Bevillninffsutskottets betänkande Nr 16.

1

Nr 1«.

Ankom till rikadugens kansli den 2<i april 1923 kl. */> 2 e. in.

Bevillning sutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om förhöjda tullsatser för färska päron och äpplen.

(lista avd.)

Till bevillningsutskottet hava hänvisats flera motioner, vilka avse
förhöjda tullsatser å färska päron och äpplen.

Sålunda har i en inom första kammaren väckt motion, nr 11,
herr Boberg hemställt, »att riksdagen måtte besluta, det tullen å utländska
äpplen och päron under tiden 1 september—1 mars skall utgå
med 30 öre per kg.»

Vidare har i likalydande motioner, nr 54 i första kammaren av
herr Elof Andersson m. fl. och nr 119 i andra kammaren av herr
Magnusson i Skövde m. fl., hemställts, »att riksdagen behagade besluta,
att tullsatsen å färska päron, stat. nr 107 D, och färska äpplen, stat. nr
107 E, under tiden 1 september—1 februari finge utgå med trettio (30)
öre per kg.»

Slutligen har i ävenledes likalydande motioner, nr 101 i första
kammaren av herr Johan Johansson m. fl. och nr 67 i andra kammaren
av herr Svensson i Grönvik m. fl., hemställts, »att riksdagen måtte besluta,
att tullsatsen å färska päron, stat. nr 107 D och färska äpplen,
stat. nr 107 E under tiden 1 september 1923—1 januari 1924 må utgå
med 30 öre per kilogram.»

Då 1906 års tulltaxekommitté år 1909 framlade sitt förslag till
tulltaxa, gällde för alla färska frukter en tullsats av 10 öre för kilogram.
Kommittéförslaget upptog emellertid för bland annat färska päron
och äpplen en tullsats av 15 öre för kilogram. Till stöd härför anförde
kommittén i huvudsak följande.

I fråga om åsättande av tull å till gruppen frukter, bär etc.
hörande ätbara varor hade motsatta intressen funnit uttryck i de till
kommittén inkomna framställningar, i det att den inhemska trädgårdsskötselns
målsmän påyrkat ett kraftigt skydd för sin näring, under det
att representanter för den vegetarianska rörelsen hemställt om tullfrihet
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 sand. 9 höft. (Nr 16.) 1

Utskottet.

Historik,

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

i största möjliga utsträckning. Kommittén ansåge sistberörda intresse
icke böra få utgöra hinder för beredande av erforderligt skydd åt den
inhemska trädgårdsodlingen; och syntes det kommittén så mycket mera
påkallat att söka främja denna näring, som densamma kunde i stor utsträckning
bedrivas av landets småbrukare. Då gällande tull för färska
frukter och bär visat sig otillräcklig såsom skydd mot en tidtals synnerligen
skarp konkurrens, förefunnes fog för en tullförhöjning, vilken
emellertid, i betraktande av den stora förbrukningen av färsk frukt och
denna varas karaktär av en allmänt mycket uppskattad förbrukningsartikel,
borde begränsas så, att den icke i händelse av dåliga fruktår
kändes allt för besvärande. Kommittén, som med hänsyn till sistberörda
förhållande icke kunnat fästa avseende vid ett från flera håll
framställt förslag om en tull av 25 öre för kilogram, ansåge det nödiga
skyddet kunna vinnas med en tullsats av 15 öre.

Den av Kungl. Maj:t till 1910 års riksdag avgivna propositionen
om ny tulltaxa upptog kommitténs förenämnda förslag. Samma riksdags
bevillningsutskott hemställde emellertid i anledning av en i ämnet
väckt motion, att tullsatsen 10 öre för kilogram måtte bibehållas för,
bland annat, färska päron och äpplen. Utskottets förslag i denna del
godkändes av riksdagen.

