Riksdagens skrivelse Nr 226.

1

Nr 226.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1922.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1922.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds
proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar
av förordningen om kommunalstyrelse pa landet den 21
mars 1862 in. in. jämte två i anledning därav väckta
motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.)

Till Konungen.

Genom en till riksdagen avlåten, den 3 mars 1922 dagtecknad
•proposition, nr 120, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av
propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade
förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862,

2) lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862,

3) lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862,

4) lag om ändring i vissa delar av förordningen om landsting den
21 mars 1862,

5) lag om ändring i vissa delar av lagen den 20 maj 1921 med
vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsman,

6) lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 26 november
1920 om val till riksdagen samt

7) lag om ändrad lydelse av 12 § i lagen den 14 juni 1918 om
fattigvården.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 saml. Nr 226. lön 22 1

2

jRiksdagens skrivelse Nr 226.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft
två i anledning av densamma väckta motioner. I den ena av dessa,
nr 121 i första kammaren, har hemställts,

»att riksdagen ville för sin del besluta sådana ändringar i kommunallagarna,
att vid val av kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige och
landstingsmän kunna å valsedel upptagas särskilda efterträdarenamn för
vart och ett av de namn, som avse själva valet.»

Till stöd för denna hemställan har anförts följande:

»Beträffande de regler för valsättet, som enligt 1921 års ändringar
i vissa delar av lagen om val till riksdagen skola lända till efterrättelse,
föreligger så till vida en skillnad mellan bestämmelserna angående val
till första kammaren och andra kammaren, att väl vid de förra valen,
men icke vid de senare särskilda efterträdarenamn kunna upptagas på
valsedelns högra sida. Avgår under valperioden en ordinarie ledamot av
första kammaren, skall, där dylika efterträdarenamn förekomma, vid sammanräkning
för utseende av efterträdare -röstvärdet i första hand tillgodoräknas
det namn, som står främst av de för den avgångne riksdagsmannen
särskilt upptagna efterträdarenamnen och, först om sådant
namn icke finnes, namn å valsedelns vänstra sida, d. v. s. å den sida
av valsedeln, som alltid skall upptaga de namn, som avse själva riksdagsmannavalet.
. Av proportionsvalsakkunniga — vars betänkande låg
till grund för den kungl. propositionen och riksdagens beslut i ämnet —
anfördes följande såsom motiv för denna anordning med särskilda efterträdarenamn: ''Det

personliga ersättarskap, som nu gällande stadganden innebära, är emellertid
så till vida icke fullt genomfört, som det icke gives någon möjlighet för
valmannen att, ifall lian önskar viss bestämd person till efterträdare åt viss bestämd
representant, utmärka detta. Samma person kan komma att stå såsom
efterträdare åt partiets samtliga riksdagsmän i valkretsen; huruvida han närmast
är ersättare för A eller B eller C beror på vilkendera av dessa, som först avgår.
Yi hava velat bereda ett ytterligare utrymme för det personliga ersättarskapet
genom en särskild form för valsedlarnas utfyllande.

I dylikt syfte föreslå vi nämligen ett sådant formulär för valsedel vid val
till första kammaren, att sedeln avdelas i en vänster- och en högerkolumn, den
förra avsedd för de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen, den senare
för särskilda ersättarenamn. I den vänstra kolumnen skola namnen uppföras
vart för sig i särskilda rutor. Mot varje ruta å vänstra sidan svarar å den högra en
särskild ruta, i vilken må kunna uppföras ett eller två namn, vilka framför andra
skola komma i betraktande vid val av efterträdare åt den i förstnämnda ruta angivna
riksdagsmannen i den ordning, vari de uppförts. Aven om denna anordning
genomgående praktiseras, kan givetvis allt fortfarande inträffa, att samma
person samtidigt kan vara efterträdare åt flera riksdagsmän. Men detta beror

Riksdagens skrivelse Nr 226. 3

då på att valmännen uppfört honom i flera ersättarerutor, vilket nämligen skulle
kunna ske.

Anordningen liar emellertid, såsom antytts, icke obligatorisk karaktär. Den
som vill, kan rösta i överensstämmelse med det nuvarande tillvägagångssättet, i
vilket fall, vad hans valsedel beträffar, namnen vid ersättarevalet komma i betraktande
enligt samma regler som de nu gällande.’

I Kungl. Maj:ts proposition nr 120 med förslag till lag om ändring
i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862 m. m. hava upptagits bestämmelser, enligt vilka i ovan angivna
hänseende de för andr akammar v alen gällande reglerna i allo skulle
tillämpas vid kommunala representantval. Särskilda efterträdarenamnskulle
sålunda vid sist omförmälda val icke kunna komma i fråga.

De skäl, som av proportionsvalsakkunniga anförts för ifrågavarande
anordning vid förstakammarvalen, synas emellertid i än högre grad
tala för ett medgivande i lag av enahanda förfaringssätt vid dessa kommunala
val, emedan därigenom skulle för företrädare av olika åskådningar
inom en kommunal valkrets beredas större möjlighet att enas om
gemensamma vallistor, därest, såsom icke sällan är fallet, benägenhet därtill
förefinnes. Erfarenheten särskilt från de allmänna kommunalfullmäktigval,
vilka förrättats sedan fullmäktiginstitutionen blev obligatorisk
även i ett stort antal av våra landskommuner, visar, att benägenheten
att därvid genom överenskommelse om gemensamma listor under
gemensam partibeteckning undvika valstrid med alla de därmed förbundna
slitningar; arbete och kostnader, varit ganska omfattande. Men
redan vid de fullmäktigval, éom förrättades första gången efter tidpunkten
för nyssberörda reforms genomförande, övergavs icke sällan
tanken på dylika gemensamma listor av den anledningen, att det icke
fanns någon möjlighet att ordna namnen på listorna så, att, där fullmäktig
under valperioden avgick, efterträdare tillhörande samma meningsriktning
som den avgående blev utsedd. Ty i sådant fall måste alltid
den nya sammanräkningen giva till resultat, att den av de förut icke
valda, vars namn stod först på den för alla väljare gemensamma listan,
blev till efterträdare utsedd, vare sig han tillhörde samma eller annan
meningsriktning. Och i rqånga fall, då man utan att uppmärksamma
detta förhållande, enades om gemensamma listor vid de första allmänna
kommunalfullmäktigvalen, men sedermera gång efter annan fick göra
den erfarenheten, att vid sammanräkning för utseende av efterträdare
successionen icke höll sig inom den meningsriktning, som representerades
av avgången fullmäktig, har man vid påföljande allmänna fullmäktigval
ansett sig nödsakad uppgiva tanken på ett dylikt samgående.

4

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle i berörda hänseende
saken för framtiden ställa sig på alldeles enahanda sätt. Det är emellertid
uppenbarligen av vikt, att lagstiftningen så vitt möjligt främjar
benägenheten hos och underlättar möjligheten för väljarna att genom
valen föregående förhandlingar bestämma om de kommunala representationernas
sammansättning. En dylik strävan att undvika onödiga valstrider
kommer sannolikt att göra sig gällande icke blott vid fullmäktigvalen,
utan också emellanåt vid val av landstingsmän för perioder, under
vilka val till ledamöter av första kammaren icke inom vederbörande
landsting kunna förekomma annat än efter Kungl. Maj:ts förordnande,
Förutsättningarna för en samverkan i angivna hänseende bliva uppenbarligen
större, i den mån väljarna med ledning av tidigare val efter
enahanda rösträttsbestämmelser vunnit erfarenhet om de olika meningsriktningarnas
styrka inom valkretsen.

Ett tillgodoseende av härmed förknippade önskemål beträffande valmetoden
kan utan svårighet ske genom att i kommunallagarna upptages
motsvarighet till vallagens ovan omförmälda bestämmelser om särskilda
efterträdarenamn vid förstakammarval. För att åskådliggöra, huru de sålunda
åsyftade ändringarna lämpligen skulle kunna införas i de vid propositionen
fogade lagförslagen, har utarbetats bilagda utkast, som i transumerade
delar avser att ansluta sig till det kungl. förslaget om ändringar
i förordningen om kommunalstyrelse på landet. Endast så till vida har
därvid avvikelse skett från föreskrifterna beträffande efterträdarenamn
vid valen till första kammaren, att utkastet förutsätter, att vid kommunalfullmäktigval
kunna användas även valsedlar av den hittills begagnade
typen och alltså icke såsom vid förstakammarvalen enbart valsedlar
enligt fastställt formulär.

