Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1923 kl. K 3 e. m.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning.

Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den av riksdagens år 1922
revisorer avgivna berättelse om granskning av riksgäldskontorets
tillstånd. och förvaltning samt genomläst de protokoll, som blivit förda hos
fullmäktige i riksgäldskontor från och med den 10 januari 1922, intill vilken
dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige för deras i protokollen antecknade
beslut och åtgärder, till och med den 9 januari 1923, får utskottet nu
meddela yttrande i anledning av berörda, sålunda verkställda granskning.

l:o.

över de av revisorerna i deras ovannämnda berättelse gjorda uttalan- Ans- enskilda,
den m. m. angående enskilda, med statslån understödda järnvägsaktiebolag SS
och deras räkenskaper kommer utskottet att framdeles avgiva särskilt ut- jämvägslatande;
vilket utskottet velat härmed för riksdagen aktiebolag.

anmäla.

2:o.

I sin förenämnda berättelse hava riksdagens revisorer (sid 225-anfört följande:

-227)

”Sedan den 1 december 1917 har lunchservering varit anordnad för ner- Ang- f™kogt n

1 riksgäldskontor och virt <><»».« v.„„ os___i_i„. „ servering I

unSeY rik8ff1^kontoret och vid riksdagens hus*

upplåten en förutvarande vaktmästarebostad om två små rum iämte kök i
riksdagshusets bottenvåning. Bidrag till kostnaderna för denna servering
har lamnats av riksgäldskontor och utgått dels i form av kontant bidrag

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 8 samt. 14 haft, (Nr 15.)

rilcsgälds hontoret.

1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

per matportion, dels genom avlönande av personal till servering m. m. Under
större delen av den tid, serveringen pågått, hava tjänstemännen erlagt 50 öre
samt vaktmästare och därmed jämställda 35 öre för en portion varm mat, varemot
den överskjutande kostnaden härför bestritts av riksgäldskontoret. Smör,
bröd, kaffe, dricka o. d. har personalen själv fått till fullo betala. Maten har
levererats av den restauratör, som handhaft rörelsen i riksdagshusrestaurangen,
därvid under riksdagstiden maten tillagats i restaurangens kök samt mellan
riksdagarna i regel hämtats färdiglagad från annat håll.

I riksgäldskontorets reglemente har alltsedan år 1918 funnits intaget
medgivande, att av förslagsanslaget till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner
och andra omkostnader för statsskulden må utgå bidrag till anordnande
av frukostservering för riksgäldskontorets personal.

Priset för den levererade maten, varom avtal träffats mellan fullmäktige
och vederbörande restauratör, har givetvis under de gångna åren ej obetydligt
växlat. Under tiden 1 januari 1921—31 oktober 1922 har priset för
matportion efter hand nedgått från 2 kronor till 1 krona samt riksgäldskontorets
kontanta bidrag per portion från 1 krona 50 öre till 50 öre för tjänstemännen
och från 1 krona 65 öre till 65 öre för vaktmästarna m. fl.

Sedan fullmäktige under nästlidne oktober månad antagit ny restauratör
i riksdagshuset under år 1923, har denne övertagit leveransen av matportionerna
till riksgäldskontoret. I och för matens tillagning disponerar restauratören
hyresfritt nödigt utrymme i riksdagshuset och äger kostnadsfritt använda
där befintliga köksutensilier. Bränsle och lyse skola däremot betalas
av restauratören.

Priset å matportion har genom överenskommelse med den nye restauratören
bestämts till 1 krona mot närmast förut gällande 1 krona 15 öre. Då
restauratören under riksdagstiden ej kommer att erlägga betalning för bränsle
och lyse, har han förbundit sig att under sagda tid ytterligare nedsätta priset
med minst 5 öre för portion.

Riksgäldskontorets kostnader för ifrågavarande lunchservering under
år 1921 och tiden januari—oktober 1922 framgå av följande uppgifter:

År 1921.

Riksgäldskontorets kontanta direkta bidrag till matportioner.. Kr. 22,771: 94

Personalkostnader ...................................... • • „ 1,983: 07

Bränsle till uppvärmning av hämtad mat jämte kaffekokning
m. m................T.............................. • • • • ..__________418: 60

Summa Kr. 25,173: 6!

Då antalet serverade portioner under år 1921 utgjorde 17,170, har kostnaden
för riksgäldskontoret i medeltal per portion under året uppgått
till kr. 1:46.

År 1922 (1 januari—31 oktober).

