8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Utskottet.
Motionen.
Staten och de
kungl.
teatrarna.
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1923 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion med
förslag att nöjesskatten för föreställningar å de kungl.
teatrarna må tillfalla nämnda teatrars kassor.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 128, har herr Bengtsson i Norup m. fl. hemställt, »att
riksdagen måtte besluta, att den nöjesskatt, som enligt gällande lag nu
av såväl Kungl. Operan som Kungl. Dramatiska teatrarna årligen utbetalas
till Stockholms stad, måtte tillfalla dessa teatrars egna kassor
för att av dem användas för verksamheten».
Därjämte hava motionärerna hemställt, att erforderlig förändring
i gällande författning måtte av vederbörande utskott utarbetas.
Till stöd för förslaget har anförts i huvudsak följande.
De kungl. teatrarna hade under en lång följd av år antingen
genom understöd eller på annat sätt omhuldats av staten. På samma
gång som staten därmed hade velat stödja och uppmuntra konsten och
bildningssträvandena, hade den också velat göra det möjligt för dessa
teatrar att vara en motvikt emot den tendens till uppförande av mindervärdiga
pjäser, som kännetecknade eu del teatrar. Att Stockholms stad
uppbure eu årlig nöjesskatt från de statsunderstödda teatrarna vore en
orättvisa, som snarast möjligt borde upphöra. Nöjesskatten borde i
stället oavkortad gå till teatrarnas egna kassor, varigenom teatrarnas
ledning skulle beredas möjlighet att i fråga om val av pjäser bättre
tillgodose de kulturella anspråken.
Enligt särskilda kontrakt har Kungl. Maj:t och kronan till kungl.
teaterns aktiebolag och kungl. dramatiska teaterns aktiebolag till avgiftsfritt
begagnande upplåtit teaterbyggnaderna vid Gustaf Adolfs torg
och Nybroplanen i Stockholm jämte till teatrarna hörande dekorationer
m. m. på villkor, bland andra, att det yttre underhållet av teaterbygg
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19. 9
naderna skall bestridas av Kung]. Maj:t och kronan, att bolagen skola
äga uppbära all avkomst av teaterbyggnaderna men själva bekosta deras
uppvärmning och belysning m. m. samt att till bestridande av teatrarnas
utgifter må användas, bland annat, räntorna av de under statskontorets
förvaltning ställda, särskilt bildade fonderna »kungl. teaterns reservfond»
och »kungl. dramatiska teaterns reservfond». Kontrakten
innehålla även följande bestämmelser. Bolagens styrelser skola bestå
vardera utav fem personer, av vilka Kungl. Maj:t utser tre och av
dessa eu till ordförande, en till verkställande direktör och, beträffande
styrelsen för kungl. dramatiska teaterns aktiebolag, en till vice ordförande.
Uti styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag är verkställande
direktören tillika vice ordförande. Verksamheten vid teatrarna skall
utövas och ordnas av bolagen enligt bestämmelserna uti av Kungl. Maj:t
för teatrarna utfärdade reglementen.
Operan åtnjuter, utöver förmåner som ovan omnämnts, jämväl
direkt understöd av statsmedel. Under ''fen lång följd av år har nämligen
till operan utgått ett ordinarie anslag, vilket åren 1890—1920 varit
bestämt till 60,000 kronor samt därefter utgjort 150,000 kronor för år.
Å tilläggsstat för år 1920 anvisades jämväl såsom förstärkning av det
ordinarie anslaget ett förslagsanslag, högst, å 90,000 kronor. I detta
sammanhang kan även förtjäna nämnas, att anslag av riksdagen beviljats
jämväl för brandförsäkring av de båda staten tillhöriga teaterbyggnaderna
samt av staten tillhörig i dessa byggnader förvarad lösegendom. Dylika
anslag hava utgått för operans fastighet allt från år 1900 och för dramatiska
teaterns byggnad sedan 1910 samt för lösegendom sedan 1921.
Uti innevarande års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, har jämväl
hemställts, att riksdagen måtte i riksstaten upptaga det ordinarie
anslaget till kungl. operan med oförändrat årsbelopp, 150,000 kronor,
(punkt 65) samt anvisa för om förmälda brandförsäkringar ett extra anslagav
52,910 kronor (punkt 66).