På liknande sätt skulle en omarbetning ske av de kungl. förslagen
rörande ändringar i de övriga kommunallagarna.»

I Eders Kungl. Maj :ts föreliggande proposition framställas förslag, som i
främsta rummet avse genomförande av reformer på det kommunala området
i tre hänseenden, rörande vilka riksdagen tidigare hemställt hos Eders Kungl.
Maj:t om utredning och förslags framläggande, nämligen dels införande
av den av 1921 års riksdag beslutade nya sammanräkningsmetoden för val
till andra kammaren att gälla även vid val till landsting, stadsfullmäktige
och kommunalfullmäktige, dels upphörande av den successiva förnyelsen
av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige, dels oek vissa ändringar med
avseende å tidpunkten för sagda fullmäktigkorporationers väljande. Därutöver
innefattar propositionen ändringsförslag, som åsyfta överflyttning

5

Riksdagens skrivelse Nr 226.

till länsstyrelserna av sammanräkningarna av landstingsmannavalen pa
landet, tillämpning vid elektorsval av den nyssnämnda nya sammanräkningsmetoden,
förekommande av masskasseringar vid landstingsmannaval,
beredande av ökad valfrihet för kommunerna vid bestämmande av
antalet fullmäktige, allmän rådstugas hållande jämväl å annat ställe än
rådhuset, klarläggande i visst hänseende av gränsen mellan kommunalstämmas
och kommunalfullmäktiges befogenhet samt den successiva förnyelsens
borttagande för kommunal- och municipalnämnd. Slutligen
föreslås ytterligare i propositionen en del detaljändringar på olika punkter
av kommunalförordningarna, väsentligen av formell natur. I huvudsak
bygga de framlagda förslagen på utredningar, som verkställts dels
av proportionsValssakkunniga och dels av kommunalförfattningssakkunniga,
och för vilkas resultat redogörelse lämnats i förstnämnda sakkunnigas
betänkanden II och III samt i kommunalförfattningssakkunnigas betänkande
II.

I stort sett har riksdagen funnit ifrågavarande proposition böra
tillstyrkas och inskränker sig härvidlag till att beträffande skälen för
de beslutade förändringarna hänvisa till vad nyssberörda sakkunniga
och föredragande departementschefen vid propositionens avlåtande anfört
i tillämpliga delar. På ett’ par punkter har riksdagen dock ansett sig
böra antaga mindre avvikelser från Eders Kungl. Maj:ts förslag, varjämte
riksdagen funnit skäl att i sammanhang med införande av ny sammanräkningsmetod
vid ifrågavarande val även .besluta viss jämkning med
avseende å metodens tillämpning.

Riksdagens beslut i sistnämnda hänseende har föranletts av en av
de i samband med propositionen behandlade motionerna, nr 121 i första
kammaren. I likhet med vad i denna motion framhållits, finner riksdagen
nuvarande bestämmelser i fråga om val av ersättare för ledamöter i de
kommunala representantförsamlingarna så till vida mindre tillfredsställande,
som de i viss mån måste komma att motverkå användandet vid de kommunala
valen av gemensamma vallistor för väljaregrupper företrädande
olika möningsriktningar. Såsom påpekats i motionen, är det nämligen
tydligt, att dessa bestämmelser icke tillåta en sådan anordning av ersättarenamnen
å en dylik gemensam vallista, varigenom garantier kunna
vinnas för att vid någon ordinarie ledamots avgång eller förfall samma
meningsriktning, som denne representerat, kommer att bliva företrädd
även genom hans vederbörligen utsedda ersättare. Understundom lär
visserligen hava förekommit, att man vid användandet av gemensam
vallista sökt skapa dylika garantier genom att efter överenskommelse
de olika väljaregrupperna emellan i begränsad omfattning, vid sidan

6

Riksdagens skrivelse Nr 226.

av den gemensamma listan, begagna speciella sådana för varje grupp.
Denna utväg synes dock riksdagen medföra åtskilliga vanskligheter, framför
allt därför att den innebär möjlighet för några enstaka väljare att
genom ett fullständigt särgående vid valet med avseende å ersättarenamnen
fälla ett avgörande, som helt och hållet blir bestämmande för valresultatet
i denna del. Den absoluta enighet inom valmanskåren i dess helhet, som
denna utväg alltså förutsätter, för att de önskade garantierna verkligen
skola vinnas, torde endast sällan vara till finnandes.

Den omständigheten, att för närvarande möjlighet ej torde vara
för handen att vid användandet av gemensam vallista tillfredsställande
garantera de olika väljaregruppernas särskilda intressen ifråga om ersättarenamnen,
torde också, som i motionen betonats; vid åtskilliga
tillfällen avhållit valmännen från dylik listas begagnande, då enighet
därom eljest skulle hava kunnat uppnås. Riksdagen instämmer emellertid
till fullo med motionärerna däri, att den särskilt vid kommunala val
ofta konstaterade benägenheten hos väljarekårerna att genom förhandlingar
före valen överenskomma om representationernas sammansättning
icke genom de formella anordningarna vid valen bör hindras att komma
till uttryck, Det har därför synts riksdagen påkallat, att det hinder härvidlag,
som enligt vad ovan framhållits för närvarande förefinnes, måtte
undanröjas.

Motionärerna hava även anvisat en enligt riksdagens mening framkomlig
väg att undgå nämnda hinder, när de pekat på de i fråga
om val till riksdagens första kammare gällande bestämmelserna om
rätt för väljare att använda valsedlar, å vilka kan upptagas särskilt
efterträdarenamn vid vart och ett av de med avseende å själva riksdagsmannavalet
angivna namnen. Genom att låta dessa bestämmelser, såsom
i motionen föreslagits, bliva tillämpliga även på valen till de kommunala
representationerna skulle tydligtvis. förutom det ovan påvisade
huvudsyftet även vinnas den ej minst i fråga om de kommunala valen
värdefulla fördel, som särskilt uppmärksammades vid bestämmelsernas
tillkomst, och som består däri att den röstande blir i tillfälle att giva
sitt votum för viss bestämd efterträdare åt viss bestämd representant.
Om dessa bestämmelser vid tillämpningen på de kommunala valen modifieras
därhän, att, såsom i motionen avsetts, användandet av den ifrågavarande
typen av valsedlar icke blir obligatoriskt, och att antalet ersättarenamn
å dylika valsedlar begränsas till att vara högst två utöver
det antal representanter valet avser, torde ej heller några nämnvärda
olägenheter av den föreslagna reformen vara att befara.

7

Riksdagens skrivelse Nr 22(1.

Riksdagen liar på nu anförda skäl funnit sig böra bifalla den i förevarande
motion gjorda hemställan och har i detta syfte för sin del beslutat
vissa ändringar i förordningarna om kommunalstyrelse på landet,
i stad och i Stockholm samt i förordningen om landsting, för att med nyss
angiven modifikation berörda bestämmelser angående valsedlar vid förstakammarval
ävensom därmed sammanhängande föreskrifter i fråga om röstsammanräkningen
måtte bliva i tillämpliga delar gällande för kommunal-,
municipal- och stadsfullmäktigval samt för landstingsmannaval. Riksdagen
har i samband därmed även ansett sig böra besluta samma bestämmelsers
tillämpning jämväl på val av elektorer för utseende i vissa städer
av ledamöter i riksdagens första kammare, vilket kräver viss ändring i
lagen om val till riksdagen.

Vad sedan beträffar de ovan antydda avvikelser från Eders Kungl.
Maj:ts proposition, som riksdagen funnit påkallade, gäller en av dem
tidpunkten för val av stadsfullmäktige i andra städer än Stockholm.

