Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

Nr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1922.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för
tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 5 A, 9, 49, 69, 73 och 89 samt
memorial nr 26, 28, 65 och 118.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till
socialdepartementet, får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande
beslut.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari
—30 juni 1923 i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen
till socialdepartementet, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 1) att för sagda tid upptaga det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu för år 24,000 kronor, med halva beloppet, 12,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. (Nr 5 A.)

1076 22 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptagit det ordinarie anslaget till departementschefen, nu för år

24,000 kronor, med halva beloppet, 12,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Eders Kungl.-Maj :ts kansli, nu för år 283,900
kronor, med halva beloppet, 141,950 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har
riksdagen uppmärksammat den av Eders Kungl. Maj:t från början av
år 1921 vidtagna åtgärden att till sakkunnigt biträde åt statens fattigvårdsinspektör
i byggnadstekniska frågor tillkalla en arkitekt med ett
årligt arvode av 10,000 kronor, varav för sagda år 5,000 kronor anvisats
av förevarande huvudtitels allmänna besparingar.

Riksdagen har icke känt sig fullt övertygad om nödvändigheten av
att för ändamålet i fråga förbrukas ett så betydande belopp. Tillitandet
i detta fall av huvudtitelns allmänna besparingar torde dessutom svårligen
kunna anses stå i överensstämmelse med de i rikets ständers skrivelse
den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen av
besparingar å huvudtitlarna. Då riksdagen likväl finner sig kunna begränsa
sin erinran till vad sålunda uttalats, sker det under förväntan,
att därest efter vederbörlig prövning behov även hädanefter av dylik
sakkunnig visar sig förefinnas, denne vid utövningen av sitt uppdrag
skall bliva i tillfälle, icke blott att tillgodose byråns intressen utan jämväl
att medverka till förbilligandet av de byggnadsföretag, hans granskning
åsyftar.

Då riksdagen i övrigt icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen för tiden 1 januari
—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu för år 283,900 kronor, med
halva beloppet, 141,950 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget, högst,
till övergångsstat för socialdepartementet, nu för år 10,400 kronor, med
ett belopp av 2,600 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
förslagsanslaget, högst, till övergångsstat för socialdepartementet,
nu för år 10,400 kronor, med ett belopp av 2,600 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för
upprätthållande av departementets verksamhet på extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,850 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

Riksdagen bär för upprätthållande av departementets verksamhet på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 6,850 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

5:o) På grund av Eders Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 5) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det
ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkring sanstalten, nu för år 238,500
kronor, med halva beloppet, 119,250 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget å
ordinarie stat, å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett
förslagsanslag av 693,550 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit och får alltså anmäla, att riksdagen för upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag
av 693,550 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i
arbete, nu för år 50,000 kronor, till ett belopp av 37,500 kronor.

Riksdagen, som funnit Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillfyllest
motiverat, har alltså för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen
om försäkring för olycksfall i arbete, nu för år 50,000 kronor, till ett
belopp av 37,500 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 9) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie förslagsanslaget
till statens bidrag till fiskares försäkring i riksstaten för tiden
1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 10) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det
ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet, nu för år 87,000 kronor,
med halva beloppet, 43,500 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att
för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen har för upprätthållande av försäkringsrddets verksamhet på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat eti förslagsanslag
av 25,000 kronor.

ll:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 12) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu för år 312,000 kronor,
med halva beloppet, 156,000 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av
socialstyrelsens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, anvisa ett
förslagsanslag, högst, 68,500 kronor.

I samband med förevarande anslagsäskande har departementschefen
lämnat en närmare redogörelse beträffande hos socialstyrelsen vidtagna
anordningar för kontroll över bränsleförbrukningen inom vissa av statsverket
disponerade byggnader och lokaler m. m.

Av denna redogörelse framgår bland annat, att Eders Kungl. Maj:t för
handläggning av till ifrågavarande område hörande ärenden bemyndigat
socialstyrelsen att från och med den 1 juli 1921 tills vidare intill utgången
av juni månad innevarande år anställa en byråassistent, en byråingenjör
och ett kvinnligt biträde, samt att härför erforderliga medel av
Eders Kungl. Maj:t anvisats från femte huvudtitelns allmänna besparingar.
Då emellertid departementschefen för närvarande icke vore beredd att
taga ställning till frågan om bränslekontrollens framtida ordnande, har
något anslag för ändamålet i fråga synts honom icke böra äskas av
riksdagen. Därest efter anbefalld ytterligare utredning Eders Kungl.
Maj:t skulle finna kontrollverksamheten inom socialstyrelsen böra fortgå
i en eller annan form, har departementschefen nämligen ansett, att,
såvida riksdagen ej gör någon erinran däremot, Eders Kungl. Maj:t bör
kunna tillsvidare upprätthålla denna verksamhet med anlitande av tillgängliga
medel.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, har under
tiden november 1921—februari 1922 antalet inspektioner vid statens
värmeanläggningar uppgått till 365, varvid 322 dylika anläggningar
med en gemensam bränslekostnad år 1920 av 5,537,909 kronor undersökts.
Vid inspektionerna hava enligt uppgift felaktigheter blivit anmärkta
i och för rättelse. Utan att nu uttala något omdöme om denna
verksamhet, vill riksdagen emellertid framhålla angelägenheten av att
vid anordnande av densamma största möjliga sparsamhet iakttages.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen å extra stat för tiden 1

5

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

januari—30 juni 1923 för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, anvisat ett förslagsanslag, högst, 08,500
kronor.

13:o) Eders Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att ställas till Eders
Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän
in. m. för medling i arbetstvister, ett förslagsanslag av 72,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen ansett
sig böra bifalla. I likhet med departementschefen förutsätter emellertid
riksdagen, att, om genom förordnande av s. k. fackförlikningsmän någon
förlikningsman för visst distrikt erhåller väsentligt minskat arbete,
Eders Kungl. Maj:t nedsätter hans arvode under det av riksdagen godkända
beloppet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen på extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisat, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande
och användas till ersättning åt förlikningsmän rn. in. för medling
i arbetstvister, ett förslagsanslag av 72,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till bestridande av kostnaderna
för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister anvisa ett
förslagsanslag av 15,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till
bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister
anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 16) har riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare
i arbetstvister anvisat ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att för befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i
riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder,
ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, har alltså på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisat, att för befrämjande och organiserande av den offentliga
arbetsförmedlingen i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu
gällande grunder, ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa — att i huvudsaklig

6

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

överensstämmelse med nu gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader
för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas — ett förslagsanslag av

15,000 kronor.

Riksdagen bär på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
— att i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder utgå
såsom bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas — ett
förslagsanslag av 15,000 kronor.

18:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 291) anmäler, bär
riksdagen för bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 7 januari 1922 angivna grunder på extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till
understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande
personer å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 70,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts framställning icke givit riksdagen anledning
till erinran, har riksdagen alltså till understöd i vissa fall åt genom
tobaksmonopolets införande nödlidande personer å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

20:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 23) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923

dels upptagit det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen, nu för år
164,100 kronor, med dialva beloppet 82,050 kronor,

dels ock till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren
på extra stat anvisat ett förslagsanslag, högst, 500 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av
yrkesinspektionens verksamhet anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000
kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för
upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet anvisat ett förslagsanslag,
högst, 30,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
statens tvångsarbetsanstalter, nu för år 556,000 kronor, med halva beloppet
278,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

7

I samband med förevarande anslagsäskande har departementschefen
meddelat, att Eders Kungl. Maj:t efter därom av styrelsen för statens
tvångsarbetsanstalt i Landskrona gjord framställning genom beslut den 2
december 1921 uppdragit åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet ingivna ritningar och under beaktande av visst
av byggnadsstyrelsen gjort uttalande låta omändra och utvidga sjukavdelningen
vid nämnda anstalt för en sammanlagd kostnad av högst

8.000 kronor, att utgå av ett av 1921 års riksdag för vissa sanitära
anordningar vid anstalten ifråga å tilläggsstat för sagda år uppfört reservationsanslag
å 40,000 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot vad sålunda förekommit
och ävenledes ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts under
förevarande punkt gjorda framställning, får riksdagen alltså anmäla, att
riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till statens tvång sårk etsanstalter, nu för år 556,000 kronor,
med halva beloppet, 278,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 27) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget statens tvångsarbetsanstalter: övergångsstat,
nu för år 15,000 kronor, med halva beloppet, 7,500 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till
driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av

25.000 kronor.

Riksdagen har till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister
vid Svartsjö på extra stat för tiden 1 januari-—30 juni 1923 anvisat ett
förslagsanslag av 25,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29), att till
driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 3,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har alltså till driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister i Landskrona på extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 3,500 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett förslagsanslag,
högst, 20,473 kronor,

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt
ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anvisandet av
ett anslag å 20,473 kronor för avlöningar och vikariat sersättningar åt
befattningshavare vid statens vårdanstalt å Venngarn, har icke givit
riksdagen anledning till erinran, och har riksdagen alltså funnit sig
böra medgiva att en assistent åt direktören uppföres å anstaltens avlöningsstat
från och med år 1923.

Då riksdagen jämväl ansett sig kunna bifalla vad Eders Kungl.
Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får riksdagen
anmäla, att riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat

dels till avlöningar och vikariatsersättning ar åt befattningshavare vid
statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett förslagsanslag, högst,
20,473 kronor,

dels ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt
ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

dels såsom, bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett förslagsanslsg
av 3,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor,
ävensom medgiva, .

att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som
tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,
må, efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening,
stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Då riksdagen ansett sig böra anvisa de av Eders Kungl. Maj:t
under förevarande punkt äskade anslagen och ej heller haft något att
erinra emot, att frälsningsarméns enskilda alkoholistanstalt å Kurön tillerkännes
statsbidrag på sätt ifrågasatts, får riksdagen alltså anmäla,

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

att riksdagen

I) på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
ett förslagsanslag av 40,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittnesed'' sättning ar in. m. ett förslagsanslagav
3,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvärden ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor;

II) medgivit, att jord, som står under kronans omedelbara disposition
eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt
skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens
försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade
mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,
må, efter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd
prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt,
Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting,
kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän
alkoholistanstalt.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att till främjande
av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet utgå under de vilkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas
lämpliga, ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
gjorda framställning har riksdagen till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 69 och II: 118) däri hemställts,
att å extra stat för första halvåret 1923 måtte såsom bidrag
till uppehållande av internationella byråns i Lausanne för alkoholismens
bekämpande verksamhet beviljas ett anslag av 1,500 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna, under åberopande av
en av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling till Eders
Kungl. Maj:t i ämnet ingiven skrivelse, anfört följande:

»Under de senare åren har riksdagen till internationella byrån i Lausanne
för alkoholismens bekämpande beviljat ett anslag av 750 kronor
för år. I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t har Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamling hemställt om utverkande för år 1923
av ett till 3,000 kronor förhöjt anslag till nämnda byrå.

I häröver infordrat utlåtande har socialstyrelsen ansett att fråga
om beviljande av detta anslag torde kunna anstå till 1923 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. (Nr 5 A.) 1076 ss 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Härigenom skulle emellertid, byrån gå miste om anslag för första halvåret
1923. Då såsom i representantförsamlingens skrivelse till Kungl.
Maj:t framhållits, till följd av valutaförsämringen i flera av de tidigare
byrån i fråga understödjande länderna, byråns inkomster avsevärt
minskats, har det befunnits nödigt att vädja till i detta avseende bättre
ställda, för nykterhetssträvandeua intresserade länder om ökat stöd.
Denna vädjan har ock tillmötesgåtts av våra närmaste grannländer
Danmark, Finland och Norge, vilket sistnämnda land från och med år
1921 höjt sitt anslag till 3,000 kronor.»

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om anvisande av ett anslag
å 5,000 kronor till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet har icke givit riksdagen anledning
till erinran.

Vad härefter beträffar motionärernas förslag om anslag för första
halvåret 1923 till uppehållande av internationella byråns i Lausanne för
alkoholismens bekämpande verksamhet, har riksdagen visserligen av i
ärendet ingivna handlingar och av vad riksdagens vederbörande utskott
under hand inhämtat, funnit skäl föreligga, att medel för ändamålet ou
beviljas. Riksdagen bär dock icke ansett sig böra, såsom motionärerna
föreslagit, anvisa ett anslag å 1,500 kronor för sagda tid, utan har riksdagen
begränsat anslaget, vilket betecknats såsom förslagsanslag, högst,
för ifrågavarande halvår till samma belopp, varmed det hittills för år
utgått, eller 750 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och i anledning
av ovanberörda motioner på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
i923 anvisat

dels till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
up>plysningshyrås verksamhet ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor,
att utgå under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga;

dels ock såsom bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne
verksamhet, ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
sjukkasse väsendets befrämjande, nu för år 2,800,000 kronor, med ett
belopp av 930,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande,
nu för år 2,800,000 kronor, med ett belopp av 930,000 kronor.

11

Riksdagens skrivelse Nr ~> A.

30:o) Eders Kungl, Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att för
beredande av extra statsbidrag för år 1922 åt sjukkassor, som registrerats
enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910,''på extra stat för tiden 1
januari 30 juni 1923 anvisa, att fördelas i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder, ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

För beredande av extra statsbidrag för år 1921 åt sjukkassor, som
registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, har riksdagen
å extra stat för år 1922 beviljat ett anslag å 1,800,000 kronor.

Gällande föreskrifter för åtnjutande av extra statsbidrag återfinnas
i kungörelse av den 2 december 1921 (Sv. förf.-saml. nr 697).

