Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

1

Nr 3 A.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1922.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden
1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens
tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 3 A och 49 samt memorial nr 51 och 65.)

Till Konungen.

A. Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—30 juni
1923 har Eders Kungl. Maj:t, i avseende å tredje huvudtiteln, under åberopande
av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för förstnämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 1)
att upptaga det ordinarie anslaget till departementschefen, ministern för
utrikes ärendena, nu 36,000 kronor, med halva beloppet eller 18,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen upptagit
det ordinarie anslaget till departementschefen, ministern för utrikes ärendena,
nu 36,000 kronor, med halva beloppet eller 18,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att dels
höja det i staten för utrikesdepartementet ingående förslagsanslaget å
högst 40,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
med 3,000 kronor till 43,000 kronor, dels ock för tiden den 1 januari—
30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till utrikesdepartementet,
nu 470,000 kronor, med 236,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 3 A—3 B.

1

2

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

I fråga om förevarande anslag har allenast den förändringen av Eders
Kungl. Maj.-t nu föreslagits, att i posten till avlöningar åt icke-ordinarie
personal, nu 40,000 kronor, äskats en förhöjning till 43,000 kronor, allt
för helt år räknat. Denna höjning har förorsakats av att å departementets
stat medel ansetts höra beredas för avlönande av en chaufför
till en automobil, som år 1920 från statens handelskommission övertagits
för regeringens och utrikesdepartementets räkning. Avlöningen till nämnda
chaufför har hittills bestritts av huvudtitelns allmänna besparingar, varjämte
kostnaden för automobilens underhåll och drift utgått från huvudtitelns
anslag till skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.

Anslaget till utrikesdepartementet har av Eders Kungl. Maj:t föreslagits
att för tiden den 1 januari—30 juni 1923 upptagas till hälften
av det för helt år beräknade beloppet, 473,000 kronor, eller till 236,500
kronor.

Riksdagen har icke funnit annan anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag, än att riksdagen funnit det för anställande av en
chaufför beräknade särskilda beloppet icke böra beviljas. Beträffande den
hittills vidtagna åtgärden att av huvudtitelns allmänna besparingar bekosta
chaufförens avlöning vill riksdagen ej underlåta att framhålla, att densamma
svårligen kan anses stå i god överensstämmelse med de i rikets
ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen
av besparingar å huvudtitlarna. Då emellertid det till ministern
för utrikes ärendena för innevarande år utgående representationsbidraget
möjligen kan anses vara något knappt tillmätt och prövning av denna
fråga icke lärer kunna ske vid innevarande års riksdag, vill riksdagen
icke motsätta sig, att medel till avlöning åt chauffören ävensom kostnaderna
för automobilens underhåll och drift må intill den 1 juli 1923
beredas på samma sätt som hittills.

I samband med behandlingen av detta anslag har riksdagen ansett
sig böra beröra vad riksdagens revisorer i sin berättelse om den år 1921
verkställda granskningen av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1920 (sid. 9—12) anfört i fråga om dispositionen av lösenavgifter
vid utrikesdepartementets passavdelningar.

Revisorerna anföra här, efter att hava lämnat en del uppgifter
rörande lösenavgifterna och kostnaderna för utrikesdepartementets båda
passavdelningar, följande:

»Vad angår det förhållandet, att utgifterna under år 1920 för den
ena av nämnda passavdelningar delvis bestritts från tredje huvudtitelns
allmänna besparingsfond, har detta förhållande redan varit föremål för
anmärkning av riksdagen, som i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni

Riksdagens skrivelse AV 3 A. 3

1921, nr 3 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för
år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet,
framhållit, att anlitandet av sagda besparingsfond för berörda ändamål
icke överensstämde med de av 1841 års riksdag angivna grunder för
dispositionen av besparingarna å huvudtitlarna.

Vidkommande kostnaderna i övrigt för mera nämnda avdelningar,
vilka kostnader enligt den bär ovan lämnade redogörelsen bestritts från
olika riksstatsanslag, bar det givetvis väckt revisorernas uppmärksamhet,
att samtidigt som statsverket fått vidkännas så dryga kostnader för dessa
avdelningar, vid samma avdelningar influtna löseninkomster till så betydande
belopp tillfallit den person, som uppehållit den av statsmedel avlönade
kabinettssekreterarbefattningen. Framhållas må jämväl, att vid
beskickningar och konsulat, med undantag av de olönade konsulaten,
motsvarande sportelinkomster icke förekomma, enär vid dessa passviseringsavgifterna
i sin helhet utgå i form av stämpelavgift, som odelad
tillfaller statsverket.

