4
Riksdagens skrivelse Nr 231.
Nr 231.
Godkänd av första kammaren den 3 juni 1922.
Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. M.aj:ts
proposition angående reglering av löneförhållandena för
befattningshavare vid lots- och fyrstaten m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 112.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov hade Eders Kungl. Maj:t under
tionde huvudtiteln, punkt 17, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för tiden 1
januari—30 juni 1923 beräkna det ordinarie förslagsanslaget till lotsoch
fyrinrättningen med livräddningsanstalterna till 3,200,000 kronor.
. Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 10 mars 1922 dagtecknad
proposition, nr 181, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att:
dels godkänna ett vid nämnda proposition fogat förslag till avlöningsreglemente
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten jämte
därtill hörande tjänsteförteckning,
dels från och med år 1923 bestämma antalet ordinarie befattningshavare
vid lots- och fyrstaten på följande sätt:
5
Riksdagens skrivelse Nr 231.
Distriktsbeffi.1 och personal å. distrlktsexpeditlonerna.
AvlOningsgrad
3 distriktschefer......................................................... A 11
3 » ........................................................ A 10
7 distriktskaptener................................................. A 9
9 expeditionsbiträden, manliga............................. A 4
eller kvinnliga B 2
Lotspersonal.
18 överlotsar ....................................
19 lotsförmän å l:a klass lotsplats
27 » » 2:a » b
341 lotsar å l:a klass lotsplats
87 b b 2:a b b
42 lotsförmän b 3:e b b
51 lotsar b 3:e b b
AvlOningsgrad
..... A 8
..... A 7
..... A 5
..... A 4
..... A 3
A 3
..... A 2
Personal å. fyrskepp oeh fyr samt å gasstation.
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp...................... A 8
1 distriktsfyrmästare ........................................... A 8
26 fyrmästare å l:a klass fyr ................................. A 8
1 b b gasstation ....................................... A 8
6 b b 2:a klass fyrskepp........................ A 6
37 b b 2:a b fyr ................................. A 6
2 b b 3:e b fyrskepp........................ A 4
21 b b 3:e b fyr ................................ A 4
24 fyrvaktare b l:a klass fyrskepp....................... A 3
27 b b l:a b fyr ................................ A 3
1 b b gasstation ....................................... A 3
8 b b 2:a och 3:e klass fyrskepp......... A 2
48 b b 2:a b 3:e b fyr................. A 2
100 fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation ...Al
Personal ä lotsrerkets Ångfartyg.
1 befälhavare............................................................... A 9
7 maskinister.............................................................. A 6,
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överens
stämmelse med i propositionen angivna grunder, utfärda nödiga bestäm
6
Riksdagens skrivelse Nr 231.
meker i fråga om övetgång på ny stat föl de tjänstemän, å vilka det
föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning,
dels besluta, att, där tjänsteman vid lots- och fyrstaten, å vilken
det föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning, enligt hittills
.gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i
förskott, skall vid ingången av januari månad 1923 till honom på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1922 innehar,
i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för
tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt
bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt lotsstyrelsens uppskattning,
av denna förmån för en månad,
dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas av den i avlöningsstaten för lots- och fyrstaten föreslagna
anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän,
dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i
11 och 12 samt 23—30 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må
bestridas i enlighet med de grunder, som departementschefen i propositionen
angivit,
dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,
att det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl
å en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne
förklarar sig villig underkasta sig nämnda reglemente,
dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt,
de i ovan berörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostadsoch
lönenämnder må redan under år 1922 upptaga frågor rörande lotsoch
fyrstaten,
dels förklara, att, där befattningshavare vid lots- och fyrstaten
åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och 21 §§ av förslaget till avlöningsreglemente
omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån,
skall i förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas av förmånstagaren
genom avdrag å avlöningen och i senare fallet avräkning ske
å avlöningen med det belopp, varmed ersättning för den avlösta förmånen
utgår, allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer,
Riksdagens skrivelse Nr 231.
7
dels förklara, att från och med år 1923 dyrtidstillägg till befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt
här ovan oroförmälda avlöningsreglemente, skall utgå i enlighet med
föreskrifterna i § 4 av det vid Eders Kungl. Maj:ts proposition den 3
februari 1922, nr 84, fogade förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, ävensom medgiva,
att dyrtidstillägg härvid må beräknas jämväl å till befattningshavare
utgående enslighetstillägg och fyrskeppstillägg,
dels godkänna de av departementschefen framlagda förslagen till
avlöningsstat för lots- och fyrstaten, till övergångs- och indragningsstat
för lots- och fyrstaten samt till pensionsstat för lotsstyrelsen samt
lots- och fyrstaten att, för helt år räknat, lända till efterrättelse från
och med den 1 januari 1923 ävensom till omkostnadsstat för lots- och
fyrinrättningen att gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923,
dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av
det under avdelningen B., Lots- och fyrväsendet uppförda ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,
under samma avdelning för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga under
rubriken Lots- och fyrinrättningen ett ordinarie förslagsanslag å
3,088,377 kronor.
Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj :ts föreliggande
förslag till ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid
lots- och fyrstaten, har riksdagen funnit sig kunna i allt väsentligt
bifalla detsamma. Riksdagen delar sålunda den uppfattningen, att ett
lönesystem av i huvudsak samma typ, som numera vunnit tillämpning
å det stora flertalet statstjänare, bör med fördel kunna användas även
då det gäller befattningshavare vid lots- och fyrstaten, och har riksdagen
likaledes ansett sig böra bifalla såväl den av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna klassificeringen av vissa befattningshavare som de för de
särskilda befattningshavarna föreslagna löneförmånerna.
Vad då först lotsbefälet beträffar, har riksdagen i likhet med Eders Lotsbefälet.
Kungl. Maj:t ansett, att den hittills varande åtskillnaden i löneförmåner
för å ena sidan lotskaptenerna i mellersta, södra och västra distrikten
och å andra sidan lotskaptenerna i övre norra, nedre norra och östra
distrikten allt fortfarande bör bibehållas. Då riksdagen funnit en placering
i 16:de lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan av de
sistnämnda befattningshavare väl avvägd, har • riksdagen sålunda ock
8
Riksdagens skrivelse Nr 231.
Personalen å
äistriktsexpeditionema.
ansett skäligt, att lotskaptenerna i de förstberörda distrikten i enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts förslag hänföras till närmast högre lönegrad
eller den 17:de i samma löneplan. Den av Eders Kungl. Maj:t för lotslöjtnanterna
föreslagna placeringen i lönegrad har ej heller givit riksdagen
anledning till erinran.
I detta sammanhang har riksdagen ock ansett sig böra upptaga
den av lotsbefälet väckta frågan om förändrade benämningar å de hittillsvarande
befattningarna såsom lotskapten och lotslöjtnant, vilka befattningar
enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle benämnas »distriktschef»
och Ddistriktskapten». För en dylik förändrad benämning å befattningshavarna
i fråga har riksdagen icke ansett tillräckliga skäl föreligga, och
har riksdagen sålunda i den vid denna skrivelse fogade tjänsteförteckningen
å personalen vid lots- och fyrstaten upptagit befattningshavarna
med deras nuvarande benämningar.
Såsom i propositionen erinrats, finnes uti avlöningsstaten för lotsbefälet
ett bestämt anslag till ersättning åt skrivbiträden och vaktmästare
å lotskaptensexpeditionerna, vilket anslag av 1919 års lagtima riksdag
bestämts till 17,100 kronor. Å expeditionerna äro för närvarande anställda:
i Umeå ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Gävle två kvinnliga
biträden, i Stockholm ett kvinnligt och ett manligt biträde, i Kalmar
ett manligt biträde, i Malmö två manliga biträden samt i Göteborg två
manliga biträden. Därjämte utgår ersättning till vaktmästarbiträde å
vardera av expeditionerna i Umeå och Malmö.
Tillika torde böra erinras, att två ordinarie befattningshavare vid
fyrstaten, de s. k. förrådsmästarna, hava sin huvudsakliga tjänstgöring
förlagd tilj lotskaptensexpeditionerna i Stockholm och Göteborg.
