Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

1

Nr 2 A.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1922.
Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1922

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden
1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens
andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 2 A, 49, 68 och 73
samt memorial nr 65.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av
utgifterna under rikstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till
justitiedepartementet, får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande
beslut.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—
30 juni 1923 i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen till
justitiedepartementet, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
1) att upptaga det ordinarie anslaget till lönefyllnad åt statsministern,
nu 6,000 kronor, med halva beloppet eller 3,000 kronor.

Riksdagen har upptagit det ordinarie anslaget till lönefyllnad åt
statsministern, nu 6,000 kronor, med halva beloppet eller 3,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 2 A. 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 2) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till tre
statsråd utan departement, nu 24,000 kronor till dem var eller tillhopa

72.000 kronor, med halva beloppet 12,000 kronor till envar eller tillhopa

36.000 kronor.

3:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 3), har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu 24,000 kronor, med halva beloppet eller 12,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av
Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 161,000 kronor, med halva beloppet eller
80,500 kronor.

1 samband med behandlingen av förevarande anslag har departementschefen
berört frågan om avlöningsförmånerna för ledamoten å departementets
lagavdelning samt, efter samråd med cheferna för social- och
finansdepartementen, jämväl för byråcheferna för lagärenden i sistnämnda
båda departement, vilka byråchefer intaga en med omförmälde ledamot
likartad ställning.

Sistlidet års riksdag bestämde, att till envar av ifrågavarande tjänstemän
skulle i enlighet med av Eders Kungl. Maj:t framställt förslag utgå
ett årligt arvode å 12,000 kronor, därvid riksdagen emellertid uttalade,
att den ansåge skäl kunna anföras för en höjning av arvodena utöver
nämnda belopp. Häremot kunde dock, erinrade riksdagen å andra sidan,
andragas omständigheter till förmån såväl för ett av 1902 års löneregleringskommitté
framställt förslag, avseende arvodets bestämmande
till lägre belopp, än som av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatts, som för
Eders Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn till de skiftande meningar, som
sålunda kunde göras gällande i frågan, ansåge riksdagen densamma
vara förtjänt av närmare prövning.

Med hänsyn till att det arbete, som åligger omförmälda tre befattningshavare,
enligt departementschefens mening icke kan anses mindre
krävande eller maktpåliggande än expeditionschefernas uppgifter samt
på grund av önskvärdheten av att få å ifrågavarande poster längre tid
behålla dugande personer, har dem tillkommande arvode synts departementschefen
icke böra sättas lägre än vad som anses böra utgå till
expeditionschef. På grund av frågans vikt hade det för den skull enligt
departementschefens åsikt varit önskligt, att densamma nu kunnat under -

3

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

ställas förnyat bedömande av riksdagen. Med hänsyn till det statsfinansiella
läget har någon framställning i ämnet emellertid icke ansetts
böra göras.

Utan att ingå i prövning av frågan om förbättring av avlöningsförmånerna
för nu nämnda befattningshavare har riksdagen funnit sig
böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu

161.000 kronor, med halva beloppet eller 80,500 kronor.

5:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 5) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrifters allmängörande,
nu 14,000 kronor, med halva beloppet eller 7,000 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har
riksdagen till en handsekreterare åt statsministern på extra stat för tiden
den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag, högst,

2.000 kronor.

Lagberedningeu m. in.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för
fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet å extra stat för
tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av

35,000 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, förefanns å de för lagberedningens
verksamhet anvisade anslag vid utgången av år 1921 en
besparing, vilken huvudsakligen uppkommit därigenom, att beredningen
under nämnda år icke haft att företaga några resor, samt att en av dess
ledamöter på grund av annat offentligt uppdrag icke varit i tjänstgöring
under större delen av året, varvid det för honom beräknade arvodet
icke behövt utgå. Den sålunda uppkomna besparingen har Eders
Kungl. Maj:t ansett möjliggöra en nedsättning av anslaget till 70,000
kronor för helt år räknat, samt att anslaget för första hälften av år
1923 alltså kan upptagas till 35,000 kronor. Efter närmare tagen
kännedom om ifrågavarande besparings storlek har riksdagen emellertid
funnit det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna ytterligare begränsas,
och har riksdagen nedsatt detsamma med 10,000 kronor.

4

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Riksdagen har alltså för fortsatt uppehållande av lagberedningens
verksamhet å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat
ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

8:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 8) har riksdagen för fortsatt uppehållande av processkommissionens
verksamhet å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni
1923 beviljat ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till
bestridande av kostnaderna för en strafflagskommission för verkställande
av revision av strafflagens speciella del å extra stat för tiden den
1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett reservationsanslag å 25,000
kronor.

Riksdagen har funnit sig höra uttala sin anslutning till departementschefens
åsikt om betydelsen av, att riksdagen — på sätt som förut
skett, då det gällt allmänna reformer av civil- och processlagstiftningen —
jämväl i avseende å den allmänna strafflagsreformen erhåller medinflytande
å arbetets planläggning och utförande. Innan den nya strafflagskommissionen
erhåller den förändrade ställning, som dess uppförande i
riksstaten med särskilt anslag innebär, synes det emellertid riksdagen
ävenledes önskligt, att den så kallade 1916 års strafflagskommission
beredes tid att avgiva sitt väntade betänkande och sålunda avsluta sitt
arbete. Därmed torde också den fördelen kunna ernås, att den nya
strafflagskommissionens arbetsprogram, behov av särskilt tillkallade sakkunniga
m. m., kan på ett utförligare sätt än nu varit möjligt närmare
preciseras. Av denna anledning har riksdagen ansett sig böra avslå
vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit.

Justitiekanslersäinbetet.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) dels att
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen, nu
48,200 kronor, med halva beloppet eller 24,100 kronor, dels ock bestämma,
att bland befattningshavare å ordinarie stat för justitiekanslersexpeditionen
skall upptagas i stället för en expeditionssekreterare i 20:e avlöningsgraden,
avdelning B, en byråchef i samma avlöningsgrad, samt
att med anledning härav motsvarande förändring skall göras i den vid
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och

Riksdagens skrivelse Nr 2 A. 5

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, fogade tjänstelorteckning.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen dels upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen, nu 48,200 kronor,
med halva beloppet eller 24,100 kronor, dels ock bestämt, att bland befattningshavare
å ordinarie stat för justitiekanslersexpeditionen skall upptagas
i stället för eu expeditionssekreterare i 20:e avlöningsgradeu, avdelning
B, en byråchef i samma avlöningsgrad, samt att med anledning
härav motsvarande förändring skall göras i den vid avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, fogade tjänsteförteckning.