Visserligen torde enligt gällande bestämmelser angående expeditionslösen
vederbörande befattningshavare inom utrikesdepartementet vara
berättigad att uppbära nu ifrågavarande lösenavgifter, men då berörda
avgifter efter vad revisorerna kunna finna, icke omnämndes vid framläggandet
för innevarande års riksdag av förslag till nya stater för den
diplomatiska och konsulära personalen inom utrikesdepartementet och
följaktligen icke någon hänsyn därtill togs vid fastställandet av sagda
stater, hava revisorerna ansett sig böra bringa nu relaterade förhållanden
till riksdagens kännedom.»

Med anledning av detta revisorernas uttalande har kabinettssekreteraren
den 27 december 1921 avgivit förklaring och därvid anfört
följande:

»Vidare har det väckt revisorernas uppmärksamhet, »att samtidigt
som statsverket fått vidkännas så dryga kostnader för dessa avdelningar,
vid samma avdelningar influtna löseninkomster till så betydande belopp
tillfallit den person, som uppehållit den av statsmedel avlönade kabinettssekreterarebefattningen.
» Det bör härtill anmärkas, att båda dessa
passavdelningar visserligen tillskynda statsverket avsevärda utgifter, som
betunga tredje huvudtitelns olika anslag, men att de samtidigt tillföra
statsverket högst betydande belopp i form av stämpelmedel, som, ehuru
de icke komma tredje huvudtitelns anslag till godo, likväl utgöra en
ingalunda oviktig inkomstkälla för statsverket. Vad särskilt den utländska
passavdelningen angår, så består dess verksamhet icke allenast i att
behandla frågor om visering, som verkställes av utrikesdepartementet,

4

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

för vilka, förutom stadgad stämpelavgift, de av kabinettssekreteraren
uppburna lösenavgifterna upptagas. Dess ojämförligt- största arbetsbörda
utgör nämligen att behandla förfrågningar från beskickningar och konsulat,
huruvida visering i olika fall kan beviljas eller icke. Dessa viseringar,
som, i de fall de beviljas, verkställas av vederbörande beskickning
eller konsulat, medföra för statsverket en inkomst i form av stämpelmedel
till belopp, som mångdubbelt överstiger utgifterna. Det synes
sålunda icke fullt riktigt att jämföra de löseninkomster, som den utländska
passavdelningen tillför kabinettssekreteraren, med de utgifter, som
för densammas upprätthållande i sin helhet krävas. Dessa utgifter hänföra
sig, som sagt, till ojämförligt största delen till det arbete, som
avdelningen har med de i utlandet verkställda viseringarna.

Revisorerna anföra slutligen i ifrågavarande § 2: »Visserligen torde
enligt gällande bestämmelser angående expeditionslösen vederbörande
befattningshavare inom utrikesdepartementet vara berättigad att uppbära
nu ifrågavarande lösenavgifter, men då berörda avgifter, efter vad revisorerna
kunna finna, icke omnämndes vid framläggandet för innevarande
års riksdag av förslag till nya stater för den diplomatiska och konsulära
personalen inom utrikesdepartementet och följaktligen icke någon hänsyn
därtill togs vid fastställandet av sagda stater, hava revisorerna ansett
sig böra bringa nu relaterade förhållande till riksdagens kännedom».

Med anledning härav torde böra framhållas, att dessa lösenavgifters
höga belopp är av övergående natur. I samma mån som pass- och viseringstvånget
i de olika länderna inskränkes eller upphäves, komma dessa
avgifter att minskas eller upphöra. Utvecklingen går ock i den riktningen,
att viseringstvånget kommer att mellan allt fler länder upphävas, och
till svenska regeringen har framställning i sådant syfte redan från ett
par håll gjorts. Då det gällde att fastställa en ordinarie lönestat, synes
det icke hava varit påkallat att taga hänsyn till en löseninkomst av
övergående natur som den nu ifrågavarande. Detta torde hava varit
orsaken till att man icke funnit anledning att för .riksdagen särskilt påpeka
förhållandet.»

Riksdagen, som instämmer i vad revisorerna anfört och finner
det mindre lämpligt, att kabinettssekreteraren uppbär sportelinkomster
till belopp, vida överstigande den enligt stat till honom utgående avlöningen,
har ansett att åtgärder böra vidtagas för lösenavgifternas indragning.
Att så sker är för övrigt endast ett fullföljande av vad som
i likartade fall ägt rum inom andra delar av statsförvaltningen under
de senaste åren. I detta fall synes därjämte den omständigheten, att
staten måste vidkännas betydande kostnader för passavdelningarna, ut -

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

5

göra ett ytterligare skäl för indragning till statsverket av de vid passens
utlämnande utgående lösenavgifterna.

