grov korpus såsom huvudstil, därvid kanslideputerades yttrande tryckts med
s. k. »packad» sättning.
Htockholm 11)23. 1\ A. Norstedt Si Bönor. 231548.