Ifrågavarande anslag bar synts Eders Kungl. Maj:t, trots den tryckta
statsfinansiella situationen icke kunna helt bortfalla. Men då behovet av
den medelst sådant bidrag förhöjda sjukhjälpen huvudsakligen gör sig
gällande för dem, som träffas av långvarigare sjukdom, har Eders Kungl.
Maj:t ansett, att karenstiden bör kunna utsträckas, så att den tid, från
vilken bidrag skall beräknas, bestämmes till den fjortonde — ej såsom nu
den sjunde — dagen efter den, från vilken sjukhjälpen börjat utgå från
kassan. Härigenom skulle, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, anslagsbehovet
nedgå till 900,000 kronor för år, av vilket belopp 300,000
kronor skulle belöpa sig å första halvåret 1923.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om utsträckning av nu gällande karenstid
för erhållande av det statsbidrag, varom nu är fråga, har riksdagen
ansett sig böra bifalla. Då riksdagen likaledes funnit sig böra anvisa
det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, får riksdagen alltså
anmäla, att riksdagen för beredande av extra statsbidrag för år 1922 åt
sjukkassor, som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat, att fördelas i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder, ett förslagsanslag av

300.000 kronor.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att för
understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder, ett förslagsanslag av

50.000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
för understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat, att fördelas i
huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder, ett förslagsanslag
av 50,000 kronor.

12

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

32:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 37) har riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande
under nämnda tid av tillsyn över understödsföreningar, ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för gäldande av kostnader
för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m. anvisa
ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för
gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning
m. m. anvisat ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

34:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 39) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det
ordinarie förslagsanslaget till pensionsstyrelsen, nu för år 624,000 kronor,
med halva beloppet, 312,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att för
upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver anslaget
på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa ett förslagsanslag av 306,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har alltså för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. m., utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 306,000
kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att dels för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och
understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni
1915, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag
av 10,100,000 kronor, dels ock medgiva, att av nämnda
förslagsanslag må gäldas kostnaderna för statens bidrag till barntillägg
för personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av pensionsförsäkringslagen blivit delaktiga i den
allmänna pensionsförsäkringen, ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen
anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke givit riksdagen
anledning till erinran, och får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen -

Riksdagens skrivelse Nr ö A.

13

dels för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg
och understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt
lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8
juni 1915, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat ett
förslagsanslag av 10,100,000 kronor,

dels ock medgivit, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaderna
för statens bidrag till barntillägg för personer, som genom lagen
den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen
blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ävensom till
den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga avgifter grundade
försäkringen.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja, att utgå som bidrag
till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den
30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda
lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ett
förslagsanslag, högst, 2,725,000 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari — 30 juni 1923 beviljat,
att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd enligt
33 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer,
som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i '' anledning
av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,
ett förslagsanslag, högst, 2,725,000 kronor.

38:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 43) har riksdagen medgivit att av det förslagsanslag, som beviljats
för tiden 1 januari—30 juni 1923 för bestridande av den på
staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd till de
personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915, må för
vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt
de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen
under nämnda halvår disponeras ett belopp av högst 325,000
kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa till ersättning åt
postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. m. ett förslagsanslag
av 425,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

14

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1923 anvisat till ersättning åt postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar
m. m. ett förslagsanslag av 425,000 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 45) har riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med den på frivilliga
avgifter grundade pensionsförsäkringen anvisat ett förslagsanslag, högst, 150
kronor.

41 :o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 46) har riksdagen för beredande av ersättning till häradsskrivarna
för upprättande av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda
förteckningar på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
beviljat ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

42:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 47) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det
ordinarie anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten, nu för
år 9,564 kronor, med ett belopp av 4,782 kronor.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
fattigvården i allmänhet, nu för år 700,000 kronor, till ett belopp av

600,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet, nu för år 700,000
kronor, till ett belopp av 600,000 kronor.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att till
stipendier för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundets kurs i Stockholm
för utbildande av föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnhem
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har till stipendier för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundets
kurs i Stockholm för utbildande av föreståndarinnor vid
ålderdomshem och barnhem på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t -bär föreslagit riksdagen (punkt 51) att för
gäldande av Sveriges bidrag till den internationella föreningen för barnaskydd
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag
av 2,500 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har vid den andra internationella
kongressen för barnaskydd, som hållits i Bryssel den 18—21

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

juli 1921 och i vilken jämväl av Eders Kung! Maj:t utsedda ombud för
Sverige tagit del, beslutits bildandet av en internationell förening för
barnaskydd. Efter beslut av Eders ICungl. Maj:t den 30 september 1921
har Sverige sedermera anslutit sig till berörda förening.

Föreningen, som skall hava en permanent internationell byrå med
sate i Eryssel, bär enligt det vid kongressen antagna stadgeförslaget
o j tjäna såsom föreningsband mellan dem, som i skilda

la°d.Grc intressera 8ig för barnavård, samt att underlätta studiet av barnavardsfrågor
och på detta område befrämja framsteg i lagstiftnino-en
och avslutandet av internationella fördrag. Varje stat, som inträder i
föreningen, skall, förbinda sig dels att betala ett årligt bidrag, vilket
föi stater med invånarantal mellan 5 och 10 miljoner skall uppgå till
6,000. belgiska francs., dels ock delgiva byrån lagförslag, lagar och
administrativa författningar, som beröra föreningens syfte. Stat, som

blivit medlem av föreningen, äger utgå därur 12 månader efter skedd
uppsägning.

Med hänsyn till de osäkra kursförhållandena har förevarande anslag
ansetts böra erhålla karaktär av förslagsanslag och, då hela årsbidraget
lämpligen bör utbetalas under årets första hälft, för tiden 1 januari—
30 juni 1923 upptagits till 2,500 kronor.

•i behandlingen av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har

ri sdagen icke kunnat undgå att finna den utsedda representationen vid
den andra internationella kongressen i Bryssel och de därmed förbundna
kostnaderna onödigt stora. I likhet med departementschefen har riksdagen
emellertid ansett, att medel för gäldande av Sveriges bidrag till
föreningen böra anvisas. Då riksdagen ej heller funnit skäl till erinran
mot det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet samt att anslaget
betecknas såsom förslagsanslag, har riksdagen alltså för gäldande
a\ Sveriges bidrag till den internationella föreningen för barnaskydd på
extra stat för tiden 1 januari-30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag
av 2,500 kronor. & s

46.o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställas
fy, 4 Lar riksdagen På extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 till statsinspektion av fattigvården beviljat ett förslagsanslag, högst
24,825 kronor. t 6 ’

47:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majrt föreslagit riksdagen
(punkt . 53) har riksdagen på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 till beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i
lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisat ett förslagsanslag av

40,000 kronor. & ö

10 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till beredande av statsbidrag
till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetshem
anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har alltså på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 till beredande av statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om
fattigvården avsedda arbetshem anvisat ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

49:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 55) har riksdagen för tiden 1 januari 30 juni 1923 upptagit
det ordinarie anslaget till allmänna barnhuset i Stockholm, nu för år
84,700 kronor, med halva beloppet, 42,350 kronor.

50:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 56) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie anslaget till frimurarbarnhuset, nu för år 2,750 kronor,

med halva beloppet, 1,375 kronor.

51:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 57) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie anslaget till barnhusen i landsorten, nu för ar 28,380 kionor,
med halva beloppet, 14,190 kronor.

Medicin alsta ten samt hälso- och sjukvården.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59)

dels medgiva, . .

att befattningen såsom överinspektör för sinnessjukvården i riket
må hänföras till den medicinalstyrelsen tillhörande personalen och i
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas
bland de i 5 § 2 mom. angivna befattningar, vilkas innehavare tillsättas
genom förordnande tillsvidare mot visst arvode;

att överinspektören må för de honom tillhörande åligganden åtnjuta
arvode, för år räknat, av 13,000 kronor;

att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning må
under femte huvudtiteln, medicinalstyrelsen, uppföras:

Döverinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i
reglementet — — — — —»; samt .....

att resekostnads- och traktamentsersättning för av överinspektören
i tjänsten företagna resor må utgå av femte huvudtitelns förslagsanslag
till rese- och traktamentspenningar;

Riksdagens skrivelse Nr ■"> A.

IT

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie
förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu för år 352,100 kronor, med
ett belopp av 182,550 kronor.

1 likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att, såsom
löneregleringskommittén föreslagit och medicinalstyrelsen tillstyrkt, överinspektören
för sinnessjukvården i riket definitivt bör hänföras till den
medicinalstyrelsen tillhörande personalen och att befattningen i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk
bör upptagas i 5 § 2 mom. bland de där angivna befattningar, vilkas
innehavare tillsättas genom förordnande tillsvidare mot visst arvode för år
räknat.

Då riksdagen ävenledes funnit det för befattningshavaren i fråga förordade,
av löneregleringskommittén tillstyrkta arvodet väl avvägt och i
övrigt icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

I. medgivit,

dels att befattningen såsom överinspektör för sinnessjukvården i
riket må hänföras till den medicinalstyrelsen tillhörande personalen och
i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas
bland de i 5 § 2 mom. angivna befattningar, vilkas innehavare tillsättas
genom förordnande tillsvidare mot visst arvode;

dels att överinspektören må för de honom tillhörande åligganden
åtnjuta arvode, för år räknat, av 13,000 kronor;

dels att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning
må under femte huvudtiteln, medicinalstyrelsen, uppföras:

»överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i
reglementet — — — — •—»;

dels ock att resekostnads- och traktamentsersättning för av överinspektören
i tjänsten företagna resor må utgå av femte huvudtitelns
förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar;

II. för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till medicinalstyrelsen, nu för år 352,100 kronor, med ett
belopp av 182,550 kronor.

53:o) 1 enligt med Kungl. Eders Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 60) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det under rubriken medicinalstyrelsen: övergångsstat uppförda ordinarie
anslaget, nu för år 4,500 kronor, med ett belopp av 2,250 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för
upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget på
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. (Nr 5 A.) nm 22 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 18,350 kronor.

För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen,
utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 34,700 kronor. Anslaget är avsett att
bereda avlöning enligt angivna grunder (statsverksprop. 1921, femte
huvudtiteln, punkt 63) åt vissa för handläggning av apoteksärenden erforderliga
extra befattningshavare inom styrelsen ävensom åt den jämlikt
Eders Kungl. Maj:ts brev den 7 november 1919 hos styrelsen anställda
inspektrisen över sjuksköterskeväsendet.

Det för första halvåret 1923 nu äskade anslaget utgör hälften av
det för innevarande år beviljade, ökat med hälften av det belopp, 2,000
kronor, en av Eders Kungl. Maj:t förordad omläggning av arbetet med
granskningen av medieinaltaxan årligen beräknats medföra. Denna omläggning
har ansetts böra träda i tillämpning från och med innevarande år,
på grund varav Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år 1922 för ändamålet
äskat ett anslag å 2,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen
har riksdagen funnit sig böra bifalla, och får riksdagen, som i annat
sammanhang återkommer till det av Eders Kungl. Maj:t å 1922 års tilläggsstat
äskade beloppet, alltså ilu anmäla, att riksdagen för upprätthållande
av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget på ordinarie stat, på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 18,350 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för beredande av personligt
avlöningstillägg under nämnda tid för en å övergångsstat uppförd befattningshavare
hos medicinalstyrelsen i enlighet med de för provisorisk
lönereglering för befattningshavare i styrelsen för år 1914 fastställda
grunder och villkor anvisa ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1. januari—30 juni 1923 förberedande
av personligt avlöning stillägg under nämnda tid för en å övergångsstat
uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen i enlighet med
de för provisorisk lönereglering för befattningshavare i styrelsen för
år 1914 fastställda grunder och villkor anvisat ett förslagsanslag, högst,
650 kronor.

56:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 63) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium, nu för år
102,290 kronor, med ett belopp av 51,145 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

19

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att
för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium,
utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari 30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

I sammanhang med förevarande anslagsfråga har departementschefen
beträffande bakteriologiska laboratoriets inkomster uttalat den meningen,
att någon ökning i dessa under år 1923 ej torde kunna påräknas.

Med anledning härav har riksdagen sökt bilda sig en uppfattning
rörande den fördelning av tillverkningen av sera, som enligt ett för
kort tid sedan av medicinalstyrelsen upprättat kontrakt skulle komma
till stånd mellan statens bakteriologiska laboratorium och enskild tillverkare.
På grund av de upplysningar, som härunder kommit riksdagens
vederbörande utskott till del, finner sig riksdagen böra uttala önskvärdheten
av, att sagda fördelning så avpassas, att laboratoriets tillverkning
av sera må kunna utföras under så ekonomiskt gynnsamma betingelser
som möjligt.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det av Eders Kungl.
Maj:t äskade anslagsbeloppet, har alltså för upprätthållande av driften vid
statens bakteriologiska laboratorium, utöver anslaget på ordinarie stat, på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 50,000 kronor.

58:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 65) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det
ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium, nu för år 19,550
kronor, med ett belopp av 9,775 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att
till upprätthållande av driften vid statens rättskemiska laboratorium,
utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för liden 1 januari —
30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,600 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, har till upprätthållande av driften vid
statens rättskemiska laboratorium, utöver anslaget på ordinarie stat, på
extra stat för tiden 1 januari^-30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 2,600 kronor.

60:o) Med anledning av Eders Kung], Majrts därom gjorda framställning
(punkt 67) har riksdagen å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska
laboratorium anvisat ett förslagsanslag, högst, 10.850 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) dels
medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare
må från och med år 1923 uppföras ytterligare tio provinsial -

20

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

läkare, en var med *en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000
kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma
två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det
andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar
förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni
1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och
med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter
riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande
befattningar;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, för tiden 1 januari—
30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu för år 1,506,300 kronor, med ett belopp av
780,650 kronor.

Riksdagen har dels medgivit, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare
och provinsialläkare må från och med år 1923 uppföras
ytterligare tio provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av 5,500
kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor
efter fem år och det andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de med sagda befattningar
förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni
1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och
med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter
riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande
befattningar;

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
anslaget • till förste provinsialläkare och provinsialläkare, nu för år 1,506,300
kronor, med ett belopp av 780,650 kronor.

62:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 69) har riksdagen för skrivbiträde och övriga expenser åt förste
provinsialläkare ävensom för anställande av biträdande förste provinsialläkare
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 26,200 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till
bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden,
att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder, på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Mot vad Eders Kung]. Maj:t under förevarande punkt föreslagit
har riksdagen icke haft något att erinra., och får riksdagen alltså an -

Riksdagens skrivelse Nr ö A.

21

insila, att riksdagen till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
ä landsbygden, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu
gällande grunder, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att till
provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare,
att utgå på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer, på extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 {invisa ett förslagsanslag, högst, 114,000 kronor.

Riksdagen har till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare
och provinsialläkare, att utgå på sätt Eders Kungl. Maj: t bestämmer,
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 114,000 kronor.

65:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 72) har riksdagen till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare
i enlighet med av riksdagen godkända grunder på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

66:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 73) har riksdagen för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt
avhjälpande av läkarbristen, särskilt i Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat,
att användas på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett förslagsanslag,
högst, 25,000 kronor.

67:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt
74) har riksdagen besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl. i rikestaten för
tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

68:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 75) har riksdagen beslutit att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till avlöning åt civila läkarstipendiater icke upptaga något
belopp i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till extra provinsialläkares avlönande, nu för år 40,000 kronor,
till ett belopp av 15,000 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares avlönande, nu
för år 40,000 kronor, till ett belopp av 15,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkterna 77
och 78) att i avbidan på särskild proposition i ämnet för tiden 1 januari—
30 juni 1923 å ordinarie stat beräkna dels i stället för det nu i riksstaten

22

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

upptagna ordinarie förslagsanslaget till hospitals underhåll under rubriken
hospital och asyler ett förslagsanslag av 6,157,500 kronor, dels ock under
rubriken hospital och asyler: övergångsstat ett förslagsanslag av 61,260
kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den
3 mars 1922 dagtecknad proposition, nr 146, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning å befattningshavare
vid hospital och asyler;

dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under femte huvudtiteln införas följande:

Avdelning

Avdelning

Verk och befattningar

och löne-grad enligt

Verk och befattningar

och löne-grad enligt

löneplanen

löneplanen

Skötare.. .1....................................

B 2

Femte huvudtiteln.

Förestånderskor av l:a klass.........

C 6

Förestånderskor av 2:a klass.........

C 4

Översköterskor.............................

C 3

Statens hospital och asyler.

Sköterskor..................................

C 2

I. Läkarp er sonal.

IV. Ekonomipersonal.

Överläkare av l:a klass................

B 191)

Maskinmästare av l:a klass..........

B 7

Överläkare av 2:a klass.................

B 18>)

Maskinmästare av 2:a klass...... —

B 6

j Läkare vid Visby hospital.............

B 16

Maskinister av l:a klass ..............

B 5

Hospitalsläkare av l-.a klass ........

B 18

Maskinister av 2:a klass ..............

B 4

Hospitalsläkare av 2:a klass .........

B 16

Hantverksföreståndare av l:a klass

B 5

Hantverksföreståndare av 2:a klass

B 4

II. Kontorspersonal.

Trädgårdsmästare ........................

B 5

Syssloman av l:a klass................

j Syssloman av 2:a klass.................

B 15

B 14

Befallningsman.............................

Magasinsföreståndare;...................

B 5

B 3

B 2

Syssloman av 3:e klass................

Bokhållare...................................

Kassörskor ..................................

[manliga.............

Kameralbiträdem eller

[kvinnliga............

Kanslibiträden.............................

B 13

B 8

C 5

Chaufförer....................................

Post- och stadsbud................. .....

Eldare. av l:a klass......................

B 2

B 2

B 2

B 4

C 3

C 3

Eldare av 2:a klass.......................

Föreståndare i stall, ladugård och

svinstall..................................

Köksförestånderskor av l:a klass...

B 1

B 1

C 4

Köksförestånderskor av 2:a klass...

C 3

III. Sjukvårdspersonal.

Tvättförestånderskor av l:a klass...

C 3

I Uppsyningsman av l:a klass.........

B 7

Tvättförestånderska av 2:a klass....

C 2

1 Uppsyningsman av 2:a klass..........

B 5

Bageriförestånderskor...................

C 3

Överskötare.................................

B 4

Arbetsförestånderskor .. ...............

C 3

*) Jämte boställsvåning med bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet
emellertid för överläkare att själv bekosta armatur och lampor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 23

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid hospital och
asyler på följande sätt:

Befattningar

Antal

Befattningar

Antal

Överläkare av l:a klass ................

8

Maskinmästare av l:a klass...........

9

Överläkare av 2:a klass................

4

Maskinmästare av 2:a klass...........

5

Läkare vid Visby hospital ............

1

Maskinister av l:a klass ...............

14

Hospitalsläkare av l:a klass..........

21

Maskinister av 2:a klass .........

17

Hospitalsläkare av 2:a Idass..........

27

Hantverksföreståudare av l:a klass

27

. -

Hantverksföreståndare av 2:a klass

85

Syssloman av l:a ldass......... ■

2

Trädgårdsmästare ......................

14

Syssloman av 2:a klass, ...

7

Befallningsman............................

10

Syssloman av 3:e klass.........

6

Magasinsföreståndare..................

8 I

Bokhållare ........

13

Hantverkare........................

77

Kassörskor............. ,.......

15

Chaufförer.......................•.......

9

Kameralbiträden.........

8

Post- och stadsbud.......................

16

Kanslibiträden........

12

Eldare av Pa klass....................

15

Eldare av 2:a klass....................

69

Föreståndare i stall, ladugård och

Uppsyningsman av l:a klass .........

18

svinstall.........................

26

Uppsyningsman av 2:a klass .........

16

Köksförestånderskor av Pa klass.

11

Överskötare .................................

133

Köksförestånderskor av 2:a klass

4

Skötare .......................................

694

Tvättförestånderskor av Pa klass.

14

Förestånderskor av l:a klass......

17

Tvättförestånderskor av 2 a klass ..

1

Förestånderskor av 2:a klass.........

26

Bageriförestånderskor..........

11

Översköterskor.............

203

Arbetsförestånderskor

13

Sköterskor................

791

1

dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med den
1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid
hospital och asyler:

1. Utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet är stadgat, skall gälla,
att överläkare icke må utom hospital och asyl samt läkaren vid Visby
hospital icke utom Visby stad utöva enskild praktik mot betalning, utom
vad rör nerv- eller sinnessjukdomar.

2.. Vid bestämmande av vikariatshrsättning enligt de i 19 § 1 mom.
i avlöningsreglementet angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a
klass anses lika med befattning i lönegraden B 20 och överläkarbefattning
av 2:a klass lika med befattning i lönegraden B 19.

3. överläkare äger, utan hinder av föreskrifterna i 22 § a) och b)
i avlöningsreglementet, åtnjuta fri boställsvåning med bränsle ävensom
elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet emellertid att
själv bekosta armatur och lampor.

Jämte de närmare föreskrifter, som äro eller varda meddelade rörande
hosta]Islägenhetens begagnande, skall dock även beträffande överläkare
gälla vad i nämnda 22 § c) och d) finnes för innehavare av tjänste -

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

bostad eller, om b an avlidit, hans dödsbo föreskrivet angående avträdande
av bostad samt i fråga om upplåtande av nödigt utrymme i bostaden
för vikarie eller efterträdare.

Därest överläkare på grund av sjukdom av sådan art, att han finnes
för framtiden till tjänstgöring oförmögen, åtnjutit tjänstledighet under
längre tid än ett år i följd, skall han vara skyldig att, efter medicinalstyrelsens
omprövning, avstå från den honom tillkommande bostad och
Övriga naturaförmåner mot en kontant ersättning till det belopp, som
Kungl. Maj:t finner skäligt.

4. Då åt befattningshavare bland hospitalspersonalen, mot ersättning
i behörig ordning, anvisas tjänstebostad, skola de i 22 § i avlöningsreglementet
givna eller avsedda föreskrifter lända till efterrättelse vaie
sig bostaden är försedd med möbler och sängkläder eller ej.

5. De i 23 § i avlöningsreglementet innelattade bestämmelser i fråga
om bränsle skola jämväl, beträffande andra befattningshavare vid hospital
och asyler än överläkare, äga motsvarande tillämpning i fråga .om lyse,
då för tjänstebostad erforderligt lyse tillhandahålles befattningshavare.

6. Ogift befattningshavare är pliktig att från anstalten mottaga
kost in natura; dock äger direktionen, när skäl därtill föreligga, medgiva
honom att själv sörja för sitt kosthåll.

Gift befattningshavare handhave själv sitt kosthåll; vare dock skyldig
att mottaga kost in natura från anstalten i fall, då sådant enligt
direktionens beprövande finnes av omständigheterna påkallat.

För mottagen kost har befattningshavaren att utgiva gottgörelse
medelst avdrag å den kontanta avlöningen i enlighet med de närmare
bestämmelser, som fastställas av Kungl. Maj:t.

7. Verkställes vid anstalten tvätt för befattningshavares enskilda
räkning, skall befattningshavaren därför utgiva ersättning i enlighet med
grunder, som medicinalstyrelsen äger bestämma.

8. Befattningshavare, tillhörande någon av 1—7 lönegraderna under
avdelning B eller 1—6 lönegraderna under avdelning C enligt avlöningsreglementets
9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall
i tjänsten erhålla erforderlig läkarvård jämte läkemedel på vederbörande
hospitals bekostnad, dock att vård å sjukhus, sanatorium eller
annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall betalas av hospitals
medel under tid, då befattningshavaren åtnjuter oavkortad lön; och
må även andra inom hospital eller asyl boende befattningshavare i händelse
av sjukdom därstädes kostnadsfritt åtnjuta den vård, varav de äio
i behov och som lämpligen kan dem vid anstalten beredas; allt emellertid
enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

25

9. Har åt annan befattningshavare bland sjukvårdspersonalen än
överskötare eller översköterska ombetrotts att särskilt ansvara för handhavaudet
av sjukvård, förråd in. m. inom viss avdelning vid tillfälligt
förfall för överskötare eller översköterska eller vid tider, då överskötare
eller översköterska med stöd av fastställd arbetstidsordnine: är fri från
tjänstgöring å avdelningen, må för sådant extra arbete ersättning utgå
enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.

10. För tjänstgöring å s. k. fast avdelning utgår till befattningshavare
bland sjukvårdspersonalen särskilt arvode, beräknat efter 180
kronor för år;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i
punkterna 9 och 10 i nyssberörda särskilda bestämmelser, må bestridas
av anslag till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels besluta, att för överläkare av l:a klass skall gälla samma särskilda‘pensionsunderlag
som för tjänstemän, tillhörande lönegraden B 20
i förenämnda avlöningsreglemente, eller 6,996 kronor, samt för överläkare
av 2:a klass samma särskilda pensionsunderlag som för tjänstemän,
tillhörande lönegraden B 19, eller 6,684 kronor, och att i följd
därav pensionsavgiften skall, för år räknat, utgå för överläkare av l:a
klass med 420 kronor och för överläkare av 2:a klass med 399 kronor;

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till
stater för hospital och asyler;

dels besluta, att där vid hospital och asyler anställd befattningshavare,
å vilken ovanberörda avlöningsreglemente kommer att äga tilllämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring — i förskott, vid ingången av januari månad år 1923 till
honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad befattningshavaren skulle hava i den befattning, han vid utgången av
år 1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket
belopp för befattningshavare, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri
bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och
fri belysning, skall ökas med värdet, enligt medicinalstyrelsens uppskattning,
av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må
bestridas av den i ordinarie staten för hospital och asyler upptagna anslagsposten
till avlöningar åt ordinarie befattningshavare;

dels förklara, att övriga av riksdagen i skrivelse den 22 februari
1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. (Nr 5 A.) 107c 22 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

beslutade löneregleringen för statsdepartement och centrala ämbetsverk
må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare vid statens
hospital och asyler;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget
till hospitals underhåll, i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga ej mindre under rubriken »hospital och asyler» ett förslagsanslag
av 6,157,500 kronor än även under rubriken »hospital och
asyler: övergångsstat» ett förslagsanslag av 70,760 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition
har riksdagen bl. a. till behandling forehaft två inom riksdagen väckta
motioner, vari föreslagits, i den ena (II: 259) att riksdagen måtte besluta,
att sysslomannen vid Växiö hospital skall hänföras till andra avlöningsgruppen
— klass 2, och i den andra (I: 68) att riksdagen ville besluta,
att medel från hospitals förslagsanslag jämväl måtte få användas för
bestridande av utgifter för i anslutning till hospital anordnad familjevård
av sinnessjuka.

Efter särskilda utredningar dels genom sakkunniga »för utredning
angående personalens vid statens anstalter för sinnessjuka uppförande
på ordinarie stat m. in.» (betänkande den 29 september 1913), dels
genom medicinalsstyrelsen efter vederbörande hospitalsdirektioners hörande
(utlåtande den 25 februari 1914) dels ock genom 1902 års löneregleringskommitté
(betänkande den 24 april 1918, delen LVU) avlät Eders Kungl.
Maj:t den 7 maj 1918 till då församlade riksdag proposition nr 409,
angående reglering av avlöningsförhållanden m. m. för personal vid
statens hospital och asyler.

I skrivelse den 15 juni 1918 (nr 414) anmälde riksdagen, att den,
med bifall till den Kungl. propositionen godkänt dels avlöningsstat för
läkar- och kontorspersonal, att tillämpas från och med år 1919, jämte
tillhörande föreskrifter och avlöningsvillkor, dels ock avlöningsreglemente
för sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka,
att lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1919, m. m.

