RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1921 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

AV

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING UNDER ÅR 1920

DEL I

REVISORERNAS UTTALANDEN

STOCKHOLM 1922
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Riksdagens revisorer, vilka nedannämnda dag fulländat den granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och
lörvaltning år 1920, som enligt stadgandet i § 72 riksdagsordningen
och kung! kungörelsen den 19 maj 1893 tagit sin början den 1 nästlidna
oktober, få härmed avgiva den berättelse, som i 6 § av samma
kungörelse föreskrives.

Under revisionsförrättningen hava revisorerna från finansdepartementet
fått emottaga av myndigheter, verk och inrättningar till Kungl.
Maj:t ingivna berättelser rörande förvaltningen under år 1920 av de
till deras förfogande ställda medel.

Ändrad uppställning av riksdagens revisorers

berättelse.

Sedan riksdagen efter hemställan av bankoutskottet år 1920 beslutat
uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, med beaktande av vissa
av utskottet angivna synpunkter-, vidtaga de på fullmäktige ankommande
åtgärder, som kunde anses erforderliga för nedbringande av kostnaderna
för riksdagstrycket, uppdrogo fullmäktige och riksdagens kanslideputerade
åt vissa kommitterade att verkställa utredning och avgiva förslag
i berörda ämne. Kommitterade, som i skrivelse till fullmäktige den 20
maj 1921 framlade resultatet av sitt arbete, anförde, bland annat, i fråga
om riksdagens revisorers berättelse angående granskningen av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
att inom kommittén den meningen gjort sig gällande, att sagda berättelse
utan olägenhet skulle kunna avsevärt inskränkas, ävensom att
därvid framhållits, att de i berättelsen införda tabeller voro onödigt
långa och alltför omfångsrika.

Något positivt uttalande i ämnet gjordes emellertid icke av kommittén,
enär man inom densamma, enligt vad revisorerna inhämtat, var
Hev .-berättelse ang. statsverket för år 1920. I. 1

— 2

av den uppfattningen, att det ankomme på revisorerna själva att avgöra,
om och i vad mån en inskränkning av revisionsberättelsen kunde ske,
samt föreslå sättet för inskränkningens åvägabringande.

Revisorerna, som underkastat frågan en ingående prövning, hava
till en början funnit sig böra föreslå fullmäktige i riksgäldskontoret
vissa åtgärder med avseende å den tryckta revisionsberättelsen i syfte
att dels göra berörda berättelse mera lätthanterlig och dels nedbringa
kostnaderna för densamma.

I förstnämnda syfte hava revisorerna föreslagit en uppdelning av
innevarande års berättelse i tre delar sålunda, att första delen skulle
innehålla de av revisorerna framställda anmärkningar och gjorda uttalanden,
de s. k. paragraferna, andra delen tabellverket och tredje delen
de i anledning av revisorernas anmärkningar och uttalanden avgivna
förklariugar och yttranden.

Redan i föregående års revisionsberättelse framhöllo revisorerna
vikten av åtgärders vidtagande för att berättelsen skulle kunna tillhandahållas
riksdagen tidigare än tillförene varit fallet, och anförde revisorerna
därvid följande.

»Den av revisorerna avgivna berättelsen om verkställd granskning
av statsverkets styrelse och förvaltning är otvivelaktigt den fullständigaste
redogörelse för de förvaltande verkens inkomster och utgifter,
som för en var av riksdagens ledamöter finnes i tryck tillgänglig,
och således av värde vid bedömande av de anslagsäskanden, som göras
i statsverkspropositionen. Det torde därför vara av stor vikt, att berättelsen
finnes att tillgå samtidigt med nämnda proposition. Revisorerna
hava under sådana förhållanden ansett sig böra ifrågasätta, huruvida
icke utan olägenhet tiden för förklaringarnas avgivande skulle
kunna framflyttas till exempelvis första helgfria dagen i januari eller
alltså den 2 januari. Om remiss av anmärkningarna äger rum omedelbart
efter berättelsens avlämnande till Kungl. Maj:t, synes det vara tillfyllest,
att vederbörande verk och myndigheter erhålla en månads tid
för förklaringarnas avgivande.

Då, enligt vad revisorerna inhämtat, tryckningen av nämnda förklaringar
jämte upprättat register lärer erfordra en tid av något mer
än två veckor, skulle berättelsen kunna föreligga i färdigt skick åtminstone
några dagar före kamrarnas remiss av statsverkspropositionen.))

Genom den av revisorerna här ovan föreslagna uppdelningen av
revisionsberättelsen skulle de delar, som innehölle de av revisorerna
framställda anmärkningar och gjorda uttalanden samt tabellverket komma
att föreligga i tryck redan innan riksdagen sammanträdde. Vidare skulle

3 —

vinnas den fördelen, att vid studiet av de av revisorerna gjorda anmärkningar
och uttalanden jämte i anledning därav avgivna förklaringar
och yttranden den omfångsrika tabelldelen i regel skulle kunna avvaras.

För ernående av det vid en uppdelning av berättelsen önskliga
sambandet mellan de olika delarna av densamma, hava revisorerna förordat
hänvisningar vid paragraferna i första delen till tabellerna i andra
delen, förslagsvis sålunda »Tabell, se del II, sid. 00» och, där så erfordrades,
vid tabellerna till paragraferna sålunda »§, se del 1, sid. 00»,
samt slutligen vid förklaringarna och yttrandena i tredje delen till
paragraferna i första delen.

I samma syfte hava revisorerna jämväl förordat upprättandet av
ett för revisionsberättelsens samtliga delar gemensamt alfabetiskt register
med hänvisningar till respektive sidor i de olika delarna, vilka hänvisningar
lämpligen skulle kunna införas i särskilda kolumner, en för varje
del. Registret ifråga, som självfallet icke kunde upprättas förr, än tredje
delen förelåge i slutligt korrektur, och av denna anledning syntes böra
bifogas denna del, kunde lämpligen tryckas å spalt med s. k. -petltstil.
Den hittills för berättelsen upprättade innehållsförteckning syntes däremot
kunna utan större olägenhet avvaras.

I kostnadsbesparande syfte hava revisorerna föreslagit, att tabellverket
skulle tryckas i en följd, avbruten allenast av lämpliga mellanslag
mellan de olika tabellerna, ävensom att tabellerna skulle tryckas med
mindre stil, exempelvis petit och, där så ske kunde, å spalt.

Skulle ombyte av stil icke låta sig genomföras i innevarande års
tabellverk, finge härmed givetvis anstå till nästa år.

Revisorerna hava vidare haft under övervägande vilka anordningar
skulle kunna vidtagas för att åstadkomma en inskränkning av tabellverket,
men, innan tillräcklig erfarenhet rörande det nyinrättade riksräkenskapsverkets
verksamhet vunnits samt den av 1921 års riksdagbeslutade
omläggningen av budgetåret trätt i tillämpning och dess verkningar
hunnit visa sig, hava revisorerna icke ansett sig böra företaga
några mera genomgripande förändringar beträffande sagda tabellverk.
Vissa förkortningar och förenklingar av detsamma hava revisorerna dock
funnit sig böra vidtaga redan i innevarande års berättelse.

Därur hava nämligen uteslutits alla transportsiffror och å de tabeller,
vilka omfatta mer än en sida, hava kolumnrubriker endast införts
å första sidan. Å de följande sidorna hava kolumnerna allenast försetts
med en till första sidans kolumnrubriker hänvisande numrering. Dessutom
har den å ett flertal tabeller förekommande specificeringen av inkomster
och utgifter betydligt inskränkts, och sådana tabeller, som

— 4

utgjort bitabeller till andra tabeller, hava inarbetats i dessa. Slutligen
hava ur revisionsberättelsen uteslutits vissa tabeller, vilkas fortsatta införande
i berättelsen ansetts överflödigt med hänsyn till att de antingen
i annat sammanhang offentliggöras i tryck eller ock ansetts vara av
ringa intresse för riksdagen.

Av nu berörda anledningar hava från innevarande års revisionsberättelse
rörande granskningen av statsverket uteslutits i nämnda berättelse
förut intagna tabeller rörande följande medelsredogörelser, nämligen:
Kronans fastighet i Konstantinopel,

Regementsförvaltningarnas redogörelser för arméns munderingsmedel,

Arméförvaltningens fonder,

Överståthållarämbetets depositionsmedel,

Drottninghuset,

Kammarkollegii aktoratsräkning,

Kammarrättens aktoratsräkning,

Rfddarholmskyrkan,

Bibelkommissionen samt
Skiften och avvittringar.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna velat härmed för riksdagen
omförmäla.

Översikt

ay statsverkets finansiella ställning vid slutet av år 1920.

Beträffande statsverkets finansiella ställning vid 1920 års slut få
revisorerna meddela följande.

Enligt den på sid. 1 i 1920 års revisorers berättelse över deras
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1919 intagna översikten utgjorde det sammanlagda
värdet vid 1918 års slut av statsverkets i rikshuvudboken icke
bokförda fastigheter och lösören samt sådana kontanta medel och utestående
fordringar, som ej ingå i nämnda huvudbok... 614,671,051:41.

Om härtill läggas behållningarna vid 1920 års
slut enligt det tryckta utdraget ur

rikshuvudboken sid. 9 ..................... 3,591,314,204: 09.

minskade med skulderna vid samma

tidpunkt ................................................ 1,967,894,350: n. 1,623,419,853:9 8.

visar sig, att ungefärliga värdet av samtliga tillgångar
vid 1920 års slut utgjorde ................................. 2,238,090,905: 3 9.

i vilken summa riksbankens tillgångar samt värdet å
staten tillhöriga malmfält och gruvor samt aktier i
Mertainens gruvaktiebolag dock icke ingå.

Då enligt senaste revisionsberättelsen statsverkets

pettotillgångar vid 1919 års slut utgjorde..................... 2,084,949,312: 6 0.

har alltså vid 1920 års slut uppstått en kapitalökning
av ...•............................................................................

153,141,592: 79.

6 —

Sagda kapitalökning har huvudsakligen uppkommit genom ökade
behållningar å riksstatens utgiftsanslag, ökade tillgångar å statsverkets
kassafond och fond av rusdrycksmedel samt ökade värden å fastigheter,
anläggningar och materiel för ett flertal av statens affärsdrivande verk
ävensom slutligen vidkommande ett av dessa verk, nämligen domänverket,
av ökning av de utestående virkeslikviderna.

Med avseende å de ökade värdena å fastigheter, anläggningar och
materiel för affärsverken är emellertid att märka, att värdestegringarna
till övervägande del motsvaras av den ökade upplåning lör statsverket,
som måst ske för täckande av anslag till kapitalökning för
nämnda verk.

7

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

§ 1-

(Tabell se del II sid. 14).

Vid granskning av Svea hovrätts räkenskaper för år 1920" hava Svea hovrätt,
revisorerna av ett sagda räkenskaper bilagt reversal funnit, att den 4
april 1921 till statsverket- återburits för hovrättens räkning för år 1920
för mycket rekvirerade anslagsmedel till belopp av 141,552 kronor 24
öre. Av ett för revisorerna tillgängligt utdrag av hovrättens giroräkning
i riksbanken framgår vidare, att av berörda belopp allenast 64,046 kronor
76 öre varit innestående å giroräkning i riksbanken, ett förhållande som
revisorerna finna anmärkningsvärt.

Åvenså hava revisorerna uppmärksammat, att sådan inventering,
som omförmäles i kungl. kungörelsen den 15 december 1905 med föreskrifter
rörande inventering hos redogörare för verk eller inrättning,
vars räkenskap för granskning skall överlämnas till kammarrätten, icke
vid hovrätten ägt rum beträffande år 1920.

Enligt vad revisorerna inhämtat, har riksräkenskapsverket i skrivelse
till hovrätten fäst uppmärksamheten på det oegentliga i att anslagsmedel
från statskontoret rekvireras annorledes än i mån av behov
ävensom framhållit nödvändigheten av att de i nämnda kungörelse meddelade
föreskrifterna för framtiden efterlevas. Riksräkenskapsverket har
enligt uppgift jämväl i övrigt vidtagit åtgärder till vinnande av ordning
och reda vid redovisningen av de till hovrättens förfogande ställda
anslagsmedel.

I detta sammanhang hava revisorerna ansett sig böra påpeka, att
inventeringsinstrument saknas även vid ett flertal andra verks och inrättningars
räkenskaper för år 1920 och att det vid sådant förhållande
vill synas, som om föreskriven inventering därstädes icke ägt rum.

Med hänsyn härtill vilja revisorerna såsom i hög grad önskvärt framhålla,
att hos vederbörande inskärpes vikten av, att bestämmelserna i
om förmälda författning varda behörigen iakttagna.

— 8 —

Centralfängelset
i
Malmö.

Centralfängelset
i
Karlskrona.

Strafffängelset
i
Karlskrona.

Strafffängelset
i
Vänersborg.

§ 2.

Revisorerna hava avlagt besök å centralfängelset i Malmö.

Härvid uppmärksammades, att såväl låsen till dörrarna mellan
vissa korridorer och avdelningar som cellfönstergallren voro av en otillfredsställande
konstruktion. Rymningar från fängelset hava ock under
år 1921 ägt rum vid två olika tillfällen. Av införskaffade förhörsprotokoll
rörande rymningarna synes framgå, att vid det första tillfället
fången utkrupit mellan det översta horisontella tvärstycket av gallret
och fönsteröppningens övre valvyta, samt att vid det andra tillfället
låsen till en dörr och två gallergrindar blivit av fångarna öppnade. Vid
förhöret om den senare rymningen uppgav en av befattningshavarna
vid fängelset, att låsen för inner- och ytterdörrar vore så konstruerade,
att de kunde uppdyrkas med exempelvis en krökt 4" eller 5" spik.

De ifrågavarande låsen och cellfönstergallren hava nyttjats allt
sedan år 1914, då fängelset togs i bruk. Ritningarna till desamma äro
uppgjorda av fångvårdsstyrelsens arkitekt. Såväl lås som galler hava
blivit vederbörligen avsynade och godkända.

Enligt vad under revisionens gång inhämtats, har fångvårdsstyrelsen
numera gått i författning om anskaffande av nya lås och förstärkande
av gallren, vadan revisorerna allenast velat för riksdagen omförmäla
förhållandet.

§ 3.

Revisorerna hava besökt centralfängelset i Karlskrona. Besöket
har icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.

§ 4.

Revisorerna hava avlagt besök vid straffängelset i Karlskrona.

För närvarande pågår därstädes arbeten för uppförande av en
hägnadsmur, vilken är avsedd att ersätta det fängelset hittills omgivande
planket i de delar, där detta befunnits angripet av röta. För
ändamålet har 1920 års riksdag beviljat ett anslag av 20,000 kronor.

§ 5.

Revisorerna hava besökt straffängelset i Vänersborg. Besöket har
icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.

— 9 —

TREDJE HUVUDTITELN.

Utrikesdepartementet.

§ 1.

Revisorerna hava avlagt besök i arvfurstens palats i Stock- A^1''^tsst holm, där utrikesdepartementet, regeringsrätten och lagrådet hava sina Stockholm,
ämbetslokaler inrymda.

Utrikesdepartementet skall genom övertagande av de lokaler, som
förut disponerats av sjöförsvarsdepartementet, beredas ökat utrymme.

I dessa lokaler pågingo vid revisorernas besök inrednings- och restaureringsarbeten.
Belysning och toilettanordningarna i de för utrikesministern
avsedda ämbetslokalerna voro mindre tillfredsställande, men
torde med jämförelsevis obetydliga kostnader kunna kompletteras.

Besöket i regeringsrättens och lagrådets lokaler hava ej föranlett
någon erinran från revisorernas sida.

§ 2-

Inom utrikesdepartementet finnas tvenne provisoriskt inrättade pass- Lösenavdelningar,
av vilka den ena handlägger svenska och den andra ut- av^rikesVld
ländska passärenden. departemen Av

de uppgifter, revisorerna funnit sig böra inhämta från departe- t°tps1n^ssa^v''
mentet rörande kostnaderna för ifrågavarande avdelningar och sättet S
för berörda kostnaders bestridande, har framgått följande.

Utgifterna för den svenska passavdelningen hava uppgått till

nedan angivna belopp:

för år 1920:

arvode till föreståndare ................................................................. 5,500: —

expenser................................................................................................ 2,414: —

tillhopa 7,914: —

och för tiden 1 januari—30 september 1921:

arvode till föreståndare ..................................................................... 4,500: —

expenser................................................................................................ 2,176: —

tillhopa 6,676: —

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. I. 2

— 10 —

Vad sålunda utbetalts har avförts å nedannämnda utgiftstitlar med
följande belopp:

för år 1920:

tredje huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier, expenser,

renskrivning, ved, ljus m. m................................................ 2,414: —

tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond.............................. 5.500: —

tillhopa 7,914: —

och för tiden 1 januari —30 september 1921:

tredje huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier, expenser,

renskrivning, ved, ljus m. m............................................... 2,176: —

å 1921 års tilläggsstat uppfört förslagsanslag, högst, till extra
vaktbetjäute samt extra biträden för passexpedition i
utrikesdepartementet ............................................................... 4,500: —

. tillhopa 6,676: —

Kostnaderna för den utländska passavdelningen hava utgjort:

för år 1920:

*

arvode till föreståndare .................................................................... 2,800: —

arvoden till skrivbiträden............................................................... 60,460: 9 5.

expenser................................................................................................. 4.300: —

tillhopa 67,560: 9 5.

och för tiden 1 januari—30 september 1921:

arvode och dyrtidstillägg till föreståndare ................................. 9,576: 7 2.

arvoden till skrivbiträden................................................................. 43,327:76.

expenser ............................................................ 2,955: 6 4.

tillhopa 55,860: 12.

Sistnämnda kostnader hava guldits sålunda:
för år 1920:

av ordinarie bestämda anslaget till utrikesdepartementet ...... 2,800: —

» tredje huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier, expenser,
renäkrivning, ved, ljus m. m................................. 64,760: 9 5.

tillhopa 67,560: 9 5.

11 —

och för tiden 1 januari—30 september 1921:

av ordinarie bestämda anslaget till utrikesdepartementet ...... 27: 23.

» tredje huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier, expenser,
renskrivning, ved, ljus m. m.............................. 46,283:4 0.

» å 1921 års tilläggsstat uppfört förslagsanslag, högst till
extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition
i utrikesdepartementet ................................................. 5,040: 8 3.

» tredje huvudtitelns å samma stat uppförda förslagsanslag

till dyrtidstillägg....................................................................... 4.508: 6 6.

tillhopa 55,860: i 2.

Vidare har från utrikesdepartementet meddelats, att av de vid omförmälda
avdelningar influtna lösenavgifter nämligen:

vid avdelningen för svenska passärenden:

under år 1920..................................................................................... 17,550: —

under tiden den 1 januari—30 september 1921 ....................... 14,749: —

och vid avdelningen för utländska passärenden:

under år 1920................................................................................ 13,880:50.

under tiden den 1 januari—30 september 1921 .................... 11,598: —

tillhopa 57,777: 5 0.

inlevererats till departementet för bestridande av utgifter för utskrift av

pass, passblanketter m. m.:

under år 1920.................................................................................... 2,414:6 5,

under tiden 1 januari—30 september 1921................................. 2,176:04.

tillhopa 4,590: 6 9.

samt utkvitterats av tjänstförrättande kabinettssekreteraren

för år 1920 ............................................................................. 28,623: 35.

för tiden 1 januari—30 september 1921...................................... 24,168: 46.

tillhopa 52,791: 81.

Vad angår det förhållandet, att utgifterna under år 1920 för den
ena av nämnda passavdelningar delvis bestritts från tredje huvudtitelns
allmänna besparingsfond, har detta förhållande redan varit föremål för
anmärkning av riksdagen, som i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni
1921, nr 3 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för

Utanordningar
å
tredje huvudtitelns
expensmedel.

— 12 —

år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet
framhållit, att anlitandet av sagda besparingsfond för berörda ändamål
icke överensstämde med de av 1841 års riksdag angivna grunder för
dispositionen av besparingarna å huvudtitlarna.

Vidkommande kostnaderna i övrigt för meranämnda avdelningar,
vilka kostnader enligt den här ovan lämnade redogörelsen bestritts från
olika riksstatsanslag, har det givetvis väckt revisorernas uppmärksamhet,
att samtidigt som statsverket fått vidkännas så dryga kostnader för dessa
avdelningar, vid samma avdelningar influtna löseninkomster till så betydande
belopp tillfallit den person, som uppehållit den av statsmedel avlönade
kabinettssekreterarbefattningen. Framhållas må jämväl, att vid
beskickningar och konsulat, med undantag av de olönade konsulaten,
motsvarande sportelinkomster icke förekomma, enär vid dessa passviseringsavgifterna
i sin helhet utgå i form av stämpelavgift, som odelad
tillfaller statsverket.

Visserligen torde enligt gällande bestämmelser angående expeditionslösen
vederbörande befattningshavare inom utrikesdepartementet vara
berättigad att uppbära nu ifrågavarande lösenavgifter, men då berörda
avgifter efter vad revisorerna kunna finna, icke omnämndes vid framläggandet
för innevarande års riksdag av förslag till nya stater för den
diplomatiska och konsulära personalen inom utrikesdepartementet och
följaktligen icke någon hänsyn därtill togs vid fastställandet av sagda
stater, hava revisorerna ansett sig böra bringa nu relaterade förhållanden
till riksdagens kännedom.

§ 3.

Enligt gällande bestämmelser synes chefen för utrikesdepartementets
personal- och räkenskapsbyrå bära ansvaret för utbetalningarna å det
under tredje huvudtiteln upptagna expensanslaget.

I överensstämmelse med gällande instruktion har någon anordning
å utbetalningarna ej skett, utan har den å byrån anställde kamreraren
med anledning härav i stor utsträckning betalt inkomna räkningar utan
attest. Under år 1920 har byråchefen jämväl upphört att underteckna
de månatliga avlöningslistorna till extra biträden, vilkas arvoden utgå
av detta anslag.

Revisorerna vilja med anledning härav som sin mening uttala, att
räkningarnas attesterande och avlöningslistornas undertecknande av byråchefen
måste anses vara en nödvändig förutsättning för att denna skall
kunna öva erforderlig kontroll rörande de utbetalningar, för vilka han
är ansvarig.

13

Vid granskning av departementets expensutgifter hava revisorerna
icke kunnat undgå att finna, det nödvändig sparsamhet icke blivit i
allt iakttagen.

§ 4.

Vid granskning av utrikesdepartementets räkenskaper för år 1920
hava revisorerna funnit, att å de i departementets huvudbok införda
konti över beskickningar och konsulat evalveringarna av vederbörande
utländska valutor till svenskt mynt ej mindre med avseende å ingående
balanser än även beträffande inkomster och utgifter skett efter kurser,
som högst betydligt avvikit från de i den allmänna marknaden gällande
dagskurser. Det har till och med inträffat att å kontot för ett konsulat
inom tyska riket riksmark evalverats efter en kurs av 97: 4 8, således
efter en kurs överstigande pari. Då emellertid sistberörda evalvering,
enligt vad upplyst blivit, företagits för att åvägabringa rättelse i tidigare
felevalvering i motsatt riktning, hava revisorerna endast velat i förbigående
omnämna förhållandet.

Vidkommande kursdifferenserna i övrigt har av räkenskaperna och
från departementet lämnade uppgifter inhämtats följande.

När ett kreditiv ställts till förfogande av en beskickning eller ett
konsulat, hava de å detsamma dragna beloppen i departementet icke
bokförts till de kurser, vilka gällt å vederbörande utrikes orter de dagar,
dragningarna skett, utan efter de kurser, som varit gällande i Stockholm,
då respektive checker presenterats i riksbankens huvudkontor för inlösen.

Har återigen en remissa tillställts eller en utbetalning gjorts för
en beskickning eller ett konsulat genom en av utrikesdepartementet
inköpt check, är det icke den på vederbörande utrikes ort å presentationsdagen
gällande kursen som varit utslagsgivande beträffande bokföringen,
utan den kurs, till vilken checken i fråga inköpts i Stockholm.

Beträffande de statsverket tillkommande, vid beskickningar och
konsulat inflytande expeditionsavgifter ankommer det jämlikt § 10 i
förordningen den 28 maj 1920 angående expeditionsavgifter vid beskickningar
och konsulat på ministern för utrikes ärendena att fastställa de
kurser, efter vilka berörda avgifter skola inbetalas och följaktligen även
bokföras, och då under år 1920 nämnda kurser plägat fastställas för en
tid av 4 å 5 månader, ligger det i öppen dag, att de sålunda fastställda
kurserna icke kunnat överensstämma med de ständigt skiftande valutakurserna
å den allmänna marknaden. Då utrikesdepartementet icke
disponerar något kursutjämningsanslag, har detta återigen medfört, att
man, för att icke bokföringskurserna för de i svenskt mynt å beskick -

Kiirsdifferenser
vid beskickningar

och konsulat.

Utrikesminis terhotellet.

— 14 —

ningarnas och konsulatens konti utbalanserade beloppen i likhet med de
å samma konti inbalanserade skulle komma att förete allt för orimliga
avvikelser från de vid årsskiftet å allmänna marknaden gällande kurserna,
bokfört utgifterna efter de kurser, till vilka de tillgångar förvärvats,
som tagits i anspråk för respektive utgifters täckande, varvid
ofta en beräknad medelkurs kommit till användning.

Vad särskilt angår de kurser, vilka tillämpats vid inbetalningen
och bokföringen av ovanberörda expeditionsavgifter, medför förfaringssättet
att för så avsevärd tid som 4 å 5 månader fastställa dessa kurser
icke blott ovannämnda olägenheter med avseende å bokföringen av avgifterna
i fråga utan jämväl förlust för statsverket i de fall, där inbetalningskurserna
för den avgiftspliktiga varit förmånligare än den i den
allmänna marknaden vid inbetalningstillfället rådande. En ändring härutinnan
bar därför framstått för revisorerna såsom i bög grad önskvärd,
och en sådan ändring har även, enligt vad från utrikesdepartementet
blivit upplyst, från och med juli månad 1921 blivit genomförd, i det
att från och med sagda månad expeditionsavgiftskurserna fastställas ''
månatligen.

Revisorerna, som velat för riksdagen framlägga den redogörelse
över nu omhandlade kursdifferenser, vilken lämnats härovan, hava därutöver
allenast ansett sig böra ifrågasätta, huruvida det icke borde tagas
i övervägande att för nu berörda kursdifferensers utjämnande anvisa
särskilda medel, varigenom införandet i räkenskapen av konstruerade
kurser kunde undvikas.

§ 5.

Revisorerna hava avlagt besök i utrikesministerhotellet.

Med anledning av de iakttagelser, revisorerna vid sitt besök gjorde,
anse sig revisorerna böra uttala, att, därest ifrågavarande lokaler skola
av utrikesministern bebos, anordningar böra träffas i syfte att de rum,
som äro avsedda för representation, bliva genom statens försorg på
lämpligt sätt möblerade. Härför torde erforderligt förråd av möbler
stå till förfogande.

— 15 —

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Ijantförsvarsdepartemcntet.

§ !■

Revisorerna hava avlagt besök vid ammunitionsfabriken å Marieberg.
Efter en år 1920 timad eldsvåda bar ammunitionsfabriken till
större delen nyuppförts under ledning av arméns kasernbyggnadsnämnd
med av Kungl. Maj:t anvisade medel. Byggnadsarbetet pågick vid
revisorernas besök och beräknas vara avslutat under början av år 1922.
Byggnadskostnaderna beräknades till inemot 700,000 kronor, men torde
enligt vad revisorerna inhämtat i verkligheten belöpa sig till högst

600,000 kronor.

I närheten av fabriken har uppförts ett bostadshus avsett för
genom eldsvådan husvilla personer, anställda vid fabriken. Huset, som
beräknats draga en kostnad av cirka 150,000 kronor, innehöll 14 eldstäder
och var vid revisorernas besök färdigt att tagas i bruk. Den
verkliga byggnadskostnaden utgör, enligt vad revisorerna inhämtat, omkring
100,000 kronor eller cirka 7,000 kronor per eldstad.

Besöken vid ammunitionsfabriken och det därtill hörande bostadshuset
hava ej föranlett någon erinran från revisorernas sida.

§ 2-

Revisorerna hava avlagt besök vid fälttelegrafkårens etablissemang
å Marieberg.

Vid besöket lade revisorerna märke till att åtskilliga anordningar
för etablissemangets försättande i ett bättre skick utförts med kårens
eget folk och för mycket måttliga kostnader. Genom ett sådant tillvägagångssätt
synes, såsom vid detta etablissemang skett, även vid
andra truppförbands kaserner, genom ett praktiskt utnyttjande av tillgänglig
arbetskraft, besparingar kunna vinnas.

1 övrigt har besöket icke föranlett annat uttalande från revisorernas
sida än att det synes önskvärt att en mathiss för manskapsköket
anordnas och möbler för manskapets dagrum anskaffas.

Ammunitionsfabriken

i Marieberg.

Fälttelegrafkårens
etablissemang
å
Marieberg.

— 16

Fälttelegrafkårens
etablissemang

å L:a Frösunda.

Svea ingenjörkårs

kasemetablissemang
i
Stockholm.

Kasernbyggnader
för
Svea ingenjörkår
vid
Frösundavik.

Vendes artilleriregemente
i
Kristianstad,
östra
kasernen.

§ 3.

Revisorerna hava besökt fälttelegrafkårens etablissemang å L:a
Frösunda, där kårens ballong- och radiokompanier äro förlagda.

Förläggningsutrymmet inom etablissemanget, som utgjordes av träbaracker,
nödtorftigt vinterbonade, syntes revisorerna alltför trångt.
Jämväl i övrigt voro förläggningsförhållandena synnerligen otillfredsställande.

Revisorerna, som -vid besöket beretts tillfälle att övervara vissa
experiment med radiotelegrafmateriel, vilja som sin mening uttala att
det för dessa och övriga experiment med radiomateriel avsedda utrymmet,
två ursprungligen för helt annat ändamål avsedda, mindre träskjul,
måste anses vara väl knappt. Med jämförelsevis obetydliga kostnader
synas åtgärder kunna vidtagas, varigenom bättre utrymme för
dessa betydelsefulla experiment skulle kunna ernås. Jämväl i fråga
om den vid försöken använda materielen, som nu delvis måste lånas
av privata företagare, synes revisorerna som om med hänsyn till värdet
av de. pågående försöken någon ökning och förbättring av denna
materiel vore önskvärd och hava revisorerna förvissat sig om att detta
icke behöver draga någon avsevärd kostnad.

Den till etablissemanget hörande ballonghallen hade av en stormby
under oktober 1921 skadats och tarvade ombyggnad för att kunna för
sitt ändamål användas.

§ 4.

Revisorerna hava avlagt besök vid Svea ingenjörkårs kasernetablissemang
i Stockholm. Kåren beräknas hösten 1922 kunna avflytta från
sitt nuvarande etablissemang och inflytta i under uppförande varande nya
kaserner vid Frösundavik.

§ 5-

Revisorerna hava avlagt besök vid Svea ingenjörkårs under uppförande
varande kasernetablissemang vid Frösundavik utanför Stockholm.

Besöket föranledde ingen erinran från revisorernas sida.

§ 6''

Revisorerna hava besökt Vendes artilleriregemente i Kristianstad,
östra kasernen. Härvid lade revisorerna märke till att gasbelysning
användes inom kasernen. Då gasbelysningens utbytande mot elektrisk
belysning ur såväl brandsäkerhets- som kostnadssynpunkt medför avse -

17 —

värda fördelar samt sådant utbyte tidigare skett vid ett flertal äldre
kasernetablissemang, synes det böra tagas under övervägande, huruvida
icke enahanda åtgärd bör vidtagas vid detta etablissemang.

§ 7-

Revisorerna hava avlagt besök i stora kronhuset i Kristianstad,
• där tidigare hovrätten över Skåne och Blekinge haft sina ämbetslokaler.
Efter det lokalerna undergått viss omändring och reparation har plats
här inretts för Vendes artilleriregementes expeditions- och mässlokaler
samt sjukhus.

Besöket gav icke anledning till erinran från revisorernas sida.

§ 8.

Revisorerna hava avlagt besök vid arméns havremagasin i
Hässleholm.

Besöket föranledde ingen erinran från revisorernas sida.

§ 9.

Revisorerna hava avlagt besök vid Skånska trängkårens kasernetablissement
i Hässleholm.

Besöket föranledde ingen erinran från revisorernas sida.

§ 10.

Vid granskning av Göta livgardes räkenskaper för år 1920 har
det väckt revisorernas uppmärksamhet att i kostnad för lejning av hästar
för regementets övningar i visst fall utbetalts, förutom åkdonslega, icke
mindre än 29 kronor 50 öre för häst och dag.

Då enligt vad revisorerna inhämtat, kostnaden för kördagsverke i
Stockholm vid motsvarande tid uppgått till 35 å 36 kronor, synes det
i hästlega utbetalda beloppet anmärkningsvärt högt.

§ o I

§ 10 av kungörelsen den 5 december 1919 (nr 849) angående
användandet av redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor
stadgas följande:

Allmänna lägerkassans besparingsmedel få av chef för regemente eller kår
användas till utgifter för truppförbandets bästa i följande avseenden, nämligen till:

a) befrämjande av idrotten vid truppförbandet; inköp och underhåll av idrottsmateriel,
utdelande av belöningar för idrottsskicklighet, anläggning och underhåll
Bev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. I. '' 3

Störa krönhuset
i
Kristianstad.

Arméns
havremagasin
i
Hässleholm.

Skånska
trängkårens
kasemetablissemang
i
Hässleholm.

Hästlejningskostnader
vid
Göta livgarde.

Allmänna
lägerkassornas
besparingsmedel.

— 18

av idrottsplatser, utgivande av idrottsregler, samt underhåll och förhyrande av kallbadplatser
m. m.;

b) förskönande av kasern- och lägerområdet; anläggning och underhåll av
parker och planteringar med tillhörande materiel, redskap, inhägnader och parkmöbler
m. m.;

c) nöjes-, bildnings- och trevnadsanordningar; inköp och underhåll av dansbana
samt flaggor och prydnadsanordningar i av truppen använda lokaler, inköp
och underhåll av bibliotek, biblioteksinventarier, kataloger, skioptikonmateriel, byster „
och porträttsamlingar, ävensom anordnande av skioptikonförevisningar, lämpliga föreläsningar
och särskilda undervisningskurser m. m.;

d) utgivande av populära minnesskrifter rörande regementets historia;

e) inköp och underhåll av dagbrickor och permissionsbrickor samt för fredsbruk
avsedda postlådor och postväskor;

f) tandvård och tandvårdsinstrument vid truppförband, där tandvårdsklinik
icke är anordnad genom kronans försorg; och

g) andra anordningar eller ändamål, som bereda gemensam nytta eller trevnad
för all personal vid truppförbandet och för vilka medel icke blivit i stat eller eljest
anvisade.

Det har väckt revisorernas uppmärksamhet att medel ur dessa för
truppförbandets bästa avsedda kassor utgått med högst olika belopp.
Sålunda har för Skånska husarregementets (avdelningen i Hälsingborg)
del utbetalts icke mindre än 24,938 kronor 78 öre och vid Skånska
dragonregementet 15,998 kronor 13 öre, men vid Jämtlands fältjägarregemente
allenast 221 kronor och vid Kalmar regemente 34
kronor.

Vid närmare undersökning har iakttagits att vid åtskilliga regementen
gjorts utbetalningar, som icke bort bestridas av allmänna lägerkassornas
besparingsmedel. Så har vid Skånska husarregementet inköpts
dels en personautomobil för 15,000 kronor, varäv 10,000 kronor betalts
den 11 september 1920, medan återstoden skulle gäldas före den 31
januari 1921, dels eu motorcykel med sidvagn för 3,825 kronor, varjämte
av samma medel bestritts utgifter för utbildning av en volontär
till chaufför samt för reparation och underhåll av bilen och motorcykeln.
Några inkomster hava däremot icke influtit. Vid Skånska dragonregementet
har inköpts en personbil med tillbehör för cirka 9,000 kronor,
varjämte i omkostnader för automobilen och en tidigare inköpt motorcykel
utbetalts cirka 2,500 kronor. Såsom inkomster av automobilen
och motorcykeln hava bokförts cirka 1,900 kronor, därav över 1,000
kronor för automobilresor som företagits i tjänsten. Revisorerna anse
sig böra ifrågasätta, huruvida icke åtgärder böra vidtagas för att anskaffningskostnaderna
för dessa motorfordon bliva besparingsmedel
gottgjorda. I allt fall synas bestämmelser böra utfärdas till förhindrande
av att dylika dispositioner vidare ske.

— 19 —

Ett flertal andra utgifter synas icke heller hava varit av den art
att de bort bestridas av allmänna lägerkassornas besparingsmedel. Så
synes förhållandet vara exempelvis med följande utgiftsposter:

Uppsättning av en klocka på ett ridhus vid Skånska dragon -

regementet ............................................................................... 1,315: —

Virke m. m. till hinderbyggnader vid Kronprinsens husarregemente
....................................................................... cirka 1,500: —

Arbete för Upplands artilleriregementes kyrkogård ................. 94: 9 9.

lteseskrivmaskin för Fälttelegrafkåren.......................................... 337: 5 0.

Tryckning av stallbesked vid samma kår............................. 110: —

Stalltavlor m. m. till Göta livgardes kulsprutekompani............ 180: —

Smide till och reparation av vagnar vid Göta livgarde............ 400: —

Anslag till idrottssammanslutningar och soldathem hava av vissa
kassaförvaltningar lämnats av besparingsmedlen. Sålunda hava exempelvis
vid Norrbottens regemente till idrottsföreningen »i förskott» utbetalts
så pass högt bidrag från besparingsmedlen som 2,477 kronor,
vilket bidrag redovisats med räkningar, innefattande bland annat av
denna förening gjorda skulder för varor till en basar under åren 1917
och 1919.

Det synes revisorerna mindre lämpligt att vid sidan av de statsunderstöd,
som lämnas sammanslutningar av ifrågavarande slag, även
på detta sätt understödsverksamhet bedrives utan kontroll från statsmakternas
sida.

§ 12.

1918 års urtima riksdag medgav, att det för bestridande av kostnader
för tryggande av rikets neutralitet under år 1918 å tilläggsstat
för samma år under fjärde huvudtiteln uppförda förslagsanslag av högst

18,365,000 kronor finge efter utgången av år 1918 tagas i anspråk
icke blott för gäldande av sådana kostnader, som äro en följd av under
samma år eller tidigare vidtagna dispositioner för neutralitetsskyddets
upprätthållande, utan jämväl för bestridande av sådana utgifter, som
kunna uppstå i samband med avvecklingen av det nuvarande neutralitetsskyddet.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning har under
år 1920 med stöd av detta bemyndigande å anslaget utbetalts 1,457,345
kronor 6 öre.

Vid det förhållande att motsvarande anslag å femte huvudtiteln
icke blivit disponerat, ehuru enahanda bestämmelser gälla för detsammas
användning, synes enligt revisorernas mening åtgärder av riks -

Vissa kostnader
för
tryggande
av rikets
neutralitet.

— 20 —

Besök vid
kasemetablissetn
angel)
för Västgöta
och Kronobergs
regementen
samt
Norra skånska
infanteriregementet.

Skytteför bundens överstyrelses räkenskaper.

dagen böra vidtagas till förhindrande av att dispositioner å anslaget
under fjärde huvudtiteln allt fortfarande kunna äga rum.

§ 13-

Revisorerna hava besökt kasernetablissemangen för Västgöta och
Kronobergs regementen samt Norra skånska infanteriregementet.

Vid sistnämnda regementes ännu icke fullbordade etablissemang
pågick sedan den 18 maj 1921 en arbetskonflikt, vilken vållat avsevärda
olägenheter för regementet och kostnader för statsverket.

§14.

Vid granskning av skjtteförbundens överstyrelses räkenskaper
hava revisorerna lagt märke till att överstyrelsens administrationskostnader
samt de särskilda utgifter, som utbetalts genom överstyrelsen, vilka
för år 1920 beräknats uppgå till sammanlagt 91,542 kronor, dyrtidstillägg
oberäknat, i arméförvaltnihgens bokslut ingå med icke mindre
än 124,766 kronor 25 öre. Då revisorerna med anledning härav närmare
undersökt orsaken till denna avsevärda skillnad mellan beräknade
och verkliga utgifter, har det visat sig att i beloppet, 124,766 kronor
25 öre ingå bland annat följande utgiftsposter:

Dyrtidstillägg ..................................................................................... 12,770: 4 o

Rese- och traktamentspenningar..................................................... 6,968: —

Förhöjd traktamentsersättning..................................................... 5,589: —

Summa 25,327: 40.

Ifrågavarande trenne utgiftsposter hava emellertid icke avförts å anslaget
till det frivilliga skytteväsendets befrämjande utan å andra anslag
under fjärde huvudtiteln, nämligen å anslagen till dyrtidstillägg, förhöjning
av dagtraktamenten samt rese- och traktamentspenningar.

Beträffande de dyrtidstillägg, som efter riksdagens medgivande
utgå till viss hos skytteförbundens överstyrelse anställd personal, har i
riksdagens beslut i denna fråga uttryckligen angivits, att kostnaden
härför skall bestridas av förefintliga reservationer å anslaget till det frivilliga
skytteväsendets befrämjande. Då emellertid det för dyrtidstilllägg
utbetalta beloppet avförts å det särskilda anslaget till dyrt i d s tilllägg’
grundar sig denna åtgärd på en skrivelse till skytteförbundens
överstyrelse från armé förvaltningens civila departement, av innehåll att
överstyrelsens utgifter för dyrtidstillägg under år 1920 skola avföras å
anslaget till dyrtidstillägg.

— 21 —

Arméförvaltningens civila departements ifrågavarande åtgärd måste
enligt revisorernas mening anses vara synnerligen anmärkningsvärd.

Vad därefter angå överstyrelsens utgiftsposter till rese- och traktamentspenningar
ingå häri bland annat följande poster:

Verkställande utskottets och överstyrelsens sammanträden cirka 9,500: —

Inspektioner m. fl. uppdrag cirka................................................. 11,300: —

Föredrag cirka................................................................................. 3,''300: —

Bildande av skytteförening ...............■............................................... 87: 9 7

Av ovanstående belopp hava, såsom förut angivits, 6,968 kronor
avförts å anslaget till rese- och traktamentspenningar. Denna utgift
synes hava bort liksom övriga utgifter för samma ändamål belasta anslaget
till det frivilliga skytteväsendets befrämjande.

I fråga om utbetalningen av traktamentsförhöjning synes revisorerna
egendomligt att utgiften avförts å det särskilda anslaget till förhöjning
av dagtraktamentena under fjärde huvudtiteln, oaktat detta
anslag ej beräknats för höjning av den genom överstyrelsen utbetalda
traktamentsersättningen. Anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande
har däremot för år 1920 av denna orsak ökats med 1,000
kronor. Åven denna bokföringsåtgärd står alltså i uppenbar strid mot
riksdagens beslut i ärendet.

Revisorerna vilja fästa uppmärksamheten på att statens verkliga
kostnader för det frivilliga skytteväsendet uppgå till högre belopp än
som framgå av överstyrelsens räkenskaper i det att såväl överstyrelsen
som skyttarna i regel åtnjuta fördelen av militärbiljett å statens järnvägar.
Sålunda har för en persons resa i andra klass genom överstyrelsen
utbetalts allenast 28 kronor 80 öre, varemot kostnaden enligt
gällande taxa år 1920''utgjorde 120 kronor.

Vidare hava revisorerna velat påpeka att funktionärer m. fl. vid
tävlingar tillkallats från i förhållande till tävlingsorten mycket avlägsna
platser. Härigenom synas kostnaderna hava kommit att uppgå till
högre belopp än som varit nödvändiga.

Oaktat räkenskaperna för överstyrelsen genomgått revision i arméförvaltningen
synes icke hava uppmärksammats att i åtskilliga fall
traktamentsersättning utbetalts med belopp, som överstiga de författningsenligt
medgivna.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna ansett sig böra bringa
till riksdagens kännedom.

— 22 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Kungsholms
fort invid
Karlskrona.

Flottans varv
i Karlskrona.

Sjöförsvarsdepartementet.

§ i Revisorerna

hava avlagt besök vid Kungsholms fort invid Karlskrona.
Besöket föranledde ingen erinran från revisorernas sida.

§ 2-

Revisorerna hava avlagt besök vid flottans varv i Karlskrona.
Besöket föranledde ingen erinran från revisorernas sida.

Ölands södra
uddes fyr och
fyrvaktarens
bostadshus.

§ 3.

Revisorerna hava avlagt besök vid Olands södra uddes fyr och
fyrvaktarens bostadshus.

Besöket föranledde ingen erinran från revisorernas sida.

— 23 —

SJÄTTE HUVUDTITELN.

Civildepartementet.

§ 1.

Revisorerna hava avlagt besök å tidningen Polisunderrättelsers
redaktionslokaler i Nja polishuset i Stockholm. Med anledning av sina
härvid och under granskning av tidningens räkenskaper och förvaltningför
revisionsåret gjorda iakttagelser få revisorerna anföra följande.

Först må erinras, att riksdagen sedan år 1878 beviljat anslag till
utgivande i huvudstaden under dess polisstyrelses inseende av nämnda
tidning. Anslaget har utgått för år 1916 med 26,400 kronor, för år 1917
med 36,900 kronor, för år 1918 med 38,400 kronor samt på tilläggsstat
med 9,600 kronor, för år 1919 med 48,000 kronor samt på tilläggsstat
med 53,000 kronor, för år 1920 med 78,000 kronor samt på tilläggsstat
med 17,000 kronor, för år 1921 med 95,000 kronor, och skall för år
1922 utgå med 80,000 kronor.

Till stöd för höjningarna av anslaget har i huvudsak åberopats
stegrade priser å papper och tryckning, ökade arbetslöner samt den
ökade omfattning, vari tidningen under årens lopp måst utgivas. Då
överståthållarämbetet gjorde framställning om anslag till tidningen för
år 1919 begärdes bland annat lönetillägg till tidningens redaktionsbiträden
på grund av dyrtiden med 50 procent. Vederbörande departementschef
yttrade med anledning härav vid ärendets anmälan för Kungl. Maj:t:

»Med hänsyn till de arvoden, tidningens redaktör och redaktionsbiträden
för närvarande åtnjuta torde någon löneförhöjning för dessa befattningshavare
icke böra ifrågasättas». Någon ökning av anslaget för nämnda
ändamål beviljades heller icke av riksdagen. Då höjning av anslaget
till tidningen äskades för år 1920 uppgav tidningens redaktör, bland
annat, att tidningen, som under år 1918 utkommit varannan dag, från
och med år 1919 måste göras daglig och att i sådant fall varje nummer
, skulle göras 6-sidigt. I sitt anförande till statsrådsprotokollet i ämnet
uttalade departementschefen, att han förutsatte, att överståthållarämbetet
genom att, på sätt dittills ägt rum, i vanlig ordning infordra anbud å
tryckningen sökté såvitt möjligt nedbringa kostnaden.

Polisunder rättelser.

— 24 —

Under år 1920 har tidningens personal bestått av föreståndaren
och ansvarige utgivaren (tredje polisintendenten i Stockholm), 4 kvinnliga
biträden, 1 vaktmästare, 1 räkenskapsförare och 1 städerska. Personalens
avlöning, vilken bestämmes av polismästaren, har under året utgjort.för

föreståndaren .......................	............................. 1,200	—
1 biträde.................................	............................ 3,000	—
» .................................	............................ 2,200	—
)) ...............................	........................... 1,800	—
» .................................	............................ 1,600	—
1 vaktmästare.......................	............................ 1,200	—
1 räkenskapsförare................	............................. 500	—
1 städerska ..........................	............................ 360	—
	Summa 11,860	—

Revisorernas

uttalande.

Härtill komma arvoden till vikarier för personalen under ledighet
samt några mindre ersättningsbelopp till tillfälliga biträden. Emellertid
framgår av räkenskaperna att utöver de ordinarie avlöningarna till tidningens
befattningshavare under år 1920 utbetalts dyrtidstillägg å tillhopa
15,823 kronor 73 öre. Sistnämnda belopp har utgått av sjätte huvudtitelns
anslag till dyrtidstillägg. Tryckningen av tidningen har betingat
en kostnad av 65,626 kronor 67 öre. I hyra för lokalerna har till
Stockholms stad erlagts ett belopp av 1,500 kronor; för innevarande
hyresår är enligt uppgift hyran höjd till 2,000 kronor. Övriga kostnader
utgöras av smärre poster till bokbinderiarbeten, skrivmaterial, belysning
och diverse utgifter.

Enligt revisorernas mening måste kostnaderna för utgivandet av
frågande tidning anses onödigt höga. Detta gäller i första rummet
tryckningskostnaderna, till vilkas avsevärda storlek det förhållandet torde
hava bidragit att, enligt vad revisorerna erfarit,-anbud å tryckningen
för år 1920 icke blivit infordrade, på sätt i den kungl. propositionen
förutsatts och under ett flertal föregående åt ägt rum. I detta sammanhang
må påpekas, att tidningens omfattning under år 1920 varit inskränkt till
i regel 2- eller 4-sidiga nummer; endast 7 sexsidiga nummer hava förekommit.
Vidare förefaller det revisorerna som om en besparing i utgifterna
för tidningen kunde ske genom minskning av den där anställda
personalen. I sådant avseende vilja revisorerna framhålla att enligt vad
för revisorerna upplystes den vid tidningen anställda vaktmästaren, en
pensionerad polisman, har en daglig tjänstgöring av allenast omkring
3 timmar, i ersättning varför han, såsom nämnt, förutom dyrtidstillägg,

— 25 -

uppbär ett årligt arvode av 1,200 kronor. Det synes icke uteslutet, att
sådana anordningar kunde vidtagas, varigenom de göromål, som nu påvila
vaktmästaren, bleve utförda med en något mindre kostnad för statsverket.
Likaledes synes det revisorerna, som om en särskild räkenskapsförare
vid tidningen vore överflödig. Revisorerna iakttogo nämligen vid sitt
besök, att ett av tidningens kvinnliga biträden, som för övrigt synes
omhänderhava den egentliga ledningen av arbetet, vid sidan av de utav
redogöraren förda räkenskaperna upplagt en fullständig kassajournal.
Tidningens medel omhänderbavas visserligen av räkenskapsföraren, men
då in- och utbetalningar förekomma i jämförelsevis mindre betydande
utsträckning, torde det ytterligare arbete, som skulle tillföras förenämnda
biträde genom övertagande av räkenskapsförarens åligganden, icke bliva
betungande.

Med anledning av att, på sätt det föregående ger vid banden,
dyrtidstillägg till tidningens personal utbetalts av sjätte huvudtitelns
dyrtidstilläggsanslag och således till tidningen utgått statsmedel vid
sidan av och utöver det av riksdagen beviljade anslaget, vilja revisorerna
allenast påpeka, att detta förhållande icke synes stå i överensstämmelse
med vad som förekom vid prövning av frågan om anslag till tidningen
för år 1919.

§ 2.

Revisorerna hava besökt länsstyrelsens i Kristianstad ämbetslokaler,
vilka äro inrymda i bottenvåningen till länsresidensets huvudbyggnad,
landskontoret i västra delen av byggnaden och landskansliet
i dess östra del.

Landskansliet är i saknad av tillfredställande förbindelse till de
olika tjänsterummen. Sålunda måste den, som vill erhålla tillträde till
landssekreterarens rum, vilket är beläget i byggnadens sydöstra hörn,
passera från väktmästarummet först genom landskanslistrummet och
därefter genom länsassessorns rum.

Detta inverkar givetvis störande på arbetet och är även till obehag
för den besökande allmänheten.

Inom landskontoret, där förhållandena till på sistone varit enahanda,
pågå för närvarande ändringsarbeten, huvudsakligen i syfte att genom
anordnande av eu korridor utmed tjänsterummen undvika ovan antydda
olägenheter. För ändamålet har i det av Kungl. Maj:t den 10 juni 1921
fastställda generalförslag rörande 1921 års reparationsarbeten vid kronans
hus och byggnader upptagits ett belopp av 20,000 kronor. Ändringarna
hava dock angivits såsom allenats provisoriska. Byggnadsstyrelsen hade
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. I. 4

Länsstyrelsen
i
Kristiansstad.

— 26 —

Statens
bakteriologiska
laboratorium -

dessförinnan framlagt förslag till en omfattande ändring av länsstyrelsens
lokaler för en beräknad kostnad av sammanlagt 160,000 kronor.

Därest inom landskansliets avdelning anordningar vidtagas, motsvarande
dem, som för närvarande äro''under utförande i landskontoret,
synes det revisorerna, som om länsstyrelsens lokalförhållanden kunde
anses för en mera avsevärd tid framåt nöjaktigt ordnade.

§ 8.

Revisorerna hava avlagt besök vid statens bakteriologiska laboratorium.

Nämnda institution disponerar dels förhyrda laboratorielokaler om
11 rum med källare i huset Vasagatan 15—17, dels förhyrda stalllokaler
i huset Norrtullsgatan 40, dels ock förhyrda tre kylceller och ett
kylrum i Centralsaluhallen i Stockholm. Härjämte är åt laboratoriet
kostnadsfritt upplåten lokal för pestlaboratorium i en av Karolinska
mediko-kirurgiska institutets byggnader. Hyran för de olika nu nämnda
lokalerna utgör sammanlagt 17,170 kronor.

Emellertid hava, i syfte att bereda utrymme för laboratoriet i dess
helhet på ett ställe, enligt kontrakt den 7 maj 1920 för tiden den 1
juli 1920—den 30 september 1925 åt laboratoriet förhyrts lokaler i
huset Idungatan 1 om tillhopa 28 rum för en årshyra av 38,000 kronor,
utan att dock dessa av laboratoriet hittills tagits i anspråk i vidare mån
än att en vid laboratoriet anställd vaktmästare där erhållit bostad. I
övrigt disponeras sistnämnda lokaler av åtskilliga andra statsinstitutioner
och enskilda personer mot hyresersättning. Skillnaden mellan den för
lokalerna kontraktsenligt utgående årshyran, 38,000 kronor, och de hyresersättningar,
som beräknas inflyta genom lokalernas upplåtande till andra
statsinstitutioner och enskilda, tillhopa 32,100 kronor, eller således 5,900
kronor årligen, har laboratoriet att själv vidkännas.

Revisorerna hava ansett sig böra närmare taga kännedom om
anledningen till att laboratoriet sålunda kvarblivit i sina gamla, på olika
håll i staden spridda lokaler, trots det att för hela laboratoriet erforderligt
lokalutrymme på eu plats stått till förfogande. Av uppgifter, lämnade
från medicinalstyrelsen, framgår i detta hänseende följande.

Sedan av laboratoriets föreståndare framhållits, att allvarliga brister
vidlådde de av laboratoriet begagnade lokalerna samt föreståndaren
lämnat anvisning på möjligheten att i huset Idungatan 1 förhyra rum
i sådan omfattning, att hela laboratoriet skulle kunna där inrymmas,
ingick medicinalstyrelsen den 23 april 1920 till Kungl. Maj:t med anhållan
om bemyndigande att med ägaren till huset avsluta hyresavtal

- 27 —

för ändamålet. Härvid angavs enligt av föreståndaren för laboratoriet
införskaffade approximativa beräkningar kostnaden för utförandet av
vissa erforderliga inredningsarbeten i lokalerna vid Idungatan till omkring
50,000 kronor. Det begärda bemyndigandet lämnades av Kungl.

Magt genom beslut den 14 maj 1920, varefter hyreskontrakt i vederbörlig
ordning upprättades. Sedermera inkom medicinalstyrelsen i underdånig
skrivelse den 17 augxisti 1920 med förslag till de ändringsarbeten
i de nya lokalerna, som betingades av dessas användande för
laboratorieändamål. Enligt detta av laboratoriets föreståndare godkända
förslag skulle kostnaderna för bränsle- och sanitära anläggningar, ursprungligen
beräknade till 22,000 kronor, draga en kostnad av 47,900
kronor, varav 18,900 kronor för införande av värmeledning i vissa rum,
som förut ej varit försedda med sådan, samt för utökning av en del
för små värmeelement. De erforderliga ändringsarbetena skulle på grund
härav och andra tillkomna omständigheter draga en kostnad av 107,000
kronor. Härtill skulle enligt det upprättade förslaget komma kostnaderna
för anläggning av ett kylrum för 22,017 kronor samt uppförande av
ett smådjursstall för 22,500 kronor. Enligt förslaget skulle kostnaderna
för lokaiernas inredning till laboratorium således uppgå till 151,517
kronor, vilket belopp styrelsen hemställde måtte ställas till styrelsens
förfogande för utförande av ifrågavarande inredningsarbeten. Denna
framställning har emellertid icke föranlett någon Kling!. Maj:t åtgärd.

Den högst avsevärda skillnaden mellan de ovan omförmälda med Revisorernas
några månaders mellanrum framlagda kostnadsberäkningarna synes icke ufctalandekunna
förklaras på annat sätt än att den första beräkningen vilat på
mycket lösliga grunder. Därest vederbörande vid uppgörande av det
förslag, som skolat tjäna till ledning vid ärendets avgörande, låtit sig
angeläget vara att från början söka åstadkomma en så tillförlitlig utredning
som möjligt, skulle sannolikt den utgift, som enligt vad det
förut anförda ger vid handen genom förhyrandet av lokalerna vid Idungatan
åsamkats staten utan motsvarande nytta, kunna hava undvikits.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna ansett vara förtjänt av
ett omnämnande.

§ 4.

(Tabell se del II sid. 129).

Beträffande riksförsäkringsanstaltens verksamhet hava revisorerna, Rik»,
som jämväl vid anstalten avlagt besök, under granskning av anstaltens
räkenskaper och förvaltning för år 1920 uppmärksammat, att anstaltens

Besök vid
försäkringsrådet.

Levnadskost nadsindex.

— 28 —

driftkostnader för år 1920 uppgå till sammanlagt 3,106,232 kronor 40
öre, i vilket belopp ingår posten avlöningar med 2,356,337 kronor 25
öre och posten kostnad för^ombud m. m. med 306,081 kronor 39 öre.
Under samma år hava från olycksfallsförsäkringsfonden ntbetalts ersättningar
till sammanlagt belopp av 2,593,611 kronor 67 öre.

Revisorerna anse sig i detta sammanhang böra betona önskvärdheten
av att den kommittéutredning, som för närvarande pågår i syfte
att åstadkomma möjligast enhetliga och enkla organisationsformer för
socialförsäkringens olika grenar, måtte bedriva sitt arbete med*sådan
skyndsamhet, att ett förslag i enlighet med det kommittén lämnade
uppdraget snarast måtte bliva framlagt. , r

§ 5-

Revisorerna hava besökt försäkringsrådets ämbetslokaler. Dessa
äro inrymda i livförsäkringsbolaget Thule tillhöriga fastigheten nr 14 i
kvarteret Näckström i Stockholm. För försäkringsrådets verksamhet
äro mot en årlig hyra av 11,000 kronor (oberäknat extra avgifter för
värme och varmvatten) upplåtna våningarna 3 och 4 trappor upp, bestående
av 12 rum med toaletter.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

. § 6-

Med hänsyn till den högst avsevärda kostnad, dyrtidstilläggens
utgående årligen åsamkar statsverket, hava revisorerna ansett sig böra
något närmare undersöka de metoder, som av socialstyrelsen användas
vid fastställande av de till grund för dyrtidstilläggens beräkning liggande
levnads-kostnadsindex. Revisorerna hava härvid funnit, att socialstyrelsens
tillvägagångssätt härutinnan måste anses lida av vissa brister, som
medföra, att den av styrelsen beräknade index icke utgör en fullt tillförlitlig
mätare av skiftningarna i levnadskostnaderna.

Primärmaterialet för styrelsens beräkningar utgöres av de prisuppgifter,
som tid efter annan till styrelsen inkomma från ombud å 49
olika orter inom landet. De orter, där ombuden hava sin verksamhet,
äro i de flesta fall sådana, där levnadskostnaderna måste anses vara
synnerligen höga. Av nämnda orter är flertalet städer eller andra
större samhällen; landsbygden är endast i ringa mån representerad.
Härigenom torde indextalet komma att utvisa en högre siffra än vad
som motsvarar den genomsnittliga prisnivån inom landet.

En annan omständighet, som synes ägnad att förringa indexberäkningens
värde är den, att, enligt vad revisorerna vid eu granskning

29 —

av ett antal från socialstyrelsen införskaffade ombudsuppgifter funnit,
dessa i åtskilliga fall påtagligen icke giva en tillförlitlig bild av de
prisförhållanden, de äro avsedda att återspegla.

Sedan prisuppgifterna inkommit från ombuden, bearbetas de inom
styrelsen. Uppenbart» orimliga uppgifter korrigeras eller strykas, varefter
prisindex å de särskilda varorna erhålles genom beräknande av
aritmetiska medeltalet mellan samtliga godtagna uppgifter. Ifrågavarande
beräkningsmetod synes revisorerna icke kunna leda till ett fullt riktigt
resultat. Ett mera .tillförlitligt sådant skulle enligt revisorernas mening
utvinnas, därest gängse pris å respektive varor finge tjäna till grundval
för dessa beräkningar.

Vad som av revisorernas undersökning framgått har givit revisorerna
anledning att ifrågasätta, huruvida det icke kunde vara lämpligt
att i socialstyrelsens handläggning av frågor angående fastställande av
prisindex finge deltaga några i det praktiska livet verksamma personer,
representerande såväl producent- som konsumentintresset.

— 30 —

Vissa kammarrättens

utslag.

Byggnads styrelsen.

SJUNDE HUVUDTITELN.

Finansdepartementet.

§ L

Revisorerna hava uppmärksammat, att två av kammarrätten den
21 januari 1920 givna utslag angående återbetalning av medel ännu den
15 november 1921 icke blivit till vederbörande redogörare expedierade.

§ 2-

Byggnadsstyrelsen.

Revisorerna hava under sin granskning av byggnadsstyrelsens
verksamhet fäst uppmärksamheten vid den behandling, som från ämbetsverkets
sida kommit vissa byggnadsfrågor till del, och hava ansett sig
böra under denna paragraf i ett sammanhang redogöra för vad härutinnan
förekommit.

Det fall, revisorerna närmast avse, rör uppförande av byggnad
för ett dubbelseminarium i Umeå. Till uppförande av byggnader för
dubbelseminarium i Umeå i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
Gustaf Holmdahl upprättade ritningar beviljade 1920 års riksdagett
anslag av 2,384,000 kronor och anvisades därav på extra stat för
år 1921 såsom reservationsanslag ett belopp av 384,000 kronor. 1 den
kostnadsberäkning rörande en seminariebyggnad å det s. k. Döbelnstorget
i Umeå, som låg till grund för''1920 års riksdags beslut i ärendet,
ingingo två poster till betongpålar å tillhopa 444,500 kronor. Enligt
av riksdagens vederbörande utskott då inhämtade uppgifter hade dessa
betongpålar ansetts kunna undvaras och grundläggningslorfarandet kunna
förenklas till utläggandet av bottenplattor av betong på frostfritt djup.
Med anledning härav nedsatte riksdagen de beräknade kostnaderna med

400,000 kronor.

Uti statsverkspropositionen till 1921 års riksdag föreslog sedermera
Kungl. Maj:t riksdagen, att dels för uppförande av byggnader för
dubbelseminarium i Umeå, utöver redan beviljat belopp å 2,384,000
kronor, bevilja ytterligare ett belopp av 400,000 kronor, dels av det

- 31 —

till nämnda ändamål beviljade anslaget å 2,384,000 kronor anvisa på
extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 1,000,000
kronor. Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet i ärendet
meddelade hade vissa av byggnadsstyrelsen ombesörjda undersökningar
visat, att betongplattor visserligen kunde komma till användning vid
grundläggningen, men att dessa måste nedföras till så stort djup och
få eu sådan utbredning, att grundläggningen på detta sätt komme att
draga ungefär lika stor kostnad, som om den utfördes medelst betongpålar.
För uppförande av byggnaden skulle på grund härav krävas,
utöver det av riksdagen beviljade beloppet å 2,384,000 kronor, ytterligare
ett belopp av 400,000 kronor. Kungl. Maj:ts på byggnadsstyrelsens
utlåtande grundade förslag beträffande grundläggningsförfarandet och
därav betingad kostnadsökning av 400,000 kronor utgick från det förhållandet,
att vissa i sandgrunden inblandade växtrester ansetts icke
lämpliga såsom underlag för grunden till en byggnad av den beskaffenhet,
som vore föreslagen.

Statsutskottet fann sig vid behandling av Kungl. Maj:ts sistnämnda
förslag böra inhämta yttrande i fråga om grundläggningsförfarandet
från järnvägsstyrelsens banbyrås geotekniska avdelning. Avdelningen
verkställde en grundlig undersökning i ämnet, jämväl genom besök på
platsen, och inkom sedermera med en utredning, vilken gav vid handen,
att berörda inblandning av växtrester ej förekom i den utsträckning och
på det sätt, som av byggnadsstyrelsen antagits, och dessutom var av
ytterst underordnad betydelse för lagrens bärighet. Med hänsyn till
den sålunda åvägabragta ytterligare utredningen i ärendet, varav framgick,
'' att det i propositionen ifrågasatta grundläggningsförfarandet icke
syntes erforderligt, ansåg riksdagen, att man med skäl kunde förvänta, att
det belopp, som av 1920 års riksdag beviljades, skulle vara för byggnadsföretaget
helt tillräckligt. Så mycket större skäl till ett avslag å den
föreslagna anslagshöjningen med 400,000 kronor fann riksdagen däri,
att med hänsyn till fallande konjunkturer en allmän nedsättning av
byggnadskostnaderna kunde vara att förvänta, i följd varav man med
fog torde kunna emotse, att besparingar å beloppet skulle uppkomma.
Av de förut för ändamålet beviljade medlen anvisade riksdagen i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag ett belopp av 1,000,000 kronor.

Genom beslut den 22 juni 1921 har Kungl. Maj:t under framhållande
att Kungl. Maj:t funne »synnerligen önskvärt med hänsyn jämväl
till nu rådande arbetslöshet, att arbetet med seminariebyggnadernas
uppförande sattes i gång så snart sig göra läte och redan under loppet
av innevarande år» — anbefallt byggnadsstyrelsen dels att i samråd

— 32 —

med skolöverstyrelsen skyndsammast uppgöra och till Kungl. Maj:t
inkomma med fullständiga huvudritningar jämte beskrivning och kostnadsberäkning
för uppförande å det s. k. Döbelnstorget av seminariet i
huvudsaklig överensstämmelse med det av Holmdahl upprättade förslaget,
dels ock ofördröjligen och senast den 1 augusti 1921 till Kungl. Maj:t
inkomma med en arbetsplan rörande byggnadsföretaget, utvisande när
arbetena tidigast kunde påbörjas samt när desamma, i händelse oförutsedda
hinder ej mötte, kuude beräknas vara avslutade.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse
den 21 juli 1921 anfört, bland annat, följande:

»Det ritningsförslag, som av 1920 års riksdag lagts till grund för
beviljande av anslag till ifrågavarande byggnadsföretag, har icke slutgiltigt
godkänts av byggnadsstyrelsen, som funnit det anmärkningsvärt,
att skolöverstyrelsens fordringar på de olika utrymmenas storlek ha ,
ökats i förhållande till för redan uppförda seminariebyggnader godtagna
mått, varigenom enligt byggnadsstyrelsens förmenande byggnadskostnaderna
skulle komma att onödigt fördyras. Byggnadsstyrelsen har därför
gått i författning om en omarbetning av förslaget efter de förut uppförda
seminariernas mått, varvid även en omgruppering av vissa lokaler
torde bliva nödvändig, därest det av riksdagen påyrkade grundläggningsförfarandet
skall kunna komma att tillämpas.

Emellertid är denna omarbetning så genomgripande att densamma
icke kan förväntas vara slutförd samt av skolöverstyrelsen granskad och
godkänd, förrän under instundande september månad. Begärda huvudritningar,
beskrivning och kostnadsförslag, vilka därefter skola utarbetas,
kunna därför icke väntas bliva färdiga att underställas Eders Kungl.
Maj:ts nådiga prövning förrän omkring den 1 februari 1922. Under
förutsättning av att nådig fastställelse av ritningarna och uppdrag att
bygga meddelas före den 1 mars 1922, kunna grundläggningsarbetena
därefter påbörjas under försommaren 1922. Byggnadsarbetena kunna,
för så vitt oförutsedda hinder icke möta, beräknas vara avslutade till
den 1 oktober 1924.

Därest det av riksdagen föreslagna grundläggningssättet kan komma
till användning, vilket för närvarande är föremål för styrelsens undersökning,
har byggnadsstyrelsen vid arbetsplanens uppgörande utgått
ifrån, att de staden Umeå vidkommande dräneringsarbetena utföras redan
i höst. Däremot kunna sådana dräneringsarbeten, som sammanhänga
med byggnadens plandisposition, givetvis icke utföras förrän ritningarna
fastställts och nådigt uppdrag att bygga erhållits.»

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 20 september 1921 meddelade

— 33

Umeå stads drätselkammare, att staden beslutat erbjuda sig utföra
dräneringen av själva semiuarietomteu i enlighet med geotekniska avdelningens
förslag för ett beräknat pris av 17,800 kronor. Byggnadsstyrelsen
bar i utlåtande den 6 oktober 1921 förklarat att styrelsen,
sedan ritningarna till seminariet omarbetats, funnit den av riksdagen
anbefallda grundläggningsmetoden kunna användas, samt i sammanhang
härmed tillstyrkt antagande av stadens anbud å dräneringen av själva
tomten, därvid styrelsen tillika meddelade att dräneringsarbetet i fråga
kunde utföras oberoende av ny byggnadsarbetet. Genom beslut den 21
oktober 1921 antog Kungl. Maj:t stadens anbud, varom byggnadsstyrelsen
skulle omedelbart underrätta vederbörande.

Av den nu lämnade redogörelsen för ärendets behandling framgår,
att ehuru ifrågavarande byggnadsföretag enligt riksdagens beslut år
1920 bort kunna till avsevärd del hava framskridit redan under år 1921,
man i det läge, vari frågan nu befinner sig, ännu omkring mitten av
år 1922 icke kommer att hava hunnit längre än till ett mera förberedande
stadium av arbetet och att den nya byggnaden icke beräknas
vara avslutad förrän under senare hälften av år 1924. Orsaken härtill
är uppenbarligen att söka i det förhållandet, att byggnadsstyrelsen gentemot
riksdagens bestämt uttalade och på sakkunnig utredning grundade
mening hävdat och i det längsta vidhållit en avvikande uppfattning
rörande grundläggningsförfarandet. Det härav föranledda dröjsmålet
med arbetenas igångsättande måste framstå såsom i hög grad beklagligt,
då seminariets behov av en snar utvidgning under ordnade förhållanden
därigenom åsidosatts. Under väntetiden nödgas seminariet, givetvis till
stor olägenhet för undervisningen, hava sin verksamhet förlagd till
olika lokaler inom staden, nämligen, förutom till den nuvarande seminariebyggnaden,
två andra fastigheter, där seminariet antingen själv förhyr
rum för ändamålet eller sådana på stadens bekostnad åt seminariet upplåtits,
likväl för en kortare tid än den, som nu synes behöva tagas i
anspråk för nybyggnadens färdigställande.

Vidare hava revisorerna icke kunnat undgå att lägga märke till
den tendens, som hos byggnadsstyrelsen i flera fall synes hava gjort
sig gällande att vid prövning av styrelsen underställda ärenden angående
ny- eller ombyggnader påkalla mera omfattande och följaktligen också
mera kostsamma åtgärder än de ursprungligen förslagsställande myndigheterna.
I avseende härå vilja revisorerna hänvisa till vad de på andra
ställen i revisionsberättelsen anfört beträffande om- och tillbyggnad av
Bev-berättelse ang. statsverket för år 1920. I.

5

34 —

Patent- och
registreringsverket.

restaurationsbyggnaden vid Alnarp, ombyggnad av länsresidenset i
Kristianstad och vissa reparations- och ombyggnadsarbeten vid August
Abrabamsons stiftelse å Näs. Revisorerna bortse härvid helt och hållet
från de ökningar i avgivna kostnadsförslag, som av ämbetsverket ifrågasatts
på grund av de senare årens osäkerhetstillstånd ifråga om arbetsök
materialpriser. Den påpekade tendensen synes innebära en fara
att de kostnadsberäkningar, som för riksdagen framläggas, kunna komma
att ställa sig högre än som är oundgängligen nödvändigt eller med
hänsyn till det statsfinansiella läget lämpligt. Då byggnadsstyrelsen
vid behandlingen av frågor som dessa har att företräda statens intressen
såsom sådan och icke de enskilda institutionerna, vilka, enligt vad
erfarenheten visar, själva pläga i tillbörlig grad lägga sig vinn om att
deras behov icke underskattas, synes man hava rätt att fordra, att
ämbetsverket, givetvis under iakttagande, att kostnadsberäkningarnas
tillförlitlighet icke förminskas, i högre grad än vad hittills varit fallet
beaktar vikten av att statsverkets utgifter för hithörande ändamål hållas
inom rimliga gränser.

I detta sammanhang torde kunna ifrågasättas lämpligheten av de
beräkningsgrunder, vilka för närvarande av ämbetsverket tillämpas vid
bestämmande av arvoden åt ämbetsverkets utom stat anställda arkitekter,
då dessa betros med uppdrag för ämbetsverkets räkning. Härvid tjänar
till ledning den av Svenska teknologföreningens avdelning för husbyggnadskonst
antagna arkitekttaxan, enligt vilken arvodet utgår i viss
proportion till den beräknade byggnadskostnaden. Som ett exempel
på till vilka belopp arkitektarvoden vid sådant förhållande kunna uppgå,
kan omtalas, att den arkitekt, som fått på sin lott Umeåseminariet,
enligt kontrakt med byggnadsstyrelsen härför skall uppbära en ersättning
av 52,000 kronor för vars bestridande andra medel ej stå till förfogande
än byggnadsanslaget. Beloppet förefaller högt, i synnerhet om man
betänker, att vid utförandet av ritningar och beräkningar motsvarande
arbeten vid förut uppförda seminariebyggnader av enahanda typ i stor
utsträckning torde kunna komma till användning.

§ 3-

(Tabell se del II sid. 165).

Revisorerna hava besett den till ämbetslokal åt patent- och registreringsverket
uppförda nya byggnaden i kvarteret Doktorn vid Valhallavägen
i Stockholm.

Till nybyggnad för nämnda ämbetsverk hava genom beslut av
1916, 1918 och 1919 års riksdagar anslagits tillhopa 2,505,000 kronor

35 —

att utgå av reservationerna till uppehållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet. Häri ingår icke kostnaden för tomten, 500,000
kronor, vartill jämväl berörda reservationer anlitats.

För möblering och inredning av den nya ämbetslokalen begärde
Kungl. Maj:t år 1919 riksdagens medgivande att av reservationerna
högst 500,000 kronor måtte få tagas i anspråk. Emellertid beviljade
riksdagen för ändamålet ett belopp av högst 300,000 kronor.

Den nva byggnaden, som tagits i bruk under år 1921, innehåller
fyra våningar. Soubassement-våningen inrymmer två bostadslägenheter
för vaktmästare, vardera om två rum och kök jämte tambur, samt eu
bostadslägenhet för maskinisten och portvakten om två rum, kök och
tambur, vidare frukostlokal om fyra rum, skafferi, kök och förrådsrum,
ett rum för fotografering, fyra lagerrum, lokaler för lagring och expedition
av ämbetsverkets publikationer, tvättstuga, verkstad och pannrum.
Bottenvåningen innehåller 33 rum, av vilka två rum stå till generaldirektörens
förfogande och två enmansrum äro odisponerade; två av de
rum, som tagits i bruk, användas emellertid icke för patent- och registreringsverkets
räkning utan äro för närvarande upplåtna åt tull- och
traktatkommittén. Våningen en trappa upp innehåller 33 rum, av
vilka 5 rum, nämligen 4 enmansrum och 1 större rum, äro odisponerade
samt våningen 2 trappor upp 37 rum, samtliga disponerade. Av vindsvåningen
är endast en mindre del tagen i bruk; i övrigt finnas i denna
våning mycket betydande utrymmen, vilka stå oanvända.

Vad själva lokalerna beträffar synes det revisorerna, att redan de Revisorernas
utrymmen, som av ämbetsverket faktiskt användas, äro mycket rikligt uttalandetilltagna.
Bortsett från de rymliga hallarna och breda korridorerna,
med vilka byggnaden försetts, och utan att vilja närmare ingå på frågan
om nödvändigheten av att utrusta ämbetsverket med exempelvis en
bibliotekssal av sådana dimensioner, som den nuvarande, vilken upptager
två våningars höjd med plats för ett 30-tal besökande, eller med ett
särskilt tidskriftsrum, anse sig revisorerna böra framhålla, att åtskilliga
tjänsterum äro av sådant omfång, att de lämpligen borde kunna nyttjas
av flera befattningshavare än nu är fallet. Härtill kommer att, på sätt
ovan nämnts, avsevärda delar av byggnaden ännu icke funnit användning.

Vid nu angivna förhållanden borde det enligt revisorernas mening, vare
sig med eller utan inskränkning av det utav patent- och registreringsverket
för närvarande disponerade utrymmet, åtminstone tills vidare,
till dess ämbetsverket själv kan bliva i behov av de reserverade rummen,
kunna erbjudas möjligheter att i byggnaden i viss utsträckning tillgodose

— 36 —

Statens provningsans
tält.

behovet av lokaler för någon eller några andra statsinstitutioner. Åtskilliga
sådana finnas ju, vilka äro i avsaknad av erforderligt lokalutrymme
eller åt vilka lokaler nu måste förhyras i enskilda tillhöriga
byggnader.

Beträffande den möblering och inredning, som beståtts lokalerna,
må det visserligen medgivas, att härutinnan föga lämnats övrigt att
önska med hänsyn till elegans och bekvämlighet. Revisorerna hava
emellertid både vid sitt besök och vid granskuingen av de olika utgiftsposterna
rörande verkställda inköp av möbler och andra inredningsFöremål
fått ett starkt intryck av att man vid lokalernas utrustning allt
för mycket skattat åt dessa hänsyn. I vissa fall, såsom i fråga om
mattor, är kvaliteten å en del av de inköpta inventarierna nära nog
lyxartad. Till belysande härav kan nämnas, att kostnaderna för 9 st.
av föreningen handarbetets vänner till ämbetsverket levererade mattor
utgöra sammanlagt 27,721 kronor, därav för en matta 7,280 kronor och
för en annan matta 5,460 kronor. Att skäliga krav på smakfullhet och
ändamålsenlighet kunna uppfyllas med betydligt enklare medel, hava
revisorerna funnit vid besök inom andra statens verk och inrättningar.

Då revisorerna sålunda velat för riksdagen omförmäla ovanberörda
förhållanden, har detta skett icke minst med tanke på nödvändigheten
av att, där framdeles frågor om anslag för liknande ändamål kunna
uppkomma, vederbörande ämbetsmyndigheter ålägga sig större återhållsamhet
i sina äskanden.

§ 4.

Revisorerna hava besökt statens provningsanstalt, vilken är imymd
i för anstalten uppförda nya byggnader å Djurgården invid Stockholms
östra station.

Till nämnda nybyggnader hava 1916 och 1918 års riksdagar
beviljat anslag å tillhopa 1,590,000 kronor, varjämte av de utav riksdagen
anvisade medel till bestridande av merkostnader för år 1919
pågående byggnadsföretag för ändamålet utgått 125,792 kronor 1 öre.
De nya bygguaderna hava tagits i bruk från och med år 1920.

Besöket har icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.

»

— 37 —

ÅTTONDE HUVUDTITELN.

Ecklesiastikdepartementet.

§ I Revisorerna

hava avlagt besök i livrustkammaren. Besöket har
icke givit anledning till särskilt uttalande.

§ 2-

Med anledning av den omläggning, docentinstitutionen vid rikets
universitet och Karolinska institutet genom beslut av 1919 års riksdag
undergått, och i betraktande av de väsentligt ökade anslag, som för
ändamålet av riksdagen beviljats, hava revisorerna närmare undersökt
det sätt, varpå de med anslagsförhöjningen förbundna villkor och föreskrifter
hittills tillämpats.

Innan revisorerna övergå att redogöra för sina iakttagelser härutinnan,
anse sig revisorerna böra i korthet erinra om vad berörda omläggning
inneburit.

Förenämnda riksdagsbeslut avsåg att fastare infoga institutionen i
nämnda högskolors verksamhet. Samtidigt ökades docentstipendiernas
antal och beloppen höjdes från 2,500 resp. 2,000 kronor till 5,000
kronor. Dyrtid stillägg skulle utgå jämväl å de sålunda förhöjda stipendierna.
Det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala ökades i följd
härav med 124,100 kronor, till universitetet i Lund med 117,500 kronor
och till Karolinska institutet med 15,500 kronor.

Den riksdagen i ämnet förelagda kungl. propositionen anslöt sig
i allt väsentligt till ett av särskilda sakkunniga avgivet förslag.

I anledning av framkommet yrkande att stipendiernas karaktär
måtte förändras och desamma betecknas såsom arvoden, betonade departementschefen
att beteckningen docentstipendium alltjämt borde bibehållas,
detta i överensstämmelse med vad av de sakkunniga framhållits
därom, att stipendiet icke borde övervägande hava naturen av ersättning
för utfört arbete utan jämväl hava till ändamål att sätta sin innehavare
i tillfälle att ägna sig åt vetenskaplig forskning.

Livrust kammaren.

Docent stipendierna.

- 38 —

Beträffande stipendiats tjänstgöringsskyldighet framhölls, att det
vore av synnerlig vikt, att den propedeutisk^ undervisningen vid universiteten
verkligen bleve kostnadsfri. Och det uttrycktes jämväl den
förhoppningen, att den ifrågasatta förändringen i docenternas verksamhetsområde
borde medverka till att den betalda undervisningen vid universiteten
försvunne. Likaledes kunde departementschefen icke finna
det annat än lyckligt, om i de fall, då docent i ett ämne, där viss obligatorisk
undervisning överlämnats åt särskild avlönad lärare, åtnjöte
docentstipendium, stipendiaten, så snart så kunde ordnas, övertoge den
med lärarbefattningen förbundna undervisningen. Härigenom vunnes
jämväl för statsverket bestämda fördelar, då de åt biträdande lärare
anvisade arvodena samtidigt kunde besparas, så länge vederbörande
docent åtnjöte stipendium. Tillika uttalades, att det förutsattes, att
vederbörande myndighet hade sin uppmärksamhet riktad därpå, att
docent icke måtte bliva i tillfälle att meddela avgiftsbelagd undervisning
samtidigt med alt man icke i full utsträckning utnyttjade honom åliggande
undervisningsskyldighet.

Vad slutligen anginge frågan om de övriga villkor och bestämmelser,
som borde föreskrivas för åtnjutande av docentstipendium, uttalade
departementschefen, att sedan docentstipendierna nått den i förslaget
avsedda storlek, det vore vida nödvändigare än tillförene att
vinna säkerhet för att tidigare inträffat missbruk med avseende å förening
av docentstipendium med innehavande av andra befattningar icke
upprepades. De utav ovannämnda sakkunniga framlagda allmänna synpunkterna
syntes departementschefen härvid kunna vara grundläggande.
I denna del hade de sakkunniga erinrat om ett par mera allmänt uppmärksammade
fall av sådan kumulering: rektorstjänst vid kommunalt
gymnasium, lärarbefattning med full tjänstgöring vid statsunderstött
läroverk och bataljonsläkartjänst å stat. I så utpräglade fall som de
nämnda kunde efter de sakkunnigas åsikt ingen tvekan råda därom,
»att docentstipendium icke bort få förenas med befattningar av nyssnämnda
karaktär». Som exempel på fall, där kumulering kunde synas
skälig, anfördes mindre omfattande lärarverksamhet, populär föreläsningsverksamhet,
privatpraktik av docenter i praktiska ämnen i medicinska
fakulteten. I anknytning till under senare år tillämpad praxis
uttalade de sakkunniga vidare, att man, vid uppdragande av gränslinjerna
mellan stipendiaternas tillåtna och otillåtna bisysslor, till en början
kunde fastslå, att det icke borde medgivas docentstipendiat, att under
stipendietiden innehava annan statstjänst av stadigvarande karaktär.
Men under dylika omständigheter måste det ävenledes anses som en

39

naturlig konsekvens, att icke heller kommunal befattning av likartad
beskaffenhet finge förefinnas med docentstipendium. Särskild uppmärksamhet
ansåge de sakkunniga böra i detta sammanhang även ägnas
olika befattningar vid universiteten. Med hänsyn därtill, att docentstipendierna
föreslagits böra utgå med samma belopp som laboratorslön,
syntes eu förening med vissa biträdande lärarbefattningar icke lämpligen
böra såsom regel få förekomma. I syfte att möjliggöra en fortlöpande
kontroll över att obehörig kumulering icke ägde rum — tidigare hade
kontroll endast kunnat förekomma vid utdelandet av stipendium — föreslogo
de sakkunniga följande bestämmelser: »docentstipendium må ej
tilldelas eller åtnjutas av docent, som genom innehavande befattning
eller annorledes är i avsevärd grad förhindrad att utöva sådan lärareller
forskarverksamhet, vars stödjande avses med docentstipendium».

Propositionen vann i allt väsentligt riksdagens bifall. Riksdagen
anförde, bland annat, att den i likhet med departementschefen ansåge
att vad som anförts till förmån för de framställda kraven på att genom
benämningen arvode giva docentstipendium karaktär av särskild ersättning
för vissa prestanda icke vore av natur att kunna rubba den uppfattning
av docentstipendiernas karaktär, som läge till grund för deras
hittills varande benämning. Riksdagen anslöt sig vidare till den omläggning
av undervisningsverksamheten som departementschefen förordat.
Likaledes ansåg riksdagen, att en undervisning av den art, att
den hittills plägat meddelas mot särskild betalning, i möjligaste utsträckning
borde inrymmas i den tjänstgöringsskyldighet, som enligt förslaget
skulle tillkomma docentstipendiat. Påkallade särskilda förhållanden avgiftsbelagda
kurser, vore det enligt riksdagens åsikt en oeftergivlig förutsättning
för innehavande av docentstipendium, att vederbörande stipendiat
i första hand fullgjorde den honom i egenskap av innehavare
av stipendium åliggande tjänstgöringsskyldigheten. Riksdagen betonade
och underströk jämväl önskvärdheten av den beträffande de biträdande
lärarbefattningarna angivna anordningen. I samband med sistnämnda
fråga stode även spörsmålet, om och i vilken utsträckning docentstipendiat
finge innehava annan avlönad befattning vid universitetet. Under
anslutning till det i propositionen angivna betraktelsesättet härutinnan
uttalade riksdagen, att vederbörande myndigheters uppmärksamhet »givetvis
borde vara riktad på förhindrande av en olämplig förening av tjänster
och därav följande splittring av arbetskrafterna»; en förening av docentstipendium
med annau avlönad befattning borde uppenbarligen icke såsom
regel få förekomma. I de fall, då en sådan förening kunde anses
befogad i fråga om vissa universitetstjänster, för vilka avlöning, utgå -

— 40 -

Revisorernas

uttalande.

Högre
allmänna
läroverket i
Kristianstad.

ende av å extra eller ordinarie stat anvisade medel, åtnjötes, skulle avlöningen
minskas, så att densamma jämte stipendiet ej överstege 6,500
kronor. Riksdagen fastställde jämväl i principiell överensstämmelse
med tidigare i dylikt fall givna föreskrifter en tilläggsbestämmelse i
detta syfte. I övrigt lämnades propositionen utan erinran.

Vid granskning av detaljerade uppgifter rörande docenternas undervisningsverksamhet
och deras innehavande av andra befattningar
m. m., som av revisorerna från universiteten och Karolinska institutet
infordrats, hava revisorerna kunnat konstatera, att vissa av de av riksdagen
påyrkade åtgärder för docentinstitutionens fastare anknytande till
universiteten i regeln vidtagits. Revisorerna hava emellertid icke kunnat
undgå att uppmärksamma, att vederbörande myndigheter icke städse,
på sätt riksdagen avsett, haft sin uppmärksamhet riktad på förhindrande
av en olämplig och med docentstipendiernas syfte icke överensstämmande
förening av docentstipendium med annan avlönad befattning.
Fall hava sålunda förekommit, då stipendium åtnjutits av docent, som
samtidigt innehaft befattning i statens tjänst, i avlöningshänseende närmast
motsvarande överläkartjänst vid kommunalt sjukhus samt i ett
fall bataljonsläkartjänst i fältläkarkåren jämsides med förordnande såsom
amanuens vid medicinsk klinik. I fall sådana som de här anförda synes
det revisorerna uppenbart, att innehavandet av stipendium med
hänsyn till ej mindre de ifrågavarande tjänsternas beskaffenhet än även
de avlöningsförmåner, som med desamma varit förbundna, måste anses
innebära ett avsteg från de grundsatser som å berörda område ansetts
böra vara vägledande. Den omständigheten att samtliga här avsedda
fall hänföra sig till det medicinska ämnesområdet hava ock varit ägnade
att hos revisorerna framkalla tvivelsmål rörande lämpligheten av den
inslagna vägen för främjande av medicinsk forskning utanför de ordinarie
universitetslärarnas krets.

Anledning synes slutligen föreligga att erinra om den synnerliga
vikten, att genom ändamålsenlig anordning av docenternas undervisning
sådan besparing av å extra stat utgående arvoden åt biträdande lärare,
varå krav vid anslagets beviljande kommit till bestämt uttryck, i all
möjlig utsträckning åvägabringas.

§ 3.

Revisorerna hava besökt högre allmänna läroverket i Kristianstad.
Besöket har icke givit anledning till särskilt uttalande.

— 41 —

§ 4-

Revisorerna hava besökt folkskoleseminariet i Växjö. Besöket liar
icke föranlett någon erinran från revisorernas sida.

§ 5-

Revisorerna hava besett de för tekniska högskolan uppförda nya
byggnaderna å norra Djurgården i Stockholm.

Till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande byggnader med
utrustning och inredning m. m. har beviljats av 1911 års riksdag ett
anslag av 4,619,000 kronor, varav för åren 1912—1916 anvisats olika
belopp, samt av 1916, 1919 och 1920 års riksdagar sammanlagt 3,613,000
kronor. Ledningen av arbetet med byggnadernas uppförande har handhafts
av en särskild av Kungl. Maj:t för ändamålet tillsatt byggnadskommitté.
Den sista byggnaden, avsedd för de kemiska laboratorierna,
har tagits i bruk under år 1921. Emellertid är härmed icke plats beredd
i de nya lokalerna för högskolan i dess helhet, utan hava första
och andra årskurserna fortfarande den övervägande delen av sin undervisning
förlagd till högskolans gamla lokaler vid Drottninggatan i
Stockholm.

Besöket har icke givit revisorerna anledning till särskilt uttalande.

§ 6-

Revisorerna hava besökt tekniska elementarskolan i Norrköping.

Till 1921 års riksdag framlade Kungl. Maj: t proposition om skolans
omorganisation till tekniskt gymnasium och teknisk fackskola för
väg- och vattenbyggnadskonst. För den händelse omorganisationen
komme till stånd, hade Norrköpings stad åtagit sig att tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler m. m. Förslaget vann ej riksdagens
bifall men beviljade riksdagen, utöver åt den tekniska elementarskolan
anslagna ordinarie medel, 47,800 kronor, till undervisningsmateriel på
extra stat för år 1922 ett anslag av 10,000 kronor.

Beträffande skolans lokaler, vilka sedan dess tillkomst på 1850-talet, äro belägna i en byggnad, tillhörig och jämväl använd av den
Ebersteinska söndags- och aftonskolan, iakttogo revisorerna, att en sättning
uppstått i en del av grunden till byggnaden, vilket haft till följd
att golven i vissa rum blivit avsevärt sluttande ävensom att rummens
fönster blivit sneda. Åven i övrigt syntes det revisorerna, som om skollokalerna
vore mindre väl underhållna.

Rev .-berättelse ang. statsverket för år 1920. I.

Folkskolaseminariet
i
Växjö.

Tekniska

högskolan.

Tekniska
elementarskolan
i
Norrköping.

6

— 42

Stiftelsens

tillkomst.

Testaments bestämmel serna.

§ 7-

August Abrahamsons stiftelse.

(Tabell se del II sid. 280).

Revisorerna hava avlagt besök vid August Abrahamsons stiftelse
å Näs.

Nämnda stiftelse har tillkommit genom ett av godsägaren August
Abrahamson den 7 april 1891 upprättat testamente med sedermera
gjorda tillägg, enligt vilket Abrahamson för att betrygga fortvaron av
den av honom å hans egendom Näs i Skallsjö socken av Älvsborgs
län inrättade läroanstalten Näs slöjdlärarseminarium förordnade, att berörda
läroanstalt skulle under namn av »August Abrahamsons stiftelse»
i all framtid å nämnda egendom uppehållas och hava till ändamål att
genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig
åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet
av den pedagogiska slöjden. För läroanstaltens upprätthållande
donerade Abrahamson säterierna Stora och Lilla Näs, vartdera
tre mantal, frälsehemmanet Åstebo, ett hälft mantal, ävensom åtskilliga
andra i testamentet uppräknade fastigheter, frälseräntor, lösören och
kontanta medel. Stiftelsen jämte alla dess tillgångar skulle överlämnas
till svenska staten att lyda under Kungl. Maj:t i det departement, som
handhade undervisningen i allmänhet.

Genom beslut den 28 april 1899 förordnade Kungl. Maj:t, att
ifrågavarande stiftelse med dess tillgångar skulle av svenska staten
emottagas på de i donationsurkunden stadgade villkor. Tillika förordnades,
att de för fondbildning avsedda kontanta donationsmedlen skulle
överlämnas till statskontoret för att därstädes förvaltas.

Reglemente för stiftelsen fastställdes av Kungl. Maj:t genom beslut
den 31 maj 1901.

Av testamentsbestämmelserna torde följande här böra återgivas:

Stiftelsens verksamhet skulle alltid, i den män därtill anslagna
medel sådant medgåve, utövas i enlighet med tidens krav. Om läroanstalten
i följd av ändrade förhållanden icke vidare behövdes till utbildande
av lärare och lärarinnor i slöjd, skulle Kungl. Maj:t äga att
förvandla anstalten till annan högre läroanstalt för fortsatt utbildningav
lärare och lärarinnor, som redan förut ägnat sig åt undervisning.

Av de till stiftelsen donerade kontanta medlen, 380,000 kronor,
skulle bildas två fonder, den ena, underhållsfonden å 355,000 kronor,

— 43

och den andra, utvidgningsfonden, å 25,000 kronor, vilka fonder aldrig
skulle få till kapitalet minskas. Räntan å underhållsfonden skulle användas
till avlöning åt läroanstaltens föreståndare, lärare och lärarinnor
jämte andra hos stiftelsen anställda personer samt till bestridande av
övriga för läroanstaltens uppehållande nödiga kostnader. Räntan å utvidgningsfonden
skulle, sedan den genom ränta på ränta uppgått till
minst 10,000 kronor, vid behov användas till läroanstaltens utvidgning
och förbättring.

Säterierna Stora och Lilla Näs samt frälsehemmanet Astebo finge
aldrig avhändas stiftelsen. De å dessa tre egendomar varande yttre
och inre inventarier med undantag av dem, som utredningsmännen i
boet ansåge vara av den bristfälliga beskaffenhet, att de ej vore till
det med dem åsyftade ändamålet användbara, finge ej heller avhändas
stiftelsen eller från egendomen Näs bortföras utan skulle framgent
underhållas samt, där så bleve nödigt, ersättas med nya, vilken senare
bestämmelse dock ej gällde konstföremål, som till äventyrs ginge förlorade.

Av den köpeskilling, som inflöte vid möjligen skeende försäljning t
av stiftelsens övriga fastigheter med därå befintliga inventarier, skulle
bildas en särskild fond under namn av dispositionsfonden. Avkastningen
av fastigheterna och räntan å dispositionsfonden skulle i främsta
rummet .användas till underhåll i fullgott skick av de till egendomen
Näs och Åstebo hörande byggnader, park, trädgård och inventarier
ävensom till skötsel och vård av berörda fasta och lösa egendom. Den
behållning, som därefter och sedan nödiga utgifter för de andra fastigheterna
jämte deras inventarier blivit betäckta, kunde komma att å avkastningen
och räntan uppstå, skulle disponeras på enahanda sätt, som
räntan å underhållsfonden.

Nedre våningen och stora salongen i övre våningen uti stora
huvudbyggnaden å Näs skulle vid förefallande behov användas till föreläsningar
ävensom till möten och festligheter, som stode i samband med
anstalten och dess verksamhet. De övriga rummen i byggnaden skulle
upplåtas till bostad åt mera framstående pedagoger jämte andra för
läroanstalten intresserade in- och utländska män och kvinnor, som under
kortare tider besökte läroanstalten.

Enligt det av Kungl. Magt fastställda reglementet handhaves stif- Reglementet,
telsens förvaltning, utom vad angår de donerade kontanta medlen, av
en utav Kungl. Maj:t för tre år i sänder utsedd styrelse om fem personer.

Den närmaste tillsynen och vården om stiftelsen och dess tillhörigheter

— 44 —

Stiftelsens

personal.

Undervis ningen.

utövas ''av en föreståndare, som på förslag av styrelsen tillsättes av Kungl.
Maj:t medelst förordnande och med förbehåll om sex månaders uppsägningstid.
Föreståndaren tjänstgör sålunda dels såsom rektor för läroanstalten,
dels ock såsom den omedelbare förvaltaren av stiftelsens
ekonomi. Dessutom har föreståndaren att själv i av styrelsen bestämd
omfattning bestrida lärarverksamhet vid anstalten.

01 Styrelsen skall årligen genom en av sina ledamöter inventera
stiftelsens under styrelsens förvaltning stående tillhörigheter. Över inventeringen
skall upprättas instrument eller berättelse. De av föreståndaren
avgivna räkenskaperna granskas av en av styrelsen därtill
utsedd person. Granskningen avser nästföregående års förvaltning.
Stat för stiftelsen fastställes årligen av Kungl. Maj:t.

Vidare må nämnas, att det åligger styrelsen att årligen låta till
trycket befordra och före mars månads utgång till ecklesiastikdepartementet
insända berättelse om undervisningen vid läroanstalten under
nästföregående år jämte sammandrag av stiftelsens räkenskaper, samt
att läroanstalten står under överinseende av chefen för ecklesiastikdepartementet,
vilken det tillkommer att tid efter annan hos Kungl. Maj:t
göra hemställan om förordnande för lämplig person att inspektera läroanstalten
och förvaltningen av stiftelsens fasta egendom.

Vid stiftelsen äro förutom föreståndaren anställda fasta och tillfälliga
lärare eller lärarinnor, en sekreterare, tillika kassör, en räkenskapsförare,
tillika lantbruksinspektor, en föreståndarinna för hushållet,
en föreståndare för vardera av två till stiftelsen hörande mindre fabriker
för tillverkning av slöjdverktyg och skolmöbler in. m., en trädgårds
mästare samt en ledare av stiftelsens byggnadsarbeten. I

I fråga om undervisningen är att märka, att Näs intager en bestämd
särställning i förhållande till andra under statligt inseende stående
läroanstalter därigenom, att några närmare bestämmelser rörande undervisningens
anordning, läroämnen o. s. v. icke äro givna. Bestämmanderätten
härutinnan ligger i händerna på stiftelsens styrelse, som därvid
är bunden allenast av testamentets allmänt hållna ordalag och för Näs
egendomliga traditioner, som under årens lopp i detta hänsende utbildat
sig.

Undervisningen bedrives i form av kortare kurser, bestående av dels
föreläsningar och diskussioner, dels ock praktiska övningar. Från att
ursprungligen vara inriktat på slöjd och ritning har undervisningsprogrammet
under årens lopp utvidgats till att omfatta allt flera ämnen

— 45 —

av allmänt pedagogisk betydelse. Under år 1920 voro vid läroanstalten
anordnade kurser i träslöjd, metallslöjd, teckning och modellering, gymnastik,
lek och idrott, trädgårdsskötsel, handarbete, kvinnlig slöjd, hushållsarbete,
vävning och kristendom. Sammanlagda antalet deltagare utgjorde
438, därav 157 män och 281 kvinnor. Av deltagarna vora 42 utlänningar.

Kurserna pågå i allmänhet omkring 5 veckor och äro numera
såsom regel förlagda till sommarmånaderna.

I detta sammanhang kan omnämnas, att vid flera tillfällen av skolöverstyrelsen
med anslag av statsmedel anordnade fortbildningskurser
för olika kategorier av lärare hållits å Näs.

Deltagarna i kurserna åtnjuta under vistelsen vid Näs bostad och
kost därstädes mot särskilda avgifter. Sådana utgå ock för själva undervisningen.
Samtliga avgifter fastställas av styrelsen.

Under den tid, som förflutit, sedan stiftelsen övertogs av staten,
har stiftelsens styrelse vid upprepade tillfällen gjort framställning om
anslag av statsmedel till upprätthållande av stiftelsens verksamhet. I
samband med avgivande av förslag till stat för år 1909 anhöll stiftelsens
styrelse om ett statsanslag å 12,395 kronor till reparationer å byggnaderna.
Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t den 18 juni
1909 styrelsen att inkomma med sakkunnig och fullständig utredning
om de åtgärder, som kunde och borde vidtagas för att uppbringa inkomsten
av jordegendomen och försätta anstaltens hus och byggnader
i gott skick. Efter verkställd utredning inkom styrelsen med begäran
om ett statsanslag å 25,000 kronor till reparationer. Någon åtgärd från
Kungl. Maj:ts sida föranledde dock icke denna framställning. Sedan
styrelsen härefter ytterligare låtit verkställa en omfattande utredning i
fråga om stiftelsens ekonomi och förbättrande av föreståndarens ekonomiska
ställning,1 hemställde stj^relsen år 1912 hos Kungl. Maj:t om den
framställning till riksdagen, som kunde finnas erforderlig. Av sistberörda
utredning framgick, att under åren 1908—1911 reparationer å
stiftelsens byggnader verkställts för tillhopa 32,249 kronor 76 öre, allt
med stiftelsens egna medel. Kungl. Maj:t avlät i ämnet proposition till
1912 års riksdag, och beviljade nämnda riksdag såsom bidrag till uppehållande
av läroanstalten ett anslag av 38,500 kronor att i mån av tillgång
av stiftelsen framdeles rån tefritt återgäldas. Det beviljade anslaget
anvisades med olika belopp under de följande åren. 1

1 Se P. G. Lindström, Utredning angående August Abrahamsons stiftelse, Ivar Haeggströms
boktryckeriaktiebolag 1912.

Till stiftelsen
beviljade
statsanslag.

— 46 —

År 1919 inkom ånyo från stiftelsens styrelse framställning om
anslag å 40,500 kronor för utförande av vissa reparationer å läroanstaltens
byggnader. Härvid uppgav styrelsen, att under de år, för
vilka det förut omtalade statsbidraget utgått, kostnaderna för nybyggnader
och reparationer vid läroanstalten uppgått till sammanlagt
57,225 kronor. Under åren 1916, 1917 och 1918 hade för reparationer
och underhåll av läroanstaltens byggnader använts tillhopa 14,506 kronor
47 öre.

De reparationsarbeten, som åsyftades i framställningen av år 1919,
avsågo i första rummet slottsbyggnadens yttre, som sades befinna sig
i ett halvfärdigt tillstånd, vidare inredande av ett par rum i slottsbyggnaden
till plats för stiftelsens bibliotek, som vore inrymt i en
synnerligen primitiv träbyggnad, jämväl använd till expeditionslokal
under sommarmånaderna, förbättring i slottets köksavdelning för undervisning
i hushållsgöromål, reparation av och en mindre tillbyggnad till
lekhuset, införande av elektrisk belysning i den för undervisningen i
metallslöjd avsedda byggnaden, Smedjenäs, förbättringar inom den ovan
nämnda expeditionslokalen, avhjälpande av vissa brister å gymnastikbyggnaden
Källnäs och införande därstädes av elektrisk belysning, iordningsställande
av planen för utomhus-gymnastik samt omläggning av
golv och kakelugnar i bostadsbyggnaden Mellannäs.

Härjämte ifrågasatte styrelsen uppförande av en ny byggnad för
inrvmmande av samlingslokaler, matsalar och köksavdelning ävensom
bostadsrum för vissa befattningshavare till beräknat belopp av 150,000
kronor. Den till dessa ändamål använda byggnaden Vänhem, en mycket
åldrig sommarvilla av lätt träkonstruktion med sedermera tillfogade nybyggnader,
fyllde icke de enklaste anspråk på rymlighet och praktiska
anordningar och tålde på grund av sin ålder ingen reparation.

1 framställningen uppgavs, att de inkomster, som tillfölle stiftelsen
genom räntan på underhållsfonden, beräknad under dåvarande förhållanden
till 17,000—18,000 kronor årligen, eventuellt överskott å lantbruks- och
skogsdrift samt eventuell vinst å de små industriföretag, stiftelsen ägde,
måste odelade tagas i anspråk för uppehållande av läroanstaltens verksamhet.
De andra tillgångar, stiftelsen under de närmaste åren disponerade för
nybyggnads- och utvidgningsändamål, utgjordes av den till omkring

10,000 kronor uppgående räntan å utvidgningsfonden, som väntades utfalla
år 1921. Detta belopp borde lämpligen tagas i anspråk för vissa
andra anläggnings- och förbättringsarbeten än de i framställningen omförmälda.

I infordrat yttrande den 11 december 1919 hemställde byggnads -

— 47 —

styrelsen att till byggnads- och reparationsarbeten vid ifrågavarande
byggnader måtte beviljas ett anslag av 90,000 kronor. Ämbetsverket
framhöll därvid önskvärdheten av att utredning verkställdes rörande den
lämpligaste dispositionen av byggnaderna ävensom desammas ställande
under sakkunnig vård.

Sedermera inkom stiftelsens styrelse under år 1920 med framställning
att utöver förut begärt anslag till reparationer måtte anvisas
ett belopp av 418,000 kronor till den i det föregående omnämnda
samlings- och restaurationsbyggnaden.

I utlåtande den 4 november 1920 uppskattade byggnadsstyrelsen
de förut av ämbetsverket till 90,000 kronor beräknade kostnaderna för
reparationer till 100,000 kronor. Förslaget om nybyggnad till samlingsoch
restaurationslokal ansåg ämbetsverket behöva en genomgripande omarbetning.
Kostnaden för nybyggnaden borde enligt ämbetsverkets
mening ökas med 77,000 kronor till 495,000 kronor.

Kungl. Maj:t äskade i proposition till 1921 års riksdag anslag till
de ifrågasatta reparationsarbetena med 100,000 kronor. Nybyggnadsfrågan
ansågs, med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört, erfordra
ytterligare utredning.

Riksdagen, som ansåg sig böra utgå från den ursprungligen beräknade
kostnadssumman, anvisade, med en mindre höjning av densamma,
ett anslag för ändamålet av 50,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att sedan stiftelsen övertagits
av staten, dess verksamhet redan påkallat ganska avsevärda anslag av
statsmedel. De iakttagelser revisorerna vid sitt besök å Näs gjorde
rörande stiftelsens tillstånd, hava bibringat revisorerna den uppfattningen,
att ett fortsättande av stiftelsens verksamhet utan en omläggning av
dess skötsel med visshet kommer även framgent att för statsverket
medföra högst betydande utgifter. Under sådana förhållanden hava
revisorerna velat ifrågasätta, huruvida icke en undersökning bör komma
till stånd i syfte att utröna möjligheten av att genom förändringar i
den ekonomiska förvaltningen försätta stiftelsen i den ställning, att avkastningen
av stiftelsens egna inkomstkällor kunna i huvudsak täcka
utgifterna för en inom ramen av testamentets föreskrifter utövad
verksamhet.

Revisorernas

uttalande.

— 48 —

Lantbruksoch
mejeriinstitutet
vid
Alnarp samt
institutionen
för ärftlighetsforskning.

NIONDE HUVUDTITELN.
Jordbruksdepartementet.

§ L

Revisorerna hava avlagt besök vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp ävensom vid den å institutets egendom belägna institutionen
för ärftlighetsforskning. Besöket vid institutionen för ärftlighetsforskninggav
icke revisorerna någon anledning till erinran. Vad åter beträffar
lantbruks- och mejeriinstitutet få revisorerna rörande där pågående arbeten
å restaurationsbyggnaden anföra följande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda hemställan beviljade
1920 års riksdag för om- och tillbyggnad av nämnda restaurationsbyggnad
på extra stat för år 1921 ett anslag av 320,000 kronor samt
på tilläggsstat ett anslag av 100,000 kronor. Institutets styrelse både
med stöd av infordrade anbud beräknat kostnaderna för byggnadsföretaget
till i runt tal 411,000 kronor, vilket belopp av byggnadsstyrelsen
efter en approximativ kostnadsberäkning föreslagits höjt till 490,000
kronor.

Revisorerna hava inhämtat, att under år 1921 av institutets styrelse
anbud antagits å byggnadsarbetet, kraft- och belysningsanläggningar
samt uppvärmnings-, installations- och sanitetsanläggningar till sammanlagt
belopp av 305,511 kronor. Åven om man räknar med att härtill
komma i detta belopp ej inräknade extra kostnader för kontroll m. m.,
torde sålunda grundad anledning föreligga för ett antagande, att av
den beviljade anslagssumman en avsevärd del ej skall behöva tagas
i anspråk.

Vid besöket på platsen fingo revisorerna det intrycket, att, om
man ock tager hänsyn till de material- och arbetspriser, som rådde vid
tidpunkten för de slutliga beräkningarnas uppgörande, den av institutets
styrelse uppskattade kostnaden, 411,000 kronor, vilken, såsom nämnts,
av byggnadsstyrelsen till och med ansetts otillräcklig, måste anses
rundligt tillmätt i förhållande till byggnadsföretagets omfång och beskaffenhet.

— 49

S o

I fråga om de med statsmedel understödda uvdikningsföretagen
hava revisorerna uppmärksammat, att i vissa fall resekostnaderna för
lantbruksiugenjörer och deras biträden i och för arbetenas besiktigande
uppgått till belopp, som överstiga de på grund av besiktningarna utbetalta
statsbidragen. Sålunda hava kostnaderna för eu under år 1920
företagen resa till tre särskilda avdikningsföretag i Västerbottens län,
nämligen i Säters by i Lycksele socken samt i Bastansjö och Långvattnets
byar i Stensele socken uppgått till 835 kronor 10 öre, under
det att de utbetalningar av statsbidrag, som verkställts på grund av
förrättningsmannens utlåtande, utgjort sammanlagt allenast 730 kronor.
Det förtjänar särskilt påpekas, att beträffande avdikningsföretaget i
Bastansjö återstår att utbetala ett statsbidrag av 20 kronor, men att
härför enligt nu gällande bestämmelser sannolikt erfordras ytterligare
åtminstone en besiktningsresa med därav föranledda kostnader.

Det förefaller revisorerna önskvärt, att kostnaderna för dylika förrättningar
nedbringas. I sådant syfte synes det revisorerna böra undersökas,
huruvida icke en tillfyllestgörande kontroll kunde vinnas exempelvis
därigenom att besiktningarnas utförande anförtroddes åt jordbrukskunniga
personer, boende å eller i närheten av förrättningsorterna, såsom gode
män vid lantmäteriförrättningar eller vandringsrättare.

§ 3.

Statens fiskehamnsbjggnader.

Revisorerna hava besett statens fiskehamnsbyggnader vid Grönhögen
på Öland och vid Hällevik i Blekinge.

Med anledning av dessa besök få revisorerna erinra följande.

Enligt äldre bestämmelser rörande statsanslag till fiskehamnar
bidrog staten med en del av anläggningskostnaden, under det att återstående
kostnader för såväl byggandet som underhållet påvilade hamnintressenterna.
Statsbidraget utgjorde jämlikt 1881 års riksdags beslut
V3, men höjdes genom beslut av 1898 års riksdag till 9/j0 av anläggningskostnaden,
dock att av sistnämnda andel endast 7A> fingo anväudas
för själva arbetets utförande; Va skulle avsättas till en under vederbörande
landstings förvaltning ställd hamnfond, avsedd att anlitas för
hamnens framtida underhåll. Såsom villkor för statsbidrag gällde enligt
sistberörda riksdags bestämmelse bland annat, att vederbörande landsRev.
-berättelse ang. statsverket för år 1920• I- V

Besiktningskostnader
för
avdikningsföretag.

Statens fiskehamnsbyggnader.

Äldre bestämmelser

om anslag till
fiskehamnar.

FiskehamnskommissioneHs
förslag.

— 50 —

ting åtog sig ansvaret för hamnens underhåll. Statsunderstöden utgingo
av dåvarande 6:te huvudtitelns anslag till hamn- och brobyggnader.

Omförmälda bestämmelser visade sig emellertid under årens lopp
icke vara ägnade att skapa någon livligare verksamhet för anläggande
eller förbättrande av fiskehamnar. Hamnintressenterna saknade ekonomiska
förutsättningar för att kunna på stadgat sätt bidraga till hamnanläggningarna,
och landstingen voro nästan undantagslöst obenägna
att ikläda sig några garantier för underhållet.

Frågan om ett mera kraftigt ingripande från statens sida till åstadkommande
och understödjande av fiskehamnsanläggningar befanns fördenskull
kräva en grundlig och allsidig utredning. För sådant ändamål
tillsattes år 1905 den s. k. fiskehamnskommissionen.

Fiskehamnskommissionen avgav sitt betänkande år 1909. De av
kommissionen föreslagna huvudprinciperna för statens ingripande till
fiskehamnars och mindre hamnars anläggning eller förbättring kunna i
korthet sammanfattas sålunda:

l:o) staten skall bygga, låta bygga eller i väsentlig grad förbättra
betydelsefullare hamnar;

2:o) staten skall lämna en gång för alla ett visst bidrag till mindre
viktiga hamnarbeten, vilka skola utföras av intressenterna själva;

3:o) alla hamnar, som staten bygger eller i väsentlig grad låter
förbättra, skola även av staten underhållas;

4:o) hamnföretag, till vilka staten lämnar anslag en gång för alla,
skola i allmänhet av intressenterna underhållas.

