Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1923 kl. 3 e. m

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motionom
höjning av tullsatserna för vissa damkonfektionsvaror.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 60, vilken hänvisats
till bevillningsutskottet, har herr Lithander hemställt, »att riksdagen måtte
besluta, att i gällande tulltaxa för inkommande varor stadgade tullsatser
för taxerubrikerna 596—597 samt 601 och 602 må från och med dag, som
av Kungl. Maj:t bestämmes, tills vidare intill dess annorlunda förordnas,
förhöjas med 100 procent».

De i motionen avsedda tulltaxerubrikerna hava för närvarande följande
lydelse:

596.

597.

601 a.

602 a.

601 b.

602 b.

Kläder och. andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

av helsiden:

försedda med broderier eller spetsar
andra .........................................

av annan spånadsvara:

försedda med broderier, spetsar, foder, uppslag eller
annan besättning av varor, i vilka silke ingår:

av yllevävnad .....................................................

andra ..................................................................

Anm. Kantband — — — krage,
försedda med broderier eller spetsar, vari silke icke ingår:

av yllevävnad .........................................................

andra .....................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 16 käft. (Kr 28.)

Kvantitet)

för tullberäkningen -

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.

1 kg.
1 kg.

Tullsats

Kr.

30

26

758 23 1

Utskottet.

Gällande

bestämmelser.

2

Bevillningsutxlcottets betänkande Nr 28.

Motionen.

Utskottets

yttrande.

Till stöd för det föreliggande förslaget har motionären anfört bland
annat följande. Den svenska damkonfektionsindustrien hade liksom en
mångfald andra industribranscher under de senaste åren varit utsatt för eu
övermäktig utländsk konkurrens. Orsaken härtill hade huvudsakligen varit
att söka i de stora differenser, som förelegat i fråga om ett flertal utländska
valutors, främst markvalutans, köpkraft utom och inom det egna landets
gränser. Till följd härav hade det för de utländska företagen blivit möjligt
att hit till landet med god vinst försälja varor till priser, med vilka
afl konkurrens från den inhemska industriens sida varit utesluten. Under
det att svårigheterna i nu nämnt hänseende på senasle tiden mildrats
för vissa branscher av vår industri, hade de för damkonfektionsindustrien
tvärtom tillväxt. Att konkurrensförhållandena inom denna bransch ej
förbättrats, berodde på den stora del arbetskostnaderna hade i självkostnadspriset
för hithörande varor.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Alltsedan tull- och traktatkommittén enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 31 januari 1919 tillsattes, har bevillningsutskottet i ett flertal fall,
då till utskottets bedömande förelegat förslag rörande sådana ändringar i
tulltaxan, vilka måst anses på någon punkt föregripa resultatet av den
allsidiga utredning, som nämnda kommitté fått i uppdrag att verkställa,
förklarat sig med hänsyn till den pågående utredningen icke kunna tillstyrka
dylika förslag. Den ståndpunkt, som bevillningsutskottet sålunda
intagit under åren 1919—1922 och även i ett fall (betänkande nr 4) vid
nu pågående riksdag, bär för utskottet varit bestämmande även i fråga
om det förslag, som innefattas i den föreliggande motionen.

Om utskottet således redan av berörda anledning icke kunnat tillstyrka
bifall till motionärens hemställan, har utskottet däremot ansett
lämpligt att föranstalta om utredning av en fråga, som sammanhänger
med motionen.

Vid motionens förberedande behandling inom utskottet erinrades, att,
i samband med den av 1921 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutade
höjningen av vissa finanstullar, vidtagits höjning jämväl av tullsatserna
för vissa inom landet tillverkade artiklar, nämligen i sådana
fall, då en höjd finanstull avsett varor, vilka tjänade såsom råmaterial
eller halvfabrikat för inhemsk tillverkning. Det erinrades vidare, att
tullsatserna därvid hade höjts så mycket som ansetts motsvara den
genom tulltillägget å råvarorna eller halvfabrikaten framkallade kostnadsökningen,
med bibehållande av skyddsmarginalen i gällande tullsatser.
I anslutning härtill gjordes beträffande vissa damkonfektionsvaror,
som utgjorde föremål för tillverkning inom landet, gällande å ena

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 3

sidan, hurusom do i kompensationssyfte vidtagna tullförhöjningarna i
många fall icke motsvarade den nyssberörda kostnadsökningen å råvarorna
eller halvfabrikaten, och å andra sidan, att fall även förekomme,
då dylika tullförhöjningar beredde större skydd än som motsvarade kostnadsökningen.
Med anledning av vad sålunda förekommit ausåg utskottet
önskvärt, att utredning verkställdes rörande möjligheten och lämpligheten
att genom uppdelning av rubriker i tulltaxan, vilka avsåge damkonfektionsvaror,
åstadkomma en bättre avvägning av kompensationen för vissa
av de enligt beslut av 1921 års riksdag höjda finanstullarna; och begärde
utskottet i grundlagsenlig ordning, att generaltullstyrelsen måtte,
efter verkställd utredning i berörda hänseende, till bevillningsutskottet
avgiva utlåtande i ämnet och därvid jämväl överlämna förslag till de ändringar
i tulltaxan, som styrelsen kunde finna vara ägnade att tillgodose
det berörda syftet.