Bättsskipuingcu.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till högsta domstolen, nu 441,500
kronor, med halva beloppet eller 220,750 kronor.

Utan att ingå i prövning av frågan om ändring av avlöningsförmånerna
för högsta domstolens ledamöter, har riksdagen upptagit det
ordinarie förslagsanslaget till högsta domstolen, nu 441,500 kronor, med
halva beloppet eller 220,750 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att
till avlönande av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen å extra
stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,182 kronor.

Riksdagen har till avlönande av en extra expeditionsvakt vid högsta
domstolen å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 1,182 kronor.

13:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 13) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till
regeringsrätten, nu 132,500 kronor, med halva beloppet eller 66,250 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till nedre justitierevisionen, nu

441,000 kronor, med halva beloppet eller 220,500 kronor.

6

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Utan att ingå i prövning av frågan om förbättring av de avlöningsförmåner,
som av sistlidet års riksdag bestämdes för revisionsekreterare,
har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till nedre justitierevisionen, nu 441,000 kronor, med halva beloppet
eller 220,500 kronor.

15:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 15) bar riksdagen upptagit det ordinarie anslaget för
avlöning till de å övergångsstat i nedre justitierevisionen ännu kvarstående
tjänstemän, nu 7,400 kronor, med halva beloppet eller 3,700 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för
tillfällig ökning av nedre justitierevisionenS arbetskrafter med fyra tillförordnade
revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, två
amanuenser och två tillförordnade skrivbiträden å extra stat för tiden den
1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 32,080 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag icke givit riksdagen
anledning till erinran, har riksdagen alltså för tillfällig ökning av nedre
justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade revisionssekreterare,
en tillförordnad protokollssekreterare, två amanuenser och två tillförordnade
skrivbiträden å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni
1923 anvisat ett förslagsanslag, högst, 32,080 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till
avlönande av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen å extra
stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,182 kronor.

Riksdagen har till avlönande av en extra expeditionsvakt i nedre
justitierevisionen å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923
anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,182 kronor.

18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 18) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till Svea hovrätt, nu 836,500 kronor, med halva beloppet eller 418,250
kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att
upptaga det ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt, nu
389,887 kronor, med ett belopp av 194,944 kronor.

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

7

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har upptagit det ordinarie anslaget till justitiestat
under Svea hovrätt, nu 389,887 kronor, med ett belopp av 194,944 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att för
beredande under tiden den 1 januari—30 juni 1923 av tillfällig ökning
av Svea hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling
av vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål å extra stat för
nämnda tid bevilja ett förslagsanslag, högst, 24,750 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning,
har sålunda för beredande under tiden den 1 januari—30 juni
1923 av tillfällig ökning av Svea hovrätts arbetskrafter med en extra
division för behandling av vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål
å extra stat för nämnda tid beviljat ett förslagsanslag, högst, 24,750
kronor.

21 ro) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att
till avlönande av en extra ledamot i Svea hovrätt å extra stat för tiden
den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,770
kronor.

Riksdagen har till avlönande av en extra ledamot i Svea hovrätt å
extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 4,770 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att
till avlönande av en extra notarie å krigshovrättsavdelningen i Svea hovrätt
å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett
förslagsanslag, högst, 3,024 kronor.

Riksdagen har till avlönande av en extra notarie å krigshovrättsavdelningen
i Svea hovrätt å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni
1923 beviljat ett förslagsanslag, högst, 3,024 kronor.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 23) har riksdagen

dels till avlönande av en extra expeditionsvakt i Svea hovrätt å extra
stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 1,182 kronor,

dels ock föreskrivit att, därest den extra expeditionsvakten indelas
till tjänstgöring vid krigshovrättsavdelningen och i följd därav kommer

8

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

i åtnjutande av fri bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse,
han skall med avseende å dessa förmåner vara underkastad motsvarande
bestämmelser rörande skyldighet att därför utgiva ersättning, som finnas
intagna i 22 och 23 §§ i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 24) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till Göta hovrätt, nu 411,200 kronor, med halva beloppet eller 205,600
kronor.

25:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 25) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till justitiestat
under Göta hovrätt, nu 284,513 kronor, med ett belopp av 142,257
kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att för
beredande av tillfällig ökning av Göta hovrätts arbetskrafter med en extra
division under tiden från och med den 1 januari till och med den 30
juni 1923 på extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag, högst,
23,850 kronor.

Göta hovrätt består av fyra ordinarie divisioner. På grund av
den balans å oavgjorda mål, som under de senaste åren uppstått, har
emellertid alltsedan början av höstsessionen 1918 vid hovrätten arbetat
även en extra division. Kostnaderna för divisionens verksamhet bestredos
intill den 10 april 1919 provisoriskt från besparingarna under
andra huvudtiteln. Därefter har efter framställningar från Eders Kungl.
Maj:t anslag för divisionen beviljats dels av 1919 års lagtima riksdag
för tiden den 10 april 1919—den 9 september 1920, därav å 1919 års
tilläggsstat för den del av denna tidsperiod, som föll under år 1919
och å 1920 års riksstat för den återstående tiden, dels av 1920 års
riksdag för tiden den 10 september 1920—den 9 september 1921, dels
ock av 1921 års riksdag för tiden den 10 september 1921—den 9
september 1922; och har av sistnämnda båda riksdagar anslaget på
motsvarande sätt fördelats å tilläggsstat och riksstat.

Enligt de i 1921 års statsverksproposition gjorda bex-äkningarna
ställde sig kostnaderna för den extra divisionens verksamhet för åren
1921 och 1922 sålunda:

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

9

1921 1922

5 adjungerade ledamöter

å högst 7,000 kr.

35,000

å högst 8,580 kr.