Riksgäldskontorets kontanta bidrag till matportioner ........ Kr. 7,564:10

Andra omkostnader (se ovan).............................. » 1,780: 42

Summa Kr. 9,344: 52

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

3

iiQO/)Df an,tal(:t serverade portioner under ifrågavarande tid utgjorde
till 78 öre r kos naden for riksgäldskontoret i medeltal per portion uppgått

, . FöLkenla ,år 1922 beräknas riksgäldskontorets totalkostnad uppgå till
omkring 12,500 kronor. 1

. , D?n ft0Ja nedgången i omkostnaderna år 1922 beror i främsta rummet
pa de minskade portionsprisen men även därpå, att antalet serverade portionei
avsevart nedgått särskilt till följd av personalens minskning.

Inom vissa av statens ämbetsverk, såsom pensionsstvrelsen, har enligt
vad revisorerna hava sig bekant, lunchservering anordnats för personalen
utan annat bidrag från statens sida än att lokal, lyse, värme och servis fritt
tillhandahallas. A ld sadant förhållande anse revisorerna, att motsvarande
anordning bor kunna genomföras även i riksgäldskontoret och de kontanta
bidragen till serveringen upphöra.”

I en med anledning av revisorernas framställning den 15 december 1922
dagtecknad, till riksdagen avlåten och till utskottet överlämnad skrivelse hava
fullmäktige i riksgäldskontoret anfört följande:

, • ”Eli% ,vad fullmäktige i pensionsstyrelsen inhämtat, serveras därstä 5!

a 100 Pprtl°ner varm mat till ett pris, vari även ingår betalning
or hårt bröd, av lO ore för de kvinnliga och 75 öre för de manliga tjänsteannen;
dock att byråcheferna, som erhålla vissa förmåner, erlägga en något
högre betalning Da pensionsstyrelsens hela personal uppgår till över 300
personer, anlitar sålunda ej ens en tredjedel därav den anordnade lunchserveringen
Aven om anledningarna därtill kunna vara flera, spelar dock den
ekonomiska fragan därvid utan tvivel en avgörande roll

Vad beträffar riksgäldskontoret har under hela den tid lunehservenngen
pagatt priset per matportion utgjort för tjänstemannapersonalen 50 öre
samt för \ aktmastare och likställda 35 öre. Enligt vad statsrevisorerna jämväl
meddelat, uppgick det kontanta statsbidraget år 1921 till omkring 25 000 kronor
och beräknas i år komma att uppgå till omkring 12,500 kronor. ’

o-vv ri^sSäldsk°ntorets personal, för närvarande uppgående till något
over 80 personer, har hittills den vida övervägande delen intagit sin lunch i
kontoret Aven om kostnaderna vid lunchserveringen i riksgäldskontoret kunna
ytterligare nedbringas genom förenklade anordningar m. m., vartill åtgärder
redan vidtagits, lärer det emellertid ej låta sig göra att anordna dertill
samma relativt billiga pris som i pensionsstyrelsen. Riksgäldskontorets personal
ar, såsom nämnts betydligt fåtaligare, varjämte de lokala förhållandena
aro sämre och nodvandiggora servering i flera omgångar än i pensionsstyrelsen.
Vid sådant förhållande maste man räkna med, att, därest personalen
skulle sjalv till fullo betala serverad matportion, antalet befattningshavare
som begagnade sig av lunchserveringen, komme att avsevärt nedgå. Detta
vore emellertid enligt fullmäktiges mening till skada, enär, särskilt sedan arbetstiden
a tjänsterummet från och med innevarande år blivit utsträckt, det
masto anses vara till bestämd fördel för arbetet inom verket, att personalen
awr m°jhghrt a« till överkomligt pris under förmiddagen intaga en ordentlig
maltid utan att behova lämna riksdagshuset. Då en ej obetydlig del av per -

Fullmäktige
i riksgäldskontoret.

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

Utskottet.

sonalen på grund av arbetets art är förhindrad att under arbetstiden avlägsna
sig, är det i varje fall beträffande dem nödvändigt, att måltiden intages
inom verket.

På grund av vad sålunda anförts hålla fullmäktige före, att ett kontant
bidrag till lunchserveringen jämväl för framtiden bör utgå. Beloppet av detta
synes emellertid kunna och böra begränsas. Såsom ett lämpligt belopp i sådant
avseende vilja fullmäktige ifrågasätta 6,000 kronor för år. Även med detta
bidrag, som torde böra anvisas såsom ett förslagsanslag, högst, och i trots av
de lägre matpriser, varom avtal kunnat träffas för nästa år, bliver det sannolikt
nödvändigt att något höja tjänstemannapersonalens och särskilt vaktmästarnas
m. fl:s nuvarande betalning för matportion.”