Sedermera bär generaltullstyrelsen, som jämlikt nådigt bemyndigande
tillkallat tre representanter för tillverkningen av och handeln med damkonfektionsartiklar
för att i egenskap av sakkunniga biträda styrelsen
vid den begärda utredningen, med eget utlåtande den 3 april 1923 till
utskottet överlämnat avskrift av ett av de sakkunniga till styrelsen avgivet
yttrande med därtill hörande bilagor. Vad sålunda till utskottet
inkommit åtföljer såsom bilagor detta betänkande.

De sakkunniga hava i sitt yttrande redogjort för av dem verkställda
undersökningar rörande olika möjligheter att ernå en för skilda fall mera
rättvis fördelning av det i kompensationssyfte tillkomna tullskyddet för
varor, hänförliga till de i herr Lithanders motion avsedda rubrikerna,
av vilka rubrikerna 601 och 602 såsom de viktigaste av de sakkunniga
företrädesvis beaktats. Av undersökningen hava de sakkunniga funnit
framgå, att de fördelar av en ändrad fördelning av kompensationen, vilka
möjligen skulle kunna vinnas, icke komme att uppväga den osäkerhet och
de olägenheter för affärslivet, som syntes med nödvändighet vara förknippade
med en i berörda syfte vidtagen uppdelning av ifrågavarande rubriker.
De sakkunniga hava sålunda kommit till den slutsatsen, »att någon ytterligare
uppdelning av de i herr Lithanders motion angiva tulltaxerubrikerna
(nr 596—597 samt 601 och 602) i syfte att åstadkomma en bättre avvägning
av kompensationen för vissa av de enligt beslut av 1921 års riksdag
höjda finanstullarna ej lämpligen bör ifrågakomma». Beträffande
den av de sakkunniga i nu berörda ämne verkställda utredningen i övrigt
tillåter sig utskottet hänvisa till bilagan 2.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande (bil. 1) förklarat sig dela de
sakkunnigas uppfattning angående svårigheterna att beträffande de i
motionen angivna rubrikerna för damkonfektionsvaror åstadkomma en

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

uppdelning, genom vilken en rättvisare avvägning av kompensationen
för de vid 1921 års riksdag höjda finanstullarna ktinde ernås.

Emellertid hava de sakkunniga ifrågasatt en uppdelning av vissa
andra rubriker i tulltaxan, nämligen rubrikerna 573, som omfattar snörliv
av annan vävnad än hel- eller halvsiden, 593, omfattande kläder och
andra sömnadsarbeten, tillverkade av spetsar, spetsvävnader eller tyll,
helt eller delvis av silke, samt 623, till vilken rubrik lära hänföras herrhattar
av filt eller strå, försedda med band eller foder av siden ävensom
garnerade eller monterade damhattar, med undantag av dels sådana, i
vilka silke ingår, dels hattar, monterade med blommor eller plymer. I
fråga om rubriken 593 hava de sakkunniga gjort gällande, att den år
1921 vidtagna höjningen icke vore tillräcklig för vissa dithörande varuslag,
och beträffande rubrikerna 573 och 623, vid vilka tullsatserna icke
höjts 1921, hava de sakkunniga anfört skäl för en höjning beträffande
somliga av de till rubrikerna hänförliga varuslagen. I fråga om innebörden
av de skäl, de sakkunniga sålunda förebragt, tillåter sig utskottet
hänvisa till bilagan 2.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande meddelat, att ur tullteknisk
synpunkt intet vore att erinra mot de föreslagna ändringarna av rubrikerna
573, 593 och 623 i tulltaxan.

Vad sålunda föreslagits avser uppenbarligen endast ett fullständigande
av de tullförhöjningar, som av 1921 års riksdag vidtogos
såsom följd av den beslutade höjningen av vissa finanstullar. Vid sådant
förhållande och då utskottet funnit den av de sakkunniga anförda motiveringen
övertygande, har utskottet ansett sig böra, med begagnande
av den utskottet jämlikt § 40 riksdagsordningen tillkommande rätt att
väcka förslag i bevillningsfrågor, göra hemställan i enlighet med vad
de sakkunniga ifrågasatt. De ändringar, som utskottet sålunda föreslår,
synas böra träda i kraft redan under innevarande år och snarast möjligt.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,

1) att herr Lithanders förevarande motion II: 60,
om höjning av tullsatserna för vissa damkonfektionsvaror,
icke måtte av riksdagen bifallas;

2) att riksdagen måtte besluta, att rubrikerna
573, 593 och 623 i gällande tulltaxa skola erhålla
följande ändrade lydelse:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

5

Snörliv:

av annan vävnad:

573 a försedda med spetsar, band, snören,

annan besättning eller andra tillbehör
av varor, i vilka silke ingår 1 kg. 3 kr. 30 öre
573 b andra....... ............................................... 1 » 1 » 80 »

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt
nämnda:

andra slag:

av spetsar, spetsvävnader eller tyll:
helt eller delvis av silke:

593 a försedda med broderier.............. 1 kg. 67 kr.

593 b andra............................................. 1 » 50 »

Hattar, färdiga eller halvfärdiga:

andra slag:

av annat ämne:

andra slag:

623 a försedda med garnering eller

montering av varor, i vilka
silke ingår ............................... 1 stycke 1 kr.

623 b andra................................................ 1 »75 öre.

3) att riksdagen, under förutsättning av bifall till
vad under 2) hemställts, måtte för sin del jämväl besluta,
att de ändrade bestämmelserna skola tillämpas
redan under innevarande statsregleringsperiod från dag,
som Kungl. Maj:t bestämmer; samt

4) att riksdagen, under förutsättning av bifall till
vad under 2) och 3) hemställts, måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t, med tillkännagivande av sina sålunda
fattade beslut, anhålla, att Kung]. Maj:t ville förordna

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

om de beslutade ändringarnas ikraftträdande snarast
möjligt.

