Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
1
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1923 kl. 10 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1923—1924, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för
budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924 vid tillämpning av gällande eller
vid innevarande riksdag fastställda grunder.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
I skrivelse den 9 december 1922 med inkomstberäkning för tiden
1 juli 1923—30 juni 1924 har riksräkenskapsverket beräknat inkomstoch
förmögenhetsskatten till 106.2 miljoner kronor, därav 6.6 miljoner
B-skatt å aktiebolag m. fl. Såväl vid denna som vid nedan omförmälda
beräkningar har inkomst- och förmögenhetsskatten beräknats
utgå efter samma procenttal å grundbeloppen som för åren 1921 och
1922 eller 175.
I skrivelse den 29 december 1922 har sedermera riksräkenskapsverket
meddelat, att, sedan förenämnda beräkning verkställdes, beträffande
inkomst- och förmögenhetsskatten vissa sifferuppgifter, som övade
inflytande på titelns beräkning, kommit till ämbetsverkets kännedom
och att i anledning härav omräkning företagits. I sistnämnda skrivelse
har riksräkenskapsverket erinrat, att inkomst- och förmögenhetsskatten
till huvudsaklig del inflyter under månaderna november och december
och att skatten därför i riksstaten för första halvåret 1923 endast kunnat
uppföras med ett mindre, mot väntad uppbörd av restförda skatter svarande
belopp, ävensom att i riksstaten för år 1922 skatten upptagits
sålunda:
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 käft. (Nr 47.)
Riksräken
skapsverket.
i
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Skatt å inkomst och förmögenhet ............ kronor 178,000,000
B-skatt å aktiebolag m. fl......................... » 7,000,000
Summa kronor 185,000,000.
Enligt från statistiska centralbyrån erhållna preliminära uppgifter svarade
häremot, enligt vad riksräkenskapsverket vidare i samma skrivelse meddelat, följande
faktiskt debiterade belopp:
För enskilda ............................ kronor 131,706,798
A-skatt av bolag ...................•___» 45,677,719 177,384,517
B-skatt av bolag ................................................... 11,444,659
Summa kronor 188,829,176.
I den nu ifrågavarande skrivelsen liar riksräkenskapsverket härefter
med ledning av olika sifferuppgifter beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten
under de senaste åren beräknat, att den år 1923 debiterade
skatten skulle uppgå till i efterföljande sammanställning angivna
belopp.
Skatt å inkomst och förmögenhet
Av enskilda............................... kronor 105,000,000
Bolags A-skatt ....................... » 22,000,000 127,000,000
B-skatt å aktiebolag m. fl............................ kronor_7,000,000
Summa kronor 134,000,000
I anslutning härtill har riksräkenskapsverket vidare anfört följande:
»Enligt erfarenheten från föregående år torde av den under år 1923 debiterade
skatten 11 procent få antagas vid årets slut bliva uppförda på restlängd. Budgetåret
sträcker sig emellertid ända till slutet av juni månad 1924, och det synes icke
oantagligt, att ej oväsentliga belopp under denna tid komma att inflyta. Riksräkenskapsverket
har trott sig kunna utgå från, att vid budgetårets slut högst 5
procent komme att kvarstå å restlängd. Nettobeloppen skulle då bliva
Skatt å inkomst och förmögenhet................ kronor 120,600,000
B-skatt å aktiebolag m. fl............................ »_6,600,000
Summa kronor 127,200,000
Denna beräkning torde vara tillräckligt försiktig för att kunna anses innebära
hänsyn även till eventuellt blivande restitutioner. Utan vidare avdrag torde därför
denna titel kunna med ovan angivna belopp uppföras i riksstaten för 1923—1924.»
Riksräkenskapsverkets ifrågavarande skrivelser den 9 och 29 december
1922 — den förra dock med uteslutande av vissa delar, varom
här ovan varit fråga och vilka ersättas av den senare skrivelsen — återfinnas
i bilagan till 1923 års statsverksproposition: Inkomsterna.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 3
Enligt vid årets statsverksproposition fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden den 8 januari 1923 (nyssnämnda bilaga)
meddelade förutvarande chefen för finansdepartementet vid framläggandet
av förslag till beräkning av statens inkomster för tiden 1 juli
1923—30 juni 1924 att, med hänsyn till att riksräkenskapsverket i sin
skrivelse den 9 december 1922 beräknat inkomst- och förmögenhetsskatten
till 106.2 miljoner kronor under det att vid preliminära beräkningar,
som tidigare utförts inom finansdepartementet, räknats med en
inkomstskattesiffra av upp till 150 miljoner kronor, riksräkenskapsverkets
i nyssnämnda skrivelse framlagda kalkyler underkastats eu särskilt
ingående granskning, varvid omedelbart visat sig, att på ett par
väsentliga punkter verkets beräkningar icke kunde godtagas. På grund
härav hade inom finansdepartementet utförts en självständig beräkning
av inkomsttiteln.
Rörande sistnämnda utredning, vilken såsom bilaga I bifogats
förenämnda protokollsutdrag, samt i fråga om departementschefens egen
uppfattning beträffande den ifrågavarande inkomsttitelns beräkning anförde
departementschefen enligt sagda protokollsutdrag följande:
»Vid undersökningen har till att börja med utförts en kalkyl,
grundad på bevillningstaxeringens motsvarande siffror, över 1922 års
inkomst- och förmögenhetsskatts fördelning på olika skattekällor ävensom
beträffande avdrag av olika slag. Med ledning av dessa siffror hava
gjorts vissa antaganden angående inkomstförändringarna under år 1922
i förhållande till år 1921. De viktigaste av dessa äro följande.
I fråga om inkomst av jordbruksfastighet har förutsatts någon
nedgång, i vissa delar av landet dock motvägd av ökade skogsbruksinkomster.
Den genomsnittliga sänkningen av inkomsten har uppskattats
till 10 procent. Beträffande inkomst av annan fastighet har någon
nämnvärd minskning ej beräknats.
Inkomsten av kapital har nedsatts med 40 procent å utdelning av
aktier och 20 procent å annan kapitalinkomst.
Inkomst av arbetsanställning — vilken i förevarande sammanhangär
av största betydelsen — har med stöd av under hand erhållna uppgifter
från socialstyrelsen ansetts böra sänkas avsevärt eller med 20
procent.
Beträffande inkomst av rörelse har endast en mindre sänkning
förutsatts, nämligen med 5 procent för enskilda skattskyldiga och 10
procent för aktiebolag m. fl.
Den sammanlagda uppskattade inkomsten har på så sätt beräknats
Chefen för
finansdepartementet.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
till 4,662 miljoner kronor för enskilda och 476 miljoner kronor för
aktiebolag m. fl.
Härjämte bör emellertid för enskilda skattskyldiga medräknas en
sextiondedel av förmögenheten. Med tillämpning av eu utav inkomstskattesakkunniga
nyligen gjord beräkning har förmögenheten vid 1922
års slut uppskattats till 15 miljarder kronor, vilket i förhållande till
1921 års motsvarande siffra innebär en höjning av 1.5 miljarder kronor,
beroende på höjda taxeringsvärden å fastigheter.
Emellertid böra de sålunda erhållna inkomstbeloppen minskas med
dels s. k. allmänna avdrag (för gäld, kommunalutskylder m. m.) dels
ock orts- och familjeavdrag för enskilda skattskyldiga. Beträffande de
sistnämnda avdragen är att märka den väsentliga sänkning av de provisoriskt
förhöjda ortsavdragen, som genomfördes vid 1922 års riksdag.
På grund av kalkyler beträffande avdragen, för vilka det bleve
för vidlyftigt att här redogöra, hava de beskattningsbara beloppen beräknats
utgöra för enskilda 1,619 miljoner kronor och för aktiebolag
m. fl. 371 miljoner kronor.
Medelskatteprocenten har år 1922 utgjort för enskilda 6.4 8 och
för bolag 11.19. Därvid har uttagits 175 procent av skattens grundbelopp.
Under förutsättning att samma procenttal av grundbeloppet
uttages även år 1923, har på grund av inkomstsänkningen nu räknats
med en nedgång av medelskatteprocenten till 6 respektive 10, varav
skulle följa en skattesumma för enskilda av 97 miljoner kronor och
för aktiebolag m. fl. av 37 miljoner kronor eller tillsammans 134 miljoner
kronor.
De beräkningar, för vilka nu redogjorts, hava icke avsett den
s. k. B-skatten för aktiebolag m. fl., vilken år 1922 givit 11.4 miljoner
kronor. B-skatten har nu uppskattats till 6 miljoner kronor.
Å det sammanlagda inkomst- och förmögenhetsskattebeloppet, 140
miljoner kronor, har ansetts böra beräknas dels ett restantieavdrag av
5 procent eller 7 miljoner kronor, dels ock ett avdrag för restitutioner
av 3 miljoner kronor.
Inkomsttiteln skulle fördenskull upptagas till 130 miljoner kronor,
därav 6 miljoner kronor B-skatt.
Mot den sålunda gjorda beräkningen har jag ej funnit anledning
till erinran. Efter min uppfattning är densamma verkställd med nödig
försiktighet. Ett visst stöd för beräkningens tillförlitlighet har jag
funnit i den omräkning av inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning,
som riksräkenskapsverket framlagt i skrivelse den 29 december
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
1922 och som slutar å eu summa av 127.2 miljoner kronor. Därvid
har jag beaktat, att vid den av riksräkenskapsverket antagna fördelningen
av det taxerade beloppet på aktiebolag in. fl. och enskilda ett
enligt min uppfattning alltför lågt belopp ansetts falla på aktiebolagen,
något som väsentligt påverkat skattens beräknade slutsiffra i sänkande
riktning.
Då jag nu icke kan ifrågasätta någon sänkning av det senast fastställda
procenttalet å grundbeloppet, tillstyrker jag alltså, att inkomstoch
förmögenhetsskatten i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptages
med 130 miljoner kronor, varav 6 miljoner kronor B-skatt å
aktiebolag m. fl.»
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. statsverk*-Maj:t dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhets- Pr°p°sit''on*nskatt
för år 1923 skall utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels
ock upptagit ifrågavarande inkomsttitel i det i statsverkspropositionen
intagna förslaget till riksstat på följande sätt
a. Skatt å inkomst och förmögenhet... kronor 124,000,000
(i. B-skatt å aktiebolag m. fl............... » 6,000,000 130,000,000
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1922 och utskottet.
första kvartalet 1923 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket
erhållit följande uppgifter:
1922 l:sta kvart. 1923
a. Skatt å inkomst och förmögenhet.
Influtet .......................................... kronor 172,242,117: 22 3,757,658: 15
Utgifter för inkomsttiteln......... » 3,195,835: 4 8 10,145: 6 7
Behållen inkomst..................... |
... kronor 169,046,281: 74 |
3,747,512: 48 |
f). B-skatt å aktiebolag m. fl. |
||
Influtet ...................................... |
... kronor 11,457,709: 22 |
36,385: 84 |
Utgifter för inkomsttiteln..... |
» 129,170: so |
0: 00 |
Behållen inkomst .................... |
... kronor 11,328,538: 7 2 |
36,385: 84 |
Den av förutvarande chefen för finansdepartementet gjorda beräkning,
enligt vilken inkomst- och förmögenhetsskatten, under förutsättning
att densamma uttages med 175 procent av skattens grund
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
belopp, antagits giva 130 miljoner kronor, har icke föranlett någon
erinran från bevillningsutskottets sida.
Yad bevillningsutskottet här nedan i fråga om övriga bevillningar
föreslår avviker från de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna
i följande hänseenden. Till en början upptager utskottet såsom ny
inkomsttitel särskild maltskatt med 1 miljon kronor; och vidare ifrågasätter
utskottet dels höjning av tullmedlen med 3 och av postmedlen
med 2 miljoner kronor samt dels sänkning beträffande stämpelmedlen
med 2 miljoner kronor, tobaksskatten och den särskilda tobaksskatten
vardera med 1 miljon kronor samt omsättnings- och utskänkningsskatten
med 300,000 kronor. Vid bifall härtill kommer bevillningarnas
slutsumma att med 1.7 miljoner kronor överskrida motsvarande slutsumma
i statsverkspropositionen. Sistnämnda summa utgör även, enligt
vad statsutskottet meddelat beträffande budgetställningen, i runt tal det
belopp, varmed slutsumman av sådana av riksdagen beslutade utgifter,
vilka skola täckas av andra statsinkomster än lånemedel, överstiger
vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen i sådant hänseende föreslagit,
Vid nu angivna förhållanden saknar bevillningsutskottet anledning
att föreslå vare sig någon höjning eller någon sänkning av det procenttal
av inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp, nämligen 175,
efter vilket Kungl. Maj:t föreslagit att denna skatt skall utgå,
1 anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och
förmögenhetsskatt för år 1923 skall utgå med 175
procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp; samt
B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1923—1924 beräknas på följande sätt:
Inkomst- och förmögenhetsskatt:
«. Skatt å inkomst och
förmögenhet...... kr. 124,000,000
B-skattå aktiebolag
m. fl................... » 6,000,000 kr. 130,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
7
2:o.
Bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Riksräkenskapsverket har i sin förenämnda skrivelse den 9 december
1922 anfört, att denna bevillning, vilken i riksstaten för år 1922 var
upptagen till 4,600,000 kronor, enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande
till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter i taxeringslängderna
för år 1922 debiterats med 3,580,465 kronor. Och har riksräkenskapsverket
föreslagit, att denna skatt i riksstaten för budgetåret
1923—1924 måtte upptagas till 3,000,000 kronor, till vilket belopp i
sådant fäll även det under sjunde huvudtiteln anvisade extra anslaget
»Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting» borde
upptagas.
I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel i Kungl. Maj:ts
förslag till riksstat upptagits till 3,000,000 kronor.
Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel
för år 1922 och första kvartalet 1923 erhållit följande uppgifter:
1922 lista kvart. 1923
Influtet .................................. kronor 4,098,796: 13 149,001: 39
Utgifter för inkomsttiteln... » 130,791: 6 9 13,252: 96
Behållen inkomst kronor 3,968,004: 44 135,748: 43
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att bevillning av fast egendom samt av inkomst
måtte för budgetåret 1923—1924
beräknas till ......................................... kronor 3,000,000.
Hiksräkenskapsverket.
Statsverks
propositionen.
Utskottet,
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Eiksräken- Riksräkenskapsverket har härom i skrivelsen den 9 december 1922
skapsverket. anfört;
»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen
den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter samt
för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även föras avgifter för rättighet
till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar. Den behållna inkomsten av dessa
avgifter har uppgått till
år 1918.................................................................... kronor 154,727
» 1919.................................................................. » 283,240
» 1920................................................................... » 392,534
» 1921.................................................................... » 374,526.
Å denna inkomsttitel, vilken i riksstaten för första halvåret 1923 upptagits
till 150,000 kronor, hade vid november månads utgång innevarande år influtit 326,650
kronor. Inkomstbeloppet för december 1921 utgjorde 18,704 kronor. För hela innevarande
år torde kunna beräknas en uppbörd av omkring 350,000 kronor, och då väl icke
någon anledning föreligger att beräkna en lägre siffra för budgetåret 1923—1924,
har riksräkenskapsverket infört sistnämnda belopp i tab. A.1»
Statsverks- Med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 350,000 kronor,
propositionen. }iar ^enna inkomsttitel också ingått i förevarande förslag till riksstat.
utskottet. Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att
denna inkomsttitel för år 1922 och första kvartalet 1923 utvisar följande
ställning:
1922 lista kvart. 1923.
Influtet ..................................... kronor 373,670:08 122,125:15
Utgifter för inkomsttiteln...... » 118: 98_270: 20
Behållen inkomst kronor 373,551: 10 121,854: 9 5
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner
■ och rättigheter måtte för budgetåret 1923—1924 beräknas
till.................................................. kronor 350,000.
1 Tab. A innefattar riksräkenskapsverkets till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till inkomstberäkning
för budgetåret 1921)—1924.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
9
4:o.
Stämpelmedlen.
Härom har riksräkenskapsverket i skrivelsen den 9 december 1922
an fort:
»Stämpelmedel, bevillning, hava, i den män de till statsverket inlevererats,
utgjort:
år 1918 ............................................................ kronor 74,026,999
» 1919 ............................................................ » 66,900,369
» 1920 ........................................................... » 60,143,222
» 1921 ............................................................ » 54,934,371.