Vid 1921 års riksdag väcktes i andra kammaren av herr Larsson
i Jonsjö en motion, nr 105, i vilken hemställdes, att riksdagen måtte
besluta, att tullsatsen å färska päron och äpplen under tiden 1 augusti
— 1 februari skulle utgå med 30 öre för kilogram. Motionen avsåg sålunda
en varaktig, om än till en del av året begränsad förändring av
tulltaxan. I avgivet betänkande, nr 23, hemställde sistnämnda riksdags
bevillningsutskott, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Av åtta reservanter framställdes yrkande om en tullsats av 30
öre för kilogram å färska päron och äpplen under tiden 1 augusti
1921—1 februari 1922. Riksdagens båda kamrar biföllo utskottets förenämnda
hemställan.

Den av Kungl. Maj:t till 1921 års riksdag avgivna propositionen,
nr 366, med förslag om höjning av vissa finanstullar avsåg bland annat
rubriken 107: frukter, färska, andra slag. I fråga om nämnda rubrik
hade tull- och traktatkommitténs tullavdelning i ett den 3 juni 1921
avgivet utlåtande, vilket låg till grund för propositionen, anfört följande:

»Till denna rubrik hänföras såväl inhemsk frukt (äpplen och päron) som
sydfrukter (apelsiner, citroner m. m.). För den förra kategorien har ingen tullförhöjning
föreslagits, då tullen åtminstone under en del av året är att betrakta som
skyddstull. För den senare föreslås en höjning till två och en halv gånger den
nuvarande tullen eller 25 öre per kilogram.»

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 3

Till följd härav hade tullavdeluingen föreslagit ändrad lydelse av
rubriken 107, vilket förslag, jämväl i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition
och bevillningsutskottets hemställan, godkändes av riksdagen.

Vid 1922 års riksdag väcktes ånyo förslag om förhöjning av tullen
å färska päron och äpplen. Sålunda hemställdes i likalydande motioner,
nr 53 i första kammaren av herr Elof Andersson m. fl. och nr 133 i
andra kammaren av herr Magnusson i Skövde m. fl., att riksdagen måtte
besluta, att tullsatsen å färska päron och äpplen skulle under tiden
1 september—1 januari utgå med 30 öre för kilogram. Åven denna
motion avsåg sålunda en varaktig förändring av tulltaxan. Under framhållande
härav och med hänvisning till den pågående utredningen inom
tull- och traktatkommittén, avstyrkte bevillningsutskottet bifall till motionerna.
Mot nämnda beslut reserverade sig hälften av de i beslutet deltagande.
Av 10 reservanter yrkades nämligen bifall till motionerna i
så måtto, att den ifrågasatta högre tullen måtte bestämmas att utgå
under tiden 1 september—31 december 1922. I enlighet med utskottets
hemställan föranledde motionerna icke någon riksdagens åtgärd.

Efter förenämnda, år 1921 beslutade ändring av tulltaxerubriken
107 har den av de nu föreliggande motionerna berörda delen av tulltaxan
följande lydelse:

Frukter (av träd) och bär:

färska eller enbart kokade, även krossade eller på annat sätt
sönderdelade:

106. -----------------

1067,. ----;--:-----------

andra slag ej särskilt nämnda:

107 a. päron och äpplen samt bär ........................ 1 kg. 10 öre.

De föreliggande motionerna avse, på sätt ovan återgivits, en förhöjning
under en del av året av tullsatsen för färska päron och äpplen
till 30 öre för kilogram, motionerna nr 101 i första och nr 67 i andra
kammaren en tillfällig och de övriga motionerna en varaktig dylik förhöjning.
Genom den ifrågasatta tull förhöj ningen vilja motionärerna
bereda skydd åt de svenska fruktodlarna för övermäktig utländsk konkurrens.
I fråga om den närmare motiveringen tillåter sig utskottet
hänvisa till motionerna.

Importen till Sverige av färska päron och äpplen uppgick under
åren 1909 —1913 till i medeltal 3,577 ton per år. Under de tre senaste

Nuvarande

lydelse.

Motionerna.

Statistik.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Utskottets

yttrande.