Kommissionen föreslog att staten skulle bygga och för framtiden
underhålla 44 stycken fiskehamnar samt lämna eu gångsanslag till 35 stycken
andra hamnar. Av sammanlagda antalet sålunda avsedda hamnar. 79,
ansåg kommissionen 31 böra i första hand komma till utförande. Återstående
48 förordades till utförande i andra hand. Av nämnda 31 hamnar
skulle 24 anläggas och underhållas av staten, övriga 7 av intressenterna
med bidrag av statsmedel.

Statens kostnader för de till utförande i första hand föreslagna
31 hamnarna beräknades sålunda:

för hamnar, som skulle byggas av staten .......................... 2,760,300: —

» » , till vilkas byggande staten skulle lämna

engångsanslag ....................................................... 201,500: —

Summa 2,961,800: —

51

För de till utförande i andra hand föreslagna 48 hamnarna uppskattades
kostnaderna för statsverket på följande sätt:

för hamnar, som skulle byggas av staten............................ 1,890,000: —

» y> , till vilkas byggande staten skulle lämna

engångsanslag ....................................................... 233,300: —

Summa 2,123,300: —

Summa kostnader för hamnar, byggda av staten ............... 4,650,300: —

» )> » engångsanslag .................................. 434,800: —

Summa 5,085,100: —

Hamnanläggningskostnaden, 5,085,100 kronor, skulle enligt kommissionens
förslag fördela sig på en 5-årig byggnadstid sålunda:

	l:a året	2:a året	3:e året	4:e året	5:e året
Till statens hamnarbeten ......	1,130,700	1,229,000	997,000	775,000	518,000
» intressenternas hamnarbe-ten .................................	140,500	80,800	91,000	69,500	53,000
Summa kronor	1,271,200	1,310,400	1,088,000	844,500	571,000

Kommissionen förutsatte, att staten skulle själv genom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utföra de hamnar, för vilka kostnaden skulle
bestridas helt och hållet av statsmedel, och beräknades därför att till

anläggningskostnaden ................................................................. 5,085,100: —

skulle komma utgifter för anskaffning av

arbetsmateriel........................................................................... 800,000: —

Summa 5,885,100: —

Det förtjänar omnämnas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Väg- och
som hördes över kommissionens förslag, ansåg arbetstiden böra beräknas ^dsäyrefutsträckt
till 15 år, samt att anläggningskostnaderna av åtskilliga skäl sen år 1910.
skulle komma att ställa sig väsentligt högre än vad kommissionen angivit.
Styrelsen räknade med en kostnadssumma av i runt tal 9,660,000
kronor.

Kungl. Maj:t hemställde i proposition till 1911 års riksdag, att Avriksdagen
anslag skulle beviljas till byggande av de 6 första av de utav fiskehamns- ^lj{^ei“n
kommissionen till utförande i första hand föreslagna 24 hamnar, vilka 1912-1922.

— 52 —

skulle byggas och underhållas av staten. Emellertid beviljade riksdagen,
med bifall till en i ämnet väckt motion, anslag för anläggning av samtliga
berörda 24 hamnar med 2,788,000 kronor. Härvid utgick riksdagen
från fiskekamnskommissionens kostnadsberäkningar, enligt vilka,
såsom nämnt, byggandet av dessa 24 hamnar skulle draga en utgift
för staten av 2,760,300 kronor. Härtill lades 1 procent på anläggningskostnaden
för bestridande av utgifter för uppgörande av detaljerade
ritningar och arbetsplaner med flera andra förberedande arbeten. Byggnadstiden
beräknades till 12 år.

De år 1911 beslutade 24 hamnar voro följande: Träslöv, Glommen,
Grundsund, Kivik, Hönö-Klåva, Gislöv, Grönhögen, Hällevik, Nogersund,
Herrevik, Smögenholmarna, Värskär, Byxelkrok, Gäddbäckssund,
Stenshamn, Bergö, Fågelsund, Sanna å Bremön, Lutterhorn, Kapelludden,
Grisslan, Stendörren, Långö och Bokö. Sedermera hava enligt
riksdagens beslut vid olika tillfällen tillkommit fiskehamnarna vid Barsebäck,
Ostra Torp, Kårehamn, Hölick, Utvalnäs, Vändborg och Faludden.
Vidare hava hamnarna vid Sanna och Lutterhorn ansetts icke böra
komma till utförande utan enligt riksdagens medgivande ersatts av
hamnarna vid Bremö-Kalven och Gnisvärd, varjämte hamnarna vid Gäddbäckssund,
Bergö, Fågelsundet och Grisslan överförts till den i det följande
närmare omförmälda gruppen muddringshamnar.

1911 års beräkningar rörande anslagsbehovet för ifrågavarande
hamnars anläggning visade sig emellertid snart nog ohållbara. Redan
år 1912 uppskattade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anläggningskostnaderna
för de fyra hamnarna Träslöv, Glommen, Grundsund och HönöKlåva,
vilka kostnader enligt fiskehamnskommissionens förslag utgjorde

930,000 kronor, till 1,865,100 kronor, alternativt 2,285,300 kronor. I
en år 1915 framlagd reviderad plan och kostnadsberäkning för de år
1911 beslutade 24 hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck uppskattades
sammanlagda kostnaden för de 24 hamnarna till 7,047,200 kronor och
för Barsebäcks hamn till 155,600 kronor eller tillhopa 7,202,800 kronor.
Under de följande åren har alltjämt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
påkallats ökade anslag för ändamålet.

Riksdagen har även i stort sett tillmötesgått de stegrade anslagskraven.
Sedan genom beslut av 1916 års riksdag det år 1911 beviljade
anslaget blivit till fullo taget i anspråk, har riksdagen år för år
till avsevärda belopp anvisat ytterligare anslag för ändamålet. Här
nedan följer en översikt över de summor, som för anläggning av ifrågavarande
hamnar anvisats för åren 1912—1922.

— 53 —

På extra stat	för	år	1912............		232,000	—
» » »	»		1913...........		252,000	—
» » »	»		1914............		464,000	—
)> »	»	»	1915............		720,000	—
» » »	i)	»	1916...........		620,000	—
» » »	»	»	1917............		780,000	—
.v » »	»	»	1918..........		890,000	—
)j tilläggsstat	»	»	1918............		400,000	—
)) extra stat	»	»	1919............		610,000	—
» tilläggsstat	»	))	1919...........		1,185,000	—
» extra stat	»	»	1920............		2,000,000	—
)) '' j> »	»	»	1921 ...........		2,000,000	—
» » »	»	»	1922...........	Summa	2,000,000 12,153,000	I
Härjämte har	Kung	1. Magt år	1918 av anslaget till

oförutsedda utgifter för ändamålet anvisat............ 615,000: —

Summa summarum 12,768,000: —

Enligt beslut av 1921 års riksdag har tillkommit en andra grupp
av hamnföretag, huvudsakligen bestående i muddringsarbeten, vilka
skola utföras jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader.
Nämnda grupp omfattar dels 16 uppräknade hamnar i de norrländska
kustlänen och Uppsala län, dels ock i andra delar av landet belägna,
av fiskehamnskommissionen till utförande i andra hand förordade fiskehamnsarbeten
av liknande art. Till påbörjande av muddringshamnarna
har nämnda riksdag beviljat på tilläggsstat för år 1921 ett anslag
av 500,000 kronor och på extra stat för år 1922 ett anslag av

likaledes 500,000 kronor. Dessutom har samma riksdag för undersök ningar

rörande av fiskehamnskommissionen till utförande i andra hand
föreslagna hamnar beviljat på tilläggsstat för år 1921 ett belopp av

75,000 och på extra stat för år 1922 ett belopp av 75,000 kronor.

Hamnarbetena utföras numera — sedan entreprenadsystemet ansetts
olämpligt — av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom dess
hamnavdelning. Kostnaderna för hamnavdelningens upprätthållande bestridas
av de till hamnarnas anläggning beviljade anslagen.

*) Därav 20,000 kronor för Barsebäck.

2) » 100,000 » » Östra Torp.

8) » 10,000 » » Barsebäck och 150,000 kronor utöver det år 1911 beviljade

anslaget.

4) Därav 80,000 kronor för Östra Torp.

Muddring

hamnar

— 54 —

Hittills utförda
fiskehamnar
och
användningen
av beviljade
anslagsmedel.

Rörande fiskebamnsarbetenas gång och användningen av de hittills
anvisade anslagsmedlen äro revisorerna i tillfälle att med stöd av uppgifter,
införskaffade från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning,
meddela följande.

Hamnarna vid Träslöv, Kivik, Grundsund och Stenshamn äro
färdiga.

Följande tablå utvisar byggnadskostnaden för dessa hamnar ävensom
den för hamnarna ursprungligen beräknade kostnaden.

Hamnar	V erkliga kostnader	Ursprungligen j beräknade kost-neder
Träslöv....................................... Kivik...................................... Grundsund ................................. Stenshamn ............................... Summa	1,122,890 122,158 855,497 435,205	31 315,000 ss j 67,000 32 I 224,000 lo | 70,000
2,535,751	61 j 676,000

Under år 1921 bei''äknas hamnen vid Hönö-Klåva och under år
1922 hamnarna vid Nogersund, Glommen, Grönhögen, Ostra Torp,
Gislöv och Hällevik bliva färdiga. Hamnen vid Smögenholmarna antages
bliva fullbordad under loppet av år 1923.

Nedanstående tablå utvisar kostnaderna för dessa hamnar till oktober
1921 ävensom de för hamnarna i färdigt skick ursprungligen beräknade
kostnaderna:

Hamnar	Kostnader till oktober 1921	Ursprungligen beräknade kostnader för hamnarna i färdigt skick
Hönö-Klåva .................................	954,885	41	99,000	_ ;
Nogersund...................................	347,693	44	58,700	—
Glommen ....................................	990,144	24	292,000	—
Grönhögen ....................................	1,046,949	91	136,000	—
Ostra Torp...................................	617,027	So	180,000	—
Gislöv..........................................	812,819	65	174,000	—
Hällevik.....................................	2,059,668	65	259,000	—
Smögenholmarna ...........................	10,000	—	170.000	—
Summa	6,845,189	13	1,368,700	_

Sammanlagda byggnadskostnaden till oktober 1921 för samtliga
ovannämnda antingen färdigställda eller inför sin fullbordan stående
fiskehamnar utgör enligt vad av det förut sagda framgår 9,380,940
kronor 77 öre. Härtill komma utgifter för anskaffande av arbetsmateriel,
såsom mudderverk, pråmar, bogser- och transportbåtar m. m.
Värdet av den nu befintliga arbetsmaterielen uppskattas av hamnavdelningen,
efter gjorda avskrivningar för slitage och värdeminskning,
till 1,175,900 kronor.

Hittills anvisade medel, tillhopa 12,708,000 kronor, beräknas räcka
till fullbordande av utom de redan färdiga hamnarna vid Träslöv, Kivik,
Grundsund och Stenshamn jämväl hamnarna vid Hönö-Klåva, Nogersund,
Glommen, Grönhögen, Ostra Torp, Gislöv, Hällevik och hälften av arbetet
å den tolfte hamnen, Smögenholmarna.

Hamnar, vilka ännu icke påbörjats utan återstå att utföra, äro
Herrevik, Barsebäck, Byxelkrok, Kårehamn, Gnisvärd, Kapelludden, Hölick.
Värskär, Utvalnäs, Bremö-Kalven, Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö
och Bokö samt de 16 muddringshamnarna. Av berörda ännu icke påbörjade
hamnföretag äro förberedande åtgärder vidtagna beträffande
Herrevik, Barsebäck och Byxelkrok samt de 6 första muddringshamnarna.
De förberedande åtgärderna bestå i infordrande av förbindelser från respektive
kommuner om kostnadsfri upplåtelse av behövliga hamnområden
och deras avsöndrande samt upprättande genom lantmätare av nödiga
kartor och beskrivningar över områdena. Vidare hava nödiga mudderverk
och övrig muddringsmateriel anskaffats i syfte att påbörja muddringshamnarna
till våren 1922.

Revisorerna hava här sökt lämna en sammanträngd framställning
av fiskehamnsfrågans utveckling och nuvarande läge. Vad som härvid
synts revisorerna mest iögonfallande, är den högst avsevärda disproportionen
mellan de för hamnanläggningarna ursprungligen beräknade
kostnaderna och de utgifter, de i verkligheten åsamkat staten. I sådant
avseende må endast påpekas, att för vissa hamnar, ehuru de ännu icke
äro i färdigt skick, utgivits 8—10 gånger så stora belopp som från
början varit avsedda för hamnarnas fullbordande. Så hava exempelvis
kostnaderna för de av revisorerna besökta anläggningarna vid Grönhögen
och Hällevik av fiskehamnskommissionen uppskattats till respektive
136,000 och 259,000 kronor, under det att de faktiska utgifterna
redan uppgått till respektive 1,046,949 kronor 91 öre och 2,059,668
kronor 65 öre. Enligt uppgift från hamnavdelningen beräknas åter -

Revisorerna s
uttalande.

— 56 —

stående utgifter för nämnda båda hamnar approximativt belöpa sig till
för Grönhögen 130,000 kronor och för Hällevik 550,000 kronor.

Till stöd för kostnadsökningen har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
åberopats dels den av världskriget framkallade abnorma prisstegringen,
dels det förhållandet att närmare undersökningar på de olika
till fiskehamnar föreslagna platserna givit vid handen, att fiskehamnskommissionens
beräkningar delvis visat sig oriktiga och att de i det
stora hela mera haft karaktären av utkast än av definitiva förslag, dels
ock den genom så småningom vunna erfarenheter ådagalagda nödvändigheten
av att använda ett mera solitt och för hamnarnas framtida bestånd
betryggande byggnadssätt än från begynnelsen ansetts nödvändigt, ävensom,
för vissa fall, behovet av rymligare och djupare anläggningar än
de i början planerade.

Givetvis hava kostnaderna för fiskehamnsbyggnaderna icke kunnat
undgå att röna inverkan av de ändringar i det allmänna prisläget, som
världskriget förorsakat. Den under krigsåren inträdda ekonomiska krisen
har icke varit möjlig att firrutse och kostnadsökningen måste, till den
del orsakerna till densamma äro att söka häri, betraktas såsom oundviklig.
Men granskar man de här ovan angivna siffrorna, skall man
snart finna, att en högst betydande anpart av de stegrade utgifterna
för fiskehamnarna måste skrivas på ett annat konto, nämligen den
väsentliga omläggning av själva byggnadssättet och planen för arbetenas
utförande, som under årens lopp ägt rum. Då i ännu ofullbordat skick
Grönhögens fiskehamn drager en kostnad av mera än en miljon i stället
för 136,000 kronor eller Hälleviks fiskehamn en kostnad av över två
och en halv miljoner i stället för 259,000 kronor, är tydligtvis huvuddelen
av utgiftsökningen att tillskriva de vidtagna ändringarna i fråga om
hamnarnas utförande.

Det är av förklarliga skäl icke möjligt för revisorerna att här
taga ställning till frågan, huruvida de avvikelser från den ursprungliga
planen, som i nyssberörda avseenden ägt rum, varit nödvändiga och
om den väg, man slagit in på i fråga om arbetenas fullföljande, i tekniskt
hänseende varit ofrånkomlig, därest tillbörliga krav på ändamålsenlighet
och varaktighet skulle bliva tillgodosedda. Aven om ett bestämt omdöme
härutinnan förutsätter sakkunskap och en ingående, tidskrävande undersökning,
anse sig dock revisorerna böra framhålla, att de iakttagelser,
revisorerna gjorde under sina besök vid Grönhögen och Hällevik, ingivit
dem starka tvivelsmål, huruvida icke med användande av mera
inskränkta byggnadsplaner och ett mera anspråkslöst byggnadssätt likväl
rimliga fordringar i antydda hänseenden kunde anses uppfyllda.

— 57 —

Vad som däremot med visshet kan fastslås är det beklagliga förhållandet,
att den utredning, som tjänat till grundval för riksdagens
beslut i liskehamusfrågan, icke varit fotad på eu så uttömmande och
tillförlitlig undersökning, som man haft rätt att fordra i ett ämne av
denna omfattning. Berörda omständighet, som förut varit föremål för
riksdagens uppmärksamhet men icke ansetts böra föranleda ett frångående
av den ställning, riksdagen en gång till saken intagit, har varit
en viktig orsak till att anslagsbehovet för fiskehamnarnas räkning svällt
ut till förut oanade dimensioner.

Då nu, trots det att anslag för ändamålet beviljats med ett mera
än 4 gånger så stort belopp som det ursprungligen beräknade, likväl
större delen av arbetena återstå ofullbordade och det sålunda måste
vara klart, att staten, om den skall fortsätta på den inslagna vägen,
står inför högst betydande anslagskrav jämväl i närmaste framtiden,
hava revisorerna icke kunnat underlåta att i betraktande av det ekonomiska
nödläge, som för närvarande råder, uttala sina allvarliga betänkligheter
mot ett fortsatt beviljande av anslag till ifrågavarande anläggningar
i samma utsträckning, som hittills.

Revisorerna hava sig bekant att, sedan revisorerna igångsatt sina
undersökningar rörande fiskehamnsbyggnaderna, Kungl. Maj:t genom
beslut den 28 oktober 1921 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning,
huruvida genom inskränkning av arbetsplanerna för statens fiskehamnsbyggnader
eller genom andra åtgärder minskning av utgifterna för
nämnda hamnbyggnader kan åstadkommas utan att därigenom hamnarnas
ändamålsenlighet och framtida bestånd äventyras.

Innan resultaten av den sålunda igångsatta utredningen blivit
riksdagen förelagda, synes det revisorerna, att ytterligare medel till
igångsättande av ännu icke påbörjade hamnbyggnadsarbeten ej böra
beviljas utan att verksamheten allenast bör uppehållas i den mån det
erfordras för att hamnar, som stå inför sitt fullbordande, må bliva
färdigbyggda, eller till förhindrande av att arbeten, som fortskridit över
det mera förberedande stadiet, löpa fara att förstöras.

Revisorerna hava ovan framhållit sina tvivelsmål rörande lämpligheten
av de nu tillämpade byggnadsplanerna och det för närvarande anBev.
berättelse ang. statsverket för år 1920. I. 8

— 58 -

vända dyrbara byggnadssättet. Dessa tvivelsmål gälla icke minst hamnutrymmena,
vilka åtminstone vid Grönhögen och Hällevik synas revisorerna
tilltagna onödigt omfångsrika i förhållande till det ändamål, hamnarna
äro avsedda att tjäna. En annan omständighet, som förefaller
revisorerna förtjänt att närmare övervägas, är, huruvida de för hamnarna
föreslagna olika platserna med hänsyn till förefintligt behov och övriga
omständigheter verkligen äga förutsättningar såsom förläggningsorter
för fiskehamnar. Till detta uttalande hava revisorerna närmast föranletts
av sina besök vid Grönhögen och Hällevik, där fiskarbefolkningens
ringa antal knappast ingiver förhoppningar om att den blivande
nyttan av dessa hamnar skall komma att motsvara de högst betydande
anläggningskostnaderna. På grund av det här ovan anförda framstår
det för revisorerna såsom ett viktigt önskemål, att innan man skrider
till anläggning av nya fiskehamnar, en grundlig och allsidig granskning
och revidering av den nuvarande planen för hamnbyggnadsarbetet
verkställes.

— 59 —

Särskilda uttalanden rörande vissa statsförvaltningen

berörande frågor.

Kommittéväsendet.

§ I Utgifterna

under år 1920 för verkställande av utredningar genom
kommittéer och sakkunniga, vilka senare här nedan inbegripas under
uttrycket kommittéer, utgöra 5,834,137 kronor 63 öre. Beloppets fördelning
på olika kommittéer framgår av den i tabellbilagan intagna
tabellen (se del II sid. 378).

§ 2-

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för år 1920 hava
anslagen till utredningar genom kommittéer och sakkunniga under de
särskilda huvudtitlarna, utgörande tillhopa 1,560,000 kronor, överskridits
med icke mindre än 4,274,137 kronor 63 öre. Utgifterna å anslagen
hava följaktligen uppgått till i det närmaste fyra gånger det belopp,
som av riksdagen beräknats vara för ändamålet erforderligt. Enligt
revisorernas mening måste ett överskridande av den storlek, varom här
är fråga, anses vara synnerligen betänkligt.

Revisorerna hava ansett sig böra här nedan lämna en sammanställning
av de belopp, som för de särskilda huvudtitlarna anslagits, och
de kostnader, som av samma medel bestritts:

Anslag till kommittéer och. utredningar genom sakkunniga	Anslagna belopp	Verkliga utgifter
Andra huvudtiteln ...........................	160,000		943,440	Öl
Tredje » ...........................	150,000	—	89,391	32
Fjärde » ...........................	200,000		427,453	76
Femte » ...........................	65,000	—	203,207	60
Sjätte » ...........................	280,000	—	1,214,212	78
Sjunde » —......................	375,000	—	1,539,147	41
Åttonde » ...........................	180,000	_	708,863	85
Nionde » ...........................	150,000	—	708,420	40

1,560,000

5,834,137 63

Kommittékostnaderna

år 1920.

Kommitté anslagens över skridande.

- 60 -

I ovanstående sammanställning ingå dock icke kostnader för åtskilliga
utredningar, som verkställts kos vissa myndigheter. Så ingår
exempelvis i järnvägsstyrelsens räkenskaper ett belopp av 136,966 kronor
80 öre, utgörande kostnaderna under år 1920 för 1918 års järnvägskommitté.

§ 3.

Kostnadernas
fördelning
vid vissa
större kommittéer.

Då det synts revisorerna vara av intresse, att en ingående undersökning
sker för utrönande av, huru stor del av kommittékostnaderna
som äro att hänföra till arvoden åt kommittéledamöter, avlöning till

Tabell utvisande fördelningen av 1920 års kostnader för de kom uppgått

till minst 1

	Ordförande- och ledamotsarvoden.
	Riksdags-	Statstjän-	Andra
	män.		stemän	1	ledamöter.
	1	2	3		4
Obligationsrättskommittén....................................		_	29,975156	4,122		34,097	55
Strafflagskommissionen .......................................	3,811	_	33,165	—	—	—	36,976	—
Jordkommissionen................................................	9,690	_	18,748	_	648	_	29,086	_
Sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder
för bekämpande av ungdomsbrottsligheten.........	1,080	—	7,590	—	6,012	—	14,682	—
Sjölagstiftningskommittén .................................	—	—	4,974	28	23,428	30	28,402	58
Sakkunniga rörande kvinnors statsanställning.........	2,154	—	4,793	49	5,484	—	12,431	4 9
1919 års proportionsvalskommitté ........................	1,350	—	4,056	—	14,776	78	20,182	78,
Apotekskommittén ..........................................	2,844	—	—	—	2,064	—	4,908	—
Socialförsäkringskommittén .................................	7,938	—	9,225	—	3,684	—	20,847	—!
Kommittén i fråga om enhetlig utvidgad livsmedels-
lagstiftning ...................................................	1,320	—	8,663	—	504	—	10,487	—^
Lufttrafikkommittén ..........................................	240	—	1,485	20	258	—	1,983	20
Kommunal författningssakkunniga...........................	4,608	—	4,176	—	4,980	—	13,764	—
Sakkunniga för utredning av frågan om normalrit-
ningar för ålderdomshem.................................
1919 års lappkommitté .......................................	252	—	3,154	—	—	—	3,406	—
Kommissionen för utredning angående ordnandet av
Stockholms förortsbanefråga .........................	744	—	966	—	5,988	—	7,698	—
1919 års kommission angående statsbaneekonomien	5,226	—	13,672	—	11,688	—	30,586	—
Byggnadsarbetarkommissionen ..............................	636	—	7,962	—	1,572	—	10,170	—
Internationella sjömanskonferensen i Genua............	2,500	—	10,900	—	24,120	—	37,520	—
Löneregleringskommittén.......................................	9,900	—	5,664	24	7,574	—	23,138	24
Nykterhetskommittén ..........................................	1,800	—	4,820	—	1,716	—	8,336	—

1 Under rubriken »Riksdagsmän» innefattas även de statstjänstemän, som äro riksdagsmän.

2 I denna summa ingår ett belopp av 155,004 kronor 85 öre, utgörande av statistiska cen -

— 61

kommittéernas sekreterare och övriga biträden, tryckningskostnader in. in.,
hava revisorerna föranstaltat om eu sådan undersökning i fråga om de
till ett antal av 44 uppgående kommittéer, vilkas kostnader lör revisionsåret
uppgått till mera än 25,000 kronor. Resultatet av denna undersökning
framgår av nedanstående tabell.

Vid den granskning i övrigt revisorerna ansett sig böra underkasta
kommittéväsendet hava de gjort vissa iakttagelser i fråga om särskilda
kommittéer ävensom redovisningen av till kommittéernas förfogande
ställda expensmedel, vilka iakttagelser återfinnas under §§ 4—15
bär nedan.

mittéer, med undantag av statsbokföringskommittén, vilkas utgifter

25,000 kronor.

Bese- och trakta-ments-ersättning-	Ersättning för mista! avlöning (Statstjän-stemän o. d.j	Ersättning till sekre-terare.	Ersättning till biträ-den och vakt. mästare.	Tryck- ningskost- nader.	Hyror och värme.	Övriga utgifter.	Anord-nade, ej re-dovisade expens-medel.	Summa.
5		6		7		8		9		10		11		12		13
10,351	60			5,455	74							600			_	50,504	89
2,641	85	1,523	35	11,927 14,651	40	230	—	—	—	—	—	1,668	66	—	—	54,967	26
4,991	50	15,325	—	47	2162,257	95	16,300	25	5,618	84	3,067	10	—	—	251,298	11
2,634	25	2,365	57	9,923	20							309	20	—	—	29,914	22
6,981	20	—	—	19,722	77	329	—	—	—	2,240	83	4,988	95	—	—	62,665	33
1,071	60	447	80	3,847	74	3.021	50	5,903	7 5	—	—	1.531	38	—	—	28,255	26
5,790	15	5,472	24	25,294	98	—	—	1,084	—	300	—	945	85	—	—	59,070	—
140	25	167	75	2,000	—	—	—	48,685	75	—	—	—	—	—	—	55,901	75
571	80	—	—	2,275	—	1,943	—	57,017	01	4,761	70	1,766	68	—	—	89,182	14
2,691	50	2,075	72	8,424	_	5,850	_	_	_	_	_	1,586	31	—	—	31,114	53
3,244	—		9,650	—	11,480	30	—	-	40	—	2,339	73	—	—	28,737 33,563	23
4,776	30	6,892	20	1,434	76	459	50	4,938		500	—	798	42	—	—	18
														22,376	20	28,437	20
101,299	94	1,328	30	12,657	28			-			6,110	7 2	—	—	124,802	24
1,200	_	_	_	18,000	_	_	_	—	_	—	—	—	—	—	—	26,898	—
25,825	06	1,640	67	5,889	—	15,537	50	—	—	3,030	—	5,542	—	—	—	88,050	2 3
294	20	_	_	_	_	8,127	81	3,002	—	—	—	8,815 —	20	—	—	30,409	21
_	_	602	96	_	—					—	1,400	—	39,522	96
756	50	5,415	47	6,693	31	3,961	50	3,496	—	—	—	1,131	87	—	—	44,592	89
1,751	30	460	21	5,088	02	1,047	50	14,714	—	—	—	124	90	—	—	31,521	93

Dessa äro således ej medräknade under rubriken »Statstjänstemän»,
tralbyrån utbetalda kostnader för vissa statistiska undersökningar.

62 —

Anm. till
tabellen.

	1		2		3		1 4
Sakkunniga rörande ökad centralisering av upphand-
lingen för statens räkning m. m......................	—	—	8,940	—	2,652	—	11,592	—
Kommittén för utredning av åborättsfrågan............	264	—	1,746	—	—	—	2,010	—
Malmkommissionen ............................................. Sakkunniga för utredning angående erforderliga be-	—	—	7,086	—	3,600	—	10,686	—
stämmelser rörande fartygsbesättnings arbets- och levnadsförhållanden m. m...............................			6,666		4,794		11,460	_
Sakkunniga för revision i vissa delar av lagstiftnin-
gen rörande den direkta beskattningen till staten	96	—	19,703	66	6,588	—	26,387	65
1919 års tull- och traktatkommitté........................ Kostnader för utarbetande av »svenska statsmak-	12,792	—	23,610	34	26,702	88	63,105	22
terna och kristidens folkhushållning» ...............	—	—	3,987	—	13,567	—	17,554	—
Budge tårskommittén.............................................	—	—	13,860	—	7.110	—	20,970	—
Kostnader för vissa finansstatistiska undersökningar	—	—	2.100	—	—	—	2,100	—
Socialiseringsnämnden.......................................... Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om änd-rade bestämmelser rörande klockareinstitutionen	2,000	—	6,000	—	6,400	—	14,400	—
—	—	15,000	—	—	—	15,000	—
Kyrkofondskommittén ..........................................	—	—	5,044	—	1,140	—	6,184	—
Koralbokskommittén............................................. Sakkunniga för utredning rörande tandläkareinstitu-	—	—	8,692	—	10,812	—	19,504	—
tets utvidgning m. m..................................... Sakkunniga för utarbetande av normalritningar för	2,346	—	6,162	—	4,970	—	13,478
folkskolebydgnader..........................................	2,406	—	11,910	—	996	—	15,312	—
Skolkommissionen................................................ 1919 års sakkunniga för Chalmerska institutets om-	6,326		16,455	55	7,344	—	30,125	55
organisation..................................................	3,544	—	5,516	—	3,130	—	12,190	—
Kronolägenhetskommissionen ................................	678	—	8,032	—	—	—	8,710	—
Kolonisationskommittén .......................................	1,536	—	19,520	—	1,710	—	22,766	—
Elektrifieringskommitlén....................................... Sakkunniga för utredning om anordnande av skogs-	1,392	—	10,074	—	6,984	—	18,450
avverkningsstatistik och taxering av Sveriges samtliga skogar ...........................................	_	_	2,796		108	__	2,904	_
Sakkunniga för utredning rörande skogstörädhng ... Sakkunniga för verkställande av utredning och av-	—	—	888	—	4,734	“—	5,622
givande av förslag rörande definitiv lönereglering för arméns och marinens personal m. m.............	4,464	_	14,749	66	3,180	_	22,393	66
Kommissionen för verkställande av utredning och
avgivande av förslag om revision av Sveriges för-svarsväsende m. m........................................	34,650	_	—	—	—	—	34,650	—
Summa	128,587		392,527 96	235,140 »a	| 756,255	92

1 I denna summa ingår ett belopp av 41,002 kronor 80 öre, utgörande kostnader för vissa

Slutsummorna å kostnaderna för ifrågavarande kommittéer överensstämma
ej med de slutsummor för samma kommittéer, som återfinnas
i den uti berättelsen intagna översikten å kostnaderna för samtliga kommittéer.
Skiljaktigheterna bero därpå, att expensmedlen äro upptagna
i sistnämnda tablå med de till kommittéernas förfogande ställda belopp,
men i föreliggande tablå med de verkliga utgiftsbeloppen.

— 63 -

5	6		7		8	9	|	10		ii	12	13
				8,814	90	1,977			_			5,258				27,641	90
1,048	10	2,784	08	900	—	6,452	75	24,622	60	900	—	1,232	91	—	—	39,950	34
1,124	38	—	—	4,773	40	6,256	70	9,866	61	—	—	2,302	70	—	—	35,009	7 9
3,658	50	—	_	3,775	—	2,189	—	14,008	84	1,250	—	1,890	64	—	—	38,231	98
1,199	90	13,188	u	_	_	800	_	_	_	—	_	326	44	—	—	41,902	10
17,837	17	9,985	68	17,220	98	303,220	05	10,464	82	29,090	—	60,475	62	—	—	511,399	54
				_	_			40,972	50	_	_	—	_	—	—	58,526	50
1,104	90	786	64	—	—	250	—	—	—	2,080	—	585	95	_	—	25,777	49
_	_	_	_	—	—	23,985	72	1,318	50	—	—	4,342	30	—	—	31,746	52
389	20	2,775	—	9,792	40	9,417j 2 6	—	—	5,000	—	8,896	67	—	—	60,670	53
						1,767	50	41,485	S3	_	—	201	15	—	—	58,454	48
2,301	20	6,857	12	6,871	51	11.541	58	2.145	30	1,500	—	2,758	53	—	—	40,159	24
1,934	70	3,148	3 7	5,166	29	—	—	83,468	29	—	—	—	—	2,539	31	115,760	96
1,698	75	7,366	26	10,008	01	—	—	—	—	1,600	—	393	46	-	—	34,544	48
2,173	60	2,209	98	_		144	_	10,000	_	370	—	2,767	19	—	—	32,976	77
15,336	12	35,228	56	3,500	—	2,408	90	--	—	300	—	4,790	61	—	—	91,689	74
9,919	80	_	_	7,232	10	9,191	60							8,800	—	47,333	50
2,159	SO	6,151	98	—	—	—	—	22,994	95	—	—	591	—	—	—	40,607	73
21,606	78	7,915	92	12,706	50	36,056	66	4,084	2 2	3,300	—	155,154	98	—	—	163,591	06
674	80	—	—	—	—	62,949	96	15,469	55	1,256	25	27,578	37	—	—	126,378	93
4,833	35			32,919	70									20,000	_	60,657	06
6,998	75	—	—	5,200	—	—	—	—	—	—	—	—	—	14,000	—	31,820	75
5,609	65	8,269	28	10,206	45	1,436	SO	2,454	—	2,200	—	2,570	93	—	—	55,140	77
1 29,463	46	900	82	24,366	44	6,204	70	11,667	15	—	—	8,616	38	—	—	115,868	95
1308,086|di	151,28604	326,388	35	700,495174	456,224 82| 66,337 «2 232,060(j5	69.115|5l 3,065,249 86

markundersökningar.

§ 4-

Vid granskning av de särskilda kommittéernas utgifter har det
väckt revisorernas uppmärksamhet att kostnaderna för vissa kommittéer
under revisionsåret uppgått till belopp, som i jämförelse med kostnaderna
under deras tidigare verksamhetsår måste anses synnerligen höga,
även om behörig hänsyn tages till det förändrade prisläget. Detta gäller
enligt revisorernas mening i främsta rummet statsbokföringskommittén,

Statsbok förings kommittén.

— 64

vars verksamhet pågått sedan år 1902. Med 1920 års utgång upphörde
kommitténs arbete, och övertogs detsamma från och med innevarande
års början av det nyinrättade riksräkenskapsverket.

Kostnaderna för statsbokföringskommittén hava enligt revisionsberättelserna
för de senaste fem åren uppgått till följande belopp:

1916 .................................... 28,100: —

1917 ................................... 48.100: —

1918 .................................... 124,093:oi

1919 ................................... 173,692: —

1920 .................................... 212,900:—.

Härvid bör dock erinras om att inga kommittéarvoden under samma
tid uppburits av kommitténs ledamöter. Verkställande ledamoten (dåvarande
statskommissarien, nuvarande generaldirektören C. L. Tenow)
bar dock i egenskap av kommitténs sekreterare åtnjutit särskild ersättning.

På grund av den starka stegringen i utgifterna för statsbokföringskommittén
hava revisorerna ansett sig böra ägna denna kommittés
räkenskaper en ingående granskning. Därvid hava revisorerna funnit
anledning till följande erinringar.

Den största utgiftsposten i kommitténs räkenskaper avser avlöningar
till den bos kommittén anställda personalen. Det har väckt
revisorernas uppmärksamhet att i dessa avlöningar i vissa fall vidtagits
förhöjningar, som vida överstiga icke endast de för motsvarande avlöningar
utgående dyrtidstilläggen för statstjänstemän utan även vad
som skulle betingas av full ersättning för levnadskostnadernas ökning.
I detta avseende anse sig revisorerna böra lämna följande översikt, utvisande
avlöningarnas stegring under åren 1916-—1920, varvid avlöningsbeloppet,
däri inbegripet krigstidstillägg, där sådant utgått, avser månadsarvode
under årets senare del:

Kansliföreståndarinna ......................

Kvinnlig assistent ............................

Kvinnligt biträde ...........................

	1916	1917	1918	1919	1920
kronor	125	290	499	630	750
	135	175	300	430	500
»	no	145	265	355	425.

Till assistent och biträde har därutöver utbetalts ersättning för extra
arbete med i vissa fall avsevärda belopp.

Enligt protokoll den 17 januari 1919 fastställde kommittén arvoden
till personalen samt bestämde, att verkställande ledamoten skulle utöva
chefskapet för kommitténs personal. Efter sistnämnda dag finnes intet
protokoll från kommitténs sammanträden, men hava personalens arvoden

— 65

sedermera vid två olika tillfallen undergått förhöjning. Enligt vad som
meddelats revisorerna hava dessa åtgärder vidtagits av verkställande
ledamoten efter samråd med övriga kommittéledamöter. Det synes revisorerna
vara självfallet, att besluten i fråga om personalens arvoden bort
protokollföras.

Någon förteckning över kommitténs inventarier linnes icke bifogad
räkenskaperna, varjämte något kvitto å de kommittén tillhöriga inventarier,
som numera av riksräkenskapsverket övertagits, ej heller ingår i
redovisningen för revisionsåret. Sedan revisorerna till verkställande
ledamoten framställt förfrågan härom, har till revisorerna överlämnats en
den 16 november 1921 upprättad inventarieförteckning, utvisande vilka
inventarier vid innevarande års början av riksräkenskapsverket övertagits
från statsbokföringskommittén.

Bland de utgiftsposter i övrigt, som ingå i redovisningen för år
1920, hava revisorerna lagt märke till utanordning av hyresersättning
för ett rum under avvecklingen av kommitténs verksamhet samt ett par
andra smärre utbetalningar, utgörande tillhopa 387 kronor 10 öre. Sedan
revisorerna hos verkställande ledamoten begärt närmare upplysningar
rörande dessa utgifter, har han i skrivelse till revisorerna meddelat, att
nämnda belopp återlevererats genom insättning å statsverkets giroräkning.

Beträffande kommitténs giroräkning i riksbanken hava revisorerna
fäst sig vid att å densamma vid upprepade tillfällen gjorts uttagningar
till växlande belopp utan att, såvitt av verifikationerna framgår, utgifter
till motsvarande belopp blivit bestridda förr än efter understundom
ganska avsevärd tid. Såsom ett typiskt fall kan omnämnas att, då revisorerna,
med anledning av att något girobesked, utvisande behållningen
vid 1920 års utgång, icke funnits fogat vid räkenskapen, infordrat sådant
från riksbanken, det befunnits att räkningen den 31 december 1920
överdragits med 373 kronor 70 öre, oaktat till kommitténs förfogande
sagda dag stått mer än 17,000 kronor. Räkenskaperna utvisa jämväl
att räkningar å icke mindre än 17,440 kronor utbetalts först under
tiden 4 januari—1 juni 1921.

Statsbokföringskommitténs giroräkning i riksbanken öppnades, enligt
av revisorerna inhämtad uppgift, först den 30 oktober 1919.

Revisorerna hava hos verkställande ledamoten framställt begäran
om närmare upplysningar i sistnämnda tvenne frågor. Denne har därvid
lämnat den uppgiften, att kommitténs medel före den 30 oktober
1919 varit insatta å enskild bankinrättning. Några räntemedel hava
dock icke uppdebiterats i räkenskaperna. Sedermera har verkställande
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920■ I. 9

— 66 —

Socialför säkrings.

kommittén.

1918 års jämvägskommitté.

ledamoten i skrivelse till revisorerna meddelat, att han den 17 november
1921 till statsverket inlevererat räntemedel med tillhopa 530 kronor
16 öre.

Beträffande det ovan omförmälda förfaringssättet i avseendena uttagen
å giroräkningen i riksbanken hava revisorerna icke kunnat under
hand vinna några tillfredsställande upplysningar.

Vad sålunda förekommit, hava revisorerna funnit vara av den beskaffenhet,
att de ansett sig icke kunna underlåta att bringa detsamma
till riksdagens kännedom.

§ 5-

Vid granskning av socialförsäkringskommitténs expensmedelsredovisning
för år 1920 har det väckt revisorernas uppmärksamhet, att
tryckningskostnaderna för kommittén dragit högst avsevärda belopp.

I fråga om kommitténs tryckeriutgifter synas följande poster böra
omnämnas:

För en upplaga av 750,000 blanketter angående uppgifter från
registrerade sjukkassor lämnades tryckningstillstånd vid 16:e korrekturet.
För 7,000 cirkulär har tryckningstillstånd meddelats vid 11 :e korrekturet
och för 240 exemplar P. M. nr 4 vid 35:e korrekturet. För kommitténs
betänkande nr 1 angående allmän sjukförsäkring lämnades tryckningstillstånd
efter vidlyftig korrigering först vid 19:e korrekturupplagan.

För 20 exemplar P. M. nr 2 har tryckningstillstånd meddelats
efter vidlyftig korrigering och omsättning flera gånger vid 16:e korrekturet.
Inbegripet kostnaden för övertidsarbete uppgår kostnaden för
dessa 20 exemplar till 786 kronor, d. v. s. cirka 40 kronor per
styck; 10 exemplar av en annan P. M. draga en kostnad av 48 kronor
90 öre per styck.

Med anledning av vad sålunda förekommit vilja revisorerna framhålla
att utgifter för korrigering m. m. av den art som ovan angivits,
icke synes hava behöft förekomma vid en omtänksam planläggning av
kommitténs arbete.

§ 6.

Kostnaderna för 1918 års järnvägskommitté, vilka kostnader på
grund av Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari 1919 tillsvidare skola
bestridas av trafikmedel och alltså icke utgå av de anslag till kommittéer
och utredningar, som av riksdagen beviljats, hava uppgått till följande
belopp:

— 67 -

för år 1918...................................................... 16,444: 20

» » 1919..................................................... 101,110:0 9

» » 1920................................................... 136,966: 80.

Bland dessa kostnader ingå över 10,000 kronor, som använts för inköp
av möbler, gardiner, elektrisk armatur, skriv- och räknemaskiner.

Hos kommittén äro anställda bland annat en överdirektör och en
byrådirektör vid statens järnvägar, vardera med ett månatligt arvode
av 500 kronor, vilka samtidigt bekläda sina respektive befattningar i
statens järnvägars tjänst. Aven andra järnvägstjänstemän hava stadigvarande
eller tillfälliga, väl avlönade uppdrag hos kommittén.

Såsom »banteknisk ledare» tjänstgjorde år 1920 en pensionerad
distriktschef och såsom »bantekniskt biträde» en pensionerad bandirektör,
vilka under slutet av år 1920 uppburo, den förre 1,891 kronor 86 öre
och den senare 1,317 kronor 46 öre i månatligt arvode. Dessa personer
uppburo under samma år även pension och dyrtidstillägg därå, den förre
med sammanlagt 9,851 kronor 50 öre och den senare med 10,132 kronor
24 öre, därav 579 kronor 60 öre tillerkändes honom efter klagomål rörande
dyrtidstilläggets beräkning. Räknat efter de avlöningar hos kommittén,
som utgingo till dem under senare delen av år 1920, hade den ena i
lön och pension en av statsmedel härflytande årsinkomst av c:a 32,500
kronor och den andre c:a 25,900 kronor.

För utredning angående ångfärjelägen och kajer vid en enskild
ärnvägs ändpunkt har till eu tjänsteman inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
utbetalts ett arvode av 7,600 kronor.

För kommitténs ledamöter hava utfärdats stående fribiljetter å
statens järnvägar.

§ 7.

Det har väckt revisorernas uppmärksamhet att den åt t. f. professorn
K. A. Edin den 4 juli 1910 anförtrodda utredningen angående
statsåtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens hämmande
intill 1920 års utgång dragit en kostnad av icke mindre än 35,484
kronor 19 öre. I detta belopp ingå 21,800 kronor, utgörande arvode
till den sakkunnige för tiden 1910—mars 1915. Efter sistnämnda tid
har arvodet icke blivit reglerat, men torde komma att fastställas, sedan
utredningsarbetet avslutats.

Vid granskningen av den avgivna expensmedelsredovisningen hava
revisorerna funnit att i avgift för stående stil under åren 1915 och
1916 den 9 april 1918 utbetalts 509 kronor samt att för 2 års ränta å

Sakkunnig
för utredning
angående
statsåtgärder
i vissa främmande
länder
för dryckenskapens

hämmande.

— 68 —

2,669 ki''onor 50 öre, utgörande tryckningskostnader för åren 1913 och
1914, samma dag utbetalts 320 kronor 34 öre.

Det måste enligt revisorernas mening anses anmärkningsvärt att
detta utredningsarbete icke hunnit tidigare avslutas samt att statsverket
nödgats, såsom i detta fall skett, gälda ränta å obetalta räkningsbelopp.

§ 8-

Kolonisa- Kostnaderna för kolonisationskommitténs verksamhet under år 1920

^mitté™ uPPi?å till 158,079 kronor 42 öre, däri inbegripet kostnaderna förvissa
av kommittén ombänderhavda markundersökningar.

Vid granskningen av kommitténs räkenskaper hava revisorerna
funnit följande.

En lantmätare har i arvode under år 1920 för åt kommittén utfört
arbete uppburit i det närmaste 20,000 kronor, varjämte han erhållit
ersättning för av arbetet föranledda resor med cirka 3,000 kronor. I
det honom tillerkända arvodesbeloppet ingår övertidsersättning, vilken
för exempelvis januari månad utgör 450 kronor för 180 timmar, d. v. s.
6 timmars övertid för varje dag (sön- och helgdagar inräknade). För
maj månad uppgår ersättningen för övertid till ännu högre belopp eller
623 kronor.

Förutom månatliga arvoden å avsevärda belopp hava vissa biträden
i stor utsträckning för extra arbeten uppburit ersättning.

Biträden i kolonisationsnämnden hava åtnjutit övertidsersättning
för åt kolonisationskommittén utfört arbete.

Åtskilliga av de i kommitténs redovisningar ingående kvittenserna
för reseersättningar angiva ej var resorna företagits.

§ 9-

Koionisa- Kostnaderna för kolonisationsnämndens verksamhet för revisions a-ti0Ide

året uPPSå riksräkenskapsverkets budgetredovisning till cirka

400,000 kronor. Vid räkenskapernas granskning hava revisorerna uppmärksammat
följande förhållanden.

Samtliga nämndens räkningar sakna vederbörliga attester.

I övertidsersättning till en tjänsteman hos nämnden, vilken under
året åtnjutit avlöning från nämnden med 5,000 kronor, har utbetalts
cirka 2,500 kronor.

Inköpspriserna å vissa av nämnden för kolonisationsverksamheten
upphandlade varor synas ställa sig förhållandevis höga.

Med hänsyn till de betydande resekostnader, som föranledas av
att ledningen för nämndens verksamhet har sitt säte i Stockholm, synes

— 69 —

det revisorerna böra tagas under övervägande, huruvida icke besparingar
skulle kunna ernås genom ledningens förläggande till lämplig ort i
Norrland.

§ io.

Revisorerna hava granskat den av lufttrafikkommittén för år 1920
avgivna expensmedelsredovisningen, utvisande att utgifterna för expenser
m. m. belöpa å 13,860 kronor 3 öre.

Bland kommitténs utgifter ingå åtskilliga utredningsarvoden, i ett
fall uppgående till mera än 4,500 kronor. Förskott å arvoden hava i
stor utsträckning lämnats i avvaktan på arvodenas slutliga reglering av
Kungh Maj:t.

Å giroräkning i riksbanken innestod vid årsskiftet ett belopp av
10,128 kronor 63 öre. Under året har kommittén därjämte haft medel
innestående å enskild bankinrättning. Härav härflytande räntemedel
hava uppdebiterats i räkenskaperna.

§ n.

Jämlikt bemyndigande den 3 maj 1918 anmodade chefen för lantförsvarsdepartementet
två personer att hos arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
såsom sakkunniga biträda med verkställande av utredning angående
behovet av sanitetshundar för vårt lands militära sjukvårdsväsende,
sättet för åstadkommande av erforderligt samarbete mellan
arméns myndigheter och en under bildande varande frivillig sanitetshundsförening
samt övriga i samband därmed stående frågor.

Kostnaderna för de sakkunniga hava vid 1920 års utgång uppgått
till mera än 12,000 kronor. Enligt vad revisorerna funnit, hava
dessa sakkunniga, i likhet med ett flertal andra inom försvarsdepartementet
tillkallade dylika, under större delen av den tid, som förflutit
efter tillkallandet, för varje dag uppburit kommittéarvode.

I fråga om dessa sakkunniga hava revisorerna, som tagit del av
det avgivna betänkandet i ärendet, funnit att kostnaderna för utredningen
måste anses synnerligen höga.

Någon ledning av de sakkunnigas arbete synes icke hava från
sjukvårdsstyrelsens sida utövats, vilket synes hava bort ske, då de ställts
till styrelsens förfogande.

§ 12-

Det har vid granskningen av utgifterna för kommittéväsendet väckt
revisorernas uppmärksamhet att till ordföranden i skolkommissionen under

Lufttrafik kommittén.

Sakkunniga
angående behovet
av
sanitetshundar
för
det militära
sjukvårdsväsendet.

Visst kommittéarvode.

— 70 —

Lagerhus byggnads kommis sionen.

Inom centrala
ämbetsverk
tillkallade
sakkunniga.

Kontroll styrelsen.

Social styrelsen.

Kommers kollegium.

res- och sjukdagar, för vilka vanligt dagtraktamente utgått, även utbetalats
dagarvode för arbete, utfört såsom sakkunnig i fråga om flottans
underbefälsutbildning.

§ 13-

Vid summarisk granskning av lagerbusbyggnadskommissionens
räkenskaper har det väckt revisorernas uppmärksamhet att bland annat
kostnaderna för ritningar till statens lagerhus samt kontroll och besiktning
under deras uppförande uppgå till belopp, som måste betecknas
som synnerligen höga, även med beaktande av de särskilda förhållanden,
som rått under tiden för lagerhusens uppförande. Revisorerna hava vid
granskningen icke kunnat undgå att finna, det önskvärd sparsamhet med
byggnadsmedlens användning icke blivit iakttagen.

§ 14.

På grund av överskridandet av anslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga hava revisorerna funnit anledning något
granska utgifterna å dessa anslag för de hos vissa centrala ämbetsverk
tillkallade sakkunniga, vilka icke finnas upptagna i berättelsen om vad
i rikets styrelse sig tilldragit och således i allmänhet icke komma till
riksdagens kännedom.

De ämbetsverk, till vilka denna undersökning utsträckts äro kontrollstyrelsen,
socialstyrelsen, kommerskollegium, centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Enligt uppgifter, som inhämtats från kontrollstyrelsen, föreligger
beslut av Kungl. Maj:t i fråga om de där inkallade sakkunniga, vilka
jämväl av vederbörande departementschef utsetts.

Socialstyrelsen har under åren 1920 och 1921 haft Kungl. Maj:ts
bemyndigande att inkalla sakkunniga, om vilka här är fråga i ett par
fall. Dessa utredningar hava varit av mindre omfattning och i intet
fall har särskild ordförande eller sekreterare varit förordnad.

Kommerskollegium har under åren 1920 och 1921 bemyndigats
inkalla sakkunniga i fem fall. Inkallelsen har i fyra av dessa fall begränsats
till ett par månader och i ett fall högst ett år. I motsats till vad förhållandet
är i fråga om övriga ämbetsverk är det vanligt att kommerskollegium
bemyndigas att utse en av de sakkunniga till ordförande samt
förordna sekreterare. Förklaringen till denija självständighet i sakkun -

71 —

nigas ställning torde ligga, enligt vad som från kollegium framhållits,
i den omständigheten, att detta själv ofta varit i avsaknad av,nödig
sakkunskap i de specialfrågor, varom utredningen rört sig.

Inom centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
arbeta inga av Kiingl. Maj:t på berörda sätt tillkallade sakkunniga, men
en av anstalten tillsatt kommitté har efter medgivande av Kungl. Magt
fått uppbära ersättning för resekostnader vid vissa studieresor i Danmark
och Norge.

Inom lantbruksstyrelsen arbeta fyra sakkunniga, som inkallats för
högst en månad enligt Kungl. brev den 27 februari 1920. Dessutom
bär emellertid genom Kungl. brev den 29 juni 1921 inom denna styrelse
tillkallats sakkunniga under former, som påminna om de tillkallelser av
sakkunuiga, som av departementscheferna ske. Utredningen gäller i detta
fall omorganisation av frökontrollverksamheten, och har styrelsen bemyndigats
att inkalla högst fyra sakkunniga att biträda inom styrelsen
med denna utredning. Av dessa skall en tjänstgöra som sekreterare
med ersättning, vilken sedermera skall av Kungl. Maj:t bestämmes. Utredningen
torde icke komma att sträcka sig över mer än några månader. I

I fråga slutligen om skolöverstyrelsen hava dessa riksdagens direkta
uppmärksamhet mera undandragna sakkunnigtillsättningar icke heller
visat några tendenser att svälla ut förrän på senaste åren. Kungl. Magt
har emellertid genom sju Kungl. brev under 1921 — den 8 april (tre
brev), den 17 juni, den 7 juli, den 26 september och den 13 oktober —
bemyndigat överstyrelsen att inkalla särskilda sakkunniga under hänvisning
till utgifternas gäldande av kommittéanslaget. I ett fall skola
de sakkunniga tillkallas av kommerskollegium och skolöverstyrelsen
gemensamt, nämligen för utredning i syfte att få till stånd en lärlingslag,
vilken utredning redan tidigare dragit en kostnad av cirka 65,000
kronor. Med ett undantag torde utredningarna icke vara mera omfattande
än fallet plägar vara vid tillkallandet på ifrågavarande sätt av
speciella sakkunniga inom ämbetsverk. Det kan dock ej undgå att väcka
betänksamhet att denna anordning tagits så flitigt i bruk i skolöverstyrelsen
under det senaste året, då ämbetsverket dock på extra stat för
inspektion och sakkunniga biträden fått sig anvisat ett anslag på 28,000
kronor. I någon mån torde måhända behovet av särskild sakkunskaps
tillkallande i så stor utsträckning vara beroende på att många av skol -

Centralanstalten
för
försöksväsendet.

Låntbruk* -styrelsen.

Skolöver styrelsen.

- 72 —

överstyrelsens ordinarie tjänstemän flitigt användas för andra sakkunniguppdrag.

En av de på ovan angivet sätt år 1921 tillkallade sakkunniggrupperna
har karaktären av en självständig kommitté med ordförande,
sekreterare och kansli. Kungl. brev den 17 augusti 1917, som ligger till
grund för utredningen, torde dock icke avsett något sådant. En liknande
utveckling, som i detta ärende skett, måste, därest densamma fortsattes,
enligt revisorernas mening, anses medföra långtgående ekonomiska konsekvenser
för statsverket. Revisorerna hava därför ansett sig böra närmare
redogöra för detta ärende.

I skrivelse den 15 juni 1917 begärde riksdagen en grundlig utredning
rörande erforderliga åtgärder för:

1) planmässig inskränkning i användandet av mindervärdiga skolformer,
under strävan mot fullt införande av heltidsläsning;

2) förhindrande av att ingen eller dålig skolgång förekommer
samt av för tidig avgång från skolan;

3) utbildande av ett tillräckligt antal folkskollärare, på det att
vederbörligt meriterade lärare anställas överallt å folkskolestadiet.

Skolöverstyrelsen meddelade i ett med anledning av riksdagsskrivelsen
infordrat utlåtande den 31 juli 1917 att eu komplettering
och förstärkning av den arbetskraft, varöver styrelsen själv förfogade,
behövdes för denna utredning, och anhöll om bemyndigande att inkalla
särskilda sakkunniga. Kungl. Maj:t bemyndigade också den 17 augusti
1917 överstyrelsen att tillkalla samtidigt högst fem sakkunniga med
rätt att inom gränserna av detta antal ersätta redan tillkallad sakkunnig
med annan.

Under hösten 1917 och hela år 1918 var en sakkunnig inkallad
(kostnaden för statsverket i arvode och ersättning för mistade löneförmåner
uppgick till 3,972 kronor 41 öre).

På hösten 1918 voro två och på våren 1919 fem sakkunniga inkallade,
dock endast för en tid av en—två månader (kostnaden för statsverket
4,819 kronor 90 öre).

Från den 20 december 1919 var åter endast en sakkunnig inkallad
till den 8 april 1921, med undantag för en månad, den 18 december
1920 till 17 januari 1921, då ytterligare en sakkunnig blev inkallad.

Den 3 mars 1920 anmälde överstyrelsen, att sedan under senare
hälften av år 1919 inkommit från skolråd och skolstyrelser infordrade uppgifter
»har överstyrelsen genom ånyo inkallade sakkunniga påbegynt närmare
bearbetning av sagda uppgifter samt tillika i åtskilliga avseenden
fullföljt den anbefallda utredningen». I fortsättningen framhåller över -

— 73

styrelsen att den iunnit »önskvärt, att detta arbete Unge samlas på ett
mindre antal sakkunniga, men att dessa därjämte vare sig inom sin
egen krets eller utanför densamma finge sig anvisat särskilt kvalificerat
biträde för verkställandet av det redaktionella och sekreteriella arbetet,
varmed utredningen nu närmast syntes böra sysselsätta sig, men vilket
icke lämpligen kunde fördelas på flera händer». Överstyrelsen hade
vidare tänkt sig »som lämplig anordning för arbetet, att de sakkunnigas
antal tillsvidare inskränktes till två eller högst tre samt att överstyrelsen
bemyndigades att, under förusättning av en sådan inskränkning, inom
eller utanför de sakkunnigas krets anlita särskilt biträde» för nämnda
arbete. Genom ett den 5 mars daterat Kungl. brev bemyndigades skolöverstyrelsen
vidtaga denna anordning under angivna förutsättningar.

Överstyrelsen valde att anvisa det särskilt kvalificerade biträdet
inom de sakkunnigas krets, varför uppdraget överlämnades åt den ende
då inkallade sakkunnige.

I skrivelse till Kungl. Maj:t av den 11 december 1920 meddelar
även överstyrelsen, att den givit denne sakkunnige i uppdrag att tjänstgöra
som detta särskilda biträde och till honom förskotterat i lön 420
kronor i månaden (för hela år 1920 4,099 kronor 20 öre) förutom en
ungefär lika stor summa i mistade löneförmåner. Dessutom ha emellertid
anställts andra särskilda biträden: den 21 april 1920 ett kvinnligt
biträde med 280 kronors arvode i månaden från den 1 maj 1920 samt
under juli och augusti ytterligare ett med 175 kronor i arvode för var
och en av dessa månader.

Under år 1921 har överstyrelsen fortsatt att i förskott utbetala
420 kronor i månaden till det särskilda biträdet, varjämte till ett skrivbiträde
utbetalats arvode efter 500 kronor för varje månad arbetet utförts
i Stockholm och 280 kronor för varje månad arbetet utförts i hemorten.
Expenserna under år 1921 hade enligt meddelande till revisorerna
den 28 oktober 1921 uppgått till 1,217 kronor 44 öre.

Den 8 april 1921 bemyndigades skolöverstyrelsen med anledningav
1920 års riksdagsskrivelse nr 365 med begäran om utredning angående
beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet
i riket, att i samband med uppdraget av den 29 juni 1917
verkställa den nu begärda utredningen ävensom vid fullgörandet av
detta uppdrag anlita de av överstyrelsen härför tillkallade sakkunniga.
Därjämte bemyndigades skolöverstyrelsen att uppdraga åt en av de sakkunniga
att vara ordförande, att utse sekreterare inom eller utom de
sakkunnigas krets, att, även om de sakkunnigas antal skulle uppgå till
fem, fortfarande anlita särskilt biträde för utförande av de redaktionella
Rev.-berättelse ang. statsverk för år 1920. I.

10

— 74 -

Iakttagelse!
i övrigt
rörande
kommittéväsendet.

uppgifter och sekreter ar göromål, som vore erforderliga för den redan
förut igångsatta utredningen, varjämte för arvode åt sakkunniga och
deras ordförande de vanliga bestämmelserna i fråga om kommittéarvoden
skulle gälla.

Den 15 juni utsåg skolöverstyrelsen den förut inkallade sakkunnige
till ordförande hos de sakkunniga och tillkallade dessutom ytterligare
fyra såsom sakkunniga.

Sedan de sakkunniga påbörjat sitt arbete har ordföranden igångsatt
en statistisk utredning med särskilt biträde angående skolbyggnadsbehovet
i olika skoldistrikt, varjämte ordföranden utverkat chefens för
ecklesiastikdepartementet tillstånd att igångsätta en statistisk utredning
angående kommunernas skattetryck och utdebitering för skolväsendet.

Såvitt revisorerna hava sig bekant, är detta törsta gången en sakkunnig
grupp av verklig kommittékaraktär, med ordförande, sekreterare
och kansli, tillsattes av ett ämbetsverk. Visserligen hava sakkunnige
av detta slag även förut tillkallats inom departementet, men de hava dock
hittills alltid tillsatts av vederbörande departementschefer, ett tillvägagångsätt,
som även synes vara det normala för utförandet av mera omfattande
och självständiga sakkunnigutredningar i andra verk än skolöverstyrelsen.

Revisorerna vilja icke yttra sig om lämpligheten av att utsträcka
användningen av sådana mera självständiga och omfattande sakkunnigutredningar
inom ämbetsverken utanför departementen, men det torde
böra tagas i övervägande, om icke i sådana fall de sakkunniga böra
tillkallas av departementschefen, varigenom denne får bära ansvaret för
tillkallandet, som då får samma offentlighet som ifråga om andra kommittéer
och inom departementen inkallade sakkunnigutredningar, och
således på samma sätt kommer till riksdagens kännedom.

§ 15.

Vid den granskning revisorerna underkastat expensmedelsredovisniugarna
för ett 40-tal kommittéer hava revisorerna särskilt uppmärksammat
följande förhållanden.

Utgifterna för papper och tryckning hava ofta uppgått till belopp,
som med hänsyn till vederbörande kommittéers arbetsresultat måste anses
alltför höga. Kostnaderna för korrektur och korrigering synas i regel
kunna väsentligt nedbringas.

Möbler och inventarier i övrigt hava med anlitande av expensmedlen
inköpts i stor utsträckning, något som icke i alla fall synes hava
varit nödvändigt, då möjlighet förefunnits att från byggnadsstyrelsens

centrala möbelförråd erhålla åtminstone eu del av vad som nu i stället
nyanskaffats.

Åtskilliga utgifter, som med anlitande av expensmedlen verkställts,
synas icke hava varit av den natur, att de bort av statsmedel bestridas
eller torde icke hava varit erforderliga för kommitténs arbete, varjämte
nödvändig sparsamhet icke i allo iakttagits.

I fråga om själva redovisningen av expenskostnaderna har det
synts revisorerna anmärkningsvärt att i mycket stor utsträckning de i
redovisningen ingående räkningarna sakna attest. Likaledes hava revisorerna
uppmärksammat att från åtskilliga kommittéer några expensmedelsredovisningar
för år 1920 icke ingivits.

Slutligen hava revisorerna i detta sammanhang ansett sig böra
framhålla önskvärdheten av att, då expensmedel ställas till kommittéernas
förfogande, beloppet så avväges att icke, såsom i vissa fall under år 1920
skett, avsevärda belopp utan att komma till användning innestå hos
kommitterna eller å giroräkning i riksbanken stå till deras förfogande.

Rese- och traktamentsersättning.

§ 1-

Vid granskning av räkenskaperna hos vissa myndigheter har det
väckt revisorernas uppmärksamhet att ersättningar för i tjänsten företagna
resor ofta debiterats med synnerligen höga belopp samt att gottgörelse
lämnats för resor, beräknade efter längre färdväg, då kortare
sådan kunnat användas, och, såsom det i vissa fall visat sig, även i
verkligheten använts. Jämväl den i övrigt å vissa reseräkningar verkställda
debiteringen av ersättning har väckt revisorernas uppmärsamhet.

Till belysande av detta förhållande vilja revisorna anföra följande
exempel.

Inskrivningsnämnden i Umeå rullföringsområde nr 69 har under år
1920 verkställt inskrivningsförrättningar i, bland annat, Bjurholm, Örträsk,
Fredrika, Åsele och Dorotea kyrkbyar. Efter verkställd förrättning i
Fredrika hava nämndens ledamöter, enligt reseräkningarna, för att
komma till nästa förrättningsställe, Åsele, återvänt efter häst över Bjurholm
till Nyåkers järnvägsstation, 72 kilometer, varefter de fortsatt med
tåg från Nyåker över Bräcke och Östersund till Dorotea järnvägsstation
samt vidare efter häst till Åsele, 58 kilometer. För denna väg har upptagits
o resdagar. Emellertid hava revisorerna inhämtat, att nämndens
ledamöter icke rest angivna väg, utan i verkligheten färdats landsvägen

Ersättningar
vid resor
m. m.

— 76 —

från Fredrika till Åsele, G3 kilometer, för vilken våglängd högst 2 res''
dagar behöft användas. oDen omständigheten, att skjutshållningen å viss
del av vägen Fredrika—Åsele under år 1920 var indragen, synes ej utgöra
tillräckligt skäl för nämndens ledamöter att uttaga ersättning för annan
vägsträcka än den i verkligheten tillryggalagda. För den järnvägsresa,
som sålunda icke ägt rum, hava de flesta av nämndens ledamöter debiterat
två sovpiatser värdera under en natt. Det av nämndens ledamöter
tillämpade debiteringssättet för resan från Fredrika till Åsele har åsamkat
statsverket en utgift å omkring 1,350 kronor, däri inräknade de dagtraktamenten,
som icke skolat ifrågakomma, mer än som svnes skäligen
bort utgå.

Vid granskning av reseräkningar, som avgivits av ledamöter i
inskrivningsnämnden i Umeå rullföringsområde nr 70, har framgått att
nämnden, som haft förrättningar i, bland annat Lycksele, Sorsele, Stensele
och Vilhelmina kyrkbyar, färdats följande våglängder:

skjuts från Lycksele	till	Sorsele.............	........................................... 14.9	mil
b b	Sorsele	B	Lycksele..........	......................................... 14.9	B
B B	Lycksele	B	Stensele...........	........................................ 10.1	B
B B	Stensele	B	Lycksele .......	........................................... 10.1	B
» B	Lycksele	B	Dorotea ...........	........................................ 16.0	B
				Summa landsväg 66.0	mil

samt järnväg från Dorotea till Vilhelmina 5.6 mil.

Enligt vad revisorerna inhämtat, har emellertid resan i verkligheten
företagits sålunda:

skjuts från Lycksele till Sorsele........................................................ 14.9 Injl

^ * Sorsele » Stensele (vinterväg) omkring.............. 8.0 b

* )J Stensele b Vilhelmina (statsbanans materialväg) 7.8 b

Summa 30.7 mil.

Inberäknat söndagar har enligt nämndens reseräkningar åtgått 12
resdagar för färden från Sorsele till Vilhelmina, medan resan i verkligheten
ägt rum på 3, möjligen 4 dagar.

i Statsverkets utgifter för resorna från Sorsele till Stensele och
Vilhelmina hava, med beräkning av det antal resdagar, som verkligen
behöft användas, med omkring minst 2,500 kronor överstigit den kostnad,
som skäligen bort utgå.

Vid de ganska talrika resor, för vilka ersättning utbetalats av
kassa förvaltningen vid \ ästerbottens regemente, och vilka företagits
från Umeå till Dorotea eller

— 77 —

sovplatser debiterats för en natt, nämligen för linjerna Låugscle—Bräcke
och Bräcke—Östersund. Revisorerna hava i anledning härav inhämtat
att tågtiderna å sistnämnda sträckor voro följande: från Långsele kl.
9.21 e. m., till Bräcke kl. 12.20 f. m., från Bräcke 7.32 f. m., till Östersund
9.02 1. m. Tågtiderna i motsatt riktning voro: från Östersund
kl. 8.13 e. m., till Bräcke 9.3 7 e. m., från Bräcke 5.1 o f. in., till Långsele
8.ii t. m. Den resande måste i båda fallen övernatta i Bräcke,
och har transport av reseffekter därstädes i varje fall debiterats. Vid förfrågan
hos järnvägsstyrelsens 111 trafikbyrå har upplysts, att det sannolikt
aldrig inträffat, att sovplats försålts till någondera av dessa sträckor.
Undantagslöst har dock även beställningsavgift för två sovplatser debiterats.
Då sovplats icke får debiteras i annat fall än om sådan verkligen
begagnats, finna revisorerna ifrågavarande förfarande anmärkningsvärt.

Vid inskrivningsförrättning i Risbäck i Dorotea socken, varför två
förrättningsdagar anslagits, inställde sig 9 värnpliktiga. Rese- och traktamentsersättning
till inskrivningsnämndens ledamöter för resan Dorotea—
Risbäck och åter belöpte å cirka 1,600 kronor eller 175 kronor för varje
värnpliktig.

För en persons resa från Stockholm till Vara och åter den 10—12
mars 1919 har utbetalts rese- och traktamentsersättning samt för resa
från Stockholm till Skövde och åter den 14—16 mars samma år ersättning
av samma slag. Kostnaderna för dessa bägge resor hava nu uppgått
till cirka 400 kronor. Därest resorna vid en omtänksam planläggning
företagits i ett sammanhang, synas resorna icke hava behöft draga
denna kostnad.

Till en kontraktsadjunkt har utbetalts omkring 1,800 kronor för
resor och traktamenten under ett kvartal. Av räkningen framgår, att
kontraktsadjunkten i regel färdats allenast några få kilometer dagligen
och att i följd härav kostnaderna för angivna tjänsteförrättningar blivit
avsevärda. Sålunda framgår att adjunkten tjänstgjort på tre platser
under sammanlagt tre dagar men att härför erfordrats ej mindre än 24
resdagar. Kostnaderna för varje tjbotgöringsdag uppgå i följd härav
till resp. kronor 286, 347 och 307: so, vari ej ingå adjunktens lön och
dvrtidstillägg därå.

Till ett allmänt ombud vid syn å ett kyrkoherdeboställe förordnades
en tjänsteman så långt från förrättningsorten, att totalkostnaden för
resor och dagtraktamenten till denne uppgick till 829 kronor 80 öre,
därav 25 kronor i arvode för förrättningsdagen.

Eu folkskollärare, som erhållit förordnande som folkskoleinspektör

— 78 —

Iakttagelser
i fråga om
statens blankettryck

m. m.

under ordinarie tjänsteinnehavarens semester, företog under juli månad,
då alla skolor äro stängda, två resor inom distriktet, av vilka den ena,
omfattande 55 mil å landsväg, enligt vad räkningen utvisar, verkställdes
på allenast tre resdagar. Skjutsersättningen uppgick till omkring 550
kronor.

Chefen för ett ämbetsverk företog 19—22 juli 1920 en tjänsteresa
till Göteborg och åter, den 10—19 augusti ånyo en tjänsteresa till Göteborg,
vilken fortsattes till Hälsingborg samt Malmö och åter, och den
28—30 augusti ånyo en tjänsteresa till Malmö och åter.

En järnvägstjänsteman har under sitt arbete i 1919 års kommission
angående statsbaneekonomien m. m. företagit åtskilliga resor. Vid
en av dessa resor har för en tid av allenast tre dagar debiterats transport
av reseffekter ej mindre än 42 gånger eller två gånger vid varje
tåguppehåll.

Ehuruväl den debitering, som sker, av gottgörelse för i tjänsten
företagna resor, icke — med undantag dock för vissa av ovan angivna
fall — kan anses strida mot avfattningen av resereglementets bestämmelser
och gällande praxis, synes det revisorerna dock, på grund av
vad revisorerna vid granskningen funnit, som om ersättning debiteras
av vederbörande tjänstemän på ett sätt, som icke kan anses vara med
god ordning överensstämmande.

Det måste enligt revisorernas mening med hänsyn härtill vara i
hög grad önskvärt, att den pågående revisionen av resereglementet
skyndsamt slutföres.

Planläggningen av åtskilliga tjänsteresor synes jämväl böra ske
på sådant sätt, att statsverket icke åsamkas större utgifter än som äro
nödvändiga. Detta synes särskilt böra uppmärksammas vid anordnandet
av inskrivningsnämndernas resor.

Kostnader för papper och blankettryck.

§ 1.

Kostnaderna å de särskilda huvudtitlarnas anslag till tryckningskostnader
under år 1920 hava enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
uppgått till följande belopp:

79 —

Anslag enligt Verkliga kost -

		rilcestaten. nådår.
andra huvudtiteln........	..................................... 30,082	— 47,491	—
tredje	» ........	'' 5,050	— 64,890	—
fjärde	» ........	..................................... 120,500	— 509,494	—
femte	» ........	....................................... 34,991	— 88,614	—
sjätte	» .........	...................................... 199,997	— 628,929	—
sjunde	» .........	....................................... 133,064	— . 392,211	—
åttonde	» ........	...................................... 84,035	— 121,178	—
nionde	» ........	...................................... 32,356	— 69,879	—
		Summa kronor 640,075	— 1,922,686	—

Av ovanstående sammanställning framgår att utgifterna å anslagen
till tryckningskostnader uppgått till mera än tre gånger anslagsbeloppen.
Ett liknande överskridande har skett i fråga om anslagen till skrivmaterialier
(expensanslagen).

Vid den av revisorerna verkställda granskningen av räkenskaperna
har framgått att önskvärd sparsamhet med papper och blanketter i allmänhet
icke iakttagits. Några exempel härpå synas revisorerna böra
nämnas.

Medicinalstyrelsens utgiftskassabok, vars papper är av mycket hög
kvalité, omfattar 305 blad. Kassaposter införas allenast å ena sidan,
varigenom pappersförbrukningen blir dubbelt så stor som behovet kräver,
l statsbokföringskommittén har varje biträde månatligen avlämnat arvodesräkning
och i förekommande fall särskild räkning å övertid. Om i
stället en avlöningslista utfärdats och stadsbuds- och telefonkvittenser
uppklistrats å halvark hade antalet verifikationer, som uppgått till över
1,000, minskats med omkring 75 procent.

Militära befattningshavares förklaringar, att de underkasta sig villkoren
för åtnjutande av tillfällig löneförbättring, kunde hava avgivits å
gemensam handling, men vid flera truppförband hava i stället för varje
befattningshavare utskrivits likalydande förklaringar, varigenom vissa
truppförbands verifikationssamlingar kommit att belastas med nära 100
skrivelser i stället för en. Tull- och traktatkommittén har låtit inhäfta
ett halvark mellan varje verifikation, varigenom verifikationssamlingen
blivit onödigt stor.

I stor utsträckning användes normalpapper, i vissa fall även handgjort
papper, för räkningar, utanordningar, reversal, missiv av ringa
betydelse o. d. För blanketter synas flertalet ämbetsverk använda allt
för dyrbart papper, varjämte blanketter och formulär ej sällan äro onö -

— 80

digt störa. Beträffande utrikesdepartementet har det väckt uppmärksamhet,
att i flera fall beställning av blanketter skett i så små upplagor,
att nya beställningar med täta mellanrum måst ske. Slutligen hava
checkblanketter, som kosta 33 öre stycket, tryckts genom arméförvaltningens
försorg.

I fråga om tryckningskostnaderna i allmänhet hava revisorerna
uppmärksammat följande förhållanden.

Arméförvaltningen har utfört en del blankettryck hos landsortstryckerier,
vilket ställt sig avgjort fördelaktigare än arbetets utförande
hos tryckerier i Stockholm.

Särskilt kostsamt haiy kommittétrycket ställt sig. Tryckningen av
200 exemplar av utlåtande och förslag angående ändrade bestämmelser
rörande ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
omfattande 164 sidor, har kostat 4,168 kronor 53 öre eller
mer än 20 kronor för varje exemplar. \ id av revisorerna gjord förfrågan
hos ett landsortstrjmkeri om priset på samma arbete ha kosR
naderna uppgivits till omkring 15 kronor. Detta förhållande synes böra
beaktas vid sådana beställningar av tryck, som utan olägenhet kan utföras
i landsorten. Av vikt är även att vid utförande av tryckning i
Stockholm anbud infordras ej allenast från större tryckerier utan även
från mindre sådana.

Manuskripten synas vidare böra vara så utarbetade att omfattande
korrigeringar i görligaste mån undvikas, enär dessa draga högst avsevärda
kostnader. Ävenledes bör tillses, att övertidsarbete ej må förekomma
vid sättning och tryckning annat än då tvingande skäl föreligga.
I samband med nu berörda förhållanden anse sig revisorerna böra behandla
följande frågor.

Under en följd av år har socialstyrelsen till lantbrukarna utsänt
vidlyftiga frågeformulär, rörande vissa lantarbetarförhållanden. Under
år 1921 synes socialstyrelsen hava utvidgat dessa frågeformulär till att
omfatta detaljerade uppgifter för varje lantarbetare, torpare, mjölkerska

o. s. v. Det vill synas som om frågeformulären lämpligen borde begränsas
icke blott till antal och detalj uppgifter utan även till kostnad.
Au nämnda blanketter hava utrymme för allenast nio arbetare, och för
var och en finnas 14 kolumner, som skola ifyllas. Enligt revisorernas
mening blir tillförlitligheten av de inhämtade upplysningarna ofta mindre
i samma mån som besväret med formulärens ifyllande ökas, varjämte
torde kunna antagas att den ständiga strömmen av frågeformulär vållar
att dessa i en mängd fall lämnas obesvarade, varigenom värdet av utredningen
minskas. Revisorerna anse sig böra omnämna, att social -

- 81 —

styrelsens tryckningskostnader år 1920 uppgått till 147,579 kronor
85 öre.

Ämbetsverk och kommittéer i Stockholm göra i regel sina inköp
av papper och skrivmaterialier hos viss firma i Stockholm. Revisorerna
hålla för troligt, att förmånligare priser skulle kunna erhållas, om även
på detta område konkurrens finge göra sig gällande.

Statens »ffärsdrivaiido verk.

Postverket.

''§!•

Revisorerna hava avlagt besök i postverkets fastighet i Norrköping. Postverkets

Enligt vad revisorerna under besöket inhämtade föreligga för när- NorrtlwV
varande planer på en förflyttning av riksbankens kontor från dess inom P
fastigheten belägna lokaler till annan plats. Eventuellt ifrågasattes uppförande
av en ny byggnad. Anledningen härtill uppgavs vara, att riksbankens
nuvarande lokaler erfordrades för postverkets eget behov. Närmast
avses därvid en såsom nödvändig ansedd utvidgning av postpaket•expeditionen.

Utan att taga ställning till frågan, huruvida överhuvud en utvidgning
av postverkets lokaler kan vara motiverad, anse sig revisorerna
böra framhålla, att, för den händelse en dylik utvidgning befinnes böra
äga rum, densamma torde kunna ske utan förflyttning av riksbanken
från dess nuvarande ändamålsenliga lokaler. "V are sig utrymme för
riksbanken anskaffas å annat håll inom nuvarande fastighet eller än
mer om särskild fastighet skulle uppbyggas eller inköpas åt banken,
ådrages statsverket betydande kostnader, som böra få anstå till dess
vissa åt enskilda uthyrda kontorsrum i andra våningen tagits i anspråk
för statsändamål.

§ 2.

Revisorerna hava avlagt besök å postkontoret och telegrafstationen Postkontoret
i Karlskrona. Lokalerna äro förlagda till riksbankens fastighet. och telesraf Enligt

vad som vid besöket å telegrafstationen upplystes, föreligga Ka^sTrona.
planer på att inom lokalerna inreda ett större badrum, närmast avsett
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. I.

11

— 82 —

Postkontoret
i Kristianstad.

Postverkets
fastighet i
Trollhättan.

för personalen vid telefonstationen, och att härför taga i anspråk ett
av de större, bäst belägna kontorsrummen. Med hänsyn särskilt till att
inom staden finnes tillgång till bad inom ett nyuppfört badhus, beläget
i närheten av telegrafstationen, vilja revisorerna ifrågasätta, om vidtagandet
av ett dylikt inredningsarbete kan anses av behovet påkallat.

§ 3.

Revisorerna hava avlagt besök å postkontoret i Kristianstad.
Besöket föranledde intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 4.

Revisorerna hava avlagt besök inom postverkets fastighet i Trollhättan.

Nämnda fastighet, som är belägen å tomten nr 3 i kvarteret
Trollet, har under år 1920 inköpts för en kostnad av 80,000 kronor,
vilket belopp jämlikt Kungl. Maj:ts den 9 april 1920 givna bemyndigande
ställts till generalpoststyrelsens förfogande från det allmänna anslaget
till inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

Huvudbyggnaden är uppförd av tegel i tre våningar, varav hela
bottenvåningen och våningen en trappa upp med undantag av en smålägenhet
om ett rum och kök upptagas av postlokaler.

Våningen två trappor upp inrymmer två bostadslägenheter om
vardera två rum och kök; i vindsvåningen är inredd en lägenhet om
ett rum och kök.

Uti en inåt gården befintlig mindre verkstadsbyggnad hava under
år 1920 inrättats två bostäder om två rum, respektive ett rum jämte
kök. Nämnda inredningsarbeten, vilkas företagande av hyresnämnden
uppställts såsom villkor för att den en trappa upp i huvudfastigheten
belägna våningen om tre rum och kök skulle få tagas i besittning såsom
expeditionslokaler, hava dragit en kostnad av 2,650 kronor och
bestritts av medel ur postverkets förnyelsefond.

Nämnda inköp som ock de utförda inredningsarbetena föranleda
inffen erinran från revisorernas sida.

O

— 8:3

i Mall

Telegrafverket.

Revisorerna hava avlagt besök å telegrafverkets stationsbyggnad . Telegraf ^

stations

I statsverkspropositionen till 1917 års riksdag framlade Kungl. byggnad i
Maj:t plan för fullbordande av stationsbyggnaden i Malmö. De härför 1 am<''
behövliga arbetena skulle omfatta dels en tillbyggnad till de förutvarande
byggnaderna samt en påbyggnad av huset åt Vallgatan, dels
ock vissa förändringar i de gamla husen för att ernå bättre utrymmen
i dessa. Kostnaderna härför beräknades till i runt tal 440,000 kronor,
varav ett till 110,000 kronor beräknat belopp, som avsåge ändringar i
de gamla byggnaderna skulle utgå av anslag till driftkostnader. Återstoden,
330,000 kronor anvisades av riksdagen genom reservationsanslag,

41,800 kronor att utgå under år 1918 och 288,200 kronor att utgå
år 1919.

Sedan det visat sig att de anslagna medlen till följd av den sedermera
uppkomna dyrtiden voro otillräckliga, beviljades på 1920 års tillläggsstat
ytterligare ett belopp av 220,000 kronor för ändamålet.

Samtliga de i denna plan upptagna arbetena voro vid besöket avslutade.
Den del av arbetena, som skulle bestridas av anslag till driftkostnader,
har ej stannat vid den kostnad, som beräknades år 1917; i
stället för beräknade 110,000 kronor har den uppgått till omkring

185,000 kronor.

Besöket föranledde intet särskilt uttalande av revisorerna.

Beträffande telegrafstationen i Karlskrona få revisorerna hänvisa Telegraf -

Revisorerna hava besökt de för telegrafverkets räkning nyuppförda Telegrafbostäderna
i Norrköping och Malmö. Till ifrågavarande nybyggnader stadshus^
på förstnämnda plats har 1919 års lagtima riksdag anvisat sammanlagt Norrköping

339.000 kronor, vilket belopp tagits i anspråk för berörda ändamål. och Malm0
Till bostäderna i Norrköping har av 1920 års riksdag anvisats

447.000 kronor. Verkliga kostnaden uppgår till 473,000 kronor.

Kostnaderna per eldstad uppgå till:

i Norrköping......................................................... 7,000: —

§ 2.

till § 2 under postverket.

stationen i
Karlskrona.

§ 3.

i Malmö

...... 6,400: —

— 84 —

Erinringar i
anledning av
besök å vissa
bangårdar.

Byggnaderna, som uppförts såsom radhus i två våningar, innehålla
följande bostäder, för vilka hyra utgår enligt nedannämnda specifikation.

I Norrköping:

2 lägenheter om 2 rum och kök

3 » »2 » » y>

14 » » 1 » » »

1 enkelrum........................................

1 » .......................................

1 » .....................................

Hyresbelopp för
år för varje
lägenhet.

... 504: —

... 528: —

348: —
... 192: —

... 180: —

... 168: —

I Malmö:

24 lägenheter om 1 rum och kök .................................................. 450: —

4 » »2 » » » 700: —

2 » »3 » » » 950: —

1 » »3 » » » 1,050: —

Därest lägenheterna i Malmö icke kunna uthyras till telegrafpersonalen,
hava följande hyresbelopp fastställts för hyresgäster, stående
utom telegrafverket.

Lägenhet om 1 rum och kök ............................. 800: —

» » 2 » » » .............................. 1,200: —

» » 3 » » » 1,560: —

Något större lägenhet om 3 » » » 1,640: —

Renhållning och belysning betalas av hyresgästerna.

Det har väckt revisorernas uppmärksamhet att hyrorna för lägenheterna
i Norrköping synas hava fastställts till belopp, understigande
vad som erlägges i motsvarande fastighet i Malmö samt å annan av
revisorerna besökt mindre ort, där kommunikationsverken uppfört bostadshus.
Det synes kunna ifrågasättas, huruvida förstnämnda hyror
kunna anses motsvara å orten gängse pris.

Statens järnvägar.

§ 1-

Revisorerna hava under sina resor avlagt besök å Norrköpings,
Hässleholms och Malmö bangårdar samt Sävenäs rangerbangård.

85

(

Till den i saraband med anläggningen av statsbanan Järna—Norrköping
och dubbelspåret Norrköping—Mjölby företagna ombyggnaden
av Norrköpings bangård, vilken beslutades vid 1915 års riksdag, har
av riksdagen i direkt anslag anvisats 1,370,000 kronor. Återstående
kostnad är i enlighet med riksdagens medgivande avsedd att täckas
dels från förnyelsetonden, dels ock från anslagen för nybyggnaderna ä
statsbanan Järna—Norrköping och dubbelspårsbyggnaden Norrköping—
Mjölby. De verkliga kostnaderna hava uppgått till i runt tal 2,500,000
kronor. Bangårdsombyggnaden, som bland annat bestått i anläggande
av rangerbangård och ny lokomotivstation samt uppförande av vissa
husbyggnader, var i huvudsak fullbordad vid årsskiftet 1920—1921.

De å bangården befintliga stora godsmagasinen stodo vid revisorernas
besök till största delen obegagnade.

Järnvägsstyrelsens år 1913 framlagda förslag till ombyggnad av
Hässleholms station, vilket låg till grund för riksdagens år 1914 fattade
beslut i saken, avsåg en fullständig omgestaltning av stationen för en
då beräknad totalkostnad av 1,716,000 kronor. Arbetena, som nu äro
i det närmaste avslutade, hava till väsentlig del utförts under kristiden
med dess synnerligen höga prisnivå. De verkliga kostnaderna för
samtliga anläggningar uppgingo enligt järnvägsstyrelsens bokslut av
september månad 1921 till sammanlagt i runt tal 3,700,000 kronor,
varav på de anslutande enskilda järnvägarna beräknats falla i runt tal
1 miljon kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning beviljade 1913 års riksdag
för ombyggnad av Malmö statsbangård 6,166,000 kronor, vilket
belopp genom särskilda beslut av riksdagen anvisats för åren 1914—
1920. Sedermera hava emellertid vidtagits vissa förändringar i den
ursprungliga planen. Ett i sådant hänseende utarbetat förslag, benämnt
1920 års provisoriska förslag, har godkänts till utförande av
1921 års riksdag. Kostnaderna för detsammas genomförande, inberäknat
jämväl redan utförda eller påbörjade ändringsarbeten, hava uppskattats
till nära 8 miljoner kronor. (Jämför omstående från järnvägsstyrelsen
införskaffade tablå.)

Ifrågavarande nya plan för arbetenas utförande avser bland annat
dels en genomgripande omläggning av själva spårsystemet å personbangården
med en betydande breddning och förlängning av resandeplattformarna
ävensom anläggning av särskilda för transport av resgodset
avsedda plattformar mellan tågspåren, dels ock rätt omfattande

Norrköpings

bangård.

Hässleholms

bangård.

Malmö statsbangård.

- 86 —

Tablå över utgifter för arbeten med ombyggnad av Malmö statsbangård.

Arbeten

1 T. o. m. 1919	år	j Under 1920	år	Vi 1921 —80/*> 1921	Summa kostnader t. o. m. den S0/9 1921	Fr. o. m. Vio 1921 återstående kostnader	Summa summarum
7,000	—	_	_	35,000	_	42,000	_	1,317,000		1,359,000
531,000	—	58,000	—	—	—	589,000	_	_	_	589,000
5,000	—	—	—	—	—	5,000	—	—	—	5,000	_
3,000		—	—	80,000	—	83,000	—	110,000	—	193,000	—
185,000	_	31,000	_	_	_	216,000				216,000
133,000	—	74,000	—	10,000	—	217,000	—	40,000	—	257,000	—
31,000	—	—	—	—	—	31,000		—	—	31,000	—
—	—	—	—	30,000	—	30,000		220,000	_	250,000
785,000	—	9,000	—	115,000	—	909,000	—	20,000		929,000	—
385,000	—	7,000	—	—	—	392,000	—	—	—	392,000	—
1,000	—	5,000	—	50,000	—	56,000	—	170,000	—	226,000	—
28,000	—	—	_	__	—	28,000	__	_	_	28,000	_
—	—	—	—	—	—	—	—	255,000		255,000	—
—	—	—	—	45,000	—	45,000	—	415,000	—	460,000	—
	—	—	—	—	—	—	—	40,000	—	40,000	—
	—	—	—		_	iCi	—	500,000	_	500,000	_
1,685,000	—	—	—	—	—	1,685,000	—		—	1,685,000	—
599,000		72,000	—		—	671,000	—	—	—	671,000	—
—	—	—	—		—	—	—	—	-	—170,000	—
4,378,000	—	256,000		365,0003)		4,999,000	—	3,087,000 3)	—	7,916,000	—

Personbangården jämte ombygg''

nåd av stationshuset ............

Lokala godsbangården med för

bindelsespår ........................

Driftbangården........................

Riktningsrangeringsbangården ...
Godstågsspåren för södra stambanan
och Västkustbanan samt
stationsrangeringsgruppen

Lokomotivbangården .........

Kolupplagsplats med spåranordningar
................................

Gasverksanläggning med spåran

ordningar ..........................

Diverse anläggningar m. m......

Omläggning av kontinentalbanan

samt Simrishamnsbanan ......

Omläggning av huvudspåren mot

Arlöv .................................

Omläggning av godstågsspåren

mot Arlöv...........................

Uppställningsbangården............

Godstågsspåret till Lundavägens

hållplats..............................

Förbättrad förbindelse Malmö—

Malmö F ...........................

Växel- och signalsäkerhetsanlägg ningar

..............................

Jordlösenl)..............................

Administration och diverse utgifter
!) ..............................

Avgår värdet av inköpta materialier
.................................

Summa

1) Häri ingår jämväl kostnad för inlösen av mark för nya verkstadsanläggningen.

*) I posten »administration och diverse utgifter» ingå dylika kostnader även för verkstadsanläggningen,
men avser man att i samband med verkstadsanläggningens fullbordande påföra sistnämnda anläggning dess
andel i dessa kostnader med 200,000 kronor.

3) Administrationskostnader och diverse utgifter ingå beträffande denna kolumn i de särskilda posterna.

ombyggnadsarbeten å själva stationshuset med åtföljande rivning av
banballen samt anläggning av plattformstak.

Själva spårsystemet skulle därvid så ordnas att de för Genarpsoch
Simrishamnsbanorna samt kontinentalbanan avsedda spåren liksom
ock lokaltågspåren komma att förläggas i en grupp på personbangårdens

— 87 -

södra sida utanför östra gaveln av den äldsta längre stationsbyggnaden.
De för fjärrtågen avsedda spåren åter skulle erhålla sin plats norr om
nyssnämnda spår, slutande mot östra långsidan av den nyare stationsbyggnaden.

I anslutning till denna spårplan hava ändringarna inom stationshuset
planerats så, att all lokaltrafik förlagts till lokaler i den äldsta
stationsbyggnadens östra del och all fjärrtågstrafik i stationsbyggnadernas
västra del. För undvikande av korsningar mellan ankommande
och avgående resandeströmmar har därvid planerats att ankommande
resande skola släppas ut genom porten mot söder, därvid passerande
lokalen för ankommande resgods, varemot avgående resande skola
komma in genom västra porten i en större biljetthall med därintill liggande
lokal för avgående resgods. Över den nuvarande stam plattformen
skall anordnas en för såväl ankommande som avgående resande intäckt
vänthall. Utanför denna skulle anordnas en bred, ny stamplattform, från
vilken man bör hava tillträde åtminstone till samtliga de plattformar, som
i regel begagnas för tågen. Denna stamplattform sträcker sig till omkring
en tredjedel av sin längd utanför nuvarande banhallens norra vägg.

Vid revisorernas besök å bangårdsanläggningen pågingo omfattande
rivningsarbeten inom stationsbyggnadens västra och sydvästra
delar. De gamla verkstäderna voro likaledes under rivning. På själva
bangården pågingo en del spårarbeten.

Revisorerna hava ansett sig böra beröra frågan om själva banhallens
borttagande å Malmö bangård. Beträffande lämpligheten av eu
sådan åtgärds företagande hava nämligen på åtskilliga håll yppats
tvivelsmål, varvid särskilt betonats, att ett byggnadsverk av så betydande
proportioner, vilket utgjorde ett karakteristiskt inslag i den nuvarande
stadsbilden, icke utan vägande skäl borde nedrivas.

Utan att för egen del anse sig böra göra något särskilt uttalande,
hava revisorerna allenast velat för riksdagen framlägga nedanstående
utdrag ur en på revisorernas begäran inom järnvägsstyrelsens byggnadsbyrå
utarbetad promemoria rörande detta ärende.

Den nuvarande banhallen sträckte sig, har därvid framhållits, över
hela den nya stamplattformens bredd och ett par meter in i vänthallen.
Då det ansågs, att man icke kunde få en estetiskt tilltalande anordning,
om nuvarande banhallen skulle kvarstå över dels */s av den nya stamplattformens
längd, dels viss del av vänthallen, hade man till en början
beslutat att borttaga banhallen i de delar, där den sträckte sig över vänthall
och stamplattform och att överspänna dessa rum med tak på
träbågar.

— 88 —

\ id sådan ombyggnad av personbangården i Malmö, som nu ifrågasatts,
både man givetvis tänkt sig tå en trevlig och för såväl de resande
som för stationens skötsel praktisk anordning. Ett önskemål vore därvid
att på sätt i allmänhet skedde vid moderna stationsanläggningar
kunna i möjligaste mån undvika att låta resgodstransporterna gå fram
på de för de resande avsedda plattformarna. Detta icke minst med hänsyn
till, att man numera för att göra en avsevärd besparing i personal
på de större stationerna framförde resgodskärrorna med elektriska traktorer.
Detta medförde en viss risk för den resande allmänheten, om
dessa^ »resgodståg» skulle framgå genom resandeströmmar och har jämväl
förorsakat olyckor. Av denna anledning är det ju icke tillfredsställande,
om man icke mellan tågen, så att säga på deras baksidor,
har särskilda resgodsplattformar.

Det visade sig då i Malmö att, om man förläde en så smal resgodsplattform
som möjligt invid banhallens norra vägg, så smal till och
med att man endast med försiktighet kunde framföra en resgodsvagn
mellan banvallens järnkonstruktion och tåget, utan möjlighet att mötas —
så kunde man icke få rum med någon resgodsplattform mellan de två
pa banhallens södra sida liggande spåren. Såväl å plattformen längs
spår nr 1 som å mellanplattformen mellan spåren nr 2 och 3 måste
resgodset framföras bland de resande. Därtill komme att banhallens
längd icke skulle bliva större än att endast eu ringa del av personvagnarna
skulle kunna få plats i densamma. Enligt den tidtabell, som
gällde vintern 1913—1914, måste tågsätt om sammanlagt cirka 40 personvagnar
vissa tider på dagen, morgon och afton, samtidigt expedieras
i fj ärr trafik. Därav finge endast omkring 8 personvagnar plats under
banhallen. För den resande allmänheten hade således banhallens bibehållande
mycket liten betydelse. Den skulle endast täcka en jämförelsevis
mindre del i sydvästra hörnet av det bangårdsområde, som upptoges av
de där uppställda tågen. De utanför banhallen liggande plattformarna
måste övertäckas på annat sätt, exempelvis med s. k. paraplytak eller
eventuellt med hela tak på träbågar, liknande anordningarna i Köpenhamn.
Från estetisk synpunkt skulle det bliva nästan omöjligt att övertäcka
de yttre plattformarna på sätt som icke skulle »skära sig». Det
hela hade ansetts bliva ett »lappverk».

Då det sålunda ansetts framgå, att nuvarande banhallens bibehållande
dels utgjorde ett direkt hinder för en praktisk anordning av
spåren, dels saknade betydelse för den resande allmänhetens trevnad,
dels ock ansågs omöjliggöra samtliga personplattformars och icke minst
stamplattformens övertäckande på ett estetiskt tilltalande sätt med god

H»

helhetsverkan, beslöts att utreda, huru det skulle ställa sig i ekonomiskt
hänseende att riva bort banhalleu och övertäcka plattformarna med lägre
tak av trä. Till denna tanke bidrog även vetskapen om, att banhallen
alltid varit synnerligen dyr i underhåll, speciellt på grund av den förstörande
inverkan från rökgaserna och den salthaltiga luften i Malmö
samt att det underhåll, som under senaste tid eftersatts till följd av brist
på oljor, plåt, glas in. in., nu skulle nödvändiggöra eu kostbar reparation.
1 sistnämnda hänseende hade man också erfarenhet från utlandet,
där på senare tid, särskilt i Amerika, flera dylika stora banhallar av
järn nedtagits på grund av att de ansågos för dyra i underhåll.

På föranledande av revisorerna hava likaledes inom järnvägsstyrelsens
byggnadsbyrå uppgjorts beräkningar rörande skillnaden mellan
å ena sidan banballens bibehållande med därav följande reparations- och
underhållskostnad och å andra sidan, dess ersättande med plattformstak,
vilka beräkningar visa följande resultat.

Kostnad för de plattformstak, som »behöva uppföras i stället för

banhalleu, om denna rives ........................................................... 104,000: —

Kostnad för nuvarande hallens iståndsättande, om
denna bibehålies............................................................................. 51,000: —

Kostnadsskillnad 53,000: —

Då skillnaden i den årliga underhållskostnaden kan uppskattas till

cirka 12,000 kronor, skulle den ökade anläggningskostnaden kunna anses
amorterad på cirka 6 å 7 år.

Enär den tanken även framförts, att man skulle åter uppsätta vid
nuvarande banhallens östra ända de delar av banhallen, som av vissa
skäl nedtogos i den västra ändan, har uppgjorts en kalkyl även för sådant
fall; därvid har man emellertid utgått från, att i västra ändan
borde rivas icke endast den del av hallen, som sträcker sig över nya
stam plattformen, utan ytterligare ett par fack, så att lokomotiven vid
banhallens innersta ända stode i det fria utan övertäckning. På så sätt
skulle i avsevärd grad minskas olägenheterna av rök från de i hallen
stående lokomotiven bland annat medförande billigare underhåll av banhallen.
I mellanrummet mellan stamplatt.formen och banhallens västra
ända skulle då endast uppsättas låga trätak över plattformarna.

Kalkylen visar att kostnaderna för flyttning av cirka 35 meter av
banhallen från västra till östra ändan samt för övertäckning med tak
av trä över dels nya stamplattformen dels övriga plattformar inom den
vta, som täckes av den del av banhallen, som skulle rivas, komme att
uppgå till i runt tal 240,000 kronor. Härifrån bör avgå i runt tal

Bev. berättelse ang. statsverket för år 1920. I. 12

- 90 —

Sävenäs

ranger bangå.

rd.

Revisorernas

uttalande.

20,000 kronor, motsvarande kostnaden för de plattformstak utanför banhallens
nuvarande östra ända, som bleve obehövliga. Kostnaderna för
detta alternativ skulle således bliva 220,000 -kronor eller mer än dubbelt
mot kostnaderna i näst föregående alternativ utan att, såsom ifråga om
detta senare, medföra någon minskning i de årliga underhållskostnaderna
i annan mån än som bleve en följd av att rökgaserna till större delen
stannade utanför banhallen.

Sävenäs raugerbangård, som i början av år 1912 togs i bruk, har
sedermera enligt av riksdagen år 1914 fattat beslut ytterligare utvidgats,
så att den för närvarande omfattar 17 spår.

Vid 1921 års riksdag äskades anslag till bangårdens modernisering
genom anläggande av bl. a. en s. k. rangerrygg med 650,000 kronor.
Den beräknade totalkostnaden härför utgjorde 700,000 kronor, varav
emellertid ett belopp av 50,000 kronor var avsett att utgå ur förnyelsefonden.
Framställningen avqjogs efter gemensam votering. Emellertid
ingår arbetet bland de nödhjälpsarbeten, som järnvägsstyrelsen ansett
böra komma till utförande och vartill Kungl. Magt den 26 augusti 1921
ställt 2,200,000 kronor till förfogande av det av järnvägsstyrelsen begärda
beloppet, 2,945,000 kronor.

Vid revisorernas besök å bangården begagnades den endast såsom
uppställuingsbangård för reparationsvagnar och i trafiken obehövliga
godsvagnar, i det att rangeringsarbetet helt överflyttats till Göteborgs
station.

Betydande kapital hava under de senare åren nedlagts å statens
järnvägars bangårdsanläggningar ävensom å nya dubbelspår, inköp av
rullande materiel och andra åtgärder, närmast avseende förbättringar av
det redan befintliga järnvägsnätet.

Till ledning för bedömandet av, huru de sålunda gjorda utläggen
fördela sig på olika år och olika grupper av ändamål, hava revisorerna
ansett sig böra återgiva vidstående sammanställning, som upptager storleken
av de belopp, som under vart och ett av dessa år utgivits. Nämnda
sammanställning är grundad på en i statsbaneekonomikommissionens betänkande
del I uppgjord tablå, vilken kompletterats med uppgifter, införskaffade
från järnvägsstyrelsens statistiska kontor.

Tablå ifver lyftade och kapitullHernde anslagsmedel vid statens jSrnviigar åran Dill 19450.

(Siffrorna lira angivna i miljoner kronor.)

	1911	1912	1913	1914	1915	1916	1917	1918	1919	1920	1911 — 1920
Dubbelspårsbyggnader Elektrifieringsanlägg-ningar ...............	0: 10	1: 35	0: 7 5 0: 8 0	1: 60 1: so	2: 6 0 4: 60	3: 90 0: 6 5	4: 15 1: 5o	5: 0 9 2: lft	5: 2 2 0: 0 7	5: 08 5: —	29: 6 4 16: 6 7
Nya byggnader och an-läggningar i övrigt Kallande maleriel ..	2: Öl 3: s 2	7: 61 3: 25	4: 71 3: 68	4: 0 7 3: 3 2	7: 02 5: co	8: 58 5: 18	9: 95 9: 50	21: 22 10: —	28: 7 2 15: 10	23: 43 11: 80	118:l7 70: 7 5
Nya inventarier och ökat förlag .........		2: —	2: —	2: —	2: —	2:_	3: —	14: 2 0	8: 10	(5: 5 o	41: so
Markförvärv...........	0: 35	2: —	0: so	0: so	0: so	0: 40	0: so	1: 20	1: 90	1: —	8: 2 6
Summa	5: 7 8	16: 21	12: 2 4	13: 09	22: 92	20: 6 6	28: 60	53: 86	59: 11	52: si	285: 28
Nya stutsbanebygg-nader..................	6: 86	4: in	7: 02	7: 99	6: 3 9	5: 0 5	8: 12	12: 4 6	12: 36	12: 98	83: 6 2
Inköp av järnvägar och järnvägsaktier 12: 61	20: 61	19: 26	—	—	—	11: 27	1: 29	7: 96	0: 7 7	73: so
Summa 25: 2s	41: 22	38: 52	21: 08	29: 31	25: 7 1	47: 99	67: 61	79: 4 2	66: 56	442:70

Till belysning av trafikens utveckling vid statens järnvägar under
samma tid återgives följande tablå (siffrorna äro angiva i miljoner kilometer)
:

1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920

Personkm...................... 891 967 1,026 1,164 1,252 1,448 1,461 1,294 1,400 1,330

Tonkm........................... 893 1,009 1,079 1,176 1,976 2,747 2,298 1,845 1,536 1,530

Vagnaxelkm...................... 896 952 1,002 1,022 1,200 1,404 1,193 1,054 938 908

Det bör uppmärksammas, att förstnämnda tablå icke innefattar
sådana företag, till vilka medel beretts ur statens järnvägars förnyelsefond.
Till denna fond, som avser att möjliggöra statsbanornas allmänna
vidmakthållande, avsättas årligen betydande belopp, som jämväl pläga
komma till användning för att täcka viss del av kostnaderna för moderniseringsåtgärder
av olika slag. År 1920 tillfördes den exempelvis omkring
19 miljoner kronor.

Såsom av den lämnade sammanställningen framgår, kännetecknades
förra delen av ifrågavararande tioårsperiod 1911 —1920 av eu viss återhållsamhet
i avseende å beviljandet av anslag vid statens järnvägar,
vilken i vissa fäll ansågs så långt driven, att skarpt klander häremot
framkom från åtskilliga håll såväl inom som utom riksdagen. Under
senare delen av nämnda tioårstid ägde härutinnan en omsvängning rum.
Denna tillkom under intryck av den alltifrån periodens början fortgående
uppgången i trafiken — vilken uppgång emellertid nådde sin definitiva
höjdpunkt under år 1916 — och därav föranledda antaganden om ytterligare
stegringar. Av särskilt intresse i detta hänseende är en under år
1916 utarbetad plan för nybyggnadsverksamheten under tiden 1918—1927,

— 92 —

vilken, även om den i fortsättningen endast i eu viss utsträckning kunde
fullföljas, dock utgjorde utgångspunkten för de närmaste årens anslagsäskanden.
Denna plan var grundad på en av särskilda tillkallade sakkunniga
verkställd utförlig ekonomisk-statistisk utredning, som gav till
resultat, att eu fortsatt stark högtrafik vore att vänta under den av utredningen
omfattade tiden fram till 1928. För 1920 års trafik angåvos
exempelvis följande siffror såsom sannolika1: (i miljoner) personkm. 1,856,
tonkm. 2,080 (i verkligheten: personkm. 1,330, tonkm. 1,530). Medeltrafiken
för tiden 1918—1927 beräknades komma att uppgå till: (i miljoner)
personkm. 2,060 och tonkm. 2,203.

Den forcerade verksamhet ifråga om ny anläggningsarbeten, som
alltså varit utmärkande för den senare delen av tioårsperioden 1911—1920,
har medfört, att statens järnvägar under nuvarande depression står med
ett sedan år 1910 nära nog fördubblat anläggningskapital, till eu icke
obetydlig del nedlagt å bangårdar, dubbelspår och andra anläggningar,
vilka tillkommit under ett allmänt krisläge och under en tid, då trafiken
i stort sett varit till omfattningen stillastående eller stadd i tillbakagång,
till en viss del beroende på av kristiden föranledda trafikrestriktioner.
Med fullt erkännande av svårigheten, för att icke säga omöjligheten,
att under rådande världskrig förutse konjunktursvängningarna,
synes det böra konstateras, att de utförda nyanläggningarna i åtskilliga
fall utgjort eu mindre rationell användning av det förbrukade kapitalet
och således kunna förväntas komma att under viss tid framåt tynga
statens järnvägars ekonomi, en utveckling för vilken enligt revisorernas
uppfattning statsmakterna icke kunna frånkänna sig en stor del av ansvaret.

Vad särskilt bangårdsanläggningarna vidkomma, så vilja revisorerna,
i anledning av sina under ifrågavarande resor gjorda iakttagelser,
framhålla, att dessa visserligen ur ren trafikteknisk synpunkt i allmänhet
kunna synas tilltalande och innebära avsevärda lättnader för trafikledningen
å platsen, ävensom att de medföra ökad trygghet för deu resande
allmänheten. Dessa fördelar synas emellertid i vissa fall hava vunnits
på bekostnad av de resandes bekvämlighet, i det de vidtagna anordningarna
på grund av sin stora omfattning medföra onödig omgång och
tidsspillan.

1 Dessa trafiksiflror avse ett bannttt av 1914 Sfs omfattning. Till trafiken å sedermera
tillkommande linjer togs ulltsä icke hänsyn.

— 9H —

Revisorerna hava avlagt besök vid statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö.

Ifrågavarande nybyggnader beslutades av 1915 års riksdag i sammanhang
med ombyggnaden av Malmö statsbangård, för vilken ombyggnad
förutsatts, att den gamla verkstaden nedreves.

Sammanlagt har av 1915—1919 års riksdagar i anslag för äadamålet
anvisats 4,530,000 kronor, varvid avsetts att ytterligare erforderliga
medel skulle beredas ur statens järnvägars egen förnyelsefond.

Anläggningen utgöres, förutom av ekonomibyggnader m. m., av
två stora verkstadsbyggnader, varav den ena lokomotiv- och den andra
vagnverkstad, ävensom av en smedja och hjulverkstad.

Huru kostnaderna för anläggningen enligt senast tillgängliga beräkningar
belöpa sig, framgår av en här återgiven, från järnvägsstyrelsen
i november 1921 införskaffad tablå.

Tablå över kostnaderna för anläggning av reparationsverkstäderna i Malmö.

Anläggning. i b ...	Beräknad kostnad augusti 1918.	Bokförd kostnad den Bl/io. 1921 utan tillägg av admini-strations-kostnader.	Beräknad kostnad för anläggningarnas fär-digställande, varvid jämväl tillagts admi-nistrationskostnader, beräknade till 200,000 kronor *.
i. Portvaktsstuga med portal............................	1
Kontorsbyggnad.............................................	| 245,000	247,000	254,''000
Förrådshus ...................................................
Oljekällare inberäkna! rörledningar..................	75,000	70,000	72,000
Angcentral...................................................	333,000	312.000 456.000	330.000 467.000
Smedja, hjulverkstad m. m............................ Lokomotivverkstad .......................................	445,000
2,500,000	2,265,000	2,400,000
; Vagnverkstad................................................	1.660,000	1.746,000	1,800,000
Diverse bodar................................................	85,000	64,000	66,000
Vatten- och uvlopps]edningar ........................	156,000 15,000	128,000	132,000
Stängsel .....................................................	16,000 320,000	16,000
Spåranordningar ........................................	270,000	327,000
1 Terrassering ...............................................	56,000	66,000	68,000 85,000
Elektriska ledningar m. m............................	45,000	82,000
Ångledningar m. m........................................	97,000	100,000	103,000
Traversbana ................................................	48,000	58,000	60,000
Summa kronor	| 5,930,000	| 5,930,000	6,180,000

1 Kostnaderna för administration och div. arbeten hava för tiden t. o. m. den 31 /1 o 1921
icke pålagts verkstäderna, utan hava tills vidare förts på själva bangårdsbyggnaden, men äro avsedda
att, då verkstadsanläggningen nu inom närmaste tid beräknas vara i sin helhet fullbordad,
påföras verkstäderna med 200,000 kronor.

Statens järnvägars
reparations

verkstäder
i Malmö.

— 94 —

J ämvägt--stationeu vid
Billesholms
gruva.

Statens järnvägars
bostadshus
i
Hässleholm.

Statens
järnvägars
kontorsbyggnad
vid
Tomteboda.

Vid revisorernas besök var anläggningen i det närmaste fullbordad
och till största delen redan tagen i bruk.

Besöket föranledde intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 3.

Revisorerna hava avlagt besök å järnvägsstationen vid Billesholms
gruva.

Vid besöket pågick om- och tillbyggnad av stationshuset.

Genom ombyggnaden erhållas särskilt rum för stationsinspektorenT
större il- och resgodsmagasin jämte varmrum, större manskapsrum samt
tvenne överliggningsrum.

Enligt uppgjort kostnadsförslag beräknas ombyggnaden kosta

36.000 kronor, vilket belopp avsetts att bestridas med 22,000 kronor
ur dispositionsanslaget för oförutsedda och mindre arbeten samt 14,000
kronor ur förnyelsefonden.

Besöket föranledde intet särskilt uttalande från revisorernas sida.

§ 4.

Revisorerna hava avlagt besök vid statens järnvägars bostadshus
i Hässleholm.

1919 års riksdag beviljade ett anslag av 350,000 kronor för uppförande
av tvenne bostadshus vid Hässleholm. Vardera byggnaden inrymmer
8 lägenheter om 2 rum och kök. Kostnaderna för byggnadernas
uppförande hava uppgått till 321,023 kronor 52 öre.

För uppförande av ytterligare ett bostadshus har ett belopp av

160.000 kronor ställts till järnvägsstyrelsens förfogande från det av 1920
års riksdag beviljade anslaget för uppförande av bostadshus för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverk.
Byggnaden, som vid revisorernas besök icke var fullt färdig,
kommer att inrymma 8 lägenheter om 2 rum och kök.

Den verkliga kostnaden för byggnadens uppförande beräknas
komma att uppgå till 124,000 kronor.

§ 5-

Revisorerna hava vid två särskilda tillfällen besökt statens järnvägars
kontorsbyggnad vid Tomteboda.

Nämnda byggnad, som uppfördes under åren 1910 — 1913 för eu
kostnad av omkring 800,000 kronor, inrymmer järnvägsstvrelseng sta -

95 -

tistiska kontor, kontroll kontor, biljett- och blankettkontor samt inrikes
taxebyrås tariffavdelning. Byggnaden innehåller tjänsterum, expeditionslokaler,
förrådsrum och tryckerilokaler, till ett antal av 230, ävensom
4 bostadslägenheter, vardera om 2 rum och kök. Härjämte finnas i
byggnaden lokaler för måltidsservering åt personalen, ved- och matkällare
jämte två rum, avsedda till föreståndarinnan för serveringen.

Antalet vid de olika avdelningarna anställda befattningshavarna
utgör enligt uppgift sammanlagt 538.