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de stämplar,
som använts till nedannämnda handlingar, har detta belopp under åren 1918—1921
utgjort:
1918 |
1919 |
1920 |
1921 |
|
Handlingar till lagfartsprotokollet ............... |
16,545,033 |
13,492,965 |
15,362,319 |
11,215,152 |
Handlingar till intecknings- och tomträttsproto- |
||||
kollen ...................................................... |
1,483,696 |
2,132,093 |
2,420,490 |
3,321,085 |
Handlingar till äktenskapsförordsprotokoll ______ Handlingar till bouppteckningsprotokoll: |
10,000 |
10,125 |
8,845 |
10,420 |
Bouppteckningar ....................................... |
11,939,850 |
16,767,160 |
15,706,967 |
16,736,364 |
Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid |
||||
bouppteckningens stämpelbeläggning ......... |
1,673 |
210 |
2,512 |
5,785 |
Morgongåvobrev ...................................... Avhandlingar om lösöreköp ....................... |
— |
535 |
209 |
_ |
14,827 |
28,252 |
37,015 |
75,841 |
|
Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om |
||||
gåva......................................................... |
2.854,591 |
4,786,082 |
1,223.305 |
895,687 |
Summa |
32,849,670 |
37,217,422 |
34,761,662 |
32,260,334 |
Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november 1914
nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till dessa skatter
äro av de i förestående statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna för
bouppteckningar och testamenten samt deklarationerna om gåva, även de i beloppen
för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet’ ingående stämpelavgifterna för gåvobrev
och fideikomissbrev rörande fast egendom. Sammanlagt hava ifrågavarande
skatter belöpt sig till:
år 1917 ............................................................ kronor 12,969,997
» 1918 ............................................................ » 15,208,955
» 1919 .......................................................... » 21,728,394
» 1920 ........................................................... » 17,056,152
» 1921 ............................................................ > 17,946,906.
Vid bedömandet av dessa siffror bör erinras, att från och med den 1 januari
1918 skattetariffen blivit ändrad genom nådiga förordningen den 19 juni 1917 (Svensk
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 käft. (Nr 47.) 2
R iksräkenskapaverket.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
författningssamling nr 325). Vid framläggande av förslag härom ansåg föredragande
departementschefen åtskilliga skäl tala för, att en ökning av arvsskattens avkastning
kunde vara att förvänta såsom i hög grad sannolik. Så torde man med fullt skäl
kunna antaga för visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång och därigenom
uppkommen höjning av värdet å alla andra tillgångar behållningarna i bouppteckningarna
komme att förete en avsevärd stegring redan på denna grund. Men även
av andra orsaker borde man kunna beräkna en höjning av bouppteckningssummorna.
De på många områden gynnsamma konjunkturerna för handel och industri samt
även för jordbruket hade bidragit till skapandet av nya och ökning av redan befintliga
förmögenheter, och denna förmögenhetstillväxt torde, enligt vad erfarenheten
syntes bestyrka, hava orsakat en förskjutning med avseende å förmögenheternas
fördelning i sådan riktning, att de större förmögenheterna ökats till antalet
och även till sitt belopp. Då nu den föreslagna höjningen av arvsskatten
vore avsedd att träffa de större förmögenheterna, syntes det naturligt, att den inträdda
förmögenhetstillväxten i förening med skatteförhöjningen skulle leda till en
vida större årlig avkastning av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas. Huru stor
denna ökning kunde förväntas bliva, kunde naturligtvis icke exakt angivas. Många
tecken, särskilt den erfarenhet, som vunnits genom den senaste tidens taxeringsresultat,
tydde dock på att densamma bleve betydande. För sin del ansåg departementschefen,
att förmögenhetstillväxten och den föreslagna skatteförhöjningen borde
kunna tillsammans åstadkomma en höjning av arvsskattens för år 1918 till 6,000,000
kronor beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller sålunda med minst
1,500,000 kronor.
Sedermera har skattetariffen ånyo ändrats genom nådiga förordningen den
16 juli 1919 (Svensk författningssamling nr 422). Genom denna förordning, som
trädde i kraft den 1 januari 1920, hava de för skattens beräknande uppgjorda
tarifferna i medeltal höjts med 25 procent. I riksstaten för år 1920 beräknades med
hänsyn till denna höjning inkomsten av arvs- och gåvoskatten till 15,000,000 kronor.
Vid sina inkomstberäkningar för åren 1921 och 1922 ansåg statskontoret,
att på grund av redan då nedgående konjunkturer beräkningen av nu ifrågavarande
skatt måste sänkas, för år 1921 till 13,000,000 och för år 1922 till 10,000,000
kronor. Då samma skäl till försiktighet nu göra sig gällande med ökad styrka,
torde man för budgetåret 1923—1924 knappt kunna göra sig räkning på större
skattebelopp än 8,000,000 kronor eller dubbla det av riksräkenskapsverket för första
halvåret 1923 beräknade beloppet.
Genom nådiga förordningen den 15 juni 1922 (nr 317) genomfördes vissa
höjningar i stämpelförordningens av den 19 november 1914 (nr 383) tariffer. Genom
förverkligandet av det förslag, som låg till grund för förstnämnda nådiga förordning
(prop. nr 224) beräknades av chefen för finansdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet
över finansärenden den 7 januari 1922 statsverket skola tillföras 2
miljoner kronor årligen. Förslaget bifölls av riksdagen med vissa ändringar, av
vilka emellertid endast den, som innefattar avslag å den av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna höjningen av stämpelskatterna vid den i 3 § förekommande rubriken
''protokoll, annat’ torde vara av betydelse för stämpeluppbörden. Med hänsyn till
ej mindre berörda ändring än även siffrorna för stämpelinkomsterna under årets
fyra första månader nedsatte riksdagen det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet
för ifrågavarande inkomsttitel med 3 miljoner kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 11
I skrivelse den 24 oktober innevarande år anför generalpoststyrelsen efter
att hava framhållit vanskligheten av att så långt i förväg, som bär är fallet, framlägga
några kalkyler beträffande stämpeluppbörden, att de under år 1921 till statskassan
från postverket inlevererade stämpelmedel hava belöpt sig till i runt tal
54,739,000 kronor. För år 1922 äro stämpelmedelsintäkterna i riksstaten upptagna
till 54 miljoner kronor och för första halvåret 1923 till 22 miljoner kronor. Uti
en till finansdepartementet den 14 augusti 1922 på anmodan lämnad uppgift har
generalpoststyrelsen beräknat de statskassan tillgodokommande stämpelmedlen för
år 1922 till 48 miljoner kronor.
De från generalpoststyrelsen månad för månad till statskassan inlevererade
stämpelmedlen under år 1921 samt intill utgången av november månad år 1922
framgå närmare av nedanstående tablå, vari endast avrundade belopp förekomma.
M 8, n a d |
År 1921 |
År 1922 |
|||
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Uppbörd |
Ökning (+) |
|
Januari .............................. |
5.19 |
3.9 4 |
|||
Februari ........................... |
6.68 |
4.6 9 |
|||
Mars ................................. |
6.ot |
16.91 |
2.17 |
10.80 |
— 36.1 |
April ................................. |
5.05 |
4.28 |
|||
Maj ................................. |
5.68 |
6.13 |
|||
Juni ................................. |
4.3 7 |
15.10 |
4.03 |
14.44 |
— 4.4 |
Juli ................................. |
3.19 |
3.57 |
|||
Augusti.............................. |
4.75 |
4.41 |
|||
September ........................ |
2.44 |
10.38 |
2.51 |
10.49 |
+ 1-1 |
Oktober.............................. |
2.81 |
3.14 |
|||
November.......................... |
5.83 |
4.20 |
|||
December........................... |
3.71 |
12.3 5 |
— |
7.84 |
|
Summa |
54.74 |
för 11 månader |
43.0 7 |
Generalpoststyrelsen har ifrågasatt att man för tiden 1 juli 1923—30 juni
1924 skulle kunna kalkylera med samma stämpelinkomst som för år 1922. Med
hänsyn emellertid till oberäkneligheten av de faktorer, som äro väsentligt bestämmande
för stämpelinkomstema, har styrelsen dock ansett försiktigheten bjuda att
nu räkna med något lägre belopp och framhåller, att om man antager att stämpelmedelsintäkterna
under budgetåret 1923—1924 skulle bliva proportionsvis ungefär
lika stora som de under första halvåret 1923 beräknade, skulle man enligt generalpoststyrelsens
mening för nämnda budgetår kunna upptaga en stämpeluppbörd av
44 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket anser sig kunna föreslå ett något högre belopp. Dels
har man alltid att vänta en viss, om än mindre uppbörd genom länsstyrelserna.
Dels tyda siffrorna i förestående tabell på att en viss stegring i förhållande till
motsvarande siffror 1921 inträffat ungefär vid mitten av innevarande år, och om
man än icke därav vågar draga den slutsatsen, att för tiden 1 juli 1923—30 juni
1924 kan emotses samma eller högre belopp än för år 1921 — eller i det närmaste
55,000,000 kronor — torde man dock med hänsyn till den större livaktighet, som
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Departements■
chefen.
Statsverks
propositionen.
Trop. nr 50.
Prop. nr 199.
JJtskottet.
måste inträda vid en återhämtning i det allmänna finansiella läget, kunna räkna
med ett belopp som åtminstone med 2,000,000 kronor överstiger det, varmed generalpoststyrelsen
kalkylerat för innevarande år eller 50,000,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har i sin förslagstabell uppfört sistnämnda belopp.»
Till statsrådsprotokollet den 8 januari 1923 har dåvarande chefen
för finansdepartementet rörande ifrågavarande inkomsttitel anfört följande:
»Stämpelmedlen hava av riksräkenskapsverket beräknats till 50 miljoner
kronor, medan generalpoststyrelsen ansett försiktigheten bjuda att
stanna vid 44 miljoner kronor. Sistnämnda belopp utgör det dubbla
i förhållande till vad som beräknats å halvårsstaten.
För år 1922, då stämpelmedlen å riksstaten upptagits till 54 miljoner
kronor, torde hava influtit inemot 48 miljoner kronor. Då de
förbättrade konjunkturer, varmed man under budgetåret 1923—1924
enligt min uppfattning bör räkna, torde få antagas medföra en ej obetydlig
höjning av stämpelinkomsterna, synes mig riksräkenskapsverkets
siffra, 50 miljoner kronor, snarare vara för låg än för hög. Jag ifrågasätter
emellertid ingen ändring i verkets förslag.»
Stämpelmedlen äro följaktligen i statsverkspropositionen upptagna
med 50,000,000 kronor.
Genom en den 26 januari 1923 dagtecknad proposition, nr 50,
har Kungl. Maj:t föreslagit förlängd giltighet för de nu gällande förhöjda
stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper. På hemställan
av bevillningsutskottet (betänkande nr 8) har detta förslag av riksdagen
numera bifallits.
Genom en den 16 mars 1923 dagtecknad proposition, nr 199, har
Kungl. Maj:t framlagt förslag till förordning om utgörande av en särskild
stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av
pärlor med flera lyxvaror. Förslaget avsåg att''åt den nuvarande förordningen
i ämnet, vilken gäller till utgången av år 1923, giva förlängd
giltighet till utgången av år 1924, dock med ändring av sättet
för stämpelavgiftens utgörande. På hemställan av bevillningsutskottet
(betänkande nr 33) har riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts sistnämnda
proposition.
Enligt vad utskottet inhämtat hava stämpelmedlen tillfört statsverket
en behållen inkomst av 47,698,064 kronor 63 öre år 1922,
10,519,061 kronor 73 öre första kvartalet 1923 och 4,072,516 kronor
15 öre under april månad 1923.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
13
Då förutvarande chefen för finansdepartementet ansett stämpelmedlen
kunna för instundande budgetår upptagas till 50 miljoner kronor,
har departementschefen utgått från den uppfattning om förbättring av
konjunkturerna, som departementschefen lagt till grund för inkomstberäkningen
i det hela. Bevillningsutskottet, som även ansett sig kunna
räkna med en uppåtgående tendens, har emellertid, då de nyss meddelade
siffrorna för de fyra första månaderna innevarande år nära överensstämma
med motsvarande siffror för år 1922 (se sid. 11), ansett försiktigheten
bjuda, att ifrågavarande inkomsttitel icke upptages till väsentligt högre
belopp än det som i behållen inkomst influtit å titeln år 1922.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1923 —
1924 beräknas till ............................ kronor 48,000,000.
5:o.
Lastpenningarna.
I fråga om denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i skrivelsen
den 9 december 1922 anfört följande:
»Lastpenningar, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av
år 1918............................................ kronor 450,180
» 1919............................................ » 579,388
» 1920............................................ » 864,435
» 1921............................................ » 585,511.
Den redan år 1920 av generaltullstyrelsen väckta och av kommerskollegium
och statskontoret omfattade tanken att lastpenningarna borde i samband med en
eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen avskaffas har sedermera befunnit sig
under utredning, därvid man avsett att undersöka möjligheten och lämpligheten av
en ändring av nuvarande system för beräknandet och uppbörden av allmänna sjöfartsavgifter
med undantag av lotsavgifter. Då, enligt vad riksräkenskapsverket
inhämtat, nämnda utredning ännu icke så fortskridit, att man kan vänta lastpenningarnas
borttagande under det budgetår, som nu är i fråga, och då dessutom Eders
Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 24 nästlidne november förordnat att sjöfartsavgiftssakkunnigas
utredningsarbete skall från och med den 1 januari 1923 vila,
har ämbetsverket upptagit inkomsttiteln ''lastpenningar’ jämväl i nu föreliggande
förslag.
Enligt nådiga förordningen den 19 maj 1922, nr 208, vilken trädde i kraft
den 1 juli 1922 och gäller till och med den 30 juni 1924, är numera befrielse i
vissa fall från erläggande av lastpenningar medgiven. Vid framläggande av förslag
Riksräken
skapsverket.
Statsverks
propositionen.
XJtskottet.
Biksräken
skapsverket.
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
till nämnda förordning framhöll emellertid föredragande departementschefen, att
enligt hans mening den jämförelsevis obetydliga minskning i den totala uppbörden
av lastpenningar, som skulle föranledas av de förordade avgiftslindringarna, icke
vore av beskaffenhet att höra påverka beräkningarna för första halvåret 1923
rörande avkastningen av ifrågavarande inkomsttitel. Ej heller vid beräkningarna
för tiden 1 juli 1923 30 juni 1924 lärer, enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat,
hänsyn till de medgivna lindringarna behöva tagas. I riksstaten för år 1922 äro
lastpenningama beräknade till 500,000 kronor. Emellertid hava inkomsterna å
titeln redan vid utgången av oktober månad innevarande år belöpt sig till 526,033
kronor, varjämte den debiterade inkomsten för sistlidne november uppgick till 41,257
kronor. Under december månad nästlidet år inflöto 52,901 kronor. Vid årets utgång
torde komma att å titeln förefinnas ett överskott av minst 100,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har därför ansett sig kunna upptaga densamma till 600,000
kronor.»
I statsverkspropositionen äro lastpenningarna uppförda med av
riksräkenskapsverket sålunda föreslaget belopp, 600,000 kronor.
Utskottet har inhämtat, att lastpenningarna tillfört statsverket eu
behållen inkomst av 599,780 kronor 81 öre år 1922, 143,948 kronor 73
öre första kvartalet 1923 och 41,458 kronor 39 öre under april månad
1923.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag får utskottet hemställa,
att lastpenningarna måtte för budgetåret 1923—
1924 beräknas till.................................... kronor 600,000.
6:0.
Tullmedlen.
Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin förenämnda
skrivelse den 9 december 1922 anfört följande:
»Tullmedel, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av
år 1918............................................................ kronor 36,479,355
» 1919............................................................ » 99,952,782
» 1920........................................................... > 144,674,952
> 1921............................................................ » 102,333,299.