För att i görligaste mån tillgodose det syfte, som framför allt varit
bestämmande för förslaget om upphörandet av de kommunala representationernas
successiva förnyelse, — önskemålet om valkoncentrering
och minskning av antalet valkampanjer — har Eders Kungl. Maj:t ansett
sig böra biträda det av kommunalförfattningssakkunniga gjorda förslaget,
att såväl stadsfullmäktig- som kommunalfullmäktigvalen måtte förläggas
till en tidpunkt på året närmare intill landstingsmannavalen än vad som
med bibehållande av nuvarande föreskrifter i detta hänseende skulle bliva
fallet. Anmärkas bör, att såväl de sakkunniga som särskilt föredragande
departementschefen vid propositionens avlåtande betonat det olämpliga
i att härvidlag åvägabringa den anordning, som i och för sig otvivelaktigt
bäst skulle tillgodose nyssnämnda syfte, nämligen sammanförande
till en och samma förrättning av valen till primärkommunernas
representantförsamlingar och till landstingen. I fråga om den tidpunkt,
som borde stadgas för fullmäktigvalen, hava de sakkunniga under sådana
förhållanden ansett sig böra föreslå dag under tiden från och med den
16 september till och med den 20 oktober, vilket förslag jämväl vunnit
Eders Kungl. Maj:ts gillande.

Riksdagen vill emellertid härvid framhålla, att den sålunda beträffande
såväl landskommunerna som städerna föreslagna perioden för fullmäktigvalens
hållande synes hava blivit fixerad förnämligast med hänsyn
till frågans läge med avseende å landsbygden. Att slutpunkten för
perioden satts så tidigt på året som till den 20 oktober har sålunda i
väsentlig grad berott därpå, att endast på detta sätt länsstyrelserna, av

8

Biksdagens skrivelse Nr 226.

vilka en var har att utföra sammanräkningar för samtliga landskommuner
inom länet, kunna beräknas hinna verkställa dessa i tillräcklig
tid, för att de valde skulle kunna träda i funktion med ingången av
det nya året.

I fråga om städerna gäller tydligtvis icke detta skäl för bestämmandet
av den ifrågavarande periodens slutpunkt, enär sammanräkningarna
för deras vidkommande förrättas av vederbörande magistrat,
som har att verkställa sammanräkningar endast för sitt stadssamhälle.
Ej heller har det beträffande städerna synts riksdagen kunna påvisas
någon annan anledning för eu begränsning av perioden i samma män,
som föreslagits i fråga om landskommunerna. Däremot bör det ihågkomma,
att den mot fullmäktigvalens tillbakaflyttande över huvud taget
riktade anmärkningen, att fullmäktige, som vid ett val icke omvalts,
under en olämpligt lång tid efter detta skulle komma att stanna vid
sina befattningar, tydligen bör tillmätas större betydelse i fråga om stadsfullmäktige
med deras i regel oftare återkommande sammanträden än
beträffande kommunalfullmäktige. Frågans läge med avseende å städerna
synes riksdagen därför vara sådant, att en något senare tidpunkt bör
medgivas för förrättande av stadsfullmäktigval än av kommunalfullmäktigval.
Riksdagen har därför ansett sig böra besluta, att stadsfullmäktigval
må hållas å dag under tiden från och med den 16 september till och
med november månads utgång.

En annan punkt, vari riksdagen funnit skäl för eu avvikelse från
Eders Kungl. Maj:ts förslag, avser tiden för kommunalnämnds väljande. I
samband med den successiva förnyelsens upphävande har i propositionen
föreslagits, att kommunalnämnd skall väljas under andra året efter det,
då allmänna val av kommunalfullmäktige ägt rum. Ehuru detta vals
förläggande till andra året efter fullmäktigvalen ur en del synpunkter
kan förefalla lämpligt, har dock en därmed förknippad olägenhet synts
riksdagen böra tillmätas avgörande betydelse. Härmed åsyftas den omständigheten,
att vid ett godtagande av Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna
del en kommunalnämnd skulle kunna komma att under ej mindre än två års
tid hava en sammansättning, som med avseende å de företrädda meningsriktningarna
icke motsvarade fullmäktiges. Visserligen lär det icke, av
skäl som i propositionen angivits, kunna komma i fråga att för undvikande
av denna olägenhet förlägga kommunalnämndsvalen till samma
tid som fullmäktigvalen. Men för att i största möjliga mån begränsa
berörda olägenhet har riksdagen ansett sig böra besluta, att val av kommunalnämnd
må äga rum under året näst efter det, då allmänna val av
fullmäktige försiggått.

Riksdagens skrivelse Nr 220.

Rörande den föreliggande propositionen bör slutligen påpekas, att
riksdagen funnit en formell detaljändring böra företagas i den föreslagna
lydelsen av § 8 i förordningen om kommunalstyrelse i stad. En
i denna paragraf förekommande hänvisning till »mom. 2 andra stycket»
av § 7 har nämligen synts riktigare böra göras till hela andra momentet
av samma paragraf.

Med åberopande av vad sålunda blivit anfört, får riksdagen, som
icko kunnat i oförändrat skick antaga samtliga de i propositionen innefattade
lagförslagen, för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen för
sin del antagit följande

Lag:

om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1802.

Härigenom förordnas, att § 14 mom. 2, §§ 27 och 28, § 29 mom.
1, 3, 4 och 5, §§ 30 och 31, § 32 mom. 3 samt § 42 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:

§ 14-

Mom. 2. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd eller
avlämnad till ordföranden i den i lagen om val till riksdagen omförmälda
valnämnd. Vad i nämnda lag stadgas om röstlängds framläggande till
granskning och om kungörelse därom, om underrättelse till personer,
som i längden upptagits såsom icke röstberättigade, om framställande
av anmärkningar mot längden och om underrättelse till den, mot vars
rösträtt anmärkning framställts, om prövning av sådana anmärkningar
samt om längdens justering ävensom om klagan över valnämndens beslut
skall äga motsvarande tillämpning.

§ 27. ''

Mom. 1. I kommun med över 1,500 invånare skall den kommunen
tillkommande beslutanderätt, med de undantag, om vilka här nedan i
§ 35 förmäles, uppdragas åt kommunalfullmäktige.

Har kommunens invånarantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall
beslutanderätten fortfarande utövas av kommunalfullmäktige, därest kommunalstämman
icke annorlunda beslutar.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 226.

1071 22 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Mom. 2. Vill kommun med 1,500 invånare eller därunder åt fullmäktige
överlåta beslutanderätt, som'' i mom. 1 avses, må sådant vara
tillåtet.

Förslag om upphävande av sådant beslut må icke väckas förr än
fem år efter beslutets fattande.

Mom. 3. Beslut i de i mom. 1 andra stycket och inom. 2 omförmälda
frågor skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen anmälas.

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till
folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser............... 15—20,

» » över 2,000 till och med 5,000 invånare utser..... 15—25,

» » » 5,000 d » » 10,000 » » ...... 20—50,

» » » 10,000 invånare utser ........................................ 25—40.

Kommunens vid kommunalstämma röstberättigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning, det antal kommunalfullmäktige, som bör
för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, ursäkt
och avsägelse gäller vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgat
är.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den
1 januari året näst efter det, då valet skett. I kommun, där val sker
första gången och icke äger rum under år, då allmänna val av kommunalfullmäktige
förrättas, skall valet dock icke avse längre tid än till utgången
av det är, då sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.

Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, må i anledning
därav särskilt fullmäktigval icke företagas, utan skall kommunen, intill utgången
av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas,
företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt. Lag
samma vare, där ändring av fullmäktiges antal påkallas av folkmängdens
ökning eller minskning.

Om val av kommunalfullmäktige i anledning av ändring i kommunal
indelning är särskilt stadgat.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer
än 10,000 invånare indelas i valkretsar.

Riksdagens skrivelse Nr 226.

11

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse
minst tio högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund,
att i allmänhet en kommunalfullmäktig utses för varje tal, motsvarande
det som erhålles, då kommunens mantalsskrivna folkmängd delas med
antalet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller
hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje
valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje samt
att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den mån utan
olägenhet kan ske, lika fördelat på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets
bestämmes, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag, av
kommunalstämma.