Riksdagen har med anledning härav ansett sig höra hos Eders Kungl.
Maj:t anhålla om vidtagande av åtgärder i denna riktning, vilket, enligt
vad riksdagen inhämtat, jämväl föreslagits av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd i ett den 18 februari 1922 avgivet utlåtande.

För beredande åt kabinettssekreteraren av någon ersättning för
den förmån, han förlorar genom dessa sportiers indragning till statsverket,
har riksdagen ansett, att det för närvarande till kabinettssekreteraren
under viss förutsättning utgående bidraget till representationskostnader
böra höjes från 3,000 kronor till 6,000 kronor för år. Då denna förhöjning
icke kan vinna tillämpning förrän från och med år 1923, synes kabinettssekreteraren
böra till den dag före den 1 januari 1923, Eders Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma, bibehålla sportelinkomsterna.

Riksdagen anser alltså, att medelsbehovet å detta anslag bör för tiden
1 januari—30 juni 1923 bestämmas till hälften av det för innevarande
år beviljade beloppet, 470,000 kronor, ökat med 3,000 kronor, motsvarande
förhöjningen i kabinettssekreterarens representationsbidrag, eller
hälften av 473,000 kronor, d. v. s. 236,500 kronor.

Riksdagen får dels anmäla, att riksdagen för tiden den 1 januari
—30 juni 1923 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till utrikesdepartementet,
nu 470,000 kronor, med 236,500 kronor; dels anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t må föranstalta om att de till kabinettssekreteraren nu utgående
lösenavgifterna för passvisering skola från den dag Eders Kungl.
Maj:t bestämmer, dock senast den 1 januari 1923, av honom till statsverket
redovisas; dels ock meddela, att riksdagen medgivit, att efter det
omförmälda lösenavgifter indragits till statsverket kabinettssekreterare,
som är gift, skall fr. o. m. år 1923 äga såsom bidrag till representationskostnader
åtnjuta ett årligt belopp av 6,000 kronor, att utbetalas i den
ordning, som beträffande lön är stadgat.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3)
dels godkänna följande

Arvodesstat för viss extra personal i utrikesdepartementet.

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

1 extra avdelningschef.

Fast arvode: 14,526 .................kronor 14,526

1 extra förste legationssekreterare eller extra vicekonsul.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 ........ » 9,210

6

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

1 extra byråsekreterare.

Fast arvode: 6,207, 6,603, 6,999, 7,455 ........kronor 6,999

1 extra kanslist.

Fast arvode: för manlig kanslist 4,455, 4,791, 5,163, 5,535

5,907 .................. > 5,535

för kvinnlig kanslist 3,258, 3,474, 3,696, 3,924.

B. Övrig personal.

3 extra kontorsskrivare, kvinnliga.

Fast arvode: 3,081, 3,267, 3,483, 3,705 ........: » 10,449

1 extra kanslibiträde, kvinnligt.

Fast arvode: 2,481, 2,619, 2,757, 2,925 ........ * 2,757

Summa fasta arvoden kronor 49,476

Vikariatsersättning åt ovannämnda personal,
förslagsanslag....................kronor 1,524

Summa kronor 51,000

dels till arvoden åt viss extra personal i utrikesdepartementet m. m.
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag
å 25,500 kronor.

I fråga om arvodesstaten för den extra personalen i utrikesdepartementet,
vilken stat blivit av riksdagen fastställd, föreligger den olikheten
i jämförelse med motsvarande stater vid den civila statsförvaltningen
i övrigt, att avlöningen för de extra befattningshavarna i utrikesdepartementet
understiger den till ordinarie befattningshavare utgående
avlöningen allenast med ett belopp, motsvarande pensionsavgifterna å den
ordinarie befattningen, medan personal å extra stat inom större delen
av statsförvaltningen i övrigt enligt av Eders Kungl. Maj:t den 31 december
1921 meddelade bestämmelser åtnjuter avlöning enligt löneklass,
som är närmast lägre än den, som skulle hava gällt, därest vederbörande
varit innehavare av ordinarie tjänst inom motsvarande lönegrad.