Besöket ä blankett- och biljettkontoret föranleder intet särskilt uttalande
från revisorernas sida. I övrigt hava revisorerna, som särskilt
ägnade uppmärksamhet åt statistiska kontoret och kontrollkontoret,
vid sina båda besök fått det intrycket att den uppsikt, som för närvarande
utövas i ändamål att den talrika personalen med punktlighet
och noggrannhet måtte fullgöra sitt arbete, icke är fullt effektiv. Svårigheter
härutinnan möta givetvis genom själva anordningen av lokalerna.
Men sådana anordningarna nu en gång äro, borde det dock vara möjligt
att genom lämpliga åtgärder bättre kontrollera verksamheten än nu synes
ske. Särskilt förefaller det revisorerna önskvärt att beträffande personalens
måltidsrast, som för närvarande enligt varje befattningshavares eget
bestämmande uttages under en halvtimme (för somliga tjänstemän eu
timme) mellan klockan 11—1 på dagen, en ändring sker i den riktningen,
att en uppdelning i bestämda grupper efter de olika kontoren
eller avdelningarna äger rum, så att varje sådan grupp erhåller sin rast
under de till måltid anslagna timmarna. Med den nuvarande ordningen,
då större eller mindre delar av personalen från olika avdelningar intaga
sin måltid samtidigt, måste uppenbarligen kontrollen över att den fastställda
tiden icke överskrides i hög grad försvåras.

En omständighet, som vidare väckt revisorernas uppmärksamhet,
är att övertidsarbete i mycket stor utsträckning förekommit vid statistiska
kontoret och kontroll kontoret. Under år 1920 har i övertidsersättning
till ordinarie och extra personal vid statistiska kontoret ävensom
tillfälliga arbetstagare inom eller utom verket utbetalts ett sammanlagt
belopp av 99,509 kronor samt vid kontrollkontoret till ordinarie och
extra personal därstädes och till personal vid andra byråer och kontor
tillhopa 207,938 kronor 24 öre. I avlöning och dyrtidstillägg utgick
under -samma tid vid statistiska kontoret ett sammanlagt belopp av
446,780 kronor och vid kontrollkontoret ett belopp av tillhopa 2,499,755
kronor 52 öre. Enligt till revisorerna lämnade uppgifter har övertidsarbete,
ehuru i mindre utsträckning, förekommit jämväl under år 1921.
Revisorerna vilja i anledning härav framhålla angelägenheten av att

— 96 —

åtgärder vidtagas i syfte att utgifterna för övertidsarbete må kunna
avsevärt begränsas och så vitt möjligt för framtiden helt bortfalla.

Vad sålunda förekommit hava revisorerna velat för riksdagen omförmäla.

Statens vattenfallsverk.

Kraft stations byggnaden vid Lilla

Edet.

§ I Revisorerna

hava avlagt besök vid kraftstationsbyggnaden vid
Lilla Edet.

Ifrågavarande utbyggnad beslutades av 1918 års riksdag. Förslaget
om kraftstationens anläggande föranleddes närmast av den raska
utveckling, i vilken efterfrågan på elektrisk energi för industriella och
allmänna ändamål för det dåvarande var stadd i trakten av Göta älv.
Ursprungligen var det avsett, att kraftstationen skulle kunna tagas i
bruk redan i början av år 1921. Verkställda återköp av rätt avsevärda
kraftbelopp, som staten tidigare förbundit sig leverera till vissa enskilda
företagare, samt den inträffade förändringen i det allmänna konjunkturläget
ansågs emellertid göra en betydande förskjutning med avseende
å tiden för kraftstationens fullbordande möjlig. Att det oaktat jämväl
under senaste tiden anslag för ändamålet beviljats får anses huvudsakligen
hava berott på det vid 1920 års riksdag fattade beslutet om elektrifiering
av järnvägslinjen Stockholm—Göteborg, vilket för sitt genomförande
förutsatte ifrågavarande utbyggnad.

Storleken av de belopp, som anvisats till utbyggnaden av Lilla
Edet, framgår av följande tabell:

för år 1918
» » 1919
» » 1920
» » 1921

» » 1922

Anvisat belopp
å riksstat. å tilläggsstat. S u m m i

700,000: — 700,000

2,550,000: — — 2,550,000

2,000,000: — — 2,000,000

2,500,000: — —

2,500,000: —

Summa kronor 7,750,000:

Kostnaderna för den första utbyggnaden, som omfattar tre maskinaggregat
om sammanlagt 30,000 hästkrafter, uppskattas enligt senaste
på hösten 1921 uppgjorda beräkningar till sammanlagt 16—17 miljoner
kronor, varav omkring 9 miljoner kronor belöpa sig å vatten- och husbyggnader
och 7 till 8 miljoner kronor å den maskinella utrustningen.

- 97 —

Fång-dammen omkring arbetsplatsen för maskinstationen är numera
fullt iordningställd, och området innanför densamma torrlagt. Betongarbetena
för den permanenta dammbyggnaden äro i huvudsak slutförda.

Sedan dessa blivit avslutade, återstå''för denna del av byggnaden endast
anskaffande av luckor med spel samt mindre kompletteringar. Schaktnings-
och bergsprängningsarbetena för maskinstation och fördelningsbassäng
hava under år 1921 fortgått.

1 vattenfallsstyrelsens i oktober 1921 till Kungl. Magt avlåtna
skrivelse angående anslagsäskande rörande kraftverksanläggningar, av- förslag
sedda att föreläggas 1922 års riksdag, har föreslagits, att arbetena å hösten 1921-utbyggnaden av Lilla Edet tillsvidare skulle avbrytas. De nuvarande
ekonomiska förhållandena manade, har styrelsen därvid erinrat, till den
största försiktighet vid utbyggandet av nya kraftstationer. Kraftavsättningen
inom området för Trollhätte kraftverk hade i betydlig grad
minskats, i det att icke blott antalet ny till träd ande kraftabonnenter nedgått,
utan även förmärkts en avsevärd minskning av kraftkonsumtionen
från förutvarande abonnenter. Då därtill komme, att tidpunkten för
påbörjandet av elektrifieringen av statsbanan Stockholm—Göteborg, för
vilken kraftbehovet varit avsett att till stor del fyllas från Lilla Edets
kraftstation, ännu icke blivit bestämd, och avsättningen för det nya
krafttillskottet, som genom anläggningen vunnes, alltså måste anses
ganska oviss, funne vattenfallsstyrelsen avgörande skäl tala för att anläggningens
färdigställande tillsvidare uppskötes, intill dess möjlighet
erhållits för en skälig förräntning av anläggningskostnaden. Med hänsyn
till de olägenheter, som ett dylikt avbrott skulle medföra, ur bland
annat arbetslöshetssvnpunkt, har vattenfallsstyrelsen emellertid samtidigt
framhållit möjligheten av arbetets fullföljande i ett sammanhang, därest
särskilt bidrag av andra medel, än sådana som skola förräntas av anläggningens
inkomster, kunde beredas.

Det avbrott i utbyggnaden av fallen vid Lilla Edet, som vatten- Revisorernas
fallsstyrelsen i avvaktan på gynnsammare konjunkturer ansett sig böra u aan e''
föreslå, innebär, att arbetena vid kraftbygget i slutet av år 1922 skulle
helt inställas, sedan maskinstationens grundläggning framförts så långt,
att den stora provisoriska fångdammen, vilken är utförd av trä och
alltså lätt utsatt för förstörelse, kunde rivas. Sammanlagt skulle vad
som nedlagts å byggnaden då belöpa sig till omkring 5,500,000 kronor,
vartill komme ytterligare vissa utgifter för arbetenas framtida underhåll.

Vid revisorernas besök å platsen framfördes genom utsedda repreBev.
-berättelse ang. statsverket för år 1920■ I. 1:!

— 98 —

sentanter ortsbefolkningens bekymmer inför de sålunda föreliggande
planerna på nedläggande av ett företag av en så ingripande betydelse
för hela samhället. Särskilt kännbar bleve, framhölls det, den arbetslöshet,
som företagets nedläggande med därå följande avskedande av
den till omkring 150 man uppgående arbetsstyrkan skulle medföra, desto
mer som denna till stor del hunnit bliva bofast.

Beträffande möjligheterna att vid andra vattenfallsstyrelsens nyanläggningar
bereda arbete åt den vid Lilla Edet sysselsatta arbetsstyrkan
utröntes det under revisorernas resa i dessa trakter att utsikterna härtill
vore synnerligen ovissa. De pågående arbetena vid profilregleringen
mellan Trollhättan och Vargön, vilka, som framgår på annat ställe i
berättelsen, vid revisorernas besök sysselsatt cirka 200 man, väntas enligt
uppgift komma att bliva fullbordade i slutet av år 1922, varvid
jämväl denna arbetsstyrka skulle bliva ställd utan arbete. Redan innevarande
år antager man att arbetena å stamlinjen Trollhättan—Västerås
hinna bliva avslutade. För närvarande sysselsättes cirka 400—450 man
vid sistnämnda företag. Vidare må erinras därom, att arbetena vid
Motala kraftstation av vattenfallsstyrelsen angivits hinna i huvudsak
slutföras till början av år 1922, och att preliminärt beslut fattats om
avbrott i arbetena med utbyggnaden av Harsprång^. Framhållas må
ock att, enligt vad järnvägsstyrelsen i sin i september 1921 till Kungl.
Maj:t avlåtna skrivelse med anslagsäskanden, avsedda att föreläggas 1922
års riksdag, anfört, det torde visa sig nödvändigt, att jämväl vid statens
järnvägar under den närmaste framtiden iakttaga eu synnerligen långt
driven återhållsamhet ifråga om nyanläggningar av olika slag, varigenom
arbetslösheten bland de grupper av arbetare, varom här närmast är fråga,
torde ytterligare komma att förvärras.

1 betraktande av nu anförda förhållanden hava revisorerna icke
ansett sig kunna underlåta att närmare undersöka de ekonomiska möjligheterna
till ett fortsättande utan avbrott av arbetena vid Lilla Edet.
Härvid hava revisorerna icke blott letts av hänsyn till de plikter, som
åvila staten i egenskap av direkt företagare, utan jämväl och framförallt
påverkats av vetskapen om att den allmänna arbetslösheten påkallat
igångsättande av en mängd tillfälliga nödhjälpsarbeten av mer eller
mindre improduktiv beskaffenhet, med vilka ovannämnda anläggning
med avseende å möjligheterna till ett framtida nyttiggörande torde uthärda
jämförelse.

Vad utsikten för en tillfredsställande kraftavsättning från Lilla
Edet beträffar, synas de upplysningar, som revisorerna inhämtat, giva
vid handen, att, även om dessa utsikter för närvarande äro små, en för -

— 99

ändring härutinnan inom den närmaste framtiden icke kan hållas för
osannolik, så att måhända redan inom tre till fyra år frågan om Lilla
Edets fortsatta utbyggande under alla omständigheter måste upptagas
till prövning och detta oavsett om en elektrifiering av stambanan Stockholm—Göteborg
kommer till stånd, f detta sammanhang tillåta sig
revisorerna hänvisa till det föreliggande behovet av ökad kraft inom
Sydsverige, vilket föranlett ett uttalande i denna berättelse om påbörjande
av en kraftledning från Göteborg och till Skåne, varigenom avsättningsmöjligheterna
för den vid Göta älv alstrade energien torde
komma att underlättas.

Visserligen har vattenfallsstyrelsen icke för närvarande ansett det
möjligt att påtaga sig ansvaret för åstadkommandet av en tillfredsställande
förräntning av hela det anläggningskapital, som kunde komma att åtgå,
för det fall att utbyggnaden omedelbart fortsattes. Å andra sidan har
emellertid styrelsen icke helt ställt sig avvisande mot ett dylikt fullbordande
i ett sammanhang. Vad styrelsen sålunda tidigare i sin skrivelse
till Kungl. Maj:t rörande möjligheterna till företagets fortsättande utan
avbrott, därest anslag i särskild ordning exempelvis av arbetslöshetsmedel
för ändamålet kunde beredas, har vid revisorernas rådplägningar
med vederbörande inom styrelsen ytterligare bekräftats. Av de upplysningar,
därvid lämnats, synes också framgå, att, även om det bidrag,
som i detta fall måste utgå av arbetslöshets medel, i och för sig bleve
till storleken rätt betydande, ifrågavarande särskilda form för arbetenas
utförande icke kunde behöva för staten medföra större ekonomiska uppoffringar
än vad som i allmänhet torde vara fallet vid de nödhjälpsarbeten,
som anordnas med statens medverkan. På grundval av en
verkställd approximativ beräkning må antydningsvis upplysas, att ett
anslag av omkring 3 miljoner kronor av arbetslöshetsmedel synes till
fyllest, varvid alltså ett belopp av ytterligare omkring 6 miljoner kronor
återstå att anvisa i vanlig ordning. Det bör uppmärksammas, att av
det totalbelopp av omkring 17 miljoner kronor, som, inberäknat redan
anvisat belopp 7,750,000 kronor, alltså skulle stå till förfogande, endast
omkring 4 miljoner kronor intill slutet av år 1921 nedlagts å företaget,
vadan alltså på detta sätt ett belopp av 13 miljoner kronor skulle stå
till förfogande för arbeten efter 1922 års ingång.

Genom en sådan anordning skulle i viss mån undvikas de olägenheter
ur rent teknisk synpunkt, som, enligt vad av vattenfallsstyrelsen
betonats, vore förbundna med ett avskedande i allt för stor omfattning
av den stam yrkesutbildade arbetare, som under årens lopp samlats vid
de olika kraftanläggningarna och varav en icke ringa del för närvarande

— 100 —

Vattenfalls styrelsens anläggningar vid Trollhättan.

Profilregleringen

mellan Trollhättan
och
Vargön.

hava sin utkomst vid Trollhättan och Lilla Edet. Men förutom här
nämnda lättnader i fråga om arbetstillgången vid själva kraftb}^gget
beredes välbehövliga ökade arbetstillfällen även inom vissa delar av den
för närvarande hårt tryckta svenska industrien. Av den totala anläggningskostnaden
belöper sig nämligen en summa av icke mindre än 7.5
miljoner kronor å maskinell utrustning, för vilkens utförande inom landet
de tekniska förutsättningarna enligt vad revisorerna inhämtat synas
föreligga. Det må härvid understrykas, att förenämnda arbetstillfällen
beredas vid ett arbete av produktiv beskaffenhet, av vilket den framtida
nyttan ligger inom nära räckhåll.

Revisorerna vilja erinra, att ovannämnda beräkningar grundats på
vattenfallsstyrelsens hösten 1921 lämnade kostnadsuppgifter, vilka sluta
på en summa av mellan 16 till 17 miljoner kronor. Med hänsyn till
redan inträffade och ytterligare sannolika prisfall samt i betraktande av
de särskilda omständigheter, som göra ett undvikande av avbrottet i
utbyggnaden önskvärt och som också synas motivera särskilda former
för arbetenas bedrivande i fortsättningen, torde det enligt revisorernas
mening få förväntas, att företaget skall kunna slutföras för en totalkostnad,
betydligt understigande ovannämnda belopp.

Revisorerna hava alltså velat framhålla angelägenheten av att möjligheterna
till ett fortsättande utan avbrott av arbetena å kraftstationsanläggningen
vid Lilla Edet närmare undersökas.

§ 2.

Revisorerna hava avlagt besök vid vattenfallsstyrelsens anläggningar
vid Trollhättan. Särskild uppmärksamhet ägnades därvid följande
anläggningar, vilka voro under utförande.

För det pågående arbetet i och för reglering av vattenståndet i
Göta älv ovanför Trollhättan hava hittills beviljats följande anslag:

För år 1920................................................... 500,000: —

» > 1921................................................ 1,300,000: —

» » 1922................................................... 700.000: —

Summa 2,500,000: —

Totalkostnaderna för företagets fullbordande beräknades hösten
1921 till 3,700,000 kronor, vadan alltså ett belopp av 1,200,000 kronor
skulle återstå att anvisa.

Skyddsvallen å östra älvstranden var vid revisorernas besök till
största delen fullbordad. Å den 3.5 km. långa avloppstunneln, vilken

101 —

är avsedd för avledandet av Stallbackaåns vatten och dränering av de
torrlagda områdena å älvens vänstra sida, pågick utsprängningsarbetet
från 6 sänkschakt samt från tunnelns nedre mynning. Sammanlagt voro
omkring 200 man sysselsatta vid arbetena med ifrågavarande profilreglering.

Å hamnanläggningen vid Stallbacka industriområde, till vilken
med Kungl. Maj:ts år 1918 lämnade medgivande medel beretts från
Trollhätte kraftverks fastighetsförvaltnings rörelsekapital, pågingo vissa
kompletteringsarbeten, bestående dels i påläggning av granit å kaj muren
dels ock muddring i gränsen mellan själva hamnen och kanalen.

Arbetena å stamlinjeledningen mellan Trollhättan och Västerås,
vilken avser att utjämna belastningen å Trollhätte- och Älvkarleby kraftverk
och vartill enligt medgivande av 1920 års riksdag medel utgå från
anslaget till distributionsanläggningar för statens kraftverk, pågingo likaledes
vid revisorernas besök. För ernående av förbindelse mellan området
väster om kraftkanalen, där den gamla ställverksbyggnaden är
belägen, och området öster om kraftkanalen, där den nya transformatoranläggningen
uppbygges, hade bro byggts över kraftkanalen. Planering
av detta sista område pågick, ävensom uppbyggnad av montage- och
reparationshall för stamlinjetransformatorerna. Det invid statens område
belägna oljeslageriet hade inköpts för att man framdeles skulle ernå
betryggande utvidgningsmöjligheter av stamlinjetransformator anläggningen.

Beträffande fortgången i övrigt av arbetena å denna stamlinje
intill den 1 oktober 1921 få revisorerna hänvisa till följande redogörelse,
som grundats på uppgifter, införskaffade från vattenfallsstyrelsen.

Den 1 oktober 1921 hade arbetena å stamlinjen fortskridit ungefär
på följande sätt. Av linjens 1,622 stolpar hade inemot 1,400 blivit resta
och övriga påräknades bliva färdiga — med undantag av några stolpar
vid utledningen i Trollhättan och vid utledningen i Västerås — under
loppet av november månad. All materiel till linjen var redan beställd.
Isolatorer och linor voro till allra största delen levererade, och de resterande
partierna voro utlovade under loppet av november månad. Lindragningen
hade färdigställts på vissa delar av sträckan Västerås—Lindbacka
(vid Örebro) och hade påbörjats på övriga sträckor. Linjen beräknades
bliva färdig omkring den 20 november, vilken tidpunkt på
grund av numera inträffad strejk synes bliva något framflyttad.

För de båda till stamlinjen hörande transformatorstationerna i

Hamnanläggningen
vid
Stallbacka
industriområde.

Stamlinjen
Trollhättan—

Västerås.

— 102 —

Västerås och Trollhättan hade transformatorer och apparatutrustning
beställts redan i början av detta år, och transformatorerna, av vilka 3
skulle utföras av Allmänna Svenska Elektriska aktiebolaget och en av
General Electric C:o, voro så långt färdiga, att de kunde bliva uppställda
i driftfärdigt skick till slutet av november månad. Transformatorerna
skola uppställas utomhus.

I Västerås hade den 1 oktober redan färdigställts de byggnader,
som erfordrades för transformatorernas instrumentering, samt de fundament,
på vilka transformatorerna skulle anordnas. Ifrågavarande byggnader
och fundament utgöra en förlängning av den tidigare utförda
ställverksbyggnaden i Västerås. Montaget av ställverket återstod emellertid
ännu att utföra.

Vad revisorerna sålunda och i övrigt iakttagit vid sitt besök vid
vattenfallsstyrelsens anläggningar vid Trollhättan hava revisorerna icke
funnit giva anledning till något särskilt uttalande.

Återköp av
kraft från
Trollhättans
elektrotermiska
aktiebolag.

I berättelsen om vattenfallsstyrelsens anläggningar vid Trollhättan
hava revisorerna ansett sig böra till riksdagens kännedom bringa en
redogörelse för ett under år 1920 träffat avtal om återköp av vissa
större kraftbelopp, om vilkas leverans från Trollhätte kraftverk avtal
tidigare ingåtts med Trollhättans elektrotermiska aktiebolag.

Genom två kontrakt, det första avslutat under år 1910, det andra
under år 1911, jämte ett tilläggskontrakt av år 1912 utarrenderade vattenfallsstyrelsen
åt Trollhättans Elektrotermiska Aktiebolag 13,242 kilowatt
energi för elektrokemisk verksamhet å Stallbackaområdet. Kraften var
utarrenderad till slutet av år 1939. Den sammanlagda kraftavgiften utgjorde
589,800 kronor per år, motsvarande 44 kronor 54 öre per kilowatt
och år.

Enligt kontrakten skulle den levererade energien utgöra så kallad
prima kraft. Bolaget var alltså garanterat kraft alla tider på året och
dygnet med reservation endast för force majeure och vissa kortare avbrott
på grund av reparation och liknande åtgärder.

Bolaget ägde dock icke utan vattenfallsstyrelsens skriftliga medgivande
använda energien annat än för eget bruk till elektrotermisk
eller elektrokemisk fabrik inom visst område å Stallbacka och följaktligen
icke utan styrelsens skriftliga medgivande direkt eller indirekt
distribuera energi till annan förbrukare. I det förstnämnda av dessa
kontrakt var nämnda område begränsat till den av bolaget disponerade
tomten nr 1 i Stallbacka. I det under år 1911 avslutade kontraktet
avsåg samma bestämmelse »abonnenten tillhörig tomt å Stallbacka».

— 103 —

Kontrakten tingo icke utan vattenfallsstyrelsens skriftliga medgivande
intecknas eller av abonnenten å annan överlåtas eller eljest å annan
övergå.

På grundval av underhandlingar, förda med bolaget, har vattenfallsstyrelsen
sedermera i skrivelse den 5 oktober 1920 hemställt om
bemyndigande att träffa avtal med bolaget om återköp av ovannämnda
hela kraftbelopp; nämnda framställning har den 8 oktober 1920 av
Kungl. Maj:t bifallits. Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande
förenämnda den 8 oktober hade kontrakt rörande ifrågavarande
återköp undertecknats den 7 oktober 1920.

Kontraktsvillkoren inneburo i huvudsak, att vattenfallsstyrelsen
dels skulle efterskänka den avgift av 589,800 kronor per år, som bolaget
intill år 1940 skulle haft att erlägga för leverans av kraft enligt
de båda tidigare kontrakten, dels ock därutöver till bolaget betala en
årlig avgift av 650,000 kronor under vart och ett av åren 1921—1939.

Enligt återköpsavtalet var vattenfallsstyrelsen därjämte förpliktad
att lämna option på ett kraftbelopp av minst 4,500, högst 6,000 kilowatt,
att levereras för tiden t. o. m. år 1939 åt ett företag, som kunde komma
att övertaga det tidigare bolagets tomter och byggnader å Stallbacka.
Av den energi, som i så fall skulle levereras, skulle emellertid hälften
utgöra endast s. k. sekunda kraft; det nya företaget vore alltså skyldigt
vidkännas avkoppling av halva sitt kraftbelopp under lågvattentid
mot en jämförelsevis ringa gottgörelse. Priset för kraften skulle utgöra
98 kronor 91 öre , per kilowatt och år. Enligt vad revisorerna inhämtat
har på grund av nämnda optionsrätt det gamla företaget, Trollhättans
Elektrotermiska aktiebolag, bundit sig för leverans av 1,500 kilowatt,
varav hälften sekunda kraft.

Beträffande priset å den kraft, som sålunda återköpts, må anföras,
att ovannämnda belopp, 589,800 + 650,000 kronor, utgör eu kostnad av 93
kronor 63 öre per kilowattår för kraften, levererad vid Stallbacka. Enär
förlusterna i ledningen mellan kraftstationen och Stallbacka uppgå till
cirka 3.5 procent, beräknas det belopp, som styrelsen erhållit disponibelt
vid ställverksbyggnaden i Trollhättan, något större än ovannämnda 13,242
kilowatt, nämligen cirka 13,700 kilowatt. Priset för varje kilowatt, som
på grund av återköpet blivit disponibelt vid kraftstationen, har alltså
ansetts bliva 90 kronor 50 öre per år.

Såsom skäl för den sålunda företagna åtgärden att annulera de
tidigare kontrakten anförde vattenfallsstyrelsen i sin nyssberörda skrivelse
till Kungl. Maj:t bl. a. följande.

Vattenfallsstyrelsens

skrivelse den,
5 oktober
1920.

104 —

Efter att inledningsvis hava framhållit, hurusom avsikten med
Trollhätte kraftverk från början i främsta rummet varit att tillgodose
de elektromekaniska kraftbehoven samt belysningen inom kommuner,
industri, lantbruk och hem samt att kraftstationen emellertid från början
måst utbyggas med så stora dimensioner, att det icke var möjligt att
till sådan förbrukning omedelbart skaffa tillräcklig avsättning för all
den elektriska energi, som erhölls, anför vattenfallsstyrelsen:

»På grund därav utarrenderades en stor del av kraften tillsvidare
för elektrokemisk och elektrotermisk industri. Därvid gjordes priset på
kraften beroende av kontraktstiden. För kraft, som endast såldes för
några år framåt, var man tvungen att nöja sig med 30 å 35 kronor
per kilowatt och år. Kraften till elektrotermiska, som skulle levereras
under nära 30 år, åsattes däremot ett högre pris, nämligen i medeltal
44 kronor 54 öre per kilowattår. Vattenfallsstyrelsen utgick nämligen därifrån,
att kraften, som på grund av det stora överskottet utöver förhandenvarande
behov till en början måste prissättas relativt lågt, småningom
skulle stiga i värde såväl med hänsyn till livligare efterfrågan
för elektrokemiska ändamål som med hänsyn därtill, att kraften småningom
skulle i allt högre grad kunna användas för motordrift och
belysning. I ett av kontrakten med Stallbackaindustrierna har direkt
angivits, att kraftpriset för varje år skulle ökas med 1 krona per kilowatt
och år, och i detta har sålunda vattenfallsstyrelsen tydligt givit
tillkänna sin uppfattning, att den elektriska energien, i den mån kraftbehovet
växte, skulle ökas i värde. Denna uppfattning tog sig visserligen
icke uttryck i någon matematisk formel, men man kan efteråt
med en viss approximation framräkna en sådan ur de ingångna kraftkontrakten.
Dessa överensstämde nämligen rätt väl med det antagandet,
att den för elektrokemisk industri avsatta överloppskraften år 1911 varit
värd cirka 34 kronor och ökats i värde med en krona per år, allt per
kilowattår räknat. Vad kontrakten med Trollhättans elektrotermiska
aktiebolag angår är det sålunda beräknade priset exakt likvärdigt med
det kontraktsenliga priset.

Enligt nämnda formel, skulle, därest penningvärdet hållit sig
konstant, värdet av den elektrokemiska kraften å Stallbacka vara för år
1921 44 kronor och för år 1939, det vill säga det sista året, då kontraktet
med Trollhättans Elektrotermiska aktiebolag äger giltighet, 63
kronor per kilowattår. Efter konstant pris under hela 19-årsperioden
1921—1939 skulle kraften vara värd 51 kronor 50 öre per kilowattår.
Aven om penningvärdet varit konstant, skulle sålunda vattenfallsstyrelsen
kunnat för tiden efter den Vi 1921 återköpa kraften från Elektro -

— 105 —

termiska till högre pris än det för hela kontraktsperioden gällande
genomsnittspriset 44 kronor 54 öre, nämligen till cirka 51 kronor 50
öre per kilowattår. Detta beror givetvis därpå, att vattenfallsstyrelsen
hade måst nöja sig med ett lägre pris än 44 kronor 54 öre, ifall vattenfallsstyrelsen
år 1911 utarrenderat kraften på endast 10 år.

Penningvärdet har emellertid i väsentlig grad sjunkit och därför
har kraften ett vida högre värde i nutida mynt, än man förut kunnat
åsätta densamma. Givetvis är det också på grund därav, som Elektrotermiska
ansett sig kunna betinga en så stor gottgörelse vid återlämnande
av kraften. Det av bolaget ifrågasatta priset, som resulterar i
en kostnad för kraft, levererad å Stallbacka av 93 kronor 63 öre per
kilowattår, motsvarar tydligen eu värdestegring av cirka 82 procent.
Det kan därför sägas, att avgörandet beträffande återköp av bolagets
kraft närmast blir beroende av, huruvida man anser, att den på närmaste
19 år löpande fördyringen utöver förhållandena före kriget kommer att
i genomsnitt bliva större eller mindre än 82 procent. Då fördyringen
för närvarande synes vara omkring 180 procent, måste det föreslagna
återköpspriset anses skäligt.

Vattenfallsstyrelsen har naturligtvis icke åtnöjt sig med ovan meddelade
kontrollräkning utan även anställt jämförelser mellan det ifrågasatta
priset för Elektrotermiskas kraft samt den kostnad, som betingas av
kraft, som nyutbygges, respektive priset på kraft, som nu försäljes. Vattenfallsstyrelsen
har därvid kommit till det resultatet, att den kraft, som nu utbygge8
vid Lilla Edet, blir väsentligt dyrare än den kraft, som återköpes
från Elektrotermiska. Vid en antagen dyrtidsindex av 250 kommer vidare
även den kraft, som ytterligare kan utbyggas i Göta älv efter Vänerns
reglering, att draga högre kostnad, oaktat en del av denna kraft, nämligen
den som åstadkommes genom utbyggnader i Trollhättan, blir förhållandevis
billig. Den kraft, som nu utbygges vid Motala, respektive ifrågasättes
skola utbyggas vid Råby och Malfors, blir högst avsevärt mycket dyrbarare
än Elektrotermiskas kraft, och samma är förhållandet med den
kraft, som mot slutet av den närmast följande 10-årsperioden ifrågasatts
skola överföras från nedre Norrland.

Nu gällande taxor, som naturligtvis måste baseras på kostnaden
för de utbyggnader, som för närvarande verkställas, äro sådana, att
kraften från Elektrotermiska bör kunna avsättas med skälig vinst.»

Till belysning av, i vad mån det kan anses vara med hänsyn till
kraftbehovet angeläget för staten att återköpa den till bolaget utarrenderade
kraften, anför vattenfallsstyrelsen i nämnda sin skrivelse av den
5 oktober 1920 följande:

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. I.

14

— 106 —

»Om Trollhätte, Älvkarleby och Motala kraftverk till slutet av
nästa år bliva sammanknutna medelst stamlinjen Trollhättan—Västerås
och sålunda en utjämning sker kraftverken emellan, bör tillgången på
kraft år 1922 fullt motsvara efterfrågan, utan att man behöver generera
någon nämnvärd kvantitet ångkraft och utan återköp av Elektrotermiskas
kraft, förutsatt att någon nämnvärd utvidgning av vattenfallsstyrelsens
distributionsområden icke kommer till stånd. För att vattenfallsstyrelsen
skall under 1923 kunna påbörja och senare i ökad utsträckning
fortsätta kraftleverans till stambanan Göteborg—Stockholm fordras
vissa nya utbyggnader, men sådana äro ju redan igångsatta, nämligen
dels utbyggandet av Lilla Edets station, dels uppdämningen ovanför
Trollhättan och därjämte planeras utbyggnad av fallen vid Råby
och Malfors. Då nämnda utbyggnader verkställts, bör i själva verket krafttillgången
vara tryggad fram till år 1925 å 1927 även vid en normal
tillväxt av kraftförbrukningen inom de nuvarande distributionsområdena.
Efter nämnda tid har man däremot att emotse en brist, som är mycket
svår att fylla, därest icke antingen Vänern regleras eller kraft överföres
från Norrland. Huruvida Vänerns reglering kan åstadkommas
tillräckligt tidigt, för att man medelst den ökade vattentillgång, som
därvid uppstår, skall till rimligt pris kunna åstadkomma erforderliga
nya utbyggnader i Göta älv, är tvivelaktigt, och som förut har nämnts,
skulle i varje händelse dessa utbyggnader draga en kostnad, som blir
högre, än som motsvarar priset på kraften från Elektrotermiska. Skulle
Vänerns reglering icke bliva färdig i tillräckligt god tid, tvingas man
att relativt snart tillgripa den förhållandevis dyrbara fjärrkraften från
Norrland. Genom att tillförsäkra sig Elektrotermiskas kraft kan man
sålunda trygga sig för överraskningar ifråga om Vänerns reglering
ävensom uppskjuta den tidpunkt, då kraftöverföringen från Norrland
behöver tillgripas. Därjämte kan man givetvis genom den ökade krafttillgången
i Trollhättan tillsvidare åstadkomma visst uppskov med de
utbyggnader, som planerats för de närmaste åren. Slutligen erhåller
man genom återköp av elektrotermiskas kraft en välbehövlig reserv för
oförutsedda ändamål. Det må i detta hänseende framhållas, att det på
åtskilliga håll utanför vattenfallsstyrelsens distributionsområden klagats
över kraftbrist och att det kan bliva till stort gagn, om vattenfallsstyrelsen
vid trängande behov kan lämna krafttillskott.»

Det vore, framhåller vattenfallsstyrelsen slutligen, naturligtvis icke
styrelsens mening att den kraft, som definitivt återlämnades till styrelsen,
skulle ligga oanvänd i väntan på ökade kraftbehov för järnvägarnas
elektrifiering eller för den allmänna distributionen. Kraften komme

- 107

naturligtvis att snarast möjligt avsättas för tillfälliga ändamål. Bland
sådana ändamål kunde nämnas generering av ånga för cellulosaindustrien.
Om elektrisk energi användes för ånggenerering, vore ett kilowattår
ungefär likvärdigt med 1.2 ton engelska stenkol. Med dåvarande
höga kolpris, vilka icke torde komma att avsevärt minskas under den
närmaste 5-årsperioden, borde det därför icke vara svårt att för kraften
erhålla sådana inkomster, även om densamma användes för ett så mindervärdigt
ändamål som ångenerering, att man erhölle en inkomst, som
fullt motsvarade vattenfallsstyrelsens kostnad för den återköpta kraften.
Med all sannolikhet kunde en stor del av kraften avsättas för bättre
ändamål än ånggenerering, men vattenfallsstyrelsen ansåge sig icke
böra då ingå på denna fråga.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 5 juli 1921 anmälde
vattenfallsstyrelsen, att Skandinaviska Kreditaktiebolaget, på vilket den
Trollhättans Elektrotermiska aktiebolag enligt återköpskontraktet tillförsäkrade
rätten till ovannämnda årliga likvider övergått, hos styrelsen
anhållit, att styrelsen ville till banken utfärda reverser, ställda att betalas
å respektive förfallodagar. Vattenfallsstyrelsen hade, anförde styrelsen
vidare, ansett sig höra tillmötesgå denna begäran, som för kronans
del icke innebure någon ökad skyldighet till betalning mot det att banken
förbunae sig att mottaga vederbörande likvider och till styrelsen utfärda
interimskvitto, intill dess reverserna kunde företes.

Den 22 juli 1921 fann Kungl. Maj:t gott låta bero vid vattenfallsstyrelsens
förevarande anmälan.

I juli 1921 har vattenfallsstyrelsen till Skandinaviska Kreditaktiebolaget
därefter överlämnat 408 reverser till belopp, motsvarande ifrågavarande
likviders och med förfallodagar sammanfallande med tidpunkterna
för likviderna. I

I statsverkspropositionen till 1921 års riksdag har chefen för
kommunikationsdepartementet i sin inledande redogörelse rörande statens
vatten falls verk och behovet av ytterligare utbyggnader framhållit, hurusom
vissa omständigheter inträffat, som påverkat styrelsens tidigare gjorda
anslagsäskanden, däribland ifrågavarande återköp. Ehuru den återförvärvade
kraften, framhöll departementschefen, måst betalas med pris,
som betydligt överstege vad bolaget enligt de ursprungliga kontrakten
haft att betala till vattenfallsstyrelsen, komme dock kraften, att för
staten ställa sig ej oväsentligt billigare än självkostnaden för kraft vid
de under utbyggnad varande kraftanläggningarna. Betydelsen av det

Utfärdande
av reverser.

1921 års
statsverksproposition.

— 108

P. M. från
vattenfallsstyrelsen.

sålunda träffade avtalet framginge bäst därav, att det belopp prima kraft,
som för närvarande erhölles från Trollhätte kraftverk, sammanlagt uppginge
till 72,000 kilowatt. Avtalet ifråga komme att i betydlig grad
påverka styrelsens anslagsäskanden.

Uti en av revisorerna från vattenfallsstyrelsen införskaffad promemoria
bar angående styrelsens motiv till ifrågavarande återköp anförts
följ ande:

»Vattenfallsstyrelsens underdåniga hemställan om återköp av den
till Elektrotermiska A.-B. under åren 1910 och 1911 bortkontraherade
kraften måste ses såsom ett led i vattenfallsstyrelsens allmänna kraftpolitik,
för vilken en kortfattad redogörelse lämnas i vattenfallsstyrelsens
underdåniga skrivelse av den 5 oktober 1920. Densamma har varit inriktad
på att genom stora, enhetliga utbyggnader erhålla en låg kostnad
för kraftframställningen samt att i den mån dylik kraft icke omedelbart
kunde finna avsättning för högvärdiga ändamål, försälja till elektrotermisk
eller elektrokemisk produktion, vilka leveranser skulle upphöra
i den mån kraften bleve erforderlig för bättre kvalificerade behov. I
enlighet härmed har vattenfallsstyrelsen enligt viss plan avsatt dylik
mindre betald kraft.

Den genom världskriget och krisförhållandena ökade avsättningen
av kraft för högvärdiga ändamål — icke minst landsbygdens elektrifiering
— har emellertid medfört, att den tidigare av vattenfallsstyrelsen
planlagda avvecklingen av kraftleveranserna till elektrokemisk och elektrotermisk
industri icke kommer att äga rum tillräckligt snabbt för att de
bättre kvalificerade kraftbehoven skulle i tid bliva tillgodosedda. Genom
riksdagens beslut under förra hälften av 1920 om elektrifiering av västra
stambanan har behovet av prima kraft ytterligare ökats. Då enahanda
utveckling har gjort sig gällande inom Älvkarleby och Motala kraftverks
avsättningsområden, har den inom dessa områden inom den närmaste
tiden tillgängliga energien måst disponeras för nu ifrågavarande
ändamål, så att elektrifieringen av västra stambanan praktiskt måste tillgodoses
helt och hållet med kraft från Göta älvsanläggningarna. Den
härför behövliga effekten motsvaras ungefär av det belopp, som utvinnes
genom utbyggande av Lilla Edet-stationens prima kraft. Av bifogade
sammanställning framgår, att den nu tillgängliga prima kraften, utökad
med den, som genom profilregleringen av Göta älv vinnes, inom kort
skulle bliva otillräcklig för tillgodoseende av det nu föreliggande prima
kraftbehovet, ökat med Elektrotermiskas kraftbelopp om cirka 13,250

109 —

Sammanställning av prima kraftbehov och prima krafttillgång under åren 1022 1040
inom Trollhätte kraftverks nuvarande distributionsområde

(upprättad i augusti 1921; siffrorna avse effekt vid kraftstation.)

. År		P r i	ma k r a	t b e h o v	f ö r		Prima kraft-tillgång i Trollhättan m. W.
Elektrokem.1 industri maximieffekt kilowatt	Borgerliga ändamål maximieffekt kilowatt	Järnvägarna	Samma prima kraftbehov
maximieffekt kilowatt	83 % av maximieffekt kilowatt	exkl. järnvägs-elektrifie-ringen kilowatt	inkl. järnvägs-elektrifie-ringen kilowatt
1922	27,300	36,100			63,400		2 72,000
1923	27,300	38,500	—	—	65,800	■ —	8 81,000
1924	27,300	40,900	—	—	68,200	—	81,000
1925	24,800	43,300	—	—	68,100	—	81,400
1926	24,800	45,700	17,000	14,100	70,500	84,600	81,400
1927	24,800	47,700	22,000	18,200	72,500	90,700	81,400
1928	24,800	49,700	25,000	20,800	74,500	95,300	81,400
1929	19,000	51,700	35,000	29,100	70,700	99,800	81,800
1930	16,600	53,700	39,500	32,800	70,300	103,100	82,000
1931	16,600	55,700	44,000	36,600	72,300	108,900	82,000
1932	16,600	57,700	49,000	40,700	74,300	115,000	82,000
1933	16,600	59,700	53,500	44,400	76,300	120,700	82,000
1934	16,600	61,700	58,000	48,200	78,300	126,500	82,000
1935	16,600	63,700	63,000	52,300	80,300	132,600	82,000
1936	10,400	65,700	67,500	56,000	76,100	132,100	82,200
1937	9,400	67,700	72,000	59,700	77,100	136,800	82,200
1938	8,400	69,700’	77,000	63,900	78,100	142,000	82,200
1939	6,300	71,700;	81,500	67,600	78,000	145,600	82,200
1940	6,300	73,700	86,000	71,400	80,000	151,400	82,200

1 Häri ingår ej kraften till Elektrotermiska.

2 Före profilregleringen.

3 Efter profilregleringen.

kilowatt. Utbyggnaden av Lilla Edet-verket erfordrade vid tidpunkten
för återköpet av Elektrotermiskas kraft ett sa stort kapital, att den på
detsamma belöpande årskostnaden kan uppskattas till 120 kronor per
kilowattår, inklusive ränta för det för fallets inköpande använda kapitalet.
Motsvarande siffra, efter avdrag av denna ränta, kan uppskattas
till cirka 105 kronor per kilowattår. Årskostnaden för kraftframställning
i nedre Norrland inklusive överföringskostnaden till avsättningsgebitet
i södra Sverige kan vid samma tid anses väsentligen överskrida
nämnda belopp. Till den tidpunkt, då kraften senast vore erforderlig,
är det näppeligen tänkbart att hinna genomföra en reglering av Vänern
och på så sätt i den redan befintliga stationen i Trollhättan förvandla

— no —

den tillgängliga sekunda kraften till prima kraft. Det framgår härav,
att kraftkostnaden från de utbyggnader, som måste tillgripas, därest
återköpet ej genomfördes, med minst 10 å 15 procent skulle överstiga
de kostnader, vilka den från Elektrotermiska återköpta kraften betingade.
Därjämte påverkades vattenfallsstyrelsens ståndpunkt i detta avseende av
den kapitalknapphet, som började göra sig starkt gällande och som
nödvändiggjorde inställandet av icke oundgängligen nödvändiga utbyggnadsföretag.
Härvidlag bör framhållas, att genom återköpet planerade
kraftstationsutbyggnader kunde inbiberas eller bedrivas i långsammare
tempo. Sålunda blev utbyggandet av kraftverk, vid Råby och Malfors,
vilka beräknats kosta 16 miljoner kronor, helt uppskjutet och genom
ett långsammare utbyggande av Lilla Edet-stationen bar eu minskning
av det omedelbara kapitalutlägget kunnat ske, varjämte en högst betydlig
besparing uppstått genom att anskaffning sker vid lägre prisnivå.

Vattenfallsstyrelsens inkomster för prima kraft vid leveranspunkterna
variera efter utnyttjningstiden mellan 175 och 250 kronor
per kilowattår, vilka värden hänföra sig till en levnadskostnadsindex av
250, d. v. s. en siffra, som understiger den vid tidpunkten för återköpet
gällande levnadskostnadsindexen. Överskottskraft såldes vid tidpunkten
för återköpet till pris per kilowattimme, varierande mellan IV2 och 5 öre och
säljes för närvarande till ett pris varierande mellan cirka V2 och 3 öre.
För en väsentlig del av denna överskottskraft kan man räkna med en
utnyttjningstid av ända upp till 6,000 timmar, motsvarande en inkomst
per kilovattår, varierande mellan 30 och 180 kronor.

Vattenfallstyrelsen har sålunda goda utsikter att genom tillfälliga
uPP£Örelser till väsentlig del erhålla täckning för återköpsavbetalningarna.
Genom en fortsatt försäljning av kvalitetskraft beräknar vattenfallsstyrelsen,
att hel täckning snart skall erhållas för den i samband med
återköpet uppkomna inkomstminskningen och kontanta utgiften.

Just nu råder eu vattenbrist, som hotar vålla ett allvarligt avbräck i
kraftavsättningen. Genom gällande avtal om sekunda kraftleveranser kan
erforderlig inskränkning i kraftuttagningen åvägabringas, men vattenfallsstyrelsen
kommer därigenom icke endast att lida den mot dylik avkopling
svarande inkomstminskningen utan måste därjämte vidkännas ett
extra vederlag. Totala sekunda kraftförsäljningen uppgår ungefär till
samma effektbelopp som den totalt återköpta effekten. Vattenfallsstyrelsens
inkomstminskning vid totalavkoppling av sekundakraften uppgår
i genomsnitt till ungefär samma belopp som återköpspriset + Elektrotermiskas
kraftavgift, d. v. s. ungefär 90 kronor per kilowattår. Under

- in -

tider med utpräglad vattenbrist uppstår således icke någon förlust för
vattenfallsstyrelsen på grund av återköpet.

Det har ifrågasatts, att återvinnandet av prima kraft skulle kunnat
erhållas för bättre villkor än de, som uppnåddes genom uppgörelsen
med Elektrotermiska, och detta särskilt på grund därav, att nämnda
företag genom kontraktsvillkoren var förhindrat överlåta kraften samt
att för densammas användning vissa inskränkningar voro stadgade. Det
må då erinras därom, att detta kontrakt, gällande en högst avsevärd
kraftmängd till mycket lågt pris, utgjorde bolagets obetingat värderikaste
tillgång. En överlåtelse av kraftkontraktet torde därför utan
svårighet kunnat arrangeras genom försäljning av aktierna. Vad åter
angår kraftens användningssätt må hänvisas till vattenfallsstyrelsens uttalande
i underdåniga skrivelsen den 5 oktober 1920, att Elektrotermiska
planerade en omläggning av sin produktion, men att bolaget som alternativ
häremot erbjudit vattenfallsstyrelsen ett återköp. Frågan om ett
återköp hade tidigare i annat sammanhang diskuterats. Det är utan vidare
uppenbart, att om omfattande ombyggnadsåtgärder vidtagits, ett återköp
senare skulle antingen vara omöjligt eller få ske på för staten relativt
mycket sämre villkor. Då Elektrotermiskas kraft på grund av såväl
prisförhållanden, kvantitet samt gällande kontrakts längd var det för
vattenfallsstyrelsen värderikaste att återfå av de, som kunde ifrågakomma
för återköp, var ställningen helt enkelt sådan, att vattenfallsstyrelsen
måste livligt förorda ett omedelbart återköp, även om kraften först om
5 å 7 år kunde i större utsträckning komma till användning för avsedda
kvalificerade ändamål.

Slutligen må framhållas, att det icke ankommit på vattenfallsstyrelsen,
att elektrifieringen av västra stambanan sedermera framflyttats,
varigenom vattenfallsstyrelsen i år föreslagit uppskov med färdigställlandet
av Lilla Edet-stationen. Så snart ändrade konjunkturer inträda
eller andra avsättningsområden erhållas för Göta-älvs-kraften, torde
emellertid användning jämväl erhållas för den energi, som kan alstras
i Lilla Edet.» >

I 3-

Med anledning av de klagomål, som jämväl under senaste tiden
framkommit över den bristande tillgången på elektrisk kraft inom Sydsverige
(eller närmare bestämt inom det område, som behärskas av det
numera med Hemsjö kraftaktiebolag sammanslagna Sydsvenska kraft -

Ifrågasatt
stamlinj Blekning
från
Trollhättan
till Sydsverige.

aktiebolaget) hava revisorerna ansett sig böra till behandling upptaga
frågan om möjligheterna för fyllandet av denna brist genom statens
medverkan och därvid i första hand med kraft från Trollhättan. Nämnda
spörsmål, vilket redan tidigare på grund av väckta motioner varit föremål
för riksdagens uppmärksamhet, synes för närvarande vara förtjänt
av särskilt beaktande på grund av de av depressionen framkallade svårigheterna
att vinna avsättning för den vid statens kraftverk alstrade
energien.

Det har vid skilda tillfällen från sakkunnigt håll påvisats vilka
fördelar, som redan under normala förhållanden skulle stå att vinna
genom ett samarbete mellan Trollhätte kraftverk och Sydsvenska kraftaktiebolaget.
Därvid har framhållits, hurusom på grund av de skiljaktigheter
i fråga om avrinningsförhållanden, som råda mellan Göta
älv och de sydsvenska vattendragen, på detta sätt en önskvärd utjämning
av krafttillgångarna de olika kraftverken emellan kunde äga rum.
Under sommarmånaderna, då kraftbristen inom Sydsverige på grund av
där då rådande lågvattensperiod är särskilt kännbar, föreligga möjligheter
till energileverans från Trollhätte kraftverk, som vid denna tidpunkt
plägar disponera riklig tillgång på kraft. Vintertid åter torde en utjämning
i motsatt riktning icke vara utesluten.

De således redan under normala förhållanden föreliggande skälen
för en dylik sammanbindning synas under nuvarande tidsläge hava
vunnit ökad styrka. Medan, såsom ovan nämnts, på grund av depressionen
stor tillgång på överskottskraft förefinnes vid Trollhätte kraftverk,
torde inom Sydsverige alltjämt föreligga möjligheter till ytterligare avsättning
av energi, vilka genom en förbindelse båda näten emellan kunde
utnyttjas.

Enligt vad revisorerna inhämtat, hava under senaste tiden underhandlingar
pågått mellan vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget
om lämpliga åtgärder för en dylik sammanbindning av näten,
varvid för statens del förutsatts byggandet av en högspänningsledning
från Trollhättan till Sydsverige. Nämnda ledning, som närmast är tänkt
som fortsättning på den snart slutförda stamlinjen Älvkarleby—Trollhättan,
skulle jämväl kunna komma till användning vid en eventuell
framtida interskandinavisk kraftöverföring. Kostnaderna för densamma
torde enligt uppgift kunna uppskattas till omkring 7 miljoner kronor.

Särskilt med hänsyn till rådande arbetslöshet torde det få anses
önskvärt, att arbetena å den ifrågasatta södra stamlinjen, för vilken enligt
vad ovan nämnts stora naturliga förutsättningar synas föreligga,

— 113 —

snarast kunna påbörjas. De allvarliga svårigheter, som enligt vad revisorerna
vid behandlingen av frågan om Lilla Edets fortsatta utbyggande
påvisat, under den närmaste framtiden, oavsett vad som rörande sistnämnda
anläggning beslutas, torde komma att möta för sysselsättandet
av den vid vattenfallsverkens nyanläggningar anställda personalen, göra
det särskilt angeläget att söka åstadkomma nya, lämpliga arbetstillfällen
för denna personal. Härvidlag bör särskilt uppmärksammas, hurusom
arbetena å stamlin jeledningen Västerås—Trollhättan, varå omkring 400
—450 arbetare varit sysselsatta, inom kort beräknas vara slutförda.
Genom denna lednings utsträckande söderut kunde jämväl i fortsättningen
arbete erbjudas dessa arbetare. Men dessutom skulle på detta sätt lättnader
beredas vissa industrigrenar, åt vilka kunde uppdragas att leverera
erforderlig materiel.

På grund av nu anförda förhållanden och vad revisorerna i övrigt
under sin behandling av ärendet inhämtat, hava revisorerna kommit till
den uppfattningen att förevarande fråga är av sådan natur, att dess
lösning icke längre bör undanskjutas. Sålunda synes det revisorerna,
som om det vore önskemål av stor vikt, att de pågående underhandlingarna
med Sydsvenska kraftaktiebolaget i fortsättningen bedrivas med
snabbhet, dock under förutsättning att statens intressen därvid bliva
behörigen tillgodosedda. Framhållas må, hurusom 1920 års riksdag i
särskild skrivelse ansett sig böra fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på
de föreliggande behoven av ytterligare kraft inom Sydsverige och angelägenheten
av snabba åtgärders vidtagande i sådant syfte.

Statens domäner.

§ I Revisorerna

hava besökt följande staten tillhöriga jordbruksdomäuer,
nämligen Bråborgs och Skenäs kungsgårdar i Östergötlands län samt
Lillö och Bäckaskogs kungsgårdar och Öllsjö nr 5 och 10 i Kristianstads
län.

Bråborgs kungsgård är belägen 1.3 mil från Norrköping, och omfattar
en areal av cirka 200 har åker och 37 har ängsmark under eget
bruk samt cirka 30 har åker och 40 har ängsmark, tillhörande 6 under
Rev-berättelse ang. statsverket för ur 1920. I. 15

Statens jordbruksdomäner.

Bråborgs

kungsgård.

114 —

Skenäs

kungsgård.

Lille kungsgård.

Öllsjö nr 5
och 10.

Bäckaskogs

kungsgård.

gården lydande torp. I årlig avgäld från torpen utgå kontant ett sammanlagt
belopp av 1,200 kronor och i form av dagsverken tillhopa omkring
1,100 kronor. Arrendatorn erhåller utsyning av 100 kbm. virke för år
samt uppbär utdelning från allmänning med omkring 500 kronor.
Taxeringsvärdet utgjorde år 1915 175,000 kronor och arrendebeloppet
var för tiden 1908—1928 fastställt till 7,540 kronor. Å arrendet har
arrendatorn för nybyggnader åtnjutit avkortning till belopp av något
överstigande 20,000 kronor.

Skenäs kungsgård, belägen 2.5 mil från Norrköping och 0.6 mil
från Ostra Husby station invid Bråviken, med ångbåtsbrygga på ägorna,
innehåller 106 har åker och 11.7 7 har äng under eget bruk samt dessutom
några tiotal hektar torpjord. Taxeringsvärdet utgjorde år 1915

95,000 kronor och årliga arrendet var för tiden 1908—1928 fastställt
till 3,245 kronor. Någon avkortning å arrendesumman för nybyggnader
har under arrendeperioden icke förekommit.

Lillö kungsgård är belägen 3 km. från Kristianstad. Arealen utgör
178 har åker. Arrendet utgick för tiden 1896—1916 med 8,000 kronor.
Vid arrendetidens utgång år 1916 frånsåldes egendomen 16 lägenheter.
För tiden 1916—1936 är arrendet bestämt till 8,200 kronor. Taxeringsvärdet
var år 1915 240,000 kronor. Avkortning å arrendet för byggnader
har ägt rum till belopp av omkring 5,000 kronor.

Öllsjö nr 5 och 10 är beläget 5 km. från Kristianstad och 1 km.
från Öllsjö järnvägshållplats. Arealen utgöres av 78 har god åkerjord.
Arrendet var under tiden 1908 — 1918 2,500 kronor och utgår för tiden
1918—1938 med 4,100 kronor. Omkring 15,000 kronor hade å arrendebeloppet.
avkortats för nybyggnader. Taxeringsvärdet utgjorde år 1915

95,000 kronor.

Bäckaskogs kungsgård är belägen 1.5 mil från Kristianstad och

0.5 mil från Bäckaskogs station samt innehåller 25 har park med trädgård
och 242 har åker. Härtill komma 17 torp och lägenheter om tillhopa
83 har åkerjord. Årliga arrendet utgår för tiden 1905—1925 med
6,500 kronor. Enligt vad domänintendenten vid besöket upplyste, torde
vid arrendeperiodens utgång försäljning av ett flertal torp och lägenheter
sannolikt komma att äga rum.

I arrendet ingår för närvarande jämväl de till egendomen hörande

115 —

slottsbyggnaderna med skyldighet för arrendator)! att efter laga syn
underhålla desamma. 1 fråga om slottet vilja revisorerna påpeka, att
det för närvarande icke kan sägas vara i gott stånd. Då det emellertid
torde vara av ett allmänt intresse, att slottet sättes i gott skick och
sedermera underhålles så omsorgsfullt, att dess bevarande för framtiden
säkerställes, vilket efter frånsäljning av förenämnda torp och lägenheter
och med en arrendesumma, som svarar mot jordens beskaffenhet, icke
skäligen torde kunna åläggas en arrendator, anse revisorerna att det
för vinnande av nyssnämnda syften vore lämpligt, om slottet samt parken
och eventuellt ett mindre jordområde utbrötes från arrendet för att på
lämpligt sätt disponeras. Då inägorna till huvudgården delvis äro belägna
långt från gården, och jordbruket i följd därav svårskött, torde möjligen,
utom förutnämnda torp och lägenheter, vissa andra delar av egendomen
med fördel kunna upplåtas till mindre jordbruk och egna hem.

Beträffande här ovan berörda kronoegendomar hava revisorerna
icke kunnat undgå att finna de utgående arrendeavgälderna låga i förhållande
till egendomarnas storlek och beskaffenhet. Tages därjämte
med i beräkningen arrendatorerna tillkommande virkestilldelning och
den kronan åvilande nybyggnadsskyldigheten, beskära dessa arrendeavgälden
högst väsentligt. För närmare undersökning av dessa förhållanden
hava revisorerna från domänstyrelsen införskaffat en tablå rörande de
under åren 1911—1920 från statens jordbruksdomäner influtna arrendemedel
in. m., vilken här bifogas. Av denna tablå framgår, att staten
i genomsnitt för år under nämnda 10-års period haft en nettoinkomst
av de utarrenderade jordbruksdomänerna, uppgående till cirka 1,600,000
kronor (under åren 1919 och 1920 förmärkes dock en tendens till ökning).
Nämnda belopp, 1,600,000 kronor, utgör mellan 2 Va—3 % å 1915 års
taxeringsvärde. Anmärkas bör emellertid att i detta taxeringsvärde ingår
jämväl värdet av skog och skogsmark utom i sådana fall, där på grund
av skogsarealens betydande omfattning denna ansetts böra åsättas särskilt
taxeringsvärde.

Av dessa siffror skulle man kunna få den uppfattningen, att det
med nuvarande arrendeförhållanden vore för staten fördelaktigt att i en
långt större utsträckning än vad nu är fallet avyttra sina jordbruksegendomar.
Härom äro dock meningarna delade.

Vad den ekonomiska sidan av frågan angår, torde med fog kunna
antagas, att för framtiden ett större nettoutbyte av domänerna kommer
att erhållas. Sedan omkring 40 år tillbaka har staten efter hand på -

Revisorernas

yttrande.

— 116

			•		u t	g i	f t e r
Å r	Arrendemedel.	Avkodningar.	Till avlönir åt domän-intendent.	g	Resekostnader vid domän-förvaltningen.
: 1911...........................	2,226,413	81	464,029	99	35,500		1 22,961 40
1912............................	2,141,185	24	489,326	23	35,500		2 19,960 74 45,185 69
1913............................	2,238,699	75	522,235	30	35,500	—	52,211 4 8
1914...........................	2,102,443	83	486,391	61	35,500	—	49,635 2 7
i 1915...,........................	2,162,551	70	504,970	09	35,500	—	47,472 30
1916...........................	2,128,200	83	459,591	53	35,500	—	36,774 7 6
1917............................	2,178,968	95	492,424	88	35,500	—	39,138 is
1918...........................	1,973,869	58	232,917	1 2	57,332	58	49,414 5 8
1919............................	2,172,028	92	372,066	09	53,650	01	58,449,36
1920...........................	2,363,727	11	411,017 59	113,403	24	49,600 95
Summa	21,688,089	72	4,434,970 43	472,885	83	470.804 6 8

1 För domänintendenter.

2 För annan personal.

3 I detta belopp ingår icke »Övriga med förvaltningen av jordbruksdomänema förenade
värderingar m. m. — uppgående till för år 1916 79,853 kronor 96 öre, 1917 182,064 kronor 32 öre,

tagit sig ^byggnadsskyldigheten, vilken förut ålegat ärren datorerna,
detta av den anledningen att det visat sig vara förenat med oöverstigliga
svårigheter att ålägga arrendatorerna, som ju endast för en kortare tid
innehade egendomarna, att på egen bekostnad uppföra solida, tidsenliga
byggnader, avsedda att användas långa tider framåt. Statens åtagande
av byggnadsskyldigheten har sålunda skett vid tidpunkter, då i stort
sett i många fall byggnaderna befunnit sig i dåligt skick. Avkortningarna
för nybyggnader måste därför under de första arrendeperioderna
bliva högst betydliga och hava, som av den bifogade tablån framgår,
under de senaste 10 åren i genomsnitt uppgått till något.över 400,000
kronor för år eller ungefär 20 % av arrendebeloppen. Även under förutsättning
att nuvarande principer för utarrenderingen skulle komma att

117 —

Summa uvkorl- Neltobeh4nning av| rungar och ut- al,.elldemedel. giller.	Köpeskilling.	1	Saluvärde.	Taxeringsvärde för statens jord-hruksdomäner.
542,452 13	1,683,961 6 8	1,214,707	31	1,099,100 19	—	—
570,011 92	1,571,173 32	1,106,107	23	999,528 -	61,017,294	98
609,946 7 8	1.628,752 9 7	1,127,902	65	1,062,727 72	59,747,539
571,526 8 8	1,530,916 95	1,490,768	93	1,432.469 54	62,762,713	28
587,942 39	1,574,609 3i	1,599,574	58	1,517,704 03	61,054,086	76
531,866 2 9	1,596,334 54	2,227,549	78	1,997,228 95	61,456,171	74
567,06303	1,611,905 92	1,625,443	51	1,461,536 30	61,456,171	74
339,664 2 8	1,634,205 so	1,730,359	73	1,862,956 07	61,456,171	74
484,165 46	1,687,863 46	1,904,599	51	1,487,148(77	88,068,450	—!
574,021 7 8|	1,789,705 33|	1,503,389	47	1,200,834:08	88,068,450	—
5,378,660 9 4	3 16,309,428 78	15,530,402	70	13,621,23365	—	—

kostnader» — kostnader för lantmftteriförrättningar, av- och tillträdessyner, ägostyckningar, arrende1918
117,997 kronor 49 öre, 1919 192,399 kronor 85 öre och för år 1920 121,357 kronor 64 öre. i

i huvudsak bibehållas, torde dessa avkortningar framdeles komma att
nedgå.

I detta sammanhang får man icke förbise en annan omständighet,
som verkat hämmande i fråga om arrendebeloppens storlek, nämligen
den, att vid ombyte av arrendatorer under löpande arrendeperiod den tillträdande
arrendatorn ofta nog nödgas erlägga ett oskäligt avträdesbelopp.

Enligt vad revisorerna erfarit hava de inom jordbruksdepartementet
tillkallade sakkunniga, vilka haft i uppdrag att biträda vid utredning
och avgivande av förslag beträffande de ändringar i gällande bestämmelser
angående utarrendering av kronans jordbruksdomäner, som kunde finnas
erforderliga eller lämpliga, särskilt i syfte att statens intressen i fråga
om avkastningen från dessa domäner måtte bättre än hittills tillgodoses,

118 —

Ottenby

kungsladu gård.

i dagarna avlämnat sitt betänkande. Revisorerna hava icke varit i tillfälle
att taga del av nämnda betänkande och kunna följaktligen icke yttra
sig om de positiva förslag, som där framkommit, men hava emellertid
erfarit, att de sakkunniga beaktat ovannämnda förhållande beträffande
avträdesbeloppen. Under sådana förhållanden vilja revisorerna endast
framhålla angelägenheten av att åtgärder med det snaraste komma till
stånd i syfte att bereda staten ett större utbyte än hittills av domäner.

Vid bedömande av avkastningen av statens jordbruksdomäner torde
emellertid icke uteslutande de inflytande arrendeavgälderna böra beaktas,
utan jämväl hänsyn tagas till den inkomst, som vinnes genom försäljning
av torp, lägenhetsområden och tomtplatser. Under åren 1911—1920
har sådan försäljning skett för i genomsnitt omkring 1 1/2 miljon kronor
årligen. Visserligen lärer i framtiden försäljningar till denna betydande
omfattning icke kunna ske, enär under de senaste åren vid varje ny
arrendeupplåtelse lämpliga områden av egendomarna undantagits till
försäljning och efter hand avyttrats. Dessutom hava en del mindre
egendomar försålts, i regel i mindre lotter. Det oaktat torde man kunna
räkna med att staten jämväl framdeles skall på denna väg erhålla ett
ganska avsevärt tillskott i inkomsterna av domänerna.

Med de nu anförda ekonomiska synpunkterna på frågan äro nära
förbundna sociala och historiska motiv för att staten icke må genom
försäljning av egendomarna i någon större omfattning minska huvudgårdarnas
antal. Utan att vilja närmare ingå på denna sida av frågan
tro sig revisorerna dock böra framhålla betydelsen av att staten icke
berövar sig möjligheten att kunna tillhandahålla jordlotter åt dem, som
därav äro i behov. I samband härmed torde emellertid kunna ifrågasättas,
om icke vid dylik upplåtelse för framtiden borde fästas sådana
villkor, som garanterade staten att ändamålet med upplåtelsen icke
äventyrades.

§ 2-

Revisorerna hava besökt Ottenby kungsladugård på Ölands södra
udde. Egendomen har en areal av 1,546 har, varav 270 har åker.
Arrendet har för åren 1917 —1922 utgått med 11,060 kronor men är
för åren 1922—1925 fastställt till 22,000 kronor. Arrendatorn är dock
berättigad att för den händelse staten efter arrendetidens utgång önskar
själv disponera egendomen, återfå en del av den erlagda arrendesumman.

— 119 -

Arrendeinkomsten disponeras av stuteriöverstyrelsen till åtgärder för
hästavelns främjande.

På grund av proposition vid 1916 års riksdag medgav riksdagen,
att av de i statskontoret innestående hästförsäljningsmedel finge tagas
i anspråk ett belopp av högst 536,700 kronor till bestridande av
kostnaderna för anläggning å Ottenby med underlydande av ett statsstuteri
för omkring 100 moderston och 5 stambeskällare. 1 följd av de
under kristiden stegrade byggnadskostnaderna har emellertid stuteriets
inrättande blivit uppskjutet.

I anledning av vid 1920 års riksdag väckt motion angående anordnande
av hästavelscentra vid Ottenby och andra platser inom landet
gjordes av jordbruksutskottet i ett av riksdagen godkänt utlåtande det
uttalandet att frågan om inrättande av stuteriet vid Ottenby borde inom
den närmaste tiden åter upptagas. Stuteriöverstyrelsen lät med föranledande
härav göra förnyad utredning och därvid beräknades kostnaden
för anläggningen till icke mindre än 2,029,000 kronor, varför stuteriöverstyrelsen
icke ansåg sig böra vidhålla förslaget om inrättande av
-ett stuteri å Ottenby.

Utan att taga ställning till frågan om behövligheten eller lämpligheten
av upprättande av ett statsstuteri, anse sig revisorerna böra framhålla,
att Ottenby synts revisorerna äga goda förutsättningar för detta
ändamål. De av stuteriöverstyrelsen senast gjorda kostnadsberäkningarna
torde enligt revisorernas mening kunna betydligt modifieras.

Särskilda uttalanden beträffande de affärsdrivande verken ni. m.

§ I Å

sid. 653 och följ. i sin år 1920 avgivna berättelse framlade
revisorerna en översikt av bl. a. de anslag av lånemedel, som av riksdagen
beviljats för olika ändamål, de större beslutade anläggningar och
företag för statens affärsdrivande verk, varför medel återstode att anvisa,
samt mera betydande, årligen återkommande utgifter för statens affärsverksamhet.
Vidare meddelade revisorerna en på grundval av berörda
översikt verkställd beräkning av beloppet av de medel, som skulle behöva
upplånas under de närmaste åren; och framhöllo revisorerna med anled -

Angående
anslag av
lånemedel.

120 —

ning därav nödvändigheten av att under rådande svåra tider i möjligaste
mån begränsa alla statsutgifter och särskilt sådana, som skola bestridas
av lånemedel.

Till fullföljande av den redogörelse, som sålunda framlades för

Översikt av för åreu 1855-1922

•					Till utgifter för
i		Statens affärsver	k s a m li e t.
Anvisat för år	Postverket.	Telegraf- verket.	Statens järnvägar.	Statens vattenfalls- verk.	Summa sta-tens affärs-verksamhet.	Statens aktier.	Statens \ utlånings- 1 fonder.
	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1855-1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922	1,493,400 2,515,000 1.173.600 3.714.600 5,925,500 1,289,900	45,064,400 4.000. 000 4.000. 000 4.600.000 4.975.000 5.800.000 7.250.000 30,021,700 28,442,300 33,127,600 35,598,900 20,885,000	402,033,243 15,684.900 15,437,300 17.054.000 20,278,600 19,000,000 37,624,400 111,216,700 1111,442,400 4 83,543,100 6101,134,100 27.782.000	49,232,248 13.950.000 13.705.000 2 9,123,000 7.410.000 7.175.000 10,386,500 23.745.000 24,449,260 40,323,050 45,742,300 17.250.000	496,329,891 33.634.900 33.142.300 30.807.000 32,663,600 31.975.000 56.754.300 167,498,400 165,507,560 160,708,350 188,400,800 67.206.900	5,000,000 1,010.000 1,250,000 750,000	143,432,511 10.155.000 11,663,000: 11,507,000'' 9.775.000 1.500.000 11,910,000. 17,850,000: 21,780,000'' 18,840,000'' 22,580,000* 12.650.000
Summa	16,112,000	223,764,900	962,260,743	262,491,358 1,464,629,001	8,010,000	293,642,511!

1 Härav komitier ett belopp av 15,001,885 kronor icke att disponeras.

2 » » » » » 30,000 » icke att disponeras.

8 » » » » » 43 » icke att disponeras.

4 Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och.
6 Häri ingår gemensamt anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och
arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk för bekämpande av arbets- I

I tabellen äro ej upptagna de tillfälliga lånemedel å respektive
27,000,000 kronor till täckning av neutralitetskostnader ocli 135,648,300
kronor till täckning av brist i 1918 års riksstat, som voro uppförda
bland inkomsterna i respektive 1917 och 1918 års riksstater, liksom ej
heller de anslag av tillfälliga lånemedel, vilka anvisats såsom rörelsekapital
för kristidskommissionerna.

Samtliga i tabellen upptagna anslag till verkliga utgifter hava
anvisats till utgående av tillfälliga lånemedel. Så är ock fallet med
förlaget till statsverket till täckande av vissa förskjutna kostnader, anslagen
till rörelsekapital och varukredit ävensom vissa belopp av låne -

— 121 -

innevarande års riksdag, anse sig revisorerna böra även i denna revisionsberättelse
meddela vissa uppgifter i ifrågavarande hänseenden.

Till en början få revisorerna lämna nedanstående i tabellform
uppställda

anvisade lånemedel.

k a p''j b	i 1 ö k n	i n g.
Kostnader för tobaks- mono- polet. Kronor.	Spann-måls-lagerhus och frys-hus. Kronor.	Förlag j Låne-till stats- under-verket. stöd. Kronor. Kronor.	Hör el- 1 se- : Varu- kapital. | kredit. Kronor. Kronor.	Summa utgifter för kapital-ökning. Kronor.	Till verkliga utgifter. Kronor.	Summa anvisade lånemedel. Kronor.
			_	644,762,402		644,762.402
_	• _	— ! —	— ! —	43,789,900		43,789,900
-	-	—T -	— —	44,805,300	—	44,805,300
_ ''			— —	42,314,000	—	42,314,000
100,000	—	- Å -	— i —	42,538,600	—	42,538,600
20,200,000	—	- -	— i —	53,675,000	—	53,675,000
8,650,000	—	- -	— —	77,314,300	—	77,314,300
—	10,500,000	20,502,949 3,350,000		220,711,349	3 28,280,612	248,991,961
_	_	65,000		187,352,560	7,132,000	194,484,560
_	1,300,000	- I -	— —	180,848,350	5,013,669	185,862,019
_	_	— 5,909,780	50,oooj 10,000,000	228,190,580	1,255,300	229,445,880
—	—	20,000	— 1 —	80,626,900	7,000	80,633,900
28,950,000i 11,800,000:20,502,949| 9,344,780	50,000:10,000,000|l,846,929,241	41,688,581 1,888,617,822

vattenfallsverk för uppförande av bostadshus å 7,500,000 kronor.

vattenfallsverk för uppförande av bostadshus å 10,000,000 kronor samt gemensamt anslag till
lösheten å 9,000,000 kronor.

understöden och av anslagen till utlåningsfonderna samt statens affärsverksamhet.

Anslagen av tillfälliga lånemedel, anvisade till och med 1922 års
riksstat, uppgå sammanlagt till ett belopp av 170,536,440 kronor, därav
för verkliga utgifter 41,688,581 kronor och för utgifter till kapitalökning
128,847,859 kronor, vilka belopp böra ökas med de summor,
varmed vissa förslagsanslag, anvisade att utgå av tillfälliga lånemedel, överskridits.
Härav hava från riksgäldskontoret utbetalts inalles 137,454,499
kronor 23 öre och till riksgäldskontoret intill den 15 innevarande november
återbetalts sammanlagt 38,310,178 kronor 99 öre, vadan riks Re

v..berättelse ang. statsverket för år 1920■ I. '' *''

— 122 —

gäldskontorets fordran, å ifrågavarande anslag nämnda dag utgjorde
bo,144,320 kronor 24 öre.

Erinras bör tillika, att de i tabellen upptagna siffrorna för år
1922 komma att ökas med de anslagsbelopp, som av samma års riksdag
anvisas på 1922 års tilläggsstat att utgå av lånemedel.

På grundval av från statens affärsdrivande verk beräknade uppgifter
har upprättats följande tablå över av riksdagen beslutade företag
och anläggningar för nämnda affärsverk, för vilka de erforderliga anslagen
icke före den 1 oktober 1921 i sin helhet beviljats av riksdagen,
anvisats av Kungl. Magt eller disponerats av vederbörande verk.

Beviljat

	Beräknad kostnad. Kronor.	Beviljat av riksdagen till och med år 1922. Kronor.	Därav anvisat av Kungl. Maj:t. Kronor.	Därav dispo-nerat genom beslut av vederbörande verk. Kronor.	Återstår att bevilja. Kronor.
Postverket.	1		2		3		4		5
Posthus i Finspång1 ........................ Centralposthus i Göteborg........	150,000	_	150,000	—	150,000	_	—	—	—	-
210,008,904	31	7,646,100	—	7,646,100	—	2 2,680,000	—	2,362,804	31
Tomt i Hallsberg.............................	25,000	—	25,000	—	25,000	—	—	—	—	—
» i Kristinehamn ........................	32,900	—	32,900	—	32,900	—	—	—	—	—
Posthus i Krylbo 1 2 * * * * * 8 .......................	350,000	—	350,000	—	350,000	—	7,105	63	—	—
» i Ludvika .......................... Ny- och ombyggnad av central posthuset	385,000	—	385,000	—	385,000	—	150,000	—	—	—
i Stockholm .............................. Om- och tillbyggnad av posthusbygg-naden i Ystad ............................	1,522,000		1,522,000		1,522,000	—	799,235	2G	—
386,000		386,000	—	386,000	—	268,500	—	—	—
Tillbyggnad av postverkets fastighet i	•
Västervik ....................................	95,000	—	95,000	—	95,000	—	—	—	—	—
Bostadshus för postpersonalen i Gälli-
vare...........................................	1 75,000	—	75,000! —	75,000	—	—	—		—

Summa! 2,362,804[

81;

1 Av det beviljade anslaget beräknas omkring 11,500 kronor icke åtgå för byggnadens uppförande,
vilket belopp av generalpoststyrelsen ifrågasatts skola få användas för posthusbygget i Göteborg.

2 Därav 711,304 kronor 31 öre för inköp av tomt.

8 Av generelpoststyrelsen har ifrågasatts, att posthusbyggnaden icke skall komma till uppförande,

utan att i stället eu fastighet skall inköpas för 70,000 kronor, samt att återstoden av anslaget skall få användas

för posthusbygget i Göteborg.

* Ovanstående belopp ingår i de av riksdagen för uppförande av två byggnader för post- och telegraf verkens

behov i Gällivare tidigare beviljade anslag å sammanlagt 443,000 kronor. Av sistnämnda belopp,

443,000 kronor, har av byggnadsstyrelsen förbrukats 17,762 kronor 29 öre. Därjämte har Kungl. Maj:t och
riksdagen medgivit, att av beloppet må användas 70,000 kronor för inköp av fastighet för telegrafverkets räk -

123 —

Telegrafverket. Telegrafstationsbyggnad i Strömsund ...	1 128,000		128,000		6,000		6,000	__	_	-
Stationsbyggnad i Sveg...................	1 424,000	—	250,000	—	—	—	—		174,000	-
» i Motala..................	045,000	—	4 490,000	—	30,000	—	30.006	_	155,000	—
Tillbyggnad av stationshuset i Söder-
hamn ..........................................	170,000	—	170,000	—	—	—	—	—	—	—
Stationsbyggnad i Wilhelmina............	182,000	—	182,000	—	182,000	—	—	—	—	—
Utvidgning av telegrafbyggnaden i
Sundsvall ....................................	450,000	—	930,000	—	930,000	—	500,000	-	—	—
Fastigheten nr 13 i kvarteret Pelar-
backen större i Stockholm...............	1 1,221,000	—	351,000	—	101,000	—	—	—	870,000	—
Fastigheten nr 4 i kvarteret Morellträdet
i Stockholm ............ ...................	1 1,214,000	—	400,000	—	150,000	—	—	—	814,000	—
Arbetarbostäder i Norrköping ............	3 76,000	—	76,000	—	76,000	—	—	—	—	—
Bostadshus i Östersund.....................	268,900	—	234,900	—	234,900	—	234,900	—	34,000	—
» i Malmö ........................	480,400	—	447,400	—	447,400	—	447,400	—	33,000	—
» i Sundsvall..................	390,000	—	352,000	—	352,000	—	352,000	—	38,000	—
Arbetarbostäder i Nynäshamn ............	500,000	—	500,000	—	500,000	—	4 275,000	—	—	—
Bostadshus för ogifta arbetare i Nynäs-
hamn ........................................	200,000	—	8 200,000	—	200.000	—	—	—	—	—
Overdragsstationer i Alingsås, Gudhem
Lyrestad och Örebro .....................	520,000	—	520,000	—	360,000	—	360,000	—	—	—
Förrådsbyggnad i Älvsjö ................	150,000	—	150,000	—	—	_	—	—	—	—
Fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende........................	30,000,000	—	30,000,000	—	30,000,000	—	9,100,000	—	—	—
Inköp av Å.-B. Stockholmstelefon ......	6 46,973,584	—	20,000,000	—	10.000,000	—	46,973,584	—	26,973,684	—
Radiostation för trafik med Nordamerikas
förenta stater ................ ............	10,000,000	—	2,000,000	—	—	—	—	—	8,000,000	—
							Summa	37,091,584	—
Statens järnvägar.
Dubbelspår Göteborg—Alingsås .........	8,500,000	—	8,500,000	—	8,500,000	—	8,200,000	—	—
Förändringar vid centralstationen i Stock-holm in. in..................................	7,439,900		7,439,900		7,439,900		7,304,900	_
Dubbelspår Tranås — Aneby och Sand-								2,538,300
sjö—Sävsjö .................................	e 5,558,300	—	3,020,000	—	3,020,000	—	1,670,000	—
Dubbelspår Balingslöv—Hässleholm ...	1,340,000	—	400,000	—	400,000	—	400,000	—	940,000	—
Omläggning av linjen Lindome—Änne-
berg..........................................	1,350,000	—	1,350,000	—	1,350,000	—	1,100,000	—	—	—

ning i Gällivare. Återstående del av beloppet, 280,237 kronor 71 öre, bar av generalpoststyrelsen ifrågasatts
att få disponeras enligt följande fördelning: 32,000 kronor för anordnande av ytterligare bostadslägenhet inom
postverkets fastighet i Uddevalla, 40,000 kronor för anordnande av ytterligare bostadslägenheter inom postverkets
fastighet i Kristianstad samt 208,237 kronor 71 öre för påbörjande av uppförandet av posthusbyggnad
i Hudiksvall.

1 Kostnadsberäkningen torde kunna nedbringas, när tiden är inne för byggnadsarbetets igångsättande.

* Härav 30,000 kronor av 1918 års anslag till inköp och bebyggande av fastigheter.

3 Detta anslag är på grund av ändrade förhållanden tills vidare obehövligt

4 Resten av detta anslag är på grund av ändrade förhållanden tills vidare obehövligt.

5 Reverser äro utfärdade å hela köpesumman.

3 Enligt 1915 års prisnivå.

124 —

1	2	3	4	5
22,200,000		22,200,000		22.200,000		9,500,000			:
557,000	—	557,000	—	557,000	—	505,000	—	—	— i
6,716,000		6,716,000	—	6,716,000	—	6,166,000	—	—	—
6,559,000 —	5,670,000		5,670,000	—	3.950,000	—	880,000	—
1 540,000	—	100,000	—	100,000	—	—	—	440,000	—
130,000	—	130,000	—	130.000	—	100,000	—	—	—
11,550,000	—	11,550,000	—	11.550,000		11,140,000	—	—	_
6,750,000	—	6,750,000	—	6,750.000	—	4,550,000	—	—	—
8,862,700		8.562,700	—	8,562,700	—	6,102,700	—	300,000	—
350,000		295,000	_	295,000		60,000	_	55,000	_
2 8,700,000	—	310,150,000	—	s 10,050,000|—	6,000,000	—	—	—
726,000! —	726,000	—	726,000		176,000	—	—	—
235,000	—	235,000	-	235,000		215,000	—	—	—
245,000i-	245.000	_	245,000		220,000	_	_	_
245,000!—	245,000	—	245,000	—	200.000	—	—	—
131,000		131,000	—	131,000	—	—	—	—	—
283,900	—	283,900	—	283,900	—	—	—	—	-
1.487,600		1,487,600	__	1,487,600	_	_		_	_
163,000	—	163,000	—	163.000	—	—	_	—	—
850,000	—	850,000	—	850,000	—	730,000	—	—	—
30,500	—	30,500	—	30,500	—	—	—	—	—
263,000	_	263,000	_	263,000	_	_	_	_	_
1,586,100	—	1,586,100	—	1,586,100	—	—	—	. —	—
3,000,000	_	3,000.000	_	3,000,000	_	_	_	_	_
26,300,000	—	26,073,000	—	26,073,000	—	22,467,000	—	227,000	—
4 6.325,000	—	3,700.000	—	3,700,000	—	2,950,000	—	2,625,000	—
3,000,000		6 2,585,000		2,585,000	—	1,965,000	—	330.000	—
1,400,000	—	1,400,000		1.400,000	—	—	—	—	—!
200,000	—	200,000	—	200,000	—	—	—	—	—
703,000	—	703,000	—	703,000	—	—	—	—	—:
1,500,000	—	1,125,000	—	1,125,000	—	200,000	—	375,000	—
7 1,558,000	—	380,000	—	380,000	—	—	—	1,178,000	—
400,000		400,000		400,000
1,210,000	_	1.210,000		1,210,000	—	525,000	—	—	—
695.000	_	695,000	_	695,000	—	200,000	—	—	—

Elektrifiering av linjen Kiruna—Svartön

Statsbanan Dagarn—Hultebo ............

Ombyggnad av Malmö statsbangård ...
Huvudrangerbangård vid Hallsberg m. m.
Ombyggnad av Dangården i Sundsvall
» » » vid Ange...

Dubbelspår Norrköping —Mjölby .........

Dito urebro—Hallsberg—Laxå............

Dito Aneby—Sandsjö......................

Ordnande av brandväsendet vid statens

järnvägar ....................................

Statsbanan Forsmo—Hoting...............

Ombyggnad av Varbergs bangård ......

Dito av bangården vid Uppåkra.........

Utvidgning av bangården vid Katrineholm.
...........................................

Ny lokal godsbangård i Kristinehamn
Utvidgning av bangården vid Gällivare

Nya stationer och mötesplatser .........

Spåranordningar i anslutning till förefintliga
spårsystem ........................

Speciella anläggningar å bangårdar ...

Ny lokomotivstation vid Krylbo .........

Driftverkstäder.................................

Tillbyggnad av och diverse anläggningar
vid vissa lokomotivstationer......

Husbyggnader .................................

Dispositionsanslag för oförutsedda och1

; mindre arbeten.................. ...........

! Statsbanan Sveg—Brunflo..................

Dito Sveg—Hede..............................

Dito Lbneå— Holmsund .....................

i Markförvärv ....................................

Ombyggnad av bangården vid Storvik 1 * 3 4 * 6 7
Anläggningar vid kol- och vattenstationer
| Omläggning av linjen Kållered—Lindome

; Malmvagnsverkstad vid Notviken ......

l Innertak i vissa verkstadslokaler vid
huvudverkstäderna i Örebro och Bollnäs
............................................

| Ny lokomotivstation vid Örebro .........

Dito dito vid Charlottenberg...............

1 Enligt 1918 års prisnivå.

- Enligt 1914 års prisnivå.

3 Härtill 1,000,000 kronor av det å 1921 års tilläggsstat uppförda anslaget till arbeten vid telegrafverket
samt statens järnvägar och vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten å 9,000,000 kronor. (B. I. E. 1).

4 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

6 Härtill 85,000 kronor av överskott å anslag till statsbanan Vännäs—Umeå.

6 Enligt riksdagens år 1921 uttalade mening bör under nuvarande tidsförhållanden ifrågavarande ombyggnad,
varå arbetena ännu icke påbörjats, icke komina till utförande.

7 Enligt 1919 års prisnivå. Enligt riksdagens år 1921 uttalade mening bör under nuvarande tidsförhållanden
ifrågavarande anläggning, vilken ännu icke påbörjats, icke komma till utförande.

— 125 - 1 2 3 4 5 * 7

	12 3	4	5
Anordningar för förbättrad driftsekonomi
vid vissa lokomotivslationer ...........	200,000		200,000	—	200,000		—	—	—	—1
Skenfria vägkorsningar .....................	500,000	—	500,000	—	500,000	—	—	—	—	—
Telegraf- och sektionstelefonledningar ..	390,000	—	396,000	—	396,000		—	_	—	1
Elektriska belysningsanläggningar ......	550,000	—	550,000	—	550,000		—	—	—
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar	1,800,000	—	1.800,000	—	1,800,000		—	—	—
Förhindrande av störningar i svagströms-
ledningarna vid bandelen Kiruna—
Riksgränsen ................................	725,000	—	725,000	—	725,000		225,000	—	—	—
Elektrifiering av linjen Stockholm —Höte-
.. borg...........................................	42,500,000		23,000,000	—	—	—		—	19,500,000	—!
Okande av trafikkapaciteten å bandelen
Kristinehamn—Mora ....................	2,020,000	—	2,020,000	—	2,020,000	-	1,770,000	—	—	—1
Komfdetteringsarbeten å bandelen Orsa Svag.........................................	480,000		480,000		480,000		_		_	—i
Statsbanan Häl bläs—Stensele ............	11,150,000	-	1 5,075,000	—	5,075,000	—	2,850,000		5,075,000	—:
Genomgående tryckluftbroms beträffan-
de statens järnvägars rullande materiel	-23,422,000	-	8,800.000	—	8,800,000	—	3,950,000		14,622,000	—;
Utvidgning av spårsystemet m. m. vid
Långsele....................................	268,000	—	268,000	—	268,000	—	210,000		—	— t
Broförbindelse över Dalälven vid Mora	1,900,000	—	1,900,000	—	1,900,000	—	1,540,000		—	—!
Arbeten vid driftverkstäder ...............	72,000		72,000	—	72,000	—	—	—	—	—
Särskilt godstågsspår mellan Malmö										!
rangerbangård och Arlöv ...............	225,000	—	225,000	—	225,000	—	—	—	—	!
Inlandsbanan mellan Volgsjön ocli Gälli-
vare.............................................	30,150.000	—	23,500,000	—	23,500,000		18.705,000	—	6,650,000
							Sum	tna	55,735,300	—
Statens vattenfallsverk.
Ombyggnad av Trollhätte kanal jämte
vissa kompletteringsarbeten ...........	24,570,000	—	24,440,000	—	24,440,000	—	24,440,(MJ0	—	8 130,000	—1
Ombyggnad av Södertälje kanal.........	13,700,000	—	8,800,000	—	4 8,800,000	—	6,900,000	—	6 4,197,000	—
Tredje utbyggnaden av Trollhätte kraft-									|
station.........................................	12,630,000	—	12,480,000	—	12,480,000	—	12,480,000	—	\ 400 000
| Elektrisk 50-periods utrustning för Troll-									i ’
häfte kraftstation...........................	1,250,000	—	8 1.000,000	—	1,000,000	—	1,000,000	—	l
: Första utbyggnaden av kraftstationen
vid Lilla Edet ..............................	5,500,000	—	7 7,750,000	—	7,750,000	—	5,250,000	—	—

1 Härtill 1,000,000 kronor av det å 1921 års tilläggsstat uppförda anslaget till arbeten vid telegrafverket
samt statens järnvägar och vattenfallsverk för bekämpande av arbetslösheten å 9,000,000 kronor. (B.I. E. 1).

2 Med utgång från 1919 års material- och monteringskostnader.

3 Härtill kommer ett visst skadeståndsbelopp, som är beroende på domstols prövning.

4 Utöver detta belopp har vattenfallsstyrelsen erhållit 703,000 kronor och begärt ytterligare 1,112,000
kronor från de å 1921 års tilläggsstat uppförda anslag till bekämpande av arbetslösheten och lindrande av
nöd å 34,500.000 kronor (A. Y. A. 4) samt till arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk
för bekämpande av arbetslösheten å 9,000,000 kronor. (B. I. E. 1).

5. Enligt vad 1921 års riksdag framhållit, förefinnes möjlighet för nästkommande års riksdag att fatta
slutlig ståndpunkt till frågan, huruvida kanalanläggningen bör i ett sammanhang fullbordas eller huruvida
icke ett avbrott bör äga rum.

8 I detta belopp ingår förutom av riksdagen för ändamålet beviljade 500,000 kronor 500,000 kronor
av 1920 års anslag till nyanläggningar vid Trollhätte kraftverk.

7 I händelse av bifall till ett av vattenfallsstyrelsen framlagt förslag om nedläggande tills vidare av
ifrågavarande arbeten bliva av beviljade medel 2,200,000 kronor disponibla.

— 126 —

Förberedande åtgärder för Vänerns reg

lering ....................................

Profilreglering av Göta älv mellan Troll

hättan och Vargön ....................

j Första utbyggnaden av kraftstationen

vid Harsprånget ...................

Stora Lule älvs reglering ............

Dalälvens reglering.....................

Första utbyggnaden av kraftstationen

vid Motala.................................

Veckoreglering av Motalaströms vatten
föring mellan Vättern och Boren ..
Reglering och upprensning av Motala
ström mellan sjöarna Roxen och Glan
Förstärkning av rörelsekapitalet för vattenfalls
verkens fastighetsförvaltning...

Rörelsekapital ................................

Inköp av vattenfall och fastigheter samt
utförande av nyanläggningar ...

j Gemensamma anslag för postverket,\
telegrafverket samt statens järnvägar
och vattenfallsverk.

Bostadshus för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket samt statens!
järnvägar och vattenfallsverk ...

Arbeten vid telegrafverket samt stt
järnvägar och vattenfallsverk föl
kämpande av arbetslösheten...... 8

1		2		3	4	5
2,050,000	—	1,550,000	_	1,550,000	_	1,300,000 —	500,000
3,700,000	—	1 2,500,000	—	2,500,000	—	1,800,000 —	1,200,000	_
2 —	—	*4 7,400,000	_	8 7,400,000	_	6,800,000 —		_
12,750,000	—	6 8,950,000	—	8,950,000	—	7,650,000 —	3,800.000	—
1,242,610	—	6 1,242,610	—	945,310	—	945,310j—	—	—
11,900,000	—	11,900,000	—	11,900,000	-	10,900,000| —	—	—
700,000	—	700,000	—	700,000	-	100,000 —	—
7 1,205,000	—	100,000	—	—	—	— —	1,105,000
	—	400,000	_	400,000	_	_ _		_
	—	7,000,000	—	7,000,000	—	5,000,000—	—	— 1
	—	8 20,800,000	—	18,337,386	88	18,229,88613 8	—	—!
						Summa	11,332,000	—
_	—	17,500,000	—	7,259,500	—	_		—i
—	—	9,000,000	—	5,980,000	—		—	■

1 I detta belopp ingår förutom av riksdagen för ändamålet beviljade 2,000,000 kronor 500,000 kronor
av 1920 års anslag till nyanläggningar vid Trollhätte kraftverk.

2 Då av vattenfallsstyrelsen föreslagits, att arbetena med denna anläggning tills vidare skola nedläggas,
anser sig styrelsen ej kunna uppgiva någon kostnadsberäkning.

3 Härtill kommer ett belopp av 240,000 kronor, vilket belopp skall bestridas från de å 1921 års
tilläggsstat uppförda anslag till bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd å 34,500,000 kronor
(A. V. A. 4) samt till arbeten vid telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk för bekämpande
av arbetslösheten å 9,000,000 kronor (B. I. E. 1).

4 Av de utav riksdagen för ändamålet beviljade medel 11,500,000 kronor ha 4,100,000 kronor disponerats
för distributionsanläggningar för statens kraftverk.

6 Häri ingå anslag till reglering av Suorvasjöarna.

8 Häri ingå anslag till regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön, Amungen, Ljugaren och Balungen.

7 Statens andel i kostnaden.

8 Härutöver kommer att åtgå cirka 1,200,000 kronor för gäldande av diverse omkostnader, diverse
förskott samt eventuellt restlikvider för redan gjorda köp.

127 —

4

5

Statens domäner.

Jägmfistarbostiider i vissa revir (191.4

1,284,384

1,813,384

2,223,384

2,223,384!

1922) 1

Inköp av skogbärande eller (ill skogsbörd
tjänlig mark m. in. (19 i5 års
anslag)2 ......................................

1,000,000] — I 1,000,000—! 1,000,000

Sammanställning

Postverket ...................................................................................................................

Telegrafverket ..............................................................................................................

Statens järnvägar ......... ............................................................................................

Statens vattenfallsverk ............................................................................................

Gemensamma anslag för postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk

2,362,804 31

37,091,584

55,735,300

11,332,000

Statens domäner

Återstår att beviljajl06,521,688!si

1 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

Färdiganordnade äro 24 bostäder, varjämte 2 bostäder äro.i det närmaste färdiga. De 15 övriga
planerade bostäderna äro icke alls eller allenast i mindre mån påbörjade.

2 Att täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

Enligt förestående tablå skulle för fullföljandet av de å densamma
upptagna företag och anläggningar i överensstämmelse med före den 1
oktober 1921 uppgjorda planer och kostnadsberäkningar erfordras, att
riksdagen beviljade ytterligare anslag till ett sammanlagt belopp av
106,521,688 kronor 31 öre. Härifrån bör emellertid dragas återstående
kostnad för en malmvagnsverkstad vid Notviken, 1,178,000 kronor, enär
enligt riksdagens år 1921 uttalade mening anläggningen i fråga, vilken
ännu icke påbörjats, icke bör under nuvarande tidsförhållanden komma
till utförande.

Om det belopp, som därefter återstår, 105,343,688 kronor 31 öre,
minskas med det belopp av 2,625,000 kronor, som utöver tillförene beviljade
anslag skulle erfordras för fullbordande av statsbanan Sveg—
Hede, vilket belopp i likhet med tidigare anslag för nämnda bananläggning
torde böra täckas av andra statsinkomster än lånemedel, erhålles
den summa av 102,718,688 kronor 31 öre, som under förutsättning av
oförändrade planer och kostnadsberäkningar skulle återstå att upplåna
för nu ifrågavarande företag och anläggningar.

Av de anslag av lånemedel för utgifter till kapitalökning, som
riksdagen anvisat för tiden till och med år 1921, återstodo den 15 inne -

— 128

Sjukledigheten
inom
kommunikations
verk ens
styrelser.

varande november att utbetala 4186 miljoner kronor. På 1922 års riksstat
har, såsom av ovanintagna översikt av för åren 1855—1922 anvisade
lånemedel framgår, för samma ändamål av lånemedel anvisats
inalles 80.6 miljoner kronor. Då härtill lägges det belopp av i runt
tal 102.7 miljoner kronor, som, enligt vad ovan meddelats, skulle återstå
att anvisa för beslutade företag och anläggningar, därest dessa komme
att enligt hittills uppgjorda kostnadsberäkningar fullbordas, kommer
man till ett belopp av omkring 369.3 miljoner kronor, som inom de
närmaste åren skulle behöva upplånas för hittills beslutade utgifter av
lånemedel. Sistnämnda belopp anger emellertid ej hela upplåningsbehovet,
då därtill givetvis måste läggas de anslag av lånemedel, som
torde komma att anvisas på de närmaste årens riksstater och tilläggsstater,
dels för åtskilliga årligen återkommande utgifter för statens
affärsverksamhet och utlånings fonder in. m., vilka plägat bestridas av
upplånade medel, dels ock för de ^"anläggningar och utvidgningar för
statens affärsdrivande verk, som även med iakttagande av den strängaste
sparsamhet ej torde helt.kunna undvikas.

§ 2.

I sammanhang med den vid 1919 års riksdag beslutade löneregleringen
för kommunikationsverken, vilken trädde i kraft den 1 juli
1920, hava enhetliga bestämmelser genomförts för bland annat personalens
rätt till tjänstledighet under sjukdom.

Till belysning av i vilken utsträckning dylik ledighet under senaste
tiden förekommit inom dessa verk, hava revisorerna införskaffat vissa
uppgifter, vilka på grund av den begränsade tid, som för deras upprättande
och införskaffande stått till buds, dock måst inskränkas att i
huvudsak avse endast själva verksstyrelserna och för generalpoststyrelsens
samt järnvägsstyrelsens del allenast den inom dessa styrelser anställda
ordinarie personalen. Enligt dessa uppgifter har under vartdera
halvåret 1920 och första halvåret 1921 sjukledigheten vid dessa verk
haft en omfattning, som framgår av följande

— 129 —

Tablå (»ver medeltalet sjukledlghetsdagar blund kommunlkationsverkens manliga och kvinnliga
personal under vartdera halvåret 1920 och första halvåret 1921.

	Manliga befatt-	Kvinnliga befatt-
	ningsha vare.	ningshavare.
Generalpoststyrelsen: 1 (endast ordinarie personal.)	Antal sjukdagar i medeltal per halvår.	Antal sjukdagar i medeltal per halvår.
1 halvåret 1920 ..............	6.5	5.8
11 » 1920 ..............	7.4	5.2
I » 1921 ..............	6.7	7.4
Telegrafstyrelsen:1 2 3 I halvåret 1920 ..............	4.5	13.6
II » 1920 ..............	3.5	10.7
I » 1921 .............	4.0	13.8
Järnvägsstyrelsen:2 (endast ordinarie personal.)
I halvåret 1920 .............	9.2	19,8
II d 1920 ..............	7.4	16.0
I » 1921 .............	5.7	10.5
Vattenfallsstyrelsen: 1 halvåret 192Ö ..............	8.1	10.7
II » 1920 ..............	3.5	7.1
I » 1921 ..............	4.8	6.8

Vissa av de sålunda angivna medeltalssiffrorna synas påfallande
höga, särskilt de, som avse telegrafstyrelsens och järnvägsstyrelsens
kvinnliga befattningshavare. Anställda jämförelser med andra företag,
vilkas tjänstemän med avseende å arbetets beskaffenhet kunna anses
likställda med kommunikationsverkens personal, synas också bekräfta,
att sjukledigheten inom åtminstone vissa grupper av ifrågavarande personal
överstiger vad som kan anses normalt.

Enligt revisorernas mening påkallar denna angelägenhet särskild
uppmärksamhet från vederbörande verks sida.

Revisorerna vilja erinra om de betydande förmåner, som för när 1

Medelantalet sjukdagar för den manliga personalen har avsevärt förhöjts genom att en

befattningshavare varit ständigt sjukledig.

3 Jämväl beträffande telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen synes ett flertal längre ledigheter
hava i viss utsträckning påverkat de angivna medeltalssiffrorna.

Rev .-berättelse ang. statsverket för år 1920. I.

17

— 130 —

Bränslekommissionen

och bränslekommissionen
av
januari 1921.

varande äro tillförsäkrade ifrågavarande befattningshavare under sjukdom.
Det synes uppenbart, att, därest missbruk av dessa utav omtanke
om personalen tillkomna förmåner i större utsträckning i fortsättningen
skulle visa sig föreligga, det lärer bliva erforderligt att underkasta
gällande bestämmelser en revision.

Kristidskommissionem ast a v ve cklin g.

De av Kungl. Maj:t särskilt förordnade överrevisorerna vid kristid
skommissionerna hava för kommissionernas senaste verksamhetsår avgivit
särskilda revisionsberättelser, därav för bränsle-, handels- och industrikommissionerna
under innevarande november månad.

Enär ifrågavarande berättelser icke torde komma att genom överrevisorernas
försorg befordras till trycket, hava revisorerna ansett lämpligt
att till kännedom för riksdagen meddela det huvudsakliga innehållet
i nämnda berättelser ävensom lämna eu redogörelse för de särskilda
kommissionernas bokslut.

§ 1-

Bränslekommissionen och bränslekommissionen av januari 1921.

Rörande bränslekommissionen och bränslekommissionen av januari
1921 hava överrevisorerna den 9 november 1921 avgivit berättelse, avseende
förvaltningen och räkenskaperna under verksamhetsåret 1 maj
1920—30 april 1921. Efter att hava tillkännagivit, att avvecklingen
under ifrågavarande verksamhetsår oavbrutet fortgått, fortsätta överrevisorerna: -

)>I. Förvaltningen.

Organisationen. Vid såväl den centrala som den lokala förvaltningen
hava de redan under föregående verksamhetsår påbörjade organisatoriska förenklingarna
alltjämt fortgått i samband med betydande indragningar av
personal. Förvaltningskostnaderna hava härigenom nedgått från kronor
3,529,637:83 under verksamhetsåret 1 maj 1919—30 april 1920 till kronor
1,906,479: 04 under nu ifrågavarande förvaltningsperiod.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 december 1920 genomfördes från
den 1 januari 1921 en omläggning av formerna för kommissionens verksamhet.

131 —

Från sistnämnda tidpunkt har kommissionen nämligen bestått av tre ledamöter,
av vilka en är ordförande, en verkställande direktör och en sekreterare.

I samband med ombildningen föreskrevs, att kommissionen i sin nya sammansättning
skulle benämnas bränslekommissionen av januari 1921.

Från och med den 1 januari 1921 kvarstår av samtliga länsbyråer endast
den i Östersund och från och med den 1 maj 1921 av samtliga distriktskontor
endast det i Hultsfred.

Kommissionens å huvudkontoret tjänstgörande personal den 31 oktober
1921 bestod, förutom av ordföranden, av 21 personer, därav sex kvinnliga biträden.
Vid samma tidpunkt utgjordes personalerna i Östersund och Hultsfred
av 4, respektive 3 personer.

Kommissionens båda dotterbolag, Ostkustens Transportaktiebolag och
Västkustens Transportaktiebolag, hava enligt beslut å extra bolagsstämmor den
den 31 mars 1921 trätt i likvidation från och med den 1 april 1921. Försäljningen
av bolagens tonnage har även under här ifrågavarande verksamhetsår
och sedermera under likvidationstiden oavbrutet fortgått, så att av deras
tonnageinnehav för närvarande endast återstå:

1 bogserbåt, Lars Erik, tillhörig Västkustens Transportaktiebolag,

1 » Gun » Ostkustens Transportaktiebolag,

1 » Curry » d:o

1 » Achilles » * d:o

1 > Modig » d:o samt

9 st. pråmar » d:o

Inventeringen. Enligt verkställd inventering utgjorde den 30 april 1921
hela vedlagret 574,643: 93 kubikmeter med ett sammanlagt värde av kronor
1,075,033: 76. Specifika uppgifter avseende lagerbestånden i de olika länen samt
värdena därå återfinnas i bil. 3.

I samband med den här nedan omnämnda undersökningen, som kommissionen
låtit verkställa rörande den å verksamheten uppkomna förlusten, balett
avsevärt undermål beträffande vedlagren kunnat konstateras, som förklaras
bero på stölder, sjunkning i vattendrag, sammansjunkning genom långvarig
lagring m. m.

Kommissionen har nämligen enligt lämnad uppgift intill den 30 april 1921
anskaffat 23,029,849 och sålt 21,785,774 kubikmeter ved. Sålunda borde nämnda
dag ett lager av 1,244,075 kubikmeter ved vara tillfinnandes. Enligt den verkställda
inventeringen uppgår emellertid kommissionens samfällda lager till endast
574,644 kubikmeter, vadan ett undermål å 669,431 kubikmeter föreligger. Vi hava
emellertid i betraktande av de oerhört stora vedmängder kommissionen anskaffat,
icke funnit detta undermål stå i något orimligt förhållande till hela

vedmängden. .

Principen för värdesättningen av vedlagren har varit den, att i nedsättningen
skulle innefattas en fördold vinstmarginal av den omfattning, att kommissionen
i fortsättningen av sin avveckling icke skulle behöva uppvisa större
förlust — frånsett räntor — än den för verksamhetsåret redovisade. Med anledning
härav hava avsevärda nedskrivningar av vedlagrens bokförda värden

— 132 —

måst göras; exempelvis har lagret i Norrland åsatts ett inventarievärde av
endast en krona per kubikmeter.

Beträffande åter värdesättningen av kommissionens anläggningar,
maskiner och inventarier har den principen följts, att de värden, som i inventariet
åsatts dessa tillgångar, skulle kunna utfås vid en blivande slutförsäljning.
Betydande avskrivningar ha därför måst verkställas å nämnda tillgångars
bokförda värden.

Vedanskaffningen. Den vedanskaffning, som under året förekommit, har
till större delen betingats av slutleveranser å kontrakt rörande inköpt ved.
Sammanlagt hava under året anskaffats följande vedmängder:

Från egna avverkningar ...................... kubikmeter 8,558

Å leverans- och köpekontrakt.................. » 28,599

kubikmeter 37,157.

Enligt av kommissionen under revisionens gång lämnad uppgift belöpte
sig kommissionens osålda vedlager den 31 oktober 1921 till sammanlagt cirka
43,300 kubikmeter, därav cirka 40,000 kubikmeter hos länsbyrån i Östersund och
cirka 3,300 kubikmeter hos distriktskontoret i Hultsfred.

Kommissionen har under här förevarande verksamhetsår låtit verkställa
en utredning rörande storleken av anskaffad vedmängd ävensom i samband
därmed uppgivit nedanstående anskaffningsvärden.

Enligt nämnda utredning har kommissionen från dess början till och
med den 30 april 1921 anskaffat följande vedmängder:

a. Från egna huggningar ........................''................ 12,598,177

b. Å leverans- och köpekontrakt (leveransved) .................. 8^804*943

c. Från kronoskogar (revirved) .................................. 1,626,729

kubikmeter 23,029,849

och för dessa mängder betalt:

a.

b.

c.

För ved från egna huggningar i enbart rotpris (7: 37 per ku -

bikmeter ................................................ 92,833,305: —

För färdig ved å leverans- och köpekontrakt, fritt vid lastageplats
(11:24 per kubikmeter) ............................ 98,978,679:31

För färdig ved från kronoskogar, fritt vid lastageplats (9: 86

per kubikmeter) ........................................ 16,046,528:69

Kronor 207,858,513

Vi fästa uppmärksamheten på, att det här angivna priset å kategorien a,
vilket endast avser vad som betalts för skog å rot utan hänsyn till huggningsoch
körningskostnader, icke kan direkt jämföras med prisen å kategorierna b
och c, som avse färdig ved, levererad vid lastageplats. I alla tre fallen angiva
de här ovan upptagna beloppen endast en del av de kostnader, kommissionen
haft för veden, innan den kunde försäljas. För att finna de verkliga totala
anskaffningskostnaderna för ifrågavarande tre vedkategorier bör man till
förenämnda kostnader lägga dem, som angivas här nedan, fördelade

133 —

efter vissa grunder. Sålunda ha på samtliga vedkategorier fördelats restitution
å hushållsved, frakter, assuranser, administration, revision och nedskrivj3.
113® av fordringar i förhållande till vedmängder samt räntorna i förhållande
till värde. Övriga kostnader ha helt påförts veden från egna huggningar.

Den verkställda sammanställningen har givit till resultat att
anskaffningskostnaden (å leveransplatsen) den 30 april 1921 för de olika
vedkategorierna uppgått i runda tal till:

265,400,000: —
147,300,000: —
24,700,000: —

Kronor 437,400,000: —

och i enhetspris således betingat:

a. Från egna huggningar per kubikmeter ........................ 21: 06

b. Å leverans- och köpekontrakt » ........................ 16:73

c. Från kronoskogar » ........................ 15:19

eller i medeltal för all ved » ........................ 18: 99

De två sist nämnda talen komma emellertid att undergå förändring i den
händelse Kungl. Maj:t skulle godkänna det krav, å kronor 2,490,619, som
domänstyrelsen rest mot bränslekommissionen för skillnaden mellan de belopp,
till vilka, ved från allmänna skogar, vilkas avkastning ingingo till domänfonden,
tillhandahölles 1917 års bränslekommission, och de belopp, som motsvarade
en prissättning å samma ved lika med den av kommissionen för ved
från enskildas skogar åsätta.

a. Från egna huggningar ......

b. Å leverans- och köpekontrakt

c. Från kronoskogar ...........

Bränslepriset. Den prispolitik, som av kommissionen på grund av nådig
föreskrift började tillämpas under sista delen av verksamhetsåret 1918—1919 (se
vår berättelse den 22 november 1920, sid. 6), har även under nu tilländalupna.
verksamhetsår vidhållits, sedan det direktiv i fråga om vedlagrens försäljning,
som lämnats i skrivelse den 9 juli 1920 från statsrådet och chefen för handelsdepartementet,
på senhösten samma år fått förfalla. Genom nämnda skrivelse
hade kommissionen anmodats, att i avvaktan på resultatet av anbefalld
vedinventering fortfarande — liksom enligt överenskommelse mellan vederbörande
departementschefer och kommissionen alltsedan mitten av juni månad
1920 skett — vid försäljning av kommissionens återstående vedlager icke
avyttra prima ved i större partier, därest ej med hänsyn till vedens läge och
beskaffenhet kommissionen kunde finna så nödvändigt.

Sågade trävaror. Under här förevarande verksamhetsår hava uppkomna
tvister i anledning av slutna avtal samt befarad insolvens hos köpare nödgat
kommissionen att bevilja vissa rabatter samt att på offentlig auktion återköpa
avsevärda partier av tidigare försålda varor. Återköpssumman jämte kostnader
hava uppgått till kronor 1,223,780: 94. Ä detta konto har, efter det kvarvarande
lager upptagits till 25,000 kronor, uppkommit en samfälld förlust av
kronor 426,110:27.

1B4 —

Efter den 30 april 1921 hava de återstående trävarorna försålts och medfört
för kommissionen en ytterligare förlust av kronor 9,852: 92.

Tillvaratagande av skogsavfall. Försäljningen av kommissionens innehav
av maskiner m. m., avsedda för tillvaratagande av skogsavfall, har under
året fortgått och uppgått till en summa av kronor 242,899: 34. Återstoden av
innehavet har vid bokslutets upprättande ansetts icke kunna åsättas ett högre
värde än skrotvärdet, kronor 2,950: —, då en ytterligare försäljning av dessa
artiklar visat sig omöjlig att åvägabringa, varför kommissionen, utöver de avskrivningar,
som under föregående år måst göras, avskrivit ett belopp av
kronor 626,395: 69.

Då kostnaderna för magasinering av berörda maskiner m. m. dessutom
årligen uppgå till icke oväsentliga belopp, har kommissionen utan ersättning
överlämnat det kvarvarande lagret av maskiner till arméförvaltningen att av
nämnda ämbetsverk för framtiden disponeras.

Enligt av kommissionen lämnad uppgift har tillverkning av trätugg ägt
rum å två platser i Kronobergs län och uppgått till 17,977 kubikmeter, som, med
undantag av ett mindre parti, levererats till Danmark till ett försäljningsbelopp
av kronor 213,676: 33.

Träkolsrörelsen. I vår berättelse den 22 november 1920 angåvo vi, att en
förlust å denna rörelse dittills hade uppstått å kronor 335,574:10. På grund av
insolvens hos köpare och beviljade rabatter har förlusten den 30 april 1921 ökats
till kronor 488,337:87. Denna förlustsiffra är likväl icke definitiv, enär i ett
par fall tvist föreligger om ersättning för raskolskostnader.

Livsmedélsanskaffningen. Vid verksamhetsårets början hade kommissionen
inneliggande ett varulager å kronor 12,516: 86. På grund av, bland annat,
återbäring till kommissionen av en förskottslikvid å kronor 43,137: 98 för uteblivna
havreleveranser utvisar detta konto en vinst för året å kronor 47,613: 62.

Tonnaget. Vid verksamhetsårets början innehade kommissionen tonnage
till ett bokfört värde av kronor 50,200. Nämnda innehav har under året försålts
med undantag av deläganderätt till hälften i bogserbåten Draga, liggande
i sjön Fegen. Kontot utvisar en förlust av kronor 12,104:29, sedan delägarskapet
i Draga värdesatts till 1 krona.

Stockholms Vedaktiebolag. I vår berättelse den 22 november 1920 kunde
vi meddela, att kommissionen igångsatt en undersökning för utrönande av den
verkliga förlust, som kommissionen lidit å detta företag. Sådan utredning föreligger
nu färdig och bär — i anslutning till den uppställning vi uppgjorde i vår
nämnda berättelse — visat följande resultat:

1. Förlust å bolagets rörelse under verksamhetsåret 1 maj 1918

—30 april 1919, gottskriven bolaget den 30 april 1919 ........ 5,111,302: 95

2. Rabatt å vedleveranser till bolaget under tiden 1 maj—1 juli

1918, gottskriven bolaget den 30 december 1919 ............ 764,397: 80

135

3. Rabatt å vedleveranser till bolaget i mars och april 1919, gott skriven

bolaget den 30 april 1919 ............................ 222,589:13

4. Realisationsförlust under år 1920 å från bolaget den 31 decem ber

1919 övertagna tillgångar .............................. 1,705,848:24

5. Förlust å innehavet av bolagets aktier........................ 350,000: —

6. Ränta å förlag från den 17 augusti 1917 till och med den 31 de cember

1919 .............................................. 2,159,241:05

Kronor 10,313,379:17.

Ostkustens Transportaktiebolag. Såsom ovan nämnts trädde detta bolag
i likvidation den 1 april 1921. Kommissionens förlust å detta företag under
här ifrågavarande verksamhetsår belöper sig till kronor 954,430: 77, och härrör
förlusten dels från tonnageförsäljningar under bokfört värde, dels från
värdeminskning å kvarvarande tonnage. Förlusten har bokförts som övertagen
förlust från dotterbolag. Den slutliga förlusten torde först efter bolagets
avveckling kunna redovisas.

Kommissionens hittillsvarande förlust å detta dotterföretag utgjorde
den 30 april 1921:

1.

2.

3.

Bolagets förlust, vilken övertagits av bränslekommissionen,

belöpte sig till ............................................

Förlust å innehavet av bolagets aktier ......................

Ränta å förlag från 5 september 1918 till och med 31 mars 1921

954,430: 77
1,499,599: —
225,922:12

Kronor 2,679,951: 89.