Med hänsyn till att stadigvarande behov av arbetskrafter å distriktsexpeditionerna
förefinnes, har nu Eders Kungl. Maj:t, i likhet med lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga, ansett, att åtminstone en del av de å
expeditionerna tjänstgörande befattningshavarna böra beredas ordinarie
anställning. Till Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har riksdagen
funnit sig böra giva sin anslutning. Riksdagen får alltså medgiva att å
var och eu av distriktsexpeditionerna i Stockholm, Malmö och Göteborg
anställas två ordinarie biträden samt å expeditionerna i Umeå, Gävle och
Kalmar ett dylikt biträde, och delar riksdagen den av lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga uttalade uppfattningen, att tjänsterna i fråga
böra i staten uppföras såsom alternativt manliga eller kvinnliga samt
att de i lönehänseende böra likställas med manliga respektive kvinnliga
kontorsbiträdestjänster vid kommunikationsverken. Den av Eders Kungl.
Riksdagens skrivelse Nr 231. 9
Maj:t föreslagna förändringen av de för närvarande under fyrstaten uppförda
förrådsmästartjänsterna till expeditionsbiträdestjänster synes riksdagen
jämväl befogad och lämplig.
Vidkommande härefter lotspersonalen, åtnjuta, såsom i propositionen
omnämnts, samtliga lotsar — frånsett överlotsar och lotsförmän — för
närvarande enahanda fasta avlöning, om hänsyn icke tages till den mot
ålderstillägg svarande löneförhöjningen för mästerlots och kompenseras
den mer eller mindre krävande tjänstgöringen till en del genom lotslottens
större eller mindre belopp.
Enligt det av Eders Kungl. Maj:tnu framlagda löneregleringsförslaget,
i vad det avser lotspersonalen, skulle sagda personal, med bibehållande av
nu utgående 40 procent av lotspenningarna, erhålla förbättring i den fasta
avlöningen. Att härvid till grund för avlöningen lägga en indelning av
lotsplatserna i klasser har synts riksdagen med hänsyn till den olika arbetsbördan
å de skilda platserna väl motiverat, och har riksdagen ej heller
funnit skäl till erinran mot den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
klassificeringen.
Såsom i propositionen omförmälts, äro lotsförmansbefattningarna för
närvarande icke att betrakta såsom ordinarie tjänster utan innefatta allenast
uppdrag för lots (mästerlots) att mot visst arvode utöver lotsavlöningen
tillsvidare utföra vissa åligganden. Enligt Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag skulle befattningarna i fråga omändras till ordinarie tjänster.
Då någon olägenhet av en dylik åtgärd icke synts riksdagen vara att
befara, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag
härutinnan. Å andra sidan anser riksdagen i likhet med Eders Kungl.
Maj:t, att de nuvarande mästerlotsbefattningarna såsom en särskild avlöningsgrad
icke böra ifrågakomma, då enligt det nya lönesystemet lots
skulle kunna komma i åtnjutande av fyra löneförhöjningar. Tjänstetiteln
mästerlots synes emellertid fortfarande böra såsom en utmärkelse tilldelas
mera förtjänta lotsar.
Beträffande de för lotspersonalen föreslagna avlöningsgraderna
har riksdagen ävenledes funnit sig böra ansluta sig till Eders Kungl.
Maj:ts förslag härutinnan. Riksdagen har alltså medgivit, att lots
å 3:e klass lotsplats hänföres till andra lönegraden enligt den för
kommunikationsverken gällande löneplanen och lotsförmän å sådan
lotsplats till närmast högre lönegrad eller tredje lönegraden. I
samma lönegrad har riksdagen ock ansett böra inordnas lots å 2:a
klass lotsplats samt i 4:e lönegraden lots å l:a klass lotsplats. Att
lotsförmän å 2:a klass lotsplats placeras i en lönegrad, som ligger
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 11 sand. Nr 229—234. 2
Lots
pcnonalen.
10
Riksdagens skrivelse Nr 231.
Fyr personalen.
mellan den 4:e och den 5:e enligt kommunikatiönsverkens lönepian och
lots förman å l:a klass lotsplats i en lönegrad, liggande mellan 5:e och
6:e lönegraderna enligt samma lönepian synes ock riksdagen väl motiverat,
och har riksdagen ej heller haft något att erinra mot förslaget om överlotsarnas
placering i 6:e lönegraden av meromnämnda lönepian.
Såsom av propositionen framgår, förutsätter Eders Kungl. Maj:ts
förslag, att lotspersonalen utöver de sålunda föreslagna löneförmånerna
alltjämt skall äga uppbära andel i lotspenningar. Riksdagen har visserligen
funnit sig böra bifalla förslaget härutinnan, men förutsätter riksdagen
därvid, att, därest höjning av nu utgående lotsavgifter skulle
komma till stånd, lotsarnas inkomst till följd därav icke må ökas samt
att om sänkning av avgifterna ifråga åvägabringas, lotsarna skola vara
skyldiga att utan vederlag underkasta sig därav föranledd minskning i
respektive lotslotter. Till den ändring i avlöningsreglementet, som denna
riksdagens ståndpunkt föranleder, återkommer riksdagen här nedan.
Såsom av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår,
äro såväl fyrskepp som fyrar med ständig bevakning i avlöningshänseende
indelade i tre grupper. Bland fyrskeppen skiljes sålunda mellan
maskindrivna och icke maskindrivna, under befäl av fyrmästare, samt
sådana mindre icke maskindrivna, vilka stå under befäl av fyrvaktare.
Fyrarna äro uppdelade i större fyrar och mindre fyrar under befäl av
fyrmästare samt fyrar som förestås av uppbördsfyrvaktare.
Enligt lotsstyrelsens och de lönesakkunnigas mening synes en dylik
uppdelning av såväl fyrskepp som fyrar i tre klasser vara fullt befogad
med hänsyn till de olika stora krav, som måste ställas åtminstone
på befälet. Vad fyrskeppen beträffar har den nuvarande klassificeringen
ansetts kunna oförändrad bibehållas. Sålunda skulle av fyrskeppen 12 tillhöra
l:a (högsta) klassen, 6 räknas till 2:a klassen och 2 hänföras till 3:e
(lägsta) klassen. Däremot har i fråga om klassificeringen av fyrarna
vissa jämkningar synts böra vidtagas, i syfte att vinna en lämpligare
fördelning av fyrarna inom de olika klasserna än vad för närvarande
är fallet.
De förhållanden vid de särskilda fyrplatserna, som synts lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga böra tagas i betraktande vid klassificeringen,
äro förekomsten av mistsignalapparater, dessas art, storlek och
svårskötthet, fyrapparateroas storlek och behov av tillsyn, till platsen
hörande byggnaders storlek, anordning och läge i förhållande till varandra
och därav orsakat större eller mindre arbete vid fyring och mistsignalering,
underhållsarbetenas omfattning med hänsyn till byggnadernas
11
Riksdagens skrivelse Nr 231.
allmänna anordning och bemanningens storlek, fyringstiden samt huruvida
och i vilken grad svårighet förefinnes att skydda platsens båtar
ävensom uppehålla förbindelse med land på grund av dåliga hamnförhållanden
och utsatt belägenhet.
Efter en i enlighet med angivna grunder företagen undersökning
har befunnits, att av de 84 fyrar, som fortfarande skulle hava ständig
bevakning, 26 borde uppföras i l:a (högsta) klass, 37 i 2:a klass och
21 i 3:e klass.
Yad därefter angår bemanningen å fyrskepp och fyrar hava lotsstyrelsen
och de lönesakkunniga till en början framhållit, att samtliga
befattningshavare, vilka hava att utöva befäl, lämpligen synas böra benämnas
fyrmästare, visserligen med viss gradering i avlöningshänseende
alltefter den klass, vederbörande fyrskepp eller fyr skulle tillhöra. Vid
bifall härtill skulle sålunda tjänstetitlarna ''fyrvaktare och befälhavare’ å
fyrskepp samt uppbördsfyrvaktare’ utbytas mot benämningarna ''fyrmästare
å 3:e klass fyrskepp’ och ''fyrmästare å 3:e klass fyr’.
Fyrvaktarna å såväl fyrskepp som fyrar äro — frånsett nyss omförmälda
''fyrvaktare och befälhavare’ — för närvarande samtliga likställda.
