Riksdagens skrivelse Nr 153.
1
Nr 153.
Godkänd av första kammaren den 17 maj 1922.
Godkänd av andra kammaren den 17 maj 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående dyrtidstillågg åt befattningshavare
i statens tjänst.
(Statsutskottets utlåtande nr 49 och memorial nr 65.)
Till Konungen.
Sedan Eders Kungl. Maj:t såväl i den till riksdagen den 7 januari
1922 avlåtna propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov
under tiden 1 januari—30 juni 1923 som ock i den samma dag till
riksdagen avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för
år 1922 föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående
dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna
erforderliga anslag under de särskilda huvudtitlarna, har Eders Kungl.
Maj:t i en till riksdagen den 3 februari 1922 avlåten proposition (nr 84),
under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
1) att godkänna propositionen bilagda, nedan intagna förslag till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst;
2) medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner,
flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. dyrtidstillägg för år 1922 och första halvåret 1923 må
utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i
övrigt bestridas;
3) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befatt
Bihang
till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 153. 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 153.
ningshavare vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för
år 1922 anvisa
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å.......................................................................................... kronor 65,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å .. ................................................................................... kronor 40,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till
fondinspektionen;
för postsparbanken ett reservationsanslag å ......... kronor 250,000,
att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag å ......... kronor 27,000,
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 21,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;
under nionde huvudtiteln:
för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 15,000;
att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt,
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å............................................................................... kronor 325,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 30,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
dels och till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt
angivits, å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag anvisa
under |
andra huvudtiteln .............. |
............... kronor |
3,500,000 |
» |
tredje » ............... |
.............. » |
950,000 |
)> |
fjärde » ............... |
............... x> |
18,000,000 |
» |
femte » ............ |
............... » |
10,250,000 |
» |
sjätte » .............. |
.............. D |
325,000 |
sjunde » ............... |
............... » |
7,250,000 |
|
åttonde x> .............. |
............ )> |
10,000,000 |
Riksdagens skrivelse Nr 153.
under nionde huvudtiteln.............................. kronor 2,400,000
» tionde » .............................. ® 2,350,000
samt
4) dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under
första halvåret 1923 vid nedannämnda verk och institutioner å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och iusteringsverket ett reservationsanslag
å.................................................................................;....... kronor 27,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å ...................................................................................... kronor 17,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till
fondinspektionen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. in. ett reservationsanslag å...... kronor 11,000,
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ..... kronor 9,000,.
att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;
under nionde huvudtiteln:
för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å kronor 7,000,
att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt,
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å ............................................................................ kronor 135,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 13,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
dels ock till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag
anvisa
under andra huvudtiteln
tredje »
fjärde »
kronor 1,450,000
» 400,000
» 7,500,000
»
»
4
Riksdagens skrivelse Nr 153.
under femte huvudtiteln
» sjätte
» sjunde »
J) åttonde »
3> nionde »
» tionde »
kronor 4,250,000
» 135,000
d 2,600,000
3> 4,250,000
» 1,000,000
3> 1,000,000
Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande
lydelse:
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ L
Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;
vikariatsersättning;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförböjning;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
Riksdagens skrivelse Nr 153.
lönetillägg för tjänstehästar;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;
docentstipendium vid statens högskolor;
tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör
enligt 5 § 2 mom. samt gottgörelse till lokomotivförare, som
bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 343).
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar
sådant av omständigheterna påkallat.
Detsamma skall gälla ifråga om arvode till stenograf enligt 36 §,
till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent
enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst
enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni
1919 för tjänstemän vid postverket m. fl., ävensom i fråga om arvode
till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för
tjänstemän vid domänverket (nr 493).
Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som
i samband med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i
efterskott enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till
befattningshavare, vilka erhålla definitiv lönereglering.
§ 2-
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare
stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av
Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med en tiondel, varefter i förekom
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 153.
mande fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2 Va överstiger
närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3-
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för
månad uppburna avlöningen, på följande sätt.
Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,
utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,
dyrtidstillägget efter ett. procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger
avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är
sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren
mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken
dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15
kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det
procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,
brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.
Såsom familjemedlem räknas hustru och. på grund av försörjningsplikt
underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende
är förhållandet vid början av det kalender kvartal, som omfattar den
månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.
Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i
egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger
åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom
befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som
nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast
Riksdagens skrivelse Nr 153.
7
till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om
avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens
man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av
lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt
att bidraga till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,
därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som
omfattar den månad dyrtid stillägget avser, uppnått 25 års ålder, med
nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt
vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare
med en familjemedlem.
Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode
enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda
verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller
arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän
vid domänverket samt kungörelsen den 3 juni 1921 angående förlängd
giltighetstid av samma reglemente m. m. (nr 286), så ock till befattningshavare,
vilka åtnjuta lön eller arvode enligt avlöningsreglementet den
22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (nr 451) eller enligt avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 för officerare och iinderofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen (nr 388), skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna
i § 3, dock med iakttagande därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kung!. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall
i varje särskilt fall minskas med 20.
Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt
8
Riksdagens skrivelse Nr 153.
för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,
till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.
Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten
jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som
skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,
äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt
dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare
sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller
en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till
den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då
kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till
den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna
i § 3.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall
de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade
övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
§ 5.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens
sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1
angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,
att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska
akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott
av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den
mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme
i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock
till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och
vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å
den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å
9
Riksdagens skrivelse Nr 153.
häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding
med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed
likställt förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000
kronor om året.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av
11,500 kronor om året.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet
och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å
hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den
del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,
som beräknas motsvara dylik ersättning.
§ 6-
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.