Vöstkustens Transportaktiebolag. I likhet med nyssnämnda bolag trädde
även detta bolag i likvidation den 1 april 1921.

Kommissionens hittillsvarande förlust å detta dotterföretag utgjorde

den 30 april 1921:

1. Tidigare förlust: nedskrivning av värdet å fordringar........ 1,041,213: 85

2. Bolagets förlust, vilken övertagits av bränslekommissionen, be löpte

sig till ............................................ 397,086:73

3. Förlust å innehavet av bolagets aktier ....................... 799,599: —

4. Ränta å förlag från 5 september 1918 till och med 31 mars 1921 41,783: 80

Kronor 2,279,683: 38.

Processer. Vid granskning av kommissionens pågående processer hava
vi ansett oss här endast böra lämna redogörelse för följande rättegång:

Skog supplåtelse å egendomen Hagby. I vår berättelse den 22 november
1920 hava vi redogjort för uppkomsten och det dåvarande läget av nämnda process.
Enligt en av kommissionens advokat överlämnad promemoria har rättegången
haft följande förlopp:

Enligt stämning till Södra Roslags häradsrätt har Nils Hamrin yrkat
åläggande för bränslekommissionen att till honom utgiva minst 221,500 kronor
enligt följande uppställning:

— 136

Virke cirka 54,000 kubikmeter å 6: — ____

Avfallsved minst 15,000 kubikmeter å 3: —
Ris cirka 60,000 kubikmeter å 3: — ......

Avgår i avräkning erhållna tillhopa

............... 324,000: —

............... 45,000: —

............... 180,000; —

Summa kronor 549,000: —

............... 327,500: —

Återstå kronor 221,500: —.

Efter genstämning har bränslekommissionen däremot yrkat, att Hamrin
skulle åläggas till bränslekommissionen återbära kronor 77,597: — jämte 6 procents
ränta från den 28 februari 1918, motsvarande skillnaden mellan utbetalningarna
till Hamrin och kontraherade värdet å det virke, bränslekommissionen
avverkat å Hagby. Genom utslag den 14 april 1921 har häradsrätten ålagt
bränslekommissionen att till Hamrin utbetala kronor 13,806: 40 jämte ränta och
ersättning för rättegångskostnader. Häradsrätten har tydligen ansett Hamrin berättigad
till ersättning för 54,000 kubikmeter ved å kronor 6: — = 324,000:_

samt för av bränslekommissionen medgiven myckenhet avverkad avfallsved
5,768.8 kubikmeter å kronor 3: — = 17,306: 40 eller tillhopa kronor 341,306:40.
Avdragas härifrån utbetalningarna, kronor 327,500:— återstår utdömda beloppet
kronor 13,806: 40. Mot häradsrättens utslag hava häda parterna fullföljt
talan till hovrätten. Från bränslekommissionens sida har huvudsakligen
anförts att kontraktets uppgift om att virkesmängden uppskattats till cirka

54,000 kubikmeter icke är normerande för likviden, att någon utredning om att
bränslekommissionens uppgifter om avverkade myckenheten äro felaktiga icke
förebragts samt att någon ersättning till Hamrin ej skall utgå för ungskog,
som bränslekommissionen vid kontraktets upprättande avsett att avverka men
därifrån förhindrats på grund av därefter tillkommen lagstiftning om tillfälliga
åtgärder till förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild
ägo. Till stöd för sistberörda påstående har hänvisats till förarbetena för
ifrågavarande lagstiftning, i vilka uttryckligen utsagts, att förlust, som uppkomme
av genom den nya lagen hindrad avverkning, borde stanna å upplåtare
av avverkningsrätt. Häradsrätten har ogillat Hamrins yrkande om ersättning
för sådant ris och skogsavfall, som bränslekommissionen anser ej kunna betecknas
som avfallsved, vilket bränslekommissionen anser motsvara gren- och
bångved ävensom annan ved, som till följd av exempelvis krokighet eller röta
ej fyller kravpt å sekunda ved.

Tiden för skriftväxlingen i hovrätten är nu ute.

Förskingringar. Under senare tid har uppdagats, att vissa av bränsle
kommissionens tjänstemän vid distriktskontoret i Älvsbyn gjort sig skyldiga
till brottsligt förfarande vid tjänsteutövning. Dessa frågor äro för närvarande
föremål för utredning vid domstol.

I två fall har underrätt meddelat utslag, varigenom förutvarande lagledarne,
N. Grenholm och A. Nordmark, av Älvshy tingslags häradsrätt den 22
september 1921 fällts till ansvar för tillgrepp och förskingring, Grenholm av
16,429 kronor 44 öre och Nordmark av 72,392 kronor 72 öre av kommissionens

137

medel samt för att de genom företeende av veterligen oriktiga verifikationer
sökt dölja tillgreppen. Vidare är vid samma häradsrätt förre distriktschefen
i Norrbottens län S. O. Grahn-Scharin lagförd för, bland annat, förfalskning
av verifikationer.»

Därefter fortsätta överrevisorerna beträffande

»II. Räkenskaperna.

De bristfälligheter rörande räkenskapsväsendet, som i föregående berättelse
berörts, hava även under här ifrågavarande verksamhetsår varit tillfinnandes.
Sålunda framgår ej heller nu av kommissionens bokslut, hur den
redovisade förlusten för verksamhetsåret, kronor 29,919,939: 03, fördelar sig på
kommissionens olika verksamhetsgrenar. Man kan därför fortfarande endast
konstatera, att nämnda förlust uppkommit å kommissionens samfällda rörelse,
men icke om en viss verksamhetsgren gått med vinst eller förlust.

Då vi emellertid anse önskvärt för att icke säga nödvändigt, att, såvitt
numera är möjligt, erhålla överblick över rörelsens olika grenar, lämna vi
längre fram en redogörelse för hela verksamhetstiden, huru den uppkomna
förlusten fördelar sig på de olika verksamhetsgrenarna.

Primärräkenskaperna hava såväl vid huvudkontoret som vid länsbyråerna
varit underkastade siffergranskning av därtill av oss särskilt utsedda
sifferrevisorer. Enligt av dem avgivna månadsrapporter hava dessa räkenskaper
befunnits behörigen verificerade. Månatlig kassainventering har verkställts
av sifferrevisorerna vid såväl huvudkontoret som länsbyråerna.

Bränslekommissionens ställning den 30 april 1921 framgår av närslutna
balansräkning, bil 1.

Granskningen av balansräkningens poster har givit anledning till följande
uttalanden:

Tillgångar:

Anläggningar. I denna post ingå, såsom i våra föregående berättelser
angivits, vissa provisoriska anordningar för vedens avverkning, framforsling
och lastning, såsom arbetarbaracker och kojor i skogarna, skjul, vägar, kajer,
lastbryggor, stickspår, linbanor och dylikt.

Kontots utveckling från kommissionens början till den 30 april 1921
framgår av följande siffror:

Anskaffning l:a verksamhetsåret .............................. 759,307:52

» 2:a » 1,358,919:08

» 3:e » 1,153,656:35

4:e » 348,575:73

Kronor 3,620,458: 68

Försäljning under alla fyra åren .............................. 252,213: 88

Kronor 3,368,244: 80.

Rev.-berättelse ang. statsverket far år 1920. I.

18

— 138 —

Avskrivning l:a året .............................. 577,884:42

» 2:a » 1,240,639:35

» 3:e » 1,004,496:24

» 4:e * 533,533:39 3,356,553:40

Balansvärde den 30 april 1921.......................... Kronor 11,691: 40.

Ovanstående balansvärde, kronor 11,691: 40, har alltså uppkommit genom
mycket betydande men nödvändiga avskrivningar å de ursprungliga anläggningskostnaderna.

Maskiner. Kontots utveckling från kommissionens början till den 30
april 1921 framgår av följande siffror:

Anskaffning l:a verksamhetsåret
» 2:a »

» 3 :e »

» 4:e »

Försäljning under alla fyra åren

Avskrivning l:a året .......

» 2:a » .......

» 3:e » .......

» 4:e » .......

Balansvärde den 30 april 1921

........ 3,676,562:28

........ 348,785: —

........ 56,266:21

....... 77,895:97

Kronor 4,159,509: 46

........... 1,685.584: 52

Kronor 2,473,924:94.

849,000:11
716,964: 23
278,614: 91

626,395: 69 2,470,974: 94

Kronor 2,950: —.

Ovanstående balansvärde, kronor 2,950: —, representerar skrotvärdet å
kvarvarande maskiner och motiveras med det redan vid bokslutets uppgörande
fattade beslutet om maskinernas överlämnande till arméförvaltningen.

Inventarier. Kontots utveckling från kommissionens början till den 30
april 1921 framgår av följande siffror:

Anskaffning l:a verksamhetsåret
» 2:a »

» 3:e »

» 4:e »

Försäljning under alla fyra åren

Avskrivning l:a året

» 2:a »

» 3:e »

» 4:e »

........ 2,104,914:06

........ 1,588,343:79

....... 969,280:79

........ 315,342:23

Kronor 4,977,880:87
........ 2,450,391:96

Kronor 2,527,488:91.

466,657: 94
809,527: 58
364,135:83

718,836: 88 2,359,158: 23

Balansvärde den 30 april 1921

Kronor 168,330:68.

139 —

Ovanstående balansvärde, kronor 168,330: 68, representerar huvudsakligen
kommissionens nuvarande innehav av kontorsinventarier, skriv- och räkne
maskiner.

Bränsle.

Ved. Kommissionens vedförråd har vid tiden för bokslutets uppgörande
varit föremål för en fullständig inventering, och återfinnas såsom förut nämnts
inventeringsmängder och värden i de olika länen i bil. 3.

Trävaror. Beträffande denna tillgångspost hänvisas till vad ovan sagts
under rubriken Sågade trävaror.

Förskottslikvider. Dessa utgöras av medel, som omedelbart före räkenskapsårets
slut uppburits av redogörare och arbetsledare för vidare redovisning
i början av nästkommande verksamhetsår.

Förlag till skogsodling.
förlag lämnats:

I Älvsborgs län .....

» Kristianstads län
» Västmanlands »

» Kronobergs »

» Stockholms »

Till följande skogsvårdsstyrelser hava sådana

....... 112,231:89

....... 40,000: —

....... 15,000: —

....... 3,000: -

....... 106,000: —

Kronor 276,231:89

Då nämnda förlag hava karaktären av kostnader för återväxtens befrämjande,
borde dessa givetvis hava bokförts såsom utgift och icke såsom tillgång,
enär skogsvårdsstyrelserna endast äro redovisnings-, men icke återbetalningsskyldiga.

Fordringar.

Hos Kungl. byggnadsstyrelsen. Här angivna belopp representerar ungefärliga
dagsvärdet å inventarier, som under avvecklingens gång successivt överlämnats
till nämnda styrelse.

Enligt avräkning. På grund av den i samband med bokslutet vidtagna
betydliga nedskrivning av utestående fordringar med kronor 2,385,715:10, torde
det i balansräkningen upptagna värdet å dessa kunna betraktas som säkert.
Man torde därjämte kunna förvänta, att åtskilliga såsom tvistiga avskrivna
fordringar komma att inflyta.

Enligt växel. Under detta konto upptagna fordringar torde likaledes
kunna betraktas som säkra.

Prisregleringstillgodohavande. Denna tillgångspost grundar sig på det
av riksdagen i skrivelse den 12 juni 1919, nr 7 B, beviljade anslaget å kronor
18,500,000: — till bränslekommissionen för viss prisreglering å ved under
bränsleåret 1918—1919.

140

med/rSSe^vÄkslateT* re*”''e8e"l''!™ disponibla

, , •• K®ssa- Beträffande denna betydande post vilja vi nämna, att dess stursk
,ar /Roende pa att kassan hållits öppen några dagar in på nya räkenskaps
aret, sa att ingångna remissor, avsända under de sista dagarna å gamla räkenskapsåret,
kunnat införas i dettas kassaräkenskaper.

Aktier. Värdet av kommissionens aktieinnehav å de båda dotterbolagen
Ostkustens transportaktiebolag och Västkustens transportaktiebolag har på
grund av de förluster, som uppstått, gått förlorat och därför nedslfrivits till
en krona for vart och ett av bolagen. US T1U

Skulder:

, , Skfder enligt avräkning. Dessa utgöras i huvudsak av ännu icke er SVSSåV

'' *'' tim"åe avtal skola erU™s •««

för P“‘ 1''eprese"‘e,''a kommissionens skuld

statsverket Statsbränsle'' Den kokförda posten utgör kommissionens skuld till

iQ9n ^^Uatet av kommissionens verksamhet under räkenskapsåret 1 maj
IMU JO april 1921 framgar av närslutna vinst- och förlusträkning, bil. 2.

Posterna i denna räkning förde icke erfordra någon förklaring utöver
vad redan anförts.

förlust.

Arets förlust utgör enligt vinst- och förlusträkningen kronor 29,919,939: 03.
tillsammans med från föregående år balanserad förlust uppgår sålunda den
redovisade totalförlusten för kommissionens hittills varande fyra verksamhetsar
till det betydande beloppet av kronor 113,640,806: 63.

Då kommissionen nu står inför sitt snara upphörande och förlusten på
grand av de synnerligen låga värden, som i föreliggande bokslut åsatts kvarvarande
tillgångar, av kommissionen beräknas stanna vid nu nämnda siffra
oavsett räntorna, hava vi, såsom vi här ovan antytt, ansett tidpunkten vara
lämplig att gorå en närmare undersökning rörande dels huru förlusten fördelar
sig på de olika verksamhetsgrenarna, dels var orsakerna till densamma
böra sökas.

, „.T1iU undertag för vår undersökning hava vi lagt de fyra årens vinstoch
t or lustr åkning ar, vilka sammanförts till en enda sådan, se bil. 4. För utgiftsposternas
fördelning på de olika verksamhetsgrenarna hava vi först medels
direkta utdrag ur räkenskaperna så långt det synts oss möjligt fastställt
inkomst- och utgiftsposterna för de olika bigrenarna och därefter överfört de
återstående till huvudgrenen, vedrörelsen. Räntorna hava emellertid påförts

141

de olika grenarna i förhållande till det i varje gren investerade kapitalet. Detta
senare utgöres för hela kommissionen av medeltalet av balansräkningarnas
omslutningssummor för de fyra verksamhetsåren. Genom verkställda utdrag
ur räkenskaperna har det investerade kapitalet i varje rörelsegren kunnat fastställas
i runda tal.

De belopp, som avse administration och revision, äro upptagna i förhållande
till rörelsegrenarna åvilande räntor.

De verksamhetsgrenar, i vilka vi ansett den samfällda rörelsen böra uppdelas,
äro följande:

1. Stockholms Vedaktiebolag.

2. Ostkustens Transportaktiebolag.

3. Västkustens Transportaktiebolag.

4. Rederirörelsen (kommissionens egen).

5. Livsmedelsrörelsen.

6. Stenkolsrörelsen.

7. Träkolsrör elsen.

8. Skogsavfallsrörelsen.

9. Trävarurörelsen (sågade trävaror).

10. Vedrörelsen.

1. Stockholms Vedaktiebolag.

Vi hava tidigare i föreliggande berättelse angivit den förlust, som
uppstått å detta dotterföretag. Härtill bör läggas den andel i utgifterna för
administration och revision, som kommissionen har fått vidkännas i sin egen
verksamhet för ifrågavarande bolag.

Det definitiva resultatet är sålunda:

Förluster enligt specifikation i föreliggande berättelse .........

Andel i administration .........................................

» » revision ...............................................

Summa förlust kronor

10,313,379: 17
2,500: —
200: —

10,316,079:17.

Kommissionens förlust har väsentligen sin grund däri, att kommissionen
nödgats övertaga den å bolagets rörelse uppkomna förlusten.

2. Ostkustens Transportaktiebolag.

Vi hava i föreliggande berättelse lämnat en detaljerad översikt av
kommissionens förluster i förevarande fall. Till dessa skola läggas respektive
andelar i administration och revision:

Resultatet den 30 april 1921 utgör sålunda:

Förluster enligt specifikation i föreliggande berättelse .........

Andel i administration .........................................

» » revision ................................................

Summa förlust kronor

2,679,951: 89
2,000: —
100: —

2,682,051: 89.

— 142 —

Den slutliga förlusten å detta företag kan först efter avslutad avveckling
fastställas.

Att nämnda förlust blivit så stor torde få tillskrivas den omständigheten,
att inköp av tonnage skedde och måste ske under en tid, då alla värden voro
oerhört uppdrivna och att försäljningen tyvärr blev uppskjuten till en tid, då
ett katastrofalt prisfall å tonnage ägt rum.

3. Västkustens Transportaktiebolag.

Med utgångspunkt från samma inledning som i föregående fall framstår
resultatet den 30 april 1921 sålunda:

Förluster enligt specifikation i föreliggande berättelse .......... 2,279,683: 38

Andel i administration ........................................ 1,800: —

» » revision ................................................ 100: —

Summa förlust kronor 2,281,583

38.

Den slutliga förlusten kan liksom beträffande föregående företag icke fastställas
förrän efter skedd avveckling.

Orsaken till förlusten torde vara densamma som i föregående fall.

4. Rederirörelsen (kommissionens egen).

Kommissionen bär, såsom av berättelsen å annat ställe framgår, vid sidan
av de båda föregående dotterföretagens rederirörelse, även direkt bedrivit en
sådan, ehuru i väsentligt mindre omfattning.

Resultatet den 30 april 1921 framgår av nedanstående:

Avskrivningar å tonnage enligt bil. 4 ............................ 129,910:49

Räntor .......................................................... 10,000: —

Andel i administration ........................................... 5,000; —

» » revision ................................................ 500: —

Summa förlust kronor 145,410:49.

Den slutliga förlusten kan först vid rörelsens upphörande fastställas.
Förlusten torde givetvis även i detta fall få tillskrivas värdeminskningbeträffande
tonnage.

5. Livsmedelsrörelsen.

Såsom i våra föregående berättelser den 7 februari och den 22 november
1920 omnämnts, hade kommissionen särskilt under de båda första verksamhetsåren,
då svår livsmedelsbrist rådde, sett sig nödsakad att gå i författning om
anskaffande i stor skala av livsmedel, foder för kreatur m. m. De stora inköpen
kommo dock att vida överträffa behovet, så att befarad förskämning ledde till
nödtvungna hastiga försäljningar. Resultatet av dessa hava bokförts som
värdenedskrivningar och återfinnas i bil. 4.

143

-Resultatet den 30 april 1921 är sålunda:

Nedskrivning av värdet å:

proviant, fodermedel m. m................................... 519,119: 80

fordringar .................................................. 221,020:80

Räntor............................................................ 112,500: —

Andel i administration............................................ 57,375: —

» » revision .................................................. 5,000: —

» » assuranser .............................................. 7,600: —

Kronor 922,615: 66

Avgår:

Vinst å försäljning .............................................. 47,613: 62

Summa förlust kronor 875,002: 04.

Den slutliga förlusten torde först kunna fastställas, sedan en anhängiggjord
rättegång mot Jönköpings läns andelsslakteriförening rörande likvid för
livsmedel till ett belopp av kronor 85,489: 33 blivit avgjord, vilket belopp ingår i
ovan intagna belopp å nedskrivning av fordringar.

Förlusten torde, enligt vad undersökningar givit vid handen, i främsta
rummet vara att tillskriva de fortsatta inköpen under andra verksamhetsåret
oaktat arbetarantalet hade minskats från cirka 30,000 man under första året till
cirka 6,000 under det andra, (se vår berättelse den 7 februari 1920, sid. 13). I
vissa fall torde bristande undersökning av köpares solvens hava i sin män medverkat
till förlustens uppkomst.

6. Stenkolsrör elsen.

Kommissionen har endast under sitt första skede drivit egen rörelse
med inköp och försäljning av stenkol. Denna rörelse, som var av jämförelsevis
ringa omfattning, cirka kronor 3,500,000: —, lämnade enligt sammandraget bil. 4
en inkomst av kronor 12,784: 74. Då kolimportörerna sedermera övertogo stenkolsransoneringen
som egen affär mot förbindelse från kommissionens sida att
ansvara för den förlust, som kunde uppstå genom ett eventuellt prisfall vid
försäljningen eller vid den statliga regleringens upphörande (se vår berättelse
den 7 februari 1920 å sid. 21), har kommissionen på grund av denna förbindelse
fått vidkännas vissa ersättningsbelopp av tillhopa kronor 4,312,252: 82. Å andra
sidan voro vissa konsumenter av stenkol förpliktade att till kommissionen Brolägga
en licensavgift av 5 kronor per ton, vilket medförde en sammanlagd inkomst
för kommissionen av kronor 6,875,080: 32.

Siffrorna rörande dessa transaktioner återfinnas i sammandraget av
vinst- och förlusträkningarna, bil. 4.

Några räntor hava icke påförts denna rörelse, då densamma finansierats
genom licensavgifterna.

Resultatet av denna rörelse den 30 april 1921 ter sig sålunda:

Vinst å försäljning .............................. 12,784: 74

Licensavgifter .................................... 6,875,080: 32

Kronor 6,887,865:06

144 —

Avgår:

Ersättning till kolimportörer ........ 4,312,252:82

Andel i administration................ 175,000: —

» » revision .................... 17,000: - 4,504,252: 82

Vinst kronor 2,383,612: 24.

Vinsten är att betrakta som definitiv, enär några oavgjorda affärer oss
veterligt icke föreligga.

7. Träkolsrör elsen.

Av den slutuppgörelse som ägt rum mellan kommissionen och befintliga
organisationer för inköp av träkol, har framgått, att kommissionen å donna
verksamhet drabbats av en förlust, som i föreliggande bokslut redovisas såsom
en värdenedsättning å kronor 488,337: 87. Bland omkostnader, som rörelsen
burit, må märkas dels kronor 1,167,396: 82, utgörande räntor, dels ock kronor
145,051: 91, utgörande administrationskostnader.

Besultatet den 30 april 1921 ter sig alltså:

Nedskrivning av värdet å träkol ................ 488,337:87

Andel i revision .................................. 14,500: —

Summa förlust kronor 502,837:87.

Såsom under rubriken Träkolsrörelsen i denna berättelse nämnes, kan
denna förlustsiffra icke betraktas som definitiv, enär tvist råder om ersättning
för raskolskostnader.

Orsaken till den föreliggande förlusten torde främst få sökas däri, att
kommissionen vid anskaffningen missräknat sig rörande behovet. Dock bör erinras
därom, att denna anskaffning verkställdes på grund av uppgifter från
och i samarbete med det stora flertalet av landets järntillverkare. 8 *

8. Skogsavfallsiörelsen.

Enligt av kommissionen lämnad uppgift hade intill den 30 juni 1919
genom kommissionens försorg anskaffats cirka 490,000 kubikmeter avfallsvirke.
Enligt senare uppgifter hava intill den 30 april 1921 anskaffats ytterligare
cirka 23,000 kubikmeter, således summa cirka 513,000 kubikmeter. Nämnda
myckenhet har emellertid icke kunnat av oss kontrolleras, ej heller dess anskaffningskostnad
eller försäljningsvärde, enär sagda avfallsvirke har bokförts
som ved i kommissionens räkenskaper.

Med anledning härav har något resultat för denna rörelse icke kunnat
redovisas. Det har endast varit möjligt att kunna påvisa den förlust å kronor
3,493,754: 05,. som vid försäljningen och överlämnandet till arméförvaltningen
uppstått å de för denna rörelse anskaffade maskinerna och inventarierna
(trätuggare etc.). Denna förlust ingår emellertid i den för Vedrörelsen
redovisade förlusten och får således icke medräknas i den serie förluster, som
uppstått å övriga rörelsegrenar.

145

Nämnda förlust torde givetvis vara att tillskriva den avsevärda felbedömning
rörande behovet av dylika maskiner, som vi i våra föregående berättelser
den 7 mars 1919 och den 7 februari 1920 närmare berört.

9. Trävarurörelsen.

Enligt vad vi i vår berättelse den 7 februari 1920 sid. 9 omförmält, inköpte
kommissionen hösten 1917 918,902 kubikfot sparrar och 5,494 standards
sågade trävaror. Inköpspriset fob norrländsk hamn utgjorde kronor 1,754,506:22.
Nedfraktning till Stockholm och uppläggning härstädes har enligt gjorda
undersökningar uppgått till respektive kronor 899,539: 88 och 165,960: —. I nedfraktningskostnaden
ingå även assuranskostnader under sjötransporten.

• Förlusterna å försäljningarna av trävarorna hava bokförts som nedsättning
av värdet å trävaror (se sammandraget bil. 4).

Resultatet av rörelsen till och med den 30 april 1921 är sålunda:

Nedskrivning av värdet enligt bil. 4....... T?,ä n tor ....................................	...... 1,350,669 ...... 157,500
	...... 899,539
A rfaptsl ön or ................................	...... 165,960
Andel i adminstration ......................	...... 78,750 ....... 7,875
» » assuranser ........................	...... 14,711

Summa förlust kronor 2,675,005

57

88

45.

Till denna förlust bör för att finna det slutliga resultatet läggas den förlust
av kronor 9,852: 92, som efter den 30 april 1921 ytterligare uppstått å för
säljningen av det kvarvarande lagret.

Egentligen borde ock tillkomma den avskrivning å kronor 228,149: 22, som
verkställdes under den tid, virket befann sig i Stockholms Vedaktiebolags ägo
och som nu ingår i detta bolags härovan redovisade förlust.

Förlusten å trävarurörelsen torde vara att tillskriva 1) dyra transportkostnader
med tidsbefraktat tonnage, varom vi närmare uttalat oss i vår berättelse
den 24 juli 1918, 2) värdeminskning på grund av vårdslös lagring och
avsevärt undermål vid mottagna leveranser, varför vi tidigare redogjort i våra
berättelser den 7 februari 1920 och 22 november 1920 samt 3) leveranser till insolventa
köpare. 10

10. V edrörelsen.

Såsom ovan framhållits, återstår, sedan resultaten å övriga rörelsegrenar
blivit fastställda, endast att överföra resterande utgifter och inkomster
enligt sammandraget bil. 4 till den återstående rörelsegrenen, vedrörelsen,
för att ernå resultatet för denna.

Resultatet den 30 april 1921 ter sig då sålunda:

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. I.

19

146 —

Utgifter.

Skogsvårdsavgift- och acciser ................ 2,648,301:85

Restitution å hushållsved........................ 7,307,972: 51

Räntor .......................................... 34,391,505:82

Frakter.......................................... 69,064,112: 49

Assuranser ..... 254,246:72

Skogsodlingar .................................. 26,390:33

Arbetslöner ...................................... 87,454,509:31

Adminstration .................................. 16,850,408:36

Revision ........................................ 135,691: 52

Avskrivningar å:

anläggningar .............................. 3,356,553:40

maskiner .................................... 2,470,974:94 .

inventarier .................................. 2,359,158:23

Nedskrivningar av värdet å:

maskinförnödenheter ........................ 636,460: 28

förskottslikvider ............................ 384:90

fordringar .................................. 2,579,382:43

Kronor 229,536,053:09.

Ink om st e r.

Ved.............................. 125,980,887: 70

Licenser ....................... 910,426:93 126,891,314:63

Förlust kronor 102,644,738: 46.

Avgår:

Påförd förlust från Stockholms Vedaktiebolag.. 6,098,289: 88

Summa förlust kronor 96,546,448: 58.

Inkomstposten, kronor 125,980,887: 70, utgör det å vedkontot uppståndna
saldot mellan å ena sidan försäljningssumman, kronor 332,764,366: 94 4- lagret
den 30 april 1921, kronor 1,075,033:76 eller sammanlagt kronor 333,839,400:70
och å andra sidan anskaffningskostnaden kronor 207,858,513:—.

Den härovan avdragna förlusten, kronor 6,098,289: 88, som representerar
Stockholms Vedaktiebolags förlustposter 1, 2 och 3 i denna berättelse, har
i kommissionens räkenskaper påförts vedkontot och sålunda kommit att- ingå
i förlusten å vedrörelsen. Då nämnda förlustposter blivit redovisade härovan
under Stockholms Vedaktiebolag, skola de således avgå från förlusten
å kommissionens vedrörelse.

Den å vedrörelsen uppkomna förlusten, kronor 96,546,448:58, korum er
givetvis att undergå förändring och torde icke kunna definitivt fastställas,
förrän kommissionens avveckling avslutats.

Den betydande förlusten hava vi i våra tidigare berättelser i främsta
rummet tillskrivit det höga och för hela riket gällande lika rotvärdet. Riktigheten
av denna vår åsikt torde nu kunna anses bestyrkt genom de meddelanden,
kommissionen lämnar i sin redogörelse rörande de statliga åtgärderna i bränslefrågan
under krigsåren 1914—1918. Ä sid. 161 och 162 angiver kommissionen

147 —

sålunda, att de medelpris, som erlagts för å lastageplats levererad prima ved,
utgjort för leveransved (barrved och björkved) och revirved (barrved och
björkved) respektive kronor 11:77, 12:50, 10:03 och 10:33 per kubikmeter. För
den sekunda veden, som uppgått till nästan lika stor mängd som den prima,
liar betalats ännu lägre pris. Av vår föreliggande berättelse framgår, att
medelprisen, som kommissionen erlagt för färdig ved av alla slag å leverans-
och köpekontrakt samt från kronoskogar, utgjort respektive kronor 11: 24
och 9: 86 per kubikmeter, ävenledes fritt lastageplats. De mängder ved, som
kommissionen sålunda inköpt i färdigt tillstånd, uppgå till icke mindre än
10,431,672 kubikmeter eller omkring 45 procent av hela den anskaffade vedmängden,
23,029,849 kubikmeter. Självkostnaden åter för den av kommissionen
själv avverkade veden har uppgått till kronor 17:34 per kubimeter, likaledes
fritt lastageplats. Nämnda siffra har erhållits genom att till rotpriset
lägga de kostnader, som avse den egna veden, lagrad å lastageplats.
Då enligt uppgifter å sid. 141—147 i kommissionens ovannämnda redogörelse,
kommissionens kostnader för huggning och körning icke varit högre
utan snarare lägre än de å respektive avverkningsorter rådande, kan skillnaden
i anskaffningskostnad för inköpt och egen avverkad ved endast förklaras genom
ett allt för högt rotpris å den senare veden.

Kommissionens vid försäljning tillämpade grundpris för all ved — således
även för den till billigare pris inköpta veden — kronor 15 per kubikmeter
fritt lastageplats, kunde som bekant endast en kort tid upprätthållas. Redan
under första verksamhetsåret såg sig kommissionen nödsakad att anpassa sig
efter öppna marknadens betydligt lägre försäljningspris. Oaktat denna anpassning
hade kommissionen vid årsskiftet 1918—1919, då försäljningen hade
beräknats vara avslutad, inneliggande över hälften av den anskaffade vedmängden.
Sedermera såsom känt inträffande betydande prisfall hava givetvis
föranlett högst avsevärda förluster å sålunda kvarvarande lager.

Såsom vi i det föregående omnämnt, uppgår den slutliga förlusten, såvitt
räkenskaperna nu utvisa, till kronor 113,640,806:63.»

Enligt vad revisorerna inhämtat lärer det vara avsett, att avvecklingen
av bränslekommissionens verksamhet skall vara slutförd senast
den 30 april 1922.

Bil. 1.

Balansräkning'' den 30 april 1021.

Tillgångar:

Anläggningar

Maskiner ......

Inventarier .
Tonnage .....

11,691: 40.
2,950: —•
168,330: es

1: —

— 148

Bränsle:

ved ..................................................................

trävaror ..........................................................

Förskottslikvider.....................,...........................

Förlag till skogsodlingar ................................

Fordringar:

hos kungl. byggnadsstyrelsen ......................

enligt avräkning..............................................

» växel.....................................................

Prisregleringstillgodohavande.............................

Banktillgodohavanden.........................................

Kassa....................................................................

Aktier:

996 st. Aktiebolaget Statsbränsle ........

14,996 st. Ostkustens transportaktiebolag
7,996 st. Västkustens transportaktiebolag

Förlust:

balanserad från föregående år ....................

årets förlust ....................................................

. 1,075,033: 7 6.
25,000: —

325,303: ao.
2,397,436: 12.
154,639: 48.

....... 99,600: —

........ 1: -

1: —

83,720,867: ao.
29,919,939: 03.

1,100,033: 7 6.
16,475: 42.
276,231: 8 9.

2,877,379: 20.
5,480: 75.
575,066: 59.
128,971: 48.

99,602: —

113,640,806: 6 3.

Kronor 118,903,020: 80.

Skulder:

Skulder enligt avräkning ....................................................................... 23,953: 29.

Kungl. domänstyrelsen ........................................................................... 382,813: 06.

Aktiebolaget Statsbränsle ........................................................................ 118,496,254: 45.

Kronor 118,903,020: so.

Bil. 2.

Vinst- och förin sträkning flen 30 april 1021.

Utgifter:

44,613: 01.
47,105: 68.
10,595,837: 95.
6,924,801: 10.
3,779: 45.
26,390: 33.
4,575,467: 75.

Skogsvårdsavgift^ och acciser

Maskinförnödenheter..................

Räntor...........................................

Frakter ......................................

Assuranser..................................

Skogsodlingar..............................

Arbetslöner.................................

— 149 -

Administration:

löner ................................................

resor ................................................

hyror, ljus och värme

trycksaker och annonser................

kontorskostnader ............................

diverse kostnader............................

Överrevisorer och sifferrevisorer

Avskrivningar å:

anläggningar....................................

maskiner .......................................

inventarier........................................

tonnage ..........................................

Nedskrivning av värdet å:

trävaror...........................................

träkol...............................................

förskottslikvider ............................

fordringar enligt avräkning
aktier................................................

Övertagna förluster från:

Stockholms vedaktiebolag ...........

Västkustens transportaktiebolag
Ostkustens transportaktiebolag

1,399,694: 72.
224,517: o«.
62,669: it.
22,272: 15.
64,281: 39.
133,044: 57.

533,533: 39.
626,395: 6 9.
718,836: 88.
12,104: 29.

426,110: 27.
488,337: 8 7.
384: 90.
2,385,715: 10.
2,299,198: —

1,705,848: 24.
397,086: 73.
954,430: 77.

Kronor

Inkomster:

Ved ...........................,....................................................................................

Proviant, fodermedel m. ..........................................................................

Förlust ........................................................................................................

Kronor

1,906,479: 04.
32,793:2 9.

1,890,870: 25.

5,599,746: 14.

3,057,365: 7 4.
34,705,249: 73.

4,737,697: os.

47,613: «2.
29,919,939: 03.

34,705,249: 7 3.

— 150

Tablå utvisande bränslekommissionens

			I s k o ge	n		Vid
	Byrå	Antal kubikmeter.		An-
		l:a kastved.	2:a kastved.	Summa.	l:a kastved.	2:a kastved.
1.	Ekonomibyrån ...................
2.	Stockholms län ................	732.—	—	732.-	4,436.—	4,947.—!
3.	Uppsala län........................	—	—	_	_
4.	Södermanlands län ...........	_	_	_	_
5.	Östergötlands län................	—	--	_	_	_
6.	Jönköpings län...................	_	—	—	—	_
7.	Kronobergs län ................	_	—	—	3,726.7 7	217.1
8.	Kalmar län ........................	—	—	—	51,168.—	52,476.—
9.	Gottlands län ....................		_	_	_
10.	Blekinge län........................	—	—	—	_	_
11.	Malmöhus och Kristian-stads län ........................
12.	Hallands län........................	—	_	_
13.	Göteborgs och Bohus län	—	_	_	_
14.	Älvsborgs län ....................		—	_	_
15.	Skaraborgs län....................	—	—	—	_	_ i
16.	Värmlands län....................	—	_	_	___
17.	Örebro län .......................	_	_	_
18.	Västmanlands län ............	—	_	_	_
19.	Kopparbergs län ................	93.9	177.7	271.6	1,459.34	3,920.62
20.	Gävleborgs län....................	—	1,674.—	1,674.—	101.—	4,694.—
21.	Jämtlands och Västernorr-lands län ........................			26,775.—,	116,627.—i
22.	Västerbottens län ............	—	—	—	60,759.—	34386.—;
23.	Norrbottens län ................		—	—	—
	Summa	825.9	1,851.7	2,677.6 j	148,425.n	217,267.72

Bil. 4.

Sammandrag'' av bränslekommissionens vinst- och förlusträkningar verksamhetsåren

16 april 1917-30 april 1921.

Utgifter:

Skogsoårdsavgifter och acciser.

1918 3% 1919 ...................................................

1919 » 1920 ................................

1920 » 1921 ...................................................

1,525,786: se.

1,077,902: 48.

44,613:oi. 2,648,301:85.

— 151 —

Bil. 3.

vedlager den SO april 1021.

lastageplatserna.
tal kubikmeter.

långeld.'' : 2:a 1&ngyed -

I

22.—

i

i 3,027.6
j 4,500.9

53,485.—

4,275.-

65,493.5

2,062.9

2,665.1

112,089.—

16,804.—

133,643.—

Props. Summa.

9,383.—

4,170.87

103,644.—

— 10,470.46

— 11,961.—

7,137 316,113.—
— 116,224.—

7,137| 571,966.33

1 Summa summarum Kbm.	Träkol. Läster.	Värde i kronor.		Värde per kbm. i kronor.
_
10,115.—	—	56,170	—	5	55
	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	_
4,170.8?	—	16,683	12	4	—
103,644.—	—	362,754	—	3	50
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
		—	—	—	—
_		—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
10,742.06	—	27,178	31	2	53
13,635.—	—	125,141	33	9	18
|432,337.—	5,477	J 487,107	—	fl:— samt <10:— per [ läst
574,643.9 3	5,477	1,075,033	76	—	-

Restitution å kushållsved.

1917 3% 1918 ........................................................... 2,460,469: 98.

1918 » 1919 ............................................................ 4,797,377:48.

1919 » 1920 ............................................................ .50,125: o5. 7,307,972:51.

Ersättning till kolimportörer.

1918 3% 1919...................

1919 » 1920 ...................

1,447,712: 35.

2,864,540: 47. 4.312,252: 82.

— 152 —

Bäntor.

1917 30/, 1918 ............................................................ 3,510,199: 56.

1918 » 1919 ............................................................ 13,681,652:40.

1919 » 1920 ............................................................ 9,310,762:88.

1920 » 1921 ............................................................ 10,595,837: 9 5. 37,098,452: 79.

1917 30/4 1918 ............................................................ 18,566,834: 52.

1918 » 1919 ............................................................ 26,228,039: so.

1919 * 1920 ............................................................ 18,243,976: 95.

1920 » 1921 ..........................-................................ 6,924,801: io. 69,963,652: 37.

Assuranser.

1917 3% 1918 ............................................................ 100,123:81.

1918 > 1919 ............................................................ 163,127: 55.

1919 > 1920 ............................................................ 9,526:91.

1920 » 1921.............................................................3,779:45. 276,557: 72.

Skogsodlingar.

1920 3% 1921 ........................................................................................ 26,390:3 3.

Arbetslöner.

1917 3% 1918 ........................................................... 44,147,722: 96.

1918 » 1919 ............................................................ 23,107,724: 48.

1919 » 1920 ............................................................ 15,789,554:12.

1920 » 1921 ............................................................ 4,575,467: 75. 87,620,469:31.

Administration.

1917 3%, 1918 ............................................................ 6,248,759: 20.

1918 » 1919 ............................................................ 5,487,957: 29.

1919 » 1920 ............................................................ 3,529,637: 83.

1920 » 1921 ........................................................... 1,906,479:0*. 17,172,833: 36.

Revision.

1917 30U 1918 ............................................................ 31,029: 47.

1918 » 1919 ............................................................ 71,509:07.

1919 » 1920 ............................................................ 45,634: 69.

1920 » 1921 ............................................................ 32,793: 2 9. 180,966: 52.

Avskrivningar å:

Anläggningar.

1917 3% 1918.................................... 577,884:42.

1918 » 1919.................................... 1,240,639:35.

1919 » 1920.................................... 1,004,496:24.

1920 » 1921 .................................... 533,533:39. 3,356,553: 40.

Maskiner.

1917 3% 1918

1918 » 1919

1919 » 1920

1920 » 1921.

Inventarier.

1917 3% 1918

1918 » 1919

1919 » 1920..

1920 » 1921..

Tonnage.

1917 3% 1918

1919 » 1920..

1920 » 1921...

849,000: u.
716,964: 2s.
278,614: 91.
626,895: 6 9.

466,657: 94.
809,527: 58.
364,135: ss.
718,836: 88.

50,426: 8 9.
67,379: 31.
12,104: 29.

2,470,974: 9 4.

2,359,158: 23.

129,910: 49.

Nedskrivning av värdet å:

Maskinförnödenheter.
1917 3% 1918.............................	....... 280,700:51.
1918 * 1919.............................	....... 155,040: 3 5.
1919 » 1920.............................	....... 153,613: 74.
1920 » 1921..............................	47,105: 68.	636,460: 2 8.
Proviant, fodermedel m. in.
1917 30/4 1918.............................	93,112:35.
1918 > 1919.............................	....... 303,265: 99.
1919 > 1920.............................	....... 122,741: 52.	519,119: se.
Trävaror.
1918 3% 1919..:..........................	....... 869,123: 49.
1919 > 1920...........................	55,435:81.
1920 » 1921.............................	....... 426,110: 27.	1,350,669: 57.
Träkol.
1920 3% 1921 .............................		488,337: 8 7.
Förskottslikvider.
1920 3% 1921 ............................		384: 90.
Fordringar.
1919 3% 1920.............................	....... 1,455,901: 98.
1920 » 1921.............................	....... 2,385,715: 10.	3,841,617: 08.
Aktier.
1919 3% 1920.............................	....... 350,000: —
1920 » 1921............................	....... 2,299,198: —	2,649,198:

Övertagna förluster från dotterbolag.
1920 8% 1921.................................

Kronor

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. I.

8,316,597: 06.

9,485,787: 5 6.

3,057,365: 74.
247,467,599: 9 4.

20

- 154 -

Statens
liandelskommissions
avvecklingskommitterade.

Inkomster:

Ved.

1917 3%,	1918 ..........................	.................................. 65,634,768: —
1918 »	1919 ..........................	.................................. 31,915,443:4».
1919 »	1920 .........................	................................. 23,692,979: 13.
1920 >	1921 ..........................	................................. 4,737,697: os.	125,980,887: ro.
Stenkol.
1917 «%	1918 ..........................	.................................. 3,103: 89.
1918 »	1919 .........................	.................................. 9,680: 85.	12,784: 74.
Licenser:
Ved.
1917 3%	1918..........................	......... 449,206: 84.
1918 »	1919...........................	......... 458,108: 59.
1919 »	1920...........................	3,111: so. 910,426:93-
Stenkol.
1917 3u/4	1918...........................	......... 3,552,247:oi.
1918 >	1919...........................	......... 3,297,038: 6 8.
1919 »	1920............................	25,794:6 3. 6,875,080:3 2.	7,785,507: 25.
Proviant, fodermedel m. m.
1920 S0/4	1921...........................		47,613: 62.
Förlust.
1917 30U	1918 ...........................	.................................. 7,743,595: »8.
1918 »	1919 ...........................	................................. 44,925,176: i«.
1919 »	1920 ...........................	................................. 31,052,095: 4 6.
1920 »	1921 ...........................	.................................. 29,919,939: 03.	113,640,806: 63.

Kronor 247,467,599: 9 4.

§ 2.

Statens handelskomntissions avvecklingskommitterade.

Vidkommande statens handelskommissions avvecklingskommitterade
hava överrevisorerna vid nämnda kommission avgivit berättelser den 31
maj 1921, avseende 1920 års förvaltning, och den 5 november 1921,
avseende förvaltningen för tiden 1 januari—31 juli 1921, vid vilken
sistnämnda tidpunkt kommissionen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut upphört
med sin verksamhet.

155

Av eu vid deu senast avgivna revisionsberättelsen fogad sammanställning
framgår handelskommissionens inkomster och utgifter under
tiden 1 januari—31 juli 1921 samt tillgångar och skulder den 31 juli
1921, sålunda:

Inkomster:

Influtna räntor................................................................................... 177:63

Kapitalkonto ................................................................................ 42,192: 39

Kronor 42,370: 02.

Utgifter:

Arvoden............................................................................................ 14,460: 4 4

Utbetalning enligt Kungl. Maj:ts beslut.................................... 14,933:4 9

Andra omkostnader ......................................................................... 5,485: 40

Tonnagenämnden ............................................................ 7,490:39

Kronor 42,370: 02.

Tillgångar:

Riksbanken å giroräkning............................................................ 224,522: 6 2

Deutsche Bank å giroräkning ...................................................... 11,972: 24

Svenska Kredit- & Garantiförsäkringsaktiebolagets konto 5,000: —

Barnängens kemiska fabriksaktiebolag..................................... 21,918: 69

Kronor 263,413:5 5

Skulder:

Kapitalbehållning ............................................................................. 263,413: 55

Kronor 263,413: 5 5

Beträffande de särskilda posterna anföres av överrevisorerna följande
:

»Den förlust, 42,192 kronor 39 öre, som under förvaltningsperioden uppkommit,
finner sin förklaring däri, att utgifter för omkostnader m. m. förekommit,
varemot efter hand alla inkomster av licenser och dylikt upphört.

Bland tillgångarna är under titeln ''Deutsche Bank giroräkning’ upptaget
ett belopp av 11,972 kronor 24 öre, vilket enligt vårt förmenande är alltför högt.
Tillgodohavandet utgör nämligen 28,169: 97 tyska mark, omförda i svenskt mynt
efter en kurs av 42 kronor 50 öre för 100 mark. Enligt vår uppfattning hade
markbeloppet bort omföras efter den vid kommitterades upplösning den 31
juli 1921 gällande kursen av 6 kronor 5 öre per 100 mark, och hade, därest så
ägt rum, tillgodohavandet utgjort allenast 1,704 kronor 28 öre.

— 156 —

Kontoret i
Kondor!.

Statens

industrikommission

av september
1919.

Det såsom fordran hos Svenska kredit- & garantiförsäkrinpsaktiebolaget
bland tillgångarna upptagna beloppet å 5,000 kronor är såsom tvistigt föremål
för domstols prövning.

Kommissionens fordran hos Barnängens kemiska fabriksaktiebolag, här
upptagen till 21,918 kronor 69 öre, är i vad angår beloppets storlek underställd
domstols prövning. Bolaget har emellertid trätt i konkurs och enligt vad vi
inhämtat lära de oprioriterade fordringsägarna icke komma att erhålla någon
utdelning i konkursen.»

Av ovan intagna sammanställning framgår vidare, att handelskommissionens
verksamhet lämnat en vinst, vilken den 31 juli 1921
uppgick till ett belopp av 263,413 kronor 55 öre.

Overrevisorerna vid handelskommissionen jämte av importföreningarna
genom utsedda ombud valda revisorer hava vidare den 31
maj 1921 avgivit berättelse rörande granskning av det under handelskommissionen
lydande kontorets i London räkenskaper och förvaltning,
därvid revisionen icke haft att framställa någon erinran.

§ 3.

Statens industrikommission av september 1919.

V ad därefter statens industrikommission av september 1919 beträffar
hava överrevisorerna avgivit berättelser den 31 maj 1921, avseende
1920 års förvaltning, och den 5 november 1921, avseende förvaltningen
för tiden 1 januari—30 september 1921, vid vilken sistnämnda tidpunkt
kommissionens verksamhet jämlikt Kungl. Maj:ts beslut upphört.

Till följd av prisfall å kommissionens varulager med flera omständigheter
har kommissionens verksamhet, som för åren 1916—1918 enligt
räkenskaperna visat en vinst av 585,430 kronor 40 öre, för åren 1919
och 1920 samt för tiden till och med den 30 september 1921 medfört
en förlust, vilken vid sistnämnda tidpunkt efter avdrag av förenämnda
vinst uppgått till ett belopp av 5,652,801 kronor 51 öre. 1 denna förlust,
som ersatts medelst anvisning av särskilt riksstatsanslag, ingår,
bland annat, förlusten 3,013,620 kronor 12 öre, å kommissionens metalllager
i retrograd, vilket till följd av därstädes rådande förhållanden lär
så gott som fullständigt hava gått förlorat.

Av en vid överrevisorernas ovan omförmälda berättelse den 5
november 1921 fogad bilaga framgår industrikommissionens vinst- och
förlustkonto, kapitalkonto samt balansräkning, allt per den 30 september
1921, sålunda:

157 —

Statens Indnstrikommission.

Vinst- och förlustkonto.

Debet:

Förluster:

1921	september	30. An	Varukonto ......................................	6,300: —
»	»	» . »	Lönekonto ......................................	26,040: 7 8.
»	»	» . »	Diversekonto, räntor ....................	201,540: 62.
y>	y>	» . »	» kursförluster och
			osäkra fordringar	34,415: 40.
»	»	» . »	» revisionskostnader	5,894: 7 8.
»	»	» . »	» allmänna ..............	30,609: 18.
			Kronor	304,800: 7 6.
	Kredit:
			Vinster:
1921	september 30. Per Provisioners konto.......................	7,117: 14.
	»	» . »	Inventariekonto.............................	150: 10.
»	»	)) . »	Kapitalkonto, årets förlust........	297,533: 52.
			Kronor	304,800: 7 6.
			Kapitalkonto.
Debet:
1921	januari	1. An Ingående balanskonto, brist från
			föregående år...............................	5,355,267: 99.
1921	september 30. »	Vinst- och förlustkonto, årets förlust	297,533: 52.
»		» . T>	Utgående balanskonto, överskott
			3% 1921..........................................	47,198: 49.
			Kronor	5,700,000: —

Kredit:

1921 augusti 31. Per Reskontrans konto, lyftat statsanslag 5,700,000: —

Kronor 5,700,000: —

Utgående balanskonto.

Debet:

Tillgångar:

1921 september 30. An Reskontrans konto, fordringar:
Svensk-Engelska Mineralolje A.-B.,

Stockholm ................................................ 6,576: —

S. Aronsson, Halmstad ........................... 12,627: 27.

A.-B. Hvberg & Bokelund, Hälsingborg 820: 4 0.

- 158

Statens byggnadsbyrå.

KolkhushAllningskommiasionen
av
juni 1919.

1921 september 30. C. M. Karlsson, Halmstad 2,056:9 5.

A.-B. Gotthard Nilsson, Ålmhult.......... 4,780: 0 6.

A.-B. Nord. Föreningsbanken, Hälsingfors
..............................v............................. 30,099: 85. 56,960: 5 3.

Inom linjen förda tillgångar (= 1920).

Lager av metaller i Petrograd............... 3,013,620: 12.

Fordran hos Naftaindustri- & Handels aktiebolaget

Ma/.ont i Petrograd ...... 48,247: 7 6.

Kronor 3,061,867: 8 8. 56,960:5 3.

Kredit:

Skulder:

1921 september 30. Per Heskontrans konto, skuld till riks gäldskontoret.

................................. 9,762: 04.

» » » . » Kapitalkonto, överskott 3% 1921 ... 47,198: 49.

Kronor 56,960: 5 3.

Den 31 maj 1921 hava överrevisorerna vid industrikommissionen
avgivit berättelse rörande statens byggnadsbyrås förvaltning och räkenskaper
för år 1920, därvid överrevisorerna icke haft någon erinran att
framställa. Utdrag av räkenskaperna per den 31 december 1920 visar
följande:

Debet:

Behållning från år 1919 .........................

Från statskontoret uppburit ...................

Kredit:

Utgifter........................................................

Behållning till år 1921 ............................

............. 1,351:17.

............. 24,400: —

Kronor 25,751: i 7.

............. 24,534: 3 2.

............. 1,216: 85.

Kronor 25,751: 17.

§ 4.

Kolkhushällningskommissionen av juni 1919.

Ytterligare hava överrevisorerna vid folkhushållning skommissionen
av juni 1919 den 1 juni 1921 avgivit berättelse angående granskningav
nämnda kommissions förvaltning och räkenskaper för år 1920. Nämnda
berättelse jämte bilagor lyder som följer:

159

»Undertecknade, som av Kungl. Maj:t förordnats att vara överrevisorer
för granskning av folkhushållningskommissionens av juni 1919 förvaltning
och räkenskaper, få härmed avgiva revisionsberättelse för år 1920.

För fullgörande av vårt uppdrag hava vi med iakttagande av den inskränkning,
som angivits i kung], brevet den 1 oktober 1919, tagit del av kom
missionens protokoll och övriga handlingar, vilka lämnat upplysning om kommissionens
verksamhet, varjämte vi genomgått kommissionens räkenskaper för
aret. Vid arbetets utförande hava vi anlitat biträde av auktoriserade revisorn
Erik von Hofsten.

Sedan under år 1919 den större delen av kommmissionens varubehållningar
försålts, har verksamheten under det senast gångna året så gott som
uteslutande inriktats på indrivning av utestående fordringar samt på avveckling
av förvaltningsorganisationen. Kommissionen, som sedan den 1 januari
1921 ersatts av folkhushållingskommissionens avvecklingskommitterade, sysselsätter
för närvarande åtta personer med full tjänstgöring, varjämte vissa förutvarande
funktionärer anlitas för utövande av ledning och tillsyn samt verkställande
av de utredningar, som påkallas i samband med pågående processer
om fordringar.

Den av oss ledda siff ergranskningen av räkenskaperna har under året i
huvudsak slutförts vad beträffar byråerna i landsorten och de centrala affärsdrivande
avdelningarna.

I vår underdåniga berättelse angående revisionen för år 1919 framhöllo
vi, att vissa handelsavdelningens och potatisavdelningens utgifter ännu ej verifieerats.
De felande verifikationerna hava emellertid nu tillrättaskaffats och
befunnits i ordning. De i samma berättelse omnämnda utredningarna rörande
vissa byråer i landsorten hava nu slutförts och har tillfredsställande redovisning
lämnats. Vad beträffar spannmålsbyrån i Luleå, bör dock framhållas, att
dess räkenskaper befunnit sig i otillfredsställande skick, och att en genom kommissionen
verkställd utredning givit vid handen, att byrån lär äga en fordran
hos enskild firma å cirka 110,000 kronor, vilken emellertid bestrides av motparten.

Då några nya affärer ej förekommit, har redovisningen i sin helhet kunnat
koncentreras å kommissionens kassakontor, vilket alltså numera ombestyr
all bokföring. För var och en av de förut affärsdrivande avdelningarna, vilka
numera emellertid sammanslagits till en förvaltning, föras dock alltjämt särskilda
konti, där de utgifter och inkomster, som avse desamma, uppföras. På
grund av detta bokföringssätt framgår av bokslutet den vinst eller förlust, som
under året uppkommit för varje särskild avdelning. Vid de tidpunkter under
året, då de olika avdelningarnas räkenskaper''överflyttades till kassakontoret,
upprättades för varje avdelning särskilt bokslut, vilket kontrollerats av vederbörande
siffergranskare. De uppgifter å respektive tillgångar och skulder, som
vid dessa tillfällen uppgjorts, hava, vederbörligen attesterade, överlämnats till
siffergranskaren å kassakontoret, vilken förvissat sig om, att summorna riktigt
intagits i där förda böcker. Vad beträffar potatisavdelningen bär siffergranskningen
på grund av särskilda förhållanden, som försvårat densamma, ännu ej
kunnat fullt slutföras.

Kommissionens ställning vid årsskiftet samt inkomster och utgifter under

160

året framgår av bifogade balans- samt vinst- och förlusträkningar (bil. 1 och 2).
Med avseende å där förekommande belopp få vi meddela följande upplysningar
och förklaringar.

Balansens tillgångssida.

Kontorsinventarierna hava under året till största delen överlämnats till
byggnadsstyrelsen, som förordnat om desammas utplacerande å olika ämbetsverk.
Det belopp, vartill ifrågavarande inventarier hos kommissionen bokförts^
minskat med till avskrivningsfonden avsatt belopp, har av kommissionen pro
forma uppförts såsom fordran hos byggnadsstyrelsen. De belopp, som ännu
kvarstå under »kontorsinventarier», avse huvudsakligen sådana inventarier,
som omhändertagits av byggnadsstyrelsen, men som ännu ej formellt av densamma
övertagits. En del inventarier hava direkt försålts. De vinster och
förluster, som uppkommit (respektive 12,785 kronor 10 öre och 2,771 kronor 15
öre), angivas å vinst- och förlusträkningen. Försäljningen av ej såsom tillgång
bokförd kontorsmateriel har enligt samma räkning inbragt 31,096 kronor
ventarier; den å skuldsidan under »avskrivningsfond» angivna summan avser
nettobokföringsvärde å från de affärsdrivande avdelningarna övertagna inventarier,
den å skuldsidan under avskrivningsfond» angivna summan avser
avskrivning å de icke affärsdrivande avdelningarnas inventarier.

Under senare delen av år 1917 organiserades en kommissionens intendenturavdelning
för omhändertagande av kommissionens inventarier m. m. Avdelningen
har för varje kommissionens byrå och avdelning i Stockholm och
landsorten upprättat listor, upptagande samtliga inköpta inventarier med angivande
av inköpspris och tiden för inköpet. Med ledning av dessa listor hava
beloppen av de avskrivningar, som vid slutet av varje år verkställts, kunnat
fastställas. Då för vart och ett av åren 1917, 1918 och 1919 avskrivits 25 procent
å anskaffningskostnaden, har alltså nu å de äldsta inventarierna avskrivits
75 procent och å de sist anskaffade 25 procent. — Sedan Kungl. Maj:t i
samband med beslutet om kommissionens avveckling förordnat, att kommissionens
inventarier, i den mån de ej längre för sitt ursprungliga ändamål vore
behövliga, skulle ställas till byggnadsstyrelsens förfogande, har byggnadsstyrelsen
på följande sätt förfogat över inventarierna. Möblerna vid byråerna i
landsorten hava ställts till länsstyrelsernas förfogande och hava numera med
få undantag dels kommit till användning å länsstyrelsernas lokaler, å skogs--statens byråer, hos odlingsråd, å rullföringsområdesexpeditioner eller hos andra
lokala statsmyndigheter, dels, i de fall då de ej på sådant sätt kunnat placeras,
genom livsmedelsstyrelsemas försorg medelst offentlig auktion eller på annat
lämpligt sätt försålts. Vid dylika försäljningar hava de influtna likviderna
gottgjorts kommissionen. Försäljningssummorna hava oftast överskjutit de
nettobelopp, vartill ifrågavarande inventarier hos kommissionen senast bokförts.
De räkne- och skrivmaskiner, som ej funnit användning hos länsstyrelserna
eller andra lokala myndigheter, hava ej försålts utan insänts till Stockholm,
där kommissionen, efter byggnadsstyrelsens anvisningar, placerat dem
hos centrala myndigheter. De möbler, som använts av kommissionens centrala
avdelningar, hava i den mån de ej fortfarande användas av kommissionen, pla -

161

cerat» å olika statsinstitutioner, i källare eller därmed jämförliga lokaler förvaras
ej några kommissionens möbler.

Vi anse oss böra framhålla, att denna gren av kommissionens avveckling
synes hava handhafts på ett tillfredsställande sätt.

Den under »diverse personer» angivna fordran hade den 19 maj 1921
genom verkställda inbetalningar nedbragts till 2,913,551 kronor 10 öre. Detta
belopp, som utgöres av fordringar hos livsmedelsnämnder och enskilda, är
beroende på utredning. Den större anparten hänför sig till potatisavdelningens
fordringar av livsmedelsnämnder, vilka — under åberopande av potatisregle
ringens oväntat hastiga upphörande och de förluster, som med anledning därav
uppstått å deras från kommissionen inköpta lager — vägrat erlägga likvid.

Det utestående beloppet fördelar sig på följande sätt.

I) Föremål för rättegång:

1) utslag till kommissionens fördel ................ 728,431:38

2) » » » nackdel .............. 183,845:41

3) oavgjorda mål .................................. 912^699: 96 1,824,976:75

II) Föremål för kommmissionens utredning ...................... 1,088,574:35

Kronor 2,913,551:10

Utslag till kommissionens fördel bär i dagarna avkunnats av underrätt i
mål mot Göteborgs stads livsmedelsnämnd om potatisavdelningens fordran å
457,559 kronor 5 öre, och anser kommissionen att detta utslag kommer att i
gynnsam riktning påverka avgöimndena av potatisavdelningens ännu oa eg jorda
rättegångar, vilka numera avse sammanlagt 697,306 kronor 71 öre. Bland de
mål, som förlorats i underrätt, märkes särskilt spannmål savdelningens fordran
av A.-B. Ocean i Göteborg å 120,000 kronor. Målet fullföljes av kommissionen
i hovrätt.

Det under »livsmedelsstyrelsers och byråers förlag» angivna beloppet
både enligt införskaffad uppgift den 20 april 1921 nedbragts till 1,622 kronor 6
öre. De tyska skattkammarväxlarna samt de betydande banktillgodohavandena
i mark hava nedskrivits till 7 kronor per 100 mark. Skattkammarväxlarna hava
nu inlösts och har valutan insatts hos tysk bank. Beträffande användningen av
de tyska tillgodohavandena å cirka 28,800,000 mark, representerande ett värde
av cirka 2 miljoner kronor, lär förslag hava framställts, att desamma skulle
nyttiggöras genom inköp av varor i Tyskland, vilket förslag dock ej lett till
något resultat. Om en användning av ifrågavarande medel i antydd riktning
ej skulle anses lämplig, torde dock ett sammanförande av beloppet i fråga med
riksbankens utländska tillgodohavanden vara att tillråda. Tillgodohavandet
i finska mark har upptagits till vid årsskiftet gällande kurs av 15 kronor 15
öre per 100 finska mark. Tillgodohavandet i riksgäldskontoret, som förräntats
å. 5 procent, bär tillkommit genom insättning av överskottsmedel. Befintligheten
av sistnämnda tillgodohavande, fordringen hos riksbanken, skattkammarväxlarna
och de främmande valutorna har behörigen styrkts.

Under åberopande av vad vi i vår underdåniga berättelse rörande revisionen
för år 1919 å sid. 5 anfört i fråga om aktiebolaget Transitos icke i kommissionens
böcker införda skuld till folkhushållningskommissionen i anledning av det

Rev -berättelse avg. statsverket för år 1920. 1

‘21

- 162

den 21 oktober 1918 träffade s. k. kommissionsavtalet rörande leverans av kaffe
samt bolagets föreburna motfordran å ett mot skulden svarande belopp eller 650,000
kronor, få vi, som i nämnda revisionsberättelse samt sedermera i ett den 17
april 1921 avgivet underdånigt utlåtande i anledning av kommissionens yttrande
över samma berättelse hemställt, att frågan måtte underställas domstols
prövning, ännu en gång framhålla nödvändigheten av att så sker.

Balansens skuldsida.

Av de under »fonder och reserverade medel» upptagna beloppen avser
»sockerlösenfonden» av Kungl. Maj :t ännu ej för understöd av sockerbetsodlingen
disponerade medel. Kolfonden kan vid den slutliga avvecklingen
tillföras vinstmedlen. Detsamma gäller även i stort sett det under »fettavdelningen»
angivna beloppet, ehuru detta möjligen kommer att något minskas.
Spannmålsimportbyråns fond motsvaras av å tillgångssidan under »diverse
personer» upptagen osäker fordran. Å skulden till statskontoret bifogas specifikation
(bil. 3), som enligt därå gjord anteckning granskats i statskontoret.
Den största posten, avseende dyrtidsanslaget, har nu utjämnats. Skulden till
statens fryshusstyrelse avser styrelsens rörelsemedel, som insatts å kommissionens
giroräkning. De obetydliga under »diverse personer» angivna skulderna
avse dels skuld, som uppväges av motfordran, dels ett mellanhavande i
Sydamerika, om vars exakta storlek tvist råder.

Vinst- och förlusträkningen.

Förluster.

De prisregleringar och kostnader under år 1920, för vilkas täckande medel
anvisats av Kungl. Maj:t, uppgingo till ett belopp av 11,921,705 kronor
52 öre och belöpte härav å medel för beredande av lindring i de mindre bemedlades
levnadsvillkor 11,412,459 kronor 17 öre (bil. 4). Beträffande »diverse kostnader»
och vissa andra rubriker torde få anmärkas, att skillnaden mellan de
å debetsidan innanför linjen upptagna summorna, tillhopa 15,460,169 kronor
98 öre, och motsvarande utförda summor, sammanlagt 3,807,564 kronor 6 öre,
överensstämmer med summan av de inom linjen å kreditsidan uppförda beloppen
11,652,605 kronor 92 öre. Anledningen till att på detta sätt summor uppförts
inom linjen är att söka däri, att man velat därigenom bereda möjlighet
att å utgiftssidan återfinna samtliga kommissionens kostnader, även
sådana som täckas genom statsmedel och ej belasta vinst- och förlusträkningen.
Det under »kassakontorets diverse kostnader» angivna beloppet
3,001,690 kronor 7 öre innefattar, bland annat, de till Svenska sockerfabriksaktiebolaget
för merkostnad å 1919 års betskörd utbetalade 2,700,000 kronor.
Kommissionen har täckt sig härför genom anlitande av sockerlösenfonden.

Å förvaltningskostnaderna bifogas härmed en noggrann specifikation
(bil. 5). Det belopp, som för bestridande av de icke affärsdrivande avdelningarnas
förvaltningskostnader påförts vinst- och förlustkontot, uppgår enligt av
oss med ledning av specifikationen verkställd beräkning till 331,800 kronor 92
öre. Varuförlusterna hava huvudsakligen uppstått genom beviljande av rabatter
och reklamationer å tidigare uppdebiterade fakturor. Det under »varu -

förmedlingsbyrän» upptagna betydande beloppet, 747,230 kronor 88 öre, innefattar
jämväl utbetalning för medgivande av annullering av kontrakt om
marmeladtillverkning, på sin tid uppgjorda av fruktavdelningen. Även under
år 1921 torde vissa utgifter av denna art komma att drabba kommissionen, enligt
lämnad uppgift cirka 115,000 kronor. Det under »spannmålsimportbyrån»
angivna beloppet, 627,093 kronor 93 öre, avser vissa kostnader i utlandet, som
ej förr kunnat exakt beräknas och utbetalas, för vilka emellertid tidigare reserverats
ett belopp av 817,000 kronor. Sistnämnda belopp bar nu avförts från
»fonder och reserverade medel».

Kommissionens ränteutgifter, 247,760 kronor 33 öre, understiga med
157,736 kronor 57 öre ränteinkomsterna, 405,496 kronor 90 öre. Behållningen
har uppkommit genom den ränteinkomst, som uppburits å hos riksgäldskontoret
och hos tysk bank innestående belopp.

Å de avskrivna fordringarna hava specifikationer företetts och av oss
genomgåtts. Beloppen, sammanlagt 194,319 kronor 15 öre, synas ej anmärkningsvärt
stora. Att ytterligare avsevärda avskrivningar torde bliva nödvändiga
lärer framgå av storleken av de på utredning beroende fordringarna.
Under »avskrivningar å tyska skattkammarväxlar» hava för översiktlighetens
skull medtagits jämväl de under år 1919 verkställda avskrivningarna, och har
såsom en följd härav 1919 års belopp även uppförts å inkomstsidan.

Vinster.

Nettovinsten från år 1919 har ökats med vissa av statsmedel ersatta
kostnader, som i föregående bokslut upptagits såsom förluster.

Varuvinsten å spannmålsavdelningen, 532,443 kronor 59 öre, har uppkommit
å realisationen av den ingående lagerbehållningen. Potatisavdelningens
varuvinst, 418,548 kronor 91 öre, är mera skenbar än verklig, då den
uppkommit genom återföring under året av det i föregående revisionsberättelse
(sid. 23) omnämnda dubbelförda beloppet å 624,204 kronor 30 öre. I verkligheten
har alltså uppkommit eu förlust för år 1920 å 205,655 kronor 39 öre, vilken
hänför sig till rabatter och reklameringar.

Under »krigsförsäkringskommissionen» redovisas såsom vinst 1,409,749
kronor 18 öre, utgörande beloppet av återbekomna reverser å krigsförsäkringsbelopp
(se revisionsberättelsen för 1919, sid. 19).

De vinster och förluster, som redovisas å vinst- och förlusträkningen,
innefatta i sig jämväl föregående års summor, under det att av balansräkningen
framgår resultatet för varje avdelning och för kommissionen i dess helhet
för år 1920.

Sammanlagda beloppet av de utgifter, som under kristiden bestritts av
livsmedels- och folkhushållningskommissionerna, och som täckts av statsmedel,
uppgick vid slutet av år 1920 till 189,126,804 kronor 80 öre, varav för beredande
av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor 68,918,849 kronor 97 öre.

Ett sammandrag av balans- samt vinst- och förlusträkningarna (bil. 6)
bifogas jämväl i och för underlättande av en orientering rörande ställningen.

Vad balansräkningen beträffar hava posterna under »Tyska skattkammarväxlar»
98,000 kronor och under »tillgodohavande i främmande valutor»
1,987,548 kronor 57 öre sam manslagits till 2,085,548 kronor 57 öre. Det under

164 —

»livsmedelsstyrelsers och byråers förlag» angivna beloppet, 25,590 kronor 69
öre, har sammanförts med kassabehållningen 5,585 kronor 99 öre till 31,176 kronor
68 öre. I sammandraget av vinst- och förlusträkningen har under »rabatter,
godkända reklamationer och dylikt» upptagits 1,149,622 kronor 69 öre. Denna
summa avser skillnaden mellan i den utförligare vinst- och förlusträkningen
å debetsidan angivna varuförlusten, 1,568,171 kronor 60 öre, och å kreditsidan
under »varor, potatisavdelningen» upptagen varuvinst 418,548 kronor 91 öre.
Den å sammandragets kreditsida upptagna varuvinsten, 532,443 kronor 59 öre,
återfinnes å den specificerade räkningsuppgiften under »varor, spannmålsavdelningen».
De å den fullständiga vinst- och förlusträkningen å debet- och
kreditsidorna medtagna, under år 1919 verkställda, avskrivningarna å tyska
skattkammarväxlar, 5,249,444 kronor 90 öre, hava ej medtagits i sammandraget.
Förlust och vinst å räntor respektive 247,760 kronor 33 öre och 405,496 kronor
90 öre, hava i sammandraget salderats till 157,736 kronor 57 öre räntevinst.
Förlust och vinst å försålda inventarier och kontorsmateriel respektive 2,771
kronor 15 öre, 12,785 kronor 10 öre och 31,096 kronor 47 öre, hava jämväl salderats,
så att sammandraget utvisar ett vinstbelopp å 41,110 kronor 42 öre.

I de av oss tidigare avgivna berättelserna hava intagits beräkningar av
hur resultaten av verksamheten under föregående år ställt sig från kommersiell
synpunkt. Några liknande beräkningar för år 1920 kunna ej lämpligen
verkställas, då någon kommersiell verksamhet i egentlig bemärkelse ej under
året utövats. Bland de faktorer, som påverkat resultatet i gynnsam riktning,
torde emellertid särskilt böra framhållas det genom återbekommande av reverserna
till krigsförsäkringskommissionen återvunna beloppet samt vinsten å
spannmålsavdelningens lager, under det att beviljandet av rabatter, godkännande
av reklamationer samt kostnaderna för annullering av vissa kontrakt
försämrat årsresultatet.

Kommissionens ställning synes nu vara sådan, att tidpunkten för avvecklingens
slutförande ej borde vara avlägsen. Visserligen torde den fullständiga
avvecklingen av det under »diverse personer» uppförda fordringsbeloppet
kunna beräknas taga lång tid — kanske år — i anspråk, men det förefaller
som om överinseendet å indrivandet av fordringarna skulle lämpligen
kunna överlämnas till annan statsmyndighet. Övriga kvarstående tillgångar
äro av den art, att ett direkt överflyttande av desamma till statsverket ej torde
möta några svårigheter. De egentliga skulderna hava redan reglerats.

Ehuru man visserligen kan beräkna, att eu del av de hos kommissionen
bokförda fordringarna måste avskrivas, kan man dock numera med säkerhet
räkna med, att ett avsevärt överskott kommer att uppstå å rörelsen. Vid bedömandet
av de faktorer, som bidragit till detta lyckliga resultat, torde enligt
vårt förmenande särskilt böra beaktas det sätt, varpå försäljningen av
varulagren handhafts. Sedan avveckling beslutats och gemensam ledare av
samtliga i egentlig mening affarsdri vande avdelningars avveckling tillsatts,
åstadkoms genom energiskt och målmedvetet arbete en så snabb försäljning av
ifrågavarande avdelningars varulager, att desamma före utgången av år 1919
slutsålts. Det torde ej vara tvivel underkastat, att, om denna realisation ej
skett så hastigt, resultatet av kommissionens verksamhet kunnat bliva avsevärt
sämre.»

165 -

Bil. 1.

FolkhushällnlngskommlssionenH generalbalans den 31 december 11)20.

Tillgångar:

Kontorsinventarier.

Icke affårsdrivande avdelningar samt byråer ............ 49,388: 9 4.

Möbelförrådet .................................................................. 19,317: is. 68,706: 07.

Fordringar hos livsmedelsnämnder
och
enskilda, beroende
på utredning.

Diverse personer.

Varuförmedlingsbyrån
Spannmålsimportbyrån

Spannmålsavdelningen .........

Potatisavdelningen
Handelsavdelningen

Fruktavdelningen .................

Förskott till hyror, resor m. m.

Livsmedelsstyrelsers och hyråers förlag
Statsinstitutioner.

Kungl. byggnadsstyrelsen
Tyska slcattkam mar växlar ....................

Tillgodohavande i främmande valutor.

Riksmark .................................... Rmk 27,417,556: 69.

Finnmark........................................ Fmk 450,954: 45.

Riksgäldskontor et....................................................................

Giroräkning i riksbanken.

Saldo enligt riksbankens uppgift 31 december 1920
Aviserade men ej inlösta checker
Kassa ...................................................................................

456,516: 73.

432,000: 8 8.

363,126: oe.

1,569,388: 87.

274,904: 4o.

52,754: 85.

10,041: so. 3,158,733: 29.
........................ 25,590: 6 9.

Rmk 1,400,000:

145,981: 77.
98,000: —

1,919,228: 97.

68,319:60. 1,987,548:5:
........................ 2.300.000: -

105,955: so.
19,555: 32.

86,400: 4 8.
5,585: 99.

Kronor 7,876,546: 86.

Skulder:

Avskrivning sfond...................................................

Fonder och reserverade medel.

Sockerlösenfonden ............................................

Kolfonden ........................................................

Spannmålsimportbyrån ....................................

Fettavdelningen ................................................

Statsinstitutioner.

Kungl. statskontoret

Statens fryshusstyrelse ....................................

19,249: 52.

1,011,296: 21.

162,087: 44.

431,999: 88.

44,862: 18. 1,650,245: 71.

294,400: 94.

484,862: 91. 779,263: 85.

— 166

Diverse ''personer.

Kassakontoret..............

Spannmålsimportbyrån
V aruförmedlingsbyrån

Vinst- och förlustkonto.
Kvarstående vinst från 1919

Kassakontoret ............

V aruförmedlingsbyrån

Spannmålsimportbyrån

Spannmålsavdelningen

Potatisavdelningen

Handelsavdelningen ...

Fruktavdelningen

Mejeriavdelningen........

Fröbyrån ....................

Ljungbyrån ................

Kvinnorådet ................

Avgår vinster
Nettoförlust 1920

vinster 1920. förluster 1920.

4,614,886: 62.

5,579,832: 58.

1,240,296: 54.

932,211: 58.

68,091: 14.

1,829,898: o7.
36,505: o5.
54,089: 6o.

69: 93.
2,625: —
726: 20.

6,855,485: 88. 7,503,746: 43.

6,855,485: 88.
648.260: 5 5.

7,388: io.

6,328: 13.''

121:96. 13,838:19.

6,062,210: 14.

648,260: 5 5.

5,413,949: 5 9.

Kronor 7,876,546: 86.

Bil. 2.

Folkhushållningskommisslonens vinst- och förlusträkning den 31 december 1920

Förluster:

Prisregleringar och kostnader under 1920, för vilkas
täckande medel anvisats av Kungl. Maj:t.

Kassakontoret:

Varuförmedlingsbyrån ............................................ 104,169: 83.

Potatisavdelningen.................................................... 380,666: 5 2.

Kassakontoret............................................................ 11,436,869: n.

Diverse kostnader.

Kassakontoret ...........

V aruförmedlingsbyrån
Spannmålsavdelningen

Potatisavdelningen .....

Handelsavdelningen
Fruktavdelningen........

14,438,559: 24.
50,396: 4 7.
1,757: 78.
6,160: 4i.
7,428: 33.
1,000: —
14,505,302: 2 3.

3,001,690:07.
50,396: 47.
1,757: 78.
6,160: 41.
7,428: 33.
1,000: —

11,921,705: 52.

3,068,433: os.

167

Förvaltningskostnader.

Kassakontoret ............. Varuförmedlingsbyrån . Spannmålsimportbyrån Spannm ålsavdelningen . Potatisavdelningen ...... Handelsavdelningen...... Fruktavdelningen......... Mejeriavdelningen ..... Fröbyrån ...................... Kvinnorådet .................	................... 563,382:5 3. ...................... 43,901: o». .................... 2,639: so. ...................... 225,366: io. ...................... 46,449:69. ...................... 70,974: 56. ..................... 250: — ...................... 1,107: 88. ...................... 69: 93. ...................... 726: 20.	563,382: 53. 43,901: 06. 2,639: so. 9,629: sb. 46,449: 69. 70,974: 5 6. 250: — 1,107: 88. 69: 93. 726: 20.	739,131: —
	954,867: 7 5.
Varor. Varuförmedlingsbyrån Spannmålsimportbyrån Handelsavdelningen Mejeriavdelningen ....... Ljungbyrån ...................		747,230: 88. 627,093: 93. 191,087: 19. 134: 60. 2,625: —	1,568,171: 60.
Iiåntor. V aruförmedlingsbyrån Potatisavdelningen.......		163,694: 32. 84,066: 01.	247,760: 33.
Avskrivna fordringar. V aruförmedlingsbyrån Spannmålsavdelningen Potatisavdelningen....... Handelsavdelningen . Fruktavdelningen ....... Mejeriavdelningen .......		5,710: 75. 2,990: 45. 41,513: 68. 108,368: 01. 35,255: 05. 481: 21.	194.319: 15.
Sålda inventarier. V aruförmedlingsbyrån Handelsavdelningen ..		1,078: 59. 1,692: 5 6.	2,771: 15.
Avskrivningar å tyska skattkammar växlar. under 1919. under 1920. Varuförmedlingsbyrån 3,469,268:04. 1,212,988:90. Handelsavdelningen... 855,030:3 3. 685,434:35. Mejeriavdelningen 51,546: 53. 7,363:7 9.	4,682,256: 9 4. 1,540,464: 6 8. 58,910: 32.
Potatisavdelningen ...	4,375,844: 90. 1,905,787: 04. 873,600:— 269,861: u.	603,738: 8 9.	6,885,370: 8 3.
	5,249,444: 90. 1,635,925: 98.
Fonder och reserverade medel tillfört. Fettavdelningen...............................................................		5,456: 11.

— 168 —

Utgående balans (vinster).

Spannmålsimportbyrån 8,178,764: 63.

Spannmålsavdelningen .......................... 16,155,366: 20.

Handelsavdelningen .................................................... 9,256,345:59.

Ljungbyrån 36,944: 01.

Fröbyrån........................................................................ 80,809: 01.

Summa vinster 33,708,229: 44.

Avgår summa förluster 28,294,279:85. 5,413,949:5 9.

Kronor 30,047,068: 34.

Vinster:

Nettovinst från 1919........................................................

Tillkommer:

av statsmedel under 1920 ersatta kostnader, som
ingingo i

Varuförmedlingsbyråns förlust d. 31 december 1919
Potatisavdelningens » » » » »

Kungl. statskontoret ..........................................................

Sålda inventarier.

Kassakontoret ...............................................................

Spannmålsavdelningen

6,062,210: 14.

104,169: 83.

378,453: 93. 6,544,833: 90.
..................... 11.921,705:52.

5,386: 89.

7,398:21. 12.785:io.

Såld kontorsmateriel.
Kassakontoret........

31,096: 47.

Varor.

Spannmålsavdelningen

Potatisavdelningen

532,443: 59.

418,548: 91. 950.992: 50.

Räntor.

Kassakontoret...............................................................

Spannmålsimportbyrån ................................................

Spannmålsavdelningen

Handelsavdelningen ....................................................

Fettavdelningen

Tyska skattkammar växlar.

Kassakontoret (återförd avskrivning)..........................

Från fonder och reserverade medel i anspråk taget.
Kassakontoret:

Sockeravdelningens och sockerbyråemas förvaltningskostnader
............................ 3,963: 8 7.

Ersättning för merkostnad å 1919

års betskörd ............................... 2,700,000: —

Spannmålsimportbyrån ...............................................

189,987: 29.
82,005: 90.
81,336: 01.
46,711: 59.
5,456: 11.

405,496: 90.

5,249,444: 90.

2,703,963: 8 7.

817,000:— 3,520,963:8 7.

— 169 —

Krigs för säkring skommissionen.

Kasaakontoret .............

Varuförmedlingsbyrån

Spannmålsimportbyrån

Spannmålsavdelningen .......

Potatisavdelningen
Handelsavdelningen
Mejeriavdelningen ..............

79: so.

10,2*>6: 60.

971,024: 37.

825,411: 35.

53,016: 8 8.

43,405: 6 7.

6,544:41. 1,409,749:18.

Av spannmålsavdelningen under 1919 reserverat.

För täckande av förvaltningskostnader under 1920

215,736 75.

Av statsmedel ersatta diverse kostnader.
Kassakontoret ......................................

11,436,869: 17.

Utgående balans (förluster).

Kassakontoret .............

Varuförmedlingsbyrån

Potatisavdelningen.........

Mejeriavdelningen ...........

Fruktavdelningen ..........

Kvinnorådet ...................

.................. 4,201,583:09.

...................... 15.333.678:71.

................ 7,634,106:28.

.................... 707,203: 24.

............... 332,522: 2 4.

........................... 85,186: 29.

Summa förluster 28,294,279: 8 5

Kronor 30,047,068: 3 4.

Bil. 3.

Specifikation till i folkhushållningskommissionens kassakontors balansräkning den 31
december 1920 redovisad skuld till kungl. statskontoret.

Skuld till kungl.
statskontoret.

K. br. Va 1917 å kr. 3,000: — för insamling av renlav och islandslav
till fodermedel.

Erhållit från kungl. statskontoret 1919 .................... 3,000: —

Återbetalt under 1920 ............................................ 3,000:

K- br. 27-„ %, n/7 och 27, 1917 samt 2% 1918 kr. 750,000: —
för understöd för anläggande av potatistorkerier.

■Rest från 1*^19 .... .....

K. br. 7,, 1917 å kr. 1,670,147:53 och kr. 217,760:— för prisreglering
av resp. salt makrill och islandssill.

Rest från 1919

för prisreglering av islandssill .....

för prisreglering av salt makrill .................

Återbetalt under 1920 .................... +.....

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. I.

11,7.46: 43.
59,313: 73.
71,060: 16.
71,060: 16.

22

— 170 -

Skuld till kung!
statskontoret.

K. br.

K. br.

K. br.

K. br.

K. br.

K. br.

K. br.

K. br.

K. br.

K. br.

K. br.

16

’/4 1918 å kr. 449,161: 2 6 för prisreglering av sättpotatis.

Rest från 1919 ............................................................... 277: 72.

Återbetalt under 1920 ....................................................... 277: .72.

12/7 1918 å kr. 1,500,000: — för prisreglering av gödselmedel.

Rest från 1919
Återbetalt under 1920

924,494: 64.
924,494: 6 4.

12/7 1918 å kr. 8,000,000:— för beredande av ersättning för
livsmedelsnämndernas arbete 1917 — 1918.

Rest från 1919 ...................... .................................

V10 1918 å kr. 1,000,000:— för prisreglering av hushållsflott.

Rest från 1919 ....................................................... 414,183:85.

Återbetalt under 1920 ............................................... 414,133:85.

16/n 1918 å kr. 660,000: — för prisreglering av fiskegarn.

Rest från 1919 ...................................................... 40,371:40.

Återbetalt under 1920 ................................................ 40,371: 40.

,s/n 1918 och «/, 1920 å resp. kr. 491,728: 36 och kr. 4,164:^69
för prisreglering av kraftfoder.

Fordran hos kungl. statskontoret från 1919 .............. 4,164: 6 9.

Erhållit från kungl. statskontoret under 1920 ........... 4,164: 6 9.

8,/19 1918 å kr. 1,000,000: — för prisreglering av islandssill.

Rest från 1919 ...................................................... 578,289:17.

Utbetalt under 1920 .................................................... 104,169:83.

Återbetalt under 1920 ............................................... 474,119: 34.

S1/j och 27/„ 1919 å resp. kr. 625,000: — och kr. 6,000: — för
ersättning till odlings- och uppskattningsnämnder för 1918 års
skörd

Rest från 1919 ...........................................................................

31/7 1919 å kr. 2,500,000:— för beredande av ersättning för
livsmedelsnämndernas arbete efter utgången av ransoneringsåret
1917-1918.

Rest från 1919 ........................................................... 34,143: —

Utbetalt under 1920 ................................................... 24,410: —

2% 1919 å kr. 2,200,000: — för prisreglering av gödselmedel
vårsäsongen 1919.

Rest från 1919 .............................................................. 14,339:5 9.

Återbetalt under 1920 .................................................. 14,339:5 9.

2% 1919 å kr. 800.000: — för prisreglering av dansk potatis,

importerad våren 1919

Rest från 1919 ....................................................•.. 87,829: 90.

Återbetalt under 1920 .............................................. 87,829: 90.

K. br. 7/s 1920 å kr. 176,574: 03 för gäldande av kostnader för det
lokala livsmedelsarbetet sept.—dec. 1919.

Erhållit från kungl. statskontoret under 1920........ 176,574:03.

Fordran hos kungl. statskontoret från 1919 ........ 176,574: 03.

112,720:

2,013: 03.

9,733:

— 171 —

Skuld (ill kungl.
statskontoret

K. br. 16/j 1920 å kr. 2,545,816: 2 7 för prisreglering av gödselmedel
höstsäsongen 1919.

Erhållit från kungl statskontoret under 1920 .... 2,545,816: 2 7.

Fordran hus kungl. statskontoret från 1919 ........ 2,545,816: 2 7.

K. br. 2l/is 1920 å kr. 48,721: ex för prisreglering av gödselmedel höstsäsongen
1919.

Erhållit från kungl. statskontoret under 1920 ........ 48,721: ei.

Fordran hos kungl. statskontoret från 1919 ........... 48,721: e i.

K. br. 11 /„ 1920 å kr. 390,000: — för prisreglering av rotfrukter genom
fraktlindring våren 1919.

Erhållit från kungl. statskontoret under 1920........ 390,000: —

Utbetalt under 1920 ........................................ 380,666: 52. 9,333: 48.

K. br. enl. särskild förteckning å kr. 9,800,386:6 9 för beredande av
lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

Rest från 1919 ...... .................... 1,771,118:32.

Erhållit från kungl. statskontoret under 1920 ... 9,800,380: 6 9.

11,571,505: 01.

Utbetalt under 1920................................................ 11,412 459: 17. 159,045:84,

Kronor 294,400: 9 4.

Bil. 4.

Utdrag ur folkhushållningskommlsslonens kässakontors vinst- och förlustkonto den 31
december 1920, utvisande prisregleringar och kostnader under 1920, vilka

täckts av statsmedel.

Debet.

Från följande avdelningar övertagna under 1920 lidna förluster som täckas av statsmedel.

Varuförmedlingsbgrån.

Förlust å islandssill jämlikt k. br. 31/12 1918 .................................... 104,169: 83.

Potatisavdelningen.

Prisreglering av rotfrukter genom fraktlindring våren 1919 jämlikt
k. br. J1/6 1920 .................................................................................... 380,666: 52.

Av kassakontoret under 1920 bestridda utgifter som täckas av statsmedel.

Ersättning för livsmedelsnämndernas arbete efter utgången av
ransoneringsåret 1917—1918 j ämlikt k. br.3 */71919 24,410: —

Utbetalt jämlikt k. br angående anvisande av medel
för beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvillkor............................................................ 11,412,459:17. 11,436,869:17.

Kronor 11,921,705: 52.

172 —

Bil. 5.

Folkhushållnlngskommissionens förvaltningskostnader under år 1920.

belöpte sig enligt bilagda specifika uppgift till sammanlagt.................... 954,867: 75.

Dessa utgifter hava delvis ersatts enligt följande:

Sockeravdelningens kostnader.................................................. 3,926: 6 5.

och sockerbyråernas kostnader ............................................ 37: 22.

hava täckts av fonderade avgifter, som influtit för
bevis om godkännande av sockerrekvisitioner.

Bil. 5 »/,.

Uppgift å förvaltningskostnader och resekostnader hos

				Dagarvoden,
				timpennin-	Post, tele-
		Fasta löner.	gar och över-	graf och.	Annonser.
				tidsersätt-	telefon.
				ni n gar.
	F- H. K s affärsdrivande avdelningar.
1	Handelsavdelningen..............................	52,403	97	5,1«5	40	1,789	80	801	30
2	Varulörmedlingsbyrån..........................	33,ti27	23	747		837	80	30	—
3	Spannmålsavdelningen ...................	53,392	33	941		2,412	98	—	—
4	Spannmålsimportbyran .......................	2,500	—	—	—	89	80	-	—
5	Mejeriavdelningen ...........................	1,100	—	—		6	85	—	—
6	Polatisavdelningen .........................	33,662	32	8,294	15	142	80	—	—
i 7	Fruklavdelningen..............................	250	—	—		—	—	—	—
i 8	Fröbyrån ......................................	—	—	—	—	—	—	—	—
! 9	Kvinnorådet ...................................
1	F H. K:s övriga avdelningar.
Ilo	Arealinventering .................................	—	—	—	—	10	55		—
11	Brödavdelningen ...........................	500	—	2,589	50	80	35	—	—
12	Dyrtidsandaget....................................	121,271	91	1 ,<>36	25	553	30	70	56
13	Huvudkansliet ...........................	58,025	79	10,045	25	14,210	59		—
1*	Jordbruksavdelningen .........................	—	—	—	—	81	65		—
jis	Juridiska avdelningen ..........................	9,999	98	8,354	75	150	50		— I
!16	Ka-isadireklionen ... .''.........................	54,504	91	9,355	46	428	10		—
17	Malt- och surrogatavdelningen...............	_	—	—	—	—	—	—	—
18	Militära avdelningen ........................	600	—	505	—	5	60	—	—
19	Sockeravdelningen ..............................	1,700	—	1,909	95	26	60	—	— |
20	Transportavdelningen..........................	—	—	85	—	—	—	—	I
21	Tryckeriexpeditionen ... .................	—	—	—	—	1	50	—
22	Upplysningsavdelningen........................
	Lokala organ.							''	1
23	Livsraedelsstyrelser..............................	10,262	50	14,469	43	987	89	657	10
24	Spannmålsbyråer ..............................	63,563	42	1,858	66	3,5^9	81	487	7 3
25	Bröd byråer .................... ..................	888	8 2	425		—	—	37	57
26	Sockerbyråer...................................	—	—	—		7	—	—
27	Varuförmedlingsbyråer ........ ...............	1,575	—	—		29	1 2	—
	Summa kronor	499,827	66	65,801	80	25,442	591 2,084 26

— 173 —

Spannmåls- och brödavdelningens samt spannmåls- och brödbyråernas
kostnader skola minskas med ........................... 215,736: 7 5.

som avsatts 1919 för att täcka dessa avdelningars och

byråers förvaltningskostnader under 1920 .......................219,700: 62.

kvarstå kronor 735,167: 13.

vilka täckas av hos de affärsdrivande avdelningarna å handeln med icke prisreglerade
varor uppkomna vinster under år 1920.

folkhushnllningskommiäslonen under kalenderåret 1920.

Trycksaker.	Kontors- materiel.	Hyra, lyse, värme och städning.	Hyra för inventarier.	Diverse kostnader.	Rese- och traktaments-ersättningar.	Total.
129	20	5^5	95	5,465	68			3,136	66	1,466	60	70,974	56	1
		3,203	32	1,788	71	—	—	203	30	3,463	70	43,901	06	2
144	_	■ 642	81	5,153	27	—	—	34,705	47	9,171	20	106,563	06	»i
		_	_	_	_	—	50	—	—	—	2,639	80	4 |
		1	03	_	_	_			_	—	—	1,107	*8	&
105		465	7 1	1,489	47	—	_	2,290	24	—	—	46,449	69	6
											250	—	7 I
								69	93	—	—	69	93	8
	—	—	—	—	—	726	20	—	—	—	—	726	20	9 i
_		47	27	1,482	86			103,082	06	_	_	104,622	78	10
_	_	132	_	64	86	—	—	48	15	—	—	3,414	86	11
51,531	53	2,741	27	7,024	45	—	—	649	80	16,905	46	201,784	53	12
915	70	1,252	42	8,022	92	—	—	429	39	3,243	35	96,145	41	18
		.	_	_	_	_	—	—	—	—	—	81	65	14
	_	_	_	310	79	—	—	2.423	60	—	—	21,239	60	15
313	_	2,390	40	8,558	43	—	_	2.266	41	—	—	77,816	71	16
		_		_	_	—		2,023	—	—	—	2,023	—	17
	_	94	95	419	75	_	_	267	8 4	—	—	1,893	14	18
		206	51	_	__	__	—	83	59	—	—	3,926	6 5	19
				_	_	_	_	—	—	_	—	85	—	20 j
22	60	28	66	_		-	—	—	—		—	52	76	21
1,944	41	—	—	—	—			105	—	—		2,049	41	22
224				4,186	01	855		178	27	18,072	7 7	49,892	97	23
	_		_	7,716	<1	36	—	34,453	55	2,244	81	113,850	29	24
...	_	_	_	73	86	—	—	13	15	—	—	1,437	189	29
_	_	! _	_	11	1_	—	—	19	22	—	—	37	122	26
—	—	1	58	77	*85	—	—	48	20	—	—	1.731	*75	2 7
55,329	44	11,»03	jas	51,846	12 0 j 1,617	120	186,546	|8S	54,567	18 91 • 954,867	|75	j

174 —

Bil. 6.

0

Sammandrag: av Folkhushållnlngskommlsslonens generalbalans den 31 december 1920.

Tillgångar:

Kontorsinventarier....................................................................................... 68,706: o7.

Fordringar hos statsinstitutioner ............................................................ 145,981: 77.

» » diverse personer............................................................... 3,158,783:29.

Tillgodohavanden i främmande valutor.................................................... 2,085,548: 5 7.

Riksgäldskontoret ................................................................................ 2,300,0o0: —

Giroräkning i riksbanken........................................................................... 86,400: 48.

Kassabehållningar................. 31,176: 6 8.

Kronor 7,876,546: 8 6.

Skulder:

Avskrivning å kontorsinventarier ............................................................ 19.249: 52.

Fonder och reserverade medel ................................................................ 1,650,245: 71.

Skulder till statsinstitutioner .................................................................... 779,26 k 85.

» » diverse personer .................................................................... 13,838: 19.

Kvarstående vinst från 1919............................................ 6,062,210: i4.

Kronor 7,876,546: 86.

Vinst- och förlusträkning den 31 december 1920:

Förluster:

Prisregleringar och kostnader under 1920, för vilkas täckande medel

anvisats av Kungl. Maj:t........................................................................ 11,921,705:52.

Diverse kostnader........................................................................................ 3,068,433: 06.

Förvaltningskostnader .............................................................................. 739.131: —

Rabatter, godkända reklamationer 0. dyl................................................. 1,149.622: 69.

Avskrivna fordringar ............................................................. 194,319: 15.

Avskrivningar å tyska skattkammarväxlar............................................ 1,635,925: 93.

Fonder och reserverade medel tillfört .................................................... 5.456: 11.

Balanskonto ................................................................................................ 5,413,949: 59.

Kronor 24,128,543: 05.

Vinster:

Nettovinst från 1919 ................................................... 6,062,210: 14.

Tillkommer av statsmedel under 1920 ersatta kostnader,
som ingingo i varuförmedlingsbyråns och
potatisavdelningens förluster d. a''/12 1919 ......... 482,623: 76.

Till kungl. statskontoret överförda prisregleringar och kostnader
under 1920 för vilkas täckande medel anvisats av Kungl. Maj:t

Vinst å sålda inventarier och kontorsmateriel.......................................

> » varor...............................................................................................

Kantor ...........................................................................................................

Från fonder och reserverade medel i anspråk taget ............................

Statens krigsförsäkringskommission ........................................................

6,544,833: 90.

11,921,705: 52.
41,110: 42.
542,443: 59.
157,736: 57.
3,520,963: 87.
1,409,749: 18.

Kronor 24,128,543: 05.

Vad avvecklingen av folkhushållningskommissionens verksamhet
beträffar omfattar densamfna allenast indrivande av ett fåtal ännu utestående
fordringar, av vilka de flesta äro föremål för tvist.

§ 5.

Statens krigsförsäkringskommission.

Försäkringsfonden, som vid 1920 års början uppgick till över 24
mil joner kronor, både vid samma års slut nedgått till något mer än 4.2
miljoner kronor.

Såsom resultat av under år 1920 företagen reglering av skador
har genom avveckling av härå belöpande delar av försäkringsfonden
uppkommit ett överskott av 16,275,510 kronor 75 öre, vilken summa
jämte det vid årets början inbalanserade överskottet å 15,770,824 kronor
97 öre lämnat en kapitalbehållning vid årets slut av 32,046,335 kronor
72 öre.

Avvecklingen av kommissionens verksamhet, som begynt redan
under år 1919, har under år 1920 och den gångna delen av innevarande
år väsentligt fortskridit. Några nya försäkringar hava icke ingåtts.
Däremot bar en betydande reglering av anmälda skador ägt rum, detta
särskilt med anledning av en överenskommelse, som under år 1920 avslutats
med den engelska regeringen angående svävande prisrättsmål.
Ännu återstå visserligen att reglera en del av dessa prisrätts- jämte ett
fåtal andra mål, varjämte kommissionen har att avräkna med sina återförsäkrare.
Dessa ärenden äro emellertid av den omfattning och art, att
kommissionen hyser förhoppning, att dess verksamhet skall kunna avslutas
omkring den 1 maj 1922.

— 176 —

Under revisionsberättelsen hava besök avlagts å nedannämnda
platser; och hava i dessa besök deltagit följande revisorer, nämligen:

vid central fängelset i Malmö: undertecknade Boberg, Ingeström,
Nilsson, Jansson, Jönsson, Karlsson, Lithander och Olof Olsson;

vid straffängelset i Karlskrona: undertecknade Ericsson, Ingeström
och Olof Olsson;

vid central/ängelset i Karlskrona: undertecknade Boberg, Nilsson,
Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Karlsson och Olof Olsson;

vid straffängel set i Vänersborg: undertecknade Broberg, Jansson,
Jönsson och Olof Olsson;

vid utrikesdepartementet: undertecknade Kristensson, Ericsson, Ingeström,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jönsson, Karlsson, Lithander och
Olof Olsson;

vid utrikesministerhotellet: undertecknade Kristensson, Ericsson,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jönsson och Olof Olsson;

vid Vendes artilleriregemente i Kristianstad: undertecknade Ericsson,
Boberg, Nilsson, Jönsson, Karlsson och Lithander;

vid stora kronhuset i Kristianstad: desamme;

vid Norra skånska infanteriregementet i Kristianstad: undertecknade
Ingeström, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Karlsson och Olof Olsson;

vid Skånska trångkåren i Hässleholm: undertecknade Boberg, Ingeström,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Jonsson, Karlsson, Lithander
och Olof Olsson;''

vid havremagasinet i Hässleholm: undertecknade Ericsson, Boberg,
Ingeström, Nilsson, Oscar Olsson, "Rosén, Jansson, Karlsson, Lithander
och Olof Olsson;

vid Kronobergs regemente i Växjö: undertecknade Nilsson, Oscar
Olsson, Rosén och Karlsson;

vid Västgöta regemente i Vänersborg: undertecknade Ericsson, Boberg,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Jönsson, Karlsson och Olol Olsson;

— 177 —

vid Fälttelegraf kåren i Stockholm: undertecknade Oscar Olsson,
Rosén, Kat Isson och Olof Olsson;

vid Fälttelegraf kåren vid Lilla Frösunda: desamme;
vid S''ea ingenjörkår i Stockholm: desamme;
vid Svea ingenjörkår vid Frö-undavik: desamme;
vid ammunitions/abriken å Marieberg: desmnme;
vid Karlskrona varv: undertecknade Ericsson, Ingeström, Jansson,
Lithander och Olof Olsson;

vid Kungsholms fort: undertecknade Ericsson, Boberg, Ingeström,
Jansson, Lithander och Olof Olsson;

vid Ölands södra uddes fyr: undertecknade Nilsson, Oscar Olsson,
Rosén och Lithander;

vid länsstyrelsen i Kristianstad: undertecknade Ericsson, Boberg,
Ingeström, Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Jönsson, Karlsson
och Lithander;

vid polisunderrättelsers lokaler: undertecknade Kristensson, Ericsson,
Boberg och Rosén;

vid försäkringsrådets lokaler: undertecknade Ericsson, Boberg, Jansson
och Jönsson;

vid riksförsäkring san staltens lokaler: undertecknade Ericsson, Boberg,
Ingeström, Rosén, Jansson, Jönsson, Lithander och Olof Olsson;

vid patent- och registreringsverkets lokaler: undertecknade Kristensson,
Ericsson, Boberg, Ingeström, Olof Olsson, Rosén, Jansson och
Lithander;

vid statens pr övning sanstalts lokaler: undertecknade Ericsson, Boberg,
Ingeström, Oscar Olsson, Rosén, Jönsson, Karlsson, Lithander och Olof
Olsson;

vid livrustkammaren: undertecknade Boberg, Jansson, Jönsson och
Olof Olsson;

vid högre allmänna läroverket i Kristianstad: undertecknade Ingeström,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén och Jausson;

vid tekniska elementarskolan i Norrköping: undertecknade Ericsson,
Ingeström, Oscar Olsson, Jansson, Jönsson, Karlsson, Lithander och
Olof Olsson;

vid statens bakteriologiska laboratoriums lokaler: undertecknade Ericsson,
Boberg, Ingeström, Jansson, Jönsson och Olof Olsson;

vid tekniska högskolans lokaler: undertecknade Boberg, Iugeström,
Oscar Olsson, Jansson och Lithander;

vid folkskolesemiariet i Växiö: undertecknade Nilsson, Oscar Olsson,
Rosén och Karlsson;

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. I.

23

178

vid Aug. Abrahamssons stiftelse å Näs: undertecknade Kristensson,
Ericsson, Boberg, Oscar Olsson, Ingeström, Rosén, Jansson, Jönsson,
Karlsson och Olof Olsson;

vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt institutionen för
ärftlighet stors knin q: undertecknade Ericsson, Boberg, Ingeström, Nilsson,
Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Jönsson, Karlsson, Lithander och Olof
Olsson;

vid fiskehamnen i Grönhögen: undertecknade Ericsson, Boberg,
Inge''tröm, Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Lithander och Olof
Olsson;

vid fiskehamnen i Hällevik: undertecknade Kristensson, Ericsson,
Boberg och Rosén;

vid posthuset i Norrköping: undertecknade Ericsson, Boberg, Ingeström,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosen, Jansson, Jönsson, Karlsson, Lithander
och Olof Olsson;

vid post- och telegrafstationen i Karlskrona: undertecknade Ericsson,
Boberg. Nilsson, Oscar Olsson, Karlsson och Olof Olsson;

vid postkontoret i Kristianstad: undertecknade Eriksson, Nilsson,
Oscar Olsson, Rosén, Jönsson och Olof Olsson;

vid postverkets fastighet i Trollhättan: undertecknade Kristensson,
Oscar Olsson, Rosén och Karlsson;

vid post- och telegrafstationen i Vänersborg: undertecknade Kristensson,
Ericsson, Nilsson, Oscar Olsson och Rosén;

vid telegrafverkets bostäder i Malmö: undertecknade Boberg, Rosén
och Lithander;

vid telegraf stationsbyggnaden i Malmö: undertecknade Ingeström,
Nilsson. Rosén, Jansson, Jönsson, Karlsson, Lithander och Olof Olsson;

vid järnvägsstationen i Norrköping: undertecknade Ericsson, Boberg,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Jönsson och Olof Olsson;

vid järnvägsstationen i Hässleholm: undertecknade Ericsson, Boberg,
Ingeström, Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Jönsson, Karlsson,
Lithander och Olof Olsson;

vid statens järnvägars bostäder i Hässleholm: undertecknade Nilsson,
Oscar Olsson, Rosén, Karlsson, Lithander och Olof Olsson;

vid bangården i Malmö: undertecknade Eriksson, Boberg, Ingeström,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Jönsson, Karlsson, Lithander och
Olof Olsson;

vid statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö: undertecknade
Ericsson, B ''berg, Nilsson, Rosén, Jansson, Jönsson, Karlsson, Lithander
och Olof Olsson;

179

vid järnvägsstationen vid Billesholms gruva: undertecknade Oscar
Olsson, Rosén, Jansson;

vid Sävenäs rang erbangård: undertecknade Kristensson, Ericsson,
Boberg, Ingeström, Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Jönsson,
Karlsson och Olof Olsson;

vid statens järnvägars stora kontor rid Tomteboda: undertecknade
Kristensson, Ericsson, Boberg, Ingeström, Nilsson, Oscar Olsson, Rosén,
Jönsson, Lithander och Olof Olsson;

vid profilregleringen vid Trollhättan: undertecknade Kristensson,
Ericsson, Boberg, Ingeström, Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson,
Jönsson, Karlsson och Olof Olsson;

vid hamnanläggning» n vid Stallbacka: undertecknade Kristensson,
Ericsson, Boberg, Ingeström, Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson,
Karlsson och Olof Olsson;

vid kr aftve > ket vid Trollhättan: undertecknade Kristensson, Ericsson,
Boberg, Ingeström, Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jönsson, Karlsson och
Olof Olsson;

vid stamlinjen mellan Västerås och Trollhättan: undertecknade Kristensson,
Ericsson, Boberg, Nilsson, Oscar Olsson, Jansson, Jönsson och
Olof Olsson;

vid kanalverket vid Trollhättan: undertecknade Kristensson, Boberg,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jönsson, Karlsson och Olof Olsson;

vid kanalverkets bostäder vid Trollhättan: undertecknade Kristensson,
Oscar Olsson, Rosén, Jönsson, Karlsson och Olof Olsson;

vid Bråborgs kungsgård: undertecknade Ericsson, Boberg, Ingeström,
Nilsson, Rosén, Jansson, Jönsson, Karlsson, Lithander och Olof
Olsson;

vid Skenäs kungsgård: desamme;

vid Ottenby kungsladugård: undertecknade Ericsson, Boberg, Ingeström,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Lithander och Olof Olsson;

vid Bäckaskogs kungsgård: undertecknade Ericsson, Biberg, Ingeström,
Nilsson, Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Karlsson, Lithander och
Olof Olsson;

vid Lillö kungsgård: undertecknade Ericsson, Boberg, Ingeström,
Oscar Olsson, Rosén, Jönsson, Karlsson, Lithander och Olof Olsson;

vid Öllsjö nr 5 och 10: undertecknade Ericsson, Boberg, Ingeström,
Oscar Olsson, Rosén, Jansson, Karlsson, Lithander och Olof Olsson.

— 180 —

De av herr Lithander genom olika reservationer framförda frågorna
hava av förslagsställaren förelagts revisorerna å plenisammanträde först
den 28 november 1921.

Stockholm den 30 november 1921.

EMIL KRISTENSSON.	OLLAS A. ERICSSON. OSCAR OLSSON.
'' GUST. NILSSON.	CARL BOBERG. ÅKE INGESTRÖM.

C. R. JANSSON. JOHN JÖNSSON. ROB. KARLSSON.

EDVARD LITHANDER. OLOF OLSSON.

GUSTAV ROSÉN.

— 181

Reservationer.

Litt. A.

Vid berättelsen angående riks för säkring sanstalten av herr Ollas
Ericsson, som ansett, att denna paragraf bort så avfattas, att därav
framgått, att de administrationskostnader, som föranletts av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet, icke stanna vid de i den av revisorerna
godkända paragraf angivna belopp, utan att därtill kommer åbelöpande
andel i administrationskostnaderna för försäkringsrådet, vilka i sin helhet
uppgå till kronor 169,594: 8 4.

Litt. B.

Vid berättelsen angående levnadskostnadsindex av herrar Jansson,
Kristensson och Oscar Olsson, som anfört:

»Förevarande fråga är enligt vår mening av den beskaffenhet, att
ett närmare inträngande i densamma kräver ett arbete, vartill den för
revisionen anslagna tiden knappast lämnar tillfälle. Då vi icke ansett
oss kunna på en mera ytlig granskning av socialstyrelsens metoder för
fastställande av levnadskostnadsindex bygga ett sakligt omdöme om
desamma och då för övrigt majoritetens uttalande icke synes oss anvisa
någon tillfredsställande lösning av det spörsmål, som torde utgöra själva
kärnpunkten i denna sak, nämligen sättet för åstadkommandet av primärmaterialet,
ha vi icke kunnat biträda nämnda uttalande. Vi anse oss
jämväl böra erinra om att en ingående undersökning av här berörda
metoder genom representanter för riksdagen och av Kungl. Magt utsedda
sakkunniga ägt rum under år 1919, utan att, såvitt vi ha oss bekant,
denna undersökning föranlett några anmärkningar mot socialstyrelsens
ifrågavarande verksamhet.»

— 182 —

Litt. C.

Vid berättelsen angående Augmt Abrahamsons stiftelse, av herrar
Kristensson, Ollas Ericsson, Oscar Olsson, Ingeström och Rosén, vilka
ansett, att revisorernas uttalande bort hava följande lydelse:

»Genom stiftelsens övertagande har på staten kommit att vila
skyldigheten att för framtiden svara för stiftelsens vidmakthållande.
Härom yttrade 1912 års riksdag i samband med frågan om anslag till
stiftelsen: ''Såsom av departemenschefen framhålles, lärer staten genom
övertagande av den Abrahamsonska stiftelsen å Näs få anses hava iklätt
sig förpliktelsen att upprätthålla och utveckla densamma i överensstämmelse
med dess ändamål’. Utan att vilja i minsta mån underskatta den
värdefulla insats, Näsinstitutionen gjort och allt fortfarande gör i folkuppfostrans
tjänst, en insats, som förskaffat anstalten eu internationell
berömmelse, anse sig revisorerna böra framhålla, att, sådana som förhållandeua
med avseende å stiftelsen efter dess övertagande av staten
varit ordnade, berörda staten påvilande förpliktelse kan komma att för
statsverket medföra kostnader, vilka ställa sig mer än skäligt höga i
förhållande till den sak, det gäller. Revisorerna erinra om det väckta
an slags kravet till nybyggnad av samlings- och restaurationslokal, där
äskandena röra sig om nära en halv miljon kronor. Här är redan en
avsevärd utgift ställd i utsikt. Vidare kan med till visshet gränsande
sannolikhet förutsägas, att underhållet av slottet, vilket, enligt vad revisorerna
vid sitt besök kunde konstatera, befinner sig i ett bristfälligt
skick, kommer att ställa betydande anspråk på statens medel. Härtill
kommer, att enligt de ovan återgivna testamentsbestämmelserna slottets
inventarier ej få avhändas stiftelsen utau skola framgent underhållas
och i fall av behov ersättas med nya samt att till anstalten höra ett
flertal olika byggnader, avsedda till lärosalar, samlingslokaler, bostadsrum
åt lärare och kursdeltagare m. m.

Obestridligt är, att stiftelsens ekonomi för närvarande icke sätter
stiftelsen i stånd att med egna medel bestrida utgifterna för sin verksamhet.
Såsom framgår av den tablå över stiftelsens finansiella ställning,
vilken återfinnas i del 11 av revisionsberättelsen, är avkastningen av de
till stiftelsen hörande i egentlig mening ekonomiska företagen, jordbruket
med trädgården, skogsdriften, fabrikerna och inackorderingsrörelsen
synnerligen ringa. Revisorerna hålla för sin del före, att en
betydande anpart av skulden härtill ligger i det sätt, varpå stiftelsens

183 —

omedelbara ledning nu är ordnad. Som nämnt är denna, såväl i fråga om
själva läroanstalten som vad angår den ekonomiska förvaltningen anförtrodd
åt en enda befattningshavare, föreståndaren. Det är knappast
tänkbart, att så fullständigt olikartade uppgifter skola kunna omhänderliavas
av samma person, utan att någondera av de båda förvaltningsgrenarna
skola bliva lidande. Vården av den pedagogiska verksamheten
vid Näs ställer icke minst på grund av de säregna metoder, som där
funnit tillämpning, stora krav på sin man. Å andra sidan förutsätter
överinseendet över de olikartade ekonomiska företagen erfarenhet i praktiska
ting, som sällan torde vara att finna hos den skolade pedagogen.
Enligt revisorernas mening borde undersökas, huruvida icke eu bestämd
uppdelning kunde äga rum, så att ledningen av undervisningsarbetet
vid Näs och stiftelsens ekonomiska förvaltning lades i skilda händer
under stiftelsens styrelse såsom den sammanhållande faktorn. En förvaltare
av de ekonomiska angelägenheterna vid Näs med dess omfattande
jordbruks- och skogsdrift samt Övriga ekonomiska företag skulle sannolikt
icke blott intjäna sin egen lön utan ock tillföra stiftelsen avsevärda
inkomster därutöver, vilket komme att medföra, att behovet av statsunderstöd
till stiftelsen i motsvarande mån minskades.

Vidare synes revisorerna skäl föreligga, att det tages under övervägande,
huruvida icke läroanstalten borde, givetvis med bibehållande
av en möjligen till antalet ledamöter förminskad lokal styrelse, ställas
under överinseende av skolöverstyrelsen, en åtgärd, som, i synnerhet vad
beträffar kursernas planläggning och anordnande, för visso komme att
medföra stort gagn utan att hava till följd ökade kostnader för statsverket.
Beaktar man de anmärkningar, som i fråga om undervisningen
vid Näs framkommit i en till revisorerna överlämnad och bland deras
handlingar befintlig promemoria rörande därstädes företagna inspektioner,
vill det förefalla, som om under nuvarande törhållanden eu sådan kontroll
vore behövlig.