Ehuru de kungl. teatrarna, på sätt ovan återgivits, av staten
gynnats på olika sätt, har rörelsen vid teatrarna och särskilt vid operan
vanligen gått med förlust. Kungl. Maj:t har fördenskull, för uppehållande
av verksamheten vid dessa teatrar, tilldelat dem lån ur ovannämnda
reservfonder ävensom, allt mera regelbundet, medgivit dem
tillstånd att anordna penninglotterier.
Betydelsen för de kungl. teatrarna av de i olika former lämnade
statsunderstöden m. m. framgår utav de av styrelserna för bolagen under
de senaste åren framlagda berättelserna till de ordinarie bolagsstämmorna.
I den av styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag senast avgivna berättelsen,
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 10 höft. (Nr 17—20.) 2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
avseende spelåret 1921—1922, redovisas sålunda inkomsterna under spelåret
på följande sätt:
»Inkomster:
Anslag av staten........................................................................... kronor 150,000: —
Recettmedel .................................................................................... » 947.876:3 5
Hyresmedel .................................................................................... » 197,007: —
Räntor .......................................................................................» 173,844: 53
Diverse inkomster (för mottagning av ytterplagg, rätt att sälja
program, lokalhyra m. m.)................................................... » 60,491: 9 5
Av Kungl. Maj:t beviljat bidrag från lotterimedel................... » 1,460,816: 59
Saldo till spelåret 1922-1923 ..................................... » 54,686: 81
Summa kronor 3,044,723:23»;
och den i sistnämnda berättelse införda balansräkningen för den 30 juni
1922 upptager inom linjen en skuld till kungl. teaterns reservfond å
2,722,070 kronor 81 öre. Av den av styrelsen för kungl. dramatiska
teaterns aktiebolag avgivna förvaltningsberättelsen för spelåret 1921—
1922 framgår, att utgifterna under spelåret överstigit de med 759,767
kronor 78 öre influtna inkomsterna med 547,007 kronor 94 öre samt
att denna förlust vid uppgörandet av balansräkningen per 30 juni 1922
minskats med i lotterimedel influtna 341,161 kronor, varför i balansräkningen
en brist å 205,846 kronor 94 öre upptagits. Åven denna
brist har sedermera, enligt revisionsberättelsen för samma spelår, täckts
av lotterimedel. Enligt sistnämnda balansräkning utgör ifrågavarande
bolags skuld till dramatiska teaterns reservfond 157,143 kronor 44 öre.
[Nöjesskatten Enligt utskottet från de kungl. teatrarnas kamrerarkontor tillhanda
Vi<teatrarna1''
k°mna uppgifter har nöjesskatt av de båda teatrarna under nedanr
'' nämnda spelår till Stockholms stad inbetalats med belopp, som framgå
av följande sammanställning:
Operan
kr.
Dramatiska teatern
(stora)
kr.
1919— 1920 ............................ 90,091:80
1920— 1921 ............................ 104,555:56
1921— 1922 ............................ 98,858: 75
75,868: 95
85,101: 90
57,223: 75.
Några uppgifter beträffande den så kallade mindre dramatiska teatern hava
icke införskaffats med hänsyn till att efter innevarande spelårs slut verksamheten där
icke längre kommer att drivas för kungl. dramatiska teaterns aktiebolags räkning.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
11
Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår, ej mindre att de
belopp, som staten genom beviljande av anslag eller genom andra åtgärder
ställer till de kungl. teatrarnas förfogande, äro mycket betydande,
än även att dessa teatrar äro för sin verksamhet i hög grad
beroende av det bistånd, som staten sålunda lämnar dem. Vad operan
beträffar synes detta bistånd vara en förutsättning för att verksamheten
över huvud skall kunna uppehållas. De sålunda angivna förhållandena
hava synts utskottet böra föranleda, att de kungl. teatrarna, i enlighet
med vad motionärerna föreslagit, befrias från skyldigheten att inbetala
nöjesskatt till Stockholms stad.