§ i
Till
innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.
Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om
och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att
dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,
dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare,
som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer
eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av
vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser
skolat utgöra.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 sand. Nr 153. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 153.
§ 8-
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
§ 9-
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.
§ io.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,
2:6) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ 11.
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.
§ 12-
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utlärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 13.
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1922, från och med
vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (nr 344) upphör att gälla.
11
Riksdagens skrivelse Nr 153.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
1) godkänt denna skrivelse bilagt förslag till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
(bilaga A), med undantag dock i vad angår dels de under jordbruksdepartementet
hörande befattningshavare, dels ock befattningshavare
vid flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.;
2) medgivit, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfalls verk, statens domäner, flottans
pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. dyrtidstillägg för år 1922 och första halvåret 1923 må utgå av
de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt
bestridas; .
3) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för år 1922
anvisat
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å........................................................................................ kronor 60,000,
■ att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å.......................................................................................... kronor 40,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till
fondinspektionen;
för postsparbanken ett reservationsanslag å ......... kronor 235,000,
att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag å...... kronor 25,000,
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 20,000,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reserva
tionsansanslag
å ........................................................................ kronor 310,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
12 Riksdagens skrivelse Nr 153.
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 30,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,
å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag anvisat
under andra huvudtiteln ............................. kronor 3,250,000
» tredje » » 875,000
» fjärde » » 16,500,000
» femte » » 9,500,000
» sjätte » » 300,000
» åttonde » ............................. » 9,250,000
» tionde » ............................. » 2,175,000
samt
4) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under första
halvåret 1923 vid nedannämnda verk och institutioner å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag
å ..................................................................................... kronor 25,000,
att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag
å ...................................................................................... kronor 16,000,
att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till
fondinspektionen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående
skattefri sprit m. m. ett reservationsanslag å..... kronor 10,000,
att direkt utgå av denatureringsavgifter;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å ..... kronor, 8,500,
att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag
å ........................................................................ kronor 120,000,
att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel;
13
Riksdagens skrivelse Nr 153.
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 12,000,
att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;
till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag anvisat
under andra huvudtiteln .
» tredje »
» fjärde »
» femte »
» sjätte »
3> sjunde »
» åttonde »
» tionde »
.... kronor 1,300,000
» 350,000
» 6,500,000
» 3,775,000
..... » 120,000
» 2,350,000
» 3,800,000
» 950,000.
Stockholm den 17 maj 1922.
Med undersåtlig vördnad.
14
Riksdagens skrivelse Nr 153.
Bilaga A.
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ I
Mom
1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtid stillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tj änstgöri ngspenningar;
vikariatsersättning;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlönings förhöj ning;
extra avlön ingstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
lönetillägg för tjänstehästar;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
15
Riksdagens skrivelse Nr 153.
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförliöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;
docentstipendium vid statens högskolor;
tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör
enligt 5 § 2 mom. samt gottgörelse till lokomotivförare, som
bestrider tjänst såsom lokomotivmästare, enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk (nr 343).
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar
sådant av omständigheterna påkallat.
Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt 36 §,
till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent
enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst
enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni
1919 för tjänstemän vid postverket m. fl. ävensom i fråga om arvode
till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för
tjänstemän vid domänverket (nr 493).
Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som
i samband med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i
efterskott enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till
befattningshavare, vilka erhålla definitiv lönereglering.
§ 2.
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare
stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av
Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsöknmgen,
nämnda tal minskas med en tiondel, varefter i förekommande
fall det då erhållna talet jämnas, därest det med högst 2 Va överstiger
närmast lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
16
Riksdagens skrivelse Nr 153.
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Majrts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för
månäd uppburna avlöningen, på följande sätt.
Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,
utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,
dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger
avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är
sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren
mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken
dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15
kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av
det procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,
brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.
Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt
underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende
är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den
månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.
Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i
egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger
åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom
befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som
nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast
till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om
avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens
man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av
lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtids
-
17
Riksdagens skrivelse Nr 153.
tillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt
att bidraga till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,
därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som
omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med
nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt
vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare
med en familjemedlem.
Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode
enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda
verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller
arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän
vid domänverket samt kungörelsen den 3 juni 1921 angående förlängd
giltighetstid av samma reglemente m. m. (nr 286), så ock till befattningshavare,
vilka åtnjuta lön eller arvode enligt avlöningsreglementet den
22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (nr 451), eller enligt avlöningsreglementet
den 29 juni 1921 för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen (nr 388), skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna
i § 3, dock med iakttagande därav,
att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall
i varje särskilt fall minskas med 20.
Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt
för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,
till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.
Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten
jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 14 samt. Nr 153. 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 153.
skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,
äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt
dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlönings förhöjning, vare
sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller
en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till
den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då
kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till
den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna
i § 3.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall
de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade
övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
§ 5.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens
sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1
angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,
att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl
andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska
akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott
av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den
män ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme
i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels och
till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och
vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å
den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å
häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding
med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed
likställt förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000
kronor om året.
19
Riksdagens skrivelse Nr 153.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av
11,500 kronor om året.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet
och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å
hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den
del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska centralanstalten,
som beräknas motsvara dylik ersättning.
§ 6-
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.
§ 7- - .
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.
Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om
och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att
dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,
dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare,
som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer
eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av
vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser
skolat utgöra.
§ 8.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
20
Riksdagens skrivelse Nr 153.
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående
öretal, som överstiger fullt krontal.
§ 9-
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.
§ io.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,
2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ 1L
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.
§ 12-
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 13-
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1922, från och med
vilken dag kungörelsen den 29 juni 1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (nr 344) upphör att gälla.
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1922,