42,900

ordförandearvode ...........

........................ »

500

»

500

2 förordnade fiskaler

........................ »

8,700

»

11,160

1 förordnad notarie ....

........................ »

3,600

»

5,256

1 extra skrivbiträde .....

......................... »

1,350

»

1,800

gratifikationer åt extra

tjänstemän ... »

3,375

»

4,500

Summa kr. 52,525 kr. 66,116.

Av nämnda för år 1921 uppförda belopp erfordrades 16,200 kronor
för tiden från och med den 10 september 1921 till samma års slut,
vilket belopp Eders Kungl. Maj:t äskade å tilläggsstat för år 1921. Av
den för år 1922 angivna summan beräknades 45,730 kronor belöpa sig å
tiden från 1922 års början till och med den 9 september samma år,
och föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa sagda belopp ä
1922 års stat. Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslog vann riksdagens
bifall.

Med hänsyn till att den extra divisionen numera icke handlägger
brottmål samt att biträde av en särskilt för ändamålet förordnad notarie
icke vidare kommer att bliva erforderligt, hava kostnaderna för divisionens
verksamhet från och med den 10 september 1922 upptagits,

för helt år räknat, på följande sätt:

5 adjungerade ledamöter å högst 8,580 kronor ............. kronor 42,900

ordförandearvode........................................................................... » 500

1 extra skrivbiträde................................................................ x> 1,800

gratifikationer åt extra tjänstemän......................................... » 2,500

Summa kronor 47,700.

Enligt denna beräkning skulle kostnaderna bliva för tiden från
och med den 10 september 1922 till samma års utgång 14,700 kronor
samt för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 23,850 kronor. Det
förstnämnda av dessa belopp har av Eders Kungl. Maj:t äskats å 1922
års tilläggsstat.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t
sålunda föreslagit och som i skrivelsen nr 2 B anmäler sitt beslut angående
det å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget, har alltså för beredande
av tillfällig ökning av Göta hovrätts arbetskrafter med en extra
division under tiden från och med den 1 januari till och med den 30
juni 1923 på extra stat för samma tid beviljat ett förslagsanslag, högst,
23,850 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 2 A. 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till
personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen
i Göta hovrätt J. M. Håkansson å extra stat för tiden den 1 januari—den
30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 200 kronor.

Riksdagen har till personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet å
advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt J. M. Håkansson å extra stat
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 200 kronor.

28:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 28) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till hovrätten över Skåne och Blekinge, nu 216,000 kronor, med halva
beloppet eller 108,000 kronor.

29:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 29) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till justitiestat
under hovrätten över Skåne och Blekinge, nu 108,913 kronor med ett
belopp av 54,457 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för
bestridande av kostnaderna för ökning under tiden den 1 januari—den
30 juni 1923 av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och Blekinge
med en extra division för handläggning av vädjade mål och till hovrätten
instämda tvistemål på extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag,
högst, 25,110 kronor.

För avarbetande av den under senare år i hovrätten över Skåne
och Blekinge uppkomna avsevärda balans å oavgjorda mål har hovrätten,
som består av två ordinarie divisioner, fått sina arbetskrafter
förstärkta dels under tiden från och med den 1 mars 1918 till samma
års slut med en extra ledamot å vardera divisionen, dels ock från och
med den 1 januari 1919 med en extra division.

Medel till den extra divisionen hava beviljats på tilläggsstat, så
att anslag för år 1919 medgavs av 1919 års lagtima riksdag samt för
åren 1920 och 1921 av resp. 1920 och 1921 års riksdagar. Innan
framställning om anslag begärdes, hade i alla dessa fall Eders Kungl. Maj:t
redan på förhand medgivit arbetets upptagande på en extra division tillsvidare
under de särskilda åren. Att denna ordning valts, har varit beroende
därav, att utsikt synts förefinnas, att balansen skulle inom kort
tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång, och att förden -

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

11

skull bestämmelser rörande divisionens fortsatta verksamhet icke borde
meddelas långt i förväg.

Då emellertid balansen å vädjade mål allt fortfarande är avsevärt
stor och antalet inkommande dylika mål alltjämt stegras, bar Eders Kungl.
Maj:t numera ansett dessa omständigheter med nödvändighet påkalla
stödet av en extra division ännu under antagligen flera år, såvida icke
nämnda måls avgörande skulle i alltför hög grad fördröjas; och har
Eders Kungl. Maj:t på grund härav — med tillkännagivande att Eders
Kungl. Maj:t efter därom gjord framställning medgivit, att den extra
divisionen finge fortfarande tjänstgöra under tiden 1 januari—30 juni
1922 samt att till avlöning åt personalen för samma tid avsetts att
tagas i anspråk besparingarna under riksstatens andra huvudtitel —
funnit sig hora redan nu äska medel av riksdagen för divisionens fortsatta
verksamhet under senare hälften av år 1922 och första halvåret 1923.

De kostnader, som för helt år räknat skulle föranledas av den
extra divisionen, framgå av följande uppställning:

5 adjungerade ledamöter å högst 9,060 .............................. kronor 45,300

ordförandearvode......................................................................... » 500

1 extra skrivbiträde.................................................................... » 1,920

till gratifikationer o. d........................................................... » 2,500

Summa kronor 50,220.

Enligt denna beräkning belöpa sig kostnaderna för ett halvt år
till 25,110 kronor. Ett belopp av enahanda storlek har sålunda av
Eders Kungl. Maj:t äskats å tilläggsstat för år 1922.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig
böra bifalla, och har alltså riksdagen, som i skrivelsen nr 2 B anmäler
sitt beslut angående det å till äggsstaten äskade anslaget, för bestridande
av kostnaderna för ökning under tiden den 1 januari—den 30 juni 1923
av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och Blekinge med en extra
division för handläggning av vädjade mål och till hovrätten instämda
tvistemål på extra stat för samma tid beviljat ett förslagsanslag, högst,
25,110 kronor.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till
avlönande av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna på
extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 75,000 kronor.

12

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

I de avlöningsstater, som Eders Kungl. Maj:t för åren 1921 och
1922 fastställt för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, hava avlöningarna
och auditörernas ersättning för expenskostnader uppförts med
ett belopp av 146,400 kronor.