Kiksdagen har funnit det vara lämpligast, att även för den extra
personalen vid utrikesdepartementet enahanda bestämmelser komma till
tillämpning, som av Eders Kungl. Maj:t numera fastställts beträffande befattningshavare
å extra stat vid statsdepartementen m. fl. verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen. Vid sådant förhållande torde medelsbehovet
för helt år kunna beräknas till ett till 50,000 kronor nedsatt belopp och
för budgethalvåret alltså till 25,000 kronor.

Riksdagens skrivelse AV 3 A.

7

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen — med förklarande att
anslaget avser bestridande av avlöning enligt gällande avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen till 1 extra
avdelningschef, 1 extra förste legationssekreterare eller vice konsul, 1 extra
byråsekreterare, 1 extra kanslist, 3 kvinnliga extra kontorsskrivare och
1 kvinnligt extra kanslibiträde ävensom vikariatsersättning till nämnda
personal — till arvoden åt viss extra personal m. in. i utrikesdepartementet
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag
å 25,000 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
dels under förutsättning av uppförande å extra stat av en sändebudsbefattning
i Riga och Reval medgiva, att den å ordinarie stat upptagna
konsulsbefattningen i Riga må från och med år 1923 indragas,
dels medgiva, att ortstilläggen för sändebuden i Kristiania från den
1 januari 1923 samt i Köpenhamn och Hälsingfors från och med den
tidpunkt under år 1923, då de tagit sina respektive beskickningshus i
disposition, må utgå med 12,000 kronor,

dels bestämma, att från samma tidpunkt år 1923 skall till sändebudet
i Hälsingfors utgå ett belopp av 3,000 och till sändebudet i Köpenhamn
1,500 kronor såsom ersättning för uppvärmning och belysning av
vederbörande beskickningshus,

dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 med ett belopp av 844,000 kronor,
dels ock medgiva ett tillägg till kungörelsen den 18 juli 1921 av
innebörd, att det skall åligga sändebud, generalkonsul och konsul, som
tjänstgör inom Europa, att minst en gång vartannat år, i anslutning
till semester, som beviljas honom, under högst 14 dagar, mot åtnjutande
av ersättning för biljett från och till tjänstgöringsorten och i övrigt på
de villkor, som för semester äro stadgade, ställa sig till ministerns för
utrikes ärenden förfogande för tjänstgöring i utrikesdepartementet eller
annorledes, på sätt ministern må föreskriva.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början, att medel skulle av
riksdagen beviljas å extra stat för upprätthållande av den för närvarande
mera tillfälligt organiserade beskickningen i Riga och Reval — omfattande
sändebud och en förste legationssekreterare. I samband därmed skulle

8

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

konsulatet i Riga uppköra, varigenom avlöningen till konsuln därstädes,
vilken avlöning bestrides av förevarande anslag, icke vidare skulle
behöva utgå.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att ortstilläggen för sändebuden
i Kristiania, Köpenhamn och Hälsingfors, i samband med att sändebuden
i de båda sistnämnda städerna inflytta i statsverket tillhöriga fastigheter,
skulle regleras till 12,000 kronor, vilket för sändebudet i Kristiania
skulle innebära en ökning av ortstillägget från 10,800 till 12,000 kronor
samt för de övriga en sänkning av tilläggen till nämnda belopp från 17,400
kronor. För uppvärmning och belysning av beskickningshusen i Köpenhamn
och Hälsingfors skulle därjämte utgå 1,500 kronor, respektive
3,000 kronor.

Anslagsbehovet har av Eders Kungl. Maj:t beräknats till 1,688,000
kronor för helt år och för tiden 1 januari—30 juni 1923 hälften av denna
summa eller 844,000 kronor.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t begärt riksdagens medgivande till
att sändebud, generalkonsul och konsul, som tjänstgör inom Europa, finge
minst en gång vartannat år under högst 14 dagar mot åtnjutande av
reseersättning beordras hemresa för tjänstgöring i utrikesdepartementet.