Riksdagen meddelade emellertid, att den visserligen i fråga om de
viktigaste punkterna i propositionen anslutit sig helt till de framlagda
förslagen, men att inom riksdagen skiljaktiga meningar gjort sig gällande
i fråga om vissa detaljer i detsamma. Riksdagen hade sålunda funnit
åtskilliga motionsvis framförda ändringsförslag värda beaktande, men
den begränsade tiden gjorde det omöjligt för riksdagen att ägna dessa
förslag den ingående prövning, som vore erforderlig för bedömande av
deras räckvidd och innebörd samt att vid ett eventuellt biträdande av något

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

27

eller några yrkanden vidtaga de omarbetningar av Eden* Kung]. Maj:ts
förslag, som därav bleve nödvändiga. Det syntes nämligen riksdagen
uppenbart, att rubbningar av avlöningsförmånerna för olika personalgrupper
måste medföra sådana konsekvenser i hela det föreslagna lönesystemet,
att en ingående utredning skulle bliva erforderlig. Riksdagen
fann sig därför böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

Emellertid ansåg sig riksdagen icke kunna underlåta att erinra om
vissa punkter, beträffande vilka inom riksdagen den uppfattningen gjorts
gällande, att härutinnan framställda förslag vore förtjänta att i vederbörlig
ordning göras till föremål för vidare beaktande. I sådant hänseende
fäste riksdagen särskilt uppmärksamheten å följande.

Beträffande överläkarna och kontorspersonalen hade framförts förslag
till höjning i avlöningen. Riksdagen fann de framlagda skälen för
dylika avlöningsförhöjningar nog så beaktansvärda, men ansåg sig av
ovan anförda skäl icke kunna vidtaga någon ändring i nu nämnda hänseende.

I ett par inom riksdagen väckta motioner hade framkommit förslag
om höjande av avlöningsförmånerna för vissa bland sjukvårds- och
ekonomipersonalen. En dylik åtgärd syntes emellertid riksdagen lätt
kunna innebära fara för ej önskvärda rubbningar av den inbördes relationen
olika befattningsgrupper emellan och alltså förutsätta en noggrannare
utredning än riksdagen haft tid att företaga. De bland nu
avsedda frågor, vilka närmast syntes riksdagen värda beaktande, voro
uppflyttande av tredje gradens uppsyningsman i högre grad, förbättringav
avlöningsförmånerna för skötare, första sköterska och sköterska, uppflyttning
av maskinisterna i avlöningsförhållanden, motsvarande hantverksföreståndarnas,
samt borttagande av den s. k. tredje lönegraden för en
del befattningshavare.

Ett annat spörsmål, som framlagts av vissa motionärer, vore personalens
semester. En utsträckning av semestern till 21 dagar syntes
-riksdagen, åtminstone vad sjukvårdspersonalen anginge, äga fog.

I fråga om de förenade befattningarna som överläkare vid Stockholms
hospital och professor i psykiatri vid karolinska institutet hade i en motion
hemställts om skrivelse till Eders Kungl. Maj:t dels om närmare utredning
beträffande avlöningsförmånerna för nämnda befattningshavare och
dels om framläggande för riksdagen av det förslag, vartill förenämnda
utredning kunde giva anledning. I likhet med motionären ansåg även
riksdagen skäl kunna anföras för en utredning i förevarande avseende,
och syntes riksdagen denna utredning böra ske i sammanhang med den
utredning beträffande motsvarande befattningar vid universiteten i Uppsala

28

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

och Lund, som 1902 års löneregleringskommitté i sitt i ärendet avgivna
utlåtande ansett böra komma till stånd och i vilket avseende någon
erinran från departementschefens sida ej framställts. Det syntes riksdagen
lämpligt att i samband med en sådan utredning de ovan påpekade
ändringsförslagen underkastades förnyad utredning.

Eders Kungl. Maj:ts i nu föreliggande proposition framlagda löneregleringsförslag
för befattningshavare vid hospital och asyler grundar sig på
ett av 1902 års löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet
(delen LXV av kommitténs tryckta betänkanden) och avser löneregleringen,
att det lönesystem, som genomfördes vid kommunikationsverken vid
1919 års lagtima riksdag, samt för statsdepartementens och de centrala
ämbetsverkens personal m. fl. vid sistlidet års riksdag även skall vinna
tillämpning å befattningshavarne vid hospital och asyler.

Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts i sådant hänseende
framlagda förslag, har riksdagen funnit sig kunna i allt väsentligt ansluta
sig till detsamma. Riksdagen delar således den uppfattningen, att ett
lönesystem av huvudsakligen samma typ, som numera vunnit tillämpning å
det stora flertalet statstjänare, bör med fördel kunna användas även då
det gäller befattningshavare vid hospital och asyler, och har riksdagen,
utom i tvänne nedannämnda hänseenden, ansett sig böra bifalla såväl
den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna klassificeringen av vissa befattningshavare
som de för de särskilda befattningshavarna föreslagna löneförmånerna.
Riksdagen anser sålunda ock, att de erinringar, som av 1918
års lagtima riksdag i vissa hänseenden framställdes mot det då framlagda
löneregleringsförslaget, skäligen icke kunna göras mot Eders Kungl.
Maj:ts nu föreliggande proposition.

Såsom ovan nämnts, kunna enligt nuvarande organisation följande
grupper av ordinarie befattningshavare vid hospitalen särskiljas, nämligen
läkarpersonal, kontorspersonal, sjukvårdspersonal och ekonomipersonal.

Vad då först lakar]) er sonalen angår, har, på sätt nogsamt är känt,
redan för ett flertal år sedan svårigheter förelegat att besörja rekry-,
teringen inom denna kår. Att en av de mest bidragande orsakerna till
vakanserna inom hospitalsläkarkåren varit att söka i de mindre tillfredsställande
avlöningsförhållanden, som hittills stått till buds, har från olika
håll och vid olika tillfällen framhållits och torde ävenledes hava sin
riktighet. De krav på förbättrade löneförmåner för ifrågavarande kår,
som gång efter annan framförts, anser riksdagen sålunda, i likhet med
departementschefen, i icke ringa grad berättigade och alltså av beskaffenhet
att i största möjliga mån böra tillgodoses.

Riksdagens skrivelse Nr /> A

29

I fråga om överläkarbefattningarna innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag,
att överläkarna vid de större hospitalen skulle — med undantag av
överläkarna vid Uppsala hospital och asyl och Lunds hospital och asyl,
vilka befattningar av nedan angivna skäl ansetts böra uppföras å övergångsstat
— med bibehållande av dem för närvarande tillkommande
förmåner av fri bostad och bränsle samt elektrisk belysning, placeras i
lönegraden B 1!) och att överläkarna vid de mindre hospitalen skulle
— med undantag av överläkaren vid Stockholms hospital — vilken befattning
jämväl ansetts böra uppföras å övergångsstat — likaledes med
bibehållande av nämnda förmåner, placeras i lönegraden B 18 — men,
i betraktande av bostadsförmånen, med pensionsunderlagen och därå
grundade pensionsavgifter efter närmast högre klasser.

Såsom nyss nämnts, hava överläkarbefattningarna vid Uppsala
hospital och asyl och Lunds hospital och asyl samt Stockholms hospital
föreslagits till uppförande å övergångsstat. Av dessa befattningar äro
de vid Stockholms hospital och Uppsala hospital och asyl förenade med
professur i psykiatri vid Karolinska institutet resp. Uppsala universitet,
och med överläkarbefattningen vid Lunds hospital och asyl är förbunden
skyldighet att undervisa i nämnda vetenskap vid Lunds universitet. I
fråga om sistnämnda befattning har förslag i årets statsverksproposition
(åttonde huvudtiteln, punkt 77) blivit väckt, att densamma skulle med
ingången av år 1923 förändras till en professur i sagda ämne.

Enligt vad propositionen utvisar, hade 1902 års löneregleringskommitté
föreslagit, att huvudavlöningen till dessa befattningar måtte
utgå i form av överläkarelön och vederbörande professor avlönas med
ett arvode. Befattningarna borde enligt kommitténs förslag hänföras
till lönegraden B 19. Vad beträffar storleken av de arvoden, som borde
utgå till innehavarna av resp. professurer, hade kommittén ansett något
förslag i berörda hänseende från kommitténs sida icke vara erforderligt,
då denna fråga enligt kommitténs mening ankomme på yttrande av den
av Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 3 december 1920 tillsatta kommittén
för utredning rörande definitiv lönereglering för befattningshavare
vid rikets universitet m. m., den s. k. högskolornas löneregleringskommitté.
Sådant förslag har sedermera av sistnämnda kommitté avgivits
i första delen av dess betänkanden, vilken del bland annat
behandlar frågan om definitiv lönereglering för befattningshavare vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Enligt nyssnämnda förslag skulle, under förutsättning att 1902
års löneregleringskommittés ovan nämnda förslag i fråga om överläkarlönerna
genomföres, arvodet för en var av de tre professurerna bestäm -

30 ‘

Riksdagens skrivelse Nr o A.

mas till 3,000 kronor för år. Såsom av propositionen framgår, har
emellertid chefen för ecklesiastikdepartementet ansett det icke vara lämpligt
att utbryta denna detalj av det av högskolornas löneregleringskommitté
avgivna förslaget till definitiv lönereglering för befattningshavarna
vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet,
vilket förslag icke kunnat i sin helhet föreläggas innevarande års riksdag.

Vid sådant förhållande och då en nyreglering av överläkarlönerna
utan samtidig revidering av professorsarvodena ansågs vålla olägenheter
av löneteknisk natur, har chefen för socialdepartementet funnit sig nödsakad
föreslå, att överläkarbefattningarna vid Stockholms hospital samt
vid hospitalen och asylerna i Uppsala och Lund skola från och med
ingången av år 1923 sättas på övergångsstat med bibehållande av samtliga
avlöningsförmåner enligt nu gällande avlöningsstat. Denna provisoriska
anordning skulle då äga bestånd, till dess ny lönereglering för
befattningshavarna vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet träder i kraft.

Vid det övervägande riksdagen ägnat spörsmålet om överläkarnas
placering i den nya löneplanen, har riksdagen funnit sig böra i huvudsak
giva sin anslutning till Eders Kungl. Maj:ts härutinnan framlagda förslag. I
likhet med Eders Kungl. Maj:t och löneregleringskommittén har riksdagen
sålunda ansett sig böra medgiva, att överläkarna vid de större hospitalen,
med bibehållande av dem för närvarande tillkommande förmåner av fri
bostad och bränsle samt elektrisk belysning, hänföras till lönegraden
B 19 samt att överläkarna vid de mindre hospitalen, likaledes med bibehållande
av nämnda förmåner, placeras i lönegraden B 18, men, i betraktande
av bostadsförmånen, med pensionsunderlagen och därå grundade
pensionsavgifter efter närmast högre klasser.

På sätt ovan omförmälts, hade 1902 års löneregleringskommitté
föreslagit, att huvudavlöningen till de med professur i psykiatri förenade
överläkarbefattningarna vid Stockholms hospital och Uppsala hospital
och asyl samt den med undervisningsskyldighet i samma ämne förbundna
överläkarbefattningen vid Lunds hospital och as}d måtte utgå
i form av överläkarlön och vederbörande professor avlönas med ett
arvode. Till denna kommitténs, av medicinalstyrelsen förordade ståndpunkt
har riksdagen ansett sig böra ansluta sig, och synes vid sådant förhållande
anledning icke förefinnas, att, på sätt Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt,
nu uppföra dessa överläkarbefattningar på övergångsstat, intill dess ny
definitiv lönereglering för befattningshavare vid universiteten och karolinska
mediko-kirurgiska institutet kan komma att träda i kraft. Då
Uppsala hospital ‘och asyl samt Lunds hospital och asyl äro att hänföra

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ai

till de större hospitalen torde sålunda överläkarbefattningarna därstädes
placeras i lönegraden B 19, och anser riksdagen, ävenledes i likhet med
löneregleringskommittcn, att överläk arbe fattningen vid Stockholms hospital,
med hänsyn till den mycket livliga omsättningen av sjuka vid
hospitalet, bör hänföras till samma lönegrad. Vad arvodena för undervisning
i psykiatri beträffar, anmäler riksdagen i skrivelse nr 224 sitt
beslut härutinnan.

Vad härefter angår de underordnade hospitalsläkartjänsterna har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit, att samtliga nuvarande hospitalsläkare, undantagandes
den vid Härnösands hospital, måtte placeras i lönegraden B 18
med titeln av hospitalsläkare av l:a klass och att de nuvarande biträdande
hospitalsläkarna jämte hospitalsläkaren vid Härnösands hospital
måtte placeras i lönegraden B 16 med titeln hospitalsläkare av 2:a klass.
Till sist sagda lönegrad har läkaren vid Visby hospital jämväl ansetts
böra hänföras.

Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande ifrågavarande tjänsters placering
i lönegrader har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen övergår härefter till Eders Kungl. Majrts förslag, i vad
detsamma avser kontorspersonalens vid hospitalen placering i lönegrader.

Vad då först sysslomännen beträffar, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
att dessa befattningshavare måtte indelas i tre avlöningsgrupper,
tillhörande resp. 15:de, 14:de och 13:de lönegraderna inom avdelningen B
i den löneplan, som finnes intagen uti § 9 av det vid 1921 års riksdag
antagna avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
m. fl. verk.

Till den högsta avlöningsgruppen — syssloman av klass 1 —
skulle enligt sagda förslag hänföras de, som äro anställda vid anstalter
med patientantal överstigande 1,200 (Uppsala hospital och asyl
samt Lunds hospital och asyl);

till den andra gruppen — klass 2 — syssloman vid anstalter med
patientantal understigande 1,200, men överstigande 500 (Vänersborgs
hospital och asyl, Västerviks, Säters, Kristinehamns, Strängnäs och
Östersunds hospital samt Vadstena hospital och asyl);

till den tredje gruppen — klass 3 — sj^sslomän vid anstalter med
patientantal understigande 500, men överstigande 200 (Piteå hospital
och asyl samt Växjö, Göteborgs, Härnösands, Stockholms och Nyköpings
hospital).

