2
Riksdagens skrivelse Nr 236.
Nr 236.
Godkänd av första kammaren den 3 juni 1922.
Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till kungörelse angående
dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare.
(Statsutskottets utlåtande nr 100.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen avlåten, den 17 februari 1922 dagtecknad
proposition (nr 121) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det
vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna ett propositionen bilagt
förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära
befattningshavare.
Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda kungörelseförslaget är av
följande lydelse:
Härigenom förordnas som följer:
§ 1-
Mom. 1. Diplomatiska och konsulära befattningshavare, som åtnjuta
avlöning enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen (nr 451), eller enligt arvodesstaterna för viss
extra personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen, så
ock befattningshavare, vilka efter den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvoden
ävensom attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande
i avlöningen ingående slag av förmåner, nämligen:
lön;
fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;
expektansarvode; samt
vikariatsersättning enligt 19 § av ovannämnda avlöningsreglemente
och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie befattningshavare.
Riksdagens skrivelse .Nr 236.
3
Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk och konsulär
befattningshavare, som kvarstår å gammal stat, ävensom till befattningshavare
som före 1 januari 1922 tilldelats expektansarvode samt till
handels- och socialattachéer.
Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal
än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.
§ 2.
Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda befattningshavare utgår
dyrtidstillägget enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av kungörelsen
_ med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, dock med iakttagande därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett
belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 nyssnämnda kungörelse
fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 20.
Mom. 2. Därest befattningshavares löneinkomst jämte dyrtidstillägg
enligt mom. 1 understiger vad, som skulle utgjort hans löneinkomst
närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg
enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger befattningshavaren
åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig
i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller en
löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst,
han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått
med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till den
nya avlöningsstaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda
kungörelse.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
I detta mom. stadgade bestämmelser gälla icke för attachéer (aspiranter).
4
Riksdagens skrivelse Nr 236.
Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda befattningshavare uppbära
dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
§ 3-
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode
för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
§ 4.
Om befattningshavaren under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.
§ 5.
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denha kungörelse träder i kraft den 1 april 1922.
Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag än att, i överensstämmelse med vad som även förut
varit av riksdagen avsett, det uttryckligen bör stadgas, att för handelsoch
socialattachéer dyrtidstillägg allenast beräknas å den del av deras avlöning,
som får anses motsvara lön eller 9,000 kronor för år, men däremot, i
likhet med vad som äger rum med övriga diplomatiska och konsulära
befattningshavare, icke å vad som kan anses utgöra ortstillägg. I överensstämmelse
med de allmänna dyrtidstilläggsbestämmelserna synes jämväl
nu ifrågavarande kungörelse böra träda i kraft den 1 juli 1922.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen godkänt det vid denna skrivelse
fogade förslag till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska
och konsulära befattningshavare.
Stockholm den 3 juni 1922.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 236.
5
Bilaga.
Förslag
• till
kungörelse
angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära
, befattningshavare.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
Mom. 1. Diplomatiska och konsulära befattningshavare, som åtnjuta
avlöning enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen (nr 451), eller enligt arvodesstaterna för viss extra
personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen, så ock
befattningshavare, vilka efter den 1 januari 1922 tilldelats expektansarvoden
ävensom attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande
i avlöningen ingående slag av förmåner, nämligen:
lön;
fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;
expektansarvode; samt
vikariatsersättning enligt 19 § av ovannämnda avlöningsreglemente
och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie befattningshavare.
Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk och konsulär
befattningshavare, som kvarstår å gammal stat, ävensom till befattningshavare,
som före 1 januari 1922 tilldelats expektansarvode samt till
handels- och socialattachéer, för nämnda attachéer dock endast å belopp
ej överstigande 9,000 kronor för år.
Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal
än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.
§ 2-
Monn 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda befattningshavare utgår
dyrtidstillägget enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av kungörelsen
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst, dock med iakttagande därav,
6
Riksdagens skrivelse Nr 236.
att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda avlöningsförmåner,
på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett
belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt. § 2 nyssnämnda kungörelse
fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 20.
Mom. 2. Därest befattningshavares löneinkomst jämte dyrtidstillägg
enligt mom. 1 understiger vad, som skulle utgjort hans löneinkomst
närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstilllägg
enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger befattningshavaren
åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas,
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare
sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller
en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den
inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått
med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till den
nya avlöningsstaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda
kungörelse.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de
sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser
till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt lönetillägg,
som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
I detta mom. stadgade bestämmelser gälla icke för attachéer (aspiranter).
Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda befattningshavare uppbära
dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
§ 3.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode
för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de sammanlagda
avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som medför
högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning,
till vilken han först blivit befordrad.
§ 4.
Om befattningshavaren under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till
stärbhuset.
Dyrtidstillägget |
It i/adlig ens skrivelse Nr 236. 1 § 5. utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl. |
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1922.