Riksdagen har icke funnit tillräcklig anledning att upptaga anslaget
för första halvåret 1923 till högre belopp än hälften av sagda
staters slutsumma, och får alltså anmäla, att riksdagen till avlönande av
civil personal vid regemente- och stationskr ig srätterna på extra stat för
tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag, högst,
73,200 kronor.

32:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 32) har riksdagen upptagit det ordinarie anslaget till å äldre stat
kvarstående auditör, nu 4,000 kronor, med halva beloppet eller 2,000
kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att
upptaga det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till arvoden åt
civil personal vid särskilda krigsrätter, nu 15,000 kronor, med ett belopp
av 12,500 kronor.

Riksdagen, som funnit sig icke böra motsätta sig Eders Kungl.
Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning, har alltså upptagit
det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till arvoden åt civil personal
vid särskilda krigsrätter, nu 15,000 kronor, med ett belopp av
12,500 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till
bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning,
i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna
i en av Eders Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad stadga i ämnet,
nr 343, å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja
ett förslagsanslag å 220,000 kronor.

Riksdagen har till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för
domsagornas förvaltning, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som finnas upptagna i en av Eders Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad
stadga i ämnet, nr 343, å extra stat för tiden den 1 januari—
den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag å 220,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att
till partiell löneförbättring för häradshövdingarna m. m. i enlighet med

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

13

av departementschefen angivna grunder på extra stat för tiden den 1
januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 145,000
kronor.

Såsom av departementschefens redogörelse framgår, har Eders
Kungl. Maj:t ansett sig böra föreslå, att, därest statistiken för åren 1919
och 1920 lägges till grund för den nu ifrågasatta löneförbättringen, viss
jämkning till befattningshavarnas förmån måtte företagas i beräkningen
därav.

Riksdagen, som i likhet med Eders Kungl. Maj:t håller före, att fortsatt
provisorisk löneförbättring, i huvudsaklig överensstämmelse med de
år 1920 fastställda grunderna, bör för häradshövdingarna nu vidtagas,
har dock icke känt sig övertygad om behovet av en dylik jämkning.
Den omständigheten, att sportelinkomsterna under åren 1919 och 1920
uppgått till högre belopp än man vid tiden för dessa grunders utarbetande
antog, synes icke i och för sig kunna motivera den föreslagna
avvikelsen. Då härtill kommer, att nu är fråga endast om att
fastställa grunder för första halvåret 1923, torde man, utan att behöva
befara någon svårighet, kunna avvakta de statistiska resultaten jämväl
för år 1921. Skulle i sistnämnda års statistik en avsevärd förskjutning
i den riktning, departementschefen befarat, kunna konstateras, erbjuder
sig givetvis vid 1923 års riksdag tillfälle att för den fortsatta löneregleringen
vidtaga de rättelser, vartill förhållandena kunna föranleda.

Därest statistiken för åren 1919 och 1920 utan den ifrågasatta
jämkningen lägges till grund för medelsbehovet, skulle enligt beräkningarna
i statsrådsprotokollet för tiden 1 januari—30 juni 1923 erfordras
ett anslag å sammanlagt 112,050 kronor. Med anledning av departementschefens
hänvisning till önskvärdheten av möjlighet till andra
mindre jämkningar har riksdagen emellertid funnit sig böra avrunda
anslagsbeloppet till 115,000 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen till partiell löneförbättring för häradshövding ärna m. m. i
enlighet med av riksdagen angivna grunder på extra stat för tiden den
1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag, högst, 115,000
kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) dels att
till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer
och vattenrättssekreterare så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna
anställda amanuenser samt av vikariatsersättning under semester för
vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare å extra stat för tiden den
1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 90,000

14

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

kronor, dels ock att medgiva, att den ersättning av statsmedel, som av Eders
Kung!. Maj:t med stöd av 30 § i stadgan den 6 december 1918 angående
tjänstgöringen vid vattendomstolarna tillerkännes sådan vikarie för vattenrättsdomare
eller vattenrättsingenjör, som förordnats på grund av bestämmelserna
i 26 § i samma stadga, må från och med år 1922 utgå
av förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, i vad densamma
avser anvisande av ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor till bestridande
av kostnaderna för uppehållande under tiden 1 januari —
30 juni 1923 av vattendomstolarnas verksamhet, har riksdagen. ansett
sig böra bifalla. Då riksdagen ej heller i övrigt funnit skäl till erinran
mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får
riksdagen anmäla, att riksdagen dels till bestridande av årsarvoden åt
vattenrättsdomare, vattenrättsingenjör er och vattenrättssekreterare så ock
av gottgörelse åt vid vattendomstolarna anställda amanuenser samt av
vikariatsersättning under semester för vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare
å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat
ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor, dels ock medgivit, att
den ersättning av statsmedel, som av Eders Kungl. Maj:t med stöd av
30 § i stadgan den 6 december 1918 angående tjänstgöringen vid
vattendomstolarna tillerkännes sådan vikarie för vattenrättsdomare eller
vattenrättsingenjör, som förordnats på grund av bestämmelserna i 26 §
i samma stadga, må från och med år 1922 utgå av förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter.

37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 37) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter, nu 375,000 kronor, med
halva beloppet eller 187,500 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att
till bestridande av kostnader för övervakning av villkorligt dömda å
extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag
av 7,500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, har alltså till bestridande av kostnader
för övervakning av villkorligt dömda å extra stat för tiden den 1 januari—
den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

15

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (puukt 39) att
å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
å 2,500 kronor att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov
och i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas angivna
i en av Eders Kungl. Maj:t den 26 mars 1920 utfärdad kungörelse i
ämnet (nr 133), användas till bestridande av kostnader för de i lagen
om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område omförmälda lantmäteriförrättningar samt övriga med
områdes inlösen enligt nämnda lag förenade utgifter ävensom till beredande
av erforderligt biträde åt nyttjanderättshavare i ärenden angående
sådan inlösen.

