Riksdagens skrivelse Nr 171.
1
Nr 171.
GodkSnd av första kammaren den 29 maj 1922.
Godkänd av andra kammaren den 29 maj 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående dels vissa ändringar i avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser
angående ålderstillägg för civila befattningshavare
i statens tjänst.
(Statsutskottets utlåtande nr 91.)
Till Konungen.
Uti eu till riksdagen avlåten, den 14 mars 1922 dagtecknad proposition,
nr 217, har Eders Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
l:o) antaga två vid propositionen såsom bilagor fogade förslag till
dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, att träda i kraft den 1 juli 1922, dels ock
ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare
i statens tjänst, att träda i kraft den 1 januari 1923, ävensom
2:o) .medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,
som i anledning av de sålunda föreslagna ändringarna
kunna finnas erforderliga.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition angående dels vissa
ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsjBihang
till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 171—173. 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 171.
förvaltningen, dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för
civila befattningshavare i statens tjänst grundar sig på ett av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd den 3 mars 1922 i ämnet avgivet betänkande.
Lönenämnden har därvid — under erinran om ett av kommunikationsverkens
lönenämnd framlagt förslag till vissa ändringar i
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket m. fl.
verk, vilket förslag lagts till grund för Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 195 till innevarande års riksdag — framhållit, att, då det nya
lönesystemet för allmänna civilförvaltningens del vant i tillämpning
allenast sedan ingången av år 1922, tillräcklig erfarenhet givetvis ännu
i de flesta fall saknades för ett självständigt bedömande av detsammas
verkningar i olika hänseenden. De ändringar i vissa av avlöningsreglementets
paragrafer, som lönenämnden föresloge, vore därför till stor
del endast sådana, som för åstadkommande på förevarande område av
största möjliga enhetlighet mellan de olika verksgrupperna, ansetts böra
upptagas från det av kommunikationsverkens lönenämnd framlagda förslaget.
Beträffande ändringarna i 11 och 12 §§ grundade sig desamma
emellertid på vunna erfarenheter rörande tillämpningen av kungörelsen
den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser angående ålderstillägg
för civila befattningshavare i statens tjänst.
\ad då först beträffar Eders Kungl. Maj:ts förslag om ändrad lydelse
av 10 § 3 mom. sista stycket av nu gällande avlöningsreglemente för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, innehåller sagda författningsrum, att beslut
om uppskov med uppflyttning i löneklass på grund av mindre väl
vitsordad tjänstgöring icke må fattas, utan att tjänstemannen lämnats
tillfälle att förklara sig samt att sådant beslut skall avse viss tid,
minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning
ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till
förnyat uppskov därmed. Motsvarande stadgande återfinnes i det för
kommununikationsverken gällande avlöningsreglementet; dock må enligt
detsamma dylikt beslut avse minst ett kalenderkvartal och högst ett år.
Er likformighetssynpunkt har nu föreslagits, att tidsgränserna beträffande
ifrågavarande uppskovsbeslut måtte för såväl kommunikationsverkens
som allmänna civilförvaltningens vidkommande bestämmas
till minst ett halvt och högst tre år.
Mot detta Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen icke funnit
skäl till erinran.
Vidkommande härefter Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma
avser ändrad lydelse av 11 § i avlöningsreglementet för befattningshavare
Riksdagens skrivelse Nr 171. 3
vid statsdepartement m. fl. verk, äro, såsom ock allmänna civilförvaltningens
lönenämnd erinrat, de i denna paragraf intagna bestämmelserna
angående rätt att för placering i löneklass vid tillträdandet av ordinarie
befattning under vissa förutsättningar tillgodoräkna föregående tjänstgöring
eller arbete, vad beträffar bestämmelserna i 1 och 4 momenten,
hämtade från kungörelsen den 7 maj 1920 med vissa bestämmelser angående
ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst och
grunda sig till övriga delar på ett av 1902 års löneregleringskommitté
den 29 maj 1920 avgivet utlåtande (nr 198 av kommitténs skriftliga
utlåtanden). Nyssnämnda kungörelse, som fortfarande äger giltighet i
fråga om andra områden av statsförvaltningen än de verk, vilkas avlöningsförhållanden
blivit reglerade enligt det för kommunikationsverken
och allmänna civilförvaltningen gällande avlöningssystemet, avser, liksom
motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementet den 22 juni 1921,
tillgodoräknande av sådant tidigare arbete, som utförts i statens tjänst.