Stockholm den 17 april 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖINGL

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, Rosén, Wigforss,
Wohlin, Björnsson, Boman, Bärg i Katrineholm, Jönsson i Boa, Johansson
i Kullersta, Lithander, Sköld, Olsson i Ramsta, Henrikson, Johan Bergman,
Lövgren i Nyborg och Olsson ivGolwasta.

Reservation

av herr Lithander, som yrkat bifall till sin motion.

KUNGL. GENERALTULLSTYRELSEN.
Tullbehandlingsbyrån.

Bilaga 1.

Till riksdagens bevillningsutskott.

Med förmälan att, i anledning av vad som förekommit vid den förberedande
behandlingen inom utskottet av herr Lithanders motion, nr 60, angående förhöjning
med 100 procent av gällande tullsatser för rubrikerna 596, 597, 601 och 602
i tulltaxan, det ansetts önskvärt, att utredning verkställdes rörande möjligheten
och lämpligheten att genom uppdelning av rubriker i tulltaxan, vilka avse damkonfektionsvaror,
åstadkomma en bättre avvägning av kompensationen för vissa
av de enligt beslut av 1921 års riksdag höjda finanstullarna, har riksdagens bevillningsutskott
i skrivelse den 13 nästlidne februari till herr statsrådet K. Schlyter
anhållit om utverkande av Kungl. Maj:ts befallning till generaltullstyrelsen att,
efter verkställd utredning i berörda hänseende, till utskottet avgiva utlåtande i
ämnet och därvid jämväl överlämna förslag till de ändringar i tulltaxan, som
styrelsen kunde finna ägnade att tillgodose berörda syfte.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 16 i nämnda månad anbefallt
styrelsen att till bevillningsutskottet överlämna det i ovanberörda skrivelse begärda
yttrande jämte förslag, har styrelsen, med förmälan att verkställandet av
nämnda utredning förutsatte bland annat — förutom tillgång till ett belysande
åskådningsmaterial — en ingående kännedom om med tillverkningen på ifrågavarande
område sammanhängande förhållanden, som styrelsen icke besutte, hos
Kungl. Maj:t anhållit om rätt att vid utförande av arbetet anlita sakkunnig hjälp.

I anledning av Kungl. Maj:ts remiss den 16 februari
1923 å utskottets skrivelse till herr statsrådet K. Schlyter
angående utverkande av generaltullstyrelsens utlåtande i anledning
av motion rörande ändring av tullsatserna för damkonfektionsartiklar.

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Enligt eu styrelsen från statsrådet och chefen för kung], finansdepartementet tillhandakommen
ämbetsskrivelse av den 2 mars 1923 har Kung! Maj:t i anledning
av nämnda anhållan bemyndigat styrelsen att tillkalla högst tre representanter
för tillverkningen av och handeln med artiklar av ifrågavarande slag att i egenskap
av sakkunniga biträda styrelsen vid verkställandet av ifrågavarande utredning.

På grund härav har styrelsen tillkallat såsom sakkunniga herr C. E. Lagerström,
verkställande direktör i aktiebolaget Freja Magasinet, herr Sven Salén,
verkställande direktör i Konfektionsaktiebolaget Salén, samt herr E. Aarsleff, verkställande
direktör i aktiebolaget Gustaf Holmbloms Kappaffär. Av de sålunda
tillkallade sakkunniga är herr Salén representant för tillverkningen av damkonfektionsartiklar,
under det att herr Lagerström torde få anses uteslutande och herr
Aarsleff företrädesvis representera handeln med dylika artiklar.

I de sakkunnigas överläggningar har även deltagit chefen för styrelsens
tullbehandlingsbyrå, T. Alsén.

Sedan de sakkunniga den 23 nästlidne mars till styrelsen avgivit yttrande
i frågan, får styrelsen härmed äran överlämna avskrift av nämnda yttrande. Styrelsen,
som delar de sakkunnigas uppfattning angående svårigheterna att beträffande
de i motionen angivna rubrikerna för damkonfektionsvaror åstadkomma en uppdelning,
varigenom en rättvisare avvägning av kompensationen för de vid 1921
års riksdag höjda finanstullarna kunde ernås, har tillika äran meddela, att ur
tullteknisk synpunkt intet är att erinra mot de av de sakkunniga föreslagna
ändringarna av rubrikerna 573, 593 och 623 i gällande tulltaxa.

Stockholm den 3 april 1923.

KUNGL. GENERALTULLSTYRELSEN.

GUSTAF BERGENSTIERNA.

Ivar KuUgren.

Avskrift.

Till kungl. generaltullstyrelsen.

Bilaga 2.

På hemställan av riksdagens bevillningsutskott har Kungl. Maj:t den 16
februari 1923 anbefallt generaltullstyrelsen att verkställa utredning rörande möjligheten
och lämpligheten att genom uppdelning av rubriker i tulltaxan, vilka
avse damkonfektionsvaror, åstadkomma eu bättre avvägning av kompensationen
för vissa av de enligt beslut av 1921 års riksdag höjda finanstullarna.