Riksdagen har å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni
1923 anvisat ett förslagsanslag å 2,500 kronor att av Eders Kungl.
Maj:t i mån av behov och i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen
prövade grunder, användas till bestridande av kostnader för de i
lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område omförmälda lantmäteriförrättningar samt övriga med
områdes inlösen enligt nämnda lag förenade utgifter ävensom till beredande
av erforderligt biträde åt nyttjanderättshavare i ärenden angående sådan
inlösen.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att till
bestridande av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 12 april 1918 samt i ämnet
den 12 september 1919 utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente
för dylik anstalt, å extra stat för tiden den 1 januari—den
30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

Sedan Eders Kungl. Maj:t i en den 12 april 1918 avlåten proposition,
nr 360, föreslagit 1918 års lagtima riksdag att till bestridande av understöd
åt offentliga rättshjälpsanstalter enligt vissa angivna grunder
bevilja anslag för år 1919, men denna proposition blivit av riksdagen
avslagen, avlät Eders Kungl. Maj:t till 1919 års lagtima riksdag en ny proposition,
nr 151, med hemställan, att riksdagen måtte till bestridande
av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter enligt de grunder, som
funnes angivna i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
nämnda den 12 april och därtill fogade förslag till kungörelse i ämnet
och normalreglemente för dylik anstalt, bevilja å extra stat för år
1920 ett förslagsanslag av 15,000 kronor. Denna hemställan bifölls av
riksdagen; och utfärdades därefter den 12 september 1919 kungörelse

16

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

i ämnet (nr 639), till vilken som bilaga fogats normalreglemente för
offentliga, med statsmedel understödda rättshjälpsanstalter. Efter framställning
från Eders Kungl. Maj:t blev anslaget för år 1921 förhöjt till
25,000 kronor, till vilket belopp det fastställts jämväl för år 1922.

Med hänsyn till att ett flertal nya rättshjälpsanstalter under senare
tiden tillkommit och då antalet inom kort väntas bliva ytterligare ökat,
har departementschefen ansett en avsevärd höjning av det för ifrågavarande
ändamål utgående anslag med nödvändighet påkallad. Enligt
departementschefens mening kan anslaget sålunda icke beräknas lägre
än till 50,000 kronor för år 1922 samt till 75,000 kronor för år 1923,
varvid emellertid erinrats, att vissa rätthjälpsanstalternas kostnader, som
anstalterna må erhålla till fullo ersatta, avsåge utbetalning till olika
statens inrättningar, som behöva av anstalterna anlitas, såsom järnväg,
post och telegraf, vadan utbetalningarna komme statsverket tillgodo.

Enär förut för år 1922 beviljats ett anslag å''25,000 kronor, har
sålunda på tilläggsstat för samma år äskats ett anslag av enahanda
belopp. Vad angår anslaget för år 1923 har detta, med hänsyn därtill,
att ansökan om bidrag skall avgivas i början av året efter det, som
med anslaget avses, och att hela anslaget bör vara tillgängligt för utbetalning
i början av året, ansetts böra på riksstaten för första halvåret
1923 upptagas med hela beloppet.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
icke kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom de anslagskrav, vilka
från de nu upprättade rättshjälpsanstalterna redan framkommit eller
ställts i utsikt, avsevärt överstiga dem, som vid planläggningen av ifrågavarande
verksamhet beräknades. Utom de vid upprättandet av anstalterna
utgående engångskostnaderna — högst 3,000 kronor för anstalt
— beräknades nämligen de årliga statsbidragen komma att belöpa sig
till högst 5,250 kronor för anstalt. De framställningar om bidrag, som
nu föreligga, gälla endast de fyra första anstalterna av beräknade trettio,
men innebära likväl anspråk på över 80,000 kronor eller omkring 20,000
kronor för år och anstalt. Åven med beaktande av att däri ingår huvudstadens
rättshjälpsanstalt, som naturligen har större förutsättningar
än övriga att snabbt växa ut, måste denna bristande överensstämmelse
mellan kostnadsberäkningar, som dock blivit uppgjorda under den
svåraste dyrtiden, och den senare erfarenheten vara ägnad att, särskilt
under nuvarande finansiella läge, väcka starka betänkligheter. Riksdagen
har därför, på samma gång riksdagen ansett sig böra nu bevilja de av
Eders Kungl. Maj:t äskade, på hittills gällande bestämmelser grundade
anslagsbeloppen, funnit sig böra påkalla en omprövning och eventuell

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

17

revision av de bidragsstadganden, som i förevarande fall blivit utfärdade.
Denna utredning torde kunna verkställas utan större kostnad
inom justitiedepartementet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen, som i
skrivelsen nr 2 B anmäler sitt beslut angående det å 1922 års tilläggsstat
äskade anslaget, anmäla, att riksdagen till bestridande av understöd åt
offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig överensstämmelse med de
grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 12 april 1918 samt i ämnet den 12 september 1919
utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente för dylik anstalt,
å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag
av 75,000 kronor.

Härjämte får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte, så
snart ske kan, verkställa undersökning, huruvida icke genom ändring
av de i kungl. kungörelsen den 12 september 1919 angivna grunder för
erhållande av statsunderstöd till offentliga rättshjälpsanstalter eller eljest
begränsning av kostnaderna härför må kunna komma till stånd.

41:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 41) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till medikolegal besiktningar, nu 16,200 kronor, med halva beloppet eller
8,100 kronor.

42:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 42) bär riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till ersättning
åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom
nya strafflagens införande frångångna bötesandelar, nu 26,900 kronor,
med halva beloppet eller 13,450 kronor.

Fångvården.

43:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till fångvården, nu 5,345,500
krohor, med ett belopp av 2,535,250 kronor.

Riksdagen har efter tagen kännedom om de beräkningar, som legat
till grund för den för år 1922 fastställda omkostnadsstaten, ansett sig
kunna vidtaga en nedsättning av det av Eders Kungl. Maj:t, äskade anslaget
till 2,450,000 kronor och får sålunda anmäla, att riksdagen uppBihang
till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 2 A. 3

18

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

tagit det ordinarie förslagsanslaget till fångvården, nu 5,345,500 kronor,
med ett belopp av 2,450,000 kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning
(punkt 44) har riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget
till övergångsstat för fångvården, nu 32,700 kronor, med halva beloppet
eller 16,350 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till
en extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor på extra stat för
tiden den i januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag å 5,250
kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till en extra byrådirektör å
fångvårdsstyrelsens arbetskontor på extra stat för tiden den 1 januari—
30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag å 5,250 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till
fångvårdsstyrelsens disposition för xmderstödjande av verksamheten till
frigivna fångars skydd å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni
1923 anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor.