Beslut om sådan indelning skall fattas senast två månader före ingången
av det år, under vilket beslutet är avsett att träda i tillämpning.
Om beslutet skall Konungens befallningshavande ofördröjligen
underrättas.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Mom. 3. Åro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad utöva
valrätt allenast vid valförrättning för det valdistrikt, där han är
mantalsskriven.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det
andra, eller ock avfattas på sätt formulär 1 vid denna förordning utvisar.

I förra fallet må namnen a valsedeln vara högst dubbelt så många
som det antal kommunalfullmäktige valet avser. Namnen gälla själva
fidlmäktigvalet samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk, val av
efterträdare åt avgången fullmäktig_

I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn
utöver det antal fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras vart
för sig i de särskilda rummen och gälla själva fullmäktigvalet samt, i
den män namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången
fullmäktig. För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum
å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själva
fullmäktigvalet upptagna namnen. Upp>tager rum å sedelns högra sida
två namn, skola de förekomma det ena under det andra.

12

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn,
titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara
nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än
ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

År något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende
å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed
åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses
sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel upptagna flera namn, än
ovan är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare
åt kommunalfullmäktig, flera än två, anses det eller de sista, övertaliga
namnen såsom obefintliga. För val av efterträdare särskilt upptaget
namn, som saknar motsvarande namn för själva fullmäktig v niet, anses
såsom obefintligt.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5 a). Val av kommunalfullmäktige förrättas för varje valdistrikt
inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses
för val till riksdagens andra kammare.

Valen skola förrättas under tiden från och med den 16 september
till och med den 20 oktober å dag, som kommunalstämma det år val
skall förrättas bestämmer. Val må dock icke äga rum å dag, då landstingsmannaval
för valdistriktet förrättas. Val skall fortgå minst två timmar
före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan fem
eftermiddagen. Där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom kommunen,
göres uppehåll för den tid, gudstjänsten pågår. I kungörelse
om valförrättning skall tiden för valet noggrant angivas. Sådan kungörelse
utfärdas för varje valdistrikt av valnämndens ordförande i den
ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Vid valet skall gälla till efterrättelse den enligt § 14 upprättade
röstlängd eller del av röstlängd.

Vid val av kommunalfullmäktige må röstägande icke utan personlig
inställelse inför val förrättaren utöva rösträtt i annat fall eller i annan
ordning än i särskild lag stadgas.

b) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.

13

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål,
varom här nedan förmäles. Åro i kommun flera valdistrikt, skall,
innan valkuvert utlämnas, därå intryckas en stämpel, utvisande det valdistrikt,
för vilket förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar
skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens
början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är torn.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å kommunalstämma beslutits, att valet skall
ske efter upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande
kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sadant ändamål skola dessa
platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,
att för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när eu plats är
upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande
där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter
det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,
är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att
kuvertet är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger
ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden
vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten
begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen
att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen
anlita den, han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt
med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad
avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen
äro obrutna.

De valmän, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valet
eller valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets
slut äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad

14

Riksdagens skrivelse Nr 226.

plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äge rätt att i den ordning
de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för
valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina
valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna
formulär, som av Konungen fastställes. Valkuverten inläggas härefter i
ett eller flera hållfasta omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två
närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola därefter i protokollet
avtryckas. Därjämte skall i protokollet angivas antalet omslag, vari valkuverten
inlagts.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande dels
det eller de förseglade omslag, vari valkuverten äro inlagda, dels ock valpi
ot okoll et och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten, skall
försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande skall vid offentlig förrättning, som
skall'' äga ium sa snart omständigheterna det medgiva, verkställa sammanräkning
av de röster, vilka vid kommunalfullmäktig v al inom länet avgivits.
Om förrättningen utfärdad kungörelse, innehållande uppgift om den ordningsföljd,
'' i vilken sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att
för de olika kommunerna företagas, skall senast sex dagar före förrättningens
början uppläsas i dessa kommuners kyrkor.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och läte Konungens befallningshavande vid
förrättningen föra protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till Konungens befallnmgshavande
inkommit, är särskilt stadgat.

Valens utgång kungöres omedelbart beträffande varje kommun genom
uppläsning av protokollet. Med protokollets uppläsning är valet för den
kommunen avslutat, varefter Konungens befallningshavande genast skall
till vederbörande återställa den röstlängd, som för sammanräkningen
insänts.

Samtliga valsedlar skola, särskilt för varje kommun, inläggas, de godkända
och de underkända var för sig, i omslag, vilka, innan förrättningen,
i vad den avser viss kommun,, avslutas, förses med minst två närvarandes
sigill.'' De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras intill utgången av
den tid, för vilken valen gälla.

Riksdagens skrivelse Nr 22G.

15

§ 30.

Mom. 1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall mom
varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal fullmäktige
är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning
mellan de namn d partiets valsedlar, vilka, enligt vad i § 29 sägs, avse
själva kommunalfullmäktigvalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

Mom. 2. Vid första sammanräkning en gäller valsedel för det namn,
som står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, alt sedlar med samma första
namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje ■ grupp räknas, och deras antal utgör gruppens^
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först på
gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

Mom. 3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det
namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står
främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och
nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående
sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;
däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör
gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda
rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp
av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Har så skett, erliålles namnets jämförelsetal genom att dela dess
rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av
plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om
flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av
förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1.
Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med
största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande.

16

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.
Mom. 4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,
tva till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

§ 31.

Mom. 1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,
vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets första
plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom partiet,
partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, partiets
tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare
efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan
fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit
platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal
platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;
har någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom
en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fatt sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn a partiets valsedlar, värde det från vidare jämförelse
uteslutet.

Mom. 2. Skall blott en pilats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i mom. 1 sägs, har
största jämförelsetalet.

§ 32.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, Konungens befallningshavande
vid offentlig, minst sex dagar förut i kommunens kyrkor
kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning inom det parti, för
vilket den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera partier,
skall sammanräkningen ske inom det parti, från vilket plats först
tilldelades honom.

\ id den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, dä namnet
tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hei röst. Med

17

Riksdagens skrivelse Nr 226.

iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till kommunalfullmäktig,
anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas
det namn, som står främst av de för den avgångne fullmäktigen särskilt
upptagna ejterträdarenamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn
för själva fullmäktigvalet, som står främst d sedeln, eller, om ej heller
sådant namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen
å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde som fullmäktig i den
avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya
röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
vilka gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen.

Konungens befallningshavande läte vid förrättningen föra protokoll.
Valets utgång kungöres ömedelbart genom uppläsning av nämnda protokoll.
Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

§ 42.

I avseende på villkoren i övrigt för valbarhet till ledamot eller
suppleant ävensom angående rättighet att uppdraget sig avsäga gäller
vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgat är.

Ledamöter och suppleanter väljas för fyra år, räknade frän och med

den 1 januari året näst efter det, dä valet skett. Valet skall förrättas i

december månad under året näst efter'' det, dä allmänna val av kommunalfullmäktige
ägt rum.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,
och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval;
och bör dylikt val, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga
rum i december månad. Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som

för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid

proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som
enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 226.

1071 82 3

18

Eiksdagens skrivelse Nr 226.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922, dock att vad i § 42 finnes
stadgat därom, att val av kommunalnämnd skall ske under året näst
efter det, dä allmänna val av kommunalfullmäktige ägt rum, skall gälla
först från och med den 1 december 1923.

I kommun eller municipalsamhälle, där kommunal- eller municipalfullmäktige
finnas eller skola tillsättas, skall år 1922 å stadgad tid val av
hela antalet fullmäktige äga rum. Tjänstgöringstiden för de fullmäktige,
som dessförinnan utsetts, skall utgå den 31 december 1922, ändå att de
valts för längre tid.

Har fullmäktig, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före utgången
av år 1922, skall vid ledighetens fyllande äldre lag tillämpas.

Utgår tjänstgöringstiden för ledamot eller suppleant i kommunalnämnd
eller municipalnämnd tidigare än den 31 december 1923, må val av ny ledamot
eller suppleant icke ske för längre tid än till utgången av ar 1923.
Tjänstgöringstiden för ledamot ellei'' suppleant, som före den 1 december
1923 valts för längre tid än till och med den 31 december 1923, skall utgå
sistnämnda dag.