Härjämte vilja revisorerna erinra därom, att slottsbyggnaden med
sina 23 rum för närvarande på grund av bestämmelserna t donationsurknnden
knappast nämnvärt tages i anspråk för undervisningsändamål.
Enligt testamentet få såsom nämnt nedre våningen och störa salongen
i övre våningen endast användas till föreläsningar ävensom till möten
och festligheter samt de övriga rummen icke annorledes nyttjas än såsom
tillfällig bostad åt mera framstående pedagoger jämte andra för läroanstalten
intresserade personer, som under kortare tid besöka anstalten.
Härutinnan synes revisorerna en -ändring önskvärd, så att slottsbyggnaden
i större utsträckning och även andra tider på året än under den

— 184 —

del av sommaren, då kurser numera pågå, kunde komma till användning
för stiftelsens behov. I anslutning till vad revisorerna nu anfört rörande
ett utsträckt utnyttjande, av slottsbyggnaden torde böra betonas, att revisorerna
ingalunda åsyftat, att byggnaden härigenom skulle betagas den
karaktär av en minnesvård över donatorn, som enligt testamentet givits
densamma. Andringarna böra givetvis och torde även kuuna genomföras
med all pietet för donators minne.

Förverkligandet av ovan antydda önskemål torde, åtminstone vad
det sista angår, kräva en ändring av testamentets bestämmelser. Om
möjligheterna för en sådan kunna revisorerna självfallet icke uttala sig.

Vad revisorerna här anfört, finna revisorerna vara av den betydelse,
att en undersökning enligt de av revisorerna angivna riktlinjerna bör
komma till stånd, innan staten beviljar ytterligare anslag till ifrågavarande
stiftelse.»

Litt. B.

Vid berättelsen angående kommittéväsendet av herr Kristensson
med instämmande av herrar Jansson, Ingeström och i vissa delar av
herr G. Nilsson, därvid herr Kristensson anfört:

»Ifrågavarande uttalanden, för vilkas tillkomst närmast svarar en
viss avdelning av revisionen, åt vilken uppdragits att ägna frågan om
kommittéväsendet eu allmän granskning, hava synts mig i betänklig
grad avvika från hittills inom statsrevisionen följda traditioner. De
under de olika punkterna gjorda erinringarna avse i regel rena enskildheter
och synas helt tillfälligt framkomna. På detta sätt hava vissa
enskilda, oftast av Kungl. Maj:t eller vederbörande departementschef
förordnade, sakkunniga och andra personer kommit att utsättas för ett
enligt mitt förmenande i många fäll oförtjänt och småsinnat klander,
utan att dock den belysning av frågan åstadkommits, som genom en
på objektiva grunder och efter principiella riktlinjer företagen undersökning
bort stå att vinna. En naturlig utgångspunkt för en dylik
undersökning hade eljest varit den inom revisionen genom särskilt anlitade
biträden verkställda utredningen rörande 1920 års kommittékostnader
(återgiven i tabellform i § 3), vilken just i sådant syfte beslutats,
och vars resultat redan vid hastigt genomseende synes lämna uppslag,
som bort tillvaratagas.

Såsom belysande vidare för ofullständigheten av den behandling,
som föregått de framkomna detaljanmärkningarna, må beträffande 1918

185 —

års järn vägskommitté framhållas följande. Genom en meddelad uppgift
om att över 10,000 kronor använts ''för inköp av möbler, gardiner, elek
frisk armatur, skriv- och räknemaskiner’ har förmodligen avsetts att framkalla
ett intryck av att kommittén icke iakttagit tillbörlig varsamhet
vid anskaffandet av inventarier. I verkligheten äro dessa lokaler ytterst
torftigt möblerade. Enligt mig efter paragrafens slutjustering på anmodan
lämnade uppgifter äro en del möbler lånade från statens järnvägars
förråd. Den möjlighet att erhålla inventarier från kristidskommissionerna,
som förelegat, har jämväl tillvaratagits. Det omförmälda beloppet —
utgörande 11,130 kronor och 61 öre — avser i huvudsak år 1918, då
dyrtidens prisförhållanden voro rådande. Vad arvodena beträffar, hava
dessa såväl med avseende å denna kommitté som ock i allmänhet även
beträffande övriga särskilda sakkunniga varit underkastade Kungl. Majtts
prövning.

Vad de påtalade förhållandena rörande statsbokföringskommittén
vidkommer, anser jag mig icke böra underlåta att tillkännage, att jag
finner dessa synnerligen anmärkningsvärda. I övrigt nödgas jag inskränka
mig till att jämväl tillkännage min anslutning till den framställda
anmärkningen i § 7.

I betraktande av den viktiga uppgift, som grund lags enligt tillkommer
statsrevisionen, synes det angeläget, att densamma icke genom
former, som utåt kunna göra intryck av bristande objektivitet, äventyrar
möjligheten att utöva denna sin uppgift. Det är särskilt med
tanke härpå, som jag ansett mig höra avgiva denna reservation.))

• Litt. E.

Vid redogörelsen för frågan om ersättningar vid resor tn. m. av
herr Kristensson, som velat hava antecknat, att ban icke deltagit i behandlingen
av nämnda fråga.

Litt. F.

Vid berättelsen angående besök å vissa bangårdar av herr Rosén,
som ansett, att till revisorernas uttalande bort fogas följande tillägg:

»Revisorerna hava under sina resor — — — — — resande allmänheten.
Dessa fördelar synas emellertid i vissa fall hava vunnits på
bekostnad av de resandes bekvämlighet, i det att de vidtagna anord Rev.

-berättelse ang. statsverket för år 1920. I. 34

186 —

ningarna på grund av sin stora omfattning medföra onödig omgång
och tidsspillan, och i viss mån också med åsidosättande av den sparsamhet,
som varit nödvändig.

Bangårdarna synas vara avpassade för en trafik av högst betydande
omfattning, varför de under nu rådande förhållanden blott till
ringa del tagas i anspråk. Bangårdarna kräva för den skull större
personal och större underhållskostnader, än som varit nödvändigt, om
anläggningarna erhållit rimligare proportioner.

Den nu påbörjade ombyggnaden i Malmö synes icke hava varit
så trängande, att detta företag nu bort igångsättas. I ovannämnda
promemoria, som utarbetats inom järnvägsstyrelsens byggnadsbyrå, framhålles
visserligen önskemålet av en praktisk anordning för stationens
skötsel, men mest framträdande äro de estetiska synpunkterna. De förändringar,
som kunna bliva behövliga för stationens nöjaktiga skötsel
när norm al trafik åter inträder, kräva icke närmelsevis de kostnader, som
nu skola nedläggas.

Rangerbangården vid Sävenäs synes vara tillräckligt stor för normal
trafik. Ehuru 1921 års riksdag avslog förslaget om anslag till utbyggnad
av denna bangård, kommer utbyggnaden likväl att äga rum med användande
av nödhjälpsmedel. Den kalkyl, som låg till grund för nyssnämnda
förslag, utvisade, att genom anläggning av två s. k. rangerryggar
viss kostnadsbesparing skulle uppstå. Av de upplysningar, som
vid revisorernas besök lämnades av vederbörande järnvägstjänstemän,
framgick emellertid, att hänsyn därvid icke tagits till räntekostnaderna,
vilka bliva ungefär lika stora som den beräknade besparingen. Då härtill
kommer, att besparing^ skulle vinnas uteslutande genom personalindragning,
vilken dock torde bliva problematisk, enär rangerryggarna
vid otjänlig väderlek icke kunna användas, varför extra personal vid
vissa tillfällen blir erforderlig, och då underhållskostnaderna för bangården
genom dén nya anläggningen ökas, synes det vara uppenbart,
att genom ifrågavarande utbyggnad icke vinnes någon ekonomisk fördel.

Den oerhörda ökning av statens järnvägars skuldsumma, som under
de senare åren uppstått företrädesvis genom anläggning av dubbelspår
samt om- och tillbyggnad av bangårdar, vilka anläggningar icke medföra
ökade inkomster men väl ökade personal- och underhållskostnader
samt ränteutgifter, borde hava manat till försiktighet. Driftresultatet
är icke sådant, att ett fortsättande på den inslagna vägen kan anses
tillrådligt.»

187

Av herr Lithander,

Litt. G.

som ansett, dels att revisorerna vid granskning av statens järnvägars
förvaltning för 1920 bort anmärka på det förhållandet, att vid ett kommunikationsverk,
där stora driftunderskott få täckas med skattemedel,
och där i bästa fall en mycket låg ränteavkastning kan påräknas, en
betydande fribilj ettstrafik äger rum liksom fria frakter åtnjutas av ett
mycket stort antal personer;

dels att riksdagens revisorer bort uttala som sin mening, att hädanefter
inga stående fribiljetter böra utfärdas å statens järnvägar vare sig
för personal, kommittéledamöter eller andra, som nu åtnjuta dylika utom
alla, som äro berättigade till fria resor i tjänsteärenden eller offentliga
uppdrag, vilka skola äga rätt till reseersättning, som skall vara föremål
för granskning, men att i övrigt alla svenska medborgare och skattebetalare
böra vara likställda i avseende på förmåner å statens järnvägar;

Litt. H.

som vidare ansett, att revisorerna, efter granskning av statens järnvägars
utgiftsallegater, bort såsom sin mening uttala, att större återhållsamhet
i avseende på vissa utgifter bort iakttagas samt att revisorerna därvid
bort anföra följande:

»Sålunda synes revisorerna kostnaderna för 1918 års järnvägskommitté
anmärkningsvärt höga, varjämte protokollen i allmänhet ej
äro justerade. Bland övriga utgifter hava uppmärksammats kronor

20,000 till allmänt skandinaviskt järnvägsmannamöte plus fria resor.

Kronor 5,000 i prenumeration och kronor 7,000 i bidrag, summa
kronor 12,000 till »Jernbanebladet», utgiven av tjänsteman i järnvägsstyrelsen.

Kronor 15,662.9 6 undersökningskostnader 1 juli—30 november
1920 för Göteborgs centralbangård. Hittillsvarande kostnad härför belöper
sig till betydande belopp, rörande vars slutsiffra vid förfrågan
hos järnvägsstyrelsen upplysning ej kunnat erhållas i. vidare mån än
att arbetet pågått sedan mitten av 1840-talet och delvis tidigare»;

— 188 —

Litt. I.

aom slutligen ansett, att revisorerna bort såsom anmärkningsvärd beteckna
den summa av kronor 494,654: —, varmed under år 1920 å
statens järnvägar bortkommet eller skadat gods måst ersättas, samt
framhålla, att även om siffran vore avsevärt lägre än under krigstiden,
den dock vore betänklig, varför anledningarna härtill borde alldeles
särskilt uppmärksammas.

L%tt. Ji

Vid berättelsen angående kraftverksbyggnaden vid Lilla Edet av

1) herrar Jansson, Lithander och Olof Olsson i Kullenbergstorp,
som anfört följande:

»Vi hava ansett, att revisorernas berättelse på denna punkt bort
begränsas till de gjorda uttalandena rörande förhållandena vid Lilla
Edet och de verkningar, som företagets avbrytande skulle medföra för
själva samhället och i avseende å möjligheten att bereda sysselsättning
åt vattenfallsverkens vid dylika arbeten anställda personal i allmänhet.
Enligt vårt förmenande hava revisorerna däremot icke bort ingå på
frågan om de ekonomiska förutsättningarna för anläggningens omedelbara
utförande och det därmed sammanhängande spörsmålet om anvisande
av arbetslöshetsmedel för ändamålet. I enlighet härmed hava vi ansett,
att yttrandets senare del från och med det stycke, som börjar med
orden ''I betraktande av nu anförda förhållanden etc.’, bort utgå.»

2) herr Boberg, som velat hava antecknat, att han icke deltagit i
behandlingen av ifrågavarande ärende.

Litt. K.

Vid berättelsen angående kraftverksbyggnaden vid Lilla Edet och
paragrafen angående stamlinjeledning från Trollhättan till Sydsverige av
herr Ollas A. Ericsson, som anfört:

»Då jag icke äger förutsättningar att närmare bedöma, till vilka
konsekvenser ett beslut i enlighet med de i dessa paragrafer givna
direktiven kunna leda, men dessa direktiv under alla förhållanden synas
kunna medföra ganska kostsamma åtgärder för staten, har jag icke
kunnat biträda dessa uttalanden.»

189 -

Litt. L.

Vid redogörelsen av frågan om återköp av kraft från Trollhättans
elektrotermiska aktiebolag av herr Karlsson med instämmande av herr
Rosén, därvid herr Karlsson anförde:

»De av vattenfallsstyrelsen och bolaget under åren 1910 och 1911
slutna avtalen innehålla åtskilliga bestämmelser som inskränka bolagets
rätt att fritt utnyttja den av vattenfallsstyrelsen levererade kraften.

Enligt revisorernas mening har vattenfallsstyrelsen vid behandlingen
av frågan om kraftens återköpande icke ägnat denna fråga tillräcklig
uppmärksamhet. Såväl detta förhållande, som vad i övrigt i
denna affärstransaktion förekommit, synes revisorerna vara av den natur,
att det måste anses såsom anmärkningsvärt, särskilt i betraktande av
det synnerligen höga belopp, styrelsen förbundit sig att gälda, eller

12,350,000 kronor under loppet av 19 år.»

Litt. M.

Vid berättelsen angående statens jordbruksdomäner av herr Olof Olsson,
som ansett, att sista stycket bort hava följande lydelse:

»Med de nu anförda ekonomiska synpunkterna på frågan äro nära
förbundna sociala och historiska motiv för att staten icke må genom
försäljning av de större egendomarna i någon vidsträcktare omfattning
minska huvudgårdarnas antal. Utan att vilja närmare ingå på denna
sida av frågan tro sig revisorerna dock böra framhålla betydelsen av
att staten för framtiden äger jord, som kan disponeras för då framträdande
behov.»

Litt. N.

Vid berättelserna angående utrikesministerhotellet, vissa kammarrättens
utslag, levnadskostnadsindex samt vid §§ 3, 11, 12 och 13 av berättelsen
angående kommittéväsendet av herr Nilsson, som velat hava
antecknat, att han icke deltagit i behandlingen av dessa ärenden.

— 190 —

✓

Litt. O.

Av herr Lithander, med instämmande av herr Rosén, därvid herr
Lithander ansett, att revisorerna bort göra följande uttalande:

»Vid granskning av riksgäldskontorets, riksbankens och olika verks
räkenskaper hava revisorerna funnit, att arbeten som med bättre organisation
borde i många fall hava kunnat förrättas av fast avlönade vaktmästare
och som bort tillhöra deras arbetsuppgifter utförts av andra
mot extra betalning. Understundom hava vaktmästarna själva mot extra
ersättning utfört arbetet.

En ändring häri synes revisorerna påkallad.»

Litt. P.

Av herr Lithander med instämmande av herr Rosén, därvid herr
Lithander ansett, att revisorerna bort göra följande uttalande:

»Revisorerna finna anmärkningsvärt, att inom olika statens verk
de statsanställda beredas mycket olika förmåner i avseende på bespisning.

I en del verk sker detta utan eller med ringa kostnad för statsverket,
i andra föranledande betydande årliga utgifter.

Det har synts revisorerna önskvärt att denna fråga behandlas efter
enhetliga grunder och att där praktiska anordningar kunna träffas för
att underlätta för de statsanställda härvidlag att så bör ske, men att
själva mathållningen icke bör bedrivas eller bekostas av statsverket
annat än i rena undantagsfall.»

Litt. Q.

Reservation av herr Lithander, som ansett, att riksdagens revisorer
bort göra ett uttalande om det anmärkningsvärda förhållande dels att
aktiebolaget vin- och spritcentralen, som under åren 1917—1920 till
egna reserv- och pensionsfonder avsatt 5,050,000 kronor och nedlagt
betydande belopp i byggnader och andra företag, ej inlevererat någonting
till statsverket, ehuruväl den nuvarande finansministern i samma
egenskap i första kammaren den 16 januari 1919 uttalade sin tillfreds -

— 191 —

ställelse med den skedda monopoliseringen: »i all synnerhet som statsverket
genom det sätt, varpå detta organ är bildat och fungerar, har att
påräkna de miljoninkomster, som denna rörelse skall giva därigenom,
att bolagen ha försäkrat sig vara nöjda med 7 procent ränta på nedlagt
kapital, och alla övriga inkomster på grund av bolagens bestämmelser
komma att tillfalla statsverket»; dels att detta faktiska monopol,
som beskattar svenska folket med samma verkan som eljest endast riksdagen
kan göra, till sin förvaltning är undandragen riksdagens revisorers
granskning.

Litt. R.

Av herrar Ollas Ericsson, Boberg, Jönsson och Olof Olsson, vilka
velat hava antecknat att de anslöte sig till de synpunkter, som innefattades
i vissa av herr Lithanders reservationer, men att bristande tid
på grund av frågornas sena framläggande inför plenum hindrat dem att
närmare utreda de olika ärendena, och att de därför icke helt kunnat
ansluta sig till något av de av herr Lithander i nämnda reservationer
gjorda uttalanden.

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1921 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

S TA TS VERKE TS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING UNDER ÅR 192(1

DEL II

TABELLER

STOCKHOLM 1922
ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOI.AG

Innehållsförteckning.

Sid.

Första huvudtiteln.

Anslag till reparationer å Stockholms slott
in. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader
............................................. 1

Anslag till polis-, lys- och renhållning vid

Stockholms slott................................. 2

Anslag till brandväsendet och yttre lyshåll -

ningen vid Stockholms slott ............... 2

Drottningholms slott ..................... 3

Gripsholms slott.............................. .4

Ulriksdals slott .................................... 6

Haga lustslott och park ........................ 7

Stiömsholms slott ............................... 8

Rosersbergs slott.................................. 9

Andra huvudtiteln.

Justitiedepartementet.............................. 10

Justitiekanslersexpeditionen..................... 12

Högsta domstolen och nedre justitierevi sionen.

.................... 12

Svea hovrätt.......................................... 14

Göta hovrätt ........................................ 16

Hovrätten över Skåne och Blekinge......... 18

Fångvårdsstyrelsen................................. 20

Statens uppfostringsanstalt å Bona ......... 23

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn ... 25

Tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet.............................. 27

Fjärde huvudtiteln.

Arméförvaltningen .............''.................... 42

Arméns totalkostnader ........................... 66

Krigshögskolan....................................... 69

Artilleri- och ingenjörhögskolan............... 70

Ridskolan ............................................. 71

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet 72

sid

Krigsskolan ......................................... 72

Jämtlands roteringskassa........................ 76

Femte huvudtiteln.

Marinförvaltningen...........................>..... 77

Sjökrigshögskolan ................................ 97

Sjökrigsskolan....................................... 98

Sjökarteverket ....................................... 99

Lotsstyrelsen.......................................... 100

Nautisk-meteorologiska byrån.................. 105

Sjätte huvudtiteln.

Civildepartementet (social- och kommunika -

tionsdepartementen) ........................... 106

Överståthållarämbetet .......................... 110

Länens huvudböcker ............................ 114

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen............ 116

Medicinalstyrelsen ................................ 119

Danviks hospital.................................... 126

Försäkringsrådet.................................... 1218

Riksförsäkringsanstalten ........................ 129

Socialstyrelsen...................................... 132

Arbetsrådet ......................................... 134

Statens vårdanstalt å Salbohed ............... 134

Pensionsstyrelsen.................................... 136

Försäkringsinspektionen ........................ 139

Statens biografbyrå .............................. 140

Sjunde huvudtiteln.

Finansdepartementet (finans- och handelsdepartementen).
................................... 142

Kammarkollegium ................................ 146

Statskontoret ...................................... 148

Statskontorets expensmedel.................... 149

Stämpeluppbörden ................................. 150

Mynt- och justeringsverket ..................... 152

Kommerskollegium ................................. 154

XV

Kammarrätten ......................................

Statistiska céntralbyrån...........................

Byggnadsstyrelsen .................................

Patent- och registreringsverket ...............

Bank- och fondinspektionen .................

Statens provningsanstalt ........................

Postsparbanken ....................................

Postsparbanken, riksförsäkringsanstalten...

Navigationsskolorna ..............................

Tullverket..........................................

Kontrollstyrelsen....................................

Ingenjörsvetenskapsakademieii..................

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet........................

Riks- och landsarkiven...........................

Kungl. biblioteket .................................

Nationalmuseet ....................................

Li vrust kammaren....................................

Konsistorier, domkyrkor m. m................

Svenska akademien ..............................

Vetenskapsakademien..............................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
................................................

Akademien för de fria konsterna ............

Musikaliska akademien...........................

Uppsala universitet ................................

Lunds universitet .................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet ...

Serafimerlasarettet .................................

Farmaceutiska institutet ........................

Allmänna barnhuset i Stockholm ............

Allmänna barnbördshuset i Stockholm......

Skolöverstyrelsen (Läro verksö verstyrelsen)

Högre lärarinneseminariet .......................

Allmänna läroverken..............................

Folkskoleseminarierna m. m...................

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande
................................................

institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
................................................

Läroanstalterna för blinda .....................

Tekniska högskolan ..............................

Chalmers tekniska institut .....................

Chalmers tekniska institut, materialprovningsanstalten
...................................

Sid

Tekniska skolorna ........ 272

Gymnastiska centralinstitutet .................. 278

Aug. Abraliamsons stiftelse..................... 280

Kungl. och Hvitfeldtska stipendieiurättningen
............................................. 282

Nionde huvudtiteln.

Jordbruksdepartementet........................... 284

Lantbruksstyrelsen................................. 286

Lantbruksakademien .................... 290

Centralnnslalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
.................................... 292

Ultuna lantbruksinstitut ........................ 294

Ultuna egendom .................................... 295

Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut ...... 297

Alnarps egendom ................................. 300

Alnarps trädgårdar................................. 301

Övriga läroverk för lantbruket ............... 303

Stuteriöverstyrelsen och hingstdepåerna ... 307
Anslag för år 1920 till understöd åt fiskerinäringen
.......................................... 309

Skogshögskolan oeh statens skogsförsöks anstalt

........................■..................... 312

Skogsskolorna....................................... 314

Lantmäteristyrelsen................................. 316

Rikets allmänna karlverk........................ 318

Sveriges geologiska undersökning ............ 319

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt 321

Veterinärhögskolan................................. 323

Veterinärinrättningen i Skara.................. 324

Tionde huvudtiteln.

Civilstatens änke- och pupillkassa............ 326

Extra provinsialläkarnas pensionskassa ... 330

Lasarettsläkarnas pensionskassa............... 331

Handelsflottans pensionsanstalt ............... 332

Hovkapellets pensionsinrättning............... 334

Lärarnas vid elementarläroverken nya änke och

pupillkassa ................................. 335

Lärarinnornas pensionsanstalt.................. 336

Statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. (Folkskollärarnas pensionsinrättning,
småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstait
och barnmorskornas
pensionsanstalt) ........................... 338

Sid.

158

160

161

165

167

168

169

171

172

176

180

182

184

186

192

194

196

198

202

204

212

218

221

225

228

232

238

241

242

244

246

250

252

258

260

261

263

265

268

271

V

	Sid.		dill.
Dövstumlärarnas pensionsuns tal t ............	339	Inkomster och utgifter av järnvägsinedel
1’rästerskupets änke- och pupillkassa ......	340	under åren 1911—1920 ........................	366
Telegrafverkets pensionsanstalter ............	342	Statens vattenfallsverk ..........................	368
Statens järnvägars änke- och pupillkassa 343	Statens domäner....................................	372
Arméns pensionskassa .......................	345	Nettobehållningen under år 1920 av kronans
Flottans pensionskussa .........................	348	utarrenderade domäner ........................	375
Sammandrag av förestående pensionsan-		Statsverkets inkomster och utgifter .........	376
stalter ..............................................	350	Kostnader för kommittéer och utredningar
Jämförelse i procent av de å föreslående		genom sakkunniga ..............................	378
sammandrag upptagna inkomst- och ut-		Disposition av de särskilda huvudtitlarnas
giftsposter ........*.................................	352	allmänna besparingsfonder:
Pensionsanstalternas ställning under åren		Andra huvudtiteln ...........................	404
1916—1920 ......................................	354	Tredje huvudtiteln ...........................	404
		Fjärde huvudtiteln ...........................	405
		Femte huvudtiteln ...........................	406
Statens attarstlrivande verk.		Sjätte huvudtiteln ...........................	406
		Sjunde huvudtiteln...........................	407
Postverket.............................................	356	Åttonde huvudtiteln ........................	408
Telegrafverket .......................................	358	Nionde huvudtiteln.........................	409
Statens järnvägar .................................	360	Merutgifter å förslagsanslagen ...............	410

liev.■berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

11

1

FÖRSTA HUVUDTITELN.

Anslag till reparationer å Stockholms slott in. fl.
för de knngl. hoven upplåtna byggnader.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................................ 21,342: 43.

Inkomster:

Statsanslag:

Riksstaten:

Första huvudtiteln:

B. 1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven

upplåtna byggnader........................ 63,000: —

2. Förstärkning av anslaget till reparationer
å Stockholms slott m. fl. för
de kungl. hoven upplåtna byggnader
................................................ 31,500:— 94,500: —

Från kungl. hovförvaltningen.................................................... 23,000: —

Försäljningsmedel........................................................................__75: — 117,575: —

Summa 138,917:43.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden .................................................................... 12,100: —

Reparations- och underhållskostnader för:

kungl. slottet....................................................... 68,803:9 3.

» hovstallet ................................................ 23,524: 7 8.

f. d. Oxenstjemska huset ............................... 2,830: 59.

f. d. Indebetouska huset.................................... 28,737: 38. 123,896; 6 8.

Slottsträdgårdens underhåll........................................................ 2,920: 75. 138,917: 43.

Summa 138,917: 43.

Rev .-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

1

— 2 —

Anslag till polis-, lys- och renhållning vid
Stockholms slott.

Debet.

Inkomster:

Statsanslag:

Första huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 3. Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms
slott ........................................

Tilläggsstaten:

B. 2. Förstärkning av anslaget till polis-,
lys-, och renhållning vid Stockholms

slott....................................................

Rabatt å gasförbrukning m. m..................................

22,500:

22,500: —

45,000: —

607: 42. 45,607: 4 2.

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1921:

............. 47,258: 7 2.

Summa 92,866: 14.

Kredit.

Utgifter:

Avlöning m. m............................................................................. 41,675: 23.

Belysning ........................................................................................ 14,851: 41.

Renhållning ................................................................................... 1,250: 6 5.

Expenser ....................................................................................... 2,973: 7o.

Avföras av kungl. hovförvaltningen förskotterade utgifter
under år 1919 ............................................................................ 32,115: 15. 92,866: 14.

Summa 92,866: 14.

Anslag till brandväsendet och yttre lyshallningen

vid Stockholms slott.

Debet.

, Inkomster:

Statsanslag:

Första huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 4. Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms
slott...................................................................... 11,250: —

— 3 —

Till äggsstaten:

B. 3. Förstärkning av anslaget till brandväsendet och

yttre lyshållningen vid Stockholms slott ........ 3,800: — 15,050:

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1921:

............. 9,649: 96.

Summa 24,699: 96.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m............................................................................. 14,402: 6 5.

Belysningen ................................................................................... 3,044: 24.

Reparationer för brandväsendet.................................................... 781:6 2.

Avföras av kungl. hovförvaltningen under år 1919 förskotte rade

utgifter............................................................................... 2,955: o5.

Snöskottning och snököming........................................................ 2,999: 70.

Expenser .................................................................................... 516: 70. 24.699: 9 6.

Summa 24,699: 9 6.

Drottningholms slott.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster:

Statsanslag:

Första huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 5. Drottningholms slott ........................

6. Förstärkning av anslaget till Drottningholms
slott................................

Hyres- och arrendemedel.........................................

Intressemedel .............................................................

24,600: —
12,300: —

112,099: 29.

36,900: —
25,201: 75.
1,591: 73.

"Vinst å jordbruket........................................................................ 23,034:35.

» » skogen ......................................................................... 5,673: 93.

» » svanorna ........................................................................ 184:86.

92,586: 62.

Balans till år 1921:

17,324: 88.

Skulder:

Till diverse myndigheter

Summa 222,010: 7 9.

4 —

Skulder.

Kredit.

Balans från år 1919:
Utgifter:

11,350: —

Avlöningar m. m.........................................................................	24,711:	85.
Pensioner och gratial...................................................................	4,788:	32.
Dagsverken m. m. för diverse tillfälliga arbeten....................	8,461:	42.
Byggnaders underhåll ...............................................................	17,729:	62.
Inventariers dito............................................................................	5,278:	52.
Dammarnas upprensning ............................................................	1,661:	85.
Förändring och utvidgning av den elektriska anläggningen	404:	Öl.
Vattenledningen och elektricitetsverket....................................	3,178:	23.
Onera ............................................................................................	5,887:	26.
Förlust å parken och trädgården ............................................	27,365:	04.
Expenser, renhållning m. m. ....................................................	9,227:	18.
Avskrivning å inventariers värde ............................................	1,374:	17.

110,067: 47.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan............................................................... 3,376: si.

På löpande räkning i Stockholms enskilda

hank .............................................................. 98:9 9. 3,475; 30.

Fordringar ................................................................................ 1,720: —

Värde å inventarier ............................................................... 95,898: 02. 100,593: 32.

Summa 222,010: 79.

Tillgångar

Gripsholms slott.

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster:

Statsanslag:

Första huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 7. Gripsholms slott.................................... 6,000:

8. Förstärkning av anslaget till Gripsholms
slott ........................................ 3,000:

28,665: 91.

9,000:

— 5

Hyres- och arrendemedel .................

Slottets andel av förevisningsmedlen

Intressemedel.........................................

Försäljningsmedel för:

levande inventarier .........................

frukt och trädgårdsprodukter.........

spannmål, hö och halm .................

skogselfekter.....................................

Diverse .................................................

Okat värde å inventarier ................

................... 5,695: —

................... 701:21.

................... 1,067: 39.

20: —

7,642: 53.

3,627: 2 0.

23,471: 51. 34,761: 24.

.................. 150: —

..............6,227: 77. 57,602: «i.

Balans till år 1921:

Skulder:

Till kung!, hovförvaltningen ................................................................... 8,900: —

Summa 95,168: 52

Kredit.

Utgifter

Löner och arvoden .............................................

Pensioner ...........................................................

Slottets underhåll.................................................

Övriga byggnaders underhåll............................

Park, trädgård och jordbruk.............................

Skogen ................................................................

Inventariers underhåll.........................................

Hjortarnas skötsel m. m..................................

Onera....................................................................

Renhållning, expenser m. m..............................

12,375: 85.

1,220: —

19,223: 23.

970: 06.

16,289: 44.

8,449: 9 0.

931: 32.

952: 75.

1,828: 57.

5,258: so. 67,499: 72.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan............................

XX sparkasseräkning .......

» giroräkning ................

Utlånta medel .....................

Värde å inventarier.................

220: 07.

116: 39.

22: 58. 359; 04.

............. 686: 22.

...........■■ 26,623: 5 4. 27,668: so.

Summa 95,168: 52.

— 6 —

Ulriksdals slott.

Debet.

Balans frän år 1919:

Tillgångar........................................................................................................... 5,618: 8 2.

Inkomster:

Statsanslag:

Första huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 9. Ulriksdals slott.................................... 8,250: —

10. Förstärkning av anslaget till Ulriksdals
slott ...................................... 4,200: — 12,450: —

Bidrag från Djurgårdskassan........................................................ 12,000: —

Arrende- och hyresmedel ............................................................ 22,765: —

Försäljningsmedel............................................................................ 5,959:38.

Intressemedel.................................................................................... 939: 12.

Uppdebiterat värde å inventarier ............................................... 4,420:— 58,533:5 0-

Summa 64,152: 32.

Kredit.

Utgifter:

Löner, arvoden m. m.................................................................... 10,245: —

Parkens underhåll m. m............................................................... 17,676:2 9.

Skogens » ................................................................ 482:70.

Byggnaders » m. m................................................................. 10,563: 50.

Havre, hö m. m............................................................................. 3,598: 09.

Belysning, renhållning och expenser............................................ 9,833: 05.

För utredning ang. nya ekonomibyggnader................................ 1,004: 50.

Diverse ............................................................................................. 499: 86. 53,902:9 9.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................................................ 39: 72.

Å giroräkning i Stockholms enskilda bank .... 4,474:37. 4,514: 09.

Fordringar.................................................................................... 1,315: 24.

Inventarier.................................................................................... 4,420: — 10,249:33.

Summa 64,152: 32.

- 7 —

Haga lustslott och park.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................

Inkomster:

Statsanslag:

Första huvudtiteln:

Riksstaten:

B. It. Haga lustslott och park............... 8,000: —

12. Förstärkning av anslaget till Haga

lustslott och park .................... 4,000:— 12 000:_

Bidrag från Djurgårdskassan .................................................... 12,000: —

» » Stockholms stad .................................................... 3,000: —

Arrenden, tomtören och hyresmedel ........................................ 29,321: 18.

Försäljningsmedel för grus ....................................................... 626:5 0.

Intressemedel ................................................................................ 7,450: o9.

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1921:

Summa

Kredit.

Utgifter:

Löner, arvoden och gratifikationer............................................ 12,220: —

Pensioner m. m............................................................................. 3 600:_

Byggnaders underhåll ............................................................... 9^370*: 43.

Parkens » .................................................................... 20,263: os.

Skogens > ................................................................... 498:7 0.

Bidrag till uppförande av växthus ............................................ 9,000: —

Foder ......................................................................................... 1,905:''5 9.

Bränsle, lyse och expenser ........................................................ 6,133: 99.

Till statsverket återlevererade anslagsmedel............................ 2,750: —

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .................................................. 55:67.

Ä giroräkning i Stockholms enskilda bank... 24,283: 64. 24,339: 31.

Utlånta medel..........................................................77.......-....... 87,170:_

Fordringar ................................................................................ ljo2:io.

Summa

113,155: 43.

64,397: 77.

800:-178,353: 20.

65,741: 79.

112,611: 41.
178,353i 20.

— 8

Sandförsäljningen vid Haga.
Debet.

Inkomster:

Försäljningsmedel för sand, grus och rullsten .......................

............. 5,261: so.

Summa 5,261: so.

För kontrollmätning ...................

Till statskontoret:

Influtna sandförsäljningsmedel

Kredit.

Utgifter:

Leverering:

ISO: —

............. 5,111: 5 tf.

Summa 5,261: so.

Tillgångar

Strömsholms slott.

Debet.

Balans från år 1919:
Inkomster:

Statsanslag:

Första huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 13. Strömsholms slott................................ 3,000

14. Förstärkning av anslaget till Strömsholms
slott ........................................ 3,000

Hyres- och arrendemedel.........................................................

Intressemedel ...........................................................................

Försäljningsmedel .....................................................................

16,277: 51.

6,000

1,310

448

150

14.

7,908: 14.

Summa 24,185: 65.

Kredit.

Utgifter:

Avlöning m. ............................................................................ 2,200: 29.

Byggnaders underhåll ...........................................•_........................ 2,114: 14.

Reparations- och undersökningsarbeten i anledning av år 1919

inträffad eldsvåda........................................................................ 17,034: —

Bränsle, renhållning och expenser ............................................ 1,242: 5 6. 22,590: 99.

9 —

Balans till år 1921:

Tillgångar:

. Kontant behållning:

I kassan .............................................................. 162: 98.

Å giroräkning i AB. Mälarprovinsemas bank 1,111: o 8.

» sparkasseräkning i dito ............................... 19; 57- 1,293: 6 3.

Fordringar .................................................................................... 301: os. 1,594:6 6.

Summa 24,185: 65.

Rosersbergs »lott.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster:

Statsanslag:

Första huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 15. Rosersbergs slott .......................

Hyres- och arrendemedel ....................................

Intressemedel .......................................................

Vinst å skogen......................................................

Kredit.

Utgifter:

Avlöning in. in. ..............................................

Pensioner och gratial ............................................

Byggnaders underhåll ............................................

Parkens » ............................................

Inventariers »

Avskrivning å inventariers värde

Expenser ................................................................

53,814: 3

3,000: —

7,010: -1,946: 96.

19,331: 26. 31,288: 22.
Summa 85,102: 53.

6,210: —

3,444: -7,844: 83.

3,735: 96.

162: ro.

246: 85.

1,637: 49. 23,281: 83.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .............-...........................................

Å giroräkning i Stockholms enskilda bank

Utlånta medel ...........,........*...............................

Värde å inventarier............................................

1,236: 73.
519: 17.

1,755: 90.

56,000: —

4,064: so. 61,820: 70.

Summa 85,102: 53.

2

Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920. II

— 10 -

ANDRA

Justitie -

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

A. 1. Statsministern, lönefyllnad .....................................................................

2. Statsråden utan departement ........................................................................

3. Departementschefen ......................................................................................

4. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli:

Avlöning ....................................................................................................

Amanuens- och vikariatsarvoden...............................................................

5. Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrifters allmängörande

6. Handsekreterare åt statsministern................................................................

G. 1. Alderstillägg ...................................................................................................

4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.................................................

'' 6. Tryckningskostnader........................................................................................

9. Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i Bern........

11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga........................................

12. Extra utgifter ...............................................................................................

Sjätte huvudtiteln:

B. 1. Regeringsrätten .........................................v......................................................

I. 9. Alderstillägg ...................................................................................................

Tilläggsstaten:

Andra huvudtiteln:

A. 1. Provisorisk förhöjning av lönefyllnaden till statsministern- ....................

2. Provisorisk löneförhöjning för statsråden utan departement....................

3. Provisorisk löneförhöjning för departementschefen....................................

4. Departementets verksamhet............................................................................

G. 1. Valkuvert m. m. t..........................................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å.ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen .......................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel .............................................................................

4. Dyrtidstillägg...................................................................................................

Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond ..................................................................

Summa

11

HUVUDTITELN.

departementet.

Debet. Kredit.

Behållning från	Leverering från	Utgifter.	Leverering till	Behållning till	Summa.
år 1919.	statskontoret.	statskontoret.	år 1921.

_	_	6,500:	—	6,500: —	- -	- -	6,500:	—
—	—	45,000:	—	45,000: —	- -	— —	45,000:	—
—	—	. 17,000:	—	17,000: —	— —	— -	17,000:	—
		82,556:	20.	82,556: 20.	- -	- -	82,556:	20.
—	—	10,250:	—	10,250: —	- -	—	10,250:	—
—	—	11,378:	12.	11,378: 12.	- -	— —	11,378:	12.
—	—	1,306:	43.	1,306: 43.	- -	— —	1,306:	43.
—	_	2,550:	—	2,500: -	50: —	— —	2,550:	—
57:	62.	90,000:	—	79,599: 40.	8,000: —	2,458: 22.	90,057:	62.
144:	67.	66,000:	—	42,459: 10.	23,385: 34. ,	300: 23.	66,144:	67.
—	—	2,550:	19.	2,550: 19.	- -	— —	2,550:	19.
—	—	3,815:	31.	3,815: 31.	- -	— —	3,815:	31.
—	—	2,805:	11.	2,805: 11.	—	- -	2,805:	11.
		47,041:	67.	47,041: 67.	- -	_ _	47,041:	67.
—	—	300:	—	300: —		- -	300:	—
		3,500:		3,500: —			3,500:	__
—	—	11,499:	99.	11,499: 99.	— —	—	11,499:	99.
• -	—	5,833:	33.	5,833: 33.	- -	— —	5,833:	33.
_	_	3,600:	—	3,600: -	- -	— —	3,600:	—
—	—	46,555:	—	46,555: -	— —	- -	46,555:	—
—	—	23,152:	49.	23,094: ie.	58: 33.	—	23,152:	49.
		1,855:	29.	1,855: 29.			1,855:	29.
—	—	234,516:	39.	234,516: 17.	— —	—: 22.	234,516:	39.
—	—	5,398:	32.	5,398: 32.	—	—	5,398:	32.
202:	29.	724,963:	84.	690,913: 79.	31,493: 67.	2,758: 67.	725,166:	13.

12

Justitiekanslers -

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 1. Justitiekanslersexpeditionen ......................................................................

6. 1. Ålderstillägg......................................................................................................

4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m................................................

3/1919. Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare .......................................

Tilläggsstaten:

6. 2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen ........................................................................

*3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel..................................................................................................

4. Dyrtidstillägg ..................................................................................................

Summa

Högsta domstolen och

A. Egentliga statsinkomster:

IV. Diverse inkomster:

Expeditionslösen ...................

Andra huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Högsta domstolen:

D. 1. Avlöningsmedel......................

2. Extra vaktmästare ...............

Nedre justitierevisionen:

3 a. Bestämt anslag:

Avlöningar .......................

3 b. Förslagsanslag:

Till renskrivningskostnad

— 13 —

expeditionen.

Debet. Kredit.

Behållning Leverering Leverering Behållning

från från Omföring. Utgifter. Omföring. till till Summa

år 1919. statskontoret. statskontoret, år 1921.

674: 17.	30,771: 34. 1,100: — 26,565: — 16: 67.	—	30,763: so, 1,100: -27,232: so
—	3,397: 30.	—: 01.	3,397: 31.
—	845: 53. 29,879: 85.	—	845: 53, 29,879: 85.
674: 17.	92,575: 69.	—: 01.	93,218: 99.

—: 01.	7: 53. — —	30,771: 34
—	— — 6: 67. 16: 67. — —	1,100: 27,239: 17 16: 67
		3,397: 31
		845: 53 29,879: 85

—: oi. 24 20. 6:67. 93,249:8 7.

nedre justitiere visionen.

Debet.			Kredit.
Leverering Uppbörd. från statskontoret.	Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	Leverering Utgifter. till statskontoret.	Behåll-ning till år 1921.

Summa.

5,144: so.

5,144: so.

5,144: so.

*

-- 316,775: ---- 316,775: —

-- 1,570: —---- 1,570: -

316,775: —
1,570: —

208,904: 20.
6,269: 17.

208,903: 90.
6,269: 17.

—: 30.

208,904: 20.
6,269: 17.

— 14 —

4. Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna ..............................................................

5. Extra vaktmästare.......................................................................................................

G. 1. Ålderstillägg .....................................................................................................................

2. Extra lönetillägg ...............................................................................................................

4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m....................................................................

Tilläggsstaten:

G. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den
civila statsförvaltningen ................................................................................................

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ............

3. Dyrtidstillägg.......................................................................................................................

Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Arvoden åt t. f. och extra revisionssekreterare ............................................................................

Summa

Svea

Se del I,

D e Behåll-

Leverering

ning från från Omföring.

år 1919. statskontoret.

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

Svea hovrätt:

Hovrätten med därunder lydande justitiestat:

D. 6 a. Bestämt anslag:

Löner, tjänstgöringspenningar m. m. —: 08. 502,991: 43.

Amanuenser och vikariatsarvoden m. m.-- 58,400: —

D. *6 b. Förslagsanslag:

Till renskrivningskostnad .................... — — 5,000: —

D. 7. Extra ledamot i hovrätten ............................ — — 7,000: —

8. Extra notarie å krigshovrättsavdelningen i

hovrätten........................................................ —: oi. 3,900: —

9. o Extra vaktmästare i hovrätten ......................1,175: —

G. 1. Ålderstillägg......................................................... 28,750: oi.

4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..... 152:3 3. 60,000: —

12. Extra utgifter .................................................... — — 80: -—

— 15

	Debet.			Kredit.
Uppbörd.	Leverering från statskontoret.	Skuld (ill år 1921.	Skuld från år 1919.	Utgifter.	Leverering till statskontoret.	Behåll-ning till år 1921.	Summa.
	43,894: 02.			43,894: 02.			43,894:	02.
- -	1,570: —	- -	— -	1,570: —	- -	- -	1,570:	—
- -	11,628: 40.	- -	- -	11,628: 40.	- -	- -	11,628:	40.
- -	775: —	---	- -	775: -	- -	- -	775:	—
- -	74,095: bo.	575: 83.	136: 92.	74,534: 51.	- -	- -	74,671:	43.
—	61,028: 24.	■ _■ _	— —	61,028: 24.	—	_ _	61,028:	24.
_ _	14,309: 65.	_ _	_ _	14,308: 93.	—: 72.	_ _	14,309:	65.
—	717,000: —	10: -	— —	715,291: 15.	1,718: 85.	— —	717,010:	—
- -	99,331: 09.	- -	- -	99,331: 09.	- -	- -	99,331:	09.
5,144: so.	1,557,150: 37.	585: 83.	136: 92.	1,555,879: 41.	6,864: 07.	—: 30.	1,562,880:	70.

hovrätt.

sid. 7, § 1.

bet. Kredit.

Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	Utgifter.	Omföring.	Leverering till statskontoret.	Behåll-ning till år 1921.	Summa.
1,000: 03. 4,000: —	1: 46.	485,114: 18. 52,445: 85.	•	18,046: 33. 9,952: 69.	831: 03-	503,991: 54. 62,400: —
_ -	—	4,835: os. 7,000; —	- -	164: 92.	- -	5,000: -7,000: —
—	—	3,900: — 1,175: — 28,427: 13. 59,854: 01. 80: -	—	322: 8 8.	—: 01. 298: 32.-	3,900: 01. 1,175: — 28,750: 01. 60,152: 33. 80: —

- 16 —

De Behåll-

Leverering

ning från från Omföring.

år 1919. statskontoret.

Tionde huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål:

Ersättningar till vissa tjänstemän för mistade
sportelinkomster ............................

Tilläggsstaten:

Andra huvudtiteln:

G. 2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen ..................................,.........

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ....................................

4. Dyrtidstillägg .......................................................

Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Vikariatsersättningar m. m.................................................

Sakkunnigt biträde vid ordnande av Svea hovrätts bokförråd
...........................................................................

Summa 152: 42. 1,580,611: 37. 39,312: 48.

5,348:17.--

152,700: —

-- 39,312: 48.

746,000: -

6,766: 76. — —

2,500: —--

Göta

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

Göta hovrätt:

Hovrätten med därunder lydande justitiestat:

D. 10 a. Bestämt anslag:

Löner, tjänstgöringspenningar m. m....................................

Till arvoden åt amanuenser, vikariatsersättning m. m.

10 b. Förslagsanslag:

Till renskrivningskostnad ......................................................

D. 11. Extra division ..............................................................................

12. Personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet J. M. Håkansson

G. 1. Alderstillägg ..................................................................................

4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m............................... 1

1 Levererade först den 4 april 1921.

— 17

bet. Kredit.

Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	Utgifter. Omföring.	Leverering till statskontoret.	Behåll-ning till år 1921.	Summa
		5,348:17. --			5,348: 17

			58,422: 39.	39,312: 48.	54,965:13.--	152,700: —
9,092:	39.	24,663: 6 6.	39,312: 48. 676,483: 47.	—	53,945:26.--	39,312: 48. 755,092: 39.
—	—	666: 13.	1,952: 20.	—	4,148: 43.--	6,766: 76.
—	—	— —	2,493: 40.	- -	6: 60.	2,500: —
14,092:	42.	25,331: 25.	1,426,843: 36.	39,312: 48.	1141,552: 24. 1,129:36.	1,634,168: 6 9.

hovrätt.

Debet. Leverering från länsstyrelsen.	Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	Kredit. Utgifter.	Leverering till länsstyrelsen.	Summa.
258,863: 78.			258,588: 78.	275: —	258,863: 7 8.
22,621: 87.	- -	- -	21,182: 32.	1,439: 55.	22,621: 87.
2,000: —	- -	- -	1,355: —	645: -	2,000: —
37,500: —	— —	- -	37,500: —	- -	37,500: —
400: —	— —	---	400: —	- -	400: —
19,646: 83.	— —	- -	19,346: 83.	300: —	19,646: 83.
23,000: —	355: 40.	512: 72.	22,842: 68.	—	23,355: 40.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II. 3

18 —

Tilläggsstaten: ''

Gröta hovrätt:

D. 1. Extra division ................................................................................................

G. 2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen ''.......................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel...............................................................................

4. Dyrtidstillägg ...............................................................................................

Summa

Hovrätten över Skåne

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

Hovrätten över Skåne och Blekinge: t

Hovrätten med därunder lydande justitiestat:

D. 13 a. Bestämt anslag:

Löner, tjänstgöringspenningar m. m........................................

Till arvoden åt amanuenser, vikariatsersättning m. m. ............

D. 13 b. Förslagsanslag ....................................................................................

D. 14. Personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet W. Berg...................

G. 1. Ålderstillägg ................................................................................................

4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.............................................

Tilläggsstaten:

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

I). 2. Extra division ..............................................................................................

G. 2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen ..........................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel ..........................................................................................

4. Dyrtidstillägg .................................................................................................

Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Arvode åt adjungerad ledamot .......................................................................................

Avlöningstillägg åt e. o. tjänstemän m. m................................................................

Summa

19 —

Debet.	Kredit.
Leverering Skuld från till länsstyrelsen. år 1921.	Skuld från Utgifter, år 19L9.	Leverering till länsstyrelsen.	Summa.
7,009: 7 7.	7,009: 77.	•	7,009: 7 7.
33,120: 7 2.	33,120: 72.	— —	33,120: 72.
18,909: 93. — 366,701: 94.	-- 18,909: 93. 366,470: 94.	231: —	18,909: 93. 366,701: 94.
789,774:84. 355:40.	512:72. 786,726:97.	2,890: 55.	790,130: 24.
cell Blekinge.
Debet.	Kredit.
Leverering från Skuld statskontoret till v och år 1921. länsstyrelsen.	Skuld från Utgifter, år 1919.	Summa.

126,616: 03. 4,431: 77. 2,528: 9 6. 33: 8 7. 6,983: 6 0. 33,725: 77.	271: 67.	1,131: 29.	126,616: 03. 4,431:77. 2,528: 96. • 33: 8 7. 6,983: 60. 32,866: 15.	126,616: 03. 4,431: 7 7. 2,528: 96. 33: 87. 6,983: 60. 33,997: 44.
47,174: 77.	— —	—	47,174: 77.	47,174: 77.
17,280: 49.	—	— —	17,280: 49.	17,280: 49.
14,100: 20. 210,078: 2 3.	—	—	14,100: 20. 210,078: 23.	14,100: 20. 210,078: 23.
711: 20. 7,242: 39.	—	—	711: 20. 7,242: 39.	711: 20. 7,242: 3 9.
470,907: 28.	271: 67.	1,131: 29.	470,047: 66.	471,178: 95.

— 20 —

Fåll gv år dsstyr elsen.

Tillgångar..

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

E. 1. Fångvårdsstyrelsen ........... 25: —

Fångars vård och underhåll:

E. 2 a. Bestämt

anslag 690: 20. v

2 b. Förslagsanslag
1,711,055: so. 1,711,745: 70.

E. 4. Ålderstillägg för en del
vid fångvårdsstyrelsen

och fångvården anställda
ämbets- och tjänstemän 242: 13.

G. 3/1918. Krigstidstillägg och
krigstidshjälp för år 1917
Tilläggsstaten:

G. 2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den

208: 60. 1,712,221:43.

civila statsförvaltningen

3. Förstärkning av de till

avlönande av vissa extra
befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade
medel ................

4. Dyrtidstillägg ...............

D. 3/1918. Krigstidstillägg och

krigstidshjälp ................

1918 års extra tilläggsstat:

360: so.

951:

4,484:

96.

39.

955: 31.

6,752: 46.

Extra krigstidstillägg m. m. åt befattningshavare
i statens tjänst....................................

Sjätte huvudtiteln:

Tilläggsstaten:

E. 4. Ny statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö....

397: 62. 1,719,371:51.

1,103: so.

3,802,194: 22.

- 21 —

Elfte huvudtiteln:

Riksstaten:

Oförutsedda utgifter

Inledande av elektriskt ljus vid tvångsarbetsanstalten i

Landskrona ....................................................................... 1,431: 6o.

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken.......................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...........................................

1,721,906: «i.
8,410,608: oo.
1,311,863: 35.

Balans till år 1921:

Skulder:

Utgiftsrester .................................................................................. 228,147: 4 2.

Diverse medel................................................................................. 919,464:18. 1,147,611:60.

Summa 16,394,183: 87.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder .................................................................................................................. 841,363:2 7.

Utgifter:

Andra huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

E. 1. Fångvårdsstyrelsen .................................. 108,533: 13.

Fångars vård och underhåll:

E. 2 a. Bestämt anslag........ 1,061,507:86.

2 b. Förslagsanslag ........ 4,760,003:21. 5,821,511:07.

E. 3. Förstärkning av förslagsanslaget till

fångars vård och underhåll............... 1,200,000: —

4. Ålderstillägg för en del vid fångvårds styrelsen

och fångvården anställda

ämbets- och tjänstemän .................... 88,644: 74.

5. Extra aktuarie i fångvårdsstyrelsen ... 3,671: 24.

6. Avlöningsförhöjning för direktören vid

centralfängelset i Karlskrona............ 500: —

E. 7. Understöd åt verksamhet till frigivna

fångars skydd ................................... 25,000: —

8. Tillbyggnad vid kronohäktet i Luleå ...	380:	95.
9. Byggnads- och ändringsarbeten vid
centralfängelset å Långholmen ........	117,812:	45.
G. 2. Extra lönetillägg .....''...............................	230:	66.
6. Tryckningskostnader ............................	4,876:	55.
12. Extra utgifter ........................................	100:	—
E. 5/1918. Omändring av straffängelset i
Mariestad till jordbruksfängelse.......	587:	7 1.
7/1918. Bostadshus för bevakningsper-
sonal vid centralfängelset i Härnösand	71:	66.

— 22

1913. Till ändrings- och tillbyggnadsarbeten
för anordnande av sinnessjukavdelningar vid
kronohäktet i Västervik och centralfångelset
i Härnösand .................................................... 275: —

Tilläggsstaten:

E. 1. Källarbyggnad med tvättstuga m. m.
vid straffängelset i Vänersborg............

2. Tillbyggnad till straffångelset i Gävle

3. Upphuggning av cellfönster vid central fängelset

i Växjö ................................

4. Införande vid statens tvångsarbetsanstalt

å Svartsjö av elektrisk belysning......

G. 2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom
den civila statsförvaltningen................

3. Förstärkning av de till avlönande av

vissa extra befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel

4. Dyrtidstillägg ..........................................

B. 3/1919. Bostadshus för bevakningspersonal

vid centralfängelset i Mariestad .......

B. 4/1919. Upphuggning av cellfönster vid

strafffängelset i Gävle ..........................

7/1919. Koloni för straffångar vid Singeshult
8/1919. Ändringsarbeten vid Fårösund för
upprättande därstädes av en fångvårdsanstalt
...................................................

11,921: so.
7,676: ro.

15,604: 55.

30,000: -

245,218: 25.

96,919: 07.
2,597,081: 96.

39,440: —

12,053: 6 7.
31,059: 57.

80: -

Elfte huvudtiteln:

Riksstaten:

Oförutsedda utgifter:

Inledande av elektriskt ljus vid tvångsarbetsanstalten i

Landskrona .......................................................................

Sjätte huvudtiteln:

Tilläggsstaten:

E. 4. Ny statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö

Insättningar å statsverkets giroräkning ..........................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ....................

7,372,195: ie.

3,087,055: 27.

827: 95.

6,701: 20.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning............................................................................ 79,702: 6 6.

Proviant, bränsle och materialförråd ....................................... 1,825,601: is.

Förskott ................................................ 181,813: 66.

Inkomstrester ................................................................................... 803,189: 22.

Utlånta medel.................................................................................... 619,860: —

Fordringar ........................................................................................ 15,002: —

Summa

10,466,779: 58.
1,525,042: 57.
35,829: 73.

3,525,168: 72.
16,394,183: 87.

- 23 -

Statens uppfostringsanstalt a Bona.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar............................................................................

Inkomster:

Statsanslag:

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

F. 1. a. Bestämt anslag:

Avlöningar, arvoden
m. m. 61,372: 7 5.

1. b. Förslagsanslag:

Kost och beklädnad
åt
eleverna m.m. 285,000: —

2. Förstärkning av förslagsansla get

till statens uppfostringsanstalt
å Bona ......................

G. 1. Ålderstillägg
12. Extra utgifter................................

F. 2/1919. Statens uppfostringsanstalt

å Bona:

Byggnadsarbeten och inventarieanskaffning Tilläggsstaten: Statens

uppfostringsanstalt å Bona:

F. 1. Gymnastikhusinredning och

nattvaktsbostad.......................

2. Ordnande av anstaltens vattenförhållanden
och elektrifiering

G. 2. Tillfällig löneförbättring för vissa

befattningshavare å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen
...............................................

3. Förstärkning av de till avlön nande

av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel

4. Dyrtidstillägg ...............................

463,526: 23.

346,372: 75.

45,000: —
4,199: 93.
40: -

200,000: — 595,612: 68.

16,000: —

15,000: —

13,798: 28.

3,509: 25.

131,910: 68.180,218: 15.

— 24 —

Arrendemedel ..................

Y årdersättningar..............

Anmärkningsmedel..........

Vinst å verkstadsdriften

» » ladugården ......

» » svinhuset ..........

» » trädgården ......

» » kvarnen..............

» » jordbruket..........

» » skogsbruket ......

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1921:

Kredit.

665:	—
204:	50.
53:	55.
3,982:	26.
11,129:	30.
7,067:	75.
182:	35.
720:	67.
11,012:	1 5.
24,884:	45.	835,732;	81.
		8,544:	88.
Summa	1,307,803:	92.

Balans från år 1919:

Skulder.......................................................................................................... 12,433:9 2.

Utgifter:

Avlöningar m. m.................................................................... 242,363:_

Styrelsens rese- och representationskostnader ................... 3^310: 10.

Elevers kosthåll m. m............................................................. 172.669: 94.

Eldning, belysning och allmänna omkostnader.................... 80,903: is.

Underhåll av byggnader ................................................... 39,282: 4 9.

Anstaltsinventarier, anskaffning och underhåll.................... 8,449:5 9.

Avskrivning å jordbruksinventariers värde ........................ 651:89.

Kördagsverken ................. 5,745: 9»!

Understöd m. m. åt avgående och avgångna elever ........ 50,647: ei.

Överföring av elever till Venngarn .................................... 571:20.

Efterbesiktning å skolhus och sjukstuga ............................ 838: 3 8.

Köksinredning m. m................................................................. 186: 6 3.

Nybyggnadsarbeten m. m.................................................... 266,202: 62.

Inventarier i sjukstugan m. m............................................ 5,264: 19.

Utvidgning av kontors- och expeditionslokalerna ............ 397: 9 6.

Gymnastikhus m. m............................................................... 47 no; 72.

För ordnande av anstaltens vattenförhållanden m. m..... 4ö’374: 31.

Grundvattenundersökning ........................................................ 56: 90.

Gymnastikhusinredning m. m................................................. 12,470: 04. 983 496-74

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan....................................................... 37: 02.

A giroräkning i riksbanken....................... 22,464: 55.

Å sparkasseräkningi Norrköpings enskilda

bank .................................................... 190: 20. 22,691: 77.

Fordringar ......................................................................... 855: 34.

Värde å anstalts- och jordbruksförråd............................ 288,326:15. 311,873 26.

Summa 1,307,803: 92.

Vid 1919 års slut kvarstod vid anstalten ett antal av 170 elever.

Under år 1920 hava till anstalten överlämnats eller återförts 99 »

Säger 269 elever.

Av dessa hava under år 1920:

definitivt utskrivits....................................................................................... 3 elever.

villkorligt » 96 »

överförts till Venngarn eller annan anstalt .................... 22 »

avvikit .......................................................................................................2

vadan vid 1920 års slut antalet kvarvarande elever utgjorde ...V 146 »

Säger 269 elever.

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ..................................................................................................... 184,231: 6 6.

Inkomster:

Statsanslag:

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:

F. 3. Avlönande av tjänstemännen 37,062:4 7.

4. Kost och beklädnad åt eleverna

m. m..................................... 230,000: —

Tilläggsstaten:

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:

F. 4. Nybyggnads- och ändringsar beten

.................................... 123,144:84.

G. 2. Tillfällig löneförbättring för

vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen ....... 10,012:3 7.

4. Dyrtidstillägg............................ 74,499: 10. 474,718: 78.

Vinst å verkstäderna ............................................................. 1,264: ei.

Nettoinkomst av kungsgården ................................................ 1,596: 12. 477,579:51.

Bev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

4

— 26 —

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1921:

Kredit.

............. 15,169: 52.

Summa 676,980: 6 9.

Skulder

Balans från år 1919:

29,261: 02.

Utgifter:

Avlöningar ..........................................................:................

Styrelsens rese- och representationskostnader...................

Kosthållet ............................................................................

Anstaltsbyggnaders underhåll...............................................

Ändrings- och nyinredningsarbeten å anstaltsbyggnader

Anstaltsinventariers underhåll ..........................................

Nyanskaffning av anstaltsinventarier ...............................

Elevers beklädnad m. m....................................................

Värme, lyse och expenser..................................................

Skolundervisning ...................................................................

Rymda elevers efterspanande..............................................

Frakter och kördagsverken ...........................................

Avgående elevers utrustning m. m. ...................................

För uppförande av ett gymnastikhus m. in....................

136,036: 8 3.

7,155: 05.

45,952: 43.

4,817: 76.

1,567: ea.

1,570: 45.

4,155: 41.

19,346: 93.

49,417: 32.

6,132: 04
300: 95.

9,440: 0 9.

27,877: 27.

123,144: 84. 436,914: 99.

Till statskontoret

Leverering:

3: —

Balans till år 1921:

Tillgångar :

Kontant behållning:

I kassan........................................................................... 569: so.

Värde å:

anstaltsförråden .......................................... 20,099: 5 8.

kungsgårdens förråd m. m...................... 181,132: so. 201,231: 88. 210,801: 68.

Summa 676,980: 6 9.

Vid 1919 års slut kvarstod vid anstalten ett antal av ............................ 109 elever.

Under år 1920 hava dit överlämnats eller återförts .............................. 23 »

Säger 132 elever.

Av dessa hava under år 1920:

definitivt utskrivits........................................................................................ g elever.

villkorligt » 68 »

återförts till uppfostringsanstalten å Bona ............................................... 2 »

vadan vid 1920 års slut antalet kvarvarande elever utgjorde ................ 56 »

Säger 132 elever.

— 27

TREDJE HUVUDTITELN.

Debet.

Utrikesdepartementet.

Statsmedel. Diverse medel.

Summa.

Balans från år 1919:
Tillgångar ..............................................

Inkomster:

Statsanslag enligt efterföljande specifikation:
ordinarie....... 2,549,041: 28.

extra ............ 4,062,640: 38.

Uppbörd enligt dito ............................

Statskontoret påförd brist enligt dito

Kredit.

Utgifter:

För utrikesdepartementet m.

efterföljande specifikation
Statskontoret gottgjord bespar:
enligt dito ..........................

Balans till år 1921:
Tillgångar:

''Kontant behållning ...........

Förskott................................

Utlånta medel ....................

Fordringar ...........................

Efter avdrag av:

Skulder:

Skulder i allmänhet............

Återstår nettobehållning ........

1,383,727: 95. 914,753:

2,298,480: 95.

6,611,681:66. - - 6,611,681:66.

393,116:76. 3,978,893:76. 4,372,010:52.

1,903,893: 94. -- 1,903,893: 94.

15,009:25. 113,910:25. 128,919:50.

Säger	8,923,701:	61.	4,092,804:	01.	13,016,505:	62.
Summa	10,307,429:	56.	5,007,557:	01.	15,314,986:	57.
l. enligt
	8,514,843:	05.	4,024,116:	25.	12,538,959:	30.
gm. m.,
	—	—	282,471:	15.	282,471:	15.
Säger	8,514,843:	05.	4,306,587:	40.	12,821,430:	45.
	206,876:	42.			206,876:	42.
	1,093,093:	85.	—	—	1,093,093:	85.
	16,193:	50.	—	—	16,193:	50.
	614,929:	73.	700,969:	61.	1,315,899:	34.
Säger	1,931,093:	50.	700,969:	61.	2,632,063:	11.
•	138,506:	99.			138,506:	99.
Säger	138,506:	99.	—	—	138,506:	99.
	1,792,586:	51.	700,969:	61.	2,493,556:	12.
Summa	10,307,429:	56.	5,007,557:	01.	15,314,986:	57.

- 28 —

								Debet
		Reservation	1 A	n s 1 a g.
	\ Statsmedel.	från år 1919.	Ordinarie.	Extra.		Uppbörd.
	1		2		3		4
Andra Huvudtiteln. E. 2. b. Fångars vård och underhåll, förslags-anslag ........................................ G. 3. Rese- och traktamentspenningar, förslags-anslag .......................................... 12. Extra utgifter, reservationsanslag ......	—	—	14 950 60	40 52	—		—	—
	Säger för andra huvudtiteln	—	-	1,024	92	—	—	—	—
1.	Tredje huvudtiteln. A. Departementet. Departementschefen, ministern för utrikes ärendena ............................................			24,000
2.	Departementet ..........................................	—	—	278.800	_		_	_	_
3.	Arvoden till vissa extra befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst..................					40,450
4.	Extra avlöningstillägg åt vissa befattnings-havare i departementet m. m., förslags-anslag, högst .......................................					37,200
1.	B. Sveriges representation i utlandet. Beskickningar och konsulat........................			1,169,200
ot	Avlöning åt en tredje kanslist vid general-konsulatet i London, förslagsanslag, högst	50	_		_	4,400
3.	Avlöning åt en t. f. minister hos schweiziska edsförbundet, förslagsanslag, högst ......					24,000
4.	Två andre legationssekreterarbefattningar, förslagsanslag, högst .........................	268	6 5			18,000
5.	Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän, förslagsanslag .........					20,400
6.	Vissa nya konsulat i Ryssland, förslags-anslag, högst .......................................					33,886	67
7.	Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder, förslagsanslag, högst ...........................					73,464	74
8.	Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskick-ningen i Madrid och Lissabon E. L. Johans-son, förslagsanslag, högst ................... Gratifikation åt kanslisten vid beskickningen i Retrograd 0. D. K. Lundberg, förslags-anslag, högst .......................................					1,000
9.					3,000
10.	Gratifikation åt andre kanslisten vid general-konsulatet i London 0. A. Hedman, för-slagsanslag, högst.................................	833	33					_
11.	Vikanatsersättning vid beskickningar och kon-sulat samt lönefyllnad till vissa konsuls- befattningar, förslagsanslag ................. Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler			10,000
12.	— !		52,350	—	—	—	10,709; 1	72
13.	Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya kon-	1	1

— 29 —

			K r	e	a i t.				Summa.
j Omföring.	Stats-kontoret påförd brist.	Leverering från stats- kontoret.	Utgifter.	Omföring	Stats- kontoret gottgjord besparing.	Reservation till år 1921.
5	6	%	7		8		9		10		11		12
						14	40							14	40
						950				_	_		_	950	—
—	—	—	—	—	—	60	52	—	—	—	—	—	—	60	52
—	—	—	—	—	—	1,024	92	—	—	—	—	—	—	1,024	92
						24,000								24,000
—	—	—	—	—	—	268,152	75	10,647	25	—	—	—	—	278,800	—
—	—	—	—	—	—	36,923	80	—		3,526	20	—	-	40,450
i	—	—	—	—	—	33,738	70	—		ce	30	—	—	37,200
'' -	—	—	_	—	—	1,062,384	08	106,815	92	—	—	—	—	1,169,200	—
—	—	—	—	—	—	4,400	—	—	—	50	—	—	—	4,450	—
—	—	—	—	—	—	24,000	-	—	—	—	—	—	-	24,000	—
—	—	—	—	—	—	16,212	48	—	—	2,056	17	—	-	18,268	65
—	—	750	—	—	—	21,150		—	—	—	—	—	—	21,150	—
—	—	—	—	—	—	33,886	67	—	—	—	—	—	—	33,886	67
—	—	—	—	—	—	73,464	74	—	—	—	—	—	—	73,464	74
—	—	—	—	—	—	1,000	-	—	—	—	-	—	—	1,000	—
—	—		—	—	—	3,000	—	—	—	—	—	—	—	3,000	—
										833	33	—	—	833	38
		55,449	49			65,449	49							65,449	49
—	—	—		—	—	49,136	24	13,923	48	—				63,059	72

— 30 —

14.

15.

16.
17.

saler i utomeuropeiska länder, förslagsan
slag, högst .........................................

konsuler, förslagsanslag ... .................

Personliga gottgörelser för mistade konsulat

avgifter, förslagsanslag, högst ..............

Diplomat- och konsulsaspiranter, reser vations

anslag ...............................................

Extra diplomat- och konsulsaspiranter, re
servationsanslag .........

18. Militär- och marinattachéer

19.

20.

21
22.

23.

Handelsattachéer, reservationsanslag ...
Extra handelsattachéer, reservationsat
Sociala attachéer, reservationsanslag • .
Ekiperingspenningar, förslagsanslag ..
Extra biträden, kanslivaktmästare och andra
utgifter vid beskickningar och konsulat
24. Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster
i utlandet, förslagsanslag, högst .....

C. Internationella byråer m. m.

1. Sveriges andel i kostnaderna under år 1919

för den internationella skiljedomstolens byrå
i Haag, förslagsanslag, högst ..............

2. Internationella fredsbyrån i Bern, förslags

anslag, högst.........................................

3. Interparlamentariska unionens byrå och gene ralsekretariat,

förslagsanslag, högst ........

D. Diverse.

Alderstillägg, förslagsanslag ....................

Rese- och flyttningsersältning, inspektioner,

tillfälliga uppdrag, förslagsanslag ...........

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved,

ljus m. m., förslagsanslag.......................

Tryckningskostnader, förslagsanslag............

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nöd.
ställda svenska undersåtar, förslagsanslag

Hemliga utgifter ....................................

Fortsatt utgivande av Sveriges traktater, reservationsanslag
.................................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m., förslagsanslag.....................

E.

G.

Säger för tredje huvudtiteln

Sjätte lnmidtiteln.

15. Sveriges bidrag till den ständiga internationella
föreningen för frågor rörande

vägväsendet, förslagsanslag ...............

13. Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, förslagsanslag,
högst..........................

22. Internationella föreningen för arbetslös
hetens bekämpande, förslagsanslag, högst

				.
1		2		3		4
2,500	—	_	_	10,000	_	1,331	18
—	—	75,250	—	—	—	—	—
—	—	—	—	'' 7,000	—	—	—
324	76	56,000	—	—		—	—
—	—	_	_	19,000		_	_
—	—	28,000	—	—	—	_	—
57,085	52	40,000	—	—	—	—	—
59,248	39	—	—	140,000	—	_	—
4,000	—	—	—	50,000	—	_	—
—	—	15,000	—	—	—	—	—
—	—	32,200	—	—	—	. —	—
26,065	20	—	—	100,000	—	—	—
—	—	—	_	4,667	26	_	_
—	—	—	—	750		—	—
—	—	—	—	750	—	—	—
—	—	18,050		—	—	—	—
—	-	90,000	—	—	—	1,141	91
_	_	350,000	_	__	_	28,675	34
—	—	5,050	—	—	-	—	—
_	_	35,000	_	_	_	_
—	—	170,000	—	—	—	—	—
—	—	—	—	4,500	—	—	—
—	—	81,074	87	—	—	—	—
150,375	85	2,529,974	87	592,468	67	41,858	15
—	—	190	—	750	—	—	—
—	—	—	—	750	—	—	—

31

5	6	7	8	9	10	ii	12
_	_	_	_	_	_	7,075	5 2	_	_	2,500		4,255	66	13,831	18
—	-	66,912	48	—	—	142,162	48	—	—	—	—	—	—	142,162	48
—	—	—	—	—	—	6,500	—	—	-	500	—	—	-	7,000	—
—	—	—	—	—	—	56,324	7 G	—	—	—	—	—	—	56,324	76
—	—	_	—	_	_	18,512	80	_	_	_	_	487	2 0	19,000	_
—	—	—	■ —	—	—	25,887	10	2,112	90	—	—	—	—	28,000	—
—	—	—	—	—	—	69,671	—	—	—	—	—	27,414	5 2	97,085	52
—	—	—	—	—	—	116,096	37	—	—	—	—	83,152	02	199,248	39
—	—	—	—	—	—	34,000	—	—	—	—	—	20,000	—	54,000	—
—	—	16,526	—	—	—	31,525	—	—	—	—	—	—	—	31,525
—	—	—	—	—	—	31,681	66	518	84	—	—	—	—	32,200
—	-''	—	—	—	—	98,008	45	—	—	25,615	20	2,441	55	126,065	20
_	—	—	—	. -	_	4,667	2 6	_	_	_	_	_	_	4,667	2 6
—	—	—	—	—	—	750	—	—	—	—	—	—	—	750	—
—	—	—	—	—	—	750	—	—	—	—	—	—	—	750	—
—	—	—	—	—	—	18,050	—	—	—	—	—	—	—	18,050	—
—	—	458,335	06	—	—	549,476	97	—	—	—	-	—	—	549,476	97
_	—	1,235,133	19	_	_	1,613,808	53	_	_	__	_	_	_	1,613,808	53
—	—	59,840	58	—	—	64,890	53	—	—	—	—	— ''	—	64,890	53
_	—	307,343	17	_	_	342,343	17	_	_	_	_	_	_	342,343	17
—	—	—	—	—	—	158,542	90	11,457	10	—	—	—	—	170,000	—
—	—	—	—	—	-	3,220	21	—	—	—	—	1,279	79	4,500	—
—	—	—	—	—	—	81,074	87	—	—	—	—	—	—	81,074	87
—	—	2,200,288	92	—	—	5,191,918	53	145,474	99	38,542	20	139,030	74	5,514,966	46
						190								190
—	—	—	—	—	-	750	—	—	—	—	—	—	-	750	—
—	—	—	—	—	—	750	—	—	—	—	—	—	—	750	_[

— 32

1	1		2	3	4
38. Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag I. 10. Rese- och traktamentspenningar, förslags-anslag ............................................. 12. Kommittéer och utredningar genom sak-kunniga, förslagsanslag .....................	833	65	2,860 694 780	49 50	—	—	—	—
Säger för sjätte huvudtiteln	833	65	4,524	99	1,500	—	—	-
Sjunde huvudtiteln.
T). 6. Internationella statistiska institutets per- manenta byrå i Haag, förslagsanslag, högst ................................................ J. 13. Vissa utskylder för det brittiska beskick-ningshuset i Stockholm, förslagsanslag D. 8/1919. Internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag, förslagsanslag, högst ................................................ D. 9/1918. Bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag, för-slagsanslag, högst..............................	—	—	—	—	1,000 1,000	—	—	—
Säger för sjunde huvudtiteln	—	—	—	—	2,000	—	—	—
Åttonde huvudtiteln.
B. 12. Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska av- delningen av S:t Geneviévebiblioteket i Paris, förslagsanslag, högst ............... C. 6. Pastor vid svenska Glis tafs församlingen i Köpenhamn ....................................... 10. Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin, förslagsanslag, högst............... 16. Svenska kyrkan i Paris ........................ D. 5. Internationella jordmätningen, förslags- anslag, högst ...........................r........ 6. Internationella föreningen för tidssignale-ring m. m., förslagsanslag, högst......... 11. a. Akademien för de fria konsterna......... K. 15. Statistiska tabeller övér Oresundstullen, förslagsanslag, högst ........................ L. 4. Extra utgifter, reservationsanslag .........	—	Ill II l il l 1	6,000 4,119 1,000 2,000	—	1,500 6,000 88 304 1,185	—	1 1 II 1 II II	1 I II I N II
Säger för åttonde huvudtiteln	—	—	13,119	—	9,077	—	—	—
Nionde huvudtiteln.
D. 4. Hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven, reserva-tionsanslag ..................................... H. 9. Meteorologiska telegram från Färöarna och Island, reservationsanslag .................. K. 8. Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservationsanslag ...........................	2,188	96	—	—	3,786 2,025	75	—	—
Säger för nionde huvudtiteln	2,188	96	—	--	5,811	75	-	—

- 33 —

5	6	7	8		9		10	n	12
	_	_	_	—	—	2,650	94	—	—	1,037	2 0	—	—	3,694	14
—	—	—	—	—	—	694	60	—	—	—	—	—	—	694	50
_	_	—	—	—	—	780	—	—	—	—	—	—	—	780	—
—	—	—	—	—	—	5,821	44	—	—	. 1,037	20	-	—	6,858	64
						1,000								1,000
—	—	—	—	135	76	1,135	76	—	—	—	—	—	—	1,135	75
—	—	—	—	1,000	—	1,000	—	—	—	—	—	—	■—	1,000	—
		_	_	1,000	_	1,000	_	—	—r	—	—	—	—	1,000	—
—	—	—	—	2,135	76	4,135	76	—	—	—	—	—	—	4,135	75
						1,500								1,500
—	—	—	—	-	—	6,000	—	—	—	—	—	—	—	6,000	— [
						6,000	_	_	_	—	—	—	—	6,000	—
—	—	—	—	—	—	4,119	—	—	—	—	—	—	—	4,119	-j
—	—	—	—	—	—	. 88	—	—	—	—	—	—	—	88	—
				_	_	304	_	—	—	—	—	—	—	304	— I
—	—	—	—	—	—	1,000	—	—	—	—	—	—	—	1,000	-i
						1,185	_	_	_	—	—	—	—	1,185	— I
—	—	—	—	—	—	2,000	—	—	—	—	—	—	—	2,000	-1
—	—	—	—	—	—	22,196	—	—	—	—	—	—	—	22,196	1
						3,786	75							3,786	7 5 i
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,188	96	—	—	2,188	96
_	_	_	_	—	—	2,025	—	—	—	—	—	—	—	2,025	—
—	—	—	—	—	—	5,811	76	—	—	2,188	96	—	—	8,000	71

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

5

— 34 —

!

*	1		2		3		4
Tionde huvudtiteln. C. 1. Diverse föremål.....................................			397	50
Säger för tionde huvudtiteln	—	—	397	50	—	—	—	—
XI. Oförutsedda utgifter. Oförutsedda utgifter, förslagsanslag..................					638,360
Tilläggsstat till riksstaten för år 1920. Tredje huvudtiteln. A. Departementet. 1. Provisorisk löneförhöjning för departements-chefen, förslagsanslag, högst ..................					12,000
2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattnings-havare å ordinarie stat inom den civila stats-förvaltningen, förslagsanslag ..................	3,410	17			5,759	18	1,000
3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila stats-förvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag ......	4,000				150
B. Sveriges representation i utlandet. 1. Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder, förslagsanslag, högst..............................					6,000
2. Ortstillägg åt förste legationssekreterarna i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn, för-slagsanslag, högst .................................					5,425
3. Extra kontorskostnadsersättning för general-konsulatet i New-York, reservationsanslag					32,700
4. Kontorskostnadsersättning vid vicekonsulatet i Minneapolis, förslagsanslag, högst............					2,500
5. Bidrag åt beskickningschefer och lönade kon-suler för ökade kontorskostnader, förslags-anslag, högst..........................................					20,000
6. Extra diplomat- och konsulsaspiranter, för-slagsanslag, högst ...............................					25,000
7. Förhöjning av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer, förslagsanslag, högst ......					20,000
8. Förstärkning av anslaget till extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar och konsulat, förslagsanslag, högst......................................................					30,000
C. Internationella byråer in. in. 1. Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund, förslagsanslag, högst..................					171,618	80
3. Bidrag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet, förslagsanslag, högst......					53,670
4. Hjälpverksamhet bland vissa svenska under-såtar i utlandet, förslagsanslag, högst......	—	_	_	_	300,000	_	_	-1

1 Beloppet levererat år 1921

— 35 —

5		B	7	8	9	10	n	12
						397	50							397	50
—	—	—	—	-	—	397	60	—	—	—	—	- 1	—	397	50
						635,369	72					2,990	28	1 638,360
						12,000								12,000
—	—	—	—	—	—	6,759	18	_	—	3,410	17	—	-	10,169	35
—	—	—	—	—	—	150	—	—	—	4,000	—	—	—	4,150	—
—	—	—	—	—	—	6,000	—	—	—	—	—	—	-	6,000	—
_	_	—	—	—	—	5,425	—	—	—	—	—	—	-	5,425	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	32,700	—	32,700	—
—	—	—	—	—	—	931	32	—	—	—	—	1,568	68	2,500	—
_	_	_	—	—	—	10,871	18	—	—	—	—	9,128	82	20,000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	25,000	—	—	—	25,000	—
—	—	—	—	—	-	20,000	—	V	—	—	—	—	—	20,000	—
—	—	—		—	-	19,626	11	—	—	—		10,373	SO	30,000	—
	_	_	T”	_	_	171,618	80	_		—		—		171,618	80
—		—*		—		53,670	—	—		—		—		53.67C	—
_	—	—		—	—	243,750	71			—		1 56,249	2S	300,00C	—

— 36

	1	2	3	4
D. Diverse. 1. Ersättningar för kursförluster åt befattnings havare inom den yttre representationen, för					50,000 1,307,873 345,000 351,600 69,440
					78 _ _
3. Inköp av faslighet för kanslilokaler vid beskick ningen i Paris m. m., reservationsanslag.. 4. Beskickningshus i Köpenhamn, reservations anslag...............................................	—	—	—	—	—	—
5. Inköp av fastighet för general konsulatet i Ham burg m. m., reservationsanslag ..............	_	_		_
Säger för tredje huvudtiteln	7,410	17	—	—	2,808,736	76	1,000	—
Åttonde huvudtiteln.
F. 21. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst ............					4,400
Säger för åttonde huvudtiteln	—	—	—	—	4,400	—	—	—
Tionde huvudtiteln.
A. 2. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ........................					286	20
Reservationer å äldre anslag.
Tredje huvudtiteln.
T. B. 1/1919. Höjning av legationssekreterarens i Helsingfors avlöning, förslagsanslag,	124 20,500 5,900 693,056	20
2/1919. Vissa nya konsulat i utomeuropeiska
3/1919. Kontorskostnadsersättningar åt lö-nade konsuler, förslagsanslag, högst... j T. D. 2/1919. Vissa demoleringsarbeten å Åland, förslagsanslag.................. .............	59	—	—	—	—	—	—
Säger för tredje huvudtiteln	719,580	79	—	—	—	—	—	—
Åttonde huvudtiteln.
F. 18/1919. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst ......... Tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond...... Sjätte huvudtitelns allmänna besparingsfond...... Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond ...	30,516	62	1 1 1 1	1 1 II	1 1 1 1	—	4,713	65
Diverse inkomster. Expeditionsavgifter: influtna år 1917 .........................................	98 489	1 i
» » 1918 ..........................................	149^712	61	—	—	—		_

— 37 —

5	6	7	8	9	10	n	12
				8,704	Öl	58,704	Öl							68,704	Öl
—	-	—	—	—	—	1,307,873	78	—	—	—	—	—	—	1,307,873	78
—	—	—	—	■ —	—	—	—	—	—	—	—	345,000	-	345,000	—
												351,600	-	351,600	—
												69,440	—	69,440	—
—	—	—	—	8,704	Öl	1,917,380	09	—	—	32,410	17	876,060	68	2,825,850	94
						4,400		—						4,400	—
—	—	—	—	—	—	4,400	-	—	—	—	—	—	—	4,400	—
						286	20							286	20
										124	20			124	20
—	—	—	—	—	—	900	—	—	—	19,600	—	—	—	20,500	—
										5,900	—	—	—	5,900	—
_	—	—	—	—	—	593,033	45	—	—	100,023	14	—	-	693,056	59
—	—	—	—	—	—	593,933	45	—	—	125,647	34	—	—	719,580	79
				1,000		1,000								1,000
145,474	99	—	—	—	—	127,998	21	—	—	—	—	52,707	05	180,705	26
—	_	—	—	1,969	49	1,969	49	—	—	—	—	—	—	1,969	49
~				1,200		1,200								1,200
										96,489	11			96,489	11
												149,712	61	149,712	61

- 38 —

influtna år 1919 ..........................

» » 1920 vid:

beskickningen i Bryssel ...............

,» i Köpenhamn .........

» i Helsingfors .........

» i Paris ..................

konsulatet i Rouen .....................

beskickningen i Rom ..................

» i Kristiania ............

vicekonsulatet i Narvik ...............

konsulatet i Riga .................

beskickningen i Madrid ...............

» i London ...............

generalkonsulatet i London .........

beskickningen i Berlin..................

generalkonsulatet i Hamburg.........

konsulatet i Lubeek.....................

beskickningen i Wien ..................

generalkonsulatet i Kapstaden ......

» i Montreal.........

beskickningen i Washington .........

generalkonsulatet i New York ......

konsulatet i Chicago ..................

generalkonsulatet i Mexico............

beskickningen i Buenos Aires ......

generalkonsulatet i Rio de Janeiro

» i Shanghai ......

beskickningen i Tokio och Peking

feneralkonsulatet i Sydney ........

eskickningen i Haag.................

konsulatet i Mariehamn ...............

beskickningen i Warschau............

konsulatet i Omsk .....................

beskickningen i Bern ..................

vicekonsulatet i Mineapolis .........

generalkonsulatet i Calcutta .........

» i Batavia .........

konsulatet i San Francisco .........

» i Rotterdam ..............

räntevinst .................................

719: —
353: —
34,797: so.
3,811: —
574: so.
1,279: —
18,864: —
3,570: —
3,228: so.
170: —
373: —
24,226: 50.
48,625: —
12,153: so.
8,229: —
8,141: —
313: 50.
8,503: 84.

489: —
77,138: —
42,847: —
577: —
999: so.
815: 50.
2,075: 8 7.
546: 48.!
250: 3 8.
311: 85.
250: so.
1,419: 50.

135: —
2,802: —
18,345: —
250: —
142: 95.
10,063: so.
4,765: 81.
321: 11.

220,512

avgår kursförlust

342,477: 7 9.
11: 22.

Bötesmedel vid generalkonsulatet i Shanghai...
Räntevinst å kreditmedel vid heskickningar och
konsulat....................................................

Summa

Efter avdrag av omföringar och statskontoret gottgjord
besparing m. m...............................

6,108

1,383,727

Återstår

1.383.727

95

2,549,041

95

2.549.041

4,062,640

4.062.640

38

342 466
120

2,958

393,116

393.116

57

70

— 39 -

5		6		7		8		9		10		n		12
		-		-								220,512	04	220,512	04
_	___	_		i_	—	_	_	—	_	—	_	342,466	57	342,466	57
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	80	—	40	-	120	—
												9,066	54	9,066	54
145,474	99	2,200,288	92	15,009	25	8,514,843	05	145,474	99	296.394	98	1,792,586	51	10,749,299	58
145,474	99	296,394	98	_	_	_	_	145,474	99	296,394	98			441,869	97
-	—	1,903,893	94	15,009	25|8,514,843	05	— |	—	—	—	1,792,586	5l| 10,307,429|56

— 40 —

Diverse medel.

Statskontorets förskott:

Särskilda krediter till beskickningschefer och

lönade konsuler m. m...............................

Ersättning åt de efterlevande efter en av svensk

militär skjuten finne .................................

Utrikesdepartementets förskott till svenska konsuler
för kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar....................................

För Hj. de Lavals och H. Funchs uppdrag till

Sibirien ...................................................

För bestridande av utgifter för tillvaratagande

av vissa krigförande makters intressen ......

Sveriges andel i kostnaderna för den internationella

hälsovårdsbyrån i Paris ..............................

Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets
drift förenade kostnader:

Sveriges bidrag för år 1920 till den internationella
byrån för mått och vikt i Paris .........

Tullverket: Sveriges bidrag till internationella tulltariffbyrån
i Bryssel för tiden V* 1917—sl/s 1921
Internationell patrulleringstjänst i Norra Atlanten
Hyresmedel av svenska kronans egendom i Kon stantinopel

................................................

Johnsonska donationsfonden ...........................

Handels- och sjöfartsfonden:

Sveriges bidrag till Seamens Hospital Society

i London för tiden ''/i 1919—81/a 1920 .........

Sveriges bidrag till kostnaderna för internationella
sjöfartskongressen i Bryssel...............

Manufakturförlagslånefonden:

Sveriges bidrag till internationella sockerkommissionen
i Bryssel för år 1914—1920.........

Sveriges bidrag för år 1919 till föreningens för

frysindustrier verksamhet.....................

Understödsfonden för behövande svenskar i Paris

Pensionsfonden för civila tjänsteinnehavare.........

Arvsmedel......................................................

Medel tillhörande diverse mål...........................

1	2	3	4
275,000
9,300	—	—	—	—	—	—	—
160,000	—	—	—	—	—	—	—
100,000	—	—	—	—	—	3,113	01
—	—	—	—	—	—	2,378	55
—	—	—	—	—	—	3,562	50
—	—	—	—	—	—	783	76
_	_	_	_	_	_	3,339	87
—	—	—	—	—	—	10,291	04
3,726	07					18,410	66
5,705	25					22,233	80
234,001	29	—	—	—	—	3,180,334	08
127,020	89	—		—		734,446	49
914,753	—	—	—	—	—	3,978,893	76

Summa

41

6	6	7	8	9	10		n		12
												275,000		275,000	1
—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	9,300	—	9,300	—
—	—	—	—	100,000	—		—	—	—	260,000	—	—	—	260,000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	103,113	Öl	103,113	Öl
—	—	—	—	—	—	2,378	55	—	—	—	—	—	—	2,378	55
—	—	—	—	—	—	3,562	60	—	—	—	—	—	—	3,562	50
_		_	—	—	—	783	76	—	—	—	—	—	—	783	76
			_	_	_	3,339	87	_		_	_	—	—	3,339	87
—	—	—	—	—	—	10,291	04	—	—	—	—	—	—	10,291	04
	_		_	_	_	15,118	28	_	_	_	_	7,018	45	22,136	73
—	—	—	—	5,000	—	5,000	—	—	—	—	—	—		5,000	—
—	—	—	—	2,685	—	2,685	—	—	—	—	—	—	—	2,685	—
—	-	—	—	493	75	493	75	—	—	■ —	—	—	—	493	75
—	—	—	—	3,080	—	3,080	—	—	—	—	—	—	—	3,080	—
			_	326	_	326	_	__	_	—	—	—	—	326	—
	_	_	—	2,325	50	2,325	50	—	—	—	—	—	—	2,325	50
			_		_	_	—	—	—	22,471	15	5,467	90	27,939	05
			—	_	_	3,255,476	84	—	—	—	—	158,858	53	3,414,335	3 7
—	—	—	—	—	—	719,255	16	—	—	—	—	142,211	72	861,466	88
—	—		—	113,910	26	4,024,116	25	—	—	282,471	15	700,969	61	5,007,557	Öl

Bev.-berättelse ang. statsverket för år 1920.

II

6

- 42 -

FJÄRDE HUVUDTITELN.
Arméförvaltningen.

Debet. Statsmedel. Fonder m. m. Summa.

Balans från år 1919:

Tillgångar ................................... 28,445,392: 67. 15,601,934:62. 44,047,327:2 9.

Inkomster:

Riksstatsanslag enligt efterföljande
specifikation:

Ordinäre ...................................	66,649,698: —	_ _	66,649,698:	—
Extra ordinarie........................ Uppbörd enligt efterföljande spe-cifikation:	76,457,191: 02.		76,457,191:	02.
Diverse inkomster ................... Särskilda uppbördsmedel för	8,269: so.	- -	8,269:	50.
riksstatsanslagen ................ Dito dito för fjärde huvud-titelns allmänna besparings-	63,828,030: 6 3.		63,828,030:	63.
fond ..................................	71,004: 53.	- -	71,004:	53.
Inkomster för fonder m. m. Statskontoret påförd brist enligt	- -	4,777,327: 48.	4,777,327:	48.
efterföljande specifikation....... Leverering från statskontoret en-	7,638,206: 37.	- -	7,638,206:	37.
ligt dito dito............................	—	1,282,771: 71.	1,282,771:	71.
Säger	214,652,400: 05.	6,060,099: 19.	220,712,499:	24.
Summa	243,097,792: 72.	21,662,033: si.	264,759,826:	53.

— 43 -

Kredit.

Statsmedel.

Fonder ni. m.

Summa.

Utgifter:

För lantförsvaret enligt efterföljande
specifikation ............

222,640,609: 5 5. 10,515,131:18. 233,155,740:73.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos krigskassören................ 17,862:6 1.

I riksbanken ........................ 1,074,930: ei.

Hos aktiebolaget Svenska

handelsbanken ................ 450,000: —

Dito dito Nordiska dito .... 300,000: —

Oredovisade förskott............... 15,751,261: 8 2.

Försträckning mot ersättning 835,814: 7 5.

Propriebalans............................ 113,305:07.

“ - ‘ 14,502,356: 9i.

11,241,628: 26.

17,862: 6i.
1,074,930: 6i.

450,000: —
300,000: —
15,751,261: 82.
835,814: 75.
113,305: 07.
25,743,985: 17.

Säger för tillgångar	33,045,531: 77.	11,241,628: 26.	44,287,160: 03.
Efter avdrag av: Skulder: Återstående utgifter och skulder i allmänhet ........	12.588,348: eo.	94,725: 63.	12,683,074: 23.
Återstår nettotillgång	20,457,183: 17.	11,146,902: 63.	31,604,085: so.
Summa	243,097,792: 72.	21,662,033: si.	. 264,759,826: 53.

— 44 —

D e -

Statsmedel.

Statsverkets inkomster under
år 1920.

Egentliga statsinkomster.

A. III. Diverse inkomster:

Försåld bensin ...............

Statsverkets utgifter under
år 1920.

Å riksstat.

Fjärde huvudtiteln.

1920 års anslag.

A. 1. Departementschefen...............

2. Departementet .....................

3. Arméförvaltningen:

Civila departementet .........

Sjukvårdsstyrelsen ............

4. Förstärkning av arbetskrafterna

i arméförvaltningen, förslagsanslag,
högst ..................

5. Avlöning till personal vid staber

och truppförband m. fl., för,
slagsanslag .....................

6. Alderstillägg, förslagsanslag

7. Inkvarteringens ordnande i

Stockholm, reservationsanslag
.................................

8. Extra lönetillägg, förslagsan slag.

................................

9. Okade arvoden åt lärarperso nalen

vid skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet, förslagsanslag.
högst ............

10. Dagavlöningstillägg åt indelt

manskap, förslagsanslag

11. Mötesbidrag, förslagsanslag...

12. Provisoriskt avlöningstil lägg till

officerare m. fl. vid till Boden
förlagda truppförband och
formationer, förslagsanslag

13. Tillfällig löneförbättring för viss

personal vid armén, förslagsanslag.
.............................

^Reservation från år 1911	A n	lag.				Över-
från annat anslag.	från anslaget.	Ordinarie.	Extra ordinarie.	upp Dom.	föring.
1		2		3		4		5		6
		i _						8,269	50
				17,000		•				•
—	—	—	—	134,200	—	—	—	29,544	07	—	—
—	—	—	—	360,419	—	—	—	57,256	—	_	—
~				2,460		—		—	—	—
—	—	—	—	—	—	35,800	—	—	-	—	—
_	_		_	21,976,000				216,143	46
—	—	—	—	116,600	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	21,450	—	—	-	—	—		—
—	—	—	—	—	—	125	—	—	—	—	—
—	-	—	—	—	—	4,300	—	100	—	—	—
—	_!	—	—	_	_	94,300	—	378	_	_	_
						80,000		894		—
—	—	—	—	—		67,600	—	6	65	. —	—
—	—	—		- 1		4,020,000	—	13,698	86	_	—

45

bet.					K r e d	1 t.				Summa
Stats-kontoret påförd brist m. m.	Levere-ring från stats-kontoret.	Över- betalning till år 1921.	Över-betalning från år 1919.	Utgift.	Över- föring.	Stats-kontoret gottgjord be-sparingm. m.	Reservation till år 1921.
7	8	9	10	11	12	13	14	15
												8,269	50			8,269	50
								17,000								17,000
—	—	—	—	—	—	—	—	160,643	45	3,100	62	—	—	—	—	163,744	07
_	—	_	—	_	_	_	_	417,614	58	60	47	_	_	_	_	417,675	—
—	—	—	“—	—	—	—	—	2,386	40	73	60	—	—	—	—	2,460	—
—	—	—	-	—	—	—	—	35,800	—		—	—	—	—	—	35,800	—
								21,720,713	24			470,430	22			22,191,143	46
24,284	58	—	—	—	—	—	—	140,884	58	—	—		—	—	—	140,884	58
—	—	—	—	—	—	—	—	21,450	—	—	—	—	—	—	—	21,450	—
—	—	—	—	—	—	—	—	125	—	—	—	—	_	—	—	125	—
—	—	—	—	—	—	_	—	4,400	—	—	—	—	—	—	—	4,400	—
282	20	_	_	_	_		_	94,960	20	_	_	_	_	_	_	94,960	20
79,458	65		—	—		—		160,352	65		—	.				160,352	65
								61,857	61	—	—	5,749	04	—	—	67,606	65
123,069	90	_	—	—	—	_	—	4,156,768	76	.-	—	—	—	—	—	4,156,768	76

— 46 —

1		2		3		4		5		6
_	—	_	_	810,950	_	_	_	26,657	19	_	_
—	—	—	—	462,000	—	—	—	3,119	42	—	—
—	—	—	—	360,000	—	—	—	4,411	10	—	—
—	—	—	—	134,000	—	—	—	9,348	35	—	—
—	—	—''	—	—	—	250,000	—	4,194	41	—	—
—	—	—	—	46,500	—	—	—	7,014	42	—	—
2 35,375	41	—	—	28,500	—	—■	—	—	—	—	—
—	—	—	—	6,218,000	—	—	—	1,325	77	—	—
—	—	—	—	740,600	—	—	—	490	2 6	—	—
—	—	—	—	525,300	—	—	—	11,291	73	—	—
4 59,798	91	—	—	547,621	—	—	—	144,785	92	—	—
—	—	26,771	52	_	—	60,350	—	14	50	—	—
—	—	—	—	—	—	55,000	—	—	—	—	—
—	—	2,287	—	32,200	—	—	-	—	—	—	—
—	—	2,965	—	24,000	—	—	—	500	—	—	—
—	—	113,904	36	—	—	1,626,000	—	2,255	78	—	—
—	—	—	''—	/	—	10,000	—	—	—	—	—
8 12,893	85	—	—	295,758	—	—	—	329,356	17	—	—
9 38,812	25	—	—	155,175	—	—	—	167,922	10	—	—
—	—		—	120,500	—	—	—	4,155	14	—	—

A. 14. Rekryteringskostnader, reser vationsanslag

..................

15. Arméns reservstater, förslags anslag

...........................

16. Arméns personal över stat,

förslagsanslag...................v

17. Rese- och traktamentspennin gar,

förslagsanslag......

18. Höjning av dagtraktamentena,

förslagsanslag...............

19. Flyttningsersättning, förslags anslag.

.............................

20. Resestipendier, reservations anslag.

.............................

B. 1. Penningbidrag och penning''

tillskott, förslagsanslag _____

2. Understöd åt vissa värnpliktigas

familjer, förslagsanslag...

3. Inskrivnings-, mönstrings- och

färdkostnader m. m., förslagsanslag
.........................

C. 1. Undervisnings1 och gymnastik materiel

samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser,
reservationsanslag..

2. Vissa utbildningskurser vid

skjutskolan för infanteriet och
kavalleriet, reservationsanslag
...........................

3. Vissa kostnaderförkrigsskolans

verksamhet, förslagsanslag
högst .......................

4. Studiestipendier, reservations

anslag .....................

5. Understöd åt föreningar och

till skrifters utgivande, re
servationsanslag.........

6. Frivilliga skytteväsendets be

främjande, reservationsan
slag...............................

7. Soldathemsverksamhet, reser

vationsanslag .................

8. Skrivmaterialier, expenser,brän

sle, lyse m. m., reservations
anslag ..........................

9. Skrivmaterialier m. m. vid trupp

förbanden, reservationsan -

10. Tryckningskostnader, förslagsanslag.
.............................

1 Härav äro 61,402:8 7 disponerade. 2 Från »resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare» 7,387: 50,
»resestipendier åt militärläkare» 3,100 kr. 8 Härav äro 30,058: 74 disponerade. 4 Från »krigshögskolor» 24,534: 0 9,
och militärveterinärers undervisning» 17,161:50. 8 Från anslaget till ridskolan. 6 Härav äro 116,590:71 disvid
truppförbanden» 270: 0 / - och från »arméns byggnader» etc. 2,516: 52. 9 Från »hyra, expenser m. m. vid

— 47 —

7	8	9		10	u	12	13	14	15 ,
—	_	_		_	_	_	_	531,231	67	_	_	_		1 306,375	6 2	837,607	19
								445,671	04	—	—	19,448	38	—	—	465,119	42
—	—		—	—	—	- —	—	249,561	36	—	—	114,849	74	—		364,411	10
336,729	11	—	—	—	—	—	—	480,077	46	—	—	—	—	—	—	480,077	46
474,357	27	—	—	—	—	—	—	728,551	.68	—	-	—	—	—	-	728,551	68
139,341	56	—	—	—	—	—	—	192,855	98	—	-	—	—	—	—	192,855	98
								32,466	67	—	—	—	—	»31,408	74	63,875	41
								4,295,830	74	—	—	1,923,495	03	—	—	6,219,325	77
								343,520	65	—	—	397,569	61	—	-	741,090	26
621,522	63	—	—	—	—	—	—	1,158,114	26	—	—	—	—	—	—	1,158,114	26
—	—	—	—	—	—	6 20,535	34	518,064	43	—	—		—	8 213,606	06	752,205	83
								48,728	39	—	—	—	—	7 38,407	63	87,136	02
—	—	—	—	—	—	—	—	50,539	43	—	—	4,460	57		—	55,000	—
—	—	-	—	—	—	—	—	21,497	—	—	—	—	—	712,990	-	34,487	—
—	—	—	—	—	—	—	—	23,600	—	—	—	—	—	3,865	-	27,465	—
								1,671,911	32	—	—	—	—	7 70,248	82	1,742,160	14
								10,000	—	—	—	—	—	—	—	10,000	—
—	—	—	—	119,489	80	—	—	757,497	82	—	—	—	-	—	-	757,497	82
—	—	—	—	15,856	42	—	—	377,765	77	—	—	—	—	—	—	377,765	77
388,994	57	—	—	• —	—	-	—	513,649	71	—	—	—	—	—	—	513,649	71

från »resestipendier åt officerare vid infanteriet, kavalleriet, trängen och intendenturkåren» 24,887: 91 och från
från »skjutskolan för infanteriet och kavalleriet» 2: 96, från »krigsskolan» 18,100: 36 och från »militärläkares
ponerade. 7 Hela beloppet är disponerat. 8 Från »krigshögskolor» 10,107: 26, från »hyra, expenser m. m.
truppförbanden».

- 48 —

1	2	3	4	5	6
						28,700		107	50
—	—	—	—	9,084,000	—	—	—	18,299,410	39	—	—
—	—	14,427	95	5,276,611	—	—	—	7,929,810	16	—	—
2 280,825	70	—	—	1,621,404	—	—	—	1,197,692	68	—	-
—	—	. —	-	—	—	220,000	—	1,202	94	—	—
—	—	877,900	—	—	—	400,000	—	—	—	—	—
—	—	210,162	02	—	—	160,000	—	28,162	23	—	—
—	—	—-	—	2,305,316	—	—	—	7,677,362	56	—	—
—	_	412,632	97	884,880	_	_	_	441,102	83		_
—	—	—	—	4,573,838	—	—	—	8,469,867	89	—	—
—	—	3,496	68	40,000	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	66,000	—	11,458	51	—	—
8 2,132,330	29	—	—	2,089,459	—	—	—	1,311,298	62	—	—
—	-	— ■	—		—	224,100	—	2,063	17	—	—
—	—	—	—	—	—	100,000	—	6,741	63	—	—
—	—	1,040,232	07	640,000		—	—	69,404	82	—	—
—	—	—	—	—	—	35,000	—	11	—	—	—
837,311	68	200,252	21	682,501	—	—	—	869,557	12	—	—
—	—	—	—	—	—	8,000 10,000	—	—	—	—	—
10 32,049	48	46,503	29	3,541,711	—	—	4,951,107	78	—	—
	—	1,176,140	48	—	—	1,637,400	—	1,714,392	23	—	—

C. 11. Vissa arbeten å mobiliserings verket,

reservationssanslag

D. 1. Mathållning, förslagsanslag ...

2. Munderingsutrustning, reserva tionsanslag

.....................

3. Kasernutredning, intendentur fordon

m. m., reservationsanslag.
.............................

4. Överdrag till filtar, reserva tionsanslag

.....................

5. Intendenturutrustning åt land stormen,

reservationsanslag

6. Inventarier i nya kaserneta blissemang,

reservationsanslag
.....................

7. Bränsle, lyse, vatten, renhåll ning

och tvätt vid truppförbanden,
reservationsanslag

8. Remontering, reservationsan slag

.................................

9. Furagering, förslagsanslag ...

10. Premiering av lastautomobiler,

reservationsanslag............

11. Drift och underhåll av person automobiler,

förslagsanslag

12. Truppförbandens övningar

servationsanslag.........

13. Vinterrekrytskolor, förslagsan slag

................................

14. Sjötransportmateriel för Karls krona

och Vaxholms grenadjärregementens
övningar, förslagsanslag,
högst ............

IB. Fält- och fältljänstövningar, reservationsanslag
..............

16. Kaderövningar vid landstorm
men, förslagsanslag .........

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m.,

reservationsanslag............

2. Arméns bakteriologiska labora torium,

förslagsanslag ......

3. Frivilliga sju k vårds väsen det i

krig, reservationsanslag ...

F. 1. Vapen och ammunition ni. m.,

reservationsanslag............

2. Fortsatt anskaffning av handvapen
och kulsprutemateriel,
reservationsanslag............

G. 1. Byggnader, övningsfält och 1

1 Hela beloppet är disponerat. 2 Från arméns diverse intendenturbehov. 3 Härav äro 911,602: 53
stormen» 65,865: 71 .från »arméns diverse intendenturbehov» 305,085: 09, från »arméns vapen, ammunition» etc.
truppförbandens övningar» 1,177,816: 98. 7 Härav äro 991,894: 92 disponerade. 8 Härav äro 378,173; 82 dispo etc.

200,252: 21. 10 Från »artilleriskjutskolan» 5,424: 78, från »landstormen» 26,624: 75 och från »arméns vapen»

- 49

4,758

24,049

28,807

30,005,824

3,099,922

221,202

178,324

1,738,615

82,708

5,633,087

54,221

106,741

1,267,166

235,154

10,000

disponerade. 4 Hela beloppet disponerat. 5 Från anslaget till arméns kasernutbildning etc. 6 Från »Iand18,
388:5 7, från »arméns byggnader» etc. 77,742: 73, från »vinterövningar» 487,431: 21 och från »lega av hästar för
nerade. 9 Från »gamisonssjukhusen i Stockholm» etc. 37,311: 68 och från »arméns sjuk- och veterinärvård»
etc. 46,503: 29.

Rev .-berättelse ang. statsverket för år 1920. II. 7

— 50 —

1	2	3	4	5	6
12,197	73	278,166	50	1,842,645	—	—	—	2,234,359	50	—	—
—	—	—	—	—	—	6,000,000	—	2,723,376	15	—	—
—	—	—	—	—	—	182,163	—	209,000	—	—	—
—	—	—	—	—	—	1,000,000	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	150,000	—	—	—	—
—	—	—	-	—	—	37,500	—	—	—	—
—	—		—	—	—	28,000	—	—	—	—	—
—	—		—	—	—	162,000	—	—	—	—	—
—		—	—	-»	—	13,669	—	—	—	—	—
—	—	—	—	_	_	10,000	_	_	_		_
6138,023	34	—	—	-124,100	-	—	—	777,271	30	—	—
—		26	02	—	—	391,395	—	17,225	57	—	—
—	~	111,170	78	—	—	83,300	—	18,225	50	—	—
—		—		—	—	35,000	—	560	17	—
—	-1	430,336	34	615,000	—	—	—	28,806	61	—

skjutbanor, reservationsanslag
............................

G. 2. Fullföljande av arbetena

kasernetablissemang för femton
infanteriregementen, reservationsanslag
............

3. Nya sjukhus för Västernorr lands

regemente och Norrlands
trängkår samt för Göta
artilleriregemente m. m., re
servationsanslag..............

4. Merkostnader för vissa i sam band

med 1914 års härord
ning beslutade byggnadsföretag
vid armén, förslagsanslag,
att utgå av tillfälliga
lånemedel ‘...................

B. Merkostnader för vissa efter
antagandet av 1914 års här
ordning beslutade byggnadsföretag
vid armén, förslags

IH.

6. Elektrisk kraft- och belysnings

anläggning vid Hälsinge regemente,
reservationsanslag

7. Vissa arbeten å Dalregementets

skjutbana vid Falun, reservationsanslag
..................

8. Disponerande för arméns räk ning

av visst antal sängplatser
å länslasarettet i- Linköping,
reservationsanslag

9. Inköp av vissa fastigheter, att

tilläggas Järvafältet, reservationsanslag,
att utgå av tillfälliga
lånemedel...............

10. Inköp av en Jämtlands fältjägarregementes
enskilda lägerkassa
tillhörig byggnad å
Frösö läger, reservationsanslag
..............................

Ingenjörmateriel, reserva länsanslag.
..........................

Flygövningar och underhåll av
flygmateriel, reservationsanslag.
.............,...............

13. Komplettering av viss ingenjör materiel,

reservationsanslag

14. Viss ingenjörmateriel för in fanteriet,

reservationsanslag
2. Extra utgifter, reservations- 1

11

12

1 Från »arméns vapen» etc.
409,894: 10 disponerade.

Hela beloppet är disponerat. 3 Riksgäldskontor påförd brist. 4 Härav

— 51

3,828,653

528,705

9,186,874

9,186,874

2111,614

463,631

613,631

14,570

22,929

19,883

162,000

922,976

2 61,540

äro 20,848:18 disponerade. 6 Från »arméns byggnader» etc. 6 Härav äro 103,296: ll disponerade. 7 Härav

— 52

1	2	3	4	5	6
_	_	—	—	200,000	—	—	—	5,922	19	—	—
_	_	_	_	_	—	100,000	—	2,282	46	—	-
2,769,618	64	4,947,365	IP	66,649,698	—	17,385,702	—	60,032,646	81	—	—
7,7	16	983: 88
—	—	11,383	50
—	—	115,761	5 4
—	—	17,584	23	—	—	—	—	22,188	50	—	—
—	—	476,104	38	_	—	-	—	227,000	—	—	—
—	—	136,934	80		—	—	—	—	—	—	—
_	_	29,000	—		—	—	—	—	—	—	—
								*"
—	—	8,001	40	—	—	—	—	37,631	10	—	—
—	—	252,180	55	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	495,913	07	—	—		—	120,000	—	—	—
—	—	682,287	54	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	165,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	19,699	08	—	-	—	—	13,120	50	—	—
		1,103,952	68		_	,_		29,670	_	_	_

H. 3. Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, förslagsanslag
.......................

4. Semester åt vid lantförsvaret
anställda arbetare, förslagsanslag.
.......................

Säger

1919 års anslag.

D. 3. Vissa engångskostnader för rid''
skolan, reservationsanslag .
H. 3. Gevärshantverkarekistor, re
servationsanslag .............

I. 9. Ombyggnad av Karlsborgs vat tenledning,

reservationsan _

slag..........................

10. Ökat förrådsutrymme för arméns
reg le men terade fonder, reservationsanslag
......

It. Elektrisk belysning inom Upplands
artilleriregementes eta''
blissemang m. m., reserva•
tionsanslag .....................

12. Elektrisk högspänningsledning

för militäretablissemangen å
Järvafältet, reservationsan■
slag .............................

13. Nybyggnads- och ändringsarbe''

ten i arméförvaltningens ämbetshus,
reservationsanslag

14. Avloppsledningar från militär

etablissemangen å Järva
fältet, reservationsanslag

16. Nya sjukhus förVästernorrlands

regemente och Norrlands
trängkår samt för Göta ar
tilleriregemente m. m., reser
vationsanslag ............

17. Torkrum vid vissa kaserneta

blissemang, reservationsan
_slag....................••-.........:

J. 5. Övningar i ställningskrig m. m.

reservationsanslag...... .....

N. 6. Generalstabens översiktskarta
över Sverige, reservationsanslag
.....................

1918 års anslag.

H. 3. Viss arlillerimateriel m. m., reservationsanslag
.........

1 Hela beloppet är disponerat. 2 Härav äro 946 kronor disponerade. 3 Härav äro 114,026: 04 dispo -

— 53 —

7	8	9	10	n	12	13	14	15
221,531	57	_	_	_	_	—	—	427,453	76	—		—			—	427,453	76
9,286	87	_	_	_	_	_	_	111,569	38	_	—	_		—	—	111,569	33
7,358,657	37	—	—	8,242,931|56	2,885,472	54	152,569,117	46	3,234	69	3,028,247| 46	8,900,547	41	167,386,619	56
								9,467	50					1 1,916		11,383	50
		.						28,798	20	—	—	—	—	1 86,963	34	115,761	54
								37,463	27	—	—	—	—	1 2,309	46	39,772	73
—	—	—	—	—	—	—	—	393,712	93	-	—	—	—	1 309,391	45	703,104	38
								89,804	65	—	—	~	—	1 47,130	15	136,934	80
—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1 29,000	.	29,000
								43,232	50	—	—	—	—	1 2,400	—	45,632	5 0 j
														1 252,180	55	252,180	! 55 i i
								220,709	60	—	—	—	—	1 395,203	47	615,913	0 7 j
								64,880	18	—	—	—	—	2 617,407	36	682,287	54
								42,724	94	—	—	—	—	3 122,275	06	165,000	—
								9,719	05	—	—	—	—	1 23,100	53	32,819	58
								156,618	64	- ‘	—	—	—	1 977,004	04	1,133,622	08

nerade.