I riksstaten för år 1922 äro dessa medel upptagna till ett belopp av 110,000,000
kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 15
100A Den .avse\ärda stegring av tulluppbörden, som inkomstsiffrorna för åren 1918
— 1920 angiva, bär, såsom synes, under år 1921 efterträtts av en betydande nedgäng.
tydligt är ock, att lågkonjunkturen och den stagnation i affärslivet, som
denna fort med sig, måste i fråga om denna del av statsmedelsuppbörden spela en
högst väsentlig roll. v
Den behållna inkomsten å tullmedlen uppgick under jannari—oktober innevarande
år till 85,771,392 kronor. Och det för november månad debiterade beloppet
y.ar Z1''694''561 kronor. För december månad sistlidet år belöpte sig tulluppbörden
till 11,078,798 kronor. Dessa siffror antyda, att den totala uppbörden innevarande
är kan beräknas komma att uppgå till åtminstone 108,000,000 kronor.
Emellertid har, enligt nådiga kungörelsen den 20 maj 1922, nr 203, från och
med den 22 maj 1922 en tullförhöjning å kaffe trätt i kraft, vilken beräknats under
ett är tillföra statskassan nya inkomster till ett sammanlagt belopp av 15,000,000
kronor. Med utgången av maj månad inträffade även den förändring, att de förordningar,
som reglerade glidtullarna å spannmål, upphörde att gälla, varefter de
tullsatser, som gällde före glidtullsystemets införande, åter trädde i kraft. Den
erfarenhet, som stått riksräkenskapsverket till buds i fråga om tulluppbörden efter
dessa förändringar, innefattas i följande sammandrag av hit inkomna kassarapporter:
Tulluppbörd
Brutto Bestitutioner Netto
Jun.i ............................ kronor 8,409,059 324,186 8,084,873
• uh.....:.......................... » 7,283,311 889,123 6,394,188
Augusti ........................ » 9,078,761 182,319 8,896,442
September.................... » 10,668,996 288,967 10,380,029
0ktober........................ » 11,093,527 479,230 10,614,297
Summa kronor 46,533,654 2,163,825 44,369,829
Om uppbörden under årets tolv månader kunde beräknas utfalla proportionellt
mot förhållandena under förestående fem månader, skulle man för helt år få
bruttouppbörd ................................................ kronor 111,680,770
institutioner .................................................... » 5,193,180
nettouppbörd................................................... » 106,487,590.
Det vill alltså synas som om den inträdda depressionen jämte glidtullarnas
avskaffande alldeles neutraliserat den av kaffetullförhöiningen väntade stegringen av
tulluppbörden på det hela.
Enligt en till riksräkenskapsverket den 8 november inkommen skrivelse anser
generaltullstyrelsen, att den debiterade (brutto-) uppbörden av tullmedel för innevarande
år torde kunna beräknas stiga till 108,000,000 kronor. Och under förutsättning
av normal import och oförändrade tullsatser beräknar styrelsen tulluppbörden
för budgetåret 1923—1924 till 110,000,000 kronor. Angående restitutioner
av tullmedel yttrar styrelsen, att dessa, som för år 1921 uppgingo till i runt tal
2,180,000 kronor och för innevarande år torde stiga till ett belopp av över 3,600,000
kronor, synas för budgetåret 1923—1924 kunna beräknas till minst samma belopp.
Slutligen må här meddelas följande tabell, utvisande den debiterade tulluppbörden
under de särskilda månaderna av innevarande och nästföregående år.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Departementschefen.
Statsverks
propositionen.
Månad |
1921 |
1922 |
Januari ..................... |
... 8,163,470.55 |
7,796,560.32 |
Februari ................. |
... 8,279,666.49 |
5,113,225.05 |
Mars ........................ |
.... 6,692,887.74 |
10,186,193.13 |
April ........................ |
.... 7,406,045.96 |
9,117,384.9 3 |
Maj............................ |
.... 8,131,348.05 |
8,985,160.n |
Juni ...................... |
8,255,318.50 |
8,548.326.95 |
Juli............................ |
.... 8,603,242.06 |
7,436,469.7 4 |
Augusti .................... |
.... 8,779,771.38 |
9,611,372.86 |
September................. |
.... 10,678,190.16 |
10,985,114.69 |
Oktober..................... |
8,795,004.14 |
11,209,310.44 |
November................ |
.... 9,810,947.98 |
11,694,560.56 |
December................. |
... 10,922,548.86 |
10,922,548.86 |
Summa kronor 104,518,441.87 111,606,227.64
Av denna tablå synes framgå, att en avsevärd stegring kan motses med den
började allmänna återhämtningen, och riksräkenskapsverket finner sig på grund
härav kunna föreslå, att tullmedlen upptagas i 1928—1924 års budget med 112,000,000
kronor därvid avdrag skett för restitutioner.»
Förutvarande chefen för finansdepartementet har rörande ifrågavarande
inkomsttitel anfört:
»Tullmedlen äro i riksräkenskapsverkets förslag upptagna till 112
miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har däremot beräknat beloppet till
106.4 miljoner kronor. På riksstaten för första halvåret 1923 äro tullmedlen
upptagna till 56 miljoner kronor.
För år 1922 hava enligt senast tillgängliga uppgifter tullarna
lämnat en inkomst av över 108 miljoner kronor, varav omkring 60
under det senare halvåret. Med antagande av fortfarande förbättrade
konjunkturer är jag för min del benägen anse, att den av riksräkenskapsverket
beräknade inkomsten för det nya budgetåret, 112 miljoner
kronor, kommer att överskridas. En höjning av inkomsttiteln till 114
miljoner kronor skulle innebära ej fullt samma ökning av tullinkomsten
i förhållande till 1922 års siffra, som denna i sin ordning innebär jämförd
med 1921 års tullinkomst. En dylik inkomstökning synes mig
vara ganska försiktigt beräknad. Jag anser mig därför kunna tillstyrka,
att tullmedlen i riksstatsförslaget uppföras med 114 miljoner
kronor.»
Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till
114,000,000 kronor. 1
1 Motsvarande siffra för december 1921
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
17
Enligt vad utskottet inhämtat har den behållna inkomsten å ifrågavarande
inkomsttitel utgjort: år 1922 108,714,123 kronor 31 öre samt
år 1923 under första kvartalet 28,783,025 kronor 4 öre och under april
månad 10,895,681 kronor 83 öre.
Den stegring i tullinkomsterna, som riksräkenskapsverket, med stöd
av månadssiffrorna för 1922 jämförda med motsvarande siffror för 1921,
ansett kunna motses och med vilken även fördragande departementschefen
räknat, har under innevarande års fyra första månader tydligt gjort sig
gällande. Medan den debiterade tullinkomsten under det första tertialet
år 1922 utgjorde, i avrundat tal, 32.2 miljoner kronor, utvisar nämligen
motsvarande tid innevarande år en behållen tullinkomst av, likaledes i avrundat
tal, 39.7 miljoner kronor. De sålunda numera tillgängliga siffrorna
för 1923 hava synts utskottet giva gott stöd åt en högre beräkning av
ifrågavarande inkomsttitel än den av Kungl. Maj:t föreslagna; och har
utskottet ansett sig kunna föreslå en höjning med 3 miljoner kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att tullmedlen måtte för budgetåret 1923—1924
beräknas till...................................... kronor 117,000,000.
7 ro.
Sockerskatten.
I skrivelsen den 9 december 1922 har riksräkenskapsverket angående
sockerskatten anfört följande:
»Sockerskatt, bevillning, är i riksstaterna för år 1922 och första halvåret 1923
upptagen till respektive 27,000,000 och 10,000,000 kronor.
Den behållna uppbörden å inkomsttiteln har utgjort:
år 1918 ........................................................... kronor 11,463,271
» 1919 ........................................................... » 17,536,165
» 1920 ............................................................ » .26,646,282
» 1921 ............................................................ » 25,113,690.
Under januari—november 1922 har förevarande inkomsttitel tillfört statsverket
sammanlagt 22,319,565 kronor. I sistnämnda belopp ingår emellertid icke
tullverkets hithörande uppbörd. För november månad detta år uppgick den hos
tullverket debiterade sockerskatten till 25,817 kronor. Då till statsverket under
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 höft. (Nr 47.) 3
Utikoltel.
Riksräken
skapsverket.
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
^8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
december månad sistlidet år i sockerskatt inflöto 2,240,885 kronor, torde med ledning
härav 1922 års uppbörd kunna beräknas uppgå till cirka 25,000,000 kronor.
I skrivelse den 25 sistlidne oktober yttrar kontrollstyrelsen beträffande sötikerskatten,
att för tiden 1 juli 1921—30 juni 1922 den debiterade skatten uppgick till
i runt tal 24,000,000 kronor. Enligt kontrollstyrelsens mening funnes icke någon
anledning antaga att, i jämförelse med nyssnämnda tidsperiod, någon ökning av
sockerskatten komme att inträffa under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924. Sockerskatten
torde därför, säger kontrollstyrelsen, kunna för sagda tid approximativt
beräknas till omkring 24,000,000 kronor.
Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra om att beträffande sistnämnda
belopp kontrollstyrelsen icke tagit hänsyn till skatten å det socker, som införes till
riket, vilken skatt uppbäres och redovisas av tullverket. Enligt från nämnda verk
erhållen uppgift belöper sig den debiterade sockerskatten för januari—november
1922 till 1,014,840 kronor. Genom nådiga förordningen den 19 maj innevarande år
(nr 210) angående beskattning av socker, vilken förordning trädde i kraft den 1
sistlidne augusti, har vidare sockerskatten undergått en förhöjning. Enligt en hos
kontrollstyrelsen gjord beräkning skulle, därest denna förhöjning hade trätt i kraft
redan år 1921, för tiden juli—november sagda år statsverket hava tillförts ytterligare
252,086 kronor. Om man utgår ifrån, att förhållandena under budgetåret
1923—1924 skola i förevarande avseende bliva likartade med ställningen under år
1921 och under förutsättning av någorlunda jämn uppbörd, skulle statsverket genom
sagda förhöjning ytterligare tillföras cirka 600,000 kronor årligen.
Under hänvisning till vad riksräkenskapsverket sålunda anfört hemställer
riksräkenskapsverket, att sockerskatten i riksstaten för budgetåret 1923 1924 måtte
upptagas till ett uppåt avrundat belopp av 26,000,000 kronor.»
I statsverkspropositionen är sockerskatten uppförd med av riksräkenskapsverket
sålunda föreslaget belopp, 26,000,000 kronor.
Den behållna inkomsten å ifrågavarande inkomsttitel har, enligt
vad utskottet inhämtat, utgjort under år 1922 24,718,447 kronor 40 öre
samt år 1923 under första kvartalet 7,033,592 kronor 78 öre och under
april månad 1,822,815 kronor 28 öre.
Utskottet får hemställa,
att sockerskatten måtte för budgetåret 1923—
1924 beräknas till............................. kronor 26,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
19
8:o.
Skatt å tobak.
Beträffande inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak Rikträktnhar
riksräkenskapsverket i sin skrivelse den 9 december 1922 anfört >kaPsverket‘
följande:
»Tobaksskatt, bevillning, är i rikstaten för första halvåret 1923 upptagen till
16,000,000 kronor. Under månaderna januari—november innevarande år bär å
denna titel influtit 32,607,683 kronor, fördelade på sätt följande tablå utvisar:
Månad |
Ordinarie skatt |
|||||||
Tobaksskatt |
Tobaksskatt |
Tobaksskatt |
Summa |
|||||
Januari .................................... Februari.................................... Mars ....................................... April ....................................... Maj.......................................... Juni.......................................... Juli.......................................... Augusti.................................... September................................. Oktober................................... November ................................. Summa inlevererade skattebelopp |
2,756,062 2,561,208 2,246,964 2,501,368 2,411,102 2,574,599 2,756,524 2,682,167 2,814,096 2,592,721 2,538,164 |
59 64 2 8 29 59 23 94 13 46 01 04 |
54,004 63,165 40,109 60,237 56,433 65,427 53,922 28,180 27,658 64,793 56,086 |
79 54 86 79 88 26 46 07 60 40 09 |
442,959 183,553 23,363 734,278 367,912 359,176 297,499 275,382 315,471 307,480 295,607 |
11 06 16 61 91 97 14 26 75 32 51 |
3,253,026 2,807,927 2,310,437 3,295,884 2,835,448 2,999,203 3,107,946 2,985,729 3,157,226 2,964,994 2,889,857 |
49 24 30 69 88 46 54 46 81 73 64 |
28,434,979 20 |
570,019 |
241 3,602,684 |
80 |
32,607,683|24 |
Enligt uppgift från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet torde man kunna
beräkna, att under december månad skall kunna inlevereras cirka resp. 2,550,000
kronor för försålda tobaksvaror av egen tillverkning, 50,000 kronor för försålda
tobaksvaror av egen import och 300,000 kronor för tobakshandlares import av
färdiga tobaksvaror eller tillsammans 2,900,000 kronor, så att totalskattebeloppet
för innevarande år skulle bliva respektive 30,984,979 kronor, 620,019 kronor och
3,902,685 kronor eller tillsammans 35,507,683 kronor.
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse den 27 sistlidna oktober
ansett sig kunna uppskatta den ordinarie tobaksskatten för budgetåret 1923—
1924 till 32,000,000 kronor, eller 3 1/2 miljon mindre än vad som nu beräknats inflyta
år 1922. Monopolet har i skrivelse den 1 dennes meddelat riksräkenskapsverket,
att man därvid utgått ifrån, att tobakskonsumenterna i stort sett skola
förmå inköpa samma kvantiteter tobaksvaror som i år, men räknat med, att tobaksvarornas
utförsäljningspris i vissa fall skola komma att nedgå, varigenom den ordinarie
skatten, som utgår med viss procent av försäljningsbeloppen, minskas.
Det vill emellertid synas riksräkenskapsverket som om de sålunda åberopade
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
omständigheterna icke skulle motivera en så stor försiktighet vid inkomsttitelns beräkning.
Redan den antydan, som göres därom att utförsäljningsprisen eventuellt
komma att sänkas, väcker betänkligheter. I en tid, då statens inkomsttillflöden
äro så knappa som för närvarande, vill det synas som om ett statsmonopols möjligheter
borde utnyttjas. Det är knappast sannolikt, att ett bibehållande av de nuvarande
utförsäljningsprisen å tobak skulle avsevärt tillbakahålla konsumtionen, i
varje händelse icke i den grad, att resultatet bleve en reduktion med hela 10
procent. Under förutsättning alltså, att icke en, som det vill synas riksräkenskapsverket
fullkomligt opåkallad, prisreduktion företages, hemställer ämbetsverket att
inkomsttiteln i 1923—1924 års budget upptages med 34,000,000 kronor.
Särskild skatt å tobak, bevillning, pålagd genom nådiga förordningen den 24
februari 1922 och i årets tilläggsstat beräknad till 8,000,000 kronor är i riksstaten
för första halvåret 1923 upptagen med 6,000,000 kronor och har under tiden april
—november innevarande år influtit med 6,774,494 kronor, fördelade på sätt nedanstående
tablå utvisar.
Särskild skatt
Månad |
Tobaksskatt |
Tobaksskatt |
Tobaksskatt |
Summa |
||
April ....................................... |
1 633,105 06 |
37,986 |
79 |
332,379 59 |
1,003,471 44 |
|
Maj.......................................... |
607,475; 4 7 |
31,267 |
82 |
158,125 14 |
796,868 |
43 |
Juni.......................................... |
646,31817 9 |
30,188 |
06 |
173,368! 31 |
849,875 |
16 |
Juli.......................................... |
688,89448 |
24,561 |
G6 |
845,284 |
11 |
|
Augusti .................................... |
674,434; 2 6 |
12,076 |
86 |
123,855(19 |
810,366 |
31 |
September................................ |
703,430: oo |
12,148 |
11 |
142,794|3 9 |
858,372 |
50 |
650,898; 6 4 |
32,716 30,479 |
139,094 53 |
822,709 787,547 |
|||
November ................................. |
66 |
58 |
||||
Summa inlevererade skattebelopp |
5,227,880 2 5 |
211,425 |
19 |
1,335,189149 |
6,774,494193 |
Enligt uppgift från Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet torde man kunna
beräkna att under december månad skall kunna inlevereras cirka respektive 630,000
kronor för försålda tobaksvaror av egen tillverkning, 30,000 kronor för försålda
tobaksvaror av egen import, 140,000 kronor för tobakshandlares import av färdiga
tobaksvaror eller tillsammans 800,000 kronor, så att totalskattebeloppet för innevarande
år skulle bliva respektive 5,857,880 kronor, 241,425 kronor och 1,475,189
kronor eller tillsammans 7,574,494 kronor, motsvarande en årsuppbörd av cirka
10,100,000 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 innevarande månad anmärker bemälda
bolag, att den särskilda skatten, som icke är beroende‘av utförsäljningspriset,
ansetts kunna uppskattas till ungefär det belopp, som skulle inflyta år 1922 om
skatten hela året varit pålagd, och bolaget har beräknat denna skatt för budgetåret
1923—1924 till i runt tal 10,000,000 kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
21
På grund av de anförda siffrorna tror riksräkenskapsverket sig emellertid
kunna utan fara i förslagstabellen höja detta belopp till 10,100,000 kronor.»