åren har denna import varit avsevärt större. Den uppgick nämligen år
1920 till 11,029 ton — den största kvantitet som något år hit importerats
— samt år 1921 till 7,274 ton och år 1922 till, enligt preliminära
uppgifter, 6,530 ton. Av importkvantiteterna infördes under tiden
1 september—31 december eller den tid, då i allmänhet god svensk
frukt rikligen finnes att tillgå, år 1920 6,587 ton, år 1921 3,428 ton
och år 1922 2,450 ton. Under samma tid år 1913 infördes blott 1,290
ton. Fördelningen av importen år 1922 å olika månader och länder
framgår närmare av en såsom bilaga vid detta betänkande fogad sammanställning.

De äpplen och päron, som odlas i Sverige utgöras till väsentlig
del av sådana sorter, vilka icke tåla lagring under längre tid. För att
icke gå förlorad måste denna frukt, som vid utveckling under normala
väderleksförhållanden torde vara i smak i allmänhet överlägsen och i utseende
ofta jämngod med den importerade, konsumeras under höstmånaderna.
Tillgången på svenska päron och äpplen av god beskaffenhet
torde under nämnda tid av året i allmänhet vara tillräckligt stor för att
täcka åtminstone större delen av det inhemska behovet. Under samma
tid införas emellertid, såsom de statistiska siffrorna visa, stora kvantiteter
utländska päron och äpplen. Marknaden blir härigenom överfylld, och
för våra fruktodlare, vilka till stor del bestå av småbrukare och lägenhetsägare,
uppstå betydande svårigheter att vinna avsättning för den av
dem odlade frukten. I vissa trakter av landet händer det sålunda,
såsom allmänt är känt, att det icke lönar sig för fruktodlarna att ens
taga vara på frukten, och ofta använda de den, för att den icke skall
alldeles förfaras, till kreatursfoder.

Det har framhållits, att avsättningsmöjligheterna för svensk frukt
skulle kunna förbättras genom strängare sortering och omsorgsfullare
förpackning av frukten samt genom en ändamålsenligt organiserad frukthandel.
A dessa områden hava också avsevärda framsteg gjorts under
de senaste åren tack vare fruktodlarföreningarnas arbete i de olika
orterna samt pomologiska föreningens rådgivande och upplysande verksamhet.
Men det organisations- och upplysningsarbete, som härutinnan
pågår, har ännu icke nått tillräckligt långt för att kunna skänka den
svenska fruktodlingen erforderlig styrka i konkurrensen med importen.
Den inhemska odlingen av ifrågavarande frukter är därför otvivelaktigt
i behov av den lättnad i trycket från den övermäktiga importen, som
ett ökat tullskydd skulle kunna bereda.

Emot en dylik tullförhöjning har anmärkts, att, eftersom den ut -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 5

ländska frukten i allmänhet betingat högre priser än den svenska ocli
detta i sådan grad, att prisskillnaden uppgått till högre belopp än tullsatsen,
en tullförhöjning icke skulle verka ökning i priset på den inhemska
frukten och därför icke skulle vara av någon betydelse för svensk
fruktodling. Åven utskottet har givetvis beaktat berörda förhållanden.
Då utskottet tänkt sig, att en höjning av tullsatsen för päron och äpplen
skulle kunna stödja den svenska fruktodlingen i konkurrensen med
importerad frukt, har utskottet icke heller räknat med någon väsentlig
av tullförhöjningen förorsakad prisstegring å svensk frukt utan med en
minskad köplust beträffande den genom ökning i tullsatsen fördyrade
utländska frukten och med sålunda vidgade avsättningsmöjligheter för
den svenska frukten.

Mot en tullförhöjning, vars verkningar torde kunna antagas bliva
i huvudsak begränsade till de nu angivna, lära icke kunna göras några
erinringar ur synpunkten av den fördyring, som densamma förorsakar,
ty den utländska frukten är redan nu genom de priser, densamma betingar,
i huvudsak tillgänglig endast för de mera köpkraftiga. Det förtjänar
även påpekas, att, i den mån de genom en tullförhöjning stegrade
priserna på utländsk frukt icke avhålla från inköp, tullen kommer
att verka såsom en lämplig finanstull.

Av sålunda angivna skäl har utskottet ansett sig böra förorda den
i de ifrågavarande motionerna föreslagna höjningen av tullen å färska
päron och äpplen.