— 54

I. 4. Uppförande av byggnader för en förplägnadsanstalt i Häss leholm, reservationsanslag 7. Fortsättande av byggnadsår betena vid förplägnadsanstal ten i Boden, reservations anslag................. ........ M. 3. Höjande av medelinköpsprisel för remonter under år 1917, reservationsanslag.......... N. 2. Neutralitetskostnader under ér 1916: ersättande av det år 1916 till lantförsvarets stär-kande jämlikt riksdagens skrivelse nr 219 beviljade be-lopp, reservationsanslag ... 1917 års anslag. I. 5. Fullbordande av befästningsar-betena vid Boden: Artilleridepartementet......... Fortifikationsdepartementet . 1916 års anslag. I. 5. Till anläggning av en elektrisk kraftstation i Boden m. m. 1915 års anslag. H. 2. Till fortsatt anskaffning av nya eldhandvapen..................... I. 6. Till ordnande av landstorms-förråd: Fortifikationsdepartementet . Intendentsdepartementet...... 1912 års anslag. Till uppförande av lokaler för krigs-högskolan m. in......................... 1909 års anslag. Till uppförande av nya byggnader för armén.......................................	1	2	3	4	5	6
—	—	329,794 200,000 468 67,831 24,702 35,984 66,400 532,385 18,271 199,118 46,474 757,645	30 18 03 57 33 72 54 Öl 87 41	—	—	—	—	332,207 384	55 21	—	—
Säger för fjärde huvudtiteln	2,769,618	64	10,740,244	42	66,649,698	—	17,385,702	—	60,814,848	67	-	—
Tionde huvudtiteln.									•
B. 11. Förhöjning i gratialen åt av-
skedat manskap ...............	—	—	—	_	_	_	_	_	119	50	_
12. Ytterligare förhöjning i gratialen
åt avskedat manskap, för-
slagsanslag .....................	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—

1 Hela beloppet är disponerat. 8 Härav äro 1,902: 29 disponerade. * Härav äro 7,112: 3 0 disponerade.

— 55 —

7	8	9	10	n	12	13	14	15
								141,372	98	—	—	—	—	1 188,421	87	329,794	30
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	'' —	—	—	—	200,000	—	200,000	—
														468	18	468	18
								1,994	18	—	—	—	—	65,836	85	67,831	03
-								6,167	74					1 18,534	83	24,702	57
!								331,901	24		—	—	—	1 36,290	64	368,191	88
—	.	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	66,400	—	66,400	:
—	—	—	—	—	-	—	—	532,385	72	—	—	—	—	—	—	532,385	72
		_			_	_		9,729	57					2 8,541	97	18,271	54
														199,118	51	199,118	51
								18,560	22	—	—	—	—	3 27,914	65	46,474	8 71
•								96,691	46	_				4 661,338	16	758,029	62
7,358,657	37	—	-	8,242,931 j 65	2,885,472	54	154,805,051	98	3,234	o 913,028,247	46	13,239,693,98	173,961,700	65
				432,669	75			432,789	25							432,789	25
_	_	—	—	250,270	42	—	_	250,270	42	_	_	_	_	_	__	250,270	4 2

Härav äro 660,384: 64 disponerade.

— 56 —

■	1		2		3		4		5		6
B. 13. Tillfälligt understöd åt f. d. för-rådsvaktmästare, förslagsan-slag, högst.......................					-		683
Säger för tionde huvudtiteln	—	—	—	—■	-	-	683	—	119]50	—	—
Engångskostnader för för-svaret. 1919 års anslag. : Engångskostnader för år 1919, att ut-gå av värnskattefonden: Engångskostnader för lantförsvaret: Gemensamt reservationsanslag 1 a) Övning vid armén av års-klassen 1914 yngre: Intendentsdepartementet			447,51-9	34
Sjukvårdsstyrelsen ......	—	—	9,015	45	— -	—	—	—	—	—	—	—
Civila departementet ...
1 b) Intendenturmateriel.........	—	—	6,550,299	49	—	—	—	—	_	—	_	_
1 c) Artillerimateriel ............	—	—	5,647,072	72	—	—	—	—	2,087,475	24	_	_
1 d) Merkostnader för anskaf-fande av viss ingenjör-materiel ....................			335,392	44					21,801	34
1 e) Merkostnader för vissa ar-beten å Bodens fästning	—	—	34,793	41	—	—	—	—	29,420	61	—	—
1916 års anslag. 1 e) Till anskaffande av sjuk-vårds- och veterinärmate-riel ..........................			37,352	99
1915 års anslag. 7) Till befästningsarbeten m. m. vid Tingstäde: Fortifikationsdepartementet.			56,192	68					191	65
Säger för engångskostnader för för- svaret	—	—	| 13,117,638 52	—	—	_	_	2,138,888	84	_
1 tilläggsstat. Tredje huvudtiteln. 1919 års anslag. D. 2. Vissa demoleringsarbeten å Åland, förslagsanslag ......									421,673	11

1 Härav äro 4,285,000 kronor disponerade. 2 Härav äro 6,363,720 kronor disponerade. 3 Hela be -

57

7	8	1 i	9		10	ii	12	13	14	15
|								500	-			183,	_			683''
—z—f	—		—i	682,940|	17	-	—	683,559j	6 7	-	—	183	—	-		683,742|<>7
								532	96					446,986	38	447,519	34
								5	26	_	_''	—	—	9,010	19	9,015145
				115,946	95	115,425	12	521	83	_	—	—	—	—	—	115,946[ 9 5
—	—	—	—				—	1,880,072 338,723	95 86	—	—	—	—	14,670,226 2 7,395,824	5 4 10	6,550,299 7,734,547	49 96
			_	_	_	_	—	202,703	10	—	—	—	—	3 154,490	68	357,193	78
								44,454	47	—	—	—	—	8 19,759	55	64,214	02
									—	—	—	—	—	3 37,352	99	37,352	99
								36,424	47					3 19,959	86	56,384	33
		i	1 115,946	95	115,425	12	2,503,438	u 90			—	—	12,753,610	15,372,474 31
					''	412,781	82	1,157			\			7,734	29	421,673	11

loppet är disponerat.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

8

— 58 —

Fjärde huvudtiteln.

1920 års anslag.

A. 1. Provisorisk löneförhöjning för
departementschefen, förslagsanslag,
högst ..................

2. Tillfällig löneförbättring för

vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila
statsförvaltningen, förslags
anslag ...........................

3. Förstärkning av de till avlö nande

av vissa extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel, förslagsan

C.

B. 1. Förstärkning av reservations
anslaget till undervisnings
och gymnastikmateriel samt
undervisningsanstal ter och utbildningskurser,
förslagsanslag,
högst.................

2. Förstärkning av reservations anslaget

till skrivmaterialier,
expenser, bränsle, lyse m. m.,
förslagsanslag, högst.........

3. Förstärkning av reservations anslaget

till skrivmaterialier
m. m. vid truppförbanden,
förslagsanslag, högst......

1. Förstärkning av förslagsan slaget

till mathållning, förslagsanslag,
högst ............

2. Förstärkning av reservations anslaget

till munderingsutrustning,
förslagsanslag,
högst .............................

3. Inventarier i nya kasernetablis
semang, reservationsanslag

4. Förstärkning av reservations anslaget

till bränsle, lyse,
vatten, renhållning och tvätt
vid truppförbanden, förslagsanslag,
högst ..................

6. Förstärkning av reservationsanslaget
till remontering, förslagsanslag.
högst ............

6. Förstärkning av förslagsansla get

till furagering, förslagsanslag,
högst ..................

7. Förstärkning av reservationsanslaget
till trupp förbandens

7,000

54,000

20,000

76,500

161,900

148,525

5,931,550

1,400,482

97,000

1,700,000

155,000

4,270,400

11,140

28

1 Hela beloppet är disponerat.

— 59 -

83,257

83,257

18,117

20.000

19,950

76,500

76,500

161,900

161,900

148,525

148,525

5,931,550

5,931,550

1,400,482

1,400,482

97,000

1 32,679

64,320

1,700,000

155,000

4,270,400

4,270,400

60 —

1		2		3		4		5		6
—	—	—	—	—	—	47,500	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	214,631	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	117,600	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	279,563	—	V	—	—	—
—	—	—	—	—	—	2,000,000	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	397,480	—	—	—	—	—
—	—	— ‘	—	—	—	1,907,845	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	2,200,000	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	4,200	—	711	—	—	—
—	—	—	—	—	—	20,000	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	103,920	—	—	—	—	—
—	-	—	—	—	—	41,650	—	15,150	—	—	—
—	—	—	—	—	—	3,640	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	2,000	—	—	—	• —	-
						3,196,988
—	—	—	-1	—	—	33,00(1,000	—	122,076| 2i	-	—
-	—1	- 1	-1	-	—	57,559,3741	-1	149,077|	*»l	—	—

övningar, förslagsanslag,

högst ..........................

D. 1. Förstärkning av reservations anslaget

till sjuk- och veterinärvård
m. m., förslagsan
slag, högst......................

2. Sjukhusinventarier m. m., re servationsanslag

...............

3. Nya sjukhus vid armén, reser vationsanslag

...............

E. 1. Förstärkning av reservations anslaget

till vapen och am
munition, m. m., förslagsan

slag, högst.....................

2. Merkostnader för fortsatt anskaffning
av handvapen och
kulsprutemateriel, förslagsanslag,
högst ..................

F. 1. Förstärkning av reservations anslaget

till byggnader, öv
ningsfält och skjutbanor, förslagsanslag,
högst ............

2. Fullföljande av arbetena å ka

sernelablissemang för femton
infanteriregementen, reservationsanslag
..................

3. Underhåll av maskinella anord ningar

vid vätgasverket i Bo''

. den, reservationsanslag ...

4. Återuppförande av ett nedbrun net

pjäsexercishus i Boden,
reservationsanslag ...........

5. Förstärkning av reservations anslaget

till ingenjörmateriel,
förslagsanslag, högst.........

6. Merkostnader för komplettering

av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag,
högst ............

G. 1. Ersättning åt genom olycks''

händelse omkomne danske
undersåten H. P. Hansens
efterlevande änka och dotter,
förslagsanslag, högst.........

2. Täckande av viss Jämtlands

fältjägarregementes underofficerskår
åsamkad ränteförlust,
förslagsanslag, högst

3. Täckande av bristen å vissa

ordinarie reservationsanslag
för år 1919, förslagsanslag,
högst .......................

4. Dyrtidstillägg, förslagsanslag

Säger [ — j—|

1 Hela beloppet är disponerat.

— 61 —

47,500

47,600

214,631

214,631

117,600

117,600

279,563

38,588

2,000,000

2,000,000

397,480

397,480

1,907,845

1,907,845

12,032

103,920,

56,800

56,782

3,196,988

36,598,381

3,476,305

281,662| 28|61,202,874

178,173j

62

C. 2.

E. 1.

F. 1.

G. 2.

5.

6.

j 7.

8.

I

9.

10.

H. 2.

4.

1919 års anslag.

Fackutbildningskurser för värn
pliktiga tandläkare och apotekare,
reservationsanslag
Möbler m. m. för Bohusläns
regementes underofficers- och
manskapsmässar, reservationsanslag
.....................

Iståndsättande av ett skadat
pansartorn i Bodens fästning,

reservationsanslag............

Underhåll av utfartsvägarna till
militärvägen Boden— Lappträsk,
reservationsanslag ..
Merkostnader för vissa ändringsarbeten
vid garnisonssjukhuset
i Stockholm, reservationsanslag
..................

Reparationsarbeten å bad- och
tvättinrättningarna vid Upplands
infanteriregemente och
Värmlands regemente, reservationsanslag
.................

Förbättringar av sjukhusförhållandena
vid arméns truppförband,
reservationsanslag
Ambulansautomobil för flygväsendet,
reservationsanslag
Anordnande av elektrisk be
lysning å Karlberg, reservationsanslag
..................

Kostnader till följd av uppskjutande
tillsvidare av pågående
arbeten å uppförande
av kasernetablissemang för
Södra skånska infanteriregementet,
reservationsanslag
Instrument, sjukvårdsmateriel,
möbler och kaserninventa
rier för garnisonssjukhuset i
Stockholm m. m., reservationsanslag
..................

Arméns krigskarteutrustning,
reservationsanslag.....

1918 års anslag.

G. 5. Mindre byggnaders uppförande
eller ombyggande, reservationsanslag
......................

13. Återuppförande av ett nedbrunnet
exercishus vid Dalregementet,
reservationsanslag...

1 Hela beloppet är disponerat.

1,166

2,644

40.000
3,203

43.000

40,569

315,869

18,023

23,429

57

— 75,000

35,005

—| 23,500

43,990

83,413

57

95

300

18,023

5,000

— 63 —

1 874

34,804

40,000

43,000

43,000

1 1,249

39,309

1 86,630

315,869

229,238

36,047

23,429

21,581

75,000

75,000

35,005

1 6,600

28,405

1 5,162

18,337

48,990

82,157

83,413

— 64 —

G. 14. Arbetarbostäder vid Åkers krutbruk,
reservationsanslag ...

16. Merkostnader för anordnande

av värmeledning m. m. i generalstabens
byggnad, reservationsanslag
..................

17. Vissa ändringsarbeten vid gar nisonssjukhuset

i Stockholm,

reservationsanslag ............

K. 1. Kostnader för tryggande av
rikets neutralitet under år 1918,
förslagsanslag (sedermera reservationsanslag) -

1 ! 2

21,365

65,118

91,025

3,838,340

26

279,099|ö2

Säger för tilläggsstatens tjärde huvudtitel Tionde

huvudtiteln.

1920 års anslag.

B. 4. Dyrtidstillägg åt pensionerade
båtsmän och soldater samt Vadstena
krigsmanshuskassas understödstagare,
förslagsanslag

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond.
..................................

Säger för statsverkets utgifter

Summa

Efter avdrag av överföringar, överbetalningar
samt statskontoret gottgjorda
besparingar ..................

Återstår

2,769,618

4,764,653

57,559,374

451,500 51

!

1,511,432

466,916

29,089,453

66,649,698

76,457,191

31.859,072:15

1,000

2,769,61816 4; 29,089,453 i 51 j 66,649,698 —

31,859,072: 15
3,413,679: 48

28,445,392: 6 7

Fonder in. m.

Allmänna lägerkassorna..............

Förenade mötespassevolanskassornas

fond......................................

Palmqvistska fonden till Stockholms

befästande ....................... .....

Beväringsmanskapets invalid- och pen

sionsfond ........................

Invalidhusfonden ......................

Vadstena krigsmanshuskassa .....

Arrende-, jordskylds- och tomtöre
medel:

Fortifikationsdepartementet .....

Civila departementet ..............

'' Hela beloppet är disponerat

231,833

196,117

797,499

75

66,649,698

76,457,191

76,457,191

71,004

63,899,035

16

3,234

3,234

63,907,304

63,907,304

422,915

400

909

33

8,496

664,968

91,445

89

3,234

3,234

56,490

69

er,

7	8	9	10	n	12	13	14	15
													—	1 21,365	2 6	21,366
—	—	—	—	• • —	-	—	—	64,470	2 3	—	—	• —	—	648	38	65,118	56
	—													1 91,025	—	91,025	—
								1,457,315	06					2,660,095	21	4,117,440	27
1 3,494,422 81	_	_	_ I		_	62,800,460	5 7		_	178,173	85	3,291,316	61	66,269,951	03
		-						1,512,432	02		-					1,512,432	021
								334,509				_		206,646	67	541,1561081
110,853,080 1	18	—	—	9,041,818	67	3,413,679	48	222,640,609	55	3,234	69	3,206,604	31	29,499,001	84	258,763,129	871
10,853,080 18	—	—	9,041,818	67	3,413,679	48	222,640,609	55	3,234	69	3,214,873	81	29,499,001	84	258,771,399 3 7
I 3,214,873]si			9,041,818	67	3,413,679	48			3,234	69	3,214.873	81	9,041,818	67	15,673,606	63
| 7,638,206 I	37	—	—	—	—	—	—	222,640,609	5 5	—	—	—	—	20,457,183	17	243,097,792	72
						_	_	513,012	31	_	_	_	_	141,737	33	654,749	64
—	—	48,765	17	1,604	30	48,196	67	2,572	80	—	—	—	—	—	—	50,769	47
—	—	24,073	20	6,306	57	9,377	02	21,002	75	—	—	—	—	—	—	30,379	77
		18,028	56	_	_	5,198	21	11,026	45	__	_	—	—	2,713	7 S	18,938	44
__	__	95,172	20	49,219	78	''47,421	03	97,004	70	—	—	—	—	—	—	144,425	73
—	—	1,096,732	58	—	—	. -	—	1,073,028	94	—	—	—	—	228,318	40	1,301,347	34
								608,478	70	56,490	03					664,968	73
— ■	—	—	—	—	—	—	—	332,279	39	—	1-	—	—	613,154	95	945,434	34

Rev-berättelse any. statsverket för år 1920. II.

66 —

•	,	2	3	4	5	6
Tomtören för reglering av Vaxholms
stad..........................................	—	—	40,352	92	—	—	—	—	5,528	74	_	_
Sjöstedtska tomten........................ Försäljningssumman för en del av tyg-	'' -	—	472	20
hustomten i Kristianstad ...........	—	—	22,784	58
Särskilda medel för försålda gevär... Gåvomedel för inköp av kulsprutor	—	—	7,161	25	—	_	—	—	—	—	- ■
eller k ulsprutegevär..................... Gåvomedel för diverse försvarsända-	—	—	39,172	3 7
mål ......... .......................
Krigsskolans elevmedel .................. Utgifter för vissa byggnadsarbeten,		—	63,155	67	—	_	—	~	96,067	85	—	—
att tillsvidare bestridas från värn-skattefonden ..............................			7,998,825	3 6					1,825,158	88
Västmanlands läns knektelegomedels-
kassa ................................	—	—	276,834	54	—	—	—	—	169,191	85	—	--1
Jämtlands läns roteringskassa........	—	—	4,048	36	—	—	—	—	13,408	11	—
Försäljningsmedel för ingenj örmateriel Försäljningsmedel för viss materiel,	—	—	38,907	69	—	—	.-	—	7	50		—
kungl. brev den 28/s och 12/» 1919 Försäljningsmedel för tomter i Mar-	—	—	5,946,939	23	—	—	—	—	1,472,391	4 7		-;
strand ................................ Arvid Kjellgrens skjutpris till svenska	—	—	21,794	73
härens infanteri ......................	—	—	61,177l»o	—	—		—	6.402		_	—
Summa	-		15,747,077	53	—	~	—	-	4,777,327		56,490	08 i
Efter avdrag av varandra motsvarande		—	145,142	er	—	—	—	—	-	—	56,490	03 i
Återstår	—	—	15,601,934 62		—	_	—	4,777,327	4S	—	—

A ntinis totalkostnader.

I)en kasernerade armén.

Infanteriet:

Svea livgarde.............................................................................

Göta » ...............................................................................

Livregementets grenadj ärer......................................................

Västgöta regemente

Karlskrona grenadj ärregemente ..............................................

Upplands infanteriregemente ...................................................

Skaraborgs regemente ..............................................................

Kronobergs » ...............................................................

Jönköpings »

Dalregementet ...........................................................................

Hälsinge regemente.........................................................1.....

Alvsborgs » ..............................................................

3,110,047: 20.
3,158,506: ei.
2,820,710: eo.
2,318,123: 56.
2,031,740: 63.
2,389,996: os.
2,640,174: 46.
2,339,808. so.
2,555,467: io.
2,377,152: 54.
2,422,986: ie.
2,531,777: 25.

67

7	8		9		10	11	12	13	14	15
							4,985	98					40,895	6 8	45,881	66
—	—	—	-	-		—	—	_	—	—	—	—	472	20	472	20
							16,761	8 8	_	_	_	_	6,022	7 0	22,784	58,
—	— —	—	—	-	—	-	—	—		—	—		7,161	2 5	7,161	2 5
													39,172	3 7	39,172	37
	.		37,594	98	34,949	98	2,645	_	_	__	_	_		—	37,594	98
	''	—		—			124,148	83	_	—	—		i Jo,07 4	6 9	159,223	52
							1,780,452	10	—	—	'' —		8,043,532	11	9,823,984	24
							321	60				_	445,704	7 9	446,026	39:
								_	_	_	_	—	17,456	47	17,456	47
—		—	—	—	—	—	1,637	05	—	—	—	—	37,278	14	38,915	19|
							5,925,214	23	—	—	—	—	1,494,116	47	7,419,330	70
		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	21,794	73	21,794	73 i
		_		_	■ _	—	558	47	—	—	—	—	67,022	17	67,580	64
_	- 1,282,771	71	94,725;63	145,142) »i	10,515,131	18	56,490103	—	—	11,241,628	26	21,958,392 38
_	i		94,725)63	145,142 91	-		56,490 03	—	—	94,725	6 3	296,358)57
—	— 1.282,771 71	—	—		—	10,515,13l|i8	—		_	—	11,146,902)63	21.662,033 si

Hallands regemente .............

Bohusläns » .............

Västmanlands » .............

Norrbottens » .........

Västerbottens » .............

Värmlands » ............

Jämtlands fältjägarregemente
Vaxholms grenadjärregemente
Gottlands infanteriregemente
Västernorrlands regemente .....

.......... 2,508,134: 71.

.......... 2,582,992:6 2.

.......... 2,356,434: 52.

.......... 2,868,377: 13.

.......... 2,225,586: 83.

.......... 2,601,300:38.

.......... 2,562,657: -

........... 2,193,841: 35.

.......... 2,119,407: 70.

.......... 2,338,116:24.

Säger 55,003,339: 57.

Kavalleriet:

Livgardet till häst.........

Livregementets dragoner
Livregementets husarer

2,372,450: 9 8
2,250,898: 6 6.
1,847,121: 32.

— 68 —

Smålands husarregemente ................................................................... 2,517,283:34.

Skånska husarregementet i Hälsingborg ............................................ 2,159,362: 12.

» » i Landskrona ............................................ 1,072,601:89.

» _ dragonregementet .................................................................... 3,430,336: so.

Kronprinsens husarregemente ................................................................ 2,037,174: 5 6.

Norrlands dragonregemente................................................................... 1,906,219:33.

Säger 19,593,448: 70.

Artilleriet i

Svea artilleriregemente.......................................................................... 3,618,028: 23.

G»ta » ............................................................................ 3,262,439: 70.

Yendes » ........................................................................... 3,596,504:3 7.

Norrlands » i Östersund......................................................... 2,303,165:41.

» » i Boden ........................................................... 824,897: ee.

Upplands » 3,531,988:50.

Smålands » 3,124,005:96.

Gottlands artillerikår ............................................................................ 868,606:4 8.

Bodens artilleriregemente.................................................................... 1,731*420: 36.

Positionsartilleriregementet................................................................... 2,119,236: 71.

Karlsborgs artillerikår.................................................................. U033|386: 55’.

Säger 26,013,679: 93.

Fortifikationen:

Svea ingenjörkår .........................................................<.......................... 2,221,603: 76.

Göta » .................................................................................... 2,049,880:5 2.

Fälttelegraf kåren .................................................................................. 4,438,765: 4 0.

Bodens ingenjörkår ............................................................................. 1,395,934: 47.

# Säger 10,106,184: 15.

Trängen:

Svea trängkår .................................................................................... 925,838:54. .

Göta » .................................................................................... 1,379,416:4 5.

Norrlands» ................................................................................... 1,199,555:16.

Skånska trängkåren ........................................................................... 1,263,046:_

Västmanlands trängkår ...................................................................... 1 037 128- 32

Ostgöta trängkår.................................................................................... l’308i335: 73!

Säger 7,113,320: 20.

Armén i allmänhet.................................................................................... 2,137,404:66.

Summa 119,967,377:21.

— 69 -

Den icke kasernerade armén.

Infanteriet:
Första livgrenadjärregementet......................................	........................ 2,445,662: 83.
Andra » .......................................	........................ 2,471,993:13.
Södermanlands regemente ............................................	........................ 1,900,144: 67.
Kalmar » ............................................	........................ 2,416,110:78.
Norra skånska infanteriregementet ............................	........................ 2,318,674: 33.
Södra » » ...........................	........................ 2,545,096: 54.
	Säger 14,097,682: 28.
Armén i allmänhet ...........................................................	........................ 205,363:9 4.
	Summa 14,303,046: 22.
Sammandrag.
Den kasernerade armén.....................................................	...................... 119,967,377:21.
Den icke kasernerade armén.............................................	..................... 14,303,046:2 2.
	Summa 134,270,423: 43.
Av förestående belopp äro av arméförvaltningen direkt utbetalade 10,417,169: 37.
samt av underordnade myndigheter redovisade..............	..................... 123,853,254:06.
	Summa 134,270,423:43.

	Krigshögskolan. Debet. Balans från år 1919:
Tillgångar ..............	Inkomster:	-	........ 9,072:io

Fjärde huvudtitelns anslag:

D. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser................ 18,545: —

T. B. 1. Förstärkning av reservationsanslaget
till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter
etc......................................... 2,200: — 20,745: —

Ersättningsmedel ........................................................................... 272: 20.

Anmärkningsmedel ........................................................................ 2: 38. 21,019:5 8.

Summa 30,091: 6 8.

— 70 —

Kredit.

Utgifter:

Gottgörelse för anordnande av övningsritter ....

Praktiska övningar ................................................

Inköp av inventarier ............................................

Expenser m. in....................................................

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning i riksbanken .............................

Förskott.......................................................................

Fordringar ..............................................................

500: —

16,155:03.

1,881: 39.

6,139: 67. 24,676: 09.

998: 21.

1,000: —

3,417:38. 5,415:59.
Summa 30,091: 6 8.

Artilleri- och ingenjörhögskolau.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar .......................................................................................................... 15,461:9 9.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsan

stalter och utbildningskurser ............... 23,200: —

T. B. 1. Förstärkning av reservationsanslaget
till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser...............

Försäljningsmedel för böcker och kartor..........

Ersättningsmedel ..................................................

Anmärkningsmedel .....*......................................

Aterdebiterade ....................................................

10.900:

34,100

470

804

76

600

90.

'' 36,050: 90.

Summa 51,512: 8 9.

Praktiska övningar ..............

Inköp av inventarier m. m.

Expenser .............................

Anmärkningsarvode..............

Reseersättningar ..................

Kredit.

Utgifter:

........................................... 22,317: 90.

.......................................... 1,323:41.

......................................... 14,160: 24.

.......................................... 9: 90.

.......................................... 4,405:3 5. 42,216:8 0.

71

Baluns till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning i bank

Fordringar.....................................................................

2,240: 12.

7,055:9 7. 9,296:01».

Summa 51,512: 89.

Ridskola!!»

Debet.

Inkomster:

Fjärde huvudtiteln:

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser ........... 24,867: —

T. B. 1. Förstärkning av reservationsanslaget
till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser ................... 4,100: —

T. G. 3. Täckande av brister å vissa ordinarie

reservationsanslag för år 1919 ....... 17,801:88. 46,768:88.

Ersättnings- och försäljningsmedel m. m. .............................. 8,701: 14. 55,470: 02.

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1921:

K r e d i t.

Skulder

Balans från år 1919:

Utgifter:

Städning, bränsle, lyse in. in............................

Underhåll av inventarier in. in...........................

Skrivmaterialier och expenser ..........................

Släpjakter •...........................................................

Rese- och transportkostnader ...........................

Pris vid hinderlöpningar .....................................

Diverse ...................................................................

............. 29,456: 72.

Summa 84,926: 74.

20,535: 34.

27,327: 8 8.

2,729: 05.

2,150: 82.

3,419: 20.

8,163: 17.

1,000: —

19,601:28. 64,391:40.

Summa 84,926: 74.

*

72

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar....................................................................................................... 2: 9 6.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser 27,546: —

T. B. 1. Förstärkning av reservationsanslaget
till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och

utbildningskurser ................................ 21,300: — 48,846: —

Ersättnings--och försäljningsmedel ............................................ 6,542: o i. 55,388:01

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1921:

............ 3,229:19.

Summa 58,620: 16.

Kredit.

Utgifter:

Reseersättningar och transporter .............................

Ersättning för skadegörelse vid skjutningar m. m.

Inventarier, böcker m. m...........................................

Expenser ...................................................................

Oförutsedda utgifter.....................................................

19,249: 64.

\ 6,317: 10.

19,638: 85.

13,010: 21.

404: 36. 58.620: is.

Summa 58,620:16.

Krigsskolan.

A. Officerskursens statsmedel.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................................ 18,100: 3 6.

— 73 -

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser ............ 23,911: 10.

T. B. 1. Förstärkning av reservationsanslagen
till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter
etc................................................. 3,650: — 27,561: io.

Försäljnings- och ersättningsmedel m. m...........................	..... 22,661: 29.	50,222: 39.
	Summa	68,322: 75.
Kredit.
Utgifter: Praktiska övningar .............................................................. Bibliotek, tavelsamling, skrivmaterialier .......................... Bränsle, lyse, vatten m. m................................................... Inventarier och husgeråd...................................................... Remontering av en häst m. m........................................... Extra utgifter.......................................................................... Stipendier..................................................................................	..... 1,356:18. ...... 5,325:41. ..... 30,674:94. ..... 10,258: 02. ...... 1,233:45. ...... 9,121: 70. ...... 10,000: —	67,969: 70.
Balans till år 1921: Tillgångar: Kontant behållning: Å giroräkning..................................................................		353: 05.
Summa	68,322: 75.
B. Reservofficerskursens statsmedel.
Debet.
Inkomster: Fjärde huvudtitelns anslag: C. 1. Undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsan-stalter och utbildningskurser .................................................... Återdebiterade ................................................................................................	14,108: -—: 25.
	Summa	14,108: 25.

Kredit.

Utgifter:

Bibliotek och skrivmaterialier........................................................................ 114: 30.

Bränsle, lyse och vatten m. m. ................................................................... 5,918: 71.

Inventarier och husgeråd............................................................................... 1,338: 8i.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II. 10

— 74 —

Undervisningsmateriel, tvätt m. m............................................................. 5,014: 70.

Extra utgifter.................................................................................................. 1,721: 73.

Summa 14,108:2 5.

C. Förslagsanslaget till vissa kostnader för krigsskolans

verksamhet.

Debet.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

C. 3. Vissa kostnader för krigsskolans verksamhet ....

Kredit.

Utgifter:

Arvoden till befäl och lärare .............................

Ökad avlöning till betjäning ............................

Praktiska övningar m. m..................................

Återleverering.......................................................

................... 54,939: so.
Summa	54,939: so.
7,200: -16,634: — 26,705: 43.	50,539: 43. 4,400: 07.
Summa	54,939: so.

D. Offlcerskursens elevmedel.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ...................................................................................................... 63,155: 6 7.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns anslag:

D. 2. Munderingsutrustning................................ 580: 48.

3. Kasernutredning, intendenturfordon m. m. 1,697: so.

E. 1. Sjuk- och veterinärvård m. m................. 925: 14. 3 203: 22.

Elevavgifter........................................................................ 70,450: —

Försäljningsmedel ........................................................................ 10,796: 12.

Diverse........................................................................................... 5,300: so. 89,749: 84.

Summa 152,905:51.

Kredit.

Utgifter:

15,267: 73.
718: 58.

Böcker, instrument och ritmateriel
Sablar och floretter m. m.............

— 75 —

Ridhästars och ridtygs underhåll

Mathållning......................................................................

Tvätt och lagning .........................................................

Medikamenter m. m.......................................................

Praktiska övningar och diverse .................................

Återbetalda elevavgifter ..............................................

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I riksbanken .........................................................

E. Vinterreservofficerskursens elevmedel.

Debet.

. Inkomster:

Elevavgifter ....................................................................................................... 2,700: —

Diverse .............................................................................................. 52: so Summa

2,752: so.

5,778: 43.

17,859: 46.

6,767: 38.

5,179: 65.

62,737: 07.

3,713: 69. 118,021: 99.

34,883: 52.

Summa 152,905: 51.

Kredit.

Utgifter:

Böcker, instrument och ritmateriel................................................ 685: so.

Diverse............................................................................................. 1,828: 30.

Återbetalda elevavgifter ............................................................... 47: 53. 2,561:3 3.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

1 riksbanken.............................................................................................. 191: 17.

Summa 2,752: 50.

F. Sommarreservofficerskursens elevmedel.

Debet.

Inkomster:

Elevavgifter ....................................................................................................... 3,565: si.

Summa 3,565: 51.

— 76 -

Kredit.

Utgifter:

Böcker, instrument och ritmateriel ............................................................... 478: 05.

Diverse .............................................................................................................. 3,087:46.

Summa 3,565: 51.

Den 1 januari 1920 funnos vid krigsskolans officerskurs 42 kadetter; av
dessa avgingo under året 3 kadetter utan examen och utexaminerades 39 kadetter.
Den 15 oktober inkom en ny officerskurs av 52 kadetter.

Den 7 januari började första reservofficerskursen — vinterkursen — bestående
, av 27 kadetter; av dessa avgingo 3 utan examen och utexaminerades de övriga.
Den 4 maj började andra reservofficerskursen — sommarkursen — bestående av
36 kadetter, vilka samtliga utexaminerades.

Jämtlands roteringskassa.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ....................................................................................................... 256,573:51.

Inkomster:

Intressemedel .................................................................................................. 12,634: 37.

Summa 269,207: 88.

Kredit.

Utgifter:

Arvode till redogöraren ................................................................................ 150: —

Insättning å arméförvaltningens giroräkning i riksbanken........................ 13,739:91.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å sparkasseräkning............................................................ 77,971:53.

Utlånta medel ........................................................................ 177,334: 34.

Fordringar............................................................ .................. .12: 10. 255,317:97.

Summa 269,207:8 8.

77 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Marint ör valtnin gen.

Debet.

Balans från år 1919:
Tillgångar ...........................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster:

Ränta å i enskild bank insatta medel
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen: o A

riksstat.

Femte huvudtiteln:

1: A

1: C.

1: D.

1920 års anslag.

1. Departementschefen .........

2. Departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli och
kommandoexpeditionen .

B. 1. Marinförvaltningen............

3. Förstärkning av arbetskrafterna
i marinförvaltningen

1. Sjökrigshögskolan .............

2. Sjökrigsskolan .................

4. Skeppsgosseskolor.............

1. Avlöning för flottans kårer

och stater...........................

2. Rekapitulations- och av
skedspremier vid flottan

5. Beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna.........

7. Naturaunderhåll åt personal

vid flottan............................

8. Flottans nybyggnad och underhåll
............................

	02
690	97
9,203	54
5,159	50
34	96
9,683	20
11	25
32,337	76
4,541	62
455,690	67
557,776	9 2
4,305,839	24

3,400

79

18,581,839 19

— 78 —

I

1: D. 10. Utvidgning m. m. av flottans
varv i Karlskrona............

14. Moderna arbetsmaskiner

för flottans varv i Stockholm
................................

15. Lyftkran för flottans varv

i Stockholm m. m.........

16. Järnvägsspår å Galärvarvet

20. Örlogsdepå vid Härnösand

21. Flottans krigsberedskap och

övningar............................

23. Sjöbeväringensavlöningoch

beklädnad m. m.............

24. Skjutförsök och inskjutning

av kanoner......................

29. Provningsanstalt för gnist materielen

........................

30. Försök med torped-, gnist och

ilygmateriel................

1: E. 1. Avlöning för kustartilleriets

personal ..........................

3. Beklädnad åt kustartilleriets
manskap ................

5. Naturaunderhåll åt perso nal

vid kustartilleriet ...

6. Underhåll av kustartille riets

byggnader och ma ''

teriel ................................

8. Officersbyggnad i Vaxholms
fästning ............................

10. Kustartilleriets krigsbered skap

och övningar............

11. Kustartilleribeväringens av löning

och beklädnad
m. m.................................

12. Krigsövningar vid kustfäst ningarna

............................

13. Lega och furagering m. m.

för hästar vid kustartilleriet
....................................

16. Permanenta mineringar vid

kustfästningarna................

1: F. 1. Reservstat för marinen ....
2. Åtgärder för civilanställ -

3,515113

6.179 57

1,153 30
532 95
5,114 50

2,917,429 09

654,602 8 0

12,024 so

2,868 8 9

2,960 6 7
2,020 12
101,731 84
303,619 25

535,112 i o
215,150 —
282,261 is

270,134 80
2,13019

6,105:96

•

31! 7 4
1,15245

— 79 —

ning av uttjänt personal					1	1
vid marinen ...................	26	—
1:F. 3. Försök med minmateriel	513	27
1: G. 2. Ålderstillägg........................	83	I34		1
3. Ersättning åt officerare, in-
genjörer och intendenter
under anställning eller
kommendering utrikes ....	15,460	91
5. Rese- och traktamentspen-
ningar...............................	1,540	01
6. Provisorisk förhöjning av						|
dagtraktamentena ............	15	!50		1
7. Flyttningshjälp ...................	188	5°			i i
8. Sjukvård för marinen......	66,654	09
9. Uppvärmning, belysning,
renhållning samt tvätt-
och badinrättningar ........	170,267	07
11. Skrivmaterialier och ex-
penser m. m.....................	25,541	05
12. Utgivande av läroböcker,
beskrivningar, reglemen-
ten och instruktioner m. m.	1	75
13. Tryckningskostnader ........	4,098	24
14. Diverse behov ....................	1.713	17
15. Extra utgifter....................	—	04
16. Hyresutgifter ....................	6,000	—
17. Kommittéer och utrednin-
gar genom sakkunniga....	13,922 30
18. Tillfällig löneförbättring för
viss personal vid marinen	CO OO	44
19. Extra biträden å flottans
stationer och inom kust-
fästningarna ....................	230	78
20. Biblioteksverksamheten för
underbefäl och manskap
vid marinen ....................	52	65
2: 1. a. Sjökarteverket, bestämt an-
slag .................................	2,288	—
c. Sjökarteverket, reserVa-
tionsanslag........................	504,711	84
5. b. Nautisk-meteorologiska by-;
rån, reservationsanslag ...	17,332:	79
3: 1. Semester åt vid sjöförsvaret			1		''
anställda arbetare............|	5,505	67	J

— 80 -

1919 års anslag. 1: D. 11. Krigsfartygsmateriel ........	325,781	70
13. Brännoljecistem vid flottans station i Karlskrona........	3,366	55
19. Uppförande å vissa tomter å Saltö av ett bostadshus för varvsarbetare vid flot-tans station i Karlskrona	121,398	32
26. Tubkanoner för flottan ....	305	43
27. Kanoner och kulsprutor i reserv ...............................	1,818	85
35. Kontraminmateriel ............	758	86
1: E. 11. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning............	89,714	76
1918 års anslag. 1: D. 11. Undervattensbåtmateriel ...	266,381	88
12. Flygbåtsmateriel ................	7,090	17
17. Central beklädnadsverkstad för marinen, m. m.........	8,211	44
22. Transportmedel för flottans varv i Stockholm m. m.	403	51
40. Ombestyckning av två ja-gare ....................................	11.892	11
42. Gniststationer för vissa far-tyg ...................................	26,960	09
43. Kraftigaregniststationer för vissa fartyg ....................	6	08
47. Minmateriel ........................	3,284	54
1: E. 24 Permanenta mineringar vid kustbefästningarna...........	3,309	35
1: F. 6. Materiel m. m. för marinens flygväsende........................	3,793	—
1917 års anslag. 1: D. 27. Pistoler m. m. för flottans befäl och underbefäl........	150
33. Varmluftsapparater för tor-peder ................................	1,100	—
1: E. 7. Förplägnadsanstalt i Vax-holms fästning ................	73	—
15. Eldledningsanordningar vid nuvarande kustbefästnin-gar ...................................	192	42

1916 års anslag.
1: D. 29. Gnistsignalmateriel............ 30. Gniststationer till vissa far-	1,876	1 6
tyg .................................. 31. Stridsgniststationer för flot-	9,366	86
tans fartyg........................ 1914 års anslag. 1:H. 2. Anskaffning av övnings- materiel för utbildning i	708	84
skjutning............................ 1913 års anslag. Till anskaffning av båtmateriel för	81	81
sjöpositioner ................................ » anskaffning av kikarsikten för fast uppställda kanoner å kust-fästningarnas sjöfronter -och	280
andra viktigare punkter........... 1912 års anslag. Till byggnadsarbeten m. m. för flot-	2,291	96
tans station i Stockholm ................ 1908 års anslag.	1,375	40
Till kustartilleriets beväpning ........ Engångskostnader för försvaret: 1919 års anslag. 2 a. Nyanläggningar och nyanskaff-ningar för stärkande av det fasta kustförsvaret med undan-	69 •	90
tag av Fårösunds fästning 2 b. Artilleriammunition för kustfäst-	80,988	33
ningarna ...................................	2,450
1918 års anslag. 4. Kostnadsökning för bärgnings-
materiel för undervattensbåtar 6. Omändring av pansarbåten Svea	103,170

12,435,824

85

Hev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. 11.

— 82 —

till depåfartyg för undervattens-båtar in. in.........................	674,134	57
7. Verkstad jämte flygbåtsskjul in. m. vid Gustafsviks örlogsdepå	24,350	60
1917 års anslag. 2. c. Örlogsdepå vid Härnösand.......	152,248	13
A tilläggsstat. Femte huvudtiteln: * 1920 års anslag. 1: D. 4. Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö fästning avsedda byggnader m. in...........	2,379	49
E. 2. Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e gra-den vid flottan och kust-artilleriet ..........................	1,280
1919 års anslag. 1: A. 5. Minmateriel .......................	1,075	80
1918 års anslag. 1: A. 6. Anordnande av elektrisk ytterbelysning vid flottans varv i Karlskrona .........	7	''i 0 5
1: B. 10. Ändring av viss minmateriel
vid kustfästningarna........	985	47

Särskilda uppbördsmedel för femte!

huvudtitelns besparingsfond ...........j

Uttag å statsverkets giroräkning i riks-j

banken .............................................

Likvid er med särskilda ämbetsverk och)
myndigheter .........................................

Balans till år 1921:

Skulder:

Återstående utgifter ............................j

Diverse medel

(13,505,520: 41—45,067: 25) ...........

i! 1,037,341

63

5,727isi

13,‘478,894 29

537191 13,482.832 9 9
65.655,558 29
85,523 ce

1,696.401 05

13,460,453j 16 15,156,854 21
Summa 112,962.607''7 4

K r e (1 i t.

Balans från år 1919:

Skulder ..............................................

Avgår till följd av förändrat redovisningssätt
......................................

Utgifter:

A egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster ..........

A riksstat. .
Femte huvudtiteln:

1920 års anslag.

1:A. 1. Departementschefen...............

2. Departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli och
kommandoexpeditionen
l: B. 1. Marinförvaltningen ...............

2. Vikariatsersättning m. in. i

marinförvaltningen .........

3. Förstärkning av arbetskraf terna

i marinförvaltningen

4. Marinstaben ............................

1: C. 1. Sjökrigshögskolan.........

2. Sjökrigsskolan .......................

3. Tillfällig löneförbättring åt

lärarpersonalen vid sjökrigs-j
skolan ....

4. Skeppsgosseskolor .............

5. Marinintendentsko lan..........

1: D. 1. Avlöning för flottans kårer

och stater ...........................j

2. Rekapitulations- och avskeds-;

premier vid flottan

3. Extra lönetillägg ................j

5. Beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna

6. Förstärkning av reservations-j

anslaget till beklädnad åt
sjömans- och skeppsgossekårerna
.............................

8,500 02

64,456 95
149,553 5 4

25,120 —

26,009 so
6,975 04
30,997 75
58,636 i o

1,8001—
60,826| 5 8
11.668123

5.870.551 27

47,037

172

70

953,446 6 7

224,000

14,152,314]—!

48,953 86; 14.103,360.14

8 69

7. Naturaunderhåll åt personal vid flottan........................	4,726,777	1 90
" 8. Flottans nybyggnad och un-derhåll ...............................	7,500,889	24
9. Förstärkning av reserva-tionsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll	639,010
10. Utvidgning ra. m. av flottans varv i Karlskrona ...........	89,556 5 7
11. Sanitära anordningar vid flottans varv i Karlskrona	! 532 89
12. Ändring och modernisering av sjömanskårens vid flot-tans station i Karlskrona avträdesinrättningar ........	938	83
13. Anordning för elektrisk svets-ning å flottans varv i Karls-krona ..................................	16,803	37
14. Moderna arbetsmaskiner för flottans varv i Stockholm	85,270	60
15. Lyftkran för flottans varv i Stockholm m. m. ...............	59,403	‘ | 92
16. Järnvägsspår å galärvarvet	24.324	12
17. Lastautomobil för flottans .varv i Stockholm ...........	22,469	56
18. Örlogsdepå vid Göteborg ....	37.267	67
19. Inventarier för inkvartering av officerare och underoffi-cerare m. m. vid Göteborgs .örlogsdepå..........................	11,862	79
20. Örlogsdepå vid Härnösand	758,944	90
21. Flottans krigsberedskap och övningar ............................	6,944.429	09
22. Förstärkning av reserva-tionsanslaget till flottans krigsberedskap och övnin-gar ........................................	800,000
23. Sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m............	2,554.942	45
24. Skjutförsök och inskjutning av kanoner ......................	24,710	98
25. Artilleribestyckning å vissa l:a klass undervattensbåtar	24,429	41
26. Moderna brisansrör ............	28,126

— 85 —

1: D. 27.

28.

29.

30.

31.
E. 1.

2.

3.

4.

6.

7.

8.
9.

10.

11.

12.

13.

Merkostnader för färdigstäl-j
landet av torpeder och
varmluftsapparater för torpeder
................................

Framställande av nya typer

av radioapparater ......... i

Provningsanstalt för gnist-j

materielen ..........................

Försök med torped-, gnist-j

och flygmateriel ...............

Minmateriel...........................

Avlöning för kustartilleriets

personal...........................

Rekapitulations- och avskedspremier
vid kustartilleriet
...............................

Beklädnad åt kustartilleriets;

manskap ............................

Förstärkning av reservationsanslaget
till beklädnad
åt kustartilleriets manskap!
Natur aunderhåll åt personal

vid kustartilleriet...............

Underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel ...
Förstärkning av reservationsanslaget
till underhåll
av kustartilleriets byggnader
och materiel................

Officersbyggnad i Vaxholms

fästning ...............................

Vatten- och avloppsledningar
för befäls- och underbefälsbyggnaderna
vid Vaxholms

kustartilleriregemente........

Kustartilleriets krigsbered skap

och övningar ............

Kustartilleribeväringens avlöning
och beklädnad m. m.
Krigsövningar vid kustfästningarna
............................

Lega och furagering m. m.
för hästar vid kustartilleriet
......................................

359,841	03
6,543	65
11,714	13
58,685	80
18,635	57
1,495,170	53
19,355	53
224,386	84
55,200	—
1,549,081	18
1,234,612	10
139,900	—
116	50
61,467	94
758,561	15
1,082,375	39
31,759	57
81,105	96

:

86 —

1: E. 14. Artilleriammunition för kust-
fästningarna....................... 15. Luftförsvar av Karlskrona	99,220	35
varv och fästning ........... 16. Permanenta mineringar vid	3,888	79
kustfästningarna .............	31	74
F. 1. Reservstat för marinen ...... 2. Åtgärder för civilanställning av uttjänt personal vid	36,074	54
marinen ...........................	6,444	50
3. Försök med minmateriel ....	15,508	24
G. 1. Personliga lönetillägg .......	2,944	97
2. Ålderstillägg ........................ 3. Ersättning åt officerare, in- genjörer och intendenter under anställning eller kom-	48,624	97
mendering utrikes ............ 5. Rese- och traktamentspen-	24,514	22
ningar ............................ 6. Provisorisk förhöjning av	112,555	50
dagtraktamentena .........	36,438	51
7. Flyttningshjälp ..................	51,110 58
8. Sjukvård vid marinen ...... 9. Uppvärmning,belysning, ren-	528,716	60

hållning samt tvätt- och

badinrättningar ............... 1,505,234 7 0

10. Arvoden åt vid skeppsgosse kåren

i Marstrand anställda
personer m. m..............

11. Skrivmaterialier och expen ser

m. m...........................

12. Utgivande av läroböcker,

beskrivningar, reglementen
och instruktioner m. m.

13 Tryckningskostnader...........

14. Diverse behov ....................

15. Extra utgifter ....................

16. Hyresutgifter .....................

17. Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga ..........

18. Tillfällig löneförbättring för

viss personal vid marinen 1,261,680 89

19. Extra biträden å flottans

11,949

443,471

62

44

77,247 03
92,712 52
23,967 17
98,080 6 6
64,600

203,207

60

— 87 —

stationer och inom kustfästningarna
................

1: G. 20. Biblioteksverksamheten för
underbefäl och manskap
vid marinen

2: 1 a. Sjökarteverket, bestämt

anslag

1 b. Dito, förslagsanslag
■1 c. Dito, reservationsanslag

2. Sjömätningar .............

5 a. Nautisk-meteorologiska
hyrån, bestämt anslag
5 b. Nautisk-meteorologiska

byrån, reservationsanslag

6. Förstärkning av reserva tionsanslaget

till nautiskmeteorologiska
byrån

7. Ytterligare en assistent

vid nautisk-meteorologiska
byrån ...............

8. Tillfällig löneförbättring åt

personalen vid nautiskmeteorologiska
byrån

9. Förhöjda arvoden åt vissa

kontrollstationsförestån dare 3:

1. Semester åt vidsjöförsvaret

anställda arbetare...........

67,361	92
7,406	55
73,905	75
10,684	03
529,623 173,200	66
10,000	—
36,757	77
2,700	—
3,500
2,400	—
4,000
138,877	46

1919 års anslag.

1:D. 11. Krigsfartygsmateriel............

13. Brännoljecistern vid flottans

station i Karlskrona.......

15. Reparation av sjömanskårens
vid flottans station i
Stockholm avträdesinrätt ningar

m. m. .............

19. Uppförande å vissa tomter,
å Saltö av ett bostadshus
för varvsarbetare vid Hot-]
tans station i Karlskrona!

25. Nya kärnrör för kanoner

vid flottan .......... ..........

26. Tubkanoner för flottan.......

5,200,643 6 8
48,222 o8i

16,963 95:

260,569 76;

61,525 39!
50,528 69

1 1: D. 27. Kanoner och kulsprutor i reserv ................................	168,255	1 47
30. Torpeder i reserv................	90,313	■—!
32. Reservmateriel för marinens gniststationer ....................	20,822	68
35. Kontraminmateriel............	28,122	53
1: E. 11. Revidering och utvidgning
av positionskartan över Vaxholms fästning............	41,922	44
19. Ändring av vissa kustfäst-ningama tillhörande ka-noner till luftkanoner ....	400
1: F. 3. Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet	42,586	48
2: 6. Navigationslärarkursen........	8,162	1 4
1918 års anslag. 1:D. 11. Undervattensbåtmateriel ...	1,202,169	06
12. Flygbåtsmateriel ................	64,136	75
16. Laddningsstation m. m. vid flottans varv i Karlskrona	8,159	44
17. Central beklädnadsverkstad för marinen in. m............	261,518	40
18. Transportmedel för flottans varv i Karlskrona ...........	18,087	22
21. Torpedförrådsbyggnad vid flottans station i Stock-holm .................................	720	64
22. Transportmedel för flottans varv''i Stockholm ..........''	1,531	32
32. Förbättring av projektilut-redningen för pansarbåten Oscar II .........................	3,107	46
34. Avståndsmätningsinstrument för jagare ...................	1,028	22
36. Luftkanoner till skydd för viss anläggning ................	182,240	70
38. Torpedsikten m. m. å jagare	8,158	0 6''
39. Nätsaxar till torpeder........	8,675	87
40. Ombestyckning av två ja-gare ..................................	7,361	87
42. Gniststationer för vissa far-tyg ..................................	21,396	7 6

- 89

_ 1: D. 43. Kraftigare gniststationer för
vissa fartyg......................	40,008	4 ]
47. Minmateriel ........................	4,328	42
49. Bevakningstelefonkabel för
Karlskrona station ........	66,796	27
1:E. 9. Kolgårdar i Vaxholms fäst-
ning ...................................	656	73
16. Övningsmateriel m. m. för
Hemsö kustartillerikår ...	1,244	75
22. Nya kärnrör för kanoner vid
kustbefästningarna ...........	17,980	95
23. Eldhandvapen för kustar-
tilleriet................................	13,839	—
24. Permanenta mineringar vid
kustbefästningarna............	108,214	—
25. Telefonmateriel för bevak-
ningsändamål vid Älvs-
borgs fästning ...................	465	90
1: F. 6. Materiel m. m. för marinens
flygväsende......................	100,147	58
1: H. 18. Bidrag till utgivande av ett
sjökrigshistoriskt arbete ...	2,000
1917 års anslag.
1:D. 7. Beklädnad åt sjöbeväringen	48,790	42
12. Periskop i reserv för under-
vattensbåtar ...................	1,376	25
17. Tillbyggnader till verkstäder
vid flottans varv i Stock-
holm m. m.........................	2,015	41
27. Pistoler m. m. för flottans
befäl och underbefäl .......	6,566	_
32. Torpeder och torpedmateriel	11,549	29
33. Varmluftsapparater för tor-
puder ................................	37,851	77
37. Luftkompressionspumpar	960
1: E. 6. Förläggningsinventarier för
Västra Hästholmsfort ....	5	09
7. Förplägnadsanstalt i Vax-
holms fästning	12,388	08
15. Eldledningsanordningar vid
nuvarande kustbefästnin-
gar ....................................	27,943	96
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920.	II.

12

90 —

I 1: E. 19. Utrustningsmateriel för utposter
vid kustbefästningarna
...............................

1916 års anslag.

! 1: D. 13. Strålkastarespeglar i reserv
för flottans fartyg............

14. Omläggning av spårnätet vid
flottans varv i Karlskrona

19. Förrådsbyggnad m. m. å
Bergholmen........................

29. Gnistsignalmateriel ...........

30. Gniststationer till vissa far tyg

.................................

31. Stridsgniststationer för flot „

tans fartyg........................

1: E. 10. Övningsmateriel för kustartilleriets
utbildning i skjutning
..................................

13. Anordningar vid nuvarande
kustbefästningar för ökande
av artilleriets eldhastighet
m. m. . . ...............

15. Komplettering av Älvsborgs

fästnings minmateriel.......

1915 års anslag.

1: D. 11. Förändring av undervattenssidotuberna
å vissa pansarbåtar
...................................

17. Uppförande av en ångpanneverkstad
vid flottans varv

i Karlskrona ..................

19. Uppförande av en förrådsbyggnad
för fyrverkspersedlar
vid flottans station

i Stockholm.....................

21. Elektriska anläggningar vid
flottans station och varv
i Stockholm.......................

32. Anskaffning av båtmateriel!

för minförsvaret................

1: E. 6. ''Ångpannecentral m. fl. arbeten
å Kungsholms fort

i |

.

388 47

478 15

507 41

571 39
40,755 —

13,905 92

3,520 is

187 56

I

2,293 61

,j

4,751 76

6,286 19
7,380 4 8

234ei

45 03
6,737 3o
856 0 3

— 91 —

1: E. 8. Komplettering av Karlskrona
och Älvsborgs fästningars
telefonförbindelser
1: F. 17. Anskaffning av en gyroskopkompassanläggning.
...........

1914 års anslag.

1: F. 7. Anordningar för förbättrande
av de sanitära förhållandena
i ingenjördepartementets
verkstäder å flottans
varv i Karlskrona
9. Modernisering och utvidgning
av järngjuteriet m. m.
vid flottans varv i Karlskrona
...............................

10. Tillbyggnad av båtbyggar verkstaden

å flottans varv
i Karlskrona .................

11. Elektriska anläggningar för

marinens behov i Karlskrona
...............................

21. Uppförande av proviantförråd
vid Fårösunds kustposition
..............................

1: H. 2. Anskaffning av övningsmateriel
för utbildning i skjutning
....................................

4. Omladdning av halvpansargranater
med brisansämne
1: J. 2. Anskaffning av handminoch
bevakningstelefonkablar
för flottan och kustartilleriet
............................

3. Anskaffning av flyttbara lys apparater

för sjöpositioner

4. Anskaffning av starkt ly sande

lanternor för sjöpositioner
...........................

5. Anskaffning av båtmateriel

för minförsvaret................

1:K. 17. Bestridande av viss materialanskaffning
m. m. för marinens
räkning...................

8,530	80
7,467“	13
176	33
1,580	63
967	95
860	25
421	45
274	91
5,000	—
500	48
49,735	50
599	—
1,088	40
53,887	52

- 92 —

1: L.

Till

höj dmätningsstation
1913 års anslag.

» anskaffning av båtmateriel

sjöpositioner ........................

» försök med minmateriel .....

nåd och underhåll

sen

1912 års anslag.

i -----------7 ~ —-

sare och jagare...................

anordningar för ökande av artil
leriets eldhastighet å l:a I

pansarbåtar ........................

anskaffning av vissa tillbehö

minor ..................................

eldledningsanordningar för 1

station i Stockholm...........

1911 års anslag.

Till uppförande av en för Vaxh

kustartilleriregemente och \ aAholms
grenadjärregemente gemensam
tvättinrättning å Ri

m. in.....................................

» anskaffning av beklädnad
sängservis för kustartille

värnpliktiga .......................

» anskaffning av inventarier för £
brottsbatteriet å Tjurkö ....

1910 års anslag.

Till kustsignalväsendet................

- 105	73
>1 16,973	55
r 33,947	54
7,583	88
4,904	41
4,392	—
i 2,206	37
3 1,371	11
1 514	77
; 298	45
3 150	—
3 1,086	94
100,000	_
2,800	—
3,780	_

— 93

1,786	9 1
1,120	37
6,008	09
13,425	51
1,438	10
76	92
74	75
837	25
22,910	05

Till anskaffning av minmateriel
» anskaffning av transportmedel för

kust fästningarna ........................

» anläggande av en verkstad å
flottans varv i Karlskrona för
tillverkning av torpeder............

1908 års anslag.

Till fortsättande av arbetena å rikets
kustbefästningar ........................

För anskaffande av tubkanoner för
kanoner tillhörande Karlskrona
fästning .......................................

1907 års anslag.

Till fasta minförsvaret .......................

» avslutande av nybyggnaderna för
kustartilleriets förläggning m. m.

1905 års anslag.

Till bestyckning av bevakningsbåtar
m. m.......................................

1902 års anslag.

Till anläggning av en koldepå m. m.
Sjunde huvudtiteln:

1920 års anslag.

J. 18. Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga ..........

Nionde huvudtiteln:

1916 års anslag.

D. 8. Till stationerande under vintern
1915—1916 av ett armeratångfartvg
vid rikets kuster för
åstadkommande av ordning och
skydd vid fiskets bedrivande
Tionde huvudtiteln:

1920 års anslag.

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål..........

Oförutsedda utgifter.................

05 58,667,837

2,986

36,345

250

200,000

27

49

44

94 —

[Engångskostnader för försvaret: 1919 års anslag. 2. a. Nyanläggningar och nyanskaff-ningar för stärkande av det fasta sjöförsvaret med undan-tag av Fårösunds fästning	1,887,170	84
b. Artilleriammunition för kust-. fästningarna................................	330.905	46
1918 års anslag. 4. Kostnadsökning för bärgningsma-teriel för undervattensbåtar ........	50,994	27
5. Kostnadsökning för ändringsarbeten å vissa l:a klass pansarbåtar ...	3,112	89
6. Omändring av pansarbåten Svea till depåfartyg för undervattens-båtar in. in...................................	272,722	47
1917 års anslag. 2. c. Orlogsdepå vid Härnösand ........	266,058	98
d. Torpedmateriel för flottan ........	58,605	17
A tilläggsstat. Femte huvudtiteln: 1920 års anslag. 1: A. 1. Provisorisk löneförhöjning för departementschefen ...........	3,500
1: B. 1. Förstärkning av viss i staten för Sjökrigsskolan upptagen anvisning ............................	4.000
1: C. 1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till be-klädnad åt sjömans- och skeppsgossekårema för år 1919 ....................................	121.000
2. Förstärkning av reservations-anslaget till flottans nybygg-nad och underhåll ...........	2,463.000
3. Bostadshus för varvsarbetare vid flottans station i Karls-krona ..............................	120,000

2,869,57o|o8

i

!

i

1: C. 4. Förstärkning av reservationsanslaget
till flottans krigsberedskap
och övningar ....

5. Förstärkning av reservations anslaget

till skjutförsök och
inskjutning av kanoner ...

6. Anordningar för sjösättning

och upptagning av flygbåtar
vid flottans varv i Stockholm

7. Inredning av flyginventarie förrådet

m. m. vid flottans

varv i Stockholm................

1: D. 1. Täckande av överbetalning å
reservationsanslaget till un-!
derhän av kustartilleriets
byggnader och materiel för
år 1919 ................................

2. Officersbyggnad i Vaxholms

fästning ................................

3. Inköp av lägenheterna Lugnet

samt Lugnet nr 2 och 3 å
Rindön inom Vaxholms fästning
m. m. ........................

4. Tillsyn och underhåll av vissa

för förläggning i Hemsö
fästning avsedda byggnader
m. in...................................

5. Förstärkning av reservations anslaget

till kustartilleriets
krigsberedskap och övningar
1: E. 1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar
i reserven, reservofficersaspiranter
och reservm
arinintendentsaspiranter
...................................

2. Avlöningsfyllnad åt vissa un derofficerare

av 3:e graden
vid flottan och kustartilleriet

3. Täckande av överbetalningar;

för år 1919 å vissa ordinarie
reservationsanslag ...
1: F. 1. Förstärkning av reservationsanslaget
till ersättning åt1
officerare, ingenjörer och in-;

- 95 —

i

1,700,000 —;
10,000 —|
728 24

6.868 5 5

| |

62.000 —j

100.000 —

186,833 5 2

32,767 5 2

200,000! —I

i 1

*

6,8401—I

I

i i

16,381|4oj

123,552130

tendenter under anställning
eller kommendering utrikes
1:F. 2. Resestipendier åt rektorer och
lärare vid skeppsgosseskolorna
....................................

3. Förstärkning av viss i an slaget

till hyresutgifter ingående
anvisning ................

4. Expeditioner till ofinska fast landet

och till Åland under
år 1918 ...............................

2. 1. Sjömätningar m. m. ............

2. Tidskriften »Underrättelser

för sjöfarande»....................

3. 1. Tillfällig löneförbättring för

vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen.......

2. Förstärkning av de till av lönande

av extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m.
anvisade medel....................

3. Dyrtidstillägg ........................

1919 års anslag.

1: A. 5. Minmateriel............................

1: B. 3. Kostnader till följd av uppskjutande
tills vidare av pågående
arbeten å byggnader
för förläggning i Hemsö fästning
....................................

1918 års anslag.

1: A. 6. Anordnande av elektrisk
ytterbelysning vid flottans

varv i Karlskrona............

10. Nytt kanonskjul för artilleridepartementet
vid flottans
varv i Stockholm m. m.

14. Inköp av vissa tomter å
Saltö m. m..................

— 96 —

15.000 —
800 —

6,000 —

166,017 —

60.000 —

6,594 91

43,895 3 0

4,974 93
18,720,176 -

153,078 42

4,026 i o

13,595 03

28,021 07
1,398 32

- 97

l 1: A. 20. Förrådsskjulförminmateriel
m. m. vid flottans station
i Stockholm........................	832	73
1: B. 10. Ändring av viss minmateriel
vid kustfästningarna .......	2,592	97	24,384,474	31
Sjunde huvudtiteln.
1: C. 4. Sjömätningar vid Spetsbergen			63,250	—	81,224,713	59
Femte huvudtitelns besparingsfond ....					27,800	42	81,252,522	70
Insättningar å statsverkets giroräkning
i riksbanken ........................................							653,771	88
Likvider med särskilda ämbetsverk
och myndigheter....................................							498,311	65
Balans till år 1921:			•
Tillgångar:			•
Kontant behållning...............................					4,451,967	40
Förskott ..............................................					11,990,453	93
Fordringar ............................................					12,220	04	16,454,641	37
		Summa	112,962,607	74

* Sjökrigshögskolan.

Debet.

Balans från år 1919:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok .............

46,807: 32.

Inkomster:

Femte huvudtitelns anslag:

1. C. 1. Sjökrigshögskolan................................ 27,625: —

G. 2. Ålderstillägg ........................................ 300: —

9. Uppvärmning, belysning, renhållning

samt tvätt- och badinrättningar 2,961:4 6.

15. Extra utgifter .................................... 550: —

16. Hyresutgifter........................................8,000: —

T. 1. F. 3. Förstärkning av viss i anslaget

till hyresutgifter ingående anvisning
................................................ 6,000: —

T. 3. 3. Dyrtidstillägg ...................................... 3,059: 6 9. 48,496: 15.

Ersättningsmedel ........................................................................ 34: 9 6. 48,531: n.

Summa 95,338: 43.

13

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II

Avlöningar............................

Expenser m. m.................

Hyra för högskolans lokal

- 98 —
Kredit.

Utgifter:

25,357: 44.

11,961: 46.

14,550: — 51,868: no.

Balans till år 1921:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok ........................................ 43,469: 5 3.

Summa 95,338: 43.

Sjökrigsskolan.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok ................................... 4,093: —

Inom linjen:

Baltzar von Plåtens mindre stipendiefond ........................ 12,301: 63.

Inkomster:

Femte huvudtitelns anslag:

1. C. 2. Sjökrigsskolan....................................... 48,469: —

3. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonal
vid sjökrigsskolan .................. 1,800: —

G. 2. Ålderstillägg ........................................... 3,800: —

T. 1. B. 1. Förstärkning av viss i staten för
sjökrigsskolan upptagen anvisning
............................................... 4,000: —

3. 3. Dyrtidstillägg........................................ 16,864: 66. 74,933: ««.

Anmälningsavgifter jämlikt § 13 mom. 2 av skolans reglemente
....................,................................................................... 240: —

Terminsavgifter:

För vårterminen av 39 kadetter .......................................... 2,925: —

» höstterminen av 32 dito ................................................ 2,400: —

Ersättningsmedel ......................................................................... 118: 20. 80,616: 86.

Summa 84,709: 86.

Avlöningar......................

Tre ekiperingsstipendier

Kredit.

Utgifter:

59,877: 76.
1,800: —

99

Ved, belysning, skrivmaterialier m. m. .................................... 18,988: bo.

Leverering: .

Till statskontoret av avgifter till pensionsfonden för civila

tjänstinnehavare........................................................ 342:

Till civilstatens änke- och pupillkassa av avgifter 92:4 0. 434:40. 81,100:76.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok
Inom linjen:

Baltzar von Plåtens mindre stipendiefond .......

3,609: io.

12,465: 12._

Summa 84,709: 8 6.

Antalet i skolan undervisade kadetter utgjorde:

vid 1919 års slut .............................................................

År 1920 intogos...................................................................

Samma år avgingo..............................................................

och utexaminerades ...........................................................

vadan antalet kadetter vid 1920 års utgång utgjorde

......... 44.

........... 25. gg.

............ 9.

............ 27. 36.

.................. 33.

Sjökarteverket.

Debet.

Balans från år 1919:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok

Inkomster:

71,863: 63.

Femte huvudtitelns anslag:

1. 6. 15. Extra utgifter................................ 1,300:2 5.

Sjökarte verket:

2. i a. Bestämt anslag ........ 73,900: —

b. Förslagsanslag............ 10,684: 03.

c. Reservationsanslag 49,000: — 133,584: 03.

2. 2. Sjömätningar ........................................ 173,200:

T. 2. Sjömätningar ........................................ 60,000:

Sjunde huvudtitelns anslag:

T. C. 4. Sjömätningar vid Spetsbergen........ 63,250:

Bidrag från handels- och sjöfartsfonden ................................

Arrenden, hyror, försäljningsmedel för sjökort m. m.........

431,334: 2 8.

21,000: -

78,980: 70. 531,314: 98.
Summa 603,178: 61.

— 100 —

Kredit.

Utgifter:

Avlöning till sjökarteverkets personal ............ 82,301: 78.

Mätningsexpeditioner och resekostnader ........ 220,845: 29.

Rustning och underhåll av fartyg m. m........ 123.998: 18.

Komplettering av båtmateriel m. m................. 8,551: 75.

Tryckningskostnader m. m................................ 55,087: 02.

Underhåll av kartverkets fastighet m. m......... 2,276: a.

Skrivmaterialier och expenser.......................... 11,884: 12.

Till femte huvudtitelns allmänna besparingsfond överförd
behållning å bestämda anslaget till sjökarte verket ........

Balans till år 1921:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok:

A reservationsanslaget till sjökarteverket............................

Ijotsstyrelsen.

504,944: 55.

2»282: 25- 507,226: so.

.................... 95,951: bi.

Summa 603,178: ei.

Tillgångar.....

Debet.

Balans från år 1919.

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

Ä. II: 3. Lotspenningar ...........................................

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Riksstat:

Femte huvudtiteln:

Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna:

2. 8. a. Direkt anvisning:

Avlöning för lotsstyrelsen, bestämt anslag ...
Dito för befälet vid lotsverket, bestämt anslag
Dito för lotspersonalen, bestämt anslag ...

Dito dito, förslagsanslag ........................

Dito för fyrpersonalen, förslagsanslag .........

Dito för personalen å lotsverkets ångfartyg,

förslagsanslag .......................................

Undervisningsanstalterna vid lotsverket, förslagsanslag
.............................................

Till konsumtionsartiklar för fyrar, mistsignalstationer
och livräddningsstationer, förslags -

Till reparationer och underhåll av byggnader
vid lots- och fyrplatser samt Jivräddnings -

33

1,189

1,876

1,152

190

56

1,779

2,272,406

758,086

17

- 101 —

här nedan särskilt upptagas, ävensom
hörande inventuriepersedlur, förslagsani
Till fyrskeppens reparation, rustning, utlägg
ning och intagning, driftkostnader, ävenson
dithörande inventariepersedlar, förslagsan

slag ................................................

Till lotsverkets ångfartygs och tjänstefai
underhäll och komplettering, rustning
driftkostnader, ävensom dithörande invenl

persedlar, förslagsanslag.....................

Till bidrag till underhåll, komplettering,
drift av båtar vid lotsplatser, förslagsat
Till bojars och prickars anskaffning, ui

för lotsstyrelsen, förslagsanslag
Till kontorshyror och expenser inom lotsdi

strikten, förslagsanslag .............

Till grundräntor, jordskyld, ersättnii

brand, förslagsanslag ................

Till rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag
.............................................

Till extra utgifter, förslagsanslag .............

Till beredande av understöd åt vissa förut
varande befattningshavare eller deras änkoi

och barn, bestämt anslag ........................

Till pensionering av lotsstyrelsens och lots
verkets personal i enlighet med bestämmel
serna i lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, förslagsanslag
....................

2. 4. Säkerhetsanstalter för sjöfarten
Å tilläggsstat:

Femte huvudtiteln:

3. 8. Dyrtidstillägg ...............................................-■

3. i. 1919. Tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
.........................................................

3. 2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel...................................................j

3. 2. 1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp ............

Tionde huvudtiteln:

A. 1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens:

tjänst............................................................|

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken..................[

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.........I

Anmärkningsmedel.........................................................[

Skulder:
Utgiftsrester ..
Diverse medel

Balans till år 1921:

i;
/ 4,119	81
2,784 3 1	59
533 1	7 5
! 212	48
/ 532	34
50	—
3,227	70
1,304	13
1 545	_
4,097	41
50 I
6,322)	96

30,057

159,001

1,893

9,217

3,850

365

525

58

189,058

15,851

333

6,742

67

Summa

2,477,316

8,696,679

31,145

30

7,075 6 2

ll,970,333|i

102

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ......................................................

Utgifter

Å riksstat:

Femte huvudtiteln:

Lots- och fyrinrättningen med livräddnings
anstalterna:

2. 8. a. Direkt anvisning:

Avlöning:

Avlöning för lotsstyrelsen, bestämt

anslag..................................

Dito dito, förslagsanslag ........

Dito för befälet vid lotsverket, be

stämt anslag ....................

Dito dito, förslagsanslag .......

Dito för lotspersonalen, bestämt

anslag............................

Dito dito, förslagsanslag ...

Dito för fyrpersonalen, bestämt

anslag................... ....?..........

Dito dito, förslagsanslag............

Dito för personalen å lotsverkets

ångfartyg, bestämt anslag ......

Dito dito, förslagsanslag .........

Dito för personalen vid livräddningsanstalterna,
förslagsanslag
Undervisningsanstalterna vid lots .

verket, förslagsanslag ............

Övergångs- och indragningsstat vid
lotsstyrelsen och lotsverket, bestämt
anslag ...........................

Omkostnadsstat:

Till konsumtionsartiklar för fyrar,
mistsignalstationer och livräddningsstationer,
förslagsanslag...
Till reparationer och underhåll av
byggnader vid lots- och fyrplatser
samt livräddningsstationer, båkar
och andra anstalter, vilka ej här
nedan särskilt upptagas, ävensom
dithörande inventariepersedlar,

förslagsanslag........................

Till fyrskeppens reparation, rustning,
utläggning och intagning,
driftkostnader, ävensom dithörande
inventariepersedlar, förslags■

anslag..............................

Till lotsverkets ångfartygs och
tjänstefartygs underhåll och komp
lettering, rustning och drift kost
nader, ävensom dithörande inven
tariepersedlar, förslagsanslag
Till bidrag till underhåll, komplet
tering och drift av båtar vid lots
platser, förslagsanslag, högst ..

109,444	26
11,466	13
68,482	80
11,994	99
777,930	10
1,202,695	91
420,717	41
472,527	97
14.576	_
140,826	40
8,718	—
18,932	20
10,279	17
329,672	95

3,268,591

500,115

460,046

687,511

62,145

06

71

78

13,014

09

103 -

Till bojars och prickars anskaffning,
underhåll, utsättning och intagning,
förslagsanslag ...............

Till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m. för lotsstyrelsen, förslagsanslag
...........................

Till hyra för lotsstyrelsens ämbets lokal,

förslagsanslag...............

Till kontorshyroroch expenser inom
lotsdistrikten, förslagsanslag
Till grundräntor, jordskyld .ersättning
för vedbrand, förslagsanslag
Till rese- och traktamentskostna

der, förslagsanslag.................

Till utbildande av personal för
gnisttelegrafering, förslagsanslag
Till extra utgifter, förslagsanslag
i Till bestridande av Sveriges bidrag
till underhåll av en fyr på Cap

Spartel, förslagsanslag.........

Pensionsstat:

Till beredande av understöd åt vissa]
förutvarande befattningshavare vid
lotsverket eller deras änkor och

barn, bestämt anslag...............

Till pensionering av lotsstyrelsens
och lotsverkets personal i enlig-!
het med bestämmelserna i lagen
den 11 oktober 1907 angående
civila tjänstinnehavares rätt till

pension, förslagsanslag............

Till pensionering genom flottans
pensionskassa av lotsstyrelsens
och lotsverkets personal, förslagsanslag.
.................................

Till livräntor åt änkor och barn
efter befattningshavare vid lotsverket
enligt förordningen den
22 oktober 1909, förslagsanslag

2. 4. Säkerhetsanstalter för sjöfarten:

Anordnande av gnisttelegraf å vissa

fyrskepp .......................;.....;......

Införande av agabelysning vid mindre

fyrar ..........................................

Anordnande av undervattenssignale -

ring ..........................................

Förbättring av säkerhetsanstalterna

vid Östergarns fyrplats .............

Gasverk med kompressorstation (Ärholmen) -

Nytt mistsignalmaskineri vid Björns

fm ''

fyrplats

Nytt mistsignalmaskineri vid Skags

fyrplats...................................■•••

Förbättrad fyrbelysning för insegling

till Karlskrona ...........................

Reparation av hamnen vid Dämmans
fyrplats

239,462	98
41,500	1 49|
10,450	—
126,284	88
9,219	87
55,429	6 2
5,812	67
71,422	55
2,265 7 9
10,000	—
148,659	98
139,185	87
9,709	84

1

2,601,340

307,555	69
330	10
6,402	77
18,714	60
41,221	19
605	—
35,414	48
35,414	49
19,892	2 5
68	32

6,177,487

94

— 104 -

65	40
9,581	27
14,838	14
7,596	19
3,999	—
7,531	12
42	40
55,647:	44
37,913;	39

3. l.

Fyrbelysning i farleden från Oxdjupet
till Halvkakssundet samt över Askrikefjärden
till Stora Värtan ....

Ny fyr på Lillieudden..............

Ny fyr på Vännskär .............

Ny fyr på Runö .....................

Ny fyr vid Oxelösund................

Ytterligare fyrbelysning Oxelösund Sävsundet.

..................................

Anordnande av ny bostadslägenhet

m. m. vid Smygehuks fyrplats .....

Förbättring av personalens bostads
förhållanden m. m. vid Ölands södra

uddes fyrplats..............................

Boningshus och uthus vid Näskubbens
fyrplats .......................................

Semester åt vid sjöförsvaret anställda

arbetare......................................

Sjunde huvudtiteln:

J. 19. Extra utgifter...............................

Å tilläggsstaten:

Femte huvudtiteln:

2. 3, Förstärkning av viss i avlöningsstaten
för fyrpersonalen upptagen anvisning...
2. 4. Förstärkning av visst i pensionsstaten för
lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna
upptaget anslag.........

2. 5. Förbättrande av fyrpersonalens bostads förhållanden

....................................

3. 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befatt ningshavare

å ordinarie stat inom den

civila statsförvaltningen .................

Förstärkning av de till avlönande av
vissa befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel

3. 3. Dyrtidstillägg ................................

Tionde huvudtiteln:

A. 1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst .............................

3.

Insättningar å statsverkets giroräkning i riks.

banken ......................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter
......................................................

Anmärkningsarvode ....................................

Balans till åt 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................................

Hos riksbanken.......................................

» Stockholms enskilda bank...................

» ränte- och kapitalförsäkringsanstalten .

Förskott ....................................................

Utlånta medel .........................................

295,277

1,729

29116 7

3,950

5,000
159,000

197,609 08

6,474,787

55,681

2,816,883

118,685 99

3,928

118,324

217

1,400

14

3,356,810| 5

123,870

326,546

5.125

9,831,597

1,320,703

349,472

3

Summa

455,541 98

11,970,333 it

JVautiak-meteorologisfea byrån.

Debet.

Balans från år 1919:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok

Inkomster:

Femte huvudtitelns anslag:

Nautisk-meteorologiska byrån:

2. 5 a. Bestämt anslag .................................. 10,000:

5 b. Reservationsanslag ........................ 16,100: —

2. 6. Förstärkning av reservationsanslaget till

nautisk-meteorologiska byrån............... 2,700: —

2. 7. Ytterligare en assistent vid nautisk-meteorologiska
byrån...................................... 3,500:

2. 8. Tillfällig löneförbättring åt personalen vid

dito dito.........................................;....... 2,400:

2. 9. Förhöjda arvoden åt vissa kontrollstations föreståndare

......................................... 4,000: —

T. 3. i. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom
den civila statsförvaltningen 2,650: —

T. 3. 3. Dyrtidstillägg ........................................ 24,777: 42. 66,127: 42.

Influtna undersökningsavgifter för lanternor, kompasser m. m. 13,932: 79.
Aterlevererade medel ...................................................................

16,843: 23.

632: 39. 80,692: 6o.
Summa 97,535: 83.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.........................................................................

Inköp och reparation av instrument...........................

Tryckningskostnader.........................................................

Kontrollstationernas drift och underhåll

Balans till år 19/31:
Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok.....

71,655: 13.

2,070: 20.

506: so.

9,785: 75. 84,017:58.

............. 13,518:25.

Summa 97,535: 8 3.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

14

106 —

SJÄTTE

Civildepartementet (social- och

Debet.

Leverering

från Uppbörd. Omföring
statskontoret.

A. Civildepartementet.

ätte huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

A. 1. Departementschefen ................................ 8,500: —

2. Departementets avdelning av Kungl.

.. Maj:ts kansli ...................................... 102,137: 51.

3. Övergångsstat.......................................... 6,700:_

4. Extra byrå för fattigvårdsärenden........ s’,700: —

5. Extra föredragande för mål hos rege ringsrätten

............................................ 3,500: —

6. Extra föredragande för stadsplane- m. fl.

ärenden ............................................. 1,500:_

B. 1. Regeringsrätten ........................................ 47’o87; so.

D. 7. Avlöning och underhåll av särskild polis „

styrka på landet ............................... 1,250: —

I. 9. Alderstillägg ........................................... 4,050: —

13. Extra utgifter ....................................... 300:_

14. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 139 674- 14
Tilläggsstaten:

A. 2. Provisorisk löneförhöjning för departementscheferna
i civil-, social- och

kommunikationsdepartementen ........ 3,500: —

6. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom
den civila statsförvaltningen ......... 22,250: —

10. Förstärkning av de till avlönande av

vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel .................................................. ...

11. Dyrtidstillägg ...................... 144,369: 38.

Summa 493,518: 53.

— — 3,487: 30.

-- 3,487: 30.

107

HUVUDTITELN.

kommimikationKctapartenienteii).

Kredit.

Skuld Skuld Leverering Behållning

till från Utgifter. Omföring. till till

år 1921. år 1919. statskontoret, år 1921.

— —	8,500: —	— —	— —	— —
575: 67.	99,340: 18. 6,700: — 8,700: -	—	2,221: 66.	— —
—	3,500: —	---	— —	—
— —	1,500: — 47,087: so.	—	— —	— -
- -	1,250: — 4,050: — 300: -114,412: 63.	—	— —	—
25,261: si.	—	—	— —
—	3,500: —	— —	— —	— -
---	18,700: -	3,487: 30.	62: 70.	— —
---	3,487: so. 144,369: 3 8.	— —	— —	— —

-- 25,887:''18. 465,396:99. 3,487:30. 2,284:3 6.--

Summa.

8,500: —

102,137: 5i.
6,700: —
8,700: —

3,500: —

1,500: —
47,087: so.

1,250: -4,050: -300: —
139,674: i*.

3,500: —

22,250: —

3,487: 3 0.
144,369: 38.

497,005: ss.

— 108

D e

Leverering

från Uppbörd,
statskontoret.

B. Socialdepartementet.

ätte huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

A. 1. Departementschefen ............................... 8,500: —--

2. Departementets avdelning av Kungl.

.. Maj:ts kansli....................................... 53,000: —--

3. Övergångsstat ....................................... 5,000: — ---

4. Extra byrå för fattigvårdsärenden .... 9,885: 7i.--

D. 7. Avlöning och underhåll av särskild polis o

styrka på landet ................................ 1,000: — — —

I. 9. Alderstillägg ............................................ 2,150: — — —

13. Extra utgifter ........................................ 900: — — —

14. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 47,000: —--

Tilläggsstaten :

A. 2. Provisorisk löneförhöjning för departementscheferna
i civil-, social- och
kommunikationsdepartementen ....... 3,500: —--

3. Social- och kommunikationsdepartementens
verksamhet ................................ 26,102: 33. — —

G. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom
den civila statsförvaltningen ............ 10,133: 33. — —

10. Förstärkning av de till avlönande av
vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel ................................................... 1,661:24.--

11. Dyrtidstillägg.......................................... 126.199:06.--

Summa 295,031: 6 7.

C. Kommunikationsdepartementet.

ätte huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

A. 2. Departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli ........................................ 50,800: — — —

5. Extra föredragande för mål hos rege ringsrätten

........................................... 3,500: —--

6. Extra föredragande för stadsplane- m. fl.

ärenden ................................................ 1,500:—--

I. 9. Alderstillägg ............................................ 1,800: — — —

14. Skrivmaterialier och expenser, vedm.m. 50,000:— 658: so.

e t

Omföring.

10!)

Skal.) till åi- 1921.	Skuld från år 1919.	K UIgifter.	r e (1 i t. Omföring	Leverering till statskontoret	Behållning till år 1921.	Summa.
		8,500: -				8,500: —
—	—	53,000: — 5,000: — 9,885: 7i.	- -	— —	—	53,000: — 5,000: — 9,885: 71.
6,681:47.	—	1,000: — 2,150: — 900: — 53,681: 47.	—	—	—	1,000: — 2,150: — 900: — 53,681:47.
_ _	_ -	3,500: —	---	— —	— —	3,500: —
— —	—	26,102: 33.	—	— —	— —	26,102: 33.
—	—	10,133: 33.	—	— —	— —	10,133: 33.
—	—	1,661: 24. 126,199: 06.	— —	—	—	1,661: 24. 126,199:06.
6,681: 47.		301,713: 14.				301,713: 14.
	-	50,800: —				50,800: —
—	—	3,500: —	---	— —	— —	3,500: —
—	—	1,500: — 1,800: — 47,474: 71.	- -	- -	3,183: 79.	1,500: — 1,800: — 50,658: so.

Ilo —

Leverering

från

statskontoret.

Tilläggsstaten:

A. 1. Departementschefen i kommunikationsdepartementet
................................... 8,500:_

2. Provisorisk löneförhöjning för departe mentscheferna

i civil-, social- och
kommunikationsdepartementen ........ 3,500: —

3. Social- och kommunikationsdepartemen tens

verksamhet ............................... 14 825:_

G. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen ............ 12,000: —

10. Förstärkning av de till avlönande av
vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt
till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel .......................................

11. Dyrtidstillägg......................................... 103,777:96.

Summa 250,202: 9 6.

Överståtliällarämbetet.

I) e b e t.

Balans från år 1919:

Tillgångar (320,196: 7 6 + 255,700: se + 69,548,585: 2e) ...........

Inkomster:

Uppdebiteras på grund av ändrat redovisningssätt 2,860,353:
Egentliga statsinkomster:

Enligt uppbördsverkets huvudredogörelse.
...................................... 125,451,663:8 9.

Enligt kansliets räkenskaper .... 33,000: —

* polisens » ... 337,835:6 8. 125,822,499: 5

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

D. 20. Ersättning åt domare,

vittnen och parter . .. 39,498: 51.

Sjätte huvudtiteln:

I. 14. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m..... 3,742: o8.

Debet.

Uppbörd. Omföring.

-- 1,761: 35.

658: so. 1,761: 35.

... 70,124,482: 88.
9.

7.

111

Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	K Utgifter.	r e d i t. Omföring.	Leverering till statskontoret.	Behållning till år 1921.	Sum 111a.
— —	— —	8,500: —	— —	— —	—	8,500: —
—	— —	3,500: —	—	— —	—	3,500: —
—	—	14,142: 92.	—	682: os.	— —	14,825: —
—	—	7,999: 99.	1,761: 35.	238: 6 6.	2,000: -	12,000: —
—	— —''	■* 1,761: 35. 103,777: 96.	—	—	—	1,761: 35. 103,777:96.
— —	— —	244,756: 93.	1,761: 35.	920: 7 4.	5,183: 79.	252,622:81.

Sjunde huvudtiteln:

B. 23. Kostnader, som föranledas
av överståthållarämbetets
och länens befattning
med vissa slag

av registrering............ 8,267: —

F. 10. Kontroll å tillverknings avgifter

........................ 21,136: 91.

Tilläggsstaten:

Sjätte huvudtiteln:

B. 2. Utgivande av »Polisunderrättelser».
....................... 552: so.___ 73,197: — 128,756,050:46.

Remisser från statskontoret.................................................................... 2,388,384: 30.

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ........................ 1,485: —

Skulder:

Överleverering..........

Diverse medel..........

Skulder i allmänhet

• Balans till år 1921:

459: —

1,604,536: 52.

39,801:95. 1,644,797: 47.

Summa 202,915,150:11-

112

Kredit.

Balans från år 1919:
Skulder...............................................................................

Utgifter:

Avföres på grund av ändrat redovisningssätt .
Avkortningar och restitutioner:

Enligt uppbördsverkets huvudredogörelse.
............................................

Enligt kansliets räkenskaper ............

Verkliga utgifter:

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

D. 20. Ersättning till domare,

parter ........................

25. Ersättning åt personer,
menigheter och allmänna
inrättningar för
dem genom nya strafflagens
införande frångångna
bötesandelar... 15,325: —

E. 2.b. Fångars vård och under håll

............................ 218: 30.

G. 12. Extra utgifter................ 75: —

Sjätte huvudtiteln:

638

1,434,370: 6 5.

3,671,754:0 6''.

7.200: — 3,678,954:06.

vittnen och
26,519: 25.

C.

1.

2.

3.

4.

D. 7.

G. 3.

Överståthållarämbetet... 98,622: —

Provisorisk förbättring
av de hos överståthållarämbetet
anställda
extra tj änstinnehavares
avlöningsförmåner .... 15,100: —

Utgivande av »Polisunderrättelser».
........... 78,000: —

Utgifter för registrering

av automobiler............ 57,721: 75.

Avlöning och underhåll
av särskild polisstyrka

på landet .................... 42,516: os.

Kostnader enligt 19 och
37 §§ i lagen om försäkring
för olycksfall

	i arbete .......................	195: 09.
26.	Statens kostnader för far-
	liga alkoholister m. m.	220: —
38.	Fattigvården i allmänhet	21,644: 04.
9.	Alderstillägg ...............	900: —
13.	Extra utgifter................	50: —
14.	Skrivmaterialier och ex-
	penser, ved m. m.....	29,1-61: 13.

Sjunde huvudtiteln:

B. 23. Kostnader, som föranledas
av överståthållarämbetets
och länsstyrelsernas
befattning
med vissa slag av registrering F.

10. Kontroll å tillverknings a

vgifter........................

11. Stämpelomkostnader

12. Kostnader för taxering

till skatt å inkomst
och förmögenhet........

G. 1. Lyshållning m. fl. utgifter

för kronans publika
hus i Stockholm........

J. 4. Restitutioner ...............

Nionde huvudtiteln:

K. 9. Understöd åt föreningar

för jordbrukskredit ....

15,967: -

123,420: 02.
14,421: 45.

301,230: 86.

94,104: 01.
3,261,401: 39.

3,500: —

Tilläggsstaten:

Sjätte huvudtiteln

B. 1.

2.

G. 9.

10.

11.

Insättningar t

Gäldande av förhöjd hyra
för överståthållarämbetets
kanslis ämbets lokal.

......................

Utgivande av »Polisunderrättelser»
............

Tillfällig löneförbättring
för vissa befattningshavare
å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen

Förstärkning av de till
avlönande av vissa
extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till
vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel
Dyrtidstillägg................

statsverkets giroräkning

4,000: —
4,012: 08.

4,150: —

2,245: —

92,913: 05. 4,307,632: so.
riksbanken ...................

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning
Inkomstrester
Fordringar...............

3,067,858: 15.
41,021,621: 82.
757,853: 12.

Summa

9,420,957: 21.
148,646,221: 8i.

44,847,333: 09.
202,915,150: 11.

15

Rev.-berättelse ang statsverket för år 1920. II

Länens

				])	e b	e	t.
Ingående balans.	Inkomster.	1 Likvider | med sär-1 skilda ämbets-verk och myndig-heter. 1	1 Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken	Utgående balans.	Ingående balans.	Utgifter.
Tillgångar.	Skulder.	Skulder.
Stockholms	[än	5,924,780	49	14,556,833	35	• 248.498''44	14,343,125	40	6,211,289	31	5,301,387	78	4,832,674	36
Uppslå		1,825,909	49	5,783,940	33	169,815''5 6	10,876,475	78	2,823,022	4 S	1,952,670	76	6,592463	01
Södermanlands	»	3,857,746	—	8,350,152	68	244,319 28	11,109,154	49	4,185,856	51	2,906.719	10	5,839^919	35
Östergötlands		16,642,857	59	23,388,026	74	304,541 04	19,885,453	96	2,958,532	24	4,874,544	84	7448487	16
Jönköpings ...	*	4,316,865	72	7,798,167	04	461,487 79	13,195,470	28	1,682,082	36	1,142,027	98	5^341,937	38
Kronobergs...	»	1,556,556	70	3,252,688	04	166,683 82	8.588,040	23	2,382,530	61	1,959,943	67	3,282482	52
Kalmar ......	»	3,573,236	34	6,403,765	24	286,174 81	12,242,066	56	3,702,582	86	2.445,009	78	4412,629	23
Gottlands ...		562,400	65	1,125,782	65	128,22510 7	3,180,614	15	656,127	74	507,257	41	U417.277	87
Blekinge ......	»	2,198,814	84	4,264,049	23	55,917 8 7	6,659,108	50	2,110,658	''	1,736,876	02	4,278,776	64
Kristianstads.	»	4,146,361	50	14,442,492	02	206,066 89	11,337,904	26	3,812,124	13	2,955,465	32	4,874470	40
Malmöhus ...	»	33,187,608	25	70,095,449	56	246,019! 2 5	30,750,222	97	9,094,015	88	7,430,974	65	14,774,963	85
Hallands......	»	3,300,046	49	6,352,383	56	82,327; 9 2	7,884,933	88	1,643,104	61	1,389,290	59	3438,335	33
Göteborgs och
Bohus ......	»	73,725,024	51	108,217,873	10	104,183''42	22,277,589	55	3,309,861	02	4,105,982114	13,364,589
Alvsborgs ...	»	9,218,965	68	16,311,193	68	239,747117	17,953,008	it 0	2,579,685	70	3,767,252 88	5,890436	15
Skaraborgs ...		2,328,006	76	6,771,772	92	246,517	21	14,672,616	91	5,046,976	09	3.951.174 93	5,347,734	35
Värmlands ...	»	11,068,523	27	10,813,801	34	509,748''oi	17,771,766	80	2,431,422	96	3,079,103	29	5,605,827	70
Örebro.........	»	8,092,587	61	12,432,080	42	318,176 88	12,475,135	94	2,424,982	34	2,174,485	08	6,072,045	56
V ästmanlands		6,764,476	84	7,167,514	77	193,265! oi	15,078,977	71	2,239,777	19	3,827,936	69	6,846,407	18 i
Kopparbergs..		11,498,224	92	11,031,021	26	396,925! 58	20,499,628	27	3,059,538	74	2,055,887	78	5,721,308	01i
Gävleborgs ...	»	7,129,489	15	12,749,547	95	365,87612 7	15,156,917	17	4,841,948	70	4,095,989	31	5,650,291	28
V ästernorrJands	» j	6,177,768	74	12,979,521	31	582,165''48	18,622,929	35	5,574,379	24	4,832,403	561	5479,863	39
Jämtlands ...	»	1,697,961	82	3,606,095	71	410,733	73	9,585,888	17	3,567,196!so	2,605,577	26	2,943,047	42
Västerbottens	»	2,686,139	98	5,827,330	28	179,620	72	21,591,558	64	3,029,81617 7	2,541,551	38	4,393,943	71 1
Norrbottens...	» 1	953,851	19	2,916,939	14	74,133	59	20,658,033	47	4,492,598! 3 s	2,092,720	52	5,945,068	t?
Summaj222,434,204	53 376,638,422|3216,221,169| 26 356,396,621	34	83,860,1111 it |73,732,232	12	140,695,479	67

115

huvudböcker.

K r e d i t.

Likvider
med särskilda

ämbetsverk
joch myndigheter.

Insättningar
å statsverkets
giroräkning
i riksbanken.

Utgående balans för tillgångar.

Kontant

behåll ning.

Förskott.

Inkomst rester.

Fori
dringar.

An märkta poster.

Summa.

Summa.

632,943	91	1 24,837,852	1 36!	66,773	54	2,655,576	36	2,905,532	03	35,533	66	16,753	36	5,680,168	95	41,284,526	99
458,137	32	10,597,969	0 61	2,830	02	1,170,318	0 91	704,875	39	—	—	—	—	1,878,023	50	21,479,163	65
714,876;	64	16,821,866	98	45,689	58	99,117	77i	1,319,039	54	—	—	-.	—	1,463,846	89	27,747,228	96
1,002,965	70	39,375,337	27	249,970	24	2,844,683	34	7,083,123	02	—	—	—	—	10,177,776	60	63,179,411	57
891,779;	29	16,306,474	97	50,079	52	2,321,065	55	1,400,708	55	—	—	—	—	3,771,853	6 2	27,454,073	19,
634,174	77	8,217,085	96	52,929	83	1,334,522	12	465,660	03	—	—	—	—	1.853,111	98	15,946,498	90
979,427	31	14,824,953	89	3,044	49	2,397,913	03	944,847	58	—	_	—	—	3,345,805	10	26,207,825	31
352,137	31	2,556,746	14	102,729	71	557,706	46	159,295	36	—		—	—	819,731	53	5,653,150	26
385,780;	98	7,909,369	61	33,703	63	84,910	23	859,131	85	—		—	—	977,745	71	15,288,548	96
421,782''	94	21,572,278	53	63,087	70	2,235,261	43	1,822,306	98	—	—	—	—	4,120,656	11	33,944,948	so
923,667!	53	97,590,126	94	64,734	75	7,425,041	82	15,163,806	37	—	—	_	—	22,653,582	94	143,373,315	91
396,223	53	11,561,002	27	—	—	1,241,708	05	1,236,236	69	—	—			2,477,944	74	19,262,796	46
Hi* 616,175	G 2	146,405,495	6 2	109,374	49	3,295,055	71	39,697,858	67	40.000	—	—	-	43,142,288	87	207,634,531	60
968,015	48	28,094,333	29	70,815	62	2,541,460	18	4,969,811	22	176	81	—	—	7,582,263	83	46,302,601	13
902,412	46	15,650,703	92	7,214	02	2,475,608	li	i 731,041	67	—	—	• -	—	3,213,864	23	29,065,889	89
670,750	90	29,200,137	41	34,379	—	2,725,511	49	1.279,552	59	—	—	—	—	4,039,443	08	42,595,262	88
547,802	57	23,107,879	40	9,029	28	140,344	75	3,691,376	55	—	—	—	—	3,840,750	58	35,742,963	19
474!l52	82	18,634,804	85	55,587	43	559,615	26	1,045,507	29	• -	—	—	—	1,660,709	98	31,444,011	52
761,923	48	32,020,892	08	14,657	36	3,053,431	95	2,857,238	06	—	—	—	—	5,925,327	3 7	4,6,485,338	72
805,270	77	24,327,560	76	18,972	91	2,716,011	05	2,629,683	16	—	—	—	—	5,364,667	12	40,243,779	24
888,105	38	26,182,728	46	100,864	48	3,074,469	62	2,966,374	81	11,954	42	—	—	6,153,663	33	43,936,764	12
837,644	12	10,371,175	38	5,299	53	1,586,301	92	518,830	60	—	—	—	—	2,110,432	05	18,867,876	23
423,949	81	21,844,602	42	183,620	23	2,221,189	30	1,705,609	54	—	—	—	—	4,110,419	07	33,314,466	39
878,877	10	15,071,555	28	1 32,796	66	4,759,014	15	315,523	54	—	—	—	—	5,107,334	35	29,095,555	72
16,568,977	42	663,082,427	85	1,378,184 02	53,515,838	17	96,472,971	09	87,664	89	16,753	36	151,471,411	53	1,045,550,528	59

— 116 —

Väg- och vattenbyggnndsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1919;

Tillgångar .....................................................................•........•.....,*............. 954,624: 24.

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen :
Riksstaten:

Sjätte huvudtiteln:

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

E. 1 a. Bestämt anslag:

Aterdebiterade ................................

Reservationsanslag:

E. 1 b. Expenser för allmänna arbeten:

Försäljningsmedel ........ 5B: 2 5.

Aterdebiterade................ 26: 45.

1 c. Vägundersökningar:

Aterdebiterade.......................i............

E. 7. Understödjande av brobyggnader och,
företrädesvis mindre, hamnbyggnader
m. m.:

Aterdebiterade....................................

10. Anläggning av enklare vägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands län:

Aterdebiterade...................................

Till undersökning och uppgörande av arbetsplan
för inrättande av farled mellan sjöarna
Uddjaure och Storavan ävensom genom sistnämnda
sjö:

Aterdebiterade ....................................................

Nionde huvudtiteln:

D. 8. Utförande av vissa fiskehamnar:

Anmärkningsmedel........ 400: —

Uppbördsmedel vid hamnarna
........................ 45,446:8 4.

Tilläggsstaten:

Sjätte huvudtiteln:

G. 10. Förstärkning av de till avlönande av
vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till

516: 66.

79: 70.
584: 01.

7,154: 74.

1,145: 07.

6,000: —

45,846: 84.

— 117 —

vikariats ersättningar m. in. anvisade
medel:

Återdebiterade........................................

G. 11. Dyrtidstillägg:

Återdebiterade........................................

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken ............

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter...

Skulder:

Diverse medel

Balans till år 1921:

75:

5,139: 54. 66,541: 56.

................. 10,328,684:9 5.

............... 17,473: 82.

............. 33,953: 04.

Summa 11,401,277: 61.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1919:

28,031: 25.

Utgifter:

Riksstaten:

Sjätte huvudtiteln:

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

E. 1 a. Bestämt anslag........................................

Reservationsanslag:

E. 1 b. Expenser för allmänna arbeten ............

c. Vägundersökningar ................................

2. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg och

vattenbyggnadsstyrelsen m. m.

3. Expenser för allmänna arbeten

4. Vägundersökningar ................................

6. Undersökningar av mindre hamnar och

farleder m. m........................................

7. Understödjande av brobyggnader och,

företrädesvis mindre, hamnbyggnader
m. m.....................................................

139,457: 27.

52,941: 13.
47,670: 95.

33,222: 39.
35,000: —
45,000: —

12,699: —

672,501: 93.

9. Anläggning eller förbättring av vägar

m. m. .................................................... 4,108,176: 07.

10. Anläggning av enklare vägar i Norr bottens,

Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands län............................ 899,638: 50.

I. 9. Ålderstillägg ........................................... 5,208:35.

13. Extra utgifter ........................................ 115: 32.

E. 11/1919. Tilläggsbidrag till vissa väganlägg nings-

och brobyggnads- m. fl. företag 1,167,300: —
I. 7/1918. Täckande av kostnader för arbetslöshetens
bekämpande............................ 269,200: —

— 118 —

Till undersökning och uppgörande av arbetsplan
för inrättande av farled mellan sjöarna Uddjaure
och Storavan ävensom genom sistnämnda
sjö ........................................................................

Sjunde huvudtiteln:

F. 13. Observations- och uppbördsprocenter m. m.

Nionde huvudtiteln:

D. 8. Utförande av vissa fiskehamnar....................

Tilläggsstaten:

Sjätte huvudtiteln:

10,000:

C. 1.

2.

3.

G. 9.

10.

11.

hos väg- och vatten .

........... 3,566: 66.

90,000: —

Förstärkning av arbetskrafterna

byggnadsstyrelsen ...................................

Y ägundersökningar........................................

Iståndsättande av ödebygdsvägen mellan
Tärna kyrkoby och Stensele sockengräns

m. m.........................................................

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den

civila statsförvaltningen ........................

Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatser sättningar

m. m. anvisade medel............

Dyrtidstillägg................................................

C. 2/1918. Upprensning av Oxdjupet....................

Nionde huvudtiteln:

H. 7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.
............................................................. 2,052:7 5.

8. Dyrtidstillägg................................................ 101,219:9 6.

Sjätte huvudtitelns allmänna besparingsfond .......................................

Insättningar å statsverkets giroräkning ...............................................

92,280: 35.

22,616: 04.

10,110: 24.
216,577: 33.
1,375: 15.

7,498,130: 91.

93: 75.
2,029,783: 30.

436,525: 77.

103,272: 71.
12,600: —
34,531: 37.

Tillgångar:
Förskott

Balans till år 1921:

............ 1,258,308:55.

Summa 11,401,277: ei.

119 —

Medicin alstyrclscn.

:

!

Debet.

Baluns från år 1919:

Tillgångar ................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster:

Hyres- och arrendemedel ...
Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen: Andra

huvudtiteln:

D. 24. Medikolegala besiktningar:

Medikolegala ersättningsmedel
......................

Sjätte huvudtiteln:

F. 1. Medicinalstyrelsen:
Återdebiterade......

3. Statens bakteriologiska labora torium

:

För tyfusundersökningar ....

» Wassermanprov ............

Försäljningsmedel för:

vaccin ............ 5,220: —

djur ................ 2,684: 02.

sera ................ 197,704: 94.

ympämnenm.m. 7,458: 10.

diverse............ 155: —

Hyresmedel............................

Ersättningsmedel....................

Rabatt å gas ........................

Återdebiterade.......................

4. Statens rättskemiska labora torium

:

För rättskemiska undersökningar
....................................

6. Statens farmaceutiska laboratorium
:

Ersättningsmedel ................

Återdebiterade.......................

1,990
6,540 »
213,222	06
1,153	33
830	—
107	12
850	—
1 i 15 70
106''67

576 99

224,692 51

154 2 7

122 3 7

1

33152

:

		2,485,273	20
161	92

— 120 —

F. 9. Avlöning åt civila läkarstipen-	1
diater: Återdebiterade.......................			625	—
11. Hospitals underhåll:			9,181,130
Patientavgifter m. m.............	i		80
12. Bidrag till befordringsavgifter
för vissabefattningshavare vid statens hospital och asyler: Återdebiterade........................			2	87
13. Nytt hospital å biskopsbostället
Sundby: Ersättningsmedel.................	1,848	22
Omföring fr. T. VI. D. 7....	1,391,000	—
Återdebiterade........................	4,096	80
Diverse....................................	357	45	1,397,302	47
14. Nya paviljonger för oroliga
sjuka vid Säters och Väster-viks hospital:			175
Återdebiterade.......................			—
20. Anstalter för bildbara sinnes-
slöa, som icke äro fallande-sjuka: Återdebiterade......................			200
37. Kostnader för allmän hälso-
och sjukvård: Försälj ningsmedel för cyan	607
och termometrar ................	80
Ersättningsmedel ................	18	-
Läkemedelskommissionen Inkomster från Fejans käran-	190,590	70
tänsanstalt...........................	983	29
Återdebiterade.......................	, 46,853	95	239,053	74
I. 10. Rese- och traktamentspennin-
ningar: Återdebiterade......................			374	25
14. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.: Försäljningsmedel för blan-	181
ketter m. m........................	21
Återdebiterade......................	567	j 6 0	748	81
15. Tryckningskostnader:			2,630
Ersättningsmedel..................			75

/

- 121 —

F. 16/1919. Ny ekonomibyggnad vid
Göteborgs hospital:

Aterdebiterade......................

T. G. 9. Tillfällig löneförbättring för
vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen:

Aterdebiterade .................

11. Dyrtidstillägg:

Aterdebiterade .................

Nionde huvudtiteln:

C. 24. Förekommande och hämmande
av smittosamma sjukdomar
bland husdjuren:
Försäljningsmedel för:

djur ............... 245,735: 4 9.

neosalvarsan .. 3,520: —

Ersättning för undersökning
av sättet för bekämpande av
elakartad anemi hos häst

Aterdebiterade...................

Statens veterinärbakteriologiska an-,
stalt:

Reservationsanslag:

I. 4 b. Beredning av tuberkulin och
sera m. m.:
Försäljningsmedel för:
tuberkulin .... 11,550: —

sera............... 72,000: —

neosalvarsan 10,000: —

kött................ 2,045: 95.

För undersökning ............

Aterdebiterade...................

Omföring fr. IX. I. 6 ....

249,255

500

30

49

14

95

95,595
7,000
10 —
6,000-

1,200

96

524
40,581 6 9

11,090,096 48

249,785

63

108,605195

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken...
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

358,391

58

11,448,819

58

Skulder:
Utgiftsrester .
Diverse medel

Balans filt år 1921:

20,353: 57.
404,972: 55.

11,448,981

30,799,143

1,974,473

425,326

12:

Summa!47,133,198o8

1(5

Rev.-berättelse ang statsverket för år 1920. II.

— 122 —

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder............

Utgifter:

Andra huvudtitelns anslag:

D. 24. Medikolegala besiktningar ...............................................

Sjätte huvudtitelns anslag:

F. 1. Medicinalstyrelsen ..............................................................

2. Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare

medicinalstyrelsen ...........................................................

3. Statens bakteriologiska laboratorium..............................

4. Statens rättskemiska laboratorium ..................................

5. Förstärkning av anslaget till statens rättskemiska labora

torium .............................................................................

6. Statens farmaceutiska laboratorium ...............................

8. Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare ...................

9. Avlöning åt civila läkarstipendiater ...............................

11. Hospitals underhåll ...........................................................

12. Bidrag till befordringsavgifter för vissa befattnings

havare vid statens hospital och asyler .......................

13. Nytt hospital å biskopsbostället Sundby .......................

14. Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och Väster viks

hospital ..................................... ........................

16. Paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds hospital

17. Bostadshus för hospitalspersonal .............................

18. Bostadshus för personal vid Härnösands hospital .

19. Anstalter för obildbara sinnesslöa.............................

20. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande sjuka

...........................................................................

21. Epileptikeranstalter ...................................................

23. Underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska .............

24. Täckande av brist å anslaget till underhåll av Järvsö

sjukhus för spetälska .......................................................

25. Bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårds anstalter

...........................................................................

27. De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond

inrättade folksanatorierna ................................................

28. Statsbidrag till dispensärverksamhet ...............................

29. Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten

30. Resebidrag till vissa patienter vid radiumhemmet i

Stockholm ...........................................................................

210,735	so
1,050	_
326,682	51
18,563	97
2,500	_1
19,831	14
437	25
12.907	6 51
22,456,449	911
39.852	93
1.308,810	24
32.989	io:
2,700	—
1.879^80
152	40
437.460	40
671.424	18
100.318	70
23,500	— j
8,000	—
2.030,119	82
400,000	_
272.697	16
74.949	98
7,260	20

2,4071-!

424,

- 123 —

F. 31. Kliniker vid vanföranstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg ..............................................................

32. Polikliniker vid vanföranstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg ...........................................................

33. Underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra

34. Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare

35. De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av för eningarna

för bistånd åt vanföra inrättade under-:
visningsanstalterna för vanföra m. m.............................|

36. Bidrag till täckande av förlust å föreningens för bistånd

åt vanföra i Skåne verksamhet under åren 1917 och!
1918 ...................................................................................

37. Kostnader för allmän hälso- och sjukvård ....................

39. Inspektris över sjuksköterskorväsendet ...........................

40. Anordnande av en statens skola för utbildning av

distriktssköterskor ............................................................

41. Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av statens!

skola för utbildning av distriktssköterskor...................

45. Skyddskoppympningen ......................................................

46. Karantänsanstalten på Känsö .......................................

47. Skötsel av den å karantänsanstalten på Känsö befintliga

koloxidapparaten................................................................

48. Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren på Känsö

G. E. Hjort/.berg...............................................................

49. Svenska läkarsällskapet ...................................................i

51. Sveriges andel i kostnaderna för den internationella

hälsovårdsbyrån i Paris....................................................

I. 5. Odling av frön för uppdragande av medicinalväxter

in. ......................................................................................

9. Alderstillägg ........................................................................

10. Rese- och traktamentspenningar ....................................

12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga............j

13. Extra utgifter ....................................................................

14. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................

15. Tryckningskostnader...........................................................

F. 14/1919. Nytt hospital vid Hälsingborg ................................

16/1919. Ny ekonomibyggnad vid Göteborgs hospital

22/1918. Spetälskesjukhus i Dalarna ..................................

19/1916. Till stipendier för läkare, som genomgå utbildnings kurser

i tuberkulossjukvård ...:.......................................

13/1915. Till ny ekonomibyggnad och bostad för överläkaren

m. in. vid Stockholms hospital........................................

29/1915. Resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård
...........................................................................

165,17712 5

16,500 -88,110 —
73,344 a i

152,317 i 5 o

80,000 — i
1,884,054 or
3,800 —!

2,000 —!

8,000!—
268,280|93!
15,539| 9 6

950!—

5001—;
3,000 —

4.489 o 6

3,000j—,
29,850| s 91

100,801 48

11,312 85
12,718 37
93,819 9 9
79,374 51
197,820 45
71,184 40
1,300 -

1,100 —

150 —

500 —!

124 —

3.

5.

7.

G. 9.

T. D. 1. Förstärkning av medicinalstyrelsens anslag till veten

skapliga rådet in. in. .................................................

Medicinalstyrelsens verksamhet ...................................

Statens bakteriologiska laboratorium...........................

Åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt avhjälpande
av läkarbristen i Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län...........................................

Nytt hospital å biskopsbostället Sundby ...................

8. Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl ...

9. Påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital ...............

11. Täckande av brist å anslaget till underhåll av Järvsö

sjukhus för spetälska...................................................

13. De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond

inrättade folksanatorierna ...........................................

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen!

10. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen i
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel

11. Dyrtidstillägg ................................................................

D. 8/1919. Inköp av röntgenapparater för svenska cancer föreningens

Stockholmsavdelnings sjukhem i Stockholm
Sjunde huvudtitelns anslag:

oD. 8. Läkarundersökning av sjöfolk ............................................

Åttonde huvudtitelns anslag:

E. 97. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ............

Fortbildningskurser för barnmorskor...............................

1. Ålderstillägg ........................................................................i

4. Extra utgifter ....................................................................

Dyrtidstillägg ......................................................................j

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare åi

ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen........

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel!
Nionde huvudtitelns anslag:

C. 24. Förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar
bland husdjuren ...................................................

25. Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur ................

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Bestämt anslag:

I. 4 a. Avlöningar in. m..................................... 58,793:5 7

Reservationsanslag :

I. 4. C. Beredning av tuberkulin och sera m. m. 104,875: 6 4

98.

L.

T.J. 1.
2.

3.

36,000:-12,563 95
73,000!—

4.836

1,391,000

280,646

176

67

20.600 -!
1,021,000 —!
43,758 92

15,789 57
7.242,414 74

20,728:37 41,992.784 43
45,816 so:

61,978

1.100

31.577

4,30015

653,141 90
1.310 48

136 15 102,491 63!

i i

163,66921

— 125 -

I. 5. Förstärkning av anslagsposten till belysning, bränsle m. m.	4.000
6. Förstärkning av anslagsposten till beredning av tuberkulin
och sel a in. m.....................................................................''	6,000	—
8. Kostnader för utövande av bakteriologisk köttkontroll	1,375	—
Veterinärstaten:
Bestämt anslag:
I. 9 a. Länsveterinärer och veterinärstipendiater	6,000	—
K. 1. Ålderstillägg .......................................................................	800	—
20. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga............	395	45
21. Extra utgifter ..................................................................	1,449	60
T. G. 1. Utbildningskurser för länsveterinärsaspiranter............	13,300	—
H. 6. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss per-
sonal inom den civila statsförvaltningen....................	4,662	35
7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel	4,020)74
8. Dyrtidstillägg...................................................................	78,193(84	938,318	57
Tionde huvudtitelns anslag:
A. 5. Bidrag till sjuksköterskors pensionering............................			22,584	—	43,104,402	13
Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken					785,370	83
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ................					56,479	81
Balans till år 1921:
Tillgångar:
Kontant behållning ........................................................................			2,333,837	16
Inkomstrester....................................................................................			42,153	65
Förskott ............................................................................................			202,809	12
Ftlånta medel ................................................................................			183,538	28	2,762,338	21
			Summa		47,133,198	08

— 126 —

Danviks hospital.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1919

6,421,347: 7».

Inkomster

Sjätte huvudtitelns anslag:

F. 22. Lasaretts underhåll .......................................

Hemmansräntor och arrenden ........................................

Tomtöresmedel....................................................................

Underhållsmedel ................................................................

Hyresmedel ...........................................................

Tolagsmedel ........................................................................

Danvikspenningar................................................................

Rekognitionsmedel ...........................................................