Sysslomannen vid Visby hospital, för vilken i nu gällande stat är
*upp>fört ett arvode å 2,000 kronor, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag hänföras till icke-ordinarie befattningshavare och hans avlöning
bestämmas i den för dylika befattningshavare gällande ordning.

32

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

I motionen nr 259: II har, såsom ovan nämnts, föreslagits, att sysslomannen
vid Växjö hospital måtte hänföras till andra avlöningsgruppen
— klass 2.

Vid prövning av de sålunda i fråga om sysslomännens löneställning
framlagda förslagen har riksdagen funnit sig böra giva sin anslutningtill
Eders Kungl. Maj:ts förslag i avseende å indelning av sysslomännen
i tre lönegrupper. I ett hänseende har riksdagen dock ansett sig böra
vidtaga ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande sysslomännens
löneställning, och gäller detta sysslomannen vid Växjö hospital, vilken
befattning riksdagen, med hänsyn till det icke oväsentliga arbete, som
påvilar tjänsteinnehavaren ifråga genom den till hospitalet knutna familjevårdskolonien
i Korsberga, funnit rättvisligen böra hänföras till den andra
lönegruppen och sålunda placeras i lönegraden B 14.

Beträffande härefter övrig kontorspersonal innebär Eders Kungl. Majrts
förslag, att bokhållare av nuvarande högsta lönegraden skulle hänföras
till lönegraden B 8, att manlig bokhållare av nuvarande lägsta graden,
under benämningen manligt kameralbiträde, skulle placeras i lönegraden
B 4 och kvinnlig innehavare av dylik befattning, under benämning
kvinnligt kameralbiträde, i lönegraden C 3 samt att kassörskor och
skrivbiträden, de senare under benämningen kanslibiträden, skulle hänföras
till lönegraderna C 5 resp. C 3.

Eders Kungl. Maj:ts i fråga om nu nämnda befattningshavares
placering i lönegrad enligt den nya löneplanen framlagda förslag har
riksdagen ansett sig böra bifalla. Riksdagen får dock härvid uttala, att
riksdagen genom vad sålunda beslutats beträffande de manliga och
kvinnliga kameralbiträdenas inpassande i lönesystemet givetvis icke intagit
ståndpunkt i fråga om det definitiva ordnandet av förhållandet
mellan manliga och kvinnliga befattningshavares avlöning.

I nu gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och ekonomijgersonal
vid statens anstalter för sinnessjuka äro under sjukvårdspersonalen
upptagna uppsyningsmän av tre grader, förestånderskor likaledes av tre
grader, förste skötare och skötare samt första sköterskor och sköterskor.

Vad beträffar antalet av nämnda befattningshavare, är detsamma i
reglementet bestämt för uppsyningsmän och förestånderskor, varemot för
de övriga antalet bestämmes av Eders Kungl. Maj:t efter framställning
av medicinalstyrelsen.

Såsom av propositionen framgår, hade 1902 års löneregleringskommitté
i sitt betänkande angående statsdepartement och centrala ärnbets-^
verk (delen LXII sid. 45— 46) erinrat, hurusom för kommunikationsverken
vore ur angivna synpunkter föreskrivet, att antalet befattningar
i vissa lägre lönegrader bestämmes av Eders Kungl. Maj:t, men att dessa

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

:i''S

synpunkter enligt kommitténs mening icke kunde anläggas, dä det
gällde personalen vid centralförvaltningen i övrigt. Kommittén sago
ingen anledning, varför ej där fortfarande borde kunna tillämpas hittillsvarande
anordning, varigenom inrättande av nya tjänster och i förekommande
fall indragning av gamla, i samtliga grader — sålunda även
de lägre — underställas ej blott Eders Kungl. Maj:ts utan även riksdagens
prövning.

Kommitténs uppfattning i nämnda hänseende vann Eders Kungl.
Maj:ts och riksdagens godkännande, även vid behandlingen av de 1921
års riksdag förelagda frågorna om fångvårdsstaten och statens tvångsarbetsanstalter.

Det har nu synts Eders Kungl. Maj:t, att samma förfarande borde
utan olägenhet kunna komma i tillämpning beträffande all ordinarie
personal vid statens hospital och asyler. Häremot har riksdagen icke
haft något att erinra.

Såsom nyss nämnts, finnas för närvarande i gällande avlöningsreglemente
för sjukvårds- och ekonomipersonal under sjukvårdspersonalen
upptagna uppsyningsman av tre grader, förestånderskor av tre grader,
förste skötare och skötare samt första sköterskor och sköterskor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle för såväl
uppsyningsman som förestånderskor bestämmas allenast två tjänsteklasser,
uppsyningsman och förestånderskor av l:a» klass samt uppsyningsman
och förestånderskor av 2:a klass. Vidare skulle, med bibehållande av
den av 1918 års lagtima riksdag godkända uppdelningen av skötareoch
sköterskepersonalerna, benämningarna förste skötare och första sköterskor
utbytas mot »överskötare)) och »översköterskor».

Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser sjukvårdspersonalens
placering å den nya löneskalan, har riksdagen ock ansett sig
böra bifalla, och har riksdagen ej heller funnit skäl till erinran mot den
av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta grupperingen av uppsyningsmansresp.
förestånderskebefattningarna.

Med hänsyn till vad löneregleringskommittén anfört i fråga om antalet
skötarepersonal vid de olika hospitalen, har riksdagen slutligen ansett
sig böra framhålla angelägenheten av, att utredning snarast kommer till
stånd, huruvida detta antal må kunna i någon mån reduceras.

I nu gällande avlöningsreglemente för sjukvårds- och ekonomipersonalen
vid statens anstalter för sinnessjuka äro under ekonomipersonalen
uppförda såsom ordinarie följande befattningshavare:

maskinmästare av 2 grader,

maskinister av 2 grader,

Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 14 sand. (Nr o A.)

1076 72 5

34

jRiksdagens skrivelse Nr 5 A.

hantverksföreståndare av 2 grader,

trädgårdsmästare,

befallningsmän,

köksförestånderskor av 3 grader,

tvättförestånderskor av 2 grader,

bageriförestånderskor av 2 grader,

arbetsförestånderskor,

hantverkare,

chaufförer,

eldare av 3 grader,

magasinsföreståndare,

föreståndare i stall, ladugård och svinstall, post- och stadsbud, nattvakter
samt manliga biträden i trädgård och jordbruk,
köksförestånderskornas närmaste biträden,
tvättförestånderskornas » »

bageriförestånderskornas » ))

sömmerskor och väverskor.

Av förenämnda befattningshavare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit till
uppförande i lönegraden B 7 maskinmästare av l:a klass, i lönegraden B 6
maskinmästare av 2:a klass, i lönegraden B 5 maskinister av l:a klass,
hantverksföreståndare av l:a klass, trädgårdsmästare och befallningsmän,
i lönegraden B 4 maskinister av 2:ä klass, hantverksföreståndare av 2:a
klass, i lönegraden B 3 magasinsföreståndare, i lönegraden B 2 hantverkare,
chaufförer, post- och stadsbud samt eldare av l:a klass, i lönegraden
B 1 eldare av 2:a klass och föreståndare i stall, ladugård och
svinstall, i lönegraden C 4 köksförestånderskor av l:a klass, i lönegraden
C 3 köksförestånderskor av 2:a klass, tvättförestånderskor av l:a klass,
bageriförestånderskor (enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag äro de nuvarande
två graderna sammanförda till en grad) och arbetsförestånderskor samt
i lönegraden C 2 tvättförestånderskor av 2:a klass.

Såsom ovan nämnts, räknas för närvarande till ordinarie befattningar
även nattvakter, manliga biträden i trädgård och jordbruk, köksförestånderskor
av 3:e graden, köks-, tväjt- och bageriförestånderskornas närmaste
biträden samt sömmerskor och väverskor.

Med extra ordinarie anställning kunna numera följa åtskilliga av
de förmåner, som äro förbundna med ordinarie tjänstemän, såsom avlöning
under sjukdom, kostnadsfri ledighet motsvarande semester samt
förhöjning av avlöningen efter viss tids tjänstgöring, varjämte utredning
pågår rörande extra ordinarie tjänstemäns pensionsrätt. Med hänsyn
till hela karaktären av de senast nämnda befattningarna vid hospitalen

Riksdagens skrivelse Nr o A. 35

har Eders Kungl. Maj:t ansett riktigast att hänföra dem till icke-ordinarie
befattningar.

Vid den prövning riksdagen ägnat spörsmålet om ekonomipersonalens
placering i lönegrader och vad därmed sammanhänger har riksdagen ansett
sig böra i allo ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag, och har
riksdagen sålunda funnit de av Eders Kungl. Maj:t för de särskilda befattningshavarna
föreslagna löneförmånerna vara väl avvägda.

Spörsmålen om uppflyttning av vissa hantverksföreståndare från
2:dra till l:a graden och uppflyttning av en del hantverkare till
hantverksföreståndare har emellertid synts riksdagen vara ur praktisk
synpunkt så pass betydelsefulla, att de i flera hänseenden fordra en
mera ingående utredning. Vid denna prövning synes även böra komma
i betraktande, huruvida ej en del befattningar tilläventyrs kunde böra
överföras från högsta till lägsta klass av hantverksföreståndare.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om avlöning till icke-ordinarie
befattningshavare har riksdagen ansett sig kunna bifalla, och hava de
av Eders Kungl. Magt föreslagna särskilda avlöningsbestämmelserna beträffande
befattningshavare vid hospital och asyler ej heller givit riksdagen
anledning till erinran.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag till stater för hospital och asyler
hava utgifterna å ordinarie staten beräknats till 12,315,000 kronor och å
övergångsstaten till 141,520 kronor. Uppföras emellertid, såsom riksdagen
beslutat, jämväl de tre överläkarbefattningarna i Stockholm, Uppsala
och Lund å ordinarie stat, bör övergångsstatens slutsumma minskas
med 19,000 kronor till 122,520 kronor. Att på grund härav och i
anledning av riksdagens beslut i fråga om sysslomannens vid Växjö
hospital placering i högre lönegrad, än Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt, öka
vederbörande anslag å den ordinarie staten synes riksdagen dock icke
vara erforderligt.

Vad slutligen beträffar motionen nr 68:1 vari hemställts, att medel
från hospitals förslagsanslag jämväl måtte få användas för bestridande
av utgifter för i anslutning till hospital anordnad familjevård av sinnessjuka,
har riksdagen med hänsyn till de skäl, motionären-anfört till stöd
för sitt förslag, funnit sig böra bifalla detsamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och motionen nr 259 i andra kammaren

dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvalt -

3t>

Biksdagens skrivelse Nr 5 A.

ningen, skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning å befattningshavare
vid hospital och asyler;

dels beslutat, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under femte huvudtiteln införas följande:

Verk och befattningar

Avdelning
och löne
grad enligt
löneplanen

Verk och befattningar

Avdelning
och lönegrad
enligt
löneplanen

Femte huvudtiteln.

Statens hospital och asyler.

I. Läkarpersonal.

Överläkare av l:ä klass........

Överläkare av 2:a klass........

Läkare vid Visby hospital ...
Hospitalsläkare av l:a klass .
Hospitalsläkare av 2:a klass .

II. Kontorspersonal.

Syssloman av l:a klass.....

Syssloman av 2:a klass......

Syssloman av 3:e klass......

Bokhållare........................

Kassörskor.......................

(manliga...

Kameralbiträden j eller

(kvinnliga .
Kanslibiträden....................

III. Sjukvårdspersonal.

Uppsyningsman av l:a klass ..
Uppsyningsman av 2:a klass ..
Överskötare .........................

B 19»)
B 18'')
B 16
B 18
B 16

B 15
B 14
B 13
B 8

C

B

C 3
C 3

B 7
B 5
B 4

Skötare ..............................

Förestånderskor av l:a klass
Förestånderskor av 2:a klass

Översköterskor.....................

Sköterskor............................

IV. Ekonomipersonal.

Maskinmästare av l:a klass .
Maskinmästare av 2:a klass .

Maskinister av l:a klass ......

Maskinister av 2:a klass ......

Hantverksföreståndare av l:a klass
Hantverksföreståndare av 2:a klass

Trädgårdsmästare.....

Befallningsman........

Magasinsföreståndare

Hantverkare.............

Chaufförer................

Post- och stadsbud...

Eldare av l:a klass...

Eldare av 2:a klass...

Föreståndare i stall, ladugård och

svinstall..................................

Köksförestånderskor av l:a klass.
Köksförestånderskor av 2:a klass
Tvättförestånderskor av l:a klass.
Tvättförestånderska av 2:a klass..

Bageriförestånderskor.................

Arbetsförestånderskor.................

B 2
C 6
C 4
C 3
C 2

'') Jämte bostälisvåning med bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet
emellertid för överläkare att själv bekosta armatur och lampor.

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare
asyler på följande sätt:

vid hospital och

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

37

Befattningar

Antal

Befattningar

Antal

Överläkare av l:a klass...............

11

Maskinmästare av l:a klass.......

9

Överläkare av 2:a klass........

4

Maskinmästare av 2:a klass .......

5

Läkare vid Visby hospital ........

1

Maskinister av l:a klass ............

14

Hospitalsläkare av l:a kass ......

21

Maskinister av 2:a klass ..............

17

Hospitalsläkare av 2:a klass............

27

Hantverksföreståndare av l:a klass

27

—

Hantverksföreståndare av 2:a klass

85

Syssloman av l:a klass ....

2

Trädgårdsmästare ............

14

Syssloman av 2:a klass ......

8

Befallningsman .......................