En dylik undantagsställning torde lämpligast kunna beredas de
kungl. teatrarna därigenom, att dessa i fråga om upptagande av nöjesskatt
alltjämt bli likställda med andra teaterföretag i huvudstaden,
men att skattens avkastning inflyter till statsverket för att tillgodoföras
verksamheten vid de kungl. teatrarna.
Utskottet har ovan meddelat uppgift rörande de belopp, till vilka
nöjesskatten vid de kungl. teatrarna uppgått de tre senaste spelåren.
Sammanställer man nämnda belopp med de siffror, som beteckna Stockholms
stads inkomst av nöjesskatten i dess helhet under ungefär motsvarande
tider, torde man finna, att staden bör kunna utan någon större
olägenhet avvara vad nöjesskatten vid de kungl, teatrarna inbringar.
Enligt uppgifter, som meddelats i Svenska stadsförbundets tidskrift1,
har nämnda inkomst under följande tider uppgått till, i jämna tusental
kronor, 1 oktober 1919—30 september 1920 2,691,000 kronor, 1 oktober
1920—30 september 1921 2,437,000 kronor och 1 oktober 1921—30
september 1922 1,880,000 kronor. Emellertid har utskottet icke velat
ifrågasätta, att de kungl. teatrarnas skyldighet att till Stockholms stad
inbetala vid teatrarna influten nöjesskatt upphör, förrän stadens nu löpande
budgetår utgått.
1 fråga om de författningsbestämmelser, som erfordras för att
bereda de kungl. teatrarna en sådan undantagsställning som ovan angivits,
har utskottet upptagit ett å finansdepartementets lagbyrå avfattat
förslag, vilket innebär, att genom en bestämmelse i 1 § av nöjesskatteförordningen
denna förklaras icke gälla de kung], teatrarna samt att
skyldigheten att vid dessa upptaga nöjesskatt regleras genom en särskild
förordning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av motionen
__ II: 128 av herr Bengtsson i Norup m. fl.,
1 Häftena 8 är 1920, 7 år 1921 och 7 är 1922.
Utskottets
yttrande.
12
BeviUMndsUlskotlets betänkande Nr 19.
dels besluta,
att till 1 § i Förordningen den 30 maj 1919
(nr 256) om rätt för kommun att upptaga särskild
avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar skäll,
med giltighet från och med den 1 januari 1924, fogas
följande tillägg:
Denna förordning äger icke tillämpning å nöjestillställning,
anordnad av kungl. teatern eller kungl.
dramatiska teatern i Stockholm å lokal, som för
teaterns verksamhet i huvudstaden stadigvarande begagnas.
Om avgift för sådan nöjestillställning är särskilt
stadgat.
dels ock antaga följande
Förordning om uttagande av särskild avgift vid nöjestillställning,
anordnad av kungl. teatern eller kungl. dramatiska
teatern i Stockholm.
Härigenom förordnas som följer:
För nöjestillställning, anordnad av kungl. teatern
eller kungl. dramatiska teatern i Stockholm å lokal,
som för teaterns verksamhet i huvudstaden stadigvarande
begagnas, skall för nedan angivet ändamål
uttagas särskild avgift, vilken skall varje år beräknas
enligt de grunder, som, jämlikt förordningen den 30
maj 1919 om rätt för kommun att upptaga särskild
avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar, under
samma år tillämpas beträffande andra nöjestillställningar
av motsvarande slag i Stockholms stad.
Influtna avgifter användas för de kungl. teatrarnas
verksamhet enligt Kungl. Maj:ts bestämmande.
Kungl. Maj:t utfärdar ock de närmare föreskrifter,
som för förordningens tillämpning i övrigt må
finnas erforderliga.
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari
1924.
Stockholm den 13 mars 1923.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
Närvarande: herrar Röing, O-ustaf Nilsson. Rosén, Rune, Björnsson, Pers, Bärg
i Katrineholm, Jonsson i Boa, Johansson i Kullersta, Johansson i Kälkebö, Olsson i
Ramsta, Henrikson, Carlsson i Ystad, Heyman, Jönsson i Slätåker, Andersson i Bedsta,
Lövgren i Nyborg, Björklund och Brännström.
Reservation
av herr Gustaf Nilsson.