För kommunikationsverkens vidkommande återfinnas hithörande bestämmelser
i 11 § uti avlöningsreglementet den 19 juni 1919. Vid allmänna
civilförvaltningen kan därjämte enligt 2 mom. i förevarande 11 §, under
vissa förutsättningar, tillgodoräknas en befattningshavare tid, varunder
han utfört arbete utom statens tjänst. Någon motsvarande rätt är icke
medgiven enligt kommunikationsverkens avlöningsreglemente. Däremot
innehåller detta reglemente i 13 § en i viss mån likartad bestämmelse
av innehåll, att Eders Kungl. Maj:t undantagsvis, och så framt vederbörande
verks intressen sådant oundgängligen fordra, må, för förvärvande
av särskilt kvalificerad person till viss tjänst inom verket eller
för sådan persons bibehållande i tjänst, kunna, med viss begränsning,
tilldela honom lön enligt högre löneklass än den, till vilken han enligt
allmänna grunder eljest skolat hänföras.
Beträffande rätten att tillgodoräkna föregående arbete i statens
tjänst äro de vid kommunikationsverken gällande bestämmelserna av
betydligt inskränktare omfattning än de stadganden, som innehållas i
ll"§, 1 och 3 momenten, uti avlöningsreglementet för allmänna''civilförvaltningen.
Vid kommunikationsverken äro bestämmelserna sålunda
tillämpliga allenast då fråga är om övergång från icke-ordinarie anställning
till ordinarie tjänst men icke vid övergång från ordinarie befattning
till annan sådan. Vidare kan tillgodoräknande, varom nu är fråga,
vid kommunikationsverken avse endast föregående anställningstid vid
samma statsverk, inom vilket befordran sker, och icke tid, varunder
annat arbete i statens tjänst utförts. Ytterligare gäller vid dessa verk,
att tillgodoräknandet endast må avse den tid utöver tre år under vilken
4
Riksdagens skrivelse Nr 171.
befattningshavaren efter fyllda 18 år i en följd innehaft anställning,
varom fråga är; vid allmänna civilförvaltningen åter är allenast den
inskränkningen föreskriven, att hänsyn icke må tagas till tid, som infallit,
innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 21 år, vartill
kommer, att fråga om tillgodoräknande av tid, som icke varit sammanhängande,
eller under vilken uppburits mindre vederlag än i allmänhet
utgående ersättning, skall i varje särskilt fall underställas Eders Kungl.
Maj:ts prövning. Slutligen kräves vid kommunikationsverken, att den
föregående anställningen skall i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
finnas svara mot eller vara jämförbar med den ifrågavarande
ordinarie tjänsten, under det att för allmänna civilförvaltningen motsvarande
bestämmelse är sålunda avfattad, att det tidigare arbetet skall
anses likvärdigt med eller av högre värde än det, vederbörande har att
utföra å befattningen.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts i förutberörda proposition nr 195 framlagda
förslag skulle 11 § i avlöningsreglementet för kommunikationsverken
fortfarande avse allenast förhållanden vid övergång från icke-ordinarie
anställning till ordinarie befattning. Det tillgodoräknande av föregående
tjänstetid för placering i löneklass, som i vissa fall borde komma ifråga
vid befordran från en ordinarie befattning till en högre sådan, har
ansetts böra regleras genom ett stadgande, infört i 12 §. I sistnämnda
paragraf skulle nämligen såsom hittills skett vid kommunikationsverken,
föreskrifter lämnas för sådana fall, då övergång ägde rum från en
ordinarie tjänst till en annan. Rätten att under vissa förhållanden för
placering i löneklass tillgodoräkna föregående icke-ordinarie anställning
bär Eders Kungl. Maj:t emellertid, med hänsyn till vad nu gäller för
allmänna civilförvaltningen, ansett böra utsträckas från att avse allenast
anställning vid samma verk, där befordran äger rum, till att omfatta
jämväl anställning vid annat statens verk.
Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till ändrad lydelse av
11 § i avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk, vilken
paragraf avser förhållanden vid befordran till första ordinarie tjänst,
innebär anslutning på förevarande punkt till vad i propositionen nr 195
för kommunikationsverkens del föreslagits, allenast med en mindre jämkning
i syfte att även tidigare förordnanden å ordinarie tjänst må kunna
komma i betraktande.
Beträffande härefter Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser
12 § 1 mom. i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 sammanfaller detsamma
likaledes med den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av
motsvarande bestämmelser för kommunikationsverken. Med hänsyn till
Riksdagens skrivelse Nr 171. 5
de olägenheter, eom äro förbundna med den i slutet av andra stycket
utav förevarande moment stadgade inskränkningen i rätten att tillgodoräkna
så kallad sneddning, bär Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,
att orden »dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran
till tjänst inom högre lönegrad inträffar före det tre år förflutit från
tiden för en föregående befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande»
måtte uteslutas ur detta moment.
Eders Kungl. Maj:t har i övrigt förordat införandet jämväl i avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen av de för kommunikationsverken
föreslagna tilläggen till 12 § 1 mom., vilka tillägg avse
dels åstadkommande av reciprocitet i fråga om tillgodoräknande av
anställning vid befordran mellan olika verksgrupper, för vilka det nya
lönesystemet antagits att gälla, dels rätt för ordinarie tjänsteman att
vid befordran till högre tjänst i viss omfattning tillgodoräkna föregående
förordnandetid, dels ock slutligen rätt att efter Eders Kungl. Maj:ts prövning
i varje särskilt fall tillgodoräkna visst föregående arbete i statens
tjänst. Med hänsyn till den föreslagna avfattningen av 11 § har dock
Eders Kungl. Maj:t ansett, att på den tjänstgöring eller verksamhet i
övrigt, som må tillgodoräknas enligt något av de tva sista styckena av
momentet i dess nya avfattning, bör uppställas kravet, att densamma
skall i avseende å tjänstgöringens art och omfattning svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten.
Vad slutligen vidkommer de av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta
ändrade bestämmelserna angående ålderstillägg för civila befattningshavare
vid oreglerade verk stå dessa i överensstämmelse med ovanberörda,
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ändringar i avlöningsreglementets
11—12 §§.
De av Eders Kungl. Maj:t sålunda framlagda förslagen till ändrad
lydelse dels av 11 och 12 §§ i avlöningsreglementet för statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, dels ock
av bestämmelserna angående ålderstillägg för civila befattningshavare vid
oreglerade verk har riksdagen ansett sig kunna bifalla.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, hava hittills
gällande bestämmelser å nu förevarande område blivit i flera avseenden
olikformigt tillämpade. Med hänsyn härtill och då beslutanderätten i
frågor rörande tilldelandet av ålderstillägg och avlöningsförhöjning enligt
Kungl. kungörelsen den 2 december 1921 angående beslutanderätten i
vissa frågor om fastställelse av löneklass och tillerkännande av ålderstillägg
i stor utsträckning överflyttats från Eders Kungl. Maj:t till de
särskilda verken och myndigheterna, har riksdagen velat framhålla
6
Riksdagens skrivelse Nr 171.
angelägenheten av, att tillämpningen av de nu föreslagna bestämmelserna
måtte bliva så enhetlig som möjligt.
Visserligen har i 5 § av nyssberörda kungörelse stadgats, att där
beträffande befattningshavare, som i 1 § av kungörelsen omförmäles,
tvekan uppkommer angående tillämpningen av ifrågavarande bestämmelser,
utlåtande må inhämtas från statskontoret, men synes det riksdagen
angeläget att för större enhetlighets vinnande genom cirkulär till vederbörande
verk och myndigheter uttryckligare inskärpes deras ovillkorliga
åliggande att i varje fall, då någon som helst tvekan kan uppstå om
den rätta tolkningen av bestämmelserna, inhämta statskontorets och
eventuellt vederbörande lönenämnds yttrande.