Undertecknade representanter för tillverkningen av och handeln med damkonfektionsartiklar,
som av kungl. generaltullstyrelsen enligt nådigt bemyndigande
tillkallats för att i egenskap av sakkunniga biträda styrelsen vid verkställandet
av denna utredning, få till fullgörande av detta uppdrag avgiva följande yttrande
i frågan.

Bevillningsutskottets önskan att en utredning måtte verkställas i ovanberörda
syfte grundar sig på vad som förekommit vid den preliminära behandlingen
inom utskottet av herr Lithanders motion, nr 60, angående förhöjning med
100 procent av gällande tullsatser för rubrikerna 596, 597, 601 och 602 i tulltaxan.
Enligt utskottets skrivelse till herr statsrådet K. Schlyter med hemställan om utverkande
av Kungl. Maj:ts befallning till generaltullstyrelsen att verkställa ifrågavarande
utredning har inom utskottet vid nyssnämnda tillfälle å ena sidan fram -

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

hållits, hurusom de i kompensationssyfte vidtagna tullförhöjningarna i många fall
icke motsvarade den genom tulltillägget framkallade kostnadsökningen för konfektionsindustriens
halvfabrikat och å andra sidan gjorts gällande, att fall även
förekomme, då industrien beretts större kompensation, än som med hänsyn till
ifrågavarande tullförhöjningar vore berättigat.

Under de i herr Lithanders förutnämnda motion upptagna tulltaxerubrikerna
falla ett flertal damkonfektionsvaror, såsom kappor, klädningar, blusar och kjolar
samt vitvaror. Dessa i flera avseenden olikartade artiklar sammanföras i nu gällande
tulltaxa jämte andra liknande sömnadsarbeten i ett fåtal rubriker, av vilka
nummer 601 och 602 äro de viktigaste. Såsom en konsekvens av de vid 1921 års
riksdag genomförda tullförhöjningarna för sidenvaror med flera artiklar, vilka användas
såsom foder eller garnering å klädespersedlar, hänförliga till dessa rubriker,
vidtogs en tullförhöjning av 2 kronor per kilogram, räknat för färdiga plagg, vid
vilkas framställning dylika, högre tull underkastade artiklar kommit till användning,
och har denna tullförhöjning gjorts likformig utan avseende å såväl de olika
klädespersedlarnas beskaffenhet som mängden av de ingående materialier, som
berörts av tullförhöjningarna. Det lärer vid sådant förhållande få anses helt
naturligt, att kompensationen kommit att verka olika på olika artiklar.

Redan före de nu berörda tullförändringarnas ikraftträdande har tull skydded
på grund av den enhetliga tullbeskattningen ställt sig ofördelaktigt för de lättare
artiklarna. Denna redan från början ogynnsamma ställning för industrigrenar,
som i större omfattning eller företrädesvis syssla med tillverkningen av lättare
damkonfektionsartiklar, försämras givetvis ytterligare i den mån smakriktningen
kräver högre grad av utsmyckning av sådana artiklar medelst band, spetsar, tyll
eller snören av silke, för vilka tullen nu blivit avsevärt höjd. Genom tillverkningskalkyler
(bilaga A), som av en härvarande fabrikant ställts till förfogande och
vilkas riktighet ej finnes anledning att betvivla, har sålunda påvisats, att fall förekomma,
då tullen för de i eu klädesartikel ingående materialierna uppgår till högre
belopp än det tullskydd, som åtnjutes för den färdiga varan.

Ehuru ovan anförda förhållande kunnat giva anledning till en undersökning
av lämpligheten av det före tullförhöjningarnas ikraftträdande gällande tullskyddets
avvägning, har begränsningen av vårt uppdrag föranlett oss att avstå från
en sådan undersökning. Utskottets uttalande innebär därjämte en anvisning att
icke blott taga hänsyn till sådana fall, då kompensationen för de höjda finanstullarna
blivit otillfredsställande, utan även till de fall, då kompensationen utfallit
förmånligare, än som varit påkallat av de höjda finanstullarna.

Kompensationens tillräcklighet är givetvis i hög grad beroende av den smakriktning
beträffande garnering, som för tillfället gör sig gällande. I de i bilagan
A angivna exemplen är det anhopning av sidenband, som förskjutit tullskyddsförhållandet
i för fabrikanten ogynnsam riktning. Den merkostnad, som uppkommit
för den inhemska tillverkningen, har endast i ett av de i bilagan A anförda
exemplen helt kompenserats genom tullförhöjningen å färdiga plagg. Uträknar
man nu, huru mycket tullsatsen borde hava höjts för att helt täcka tullökningen
å materialen i de föreliggande fallen, finner man, att tullförhöjningen
borde hava uppgått till i medeltal kronor 3: 06 per kilogram (bilaga B). Skillnaden
mellan detta belopp och den kompensation av 2 kronor per kilogram, som
redan lämnats, utgör dock endast kronor 1: 06. Härvid är att märka, att de uppgifter,
vilka ligga till grund för denna beräkning, avse klädningar, som äro rikligt
försedda med sidenband i enlighet med den nuvarande moderiktningen.

Iler illu i nysa t vko 11 cts betänkande Nr 28.