Då emellertid i fråga om fyrvaktare å fyrskepp av l:a klass
och å fyr av l:a klass måste ställas ej oväsentligt större fordringar än
å övriga fyrvaktare, vilket förhållande, vad fyrskeppen angår, i viss mån
också redan kommit till uttryck genom det särskilda arvode, vilket utgår
till den, som tjänstgör såsom styrman eller maskinist å sådant skepp,
har styrelsen och de lönesakkunniga ansett, att fyrvaktare å fyrskepp
av l:a klass och å fyr av l:a klass böra föras i en avlöningsgrupp för
sig, under det att övriga fyrvaktare borde kunna tillhöra en och samma
grupp.
I likhet med vad för närvarande är fallet hava samtliga fyrbiträden
synts kunna innefattas i en avlöningsgrupp.
Med beaktande av förut angivna klassificering av fyrskepp och
fyrar samt med iakttagande av nyssberörda gruppering av den där anställda
personalen har befunnits, att antalet ifrågavarande befattningshavare
skulle uppgå till:
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.
26 » » l:a » fyr.
6 » » 2:a » fyrskepp.
37 » » 2:a » fyr.
2 D » 3:e » fyrskepp.
21 » » 3:e » fyr.
Riksdagens skrivelse Nr 231.
12
24 fyrvaktare å l:a klass fyrskepp.
27 » » l:a » fyr.
8 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp.
48 » » 2:a och 3:e » fyr.
99 fyrbiträden å fyrskepp och fyr.
Vad därefter angår ifrågavarande personals avlöningsförmåner hava
lotsstyrelsen och de lönesakkunniga kommit till den uppfattningen, att
den fasta avlöningen för befattningshavare å fyrskepp bör vara densamma
som för innehavare av motsvarande befattningar vid fyrar. Härigenom
skulle vinnas den fördelen, att fyrskeppspersonalen, som ej
sällan söker förflyttning till landfyr, skulle kunna erhålla dylik transport,
utan att därav skulle föranledas minskning i lön och sedermera
lägre pension vid avgång från tjänsten, varjämte även ett ur stats
verkets
synpunkt i vissa fall önskvärt utbyte av personal mellan
fyrskepp och fyrar skulle kunna underlättas. Då emellertid tjänstgöringen
å ett i öppen sjö till ankars liggande fyrskepp, som dessutom
i regel endast sparsamt kan uppehålla förbindelse med land, otvivelaktigt
måste anses mera betungande än tjänstgöringen å en landfyr,
har det synts skäligt att, i anslutning till vad som gäller i fråga
om befattningshavare vid marinen, ett särskilt avlöningstillägg utgår
under tjänstgöring ombord. Detta tillägg, som förslagsvis benämnts
fyrskeppstillägg, skulle tillkomma personal å fyrskepp, medan detta
är utlagt å sin station eller på färd till eller från stationen. Fyrskeppstillägget
är avsett att utgå med olika belopp allt efter vederbörandes
tjänstegrad samt fyrskeppets mer eller mindre ensliga stationsort.
På sätt framgår av de i 25 § av förslaget till avlöningsreglemente
intagna bestämmelserna rörande fyrskeppstillägg, skulle fyrskeppen med
hänsyn till stationsortens belägenhet fördelas i tre stationsgrupper, betecknade
A, B och C. Fyrskeppstillägget skulle för de särskilda befattningshavarna
variera inom grupp A mellan 80 öre och 2 kronor 40 öre,
inom grupp B mellan 1 krona 20 öre och 2 kronor 80 öre samt inom
grupp C mellan 1 krona 60 öre och 3 kronor 20 öre. Under tiden
den 16 november—15 mars skulle fyrskeppstillägget utgå med 50
procents förhöjning, till följd varav den nuvarande särskilda dagavlöningen
under vintermånaderna icke vidare skulle förekomma.
Såsom en av tjänstgöringens art betingad förmån har personalen
å fyrskepp fortfarande synts böra åtnjuta fri kost eller kostpenningar
under tjänstgöring ombord. Enligt det föreliggande förslaget skulle
vidare särskilt enslighetstillägg utgå till tjänsteman, som på grund av
sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å sådan ort, där vistelsen till följd
13
Riksdagens skrivelse Nr 231.
av ortens särskilda ensliga belägenhet kan, frånsett ökade levnadskostnader,
anses medföra avsevärda olägenheter. Med hänsyn till belägenheten
av ett flertal fyrplatser skulle sålunda enslighetstillägg
komma åtskilliga bland fyrpersonalen till godo. Då detta tillägg är
avsett att vara förknippat med bosättningsorten, skulle tillägget icke
kunna komma i fråga för befattningshavare med tjänstgöring å fyrskepp,
vilka emellertid genom fyrskeppstilläggens bestämmande till olika
belopp med hänsyn till fyrskeppens stationsorters belägenhet komma att
i nämnda hänseende på annat sätt tillgodoses.
Vid inordnande av ifrågavarande personal i den för kommunikationsverken
gällande löneplanen hava lotsstyrelsen och de lönesakkunniga
föreslagit följande placering: samtliga fyrbiträden skulle åtnjuta lön enligt
l:a lönegraden, fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp samt å 2:a
och 3:e klass fyr enligt 2:a lönegraden, fyrvaktare å l:a klass fyrskepp
och å l:a klass fyr enligt 3:e lönegraden, fyrmästare å 3:e
klass fyrskepp och å 3:e klass fyr enligt 4:e lönegraden, fyrmästare å
2:a klass fyrskepp och å 2:a klass fyr enligt 5:e lönegraden samt fyrmästare
å l:a klass fyrskepp och å l:a klass fyr enligt 6:e lönegraden.
Förutom nu ombandlade befattningshavare på fyrskepp och fyrar
finnes, såsom förut är nämnt, å avlöningsstaten för fyrpersonalen uppförd
en distriktsfyrmästare. Denne har, såsom för närvarande är förhållandet,
ansetts böra likställas med fyrmästare å l:a klass fyrskepp och
sålunda hänföras till 6:e lönegraden enligt kommunikationsverkens löneplan.
Tillika äro i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagna två förrådsmästarbefattningar,
vilka emellertid, såsom redan framhållits vid behandlingen
av distriktsexpeditionerna, skulle utbytas mot expeditionsbiträdesbefattningar.
Å andra sidan har en del av personalen å Erholmens gasstation lämpligen
synts böra uppföras å ordinarie stat. Å nämnda station finnas,
förutom ett extra biträde, för närvarande anställda en gasmästare med
samma avlöning som fyrmästare å större fast fyr samt ett första biträde
och ett andra biträde med avlöning såsom fyrvaktare, respektive fyrbiträde.
Den skedda utvecklingen av agabelysningen vid fyrarna
inom västra distriktet samt den årliga besparing i utgifter, som gasstationen
å Erholmen medför, har synts styrelsen och de lönesakkunniga
väl motivera, att ifrågavarande gasmästare samt första, och
andra biträden beredas ordinarie anställning. Såsom ett ytterligare
stöd för denna uppfattning har åberopats, att vederbörande departementschef
vid framläggande av förslag till 1916 års riksdag om be
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 231.
viljande av medel till avlönande av personalen vid gasstationen förklarade,
att lotsstyrelsens förslag att ifrågavarande ersättning skulle tagas från
det under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till konsumtionsartiklar
för fyrar, mistsignalstationer och livräddningsstationer endast
kunde godkännas såsom en anordning tills vidare, och att fördenskull
lotsstyrelsen borde, sedan anläggningen kommit i gång och erfarenhet
vunnits rörande personalbehovet vid densamma, till Eders Kungl. Maj:t inkomma
med definitivt förslag till personalfrågans ordnande. Då personalen
å gasstationen, såsom förut är antytt, jämväl har att utöva den direkta
tillsynen över ett sextiotal agafyrar, hava gasmästarens samt första
och andra biträdenas benämningar för likformighetens skull lämpligen
synts böra förändras till respektive fyrmästare, fyTvaktare och fyrbiträde
å gasstation, och hava befattningarna skäligen ansetts kunna i
avlöningshänseende likställas med fyrmästare och fyrvaktare å l:a klass
fyr samt fyrbiträde.
Det av Eders Kungl. Maj:t i fråga om indelningen av fyrskepp och
fyrar i klasser framlagda förslaget har riksdagen funnit sig kunna bifalla.