Enligt förenämnda statsrådsprotokoll den 8 januari 1923 har då- Departementsvarande
chefen för finansdepartementet beträffande nu ifrågavarande cheleriinkomsttitlar
anfört följande:
»Inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak hava av riksräkenskapsverket
beräknats till 34 respektive 10. i miljoner kronor,
medan tobaksmonopolbolaget beräknat motsvarande belopp till 32 respektive
10 miljoner kronor.
I samband med framläggande av förslag till förnyad särskild skatt
å tobak har jag för avsikt förorda viss omläggning av skattesatserna,
på grund varav denna inkomsttitel torde kunna upptagas till 12
miljoner kronor. Med hänsyn härtill och då försiktigheten kräver, att
inkomsttitlarna ej beräknas för högt, lärer den ordinarie tobaksskatten
böra något sänkas under vad riksräkenskapsverket beräknat, och förordar
jag fördenskull, att sistnämnda skatt upptages till ett belopp av 33
miljoner kronor.»
Inkomsttitlarna tobaksskatt och särskild skatt å tobak hava alltså statsyerksi
statsverkspropositionen upptagits till respektive 33,000,000 och 12,000,000 vr0i,0Sltl0n!,u
kronor.
Med proposition nr 113 av den 23 februari 1923 har Kungl. Maj:t Prop. «»• ii3.
sedermera framlagt, bland annat, förslag till förordning angående fortsatt
tillämpning av förordningen den 24 februari 1922 angående särskild
skatt å tobaksvaror, innefattande förslag, att den av 1922 års riksdag
för tiden till och med den 30 juni 1923 beslutade särskilda skatten
å tobaksvaror måtte, med vissa ändringar, fortfara att gälla till och med
den 30 juni 1924. Andringarna avse dels i fråga om importerade varor
skattens sänkning för cigarrer med 1 öre, för cigarrcigarretter med
0.7 öre och för cigarretter med 0.3 öre och dels beträffande inhemska
varor en skattehöjning, så att skatt skall utgå för inhemska cigarrer
med 0.8 öre, cigarrcigarretter med 0.6 öre och cigarretter med
0.5 öre, medan särskild skatt tidigare utgått endast för inhemska cigarretter
med 0.4 öre, allt per styck.
Propositionen var byggd på ett inom tobaksmonopolet uppgjort
förslag, vid vars avgivande förklarats, att därest det skulle visa sig
oundgängligen nödigt, även en höjning av den särskilda skatten å inom
riket tillverkat snus från 30 till 38 öre per kilogram kunde ifrågasättas.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Utskottet.
Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har föredragande
departementschefen, bland annat, anfört, att man endast med
en optimistisk kalkyl kunde med de föreslagna skattesatserna påräkna
de 12 miljoner kronor, vilka upptagits i statsverkspropositionen. Detta
förhållande syntes departementschefen i själva verket vara ägnat att
föranleda ett övervägande, huruvida ej läget vore sådant, att även för
snus en skatteökning borde komma till stånd. Under anförande att beräkningen
av den ordinarie tobaksskatten, 33 miljoner kronor, emellertid
skett med iakttagande av en viss försiktighet, förklarade sig departementschefen
ej nödsakad att föreslå någon sådan skatteökning. Till
någon ändring i de inkomstberäkningar, som skett i statsverkspropositionen
beträffande tobaksskatten, fann sålunda departementschefen ej
anledning.
I enlighet med bevillningsutskottets i betänkande nr 31 gjorda
hemställan har riksdagen antagit Kungl. Maj:ts förenämnda förslag till
förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 24 februari
1922 angående särskild skatt å tobaksvaror.
Beträffande inkomsterna å ifrågavarande titlar har utskottet inhämtat
följande uppgifter:
1922
tobaksskatt .............. kronor 35,550,265.8 1
särskild skatt å tobak » 7,591,235.64
lista kvart. 1923
5,612,185.98
1,540,631.67
april 1923
2,301,786.17
652,762.94
Förestående siffror synas giva vid handen, att en nedgång i omsättningen
av tobaksvaror inträtt under innevarande år. Med hänsyn
såväl härtill som ock, beträffande tobaksskatten, vilken utgår med viss
procent av tobaks varornas utför sälj ningspris, till det förhållandet att
monopolet — enligt vad riksräkenskapsverket meddelat (sid. 19) —
räknat med att sagda pris skulle i vissa fall komma att nedgå, har utskottet
ansett sig böra föreslå en jämkning nedåt av den i statsverkspropositionen
gjorda beräkningen av ifrågavarande titlar i så måtto, att
i riksstaten för det stundande budgetåret vardera titeln upptages till ett
belopp, som med 1 miljon kronor understiger det i statsverkspropositionen
föreslagna.
Utskottet hemställer följaktligen,
Bevillning sutskottets betänkande Nr 47. 23
att tobaksskatt och särskild skatt å tobak måtte
för budgetåret 1923—1924 beräknas sålunda:
tobaksskatt................................. kronor 32,000,000
särskild skatt å tobak............ » 11,000,000.
9:o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket i sin skrivelse
den 9 december 1922 anfört följande:
»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning, är i riksstaterna för nedannämnda ur
uppförd med följande belopp:
år 1918................................................................ kronor 8,225,000
» 1919............................................................... » 2,800,000
» 1920............................................................. » 8,000,000
» 1921................................................................ » 15,000,000
» 1922................................................................ » 17,000,000
Den behållna inkomsten har utgjort
år 1918................................................................ kronor 8,281,102
» 1919.............................................................. » 6,479,309
» 1920................................................................ » 17,739,819
» 1921................................................................ » 12,702,868
Under de elva första månaderna av innevarande år har nettoinkomsten utgjort
11,905,249 kronor, motsvarande en årsuppbörd av 12,987,544 kronor.
I sin ovan nämnda skrivelse den 25 oktober beräknar kontrollstyrelsen, att
förbrukningen av beskattat brännvin under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 kommer
att uppgå till cirka 18,000,000 liter av normalstyrka. Det däremot svarande skattebeloppet
är 12,000,000 kronor, med vilket belopp kontrollstyrelsen anser att brännvinstillverkningsskatten
kommer att inflyta.
Riksräkenskapsverket har med hänsyn till de i verkligheten ernådda siffrorna
— — — uppfört förevarande inkomsttitel med ett till 13,000,000 kronor förhöjt
belopp.»
Med enahanda belopp, 13,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen
i statsverkspropositionens förslag till riksstat.
Enligt vad utskottet inhämtat har nettoinkomsten av brännvinstillverkningsskatten
utgjort under år 1922 13,668,520 kronor 04 öre
samt år 1923 under första kvartalet 1,578,943 krohor 57 öre och under
april månad 904,744 kronor 25 öre.
Riksräken
skapsverket.
Statsverkspropositionen.
Utskottet.
^ bevillningsutskottets betänkande Nr 47,
Utskottet hemställer,
-etåreftrqrÅD,"iiQ9SfV''5rk,“iDgSSkntte" "l4tte för b«d
öetaiet
19_3—19^4 beraknas till kronor 13,000,000.
10:o.
Rusdrycksförsäljningsmedel.
Kiksräken skapsverket -
1922 SiSt14^def8räkeUSkap8Verket 1 SiQ SkHvelse dei1 9 december
föregående då“\ava\in01staatsverkedtdinafn ™sdl7?ksbolage«s vinstmedel för
är följande belopp statsverket influtit 1 behållen inkomst under nedanstående
år 1918 .......
> 1919 ................................................ kronor 8,228,079
» 1920 * 12,098,539
» 1921 ........................................................... » 28,840,599
^.......................................................... » 37,383,097
kronor och''f 1922 is^iksS tiifSOomf^""Wmedtoi upptagna till 20,000,000
enligt varf kontrollatTreE^i krilÄ M o1 brä““«e"- “”>•
^^“^4,792?
mars månads utgång 1922. Därvid har de! viLf Iv? labetalas bil statsverket inom
av denna vinst icke uDijo-år +;n mPT,Q •• * V1*at aiS> att det sammanlagda beloppet
verkande orsaker tillTeSna betvAande” 21’000’900 k™or. Såsom med
föregående
år må anföras dels den allmänna”^&V V1.nstmedlen 1 jämförelse med
konsumenterna numera förbruka billigare varor S°m ä®tadk9mmit att
dels en nedgång i konsumtionen frQ£i n a °r’ ,''ard försäljnings vins ten blir mindre,
beskattning^ aVÄS^ genom omS *V ^““sämringen, den stärka
många orter av eV skLnlf 11 tti gS'' °cl? »^änkningsskatten samt på
och förmögenhetsskatten sonf medfört de s ack av den höjda inkomst
dande
reservationer för skatter’ ° agen Vant nödsakade att göra bety
tillflödet^enUgt1
»fisande
- w5n» SÄSSLSÄif* «**>
rande bolagens vinst av rörelsen under år 19‘b v ! i V’_ ''n8,3 4 kronor> utgö
mare
’ÄlT T— av ,,sr
Byta
(luder ^budgetåret rBs|i''''yoksfursä]jningsmedel, som komma att in
skrivelse
av den 1! kt„tUiltt, V .h'' " i «« förut åberopade
för - t023 ,tt J*®?
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
25
nämligen under år 1923 bliva åtskilligt mindre än under år 1921. Vidare torde
inköpsprisen sannolikt i någon mån sjunka. De till nettovinstens sänkande bidragande
faktorerna motverkades emellertid av vissa andra omständigheter. Bolagens
omkostnader för år 1923 kunde beräknas ej oväsentligt understiga omkostnaderna
för år 1921. De reservationer av varje års nettovinst, som av bolagen verkställdes
för bestridande av skatterna för kommande år, torde ock kunna väntas bliva mindre
än samma reservationer under år 1921. Inträdde slutligen en förändring till det
bättre i det allmänna ekonomiska läget, kunde detta väntas medföra en förskjutningvid
inköpen till förmån för de dyrare varuslagen.
Med hänsyn till vad sålunda anförts ansåge kontrollstyrelsen nettovinsten å
bolagens rörelse under år 1923 kunna beräknas till omkring 18,000,000 kronor.
Riksräkenskapsverket har — — — uppfört rusdrycksförsäljningsmedel med
18,000,000 kronor.»
I enlighet med kontrollstyrelsens, av riksräkenskapsverket godkända
beräkning hava rusdrycksförsäljningsmedlen i riksstaten uppförts
med 18,000,000 kronor.
Utskottet har inhämtat, att å förevarande inkomsttitel influtit i
behållen inkomst under år 1922 21,128,374 kronor 11 öre samt år 1923
under första kvartalet 4,740,845 kronor 69 öre och under april månad
8,333,366 kronor 33 öre.
Utskottet hemställer,
att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret
1923—1924 beräknas till ...... kronor 18,000,000.
ll:o.
Maltskatt.
I sin skrivelse den 9 december 1922 har riksräkenskapsverket
härom anfört följande:
»Maltskatt, bevillning, tillförde statsverket under nedannämnda år följande inkomstbelopp
:
år 1918................................................................ kronor 747,071
» 1919................................................................ » 2,616,204
» 1920 ................................................................. » 4,423,902
» 1921................................................................ » 4,294,883
Kontrollstyrelsen anförde 1920 angående denna skatt, bland annat, att det
syntes vara ganska sannolikt, att under de närmaste åren någon tillverkning av
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 höft. (Nr 47.) 4
Statsverks
propositionen.
Utskott et.
Siksräken
skapsverket.
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Departements
chefen.
Statsverks
propositionen.
Prop. nr 131.
maltdrycker av klass III icke skulle komma att påbörjas. ''Med hänsyn härtill’,
fortsatte styrelsen, ''och då för tillverkning av maltdrycker av klass III åtgår större
mängd malt än för tillverkning av samma kvantitet andra maltdrycker, kan det
antagas, att av denna orsak o någon väsentligare höjning av maltskattens influtna
belopp icke kommer att ske. A andra sidan kan det antagas, att maltskatten för
framtiden icke kommer att vara underkastad någon — i varje fall mera avsevärd —
sänkning, enär, enligt vad erfarenheterna under 1920 giva vid handen, allmänheten
i stor utsträckning övergått till att förtära maltdrycker av klass II — de enda
skattepliktiga maltdrycker, som för närvarande tillverkas — och denna förbrukning
torde icke komma att i någon mera märkbar grad minskas.’ På grund av sålunda
angivna omständigheter ansåg kontrollstyrelsen, att man med största sannolikhet
kunde räkna med att maltskatten under åren 1921 och 1922 komme att inflyta
med ungefär samma belopp som under 1920, eller omkring 4,400,000 kronor. Med
detta belopp är skatten även uppförd i 1922 års riksstat, medan den för år 1921
beräknades till 6,000,000 kronor.
Enligt det inom riksräkenskapsverket upprättade sammandraget över inkomsttillflödet
under januari—november månader innevarande år förefinnes en behållen
inkomst å maltskatt av 6,599,551 kronor. Om man utgår ifrån, att december månads
uppbörd blir ungefär densamma som under december 1921 eller 138,047 kronor,
kan man motse en uppbörd för innevarande år, ungefär uppgående till 3,740,000
kronor.
I sin av riksräkenskapsverket förut åberopade skrivelse den 25 oktober innevarande
år uttalar kontrollstyrelsen den uppfattningen, att maltskatten under tiden
1 juli 1923—30 juni 1924 torde få beräknas till 4,400,000 kronor.
Med hänsyn till det siffermaterial, som här förebragts, anser sig emellertid
riksräkenskapsverket icke kunna föreslå högre belopp än 4,000,000 kronor.»
Till förenämnda statsrådsprotokoll över finansärenden den 8 januari
1923 har departementschefen meddelat, att han hade för avsikt att förorda
en ökning av maltskatten och att han därför beräknade skatten
för budgetåret 1923—1924 till 11 miljoner kronor.
Maltskatten har sålunda i statsverkspropositionen upptagits till
nyssnämnda belopp, 11,000,000 kronor.
Genom proposition den 2 mars 1923, nr 131, har Kungl. Maj: t
sedermera framlagt förslag till, bland annat, förordning angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker. I propositionen har av statsfinansiella
skäl föreslagits en höjning av maltskatten från nuvarande
belopp, nämligen 17 öre för de första 100,000 kilogrammen malt, som
under visst tillverkningsår tillverkas vid bryggeri, där även andra maltdrycker
än av första klassen få tillverkas, 20 öre för nästa 100,000 kilogram
och 23 öre för varje kilogram utöver 200,000 kilogram, till respektive
67, 71 och 75 öre per kilogram för samma skatteklasser, som
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 27
nyss angivits. I samband med denna höjning av maltskatten har föreslagits,
att det belopp, med vilket restitution av skatt erhålles för malt,
som i skattepliktigt bryggeri omedelbart användes vid tillverkning av
svagdricka, skall höjas från 14 öre per kilogram till 63 öre per kilogram.
De nya skattebestämmelserna skulle träda i kraft den 1 oktober
1923.
Rörande beräkningen av maltskattens storlek har förutvarande
chefen för finansdepartementet enligt det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden anfört följande:
»Den under tillverkningsåret 1 oktober 1921—30 september 1922
debiterade maltskatten utgjorde enligt uppgift från kontrollstyrelsen
sammanlagt 3,882,547 kronor 22 öre. Detta skattebelopp fördelade sig
å skatt, erlagd efter de tre olika skattesatserna, på följande sätt:
9,352,311 kg. malt å 17 öre .................. kronor 1,589,892:8 7
2,231,230 » » »20 » » 446,246: —
8,022,160 » » » 23 » » 1,845,096: so
Summa under året avverkat malt 19,605,701 kg. Summa skatt härför kronor 3,881,235:6 7.
