14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.
Utskottet.
Motionen.
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1923 kl. 5 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
tull å kokta räkor. (l:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 62, vilken hänvisats
till bevillningsutskottet, hava herrar Corneliusson och Olsson i Broberg
hemställt, »att riksdagen måtte besluta införandet i tulltaxan av en
tullsats å kokta räkor av 50 öre per kilogram, d. v. s. samma tullsats
som gäller i rubrik 168 av tulltaxan».
Enligt rubriken 66 i gällande tulltaxa äro räkor, kokta eller okokta,
fria från tull. Nämnda rubrik samt den i motionärernas hemställan
omnämnda rubriken 168 hava för närvarande följande lydelse:
ir , Kvantitet för rn n i
Varusiag tullberäkningen ri,llsats
Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor
och kräftor, okokta eller kokta; ävensom
musslor, ej särskilt nämnda ....................... — fria
Konserver — i hermetiskt tillslutna eller
lufttäta kärl förvarade, ätbara varor av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung —
kärlens vikt inberäknad:
kött av nötboskap eller får ..................... — —
andra slag: ej särskilt nämnda............... 1 kg. —.50
Anm. 1.................................................................
Anm. 2...................................................................
Till stöd för det föreliggande förslaget har anförts i huvudsak
följ ande:
Tulltaxe rubrik 66 -
168
Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.
15
Det svenska västkustfisket hade på grund av de under de senaste
åren rådande abnorma internationella valutaförhållandena och den till
följd därav skapade övermäktiga konkurrensen från fiskproducerande
länder med i förhållande till vårt land deprecierad valuta lidit avsevärt
avbräck och sett avsättningsmöjligheterna för sina produkter å såväl
den utländska som den inhemska marknaden minskas i hög grad. Därför
vore det skäligt, att nämnda fiske genom statsmakternas försorg
bereddes det skydd för avsättning å den inhemska marknaden, som dess
nationella betydelse krävde. Till de grenar av västkustfisket, som blivit
lidande, hörde räkfisket.
Vid Sveriges kuster fiskas två slags räkor, nämligen nordhavsräka
och strandräka. Motionen avser uppenbarligen fisket efter nordhavsräka,
vilket i Sverige idkas i betydligt större utsträckning än fisket
efter strandräka. Enligt senast tillgängliga siffror, nämligen för år 1921,
utgjorde sålunda strandräkorna blott en ringa del av hela räkfångsten.
Nordhavsräka fiskas uteslutande inom Göteborgs och Bohus län.
Då motionärerna framställt sitt förslag såsom ägnat att bliva till
lijälp för den svenska fiskerinäringen och särskilt för västkustfisket,
synas de hava förbisett, att det senare till icke oväsentlig del är hänvisat
till export på Norge. Så är förhållandet särskilt med makrillfisket.
Efterföljande sammanställning utvisar närmare betydelsen av fisket efter
räka och makrill samt omfattningen av importen och exporten av
dessa varor.
Fångstmängd och fångstvärde.
1919 |
1920 |
1921 |
|
Fisket efter nordhavsräka ................. (Uteslutande Göteborgs och Bohus län) |
1 kg. 73,667 |
96,725 183,920 |
113,857 173,204 |
Makrillfisket Hela riket............................................ |
1 kg. 7,277,980 |
7,117,952 2,344,326 |
5,146,000 1,859,800 |
Härav Göteborgs och Bohus län ........... |
) kg. 7,233,848 |
7,060,624 2,302,041 |
5,062,000 1,815,400 |
Utskottets
yttrande.
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.
Import och export.
1919 |
1920 |
1921 |
1922 |
|||||
import j |
export |
import |
export |
import |
export |
import |
export |
|
Räkor o■ andra kräft-djur än hummer och Hela riket ............ |
110,567 200,185 |
0 0 |
142,700 279,942 |
984 1,180 |
151,376 232,701 |
5,231 5,407 |
107,182 _2 |
5,094 |
Från eller till Norge ^8- |
110,470 199,905 |
0 0 |
142,467 279,511 |
380 456 |
150,961 232,409 |
100 78 |
106,941 _8 |
0 _2 |
Färsk makrill Hela riket ............| |
329,541 217,588 |
1,912,642 1.185,251 |
432,317 231,584 |
1,330,459 755,108 |
551,284 237,863 |
1,044,054 493,988 |
_2 _2 |
1,109,386 |
Från eller till Norge| |
169 150 |
1,402.839 908,655 |
13,542 7,866 |
1,116,977 662,482 |
6,198 8,374 |
673,646 355,465 |
_2 _2 |
603,558 |
1 Åtminstone importsiffrorna vid denna rubrik torde, enligt till utskottet lämnad uppgift,
under ifrågavarande år hänföra sig så gott som uteslutande till räkor. 2 Uppgifter saknas.
Av sammanställningen framgår, att makrillfisket för våra västkustfiskare
är långt betydelsefullare än fisket efter nordhavsräka ävensom
att av makrillfångsten en avsevärd del exporteras till Norge. Fångstvärdet
för Göteborgs och Bohus län av fisket efter nordhavsräka utgjorde
exempelvis åren 1920 och 1921 omkring respektive 8 och 10 procent
av fångstvärdet av makrillfisket i samma län. Värdet av exporten av
färsk makrill till Norge överstiger jämväl avsevärt värdet av importen
därifrån utav räkor.
För det svenska västkustfisket i dess helhet torde fördelarna av
det fria varuutbytet med utlandet på ifrågavarande område vara av vida
större betydelse än det gagn, som ett bifall till motionen möjligen skulle
kunna medföra för en begränsad del av västkustens fiskerinäring.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 62 av herrar Corneliusson
och Olsson i Broberg, om tull å kokta räkor,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 februari 1923.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson, Wigforss, Rune, Björnsson,
Pers, Bärg i Katrineholm, Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Henrikson,
Carlsson i Ystad, Heyman, Ericson i Oberga, Johan Bergman, Bengtsson i Kullen, Lövgren
i Nyborg, Jönsson i Fridhill och Olsson i Golvvasta.
STOCKHOLM, 1SAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.