6
Riksdagens skrivelse Nr 15.
Nr 15.
Godkänd av första kammaren den 28 januari 1922.
Godkänd av andra kammaren den 28 januari 1922.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.
(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 3.)
Till Konungen.
Sedan 1921 års riksdag i anledning av väckta motioner antagit såsom
vilande förslag till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen samt
§§ 1 ock 38 riksdagsordningen, har riksdagen vid numera företagen
slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda förslag.
Enligt de av riksdagen fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
erhålla följande ändrade lydelse:
Regeringsformen.
§ 49.
T.o. Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och
åligganden, som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter
riksdagen. Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på
sätt riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet
och myndighet; skolande riksdagen i kraft av denna grundlag sammankomma
till lagtima möte varje år den 10 januari, eller, om helgdag då
inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att, emellan lagtima
riksdagar, urtima riksdag sammankalla.
Riksdagens skrivelse Nr In
7
Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende, som föranlett
riksdagens sammankallande eller av Konungen eljest för densamma
framlägges, så ock vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.
2:o. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
piövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må Konungen
. riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän folkomröstning
skall anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor skola genom omröstningen
besvaras, så ock tid och sätt för densamma. Rätt att deltaga i omröstningen
tillkommer en var, som är röstberättigad vid val till riksdagens
andra kammare. Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig
ordning. ju
Riksdagsordningen.
§ I
1.
Svenska folket representeras av riksdagen, fördelad i två kam
rar,
den första och den andra, vilka i alla frågor hava lika behörighet
och myndighet. ®
Riksdagsmännen kunna i utövningen av sin befattning icke bindas
av andra föreskrifter än rikets grundlagar.
2. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må Konungen
och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän folkomröstning
skall anställas, efter vad i regeringsformens 49 § 2 mom. år stadgat.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar,
vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar,
ävensom stadgan orn val till riksdagens utskott, samt att hos riksdagen
föreslå de ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga
eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att meddela utlåtande
över de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlags- och vallagsfrågor
samt frågor rörande omförmälda stadgar.
2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av dit hänvisade frågor, som antingen angå stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och
författningar om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen, om
kommandomål, om förvärvande och förlust av medborgarrätt, om rikets
vapen och flagga, om allmänt kyrkomöte och om allmän folkomröstning
8
Riksdagens skrivelse Nr 15.
i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling, eller ock röra överenskommelser
med främmande makter i sådana ämnen.
3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll;
dock gälle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt
föreskrivet. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av
protokollen, hos riksdagen anmäla de anmärkningar, vartill denna gransk-,
ning funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anledning av gjord
anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att, när av riksdagsman eller
av annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blivit väckt, att statsrådet
eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehörigt
sätt utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva
yttrande, därom är i regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan kamrarna
uppstå, till vilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra hänvisas,
därom besluta, så ock att skilja mellan kammare och dess talman,
då den senare vägrar proposition.
Stockholm den 28 januari 1922.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri 1922.