Vad härefter angår placeringen i lönehänseende av personalen å
fyrskepp och fyrar måste, såsom departementschefen framhållit, det framlagda
förslaget i regeln anses innebära en i förhållande till nuvarande
avlöningsförmåner icke oväsentlig förbättring, vilken emellertid på grund
av personalens krävande tjänstgöring synes riksdagen berättigad.
Upptagandet bland avlöningsförmånerna av särskilda fyrskeppsoch
enslighetstillägg har ej heller givit riksdagen anledning till erinran
och har riksdagen likaledes ansett sig böra bifalla förslaget om, att
ersättning för mistsignalering alltjämt bibehålies.
Beträffande härefter personalen å lotsverkets ångfartyg har riksdagen
med hänsyn till de stora krav, som måste ställas på denna personal,
ansett sig icke kunna besluta lägre placering av densamma än Eders
Kungl. Maj:t ifrågasatt, och har riksdagen sålunda medgivit, att befälhavaren
å ångfartjrget Vega i lönehänseende jämnställes med lotslöjtnant
samt att maskinisterna å Vega och å vederbörande chefsångare hänföras
till samma lönegrad som fyrmästare å 2:a klass fyrplats.
Vad beträffar det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsreglementet
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten, vilket reglemente,
så nära som möjligt ansluter sig till det för statsdepartementen m. fl.
verk nu gällande, får riksdagen till en början erinra om, att innevarande
års riksdag efter därom av Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag beslutat
vissa ändringar av 10, 11 och 12 §§ av sistberörda reglemente, att träda
i kraft den 1 juli 1922.
15
Riksdagens skrivelse Nr 231.
I det för lots- och fyrstaten nu framlagda reglementsförslaget är
förslagets 7 § i sak likalydande med 10 § i gällande avlöningsreglemente
för statsdepartementen m. fl. verk, och äro bestämmelserna i de
föreslagna 8 och 9 §§ formulerade i enlighet med stadgandena i 11 och
12 §§ av sagda reglemente. För åvägabringande av likformighet reglementena
emellan har riksdagen omarbetat nu ifrågavarande paragrafer
i avlöningsreglementet för lots- och fyrstaten i överensstämmelse med
de av riksdagen beslutade ändringarna av 10, 11 och 12 §§ i avlöningsreglementet
för statsdepartementen m. fl. verk.
De x avlöningsreglementet för lots- och fyrstaten i övrigt föreslagna
bestämmelserna hava icke givit riksdagen anledning till annan erinran än
att riksdagen, med hänsyn till vad riksdagen i fråga om lotspersonalen
tillkommande andel i lotspenningar anfört, vidtagit viss omredigering av
reglementsförslagets 11 §.
Såsom av propositionen framgår, påkallar inordnandet av personalen
vid lots- och fyrstaten i det nya avlöningssystemet vissa övergångsbestämmelser.
I likhet med vad som skett beträffande kommunikationsverken
samt statsdepartement m. fl. verk, har det synts riksdagen
lämpligen böra få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter
i ämnet, varvid i huvudsak motsvarande synpunkter böra beaktas,
som kommit till uttryck i de för nyssnämnda verken meddelade övergångsbestämmelserna.
Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit,
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition
dels godkänt det vid denna skrivelse fogade förslag till avlöningsreglemente
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten jämte därtill
hörande tjänsteförteckning,
dels från och med år 1923 bestämt antalet ordinarie befattningshavare
vid lots- och fyrstaten på följande sätt:
Distrlktsbefål och personal å distriktsexpeditionerna.
Avlöningsgrad.
3 lotskaptener........................................................ A 11
3 » .........:.............................................. A 10
7 lotslöjtnanter...................................................... A 9
9 expeditionsbiträden, manliga ........................ A 4
eller kvinnliga B 2
16
Riksdagens skrivelse Nr 231.
18
19
27
341
87
42
51
12
1
26
1
6
37
2
21
24
27
1
8
48
100
1
7
Lotspersonal.
överlotsar........................................
lotsförmän å l:a klass lotsplats
i> d 2:a » j>
lotsar » l:a 3> 3)
3> 3> 2:a 3> k
lotsförmän d 3:e 3> 3>
lotsar 3> 3:e D 3>
AvlSningsgrad.
..... A 8
.... A 7
.... A 5
.... A 4
.... A 3 .
.... A 3
.... A 2
Personal & fyrskepp och tyr samt å gasstation.
fyrmästare å l:a klass fyrskepp................. A 8
distriktsfyrmästare.......................................... A 8
fyrmästare å l:a klass fyr.............................. A 8
3) 3> gasstation.................................... A 8
3> 3> 2:a klass fyrskepp .................. A 6
» 3> 2:a 3) fyr.............................. A 6
d x> 3:e 3) fyrskepp .................. A 4
3) 3> 3:e 3) fyr .............................. A 4
fyrvaktare » l:a x> fyrskepp.................... A 3
3) 3) l:a K fyr .............................. A 3
i> 3> gasstation.................................... A 3
3) 3> 2:a och 3:e klass fyrskepp... A 2
3> > 2:a 3> 3:e 3> fyr............... A 2
fyrbiträden å fyrskepp, fyr och gasstation A 1
Personal & lotsverkets ångfartyg.
befälhavare ...................................................... A 9
maskinister ....................................................... A 6,
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka det
föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning,
dels beslutat, att, där tjänsteman vid lots- och fyrstaten, å vilken
det föreslagna avlöningsreglementet skall äga tillämpning, enligt hittills
gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,
skall vid ingången av januari månad 1923 till honom på stats
-
17
Riksdagens skrivelse Nr 231.
verkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1922 innehar, i
förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande vant gällande, vilket belopp tor
tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt
bränsle och lyse, bör ökas med värdet, enligt lotsstyrelsens uppskattning,
av denna förmån för en månad, „ j
dels medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergangsanordning
må bestridas av den i avlöningsstaten för lots- och fyrstaten föreslagna
anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän,
dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmalas i
11 och 12 samt 23—30 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må
bestridas i enlighet med de grunder, som av departementschefen angivits,
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,
att det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning järn val
å en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne
förklarar sig villig underkasta sig nämnda reglemente,
dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt,
de i ovan berörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda bostadsoch
lönenämnder må redan under år 1922 upptaga frågor rörande lotsas
förklarat, att, där befattningshavare vid lots- och fyrstaten
åtnjuter annan naturaförmån än i 20 och 21 §§ av förslaget till avlöningsreodemente
omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån,
skall i förra fallet ersättning för förmånens värde erläggas av forman*-tao-aren genom avdrag å avlöningen och i senare fallet avräkning ske å
avlöningen med det belopp, varmed ersättning för den avlösta förmanen
utgår, allt i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer,
dels förklarat, att från och med år 1923 dyrtidstillägg till befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt bär
ovan omförmälda avlöningsreglemente, skall utgå i enlighet med föreskrifterna
i § 4 av det av innevarande års riksdag antagna förslag till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, ävensom medgivit, att dyrtidstillägg härvid må beräknas
jämväl å till befattningshavare utgående enslighetstillägg och fyrskepps
dels
godkänt följande av departementschefen framlagda förslag
till avlöningsstat för lots- och fyrstaten, till övergångs- och indragningsstat
för lots- och fyrstaten samt till pensionsstat för lotsstyrelsen samt
lots- och fyrstaten att, för helt år räknat, lända till efterrättelse från
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 229—234. 3
18 Riksdagens skrivelse Nr 231.
och med den 1 januari 1923 ävensom till omkostnadsstat för lots- och
tynnrattnmgen att gälla för tiden 1 januari—30 juni 1923, nämligen:
Avlöningsstat för lots- och fyrstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... kronor 2,880 000
Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsanslag...
Vikariatsersättningar, förslagsanslag
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
förslagsanslag........................................
För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsanslag
Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp,
förslagsanslag...................................................
För betjäning av livräddningsanstalterna,/öVs%saws%
hots verkets undervisningsanstalter m. m., förslagsanslag
Summa förslagsanslag kronor 4,045,000.
)>
»
»
600,000
25.000
400,000
50.000
60.000
11,000
19,000
Övergångs- och indragningsstat för lots- och fyrstaten.
Bestämt anslag.