9

Vad beträffar kappor, don andra huvudartikeln bland Lär ifrågavarande'' damkoufektionsvaror,
torde man, med hänsyn särskilt till det förhållandet, att kappor
i regel äro tillverkade av tjockare tyg än klädningar, hava anledning antaga, att
den redan lämnade kompensationen bör vara jämförelsevis tillfredsställande, Eiktiglieten
av detta antagande bekräftas i viss mån av de sifferuppgifter, som inhämtats
och vilka anföras i bilaga G. Vid siffrornas bedömande bör tagas i betraktande
att endast i ett fall fodret utgöres av lialvsiden ävensom att den förhöjda
tullen jämväl kommer sådana plagg till godo, beträffande vilka tullförhöjningarna
för materialierna spela avsevärt mindre roll än i de här anförda fallen.
Representanter för ifrågavarande bransch ha även på förfrågan förklarat, att de
för sin del icke vilja framställa något yrkande på högre kompensation.

Vid fullgörandet av vårt uppdrag har emellertid frågan gällt att — oberoende
av den uppfattning, som från den ena eller andra representanten för den inhemska
industrien kunnat göra sig gällande med avseende å den tilldelade kompensationens
tillräcklighet i genomsnitt taget -— tillse, huru man lämpligen skulle kunna ernå
eu för de särskilda fallen mera rättvis avvägning av densamma. Undertecknade
hava också ingående dryftat frågan angående de olika vägar, som skulle kunna
tänkas leda till ett sådant resultat.

Enär, såsom redan anförts, behovet av kompensation står i visst förhållande
bland annat till det i plagget ingående huvudsakliga materialets (övertygets) beskaffenhet
har tagits under övervägande, huruvida eu uppdelning lämpligen borde
ifrågakomma med hänsyn till den färdiga varans styckevikt. Eu sådan uppdelning
förutsätter emellertid eu annan differentiering efter de olika varornas karaktär,
såsom kappor, klädningar, kjolar, blusar etc., och det synes med skäl kunna
ifrågasättas, huruvida eu så långt gående specifikation lämpligen kunde inpassas
i den nuvarande tulltaxans ram. Vidare kan invändas, att det ej föreligger någon
säkerhet för, att en sådan uppdelningsgrund skulle leda till ett rättvisare resultat.
En kappa av lätt tyg kan givetvis vara försedd med en mycket enkel utsmyckning,
under det att motsatsen kan vara fallet beträffande en kappa, tillverkad av ett
tjockare och tyngre tyg. Skulle nu högre tull utgå för de plagg, som folie inom
en lägre viktgräns, skulle denna indelningsgrund ofta kunna leda till fullkomligt
felaktigt resultat.

Det har likaledes ifrågasatts, huruvida vid tullsatsens avpassning hänsyn
skulle kunna tagas till huruvida foder samt besättningsartiklar utgjordes av heleller
halvsiden, i den mån tullsatserna för dessa artiklar äro olika. Redan då
fråga är om avgörandet, huruvida fodret utgöres av den ena eller andra vävnaden,
har man att räkna med den olägenheten, att undersökning ej kan verkställas,
utan att någon del av sömmen sprättas upp, vilket skulle hava till följd, att
plagget måste undergå eu reparation för att återställas i säljbart skick. Än mera
ödesdigra verkningar skulle ett sådant särskiljande komma att få beträffande
besättnings- och garneringsartiklarna. Det synes sålunda vara på goda grunder,
som en sådan uppdelning tidigare ej blivit föreslagen.

En annan möjlighet, som låter tänka sig, vore att till grund för uppdelningen
lägga mängden av de å varan anbragta besättnings- och garneringsartiklarna.
Detta alternativ förutsätter emellertid undersökningar vid tullbehandlingen, som
bleve mycket besvärliga i och för sig och ledande till tvistigheter samt därjämte
komrne att verka utomordentligt hinderligt för expeditionens behöriga fortgång.
Även andra utvägar hava undersökts utan att leda till åsyftat resultat. I varje
fall synes den fördel av eu rättvisare fördelning av kompensationen, som möjligen
Bihang till riksdagens ''protokoll 1923. 7 sand. 16 hlift. (Nr 28.) ms 23 2

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

skulle kunna vinnas, icke komma att uppväga den osäkerhet och de olägenheter
för affärslivet, som synas med nödvändighet vara förknippade med en i sådant
syfte vidtagen uppdelning av ifrågavarande rubriker (601 och 602).

Däremot vilja undertecknade ifrågasätta, huruvida ej en dylik åtgärd vore
påkallad beträffande vissa andra rubriker.

Broderade spetsar, spetsvävnader och tyll, helt eller delvis av silke, rubrik
579/372, äro för närvarande belagda med en tull av 80 kronor per kilogram.
Tullsatsen för av nämnda material tillverkade kläder, vilka äro upptagna i rubrik
593, har emellertid blivit höjd till endast 50 kronor per kilogram. Motsvarande
tullsatser voro före höjningen av finanstullarna 24 resp. 20 kronor. Då någon
anledning att frångå det förut rådande förhållandet mellan ifrågavarande tullsatser
icke torde förefinnas, synes tullsatsen å kläder av broderade spetsar, spetsvävnader
och tyll, helt eller delvis av silke, rätteligen böra höjas till 67 kronor per
kilogram.

Yad slutligen vitvaror beträffar har från industriellt håll framhållits såsom
eu oegentlighet, att tullen å ett för denna industri viktigt material, nämligen
broderade remsor, vilka finnas upptagna i rubrik 581, utgår med kronor 5: 50
per kilogram, alltså med högre belopp än tullen för den med sådana broderier
garnerade färdiga varan, vilken liänföres till rubrik 602 b med en tull av 4 kronor
per kilogram. Med anledning härav hava krav framställts på nedsättning av
gällande tullsats å broderade remsor av linne- eller bomullsvävnad, hänförliga
till förstnämnda tulltaxerubrik. Då emellertid tullsatserna för dessa rubriker
icke beröras av de vid 1921 års riksdag genomförda höjningarna av vissa finanstullar,
torde denna fråga falla vid sidan om nu ifrågavarande utredning.