Riksdagens skrivelse Nr 226.

19

Formulär 1.

Formulär till Talsedel vid kommunalfullmäktigval.

Plats för partibeteckning.

■

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för fullmäktig- och efterträdarenamn; högra
sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

20

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i stad

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 7 och 8, § 13 mom. 2, § 14 mom.
1 och 2, §§ 21 och 24—27, § 28 mom. 2 samt § 31 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:

§ 7-

Mom. 1. Uti stad med över 1,500 invånare skall den staden tillkommande
beslutanderätt uppdragas åt stadsfullmäktige.

Har stadens invånainntal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av stadsfullmäktige, därest icke de vid
allmän rådstuga röstberättigade annorlunda besluta.

Mom. 2. I stad med 1,500 invånare eller därunder må det på de
vid allmän rådstuga röstberättigade ankomma, huruvida de vilja åt stadsfullmäktige
sin beslutanderätt överlåta.

Förslag om upphävande av sådant beslut må icke väckas förr än
fem år efter beslutets fattande.

Mom. 3. Beslut i de i mom. 1 andra stycket och mom. 2 omförmälda
frågor skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen anmälas.

§ 8-

Vid allmän rådstuga utöva stadens samtliga röstberättigade invånare
kommunens beslutanderätt.

I stad, där stadsfullmäktige äro tillsatta, inskränkes allmänna rådstugans
befattning till val av stadsfullmäktige och beslut om de i § 7
mom. 1 andra stycket och mom. 2 samt § 21 omförmäla frågor.

I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, tillkommer allmänna rådstugan
beslutanderätten i stadens alla gemensamma angelägenheter.

Om val av landstingsmän samt av nämndemän är särskilt stadgat.

§ 13-

Mom. 2. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd eller
avlämnad till magistraten, där denna ej själv verkställt upprättandet.
Vad i lagen om val till riksdagen stadgas om röstlängds framläggande
till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse till personer,

21

Riksdagens skrivelse, Nr 226.

som i längden upptagits såsom icke röstberättigade, om framställande
av anmärkningar mot längden och om underrättelse till den, mot vars
rösträtt anmärkning framställts, om prövning av sådana anmärkningar
samt om längdens justering ävensom om klagan över magistratens beslut
skall äga motsvarande tillämpning.

§ 14-

Mom. 1. Allmän rådstuga hålles inför magistraten å rådhuset eller
å annan lokal, som magistraten för ändamålet bestämmer, och skola dess
förhandlingar vara offentliga.

Mom. 2. Allmän rådstuga skall hållas i stad, där stadsfullmäktige
finnas, under tiden från och med den 16 september till och med november
månads utgång de år, då fullmäktige böra väljas; men i stad, där stadsfullmäktige
icke finnas, varje år uti maj månad, för att besluta i anledning
av berättelsen om föregående arets räkenskaper och förvaltning,
samt uti december för bestämmande av stadens utgifts- och inkomststat
enligt § 61 och för anställande av val till de befattningar inom kommunen,
vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom för val av revisorer.

Den, vilken såsom ledamot av drätselkammare eller eljest är redovisningsskyldig
till kommunen, må icke väljas till revisor av förvaltning,
för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor av
sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas granskning
av sagda förvaltning.

§ 21.

Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden
sålunda, att:

stad med 2,000 invånare eller därunder utser................................ 15—20,

» b över 2,000 till och med 5,000 invånare utser.............. 15—25,

» b b 5,000 DS) 5> 10,000 » b ............... 20 30,

» » » 10,000 b » b 20,000 b b ............... 25—40,

» » b 20,000 b b b 40,000 b b ............... 35—50,

» b b 40,000 invånare utser................................................... 45—60.

Stadens vid allmän rådstuga röstberättigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning, det antal stadsfullmäktige, som bör för
staden utses.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

22

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller, annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det
andra, eller ock avfattas pa sätt formulär 1 vid denna förordning utvisar.

I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst dubbelt så många som
det antal stadsfullmäktige valet avser. Namnen gälla själva fullmäktigvalet
samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången
fullmäktig.

I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn
utöver det antal fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för
sig i de särskilda rummen och gälla själva fullmäktigvalet samt, i den mån
namnen därvid\ icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången fullmäktig.
För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra
sida uppföras högst tvä namn för vart och ett av de för själva fullmäktigvalet
upptagna namnen. Upptager rum å sedelns högra sida tvä namn,
skola de förekomma det ena under det andra.

Valsedel hör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn,
titel'' eller yrke, och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara
nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än
ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

År något namn a valsedel överstruket, eller framgår med avseende å
något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed
åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses
sådant namn såsom obefintligt. Åro å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare
åt stadsfullmäktig, flera än tva, anses det eller de sista, övertaliga
namnen såsom obefintliga. För val av efterträdare särskilt upptaget namn,
som saknar motsvarande namn för själva fullmäktigvalet, anses såsom obefintligt.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där
allmän gudstjänst a valdagen hålles inom staden, göres uppehåll för den
tid, gudstjänsten pågår.

1Riksdagens skrivelse Nr 226.

23

I kungörelsen om valet skall tiden för detsamma noggrant angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de
väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål,
varom här nedan förmäles. Därest staden är indelad i valkretsar, skall,
innan valkuvert utlämnas, därå intryckas en stämpel, utvisande den valkrets,
för vilken förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar skola
jämväl å vallokallen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens början
skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall ske
efter upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga
sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara
inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,-att för såväl
valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och
åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande där ej
må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter
det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,
är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att
kuvertet är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger
ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid
namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten
begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att
i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen
anlita den, han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt
med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad
avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro
obrutna.

24

Riksdagens skrivelse Nr 226.

De valmän, som, dä uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i
valet eller valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid
uppropets slut äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas,
å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt
att i den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som
vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat
sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Där sammanräkning av de avgivna rösterna icke verkställes omedelbart
efter det röstningen på sätt nyss nämnts blivit avslutad, skall sammanräkningen
påbörjas inom sju dagar därefter samt de avlämnade valkuverten
under tiden förseglas och förvaras på sätt ovan stadgas för det fall, att
uppehåll i valförrättningen göres.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till magistraten inkommit,
är särskilt stadgat.

§ 25.

Mom. 1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom
varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal fullmäktige
är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning
mellan de namn å partiets valsedlar, vilka, enligt vad i § 24 sägs, avse
själva stadsfullmäktigvalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

Mom. 2. Vid första sammanräkningen gälla)'' valsedel för det namn,
som står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första
namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först på
gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, e)''håller första platsen i ordningen.

Mom. 3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det
namn, vilket, bortsett frän namn, som redan erhållit plats i ordningen, står
främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och
nämnda valsedlar ordnas i nya grupper sä, att sedlar, som vid den pågående
sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;
däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

25

Riksdagens skrivelse Nr 22G.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör
gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda
rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp
av valsedlar, % som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Har sä skett, erhälles namnets jämförelsetal genom att dela dess
rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av
plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om
flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av
förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1.
Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med
största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

Mom. 4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,
tvä till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

§ 26.

Mom. 1. Skola tvä eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,
vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets
första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom
partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så
vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit
platser från två partiel’, skall dock, vid beräkning av det antal
platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;
har någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom
en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn ä partiets valsedlar, varde det från vidare jämförelse
uteslutet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 226.

1071 22 4

26

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Mom. 2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i mom. 1 sägs, har
största jämförelsetalet.

§ 27.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blankett^'' med anvisningar, och bör vid avfattande av protokoll över stadsfullmäktigval
till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för
sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två
närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras intill
utgången av den tid, för vilken valet gäller.

§ 28.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning
inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den

avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det
parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, dä namnet
tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med
iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till stadsfullmäktig,
anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn,
som står främst av de för den avgångne fullmäktigen särskilt upptagna

efterträdarenamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva

fullmäktigvalet, som står främst å sedeln, eller om ej heller sådant namn finnes,
det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom fullmäktig i den
avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya
röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
vilka gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen.