Härtill kommer särskild skatt för de minsta bryggerierna enligt
5 § i gällande förordning med 1,311 kronor 55 öre, vilken summa inräknats
i förenämnda, för 1921—1922 debiterade skattebelopp.
Motsvarande uppgifter för de senaste åren dessförinnan hava
sammanförts i tabell III. I fråga om uppgifter för längre tid tillbaka
tillåter jag mig hänvisa till tabellerna i 1917 års proposition nr 96.
Tabell III. Maltförbrukning, vörtproduktion och debiterad tillverkningsskatt vid samtliga
skattepliktiga bryggerier från och med tillverkningsåret 1916—1917.
Tillverkningsår |
Förbrukat malt i kilogram |
Produktion skattepliktig vört i hektoliter |
Produktion |
Debiterad till-verkningsskatt |
1916 1917 .............................. |
22,412,673 |
1,589,575 243,713 |
273,356 |
4,502,572.2 7 |
1917 1918 ............................. |
5,758,971 |
749,126 |
1,102,358.7 7 |
|
1918 1919 .............................. |
13,004,527 |
1,120,507 1,706,097 1,746,990 1,529,396 |
199,916 |
2,557,283.2 4 |
1919 1920 ............................. |
22,331,247 22.471.700 19.605.701 |
197,887 |
4,489,638.59 |
|
1920—1921 .............................. |
206,471 |
4,495,275.10 |
||
1921 1922 .............................. |
140,211 |
3,882,547.22 |
Vid uppskattning av det skattebelopp, som, med utgångspunkt
från nu anförda siffror, kan beräknas inflyta under budgetåret 1923—
1924, bör hänsyn tagas dels till den inverkan, som å ena sidan den
föreslagna förbättringen av pilsnerdrickats smak och hållbarhet och å
andra sidan förevarande skattehöjning kan väntas hava på maltdrycks
-
28
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Bevillningsutskottets
betänkande
nr 38.
Kalkyl beträffande
den
särskilda
maltskatten.
konsumtionen, dels till den större myckenhet malt, som efter höjningen
av extrakthalten kommer att åtgå till varje enhet färdig dryck, dels och
därtill, att den nya maltdryckstillverkningsförordningen icke kan träda
i kraft förrän med ingången av det nya tillverkningsåret den 1 oktober i
år och att skatteökningen av olika skäl — bland annat den därmed
sammanhängande höjningen av pilsnerdrickats alkohol- och extrakthalt —
icke lämpligen kan äga rum förrän samtidigt med förordningens ikraftträdande.
En efter dessa riktlinjer inom finansdepartementet verkställd
kalkyl har givit till resultat, att under budgetåret kan beräknas i maltskatt
inflyta omkring 11.5 miljoner kronor. Efter avdrag av restitutioner
för till svagdrickstillverkning använt malt, vilka restitutioner
kunna beräknas under budgetåret uppgå till omkring 400,000 kronor,
har maltskatten sålunda ansetts böra i statsverkspropositionen upptagas
till 11 miljoner kronor.»
I sitt i anledning av propositionen avgivna betänkande, nr 38,
har bevillningsutskottet föreslagit, att de av Kungl. Maj:t föreslagna
skattesatserna i så måtto ändras, att skatten bestämmes för den lägsta
skatteklassen till 65 öre, för nästa skatteklass till 70 öre och för den
högsta skatteklassen fortfarande till 75 öre, allt per kilogram. Härvid
har utskottet uttalat, att en dylik ändring icke torde komma att i nämnvärd
mån inverka på den väntade inkomsten av skatten. Restitutionsbeloppet
för svagdricksmalt har utskottet samtidigt föreslagit till 62 öre
per kilogram.
Riksdagen har numera fattat beslut i överensstämmelse med vad
utskottet sålunda föreslagit.
I nyssnämnda betänkande har bevillningsutskottet jämväl föreslagit
införande av en särskild maltskatt, utgående efter en skattesats
av 48 öre per kilogram för malt, som under tiden från och med den 16
augusti till och med den 30 september 1923 i skattepliktigt bryggeri
avverkas för tillverkning av maltdryck. Enligt utskottets förslag har
riksdagen även antagit en förordning angående sådan särskild maltskatt.
Enligt en inom finansdepartementets lagbyrå uppgjord kalkjd skulle
— under förutsättning att maltavverkningen under den tid, den särskilda
maltskatten skall utgå, blir proportionell mot avverkningen under år
1922 — den särskilda skatten komma att efter avdrag av restitutioner,
beräknade jämväl i proportion till under år 1922 förekommande, giva
en inkomst av omkring 1,117,000 kronor. Det har emellertid synts
tillrådligt att, med hänsyn till möjligheten att maltavverkningen vid
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
29
tiden för skattens ikraftträdande förskjutes, avkastningen av den särskilda
skatten beräknas till något lägre belopp, exempelvis 1,000,000 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat har den behållna inkomsten å ifrågavarande
inkomsttitel utgjort: år 1922 3,693,186 kronor 23 öre samt år
1923 under första kvartalet 753,304 kronor 68 öre och under april
månad 45,631 kronor 39 öre.
Utskottet har funnit sig kunna godtaga den av Kungl. Maj:t
gjorda beräkningen av maltskatten och har med stöd av den inom
finansdepartementets lagbyrå verkställda kalkylen ansett den särskilda
maltskatten kunna beräknas till 1,000,000 kronor. Sistnämnda skatt
har utskottet ansett lämpligen böra upptagas i riksstaten såsom en
särskild inkomsttitel.
Utskottet får förty hemställa,
att i riksstaten för budgetåret 1923—1924 måtte
under egentliga statsinkomster upptagas följande inkomsttitlar
sålunda:
maltskatt, bevillning........................... kronor 11,000,000.
särskild maltskatt, bevillning ......... » 1,000,000
12:o.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
I sin skrivelse den 9 december 1922 har riksräkenskapsverket
rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker anfört följande:
»Dessa skatter utgå från och med den 1 juli 1920, och inkomsttiteln uppfördes
första gången å samma års tilläggsstat med ett till 20,000,000 kronor beräknat
belopp samt har därefter uppförts jämväl å 1921 års riksstat med 41,000,000 kronor,
å 1922 års riksstat och tilläggsstat med tillsammans 67,000,000 kronor och å riksstaten
för första halvåret 1923 med 35,000,000 kronor.
Den behållna inkomsten utgjorde under år 1921 46,335,932 kronor.
Enligt nådiga förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) utgjorde omsättningsskatten
25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen inköpa
spritdrycker, och utskänkningsskatten 2 kronor för varje liter. Genom nådiga förordningen
den 22 juni 1921 (nr 325) fördubblades från och med den 1 juli 1921
skattesatserna till respektive 50 procent och 4 kronor, en ökning, vars förutsatta
inverkan på riksstaten för år 1922 framträdde i inkomsttitelns höjande till 62,000,000
kronor. Vidare har genom nådiga förordningen den 9 sistlidne juni (nr 249) om
-
Vtskottet.
Riksräken
skapsverket.
30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
sättningsskatten höjts till 65 procent, under det att utskänkningsskatten allt fortfarande
skall utgå med 4 kronor för varje liter.
Inkomsttillflödet å förevarande titel under januari—november månader innevarande
år utgjorde 51,178,494 kronor. På grund av den genom sistnämnda nådiga
förordning genomförda förhöjningen av omsättningsskatten, vilken höjning trätt i
kraft den 1 juli innevarande år, hade man kunnat vänta att uppbörden å denna
titel skulle under senare delen av året utvisa en ökning. Av här nedan intagna
tablå framgår emellertid att detta icke i någon avsevärd mån inträffat, vadan årsuppbörden
torde komma att stanna vid omkring 56,000,000 kronor.
Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker utgjorde:
Januari................... |
År 1921 ............. kronor 3,653,703 |
År 1922 5,368,685 |
|
Februari ............... |
............. » |
3,103,233 |
4,132,620 |
Mars....................... |
............. » |
2,654,989 |
4,299,997 |
April....................... |
............. » |
3,152,891 |
4,573,874 |
Maj ....................... |
........... » |
3,040,813 |
4,477,265 |
Juni ....................... |
............. » |
2,819,896 |
4,292,325 |
Juli ....................... |
............. » |
3,176,765 |
5,175,486 |
Augusti.................. |
............. » |
5,313,385 |
4,603,885 |
September ........... |
............. » |
5,011,445 |
5,030,666 |
Oktober................... |
............. » |
4,771,658 |
4,631,503 |
November.............. |
............. » |
4,718,196 |
4,592,189 |
December............... |
............. » |
4,916,961 |
— |
I sin meranämnda skrivelse den 25 oktober anförde kontrollstyrelsen att vid
beräkning av det belopp, som kunde väntas inflyta till statsverket genom omsättnings-
och utskänkningsskatten under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 hade kontrollstyrelsen
utgått från oförändrade skattesatser (omsättningsskatten 65 %, utskänkningsskatten
4 kronor). Med denna utgångspunkt och under hänsynstagande dels
till de belopp, som genom omsättnings- och utskänkningsskatten dittills tillförts
statsverket, dels till de ovan angivna (jfr ovan sid. 24 och 25) å bolagens rörelse
inverkande omständigheter, hade kontrollstyrelsen ansett omsättningsskatten för
förevarande budgetår kunna beräknas lämna 45,000,000 kronor samt utskänkningsskatten
10,000,000 kronor eller sammanlagt 55,000,000 kronor.
Ifråga om skattetitelns beroende av depressionen erinrar riksräkenskapsverket,
att kontrollstyrelsen i en P. M. av den 14 maj 1921 anförde att i jämförelse med
försäljningen under första kvartalet av år 1920 utvisade försäljningen under första
kvartalet av år 1921 en nedgång av 10 procent i fråga om utminuteringen och 30
procent i fråga om utskänkningen. Depressionen hade sålunda haft större inverkan
beträffande det senare slaget av rörelse. Detta torde i finansiellt hänseende innebära
dels att bolagens vinst av detta slags rörelse komme att minskas, dels att
utskänkningsskatten komme att proportionsvis kraftigare nedgå, dels ock att, då
försäljningen utskänkningsvis proportionsvis omfattade flera finare och därmed dyrare
varuslag än utminuteringen, försäljningen av de mera vinstgivande varorna komme
att proportionsvis starkare minskas än försäljningen av mindre vinstgivande varor.
Detta sistnämnda förhållande komme att vara av betydelse för omsättningsskatten,
vilken, som bekant, utginge efter varornas värde. I fråga om utminuteringen torde
31
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
även förmärkas den inverkan av krisen, att eu övergång från dyrare till billigare
varor ägde rum, vilket i sin tur påverkade resultatet av omsättningsskattens beräknande.
I förslagstabellen har riksräkenskapsverket uppfört det av kontrollstyrelsen
föreslagna beloppet eller 55,000,000 kronor.»
Vid anmälan i statsrådet den 8 januari 1923 av frågan om beräk- Departementi.
ningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1923—1924 föreslog
dåvarande chefen för finansdepartementet, att omsättnings- och utskänkningsskatten
skulle upptagas allenast till 44 miljoner kronor mot 67
miljoner kronor för år 1922 och 35 miljoner kronor för första halvåret
1923; och yttrade departementschefen därvid, att den sålunda föreslagna
sänkningen berodde icke blott på avtagande konsumtion, vilken beräknats
föranleda minskning av inkomsten till 55 miljoner kronor, utan — och
framför allt — på avsedd nedsättning av vissa skattesatser. Skattenedsättningen
vore emellertid endast tänkt såsom motvikt mot en förutsatt
ökning av maltskatten, vilken skatt för det kommande budgetåret beräknades
till 11 miljoner kronor mot 4.4 miljoner kronor för år 1922.
Till den slutliga beräkningen av inkomsttiteln hade departementschefen
för avsikt att återkomma vid framläggandet av förslag till proposition
angående förlängning av förordningen om omsättnings- och utskänkningsskatten.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker hava i enlighet statsverksmed
departementschefens förslag i statsverkspropositionen upptagits till proportionell.
44,000,000 kronor.
Såsom under nästföregående punkt omnämnts, har Kungl. Maj :t Prop. nr isi.
genom proposition den 2 mars 1923, nr 131, förelagt riksdagen förslag
till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m.,
innefattande bland annat en väsentlig höjning av skattesatserna beträffande
maltskatten, och har riksdagen numera i enlighet med bevillningsutskottets
i betänkande nr 38 gjorda hemställan bifallit berörda proposition
med vissa ändringar.
Till det vid sistnämnda proposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet
yttrade dåvarande chefen för finansdepartementet beträffande
frågan om höjning av maltskatten bland annat följande. Det vore otvivelaktigt,
att den skatt, som erlades för spritdrycker, räknat såväl efter
myckenheten däri ingående alkohol som efter dryckernas tillverkningsvärde,
genomgående vore betydligt större än skatten å maltdrycker. En
överflyttning av skatt från spritdryckerna till maltdryckerna syntes så
-
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
lunda redan ur denna synpunkt ej omotiverad. Departementschefens
huvudsakliga skäl för en sänkning av vissa skattesatser beträffande omsättnings-
och utskänkningsskatten vore emellertid att finna däri, att
desamma visat sig på grund av sin höjd medföra vissa ogynnsamma
verkningar i moraliskt och socialt avseende såsom i viss mån bidragande
orsak till spritsmuggling och annan olaga spritdryckshantering. Detta
förhållande vore för departementschefen ett avgörande skäl att föreslå
viss omläggning av omsättnings- och utskänkningsskatten, vilken omläggning
syntes böra kompenseras med höjd maltdrycksbeskattning.
Prop. nr 232. Förslag rörande omläggning av omsättnings- och utskänknings
skatten
å spritdrycker i enlighet med vad sålunda förebådats har numera
av Kungl. Maj:t framlagts genom en den 14 maj 1923 dagtecknad,
till bevillningsutskottet hänvisad proposition nr 232, vilken utskottet
upptager till behandling i förevarande sammanhang. I denna proposition
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för nyssnämnda dag,
dels föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt ä spritdrycker.
Härigenom förordnas som följer:
Omsättningsskatt.
1 §•
För spritdrycker, som försäljas här i riket, skall, i den utsträckning
här nedan sägs, till staten erläggas eu avgift, benämnd omsättningsskatt.
2 §•
Omsättningsskatten upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens inköp
av spritdrycker och utgår med 50 procent av det belopp, för vilket
bolagen inköpa sådana drycker; dock att skatten för renat egentligt
brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
33
genom den för övervakande av detalj handelsbolagens inköp tillsatta prisocli
inköpsnämnden inköpes i buteljerat skick, utgå efter det pris,
drycken skulle betingat vid inköp å fät.
Rusdrycksförsäljningsbolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen
fastställas, vid försäljningen av spritdryckerna göra sig
betäckta för omsättningsskatten.
3 §•
I fråga om omsättningsskattens inlevererande till statsverket skall
följande gälla:
Då rusdrycks försäljningsbolags inköp av spritdrycker sker genom
pris- och inköpsnämnden, skall bolaget vid spritdryckernas likviderande
till nämnden erlägga omsättningsskatt för dryckerna.
Vid inköp av spritdrycker annorledes än genom berörda nämnd
skall rusdrycksförsäljningsbolag senast den femtonde dagen i månaden
näst efter den, under vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av
bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande
köpeskillingen, däri inberäknad tull- och fraktkostnad, ävensom erlägga
därå belöpande omsättningsskatt.
Pris- och inköpsnämnden åligger att senast den femtonde dagen
i varje månad å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets
räkning insätta under nästföregående månad influtna omsättningsskattebelopp.
Utskänkningsskatt.
4 §•
För spritdrycker, vilka utskänkas, skall
benämnd utskänkningsskatt.
upptagas en särskild avgift,
5 §.
Utskänkningsskatt utgår med 2 kronor för varje liter egentligt
brännvin och 4 kronor för varje liter av andra spritdrycker.