Formuleringen av det uppdrag, styrelsen erhållit, torde väl ej få anses
utesluta undersökningens utsträckande jämväl till sådana fall, där någon kompensation
för de höjda finanstullarna hittills icke lämnats. Undertecknade hava
liaft särskild anledning att ägna denna fråga sin uppmärksamhet, då från representanter
för tillverkningen av snörliv och hattar föreligga framställningar, vilka
ställts till vårt förfogande. Häri framhålles, att några tullförhöjningar, avsedda
att kompensera den genom tullökningen å sidenvaror uppkomna merkostnaden
för den inhemska fabrikationen, ännu icke vidtagits vare sig beträffande snörliv
av annan vävnad än hel- eller halvsiden, försedda med besättning eller tillbehör,
vari silke ingår, eller hattar, hänförliga till tulltaxerubrik 623, garnerade eller
monterade med sidenband. Anledningen till att någon sådan kompensation
hittills ej lämnats torde vara den, att man antagit, att beträffande ifrågavarande
artiklar en förhöjning av tullen å garneringsmaterialet vore av jämförelsevis
underordnad betydelse. Detta kan möjligen sägas vara fallet beträffande hattar
men icke i fråga om snörliv. Då emellertid avsikten med ifrågavarande tullförhöjningar
icke torde hava varit att rubba förut bestående tullskydd, synes även
hattfabrikationen, som dock genom tullförhöjningarna fått sitt skydd kännbart
reducerat, böra komma i åtnjutande av kompensation. För bedömandet av frågan,
till vilket belopp en sådan kompensation må vara påkallad, har åskådningsmaterial
införskaffats från åtskilliga fabrikanter. Enligt de uppgifter för korsetter av fyra
olika typer, som angivas i närslutna bilaga D, skulle tullökningen å ingående
hel- och halvsidenvävnader m. m. belöpa sig till kronor 1: 51 ä 1: 86 per kilogram
färdiga plagg. Genomsnittligt taget torde en kompensation, motsvarande den
lägre siffran, täcka merkostnaderna för de höjda tullarna å materialierna.

I samband med framläggandet av material för den föreliggande utredningen

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

11

lniva vissa faktiska förhållanden påvisats, vilka, även om de ligga något vid sidan
av denna utredning, dock måste anses stödja kravet på kompensation för tullhöjningen
å materialen. Det har sålunda anförts, att de moderna korsetterna
till såväl form som material skilja sig från den typ av snörliv, försedda med
ett större antal tyngande järnfjädrar och stora planschetter, efter vilken den nu
gällande, relativt låga tullsatsen för rubrik 573 blivit beräknad. Relationen mellan
tullen å ingående material och tullsatsen å färdiga snörliv har på grund av förändringen
i varans fabrikation förskjutits i sådan riktning, att det ursprungligen
beräknade tullskyddet för den inhemska tillverkningen allt mera nedpressats.
Det förhållandet, att av annan vävnad än hel- eller lialvsiden tillverkade korsetter,
som äro försedda med garnering av siden, för närvarande, oberoende av i vilken
omfattning garneringen förekommer, draga samma tull som korsetter utan någon
besättning, har uppmärksammats av de konkurrerande utländska fabrikanterna.
De korsetter, som nu införas till Sverige, äro därför ofta försedda med sidengarnering
i mycket stor utsträckning samt med snören, band och andra tillbehör
av silke. De ökade tullsatserna å dessa materialier, vilka icke kompenserats med
motsvarande tullförhöjning å den färdiga varan, medföra betydande svårigheter
för den inhemska tillverkningen att uppehålla konkurrensen. Ytterligare hava
de svenska snörlivsfabrikanterna framhållit, att för korsetter avsedda strumpeband,
vilka i regel innehålla silke, numera äro belagda med eu tull av, om de införas
i färdigt skick, 15 kronor per kilogram, och eljest 4 kronor per kilogram.
Såsom tillbehör till snörliv draga samma strumpeband en tull av endast kronor
1: 80 per kilogram. Härvid är att märka, att vikten av dessa band ofta utgör en
avsevärd del av snörlivets vikt.

Under år 1922 vidtogs en tullförhöjning för vissa slag av hattar. Tullsatsen
för rubrik 623 — 75 öre per stycke — kvarstår emellertid alltjämt oförändrad.
Till denna rubrik hänföras såväl herrhattar av filt och strå, försedda med band
och foder av siden, som garnerade och monterade damhattar, med undantag dels
av sådana, i vilka silke ingår, dels hattar, monterade med blommor eller plymer.
För utrönande av huru stora kvantiteter garnerings- och monteringsmaterial, som
åtgå till olika slag av hattar, hava uppgifter inhämtats från representanter för
de olika tillverkningarna, vilka uppgifter anföras i bilagan E. Enligt dessa skulle
den merkostnad för den inhemska tillverkningen, som uppkommit genom tullförhöjningen
å materialen, uppgå för herrhattar av filt till 4''5—14''i öre, för dylika
hattar av strå till 15''9—BO''6 öre per stycke och för damhattar till 17''6—23''9 öre
per stycke. Det bör härvid anmärkas, att ovan anförda siffror, vilka avse herrhattar
av filt, kunna anses vara något för låga, då hänsyn vid beräkningen av
dessa siffror icke tagits till det avfall, som uppstår vid fabrikationen. Även förekomma
herrhattar av filt, försedda med band av helsiden, och för dessa uppgår
tullökningen å materialen till något högre belopp, än som angivas i bilaga E.
Beträffande damhattar har framhållits, att till rubrik 623 hänföras såväl garnerade
som monterade hattar, vilka sistnämnda kunna vara försedda med betydligt
större kvantitet siden än sådana hattar, som de i bilagan angivna uppgifterna avse.