Riksdagens skrivelse Nr 226.

27

§ 31.

Mom. 1. Val av stadsfullmäktige förrättas under tiden från och med
den 16 september till och med november månads utgång å dag, som magistraten
bestämmer. Val må dock icke äga rum å dag, då landstingsmannaval
för staden förrättas.

Mom. 2. Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med
den 1 januari året näst efter det, då valet skett. I stad, där val sker
första gången och icke äger rum under år, då allmänna val av stadsfullmäktige
förrättas, skall valet dock icke avse längre tid än till utgången av
det år, då sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.

Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, må i anledning
därav särskilt fullmäktigval icke företagas, utan skall staden, intill utgången
av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas, företrädas
av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt. Lag samma
vare, där ändring av fullmäktiges antal påkallas av folkmängdens ökning
eller minskning.

Om val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

I stad, där stadsfullmäktige finnas eller skola tillsättas, skall år 1922
å stadgad tid val av hela antalet fullmäktige äga rum. Tjänstgöringstiden
för de fullmäktige, som dessförinnan utsetts, skall utgå den 31 december
1922, ändå att de valts för längre tid.

Har fullmäktig, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före utgången
av år 1922, skall vid ledighetens fyllande äldre lag tillämpas.

28

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid stadsfullmäktigval.

Plats för partibeteckning.

... >.................................................................

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för fullmäktig- och efterträdarenamn; högra
sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

Riksdagens skrivelse Nr 226.

29

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen om koininnnalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 18(52.

Härigenom förordnas, att § 5 mom. 3, § 6 mom. 2, §§ 10—13,
§ 14 mom. 2 och § 17 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 5.

Mom. 3. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avlämnad till
magistraten. Vad i lagen om val till riksdagen stadgas om röstlängds
framläggande till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse
till personer, som i längden upptagits såsom icke röstberättigade,.
om framställande av anmärkningar mot längden och om underrättelse
till den, mot vars rösträtt anmärkning framställts, om prövning av
sådana anmärkningar samt om längdens justering ävensom om klagan
över magistratens beslut skall äga motsvarande tillämpning.

§ 6.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige verkställes av de valberättigade
inför magistraten i mars månad vart fjärde år å dagar, vilka magistraten
särskilt för varje valkrets utsätter, samt enligt ordning i övrigt, som
magistraten äger bestämma.

''En var valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är
mantalsskriven, och må ej utöva rösträtt vid valförrättning för annan
valkrets.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan
så, att varje valkrets får i sin tur börja valet.

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för
viss meningsriktning).

Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det
andra, eller ock avfattas på sätt formulär 1 vid denna förordning utvisar.

30

Riksdagens skrivelse Nr 226.

I förra fallet må namnen ä valsedeln vara högst dubbelt så många
som det antal stadsfullmäktige valet avser. Namnen gälla själva fullmäktigvalet
samt, i den mån de därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare
åt avgången fullmäktig.

I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn
utöver det antal fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras vart för
sig i de särskilda rummen och gälla själva fullmäktigvalet samt, i den män
namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången fullmäktig.
För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum å sedelns högra
sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för själva fullmäktigvalet
upptagna namnen. Upptager rum å sedelns högra sida två namn,
skola de förekomma det ena under det andra.

Valsedel hör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn,
titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara
nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe
än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

År något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å
något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed åsyftas,
eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses sådant
namn såsom obefintligt. Åro å valsedel upptagna flera namn än ovan
är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare
åt stadsfullmäktig, flera än två, anses det eller de sista, övertaliga namnen
såsom obefintliga. För val av efterträdare särskilt upptaget namn, som
saknar motsvarande namn för själva fullmäktigvalet, anses såsom obefintligt.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där
allmän gudstjänst å valdagen hålles inom staden, göres uppehåll för den
tid, gudstjänsten pågår.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de
väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål,
varom här nedan förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall därå in -

Riksdagens skrivelse Nr 226.

31

tryckas en stämpel, utvisande den valkrets, för vilken förrättningen äger
rum. Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållas.
Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,
att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en yar att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga
sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser
vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att för
såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen,
och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande
där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter det
ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet, är i
röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet
på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.
Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den,
han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt
med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad
avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro
obrutna.

De valmän, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valet
eller valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där
saknas, å anvisad plats därintill, men ej då hunnit deltaga i valet, äga
rätt att i den ordning, de anmäla sig, avlämna sina valsedlar. När
alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till
valet, avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

32

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Där sammanräkning av de avgivna rösterna icke verkställes omedelbart
efter det röstningen på sätt nyss nämnts blivit avslutad, skall
sammanräkningen påbörjas inom sju dagar därefter samt de avlämnade
valkuverten under tiden på betryggande sätt förvaras..

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till magistraten inkommit,
är särskilt stadgat.

§ n Mom.

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom
varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal fullmäktige
är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning
mellan de namn å partiets valsedlar, vilka, enligt vad i § 10 sägs, avse
själva stadsfullmäktigvalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

Mom. 2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn,
som står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första
namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först
på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhaller första platsen i ordningen.

Mom. 3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det
namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står
främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och
nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående
sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;
däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade. ''

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör
gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda
rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp
av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess
rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av

Riksdagens skrivelse Nr 226.

33

plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om
flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av
förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1.
Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med
största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

Mom. 4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,
två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

§ 12.

Mom. 1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de
olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,
vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets
första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom
partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så
vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu icke
fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet
av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit
platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal
platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har
någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom en
tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn å partiets valsedlar, varde det från vidare jämförelse
uteslutet.

■ Mom. 2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i mom. 1 sägs, har
största jämförelsetalet.

13.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och bär vid avfattande av protokoll över stadsfullmäktigval
till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 226. 1071 22 5

34

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för
sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två
närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras intill
utgången av den tid, för vilken valet gäller.

§ H.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, magistraten vid offentlig,
minst åtta dagar förut kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning
inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den
avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det
parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för den avgångnes namn vid deri sammanräkning, då namnet
tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst. Med
iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd till stadsfullmäktig,
anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn,
som står främst av de för den avgångne fullmäktigen särskilt upptagna efterträdarenamnen
eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva fullmäktigvalet,
som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes,
det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den avgångnes
ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya
röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
vilka gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då
namnet tilldelades plats i ordningen.

§ n.

Stadsfullmäktig väljes för fyra år.

Denna lag träder i kraft ■den 1 juli 1922.

År 1923 skall å stadgad tid val av hela antalet siadsfidlmäktige äga
rum. Tjänstgöringstiden för de fullmäktige, som dessförinnan utsetts, skall
utgå den 31 mars 1923, ändå att de valts för längre tid.

Har fullmäktig, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före utgången
av mars månad 1923, skall vid ledighetens fyllande äldre lag tillämpas.

Riksdagens skrivelse Nr 226.

35

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid stadsfullmäktigval i Stockholm.

Plats för partibeteckning.

■

Valsedelns storlek och antalet rum ä sedeln må lämpas ef tei'' behovet.
Vänstra sidan är avsedd för fullmäktig- och efterträdarenamn; högra
sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

36

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändring i vissa delar av förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 4, § 5 mom. 2—5, §§ 6—8, 12, 13 och
64 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:

§ 4-

Valen av landstingsman och suppleanter äro omedelbara och ske
med slutna sedlar.

Vid valen skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).

Valsedeln skall antingen upptaga namnen i en följd, det ena under det
andra, eller ock avfattas på sätt formulär 1 vid denna förordning utvisar.

I förra fallet må namnen a valsedeln vara högst dubbelt så
många som det antal landstingsmän, vilka skola utses för valkretsen; skall
endast en landstingsman utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla
tre namn. Namnen gälla själva landstingsmannavalet samt, i den
mån de därvid icke tagas i anspråk, val av suppleant för avgången landstingsman.

I senare fallet må ä sedelns vänstra sida upptagas högst två namn
utövei'' det antal landstingsmän valet avser. Dessa namn skola uppföras
vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva landsting smannavalet
samt, i den mån namnen därvid icke tagas i anspråk, val av suppleant för
avgången landstingsman. För suppleantvalet må dessutom i motsvarande
rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de
för själva landsting smannavalet upptagna namnen. Upptager rum å sedelns
högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det andra.