Intressemedel........................................................................

Skogsförsäljningsmedel........................................................

Försålda trädgårdsprodukter ............................................

Medgiftsmedel ...................................................................

Stockholms stads bidrag till skogvaktare för åren

1919 och 1920 ................................................................

Besparing å proviant ........................................................

Uppdebiterade värdet å hospitalet tillhörande arrendehemman
och frälseräntor ............................................

Diverse ...........................................................................

3,670: —
61,873: 33.

178: 56.
110,179: 91.
8,232: —
35,308: 99.
7,403: 57.
98,664: 38.
190,440: 47.
10,127: 35.
1,655: 10.
6,401: 6 7.

1,446: 6 6.
17,127: 68.

1,354,450: —
2,680: 49.

1,909,840: ie.

Balans till år 1921:

4,067,935: 58.

Skulder

Summa 12,399,123: 53.

Kreti i t.

Balans från år 1919:

Skulder ...................................................................................................... 4,047,776: 79.

Utgifter:

Avkortning av hemmansräntor och arrenden ................	1,972:	15.
Löner och arvoden ............................................................	135.610:	08.
Utspisning............................................................................	253,443:	69.
Bränsle och lyse ...............................................................	90,978:	30.
Beklädnad och sängkläder ................................................	2,438:	44.
Tvätt och renhållning........................................................	13,055:	31.
Medikamenter och sjukvård ...........................................	5,227:	04.
Inventariers anskaffning och underhåll............................	12,943:	45.
Hospitalsegendomamas underhåll ....................................	29,976:	16.
Utskylder och kontributioner............................................	4,213:	82.
Underhåll av egendomen nr 1, kvarteret Barnängen	2,079:	67.
Dito av trädgård och planteringar ................................	6,605:	96.
Dito av maskiner och ångpannor....................................	3,140:	27.
Underhållsbidrag till Stockholms hospital ....................	14,000:	—
Omkostnader för hospitalets hemman och skogar........	15,781:	7 1.
Livräntor ............................................................................	600:	—
Diverse .............................................................................	6,070:	43.

Balans till år 1921 :

Tillgångar:

Kontant behållning:

A löpande räkning ..............................

Utlånta medel ..........................................

Fordringar..................................................

Behållning av proviant och materialier

Fastighetsvärden ......................................

Frälseräntors kapitalvärde .....................

52,090: 15.

4,493,669: 8 6.

61,012: 22.

22,321: 64.

2,639,766: 39.

484,350:— 7,753,210:26.

Summa 12,399,123: 53.

— 128 —

Försäkringsrådet.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ......................................................................................................

Inkomster:

Sjätte huvudtiteln:

Riksstaten:

G. 6. Försäkringsrådet ................................ 51,307: io.

7. Försäkringsrådets verksamhet ........ 47,000: —

I. 9. Alderstillägg ........................................ 700:— 99,007: i o.

Tilläggsstaten:

G. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
.................................... 6,250: —

11. Dyrtidstillägg .................................... 65,000:— 71,250:_

Summa

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.....................................................................

Hyra för ämbetslokal ..................................................

Skrivmaterialier, tryckningskostnader och expenser

149,758: 07.
11,734: 75.
8,102: 02.

Till statskontoret

Leverering:

Tillgångar:

Kontant behållning:
I kassan ..............

Balans till år 1921:

Summa

3,459: 48.

170,257: io.
173,716: 5 8. ,

169,594: 84.

3,459: 48.

662: 2 6.
173,716: 58.

12!) —

Tillgångar

Ribsförsäkriugsaiistalten.

(Se del I, sid. 27 § 4.)

A) Statsmedel.

Debet.

Balans från år 1919:

32,190: 22.

Inkomster:

Sjätte huvudtitelns anslag:

Riksstaten •

G. 1. Riksförsäkringsanstalten 112,688: 7 5.

2. Riksförsäkringsanstaltens

verksamhet ...................... 1,588,825: —

3. Kostnader enligt 19 och 37 §§

i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete.............. 298,302: 7 6.

I. 9. Ålderstillägg ............................ 541: 6 7.

13. Extra utgifter ........................ 400: —

Tilläggsstaten:

G. 9. Tillfällig löneförbättring för

vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila
statsförvaltningen ................ 11,800: —

10. Förstärkning av de till av lönande

av vissa extra be fattningshavare

inom den
civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel 138,000: -r

11. Dyrtidstillägg ........................ 1,258,000:

Sjätte huvudtitelns allmänna besparingsfond

Hyresmedel.......................................................................

Återdebiterade ...................................................................

Diverse ..............................................................................

3,408,558: is.

870: —

5,390: 7 3.

4,837: 72.

48: 06. 3,419,704: 69-Summa 3,451,894:91.

Re\>.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

130 —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m...............................................................

Kostnad för ombud m. m......................................

Läkarbetyg .............................................

Hyra för ämbetslokal .....................................................

Resekostnader ......................................................................

Tryckningskostnader ...........................................................

Värme, lyse, skrivmaterialier och expenser m. m.........

Inköp och underhåll av inventarier .............................

Kostnad för fondförvaltningen ..........................................

Kostnad för handhavande av den med statens egnahems lånerörelse

förbundna livförsäkringen............................

Påföres olycksfallsförsäkringsfonden för redovisning ....

2,356,337: 25.

306,081: 39.

5,954: so.

155,210: 41.

10,534: 55.

91,138: 94.

132,138: 11.

31,663: 44.

11,069: 90.

6,103: 6i.

298,302: 7 6. 3,404,535:16.

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering:

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .................................................................

A giroräkning i riksbanken..................................

32,190: 22.

9,619: 23.

5-550: -IQ- 15,169: 5 3.
Summa 3,451,894: 91.

B) Olycksfallsförsäkringsfonden.

Debet.

Inkomster:

Kapitalvinst å obligationer ...........................................

Försäkringsavgifter (efter avdrag av återreglerade

försäkringsavgifter) .............................................

Av statsmedel förskjutna avgifter enligt 19 och 37 §§
i lagen om försäkring i anledning av olycksfall i

arbete ............................................................................

Bötesmedel enligt 34 g i samma lag............................

Räntor ..........................................................................

Tilläggsavgifter enligt 16 § i samma lag....................

1,523: 98.
10,433,877: 75.

298,302: 7 6.
625: —

627,495: 14.

728,564: 2 4. 12,090,388: 87.

Summa 12,090,388: 87.

131 -

Kredit.

Utgifter:

Utbetalda ersättningar ................................................... 2,593,611: 67.

Courtage m. in. ................................................................ 6,170: 3 7.

Tilläggsavgifter enligt 16 § i olycksfallsförsäkringslagen
(levererade till statskontoret)............................ 728,564: 2 4.

Till fonden överförda ............................................ 8,762,042: 59. 12,090,388: 8 7.

Summa 12,090,388: 8 7.
Fondens ställning den dl december 1920:

Tillgångar:

Innestående i riksbanken ............................................

, » » enskilda bankinrättningar .................................

Statsobligationer ..........................................................................

Andra obligationer ......................................................................

Lån till kommuner ....................................................................

» » centralkassan för jordbrukskredit .............................

» mot inteckningar ................................................................

Förskott ........................................................................................

Upplupna, oguldna räntor .......................................................

Summa 15,689,718: 09.

194,475: 02.
953,909: 72.
4,511,805: 95.
9.347,405: 01.
297,803: 90.
100,000: —
110,000: —
11,000: -163,318: 49.

Skulder:

Statskontoret......

Kapitalbehållning

............. 30,649: 6 2.

............ 15,659,068: 47-

Summa 15,689,718: 09.

— 132

Social -

Behållning

från

år 1919.

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

G. 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga................................................

Sjätte huvudtiteln:

G. 8. Socialstyrelsen.................. .....................................................................

9. Socialstyrelsens verksamhet ..........................................................................

11. Offentliga arbetsförmedlingen i riket............................................................

12. Medellösa arbetssökandes resor .....................................................................

14. Yrkesinspektionen .....................................................................................

15. Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren ...........................

16. Yrkesinspektionens verksamhet .....................................................................

18. Sjukkassevåsendets befrämjande..................................................................

19 Extra statsbidrag för år 1919 åt registrerade sjukkassor.................................

20. Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd................................................

21. Tillsyn över understödsföreningarna ...............................................................

25. Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader ..................

27. Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.......................................

28. Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården ......

I. 9. Alderstillägg ................................................................................................

12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga................................................

13. Extra utgifter ...........................................................................................

14. Skrivmaterialier och expenser, ved m, m..........................................................

15. Tryckningskostnader ...................................................................................

Sjunde huvudtiteln:

J. 18. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ................................................

XI. Oförutsedda utgifter......................................... ..................................................

Tilläggsstaten:

Sjätte huvudtiteln:

E. 3. Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens
befolkning....................................................................................

6. Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning m. m................

E 1/1919. Socialstyrelsens verksamhet .................................................................

2/1919. Yrkesinspektionens verksamhet ...............................................................

G. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den
civila statsförvaltningen..................................................... .......................

10. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ...

11. Dyrtidstillägg .................................................. ....................................

Sjätte huvudtitelns allmänna besparingsfond.....................................................................

Sjunde huvudtitelns allmänna besparingsfond ...............................................................

Förskott:

Sakkunniga för utredning angående nattarbete inom vissa arbetsområden .......................i

2,052 31

43,666 •-*

163|—j
1,198 säl

1,668 7:;

1,587 so
2,16418 5

— \ —

2,305 95
2001 <;o

Summa! 55,00712 4

133

styrelse!!.

Debet.

Leverering i
från

statskontoret. |

i

1,000
201,500	_
83,900	—
130,752	75
6,374	7 5
164,000	—
1,000	—
53,200	—
1,975,000	—
1,795,000	—
130,000	—
6,000	—
51,812	—
6,575	—
3,600	—
18,963	19
39,805	20
300
125,000	-
146,443	19
27,178	94
19,820	—

30,000	—
12,600	36
59,000	—
35,000	_
664,491	59
53,658	62
5,000	—

5,846,97öj 59

	Kredit.
		Skuld				Leverering		Behållning		Summa.
Uppbörd.		till		Utgifter.		till		till
	år 1921.				statskontoret. |	år 1921.
		- !		1,000			1	_		1,000
113	26|			200,868	24	745	Öl	_	—	201,613	25
1,394	17	_ !	_	82,196	63	594	17	4,555	68	87,346	48;
		415	_	131,167	7 5	—	—	—	—	131,167	7 5j
185	3 51		_	6,560	10	—	—	—	—	6,560	10
360	so!	—	—	161,838	60	1,812	20	710''	-	164,360	80:
__	_	_	_	1,000	—	—	—	-	—	1,000	—:
12	50''	_	__	45,336 « 3	4.565	98	3,309	89	53,212	50
	1	__	_	1,961,132 os	43,666	25	13,867	1)4	2,018,666	25;
_■		_	_	1.787.783 76	7,216	25	—	—	1,795,000	—i
_		_	_	125,586	—	4,414	—	—	—	130,000	—
_	_	_	_	6,000	—	—	—	—	—	6,000	—
—	—	17,934	—	69,746j— 6,575 —		—	—	—	69,746 6,575	._
		_	_	3,600 —	—	—	—	-	3,600	—
124	99	13	12	19,101	»O		-	—	-	19,101	30
	_	—	_	38,722	44	138		1,107	76	39,968	20,
_	_			1,398	85	—	—	99	40	1,498	25
136	33		—	125,027	6 0	108	73	—	—	125,136	33
2,593	14	—	—	147,579	35	1,456	98	—	—	149,036	33
				26,324	16		_	2,523	51	28,847	67
—	-		—	12,011	07	7,808	93	~		19,820
				4,612! 19			25,387181	30,000
		_		12,330 47	_	—	269	|S9	12,600	36
		_		1,587 60	—	—	—	—	1,587	50
—	—	—		1,542 66	622	—	—	—	2,164	65
58	33	—	-	49,197 2 7	9,861	06	—	—	59,058	33
25				33,938 51	1,086	49	_	—	35,025
376		_	|_	662,854 61	2,012	98	—		664,867	59
			_	44,490 17	2,542	49	8931	91	55,964	57
—	—	—		5,000 —	—				5,000	—
__	—	—	!—	—	—	20C	60		—	200	60
5,379 86	18,362	1»	5,776,108 90	88,852	12	60,763 7 9	| 5,925,724] si

- 134 —

Arbetsrådet.

Debet.

Inkomster:

Uppdebiteras i 1919 års räkenskaper utbalanserad tillgång 11,976: 54.

Riksstaten:

XI. Oförutsedda utgifter ................................................... 77,900: —

Tilläggsstaten:

Sjätte huvudtiteln:

E. 6. Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens
begränsning m. m............................... 104,500: —

G. 10. Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel ................................. 3,000: —

11. Dyrtidstillägg...................................................... 71,6,12:07.

Försäljningsmedel för publikationen »Arbetsrådets beslut» 6,827:30.275.815:91

Summa 275,815: 91.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar...............................................................

Hyra, belysning och städning ...........................

Skrivmaterialier och tryckningskostnader .......

Expenser ............................................................

208,628: 13.

18,075: 85.

19,079: 22.

5,314: os. 251,097: 28.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ...............................

A giroräkning i riksbanken
Förskott.....................................

7,537: 86.

6,012:07. 13,549:93.

................ 11 168: 70. 24,718: 6 3.

Summa 275,815: 91.

Statens vårdanstalt å Salbohed.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ....................................................................................................... 89,126: 93.

135 —

Inkomster:

Statsanslag:

Sjätte huvudtiteln:

Riksstaten:

G. 23. Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å
Salbohed för alkoholister... 18,450: —
24. Bidrag till driftkostnaderna i övrigt
för statens vårdanstalt å
Salbohed för alkoholister ... 130,000: —
Tilläggsstaten:

G. 11. Dyrtidstillägg ....................... 27,000: —

Vårdavgifter................................................................................

Nettoinkomst av skomakarverkstaden...................................

Dito av skräddarverkstaden ...................................................

Dito av snickarverkstaden.......................................................

Dito av smedjan ...............,........................................................

Dito av målarverkstaden .......................................................

Diverse ......................................................................................

175,450: —
23,703: so.
823: so.
311: 92.
241: 35.
80: 9 6.
42: 84.
1,141: 97.

201,796: 34.

Skulder:

Vägavgifter ...
Övriga skulder

Balans till år 1921:

626: 60.

19,130:— 19,756:60.

Summa 310,679: 8 7.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1919:

1,095: 05.

Utgifter:

Löner ................................................!..................

Expeditionen ......................................................

Sjukvård ................................................................

Värme, lyse, renhållning, tvätt in. m. ............

Kosthållet ..................................................

Beklädnad .............................................

Jordbruket ......................................................

Resekostnader m. m.

Frakter m. m..................................................

Nyanskaffning av inre inventarier ...................

Underhåll av dito ......................................

Nyanskaffning av jordbruksinventarier
Underhåll av dito ...........................................

53,043: 40.
3,024: 9 5.
4,455: 17.
27,828: 90.
64,005: so.
7,946: 95.
2,510: 31.
4,741: 35.
5,636: 2i.
22,960: 28.
2,389: 6 2.
3,019: 08.
2,885: 4i.

— 136 —

Fastighetens underhåll ............................................................... 20,275:4 7.

Inköp av byggnad...................................................................... 2,100: —

Nyodling och dikning ................................................................ 2,000: — 228,822: 4o.

Till statskontoret

Leverering:

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

A giroräkning i Upplands enskilda bank
Fordringar:

Vårdavgifter .............................................

Värde å inventarier m. m...........................

1,002: is.

5,678: 45.

4,259: 7 8.

69.822: oi, 79,760:24.
Summa 310,679: 8 7.

l*eiisioMsstyrelseii.

A) Statsmedel.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ................................................................................................... 103,053: 23

Inkomster:

Sjätte huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

G. 30. Pensionsstyrelsen ....................

31. Pensionsstyrelsens verksamhet
m. m.....................................

33. Statens kostnad för pensions tillägg

och understöd åt de
personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om
allmän pensionsförsäkring ...

34. Bidrag till understöd åt de per soner,

som genom lagen den
8 juni 1915 blivit delaktiga
i den allmänna pensionsför c

säkringen................................

I. 9. Ålderstillägg ............................

377,500: —
510,000: —

820,000: —

867,000: —
10,240: 4 5.

Tilläggsstaten:

G. 9. Tillfällig löneförbättring för
vissa befattningahavare å ordinarie
stat inom den civila
statsförvaltningen

10. Förstärkning av de till avlö nande

av vissa extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel ....................

11. Dyrtidstillägg............................

försättning av kommuner och enskilda för

vårdskostnader ...........................................

Försäljningsmedel ..........................................

Aterdebiterade medel.......................................

37,200: —

40,500: —

740,000: — 3,402,440:4 5.
andel i sjuk .

.................... 161,207: 70.

...................... 53: 76.

.................... 2,468: 9 9. 3,566,170: »o.

Summa 3,669,224: 13.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ............................................................................ 1,419,837: 07.

Resekostnader....................................................................... 5,916:39.

Kostnader för ombud ........................................................ 93,640: 92.

För åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet 799,117: 60.

Barntillägg ............................................................................ 164,370: 6 0.

Skrivmaterialier, värme, lyse och expenser, m. m......... 99,474: 25.

Tryckningskostnader ............................................................ 66,017: 57.

Inköp av inventarier............................................................ 12,788: so.

Underhåll av fastigheterna m. m..................................... 3,323: 75.

Påföres pensionsförsäkringsfonden för redovisning ....... 867,000: —

3,531,486: 6 5.

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering:

125,627: 61.

Tillgångar:

Kontant behållning:
I kassan .............

Balans till år 1921:

............. 12,109:87.

Summa 3,669,224: 13.

18

Rev -berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

— 138

B) Pensionsförsäkringsfonden.

Kassasammandrag.

Debet.

Kassa samt innestående i riksgäldskontoret och banker den 1 januari
1920 ............................................................................................

Obligatoriska pensionsavgifter ................................................................

Frivilliga pensionsavgifter........................................................................

Statens bidrag till understöd enligt lagen den 8 juni 1915 ............

Räntor och utdelningar.........................................................................

Återbetalda lån och utlottade obligationer ...........................................

Summa

14,238.740: 69.
20,783,324: 77.
178,372: 83.
867,000: —
6,005,691: 63.
1,069,208: 29.

43,142,338: 21.

Kredit.

Fasta placeringar ....................................................................................

Pensioner på grund av obligatoriska avgifter ....................................

Pensioner på grund av frivilliga avgifter ............................................

Understöd enligt lagen den 8 juni 1915 ............................................

Restituerade pensionsavgifter ................................................................

Förvaltningskostnader...............................................................................

Innestående i riksgäldskontoret och banker den 31 december 1920

Summa

17,143,756: 13.
74,411: 90.
49: 43.
5,736,623: 93.
54,551: 42.
12,195: —
20,120,750: 40.

43,142.338: 21.

Fondens ställning den 31 december 1920.

Tillgångar:

Svenska statens obligationer....................................*...........................

Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stads hypotekskassas

obligationer ...........................................................

Obligationer, utfärdade eller garanterade av landsting eller kommuner
................................................................................................

Lån till landsting och kommuner m. fl. eller till enskilda mot

kommunal garanti ........................................................................

Lån mot säkerhet av inteckning i fastighet ..................................

Lån till centralkassor för jordbrukskredit .....................................

Aktier, därav preferensaktier i aktiebolaget Svenska Tobaksmono polet

å nom. 12,000,000 kronor ...................................................

Fastigheter:

i Nynäshamns köping (tillhörande inventarier äro icke uppförda

till något värde) ................................................ 650,000: —

i Åre ........................................................................ 9,228: 60.

26,008,918: 15.

5,763,980: 43.

13,416,299: 74.

49,362.448: 82.
4,214,718: 44.
1,200,000: —

12.100.000: —

659,228: eo.

Riksgäldskontorets skattkammarväxlar
Innestående i riksbanken

» i riksgäldskontoret...............

» i enskilda bankinrättningar
pplupna oguldna räntor ........................

......................... 3,000,000: —

1,739,098: 30.

4,000,000: —

ll,381,652:io. 17,120,750:40.

.....: 1,711,634:20.

Summa 134,557,978: 84.

Fondens förpliktelse till de grupper av personer, som blivit delaktiga
av försäkringen genom lagen den 8 juni 1915................

Frivilliga försäkringens fond................................................................

Särskild till förvaltning överlämnad fond ........................................

Allmänna fonden....................................................................................

763,524:33.
279,502: 6 8.
1,122: 23.
133,513,829: 40.

Summa 134,557,978: 84.

JTörsäkrmgsinspektioiieii.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar

2,061: 95.

Inkomster:

Sjätte huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

H. 1. Upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet,
reservationsanslag, att av bidrag till försäkringsinspektionen

direkt utgå
Tilläggsstaten:

F. 1. “ ''

95,100:

Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsanslag,
att av bidrag till försäkringsinspektionen
direkt utgå ................ 60,716: o7.

G. 9. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom
den civila statsförvaltningen. .. 7,839: 6 8.

Registreringsavgifter...................................................................

Expeditionslösen............................................................................

68,555: 75.
801: —
382: 2 5.

Hyresmedel..........

Försäljningsmedel

— 140 —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar................................................................

Reseersättningar ....................................................

Tryckningskostnader ............................................

Lyse och värme, hyra. expenser m. m.............

Tillgångar:

Kontant behållning:
I kassan ..............

Balans till år 1921:

325: —

613; 19. 165,777: 19.
Summa 167,839: 14.

126,483: 91.

3,465: 4 6.

19,488: 56.

16,133: 04. 165,57Q: 97.

............ 2,268:17.

Summa 167,839: 14.

Statens biografbyrå.

Debet.

Balans från år 1919:

''Tillgångar ........................................................................................................ 18,571:6 7.

Inkomster:

Sjätte huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

I. 2 Bestridande av utgifterna för statens biografbyrå, reservationsanslag,
att av avgifter för granskning av biografbilder
direkt utgå................................................ 6,614: 92.

Granskningsävgifter.................................................................... 108,365: so. 114,980:42.

Summa 133,552: 09.

Kredit.

Utgifter:

Löner ........................................................................................... 36,180: 94.

Dyrtidstillägg ............................................................................... 32,632: oe.

Hy1''».............................................................................................. 5,771: 83.

Bränsle, lyse och expenser m. m............................................. 7,455: 96. 82 040- 79

— 141

Till statskontoret:
Överskottsmedel

Leverering:

29,609: 20.

Balans till år 1921 :

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan................................................................ 697: 05.

Å giroräkning i riksbanken ............................ 9,066: 74. 9(763: 79.

Värde å inventarier ................................................................ 12,138: 31. 21,902: 10.

Summa 133,552: 09.

142 —

SJUNDE

Finansdepartementet (iinans*

D e -

	A. Finansdepartementet.	Behållning från år 1919.	Leverering från statskontoret.	Uppbörd.
Riksstaten: Sjunde huvudtiteln: A. 1. Departementschefen ....................*....................		17,000: —
	2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ................................................................		133,000: —
	3. Biträde inom departementet vid beredning av ärenden rörande bankväsendet m. m............		4,391: 29.
	4. Extra byråchef för lagärenden ........................	- -	8,100: —	- -
	5. Fyllnadsarvode under första halvåret 1920 åt en särskiid föredragande av ärenden rörande elektriska anläggningar m. m.....................		1,050: —
	6. Förstärkning av arbetskrafterna å departe-„ mentets regeringsrättsbyrå ............................	179: 84.	5,100: —
J.	1. Alderstillägg .......................................	- -	5,842: si.	- -
	16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....	- -	74,000: —	_ _
	17. Tryckningskostnader............................................	- -	87,000: —	- -
	19. Extra utgifter ....................................................	639: —	6,031: 31.	_ _
A.	6/1919. Amanuenser m. m. .....................	_ _	_ _	_ _
I.	21/1919. Avlöningsförbättring för vissa vakt-mästare ...........................................................	400: —

Tionde huvudtiteln:

C. 1. Allmänna indragningsstaten:

Fyllnadsbelopp åt vissa å äldre stat kvarstående
registratorer i statsdepartementen

Tilläggsstaten:

Sjunde huvudtiteln:

A. 1. Provisorisk löneförhöjning för departementschefen
i finansdepartementet .......................

2. Finansdepartementets verksamhet....................

H. 6. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
....................................................

-- 1,000: —

6,000: —
8,000: —

2,204: ro. 26,437:44. ---

— 143

HUVUDTITELN.

ocli handelsdepartementen).

bet. Omföring.	Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	Utgifter.		Kredit. Leverering Omföring. till statskontoret.	Behållning till år 1921.	Summa.
				_	_	17,000:	_	_ _	- -	- -	17,000:	—
989:	66.	—	—	989:	66.	133,000:	—	—	—	— —	133,989:	66.
					_	4,391:	29.	_ _	_ _	- ---	4,391:	29.
—	—	—	—	—	—	8,100:	—	- -	- -	- -	8,100:	—
—	—	—	—	—	—	1,050:	—	— —	—	—	1,050:	—
						5,100:	_	_ _	179: 84.	_ _	5,279:	84.
_	_	_	—	500:	15.	5,251:	96.	- -	- -	90: 70.	5,842:	81.
—	_	14,216:	82.	7,560:	20.	80,656:	62.				88,216:	82.
_	_	16,148:	95.	9,514:	96.	93.633:	99.	- -	- -	—■ —	103,148:	95.
								6,031: 31.	639: —	—	6,670:	31.
6,031:	31.	—	—	6,031:	31.						6,031:	31.
											400:	—

—	- -	-- 1,000: —	- -	---- - - -	1,000: —
—	—	-- 6,000: — -- 8,000: —	—	--— —	6,000: — 8,000: —

20,115: 73

6,050:20. 2,204: io. 271:51.

28,641: 5 4.

— 144 —

D e -

Behållning Leverering

från från Uppbörd,

år 1919. statskontoret.

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ....................................

8. Dyrtidstillägg.......................................................

Sjunde huvudtitelns allmänna besparingsfond ....................

Förskott:

Extra föredragande för lagärenden....................................

Amanuensarvoden m. m...................................................

94: 21. — —

— — 210,514: 75.

— — 989: 6 6.

-- 1,850: —

Summa 3,517: 15. 595,807:26.

B. Handelsdepartementet.

Kiksstaten:

Femte huvudtiteln:

A. 1. Departementschefen ...........................................

2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli och kommandoexpeditionen ...............

Sjunde huvudtiteln:

J. 1. Ålderstillägg ........................................................

16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....

19. Extra utgifter ..................................................

Nionde huvudtiteln:

A. 2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli ...............................................................

Tilläggsstaten:

Femte huvudtiteln:

A. 1. Provisorisk löneförhöjning för departementschefen
...............................................................

Sjunde huvudtiteln:

A. 3. Handelsdepartementets verksamhet ................

H. 6. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
....................................................

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ....................................

8. Dyrtidstillägg........................................................

Exportlicensavgifter ................................................................

8,500: —
3,400: —

450: —

50,000: —
778: 72.

2,000: —

3,500: —
41,013: 09.

5,524: 8 8.

1,342: 7i.

69,053:7 7.--

-- 66,725: —

185,563:17. 66,725: —

Summa

145 —

1) e t. Omföring.	Skuld till ''år 1921	Skuld från år 1919.	Utgifter.	Kredit. Leverering Omföring. till statskontoret.	Behållning till år 1921.	Summa.
6,050: 2 0.	—	1,514: 75.	6,050: 2 0. 208,734: 6 9.	— — 94: 21. 989: 66.	265: 3i.	6,144: 4i. 210,514: 75. 989: 6 6.
—	8,797: 7i.	—	1,350: -8,797: 7i.	--— —	zz	1,350: -8,797: 7i.
13.071: 17.	39,163: 48.	26,111: os.	608,232: 19.	13,071:17. 3,517:15.	627: 52.	651,559: oe.

8,500: —

3,400: —

450: —
46,823: 7 8.
778: 72.

---- 8,500: —

----- 3,400: —

---- 450: -

1,937:76. 1,238:46. 50,000: —

---- 778:72.

2,000: —

2,000:

— 299: 9 8.

3,500: —
41.313: 07.

— 3,500: —

— 41,313: 07,

— 5,524: 8 8.

---- 5.524: 88.

1,342:71.
69,053: 7 7.
31,296: 59.

— — — — 1,342: 71.-.

---- 69,053: 7 7.

-- 35,428:41. 66,725: —

— 299: 98.

-- 213,983:52.

— 1,937: 76. 36,666:87. 252,588:15.

Rev-berättelse any. statsverket för år 1920. II.

19

— 146

Kammar -

Behållning
från
år 1919

D e Leverering från statskontoret.

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

G. 7. Jordregister för landsbygden ................................................

Sjätte huvudtiteln:

I. 12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga...............

Sjunde huvudtiteln:

Kammarkollegium:

B. 1 a. Bestämt anslag ...............................................................

1 b. Förslagsanslag...................................................................

B. 2. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium ....

3. Ordnande av vissa kammarkollegii andra arkivkontor tillo
hörande handlingar...............................................................

J. 1. Alderstillägg ............................................................................

16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................

18. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga................

19. Extra utgifter............................................................................

I. 21/1919. Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare ............

Åttonde huvudtiteln:

C. 11. Utredning rörande ecklesiastika boställen ....................

Tilläggsstaten:

Sjunde huvudtiteln:

B. 1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium ....

H. 6. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å

ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen............

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt ningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m. anvisade medel....................

8. Dyrtidstillägg..........................................................................

Sjunde huvudtitelns allmänna besparingsfond ........................................

Förskott:

Kostnader för katalogisering m. m. av vissa under kammarkollegii

vård stående handlingar ....................................................................

Diverse medel:

Danaarv ....................................................................................................

Ersättningsmedel ...................................................................................

— 9,000:

— —	500: —
1,823: 4i.	205,253: 68.
- -	3,000: —
7,267: os.	67,050: —
_ _	1.950: —
164: 2i.	6,713: 36.
3,477: 70.	65,000: —
2,156: 48.	13,583: 7 8.
- -	8,155: 02.
184: 16.	— —
—	10,500: —
11: 2#.	4,800: —
150: —	35,180: 40.
1,624: 04.	10,819: so.
6,878: 70.	307,000: —
75: —	- -
— —	1,135: so.
23,812: 07.	749,641: 34.

147

v

kollegium.

i e t.			K r e	d i t.
Uppbörd.	Omföring.	Utgifter.	Omföring.	Leverering till statskontoret.	Behållning till år 1921.	Summa
		8,655: 24.		_ _	344: 7 6.	9,000: -
—	— —	500: —	—	—	—	500: —
—	—	182,258: 34. 2,807: 46. 51,199: 78.	— —	17,477: 09. 7,267: os.	7,341: 66. 192: 54. 15,850: 22.	207,077: 09. 3.000: — 74,317: os.
17: 88.	33: 33.	1.901: 29. 6,746: 69. 61,725: 33. 13,683: 93. 6,075: 84.	33: 33. •	164: 21. 687: 65. 184: 16.	48: 71. 6,719: 04. 1,386: 5 6. 2,079: is.	1,950: — 6,910: 90. 68,477: 70. 15,758: 14. 8,155: 02. 184: 16.
— —	—	‘ y 10,304: 54.	—	—	195: 46.	10,500: —
___	- -	4,800: -	— _	11: 29.	— —	4,811: 29.
—	—	22,000: —	4,009: 8 8.	150: -	9,170: 52.	35,330: 40.
—	4,009: 8 8.	14,829: 48. 806,647: 21.	—	1,624: 04. 6,878: 70. 75: —	352: 79.	16,453: 52. 313,878: 70. 75: —
- -	- -	1,135: so.	—	— —	— ''—	1,135: so.
20,505: 7 2. 1,223: 44.	—	138: 84.	— —	20,505: 72. 1,084: 60.	—	20,505: 72. 1,223: 44.
21,747: 04.	4,043: 2i.	695,409: 47.	4,043: 21.	56,109: 54.	43,681: 44.	799,243: 6 6.

148 —

Statskontoret,

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar.................................................................................................... 457.251,447: 63-

Inkomster:

Statsmedel .................................................................

Fonden för statens aktier......................................

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten

bland stenarbetare...............................................

liederilånefonden......................................................

Hantverkslånefonden...............................................

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

Odlingslånefonden ....................................................

Torvindustrilånefonden .......................................

Egnahemslånefonden ................................................

Fiskerilånefonden .................................................

Norrländska nyodlingsfonden ................................

Jordförmedlingsfonden

Täckdikningslånefonden............................................

Allmänna nyodlingsfonden....................................

Norrländska andelsmejerifonden ..................*.........

Kraftledningslånefonden............................................

(födsel vårdslänefond en ........................................

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter ....

Statsverkets fond av rusdrycksmedel....................

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ............

Värnskattefonden ....................................................

Uttag och remisser...................................................

162,450,496: 37.

9,156,754: so.

78,150: 22.

582,880: 49.

7,792:13.

78,916: 23.

363,181: 82.

137,507: 04.

2,358,805: os.

79,420: 45.

24,748: 79.

45,796: 95.

9,944: 27.

4,588: 17.

500: -84,137: 89.

11,932: 39.

2,445: is.

1,498,557: 12.

477: 36.

_ 9,568:57. 176,981,601:32.

....................... 1,218,254,889:40.

Skulder:

Överlevereringar......................

Återstående utgifter ..............

Diverse medel..........................

I allmänhet:

Till utrikesdepartementet .

» arméförvaltningen .....

» diverse personer m. fl.

Balans till år 1921:

452: 51.
133,369: 72.
. 123,275,084: 96.

352,446: so.

9,576,883: —.

35,764,414: 1 e. 45,693,743: 46.

169,102,650: 65.

Summa 2,021,590,589: —

.Skulder

Bulans från år 1919:

185,551,584: 34.

Statsmedel

Avkortningar och restitutioner:

2,698,087: eo.

I Hgifter:

Statsmedel ..........................................................

Hantverkslånefonden
Odlingslånefonden
Kgnaliemslånefonden

Statsverkets fond av rusdrycksmedel ...............

Lånefonden för inköp av ädla avelsston

Y ärnskattefonden..................................................

Insättningar och remisser ..................................

192,643,884: 9 4.

300: —

687: si.

285.144: 53.

162: 13.

869: 8 9.

14,824: so. 192,945,873: so.
........................... 1,178,894.191:34.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Förskott ............................................................... 19,438,460:5 8.

Fastigheter ............................................................ 278,000:

Utlånta medel........................................................ 268,722,790: 3 2.

Fordringar:

Hos utrikesdepartementet 25: 9 7.

» diverse personer m. fl. 54,049,908: 28. 54,049,934: 25.

Aktier .................................................................. 119,016,666: 67. 461,505,851: 82.

Summa 2,021,590,589: —

Statskontorets expensinedel.

Debet.

Kredit.

Leverering Skuld

från till

statskontoret. år 1921.

Skuld Behållning

från Utgifter. till Summa,

år 1919. år 1921

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

J. 16. Skrivmaterialier och

expenser, ved m. m. 63,300:— — — 801:98. 58,756:71. 3,741:31. 63,300:

17. Tryckningskostnader 3,000:— 3,093:7 7. 354:28. 5,739:49. — 6,093:7 7.

Summa 66,300: — 3,093: 77. 1,156: 26. 64,496: 20. 3,741: 31. 69,393: 77.

150

Stämpel -

1. Stämpelförsäljare.

Debet.

Balans från år 1919 .......................

Levereringar från generalpoststyrelsen

Kredit.

Avskrivning ...................................

Återleverering till generalpoststyrelsen

Försäljning......................................

Balans till år 1921 ..........................

2. Postkontor.

Debet.

Balans från år 1919..........................

Leverering från generalpoststyrelsen ..

Kredit.

Avskrivning ...................................

Återleverering till generalpoststyrelsen

Försäljning......................................

Balans till år 1921 .........................

Summa för 1 och 2.

Debet.

Balans från år 1919...........................

Levereringar från generalpoststyrelsen

Kredit.

Avskrivning ....................................

Återleverering till generalpoststyrelsen

Försäljning.......................................

Balans till år 1921 ..........................

1 Beträffande denna tabell är
mot stämplar av annat sia;

	Helarks-		Beläggningsstämplar.
	stämplar		Enkla.		Dubbla.
	120,419	25	120,310	35	587,288	05
	951,811	75	1,241,896		41,062,868	60
Summa	1,072,231	—	1,362,206	35	41,650,156(65
	17,238	25	4,426		1,904
	704	25	11,890	40	22,378	85
	922,388	50	1,236,193	15	41,042,941	55
	131,715	—	109,898	30	582,915	7 5
Summa	1,072,046	-	1,362,407	85	41,650,140	15
	7,285 18,035		2,232,958	19	109,226	05;
	-	530,512	30	181,750	5 0 i
Summa	25,320	-	2,763,470	49	290,976	ao!
	439		2,325	15
	71	50	150,175	40	2,205
	17,833	50	517,063	79	85,565	70
	6,976	_	2,093,906	15	203,205	85
Summa	25,320		2,763,470	49	290,976	55!
	127,704	25	2,353,268	54	696,514	10
.........	969,846	75	1,772,408	30	41,244,619	10
Summa	1,097,551	—	4,125,676	84	41,941,133	20
..........	17,677	25	6,751	15	1,904
	775	75	162,065	80	24,583	85
	940,222 138,691	—	1,753,256	94	41,128,507	25
	—	2,203,804	45	786,121	60
Summa;	1,097,366	_	4,125,878	34	41,941,116	70

att märka, att debet och kredit för de olika slagen av
Tabellen upprättad inom generalpoststyrelsen.

151

nppbörden.1

Lyx- stämplar. J	Bank- och växel-stämplar.	Överlåtelse stämplar.	;	Punsch- stämplar.		i Kort- stämplar.	Kort- konvolut.	Sum m a.
		i ''		4,090	i 20^			1				i 832,107	85
—	—	—	—	49,500	—I	-		—	—i	—		43,306,076	85
i —	—	—	—	53,590;	20	_ I		— 1		—		44,138,184!	20
												23,568!	25
					_	_ i		_	—	—	—	34,973	50
			_	48,142	35	_ i		—	—	—	—	43,249,665	56
—	—	—	—	5,447	85	— i		—	—	—	—	829,976	90
—	—1	—		53,590	20	"	—					44,138,184	20
7,918,495		3,337,423	05	3,081,196	60	398,568	10	17,475		11	50	17,102,638	491
i 103,095		7,890,651	—	5,406,964	90	2,181,019	70	—	—	—	—	16,312,028	40
8,021,590	—	11,228,074	05	8,488,161	50	2,579,587	80	17,475	—	11	50	33,414,666	89 |
		3,392	35	198		160				_	_	6,514	so
237,845! —	66,552	90	241.565	55	28,750! 20	16,975	—	14	—	744,154	55
210 2251-	7,134,059	20	5,400,683	70	2,164,86010	491	so	—	—	15,530,782	49
7,573,235	—	4,024,069	60	2,845,714	25	386,102 so	6		—	—	17,133,215	35]
8,021,305	!_	11,228,074	05	8,488,161	50	2,579,872	80	17,472	50	14		33,414,666	89;
7.918.496	, —	3,337,423 os	3,085,286	80	398,568	10	17,475	-	11	50	17,934,746	34
103,095|—	7,890,651		5,456,464	90	2,181,019	70		i-	—		59,618,104	75
8,021,590|—	11,228,074) 05	8,541,751	70	2,579,587	80	17,475		11	50	77,552,851109 • U
		3,392 85	m	—	160						30,082175]
237,846		66,552 90	241,566	55	28,750	2C	16,975		1.4		779,128| o 51
210,226	—	7,134,059 2 0	5,448,826	05	2,164,860	1C	491	5C	—		58,780,44c	0 4 j
7,573,236		4,024,069) so	2,851,165	10	386,102	5C	6		1 —		17,963,192	251
i 8,021,306	—	| 11,228,074 05	8,541,751	|to	2,579,872	8C	17,472| 5t	1 14	-	| 77,552,851	09

stämplar ej alltid överensstämma, beroende därpå, att i vissa fall utbyte av stämplar medgivits

— 152 —

Mynt- och jjusteringsverket.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar

3,506.000: 9 7.

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 8. Inkomst av myntning och justering
.......................................... 487,183: 66.

12. Kontrollstämpelmedel................ 254,783: 76.

III. Diverse inkomster............................ 15: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 6. Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets
drift förenade kostnader
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .....

741,982: 42.

5,596: 87. 747,579; 29.

................. 1.132: 84.

Skulder:
Overleverering .
Utgiftsrester .
Övriga skulder

Balans till år 1921:

3: 18.

8,774: oi.

1,072,127:17. 1.080,904:36.
Summa 5,335,617: 4 6.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1919:

7,259: 26.

Utgifter:

Kiksstaten:

Sjunde huvudtiteln:

B. 6. Bestridande av de med mynt- och juste ringsverkets drift
förenade kostnader, reservationsanslag, att av inkomst
av myntning och justering direkt utgå ........ 503,594: 6 6.

Tilläggsstaten:

Sjunde huvudtiteln:

B. 3. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket,
att av inkomst av myntning och justering
direkt utgå ................................ 121,167: 53.

Tionde huvudtiteln:

A. 1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst..................................................... 7,851:13. 632,613:3 2.

Leverering:

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken:

Kontrollstämpelmedel.....................................................

Bötesmedel ................................................................

Pensionsavgifter..................................................

267,426: 4i.

15: —

1,132: 84. 268,568: 2 5.

Balans till år 1921:

Kontant behållning:
I kassan .....................................	9,198: 72.
I utväxlingskassan....................	....................................... 202,816: 63.
I riksbanken .........................	....................................... 1,397,577: 03.
Behållning av metaller:
Guld..............................................	.............. 1.159,379:71.
Silver ..........................................	.............. 1.043,173:04.
Nickel, brons, koppar ............	.............. 337,877:46.2,540,430:21.
Bränsle och deglar	....................................... 39,788: 64.
Kommissionsvaror	...................................... 3,276:oi.
Ej förfallen uppbörd	................................... 45,114:05.
Inkomstrester .................................	................................. 7,785:23.
Fordringar .....................................	....................................... 7,862:42.
Inventariers värde.........................	................................. 75,000: —
Fastighetens värde.........................	.................................... 98,327: 69.

Summa 5,335,617: 46.

Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

20

— 154

Kommerskolle gima.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar .................................................................................................... 222,615: 74.

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster:

Bötesmedel.................................. 238:9 5.

Diverse ......................................... 360: —

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 7. Kommerskollegium...................

10. Fartygsinspektionsbyrå inom

kommerskollegium ...........

C. 6. Förhandskontroll å fartygs sjö värdighet

................................

8. Navigationslärarkursen ...........

9. Alderstillägg för personalen vid

undervisningsanstalterna för
sjöfart ...............................

11. Skeppsmätningskostnad...........

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

E. 2 a. Bestämt anslag ..................

Reservationsanslag:

E. 2 b. Reseunderstöd åt teoretiskt
och praktiskt bildade
tekniker, vilka icke ägna
sig åt bergshanteringen
2 c. Reseunderstöd åt idkare
av hantverk och annan

mindre industri ..........

2 d. Reseunderstöd åt verkmästare
och förmän inom

industrien ....................

E. 4. Statsunderstöd åt hantverksidkare
för utbildande av lärlingar
m. m.........................

2,089: 5 7.

6,181: 77.

908: 3 3.
8,162: 14.

12: so.
375: 19.

92,777: so.

1,050: -491: 25.

450: —
3,785: —

598: 95.

— 155 -

J. 1. Älderstillägg 83: 33.

16. Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m............................. 1,796: 46.

17. Tryckningskostnader 13,245: 49.

Tilläggsstaten:

B. 7. Sakkunnig extra arbetshjälp åt
fartygsinspektörerna m. m. ...

H. 6. Tillfällig löneförbättring för
vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila
statsförvaltningen

7. Förstärkning av de till avlö nande

av vissa extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel

8. Dyrtidstillägg............................

125: —

125: 83.

197: 02.

2,100:21. 133,956:59. 134,555:54.

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ........

4,101,782: 87.
179,020: 02.

Skulder:

Diverse medel

Balans till år 1921:

....... 336,639: 0 4.

Summa 4,974,613: 21.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ............................................................................................................ 308,557:98.

Utgifter:

Riksstaten:

Sjunde huvudtiteln:

B. 7. Kommerskollegium............................... .......... 338,245:8 2.

8. Upplysningssektion å kommerskollegii han delsbyrå

........................................................ 20,275: 13.

9. Förstärkning av kommerskollegii arbets krafter

för handläggning av ärenden rörande

kraftledningslånefonden ............................... 7,150: —

10. Fartygsinspektionsbyrå inom kommerskollegium
................................................................ 39,931: 77.

— 156 —

C. 1. Bergsstaten........................................................

2. Arvoden åt två gruvingenjörer ....................

3. Sprängämnesinspektionen ................................

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning
eller ar betsöverföring:

C. 4. Inspektionen ...............................................

5. Arvoden åt två assistenter............................

C. 6. Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.......

7. Navigationsskolorna ......................................

8. Navigationslär ar kursen ....................................

9. Alderstillägg för personalen vid undervis ningsanstalterna

för sjöfart ........................

10. Tillfällig löneförbättring å lärarpersonalen

vid navigationsskolorna ...............................

11. Skeppsmätningskostnad..................................

D. 1. Handelshögskolan i Stockholm.......................

2. Exportstipendier .............................................

3. Auktoriserade handelskammare i riket ........

4. Svenska handelskamrarna i London och i

Frankrike m. m...........................................

7. Ersättning till sjömanshusen ........................

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

E. 1 b. Reservationsanslag.......................................

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

E. 2 a. Bestämt anslag ............................................

Reservationsanslag:

E. 2 b. Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker, vilka icke ägna

sig åt bergshanteringen .....................

2 c. Reseunderstöd åt idkare av hantverk

och annan mindre industri ................

2 d. Reseunderstöd åt verkmästare och förmän
inom industrien ..........................

E. 3. Sveriges hantverksorganisation ....................

4. Statsunderstöd åt hantverksidkare för utbil dande

av lärlingar m. m. .......................

5. Föreningen för svensk hemslöjd....................

J. 1. Alderstillägg .................................................

15. Rese- och traktamentspenningar....................

16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ..

17. Tryckningskostnader .......................................

18. Kommittéer och utredningar genom sak kunniga

........................................................

19. Extra utgifter...................................................

Åttonde huvudtiteln:

L. 4. Extra utgifter....................................................

6,500: —
3,527: 7 4.
6,600: -

19,800: —
7,663: 7i.
133,143: 5 7.
170,907: 69.
3,546: —

15,815: 32.

18,332: sa.
38,916: 09.
30,000: —
16,375: —
36,000: —

25,000: —
40,000: —

4,987: so.

22,665: 70.

13,875: —

15,075: 75.

5,590: —
4,000: —

575: —
15,000:
10,588: 91.
50,106: 82.
139,164: 14.
201,718: 89.

448,008: is.
6,699: 9 7.

1,000: —

157 —

Nionde huvudtiteln:

C. 42. Linodlingens främjande................................... 4,000: —

K. 18. Rese- och traktamentspenningar 3,637: —

Tilläggsstaten:

Sjunde huvudtiteln:

B. 5. Förstärkning av arbetskrafterna å kommers kollegii

kamrerar- och kassakontor ........

6. Förstärkning av arbetskrafterna å kommers kollegii

fartygsinspektionsbyrå...................

7. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspek törerna

in. in...................................

8. Förstärkning av anslaget till navigations skolorna

....................................................

C. 1. Svenska handelskamrar i utlandet

2. Sveriges allmänna exportförening ...............

3. Internationell patrulleringstjänst i norra At lanten

.........................................................

H. 6. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen .....................................

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ....................

8. Dyrtidstillägg...................................................

975: -

2,556: 7 7.

14,068: 30.

21,000: —
15,000: —
25,000: —

10,291: 04.
42,029: 54.

50,861: 84.
891,468: 30.

2,997,674: 35.

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ........................... 1,161,492: 7 8.

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ............................ 261,893: 9 7.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning ....................................................

Förskott ...................................................................

Utlånta medel ..........................................................

51,509: oi.

32,985: 12.

160,500:— 244,994:13.

Summa 4,974,613: 21.

— 158 -

Behållning

från

år 1919.

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 11. Kammarrätten ........................... — —

12. Förstärkning av arbetskrafterna

o hos kammarrätten m. m........ — —

J. 1. Ålderstillägg................................ — —

16. Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m................................ 23: 61.

I. 21/1919. Avlöningsförbättring för

vissa vaktmästare ................... — —

Tilläggsstaten:

B. 4. Förstärkning av arbetskrafterna

hos kammarrätten m. m......... — —

H. 6. Tillfällig löneförbättring för
vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila
statsförvaltningen .................... — —

7. Förstärkning av de till avlö nande

av vissa extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel ............................ — —

8. Dyrtidstillägg ............................ ...

Aktoratsmedel:

Advokatfiskalskontoret ................................ 281,777: 9o.

Bevisionsavdelningen .................................... 37,827: se.

Summa 319,629: 37.

Kammar*

Debet.

Leverering

från Uppbörd,

statskontoret.

326,300: -

78,926: —
35,525: —

60,065: -

59,513: -

72,000: -

555,000: —

-- 11,345:85.

— — 739,690: 6 7.

1,187,329:— 751,036:52.

159

rätten.

Kredit.

Skuld Leverering Behållning

Omföring. från Utgifter. Omföring. till till

år 1919. statskontoret. år 1921.

Summa

—	—	319,905: 35.	—	—	-- 6,394: 6 5.	326,300: -
— —	— —	78,926: — 32,666: 23.	—	—	-- 2,858: 77.	78,926: — 35,525: —
— —	— —	60,056: 69.	—	—	— — 31: 92.	60,088: 6 1
200: -	—	200: —	—	—	— — — —	200: —
—	---	52,993: 10.	3,940:	22.	-- 2,579: 68.	59,513: —
— —	— —	44,925: 19.	24,681:	20.	-- 2,393: 6i.	72,000: -
24,681: 20. 3,740: 22.	2,500: is.	24,681: 20. 556,240: 04.	—	—	----	24,681: 20. 558,740: 22.

10,136: 22.
— 35,986: so.

1,722: 63. 281,264: 90. 293,123: 75.

627,526: 9o. 114,005:13. 777,518:53.

28,621: 42. 2,500: is. 1,216,716: 52. 28,621: 42. 629,249: 53. 409,528: 66. 2,286,616: 31.

- 160 —

Statistiska centralbyrån.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar..................................................................................................... 52,874:41.

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

Gr. 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
.................................... 164: 15.

Sjunde huvudtiteln:

F. 11. Stämpelomkostnader.................... 303:3 5.

J. 16. Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m................................. 20: so.

17. Tryckningskostnader ............... 2,110: 07. 2,598: 07.

Tilläggsstaten:

Sjunde huvudtiteln:

H. 7. Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel 15: —

8. Dyrtidstillägg .............................. 102: so. 117: so. 2,715:67.

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken........................................ 983,747:2 4.

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ............................ 4,014: 75.

Skulder:

Utgiftsrester

Balans till år 1921:

..............8: 60.

Summa 1,043,360: 6 7.

Kredit.

Utgifter:

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

G. 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
............................................................

Sjunde huvudtiteln:

Statistiska centralbyrån:

B. 13. Avlöningsmedel ...........................................

155,169: —

152,166: 65.

161

B. 14. Amanuenser, vikariatsersättningar och till -

fälliga biträden ........................................ 28,164: 8 7.

15. Bibliotekets underhållande........................... 2,420:61.

16. Arvoden åt personal vid valstatistik ........ 8,403: o8.

F. 11. Stämpel omkostnader ....................................... 3,303: 3 5.

J. 1. Ålderstillägg .................................................... 10,259: 98.

16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. in. 40,563: 85.

17. Tryckningskostnader ........................................ 91,082: ei.

Tilläggsstaten:

Sjunde huvudtiteln:

Statistiska centralbyrån:

B. 9. Förstärkning av reservationsanslaget till amanuenser,
vikariatsersättningar och tillfälliga

biträden......................................................... 7,000: —

H. 5. Kostnadsfritt tillhandahållande av blanketter

till mantalsuppgifter .................................... 108,795: so.

6. Tillfällig löneförbättring för vissa befatt ningshavare

å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen ....................................... 15,542:-91.

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel .................... 12,295: 35.

8. Dyrtidstillägg .................................................. 291,891: 35.

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...........................

927,059: 11.
104,759: 13.

Tillgångar:

Förskott

Baluns till år 1921:

............ 11,542:43.

Summa 1,043.360: 6 7.

Tillgångar

Byggnadsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1919:

............................................................................ 446,795: os.

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Riksstaten:

Fjärde huvudtiteln:

1913. Till vidtagande av eldsäkerhetsanordningar i krigsarkivets
lokaler ................................................ 16,200: —

Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

21

— 162 —

Sjunde huvudtiteln:

G. 2. Byggnader och reparationer........................

4. Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret
Grönlandet norra i Stockholm befintliga
byggnaderna ................................

J. 16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
„ G. 3. 1916. Reparation av Riddarholmskyrkan
Åttonde huvudtiteln:

B. 19. 1919. Reparation av nationalmuseibygg nadens

fasader ............................................

Tilläggsstaten:

Fjärde huvudtiteln:

G. 16. 1918. Merkostnader för anordnande av
värmeledning m. m. i generalstabens byggnad
................................................................

Sjunde huvudtiteln:

F. 11. Inrednings- och reparationsarbeten i för
statsdepartement m. fl. statsinstitutioner

avsedda lokaler ....................................

F. 9. 1919. Utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs
län ämbetslokaler m. m.................

Åttonde huvudtiteln:

B. 6. 1919. Ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden
..........................................................

Uttag å statsverkets giroråkning i riksbanken..................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter .......

436,041: 44.

14,000: —
1,711: —
222: 6 2.

1,921: 94.

48,270: 23.

2,838: 79.
3,000: —

1,216: 30. 525,422: 32.

............... 4,610,953: 72.

............... 909,959: so.

Balans till år 1921:

Skulder:

Utgiftsrester ........................................................................ 1,490:8 6.,

Diverse medel ................................................................... 706,053: 36. 707,544; 22.

Summa 7,200,674: 64.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder.......................................................................................................... 511,521: 13.

Utgifter:

Riksstaten:

Andra huvudtiteln:

G. 4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 7,566: 57.

Sjätte huvudtiteln:

I. 14. Skrivmaterialier och expenser, ved m. in. 9,205:83.

Sjunde huvudtiteln:

B. 17. Byggnadsstyrelsen ........................................ 158,993: 52.

B. 18. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag

till vikariatsersättningar m. m.................

19. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märk liga

byggnader............................................

20. Lokaler för två av byggnadsstyrelsens by råer

m. m................................................

G. 2. Byggnader och reparationer ........................

3. Förstärkning av grunden under vissa delar

av Stockholms slott ................................

4. Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvar teret

Grönlandet norra i Stockholm be o

fintliga byggnaderna ................................

J. 1. Ålderstillägg....................................................

15. Rese- och traktamentspenningar ................

16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

17. Tryckningskostnader ....................................

19. Extra utgifter ........................................_........

G. 3. 1919. Byggnader för statens provnings anstalt.

...........................................................

G. 4. 1918. Utvidgande och förbättrande av länsstyrelsens
i Malmöhus län ämbetslokaler
m. m.............................................................

G. 3. 1916. Reparation av Riddarholmskyrkan
Åttonde huvudtiteln:

C. 2. Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ända mål

................................................................

F. 38. Nybyggnads- och ändringsarbeten vid folk skoleseminariet

i Luleå ............................

41. Byggnader för dubbelseminarium i Karlstad
43. Omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar
lekplan ................................................

H. 11. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristine hamn

för blinda ........................................

16. Byggnader m. m. för en vårdanstalt för

blinda med komplicerat lyte....................

J. 3. Anordnande av omklädningsrum vid gymnastiska
centralinstitutet............................

L. 4. Extra utgifter ...............................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
B. 19. 1919. Reparation av nationalmuseibyggna dens

fasader ................................................

F. 38. 1919. Ordnande av tomtområdet vid folk skoleseminariet

i Lund .........................

F. 40. 1918. Ytterligare anslag till folkskoleseminariets
i Lund nybyggnad ........................

D. 18. 1915. Till restaurering av Vreta klosters

kyrka ............................................................

30,000:

3,768: bo.

13,170: —
927,272: 84.

35,400: 92.

271,562: 35.
2,900: -11,494: 5 9.
82,643: 49.
1,491: so.
800: —

38,727: 95.

58.499: 22.
44,121: 20.

1,000: —

355,601: 71.
42,951: 91.

10,990: —

166,101: 09.

128,980: 43.

18,806: 83.
3,000: —
4,501: 43.

60,983: 40.

34,637: 8 7.

77,925: 66.

259: 71.

— 164 —

Nionde huvudtiteln:

K. 19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
Tilläggsstaten:

Fjärde huvudtiteln:

G. 5. 1919. Merkostnader för vissa ändringsarbeten
vid gamisonssjukhuset i Stockholm
Sjunde huvudtiteln:

B. 10. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag

till vikariatsersättningar m. m................

11. Lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer
m. in.................................................

F. 4. Undersökningsarbeten å Malmöhus slott

m. m.........................................................

6. Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska
huset i Stockholm ....................................

11. Inrednings- och reparationsarbeten i för

statsdepartement m. fl. statsinstitutioner
avsedda lokaler............................................

12. Inlösen av tomten nr 3 i kvarteret Mur mästaren

samt för uppförande å denna
tomt och i kvarteret Kandidaten av byggnader
för inrymmande av i huvudstaden
förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner
................................................................

13. Inlösen av patent- och registreringsverkets

fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen i Stockholm
m. m.................................................

G. 2. Brandförsäkring av operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad....................

H. 6. Tillfällig löneförbättring för vissa befatt ningshavare

å ordinarie stat inom den

civila statsförvaltningen............................

H. 7. Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ........

8. Dyrtidstillägg .................................................

F. 8. 1919. Utvidgning av länsstyrelsens i Värmlands
län ämbetslokaler m. m.................

F. 9. 1919. Utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs
län ämbetslokaler m. m. ................

F. 11- 1919. Merkostnader för pågående byggnadsföretag
m. m...............................................

F. 3 c. 1918. Utförande av vissa ändringsarbeten
inom kanslihuset

F. 5. 1918. Ändringsarbeten inom länsresidensbyggnaden
i Hallands län............................

13,813: 26.

4,774: 30.

7,000: —
2,300:

■ SVIT: 72.
1,600: —

59,796: 3 8.

4,677: io.

1,000,000: —
39,759: 2 6.

18,091: 67.

11,245: 42.
229,228: se.

17,800: —

130,478: so.

230,180: 04.

1,754: 66.

37,900: —

F. 6. 1918. Utvidgnings- och förbättringsarbeten

in. in. vid landsstatshuset i Mariestad .... 615: 60.

F. 7. 1918. Utvidgnings- och förbättringsarbeten

m. m. vid länsresidenset i Nyköping........ 24,000: —

F. 8. 1918. Utvidgnings- och förbättringsarbeten

m. m. vid länsresidenset i Linköping....... 17.400: —

F. 12. 1918. Utvidgning av länsstyrelsens i Västmanlands
län ämbetslokaler i Västerås
slott m. m..................................................... 8,325: 69.

F. 14. 1918. Inredande i Västerås slott av lokaler
för Västmanlands läns lantmäterikontor
m. in. ............................................................ 153: 12.

Åttonde huvudtiteln:

B. 6. 1919. Ändringsarbeten i nationalmuseibygg naden

........................................................... 47,776: 92.

E. 38. 1919. Utvidgning av lärarkollegiets vid
Karolinska institutet sammanträdesrum
in. m............................................................. 7,048: 15.

H. 1. 1919. Införande av elektrisk belysning i vissa
av institutets och förskolans för blinda å

Tomteboda lokaler........................................ 484: 75.

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ............................

Tillgångar:

Kontant behållning:
å depositionsräkning

å kapitalräkning .....

å sparkasseräkning

Förskott .......................

Utlånta medel...............

Balans till år 1921:

3,200: —
5,621: 34.
5,577: 74.

14,399: 0 8.
434,560: 76.
102,195: 10.

Summa

Patent- och registreringsverket.

(Se del I, sid. 34 § 3.)

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar......................................................................................................

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. II. 9. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter:
Avgifter för patentansökningar 183,300: —

4,522,780: 82.
1,590,596: 01.
24,621: 74.

551,154: 94.
7,200,674: 64.

12,052: 27.

— 166 —

Årsavgifter för patent............384,230: —

Avgifter för registrering av

varumärken ........................ 76,720: —

Dito för förnyad registrering

av varumärken .................... 7,420: —

Dito för registrering av mönster
och modeller ................ 530: —

Dito för dito rörande aktie m.

fl. bolag.......................... 437,588: 5 5.

Försålda publikationer............ 3,728: 25.

Expeditionslösen m. m......... 31,888:2 5.

Nettovinst av fasta egendomen
nr 6 i kvarteret Rännilen 17,839: 38. 1,143.244: 43.

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:—

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 22. Upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet:

Köpeskillingslikvid för fastigheten nr 6
oi kvarteret Rännilen........ 700,000: —

Återdebiterade.................... 62: 56 700,062: 56. 1,843,306: 99.

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken....................................... 2,207,419: 16.

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ............................ 9,681: 56.

Skulder:

Diverse medel

Balans till år 1921:

..............50:-

Summa 4,072,509: 98.

Kredit.

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 22. Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet, reservationsanslag,
att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel direkt utgå:

Avlöningar m. m..................... 626,249: 6 9.

Renskrivning, skrivmaterialier

m. m.................................... 141,597: 63.

Böcker och tidskrifter m. m. 260,810: 20.

Återställda registreringsavgifter
.................................... 21,179: 40.

Bidrag till patentunionens internationella
byrå i Bern ... 1,983: 13.

Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare
............................ 1,840: —

— 1(57

Möblering och inredning av
ämbetslokaler i kvarteret

Doktorn ............................... 100,671: 8 8.

Nybyggnad i kvarteret Dok torn.

...................................... 125,000: — 1,279,331:93.

B. 23. Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets
och länsstyrelsernas befattning
med vissa slag av registrering 26,639:4 5.

Tilläggsstaten:

B. 12. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket,
reservationsanslag, att av patentoch
varumärkes- samt registreringsavgif ters

medel direkt utgå................................ 613,876: 83. 1,919,848: 21.

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken .......................~ 2^ 138,914: 81.

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ............................ 62: 56.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Inkomstrester....................................................................... 12,134: 40.

Fordringar ........................................................................... 1,550: - i3,684: 40.

Summa 4,072,509: 9 8.

Tillgångar

Bank- och fondinspektionen.

Debet.

Balans från år 1919:

607: 82.

Inkomster:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 24. Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet, reservationsanslag,
att av bidrag till bankinspektionen direkt
utgå ................................................................... 72,170: 67.

Tilläggsstaten:

B. 13. Upprätthållande av bank- och fondinspektionens
verksamhet, reservationsanslag, därav att utgå
av bidrag till bankinspektionen 650 kronor 61,129:33.

14. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen,
förslagsanslag, att, såvitt angår dyrtidstillägg
å avlöningar, som skola bestridas av bidrag
till bankinspektionen, i första hand utgå av
dylika medel........................................................ 73,188: 94. 206,488: 94.

Summa 207,096: 7 6.

— 168 —

Kredit.

Utgifter:

För bankinspektionen:

Avlöningar............................................................ 53,823: 10.

Dyrtidstillägg ................................................... 40,370: 22.

Resekostnader ................................................... 6,892: 70.

Hyra, värme, lyse och expenser m. m. ........ 12,037: 77. 113,123: 79.

För fondinspektionen:

Avlöningar........................................................ 45,458:5 8.

Dyrtidstillägg ................................................... 32,818: 72.

Resekostnader .................................................... 2,915: 8 5.

Hyra, värme, lyse och expenser m. m......... 12,037: 78. 93,230: 93.

Tillgångar:

Kontant behållning:
I kassan ..............

Balans till år 1921:

Summa

Statens prorningsanstalt.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................................

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

H. 11. Inkomster av statens provningsanstalt................ 239,421:0 7.

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 25. Upprätthållande av statens provningsanstalts

verksamhet ............................ 11,352: 33.

Tilläggsstaten:

F. 4. 1919. Byggnad för en statens

provningsanstalt m. m. 125,792: 01. 137,144: 34.
Leverering från statskontoret:

Sjunde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 25. Upprätthållande av statens provningsanstalts
verksamhet ............................ 85,000: —

206,354: 72.

742: 04.
207,096: 76.

103,696: 8 9.

— 169 —

Tilläggsstaten:

H. 8. Dyrtidstillägg 170,000: —

F. 4. 1919. Byggnad för en
statens provnings anstalt

m. m..... 105,000: — 275,000: — 360,000:— 736,565:4 1.

Skulder:

Diverse medel

Balans till år 1921:

............. 9,063: 38.

Summa 849,325: 68.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder................................................................................

Utgifter:

Avlöningar..........................................................................

Undersökningar m. m......................................................

Uppförande av byggnad för anstalten..........................

Avföres värdet å anstaltens inventarier .......................

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På giroräkning ........................................................

I kassan ....................................................................

10.863: 42.

341,721: 93.

134,278: 25.

208,729: 56.

92,833:47. 777,563:21.

59,706: 6 2.

1,192: 43. 60,899: os.
Summa 849,325: 6 8.

Postsparbanken.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar.................................................................................................... 89,284,200. 37.

Inkomster:

Räntemedel........................................................................ 4,070,294: so.

Obligations- och kursvinster................................... 61,225: 6 5.

Ersättning för förmedling av pensionsutbetalningar

från civilstatens änke- och pupillkassa.................... 752: so.

Dito för bestyr för barnmorskornas pensionsanstalt 1,688: 07.

Preskriberade medel, efter avdrag av efterskänkta ... 72,443: 39. 4,206,404: 71.

Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

— 170

Balans till år 1921:

.Skulder:

Överlevereringar .......................................................

Till insättama ..........................................................

» postverket...........................................................

» riksförsäkringsanstalten ....................................

» barnmorskornas pensionsanstalt........................

» civilstatens änke- och pupillkassa....................

» statskontoret........................................................

» pensionsstyrelsen ................................................

Deponerade medel ...................................................

Oförsålda och utelöpande sparmärken och sparkort
Gratifikationer till poststationsföreståndare m. fl.

103: 33.

84,356,038:9 7.

3,650,997: is.

377,068; 89.

47,953: 21.

1,729: 04.

288,584: 24.

38,223: 17.

34,295: 5 6.

244,773: eo.

5,164:— 89.044.931:16.

Summa 182,535,536: 24.

Kredit.

Balans från år 1919 :

skulder....................................................................................................... 89,203,354: 69.

Utgifter:

Avlöningar och understöd............................................... 775,136:02.

Gratifikationer till poststationsföreståndare m. fl..... 16,771: —

Omkostnader:

Ersättning till befattningshavare vid postverket för

postsparbanksgöromål ........................ 74,318: 16.

Hyror, belysning och uppvärmning .... 11,659: 30.

Expenser m. m.................................... 111,905:23.

Rese- och traktamentsersättning ........ 2,205: 80. 200 088-49.

Avkortningar och restitutioner .............................. 3,733:6 9.

Räntemedel, gottgjorda delägarna ............................ 3,194,537:9 9. 4 190 267:19.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................................ 280,514: —

Förskott och anmärkta poster .............................. 47,210: 95.

Fordringar:

Av postverket................................... 407,468: 3 8.

» riksförsäkringsanstalten ............ 11,438: 95.

» statskontoret............................... 433,211:9 8.

» arméförvaltningen .................... 883: 90.

» barnmorskornas pensionsanstalt 1,688: 07.

» fiskarförsäkringen........................ 345: — 855 036: 28.

Obligationer, bokfört värde, jämte räntor ............ 63,655,055: 16.

Kommunlån jämte räntor ........................................ 13,494,229: 20.

Fastighetslån.................................... 6,849,968: 71!

I banker innestående ................................................ 3,796,071: 7 6.

Oförsålda sparmärken................................................ 163,828: 30.'' 89,141,914: 36.

Summa 182,535,536: 24.

171

Postsparbanken, riksförsäkrlnj*sanstalten.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar....................................................................................................... 8,442,164:16.

Inkomster:

Statsbidrag:

Tionde huvudtiteln:

Riksstaten:

A. 18. Statsverket åliggande, av andra ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete 1,005: 02.

Försäkringsmedel ................................................................... 54,210: 05.

Räntemedel............................................................................... 397,553: 96.

Vinst å utlottade obligationer ........................................... 3,070:68. 455,839:71.

Balans till år 1921:

Skulder:

Till postsparbanken.................................................................................... 11,438:95.

Summa 8,909,442: 8 2.

Kredit.

Balans från år 1919:
Skulder...............................................................................

Utgifter:

Sjukhjälp in. in.....................................................

Förlust å utlottade obligationer .........................

19,407: 06.

477,035: 4 2.

21:90. 477,057:32.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å giroräkning i riksbanken............... 39,636: 17.

» löpande räkning i Skandinaviska

kreditaktiebolaget........................ 119,225: os.

Utlånta medel:
Obligationer .
Kommunlån
Inteckningslån
Fordringar ........

6,400,209: 4 7.
1,635,547: 77.
105,000: —

158,861: 25.

8,140,757: 24.

113,359:95. 8,412,978:44.

Summa 8,909,442:8 2.

172

Kavigations -

			Inom 1	i n j e n.
Debet. Balans från år 1919: Tillgångar .......................	Stockholm.	Göteborg.	Malmö.	Härnö- sand.	Kalmar.	Summa.
44,011 0 7	4,247 os	22,994)84	5,306 22	5,46043	i- j 82,019)61

Inkomster:

Leverering från kommerskollegium...................................................................................

Inskrivnings-, termins- och examensavgifter ................................................................

Intressemedel ........................................................................................................................

Extra uppbörd .................................................................................................................

Återlevererade medel............................................................................................................

Säger

Summa

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ...........................................................................

Utgifter:

Sjunde huvudtiteln:

C. 7. Navigationsskolorna ......................................................................................

9. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart........

io. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid navigationsskolorna ........

T. B. 8. Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna ....................................

T. H. 6. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen..........................................................

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel ...........................................................................................

8. Dyrtidstillägg....................................................................................................

Expensutgifter, bestridda av inskrivnings- m. fl. avgifter...........................................

Vikariatsersättning under föreståndares semester ....................................................

Särskilt anvisade medel för inköp av undervisningsmateriel.......................................

Säger

skolorna.

Examens-			N a v i j	? a	t i o n s	k	o 1 a n i
förrättare i											Summa.
maskinist- klasserna.	Stockholm.	Göteborg.	Malmö.		Härnösand.	Kalmar.
		5,890 09	45	10	2,452	80	9	27	5,747	06	14,144 32
4,215	50	1 97,205149	146,55530	95,206	98	62,970	29	34,285	50	440,439	06[
	_	4,548	_	8,362	—	3,715	—	2,150	_	2,228	—	21,003
	_		_	_	_	—		—	—	180	—	180	—
_	_	_	_	3,171	90	118	—	15)96	252	—	3,557	86
—	—			—	—	125)89	—		—	—	125	89
4,215 so	101,753)49	158,089 20	99,165)	87	65,136	25	36,945 50	465,305	81
4,215	50	107,643	58	158,134 30	101,618	67	65,145	52	42,692!5 6 |	479,450 13
			-	377	20			—				377	20
1,700	-	40,930	42	52,161	96	33,616	53	29,173	78	13,325		170,907	69
	5,500	_	4,604	81	4,727	42	470	59	500	—	15,802	82
	-	3,628	32	5,981	73	3,993	—	3,074	83	1,655	—	18,332	88
—		5,635	—	7,000	—	2,500	—	2,790	—	3,075	—	21,000	—
—	—	1,311	32	750		1,300	—	637	50	450	—	4,448	82
300		619	03	3,381	27	1,771	15	1.786	95	613	75	8,472	15
2,215	50	38,849	55	68,278	80	47,297	—	24,934	39	14,666	75	196,241199
	-	6,008	61	10,404	77	5,110	79	1,936	98	2,214	83	25,675|98
_	_	101	85	75	—	127	77	102	26	—	—	406	88
—	—	—	—	2,052	50	—	—	—	-		—	2,052	50
4,215	50	102,584	10	| 154,690)84	100,443)6 6	64,907! 2 8	36,50013 3| 463,341	71

Balans till år 1921:

Tillgångar .....................................................................

	Stock- holm.	Göte- borg.	Malmö.	Härnö- sand.	Kalmar.	Summa.
Inom linjen: N avigationsavdelningarnas
premiemedel ...................	1,925	53	2,320	46	416	06	3,003	83	_	_	7,665	88
Maskinistavdelningens dito Navigationsskolans i Kalmar	2,644	96	1,970	39	928	44	2,083	24	-—	—	7,627	03
premiekassa....................	—	—	—	—	—	—		_	5,609	70	5,609	70
Högfeldtska fonden ...... P. M. Wikströms stipendie-	3,310	13		—	—	—		—		3,310	13
fond ...............................	26.974	99		—	—	—	_	—	_	_	26.974	99
Wollmarska fonden .... Sveriges ångfartygs assu-	—	—	—	—	4,458	20	—	—	—	—	4,458	20
ransförenings premiefond L. Beijers premiefond till elever inom Malmö naviga-tionsskolas navigations-					1,433	63					1,433	63
avdelning ........................ L. Beijers premiefond till					6,073	40	_	—		—	6,073	40
elever inom Malmö n aviga-tionsskolas maskinistav-
delning ........................... F. H. Kockums donations-		—	—	—	6,358	38	—		—	—	6,358	38
fond ................................1		—	—	—	4,532	43	__		_	_	4,532	4 3 i
Direktionsfonden.............. Försäkrings A.-B. Fylgias	7,817	64	—	—		—	—	••	—	—	7,817	64
fond nr 1 .................... Försäkrings A.-B. Fylgias	53	25	—		_	—	—		—	—	53	25
fond nr 2 ......................	53	25	-			—	.-		—	—	53	25j
Säger inom linjen 42,779	75	4,290	85	24,200	54	5,087	07	5,609 70	81,967	91

Summa

Navigationsskolinspektören är f. o. m. år 1920 uppförd på kommerskollegii 1

1 De inom linjen förda siffrorna äro meddelade ur till navigationsskolinspektören ingå -

— 175

5,059 4 8 8,066

I

36, 1,175

Olj 238 24 6,192(23 15,731 22

4,215| 5o| 107,643(58! 158,134|so| 101,618|67| 65,145152(42,692(561 479,450 13

stat.

ende handlingar.

176 —

Tullverket.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar.................................................................................................. 25,263,531:8 9.

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. I. 3 e. Lastpenningar........................................ 867,130: 46.

4 a. Tullmedel ............................................ 146,056,056:71.

b. Sockerskatt............................................ 650,850: 4o.

II. 2. Fyr- och båkmedel ................................ 3,033,162: os. 150,607,199: 65.

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ........................ 91,028: 73.

Balans till år 1921:

Skulder:

Diverse medel ....................................................................................... 7,578:37.

Summa 175,969,338: 64.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder....................................................................................................... —:48.

Utgifter:

Avkortningar och restitutioner:

A. I. 3 e. Lastpenningar............ 2,695:41.

4 a. Tullmedel ................... 1,381,104: 79.

b. Sockerskatt................ 26: so.

II. 2. Fyr- och båkmedel........ 65,740: 5 8. 1,449,567: 5 8.

Verkliga utgifter:

Riksstaten:

Sjunde huvudtiteln:

F. 1. Tullverket .................... 12,712,688: 46.

3. Förstärkning av arbetskrafterna
hos generaltullstyrelsen
................

25,335: 11.

177 —

379,849: 7o.

40,121: 37.

618,756: 53.

na för mistad tolag 4,976,547:76.

Tionde huvudtiteln:

Å. 8. Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt
................................................

Tilläggsstaten:

Sjunde huvudtiteln:

E. 2. Tillfälliga lönetillägg åt viss personal
.vid tullverket 156,481: 9 8.

H. 6. Tillfällig löneförbättring
för vissa befattningshavare
å ordinarie
stat inom den civila
statsförvaltningen

7. Förstärkning av de till

avlönande av vissa
extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m.
anvisade medel ........

8. Dyrtidstillägg 10,431,055: 46.

H. 8/1918. Krigstidstillägg

och krigstids hjälp.

............... 18,139:23.

Tionde huvudtiteln:

A. 1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst 481,944:24.

2. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor
och barn efter
befattningshavare i
statens tjänst........... 233,502:36.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

30,635: 3 7.

47,378: 63.

F. 4. Förstärkning av arbetskrafterna
vid tullverkets
lokalförvaltning
...........................

5. Ortstillägg åt befatt ningshavare

å extra
stat vid tullverkets
lokalförvaltning m. fl.

6. Tillfälliga lönetillägg

till tullverkets personal
........................

J. 2. Ersättning till städer -

18,753,298: 93.
105,000: -

10,683,690: 6 7.

23

— 178

A. 1/1918. Krigstidstillägg åt
f. d. befattningshavare
i statens
tjänst ............... 366: 6 7.

Extra tilläggsstat för år 1918:

Sjunde huvudtiteln:

1. Extra krigstidstillägg och krigstids hjälp

åt befattningshavare i statens

tjänst........................................................

Tionde huvudtiteln:

2. Extra krigstidstillägg åt pensionsberätti gade

änkor och barn efter f. d. befattningshavare
i statens tjänst ...............

Avföras på grund av ändrat redovisningssätt .......

715,813: 27.

848: 6 9.

62: so.
7,453: 6 6.

Insättningar å statsverkets

Lastpenningar ..............

Tullmedel ......................

Sockerskatt .................

Fyr- och båkmedel ......

Pensionsavgifter ..............

Leverering:

giroräkning i riksbanken:

......................................... 865,000

......................................... 123,270,000

......................................... 650,000

......................................... 2,955,000

......................................... 91,028

73.

Balans till år 1921:

behållning. ***** Fordringar.

Tillgångar:

Lastpenningar .... 9,259:3 4. — — 2,224: 5 4.

Tullmedel ............ 3,114,471:13. 4,580,155:82. 8,657,212:14.

Sockerskatt ........ 4,451: 05. — — 4,423:68.

Fyr-och båkmedel 39,139:68. — —- 3,658:38.

Pensionsfonden för
civila tjänstinnehavare.
........... 7,578:37. — — — —

Säger 3,174,899: 57. 4,580,155: 82. 8,667,518: 74.

Summa.

11,483: 88.
16,351,839: o9.
8,874: 73.
42,798: 06.

7,578: 3 7.

Summa

31,715,735: so.

127,831,028: 73.

16,422,574: 13.
175,969,338: 6 4.

17!)

1916. 1917. 1918.

1919. 1920.

Tullmedel, uppbörd .. ...... 62,242,532:8 7. 43,701,637:13. 37,248,412: »8.

Avgår:

Restitutioner................... 1,286,513:06. 1,165,944:76. 769,057:60.

Återstår 60,956,019: si. 42,535,692: 3 7. 36,479,355: 38.

100,899,715:55. 146,056,056:7 1.

946,933:87. 1,381,104:7».

99,952,781:68. 144,674,951:92.

Fyr- och båkmedel, uppbörd 2,570,148:73. 1,935,011: 31._

Avgår:

Omkostnader .................... 118: 38. 734: 9 5.

Restitutioner .................... 8,580: 51. 5,766: 6 5.

Uppbördsprovision............ 51,402: 97. 38,700: 23.

Säger 60,101: 86. 45,201: 83.

Återstår 2,510,046:87. 1,889,809:48.

1,862,379:72. 2,021,176:60. 3,033,162:08.

146: 54. 357: 20. 223: 22.

8,187:55. 3,815:38. 4,854: 12.

37,247:59. 40,423:53. 60,663:24.

45,581: 68. 44,596: 11. 65,740:58.

”l,816,798: 04." 1,976,580: 49. 2,967,421: 50.

Lastpenningar, uppbörd .... 791,161:34. 453,892:38. 451,692: 64. 580,591: 78. 867,130.46.

Avffår 1

Omkostnader .................... 51: so. 297:05. 68: 93. 128: 41. 79. 93.

Restitutioner .................... 2,806:73. 1,719:68. 1,443: jS2.______1,075: 59. 2,615: 48.

Säger 2,858: 5 3. 2,016: 73. 1,512: 75. 1,204:— 2,695:41.

Återstår 788,302:81. 451,875:65. 450,179^8^. _579,387:7 8. 864,435^07!

Sockerskatt, uppbörd ........ 42,516: 15. 863,740: 33. 1,587,851: 94. 1,096,340:29. 650,850: 40.

Avgår:

Omkostnader .................... 17: 64. 1: 96. 37: 99. 165:39. 24: so.

Restitutioner .................... 1,992: 45. 9,198:39. — — 2,906: 70. 2.

Säger 2,010: 09. 9,200:35. 37: 99. 3,072:09._26: so.

40.506: 0 6. 854,539: 98. 1,587,813: 95. 1,093,268: 20. 650,823: 60.

Återstår

— 180 —

Kontroll -

Behållning

från

år 1919.

D e Leverering från statskontoret.

Riksstaten:

A. Egentliga statsinkomster:

II. 13. Denatureringsavgifter ....................................... — —

Sjunde huvudtiteln:

F. 7. Kontrollstyrelsen ................................................ 733:3 3.

8. Upprätthållande av verksamheten å kontroll styrelsens

avdelning för rusdrycksförsäliningsärenden
................................................................ 981: 29.

9. Särskild föredragande inom kontrollstyrelsen

för ärenden angående skattefri sprit, reservationsanslag,
att av denatureringsavgifter direkt
utgå ............................................................ — —

10. Kontroll å tillverkningsavgifter ........................ 953: 05.

J. 1. Alderstillägg ........................................................ — —

Tilläggsstaten:

A. Egentliga statsinkomster:

II. 6. Denatureringsavgifter............................................ — —

Sjunde huvudtiteln:

E. 3. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning

för ärenden angående handel med skattefri
sprit, reservationsanslag, att av denatureringsavgifter
direkt utgå........................................... — —

H. 6. Tillfällig löneförbättring för vissa befattnings havare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
.......................................................

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel...................................... 14:2 4.

8. Dyrtidstillägg ........................................................ 129:4 9.

Förskott:

Omkostnader för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit m. m......................................... — —

Diverse medel:

Avgifter för det i kungl. förordningen den 1 juli 1918
angående handel med skattefri sprit omförmälda dena tureringsförfarande

............................................................ 13,435: 39.

Ersättning för kontrolleffekter ........................................... — —

74,959: 47.
35,000: —

85,113: 06.
2,800: -

3:27. 13,541:64.

117,200.—
60,954: 84.

Summa 16,250: oe. 389,569: 01.

— 181

styrelsen.

bet.

Uppbörd. Omföring.

29,690: 32.--

-- 7,800: -

53,154: 84.

-- 53,154: 84.

-- 4,346: 64.

-- 21,890: 32.

664: 9 6. — —

83,510:12. 87,191:80.

Kredit.

Utgifter.	Omföring.	Leverering till statskontoret.	Behållning till år 1921.	Summa.
	29,690: 32.	__	- -	29,690: 32.
74,485: is.	— —	733: 33.	474: 29.	75,692: so.
34,971: 89.	—	981: 29.	28: n.	35,981: 29.
7,800: — 83,272: ie. 2,800: —	EE	—	2,793: 9 5.	7,800: — 86,066: n. 2,800: —
—	53,154: 84.	—	—	53,154: 84.
53,154: 84.	— —	—	— —	53,154: 84.
9,100: —	4,346: 64.	3: 27.	95: -	13,544: 9i.
4,346: 6 4. 117,157:83.	— —	14: 24. 129: 49.	42: 17.	4,360: 88. 117,329: 49.
81,819: 57.	—	—	1,025: 59.	82,845: ie.
13,435: 3 9.	—	664: 9 6.	— —	13,435: 39. 664: 9 6.
482,343: so.	87,191: so.	2,526: 5 8.	4,459: il.	576,520: 99.

— 182 —

Ingen jörsvetenskapsakademien.

Debet.

Inkomster:

Sjunde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

I. 1. Upprätthållande av verksamheten vid en
ingenjörsvetenskapsakademi .. . 40,000: —

Tilläggsstaten:

D. 1. Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
på kraftoch
bränsleområdet.
................. 150,000: —

2. Tekniskt-vetenskapliga
undersökningar
på bygg nadsområdet

.... 50,000: — 200,000: — 240,000: —

Manufakturförlagslånefonden:

För psykotekniska undersökningar ................................ 8,000: — 248 000: —

Donations- och gåvomedel ................................................ 1,651,000: —

Intressemedel ....................................................................... 79,788: 54.

Av ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse förskotterade

medel ............................................................................... 46,038: 31. 1,776,826:85.

Summa 2,024,826: 8 5.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................... 65,507: 6 8.

Stipendier och understöd .................................................... 6,500: —

Omkostnader för akademien................................................ 19,546:3 2.

Psykotekniska undersökningar............................................ 5,900: —

Diverse undersökningar ....................................................... 3,000: —

Undersökningar för forskningar på kraft- och bränsleområdet
............................................................................ 150,000: —

183 -

Undersökningar på byggnadsområdet...

Hyror .......................................................

Diverse .......................................................

50,000: —

9,420: —

2,500:5 3. 312,374:53.

Balans till år 1921:

Tillgångar;

Kontant behållning:

I kassan .............

Utlånta medel.........

Inventariers värde

2,100: —

1,661,000: —

49’352:12: 1,712,452:3 2.
Summa 2,024,826: 8 5.

— 184 —

ÅTTONDE

Ecklesiastik -

D e -

Behållning

från Uppbörd,

år 1919.

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

A. 1. Departementschefen............................................................

2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli:

Avlöning....................................................................

Till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättning

3. Övergångsstat ...................................................................

4. Extra föredragande m. m.....................................v.........

5. Ledare av undervisningsstatistikens omorganisation . ..

L. 1. Ålderstillägg.......................................................................

4. Extra utgifter:

Till arvode åt en extra vaktmästare............................

> förstärkning av amanuensanslaget........................

» amanuenser, extra biträden och vikariatsersättning

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ........

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................

7. Tryckningskostnader ........................................................

Tilläggsstaten:

A. 1. Provisorisk löneförhöjning för departementschefen
J. 1. Dyrtidstillägg ............................................._....................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å

ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ...

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra be fattningshavare

inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel
A. 1/1919. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

1,826: 03.

1,500: -

17: 55.
18: 72.

435: 31.

127: 53.

Summa 3,925: 14.

513: bo.

6: so.

520: 40.

— 185 -

HUVUDTITELN.

departementet.

bet.				Kredit.
Omföring.	Leverering.	Utgifter.	Omföring.	Leverering.	Behållning till Summa, år 1921.
583: 33.	16,416: er.	17,000: —			---- 17,000: —
—	177,168: 69. 36,150: — 8,851: 91. 16,434: 26. 7,705: 92. 8,145: os.	177,615: 38. 36,150: — 8,851: 91. 16,434: 2 6. 7,705: 92. 8,151: 85.	—	1.826: 03.	66:91. 179,508:32. -- 36,150: — --8,851: 91. -- 16,434: 26. -- 7,705: 92. --8,151:85.
—	1,491: 73. 2,267: 21.	1,491: 73. 2,267: 21.	— —	1,500: —	-- 1,491:73. -- 2,267:21. -- 1,500: —
—	7: 20. 89.000: — 101,000: —	7: 20. 88,991: 19. 101,006: 05.	—	_ _	— — 7: 20. 26: 36. 89,017: 55. 12: 67. 101,018:72.
—	6,416: 66. 299,936: is.	5,833: 33. 299,847: 82.	583: 33.	—	— — 6,416: 66. 88:3 6. 299,936:18.
—	25,785: 54.	25,785: 54.	— —	435: 31.	— — 26,220: 8 5.
— —	6,662: 43.	6,353: 27.	—	127: 53.	309:16. 6,662:43. 127: 53.
583: 33.	803,439: 45.	803,492: 6 6.	583: 33.	3,888: 8 7.	503: 4 6. 808,468:32.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

24

- 186 —

Riks- ock

A) Riksarkivet.

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

B. 1. Riks- och landsarkiven:

Avlöningar m. m...............................................................................................

Till inköp av arkivalier och tryckta arbeten ...............................................

2. Förstärkning av riksarkivets anslag till amanuenser........................................

3. Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av vikt för fädernes landets

historia, .....................................................................................................

5. Registrering av vissa rättshistoriska källor...............................

L. 1. Alderstillägg ..........................................................................................................

4. Extra utgifter:

Till gratifikation åt eldaren på grund av eldning med ved ........................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................................

7. Tryckningskostnader................................................................................................

Tilläggsstaten:

J. 1. Dyrtidstillägg .....................................................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen...............................................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel ....................................................................................................................

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Arkivundersökningar i Riga..............................................................................................

Förskott:

För uppsättande av nya arkivhyllor i riksarkivets lokaler ........................................

Greve Erik Posses donationsfond:

Till utgivande av »Svenskt diplomatarium» ....................................................................

Summa

B) Landsarkivet i Uppsala.

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

B. 1. Riks- och landsarkiven:

Avlöningar m. m. .................................................

Till inköp av arkivalier och tryckta arbeten

4. Amanuenser m. m. vid landsarkiven.....................

L. 1. Ålderstill ägg .............................................................

4. Extra utgifter:

Till avlönande av vikarierande vaktmästare.....

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........

— 187

landsarkiven.

	Debet.		Kredit.
Behållning från år 1919.	Leverering.	Uppbörd.	Utgifter.	Behållning till år 1921.
9: 53.	75,359: so. 1.000: — 1.500: —	—	75,359: so. 990: 45. 1,500: —	19: 08.
9,648: 88.	6,000: — 703: so. 1,883: 33.	- -	4,843: 90. 703: 5 0. 1,883: 33.	10.804: 9 8.
2,910: 51. 120: 98.	290: — 63,500: — 12,000: —	25: — 334: 51.	290: — 61,224: 75. 11,963: 40.	5,210: 76. 492: 09.
—	103,570: 61.	— —	103,570: 6i.	—
—	8,830: 20.	—	8,830: 20.	—
— —	4,605: 21.	—	4,605: 21.	—
—	1,000: —	— —	1,000: —	—
20: —	—	—	20: —	_ _
300: 52.	4.500: —	351: 16.	4,890: —	261: 68.
13,010:42.	284,742: 35.	710: 67.	281,674: 85.	16,788: 59.

87: 61.	4,863:7 5.-- 250: —-- 2,800: — 125: —	4,863: 75. 329: 0 6. 2,800: — 125: —	8: 55
468: 79.	156: 24. 15,000:— 1,139:70.	156: 24. 15,274: 11.	1,334: 38

Summa.

75,359: 50.
1,009: 53.
1,500: —

15,648: 88.
703: so.
1,883: 33.

290: —
66,435: 51.
12,455: 49.

103,570: 61.

8,830: 20.

4,605: 21.

1,000:-

20: —

5,151: 68.
298,463: 4 4.

4,863: 75.

337: 6i.
2,800: —
125: —

156: 24.
16,608: 49.

— 188 —

Tilläggsstaten:

J. 1. Dyrtidstillägg............................................................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen................................................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel .....................................................................

Summa

C) Landsarkivet i Vadstena.

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

B. 1. Riks- och landsarkiven:

Avlöningar m. m.................................................................................................

Till inköp av arkivalier och tryckta arbeten ................................................

4. Amanuenser m. m. vid landsarkiven...................................................................

L. 1. Ålderstillägg............................................................................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................................................

Tilläggsstaten:

J. 1. Dyrtidstillägg ........................................................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen...............................................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel ....................................................................................................................

Summa

D) Landsarkivet i Lund.

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten :

B. 1. Riks- och landsarkiven:

Avlöningar m. m.................................................................................................

Till inköp av arkivalier och tryckta arbeten ...............................................

4. Amanuenser m. m. vid landsarkiven...................................................................

L. 1. Ålderstillägg ............................................................................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................................................

Tilläggsstaten:

J. 1. Dyrtidstillägg..........................................................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom
den civila statsförvaltningen..............................................................................

— 189 —

	1) e b e t.		Kredit.
Behållning från år 1919.	Leverering.	Uppbörd.	Utgifter.	Behållning till år 1921.	Summa.
- -	16,227: 63.	- -	16,227: 63.	—	16,227: 63.
—	350: —	—	350: —	— —	350: —
	937: 52.	_ _	937: 52.	- -	937:52.
556: 40.	40.710: 14.	1,139: 70.	41,063: 31.	1,342: 93.	42,406:

63: 3 8. 699: 46.	8,295: — 250: — 2,200: — 1,300: -17,000: -	43: 91.	8.295: — -- 310:55. 46:74. 2,200: - -- 1,300:— -- 17,506:19. 193:27.	8,295: — 357: 29. 2,200: — 1,300: — 17,699: 46.
— —	14,614: 78.	—	14,614: 78. --	14,614: 78.
—	900: -	— —	900: — --	900: —
	733: 13.	___	733: 13.	733: is.
762: 84.	45,292: 91.	43: 91.	45,859:65. 240: ol.	46,099: 66.
	Debet.		Kredit.
Behållning från år 1919.	Leverering. Uppbörd.	Omföring.	Behållning Utgifter. Omföring. till år 1921.	Summa.
97: 58. 1,684: 96.	11,689:04.--- 250:— 89:18. 1,000: — 800: —-- 11,000:—--	— —	11,689=04.---- 249: 87. 97: 58. 89: si. 1,000: —---- 800: —---- 11,894:14.--- 790:82.	11,689: 04. 436: 7 6. 1,000: — 800: — 12,684: 9 6
— —	18,078: 82.--	—	18,078:82.----	18,078: 82.
— —	1,726: 59. — —	—	1,726:59.----	1,726: 59

— 190 —

J. 3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

„ medel ........................................................................................

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Till förstärkande av hand- och referensbiblioteken........................................................

Summa

E) Landsarkivet i Göteborg.

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

B. 1. Riks- och landsarkiven:

Avlöningar m. m.........,............................................................................

Till inköp av arkivalier och tryckta arbeten ..................................................

4. Amanuenser m. m. vid landsarkiven..................................................................

L. 1. Ålderstillägg .............................................................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................................................

Tilläggsstaten:

J. 1. Dyrtidstillägg .......................................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen...............................................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel ........................................................

Summa

F) Arkivdepån i Yisby.

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

B. 1. Riks- och landsarkiven:

Avlöningar in. in...........................................................................................

0 Till inköp av arkivalier och tryckta arbeten ...............................................

L. 1, Ålderstillägg ............................................................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................................................

Tilläggsstaten:

J. 1. Dyrtidstillägg ...............................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

191 —

Behållning från år 1919.	Debet Leverering. Uppbörd.	Kredit. Behållning Omföring. Utgifter. Omföring. till år 1921.	Summa. 420: — 97: 58.
—	420: —--	-- 420: — 97: 58. 97: 58.	— —--
1,782: 54.	44,964:45. 89: 18.	97:5 8. 45,956:04.	97: 58. 880: 13.	46,933: 75.
	Debet.	Kredit.
Behållning.			Behållning
från	Leverering.	Utgifter.	till	Summa.
år 1919.			år 1921.
	4.820: —	4,820: —		4,820: --
3: 08.	250:-	251: 32.	1: 76.	253: 0 8.
- -	2,800: —	2,800: —	- -	2,800: -
- -	200: —	200: —	- -	200: —
163: 95.	11,500: —	11,624: 76.	39: 19.	11,663: 95.
—	10.583: 35.	10,583: 35.	—	10,583: 35.
—	121: 8 8.	121: 88.	— —	121: 88.
_ _	1,125: —	1,125: -	_ _	1,125: —
16.7: 03.	31,400: 23.	31,526: 31.	40: 9 5.	31,567: 26.

	Debet.	Kredit
	Leverering.	Utgifter.	Summa.
	2,400: — 98: 10. 700: — 5,168:18.	2,400: — 98: xo. 700: — 5,168: 18.	2,400: — 98: XO 700: -5,168: 18
* S
len civila statsförvaltningen......	4,437: 92. 300: —	4,437: 92. 300: —	4,437: 92 300: —

Summa 13,104: 20.

13,104: 20.

13,104: 20

192 -

Kungl.

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 6. Kungl. biblioteket:

Avlöningar...................................................................................................

Vikariatsersättning, gratifikationer, renskrivning m. m.....................

Till böckers inköp och bindning ..........................................................

För nattlig bevakning vid kungl. bibliotekets byggnad ....................

7. Inbindning av böcker i kungl. bibliotekets äldre samlingar ................

8. Katalog över ofullständigt förtecknade delar av kungl. bibliotekets

äldre samlingar......................................................................................

9. Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalogs 34:e år o

gång, omfattande år 1919 ........................................................................

L. 1. Ålderstillägg..................................................................................................

4. Extra utgifter:

Avlöning åt vikarie för nattvakten vid kungl. biblioteket ................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.................................................

7. Tryckningskostnader ....................................................................................

Tilläggsstaten:

B. 2. Ersättning åt andre bibliotekarien S. Hallberg för redigering av ett
tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalogs
21:a—30:e årgångar ........................................................

J. 1. Dyrtidstillägg ...............•...............................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen ........................................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel................................................................................

Av Gustaf Berghmans testamentsfond................................................................................

Kugelbergska donationen ...................................................................................................

Summa

biblioteket.1

Behållning

från

år 1919..

486: 14.

3,357: 82.
648: 16.

4,492: 12.

Debet. Leverering från Inkomster, statskontoret.	Kredit. Leverering Behållning Utgifter. till till statskontoret, år 1921.	Summa.
72,354: 6 5. — — 31,600: - 45,000: — 160: — 2,400: — 10,000: —	72.354: 6 5. 31,600: — 45,160: — 2,400: — 10,000: —	--— —	72,354: 6 5. 31,600: -45,160: — 2,400: -10,000: —
12.400: —	12,192: 67.	-- 693:47.	12,886: 14.
4,500: — 6,533: 33. — —	4,500: — 6,533: 33.	--— —	4,500: -6,533: 33.
431: 0 7. — — 45,000: — 24,602:— 113:15.	431: 07. 45,000: -24,715: 15.	— — — —	431: 07. 45,000: -24,715: 15.
2,500: — 151.136:61. ---	2,500: — 151,136: 6i.	------	2,500: — 151,136: 61.
13,000: —	12,480: 47	519: 53.	13.000: —
7,071: 26.-- 200: —-- — — 35: 40.	7,071: 26 205: 2 5	-- 3,352: 57. — — 683: 56.	7,071: 26. 3,557: 82. 683: 5 6.

428,728:92. 308:55. 428,280:4 6. 519:53. 4,729:eo. 433,529:59.

25

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

— 194 —

a tion al museet.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1919:

622,348: 2 5.

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiffcsanslagen:

A riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Museet:

B. 13 a. Bestämt anslag.................................. 3,920: —

Reservationsanslag:

B. 13 b. Samlingarnas vård och underhåll

samt expenser............................ 4,913: 17.

c. Målnings- och skulptursamlingar nas

ökande ................................. 7,049: 49.

d. Handtecknings- och gravyrsamlin .

gamas ökande ............................ 1,215:45.

e. Okande av samlingen av konst hantverk

........................................ 3,469: 4 9.

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken........................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter............................

20,567: 00.
455,201: 19.
1,496: 90.

Skulder:

Balans till år 1921:

J. S. Gieseckes donation ...............................	................... 188,302:61.
Femårsfonden....................................................	.................... 10,312: 25.
J. H. Scharps donation....................................	.................... 100,004: 75.
Jacques Lamms prisfond................................	11,217:76.
» » stipendiefond .......................	................... 10,235: —
C. A. Webers donation ................................	.................... 51,470: 25.
H. Friedländers dito........................................	.................... 10,000: —
K. Bergstens dito............................................	.................... 4,499: 86.
Intecknade och reverserade lån....................	.................... 227,488:2 9.
Diverse medel ...............................................	.................... 6,645:43.

620,176: 20.

Summa 1,719,790: 14.

195 —

Skulder

Kredit.

Balans från år 1919:

Riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:
Nationalmuseet:

Utgifter:

Museet: B. 13 a.	Bestämt anslag............................	91,465: —
Reservationsanslag:
B. 13 b.	Samlingarnas vård och under-	15,913: 17.
	håll samt expenser ..............
c.	Målnings- och skulptursam-	22,019: 49.
	lingarnas ökande....................
d.	Handtecknings- och gravyr-	8,883: 39.
	samlingarnas ökande ............
e.	Ökande av samlingen av konst-	5,095: —
	hantverk ................................
f.	Boksamlingen .............................	3,793: 91.
g-	Inlösen av levande svenska
konstnärers arbeten	14,980: —

B. 14. Förstärkning av museets anslag
till vikariatsersättningar m. m.

15. Konservering av handtecknings och

gravyrsamlingar inom mu.
. seet ...........................................

16. Ökad ersättning för sekreterar göromål

vid museet....................

17. Försäkring och transport av konst föremål

........................................

L. 1. Ålderstillägg ....................................

3. Rese- och traktamentspenningar ....

4. Extra utgifter...................................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved

m. m..............................................

B. 17/1918. Inredningsarbeten i musei byggnaden

....................................

19/1918. Inbindning av böcker
Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

B. 5. Nyinredning och omändring i en
sal för uppställning av antik
skulptur m. m.............................

3,920: -

4,110: 55.

500: —

2,406: 5 3.

2,316: 78.

129: so.

210: —

83,488: 5i.

474: so.

127: 87. 259,834: 20.

11,223:

635,504: 7 6.

196 —

B. 6. Inköp av vissa danska konstverk
J. 1. Dyrtidstillägg ...............................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa

befattningshavare å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen
............................................

3. Förstärkning av de till avlönan de

av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade

medel ............................................

B. 5/1919. Uppställning av nationalmuseets
bibliotek och katalogisering
av detsamma m. m.....................

15,000: —
116,236: 19.

6.450:

4,465: 19.

1465: so. 154,539: as.

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ............................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter............................

414,374: oa.
41,285: 76.
6,375: -

Tillgångar:

Kontant behållning

Fastigheter..............

Förskott..................

Utlånta medel ......

Balans till år 1921:

28.550: 29.

415,000: —

7,700: —

17U000: 25. 622,250: 54.

Summa 1,719,790: 14.

Ijivrustkammaren.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar.......................................................................................................... .‘{,880: 10.

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

B. 20. Tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens samlingar
........................ 6.200: —

21. Iståndssättande av vissa föremål i

livrustkammarens samlingar........ 1,700: —

22. Extra biträden samt vikariatser sättning

vid livrustkammaren .... 3,000: —

*

197

B. 23. Tekniskt biträde för vård av liv rustkammarens

samlingar............ 2,150: —

24. Avskrifter av äldre inventarieförteckningar
angående livrustkam marens

samlingar ....................... 1,200: —

Tilläggsstaten:

B. 7. Lönetillägg åt vaktmästarna vid

livrustkammaren........................ 1,425: —

8. Tillfällig löneförbättring åt viss

personal vid livrustkammaren .... 1,312: 50.

13. Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets
personal ävensom åt liv rustkammarens

personal ............ 23,338: 04. 40,325: 54.

Tntressemedel ........................................................... 208: 44.

Försäljningsmedel...................................................... 7,978: 5 6.

Tillskott från nordiska museet ................................ 6,151: 93. 14,338: 93. 54 634- 47

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1921:

r

856: 25.

Summa 59,400: 82.

K redi t.

Utgifter:

Avlöningar..................................................................................... 44.181: 78.

Samlingarnas ökande ...........................

Extra bevakning ...................................

Katalogkostnader...................................

Vykortskostnader..................................

Vård och expenser ...............................

Lappkatalogen ......................................

Installationskostnader ..........................

Avskrifter av inventarieförteckningar

Balans till

Tillgångar :

Kontant behållning:

1 kassan ................................................

Ftlånta medel ..........................................

............................... 1.401:40.

............................... 492: -

.............................. 179: 65.

................................ 447:50.

............................... 1,850; 6 3.

............................... 106: 50.

.............................. 67: 50.

............................... 1,200: — 49.926:96.

år 1921:

3,551: 06.

5,922: so, 9,473; 86,
Summa 59,400: 82.

— 198 —

Konsistorier,

			D e b e	t.
	Balans från			Balans till	Balans från
	år 1919.		Inkomster.	år 1921.		år 1919.		Utgifter	''
	Tillgånga				Skulder.		Skulder.
	1	2	3	4	__ 5 1
Uppsala ärkestift:
Konsistorium'' i Uppsala ........	314,731	64	53,481	90	466	12	1,155	36	61,865	4 7
Uppsala domkyrka ................	458,184	44	74,148	12	83,843	90	88,196	77	62,328	57
Summa	772,916	08	127,63002	84,310	02	89,352 13	124.194 04
Linköpings stift: ♦
Konsistorium i Linköping ...	272,926	24	49,479	62	2.782	74	1.099	76	46,872	62
Stiftsbiblioteket.....................	91,869	20	10,857	36	—	—	—	—	8,002	92
Linköpings domkyrka ............ Ljungstedtska tekniska yrkes-	2,008	89	12,334	64	44,912	70	47,912	70	3.723	31
skolan i Linköping ............ Leonard och Ida Westmans	471.402	68	1 35,798	28	467,933	12	471.402	68	32.625	40
fonder...................................	20,774	79	1,603	23	—	—	—	-	488	64
Summa	858,981	80	110,073	13	515,628	56	520,415	14	91,712	89
Skara stift:
Konsistorium i Skara ............	117,290	66	24,452	67	814	28	798	96	21,063	63
Skara domkyrka ...................	15,659	93	10,530	40	47.783	55	48,546	04	7,310	81
Mariestads kyrkas stora kista	1,535	55	3,111	41	—		—	—	2,897	31
Summa	134,486	14	38,094	48	48,597	83	49,345	—	31,271	75
Strängnäs stift:
Konsistorium i Strängnäs ....	35,596	45	26,076	11	974	76	46	62	25,408	98
Strängnäs domkyrka ...........	144,386	96	19,575	40	—	—	26	80	10,589	27
Summa	179,983	41	45,651	51	974	76	73	42	35,998	25
Västerås stift:
Konsistorium i Västerås........	343,903	35	123,021	77	1,844	59	704	02	50,777	30
Västerås domkyrka...............	113,182	19	16,262	50	138,422	21	138,482	07	10,452	55
Summa	457,085	54	139.284	27	140,266 80	139,186	09	61,229	85

1 På grund av ändrat redovisningssätt ingår häri ett belopp av 7,676: 60, utgörande skillnaden mellan

199

domkyrkor in. in.

K r e (1 i t.

Balans till år 1921: Tillgångar.

Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Fastigheters värde.	Inventariers värde	Materia- Hers värde.	Summa.	dumma-
6	7		8				10		11	12	13
11,899	65	291,951	97	1,807	21							305,658	83	368,679	66
190 23	248,990 99	84,719	90	131,500	—	250	—			465,651	12	616,176	46
12.089 88	540,942! 9 6	86,527	1 1	131,500		250		_		771,309	95	984,856	12
8,094	03	264,202	33	4,919	86							277,216	22	325,188 eo
91	85	94,506	80	124	99	—	—	—	—	—	—	94,723	64	102,726 5 6
7,620	22		—	—	—	—	—	—	—	—	—	7,620	22	59,256	23
_	—	330,735	54	7,684	45	120,234	65	5,800	71	6,650	65	471,106	—	975,134	08
—	—	21,889	38	—	—	—	—	—	—	—	—	21,889	38	22,378 02
CD O 00 ic T—1	10	711.334	05	12.729	30	120,234	65	5,800	71	6,650	65	872,555 46	1,484,683 49

7,597 91
602 95
1,23049

110,741

12,943

38

57

2,355

4,491

519

79

ii

120,695 02
18,117 oa
1,749 65

142,557

73,973

4,646

9,431	35	123,684	95	7,366	29		—	79	11	—!
220	19	36,059	45	912	08			_
9,446	66	99,116	36	2,471	02	—	—	42,312	25	-j

—i 140,561

— 1—1 153,346

70

221,178

45

62,647 32
163,962 36

9,666	85	135,175	81
6,420,5 0	403,074	04
2.416	78	116,515	50

3,383

10

42,312

7,793 85

25

190,538) o i	226,609	68
417,288 39	468,769	71
118,932 28	267,866	90
536,2206 7	736,636	61

8,837|28| 519,589|541 7,793|s5|

ingående balansens tillgångar och skulder.

— 200 —

	1		0 2		3	4	5
Växjö stift:
Konsistorium i Växjö ............	168,379 15,674	61	37,294 5,467	25	618	76	229	63	35,855)41
Växjö domkyrka .................	90	90	25,725		18,000		11.903196
Kalmar dito ........................	80,683	66	19,957	86	—	—	—	—	12,624 15:
Summa	264,738	17	62,720Soi	26,343	76	18,229	63	60,383152
Lands stift:
Konsistorium i Lund ............	298,638	1 60	131,782151	49	98	191	41	107,944,	42
Lunds domkyrka ....................	1,426,735	97;	272,990 5 5	179,842	38	191,990	27	202,913	88
Summa	1,725,374	5 71	404,77306	179,892	36	192,181	68	310.858	30
Göteborgs stift:
Konsistorium i Göteborg........	332,124	72	31,070	34	982	33	—	—	29,810	38
Göteborgs domkyrka ............	96	19	66,131	36	—	—	—	—	63,184	56
Summa	332.220	91	97,201 70	982 33	—	—	92,994	94
Karlstads stift:
Konsistorium i Karlstad ........	279,049	28	182,214	26	2,062	58	1,807	79	178,892	55
Karlstads domkyrka..............	48,190	75	10,912	58	75,485	74	76,966	04	7,045	3 71
Lidbackska stipendiefonden	23,673	70	1,252	07	—	—	—	—	962	80
Summa	350,913	73	194,378	91	77,548	32	78,773	S 3	186,900	72
Härnösands stift:
Konsistorium i Härnösand ...	1,078,142	49	284.133	19	12,974	87	10,367	57	246,753	02
Härnösands domkyrka............	448,985	38	301,869	47	78,496	91	50,494	52	97,369	75
Summa	1,527,127	87	586,002 6 6	91,471	78	60.862	09	344.122	77
Luleå stift:
Konsistorium i Luleå ............	130,842	12	187,888	76	16,504	33	14,833	29	200.971	69
Visby stift:
Konsistorium i Visby ...........	15,325 178	57	33,811	55	900	—	49 7 3	33,232	58
Visby domkyrka ..................	07	1,000	—	—	—	—	i —	171	75
Summa	15.503	64	34.811	55	900	_	49	73	33.404	33
Stockholms stad:
Konsistorium...........................	96,404 39	21,451	74	2,032	46	1.108	i 2 2	21.994155

201

« 1	1 7	8		1	It)		1 1	12	13
1,794	99	167,7001		712,	59			1			170,207	58	206,292	62
6251	3 21	3,868	79	—	— —	—	12,469	73	- l	-1	16,963	84	46,867	80
459|08	86,787	20	771;	09	-1	—		—	—	88,017	37	100,641	52
2,879 39j	258,355 99	1,483	68 —	—	12,469	73	- i	-,	275,188	79	353,801	94
3,483	64	318,087 52	764	10 —						322,335	26	430,471	09
1,628|86	740,073 4o	220,410	6 2j 383,325	69	138,844	06	382 12	1,484,664	75	1,879,568	90
5,112 so	1,058,160	92	221,174 72 383,325	69	138,844	06	382 12	1,807,000	Öl	2,310,039	99
12,408 19	320,001	69	1,957	13	_					334,367	Öl	364,177	39
28 55	3,014 44	—	—	—	—			—	3,042	99	66,227	55
12,436	74	323,016	13	1,957	13; —	—		—	_		337,410		430,404	94
1.686 6 o	279,028	57	1,910	61 —						282,625	78	463,326	12
663	10	49,91456	__	-1 -	—	—	—	—	—	50,577	66	134,589	07
113| 8 4	23,849 13	-							23,962	97	24,925	77
2,463 54	352,79226	1,910 6i	_	—	—	—		357,166Ui	622,840	96
20,407	25	1,097,073 23	649	48 —						1,118,129	96	1,375,250	55
4,460	61	67,676	54	5,540	72 581,600		22,209	62		—	681,487	49	829,351	76
24,867	86	1,164,749	77	6,190	20 581,600	—	22,209	62	—	—	1,799,617	45	2,204,602	31
5,832	73	97,093	16	16,504	34 —	—	—	—		—	119,430	23	335,235	21
3,954	81	12,800			1						16,754	81	50,037	12
1,006	32		-			1-					1,006	32	l,178|o 71
4,961	13	12,800		1	|						17,761	13	51,215 19
5,058|oe	90,706150	• 1,021	26 —	1-	—	''•-	_	—	96,785 82	119,888 59

Rev-berättelse ang statsverket för år 1920. II.

I

— 202 —

Svenska

Debet. Stats medel.

Balans från år 1919: --

Tillgångar............................................................................................................... — _

Inkomster :

Åttonde huvudtitelns anslag:

D. 1. Svenska akademien.....................................................................

Arrendemedel för Post- och inrikes tidningar .....................................

Räntor.........................................................................................................

Honorar för andra upplagan av svenska akademiens ordförteckning

Försäljningsmedel ...................................................................................

Överföring från ord boksfonden................................................................

Bidrag från svenska akademien .............................................................

(Jåvomedel .................................................................................................

8,250: --

1,383: i».

Såger 9,633: 19.
Summa 9,633: 19.

Kredit.

Utgifter:

För ordboksarbetet.......................................................

» Post- och inrikestidningar ................................

Understöd och gratifikationer ...................................

Courtage och ränta vid inköp av obligationer........

Omkostnader för högtidsdagen m. m.........................

Överföring till arrendemedlen ....................................

Avbetalning å honorar för staty av Esaias Tegnér

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Fordringar ...........................................................

Utlånta medel.......................................................

.......... 6,000: —

.......... 3,633: 19.

Säger 9,633: 19.

Säger — —

Summa 9,633: 19.

— 203

akademien.

Summa.

463,608: 04.

8,250: —
104,718: 7i.
22,966: 5 3.
8,250: —
150: —
25,450: 8 9.
1,383: 19.
48,500: —

138,652: 65. 18,826: 97, 1,107: 27. 427: 65. 50,967: 86. 53: 73. 219,669: 32.

139,203:43. 424,230:n. 26,789:— 9,414:58. 72,967:86. 1,039:19. 683,277:36.