Med hänsyn till den betydande omfattning vår utrikesrepresentation
på senaste tiden erhållit, måste riksdagen ställa sig synnerligen betänksam
till varje ytterligare utökning av densamma. Ehuru riksdagen
fullt uppskattar betydelsen av en beskickning i Riga och Reval, vill
riksdagen dock uttala sin önskan, att, innan en mera stadigvarande sådan
inrättas, utredning sker, huruvida icke någon indragning, eller sammanslagning
av befattningar på andra håll inom utrikesrepresentationen må
kunna ske. Riksdagen har alltså icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, men har intet att erinra emot, att de nu för en konsul
i Riga avsedda avlöningsförmånerna disponeras för upprätthållande av
ifrågavarande beskickning, därest anslaget till tillfälliga diplomatiska och
konsulära poster i utlandet icke skulle lämna tillgång därtill. De för
nämnda konsulat avsedda beloppen böra alltså enligt riksdagens mening
tillsvidare kvarstå i staten.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag att bestämma ortstilläggen
för sändebuden i Kristiania, Köpenhamn och Helsingfors till 12,000 kronor
anser riksdagen lämpligast, att beloppen för ortstilläggen åt nämnda
sändebud fastställas till samma belopp, som nu utgår till sändebudet i
Kristiania, eller 10,800 kronor.’ I fråga åter om de föreslagna ersättningarna
för uppvärmning och belysning av beskickningshusen i Hälsing -

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

<)

fors och Köpenhamn har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot
Eders Kungl. Maj:ts förslag.

De ändringar i gällande stat för ortstillägg, som påkallas av riksdagens
beslut, synes få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att vidtaga.

I övrigt har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts i denna punkt framlagda förslag.

Förevarande anslag, för innevarande år upptaget med 1,715,000
kronor, synes alltså kunna minskas med (6,600 X 2 —) 13,200 kronor för
år räknat. Medelsbehovet för tiden 1 januari—30 juni 1923 torde med
hänsyn härtill kunna beräknas till i avrundat tal 850,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels beslutat, att ortstilläggen
för sändebuden i Köpenhamn och Helsingfors från och med den tidpunkt
under år 1923, då de tagit sina respektive beskickningshus i disposition,
må utgå med 10,800 kronor för dem vardera; dels bestämt, att från
samma tidpunkt år 1923 skall till sändebudet i Helsingfors utgå ett belopp
av 3,000 kronor och till sändebudet i Köpenhamn 1,500 kronor såsom
ersättning för uppvärmning och belysning av vederbörande beskickningshus,
dels med godkännande av nu gällande stat för beskickningar
och konsulat i avseende å tiden 1 januari—30 juni 1923 uppfört det
ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat för samma tid med
ett belopp av 850,000 kronor; dels ock beslutat, att det skall åligga sändebud,
generalkonsul och konsul, som tjänstgör inom Europa, att minst en
gång vartannat år, i anslutning till semester, som beviljas honom, under
högst 14 dagar, mot åtnjutande av ersättning för biljett från och till
tjänstgöringsorten och i övrigt på de villkor, som för semester äro stadgade,
ställa sig till ministerns för utrikes ärendena förfogande för tjänstgöring
i utrikesdepartementet eller annorledes, på sätt ministern må föreskriva.

5:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att dels
godkänna följande:

Arvodesstat för viss extra personal i utrikesrepresentationen.

4 sändebud.

Fast arvode: 14,526 ................kronor 58,104

2 generalkonsuler.

Fast arvode: 14,526 ............... » 29,052

2 konsuler.

Fast arvode: 10,080, 10,560, 11,040, 11,520 .... * 22,080

2 extra förste legationssekreterare.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 ....... » 18,420

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. År 3 A—3 B. 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

3 extra förste legationssekreterare.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 kronor 27,630

3 extra kanslister.

Fast arvode för manlig kanslist: 4,555, 4,791, 5,163,

5,535, 5,907 » 16,605

för kvinnlig kanslist: 3,258, 3,474, 3,696, 3,924 ... »---

Summa kronor 171,891

Vikariatsersättning för ovannämnda personal, förslagsanslag
................ kronor 3,000

Summa kronor 174,891

dels godkänna följande:

Stat för ortstillägg för visa extra personal i utrikesrepresentationen.

Lettland.

Riga:

Sändebud..................kronor 12,000

Legationssekreterare.............. » 2,000

Polen.

Warschau:

Sändebud ...... » 17,400

Kanslist................... » 1,900

Tjeckoslovakien.

Prag:

Sändebud .................. » 9,000

Rumänien.

Bukarest:

Sändebud .................. » 13,800

Legationssekreterare.............. » 3,800

Brittiska Indien.

Calcutta:

Generalkonsul........*......... * 19,400

Kanslist................... » 4,500

Nederländska Ostindien.

Batavia:

Generalkonsul................. » 19,400

Kanslist................... » 4,500

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

11

Lithauen.

Konsul....................kronor 6,600

3 ambulatoriska förste legationssekreterare . . » 14,000

Summa kronor 128,300

Anm. 1. Ortstilläggen för ovannämnda sändebud och generalkonsuler
avse även kostnaderna för kanslilokal.