Riksdagen har till fångvårdsstyrelsens disposition för understödjande
av verksamheten till frigivna fångars skydd å extra stat för tiden den
1 januari—30 juni 1923 anvisat ett reservationsanslag av 17,500 kronor.

Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

47:o) Eders Kuugl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, dels för statens uppfostringsanstalt
å Bona beräkna ordinarie anslag å tillhopa förslagsvis 187,500
kronor, att utgå i stället för det bestämda anslag och det förslagsanslag,
som i riksstaten för närvarande äro uppförda för anstalten, dels ock till
bestridande av kostnader för provisorisk förläggning till uppfostringsanstalten
å Bona av statens uppfostringsanstalt å Venngarn å extra stat
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst,
beräkna ett belopp av 30,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 mars 1922 till riksdagen
avlåten proposition, nr 231, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen

19

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning å
befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under andra huvudtiteln införas följande:

Verk och befattningar

Andra huvudtiteln.

Avdelning och
lönegrad enligt
löneplanen

Direktör ........................................................................................ B 17

Pastor och förste lärare............................................................. B 15

Lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare ............ B 11

Lärare, tillika avdelningsföreståndare .................................... B 10

Verkmästare, tillika avdelningsföreståndare ...................... B 10

Räkenskapsförare och redogörare ....................................... B 10

Uppsyningsman .......................................................................... B 5

Maskinist....................................................................................... B 4

Förste förmän ............................................................................. B 4

Förmän ..................................................................................... B 2

Husmoder ..................................................................................... C 3

dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med
den 1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid
statens uppfostringsanstalt å Bona:

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona är skyldig att
underkasta sig den förflyttning till fångvårdsanstalt eller statens tvångsarbetsanstalt,
som kan bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande
emellertid sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning
för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 §
3 mom. samt 27 § i avlöningsreglementet;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona skall, om han
därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i
samma eller lägre lönegrad;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona, tillhörande någon
av 1—5 lönegraderna under avdelning B eller C enligt avlöningsreglementets
9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall
i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla
erforderlig läkarvård jämte läkemedel på uppfostringsanstaltens

20

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

bekostnad, dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt
icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av anstaltens medel
under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt
å Bona på följande sätt:

Avlönings -

grail

1 direktör .................................................................................. B 17

1 pastor och förste lärare ...................................................... B 15

1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare ...... B 11

2 lärare, tillika avdelningsföreståndare ............................. B 10

1 verkmästare, tillika avdelningsföreståndare ................. B 10

1 räkenskapsförare och redogörare ................................. B 10

2 uppsyningsman .................................................................. B 5

1 maskinist ................................................................................. B 4

8 förste förmän ....................................................................... B 4

20 förmän ................................................................................... B 2

1 husmoder .............................................................................. C 3;

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslag till
stater för statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 under riksstatens
andra huvudtitel, med uteslutande av de i samma stat
under rubriken statens uppfostringsanstalt å Bona uppförda särskilda
ordinarie anslag, uppföra under rubriken statens uppfostringsanstalt å
Bona ett ordinarie förslagsanslag av 173,500 kronor;

dels besluta, att, där tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å
Bona, å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga
tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
— i förskott, vid ingången av januari månad 1923 till honom
skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad
tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången av år
1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket
belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad
jämte fritt bränsle, skall ökas med värdet, enligt styrelsens för uppfostringsanstalten
uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

21

bestridas av den i avlöningsstaten för uppfostringsanstalten upptagna
anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari
1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då
beslutade löneregleringen för statsdepartement med flera verk må i tilllämpliga
delar gälla även beträffande statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels ock till bestridande av kostnaderna för provisorisk förläggning
till uppfostringsanstalten å Bona av statens uppfostringsanstalt å
Venngarn å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett
förslagsanslag, högst, 23,000 kronor.

Till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som grundar sig på
ett av 1902 års löneregleringskommitté i ämnet avgivet betänkande, och
enligt vilket de principer, som kommit till uttryck i 1921 års propositioner
angående reglering av löneförhållanden m. m. vid fångvårdsstyrelsen
och fångvårdsstaten samt vid statens tvångsarbetsanstalter,
skulle komma i tillämpning även å nu ifrågavarande anstalt, har riksdagen
funnit sig böra giva sin anslutning.

Riksdagen har alltså ansett sig böra medgiva, att den nuvarande
pastors- och förste lärarbefattningen vid Bonaanstalten ombildas till en
ordinarie tjänst, att andre och tredje lärarbefattningarna uppföras å
ordinarie stat och helt likställas samt att de direktören nu åvilande
redogöraregöromålen delvis överflyttas till bokhållaren; och har riksdagen
likaledes funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag därom, att
två gruppledare uppflyttas till uppsyningsmän, att åtta förmanstjänster
ombildas till förste förmansbefattningar samt att två extra förmansbefattningar
uppflyttas såsom ordinarie.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om tillämpning av avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
å ifrågavarande befattningshavare samt rörande de olika tjänsternas
placering i lönegrader och avlöningsbestämmelser i övrigt, har riksdagen
jämväl ansett sig kunna bifalla.

Riksdagen, som ej heller i övrigt haft något att erinra mot Eders
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutit, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning å
befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels beslutit, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen
må under andra huvudtiteln införas följande:

22

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Avdelning och
lönegrad enligt
löneplanen

Verk och befattningar

Andra huvudtiteln.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Direktör .............................................................................

Pastor och förste lärare ..............................................

Lantbruksinspektor, tillika avdelnings föreståndare

Lärare, tillika avdelningsföreståndare ......................

Verkmästare, tillika avdelningsföreståndare ...........

Räkenskapsförare och redogörare................................

Uppsyningsman..............................................................