Svenska Högarnas lotsplats, mästerlotsen J. R. Norman...... kronor 350
r urusunds lotsplats, lotsen J. A. österman.............................. 420
Husarö » , mästerlotsen K. A. Sjöberg..................... » 500
^ ® 1 » Gr. R. Sundström ............... 33 500
Berghamns » , » J. V. Söderman.................. » 500
Kylejs » , lotslärlingen O. P. Klintberg.................. » 75
Håskö » , mästerlotsen A. Kjellberg.................. » opn
Torrö » , » L. R. Larsson..................... » 12O
Botorps » , » C. A. Sjögren..................... » 600
S?ko, . 8 > ):> p- V. Boqvist..................... 3) 270
Kareholms » , lotsen A. T. Holmberg............................. j, 600
Långörens j> , 33 M. Hansson...................................... 3> ^20
Pukaviks » , 3) O. Ysberg.......................................... 3, 4Q
Angelholms » , mästerlotsen J. A. Svensson..................... 33 600
» , lotsen H. P. Zachariasson ........................ 33 330
Stora Askeröns lotsplats, lotsen G. Eliasson . . 33 380
Grönskärens 3) , mästerlotsen O. B. Bergström’”.''.’." 3) 600
Sydkosters » , 33 G. F. Rödström......... 3) 600
Summa bestämt anslag kronor 6,875.
Riksdagens skrivelse Nr 231.
19
Pensionsstat för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.
Bestämt anslag.
Till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare
vid lotsverket eller deras änkor och barn kronor 15,000.
Förslagsanslag.
Till pensionering av lotsstyrelsens samt lots- och fyrstatens
personal i enlighet med bestämmelserna i
lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension ............. kronor 175,000
Till pensionering genom flottans pensionskassa
av lotsstyrelsens samt lots
och
fyrstatens personal ........................ » 100,000
Till livräntor åt änkor och barn efter
befattningshavare vid lotsverket enligt
förordningen den 22 oktober 1909 »_12,000 kronor 287,000
Summa kronor 302,000.
20
Riksdagens skrivelse Nr 231.
Omkostnadsstat
att tillämpas för tiden 1923.
Förslagsanslag.
Till
stationer
särskilt upptagas, ävensom dithörande inventariepersedlar ..
fyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning,
kostnader ävensom dithörande inventariepersedlar ..............
drift -
ring, rust
persedlar
högst.
- - . r-— ■ ''““““‘-''ö’ uuuciuou, uiaaiLiiiug ucu intagning
skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen
hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ..................................
kontorshyror och expenser inom lotsdistrikten...........................
grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand ........................
rese- och traktamentskostnader m. m. ..................................
utbildande av personal för gnisttelegrafering ................
extra utgifter ...................................................................’’ "
bestridande av Sveriges bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartei
bidrag från Sverige för uppförande och underhåll av en fyr å Kap
Guardafui........................................ r
täckande av motsedda brister i förestående förslagsanslag, förslagsanslag,
högst.............................................................
Summa kronor — —
71,250 |
|||
40,000 |
— |
||
43,750 |
— |
||
55,500 |
— |
||
100,000 |
_ |
||
34,000 |
|||
5,000 |
— |
||
7,000 |
— |
||
22,500 |
— |
||
2,500 |
— |
||
15,000 |
_ |
||
1,750 |
— |
||
17,500 |
— |
||
1,080 |
— |
||
560 |
417,390 |
||
_ |
400,000 |
||
- |
-1 |
817,390 |
-| |
dels ock under riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av
det under avdelningen B., Lots- och fyrväsendet uppförda ordinarie förslagsanslaget
till lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna,
under samma avdelning för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit
under rubriken Lots- och fyrinrättningen ett ordinarie förslaffsanslao- å
3,088,377 kronor. & °
Stockholm den 3 juni 1922.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 231.
1
Bilaga.
Förslag
till
avlön ingsreglemente
för befattningshavare vid lots- och fyrstaten.
1 avd. Ordinarie tjänstemän.
1 §•
1. De i 1 avd. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas i enlighet med
därför gällande föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.
2. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen.
2 §.
1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente givna
föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.
2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med den
dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund av
avsked, entledigande eller dödsfall.
3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.
4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från tjänsten
är särskilt stadgat.
. 3§.
1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens
stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av Kungl. Haj:t
och riksdagen, å kommuns stat.
2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl.
Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman
i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara
må, så framt ej lotsstyrelsen efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.
4 §•
Gift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter Kungl. Maj:ts
i varje särskilt fall lämnade medgivande.
Bihang till riksdagens •protokoll 1922. 14 samt. Nr 231.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 231.
Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall hon
eke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattning, så framt icke lotstyrelsen
finner aet nödigt med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande.
5 §■
1. För ordinarie befattning ntgår lön enligt den under 6 § införda löneplan,
vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda för olika ortsgrupper
fastställda lönebelopp.
I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken lönegrad
varje särskild befattning är att hänföra.
Fördelningen av de orter, där tjänstemännen enligt lotstyrelsens bestämmande
skola anses stationerade, å de uti löneplanen upptagna sju ortsgrupper fastställes
av Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna
levnadskostnaderna.
Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå, fastställes
i enlighet med föreskrifterna i 7—10 §§, och bestämmes lönebeloppet inom
klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.
3. Förutom lön kunna utgå lotslott eller ersättning för mistad sådan enligt stadgandena
i 11, 14 och 17 §§ samt enslighetstillägg enligt bestämmelserna i 12 §
ävensom de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 23—30 §§.
6 §■
Löneplan.
Avdelning A. För manliga tjänstemän.
Lönegrad. |
Löne- klass. |
Ort |
s g r |
n p p. |
||||
A. |
B. |
C. |
D. |
E. |
F. |
G. |
||
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
||
1 |
1,980 |
2,070 |
2,160 |
2,250 |
2,340 |
2,430 |
2,520 |
|
2 |
2,100 |
2,196 |
2,292 |
2,388 |
2,484 |
2,580 |
2,676 |
|
l:a lönegraden....... |
3 |
2,220 |
2,322 |
2,424 |
2,526 |
2,628 |
2,730 |
2,832 |
4 |
[2,340 |
2,448 |
2,556 |
2,664 |
2,772 |
2,880 |
2,988 |
|
5 |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 |
|
2 |
2,100 |
2,196 |
2,292 |
2,388 |
2,484 |
2,580 |
2,676 |
|
3 |
2,220 |
2,322 |
2,424 |
2,526 |
2,628 |
2,730 |
2,832 |
|
2:a lönegraden....... |
4 |
2,340 |
2,448 |
2,556 |
2,664 |
2,772 |
2,880 |
2,988 |
5 |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 |
|
1 |
6 |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 |
3 |
2,220 |
2,322 |
2,424 |
2,526 |
2,628 |
2,730 |
2,832 |
|
4 |
2,340 |
2,448 |
2,556 |
2,664 |
2,772 |
2,880 |
2,988 |
|
3:e lönegraden....... |
5 |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 |
6 |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 |
|
7 . |
2,730 |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
Riksdagens skrivelse Nr 231.