Anm. 2. Tjänstgöringsort för konsuln i Lithauen bestämmes av
Kungl. Maj:t.

dels ock till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
ett förslagsanslag å 152,000 kronor.

Såsom under nästföregående punkt omnämnts, innebär Eders Kungl.
Maj:ts förslag bl. a. upprättandet av en sändebudspost i Reval och Riga.
Avlöningen åt sändebudet jämte en förste legationssekreterare skulle utgå
av nu förevarande anslag.

Därjämte har Eders Kungl. Maj:t äskat medel för upprättande av
nya konsulat i Mariehamn och Lithauen. Till konsuln i Lithauen skulle
enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag utgå ortstillägg med 6,600 kronor,
vilket belopp tillerkänts konsuln i Reval.

Medelsbehovet under anslaget har av Eders Kungl. Maj:t uppskattats
till 303,500 kronor för år, varav för tiden 1 januari—30 juni 1923 äskats
hälften eller i avrundat tal 152,000 kronor.

Av skäl, som riksdagen under närmast föregående punkt anfört,
har riksdagen ansett sig ej böra för närvarande medgiva upprättandet å
extra stat av en beskickning i Reval och Riga.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande upprättandet av ett konsulat
i Mariehamn har riksdagen däremot icke funnit anledning till erinran.

Vad därefter förslaget om inrättandet av en konsulsbefattning
för Lithauen angår, får riksdagen åberopa vad riksdagen under
närmast föregående punkt anfört i fråga om beskickningen i Riga och
Reval. Riksdagen anser sig alltså ieke för närvarande kunna bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag om upprättande å extra stat av ett konsulat i
Lithauen.

Med anledning av de förändringar riksdagen sålunda beslutat
synes medelsbehovet under anslaget kunna begränsas till 247,000 kronor
för helt år och för tiden 1 januari—30 juni 1923 till hälften härav
eller 123,500 kronor.

Riksdagen har låtit upprätta följande förslag till

12

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Stat för ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen.

Polen.

Warschau:

Sändebud .................. kronor 17,400

Kanslist................... » 1,900

Tjeckoslovakien.

Prag:

Sändebud................... » 9,000

Rumänien.

Bukarest:

Sändebud................... » 13,800

Legationssekreterare.............. » 3,800

Brittiska Indien.

Calcutta:

Generalkonsul................. » 19,400

Kanslist................... » 4,500

Nederländska Ostindien.

Batavia:

Generalkonsul................. » 19,400

Kanslist................... » 4,500

3 ambulatoriska förste legationssekreterare..... » 14,000

Summa kronor 107,700

Anm. Ortstilläggen för ovannämnda sändebud och generalkonsuler
avse även kostnaderna för kanslilokal.

Beträffande bestämmandet av lönen till ifrågavarande befattningshavare
får riksdagen åberopa vad ovan under punkt 3 yttrats angående
extra personal i utrikesdepartementet.

På grund av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen — med förklarande att* anslaget avser bestridande av avlöning
till följande extra befattningshavare: 3 sändebud av lägre avlöningsgrad,
2 generalkonsuler, 1 konsul, 4 förste legationssekreterare och
3 kanslister, samt vikariatsersättning och ortstillägg till samma personal,
ävensom med godkännande av ovan intagna förslag till stat för ortstillägg
för viss extra personal i utrikesrepresentationen — till arvoden och ortstillägg
åt viss extra personal i utrikesrepresentationen å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag å 123,500 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

13

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 6) har riksdagen för tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i
utlandet å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 15,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till
extra ortstillägg åt ordinarie och extra ordinarie personal i utrikesrepresentationen
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 250,000 kronor.

Å extra stat för år 1922 är beviljat ett förslagsanslag, högst, 500,000
kronor till extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen.

Nästlidet år fann riksdagen den allmänna ekonomiska ställningen
ej erbjuda en tillräckligt fast grundval för en allmän omreglering av de
ordinarie ortstilläggen. På grund härav har Eders Kungl. Maj:t ansett att
även för år 1923 ett anslag till extra ortstillägg bör uppföras. Med
hänsyn därtill att vissa befattningar föreslagits till nyupprättande från
och med nämnda år syntes någon sänkning av det för ändamålet beräknade
beloppet, 500,000 kronor, icke böra ifrågakomma, fastän den allmänna
prisnivån visat en tendens till nedgång. Departementschefen
har därvid erinrat om den höjning av prisnivån, som i vissa länder, särskilt
en del utomeuropeiska, samtidigt inträffat. För första halvåret 1923
har ett belopp av 250,000 kronor ansetts erforderligt.