Maskinist ................. .......................................................

Förste förmän...................................................................

Förmän............................................................................

Husmoder .......................................................................

.......... B

17

.......... B

15

.......... B

11

.......... B

10

......... B

10

.......... B

10

.......... B

5

.......... B

4

......... B

4

B

2

C 3

dels godkänt följande särskilda bestämmelser att från och med den
1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid statens
uppfostringsanstalt å Bona:

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona är skyldig att
underkasta sig den förflyttning till fångvårdsanstalt eller statens tvångsarbetsanstalt,
som kan bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande
emellertid sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning
för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 §
3 mom. samt 27 § i avlöningsreglementet;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona skall, om han
därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i
samma eller lägre lönegrad;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona, tillhörande någon
av 1 — 5 lönegraderna under avdelning B eller C enligt avlöningsreglementets
9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall
i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla
erforderlig läkarvård jämte läkemedel på uppfostringsanstaltens bekostnad,
dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt
icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av anstaltens medel
under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt
å Bona på följande sätt:

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

23

Avlönings -

råd

1 direktör ................................................................................. B 17

1 pastor och förste lärare ..................................................... B 15

1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare......... B 11

2 lärare, tillika avdelningsföreståndare .............................. B 10

1 verkmästare, tillika avdelningsföreståndare.................... B 10

1 räkenskapsförare och redogörare.................................... B 10

2 uppsyningsman........................................................................ B 5

1 maskinist............................................................................. B 4

8 förste förmän......................................................................... B 4

20 förmän...................................................................................... B 2

1 husmoder ......................................... C 3;

dels godkänt följande stater för statens uppfostringsanstalt å Bona:

Avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 123,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................... » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ...................................................................... » 35,000.

Omkostn adssta t:

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ..................... kronor 186,000

Summa förslagsanslag kronor 347,000;

dels i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 under riksstatens
andra huvudtitel, med uteslutande av de i samma stat under
rubriken statens uppfostringsanstalt å Bona uppförda särskilda ordinarie
anslag, uppfört under rubriken statens uppfostringsanstalt å Bona ett
ordinarie förslagsanslag av 173,500 kronor;

dels beslutat, att, där tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å
Bona, å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga
tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
— i förskott, vid ingången av januari månad 1923 till honom
skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad
tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången av år
1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket
belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad

24

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

jämte fritt bränsle, skall ökas med värdet, enligt styrelsens för uppfostringsanstalten
uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må
bestridas av den i avlöningsstaten för uppfostringsanstalten upptagna
anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän;

dels förklarat, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22
februari 1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen
då beslutade löneregleringen för statsdepartement med flera verk
må i tillämpliga delar gälla även beträffande statens uppfostringsanstalt
å Bona;

dels ock till bestridande av kostnaderna för provisorisk förläggning
till uppfostringsanstalten å Bona av statens uppfostringsanstalt å Venngarn
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 23,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till
hyresersättning för anstalt, där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka
enligt domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,
mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse för bränsle, belysning,
inventarier m. m. vid anstalten samt bidrag till avlöning åt personal
för anstaltens skötsel å extra stat för tiden den 1 januari—den 30
juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit något att erinra rrlot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, har riksdagen till hyresersättning för anstalt,
där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande
skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, mottagas till uppfostran, ävensom
till gottgörelse för bränsle, belysning, inventarier m. m. vid anstalten
samt bidrag till avlöning åt personal för anstaltens skötsel å extra stat
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag,
högst, 30,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att
till gottgörande av bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård åt minderåriga
kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits
vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning vid elevs utskrivning
från anstalten m. m. på extra stat för tiden den 1 januari—den
30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag å 27,625 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till gottgörande av bespisning, beklädnad,
läkar- och sjukvård åt minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

25

enligt domstols förordnande mottagits vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom
utrustning vid elevs utskrivning från anstalten m. m. på extra stat
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beviljat ett förslagsanslag'' å
27,625 kronor.

diverse.

50:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 50) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget
till ålder stillägg, nu 4,000 kronor, med halva beloppet eller 2,000 kronor.

51:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att
för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 7 januari 1922 angivna grunder, av extra lönetillägg för tiden
den 1 januari—30 juni 1923 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk
under justitiedepartementet å extra stat för nämnda tid anvisa ett
förslagsanslag av 500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts framställning, har alltså för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 7 januari 1922 angivna grunder,
av extra lönetillägg för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 åt visso
tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet å extra
stat för nämnda tid anvisat ett förslagsanslag av 500 kronor.

52:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 52) har riksdagen upptagit det under andra huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu

90,000 kronor, med 40,000 kronor.

53:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att
upptaga det under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 200,000 kronor, med
ett belopp av 125,000 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen,
med hänsyn till det avsevärda prisfallet å de förnödenheter, som
avses att genom anslaget bekostas, funnit sig icke kunna medgiva någon
förhöjning av detsamma, utan har riksdagen upptagit anslaget med
hälften av för innevarande år beviljat belopp eller 100,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen upptagit det under andra
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 2 A. 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m., nu 200,000 kronor, med halva beloppet eller

100,000 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att
upptaga det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till Svensk författningssamling,
nu 175,000 kronor, med ett belopp av 100,000 kronor.

Med hänsyn till de skäl, som till stöd för förevarande framställning
anförts, har riksdagen ansett sig icke böra motsätta sig Eders
Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen upptagit det
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till Svensk författningssamling,
nu 175,000 kronor, med ett belopp av 100,000 kronor.

55:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 55) och för jämnande av huvudtitelns slutsumma har riksdagen
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader,
som icke skola av andra medel gäldas, nu 50,035 kronor,
med ett belopp av 25,087 kronor.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har
riksdagen av det för bestridande av de på staten belöpande kostnaderna
för första uppläggande av fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen
av 1917 års riksdag beviljade anslag å 750,000 kronor, på extra
stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 såsom reservationsanslag
anvisat ett belopp av 25,000 kronor.

57:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 57) att
höja det ordinarie förslagsanslaget till gäldande av Sveriges andel i
kostnaderna för den internationella byrån i Bern, nu utgörande 2,000
kronor, med 2,000 kronor, till 4,000 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har Eders Kungl. Maj:t den
4 november 1921 för Sveriges del godkänt en av den schweiziska regeringen
gjord framställning om förhöjning av det till byråns förfogande
stående maximibeloppet, 60,000 francs, till 100,000 francs, vilket godkännande
för Sveriges vidkommande medför en ökning i kostnaderna
för byrån å 2,000 kronor.

Ehuru det synts riksdagen, att frågan om höjande av berörda
maximbelopp bort,'' innan den företogs till avgörande av Eders Kungl.
Maj:t, underställas riksdagens prövning, har riksdagen dock funnit sig
böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

27

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Riksdagen har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till gäldande
av Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i Bern, nu
utgörande 2,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000 kronor.

58:o) I enlighet med vad Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 58) har riksdagen upptagit det ordinarie förslagsanslaget till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 400,000 kronor, med
halva beloppet eller 200,000 kronor.

59:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 59) har riksdagen upptagit det under andra huvudtiteln uppförda
ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 12,000 kronor, med
halva beloppet eller 6,000 kronor.

60:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 201) anmält, har
riksdagen till tillfällig löneförbättring under första halvåret 1923 för viss
personal inom den civila statsförvaltningen å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 under andra huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av

39,000 kronor.

61:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 153) anmält, har
riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg för tiden
1 januari—30 juni 1923 åt befattningshavare i statens tjänst å extra stat
under andra huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

Stockholm den 3 juni 1922.

Med undersåtlig vördnad.

▼H Öl co

28

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

A. Departementet.

1 i Lönefvllnad åt statsministern ..................

2 Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor

3 Departementschefen ..........................

4 Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ..............................

5 Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta

skrifters allmängörande, förslagsanslag........

6 Handsekreterare åt statsministern, förslagsanslag,

högst .....................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

.

3.000

36.000

12.000

80,500

7.000

2,000

Säger för departementet

B. Lagberedningen in. in.

1 Lagberedningen, reservationsanslag.............

2 Processkommissionen, reservationsanslag........

.

138,500

2,000

25.000

40.000

Säger för lagberedningen m. m.

G. Justitiekanslersämbetet.

1 Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ......

D. Rättsskipningen.

Högsta domstolen:

1 Högsta domstolen, förslagsanslag ...........

2 Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst ....

3 Regeringsrätten, förslagsanslag ................

Nedre justitierevisionen:

4 Nedre justitierevisionen, förslagsanslag ....... •

5 övergångsstat ..............................

220,500

3,700

24,100

65,000

220,750

66,250

1,182

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

29

Ordinarie

Kxtra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

6

Tillfällig ökning av arbetskrafterna, förslags-

i

anslag, högst ............................

32,080

7

Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst . .. .

- -

1,182

224,200

33,262

Svea hovrätt:

8

Hovrätten, förslagsanslag....................

418,250

9

Justitiestat under hovrätten ..................

194,944

10

Extra division, förslagsanslag, högst..........

24,750

11

Extra ledamot, förslagsanslag, högst ..........

4,770

12

Extra notarie å krigshovrättsavdelningen, för-

slagsanslag, högst ........................

3,024

13

Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst ....

1,182

613,194

33.726

Göta hovrätt:

14

Hovrätten, förslagsanslag ....................

205,600

15

Justitiestat under hovrätten..................

142.257

16

Extra division, förslagsanslag, högst ..........

%

23,850

17

Personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet J. M.

Håkansson, förslagsanslag, högst...........

200

347,857

‘ 24,050

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

18

Hovrätten, förslagsanslag ....................

108,000

19

Justitiestat under hovrätten..................

54,457

20

Extra division, förslagsanslag, högst ..........

__________, .

25,110

162,457

25,110

Krigsrätterna:

21

Civil personal vid regements- och stationskrigs-

rätterna, förslagsanslag, högst..............

73,200

22

A äldre stat kvarstående auditör ............

2,000

23

Civil personal vid särskilda krigsrätter, förslags-

anslag ..................................

12,500

14,500

73,200

24

Bidrag till domsagornas förvaltning, förslagsanslag

220,000

25

Partiell löneförbättring för häradshövdingarna

m. m., förslagsanslag, högst..................

115,000

26

Vattendomstolarna, förslagsanslag, högst ........

90,000

27.

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags-

anslag ....................................

187,500

28

övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag..

7,500

29

Rättshjälp m. m. åt vissa nyttjanderättshavare,

förslagsanslag..............................

2,500!

30

Understöd till offentliga rättshjälpsanstalter, för-

slagsanslag ................................

75,000

31

Medikolegal besiktningar, förslagsanslag........

8,100

30

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

32

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna
inrättningar för dem genom nya strafflagens in-förande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

13,450

Säger för rättsskipningen

1,858,258

700,530

1

E. Fångvården.

Fångvården:

2,450,000

16,350

1 JtI

9

3

Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbets-

5,250

2,466,350

5,250

Understöd åt verksamhet till frigivna fångars

4

%

17,500

Säger för fångvården

2,466,350

22,750

1

2

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga för-brytare.

Minderåriga manliga förbrytare:

Statens uppfostringsanstalt å Bona, förslagsanslag
Provisorisk förläggning till statens uppfostrings-anstalt å Bona av statens uppfostringsanstalt

•

173,500

.

23,000

3

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

Hyra m. m. för uppfostringsanstalt, förslagsan-

30,000

27,625

4

Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid

57,625

Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga för-brytare ...................................

173,500

80,625

1

G. Diverse.

2,000

■ '' <

2

500

3

4

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-anslag ....................................

40,000

100,000

Riksdagens skrivelse Nr 2 A.

31

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

5

Svensk författningssamling, förslagsanslag.......

100,000

6

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

25,087

7

Fastighetsregister i städer och vissa andra sam-

hällen, reservationsanslag....................

25,000

8

Internationella byrån i Bern, förslagsanslag......

4,000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

förslagsanslag..............................

200,000

10

Extra utgifter, reservationsanslag...............

6,000

11

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....

39,000

12

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag

1,300,000

Säger för diverse!..........

477,087

1,364,500

Summa]..........

5,137,795

2,235,405