6 §-
Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen, dock att, där
rusdrycksförsäljningsbolag till annan överlåtit rättighet till utskänkning
eller sådan rättighet meddelats jämlikt 21 § 1 mom. i förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, skatten skall
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 sand. 34 höft. (Nr 47.) 5
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
erläggas vid rättighetsinnehavarens inköp av spritdrycker för rörelsen,
såsom om ntskänkningen då ägde rum.
7 §•
För utskänkningsskatt ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljnings
bolag.
8§-
Rusdrycksförsäljningsbolag åligger
dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets
giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta utskänkningsskatt
för den myckenhet spritdrycker, som från bolaget under nästföregående
månad utskänkts eller till i 6 § omförmäld innehavare av utskänkningsrättighet
försålts,
dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande
omfattningen av berörda utskänkning och försäljning
9 §•
Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar
rörande sättet för utskänkningsskattens uppbärande och redovisande.
Gemensamma bestämmelser.
10 §.
Kontrollstyrelsen åligger att före utgången av varje månad till
statskontoret avlämna uppgift å de under nästföregående månad influtna
omsättnings- och utskänkningsskattemedel.
o §•
1 mom. Den, som i uppgift, varom i 3 § sägs, upptager lägre
köpeskilling än den verkliga, så ock den, som i uppgift, varom i 8 §
förmäles, upptager mindre myckenhet egentligt brännvin eller andra
spritdrycker än som försålts, straffes med böter från och med ettusen
till och med tiotusen kronor eller med fängelse. Den skyldige vare
tillika pliktig att erlägga felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.
2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan
uppgift, som i 3 § omförmäles, eller avlämna sådan uppgift eller sådant
bevis, varom i 8 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
35
beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga
viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt
ej inom stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,
må sådan skatt utmätas med 50 procent av det belopp, vara kontrollstyrelsen
på grund av verkställd undersökning fastställer skatt hava
bort erläggas. Likaledes må, där stadgad insättning av utskänkningsskatt
ej skett före utgången av månaden näst efter den, under vilken
den myckenhet, för vilken skatten utgått, blivit försåld, sådan skatt
utmätas till ett belopp motsvarande 2 kronor för varje liter av den
myckenhet egentligt brännvin och 4 kronor för varje liter av den
myckenhet andra spritdrycker, som kontrollstyrelsen efter verkställd
undersökning fastställer hava försålts.
12 §.
Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän
domstol.
Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla
kronan. Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas
enligt allmän strafflag.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1923 samt gäller intill
utgången av juni månad år 1924.
Härvid skall iakttagas:
Vad i förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker stadgats om rätt för den,
till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit rättighet till utskänkning
av spritdrycker, att efter utgången av sistnämnda förordnings giltighetstid
återbekomma vad som erlagts i utskänkningsskatt för hans lager av
spritdrycker vid sagda tidpunkt, skall äga giltighet allenast beträffande
skillnaden mellan den sålunda erlagda skatten och vad som enligt denna
förordning skolat erläggas i utskänkningsskatt för samma drycker.
I 6 § avsedd innehavare av utskänkningsrättighet, vilken vid utgången
av denna förordnings giltighetstid innehar lager av spritdrycker,
äger att, därest han nästa helgfria dag till det rusdrycksförsäljningsbolag,
varifrån dryckerna inköpts, avlämnar på heder och samvete avgiven,
specificerad uppgift angående berörda lager, återbekomma för spritdryckerna
erlagd utskänkningsskatt. Upptager någon mot bättre vetande
i omförmälda uppgift större myckenhet egentligt brännvin eller andra
spritdrycker, än han vid utgången av förordningens giltighetstid innehade,
straffes som i 11 § 1 mom. första punkten sägs.
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Utskottet.
Sammanfattning
av prof.
nr 333.
Departementschefen
den
14 maj 1923.
dels ock, med återkallande av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1
gjorda förslag angående upptagande av omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker i riksstaten för budgetåret 1923—1924, föreslagit
riksdagen
att i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptaga under egentliga
statsinkomster följande inkomsttitel sålunda:
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
bevillning.............................................................................................. 44,400,000.
Propositionen nr 232 avser i huvudsak att bereda förlängd giltighet
till och med den 30 juni 1924 åt den till utgången av juni månad
innevarande år gällande utskänknings- och omsättningsskatten å spritdrycker,
dock med ändring dels av skattesatserna, så att omsättningsskatten,
som nu utgår med 65 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen
inköpa spritdrycker, skall utgå med 50 procent
av sagda belopp, och utskänkningsskatten, som nu utgår med 4 kronor
för varje liter spritdrycker, skall för egentligt brännvin sänkas till 2
kronor för varje liter, dels av gällande bestämmelser rörande debiteringen
av omsättningsskatten i syfte att undanröja förekommande ojämnhet i
debiteringen, dels av gällande bestämmelser rörande uttagande av utskänkningsskatten
så att utskänkning å passagerarfartyg i utländsk trafik
— i den mån utskänkningen avser inom landet inköpta drycker —
jämlikt uttryckligt stadgande drabbas av utskänkningsskatt, dels ock av
nu gällande övergångsbestämmelser till följd av nedsättningen av utskänkningsskatten.
Härjämte avser propositionen höjning av inkomsttiteln omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker från i statsverkspropositionen upptaget
belopp, 44 miljoner kronor, till 44.4 miljoner kronor.
Till det vid propositionen nr 232 fogade statsrådsprotokollet har
föredragande departementschefen, efter att bland annat hava erinrat om
förutvarande chefens för finansdepartementet ovan (sid. 31 och 32) återgivna
yttrande till statsrådsprotokollet den 2 mars 1923, anfört följande rörande
sänkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten:
»1 överensstämmelse med vad som anförts av min företrädare i ämbetet
i hans av mig nyss återgivna yttrande angående Kungl. Maj:ts
proposition nr 131, anser jag det önskvärt att, såsom kompensation mot
den av riksdagen numera antagna förhöjningen av maltskatten, en
sänkning vidtages av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.
De för närvarande i fråga om denna skatt gällande skatte
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 37
satserna torde iiven enligt mitt förmenande under nuvarande förhållanden
vara allt för höga. Det lärer nämligen kunna antagas, att de av
dessa skattesatser föranledda höga priserna å de i laga ordning tillgängliga
spritdryckerna i viss mån utövat eu ogynnsam inverkan i riktning
att öka den olovliga tillverkningen och införseln av spritdrycker. Det
torde därför, i varje fall beträffande utskänkningen, kunna förväntas, att
den prissänkning, som skulle följa av en mera väsentlig nedsättning av
ifrågavarande skattesatser, skulle minska efterfrågan på de i olaglig
ordning tillhandahållna spritdryckerna. I samband med andra av statsmakterna
vidtagna åtgärder till motverkande av smuggling och lönnbränning
får således en nedsättning av omsättnings- och utskänkningsskatten
anses påkallad. Åven ur andra synpunkter torde en åtgärd,
varigenom viss prissänkning möjliggöres, äga fog för sig.
Om det sålunda av sociala skäl får anses önskvärt, att omsättnings-
och utskänkningsskatten nedsättes, återstår att undersöka, huruvida
en sådan nedsättning är ur statsfinansiella synpunkter möjlig och
lämplig. Vid denna prövning bör först beaktas, att riksdagen avslagit
av Kungl. Maj:t i proposition nr 12 till årets riksdag framlagt förslag
av innebörd, att under det kommande budgetåret till rusdrycksmedelsfonden
endast skulle avsättas räntor och att sålunda de medel, tillsammans
beräknade till 24.3 miljoner kronor, som eljest skolat ingå till
fonden, däribland maltskatten, skulle bliva tillgängliga för budgetändamål.
I vederbörande, av riksdagen godkända utskottsutlåtande har i
stället anvisats utvägen, att för den förestående statsregleringen ett
belopp av högst nyssnämnda storlek skulle tagas i anspråk av rusdrycksmedelsfondens
tillgångar. Vid sådant förhållande lärer jag i detta
sammanhang, oavsett vad riksdagen beslutat rörande maltskattens höjning
och uttagande av en särskild maltskatt, kunna utgå ifrån att av
ifrågavarande inkomstkällor bliver för budgetändamål tillgängligt, utöver
de belopp, som icke enligt gällande författning skolat ingå till rusdrycksmedelsfonden,
varken mera eller mindre än det i statsverkspropositionen
förutsatta beloppet, 24.3 miljoner.
Beträffande statsutgifterna under det kommande budgetåret torde,
såvitt förhållandena för närvarande kunna överblickas, de beslut, som
fattats efter statsverkspropositionen avgivande eller som kunna väntas,
komma att resultera i en ökning å statsregleringens utgiftssida av omkring
400,000 kronor, i vilket belopp dock icke ingår det anslag, som
må kunna komma att beviljas för lindring av fraktkostnaderna för kalk.
I fråga om andra statsinkomster än sådana, som skola ingå till rusdrycksmedelsfonden,
har icke efter statsverkspropositionen avgivande
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Kontroll.
styrelsen.
inträffat något förhållande, som bör vara av beskaffenhet att inverka på
frågan, med vilket belopp omsättnings- och utskänkningsskatten bör
ingå i budgeten.
På grund härav och i enlighet med min förut uttalade uppfattningom
lämpligheten av en nedsättning av nämnda skatt anser jag skattesatserna
för omsättnings- och utskänkningsskatten under nästkommande
budgetår böra avpassas sålunda, att inkomsten av skatten kan beräknas
komma att uppgå till den i statsverkspropositionen upptagna summan
44 miljoner kronor, dock ökad med det nyssnämnda å utgiftssidan tillkomna
beloppet 400,000 kronor, eller sålunda till 44.4 miljoner kronor.»
I fråga om en dylik sänkning av de gällande skattesatserna har
kontrollstyrelsen avgivit infordrat utlåtande samt därvid anfört i huvudsak
följande:
»I skrivelse den 11 maj 1923 har herr statsrådet anmodat kontrollstyrelsen
att avgiva yttrande i fråga om den sänkning av de i gällande förordning
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker föreskrivna
skattesatser, som kunde anses möjlig, därest det belopp, som under budgetåret
1923—1924 skulle genom omsättnings- och utskänkningsskatten tillföras statsverket,
begränsades till 44 miljoner kronor.
I anledning härav får kontrollstyrelsen anföra följande.
Den sammanlagda köpeskillingen å de spritdrycker, som under år 1922
av pris- och inköpsnämnden förmedlades till systembolagen, var 81.6 miljoner
kronor. Då priserna å spritdrycker såväl under år 1922 som under den nu
gångna delen av år 1923 undergått betydande sänkningar och anledning finnes
att antaga, att ytterligare prissänkningar framdeles komma att företagas, skulle,
under förutsättning av oförändrad konsumtion, den sammanlagda köpeskillingen
å de varor, som under budgetåret 1923—1924 komma att av pris- och
inköpsnämnden förmedlas till systembolagen, bliva högst avsevärt mindre än
ovannämnda belopp. Den förbättring av det allmänna ekonomiska läget, som
torde vara att emotse under den kommande tiden, kan emellertid väntas medföra
i någon män stegrad konsumtion. Konsumtionsökningen lär visserligen
bliva jämförelsevis obetydlig ifråga om försäljningen utminuteringsvis, då
de under åren 1920, 1921 och 1922 genomförda begränsningarna ifråga om inköpsrätten
på motböckerna bär verka i starkt återhållande riktning. Däremot
torde försäljningen utskänkningsvis bomma att — relativt taget — ökas i
större utsträckning. En omläggning av konsumtionen från billigare till dyrare
varuslag lär också i viss mån vara att emotse, då tiderna bliva i ekonomiskt
avseende gynnsammare. Då någon säker beräkning av de verkningar,
som nyssnämnda faktorer komma att utöva, emellertid svårligen låter sig
verkställa, har kontrollstyrelsen ansett försiktigheten bjuda, att det belopp,
å vilket omsättningsskatt kommer att utgå under budgetåret 1923—1924, beräknas
till i Tunt tal 70 miljoner kronor. Under år 1922 försåldes utskänkningsvis
214 miljoner liter spritdrycker. Som kontrollstyrelsen redan anfört,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 39
torde en åkning av försäljningen utskäakningsvis vara att emotse. Med hänhärtill
har vild efterföljande kalkyler denna försäljning under budgetåret
1923—1924 beräknats till 2.75 miljoner liter.
Med utgångspunkt från ovan angivna siffror kunna de belopp, som
genom omsättnings- och utskänkningsskatten skulle tillföras statsverket under
budgetåret 1923—1924, därest nuvarande skattesatser oförändrade bibehölles,
beräknas till i runda tal 45.5 miljoner kronor i omsättningsskatt och 11 miljoner
kronor i utskänkningsskatt. eller sammanlagt 56.5 miljoner kronor. De
minskade anspråken på omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning
möjliggöra sålunda en ganska avsevärd sänkning av skattesatserna. Denna
sänkning bör enligt kontrollstyrelsens mening lämpligen fördelas å bägge
skatteformerna. Följande alternativ synas härvid kunna ifrågakomma:
I. Omsättningsskattesats 55 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor
för liter.
II. Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 3 kronor
för liter.
. O msä 11 n ingsska ttesats 50 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor
för liter i fråga om renat brännvin, i övrigt 4 kronor för liter.
_ IV. Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor
för liter i fråga om allt egentligt brännvin, i övrigt 4 kronor för liter.
Alternativ I innebär i fråga om utskänkningsskatten en återgång till den
skattesats, som gällde under tiden 1 juli 1920—30 juni 1921. Det procenttal,
efter vilket omsättningsskatten utgår, måste emellertid, om en så kraftig reducering
vidtages i fråga om utskänkningsskatten, sättas något högre än det
procenttal, som gällde före den sista höjningen den 1 juli 1922.
I de tre övriga alternativen bar för omsättningsskattens vidkommande
ifrågasatts en återgång till den skattesats, som gällde under tiden 1 juli 1921
—30 juni 1922. De skilja sig från varandra genom att olika skattesatser ifrågasatts
beträffande utskänkningsskatten. De under alternativ III och IY framlagda
förslagen skilja sig från nu gällande bestämmelser främst däri, att utskänkningsskatten
föreslagits skola utgå med lägre belopp för billigare än för
dyrare varor. En dylik anordning kan emellertid enligt kontrollstyrelsens
mening icke möta några principiella betänkligheter, då den allenast innebär
en tillämpning i fråga om utskänkningsskatten av en princip, som i än högre
grad redan från början tillämpats i fråga om omsättningsskatten.
Följande sammanställning upptager i miljoner kronor de belopp, som
enligt de fyra alternativen med utgångspunkt från i det föregående angivna
siffror kunna beräknas inflyta till statsverket under budgetåret 1923—1924.
Omsättnings- skatt |
Utskänkniögs- skatt |
Summa |
|
Alternativ I ..... |
....... 38.5 |
5.5 |
44 |
» II..... |
....... 35 |
8.25 |
43.25 |
>» III ... |
....... 35 |
10.25 |
45.25 |
» IV ... |
....... 35 |
9 |
44 |
Av de föreslagna alternativen är enligt kontrollstyrelsens mening alternativ
IV att föredraga.
40
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Departementschefen
den
14 maj 1923.
(forts.)
Kontrollstyrelsen finner sig i detta sammanhang böra erinra därom, att
kontrollstyrelsen i skrivelse den 29 januari 1923 till dåvarande chefen för
finansdepartementet hemställt, ätt i det förslag till förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker, som Kung!. Maj:t kommer
att förelägga innevarande års riksdag, måtte införas en bestämmelse därom,
att omsättningsskatten å renat brännvin och sprit skall, oavsett förpackning,
debiteras efter det pris, som bolagen erlägga för renat brännvin och sprit å
fat’. Skalle förevarande framställning vinna bifall, borde de ovan beräknade
omisättningsskattebeloppen minskas med mellan 600,000 och 700,000 kronor.
Denna omständighet torde emellertid icke, i händelse av bifall till förslaget,
behöva medföra någon rubbning av de föreslagna skattesatserna, då i
föregående beräkningar icke någon hänsyn tagits därtill, att de skattebelopp,
som inlevereras till statsverket under det nya budgetårets förstå månad och
som hänföra sig till juni månads försäljning, uttaxerats efter nu gällande
skattesatser och icke efter de nya lägre skattesatserna.