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift på den eller de utseddas namn,
titel eller yrke och hemvist så ock den beteckning i övrigt, som kan vara
nödig för att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas,

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;

Riksdagens skrivelse Nr 226.

37

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe än
ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

År något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å
något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed
åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses
sådant namn såsom obefintligt.

Åro å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, eller
äro namn, som särskilt upptagits för val av suppleant för landstingsman,
flera än tvä, anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.
För val av suppleant särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande
namn för själva landstingsmannavalet, anses såsom obefintligt.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5.

2. a) Val av landstingsmän förrättas å landet för varje valdistrikt
inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses
för val till riksdagens andra kammare.

Höra delar av samma kommun till olika valkretsar för landstingsmannaval,
bildar varje del ett valdistrikt, såvida icke i enlighet med vad
nedan sägs ytterligare delning i valdistrikt förekommer.

Kommun, som icke är delad i valdistrikt på sätt nyss är sagt eller
i valkretsar för val av kommunalfullmäktige, så ock valkrets som nu
nämnts bilda var för sig ett valdistrikt, där icke på grund av bestämmelserna
i lagen om val till riksdagen del av kommunen eller del av
sådan valkrets utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare,
i vilket fall sådan del bildar eget valdistrikt jämväl vid landstingsmannaval.

Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distriktsindelning
skall, där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tilllämpning
beträffande landstingsmannaval, som förrättas enligt den under
nästpåföljande år upprättade röstlängden.

b) Till valförrättning utfärdas för varje valdistrikt kallelse av valnämndens
ordförande i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma
stadgas.

Om rösträtt och dess utövning gäller med ovan i mom. 1 stadgat
undantag vad i fråga om val av kommunalfullmäktige är föreskrivet.

c) Valet skall förrättas tredje söndagen i september månad eller,
om ordinarie kommunalstämma i mars månad samma år som valet skall

38

Riksdagens skrivelse Nr 226.

äga rum med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster så beslutar, å annan dag i september månad.

Val skall fortgå minst tvä timmar före klockan tre eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen. Där allmän
gudstjänst ä valdagen hålles inom kommunen, göres uppehåll för den tid,
gudstjänsten pågår. I kungörelse om valförrättning för landstingsmannaval
skall tiden för valet noggrant angivas.

d) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till
de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen för det ändamål, varom
här nedan förmäles. Innan valkuvert utlämnas, skall därå intryckas
en stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.
Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart
före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande, att
valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos
ordföranden, därest icke å kommunalstämma beslutits, att valet skall ske
efter upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda
att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga
sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser
vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att för
såväl valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen;
och åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande
där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar
valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter
det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,
är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet
är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger
ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid
namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten
begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att
i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen
anlita den, han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken, varde ej mottaget.

Riksdagens skrivelse Nr 226.

3!)

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad
avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro
obrutna.

De valmän, so?», då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valet
eller valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets
slut äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad
plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den ordning
de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för
valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina
valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. 1 det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas
antalet valkuvert. Vid avfattande av ■protokollet bör till ledning tjäna
formulär, som av Konungen fastställes. Valkuverten inläggas härefter
i ett eller flera hållfasta omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst
två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola därefter i protokollet
avtryckas. Därjämte skall i protokollet angivas antalet omslag, vari
valkuverten inlagts.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden
och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden
insände därefter ofördröjligen till Konungens befallning shav ande dels det
eller de förseglade omslag, vari valkuverten äro inlagda, dels ock valprotokollet
och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten, skall
försändelsen assureras.

e) Konungens befallningshavande skall vid offentlig, i en eller flera
av ortens mest spridda tidningar minst sex dagar förut kungjord förrättning
sammanräkna de avgivna rösterna. Denna förrättning skall
verkställas, så snart omständigheterna det medgiva.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid
förrättningen förda protokoll. Med protokollets uppläsning är valet avslutat,
varefter Konungens befallningshavande genast skall till vederbörande
återställa den röstlängd, som för sammanräkningen insänts.

3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet skall förrättas tredje söndagen i september månad eller, därest
magistraten så beslutar, närmast där förut infallande lördag.

40

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Om stadsfullmäktige eller i stad, där sådana ej finnas, allmän rådstuga
å ordinarie sammankomst i maj månad samma år som valet skall
äga rum med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster så beslutar, må dock valet utsättas till annan dag i september
månad.

Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen
och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där allmän gudstjänst
å valdagen hålles inom staden, göres uppehåll för den tid, gudstjänsten
pågår. I kungörelsen skall tiden för valet noggrant angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt och dess utövning
gäller med ovan i mom. 1 stadgat undantag vad för allmänna rådstugan
är föreskrivet.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar
gälla vad här ovan i mom. 2 är föreskrivet.

''b) I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna
rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter röstningens
avslutande, skall vid valförrättningen tid och ställe för sammanräkningen
tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i
den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen
i övrigt avlämnade valkuverten jämte röstlängden och valprotokollet ofördröjligen
insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras. Tid och ställe för sammanräkningen skall minst
tre dagar därförut kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Sammanräkning av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från valförrättningarnas
avslutande.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll
över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valet avslutat,
varefter från annan magistrat inkommen röstlängd genast återställes.

4. Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till Konungens
befallning shav ande eller magistraten inkommit, är särskilt stadgat.

5. Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och bör vid avfattande av protokoll över röstsammanräkningen
till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för
sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två
närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras, till dess
valet vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, dessa blivit avgjorda.

Riksdagens skrivelse Nr 22(1.

41

§ o.

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom varje
parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal landstingsman
är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning mellan
de namn å partiets valsedlar, vilka, enligt vad i § 4 sägs, avse själva
landsting smannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som
står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första
namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först
på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn,
vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst
ä sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och
nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som vid den pågående
sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en grupp;
däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal utgör
gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och
jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller sammanlagda
rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke grupp
av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess
rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i besättandet av
plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om
flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av
förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1.
Platstalet för en grupp beräknas sålunda, att gruppens rösttal delas med
största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före gruppens bildande.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 226. i<m 22 6

42

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till
antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

§ 7-

1. Skola två eller flera landstingsmannaplatser besättas, fördelas de
mellan de olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas
det parti, vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna
jämförelsetal. Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så,
att partiets första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen
inom partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i
ordningen, partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen,
och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till
platsen, redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för
varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar
antalet av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person
erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal
platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;
har någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom
en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet namn å partiets valsedlar, varde det från vidare jämförelse
uteslutet.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn
står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i mom. 1 sägs,
har största jämförelsetalet.

§ 8.

1. Sedan valet av landstingsmän blivit avslutat, skola suppleanter
utses sålunda, att för landstingsman, vald för parti, som endast tilldelats
en plats, företagas två nya sammanräkningar inom detta parti samt att
för varje annan landstingsman företages en ny sammanräkning inom det
parti, för vilket han blivit vald. Har landstingsman fått sig tillerkänd
plats från flera partier, anses han vald för det parti, från vilket plats
först tilldelades honom.

De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, vari landstingsmännen
blivit valda.

Riksdagens skrivelse Nr 226.

43

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka gällde för landstingsmannens namn vid den sammanräkning, dä
namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst.
Med iakttagande av att namn å någon som blivit genom valet utsedd till landstingsman,
anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn,
som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen särskilt
upptagna suppleantnamnen eller, om sådant namn ej finnes, det namn för
själva landstingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, om ej heller
sådant namn finnes, det .namn, som står främst bland samtliga suppleantnamnen
å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna från det parti, för vilket han
valts, skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande landstingsman,
vald för parti, som tilldelats endast en landstingsmannaplats,
att företräde tillkommer den av suppleanterna, som blivit tidigare vald,
samt beträffande annan landstingsman, att suppleant, som utsetts genom
den för landstingsmannen företagna sammanräkning, intager plats framför
annan suppleant, och att i övrigt företräde tillkommer suppleant,
som blivit tidigare vald.