I övrigt torde, om så kan anses erforderligt, särskilda föreskrifter
rörande tillämpningen av bestämmelserna ifråga av Eders Kungl. Maj:t
fastställas.
Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande övergången till de
nya bestämmelserna angående uppflyttning i löneklass och angående
ålderstillägg har icke givit riksdagen anledning till annan erinran än
att utskottet ansett bestämmelserna ifråga böra samtidigt träda i kraft,
och har riksdagen fastställt tidpunkten, härför till den 1 juli 1922.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen
I) antagit följande
Förslag
till
vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen.
10 §.
3. Uppflyttning till — — — löneklassen tilländagå^.
I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre
löneklass:
a) att han — — — militär tjänstgöring;
b) att uppskov — — — dess helhet; samt
c) att tjänstemannen — — — från tjänsten.
7
Riksdagens skrivelse Nr 171.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke
fattas, utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall
sådant beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens
utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under
nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.
11 §■
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran
till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende
å tjänstgöringens art och omfattning linnes svara mot, vara jämförbar
med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må- för
bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för
hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver
tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft
dylik anställning.
2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare,
efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller
delvis tillgodoräknas jämväl den tid han utom statens tjänst utfört
sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin
art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara
jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra
å befattningen.
3. Vid sådant tillgodoräknande,varom i 1 och 2 mom. sägs, tages
icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
12 §.
1. Därest ordinarie — — — högre löneklass.
Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt
lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på
grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör
vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning
till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig till godo den tid
intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava tillhört berörda
lägre löneklass.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande
tjänsteman, som vid befordran till tjänst vid något av ifrågavarande
verk innehade ordinarie befattning vid annat verk, för vilket lönereglering
genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.
Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänst inom högre löne -
8
Riksdagens skrivelse Nr 171.
grad må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till
högre löneklass kunna tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under
vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom de närmaste nio åren före
befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit befattning, som
i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen
tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller annan
tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.
För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t,
efter prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman
jämväl tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i
avseende å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med
eller av högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.
II) likaledes antagit följande
Förslag
till
ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i
statens tjänst.
I fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom den civila
statsförvaltningen, med undantag av kommunikationsverken samt statsdepartement
och övriga verk, vilkas avlöningsförhållanden blivit eller
må bliva reglerade enligt det för nämnda verk gällande avlöningssystem,
skola, i stället för vad härutinnan är genom kungörelsen den 7 maj
1920 (nr 212) stadgat, följande bestämmelser lända till efterrättelse:
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran
till ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i
avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara
jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må
för bestämmande av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år
i en följd innehaft dylik anställning.
9
Riksdagens skrivelse Nr 171.
Vid sådant tillgodoräknande tages icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
2. Vid ordinarie tjänstemans befordran till tjänat inom högre
lönegrad må, i den mån aå prövaa akäligt, för beatämmandet av hana
rätt till ålderatillägg vid den nya tjänsten kunna tillgodoräknas honom
den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie tjänsteman inom
de närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra
stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och
omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den
befattning, han vid befordringen tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas
förordnande eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet
än sex månader i ett sammanhang.
3. För det ändamål, som i 2 mom. avses, och under iakttagande
i tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter
prövning i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl
tid, varunder denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende
å art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbart med eller av
högre värde än det, han har att i den erhållna tjänsten utföra.
4. Om befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser
skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare
ställning, därest han befordrats till befattningen senare än
som skett, må befattningshavaren tillgodoföras det eller de ålderstillägg
vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.
III) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de övergångsbestämmelser,
som i anledning av de sålunda föreslagna ändringarna
kunna finnas erforderliga.
Stockholm den 29 maj 1922.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 171—173.
2