10

Syssloman av 3:e klass ...........

5

Magasinsföreståndare ...................

8

Bokhållare ...............

13

Hantverkare.................................

77

Kassörskor......

15

Chaufförer....................................

9

Kameralbiträden........

8

Post- och stadsbud .....................

16

Kanslibiträden .......

12

Eldare av l:a klass ......................

15

Eldare av 2:a klass .............

69

Uppsyningsman av l:a klass .......

18

Föreståndare i stall, ladugård och
svinstall..............................

26

Uppsyningsman av 2:a klass .........

16

Köksförestånderskor av l:a klass...

11

Överskötare...............

133

Köksförestånderskor av 2:a Idass...

4

Skötare ................

694

Tvättförestånderskor av l:a klass...

14

Förestånderskor av l:a klass ...

17

Tvättförestånderskor av 2:a klass...

1

Förestånderskor av 2:a klass ..........

26

Bageriförestånderskor...................

11 ‘I

Översköterskor..................

203

Arbetsförestånderskor .........

13

I

Sköterskor ...................................

791

dels godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med den
1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande befattningshavare vid
hospital och asyler:

1. Utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet är stadgat, skall gälla,
att överläkare icke må utom hospital och asyl samt läkaren vid Visby
hospital icke utom Visby stad utöva enskild praktik mot betalning, utom
vad rör nerv- eller sinnessjukdomar.

2.. Vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1 mom.
i avlöningsreglementet angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a
klass anses lika med befattning i lönegraden B 20 och överläkarbefattning
av 2:a klass lika med befattning i lönegraden B 19.

3. överläkare äger, utan hinder av föreskrifterna i 22 § a) och
b) i avlöningsreglementet, åtnjuta fri boställsvåning med bränsle ävensom
elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet emellertid att
själv bekosta armatur och lampor.

Jämte de närmare föreskrifter, som äro eller varda meddelade rörande
boställslägenhetens begagnande, skall dock även beträffande överläkare
gälla vad i nämnda 22 § c) och d) finnes för innehavare av tjänstebostad
eller, om han avlidit, hans dödsbo föreskrivet angående avträdande av

38

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

bostad samt i fråga om upplåtande av nödigt utrymme i bostaden för
vikarie eller efterträdare.

Därest överläkare på grund av sjukdom av sådan art, att han finnes
för framtiden till tjänstgöring oförmögen, åtnjutit tjänstledighet under
längre tid än ett år i följd, skall han vara skyldig att, efter medicinalstyrelsens
omprövning, avstå från den honom tillkommande bostad och
övriga naturaförmåner mot en kontant ersättning till det belopp, som
Kungl. Maj:t finner skäligt.

4. Då åt befattningshavare bland hospitalspersonalen, mot ersättning
i behörig ordning, anvisas tjänstebostad, skola de i 22 § i avlöningsreglementet
givna eller avsedda föreskrifter lända till efterrättelse
vare sig bostaden är försedd med möbler och sängkläder eller ej.

5. De i 23 § i avlöningsreglementet innefattade bestämmelser i
fråga om bränsle skola jämväl, beträffande andra befattningshavare vid
hospital och asyler än överläkare, äga motsvarande tillämpning i fråga
om lyse, då för tjänstebostad erforderligt lyse tillhandahålles befattningshavare.

6. Ogift befattningshavare är pliktig att från anstalten mottaga
kost in natura; dock äger direktionen, när skäl därtill föreligga, medgiva
honom att själv sörja för sitt kosthåll.

Gift befattningshavare handhave själv sitt kosthåll; vare dock skyldig
att mottaga kost in natura från anstalten i fall, då sådant enligt
direktionens beprövande finnes av omständigheterna påkallat.

För mottagen kost har befattningshavaren att utgiva gottgörelse
medelst avdrag å den kontanta avlöningen i enlighet med de närmare
bestämmelser, som fastställas av Kungl. Maj:t.

7. Verkställes vid anstalten tvätt för befattningshavares enskilda
räkning, skall befattningshavaren därför utgiva ersättning i enlighet med
grunder, som medicinalstyrelsen äger bestämma.

8. Befattningshavare, tillhörande någon av 1—7 lönegraderna under
avdelning B eller 1— 6 lönegraderna under avdelning C enligt avlöningsreglementets
9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av
olycksfall i tjänsten erhålla erforderlig läkarvård jämte läkemedel på
vederbörande hospitals bekostnad, dock att vård å sjukhus, sanatorium
eller annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall betalas
av hospitals medel under tid då befattningshavare åtnjuter oavkortad
lön; och må även andra inom hospital eller asyl boende befattningshavare
i händelse av sjukdom därstädes kostnadsfritt åtnjuta den vård,
varav de äro i behov och som lämpligen kan dem vid anstalten beredas;
allt emellertid enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

39

9. Har åt annan befattningshavare bland sjukvårdspersonalen än
överskötare eller översköterska ombetrotts att särskilt ansvara för handhavandet
av sjukvård, förråd m. m. inom viss avdelning vid tillfälligt
förfall för överskötare eller översköterska eller vid tider, då överskötare
eller översköterska med stöd av fastställd arbetstidsordning är fri från
tjänstgöring å avdelningen, må för sådant extra arbete ersättning utgå
enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.

10. För tjänstgöring å s. k. fast avdelning utgår till befattningshavare
bland sjukvårdspersonalen särskilt arvode, beräknat efter 180
kronor för år.

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i
punkterna 9 och 10 i nyssberörda särskilda bestämmelser, må bestridas
av anslag till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. in.;

dels beslutat, att för överläkare av l:a klass skall gälla samma särskilda
pensionsunderlag som för tjänstemän, tillhörande lönegraden B 20
i förenämnda avlöningsreglemente, eller 6,996 kronor, samt för överläkare
av 2:a klass samma särskilda pensionsunderlag som för tjänstemän, tillhörande
lönegraden B 19, eller 6,684 kronor, och att i följd därav pensionsavgiften
skall, för år räknat, utgå för överläkare av l:a klass med
420 kronor och för överläkare av 2:a klass med 399 kronor;
dels godkänt följande stater för hospital och asyler:

Ordinarie stat.

A. Arlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
........................................................................ kronor 7,000,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.............................. » 225,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag........................•....................... » 1,090,000: —

B. Omkostnad sstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag
................................................... » 4,000,000: -

Summa förslagsanslag kronor 12,315,000: —

40

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Övergångsstat.

1 köksförestånderska av 3:e graden...........

1 köksförestånderska av 3:e graden............

1 nattvakt................................................

17 nattvakter ...........................................

1 manligt biträde i trädgård och jordbruk
23 manliga biträden i trädgård och jordbruk
1 köksförestånderskans närmaste biträde ...
12 köksförestånderskornas närmaste biträden
1 tvättförestånderskans närmaste biträde ...
12 tvättförestånderskornas närmaste biträden
I 1 bageriförestånderskans närmaste biträde...

J 9 bageriförestånderskornas närmaste biträden.
..............................................

I 1 sömmerska resp. väverska .....................

j 27 sömmerskor och väverskor....................

Summa förslagsanslag

Nuvarande

avlöning

Medel-

avlö-

Summa.

Anmärkningar.

lägst.

högst.

ning.

1,140

1,650

1,380

1.380

1,140

1,650

1.380

1,380

1,020

1,650

1,260

1,260

1,020

1,650

1,260

21,420

Därtill komma na-

1,020

1,020

1.650

1,260

1,260

tura- och andra för-

1,650

1.260

28,980

maner i enlighet med

960

1,380

1,140

1.140

avlöningsreglementet

960

1,380

1.140

13,680

för sjukvårds- och

900

1,260

1,020

1,020

ekonomipersonalen

900

1,260

1,020

12,240

vid statens anstalter

900

1,260

1,020

1,020

för sinnessjuka den
28 juni 1918.

900

1.260

1,020

9.180

900

1.260

1,020

1,020

900

1.260

1,020

27,540

—

—

—

122,520

dels besluta, att där vid hospital och asyler anställd befattningshavare,
å vilken ovanberörda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,
enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring — i förskott, vid ingången av januari månad år 1923 till
honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad befattningshavaren skulle hava i den befattning, han vid utgången
av år 1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de
dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,
vilket belopp för befattningshavare, som utöver kontant avlöning åtnjuter
fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och
fri belysning, skall ökas med värdet, enligt medicinalstyrelsens uppskattning,
av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må
bestridas av den i ordinarie staten för hospital och asyler upptagna anslagsposten
till avlöningar åt ordinarie befattningshavare;

dels förklarat, att övriga av riksdagen i skrivelse den 22 februari
1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då
beslutade löneregleringen för statsdepartement och centrala ämbetsverk
må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare vid
hospital och asyler;

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

41

dels, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget
till hospitals underhåll, i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923
upptagit ej mindre under rubriken »hospital och asylen ett förslagsanslag
av 6,157,500 kronor än även under rubriken ^övergångsstat för hospital
och asylen ett förslagsanslag av 61,260 kronor;

dels och med bifall till motionen nr 68 i första kammaren beslutat,
att medel från förslagsanslaget till hospital och asyler jämväl må användas
för bestridande av utgifter för i anslutning till hospital anordnad
familjevård av sinnessjuka.

71:o) På grund av Eders lvungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 79) har riksdagen av det utav 1918 års lagtima riksdag beviljade
anslaget å 230,000 kronor såsom bidrag till de befordringsavgifter,
vilka befattningshavare, tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen
vid hospital och asyler, hava att, därest de från och med år 1919 tillträda
befattning å ordinarie stat, enligt reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa
till nämnda kassa erlägga, på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp av 22,500
kronor.

72:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 80) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt vid hospital och asyler anställda läkare
i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

73:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 81) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu
för år 450,000 kronor, med halva beloppet 225,0.00 kronor.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 82) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke är o fallandesjuka, nu för år 700,000 kronor, med halva beloppet,
350,000 kronor.

75:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 83) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det
ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu för år 100,000 kronor,
med halva beloppet, 50,000 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja dels till avlöningar och
vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett förslagsanslag, högst, 6,015 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. (Nr 5 A.) k>76 28 6

42

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels och, till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt ett
förslagsanslag av 14,900 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
beviljat

dels till avlöningar och vilcariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett förslagsanslag, högst,
6,015 kronor,

dels och till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt ett
förslagsanslag av 14,900 kronor.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja dels till avlöningar och
vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett förslagsanslag, högst, 3,880 kronor,,
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett
förslagsanslag av 8,450 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat dels

till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett förslagsanslag, högst,
3,880 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid. samma anstalt ett
förslagsanslag av 8,450 kronor.

78:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 86) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie anslaget till lasaretts underhåll, nu för-år 15,774 kronor, till
ett belopp av 7,887 kronor.

79:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 87) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl. i
riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

80:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till underhåll
av järvsö sjukhus för spetälska, nu för år 23,500 kronor, med ett
belopp av 17,750 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot storleken av det av
Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget, har dock ansett, att det ordinarie anslaget
för tiden 1 januari—30 juni 1923 endast bör upptagas med hälften
av det å ordinarie stat för år 1922 beviljade eller med 11,750 kronor.
Skillnaden mellan detta belopp och det av Eders Kungl. Maj:t å ordinarie
stat äskade eller (17,750 kronor — 11,750 kronor) 6,000 kronor torde böra

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

43

upptagas såsom förslagsanslag, högst, för täckande av motsedd brist it
det ordinarie anslaget och anvisas å extra stat för första halvåret 1923.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen beträffande ordinarie
staten anmäla, att riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923
upptagit det ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska,
nu för år 23,500 kronor, med ett belopp av 11,750 kronor.

81:o) Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen till täckande av motsedd
brist i ordinarie anslaget till underhäll av Järvsö sjukhus för spetälska på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 6,000 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att av
medel, som anvisats såsom bidrag till uppförande eller inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter, må av Eders Kungl. Maj:t, för uppförande
av ett kustsanatorium i Ljunghusen för patienter med kirurgisk och
körteltuberkulos, åt Malmöhus läns landsting beviljas högst 210,000
kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de angående
statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
m. m. stadgade grunder och med iakttagande av de i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 7 januari 1922 angivna särskilda villkor.

De betänkligheter mot beviljande av anslag till ifrågavarande anstalt,
riksdagen vid frågans behandling sistlidet år hyste, hava genom
den av medicinalstyrelsen gjorda utredningen och vad departementschefen
föreslagit blivit hävda, och har riksdagen för den skull ansett
sig nu kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning. För att Malmöhus
läns landsting må komma i åtnjutande av statsbidrag, förutsätter
riksdagen emellertid, i likhet med departementschefen, att såsom villkor
härför skyldighet stadgas för landstinget dels att till behandling å anstalten
mottaga patienter från rikets samtliga län, dels ock att i den
utsträckning, Eders Kungl. Maj:t närmare bestämmer, hålla anstalten öppen
året om. Härjämte förutsätter riksdagen, att vid bestämmandet av statsbidragets
storlek noga beaktas, att i de kostnader, som skola ligga till
grund för beräkningen, endast komma att ingå sådana, för vilka landstinget
enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag för uppförande
•eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. äger tillgodoräkna
sig statsbidrag, samt att i fråga om de avgifter, å anstalten intagna
patienter från andra än Malmöhus län skola hava att erlägga,
landstinget skall vara skyldigt underkasta sig de bestämmelser härutinnan,
Eders Kungl. Maj:t kan komma att utfärda.

44

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
medgivit, att av medel, som anvisats såsom bidrag till uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, må av Eders Kungl.
Maj:t, för uppförande av ett kustsanatorium i Ljungbusen för patienter
med kirurgisk och körteltuberkulos, åt Malmöhus läns landsting beviljas
högst 210,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de
angående statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
m. m. stadgade grunder och med iakttagande av utav
riksdagen här ovan angivna särskilda villkor.

83:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning
(punkt 90) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna vid
tuberkulossjukvårdsanstalter, nu för år 2,500,000 kronor, med ett belopp
av 1,250,000 kronor.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att
för beredande av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer
för resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,
att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer,
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag
av 7,500 kronor.

Riksdagen har för beredande av bidrag till medellösa eller mindre
bemedlade personer för resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda
kustsanatorierna, att utgå under de villkor, Eders Kungl.
Maj:t bestämmer, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat
ett förslagsanslag av''7,500 kronor.

85:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 92) har riksdagen beslutat att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård
i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

86:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att
såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel
ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas
i enlighet med av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 300,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten
vid de genom medel ur Konung Oscar ll:s jubileumsfond inrättade folksanatoriema,
att användas i enlighet med av Eders Kungl. Maj:t med -

45

Riksdag ens skrivelse Nr 5 A.

delade bestämmelser, på extra stat för tiden 1 januari — 30 juni 1923
anvisat ett förslagsanslag, högst, 300,000 kronor.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till statsbidrag för understödjande
av dispensärverksamhet under villkor i huvudsaklig överensstämmelse
med de nu gällande bevilja ett förslagsanslag av 200,000
kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har alltså på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet under
villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de nu gällande beviljat ett
förslagsanslag av 200,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t hår föreslagit riksdagen (punkt 95) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa
med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer från landsorten, nu
för år 30,000 kronor, med ett belopp av 25,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa
med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer från landsorten, nu
för år 30,000 kronor, med ett belopp av 25,000 kronor.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att utgå enligt nu
gällande grunder, dels såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten
vid radiumhemmets poliklinik ett förslagsanslag, högst, 7,500
kronor, dels ock såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten
vid hemmets klinik ett förslagsanslag av 15,500 kronor.

Riksdagen har på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat,
att utgå enligt nu gällande grunder,

dels såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets
poliklinik ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor,

dels ock såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets
klinik ett förslagsanslag av 15,500 kronor.

90:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 97) har riksdagen för beredande av bidrag, enligt nu gällande
grunder, till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till och
från radiumhemmet i Stockholm på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

46

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

91:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 98) att till
statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 750,000 kronor.

Riksdagen har till statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen
av epidemisjukhus på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
ett förslagsanslag av 750,000 kronor.

92:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 99) har riksdagen till statsbidrag för driften av epidemisjukhus på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag
av 225,000 kronor.

93:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100)

dels medgiva, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll
av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt
vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från
och med år 1923 utgå i enlighet med av chefen för socialdepartementet
förordade grunder;

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie
förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, nu för år 179,500 kronor, med ett belopp av

79,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har

dels medgivit, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll
av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt
vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från
och med år 1923 utgå i enlighet med av chefen för socialdepartementet
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari 1922 förordade
grunder;

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, nu för år 179,500 kronor, med ett belopp av 79,000
kronor.

94:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 101) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till polikliniker vid vanföreanstalterna i Stock -

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 47

bolin, Göteborg och Hälsingborg, nu för år 15,000 kronor, med ett belopp
av 7,500 kronor.

95:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra, nu för år
'' 131,400 kronor, med ett belopp av 45,400 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det
ordinarie förslagsanslaget till underhåll av skol- och uppfostringshem för
vanföra, nu för år 131,400 kronor, med ett belopp av 45,400 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 103) att
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt
eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem,
nu för år 35,000 kronor, med ett belopp av 25,000
kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har alltså för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare
till och från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat
skol- och uppfostringshem, nu för år 35,000 kronor, med ett belopp
av 25,000 kronor.

97:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 104) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. in., nu för år 184,500 kronor, med ett belopp
av 77,500 kronor.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 105) att
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till bestridande av kostnaderna för allmän hälso- och sjukvård, nu för
år 1,000,000 kronor, till ett belopp av 600,000 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande
har riksdagen icke utan tveksamhet funnit sig kunna bifalla Eders Kungl.
Maj:ts förslag, i vad det avser ersättning åt stadsläkarna för bestridandet
av den genom lagen angående åtgärder mot utbredning av
könssjukdomar dem ålagda befattning såsom sundhetsinspektörer. Med
hänsyn till arten av ifrågavarande arbete och, då staten redan iklätt
sig kostnaden för de med sagda sjukdomar behäftade sjukas behandling,
har riksdagen emellertid efter övervägande ansett, att, intill dess frågan
om statens deltagande i kostnaden för stadsläkares avlöning slutligen

48

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

avgjorts, skälig ersättning torde böra beredas stadsläkarna för arbetet
ifråga. Vad de av Eders Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna
arvodesbeloppen beträffar, bava desamma synts riksdagen väl avvägda
och får riksdagen alltså bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan,
därvid riksdagen emellertid såsom självfallet förutsätter, att dyrtidstillägg
å arvodena ej utgår. Att arvodena i fråga skulle utgå retroaktivt
från och med år 1922, kan riksdagen däremot icke medgiva,
utan beviljas desamma först från och med nästkommande års ingång.

Då riksdagen ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i
övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen samt det av Eders
Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet icke givit riksdagen anledning till
erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen för tiden 1 januari
—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bestridande
av kostnader för allmän hälso- och sjukvård, nu för år 1,000,000 kronor,
till ett belopp av 600,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 106) att
till beredande av bidrag, i enlighet.med av 1918 års lagtima riksdaggodkända
grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen,
under framhållande av att Eders Kungl. Maj:t den 7 juli 1921
anbefallt medicinalstyrelsen att överarbeta ett av den s. k. provinsialläkardistriktskommittén
avgivet förslag till ny läkartaxa, anfört, att då detta
ärende, som stode i samband med den till 1902 års löneregleringskommitté
överlämnade frågan om ny definitiv lönereglering för förste
provinsialläkare och provinsialläkare, icke torde kunna föreläggas innevarande
års riksdag, det med nyssberörda frågor nära sammanhängande spörsmålet
om ändrade grunder för användningen av det anslag, varom nu
är fråga, vilket spörsmål ock behandlats av nämnda kommitté, icke
syntes honom böra nu tagas under omprövning, utan borde enligt
departementschefens förmenande de år 1918 fastställda grunderna tillsvidare
gälla oförändrade. Till detta departementschefens uttalande har
riksdagen funnit sig böra giva sin anslutning. På grund härav och då
riksdagen icke funnit skäl till erinran mot det av Eders Kungl. Maj:t
äskade anslagsbeloppet, får riksdagen anmäla, att riksdagen till beredande
av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända grunder,
för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag
av 25,000 kronor.

49

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

100:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm
av en statens skola för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag
å 4,000 kronor,

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda
skola ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor,

dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor
i enlighet med gällande grunder ett förslagsanslag av 75,000
kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har alltså på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat

dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm av
en statens skola jäv utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag å

4.000 kronor,

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda
skola ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor,

dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor
i enlighet med gällande grunder ett förslagsanslag av 75,000
kronor.

101:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att förberedande
av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor på extra
stat för tiden 1 januari''—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av

150.000 kronor.

Riksdagen har för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett
förslagsanslag av 150,000 kronor.

102:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till
barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, nu för år 72,703 kronor,
till ett belopp av 30,532 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, nu för år
72,703 kronor, till ett belopp av 30,532 kronor.

103:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 110) har riksdagen till anordnande av repetitionskurser för barnmorskor
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 7,750 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. (Nr 5 A.) 1076 22 7

50

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

104:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 111)
har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
anslaget till ortopediska institutet, nu för år 8,250 kronor, till ett belopp
av 4,125 kronor.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 112)
att för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till skyddskoppympningen, nu för år 240,000 kronor, med ett
belopp av 130,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, bar alltså riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu för
år 240,000 kronor, med ett belopp av 130,000 kronor.

106:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 113) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923
upptagit det ordinarie förslagsanslaget, högst, till karantänsanstalten pa
Känsö, nu för år 16,600 kronor, med ett belopp av 8,800 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 114) att till
personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på
Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg på extra stat anvisa ett förslagsanslag,
högst, 167 kronor.

Till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren Hjortzberg för år 1922
har Eders Kungl. Maj:t på tilläggsstat för samma år äskat ett förslagsanslag,
högst, 500 kronor.

I en den 10 februari 1922 dagtecknad, till ordföranden i statsutskottet
ställd skrivelse har departementschefen meddelat, att Eders Kungl.
Maj:t genom beslut samma dag på därom gjord framställning entledigat
Hjortzberg från förordnandet att vara karantänsläkare vid karantänsanstalten
på Känsö, räknat från och med den 1 april 1922. I följd
härav erfordras icke något anslag för nu ifrågavarande ändamål för
första hälften av 1923 och kan det å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget
begränsas till 125 kronor.

1 annat sammanhang återkommande till sistnämnda anslag, får
riksdagen alltså nu anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag
icke vunnit riksdagens bifall.

108:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) har
riksdagen beslutit att beträffande det ordinarie anslaget till Svenska
läkarsällskapet i riksstaden för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga
något belopp.

109:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 117), har riksdagen beslutit att beträffande det ordinarie anslaget

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

51

till resestipendier åt civila läkare i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni
1923 icke upptaga något belopp.

110:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 118) att
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån
i Paris, nu för år 7,000 kronor, med ett belopp av 7,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,
bar alltså för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälsovärdsbyrån
i Paris, nu för år 7,000 kronor, med ett belopp av 7,000
kronor.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 119) att
för provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 36,250 kronor.

Riksdagen bar för provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom
rikets ödemarksomräden å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisat ett förslagsanslag, högst, 36,250 kronor.

överståthållarämfoetet.

112:o) På grund av Eders Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 120) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie anslaget till överståthållarämbetet, nu för år 123,822 kronor,
med ett belopp av 61,911 kronor.

113:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 121) att
till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser)) på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,000
kronor.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande år anvisat ett anslag
å 80,000 kronor.

Med hänsyn dels till fallande pris å tryckningskostnader dels ock
till att avlöningskontot bör kunna något inskränkas, har Eders Kungl.
Maj:t ansett anslaget kunna begränsas till 70,000 kronor för*år räknat
eller 35,000 kronor för nu ifrågavarande halvår.

Riksdagen, som med hänsyn ej mindre till vad departementschefen
i ärendet anfört än jämväl till den omständigheten att, enligt vad riksdagens
vederbörande utskott inhämtat, tidningens omfång kunnat på
grund av nedgång i brottsligheten väsentligt inskränkas, har ansett, att

52

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ytterligare någon nedsättning i anslaget utöver den av Eders Kungl.
Maj:t föreslagna torde kunna ske för år 1923 och har beräknat detsamma
för nämnda år till 60,000 kronor eller sålunda för halvåret

30,000 kronor.

Riksdagen har alltså till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser»
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

114:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 122) att
såsom bidrag för upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 13,500 kronor.

Riksdagen har såsom bidrag för upprätthållande av centralbyrån för
fingeravtryck på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett
förslagsanslag av 13,500 kronor.

Landsstaten.

115:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 123) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923
upptagit det ordinarie anslaget till landshövdingarna, nu för år 318,500
kronor, till halva beloppet, 159,250 kronor.

116:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 124) att

l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för
Värmlands län uppföra en länsbokhållare av andra lönegraden med en
årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år
komma tre ålderstillägg å lönen, vart och ett å 500 kronor;

2:o) föreskriva, att för den nya befattningshavare, som på grund
av vad ovan föreslagits må varda uppförd å ordinarie stat, i tillämpliga
delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse
den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande av de från 1918
års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;

3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för
Hallands Jän uppföra ett kvinnligt biträde av första lönegraden och ett
kvinnligt biträde av andra lönegraden;

4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppföras å
ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 507) angående nya avlöningsbestämmelser,
att tillämpas från och med år 1920, för de hos

53

Riksdag em skrivelse Nr 5 A.

ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,
med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna m. in., med däri genom kungörelse den 9 juli
1920 (nr 583) gjorda ändringar; samt

5:o) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget
till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna, nu för år 1,452,700
kronor, med ett belopp av 729,550 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har alltså,

dels å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för
Värmlands län uppfört en länsbokhållare av andra lönegraden med en
årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kro,
nor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15
år komma tre ålderstillägg å löDen, vart och ett å 500 kronor;

dels föreskrivit, att för den nya befattningshavare, som på grund
härav må varda uppförd å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla
de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse den 14 juni 1917
(nr 472) äro stadgade för åtnjutande av de från 1918 års början fastställda
avlöningsförmåner för landsstaten;

dels å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för
Hallands län uppfört ett kvinnligt biträde av första lönegraden och ett
kvinnligt biträde av andra lönegraden;

dels föreskrivit, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppföras
å ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 19 juni 19l''9.(nr 507) angående nya
avlöningsbestämmelser, att tillämpas från och med år 1920, för de hos
ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,
med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna m. in., med däri genom kungörelse den 9 juli
1920 (nr 583) gjorda ändringar;

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
anslaget till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna, nu för år 1,452,700
kronor, med ett belopp av 729,550 kronor.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 125) att
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget,
högst, till sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., nu för år

12,000 kronor, med ett belopp av 3,000 kronor.

_ Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
förslagsanslaget, högst, till sakkunniga till biträde vid utredningar
in. in., nu för år 12,000 kronor, med ett belopp av 3,000 kronor.

54

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 126) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till arvoden åt extra länsnotarier m. ro., nu för år 383,000 kronor, med
ett belopp av 165,000 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier in. to., nu för
år 383,000 kronor, med ett'' belopp av 165,000 kronor.

119:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 127) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,
nu för år 2,358,531 kronor, med ett belopp av 1,179,266
kronor.

Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, har riksdagen sålunda för tiden 1
januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,
nu för år 2,358,531 kronor, med ett belopp av 1,179,266 kronor.

120:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 128) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu för år 25,000
kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.