Ut rn in åter i n g sp risen för en liter renat potatisbrämnvin äro för närvarande
3 kronor 75 öre i fråga om brännvin, inköpt från partihandlaren i buteljera!
skick, högst 3 kronor 65 öre för brännvin, som av bolaget tappas på butelj
och försäljes i buteljera! skick, samt 3 kronor 45 öre för brännvin, »om tappas
på av köparen medhaft kärl. Under förutsättning av oförändrade partihandelspris
och prisberäkningsgrunder, kunna utminuteringsprisen för nämnda
slag av brännvin, därest omsättningsskatten fastställas att utgå med 55 procent
å priset å fatvara, beräknas bliva 3 kronor 40 öre för brännvin inköpt från
partihandlaren i buteljera! skick eller av bolaget tappat och försålt i buteljera!
skick samt 3 kronor 25 öre för brännvin, som vid försäljningen tappas på av
köparen medhaft kärl. Fast ställes omsättn ingsskat tesatsen till 50 procent,
kunna under i övrigt oförändrade betingelser motsvarande priser beräknas till
3 kronor 30 öre, resp. 3 kronor 15 öre.»
I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 14 maj
1923 har departementschefen förklarat sin anslutning till kontrollstyrelsens
förslag att fördela skattesänkningen å såväl omsättnings- som utskänkningsskatten
samt vidare rörande skattesänkningen anfört i huvudsak
följande.
Den uppskattning av spritdryckskonsumtionen, som läge till grund
för kontrollstyrelsens beräkning angående skatteinkomsten, syntes vara
verkställd med nödig försiktighet. Såsom kontrollstyrelsen anfört, kunde
för en d}dik skattesänkning tänkas flera möjligheter. Av dessa vore,
enligt departementschefens uppfattning, den såsom alternativ IV betecknade
att föredraga. Det syntes nämligen önskvärt att beträffande omsättningsskatten
kunna gå tillbaka till den skattesats, som gällde före
den sista, från och med den 1 juli 1922 vidtagna skattehöjningen. Vidare
vore detta alternativ det som kunde antagas leda till det lägsta priset
å det utskänkningsvis försålda brännvinet, något som med hänsyn till
ändamålet med skattesänkningen borde särskilt beaktas. Då kontroll
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 41
styrelsens uppskattning av skatteinkomsten med de förordade skattesatserna
— nämligen till 35 miljoner kronor för omsättningsskatten
och 9 miljoner kronor för utskänkningsskatten eller sammanlagt till 44
miljoner kronor — såvitt förhållandena då kunde bedömas, snarare kunde
anses något för låg än för hög, ansåge departementschefen omsättningsoch
utskänkningsskatten, med de förordade nya skattesatserna, skäligen
kunna i statsregleringen upptagas till det förut omförmälda beloppet,
44.4 miljoner kronor.
I fråga om den, såsom ovan omnämnts, i propositionen nr 232
föreslagna omläggningen av debiteringssättet för omsättningsskatten har
departementschefen anfört bland annat, att omläggningen komme
att medföra en inkomstminskning, vilken, vid 50 procent omsättningsskatt,
kunde uppskattas till 600,000—700,000 kronor årligen, men att,
vad nästkommande budgetår anginge, berörda minskning uppvägdes
av att i juli månad detta år ännu inflöte skatt efter de högre skattesatser,
som gällt före nämnda månads början, vadan man vid beräkningav
skatteinkomsten för den nu förestående statsregleringen kunde bortse
från berörda båda omständigheter.
Beträffande den av departementschefen, utöver vad ovan återgivits,
för propositionen nr 232 anförda motiveringen torde utskottet få hänvisa
till det vid propositionen i utdrag fogade statsrådsprotokollet.
Enligt vad utskottet inhämtat har nettoinkomsten av ifrågavarande
skatt utgjort under år 1922 55,995,722 kronor 62 öre samt år 1923
under första kvartalet 13,936,597 kronor 19 öre och under april månad
4,559,334 kronor 97 öre.
Då utskottet haft att taga ställning till det föreliggande förslaget
om förlängd giltighet av den nu utgående omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker med vissa ändringar, har utskottet till en början
funnit uppenbart, att den ifrågavarande beskattningen icke kan undvaras
vid uppgörandet av den nu förestående statsregleringen. Vidare har
utskottet funnit välbetänkt att sänka skattesatserna i syfte att, på sätt
föredragande departementschef såväl vid statsverkspropositionens avlåtande
som vid avgivandet av propositionen nr 232 framhållit, genom
prissänkning å de i laga ordning tillgängliga spritdryckerna underlätta
strävandena att motverka smuggling och lönnbränning. Mot de av
Kungl. Maj:t föreslagna skattesatserna har utskottet icke haft något att
erinra, utom i vad angår utskänkningsskatten för renat egentligt bränn
Bihang
till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 käft. (Nr 47.) 6
Utskottets
yttrande.
42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
vin. Ur den synpunkt, utskottet nyss berört, bär utskottet ansett önskvärt,
att beskattningen av dylikt brännvin vid iskänkning ytterligare
nedsättes. Då det gäller att söka minska efterfrågan beträffande de
på olaglig väg tillhandahållna spritdryckerna, har det nämligen synts
utskottet vara av särskild vikt, att å utskänkningsställena renat egentligt
brännvin tillhandahålles för billigt pris. Från denna utgångspunkt
har utskottet ansett sig böra undersöka, huruvida och på vad sätt
genom skattesänkning för renat egentligt brännvin en avsevärd nedsättning
av utskänkningspriset för denna dryck skulle kunna ernås. Det
har därvid visat sig, att syftet näppeligen kan nås, med mindre än att
dylikt brännvin helt undantages från utskänkningsskatt. En i kontrollstyrelsen
uppgjord beräkning giver vid handen, att härav skulle föranledas
en sänkning av den under ifrågavarande inkomsttitel i propositionen
nr 232 beräknade inkomsten med 750,000 kronor, ett belopp som
utskottet ansett kunna avrundas nedåt till 700,000 kronor. Från de
förutsättningar, med vilka bevillningsutskottet haft att räkna, har utskottet
funnit, att ur statsfinansiell synpunkt hinder icke möter mot en
nedsättning av inkomsten från ifrågavarande inkomstkälla till det belopp,
som framgår av den nu gjorda beräkningen, eller till 43,700,000 kronor.
Vid nu angivna förhållanden har bevillningsutskottet ansett sig
böra uppgöra förslag till sådana ändringar i det av Kungl. Maj:t med
propositionen nr 232 framlagda författningsförslaget, att renat egentligt
brännvin fritages från utskänkningsskatt, Utskottet har därvid ansett
lämpligt att begränsa undantaget att avse renat egentligt brännvin med
högst 40 procent alkoholhalt, varigenom överensstämmelse vinnes med
den i 2 § intagna bestämningen av sådant brännvin, för vilket omsättningsskatt
alltid skall utgå efter det pris, drycken betingar vid inköp
å fat.
Vad Kungl. Maj:ts proposition nr 232 i övrigt innehåller, har icke
föranlett någon erinran från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att
Kungl. Maj:ts proposition nr 232 icke kunnat oförändrad
bifallas, antaga det med propositionen framlagda
förslaget till förordning angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrjmker med de ändringar,
som framgå av nedan i utdrag införda förslag:
Bevillningsutskottets betänkande Nr A7.
43
Förslag
till
förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt a spritdrycker.
Härigenom förordnas som följer:
Omsättningsskatt.
1 §•
2 §.
3 §•
Utskänkningsskatt.
4 §•
För spritdrycker, vilka utskänkas, skall med det undantag, varom
stadgas i 5 §, upptagas en särskild avgift, benämnd utskänkningsskatt,
vilken utgår med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor
för liter av andra spritdrycker.
5 §■
Utskänkningsskatt utgår icke för renat egentligt brännvin av
högst 40 procent alkoholhalt.
6 §•
7 §•
8 §•
Rusdrycksförsäljningsbolag åligger
dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets
giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta den utskänk
-
44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
ningsskatt, som belöper på de spritdrycker, vilka från bolaget under
nästföregående månad utskänkts eller till i 6 § omförmäld innehavare
av utskänkningsrättighet försålts,
dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna — jämte bevis om berörda insättning — av bolagets
styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande
omfattningen av berörda iskänkning och försäljning.
9 §•
Gemensamma bestämmelser.
10 §.
11 §•
1 mom. Den, som i uppgift, varom i 3 § sägs, upptager lägre
köpeskilling än den verkliga, så ock den, som i uppgift, varom i 8 §
förmäles, av annat egentligt brännvin än som avses i 5 § eller av andra
spritdrycker än egentligt brännvin upptager mindre myckenhet än som
försålts, straffes med böter från och med ettusen till och med tiotusen
kronor eller med fängelse. Den skyldige vare tillika pliktig att erlägga
felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.
2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan
uppgift, som i 3 § omförmäles, eller avlämna sådan uppgift eller sådant
bevis, varom i 8 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller
beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga
viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt
ej inom stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,
må sådan skatt utmätas med 50 procent av det belopp, varå kontrollstyrelsen
på grund av verkställd undersökning fastställer skatt hava
bort erläggas. Likaledes må, där stadgad insättning av utskänkningsskatt
ej skett före utgången av månaden näst efter den, under vilken
den myckenhet, för vilken skatten utgått, blivit försåld, sådan skatt
utmätas till ett belopp motsvarande 2 kronor för liter av den myckenhet
annat egentligt brännvin än som avses i 5 § och 4 kronor för
liter av den myckenhet andra spritdrycker än egentligt brännvin, som
kontrollstyrelsen efter verkställd undersökning fastställer hava försålts.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
45
12 8.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1923 samt gäller intill
utgången av juni månad år 1924.
Härvid skall iakttagas:
Vad i förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker stadgats om rätt för den,
till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit rättighet till iskänkning
av spritdrycker, att efter utgången av sistnämnda förordnings giltighetstid
återbekomma vad som erlagts i utskänkningsskatt för hans lager av
spritdrycker vid sagda tidpunkt, skall i fråga om andra spritdrycker än
sådana, som avses i 5 §, äga giltighet allenast beträffande skillnaden
mellan den sålunda erlagda skatten och vad som enligt denna förordning
skolat erläggas i utskänkningsskatt för samma drycker.
I 6 § avsedd innehavare av utskänkningsrättighet, vilken vid utgången
av denna förordnings giltighetstid innehar lager av spritdrycker,
äger att, därest han nästa helgfria dag till det rusdrycksförsäljningsbolag,
varifrån dryckerna inköpts, avlämnar på heder och samvete avgiven,
specificerad uppgift angående berörda lager, återbekomma för spritdryckerna
erlagd utskänkningsskatt. Upptager någon mot bättre vetande
i omförmälda uppgift av annat egentligt brännvin än som avses i 5 §
eller av andra spritdrycker än egentligt brännvin större myckenhet än han
vid utgången av förordningens giltighetstid innehade, straffes som i 11 §
1 mom. första, punkten sägs.
B) att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrvcker
måtte för budgetåret 1923—1924 beräknas
till........................................................... kronor 43,700,000.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1923—1924 äro
bevillningarna — utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar
och prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under ru
-
46
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
brikerna »A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning
ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna
förslag än även att mantalspenningar och prästerskapets tionde
uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna belopp, respektive 900,000
och 2,577,000 kronor, komma inkomsttitlarna under nämnda rubrik
»Skatter» i den av riksdagen beslutade riksstaten att uppföras med
följande belopp:
Kronor
A. Egentliga statsinkomster.
Skatter:
1. Mantalspenningar............................
2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde......
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
n. Skatt å inkomst och
förmögenhet . . . 124,000,000
/$. B-skatt å aktiebolag
in. fl......... ^000,000 130,000,000
b. Bevillning av fast egendom samt av
inkomst, bevillning........... 3,000,000
c. Bevillningsavgifter för särskilda för
måner
och rättigheter, bevillning 350,000
d. Stämpelmedel, bevillning........ 48,000,000
e. Lastpenningar, bevillning........ 600,000
4. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning........... 117,000,000
b. Sockerskatt, bevillning.......... 26,000,000
c. Tobaksskatt, bevillning.......... 32,000,000
d. Särskild skatt å tobak, bevillning . . 11,000,000
e. Brännvinstillverkningsskatt, bevill
ning
..................... 13,000,000
f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevill
ning
..................... 18,000,000
g. Maltskatt, bevillning............ 11,000,000
h. Särskild maltskatt, bevillning..... 1,000,000
i. Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning ...... 43,700,000
900,000
2,577,000
181,950,000
272,700,000 458,127,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
47
13:o.
Postmedlen.
Denna inkomsttitel är i riksstaten för första halvåret 1923 upptagen
till ett belopp av 9,000,000 kronor, vilket belopp beräknats bliva
postverkets överskott å rörelsen år 1922.
1 skrivelse den 14 november 1922 med förslag till beräkning av
det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten
för budgetåret 1923—1924, beräknade emellertid generalpoststju-elsen
det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1922
sålunda
inkomster omkring ...................................... 68.7 miljoner kronor
driftkostnader omkring .............................. 54.7 x>_»_
överskott » ............................. 14.0 miljoner kronor.
I sagda skrivelse uttalade generalpoststyrelsen vidare, att de
tidigare beräkningarna angående posttrafikens omfattning och de härflytande
inkomsterna av den så att säga egentliga poströrelsen under
år 1922 syntes komma att i stort sett visa sig riktiga; och fortsatte
styrelsen därefter sålunda:
»Detta förhållande kunde måhända giva generalpoststyrelsen anledning att
vidhålla det förut gjorda antagandet, att poströrelsen skulle bibehållas vid samma
omfattning under år 1923 som under år 1922. Emellertid har rörelsen under år
1922 visat en om än jämförelsevis ringa — visserligen tidigare beräknad — nedgång
i förhållande till år 1921, och så osäkra och obestämbara, som förhållandena
på det ekonomiska området nu äro och utsikterna för den närmare framtiden synas,
anser generalpoststyrelsen för sin del försiktigheten böra bjuda att nu räkna med
en ytterligare, låt vara mindre, nedgång i poströrelsen jämväl för år 1923.
I postverkets inkomster för tidning sabonnemang torde även någon minskning
böra beräknas. Samma är förhållandet med inkomsterna av den utrikes rörelsen,
nämligen för transitbefordran över Sverige av utländsk post, för portoandelar samt
kursvinster. Sedan numera största delen av postverkets tillgodohavanden för transitbefordran
under krigsåren likviderats — för närvarande återstå endast mindre
fordringar från några länder — torde hädanefter i transitersättning inflyta endast
jämförelsevis obetydliga belopp. Generalpoststyrelsen tillåter sig erinra om att före
världskriget den ersättning, som generalpoststyrelsen hade att betala till främmande
postförvaltningar för transitbefordran av svensk post över respektive främmande
länder, med närmare 100,000 kronor årligen översteg inkomsterna från utlandet på
titeln. På grund av den stora mängd utländsk post, som efter världskrigets utbrott
dirigerades över Sverige, har postverket, huvudsakligen under de sista åren, erhållit
Oeneralpoetstyrelsen
den
14 november
1922.
48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
gottgörelse, som mångdubbelt överstigit de likviderade utgifterna till utlandet för
samma tid. De nya utredningar för bestämmande av de ömsesidiga gottgörelserna
mellan postförvaltningarna för transitering, som verkställts efter världskrigets slut.
hava givit vid handen, att postverket skall även hädanefter för transitbefordringen tillföras
en inkomst, som överstiger vad postverket skall betala därför till främmande
postförvaltningar.
Generalpoststyrelsen vill i detta sammanhang — liksom skett vid föregående
tillfällen — framhålla, att det under nuvarande ekonomiska förhållanden måste
ställa sig synnerligen vanskligt att med någon större grad av tillförlitlighet beräkna
tidpunkten, då svenska postverket tillkommande inkomster av utrikes poströrelsen
inflyta.