3
Lönegrad. |
Löne- klass. |
Ort |
s g r |
upp. |
||||
A. |
B. |
C. |
D. |
E. |
F. |
G. |
||
4 |
kr. 2,340 |
kr. 2,448 |
kr. 2,556 |
kr. 2,664 |
kr. 2,772 |
kr. 2,880 |
kr. 2,988 |
|
5 |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 |
|
4:e lönegraden....... |
6 |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 |
7 |
2,730 |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
|
1 |
8 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 |
5 |
2,460 |
2,574 |
2,688 |
2,802 |
2,916 |
3,030 |
3,144 |
|
6 |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 |
|
5:e lönegraden....... |
7 |
2,730 |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
8 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 |
|
9 |
3,060 |
3,198 |
3,336 |
3,474 |
3,612 |
3,750 |
3,888 |
|
6 |
2,580 |
2,700 |
2,820 |
2,940 |
3,060 |
3,180 |
3,300 |
|
7 |
2,730 |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
|
6:e lönegraden.......'' |
8 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 |
1 |
9 |
3,060 |
3,198 |
3,336 |
3,474 |
3,612 |
3,750 |
3,888 |
1 |
10 |
3,240 |
3,384 |
3,528 |
3,672 |
3,816 |
3,960 |
4,104 |
7 |
2,730 |
2,856 |
2,982 |
3,108 |
3,234 |
3,360 |
3,486 |
|
8 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 |
|
7:e lönegraden....... |
9 |
3,060 |
3,198 |
3,336 |
3,474 |
3,612 |
3,750 |
3,888 |
10 |
3,240 |
3,384 |
3,528 |
3,672 |
3,816 |
3,960 |
4,104 |
|
1 U |
3,450 |
3,600 |
3,750 |
3,900 |
4,050 |
4,200 |
4,350 |
|
1 |
8 |
2,880 |
3,012 |
3,144 |
3,276 |
3,408 |
3,540 |
3,672 |
9 |
3,060 |
3,198 |
3,336 |
3,474 |
3,612 |
3,750 |
3,888 |
|
8:e lönegraden....... |
10 |
3,240 |
3,384 |
3,528 |
3,672 |
3,816 |
3,960 |
4,104 |
11 |
3,450 |
3,600 |
3,750 |
3,900 |
4,050 |
4,200 |
4,350 |
|
12 |
3,660 |
3,816 |
3,972 |
4,128 |
4,284 |
4,440 |
4,596 |
|
13 |
4,860 |
5,058 |
5,256 |
5,454 |
5,652 |
5,850 |
6,048 |
|
9:e lönegraden........ |
14 |
5,160 |
5,370 |
5,580 |
5,790 |
6,000 |
6,210 |
6,420 |
15 |
5,520 |
5,736 |
5,952 |
6,168 |
6,384 |
6,600 |
6,816 |
|
16 |
5,880 |
6,102 |
6,324 |
6,546 |
6,768 |
6,990 |
7,212 |
4
Riksdagens skrivelse Nr 231.
Lönegrad. |
Löne- klass. |
Ort |
s g r |
upp. |
||||
A. |
B. |
C. |
D. |
E. |
F. |
G. |
||
17 |
kr. , 7,140 |
kr. 7,380 |
kr. 7,620 |
kr. 7,860 |
kr. 8,100 |
kr. 8,340 |
kr. 8,580 |
|
10:e lönegraden........ |
18 |
7,620 |
7,860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
19 |
8,100 |
8,340 |
- 8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
|
20 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
|
18 |
7,620 |
7,860 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
|
ll:e lönegraden........ |
19 |
8,100 |
8,340 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
20 |
8,580 |
8,820 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
|
21 |
9,060 |
9,300 |
9,540 |
9,780 |
10,020 |
10,260 |
10,500 |
Avdelning B. För kvinnliga tjänstemän.
Lönegrad. |
Löne- klass. |
Ort |
s g r |
upp |
||||
A. |
B. |
C. |
D. |
E. |
F. |
G. |
||
f |
1 |
kr. 1,440 |
kr. 1,500 |
kr. 1,560 |
kr. 1,620 |
kr. 1,680 |
kr. 1,740 |
kr. 1,800 |
l:a lönegraden.......1 1 |
2 |
1,560 |
1,620 |
1,680 |
1,740 |
1,800 |
1,860 |
1,920 |
3 |
1,680 |
1,740 |
1,800 |
1,860 |
1,920 |
1,980 |
2,040 |
|
4 |
1,800 |
1,860 |
1,920 |
1,980 |
2,040 |
2,100 |
2,160 |
|
4 |
1,800 |
1,860 |
1,920 |
1,980 |
2,040 |
2,100 |
2,160 |
|
2:a lönegraden........ |
5 |
1,920 |
1,983 |
2,046 |
2,109 |
2,172 |
2,235 |
2,298 |
6 |
2,040 |
2,106 |
2,172 |
2,238 |
2,304 |
2,370 |
2,436 |
|
7 |
2,160 |
2,229 |
2,298 |
2,367 |
2,436 |
2,505 |
2,574 |
. 7 §•
1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han förut
innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till
vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 8, 9 eller 10 § giva anledning till avvikelse
härutinnan.
2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den
därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden
fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 8—10 §§.
3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet näst
efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i den lägre
löneklassen tilländagått.
5
Riksdagens skrivelse Nr 231.
I övrigt gäller såsom villkor för tjäntsemans uppflyttning till högre löneklass:
a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för vinnande
av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet
med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring.
b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn till
mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört den lägre
löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken tjänstemannen
särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan hänsyn
därtill tagas endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tänstgöringen
i dess helhet; samt
c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt
vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas utan att
tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss
tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske
om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.
4. Har tjänsteman, med tilläpning av föreskriften i 3 mom. punkten b), först
efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må lotsstyrelsen
sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna
förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid
tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.
8 §■ .
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie tjänst,
innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och
omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande
ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och
sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid
utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i eu följd innehaft dylik anställning.
2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare, efter prövning
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl
den tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet,
som i avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt
svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han
har att utföra å befattningen.
3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke hänsyn
till del av kalenderkvartal.
9 §•
1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt
eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten
hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl
för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla lön enligt
närmast högre löneklass.
Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt
löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda
föreskrift eller stadgandet i 7 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger att, för
omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna
6
Riksdagens skrivelse Nr 231.
sig till godo den tid intill tre år, varunder lian tillhört eller beräknats hava tillhört
berörda lägre löneklass.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande tjänsteman,
som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande verk innehade ordinarie
befattning vid annat verk, för vilket lönereglering genomförts efter samma grunder,
som tillämpats i detta reglemente.
Vid ordinarie tjänstemans befordan till tjänst inom högre lönegrad må, i den
mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten
och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han som ordinarie tjänsteman inom de
närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit
befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot,
vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen tillträder.
Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan tjänstgöring av kortare
varaktighet än sex månader i ett sammanhang.
För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande i tillämpliga
delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning i varje särskilt
fall kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl tid, varunder denne eljest i statens
tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbart med eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten
utföra.
_ 2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre till
tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen
tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass än
den högsta för den lägre tjänsten gällande.
10 §.
1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl bestämmelserna i för lots verket
gällande instruktion och reglementariska föreskrifter som ock den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden samt den förflyttning till
annan tjänstgöringsort eller till annan befattning vid lots- och fyrstaten eller
inom lotsstyrelsen, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd. Varder tjänsteman
utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst inom lägre lönegrad,
skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid förflyttning tillhörde.
Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts av något
tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för aen
lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande att, om tjänstemannen i
den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, än som finnes fastställd
för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass han förut tillhörde.
Därjämte skall tjänsteman, därest vissa honom åliggande göromål överflyttas
från lotsverket till annat verk, vara pliktig att, med bibehållande av innehavande
lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen
överflyttas.
2. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar tjänsten,
uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han avgår från
befattningen i fråga.
11 §■
Av de enligt särskilda stadganden vederbörande lotsplats tillfallande lotspenningar
skall den vid platsen tjänstgörande lotspersonalen jämlikt Kungl. Maj:ts
bestämmande äga åtnjuta högst fyrtio procent. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade
7
Riksdagens skrivelse Nr 231.
grunder utgår av den personalen sålunda tillkommande andel i lotspenningar lotslott
till överlots, lotsförman ock lots.
Eör tid, varunder här avsedd tjänsteman icke tjänstgör, äger han icke uppbära
lotslott; dock att lotslott må åtnjutas under sådan i 14 § 1 mom. avsedd ledighet,
varunder tjänsteman äger uppbära oavkortad lön, ävensom under i 19 § omförmäld
tjänstfrihet.
Angående ersättning för mistad lotslott i vissa fall är stadgat i 14 och 17 §§.
12 §•
Till tjänsteman, som på grund av sin tjänstgöring nödgas vara bosatt å sådan
ort, där vistelsen till följd av ortens särskilt ensliga belägenhet kan, frånsett
ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår enslighetstillägg
med nedanstående för fyra olika enslighetslclasser bestämda belopp för år
räknat, nämligen:
för enslighetsklass I ... 60 kronor för enslighetsklass III . . . 180 kronor
> > II ... 120 » » IV ... 240 »
Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där enslighetstillägg må
utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda fyra enslighetsklasser.
13 §•
Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstilllägg
icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning inom verket
eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev i utbildningskurs vid
verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 19 § åtnjutit
semester eller annan med semester jämförlig tjänstfrihet, eller vilken han
med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser
eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen, eller för tid, som
åtgått för fullgörande av de skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem,
fullmäktig eller revisor i civilstatens änke- och pupillkassa eller statsunderstödd
pensionsanstalt, däri tjänstemannen uti denna sin egenskap är delägare.