Riksgäldskontorets reglemente innehåller under § 82 mom. 5 a) föreskrift
att från förslagsanslaget ”till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner
och andra omkostnader för statsskulden” skall utgå bland annat bidrag till
anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets personal. Ifrågavarande
bestämmelse infördes i reglementet vid 1918 års riksdag efter framställning
från fullmäktige i riksgäldskontoret. Bemälda fullmäktige hade i skrivelse
till bankoutskottet meddelat, att de, i överensstämmelse med vad som
redan ägde rum i riksbanken, under november månad 1917 anordnat frukostservering
för riksgäldskontorets personal inom riksdagshuset. Ett medgivande
för fullmäktige att av riksgäldskontorets medel tillhandahålla bidrag för
ifrågavarande ändamål syntes emellertid böra intagas i riksgäldskontorets
reglemente, och gjorde fullmäktige framställning i sådant syfte.

Bankoutskottet anförde uti sitt i ärendet avgivna utlåtande, att utskottet
ansåge den av fullmäktige vidtagna anordningen vara till gagn för arbetet
inom riksgäldskontoret, särskilt med hänsyn till den dagliga tjänstgöringstidens
ökning från och med år 1918. Utskottet hade därför icke något att
erinra mot att bidrag för ändamålet utginge av riksgäldskontorets medel, men
borde ett medgivande härom intagas i reglementet, vilket som nämnt
också skedde.

Vad kostnaderna för den ifrågavarande frukostserveringen angår, hava
dessa, enligt vad revisorerna meddelat, under år 1921 för riksgäldskontoret
belöpt sig till omkring 25,000 kronor. Förlidet år utgick ett kontant bidrag
av i runt tal 11,600 kronor. Fullmäktige hava vidare ställt i utsikt, att
kostnaderna skulle kunna ytterligare nedbringas.

Revisorerna hava nu ifrågasatt, att, såsom fallet är inom pensionsstyrelsen,
från statens sida endast lokal, lyse, värme och servis tillhandahölles
fritt, varemot det kontanta bidraget borde upphöra.

Fullmäktige framhålla emellertid, att det icke låter sig göra att anordna
ifrågavarande servering till samma relativt billiga pris som i nyssnämnda

Bankoutskottets utlåtande Nr 15. 5

verk. Vad fullmäktige i sådant avseende anfört synes utskottet äga
giltighet.

Då utskottet i likhet med fullmäktige fortfarande anser det vara till
fördel för arbetet inom riksgäldskontoret, att personalen äger möjlighet
att för moderat pris inom riksdagshuset injaga frukostmåltid och, enligt
vad fullmäktige meddelat, det kontanta bidraget lärer kunna begränsas
till 6,000 kronor om året, finner utskottet icke heller beträffande frukostserveringen
för riksgäldskontorets personal några förändrade anordningar,
på sätt revisorerna ifrågasatt, bära genomföras.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att revisorernas förevarande framställning icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

3:o.

Enligt gällande reglementen för riksbanken och riksgäldskontoret äga
fullmäktige i dessa båda verk att gemensamt bland annat vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga om nya byggnader
för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare
föreskrifter, som i särskilda skrivelser den 11 och den 12 maj 1888 och den
6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade.

Gemensamt sammanträde mellan bemälda fullmäktige för utförande av
ifrågavarande uppdrag har, enligt vad för utskottet anmälts, ägt rum under
den tid, utskottets granskning omfattat, därvid behandlats frågan om vissa
åtgärder i samband med utförande av en bro över Stora Norrström mellan
Strömgatan och Helgeandsholmen, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

4:o.

Vad i revisorernas berättelse om granskningen av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning eljest blivit anfört, har utskottet funnit icke vara av
beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande; och har utskottet
funnit vad vid läsningen av fullmäktiges protokoll förekommit ej böra föranleda
någon anmälan eller hemställan.

5:0.

I enlighet med föreskriften i § 4 av den för utskottet gällande instruktion
vill utskottet slutligen meddela, att med avseende på riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, granskningen omfattat, utskottet ej

Ang. åtgärder
i fråga om
riksbyggnaderna
på
Helgeandsholmen.

Ang. revisionsberättelsen
m. m.

Ang. ansvarsfrihet
för riksgäldskontorets

styrelse.

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 15.

funnit anledning till erinran samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet
bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas ansvarsfrihet,
dels för den av riksdagens år 1922 församlade
revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret under
år 1921, dels ock för alla beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den
10 januari 1922 till och med den 9 januari innevarande år.

Stockholm den 6 mars 1923.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Lindley, Ohngren, Enhörning, Vindahl,
Malmberg, Carlsson och Bodin; . „ , .

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro, Eaclcluna,
Winkler, Lovin, Ryberg, Höglund och Janson i Kungsö-r.

A.-B. Hasse W. Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1923.