Riksdagen har för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,
nu för år 25,000 kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 129)

dels medgiva sådan ändring i övergångsstaten för landsstaten, att
därå uppförd landsfiskal må från och med år 1923 åtnjuta förvaltningsbidrag
med 500 kronor.

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie
anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu för år 36,400 kronor,
med ett belopp av 16,750 kronor,

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, bar alltså dels medgivit sådan ändring i övergångsstaten
för landsstaten, att därå uppförd landsfiskal må från och med år 1923
åtnjuta förvaltningsbidrag med 500 kronor,

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu för år 36,400 kronor, med
ett belopp av 16,750 kronor.

122:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 130) bär riksdagen, för beredande för tiden 1 januari—30 juni
1923 av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten i
Göteborgs och Bohus län, på extra stat för samma tid anvisat ett förslagsanslag,
högst, 1,875 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 131) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till avlöning och underhåll
av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas,
anvisa, att användas i huvudsak efter hittills gällande grunder,
ett förslagsanslag av 450,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig
böra bifalla, och får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 till avlöning och underhåll av särskild
polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas, anvisat,
att användas i huvudsak efter hittills gällande grunder, ett förslagsanslag
av 450,000 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 132) att å
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ersättning åt lappfogdar
m. in. bevilja att reservationsanslag av 21,775 kronor.

Riksdagen har å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till
ersättning åt lappfogdar rn. m. beviljat ett reservationsanslag av 21,775
kronor.

Diverse.

125:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 134) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till älderstillägg, nu för år 450,000 kronor,
med ett belopp av 225,000 kronor.

126:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 135) har riksdagen för tiden 1 januari—3Ö juni 1923
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,
nu för år 800,000 kronor, med ett belopp av 400,000 kronor.

127:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136)
har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu för
år 225,000 kronor, med ett belopp av 112,500 kronor.

128:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 137) har riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu för år

40,000 kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.

129:o) '' Med bifall till Edei''s Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 138) bär riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m., nu för år 1,000,000 kronor, med ett belopp av 500,000 kronor.

56

Biksdagens skrivelse Nr 5 A.

130:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 201) anmält, har
riksdagen till tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
ett förslagsanslag å 458,000 kronor.

131:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 153) anmält, har
riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under första
halvåret 1923 åt befattningshavare i statens tjänst å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag å 3,775,000 kronor.

132:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 141) och för jämnande av huvudtitelns slutsumma har
riksdagen för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget
för bestridande av tryckningskostnader, nu för år 300,000
kronor, med ett belopp av 150,759 kronor.

Stockholm den 6 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K- L. Beckmans Boktr., 1922.

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

Verkliga utgifter.

Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen ..........................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ............................

Övergångsstat för departementet, förslagsanslag,

högst ....................................

Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst

Säger för departementet

B. Sociala verk och inrättningar.
Riksförsäkringsanstalten:

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag
Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag
.................

Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring
för olycksfall i arbete, förslagsanslag
Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag
..................................

Försäkringsrådet:

Försäkringsrådet, förslagsanslag..............

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ..
Socialstyrelsen:

Socialstyrelsen, förslagsanslag................

Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst
Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling

i arbetstvister, förslagsanslag ..............

Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister,

förslagsanslag ...........................

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag
..................................

Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag
..................................

Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

12,000

141,950

2,600

6,850

119,250

37,500

693,550

156,000

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 5 A.

68,500

72.000

15.000
7,500

200,000

15.0001

156,550

156,750

43,500

6,850

693,550

25,000

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

5,000,000

70,000

82,050

500

30,000

278,000

7,500

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag
..................................

Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets
införande nödlidande personer, förslagsanslag
..................................

Arbetarskydd:

Yrkesinspektionen ..........................

Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin
Hesselgren, förslagsanslag, högst........

Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag,

högst ...................................

Statens tvångsarbetsanstalter:

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag

övergångsstat, förslagsanslag ...............

Nykterhetsverksamhet:

Alkoholistvård:

Driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister vid Svartsjö, förslagsanslag
.................... 25,000

Driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister i Landskrona, förslagsanslag
....................

Avlöningar och vikariatsersättningar
åt befattningshavare vid statens
vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,
förslagsanslag, högst ....

Bidrag till driftkostnaderna i övrigt
för statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister, förslagsanslag ..

Erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader, förslagsanslag
........................ 40,000

Statens kostnader för farliga alkoholister
m. m., förslagsanslag......

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen
för ärenden rörande alkoholistvården,
förslagsanslag, högst ....
Främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder:

Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysnings- •
byrås verksamhet, förslagsanslag,
högst ........................ 5,000

3,500

20,473

26,500

3,000

1,800

Ordinarie

anslag

Kronor

156,000

82,050

285,500

Extra

anslag

Kronor

5,448,000

30,500

120,273

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

29

Internationella byrån i Lausanne för

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

alkoholismens bekämpande, för-

slaganslag, högst .............. 750

5,750

126,023

Sjukförsäkring:

30

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag

930,000

31

Extra statsbidrag för år 1922 åt registrerade sjuk-

kassor, förslagsanslag ....................

300,000

32

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

förslagsanslag ............................

50,000

33

Tillsyn över understödsföreningar, förslags-

anslaq, högst ............................

3,000

930,000

353,000

Arbetsrådet:

34

Kostnader för tillämpning av lagen om arbets-

tidens begränsning m. m., förslagsanslag ....

DU,UUU;

Allmänna pensionsförsäkringen:

35

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ............

312,000

36

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslags-

anslag ..................................

306,000

37

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd

åt de personer, som äro därtill berättigade

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915,

förslagsanslag ..........................

10,100,000

38

Bidrag till understöd åt de personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den

allmänna pensionsförsäkringen, förslagsanslag,

högst ...................................

2,725,000

39

Ersättning till postverket för dess bestyr med

pensionsutbetalningar m. m., förslagsanslag

425,000

40

Ersättning till postsparbanken för dess bestyr

med den på frivilliga avgifter grundade pen-

sionsförsäkringen, förslagsanslag, högst ....

150

41

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsför-

teckningar, förslagsanslag ................

25,000

312,000

13,581,150

Fattigvård och barnavård:

42

Fattigvården i Stockholm och landsorten......

4,782

43

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ......

600,000

44

Stipendier för bevistande av Svenska fattigvårds-

förbundets kurs i Stockholm för utbildande av

föreståndarinnor vid ålderdomshem och barn-

hem, förslagsanslag, högst ................

3,000

45

Sveriges bidrag till den internationella föreningen

för barnaskydd, förslagsanslag ............

2,500

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

46

Statsinspektion av fattigvården, förslagsanslag,
högst ............................

24,825

40.000

25.000

47

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbets-hem, förslagsanslag ......................

48

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för-slagsanslag ............................

49

50

51

Allmänna barnhuset i Stockholm..............

42,850

1 37*

Frimurarbamhuset .......................

Barnhusen i landsorten ..............

14,190

662,697

95,325

Säger för sociala verk och inrättningar

2,628,497

20,412,548

* ’ * *

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

1

2

3

4

Medicinalstyrelsen:

Medicinalstyrelsen, förslags-anslag ................ 182,550

övergångsstat ............ 2,250

Medicinalstyrelsens verksam-het, förslagsanslag, högst 18,350

Personligt avlöningstillägg
till en befattningshavare,
förslagsanslag, högst .... 650

184,800

19,000

Statsmedicinska anstalten:

5

Statens bakteriologiska la-boratorium ............ 51,145

6

Driften vid statens häkte-

riologiska laboratorium,

7

förslagsanslag, högst .... 50,000

Statens rättskemiska la-

boratorium ............ 9,775

8

Driften vid statens rättske-

miska laboratorium, för-

9

slagsanslag, högst ...... 2,600

Statens farmaceutiska la-

boratorium, förslagsan-slag, högst ............ 10,850

60,920

63,450

10

11

Förste provinsialläkare och provinsialläkare ____

Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provin-sialläkare m. m., förslagsanslag, högst ........

780,650

26,200

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

5

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

12

Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsial-

läkare å landsbygden, reservationsanslag ......

50,000

18

Provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare

och provinsialläkare, förslagsanslag, högst ....

114,000

14

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, för-

slagsanslag ................................

5,000

15

Omedelbart provisoriskt avhjälpande av läkar-

bristen, särskilt i Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län, förslagsanslag, högst ..........

25,000

! 16

Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.,

reservationsanslag ..........................

—

17

Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservations-

anslag ....................................

’-

18

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, för-

slagsanslag.................................

15,000

1,041.370

302,650

:

19

20
21

22

23

24

25

26

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalterna:

Hospital och asyler, förslagsanslag
............ 6,157,500

Övergångsstat för hospital
och asyler, förslagsanslag 61,260
Bidrag till befordringsavgifter
för vissa befattningshavare
vid hospital och
asyler, förslagsanslag, högst 22,500

Resestipendier åt vid hospital
och asyler anställda läkare,

reservationsanslag ....... —

Anstalter för obildbara sinnesslöa,
förslagsanslag.... 225,000

Anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka,
förslagsanslag 350,000
Epileptikeranstalter, förslagsanslag
................ 50,000

Avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. åt befattningshavare
vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar, förslagsanslag,
högst .......... 6,015

6

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

Bidrag till driftkostnader i
övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa
gossar, förslagsanslag ....

Avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. åt befattningshavare
vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor, förslags- ''
anslag, högst............

Bidrag till driftkostnader i
övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa
flickor, förslagsanslag ....

Övriga sjukvårdsanstalter:

Lasaretts underhåll ...... 7,887

Resestipendier åt ordinarie
läkare vid länslasarett m. fl.,

reservationsanslag ....... —

Underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska ........ 11,750

Täckande av motsedd brist
å anslaget till underhåll av
Järvsö sjukhus för spetälska,
förslagsanslag, högst
Bidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsanslag
.................... 1,250,000

Resebidrag till vissa patienter
vid kustsanatorierna,

förslagsanslag ..........

Resestipendier åt läkare för
studier i tuberkulossjukvård,
reservationsanslag .. —

Folksanatorierna, förslagsanslag,
högst ..............

Statsbidrag till dispensärverksamhet,
förslagsanslag
Behandling av medellösa lupuspatienter
från landsorten,
förslagsanslag ...... 25,000

14,900

3,880

8,450

6,000

6,843,760

7,500

300.000

200.000

55,745

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

7

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

40

Radiumhemmets poliklinik, *

förslagsanslag, högst ....

7,500

41

Radiumhemmets klinik, för-

slagsanslag ............

15,500

42

Resebidrag till vissa patien-

ter vid radiumhemmet,

förslagsanslag ..........

7,500

43

Statsbidrag för uppförande,

inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus, förslags-

anslag ................

750,000

44

Statsbidrag för driften av

epidemisjukhus, förslags-

anslag ................

225,000

1,294,637

1,519,000

Vanföreväsendet:

45

Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock-

holm, Göteborg och Hälsingborg, för-

slagsanslag ......................

79,000

46

Polikliniker vid vanföreanstalterna i

Stockholm, Göteborg och Hälsing-

borg, förslagsanslag ..............

7,500

47

Underhåll av skol- och uppfostrings-

hem för vanföra, förslagsanslag ....

45,400

48

Bidrag till resor för vanföra jämte

vårdare, förslagsanslag ............

25,000

49

De i Stockholm, Göteborg och Hälsing-

borg inrättade undervisningsanstal-

terna för vanföra m. m., förslagsanslag

77,500

234,400

8,372,797

1,574,745

Hälsovård i allmänhet.

50

Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för-

slagsanslag ........................

600,000

51

Lindring i mindre bemedlade patienters

å lands-

bygden sjukvårdskostnader, förslagsanslag ----

25,000

52

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor,

förslagsanslag ......................

4,000

53

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av

statens skola för utbildning av distriktsskö-

terskor, förslagsanslag, högst ........

10,000

54

Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor,

förslagsanslag ......................

75,000

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

55

Statsbidrag till avlöning åt distriktsbammorskor,
förslagsanslag ............................

150,000

7,750

56

57

Barnmorskeundervisningen och bambördshusen
Repetitionskurser för barnmorskor, förslagsanslag,
högst .....................................

30,532

58

Ortopediska institutet ........................

4,125

130,000

8,800

59

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ..........

60

Karantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag,
högst .....................................

61

Svenska läkarsällskapet ......................

62

Resestipendier åt civila läkare..................

63

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslags-anslag ..............................

7,000

64

Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården
inom rikets ödemarksområden, förslagsanslag,
högst .....................................

36,250

780,457

308,000

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjuk-vården ....................................

10,194,624

2,185,395

D. Överståthållarämbetet.

•

1

överståthållarämbetet ........................

61,911

2

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag,
högst .....................................

30,000

13,500

3

Centralbyrån för fingeravtryck, förslagsanslag ..

Säger för överståthållarämbetet

61,911

43,500

E. Landsstaten.

1

Landshövdingarna ..........................

159,250

729,550

3,000

165,000

1,179,266

2

3

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna.....

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., för-slagsanslag, högst ..........................

4

5

Extra länsnotarier m. m., reservationsanslag ....
Fögderiförvaltningarna ......................

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

9

i

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

6

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,
förslagsanslag ..........................

7

övergångsstat för landsstaten ..................

20,000

8

Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid
landsstaten i Göteborgs och Bohus län, förslags-anslag, högst ..............................

|

16,750

1,875

450,000

21,775

9

10

Särskild polisstyrka på landet, förslagsanslag____

Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag

Säger för landsstaten

2,272,816

473,650

F. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................

225.000

400.000

11 o Kf>n

2

3

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag ............................

4

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

20,000

*nn rinn

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-anslag .............................

6

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag____

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag .............................

458,000

3,775,000

8

Tryckningskostnader, förslan&nnslnn ............

150,759

Säger för diverse

1,408,259

4,233,000

Summa]..........|

16,722,657|

27,354,943

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 5 A.