Med hänsyn till den allmänna prissänkning, som numera inträffat,
har riksdagen ansett, att en.reduktion av anslaget till extra ortstillägg
bör kunna ske, och håller riksdagen i sådant avseende före att för hela
år 1923 bör beräknas ett belopp av 400,000 kronor, vilket torde bliva fullt
tillräckligt för ändamålet. För tiden 1 januari—30 juni 1923 lärer
hälften av detta belopp, eller 200,000 kronor, böra anvisas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till extra ortstillägg åt
ordinarie och extra ordinarie personal i utrikesrepresentationen å extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst,

200,000 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 8) har riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget till ekiperingspenningar,
nu 30,000 kronor, med halva beloppet eller 15,000 kronor.

9:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen
uppfört det ordinarie förslagsanslaget, högst, till kontorskostnadsersättningar
åt lönade konsuler, nu 120,000 kronor, med halva beloppet
eller 60,000 kronor.

14

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) har
riksdagen uppfört ordinarie förslagsanslaget till ersättningar till olönade
konsuler, nu 100,000 kronor, med halva beloppet eller 50,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till
personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål finnes å extra stat för år 1922 uppfört
ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till personliga
gottgörelser för mistade konsulatavgifter å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att
för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett ordinarie reservationsanslag
till attachéer (aspiranter) 50,000 kronor.

Å 1922 års stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat
ett ordinarie reservationsanslag å 56,000 kronor. Dessutom har å extra
stat för samma år till förstärkning av nämnda reservationsanslag
anvisats ett förslagsanslag, högst, 44,000 kronor. Hälften av dessa anslags
sammanlagda belopp, 100,000 kronor, eller 50,000 kronor har nu
av Eders Kungl. Maj:t äskats å ordinarie stat.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag än att allenast hälften, eller 28,000 kronor, av det
ordinarie anslagets belopp synes böra uppföras å ordinarie stat, medan
till förstärkning av samma anslag å övergångsbudgeten anvisas 22,000
kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen uppfört ordinarie reservationsanslaget
till attachéer (aspiranter), nu 56,000 kronor, med halva beloppet
eller 28,000 kronor.

13:o) Under hänvisning till vad riksdagen under näst föregående
punkt anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av
ordinarie reservationsanslaget till attachéer (aspiranter) å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.

14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har
riksdagen uppfört det ordinarie anslaget till militär- och marinattachéer,
nu 40,000 kronor, med halva beloppet eller 20,000 kronor.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har
riksdagen uppfört det ordinarie reservationsanslaget till handelsattachéer,
nu 40,000 kronor, utan angivet belopp.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har
riksdagen uppfört det ordinarie anslaget till extra biträden och vaktbe -

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

15

tjänte vid beskickningar och konsulat, nu 55,000 kronor, med halva
beloppet eller 27,500 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att
såsom ytterligare medel för anställande av extra biträden och vaktbetjänte
vid beskickningar och konsulat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 27,500 kronor.

A extra stat för år 1922 har beviljats ett förslagsanslag, högst,

55,000 kronor till förstärkning av anslaget exti''a biträden och vaktbetjänte
vid beskickningar och konsulat.

Med hänsyn till det alltjämt sjunkande prisläget har riksdagen
ansett, att det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet, 27,500 kronor, bör
kunna nedsättas till 20,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom ytterligare medel
för anställande av extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och
konsulat å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 20,000 kronor.

1 C. Internationella byråer in. ni.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att
till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1922 för den
internationella skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för tiden den 1
januari—30 juni 1923 anvisa, ett förslagsanslag å 6,100 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till bestridande
av Sveriges andel i kostnaderna under år 1922 för den internationella
skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisat ett förslagsanslag å 6,100 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för interparlamentariska
unionens byrå och generalsekretariat å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

'' Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat &
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 5,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparla -

16

Riksdagens skrivelse AV 3 A.

mentariska grupp å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 16,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska
grupp å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 16,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att
såsom bidrag till täckande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska
grupps deltagande i av interparlamentariska unionen anordnad
konferens anvisa å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag
å 20,000 kronor.

Då det synes riksdagen föga sannolikt, att interparlamentariska unionen
kommer att anordna någon konferens under första halvåret 1923,
torde med anvisande av medel för här ifrågavarande ändamål kunna anstå
till 1923 års riksdag.

Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning icke av riksdagen bifallits.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att
till internationella fredsbyrån i Bern å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till internationella
fredsbyrån i Bern å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

D. Diverse.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) bär
riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget till rese- och flyttningsersättning,
inspektioner, tillfälliga uppdrag, nu 280,000 kronor, med halva
beloppet eller 140,000 kronor.

24:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) bär
riksdagen uppfört det ordinarie reservationsanslaget till underhåll och
reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m., nu 35,000
kronor, med halva beloppet eller 17,500 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialer, expenser, renskrivning,
ved, ljus m. in., nu 550,000 kronor, med halva beloppet eller

275,000 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

17

Tjuder framhållande av nödvändigheten av att all möjlig sparsamhet
med ifrågavarande medel iakttages, får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialer, expenser, renskrivning, ved, ljus m. in.,
nu 550,000 kronor, med halva beloppet eller 275,000 kronor.

26:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) har
riksdagen '' uppfört ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu

20.000 kronor, med 10,000 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har
riksdagen uppfört ordinarie förslagsanslaget till gottgörelse av kostnader
för sjöfolk och nödställda svenska undersåtar, nu 35,000 kronor, med
halva beloppet eller 17,500 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att
till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni år 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 67,500
kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till
upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 67,500
kronor.

29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har
riksdagen uppfört det ordinarie anslaget till hemliga utgifter, nu 75,000
kronor, med halva beloppet eller 37,500 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att
till fortsatt utgivande av Sveriges traktater å extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till
fortsatt utgivande av Sveriges traktater å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

31:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har
riksdagen uppfört det ordinarie förslagsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga m. m., nu 75,000 kronor, med halva beloppet
eller 37,500 kronor.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) har
riksdagen uppfört ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu

30.000 kronor, med halva beloppet eller 15,000 kronor.

33:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 153) anmäler, har
riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under första

Bihang till riksdagens protokoll 1322. 14 samt. Nr 3 A—3 B. 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

halvåret 1923 å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat ett
förslagsanslag av 350,000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1922.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

1

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena

18,000

2

Departementet, förslagsanslag..................

236,500

3

Arvoden åt viss extra personal m. m. i departe-

mentet, förslagsanslag ......................

25,000

254,500

26,000

B. Sveriges representation i utlandet.

1

Beskickningar och konsulat, förslagsanslag ......

850,000

2

Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i ut-

rikesrepresentationen, förslagsanslag..........

123,500

3

Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i ut-

landet, förslagsanslag, högst..................

15,000

4

Extra ortstillägg åt ordinarie och extra ordinarie

personal i utrikesrepresentationen, förslagsan-

slag, högst ................................

200,000

5

Ekiperingspenningar, förslagsanslag ............

15,000

6

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler,

förslagsanslag, högst ........................

60,000

7

Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag..

60,000

8

Personliga gottgörelser för mislade konsulatavgifter,

förslagsanslag, högst ........................

2,500

9

Attachéer (aspiranter), reservationsanslag........

28,000

10

Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer

(aspiranter), förslagsanslag, högst ............

22,000

11

Militär- och marinattachéer....................

20,000

12

Handelsattachéer, reservationsanslag ............

—

13

Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar

och konsulat ...............................

27,500

14

Ytterligare medel för anställande av extra biträden

och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat,

förslagsanslag, högst ........................

20,000

1,050,500

383,000

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 3 A. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

C. Internationella byråer m. m.

1

Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, för-

slagsanslag ................................

6,100

2

Inlerparlamentariska unionens byrå och general-

sekretariat, förslagsanslag, högst .............

5,000

3

Riksdagens interparlamentariska grupp, förslags-

anslag, högst ..............................

16,000

4

Internationella fredsbyrån i Bern, förslagsanslag,

högst ....................................

2,000

29,100

D. Diverse.

1

Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, till-

fälliga uppdrag, förslagsanslag ..............

140,000

2

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i

utlandet, möbler m. m., reservationsanslag .....

17,500

3

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

in. m., förslagsanslag........................

275,000

4

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

10,000

5

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag............

17,500

6

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sve-

rige, förslagsanslag, högst ...................

67,500

7

Hemliga utgifter..............................

37,500

8

Fortsatt utgivande av Sveriges traktater, förslags-

anslag, högst .............................

2,500

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

m. m., förslagsanslag........................

37,500

10

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

15,000

11

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag .............................

350,000

550,000

420,000

Summa

..........J

..........|

1,855,000

857,100

STOCKHOLM, ISAAC MARCTTS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG- 1922.