I anslutning till vad ovan anförts om den tid, under vilken svensk
frukt huvudsakligen är tillgänglig, har utskottet ansett, att tullförhöjningen
bör begränsas till tiden 1 september—31 december. Då utskottet
vidare icke velat genom ett förslag om en varaktig tullförhöjning
föregripa tull- och traktatkommitténs utredning, har utskottet anslutit
sig till det i motionerna nr 101 i första kammaren och 67 i andra
kammaren gjorda yrkandet, enligt vilket tullförhöjningen avser endast
innevarande år.

Beträffande avfattningen av det beslut, som utskottet sålunda går
att tillstyrka, har det synts utskottet lämpligast, att den endast för viss
tid höjda tullsatsen fastställes i form av en tilläggstull till den gällande
tullsatsen och införes i eu anmärkning under rubriken 107 a.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna
1:11 av herr Boberg, 1:54 av herr Elof Andersson m.
fl. och 11:119 av herr Magnusson i Skövde m. fl., 1:101

6

Bevillningsutskottets betänkande Nrl6.

av herr Johan Johansson m. fl. och 11:67 av herr
Svensson i Grönvik m. fl., om förhöjning av tullen å
färska päron och äpplen, besluta, att under rubriken
107 a i gällande tulltaxa skall införas följande anmärkning: Anm.

För päron och äpplen, hänförliga till rubriken
107 a, tillkommer under tiden 1 september—31 december 1923
en tilläggstull av 20 öre per kilogram.

Stockholm den 2 mars 1923.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson, Wigforss, Rune,

Björnsson, Pers, Bärg i Katrineholm*, Johansson i Kullersta, Lithander, Sköld, Henrikson,
Alexis Björkman, Heyman, Ericson i Oberga, Johan Bergman, Bengtsson i Kullen,
Uövgren i Nyborg, Jönsson i Fridhill och Olsson i Golwasta.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Röing, Wigforss, Björnsson, Bärg i Katrineholm, Johansson
i Kullersta, Sköld, Alexis Björkman, Johan Bergman och Lövgren i Nyborg,
vilka ansett, att utskottets betänkande bort hava följande lydelse:

»Till bevillningsutskottet hava etc.---(= utskottet)---

hänvisa till motionerna.

I fråga om de förslag, som avse en varaktig ändring av tulltaxan, är
utskottets ståndpunkt densamma som beträffande liknande förslag intogs
av 1921 och 1922 års bevillningsutskott. Utskottet erinrar sålunda om
den inom tull- och traktatkommittén pågående utredningen, vars resultat
enligt utskottets mening icke böra föregripas.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16. 7

Vad beträffar frågan om vidtagande av tillfälliga ändringar i tulltaxan,
har utskottet först velat fästa uppmärksamheten på, att i den
svenska marknaden utländska päron och äpplen i regel betingat avsevärt
högre pris än svenska och att prisskillnaden uppgått till betydligt högre
belopp än tullsatsen. Priset å utländsk frukt torde därför knappast hava
i allmänhet verkat nedpressande på priset å svensk frukt. Om utländska
päron och äpplen trots den stora prisskillnaden hittills vunnit avsättning,
så lär en tullförhöjning med 20 öre för kilogram svårligen i och för sig
kunna åstadkomma ändring i detta förhållande, i allt fall icke i sådan
omfattning att avsättningsmöjligheterna för svensk frukt härav skulle i
någon nämnvärd mån påverkas.

I anslutning härtill har utskottet velat erinra om, att uti de likalydande
motionerna nr 54 i första och nr 119 i andra kammaren framhållits,
att handeln med utländsk frukt för närvarande vore bättre organiserad
än handeln med svensk. Å detta område synes det även
utskottet, att våra fruktodlare i första hand böra inrikta sig på att
genomföra förändringar till fromma för svensk produktion.