§ 12-

Konungens befallning shav ande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkning,
åliggei'' att utan lösen skyndsamligen låta tillställa var
och en landstingsman och suppleant ett utdrag av valprotokollet, i vad
det den ene eller den andre rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom
fullmakt för den valde. Magistraten skall ock inom tre dagar efter röstsammanräkning
en till Konungens befallningshavande insända protokoll
över förrättningen, upptagande de personers namn och boningsort, som
blivit till landstingsmän och suppleanter utsedda, med angivande tillika
av den ordning, i vilken suppleanterna skola i stället för varje särskild
landstingsman till tjänstgöring inkallas.

Konungens befallningshavande låter i länskungörelserna meddela
underrättelse om samtliga valens utgång.

§ 13-

År någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen anföra
underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist inom
en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen
ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,

44

Riksdagens skrivelse Nr 226.

vilken i en eller1 flera av ortens mest spridda tidningar införes, utsätter
viss kort tid, inom vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas
till Konungens befallningshavande, varjämte Konungens befallningshavande,
om röstsammanräkning en verkställts av magistrat, från
denna infordrar de avgivna valsedlarna samt övriga valet rörande handlingar.
Sedan den för förklarings avgivande bestämda- tid tilländagått
har Konungens befallningshavande att besvären jämte de förklaringar,
som må hava inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och
övriga valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för
att i Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen underrättas.

§ 64.

Vad i denna förordning är stadgat i avseende å magistrat vare i
stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskilt
tillsatta styrelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

Riksdagens skrivelse Nr ''226.

45

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid landstingsmamiaval. .

Plats för partibeteckning.

-

-

-

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.
Vänstra sidan är avsedd för landsting smanna- och suppleantnamn;
högra sidan är avsedd för särskilda suppleantnamn.

46

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i
fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsman.

Härigenom förordnas, att 2, 4 och 7 §§ i lagen den 20 maj 1921
med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsmän skola erhålla följande ändrade lydelse:

2 §•

I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å vanligt
ställe. Endera förrättningsdagen må valet dock äga rum å annan tillgänglig
lokal, därest valförrättaren med hänsyn till samfärdsförhållandena
eller andra förhållanden inom kommun eller distrikt prövar detta
erforderligt.

4 §•

Där synnerliga skäl därtill äro, må beträffande kommun eller distrikt,
som i 1 § avses, valförrättaren utsätta valförrättningen att äga rum
jämväl å en påföljande tredje förrättningsdag å annan tillgänglig lokal
än den, där förrättning å första eller andra förrättningsdagen skall hållas.

Utsättes valet jämlikt denna paragraf att äga rum jämväl å en
tredje förrättningsdag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.

•> §•

Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka
valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga tilllämpning
med avseende å var och en av de dagar, å vilka enligt 1—4 §§
förrättning, som där avses, kommer att äga rum.

Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,
valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter
i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet valkuvert,
inläggas dessa i ett eller flera hållfasta omslag, som omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen
skola därefter i protokollet avtryckas. Därjämte skall i protokollet antecknas
antalet omslag, vari valkuverten inlagts.

Riksdagens skrivelse Nr 226.

47

Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen för
dagen.

För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till
Konungens befallningshavande det eller de förseglade omslag, vari valkuverten
inlagts.

Samtidigt med omslag, innehållande valkuvert för sista förrättningsdagen,
insände ordföranden samtliga protokoll för valet samt röstlängden.

Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid arditas, assureras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

48

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 26 november 1920 om

val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 5 och 7 §§ i lagen den 26 november
1920 om val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

5 §.

Rösterna sammanräknas på sätt för val av stadsfullmäktige är stadgat.

Sedan valet av elektorer blivit avslutat, skola suppleanter utses sålunda,
att för elektor, vald för parti, som endast tilldelats en plats, företagas
två nya sammanräkningar inom detta parti samt att för varje annan
elektor företages en ny sammanräkning inom det parti, för vilket han
blivit vald. Har elektor fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses
han vald för det parti, från vilket plats först tilldelades honom.

De nya sammanräkningarna skola ske i den ordning, vari elektorerna
blivit valda. Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott
till de valsedlar, vilka gällde för elektorns namn vid den sammanräkning,
då namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom
hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit utsedd till elektor,
anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står
främst av de för den ifrågavarande elektorn särskilt upptagna suppleantnamnen
eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva elektorsvalet,
som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes, det
namn, som står främst bland samtliga suppleantnamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till suppleant.

Vid val tillfället skall, särskilt för varje elektor, bestämmas den ordning,
i vilken suppleanterna från det parti, för vilket han valts, skola i
hans ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande elektor, vald för parti,
som tilldelats endast en elektorsplats, att företräde tillkommer den av
suppleanterna, som blivit tidigare vald, samt beträffande annan elektor,
att suppleant, som utsetts genom den för elektorn företagna sammanräkning,
intager plats framför annan suppleant, och att i övrigt företräde
tilkommer suppleant, som blivit tidigare vald.

Riksdagens skrivelse Nr 226.

49

i §•

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda
blanketter med anvisningar, och bör vid avfattande av protokoll över
elektorsval till ledning tjäna formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var för
sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst två närvarandes
sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras, till dess
valet vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, dessa blivit avgjorda.

Magistraten låter utan lösen skyndsamligen tillställa var och en
elektor och suppleant ett utdrag av valprotokollet, i vad det den ene
eller andre rörer; gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt för
den valde.

Valets utgång skall kungöras i den ordning, som i fråga om meddelanden
från magistraten eljest är bruklig.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 226.

1071 22 7 ■

50

Riksdagens skrivelse Nr 226.

Lag

om ändrad lydelse ar 12 § i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården.

Härigenom förordnas, att 12 § i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården
skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 mom. Ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen utses
bland inom fattigvårdssamhället bosatta svenska män och kvinnor, som
fyllt tjugufem år.

Ledamot eller suppleant kan ej vara

a) den som icke råder över sig och sitt gods;

b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas
eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är
dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under
framtiden för brott, vilket medför nämnda påföljd;

c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Grift kvinna vare ej på den grund, att hon står under mannens målsmanskap,
obehörig att utöva uppdrag, varom nu är fråga.

Med hänsyn till ämbets- eller tjänstemannaställning må landshövding,
landssekreterare, landskamrerare eller landsfogde icke vara ledamot eller
suppleant i fångvårdsstyrelse; ej heller landsfiskal i fångvårdsstyrelse
inom sitt distrikt. Av kommunen avlönad tjänsteman, som i och för sin
befattning är redovisningsskyldig inför fattigvårdsstyrelsen, må icke vara
ledamot eller suppleant i samma styrelse.

Beträffande rätt att avsäga sig uppdrag att vara ledamot eller suppleant
i fattigvårdsstyrelse gäller å landet vad om ledamot eller suppleant
i kommunalnämnd och i stad vad om stadsfullmäktig är i kommunallagarna
stadgat; dock att kvinna, endast om hon är gift, äger med avseende
å uppdrag, varom här är fråga, tillgodonjuta den henne enligt
kommunallagarna tillkommande särskilda avsägelserätt.

2 mom. Ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen väljas för
fyra år, räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skett.

I fattigvårdssamhälle, där val sker första gången, skall halva antalet
ledamöter och halva antalet suppleanter eller, om antalet icke är jämnt, det
antal, som är närmast under hälften, utses för allenast två år,och höra dessa

• . .

Riksdagens skrivelse Nr 226. 51

ledamöter och suppleanter, samt de, vilka skola kvarstå i fyra år, utses
genom särskilda val.

Särskilt val av ledamöter och suppleanter för kortare tid än fyra år
må ock, efter fattigvårdssamhällets beslut, ske, där sådant i anledning av
beslutad ökning av antalet ledamöter eller suppleanter varder nödigt, på det
att hälften av hela antalet ledamöter och suppleanter, eller, om detta icke
är jämnt, det antal, som är närmast över eller under hälften, må kunna
utses vartannat år.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,
anställes fyllnadsval. Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som
för den avgångne återstått.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1922.

Stockholm den 31 maj 1922.

Med undersåtlig vördnad.