14 §. . „
1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 mom.
avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, enslighetstillägg under högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att
ledigheten för sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig tjänstfrihet
enligt 19 § icke överstiger 45 dagar eller den längre tid, som för vederbörande
tjänsteman kan vara bestämd såsom längsta semestertid, men skall, så framt ej
Kungl. Maj:t för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å
lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår
av omstående tabell jämte därvid fogad anmärkning.
2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom blivit
hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:
a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, enslighetstillägg och ersättning för mistad lotslott, så länge sjukdomen varar, samt
b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört under
längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden åtnjuta
de under a) angivna avlöningsförmåner, dock högst intill dess sex månader förflutit
från dagen för olycksfallet; men skall tjänstemannen för tid därutöver äga åtnjuta
allenast lön, jämte i förekommande fall enslighetstillägg, dock med avdrag å lönen
av ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så
8
Riksdagens skrivelse Nr 231.
B. För kvinnliga tjiin
A.
För manliga tjänstemän. stemän.
Löneklass |
Tjänstledig- hetsavdrag. |
Löneklass |
Tjänstledig- hetsavdrag. |
Löneklass |
Tjänstledig- hetsavdrag. |
||||
kr. |
öre. |
kr. |
öre. |
kr. |
öre. |
||||
1 |
i |
_ |
12 |
2 |
so |
1 |
60 |
||
2 |
i |
10 |
13 |
3 |
50 |
2 |
_ |
70 |
|
3 |
i |
20 |
14 |
3 |
75 |
3 |
_ |
80 |
|
4 |
i |
30 |
15 |
4 |
— |
4 |
— |
90 |
|
5 |
i |
40 |
16 |
4 |
50 |
5 |
i |
_ |
|
6 |
i |
50 |
17 |
6 |
— |
6 |
i |
10 |
|
7 |
i |
65 |
18 |
6 |
50 |
7 |
i |
20 |
|
8 |
i |
80 |
19 |
7 |
— |
||||
9 |
i |
95 |
20 |
7 |
50 |
||||
10 |
2 |
10 |
21 |
8 |
— |
||||
11 |
2 |
30 |
Anmärkning. För överlots, lotsförman ock lots bestämmes tjänst ledighetsa vöraget enligt den löneklass,
som är två klasser lägre än den vederbörande tillhör, eller, om sådan klass ej finnes, enligt löneklass 1.
framt ej Kungl. Maj:t medgiver, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall
ske med lägre belopp än nyss sagts eller att ersättning för mistad lotslott må helt
eller delvis utgå.
"3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, enslighetstillägg
och ersättning för mistad lotslott, dock högst under sex månader; men skall
tjänstemannen för tid därutöver äga åtnjuta allenast lön, jämte i förekommande fall
enslighetstillägg, dock med avdrag å lönen av ett belopp, motsvarande det i 1 mom.
angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Mapt medgiver, att sådant avdrag
icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts eller att
ersättning för mistad lotslott må helt eller delvis utgå.
4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt vad
därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.
15 §•
Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 13 och 14 §§ omförmäles
eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall, skall
för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 14 § 1 mom. angivna
tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare avstå, vad
med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.
16 §•
Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, ankommer på
lotsstyrelsen att bestämma, om och i vad mån avdrag å avlöningen för sådan tid
må äga rum.
Riksdagens skrivelse Nr 231.
9
17 §•
1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att under sammanlagt
högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie, bestrida befattning
inom motsvarande eller högre lönegrad såväl vid lots- och fyrstaten som inom
lotsstyrelsen. Omfattar vikariat å tjänst inom högre lönegrad längre tid i
oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid, vikariatet varar, uppbära särskild
vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden
mellan vederbörande tjänstledighetsavdrag i lägsta löneklassen för, å ena sidan, den
högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst, dock med
minst 50 öre om dagen. Härvid skall emellertid hänsyn icke tagas till den i
anmärkning vid 14 § 1 mom. föreskrivna särskilda beräkning av tjänstledighetsavdraget.
2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 16 § omförmäld befrielse
från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning
finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas
till det lägre belopp, som prövas skäligt.
3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänsteman,
som uppehåller ledig tjänst.
4. Därest till lotslott eljest berättigad tjänsteman förordnats såsom vikarie å sådan
befattning, som icke är förenad med rätt till lotslott, äger han utöver honom
enligt 1—3 mom. tillkommande vikariatsersättning åtnjuta ersättning för mistad
lotslott.
18. §•
1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall hans
avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära
något därav.
2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid
icke åtnjuta någon avlöning.
19 §• . .
1. Semester må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, under
nedan angivna antal dagar årligen åtnjutas av:
Intill det år,
under vilket
tjänstemannen
fyller 40 år.
Från ock med
det år, under
vilket tjänstemannen
fyller
40 år.
Tjänsteman å fyr och gasstation samt distriktsfyrmästare, maskinist och
manligt expeditionsbiträde.................... 20 dagar 30 dagar
Kvinnlig tjänsteman........................ 25 >__35 >
Tjänsteman å fyrskepp, vars besättning beräknas för kalenderår påmönstrad:
12 månader.......................... 90 dagar
11 men ej 12 månader..................... 75 >
10 > >11 > 65 >
9 > >10 > .................... . 55 >
8 > > 9 > 45 >
7 > >8 > 35 >
6 > >7 > 25 >
mindre än 6 månader...................... 15 >
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 231.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 231.
2. Annan än i 1 mom. avsedd ordinarie tjänsteman må, i den mån .sådant kan
ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad för statsverket,
kunna medgivas tjänstfrihet under högst nedanstående antal dagar inom ett och
samma kalenderår, nämligen: distriktschef och distriktskapten 40 dagar samt befälhavaren
å lotsverkets ångfartyg Vega, överlots, lotsförman och lots 30 dagar.
3. Tjänsteman, som har sig anförtrodd upphörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig
att, där så av vederbörande överordnade myndighet föreskrives, begagna sig av
semester eller tjänstfrihet å tid, som därvid kan varda bestämd.
20 §._
Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av statsverket,
skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de närmare föreskrifter,
som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade rörande lägenhetens
begagnande och underhåll.
a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman månadsvis
i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående månad.
År bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning
icke berättigad ; att uppbära någon avlöning för föregående månad eller förslår ej
utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället
kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivid bestämd, på sätt i b)
sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade beloppet,
med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma
vad han erlagt för mycket.
b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
_ om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris, som å
orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, eller, där sådant hyrespris icke kan
utrönas, till skäligt belopp och fastställes genom överenskommelse mellan vederbörande
myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse icke träffas,
skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd med en opartisk ordförande samt representanter
för personal- och förvaltningsintressena. Över nämndens beslut i ärende,
som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan ej föras.
Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän minst
ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.
c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall, därest
annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som infaller
näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej annorlunda
överenskommes, avflyttning ske:
därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till tjänst, i
vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan bostad
ej anvisas honom, ä den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det
han erhöll kännedom om beslutet rörande befördringen eller förflyttningen,
därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter, samt
därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den löpande
månadens utgång.
d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,
som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt utrymme
i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.
. 21 §.
I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla
11
Riksdagens skrivelse Nr 231.
tjänsteman för hans bostad bränsle eller lysämnen eller ock såväl bränsle som
lysämnen, skall ersättning därför, beräknad med hänsyn till verkets inköpspris,
erläggas i den ordning, lotsstyrelsen bestämmer.
22 §.
Är tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig. att under tjänstutövning
vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens art
nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar
eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas
av lotsverket mot ersättning enligt grunder, som meddelas av Kungl. Maj:t.
23 §.
Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på lotsverkets
bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört förlust
eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande
nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.
Insjuknar tjänsteman, som är anställd å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg,
under tjänstgöring ombord, och kan han ej därstädes vårdas, må han även i andra
fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser, av verkets medel kunna erhålla ersättning för sjukvårdskostnad;
dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid
sådant sjukdomsfall bestridas av lotsverkets medel under tid, då tjänstemannen
åtnjuter oavkortad lön.