Men svårigheterna att vinna avsättning för svenska päron och
äpplen torde knappast vara avhjälpta blott och bart genom tillskapandet
av en bättre försäljningsorganisation. I ganska stor omfattning utgöras
nämligen till salu utbjudna svenska päron och äpplen utav mindre utvecklad
eller mindervärdig frukt. Härtill kommer, att den utvecklade
och felfria frukten ofta släppes ut i marknaden, utan att den mindre
utvecklade eller skadade dessförinnan blivit frånskild. Den prima frukten
tar härigenom skada och förlorar i utseende, och ett mindre gott ekonomiskt
utbyte av skörden erhålles. På senaste är har eu förbättring i
nu angivna avseende börjat genomföras, i det att sorteringen av frukten
skett både strängare och mera allmänt än förut. Förpacknmgen av
frukten har även börjat göras omsorgsfullare. Men ännu har man i
dessa hänseenden icke — med få undantag — kommit så långt, att
den svenska frukten kunnat jämställas med den utländska. Uti den
utländska fruktens jämnhet, utseende och goda förpackning har man
nog också att söka främsta orsaken till att densamma trots sitt höga
pris i förhållande till den svenska kunnat vinna avsättning, detta oaktat
den svenska frukten beträffande en del sorter i fråga om smak överträffat
eller åtminstone varit likställd med den utländska. Fortsatta
bemödanden i den inslagna riktningen synas därför också vara ett villkor
för vinnande av ökad avsättning av svenska päron och äpplen.

Utskottet har ytterligare velat påpeka, att i vissa trakter av landet
överproduktion av päron och äpplen förekommer samt att möjligheten

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

att från sådana trakter överflytta överskottet i främsta rummet är en
fraktkostnadsfråga.

Slutligen har det synts utskottet olämpligt, att i dessa tider, då
de flesta måste till det yttersta söka inskränka sina utgifter, införa en
tullförhöjning å ett så allmänt brukat gott närings- och sunt njutningsmedel
som frukt.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att motionerna I: 11 av herr Boberg, I: 54 av herr
Elof Andersson m. fl. och II: 119 av herr Magnusson
i Skövde m. fl., I: 101 av herr Johan Johansson m. fl.
och II: 67 av herr Svensson i Grönvik m. fl., om förhöjning
av tullen å färska päron och äpplen, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

9

Bilaga.

Sveriges import av färska päron och äpplen år 1922.
(Uppgifterna preliminära.)

Stor-

bri-

tannien

Tysk-

land

Italien

U. S. A.

Tjecko-

slova-

kien

Neder-

länderna

Dan-

mark

Övriga

länder

1

Summa

kg-

kg-

kg-

kg-

kg.

kg-

kg-

kg-

kg.

Jan.......

102,644

133,064

27,295

62,295

_

129,623

72,980

70,844

598,745

Febr.......

82,328

24,534

8,035

114,712

—

58,343

45,331

9,404

342,687

Mars.....

480,437

42,855

6,651

62,731

—

63,378

27,134

357

683,563

April.....

233,902

20,291

—

305,742

—

14,759

24,544

12,559

611,797

Maj ......

231,999

—

—

102,091

5,210

318

16,364

363

356,345

Juni ......

319,055

376

450

20,676

—

—

12,457

12,362

365,376

Juli ......

212,860

3,065

—

—

—

608

17,051

4,020

237,604

Aug.......

27,722

174,307

440,457

17

176,960

12,542

31,829

19,751

883,585

Sept.......

295

269,938

158,795

5

236,824

51,415

20,778

15,203

753,253

Okt.......

911

112,627

129,386

56

103,561

20,824

32,993

21,002

421,360

Nov.......

4,280

247,069

215,381

30,257

68,751

17,524

8,853

31,208

623,323

Dec......

87,169

300,459

89,348

88,071

38,889

22,930

9,026

16,638

652,530

Summa

1,783,622

1,328,585

1,075,798

786,653

630,195

392,264

319,340

213,711

6,530,168

%

%

%

%

%

%

%

%

%

1 sept.—31
dec. ..

3.8

38.0

24.1

4.8

18.3

4.6

3.0

3.4

100

Hela årei

27.3

20.3

16.5

12.0

9.7

6.ö

4.9

3.3

100

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 9 höft. (Av 16.)

9