Även i de postverket tillkommande ersättningarna för stämpelväsendets handhavande
samt för bestyret med kronoskatteuppbörden å landsbygden anser generalpoststyrelsen
sig böra beräkna minskning i jämförelse med vad som därför influtit
under år 1922. Vad den förstnämnda av dessa ersättningar beträffar, utgår densamma
efter lika stor del av vederbörande tjänstemäns avlöningar, som den tid
stämpelgöromålens skötande beräknas taga utgör av hela arbetstiden. Även om
arbetsmängden för bestyret med stämpelförsäljningen är lika, måste således enbart
minskade avlöningar medföra, att nu ifrågavarande ersättning blir mindre. Härtill
kommer, att den icke oväsentliga nedgång, som stämpeluppbörden visar, torde
föranleda minskning i postpersonalens arbete med stämpelgöromålen.
Ersättningen för kronoskatteuppbörden är beroende dels pa antalet utsända
debetsedlar och dels på antalet inbetalade skattepostanvisningar samt dessa anvisningars
medelbelopp. Det kan måhända vara att antaga, såväl att detta medelbelopp
nedgår, som att antalet restantier ökas under nuvarande ekonomiska förhållanden.
Beträffande ersättningen för postverkets bestyr med utbetalande av folkpensioner
samt för postsparbanksrörelsens handhavande, räknar generalpoststyrelsen emellertid
med att postverket skall från och med år 1923 tillgodoföras belopp, som närmare
än nu är förhållandet, motsvara de verkliga utgifterna för sagda rörelsegrenar.
Vad den förstnämnda av dessa ersättningar beträffar, är densamma säkerställd,
sedan 1922 års riksdag, på förslag av Kungl. Maj:t, å riksstaten för första
halvåret 1923 beviljat ett anslag för ändamålet av 425,000 kronor. Verkställd utredning
har givit vid handen, att med tillämpande av de av vederbörande departementschef
föreslagna grunder, varemot varken Kung]. Maj:t eller riksdagen framställt
erinran, den postverket under år 1923 tillkommande ersättning torde komma
att belöpa sig till ungefärligen nämnda belopp.
Vidkommande ersättningen för postsparbanksgörornålens handhavande får generalpoststyrelsen
anföra följande.
Enligt 1922 års riksdags beslut skall postsparbanken med utgången av år 1922
upphöra såsom självständigt ämbetsverk och vid ingången av år 1923 inordnas i
postverket. Av förslaget om postsparbankens omorganisation samt statsmakternas
behandling av detsamma vill det synas generalpoststyrelsen otvivelaktigt, att den
egentliga poströrelsen skall tills vidare av inkomsterna på postsparbanksrörelsen tillgodoskrivas
dels beloppet av de direkta merutgifter, som postsparbankens inordnande
i postverket medför för verket, dels ock därutöver ett belopp såsom gottgörelse
för bland annat postsparbanksgöromål vid postanstalterna. Enär general
-
49
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
poststyrelsen i samtidigt härmed avgivet förslag till driftkostnadsstat för år 1923
å de olika utgiftstitlarna inräknat de merkostnadsbelopp, som enligt av vederbörande
byråchef verkställd utredning kunna antagas komma att drabba postverket
på grund av postsparbankens införlivande med vorkot — det sammanlagda, givetvis
approximativt beräknade beloppet härav utgör 630,000 kronor — upptager generalpoststyrelsen
nu samma belopp på inkomstsidan. Gottgörelsen för postsparbanksgöromålens
handhavande vid postanstalterna, vilken för åren 1921—1922 i avvaktan
på utredning varit bestämd till allenast 87,000 kronor, har i samtidigt härmed avlåten
särskild skrivelse till Konungen beräknats till 500,000 kronor för år 1923.
På grunda av" vad sålunda anförts har general poststyrelsen kommit till det
resultat, att postverkets inkomster av poströrelsen för år 1923 med bibehållande
av de posttaxor, som nu tillämpas och äro fastställda att gälla till och med utgången
av sistnämnda år, kunna beräknas till 59,000,000 kronor eller ungefärligen
till det tidigare kalkylerade beloppet 70,000,000 kronor, sedan därifrån dragits beräknad
inkomstminskning på grund av den vidtagna portosänkningen.
Vad beträffar postverkets driftkostnader under år 1923 — däri, såsom antytts,
jämväl äro inräknade de på de olika titlarna belöpande så att säga direkta utgifterna
för postsparbanksrörelsen, sammanlagt omkring 630,000 kronor — har generalpoststyrelsen
kalkyleratTdesamma till 53,000,000 kronor. I det avgivna förslaget
till driftkostnadsstat för året i fråga har generalpoststyrelsen på däri närmare
angivna skäl föreslagit upptagande under de särskilda huvudutgiftstitlarna av
de belopp, som framgå av nedanstående tabell, vari jämväl införts motsvarande
siffror ur den fastställda driftkostnadsstaten för år 1922 ävensom vederbörliga öknings-
respektive minskningsbelopp.
Ökning (+) resp.
År 1922 |
År 1923 |
1923 i förhållande |
||
till år 1922 |
||||
A. |
Avlöningar........................... |
............. 27,760,000 |
26,045,000 |
— 1,715,000 |
B. |
Pensioner ............................... |
............ 880,000 |
1,100,000 |
+ 220,000 |
C. |
Omkostnader |
|||
1) postbefordran .............. |
............. 16,350,000 |
13,900,000 |
— 2,450,000 |
|
2) övriga omkostnader....... |
............ 5,720,000 |
5,125,000 |
— 595,000 |
|
D. |
Avsättning till förnyelsefond |
............ 790,000 |
830,000 |
+ 40,000 |
E. |
Dyrt läst i flagg........................... |
............. 9,200,000 |
6,000,000 |
— 3,200,000 |
Summa 60,700,000 |
53,000,000 |
— 7,700,000 |
Om för erhållande av full jämförlighet från utgiftssumman för år 1923 dragas
de 630,000 kronor, som beräknas belöpa på postsparbanken, skulle förslaget till driftkostnadsstat
för år 1923 sluta på 52,370,000 kronor, och minskningen i förhållande
till 1922 års stat alltså bliva 8,330,000 kronor.
Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1923 skulle sålunda ställa
sig på följande sätt:
inkomster............................................................ kronor 59,000,000
driftkostnader...................................................»__53,000,000
överskott............................................................ kronor 6,000,000
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 34 käft. (Nr 47.)
7
50
* Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Riksräken
skapsverket.
Departements
chefen.
Generalpoststyrelsen föreslår, att sistnämnda belopp, 6,000,000 kronor, som
beräknas bliva inlevererat till statskassan under första hälften av år 1924, upptages
i riksstaten för budgetåret 1923—1924 såsom inkomstöverskott av poströrelsen. »
I sin skrivelse den 9 december 1922 har riksräkenskapsverket,
efter återgivande av vad generalpoststyrelsen sålunda anfört, häremot
gjort följande erinringar:
»Att av den ''jämförelsevis ringa’ nedgången i poströrelsen under år 1922 i
förhållande till år 1921 draga den slutsatsen, att man bör räkna med en nedgång
även under 1923 i förhållande till 1922, synes riksräkenskapsverket vara att driva
försiktigheten alltför långt. Enligt riksräkenskapsverkets mening bör man i stället,
då det allmänna konjunkturläget efter allt att döma successivt förbättras, kunna
förvänta ett uppåtgående under år 1923 i förhållande till 1922.
Även beträffande inkomster för tidning sabonnemang och av den utrikes rörelsen
är riksräkenskapsverket av olika åsikt mot generalpoststyrelsen såtillvida, att
riksräkenskapsverket icke finner någon anledning föreligga att ifråga om dessa inkomster
räkna med lägre belopp för 1923 än för 1922.
Däremot gör riksräkenskapsverket ingen erinran mot vad generalpoststyrelsen
anfört rörande postverket tillkommande ersättningar för stämpelväsendets
handhavande, för kronoskatteuppbörden och för bestyret med utbetalande av folkpensioner.
Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande har i ovan anförda skrivelse
beräknats till 1,130.000 kronor, nämligen dels ersättning för de merkostnadsbelopp,
tillsammans 630,000 kronor, som antagas komma att drabba postverket på
grund av postsparbankens införlivande med verket, dels gottgörelse med 500,000
kronor för postsparbanksgöromålens handhavande vid postanstalterna. Ej heller
mot denna beräkning, som innebär en ökning från 87,000 kronor, således med
1,043,000 kronor, har riksräkenskapsverket något att anmärka.
Sistnämnda ökning i postverkets bruttoinkomster har i generalpoststyrelsens
beräkningar jämnt uppvägts av de minskningar, som styrelsen motser ifråga om
andra inkomstkällor, med undantag för den minskning, som hänförts till portosänkningen.
Resultatet har blivit ett beräknat inkomstbelopp av 59,000,000 kronor.
Med hänvisning emellertid till vad riksräkenskapsverket i det föregående anfört om
att man för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 snarare bör kunna vänta uppåtgående
än nedgående konjunktur, anser sig riksräkenskapsverket kunna föreslå, att det
av generalpoststyrelsen beräknade inkomstbeloppet höjes med åtminstone 3,000,000
kronor eller till 62,000,000 kronor. Efter avdrag av driftkostnader, 53,000,000
kronor, skulle då överskottet bliva 9,000,000 kronor.»
Under åberopande härav har riksräkenskapsverket upptagit ifrågavarande
inkomsttitel till 9,000,000 kronor.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden den 8
januari 1923 har departementschefen erinrat om de av generalpoststyrelsen
den 14 november 1922 och riksräkenskapsverket den 9 december
1922 gjorda beräkningarna samt meddelat, att generalpostdirektören i
51
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
en promemoria bemött riksräkenskapsverkets beräkning samt särskilt
riktat sig mot att verket, då detsamma höjt beräkningen av inkomsten,
ej samtidigt .höjt siffran för driftkostnaderna, vilka komme att ökasvid
stegrad trafik.
Vidare har departementschefen anfört:
»Att överskottet av poströrelsen, som för år 1922 beräknats hava
uppgått till 14 miljoner kronor, bör sänkas å riksstaten för budgetåret
1923 —1924 är en given följd av den under år 1922 vidtagna portosänkningen.
Av generalpoststyrelsens beräkning rörande driftkostnaderna vill
det emellertid synas, som skulle ett större överskott än 6 miljoner kronor
kunna ernås. På grund av sänkningen i dyrtidstilläggskostnader samt med
tillämpande av den allmänna uppfattning rörande konjunkturutvecklingen,
åt vilken jag förut givit uttryck, finner jag en höjning av generalpoststyrelsens
beräkning av överskottet vara fullt berättigad. Att gå så
långt som riksräkenskapsverket anser jag dock ej tillrådligt men vill för
min del förorda, att inkomsttiteln upptages till 8 miljoner kronor.»
Postmedlen hava
8,000,000 kronor.
sålunda i statsverkspropositionen upptagits till stattveru
A
1 i x o propositionen.
I skrivelse den 6 mars 1923 har generalpoststyrelsen gjort fram- <?cnc.ra/p0**''n
ställning beträffande postavgifterna för tiden efter 1924 års ingång ^mar"1923.
samt därvid bland annat meddelat följande:
Av det numera färdiga bokslutet för år 1922 framginge, att inkomsterna
och utgifterna uppgått till respektive omkring 69.4 och 54.i miljoner kronor, vadan
överskottet under nämnda år belöpt sig till omkring 15.3 miljoner kronor. Att
de verkliga inkomsterna överstigit de beräknade berodde huvudsakligen på ökad
frankoteckensuppbörd under årets sista månader samt under december 1922 influtna
likvider från vissa utländska postförvaltningar. Vad det ekonomiska resultatet av
postverkets rörelse under år 1923 beträffade, ansåge sig styrelsen med hänsyn dels
till den uppgång, frankoteckensuppbörden visat under sista kvartalet 1922 och
januari månad 1923, dels ock till den minskning i driftkostnaderna, som dyrtidstilläggets
nedsättning i enlighet med de av Kungl. Maj:t i proposition, nr 2, till
1923 års riksdag föreslagna grunder skulle medföra för postverket, kunna beräkna
inkomstöverskottet under år 1923 till 7.5 miljoner kronor. Härvid hade styrelsen
räknat med att nu gällande postavgifter komme att oförändrade gälla.
Genom proposition nr 122 av den 9 mars 1923 har Kungl. Maj:t Prop. nr 122.
framlagt förslag angående vissa inrikes postavgifter, avseende i huvudsak
att de av 1922 års riksdag för tiden till 1923 års utgång beslutade
postavgifterna skola äga fortsatt giltighet till utgången av år 1924.
52
BeviUningstrtskotteta betänkande Nr 47.
Utfkottet.
Denna Kung]. Maj:ts proposition har, i enlighet med bevillningsutskottets
i betänkande nr 32 gjorda hemställan, bifallits av riksdagen.
Den av 1922 års riksdag beslutade nedsättningen av vissa av de
höjda postavgifterna gäller enligt sistnämnda riksdags beslut till utgången
av år 1923. Den vid statsverkspropositionens avgivande föredragande
departementschefen bär, under erinran att överskottet av postverkets
rörelse för år 1922 beräknats till 14 miljoner kronor, såsom en given
följd av den under år 1922 vidtagna portosänkningen framhållit, att
överskotteberäkningen av postverkets rörelse borde å riksstaten för
budgetåret 1923—1924 sänkas under nyssnämnda summa. Sedermera
har det, såsom ovan nämnts, visat sig, att 1922 års överskott uppgått
till 15.3 miljoner kronor. Även om detta gynnsamma resultat, på sätt
generalpoststyrelsen framhållit, delvis är att tillskriva influtna oberäknade
likvider från vissa utländska postförvaltningar, bär utskottet ansett detsamma
giva anledning till en högre beräkning av det för budgetåret
1923—1924 disponibla överskottet av postverkets rörelse under år 1923
än den av Kungl. Maj:t föreslagna; och har utskottet ansett sig kunna
räkna med ett överskott av 10 miljoner kronor.
Utskottet hemställer sålunda,
att överskott från postverket måtte i riksstaten
för budgetåret 1923—1924 beräknas
till....................................................... kronor 10,000,000.
Stockholm den 2 juni 1923.
På bevillningutskottets vägnar:
ERIK RÖDGUL
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
53
Närvarande:
vid beslut angående punkterna l:o, 2:o, 3:o, 4:o, 5:o, 7:o, 9:o, 10:o
och ll:o:
herrar Röing, Gustaf Nilsson, Antonsson, Wigforss, Björnsson, Jönsson i Boa,
Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Olsson i Ramsta, Heyman, Ericson i Oberga,
Carlsson i Gävle, Uddenberg i Karlskoga, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg och
Olsson i Golvvasta;
vid beslut angående punkten 0:o:
herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Björnsson, Jönsson i Boa, Johansson
i Kullersta, Lithander, Olsson i Ramsta, Henrikson, Ericson i Oberga, Johan Bergman,
Uddenberg i Karlskoga, Lövgren i Nyborg och Olsson i Golvvasta;
vid beslut angående punkterna 8:o och 13:o:
herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Wigforss, Björnsson, Jönsson i Boa,
Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Johansson i Kälkebo, Olsson i Ramsta, Henrikson,
Vennersten, Heyman, Ericson i Oberga, Carlsson i Gävle, Uddenberg i Karlskoga och
Lövgren i Nyborg;
vid beslut angående propositionen nr 232 (under punkten 12:o):
herrar Röing, Gustaf Nilsson, Wigforss, Björnsson, Pers, Jönsson i Boa, Johansson
i Kullersta, Lithander, Sköld, Olsson i Ramsta, Henrikson, Heyman, Ericson i Oberga,
Carlsson i Gävle, Uddenberg i Karlskoga, Lövgren i Nyborg och Olsson i Golvvasta;
vid beslut angående beräkning av omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker (under punkten 12:o):
herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Björnsson, Jönsson i Boa, Johansson
i Kullersta, Lithander, Olsson i Ramsta, Henrikson, Ericson i Oberga, Uddenberg i
Karlskoga, Lövgren i Nyborg och Olsson i Golvvasta.
Reservation
vid punkten 12:o:
av herrar Olsson i Ramsta och Carlsson i Gävle, vilka yrkat bifall
till Kungl. Maj:ts proposition nr 232, i vad densamma avser utskänkningsskatten.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 saml. 34 käft. (Nr 47.)
8