Har tjänsteman i andra fall än nu är sagt ådragit sig sjukdom, som kan anses
hava uppkommit genom utförande av arbete i lotsverkets tjänst, ankommer på
Kungl. Maj:t att bestämma om eller i vad mån ersättning för sjukvårdskostnad må
utgå av verkets medel.
24 §.
1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning, kan för
sådana fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå
lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.
2. För sådana resor, som innefattas i distriktschefs och distriktskaptens vanliga
tjänstutövning, utgår ersättning enligt särskilda bestämmelser, som fastställas av
Kungl. Maj:t.
3. För vissa i lotsverkets tjänst företagna färder eller utförda transporter, som
icke innefattas i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning
enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
4. Under tjänstgöring ombord å fyrskepp eller å lotsverkets ångfartyg må där
anställd tjänsteman enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder åtnjuta fri kost
eller kostpenningar.
5. Tjänsteman må under tjänstutövning å annan ort än hans stationeringsort
eller vanliga tjänstgöringsort kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente
enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till högre
belopp än den för tjänstemannen enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.
25 §.
Under tjänstgöring å fyrskepp, som är liggande å sin station eller är under färd
till eller från stationen, äga nedanstående tjänstemän åtnjuta fyrskeppstillägg med
följande för särskilda stationsgrupper bestämda belopp för dag räknat, nämligen:
12
Riksdagens skrivelse Nr 231.
Stations- |
Stations- |
|
grupp A. |
grupp B. |
|
Kr. |
Kr. |
|
Fyrmästare å l:a klass fyrskepp . . . |
J. 2:40 |
2: 80 |
Fyrmästare å 2:a klass fyrskepp . . . |
1: 80 |
2: 20 |
> > 3:e > > ... |
1:40 |
1: 80 |
Fyrvaktare > l:a > > . . . |
1:30 |
1: 70 |
» » 2:a och 3:e klass fyrskepp |
1: — |
1: 40 |
Fyrbiträde............. |
0: 80 |
1: 20 |
Stationsgrnpp
C.
Kr.
3: 20
2: 60
2: 20
2: 10
1: 80
1: 60
Under tjänstgöring från och med den 16 november och till och med den 15 mars
förhöjas ovan angivna belopp med femtio procent.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma stationsorternas fördelning å förenämnda
tre grupper.
* 26 S
Da
tjänsteman utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan förflyttas från
en tjänstgöringsort, till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller då
tjänsteman till . följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst
nödgats flytta till annan ort än dm förutvarande tjänstgöringsorten, skall han vara
berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade
utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas kostnad
för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.
rrv . 27 §.
Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant upphörd eller verkställer
kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder
erhålla felräkningspenningar till belopp, som bestämmes med hänsyn till de omständigheter,
under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och i förhållande till den
större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar må icke i något fall
till en och samma tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat
än 600 kronor.
För tid, varunder här. avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke tjänstgör,
uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.
_ 28 §.
1. För å fyr eller fyrskepp verkställd mistsignalering utgår ersättning med 50 öre
för timme enligt de närmare bestämmelser, som fastställas av Kungl. Maj:t.
2. Till tjänsteman, som under sön- och helgdagar bestrider arbete med sammanställandet
och inlämnandet å telegrafstation av radiotelegrafiska meddelanden rörande
isförhållanden m. m., kan utgå särskilt arvode, beräknat efter högst 400 kronor
för vinterperiod.
29 §■
Tjänsteman tillhörande lotspersonalen må enligt närmare av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser äga åtnjuta hemvägsersättning och andra i gällande förordning
angående lotsverket medgivna, från sjöfarten utgående ersättningar och förmåner.
§.
För anskaffning, utsättning och. underhåll av prickar eller för utsättning, tillsyn
och intagning av bojar samt vissa andra flytande sjömärken och fasta prickar
Riksdagens skrivelse Nr 231. 13
må till tjänsteman utgå prickning sersättning etter grunder, som av Kungl. Maj:t
fastställas.
31 §.
Tjänsteman må icke för tjänstgöring vid lots- eller fyrstaten — annorledes än
såsom gratifikation eller belöning från anslag, som anvisats för sådant ändamål —
åtnjuta ersättning eller annan förmån utöver vad i detta reglemente förutsättes
eller eljest enligt beslut av Kungl. ''Maj:t och riksdagen må utgå, så framt ej för
fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens
vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel eller Kungl. Haj:t finner skäl
medgiva särskild gottgörelse.
32 §■
Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett
belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för dödsfallet
dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till följd av olycksfall
i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp anses
inbegripen.
2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.
33 §.
Beträffande icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för avlöningsförmånerna
av Kungl. Maj:t, där ej i särskilda fall Kungl. Maj:t överlåter detta
på lotsstyrelsen.
3 avd. Lönenämnd.
34 §.
Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna
föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant ärende till avgörande
företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings-
och de allmänna intressena böra vara representerade; och bär lönenämnden
jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur,
vilka Kungl. Maj:t kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.
4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.
35 §. _
Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i
kraft, ordinarie befattning å då gällande stat för lotsverket, och vill han icke underkasta
sig detta reglementes villkor och bestämmelser, och kan han icke heller därtill
lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till lotsstyrelsen
före viss av Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som före sistberörda
tidpunkt gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner samt honom i förekomman
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 231.
de fall tillförsäkrad inkomst av lotspenningar ävensom, i den mån ej annat föran -ledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom.
En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1923 innehar
ordinarie befattning vid lots- och fyrstaten eller som senare tillträder sådan befattning,
är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor ävensom
dels de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 11 §,
14 § 3 mom. ävensom 23, 24, 25 och 26 §§ berörda hänseenden samt i fråga om
pension, dels ock minskning i eller upphörande av såväl extra inkomster, vilka
kunna medfölja befattning eller,utgå för bestyr i sammanhang därmed, som ock
de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 27, 28, 29 och 30 §§.
Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1923.
Riksdagens skrivelse Nr 231.
15
Bilaga till avlöningsreglementet.
Tj änsteförteckning
angivande ordinarie befattningar vid lots- och fyrstaten ävensom de särskilda
lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den i 6 § av avlöningsregle
nientet
intagna löneplan.
. Befattningar. |
Avdel-ning och |
Befattningar. |
Avdel-ning och |
Itistriktsbefäl och personal å |
Personal å fyrskepp och fyr samt å |
||
distriktsexpedition. |
gasstation. |
||
| Lotskapten i mellersta, i södra och i väs- |
Fyrmästare å l:a klass fyrskepp .... |
A 8 |
|
tra lotsdistriktet.......... |
A 11 |
Distriktsfyrmästare.......... |
A 8 |
Lotskapten i annat lotsdistrikt..... |
A 10 |
Fyrmästare å l:a klass fyr...... |
A 8 |
Lotslöjtnant........^ . . . . |
A 9 |
Fyrmästare ä gasstation........ |
A 8 |
| manligt..... i Expcditionsbiträde < |
A 4 |
Fyrmästare å 2:a klass fyrskepp .... |
A 6 |
( kvinnligt..... |
B 2 |
Fyrmästare ä 2:a klass fyr...... |
A 6 |
Fyrmästare å 3:e klass fyrskepp .... |
A 4 |
||
Lotspersonal. |
Fyrmästare å 3:e klass fyr...... |
A 4 |
|
Överlots............... |
A 8 |
Fvrvaktare ä l:a klass fyrskepp .... |
A 3 |
Lotsförman å l:a klass lotsplats .... |
A 7 |
Fyrvaktare å l:a klass fyr ...... |
A 3 |
Lotsförman å 2:a klass lotsplats .... |
A 5 |
Fyrvaktare å gasstation........ |
A 3 |
Lots å l:a klass lotsplats....... |
A 4 |
Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp |
A 2 |
| Lots ä 2:a klass lotsplats....... |
A 3 |
Fyrvaktare ä 2:a och 3:c klass fyr . . . |
A 2 |
Lotsförman å 3:e klass lotsplats .... |
A 3 |
Fyrhiträde å fyrskepp, fyr och gasstation |
A 1 |
| Lots å 3:c klass lotsplats....... |
A 2 |
||
1 |
Personal å lotsverkets ångfartyg. |
||
Befälhavare............. |
A 9 |
||
Maskinist.............. |
A 6 |