Enligt vad föreliggande uppgifter giva vid handen, skulle, beträffande hattar,
hänförliga till tulltaxerubrik 623, en fullt rättvis kompensation för de höjda
finanstullarna kunna vinnas endast genom en uppdelning av rubriken, varvid
herrhattar av filt skulle utgöra den ena gruppen och Övriga hattar den andra.
Då emellertid skillnaden i den kompensation, som erfordras för de ovan angivna
olika slagen av hattar, ej är mera avsevärd och, såsom redan framhållits, siff -

12

BemlhiingmtsJcottets betänkande Nr 28.

rorna för herrhattar torde vara något för lågt tilltagna, vilja undertecknade för
sin del icke förorda en sådan uppdelning men tillåta sig däremot såsom en
lämplig kompensation föreslå för alla till rubrik 623 hänförliga hattar, garnerade
eller monterade med varor, i vilka silke ingår, en tullförhöjning av 25 öre per
stycke.

Undertecknade få sålunda såsom sin mening framhålla,
dels att någon ytterligare uppdelning av de i herr Lithanders motion angivna
tulltaxerubrikerna (nr 596—597 samt 601 och 602) i syfte att åstadkomma
en bättre avvägning av kompensationen för vissa av de enligt beslut av 1921 års
riksdag höjda finanstullarna ej lämpligen bör ifrågakomma;

dels ock att rubrikerna 573, 593 och 623 i gällande tulltaxa måtte erhålla
följande ändrade lydelse:

Snörliv:

av annan vävnad:

573 a försedda med spetsar, band, snören, annan

besättning eller andra tillbehör av varor,

i vilka silke ingår ................................... 1 kg. 3 kr. 30 öre

573 b andra .......................................................... 1 » 1 » 80 »

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

av spetsar, spetsvävnader eller tyll:
helt eller delvis av silke:

försedda med broderier ...................... 1 kg. 67 kr.

andra...................................................... 1 » 50 »

593 a
593 b

Hattar, färdiga eller halvfärdiga:

andra slag:

av annat ämne:

andra slag:

623 a försedda med garnering eller montering

av varor, i vilka silke ingår ............ 1 stycke 1 kr.

623 b andra..................................................... 1 » 75 öre.

Stockholm den 23 mars 1923.

C. E. Lagerström. Sven Salén.

Aktiebolaget Freja Magasinet. Konfektions A.-B. Salén.

E. Aarsleff.

Aktiebolaget Gustaf Hohnbloms Kappaffär.

Bevillningmtskottets betänkande Nr 28.

Bilaga A
till bilaga 2.

13

Tablå

till belysande av tullskyddet för klädningar enligt nuvarande tullsatser
och enligt de tullsatser, vilka voro gällande före den höjning av
vissa finanstullar, som vidtogs under år 1921.

(Nedanstående uppgifter avse klädningar, hänförliga till tulltaxerubrik 601 a.)

Vikt-

Nuvarande

Före är 1921

upp-

Tull-

Tull-

gitter

Tullsats

belopp

Tullsats

belopp

hg-

kr.

kr.

kr.

kr.

1. Klädning 1708.....................................

0*6 00

7:00

4:20

5:00

3: 00

Material:

cheviot .............................................

0*560

2: 25

1:26

2: 25

1:26

band ..............................................

0*100

20:00

2:00

6:00

0:60

spänne .............................................

0*030

1:80

0: 05 3; 3!

1:80

0.05 1; 91

Tullskydd............................................

0:89

1: 09

2. Klädning 4046 ...................................

0*500

7:00

3:50

5:00

2:50

Material:

cheviot.............................................

0*6 00

2: 25

1:35

2: 25

1:35

band ...............................................

0*114

20:00

2: 28

6:00

0: 68

siden................................................

0*055

20:00

1: 10 4; 73

6:00

0: 33 2: 36

Tullskydd.............................................

— 1:23

0:14

3. Klädning 1676......................................

0*600

7:00

4:20

5:00

3:00

Material:

cheviot.............................................

0*635

2: 25

1: 43

2:25

1:43

band ................................................

0*120

20:00

2: 40

6:00

0: 72

spänne .............................................

0*015

1:80

0: 03 3. 86

1:80

(h03 2:18

Tullskydd............................................

#

0:34

0:82

4. Klädning 1612....................................

0*550

7:00

3:85

5:00

2:75

Material:

cheviot.............................................

0*420

2:25

0: 95

2: 25

0: 95

band ................................................

0*085

20: 00

1:70

6:00

0: 51

siden................................................

0*055

20:00

1:10 3; 75

6:00

0:33 i:79

Tullskydd...........................................

0:10

0:96

5. Klädning 3909.......................................

0*700

7:00

4: 90

5:00

3:50

Material:

cheviot.............................................

0*650

2: 25

1:46

2: 25

1: 46

band ...............................................

0*160

20:00

3:20 4: 66

6:00

0:96 2:42

Tullskydd............................................

0:24

1:08

6. Klädnnlg 4047......................................

0*450

7:00

3:15

5:00

2:25

Material:

cheviot.............................................

0*490

2:25

1: 10

2:25

1: 10

band ................................................

0*055

20:00

1: 10 2: 20

6:00

0:33 4. 43

Tullskydd.............................................

0:95

0:82

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Bilaga B
till bilaga 2.

Klädningar

(häuförliga till tulltaxerubrik 601 a.)

1

Siden & sidenband:

Material-tullkost-naden ö-

Tullen å

Plaggets

färdigt

Plagg
ökad pr

Artikel

vikt

i ett

pr kg. fär-

kad pr kg.

färdigt

plaggmed

plagg

diet plagg

kg. med

kg-

kg-

kg.

kr.

kr.

Klädning Nr 1 (1708)................................

0''GOO

Oioo

0''167

2:34

2:00

» Nr 2 (4046)................................

0''500

0*1G9

0*338

4:73

2:00

» Nr 3 (1676).................................

0''600

0*120

0*20 0

2:80

2:00

» Nr 4 (1612)...............................

0''550

0''140

0''255

3:57

2: 00

» Nr 5 (3909).................................

0''7 00

0*160

0*2 29

3:21

2:00

» Nr 6 (4047)..............................

0*450

0’055

0*122

1:71

2: 00

Bilaga C
till bilaga 2.

Kappor

(hänförliga till tulltaxerubrik 601 a).

Plagget

s

Siden & sidenband:

Material-tullkost-naden ökad
per kg.
färdigt
plagg med
kr.

Tullen å
färdigt
plagg ökad
per kg. med
kr.

namn

vikt

i ett plagg
kg-

per kg.
färdigt plagg
kg.

Siden:

•

213 Wrangel........................

(»frukappa» med livfoder av
siden)

1*350 kg.

0*100

Band:

0*145

Halvsiden:

0*181

2: 53

2:00

233 Zaida ...........................

(livfodrad med serge)

0*950 »

0*170

Siden:

0*179

1:25

2:00

205 Vänern .......................

(med helt sidenfoder)

0*850 »

0*250

Siden:

0*294

4:12

2: 00

1

141 Weimar........................

(med atlasfoder)

0*950 »

0*215

0*226

3: 16

2:00

Bevillningsutskottets betänkande Nr X8.

15

Snörliv

(hänförliga till tulltaxerubrik 573).

Bilaga B
till bilaga ti.

Artikel nr

Vikt per dussin
kg-

Siden & siden-band per dussin
plagg
kg-

Siden & siden-band per kg.
plagg
kg-

Materialtull-kostnaden ökad
per kg. färdigt
plagg med
kr.

Gällande tull-sats å färdigt
plagg per kg.
.kr.

T

3621

2900 I

Helsiden:

0-2475
Halvsiden:
0''238

Helsiden:
0*085

Halvsiden:
0"08 2

1: 19

0:57 1:7fl

1:80

2792

3-ioo |

Helsiden:

0*192

Halvsiden:

0 282

Helsiden:
0"062

Halvsiden:

0 091

0:87

0:64 1:51

1:80

3419

2soo |

Helsiden:

02435

Halvsiden:

Oo55

Helsiden:

0’1104
Halvsiden:
0''025

1: 55

0:18 1:73

1:80

3211

2-900 |

Helsiden:

0-2855
Halvsiden:
0"204

Helsiden:

0 098

Halvsiden:

0 070

1:37

0:49 1: 86

1:80

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Bilaga E
till bilaga. 2.

Hattar

(hänförliga till tulltaxe rubrik 623).

.

A r t i k e 1

''

• •

Vikt å
materialen
per hatt

gram

Tullökning
å materialen
per hatt

öre

Tullsats per
hatt (samma j
som förut)

öre

Herrhattar av filt:

i

| Styva:

Med kull- och kantband av halvsiden utan foder

6 42

4-5

75

Med kull- och kantband samt foder av halvsiden

14’ 2 9

lOo

»

1 Mjuka:

Med kullband av halvsiden ..............................

8''62

6o

»

Med kull- och kantband av halvsiden ..............

11''33

7*9

»

Med kull- och kantband samt foder av halvsiden

20''is

14-1

»

! Av strå:

Med foder av hel- eller halvsiden .....................

10

11

och band av halvsiden .................................

7

4’9 15-9

»

Med foder av hel- eller halvsiden .....................

10

11

och band av helsiden....................................

7

9-8 20-8

>,

Med foder av hel- eller halvsiden,....................

10

11

band av halvsiden .......................................

7

4-9

samt stormsnöre av silke ..............................

2

4 ''ä 201

Med foder av hel- eller halvsiden,.....................

10

11

band av helsiden..........................................

7

9-8

samt stormsnöre av silke ..............................

2

4-2 25-0

»

Med foder av hel- eller halvsiden,.....................

10

11

band av helsiden,..........................................

7

9-8

stormsnöre av silke.......................................

2

4*2

och tyll av silke ..........................................

2

5o 30 c

Damhattar:

Kantade och monterade med halvsidenband samt

försedda med..................................................

11

7''7

foder av hel- eller halvsiden ............................

9

9ä 17-0

»

Kantade och monterade med helsidenband samt

försedda med...................................................

10

14

foder av hel- eller halvsiden ... .......................

9

9s 23-9

„

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1923.