128,880: 36. 8,588: 40. 1,100: -	27: 90. 25,450: 8 9.	—	—	10,000: —	— — 128,880:36. --7,100: — -- 27: 90. -- 3,633:19. -- 10,000: —
138,568: 76.	25,478: 79.	—	—	10,000: -	-- 183,680: 74.
634: 6 7.	43,851: 32.	7,789: —	3,493: 7 8.	10,383: 8 7.	-- 66,152: 64.
—	354,900: —	19,000: —	5,920: so.	52,583: 99.	1,039:19. 433,443:9 8.
634: 6 7.	398,751: 32.	26,789: —	9,414: 58.	62,967: 86.	1,039:19. 499,596:6 2.
139,203: 4 3.	424,230: 11.	26,789: —	9,414: 58.	72,967: 86.	1,039:19. 683,277:3*.

Arrendemedel (.Villor,-.. . . . Fonden för „ .

för Post- och Ordboks- von Beskows Ziebethska Tegnérstatyn bnoilsky mnkes

fonden. stipendiefond, fonden. i Stockholm. fonden,

tidningar. r______ __

550: 7 8. 405,403: i4. 25,681: 73. 8,986: 93. 22 000: — 985: 46.

104,718:71. -- ------------

83:05. 18,826:97. 1,107:27. 427:65. 2.467:86. 53:73.

8,250: — ------

150: - ----------

25,450:8 9. ----------

__ ____— — 48,500: —

204 —

T etenskapsakademien.

A. Under akademiens överinseende.
Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar...................................................................................

Statsanslag:

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Naturhistoriska riksmuseet:

B. 25 a. Bestämt anslag ............................................ 189,982:4 0.

25 b. Reservationsanslag........................................ 44,800:

26. Personligt arvodestillägg åt assistenten

G. A. H. Dahlstedt ................................ 500: —

27. Skåp och lådor för entomologiska avdel ningen

....................................................... 5,000: —

28. Ordnande av vissa samlingar, tillhörande

„ paleobotaniska avdelningen .................... 1,000: —

L. 1. Alderstillägg ................................................ 6,400: —

4. Extra utgifter:

Täckande av brist i anslaget till etnografiska
avdelningen........................... 2,329:8 5.

T. B. 9. Nattlig bevakning vid etnografiska avdelningen
.................................................... 850: —

10. Förstärkning av den å museets stat för

avdelningarna vid Freskati upptagna
anslagsposten till expenser .................... 57,000: —

11. Förstärkning av den å museets stat för

etnografiska avdelningen upptagna anslagsposten
till expenser m. m............. 4,000: —

J. 1. Dyrtidstillägg................................................ 185,000: —

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befatt ningshavare

å ordinarie stat inom den

civila statsförvaltningen ........................ 16,700: —

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa

extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel .... 2,025: —

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Elektricitetsmätare vid riksmuseet................................ 1,000:_

Bidrag från Sveriges geologiska undersökning.................... 22’056: 6 4.

3,730,040: so.

— 205 —

(läromedel ............................................................................... 22,495: «o.

Hyresmedel............................................................................... 1,000:

Inträdesavgifter ....................................................................... 3,580: 11.

Intressemedel..................................... 2,208: 74.

Ökade värden å samlingar, inventarier, böcker m. m..... 134,538: 30. 702,466: 64.

Balans till år 1921:

Skulder............................................................................................... 135,638; 2o.

Summa 4,568,145: 6 4.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder............................................................................................................ 106,655:8 7.

Utgifter:

Avlöningar ............................................................................ 362,337: 40.

Ritningar och fotografier .................................................... 7,000: —

Vård och underhåll m. m. av museets samlingar:

Mineralogiska avdelningen............................................... 4,100: —

Paleobotaniska » ................................................ 3,754:02.

Botaniska » 5,917: 55.

Paleozoologiska » 5,000: —

Evertebrat » ............................................... 7,590:51.

Entomologiska » ................................................ 12,139:7 5.

Vertebral » ................................................ 10,990: 6 6.

Etnografiska » 14,529: 8 5.

Elektricitetsmätare................................................................ 1,000: —

Expensmedel ........................................................................ 117,976: 64.

Diverse.............................................................................. 27,030: 43. 579,366: 81.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På löpande räkning .................................................... 1,929: 74.

Förskott ........................................................................ 26,341: 6 9.

Utlånta medel............................................................... 33,929: 57.

Fordringar .................................................................... 73,437: 20.

Värdet av samlingar och inventarier 3,746,484: 76. 3,882,122:9 6.

Summa 4,568,145: 64.

— 206 —

B. Under akademiens omedelbara förvaltning.

I. Statsanslag.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ....................................................................................................... 89,204:5 8.

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

V etenskapsakademien:

D. 2. Diverse akademiens behov, räntegottgörelse m. m. 14,460: —

3. Inlösen av en internationell fortlöpande katalog

över naturvetenskaplig litteratur .................... 2,000: —

4. Den för en internationell fortlöpande katalog

över naturvetenskaplig litteratur anordnade

regionalbyrån för Sverige ................................ 1,600: —

K. 5. Tidskriften »Acta mathematica» .......................... 3,000: —

16. Forskningsarbete vid utländska biologiska sta tioner

................................................................... 1,800: —

Nionde huvudtiteln:

H. 12. Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko........ 8;750: —

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

För bestridande av kostnaderna för naturskyddsärendenas

förvaltning ...................................................................... 3,800: —

Fastställande av stat för nationalparker år 1920 ........ 2.610: — 38 020-_

Arrendemedel ...........................................................................TT 150:_

Försäljningsmedel ........................................................................ 4,069: 25.

Gåvomedel ................................................................................... 3 900:_

Räntor........................................................................................... 4,424:9 2. 12,544: 17.

Balans till år 1921:

Skulder............................................................................................................... 213:02.

Summa 139,981: 77.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ................................................................................................................ 3,717: 6 9.

Utgifter:

Planscher för akademiens skrifter ............................................ 6,000: —

Understöd åt de optiska och matematiska instrumentmakerierna 500: —

— 207

Underhåll av zoologiska stationen Kristineberg 4,342: 22.

Bearbetning av observationerna under solförmörkelsen år 1914 400: —

Inlösen av en internationell fortlöpande katalog .................... 574: 9 8.

Upprätthållande av den för en internationell fortlöpande
katalog över naturvetenskaplig litteratur anordnade regionalbyrån
för Sverige .................................................................... 3,733: —

Utgivande av tidskriften »Acta mathematica»........................ 3,000: —

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko ............................ 7,000: —

Naturminnesmärken ................................................................... 1,090: 63.

Reseanslag för naturskyddsändamål .......i................................ 2,402: 88.

Nationalparker ........................................................................... 1,978:70.

Diverse........................................................................................... 248: 8 6.

Överföring till akademiens statsmedel och donationer m. m. 3,960:— 35,231: 27.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På löpande räkning

Förskott ......................

Fordringar ..................

Utlånade medel ..........

16,912: 02.

491: 89.

3,213: 02.

80,415:88. 101,032:81.
Summa 139,981: 77.

II. Statsmedel och donationer samt egna tillhörigheter.

„ . , Akademiens Letterstedtska Letterstedts Summa

Debet. huvudbok. föreningen. donationsfond.

Balans från år 1919:

Tillgångar............................................ 5,135,505:64. 1,117,796:41. 360,754:83. 6,614,056:88.

Inkomster:

Almanacksprivilegiet ........................ 238,400: —

Överföring från under akademiens
förvaltning stående statsanslag:

Till befordrande av akademiens

fortfarande verksamhet............... 960: —

Räntegottgörelse å köpeskillingen
för de till staten avträdda f. d.

Abramsenska egendomarna ........ 3,000: —

Intressemedel .................................... 110,896:5 5.

Utdelning från Stockholms stads

brandkontor...................................... 100: —

Vinst å obligationer ........................ 69:3 6.

Besparing å avlöning........................ 173: 31.

-- 238,400: —

960: -

50,495: 24.

18,796: 43.

3,000: —
180,188: 22.

100: —
69: 36.
173: 31.

— 208

Akademiens Letterstedtska Letterstedts

huvudbok. föreningen. donationsfond

Summa -

Uppdebiteras ökade värden å:

Möbler och inventarier....................

Observatorium ...............................

Biblioteket .......................................

Zoologiska stationen Kristineberg

V6 mantal Fiskebäck ........................

Testholmen ........................................

Donationer.........................................

Hyresmedel ........................................

Förskjutna medel påföres ...............

Från Letterstedtska föreningen........

Säger

2,000: — -- --

3,396: 70. — — — —

49,419: 21. -- --

5,500: — -- --

32: oi. -- — —

3,900: — -- --

39,405: 2 7. -- --

525: — -- _ -

8,515:52. -- --

— —__— — 994: 40.

466,292: 93. 50,495: 24. 19,790: 83.

2,000: —
3,396: 70.
49,419: 21.
5,500: —
32: 01.
3,900: —
39,405: 27.

525: -8,515: 52.
994: 40.

536^579:—

Balans till år 1921:

Skulder:

Claes Adelskölds medalj och stipendiefond.
....................................... 68,210:

J. A. Ahlstrands testamentsfond.... 38,905:

J. V. Arnbergs donation ................ 24,781:

Stipendium Berzelianum ............... 32,921:

B. von Beskows stipendiefond........ 25,933:

F. Beijers m. fl. personers fond .... 11,659:

C. E. Bomans och hans makas donation.
.............................................. 31,626:

C. H. Brandels fonder .................... 128,321:

C. A. Carlssons m. fl. personers fond 5,404:

Donation till avlöning .................... 13,297:

Dito till fri disposition.................... 31,725:

Erik Edlunds donation.................... 40,005:

S. J. Enanders dito ....................... 30,781:

B. Ferrners dito................................ 3,513:

A. H. Flormans dito........................ 8,395:

Fonden för reseunderstöd................ 33,917:

Dito för vetenskaplig forskning .... 375,470:

J. V. Grills donation........................ 69,865:

Conrad Hahns donation................... 30,413:

Helge Johnssons dito .................... 5,145:

T. O. B. N. Kroks dito ................ 30,330:

G. A. Lindboms dito........................ 5,809:

G. Lindströms minnesfond ............ 4,280:

Sven Lovens dito ............................ 4,615:

C. G. Malmströms donation............ 27,836:

48.	— —	— —	68,210: 48.
63.	— —	— —	38,905: 63.
20.	— —	—	24.781: 20.
60.	— —	— —	32,921: 60.
78.	— —	— —	25,933: 7 8.
38.	— —	— —	11,659: 38.
69.	—. —	— —	31,626: 69.
03.	—	— —	128,321: 03.
80.	— —	— —	5,404: 80.
53.	—	— —	13,297: 53.
38.	— —	— —	31,725: 38.
59.	—	— —	40,005: 59.
66.	—	- —	30,781: 66.
28.	—	— —	3,513: 28.
27.	- —	— —	8,395: 27.
25.	— —	— —	33,917: 25.
37.	—- —	— —	375,470: 37.
39.	— —	— —	69,865: 39.
67.	— —	— —	30.413: 6 7.
83.	— —	— —	5,145: 83.
98.	— —	— —	30,330: 9 8.
12.	— —	—	5,809: 12.
61.	— —	—	4,280: 61.
11.	— -	— —	4,615: 11.
84.	— —	— —	27,836: 84.

209

	Akademiens huvudbok.	Letters tedtsku föreningen	Letters tpdts donationsfond.	Summa.
P. von Möllers dito ........................	27,630: 04.	_ _	---	27,630: 04.
Porträttfonden ................................	28,397: 34.	— —	—	28,397: 34.
A. F. Regnells botaniska gåvomedel	100,967: 17.	— —	— —	100,967: 17.
Dito zoologiska dito.......................	45,543: 35.	—	— —	45,543: ss.
Schéelefonden ...................................	17,825: 69.	- -	- -	17,825: 69.
Elis Sidenbladhs fond ....................	119,227: 93.	—	—	119,227: 93.
Sparres donation ............................	931: 60.	— —	— —	931: so.
K. 0. E. Stenströms testamentsfond	5,485: 19.	— —	— —	5,485: 19.
Strömers donation............................	937: 2i.	— —	—	937: 21.
E. Sundbergs dito .......................	1,200: —	—	—	1,200: —
C. E. Söderströms dito....................	124,524: 4i.	---	—	124,524: 4i.
J. A. Wahlbergs minnesfond	37,854: 77.	— —	— —	37,854: 7 7.
Dito minnesmedaljfond	3,616: 90.	—	— —	3,616: 90.
P. F. Wahlbergs minnesfond ........	46,051: 88.	— —	— —	46,051: 88.
L. J. Wallmarks testamentsfond .	55,244: 27.	— —	— —	55,244: 2 7.
Reserverade medel............................	73,521: 28.	— —	—	73,521: 28.
Grundfonden ..................................	187,505: 48.	—	— —	187,505: 48.
Reservfonden ....................................	715: —	— —	— —	715: —
Pensionsfonden .............................	300,000: —	— __	— —	300,000: —
Deponerade medel...........................	242,000: —	— —	— —	242,000: —
Diverse ............................................	34,190: 55.	- —	16: 20.	34,206: 7 5.
Säger 2,536,538: 5 3.	—	16: 20.	2,536,554: 73.
Summa 8,138,337: io.	1,168,291: 65.	380,561: 86.	9,687,190: ei.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder................................................ 2,445,134: 45. -- -- 2,445,134: 45.

Utgifter:

Förvaltningskostnad...........................	59,486: 77.	—	—	59,486: 77.
Akademiens publikationer ................	71,933: 82.	- -	- -	71,933: 8 2.
Dito sammankomster ........................	3,896: 12.	— —	— —	3,896: 12.
Observatoriet ...................................	24,663: 24.	—	— —	24,663: 24.
Fysiska kabinettet ............................	12,210: 64.	— —	— —	12,210: 64.
Biblioteket...........................................	51,625: 33.	— —	—	51,625: 33.
Fastigheters underhåll.......................	11,059: 64.	— —	—	11,059: 64.
Zoologiska stationen Kristineberg ...	18,034: 46.	— —	— —	18,034: 46.
Donationer..........................................	39,367: 77.	- -	- -	39,367: 77.
Diverse understöd ...........................	111,010: 88.	—	—	111,010: 88.
Rev ■■berättelse ang. statsverket för är 1920. II.			27

— 210 —

Akademiens Letterstedtska Letterstedts

huvudbok. föreningen. donationsfond.

Summa.

Till disposition av Letterstedtska

föreningens styrelse ........................ — —

Till dito av vetenskapsakademien

Stipendier och pris............................ — —

Expenser m. m................................. ..

Säger 403,288: 6 7.

19,401: 66.

994: 40. — —

-- 10,930:«9.

15: so. 51: 57.

20,411: 56. 10,982: 26.

19,401: 66.

994: 40.
10,930: 69.
67: 07.

434,682: 4 9.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning i Skandinaviska

kreditaktiebolaget
Fastighetsvärden .

Inventarier.............

Fordringar .............

Förskott ....^...........

Utlånta medel .....

............ 23,800: 04.

............ 1,109,222: 28.

............ 1,643,043:17.

............ 39,882: so.

............ 22,864: so.

............ 2,451,101: 19.

Säger 5,289,913: 98.
Summa 8,138,337: io.

26,522: 42.

15,906: 07.

1,105,451: 60.
1,147,880: 09.
1,168,291: 65.

8,565: 32.

3,540: 91.

357,473: 37.
369,579: so.
380,561: 86.

58,887: 7 8.
1,109,222: 28.
1,643,043: 17.
59,329: 48.
22,864: so.
3,914,026: le.

6,807,373: 6 7.

9,687,190: éi.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar

Vega- Bergianska

fonden. stiftelsen.

Summa.

84,634: 53. 1,512,207: 21. 1,596,841: 74.

Inkomster:

Intressemedel.............................

Vinst å utlottade obligationer
Försäljningsmedel m. m..........

.......... 3,716:34. 29,665: 17.

.......... 21:87. 50: —

.......... — 1,026:

Säger 3,738:21. 30,741: 17.

33,381: 51.
71: 87.
1,026: —

34,479: 38.

Balans till år 1921:

Skulder:

Byggnadsfonden........................................................... — — 12,795:07. 12,795:07.

Växthusfonden ........................................................... — — 5,138: 47. 5,138:47.

Wittrocks resestipendiefond .................................... — — 5,388:3 3. 5,388:3 3.

211 -

Vegu fonaen.

Bergiansku

stiftelsen.

Stimma.

Avlönings- och pensionsfonden
Institutionsbyggnadsfonden
Fonden för byggande av vattenledning
Dito för byggande av Victoriahus
Trädgårdsmästarens fordran

251,878: oi.
28,649: 24.
5,388: 24.
11.297: 62.
185: 92.

251,878: oi.
28,649: 24.
5,388: 24.
11,297: 6 2.
185: 92.

Kredit.

Skalder

Utgifter:

Stipendier...............................

Förvaltningskostnad m. m.

Acta Horti Bergiani ...........

Trädgården

Byggnadsfonden

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning i
kreditaktiebolaget

Utlånta medel...................

Fordringar .......................

Förskott ...........................

Inventarier .....................

Fastigheter .....................

Säger	320,720: 90.	320,720: 90.
Summa 88,372: 7 4.	1,863,669: 2 8.	1,952,042:02.
I;	314,391: 99.	314,391: 99.
.................. 5,074:12. .................. 81:54.	727: n. 2,650: 34. 19,455: 29. 7,858: 43.	5,074: 12. 808: 65. 2,650: 34. 19,455: 29. 7,858: 43.
Säger 5,155: 6 6.	30,691: 17.	35,846: 83.
mdinaviska ................... 3,193:56. .................. 79,724:6 7. ................... 298: 85.	6,600: 70. 898,880: so. 8,762: 78. 23,127: 47. 85,460: 8 3. 495,754: 04.	9,794: 26. 978,604: 97. 9,061: 63. 23,127: 47. 85,460: 83. 495,754: 0 4.
Säger 83,217: os.	1,518,586: 12.	1,601,803: 20.
Summa 88,372: 7 4.	1,863,669: 28.	1,952,042: 02.

- 212

Debet.

Balans från år 1919:
Tillgångar ..................................

Fonden för
vetenskapliga
och sociala
ändamål.

Makarna

Mittag-Lefflers

matematiska

stiftelse.

Summa.

. 1,066,218:38. 1,044,114:97.

2,110,383: 3 5.

Inkomster:

Intressemedel...................

Hyresmedel.......................

(läromedel .......................

.......... .. 50,572: — 50,572: -

.......... 6,500: — -- 6,500: —

.......... 6,196: io. 542,000:- 548, 196m o.

Säger 12,696:io. 592,572:— 605,268: io.

Balans till år 1921:

Skulder:

Inteckning i fastigheten Klubbudden

m. m................................................. 100,000: —

Stockholms stads brandförsäkringskontor
.............................................. 4,796: —

Gustav Retzius’ gravvård ................ 3,194: 33.

Diverse ................................................ — —

Säger 107,990:33.
Summa 1,186,904: 8i.

11:44.
11: 44.

1,636,698: 4i.

100,000: —

4,796: —
3,194: 33.

11M4.

108,001: 77.
2,823,603: 22.

Vitterhets-, historie- och

Debet.

	Behållning	Leverering
	från	Uppbörd. från
	år 1919.	statskontoret.
A) Statsmedel.

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:,

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
:

D. 7 a. Bestämt anslag:

Avlöning ....................................... 31.226:26.

Till amanuenser och vikariatsersättning
samt extra biträden
och vaktbetjäning ........ — — 426: 25.

23,800: —

	-	213
Kredit.		Fonden för vetenskapliga och sociala ändamål.	Makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse.	Summa.
Balans från år 1919: Skulder ......................................		107,933: 07.	— -	107,933: 07.
Utgifter: Stipendier .................................. Förvaltningskostnad .................. Inventarier.................................. Kursförlust å aktier..................		12,538: 82. 96: 10. 4,950: —	8,687: so. 47,009: 45.	8,687: so. 59,548: 27. 96: 10. 4,950: —
	Säger	17,584: 92.	55,697: 25.	73,282: 17.
Balans till år 1921: Tillgångar: Kontant behållning i Skandinaviska kreditaktiebolaget............................ I kassan................................................ TTt.lånt» medfd ...................	9,312: 90. —: 20. 586,684: 43. 2,518: 89. 425,000: — 37,870: 40.	833: 3 6. 13,047: 14. 1,025,120: 66. 542,000: —	10,146: 26. 13,047: 34. 1,611,805: 09. 2,518: 89. 967,000: — 37,870: 40.
Fordringar .............................. Fastighetsvärden .................. Inventariers värde..................
	Säger 1,061,386: 82.	1,581,001: 16.	2,642,387: 98.

Summa 1,186,904: 8i. 1,636,698: 41. 2,823,603: 22.

antikvitetsakademien.

Kredit.

Om- föring.	Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	Utgifter.	Leverering Qm statskontoret. ^ör''n8-	Behållning till år 1921.	Summa.
			30,772:	34. 3: 92. 450: —		31,226: 26

449: 35. 23,776: 90.

24,226: 25.

- 214 —

Till underhåll och förökande av de under akademiens inseende	Debe Behållning från Uppbörd, år 1919.	t. Leverering från statskontoret.
ställda samlingar ................ För tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens	955:	10,500: —
historiska museum m. m..... För rese- och transportkost-nader, fornlämningars vård,	— — 2,946: 82.	18,000: -
lyshållning m. m................ För underhåll och fortsättning av inredningen i statens histo-riska museum och myntkabi-	3,097: 09. 1,959: 81.	7,000: -
nett ........................................ Till undersökning och beskriv-ning av fäderneslandets förn-	208: 18.--	1,000: —
lämningar m. m................. D. 7 b. Reservationsanslag: För Visby ruiners vård och	-- 279: io.	6,000: -
underhåll......................... 8. Förstärkning av akademiens an- slag till amanuenser och vika-		1,000: -
. riatsersättning m. m................. 9. Okade medel till akademiens ut- gifter för resekostnader för		9,800:
fornminnesvården		14,000: -
L. 1. Alderstillägg...................................... 4. Extra utgifter: Tjänstgöringspenningar till t. f. riksantikvarien 0. Janse för tiden		2,250: —
15/}o—31/iä 1920 .......................	— — — —	520: 84.
För inlösen av fornfynd............... Till gravundersökningar i Vreta	- -	1,400: -
klosters kyrka ............................ För vissa konserveringsåtgärder beträffande medeltida träskulp-	388: 19. — —
turer i statens historiska museum Konserveringsåtgärder å Bohus	12: 30. — —
ruin................................................ 6. Skrivmaterialier och expenser, ved	555: — — —
m. m..............................................	348: 13.--	3,800: —

1 Beloppet avser så när som på 6 öre behållningar å vissa för fornlämningarnas vård och

— 215 —

Om- röring.	Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	Kredit. Leverering Utgifter. till statskontoret.	Om- kring.	Behållning till år 1921.
—	4,114: 94.	7,350: 0 6.	8,219: 88. — —	— —	—
— —	—: 19.	4: 62.	20,942: 3 9. — —	— —	— —
— —	— —	34: 50.	8,923: 92.--	— —	1 3,098: 48.
— —	—: 02.	499: 7 7.	500: 25. 208: 18.	—	— —
— —	—	58: 38.	6,220:7 2. — —	—	— —
— —	1,000: -	1,000: -	344: 7 5. — —	—	655: 25
— —	—	— —	9,800: —--	—	— —
450: —	— —	18: 49.	13,981:51.-- 2,700: ---	—	---
— —	—	— —	520: 8 4.-- 1,400: —--	—	---
— —	—	—	388: ---	— —	: 19.
— —	—	—	4,148: 13.--	12: 30.	555: —

underhåll tidigare anvisade extra anslag.

Summa

15,569: 94.

20,947: oi.
12,056: 90.

1,208: 20.

6,279: to.

2,000: —

9,800:

14,000: —
2,700: -

520: 84.
1,400: —

388: 19.

12: 30.
555: -4,148: is.

— 216

Debet

Behållning Leverering

från Uppbörd. från

år 1919. statskontoret.

D. 8/1919. Undersökning av en pålbygg-
nåd vid Alvastra............................	58: 68.	- -	—	—
Tilläggsstaten: . D. 1. Vissa konserveringsarbeten i statens
historiska museum ........................	- —	- -	4,100:	—
2. Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska
antikvarien ....................................	- -	---	7,007:	67.
J. 1. Dyrtidstillägg ....................................	— —	— —	88,673:	30.
2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen	— —	— —	5,262:	50.
3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an-
visade medel...................................	---	- -	7,845:	—
D. 4/1918. Konserverande av S:t Karins
kyrkoruin i Visby ........................	494: 8i.	---	—	—
Säger	5,162: 38.	6,566: 98.	243,185:	57.
B) Akademiens enskilda medel.
Akademiens enskilda fond ...................................	12,607: 10.	1,281: 66.	_	_
Götiska förbundets donationsfond ........................	2,554: —	130: —	—	—
Beskowska donationsfonden ................................	11,144: 55.	682: 64.	—	—
färgerska dito ........................................................	302,813: si.	18,112: 51.	—	—
Hjertbergska dito....................................................	253,974: 59.	13,392: 25.	—	—
Loubatska dito........................................................	26,663: 67.	957: is.	—	—
Antellska dito ........................................................	100,001: 38.	5,456: 57.	—	—
Scharpska dito ........................................................	101,581: 87.	5,229: so.	—	—
Björnstjernska dito ................................................	10,543: 93.	589: 71.	—	—
Blair-Bruceska dito................................................	20,540: 44.	1,085: —	—	—
0. Montelius dito....................................................	50,999: 36.	2,556: 25.	—	—
Adelsödonationen ....................................................	- -	15,000: -	—	—
Forsbergs donation ................................................	7,256: 21.	5,134: 95.	—	—
Ombergs-donationen................................................	21,181: 13.	12,471: 25.	—	—
R. Öländers donation ............................................	2,790: 18.	2,592: 37.	—	—
Vendel-donationen...................................................	6,842: 6 8.	336: 9 5.	—	—
Skara m. m.-donationen ........................................	2,000: -	1,000: —	—	—
Vadstena-donationen...............................................	- -	73: 41.	—	—
Lödöse m. m.-donationen ....................................	3,000: —	- -	—	—
Oscar Ekmans donation ........................................	4,375: —	— —	—	—
Säger 940,869: 90.	86,082: 20.	—	—
Summa 946,032: 2 8.	92,649: 18.	243,185:	57.

— 217 —

Om göring.

Skuld

till

år 1921.

Kredit.

Skuld

från Utgifter,
år 1919.

Leverering 0p.
statskontoret. ^örln8''

Beliållniu

till

år 1921.

Summa.

58: 68. 58: 68.

12: so.--

932: 60. — — — —

7,007:6?.----

88,673: 30.---

5,262: so.----

3,179: 70. 4,112: 30.

-- 7,007:67.

88,673: so.

-- 5,262: so.

------ 7,845: ------- 7,845 —

__ — _ — — — — — —-- 494: 81. 494: 81.

462: 30. 6,115": is. 9,415: 17. 242,360: 7 o. 212: i o. 462: so. 8,042: n. 260,492: 3 8.

1,162: 13.

1,174:17. -

15,079: 98. -

13,354:03. —

45: - -

5,429:13. -

5,062: 52. -

89: 63. —

1,020: - -

2,440: - —

10,704: 27. —

12,334: 55. —

6,214:18. -

3,840:41. -

1,374:92. —

20: 79. —

3,000: - -

1,965:

12,726: 63.
2,684: -10,653:02.
305,846: 34.
254,012: si.
27,575: 85.
100,028: 8 2.
101,748: 85.
11,044: oi.
20,605: 44.
51,115: 6i.
4,295: 73.

56: 61.
27,438: 20.
1,542: 14.
5,804: 71.
3,000: -52: 62.

2,410: -

13,888: 76.
2,684: -11,827: 19.
320,926: 32.
267,366: 84.
27,620: 85.
105,457: 95.
106,811: 37.
11.133: 64.
21,625: 44.
53,555: ei.
15,000: -12,391: 16.
33,652: 3 8.
5,382: 55.
7,179: 63.
3,000: -73: 4i.
3,000: -4,375: -

- -- 84,310:71. - - - - 942,641:39. 1,026,952:10.

1,287,444:48.
28

462:30. 5,115:i5. 9,415: 17.326,671: 41. 212:
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

10. 462:30. 950,683:5 0,

— 218 —

Akademien för de fria konsterna.

A) Statsmedel.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ...................................................................................................... 9,597:17.

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

Akademien för de fria konsterna:

D. 11 a. Bestämt anslag ... 67,991: 68.

11b. Reservationsanslag 54,100: —

L. 1. Ålderstillägg ........... 4,191: 66.

6. Skrivmaterialier och

expenser, ved m. m. 56,000: —

L. 3/1919. A vlöningsför b ättring
för vissa vaktmästare
m. fl........,.___975: — 183,258:34.

Tilläggsstaten:

D. 3. Förstärkning av vissa anslagsposter
i staten för akademien
för de fria konsterna 18,700: —

J. 1. Dyrtidstillägg ........ 72,788: 26.

2. Tillfällig löneförbätt ring

för vissa befattningshavare
å ordinarie
stat inom den
civila statsförvaltningen
........................ 10,206: 25.

3. Förstärkning av de till

avlönande av vissa extra
befattningshavare
inom den civila statsförvaltningensamttill

vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel 400: — 102.094: 51. 285 352: 8 5
Diverse ...........................................................................................46: 85. 285,399: 70

Balans till år 1921:

Skulder............................................................................................................... 206: 25.

Summa 295,203: 12.

219 -

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder................................................................................................... 4,029:3 7.

Utgifter:

Avlöningar m. ........................................................................ 155,184: o9.

Belysning, undervisningsmateriel m. m................................. 12,774: so.

Levande modeller ....................................................................... 8,715:

Samlingarnas ökande och underhåll....................................... 4,661: 12.

Städning, renhållning och betjäningens beklädnad 9,502: 17.

Resestipendier ....................................................................... 8,500:

Elevernas studieresor .................................................. 19,963: 8 3.

Underhåll och reparation vid avdelningen för etsning 381: 81.

Belöningsmedaljer och stipendier .......................................... 998: 51.

Skrivmaterialier, expenser, ved m. m..................................... 48,607: 05.

Återleverering till statskontoret ............................................ 9,356: 90. 278,644: 7 8.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På giroräkning..................................................................... 12,345: 74.

Förskott.................................................................................... 183: 23. 12,528: 97.

Summa 295,203: 12.

B) Akademiens enskilda medel.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1919:

Inkomster:

1 lyresmedel ...........................................................................

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor

Intressemedel...........................................................................

Vinst å utlottade obligationer ............................................

Donationsmedel........................................................................

628,638: 38.

20,040: —

200: —

20,672: 25.

75:-

21,803:33. 62,790:58.

Skulder.........................................

Inom linjen:

C. L Kinmanssons fond
G. Ribbings donationsfond
F. M. Pipers dito...............

Balans till år 1921:

149: 47.

38,856: 33.
6,447: 07.
18,974: 52.

— 220 —

P. G. Gahms donationsfond ..............

G. Söderbergs dito ..............................

Jenny Linds stipendiefond ..................

Egron Lundgrens prismedel ..............

Akademiens särskilda understödsfond

B. von Beskows donationsfond ..........

Uno Troilis stipendiefond ..................

O. G. Boberghs donationsfond B ......

Wilh. Wohlfarts minne ......................

A. Hoffmans donationsfond.................

P. O. Winqvists stipendiefond ..........

Louise Reuterskiölds donationsfond ..

Weberska fonden..................................

Professor C. Grundströms studiefond

O. G. Boberghs donationsfond A ......

Carl Larssons stipendiefond ..............

Makarna von Rothsteins donation.....

Elisabeth Ålanders fond......................

Gemensamma reservfonden..................

Fastighetens reparationsfond ..............

Hyresmedels konto ..............................

Vinst- och förlustkonto ......................

3,235: n.
8,491: 49.
124,362: 83.
10,092: 93.
112,341: 64.
10,716: so.
9,816: —
10,716: so.
11,842: 42.
32,103: 03.
44,008: 54.
7,325: 9 0.
55,836: 9 9.
4,410: 98.
53,216: 09.
40,000: —
22,609: 23.
2,143: 71.
9,793: 79.
15,000: —
4,610: —
3,449: 07.

Säger skulder inom linjen 660,401: 2 7.

Summa 691,578: 43.

Kredit.

Balans från år 1919: Skulder:
Inom linjen ........................................................................	.... 628,638: 38.
Utgifter:
Arvoden .....................................	950: —
Stipendier och belöningar ...............................	.... 20,440: —
Livräntor .................................................	2,969: 72.
Onera och utskylder för fastigheten...................................	.... 3,893:14.
Reparationer å fastigheten.........................................	1,486: 63.
Räntor vid inköp av obligationer...............................	647: 60.
Diverse ....................................................................................	640: 60.

Tillgångar:

Kontant behållning:
På giroräkning

Balans till år 1921:

6,625: 9 6.

221 —

ötlånta medel ....................................................................... 384,950: o*.

Fordringar................................................................................ 23,974: 74.

Egendomen nr 19 kvarteret Elgen .................................... 245,000: — 660,550: 74.

Summa 691,578:4 3.

Antalet elever i konsthögskolan har under revisionsåret utgjort:

Vårterminen ............................................ 57.

Höstterminen........................................... 67.

Musikaliska akademien.

A) Statsmedel.

Debet.

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Musikaliska akademien:

D. 12 a. Bestämt anslag................................................ 80,610: —

12 b. Reservationsanslag ........................................ 23,750: —

G. 6. Understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik
för allmänheten m. m..................... 1,500: —

L. 1. Ålderstillägg ........................................................... 10,800:— 116,660: —

Tilläggsstaten :

D. 4. Förstärkning av musikaliska akademiens anslag till expenser

m. m..................................................................... 10,000: —

J. 1. Dyrtidstillägg............................................................ 99,413: 01.

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattnings havare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
........................................................ 11,550: —

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel .................................................... 4,119: so. 125,082: ei.

Summa 241,742: si.

222 -

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 201,907:61.

Stipendier och belöningar åt svenska tonsättare ................ 23,750: —

Inköp för biblioteket ............................................................... 1,000: —

Instrumenters inköp och underhåll ........................................ 65: —

Lyse och bränsle....................................................................... 11,115:65.

Diverse ..................................................................................... 2,904: 3 5. 240,742: 6i.

Leverering:

Till statskontoret ........................................................................................ 1,000: -

Summa 241,742: ei.

B) Akademiens enskilda medel.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................................ 603,702: 67.

Inom linjen ............................................................................ 589,500: —

Inkomster:

Hyresmedel för konserter m. m............................................. 36,555: 33.

Intressemedel.............................................................................. 32,033: 2 8.

Elev- och examensavgifter........................................................ 1,433: —

Donerade medel ..................................................................... 65,125: 48. 135,147; 09.

Balans till år 1921:

Skulder:

Inom linjen:

Stipendiekassan................................................... 249: 17.

Stipendiefonden.................................................................. 20,483:50.

Kuhlaus fond nr 1 ........................................................... 1,000: —

Kuhlaus fond nr 2 ........................................................... 1,000: —

Vilhelm Netherwoods stipendiefond ............................... 200: —

223 —

Filip Hebbes stipendiefond..............................................

van Booms dito ................................................................

Erik Elias Lindströms dito ............................................

Händelska stipendiefonden ................................................

Ellen Bergmans gåvofond ................................................

Hedvig Berwalds stipendiefond ........................................

Gustaf och Louise Mankells dito ....................................

Fredrika Stenhammars dito ............................................

Elisabeth Hammarins dito................................................

(/las Tamms och Gustaf Widegrens fond.....................

Henriette Nissen-Salomans stipendiefond........................

Bernhard och Malin von Beskows dito ........................

Jenny Linds dito................................................................

Fru Euphrosyne Abrahamsons gåvofond ........................

Per Adolf Bergs fond.......................................................

Johan Mazérs dito ............................................................

August Michaelsons fond...................................................

Harmoniska sällskapets donation ....................................

Carl Wilhelm Bergers fond ...........................................

Fredrika Carléns dito ........................................................

Carl Benedicks dito ...........................................................

Konservatorieelevernas gravfond ....................................

Carl Johan Hasselis fond ................................................

Sällskapet Musikens vänners i Göteborg stipendiefond

Lomell-Molinska stipendiet ...............................................

Emma Benedicks stipendiefond.......................................

Axel Lundvalls fond ......................................................

F. A. Friebergs stipendiefond .......................................

Johan Leonard Höijers dito ..........................................

Wilhelm och Hilma Svedboms dito ...............................

Daniel Axel Theodor Westmans dito ...........................

Doktor Ernst Fogmans donation ...................................

Berliner Liedertafels stipendiefond ...............................

J. A. Ahlströms dito .......................................................

Friherrinnan Hilda Oxenstiernas fond

Folke Brandels minnesgåva ............................................

Johan Lindegrens minne....................................................

Oscar Bolanders stipendiefond .....................................

Alice Lennmarks donationsfond........................................

Helena Munktells stipendiefond.......................................

Helena Munktells minnesfond ..........................................

Conrad Nordqvists stipendiefond ....................................

Säger skulder inom linjen

3,000: —
1,000: —
1,500: —
500: —
12,080: —
4,050: —
1,000: -10,450: —
20,000: —
4,182: 74.
10,225: —
24,600: —
130,531: 04.
25,000: —
1,500: —
10,000: 3 7.
3,000: —
2,371: 29.
36,565: 53.
3,992: 83.
7,806: 06.
364: 15.
48,649: 20.
14,082: so.
11,215: 56.
5,000: —
102,135: 87.
5,457: so.
4.180: —
40,000: —
6,000: —
5,713: 20.
2,400: —
2,000: —
13,600: —
1,015: —
1,313: 46.
5,225: -4,023: -15,528: 75.
20,525: —
30,967: 50.
675,683: 52.

Summa 738,849: 7 6.

— 224 —

Skulder:

Inom linjen

Kredit.

Balans från ar 1919:

603,210: 93.

Utgifter:

Avlöningar................................................................................... 4,994: 29.

Stipendier .................................................................................... 14,968: 72.

Medaljer och jetoner ................................................................ 124; 7 6.

Livräntor och pensioner............................................................ 1,618: 33.

Donerade årsräntor till Mazérska kvartettsällskapet............ 1,174:44.

Värme, lyse, renhållning m. m............................................... 19,778: 55.

Inköp och underhåll av instrument m. m. ......................... 3,626: 6 3.

Skrivmaterialier och övriga expenser .................................... 4,889: 4o.

Omkostnader för högtidsdagen ................................................ 2,448: —

För musikföreningen, konsertföreningen och föreningen

svenska tonsättare ................................................................ 3,300: —

Diverse ........................................................................................ 3,681: 14. 60,604: 26.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ............................................................ 3,450: 27.

På upp- och avskrivningsräkning ................ 6,996: 99. 10,447: 26.

Utlånta medel ......................................................... 662,151: 35.

Fordringar................................................................................ 5,646: 8 9. 678,245:50.

Inom linjen:

Bibliotekets brandförsäkringsvärde .............................. 120,000: —

Inventariers dito ................................................................ 119,500: —

Fastighetens taxeringsvärde (byggnadskostnaden den

28 augusti 1883 kronor 220,066: 50) ....................... 600,000: —

Säger tillgångar inom linjen 839,500: —

Summa 738,849: 7 6.

Under revisionsåret har vid det under akademiens inseende ställda musikkonservatoriet
meddelats undervisning, vårterminen åt 124 manliga och 52 kvinnliga
elever samt höstterminen åt 125 manliga och 49 kvinnliga elever.

- 225 —

Uppsala universitet.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar .....................................................................................................

Inkomster:

Statsanslag:

Riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Uppsala universitet:

E. 2''a. Bestämt anslag........ 1,024,007: —

Förslagsanslag:

E. 2 b. Avlöningsfyllnad åt
professorer i växtbiologi.
. 1,000: —

2 c. Arvoden
åt vikarierande

akademiska
lärare
.... 9,344: 43. 10,344: 43.

E. 3. Akademiska sjukhuset 199,106: 9 8.

E. 4 - 5,7—14,16—32. Anslag

enligt riksstaten....... 100,610: —

6. Ny- och ombyggnad vid

akademiska sjukhuset 600,000: —

15. Biträdande lärare i
öron-, näs- och halssjukdomar
................ 1,500: —

86. Klinisk undervisning i

epidemiologi åt medicine
kandidater 1,500: —

87. Utgivande i tryck av

anteckningar efter juridiska
föreläsningar
vid rikets universitet 2,200: —

88. Kurser i skyddskopp ympning

.................... 309: 70.

89. Tryckning av doktors avhandlingar

............ 18,831: 63.

K. 21. Utgivande av Carl von

Linnés brev................ 5,000: —

24. Resestipendier samt
Rev ■-''berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

11,622,763:

34.

29

- 226

läroböckers, tidskrifters
och lärda verks
^ utgivande......

12,000: —

L. 1. Älderstillägg................ 33,957: 42.

4. Extra utgifter ............ 960: —

E. 83. 1919. Höjning av docentstipendier
etc 654:17.

84. 1919. Höjning av vikariatsarvoden
etc.

M32: 25. 2,013,413:58.

89,179: 7 4.

Tionde huvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten:

C. 1. Diverse föremål ................................

Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Uppsala universitet:

E. 1, 4—9, 11—23. Anslag

enligt tilläggsstaten ... 121,769: —

10. Materiel m. m. för farmakologiska
institutionen
..................... 1,100: —

.1. 1. Dyrtidstillägg................ 1,217,920: 44.

2. Tillfällig löneförbättring

för vissa befattningshavare
å ordinarie stat
inom den civila statsförvaltningen
............

3. Förstärkning av de till

avlönande av vissa extra
befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m.

anvisade medel............

Tionde huvudtiteln:

Civila pensionsväsendet:

A. 2. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst....................

Universitetets egna medel:

Spannmåls-, persedel- och hemmansräntor ....

Intressemedel .......................................................

Bidrag från vissa donationer ............................

Inkomst av skogar ........................................

Pensionsavgifter ...............................................

Diverse inkomster...............................................

40,710:— 2,054,123:5 5

8,979: 17. 1,438,948: 35.

36,558: 20. 1,475,506: 55. 3,529,630:

13.

331,518: 87.

505,466: 94.

1,828: 67.

116,581: 88.

31,584: 55.

84,907: 77. 1,071,888: 6 8.

4,601.518: 81.

— 227 —

Balans till år 1921:

Skulder:

Reservfonden ............................................................... 231,005: 61.

Övriga fonder ävensom donationer och besparingar 11,045,773: 72.

Diverse skulder ........................................................... 1,302,236: 4 3. 12.570,015: 7 6

Summa 28,803,297:9 1.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder .................................................................................................. 11,622,763: 3 4.

Utgifter:

Avlöningar, pensioner och gratial

Stipendier ............................................................................

Institutionernas materiel m. m........................................

Reparationer......................................................................

Lantmäteri- och rättegångskostnader ............................

Universitetets årsskrift ....................................................

Disponerande av donationers och fonders avkastning

Utskylder ............................................................................

Bokbinderi arbeten vid universitetsbiblioteket ................

Universitetsbiblioteket.....................................................

Tryckningskostnader ......................................................

Bidrag till akademiska sjukhuset....................................

Ny- och tillbyggnad vid dito .......................................

Diverse ................................................................................

Reservfonden påföres överskottet....................................

2,475,588: se.
18,854: it.
355,846: oe.
19,593: 45.
12,901: 76.
15,526: 34.
495,726: 49.
2,000: —
1,500: —
10,000: —
58,741: 58.
199,106: 9 8.
600,000: —
1,741: 75.
334,391: 8 7.

4,601,518: si.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I akademiräntekammaren.................... 686:14.

På giroräkning i riksbanken ........... 404,655: —

» löpande räkning i Upplands enskilda
bank........................................ 69,062: 50.

Utlånta medel .......................................................

Fordringar........................................................................

Förskott.........................................................................

Fastigheters värde ........................................................

474,403: 64.

9,979,945: 86.

59,058: 96.

1,113,253: 27.

952,354.03. 12,579,015:7 6.
Summa 28,803,297: 91.

De studerandes antal utgjorde under år 1920

Vårterminen..................................

Höstterminen ..............................

2,455.

2,493.

— 228 —

Lunds

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster:

Statsanslag:

Riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Lunds universitet:

E. 33 a. Bestämt anslag.......................................................

34—36, 38—41, 43, 44, 46—62, anslag enligt riksstaten

37. Undervisning i medicin................................................

42. Biträdande lärare i fysikalisk diagnostik ................

45. Lektorer i tyska, franska och engelska språken ....
E. 86. Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
................................................................................

88. Kurser i skyddskoppympning ........................................

89. Tryckning av doktorsavhandlingar................................

K. 10. Insamling, förtecknande och undersökning av svenska

folkminnen ....................................................................

24. Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda
0 verks utgivande ............................................................

L. 1. Ålderstillägg ................................................................

Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Lunds universitet:

E. 24, 25, 27—42, anslag enligt tilläggsstaten................

J. 1. Dyrtidstillägg........................................................................

2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen....
Tionde huvudtiteln:

A. 2. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter befattningshavare i statens tjänst.....................

Universitetets egna medel:

Hemmansräntor m. m. .....................................................................

Intressemedel .....................................................................................

Gåvomedel.........................................................................

Pensionsavgifter .................................................................................

Hyres- och försäljningsmedel.............................................................

Laborations- m. fl. avgifter .............................................................

Inkomster av pastorat .....................................................................

Akademi assan.

Reserv fonden.

1,294,855| 7 21 136,463

65

117,931 —
93,900 37
600|—

3,274 so
13,401178

819,616 —
460,9751—,
13,750—1

666 6 4

16,072 22

1,580 —
200 —1
12,315-1

: I

4,500—j

7,500 —
26,730!36

144,976i—. — —

907,273''es — —

80,825 8 8 — —

21,627 86 — !—j

5,088

620

06

universitet

Jollainska donations- fonden.	Magnat- stipendie- fonden.	Byggnads- fonden.	Biblioteks- kassan.	Pensions- fonden.	Ålders tilläggs fonden		1 Anke- och pupill-kassan.	Summa.
3		4		5		K		7		1 8		9		10
13,129	99	2,635,726	48	16	30	53,689 0 7	672,803	79	9,122	67	187,835	>10	5,003,642	77
				i 16,000		50,000			1		1			885,616
—	j —	—	—	—	—	10,000	—	—	—	—	. _	—	—	470,975	—
1 --	j-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	13,750	—
		—												666	64
														16,072 22
	—		_	_	_	_	_	_	_	_	__	_	_	1,580
_	—	_	—	_		—	—	_		_	_	—	..	200	_
			I		-									12,315	_
—	—	—	—			—		—	—	—	—	—	—	4,500	1
												-		7,500
1 -														26,730	36
						20,100							_	165,076
—						—							907,273	68
														80,825	88
					-									21,627	86
	-j	15	44	_	_	_	_	_	_	9,460		8,811	_	136,217	44
651	it	145,340 6 5	—		2,785	61	34,883	92	162	31	10,442	71	293,254	74
	—!	33,162 73	—	_1	--	—	—	—	—	—	—	—	33,762	73
—	— 1	_	—	—		—	_1	2,638	50	—	—	2,730	—	5,368	50
- 1		_	—	61	501	3,114	88	—	—	—		—	—	7,070	88
—		—		—		1,059	—!	_	|	—		—	—	14,460,	78
— I		— !		13,205	92	_	— 1			—	—	—■	13,205192

— 230 —

	1	2
Kursskillnad vid köp av obligationer	66,750		22,250	_
Gratial från Lunds domkyrka	—	—	—	—
Diverse ...........................................;........................................................	3,771	82	—	—
Överföringar............................................................................................	108,797	78	122,745	49
Återburna medel ....................................................................................	5,206	27	—	—
Säger	2,932,242	16	150,703	55
Balans till år 1921:
Skulder ........................................................................................................	792,514	63	—	—
Summa 5,019,612 51	287,167	20
Kredit.
Balans från år 1919:
Skulder ........................................................................................................	302,824	03	—	—
Utgifter:
Avlöningar in. in. ....................................................................................	1,831,683	50	14,020	02
Institutionernas materiel in. m.................................................................	841,962	48	24,606	40
Snittserier....................................................................................................	1,783	—	—	—
Hyresmedel, utskylder, avgälder m. m.................................................	3,997	84	—	—
Stipendier och premier ............................................................................	4,950	—	—	—
Byggnads- och reparationsarbeten ........................................................	—	—	—	—
Utgifter för prebendepastorat ................................................................		—	—	—
Till studenthem ........................................................................................	—	—	—	—
Utgifter från Mandelgrenska fonden........................................................	—	—		—
Pensioner och livräntor ............................................................................	—	—	—	—
Inköp och inbindning av böcker	—	—	—	—
Överföringar................................................................................................	177,744	34	100,012	05
Diverse ........................................................................................................	737	42	—	—
Äterlevererat till statskontoret................................................................	750	—	—	—
Säger|2,863,608	58	138,638	47
Balans till år 1921:
Tillgångar:
Kontant behållning ................................................................................	662	10	28	73
Utlånta medel .......................................................................................	1,850,324	05	148,500	—
Fordringar................................................................................................	2,193	75	—	—
Säger	1,853,179	90	148,528 73

Summai5,019,612 si'' 287,167i20

- 231 —

3	4	5	6 1	7	8	ö	10
		'' 99,372	50					22,250		1		_	_	210,622	50
		__	_	_	_		—	—	—		—	50	—	50	—
_	_	_	-	_	—	2,238 3 3	—	.-	44	65	—	—	6,054	80
_	_	_	_	50,589	50	—	—	4.746	29	—	-			286,879	06
—		-						—	—	—		—	—	5,206	27
651	ii	277,891	32	79,856 92	89,297	82	64,518| 71	9,666196	22,033	71	3,626,862	26
__			_			9,000					_			801,514	63
13,781	10	2,913,617	80	79,873	22	151,986	89	737,322	50	18,789	63	209,868	81	9,432,019 66
						10,500								313,324	! ! 03
200														1,845,903	■ ! 52
		_		_	—	30,847	34		—		—	_	—	897,416	22
		_		_	_	—	—	—	—			_	—	1,783	—
			_	_	_	_	—	—	—	1,626	72			5,624	5 6
_	_	61,065	30											66,015	30
_	_	_	_	68,992	78	—	—	—	—	—	—	—	-	68,992	78
_	_	_	_	10,880	44	—	—	—	—	—	—	—	—	10,880	44
	_	4,000	_	_										4,000	—
_	_	1,215	50	_		—	—	—	—	—	—	—	—	1,215	50
		16,969	_	_	—	—	—	14,391	66	—	—	20,110	—	51,470	66
			_	_	_	60,074	31	—	—	—	—	—	—	60,074	31
										9,12267	—	—	286,879	06
	_	3,265	59	_	_	—	—	681	92	—	—	—	—	4,684	93
—	—		—	—							-			750	—
—2ÖÖ	—	86,515	39	79,873	22	90,921	65	15,073)5 8	10,749)39	20,110	—	3,305,690	28
		1.756	97			496	83	165	17			:		3,109	80
13,581	10	2,824.220	_	—	—	50,068	41	721,600	—	8.040	24	189,758	81	5,806,092	61
	—	1,125	44	—	-	—	—	483	75		—	—	—	3,802	94
13,581 io|2,827,102 4i	—	—	50,565 24	722,248	92	8,040	24| 189,758	81	5,813,005 35
13,781 i o)2,913,617 so	79,873 22	151,986|s9	737,322)so	18,789;63	209,868)81	9,432,019)66

— 232 —

De studerandes antal utgjorde år 1920:

Vårterminen .................................................................... 1,445.

Höstterminen .................................................................... 1,423.

Karolinska in rdl ko-kirurgi ska institutet.

Debet.

Balans från år 1919:

.................................................... 194,680:6 2.

...................................................• 1,332,758:7 8. 1,527,439: 4o

Tillgångar:

Statsmedel .....

Enskilda medel

Inkomster:

Egentliga statsinkomster:

A. III. Diverse inkomster:

Statsverket tillkommande elevavgifter från tand läkarinstitutet

.................................... 11,677: so.

Diverse........................................................ 548: 9 6.

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:
Riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 63. a. Bestämt anslag 7,150:30.
Reservationsanslag:

E. 63. b. Institutets materiel
i allmänhet
................ 74,676: 94.

c. Materiel m. m.

för anatomiska
institutionen... 9,292: 31.

d. Materiel m. m.

för histologiska
institutionen
................ 4.440: —

e. Materiel m. m.

för kemiska institutionen
.... 11,804: 6 8.

f. Materiel m. m.

för fysiologiska
institutionen
............... 377: —

g. Materiel m. m.

för patologiskanatomiska
institutionen
.... 11.861: 3 8.

12,226: 46.

63. h. Materiel m. m. för hygieniska institutionen...	247: 70.
i. Materiel m. m. för farmakolo-giska institu-tionen ............	499: 8 7.
j. Materiel m. m. för medicinska kliniken ........	6,943: 25.
0. Underhåll och förökande av biblioteket ....	5: so.
q. Underhåll av djur- och ope-rationsavdel-ningen ............	98: 85.
71. Vetenskapliga ar-beten å ett pato-logiskt- anato-miskt laborato-rium vid Sab-batsbergs sjuk-hus ....................	34: 3 7

83. Tandläkarinstitu tet

.................... 80,276: n. 207,708: 32.

Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

J. 1. Dyrtidstillägg............ 2,874: 7 7.

3. Förstärkning av de till
avlönande av vissa
extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m.

anvisade medel........ J32: 26. 2,907:03.

Institutets enskilda medel:

Hyresmedel.......................................................................

Intressemedel........................................................

Anmärkningsmedel ........................................................

Återdebiterade medel ....................................................

Uttag å statsverkets giro räkning i riksbanken

Dito från enskild bank ...................................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter.

210,615:35. 222,841:81.

28,553: 75.

64,764: 8 6-450: —

1,216: 84. 94,985: 45.

................... 1,171,012:23.

.................. 128,520: 7 6.

317,827: 26

1,299,532: 99
8,021: 56

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

30

Skulder:
Diverse medel

— 234 —

Balans till år 1921:

............. 1,387,330.-84.

Summa 4,540,152: 05.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder:

Statsmedel........................................................................ 25,026: 91.

Enskilda medel................................................................ 129,437: 6 6. 154,464: 5

Tillkommer: Inom linjen förda skulder ............................................ 1,202,591: 0

Utgifter:

Iiiksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E. 63 a. Bestämt anslag........................ Reservationsanslag:	293,678: 92.
E. 63. b.	Institutets materiel i all-
	mänhet ................................	96,676: 94.
c.	Materiel m. m. för anato-
	miska institutionen............	12,792: 31.
d.	Materiel m. m. för histolo-
	giska institutionen ............	11,126: 22.
e.	Materiel m. m. för kemiska
	institutionen........................	13.304: 6 8.
f.	Materiel m. m. för fysiolo-
	giska institutionen ............	3,750: 48.
O*	Materiel m. m. för patologisk-
	anatomiska institutionen...	17,361: 38.
h.	Materiel m. m. för hygie-
	niska institutionen ............	3,737: 46.
i.	Materiel m. m. för farma-
j-	kologiska institutionen .... Materiel m. m. för medi-	1,745: ee.
cinska kliniken ................	9,443: 25.
k.	Materiel m. m för gynekolo-
	giska kliniken å serafimer-lasarettet ............................	579: 33.
1.	Materiel m. m. för kirurgiska
	kliniken................................	765: 20.
m.	Materiel m. m. för nerv-
	kliniken................................	568: 5 6.
n.	Materiel in. m. för oftalmia-
	triska kliniken....................	835: 6 0.

7.

''■ 1,357,055:6 4.

- 235 -

E. 63. o. Underhåll och förökande av
biblioteket............................

p. Underhåll och förökande av

anatomiska museet............

q. Underhåll av djur- och opera tionsavdelningen

................

förslagsanslag:

E. 63. s. Till arvoden åt vikarierande
akademiska lärare ................

64. Arbetsbiträde vid biblioteket

65. Skrivbiträde åt rektor vid in stitutet

....................................

66. Lärarebiträde vid vid den för beredande

kursen i allmän
kemi ........................................

67. Materiel vid kemiska institu tionen

....................................

68. Biträdande lärare i medicin och

kirurgi m. m.........................

69. Förstärkning av reservations anslaget

till materiel m. m.
för medicinska kliniken........

70. Utrustning av en ny labo ratorielokal

vid medicinska
kliniken å serafimerlasarettet.
.......................................

71. Vetenskapliga arbeten å ett

patologiskt-anatomiskt laboratorium
vid Sabbatsbergs
sjukhus....................................

72. Biträdande läkare och ama nuens

vid röntgeninstitutet å
serafimerlasarettet ................

73. Materiel m. m. för röntgenin stitutet

å serafimerlasarettet

74. Biträdande lärare i oftalmia trik

........................................

75. Amanuenser vid institutets kli nik

för öron-, näs- och halssjukdomar
å Sabbatsbergs
sjukhus....................................

76. Undervisning och sjukvård vid

vissa obstetriska och gynekologiska
kliniker ...............

77. Amanuens vid institutets gyne kologiska

klinik å Sabbatsbergs
sjukhus .......................

12,773: —
893: 11.
1,598: 8 5.

2,943: 4 9.
1.550:

800: -

2,500: -3,753: 6 3.
6.600: —

3,500: —

2,150: 40.

1,756: 24.

4.500: —
2,944: io.
3,000: —

3.000: —

1.500: -2,000: —

— 236 —

E. 78. Amanuens vid institutets obstetriska
klinik å allmänna
barnbördshuset.......................

79. Pediatrisk klinik vid kron prinsessan

Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn ............

80. Poliklinik för barnsjukdomar

i Stockholm............................

81. Banavgifter vid pediatrisk kli nik

å allmänna barnhuset i
Stockholm................................

82. Amanuenser vid institutets sy filidologiska

klinik å sjukhuset
S:t Göran ...................

83. Tandläkarinstitutet ................

86. Klinisk undervisning i epide miologi

åt medicine kandidater

88. Kurser i skyddskoppympning

89. Tryckning av doktorsavhandlingar
.......................................

L. 1. Älderstillägg ............................

4. Extra utgifter ........................

E. 65/1919. Vetenskapliga arbeten å
ett patologiskt-anatomiskt
laboratorium vid
Sabbatsbergs sjukhus....

E. 53/1917. Tandläkarinstitutet........

E. 67/1917. Till mikroskop för kliniska
laboratoriet å

Serafimerlasarettet........

Tionde huvudtiteln:

C. 1. Allmänna indragningsstaten ........

Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
E. 43. Materiel m. m. för anatomiska
institutionen ............................

45. Materiel m. m. för patologisk anatomiska

institutionen ........

46. Täckande av under år 1918

uppkommen brist i reservationsanslaget
till institutets
materiel i allmänhet................

47. Täckande av under år 1919

uppkommen brist i reservationsanslaget
till institutets
materiel i allmänhet................

2,000: —

2,900: —
4,175: —

12,014: so.

3,000: —
108,120: 46.

6,000: oi.
200: -

1,500: -17,500: —
643: -

800: 29.
2.655: 09.

2,610: —
10.150: —

8,074: so.
15,400: —

59,221: os.

81.155: 7i.

698,397: ie.

— 237 -

E. 48. Förstärkning av reservationsanslaget
till institutets materiel

i allmänhet..............................

49. Täckande av brist i räkenskaperna
för polikliniken för barnsjukdomar
i Stockholm .......

•T. 1. Dyrtidstillägg ...........................

2. Tillfällig löneförbättring för

vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen
............................

3. Förstärkning av de till avlönan de

av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade
medel ............................

E. 40 1919. Dagavgifter vid pediatrisk
klinik å allmänna barnhuset
i Stockholm ........

E. 43 1919. Kurser i skyddskoppympning
...............................

74,438: io.

5.031: 68.
473,074: si.

41.480: 62.

8,157: 55.

4,510: so.
100: —

770,645: 20.

Extra tilläggsstaten för år 1918:

Åttonde huvudtiteln:

1. Extra krigstidstillägg och extra krigstidshjälp

åt befattningshavare i statens tjänst ................ 333: 34.

Avskrivning på grund av felaktigheter i 1917 års
räkenskaper .................................................................—__166: 46.

Institutets enskilda medel:

Avlöningar, stipendier och understöd m. m............. 38,660: 70.

Obligationsköp m. in..................................................... 73,040: —

Räntor................................................................................ 7,250: —

Omkostnader m. m. för fastigheten nr 15 A Nybrogatan
i Stockholm ................ 8,378: 45.

Diverse ............................................................................ 1,191: 61.

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken

Dito å giroräkning m. m. i enskild bank.....................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter

1,469,542: ie.

128,520: 7 6.
82,788: 54.
94,985: 45.

1,598,062: 92.

177,773: 99.
1,884: 65.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å giroräkning i Skandinaviska kreditaktiebolaget

Förskott ..................................................................................

Uti äntå medel..........................................................................

35,246: 98.
18,956: 63.
1,022,496:49.

— 238

l nkomstrester ...............................................

Värde å fastigheten nr 15 A Nybrogatan
Aktier ..........................................................

Antalet studerande utgjorde:

Vårterminen 1920 ..........

Höstterminen samma år

3,702: 75.

317,382: —

7.590:— 1,405,374:85.
Summa 4,540,152: os.

592.

747.

Serafimerlasarettet.

Tillgångar......

Inom linjen

Debet.

Balans från år 19 W:

..................... 1.278,693:7 7.

2,047,000: —

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Serafimerlasarettet:

E. 84. Understöd och ersättningar 120,000: —
85. Inrättningen för sjukas behandling
med elektricitet 750: —
T. E. 50. Täckande av brist i lasarettets
räkenskaper för
år 1919 ....................... 30,000: —

51. Täckande av motsedd

brist i lasarettets räkenskaper
för år 1920 .... 450,000: —

52. Kylanläggning vid lasa rettets

köksavdelning 25,000: —

Intressemedel ....................................................................

Fattigbössemedel ................................................................

Burskapsavgifter....................................................................

Donationsmedel ...........................................................

Försäljningsmedel ........................................................

Ersättningsmedel ................................................

Sjuk vårdsa vgifter:

Patientavgifter ............................................ 346,399: —

Bidrag av Stockholms stads hälsovårdsnämnd
.................................................... 247,464: 7 9.

625,750: -38,072: #i.
1,061: 25.

152: 97.
11,785: 60.
17,657: 38.
17,972: 12.

- 239 —

Dito av Stockholms läns landsting
Av Wattrangska dispositionen

Poliklinikavgifter...............................

1 testituerade brandförsäkringsavgifter
Allmänna läsarettsfonden.....................

369,750: 4».

89: so.
27,181: so.

990,885: 5 8.
471: —

33,110: 70.

Balans till år 1921:

Skulder:

Olikviderade räkningar m. m................

Resterande understöd..............................

Förskott å sjukvårdsavgifter ..........*■

I allmänhet.............................................!.

Inom linjen:
Allmänna lasarettsfonden..........	......... 407,574.	85.
Serafimerlasarettets särskilda	sjuk-
vårdsfonder .............................	.......... 295,537:	95.
Wattrangska dispositionen ......	......... 12,000.	—
Sederholmska donationsfonden	......... 94,108	83.
A. F. Regnells stipendiemedel	........ 12,039:	10.
Livräntefonden .........................	.......... 160,741	—
Understödsfonden .....................	......... 10,935	70.
L. Norlunds fond ......................	.......... 20,243	05.
R. Bruzelii dito ........................	.......... 1,514	09.
S. Berendts understödsfond......	......... 40,000	—
Donationsfonden »Lincoln Paykulls
minne».....................................	.......... 1,000	—
»M. F. W:s» fond.....................	.......... 3,000	—
O. M. Björnstjernas dito .........	.......... 50,000	—
C. C. Söderströms dito.............	.......... 5,000	—
W. Sebardts hjälpfond..............	.......... 5.000	—
6. F. Carlssons fond ...............	.......... 113	44.
D. G. Österdahls dito .............	.......... 12,000	—
Allmänna elektricitetsinrättningens
dito .........................................	.......... 4,536	: so.
H. Weissenbergs donation .....	.......... 5,642	35.
Säger skulder inom	linjen 1,140,986: 8 6.

86,195: 93.
12,977: 14.
11,821: so.
133,187: oe.

Summa

Kredit.

Skulder...........

Inom linjen

Balans från år 1919:
................. 1,126,251: 02.

1,736,919: si.

244,181:63.

3,259,794:91.

212,596: 59.

— 240 —

Utgifter:

Avlöning m. m.........................			......... 340,492:	65.
Pensioner och understöd .........			......... 14,985:	36.
Stipendier ..................................			........ 480:	—
Livräntor ..................................			....... 6,324:	64.
Mathållning................................			........ 495,952:	76.
Instrument och apparater ......			........ 74,307:	94.
Inventarier av andra slag ......			........ 44,488:	73.
Uppvärmning, belysning, tvätt	och	renhållning ........	........ 429,959:	04.
Utgifter för sjukvården ..........		........ 229,873:	31.
Kläder..........................................			........ 54,803:	83.
Fastighetens underhåll..............		.................»............	........ 69,843:	22.
Begravningskostnader m. m. ..			........ 2,637:	85.
Allmänna lasarettsfonden..........			133,187:	06.
Kylanläggning..............................			14,222:	50.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ..................................................

På löpande räkning ..............................

Utlånta medel ..........................................

Fordringar ..................................................

Inom linjen:

Lasarettsfastigheter enligt brandförsäkringsvärde
...........................................

Inventarier enligt dito...........................

911: 65.

143,990: so. 144,901:9 5.

..................... 586,934:33.

.................... 403,803: is. 1,135,639: 43.

1,747,000

300,000

Säger tillgångar inom linjen 2,047,000

Summa 3,259,794: 91.

Enligt redogörelse för sjukvården och ekonomien inom lasarettet under år
1920 hava under året därstädes vårdats 6,442 patienter därav 2,552 på medicinska
och 3,890 på kirurgiska avdelningarna. Underhållsdagarnas antal har utgjort 155,582.
Kostnaderna för sjukvården uppgingo efter avdrag av 33,504 kronor för poliklinikerna
och undervisningen m. m. till 1,484,821 kronor 96 öre. Om sistnämnda summa
fördelas på antalet underhållsdagar för året, visar sig dagskostnaden för varje sjuk
i medeltal hava utgjort 9 kronor 54.3 6 öre. Utgifterna för sjukvården, fördelade
på antalet vårdade individer, angiva en kostnad i medeltal för varje patient av
266 kronor 57 öre. Enligt vad i nämnda redogörelse vidare meddelats, hade mathållningen
under året kostat 475,561 kronor 93 öre, utvisande en medelkostnad
för varje underhållsdag av 3 kronor 5.6 öre eller 52.2 öre lägre kostnad än år 1919.

— 241

F » r in a «• v i ■ i i *k a ins t i1111 e t.

Tillgångar
Inom linjen

Debet.

Balans från år 1919:

113,605: 77.

6,347: 17.

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

E. 92. Farmaceutiska institutet
....................

93. Extra vaktmästare

vid institutet........

L. 1. Ålderstillägg

Inkomster:

62,000: —

1,865: -1,400: —

Tilläggsstaten:

E. 53. Förstärkning av de i institutets
stat upptagna anslagsposterna till
materialier m. m., till uppvärmning
m. m. och till egendomens

underhåll m. m..... 15,000: —

J. 1. Dyrtidstillägg............ 51,394: i o.

2. Tillfällig löneförbätt ring

för vissa befattningshavare
å ordinarie
stat inom den
civila statsförvaltningen.
....................... 5,225: —

3. Förstärkning av de till

avlönande av vissa
extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade
medel............ 1,500: —

Termins- och kursavgifter m. m.......................

65,265: —

73,119:io. 138,384:10.

................... 19.032: 50. 157,416: so.

Summa 163,763: 77.

31

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

— 242 —

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar....................................................... 104,599: 10.

Materialier, instrument, böcker och samlingar .................... 15,151: —

Uppvärmning, belysning, vattenförbrukning m. m................ 12,942: ei.

Egendomens underhåll, renhållning och diverse.................... 6,801:6 6.

Hyror............................................................................................ 15,000:— 154,494:37.

Till statskontoret

Leverering:

1,345: si.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På giroräkning i riksbanken ............................................

På sparkasseräkning...........................................................

Inom linjen:

Cavallis fond ................................................ 3,203: 70.

Hambergs dito ............................................ 10,220: 8 7.

Kylanders dito ............................................ 10,964: 76.

Leffmans dito ................................................ 84,613: 30.

Stahres dito.................................................... 4,142: 40.

Fondräntor från Apotekarsocieteten ........ 766: 3 8.

Säger inom linjen 113,911:41.

7,383: 03.

541:06. 7,924:09.

Summa 163,763: 77.

Under revisionsåret hava vid institutet varit inskrivna, vårterminen 84 och
höstterminen 64 farmacie kandidater, varjämte 76 apotekselever deltagit i den för
dem anordnade kursen. Under samma år har farmacie kandidatexamen avlagts av
40 studerande och apotekarexamen av 27 farmacie kandidater.

Allmänna barnhuset i Stockholm.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar

8,338,549: 04.

Inkomster :

Åttonde huvudtitelns anslag:

E. 94. Allmänna barnhuset i Stockholm ... 78,000: —

96. Barnhusen i landsorten .................... 26,750: — 104,750: —

243 —

Intressemedel ........................................................................

Frälseränta av Trögna

Bötesmedel ............................................................................

Tolagsimidel .........................................

Förmyndarkammarens överskottsmedel ............................

Fattigpenningar m. in.........................................................

Anslag av riksbankens rän te vinst.......................................

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor

Hyresmedel ............................................................................

Lösen för inköpta barn

Ersättning för barns vård och underhåll

Gåvor och testamenten

Ersättning från Wennerqvistska fonden ............................

Överföring från Barnhusets reservfond

250,930: 5 5.
1,315: 64.
20,746: 02.
46,162: 14.
399,949: 33.
10,204: 9 9.
4,500: —
1,251: —
18,923: 20.
122,699: 98.
80,376: 65.
275: -3,388: —
100,815: 96.

1,166,288: 46.

Skulder

Skulder

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan

På löpande räkning

Balans till år 1921:

Kredit.

Balans från år 1919:

Balans till år 1921:

.................... 9,772: 62.

................... 14,012:41.

............. 1,790,676: 68.

Summa 11,295,514: 18.

1,901,462: 91.

228,024: 8 7.

20,093: 8 4.

120,412: 44.

4,303: 52.

24,397: 49.

22,617: 17.

142,836: 6 6.

1,325: 45.

13,739: 71.

554,882: 22.

18,600: —

300: —

14,755; 09. 1,166,288: 46.

Utgifter:

Avlöningar...............................................................................

Pensioner och understöd

Utspisning...............................................................................

Inventarier och sängklädespersedlar...................................

Beklädnad

Sjukvård in. in. ....... .............................•

Uppvärmning, belysning, vatten samt tvätt och renhållning
in. in........................................................................

Försäkringar...........................................................................

Fastigheten Mimer 1 ...........................................................

Utomhusbarnen....................................... •■■■■

Uppfostringshjälp till Malmö barnhusfond

Anslag till barnbördshuset Pro Patria............................

Diverse...................................................................................

23,785: 03.

Utlånta medel ..........

Fordringar.................

Fastigheternas värde

— 244 —

6,107,205: 88.

105,586: 44.

1,991,185: 4g. 8.227.762: si.

Antalet av de under längre eller kortare tid år
inom barnhuset:

späda barn ......................

barn av 1—6 års ålder
» över 6 år ..............

utom barnhuset:

späda barn .....................

barn av 1—6 års ålder
» över 6 år .............

Summa 11,295,514: is.
1920 vårdade barn utgjorde:

226

139

150 515

11

925

3,120 4,056,
4,571.

Allmänna barnbördshuset i Stockholm

Debet,

Balans från år 1919:

Tillgångar ...............................................

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtitelns anslag:

A riksstaten:

E. 97. Barnmorskeundervis ningen

och barnbörds husen

............................

99. Allmänna barnbördshuset

„ i Stockholm ................

A tilläggsstaten:

E. 56. Verksamheten vid allmänna
barnbördshuset

i Stockholm ................

57. Avlöningsförbättring åt
den vid allmänna barnbördshuset
i Stockholm
anställda predikanten...

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.	Asylen för fattiga barnaföderskor och deras barn.	Summa.
1,529,226: 28.	983,700: 73.	2,512,927: oi

24,853: — 160,000: —	—	24,853: — 160,000; —
110,200: —	— —	110,200: -
500: -		500: —

Intressemedel............................................

Ersättningsmedel ...................................

Dito från Stockholms stads hälsovårdsnämnd
....................................................

För städning ............................................

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor
...............................

Hyresmedel ............................................

Gåvomedel ...............................................

Från allmänna fonder överförda............

Säger

Balans till år 1921:

Skulder:

Återstående utgifter............................

Kapitalfonden.......................................

Professor Westermarks fond ...........

Knut Ljungbergs fond........................

Nybyggnaden å Djurgården ............

Läkemedels konto................................

W. A. Benedicks .fond........................

Nödhjälpsfonden...................................

A. W. Lundins fond............................

Joh. Anderssons fond ........................

C. R. Lagerströms fond ....................

Bamklädersfonden..............................

Allmänna fonden ................................

G. F. Althainz fond............................

Byggnadsfonden....................................

A. L. Rundqvists fond.......................

Skulder

Kredit.

Balans från år 1919:

Utgifter:

Avlöning....................................................

.M uthållning................................................

Tvätt och renhållning ............................

Inventariers anskaffning och underhåll

Allmänna barnbördshus^ i Stockholm.	Asylen för fattiga barnaföderskor och deras barn.	Summa.
18,377: 52.	42,118: 48.	60,496: —
54,449: 38.	— —	54,449: 38.
75,857: se.	_ _	75,857: 36.
4,130: —	—	4,130: —
119:95.	_ _	119: 95.
8,111: —	- -	8,111: —
- -	8.400:	8,400: —
— —	4,186: 35.	4,186: 35-
456,598: 21.	54,704: 8 3.	511,303: 04.
50,565: 91.	13,878: 65.	64,444: 5 6.
210,488: 5 3.	- -	210,488: 53.
952: 18.	---	952: 18.
5,250: —	- -	5,250: -
937,000: —	- -	937,000: -
4,570: er.	191: 65.	4,762: 29.
- -	158,565: 34.	158,565: 34.
- -	158,914: 10.	158,914: 10.
- -	386,711: 94.	386,711: 94.
----	20,000: —	20,000: —
- -	3,000: —	3,000: -
- -	6,109: 94.	6,109: 94.
207,500: —	104,815: 24.	312.315: 24.
71,089: 66.	25,000: —	96,089: 6 6.
- -	91,763: 67.	91,763: 67.
— —	10,261: 10.	10,261: 10.
1,487,416: 92.	979,211: 63.	2,466,628: 55.
3,473 241: 4i.	2,017,617: 19.	5,490,858: eo.
1,529,226: 28.	983,700: 73.	2,512,927: 01.
85,858: 37.	10,243: 60.	96,101: 97.
157,252: 75.	27,527: 90.	184,780: 65.
16,837: 29.	3,387: 76.	20,225: 05.
25,860: 82.	3,722: 85.	29,583: 67.

— 246 —

Allmänna Asylen för fattiga
barnbördshus et barnaföderskor Summa.

Fastighetens underhåll och omkostnader

Uppvärmning och belysning ................

Medikamenter, gas, bomull m. m ........

/ Instrumenter m. m.................................

Hyreskostnad............................................

Livräntor....................................................

N äringspreparat m. m.............................

Diverse ....................................................

Skrivmateriel, trycksaker o. d.............

Fondema tillgodoförda............................

Till allmänna fonder överförda ............

Säger

i Stockholm.	och deras barn.
11,817: 48.	289: 20.	12,106: 68.
108,639: 08.	4,634: 13.	113,273: 2i.
17,775: 75.	617: 45.	18,393: 20.
2,777: 17.	73: 4i.	2,850: 58.
— —	2,100: -	2,100: —
200: —	- —	200: —
493: —	105: —	598: -
6.918: 39.	1,703: 53.	8,621: 92.
4,584: 38.	- -	4,584: 38.
3,400: 08.	300: -	3,700: os.
—: 17.	—	—: 17.
442,414: 73.	54,704: 83.	497,119: 56.

Skolöverstyrelsen (JLäro -

Debet.

Behållning Leverering

från Uppbörd. från

år 1919. statskontoret.

Riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Skolöverstyrelsen:

F. 1. Skolöverstyrelsen............................................

2. Övergångsstat ................................................

3. Extra ledamot å folkskolavdelningen ........

4. Byggnadssakkunnigt biträde ........................

5. Extra vaktmästare ........................................

6. Inspektion och sakkunniga biträden............

7. Förstärkning av överstyrelsens anslag till

expenser m. m.............................................

8. Förhyrande av ämbetslokal åt överstyrelsen

F. 13. Allmänna läroverken ........................................

33. a. Folkskoleseminariema....................................

36. Studentkurser och parallellavdelningar vid

vissa folkskoleseminarier m. m....................

44. Lärares vid folkskoleseminariema studiebesök
vid folkskolor............................................

-- 2,577:67. 240,815:14.

- -	2,639: 5 8
- -	7,800: —
- -	3,500: —
- -	1.300: —
- -	16,800:
- -	11,500: —
- -	26.000: —
775: -	29,950: —
— —	4,116: so
523: 6 4.	240,000: —
— —	3,000: —

247 —

Balam till år 1921:

Allmänna Asylen för fattigt!

barnbördshuset barnaföderskor Stimma
i Stockholm och deras barn.

Tillgångar:

Kontant:

A löpande räkning ........................ 46,586: 9 6.

Utlånta medel .................................... 276,891: 53.

Fordringar ............................................ 33,621: 91.

Fasta egendomens värde.................... 200,000: —

Lösa egendomens värde .................... 7,500: —

Nybyggnaden å Djurgården................ 937,000: —

Säger 1,501,600: 40.

21,991: so.
847,596: 48.
17,859: 88.

91,763: 67.
979,211: 63.

68,578: so.
1,124,488: 01.
51,481: 79.
200,000: —
7,500: —
1,028,763: 6 7.
2,480,812: os.

Summa 3,473,241: 41. 2,017,617:19. 5,490,858: eo.

Antalet av de å allmänna barnbördshuset under revisionsåret vårdade patienter
har utgjort 3,594.

verksövcrstyrelspn).

Kredit.

	Skuld	Skuld		Leverering	Behållning
Omfönng.	till	från	Utgifter.	Omföring. till	till
år 1921.	år 1919.	statskontoret, år 1921.

Summa

-- 243,392:81.--

-- 2,491: 74.

-- 7,800: —--

-- 3,500: ---

-- 1,300: —--

-- 16,748:io.--

147: 84.--

51: 90. — —

243,392: si.
2,639: 5 8.
7,800: —
3,500: —
1,300: -16,800: —

---- 1,200: —

694: 28. —■ — 694:28

11,500: —--

24,800: - ---

29,965: 83.-- 775:

2,086: so.-- 2,030:

11,500: —

-- 26,000: —

31,435: 11.
--4,116:50.

-- 243,871:09.

— - 243,871:0 9.

-- 3,000: —

3,000: —

3,347: 45.

248

Behållning

från Uppbörd,

år 1919.

F. 61. Befrämjande av folkundervisningen bland de

i rikets nordligaste trakter bosatta finnar. .. — — — —

62. Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildnings ändamål

........................................................... — — — —

68. Beredande av möjlighet till skolgång genom
inackordering i skolhem eller enskilda hem
för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset

boende föräldrar ........................................... — —

72. Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor. ..--— —

81. Understöd åt folkhögskolor....................................

6. 1. Understöd åt folkbibliotek................................ — -- — —

2. Understöd åt anstalter och föreningar, som

anordna populärvetenskapliga föreläsningar — — — —

4. a. Undervisnings- och upplysningsverksamhet
för nykterhetens befrämjande, förslagsanslag
................................................................... — — — —

H. 19. Uppfostringsanstalter för vanartade och i

sedligt avseende försummade barn................ — — — —

.T. 8. Understödjande av skididrotten bland ungdomen
.................................................................7,871: 92.

L. 1. Alderstillägg....................................................... — — — —

4. Extra utgifter .................................................... — — — —

5. Kommittéer och utredningar genom sak kunniga

............................................................ — — — —

Tionde huvudtiteln:

C. 1. Diverse föremål.................................................... — — — —

Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

F. 1. Täckande av under åren 1918 och 1919
uppkomna brister i staten för skolöverstyrelsen
........................................................... — — — —

2. Täckande av under år 1919 uppkommen

brist i staten för läroverksöverstyrelsen .... — — — —

3. Förstärkning av skolöverstyrelsens anslag

till expenser m. m. ........................................ — — — —

4. Ytterligare hyreskostnad för ämbetslokal åt

skolöverstyrelsen............................................ — — — —

15. Parallellavdelning vid folkskoleseminariet i

Skara ................................................................ — — — —

22. Förstärkning av reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. för folkskolor... — — — —

I. 16. Yrkespedagogisk centralanstalt .........................— —

J. 1. Dyrtidstillägg ................................................... 2,354:09. — —

Debet.

Leverering

från

statskontoret.

13,800: —

542: 62.

30,000: —
17,883: 60.
3,000: -8,650: —

2,000: —

2,000: —

1,500: —

30,000: —
6,952: 6 0.
3,700: —

23,300: —

3,412: 75.

25,000: -

10,200: —

15,000: —

11,290: —

14,270: —

15,000: —
15,000: —
325,903: oi.

249 —

Kredit.

Skuld Skuld Leverering Behållning

Omkring. till från Utgifter. Omföring. till till Summa.

År 1921. år 1919. statskontoret, år 1921.

30,000: — ---

--— — 6,465: 48.

Rev.beråttelse ang. statsverket för år

11,798:96.-- 2,001: 04.-- 13,800: —

542: 62.--	— —	— —	542: 6 2.
-- 30,000: — 47,883: eo.-- 3,000: —-- 8,650: —--	—	— —	30,000: -47,883: 60. 3,000: — 8,650: —
2,000: —--	— —	— —	2,000: —
2,000: —--	—	— —	2.000: —
1,500: —--	—	—	1,500: —
36,985:15.-- 6,952: eo. 3,440: io.--	386: 7 7. 259: 90.	— —	37,371: 92. 6,952: 60. 3,700: —
20,633: —--	854: -	1,813: —	23,300: —
3,412: 75.	— —	— —	3,412: 75.
25,000: ---	_ _	_ —	1 25,000: -
3,036: 60. — —	— —	7,163: 40.	10,200: —
15,000: —--	—	—	15,000: -
8,687: so. — —	2,602: so.	—	11,290: —
14,015: —--	255: —	— —	14,270: —
15,000: --- 14,093: 9 6.-- 319,626: 47.	906: 04. 228: 25.	1,941: 90.	15,000: — 15,000: — 328,257: io

1920. II.

— 250 —

Debet.

J. 2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare
å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen ...................................

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersätt ningar

m. m. anvisade medel........................

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond....................

Av influtna studentexamensavgifter ....................................

Av influtna realskoleexamensavgifter...................................

Till grundkatalogen (bibliotekskonsulenter) anslagna medel

Behållning från år 1919.	Uppbörd.	Leverering från statskontoret.
—	— —	26,547: so.
		15,260: 7i.
— —	- -	28,403: 6 2.
12,367: 15.	- -	58,768: 23.
322: 90.	- -	12,972: so.
4,522: 29.	—	- -

Summa 19,582: 26. 11,248: 23. 1,307,778: 66.

Högre lärarinneseminariet.

Seminariet. Hushållsskolan.

Summa.

Debet.

Balans från år 1919:
Tillgångar ...........................................

Inkomster:

Statsanslag:

Riksstaten:

Åttonde huvudtiteln:

Högre lärarinneseminariet:

F. 10. Stipendier, lokallr
XI. Oförutsedda utgifter:

Täckande av brister ...
Tilläggsstaten:

Åttonde huvudtiteln:

F. 5. Expenser ...................

J. 1. Dyrtidstillägg ...........

Terminsavgifter...................................

Inkomster på hushållet ...................

Intressemedel m. m............................

Hyresmedel .......................................

208,197:28. 5,900: it. 214,097:45.

Skulder

Balans till år 1921:

Kredit.

Balans från år 1919:

a m. m.	10,850: -	18,600: —	29,450: —
	9,879: 31.	6,530: -	16,409: 31.
	3,000: - 33,415: — 64: 09.	13,000: -4,170: — 18,302: 45. 263: 9 8. 550: —	3,000: — 13,000: — 37,585: -18,302: 45. 328: 07. 550: —
Säger	57,208: 40.	61,416: 43.	118,624: 83.
	35,531: 65.	3,283: 65.	38,815: so.
Summa 300,937: 33.	70,600: 25.	371,537: 58.
	39,454: 59.	2,801: 28.	42,255: 8 7.

Skulder

Kredit

	Skuld	Skuld					Leverering	Behållning
Omkring.	till	från	Utgifter.		Omföring.	till	till	Sumnni.
	år 1921.	år 1919.				statskontoret.	ur 1921.
— —	—	6: 44.	26,541:	06.	—	—	—	— -	26,547:	50.
		1,080: 90.	13,629:	7 1.			549: io.	1: —	15,260:	71.
			23,174:	52.	694:	28.	4,351: 48.	183: 34.	28,403:	62.
		_ _	61,319:	98.	''-	—	— —	9,815: 40.	71,135:	38.
		_	13,263:	05.	—	—	—	32: 65.	13,295:	70.
— —	- -	2: 10.	3,820:	65.	—	—	—	699: 54.	4,522:	29.
30,694: 2 8.	3,347: 45.	9,449: 20.	1,295.463:	35.	30,694:	28.	15,393: 8 2.	21,650: 23.	1,372,650:	88.

Utgifter:

Avlöningar.............................................

Uppvärmning, belysning, vatten och

ning .....................................;•......,

Bibliotek, undervisningsmateriel och

rier.....................................................

Utgifter för mat .................................

Stipendier ..............................................

Hyror......................................................

För undervisning i fjärde årskursen.
Diverse expenser ..................................

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På giroräkning.............................

1 kassan.........................................

Fordringar.........................................

Inom linjen

Fasta egendomens värde
Inventariers värde .........................

renhåll- inventa-	Seminariet.	Hushållsskolan.	Summa 39,404: — 27,751: 89. 4,519: 72. 23,519: 36. 750: — 4,500: — 1,802: 31. 11,286: 49.
16,430: - 20,101: 07. 2,621: 52. 750: — 1,500: — 1,802: 3i. 8,328: 09.	22,974: — 7,650: 82. 1.898: 20. 23,519: 36. 3,000: — 2,958: 40.
Säger	51,532: 99.	62,000: 7 8.	113,533: 77.
	22: 2 7.	142: 62.	164: 89.
	60: 20.	- -	60: 20.
	17,831: 65.	— —	17,831: 65.
302: so.	— —	— —	- —
	139,106: 3i.	- -	139,106: 31.
	52,929: 32.	5,655: 57.	58,584: 8 9.
Säger 209,949: 7 5.	5,798: 19.	215,747: 94.
Summa	300,937: 3 3.	70,600: 25.	371,537: 58.

Lärjungarnas antal har under revisionsåret utgjort: I

V år- Höstterminen.
terminen.

78 75

33 47

286 278

I högre lärarinneseminariet
I seminariets hushållsskola
I normalskolan ....................

252 —

Allmänna

	Antal lärjungar.	Debet.
	Vår-	Höst-
	ter-	ter-	Tillgångar från		Skulder till
	minen	minen	år 1919.				år 1921.
	1920.	1920.
	1	2	3	4	5
						1
Uppsala högre allmänna läroverk	625	616	99.138	80	520,785 5 3	4,458	73
Gävle dito dito ................................	505	509	210.290	98	437,660 0 5	6,225	74
Hudiksvalls dito dito........................	223	201	76,023	82	222,570 19	916	21
Enköpings realskola ........................	86	89	22,209	92	107,792 8 5	637	22!
Söderhamns dito................................	174	180	25,851	54	126,780 0 2	2,936	95
Norrtälje samskola .......................	165	185	14,687	16	119,350 ii
Summa	1,778	1,780	448.202	22	1.534,938	! 7 5	15,174	85
Linköpings stift:
Linköpings högre allmänna läroverk	653	672	188,606	26	628.016	02	10,400	39
Norrköpings dito dito ....................	665	664	71.529	96	623,407	71
Västerviks dito dito .......................	229	231	117,905	48	204,763	06	_	_
Eksjö realskola ................................	215	228	32.393 so	120,235	22	_	_
Vimmerby samskola ........................	162	168	17,197 79	105,291	64		_
Vadstena dito....................................	104	115	18,499 6 7	107,780	95	1,557	44
Summa	2,028	2,078	446.133 oe	1.789,494	60	11,957	83i
Skara stift:
Skara högre allmänna läroverk ....	363	349	188,165 91	382,323	80	706	17
Vänersborgs dito dito ...................	252	274	81.782	74	261,537	22		_
Borås dito dito ................................	475	489	93,178	10	339.027	21	11,120	65
Mariestads realskola ........................	118	in	30,573	50	111,28609	_
Lidköpings dito ................................	133	138	93,494	41	111,344 4 6	_
Skövde dito.......................................	232	236	29.568	44	135.350 3 8	101	7 21
Alingsås samskola............................	205	207	25.566 2 6	134,380 8 4	5,369	88
Falköpings dito ................................	270	278	12,548^09	143,769 so	225
Summa	2,048	2,082	554.877	45	1,619,019	50	17,523	42
Strängnäs stift:
Strängnäs högre allmänna läroverk	138	158	380,237	20	219,793	30	585	49
Örebro dito dito...............................	730	732	195,969	19	565,775	69	413	82
Nyköpings dito dito ........................	299	290	69,102	21	292,731	86	947
Eskilstuna realskola ........................	360	372	28,007	73	191,262	96
Askersunds samskola.......................	93	92	23,197	64!	94,350	99	948i 9 5
Södertälje dito ................................	289	319	31,155	83	305,111	98	1,743 81
Summa	1,909|	1,963	727,669	80	1,669,026 7 8	4,639o 71

läroverken

''				K r	e	d i t.
	Utgifter.				Tillgångar till år 1921:			Summa.
år 1919.			Kontant behållning.	Utlånta medel.		Fordringa	r.	Summa.
H		7		8		9		10		11		12
3,810	51	521.229	39	5,007	07	93,866	72	469	37	99,343	16	624,383	06
3,689	04	437,717	07	2,140	26	209,243	80	1,386	60	212.770	66	654,176	77
1.010	96	218,819	60	1,507	05	77,996	99	175	62	79,679	66	299,510	22
914	85	106,812	28	—	22,086 20,323	51	826	35	22.912	86	130,639	99;
511	1 7	130,537	96	903 13	69	3.292	56	24.519	38	155,568	51
—	—	115,981	83	504	15	16.993	14	558	15	18,055	44	134.037	27
9,936	53	1,531.098	13	10,061	66	440,510	85	6,708	65	457,281	16	1,998,315	82
		627,072	49			195,746	54	4.203	64	199,950	18	827,022	67
—	—	521,070	31	340	23	173,302	28	224	85	173,867	36	694,937	67
—	—	204,175	08	416	28	116,814	68	1,262	50	118.493	46	322,668	54
—	—	121,393	50	238	41	30,515	67	481	54	31,235	62	152.629	12
—	—	106.377	87	6,617	82	9.293	08	200	66	16,111	56	122,489	43
—	—	110,397	64	239	10	15,643	88	1,557	44	17,440	42	127.838	06
—	—	1,690,486	89	7,851	84	541,316 13	7,930	63	557.098	60	2,247,585	49
1.574	04	380,411	78	8,887	67	178,734 61	1,587 382	78	189,210	06	571,195	88
—		259,658	40	—	—	83,278 91	65	83,661	56	343,319	96
10,291	50	339,949	83	890	88	84,368i8 2	7,824	93	93,084	63	443,325	96
—	—	112,361	05	—	—	28,795^58	702	96	29,498	54	141,859	59
—	—	108,896	87	_	—	92,192:40	3,749	60	95,942	—	204,838	87
6,530	02	137,074	72	891	23	19,889 02	635	55	21,415	80	165,020	54
4,322	10	135,587	13	710	36	24,501i94	195	45	25,407	75	165,316	98
300		142,699	13	97	44	12,616| 3 4	829	68	13,543	46	156,542	59
23,017	66	1.616,638	91	11,477	58	524,377 62	15,908	60	551,763	80	2,191,420	37
349	32	206,344	70	1,095	36	387,088	05	5,738	56	393,921	97	600.615	99
1,373	60	563,771	46	—	—	194,608	59	2,405	05	197,013	64	762,158	70
1,118		291.496	92	—	—	69,133	89	1,032	26	70,166	15	362,781	07
—		194,050	53	—	—	19.700	—	5,520	16	25,220	16	219.270	6 9''
788	35	95,188	78	—	—	21,284	44	1,236	Öl	22,520	45	118,497	5 8
2,063	93	299,144	12	878	12	33,540	15	2,385	30	36,803	57	338,011	62
5,693	20	1.649.996	51	1,973 48	725.355 12! 18.317134	745,645 9 4	2,401.335	65

— 254 —

	1	2	3	4	5
Västerås stift:		T~					---- -------	-
Västerås högre allmänna läroverk	399	414	69,957	03	391,518	39	2,376	56
Kallt dito dito...................................	422	458	117,075	20	436,044	41	88	64
Arboga samskola ...........................	123	131	18,696	69	101.826	18	—	—
Sala dito............................................	170	176	18.903	95	99.483	89	3,352	89
Köpings dito ....................................	149	155	14,212	91	109,905	65	3,048	90
Summa	1.263	1.334	238.845	78	1,138,778	52	8,866	99
Växjö stift:
Växjö högre allmänna läroverk ...	410	432	91,961	76	400,562	45	22,205	04
Jönköpings dito dito........................	559	582	141,261	03	465,187	73	1,466	85
Kalmar dito dito ............................	401	398	11,198	21	374,651	52	4.806	85
Kalmar högre allmänna läroverks
delegation ....................................	—	—	277,967	69	15,697	46	—	—
Oskarshamns realskola...................	132	132	18,834	72	103,049	24	1,775	—
Summa	1,502	1.544	541,223	41	1,359,148	40	30,253	74
Lunds stift:
Lunds högre allmänna läroverk ...	543	555	99,350	99	505,717	64	58,919	82
Malmö dito dito ...............................	726	711	129,513	72	563,387	1 1	2,973	60
Kristianstads dito dito ..................	426	450	349,250	14	407,649	1 7	2,053	56
Karlskrona dito dito........................	406	436	161.805	—	392,400	25	—	—
Hälsingborgs dito dito ....................	615	613	98,668	93	508,553	83	33,250	—
Ystads dito dito................................	305	311	122,840	66	261,643	72	77	37
Malmö realskola...............................	547	558	30,477	67	302,234 13	8,545	57
Karlshamns dito...............................	173	179	29,768	42	122,941 29	—	—
Landskrona dito................................	204	217	24.550	28	168,816 62	379	87
Angelholms samskola ...................	223	226	17,34844	144,580 08	—	—
Trälleborgs dito...............................	225	232	25,554|3i	139,177	99	6,941	89
Summa	4,393	4,488	1.089,128	56	3,517,101	83	113,141	68
Göteborgs stift:
Högre latinläroverket i Göteborg	832	847	191.534	57	597,310	54	5.501	59
Högre realläroverket i dito............	675	672	124.186	88	583,577	09	3,200	_
Halmstads högre allmänna läroverk	442	434	95.758	62	385.864	71	—	—
Varbergs realskola...........................	147	145	28,077	52	123,978	17	1,370	56
Uddevalla dito ................................	278	283	17,563	41	145,724	50	—	—
Göteborgs västra realskola ............	500	509	38.668	17	291,377	79	1.036	70
Göteborgs östra dito........................	482	498	14.153	79	282,067	63	—
Strömstads samskola........................	119	133	5,912	77	97,130	77	_	—
Summa	3,475	3,521	515,855!7 3	2,507,031	20	11,108	85

2 55 —

(i	7		K		(1	10	11	12
2.735	77	388,438	7 5	365	60	68,893	18	3,418	68	72,677	46	463,851	98
246|30	404,547	40	1,163	73	145,665	68	1,585	14	148,414	55	553,208	25
—	—	100,452 9 4	66	68	19,756 6 9	246 56	20,069	93	120,522	87
908	18	106,597 0 4	19	21	10,863 41	3,352 89	14,235	5 1	121,740 73
—	—	110,669 2ij	175	71	13,111	29	3.211	25	16,498	25	127,167	46
3,890 2 5	1,110,705	34	1,79093	258,290 2 5	11.814	52	271,895	70	1,386,491	29
24,851	94	390,448	93	134	95	97,454	24	1.839	19	99,428 38	514.729	25
2,810	70	459,956	70	1,124 so	142,556	96	1.466	45	145.148 21	607,915	61
5.608	31	372.930	541	—	—	11,121	30	996	43	12,117	73	390,656	58
_	_	13,733	11	_	_	269,343	22	10,588	82	279,93204	293,665	15
1,775	—	103,143	68	496 42	16.468	86	1,775		18,740,28	123,658	96
35.045	95	1.340,212	96	1,756	17	536,944''5 s	16,665	89	555,366! e 4	1.930,625	5 5
61,116	14	506,860	24	58	78	95,263	42	689	87	96,012	07	663,988	45
1,190	1 2	561,485	74	—	—	130,672	54	2,526	03	133,198	57	695,874	43
418	45	358.413	21	2,148	90	397,972	31	—	—	400,121	21	758,952	8 71
454	98	371,314	95	16.578	59	165,713	74	142	99	182,435	32	554,205	25
33.250	—	501,314	16	5,337	82	100.570	78	—	—	105.908	60	640,472	76
3	42	273,143	72	181	89	111,154	28	78	44	111,414	61	384,561	75
	—	312,957	46	483	99	18,385 71	9,430	21	28,299	91	341,257	37
—	—	124,869	85	518	90	25,933 2 6	1,387	70	27,839	86	152,709	71
—	—	169,250	34	—	—	23,281	51	1,214	92	24,496	43	193,746	77i
573 08	126,579	—	65	16	34,711	28	—	—	34,776	44	161.928	52
—	—	145,709|74	1,203	91	16,705:5 9	8,054	95	25,964 4 5	171,674	19
97,006	19	3.451,898 41	26,577	94	1,120.364	42	23,525	11	1,170,467 47	4,719,372	07!
2,241	45	594,216 73	824	64	189.442	42	7,621	46	197,888	5 2	794,346	7 0:
—	—	580,629 8 6	76 32	125.917	95	4,339	84	130,334	11	710.963	97
—	—	384,811	60!	956 5 8	93.900 3 8	1.954	77	96,811	73	481,623	33!
2.259!oi	135,691	06!	37	14	14.013	17	1.425	87	15.476	18	153.426	25
—	—	144.646	70i	108 4 7	17.947	12	585	62	18,641	21	163.287	9 11
2,896	43	286,389 45!	2,903	94	36,321	90	2,570	94	41,796	78	331,082	66
	—	279,634 3 6i	—		16,063	64	523 42	16,587	06	296,221	42
	—	97,510 9 6!	413	15	4,621	90	497	53	5,532	58	103,043	54
7,396 8 9	2.503.530 7 2	5,320	24	498.228	48	19.519 45	523.068	17	3,033.995 7 8;

— 256 —

	1	2	3		4		5
Karlstads stift:
Karlstads högre allmänna läroverk	605	617	144,098	55	471,164	15	5,307	34
Arvika realskola...............................	145	151	10,562	46	111,169	76	—	—
Kristinehamns dito............................	190	204	18,353	81	142,091	08	357	53
Åmåls samskola................................	145	164	33,127	60	100,885	45	29	29
Filipstads dito ................................	146	166	56,895 35	112,165	13	112	88
Summa	1,231	1,302	263,037	77	937,475	5 7	5,807	04
Härnösands stift:
Härnösands högre allmänna läroverk	325	322	34,394	03	327,955	86	878	48
Östersunds dito dito .......................	416	406	50,060	90	332,629	35	1,515	23
Sundsvalls dito dito ........................	391	405	152,217	18	365,332	23	—	—
Örnsköldsviks samskola...................	224	239	19,852	79	136,388	88	433	98
Summa	1,356	1,372	256.524	90	1,162,306	32	2,827	69
Luleå stift: Luleå högre allmänna läroverk	307	323	47,865	58	305,310 290,029	54	2,632	63
Umeå dito dito ................................	312	333	79,246	09	07	768	70
Piteå samskola ................................	178	191	35,373	73	110,623	88	—	—
Haparanda dito ................................	113	134	52,641	78	113,768	17	6.240	77
Skellefteå dito ................................	224	236	59,631	61	133,903	94	—	—
Summa	1.134	1,217	274,758	79	953,635	60	9,642	10
Yisby stift: Visby högre allmänna läroverk	247	248	68,436	02	256.233	å, :•* 24		_
Stockholms stad:
Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:					3.381,691		6,540
Undervisningsverkens m. fl. fonder	—	—	561,933	87	12	67
Högre latinläroverket å Norr-
malm ........................................	744	764	70,419	58	104,151	38	3,959	53
Högre allmänna läroverket å Sö-							309
dermalm ...................................	762	795	45,771	27	136,457	49	—
Högre realläroverket å Norr-							254
malm ........................................	669	682	45,535	74	88,691	30	99
Högre realläroverket å Öster-							1,091
malm ........................................	805	808	30,635	24	129,193	89	72
Jakobs realskola ........................	401	403	30,936	99	43,245	36	1,312	18
Katarina dito................................	400	422	36.949	2 5	47,733	73	—	—
Kungsholmens dito........................	526	543	9.014	80	69,065	95	—	—

— 257 —

6	7	8	9	10	11	12
1,285	Öl	470,728	64	8.757	68	132,667	96	7.130	75	148,556 3 9	620,570	04
—	—	111.179	25	444	57	10,108	40	—	—	10,552!	97	121,732	22
—	18	138,650	43	112	46	21,591	66	447	69	22,151	81	160,802	42
—	—	99,109	70	87	40	34,715	21	130	03	34.932	6 4	134,042	34
260	13	109,346	82	1,742	34	57,523	69	300 3 8	59,566 4i	169,173	36
1,545	32	929,014184	11,144 45	256,606	92	8,008! 8 5	275,760	22	1,206,320	38
1,363	45	325,714	44			34,324	70	1,825	78	36.150 48	363.228	37
630	32	332,352	19	1,873	93	47.708181	1,640 23	51,222	97	384.205	48
1,030 60	359,758	89	2,379	99	149,903	82	4,476 ii	156,75992	517.549	41
503! 0 7	135,252	61	635	5 1	19,768	97	515 49	20,919 9 7	156.675	65
3,527	44	1,153,078	13	4.889	43	251.706 30	8,457	61	265.053	34	1,421,658	91
436	06	304,842	26	963	28	46,748	27	2,818	88	50,530	43	355,808	1 75
—	--	287,388	54	78	30	81,630	82	946	20	82,655	32	370,043	86
—	—	107,736	12	527	76	37,696	23	37	50	38,261	49	145,997	6 1
6,210	44	106,616	62	5,953	69	45,592	85	8,277	12	59,823	66	172,650	72
—	—	135,344	25	751	64	56,031	37	1,408	29	58,191	30	193,535	55
6,646	50	941,927	79	8,274	67	267,699 54	13,487	99	289,462 20	1,238.03649
425 3 7	257,477	51	915	05	65,505 16	346	17	66,766|3 8	324.669 26i
12,365	13	3,381,050	25	4,403	34	539,212	22	13,134	72	556,750	28	3,950,165	66
2,260	25	105,091	03	443	97	65,417	10	5,318	14	71,179	21	178,53049
201	—	127,018	43	115	03	54,319	58	883	72	55,318	33	182,537	76
565	29	95,952	36	647	44	36,884	32	432	62	37,964	38	134,482 0 3
1.162	88	124.417	86	2,958	60	30,427	76	1,953	75	35,340	11	160,920 8 5
211	70	43.864	64	24	34	29.181	19	2,212	66	31,418	19	75,494	53
—	—	46,209	60	388	24	37,922	64	162 50	38,473 3 8	84,682	98
—	—	67,736 40	28	1 3	9.880	13	436 09	10.344 35	78,080;7 5

Bev.-berättélse ang. statsverket för år 1920. II. 33

- 258 —

	l	2	3		4		5
Nya elementarskolan........................ Stockholms stads läroverksbygg-	496	482	40,489	27	106,499	90	95,356	44
nadsfond ........................................	—	—	—	—	158,431	84	—	—
Summa	4,803	4,899| 871,686	Öl	4,265,161	96	108,824 5 3
Rekapitulation:
Uppsala ärkestift ............................	1,778	1,780	448,202	22	1,534,938	75	15,174	85
Linköpings stift................................	2,028	2,078	446,133	06	1,789,494	60	11,957	83
Skara dito .......................................	2,048	2,082	554,877	45	1,619,019	50	17,523	42
Strängnäs dito ................................	1,909	1,963	727,669	80	1,669,026	78	4,639	07
Västerås dito ....................................	1,263	1,334	238,845	78	1.138,778	52	8,866	99
Växjö dito ......................................	1,502	1,544	541,223	41	1,359,148	40	30,253	74
Lunds dito ........................................	4,393	4,488	1,089,128	56	3,517,101	83	113,141	68
Göteborgs dito ................................	3,475	3,521	515,855	73	2,507,031	20	11,108	85
Karlstads dito...................................	1,231	1,302	263,037	77	937,475	57	5,807	04
Härnösands dito................................	1,356	1,372	256,524	90	1,162,306	32	2,827	69
Luleå dito ........................................	1,134	1,217	274,758	79	953,635	60	9,642	10
Visby dito .......................................	247	248	68,436	02	256.233	24	—
Stockholms stad................................	4,803	4,899	871,686	01	4,265,161	96	108,824	53
Summa1 27,167	27,828| 6,296,379	5 0	22,709,352 2 7	339,767	79

Folkskole -

Folkskoleseminariet i:	1	2	3	4		5
Stockholm (för lärarinnor) ............	142	148	6,224	03	268,231	75	8,100	48
Uppsala ............................................	145	168	1,526	49	339,221	79	4,557	95
Strängnäs ........................................	114	125	3,469	96	252.204	63	7,140	36
Linköping ........................................	108	132	—	—	228,538	23	4,795	14
Växjö ...........................................	140	143	9,542	24	247.658	43	2,587	1 8
j Kalmar (för lärarinnor)....................	131	131	—	—	223,605	97	5,345	86
Lund .................................................	180	193	2,576	72	346,785	13	20,142	14
Landskrona (för lärarinnor)............	117	119	1,867	53	167,739	36	5,210	89
Göteborg..........................................	195	210	2,542	94	395,108	Öl	8,803	84
Skara (för lärarinnor) ...................	102	120	100	59	208.907	27	1,780	35
Karlstad ...........................................	144	169	7,242	35	267,385	21	5,370	12
Falun (för lärarinnor) ....................	225	226	16,044	24	342,015	22	6,015	39
Härnösand ......................................	87	97	10,853	20	208.871	82	5.883	68
Umeå (för lärarinnor) ...................	141	161	11,678	1 9	242,750	83	4.164	3 4 i
Luleå (för såväl manliga som kvinn-
liga lärare) .................................	138	169	468	19	315,915	36	5.579	14
Småskoleseminariet i Haparanda ...	55	57	226	88	71.680	97	41	86|
Dito i Murjek ...............................	77	73	6,128	82	81,126	51	5,571	09
Summa	2,241	2,441	80,492	37	4,207,746''	49	101,089	81''

259 —

fi	7	8		<1	10	11	12
99.000 68,665	29	105,741 89,766	82 55	747	30	34,619	58	2,236	91	37.603	79	242,345 158,431	61 84
184,431	54	4,186,848|9 4	9.756 3 9	837,864	52	26,771	1 1	874,392	02	5,245,672	50

9.936

23,017

5,693

3,890

35,045

97,006

7,396

1,545

3,527

6,646

425

184,431

1.531,098

1,690,486

1,616.638

1,649,996

1.110,705

1.340,212

3,451,898

2.503,530

929,014

1,153,078

941,927

257,477

4,186,848

10,061 6 6
7.85118 4
11,477158
1,973 48
1,790 9 3

1.756 17
26,577 9 4

5,32024
11,144 45
4,889 43
8,274 67
915jos

9.756 39

440,510 85
541,316 13
524,377 62
725,355 12
258,290 25
536,944 5 8
1,120,364 42
498,228:4 8
256,606:9 2
251,706 30
267,699 5 4
65,505''16
837,864;52

6,708

7,930

15,908

18,317

11,814

16,665

23,525

19,519

8,008

8,457

13,487

346

26,771

65
63
60
34
52
89
1 1
45
85
61|
99;
17;

n!

457,281 16
557,098 6 0
551,763 so
745,645 94
271,895|70
555,366 6 4
1,170,467
523,068
275,760
265,053
289,462
66,766
874,392

1,998,315 8 2
2,247,585 4 9
2,191,420 37
2,401,335165
1.386,491 2 9
1,930,6255 5
4,719,372 o7
3,033,995 7 8
1,206,320 3 8
1,421,658 91
1,238,03649
324,669 2 6
5,245,672 so

378,562|84

22,362,915 08; 101,789!s3| 6,324,769|891 177,461192 6,604,021 64

29,345.499 5 6

seminarierna in. m.

6	i		8		9		10		11		12
	275.554	49	7.001	77				_	7.001	77	282,556	26
3,234 12	337,421	46	—	—	1,068	45	3,582	20	4,650	65	345,306	23
2,022 02	257.498	6 4	—	—	1,052	06	2.242	23	3.294	29	262.814	95
2,388 21	230.945	16									233,333	37
1,216 05	249,580	33	665	67	8,168	60	157	20	8.991	47	259,787	85
473 36	228,478	47	—	—	—	—	—	—	—	—	228,951	83
_ !_	369,328	99	175	—	—	—	—	—	175	—	369,503	99
— i—	174,645	84	—	—	171	94	—	—	171	94	174,817	78
1.268 7 8	404,033	12	1.152	89	—	—	—	—	1.152	89	406,454	79
1,143 78	209,621	1 5	23	28	—	—	—	—	23	28	210,788	21
3,891 0 8	267,496	07	—	—	7,273	55	1,336	98	8,610	53	279,997	68
6,421 n	338,539	94	2,550	77	10,547	64	6,015	39	19,113	80	364,074	85
9,359 91	206,794	92	3,570	19	—	—	5,883	68	9.453	87	225,608	70
3,095 6 0	240,808	70	2,176	43	8,348	29	4,164	34	14,689	06	258,593	36
618 08	320.979	70	_	_	_	_	364	91	364	91	321.962	69
75 9 0	71,789	23	84	58	—	—	—	—	84	58	71,949	71
4,005:61	80,294	91	2,954	81	—	—	5,571	09	8,525	90	92,826	42
39,213 61	4.263,81 l|l 2	20,355 3 9	36,630 5 3	29,318	02	86,303 9 4	4,389,328	67

— 260 —

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1919:

113,649:

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

F. 71. Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig
folkskola .................................... 200: —

79. Sällskapets för folkundervisnin gens

befrämjande verksamhet i
allmänhet.................................... 1,500: —

80. Understöd åt sällskapets för folk undervisningens

befrämjande

högre folkskola ........................ 6,600: —

I. 25. Understöd åt yrkesskolor för
husmodersutbildning i städer
m. fl. liknande samhällen m. m. 7,580: —

Anslag av Stockholms stad ...................................................

Årsavgifter av ledamöter .......................................................

Vinst å sällskapets fastighet...................................................

Försäljning av dito....................................................................

Terminsavgifter............................................................................

Utdelningar och räntor ............................................................

Försäljningsmedel........................................................................

Balans till år 1921:

Skulder:

Utgiftsrester ...........................................................................

Inom linjen:

Wincklerska fonden....................................... 37,500: —

Sandbergska dito............................................ 12,000: —

Casparsonska dito........................................... 5,875: 12.

Generalkonsul Axel A:son Johnsons dito.... 1,000; —

Säger skulder inom linjen 56,375: 12.

15,880: —

25,500: —

156: —

483: 19.

235,000: —

2,760: -11,370: 82.

28= 25. 291,178: 26.

1,166: 95

Summa 405,994:21.

- 261 —

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder............................................................................................................... 15,857: 19.

Inom linjen ....................................................... 56,375m 2.

Utgifter:

Understöd åt elever.................................................................... 1,980: —

Bidrag för år 1920 till Turinge församlings folkskola........ 200: —

Högre folkskolan....................................................... 23,404: 17.

Husmodersskolan ...................................................................... 15,867: 21.

Aftonkurser ................................................................................ 2,890: —

Uppvärmning och belysning .................................................. 4,795: —

Avföres fastighetens värde....................................................... 85,000: —

Diverse ........................................................................................ 1,375: 10. 135,511: 48.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan............................................................ 5: 77.

På löpande räkning........................................ 16,134: 70. 16,140:4 7.

Aktier........................................................................................ 50,180: —

Värdet å skolinventarier........................................................ 1,000: —

Utlånta medel ........................................................................ 187,305: 07. 254,625: 54.

Summa 405,994: 21.

Lärjungarnas antal vid den av sällskapet för folkundervisningens befrämjande
inrättade högre folkskola för flickor utgjorde:

Under vårterminen 1920........................ 46

» höstterminen samma år ............ 50

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar........................................................................................................ 1,016,088:7 2.

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

H. 5. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.
............................................................... 194,275: 83.

— 262 -

H. 6. Bekostande av elevers vid institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda ävensom
åtföljande vårdares resor å statens
järnvägar .................................................... 58: 5 5.

13. Tryckning av blindskrifter ............................ 4,577: 54.

Uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken........................................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter............................

198,911: 92.
516,553: 97.
1,605: 59.

Skulder :

Utgiftsrester .
Diverse medel

Balans till år 1921:

Kredit.

50,845: 70.

965,047; 63. 1,015,893: 33.
Summa 2,749,053: 53.

Skulder

Balans från år 1919:

996,984: 96.

„ Utgifter:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

H. 5. Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
............................................ 297.425: 83.

Bekostande av elevers vid institutet
och förskolan för blinda
å Tomteboda ävensom åtföljande
vårdares resor å statens järnvägar 4,855: 65.

Tryckning av blindskrifter ........ 9,577: 54.

Understöd åt blindlärarelever och
o reseunderstöd åt blindlärare ...

Ålderstillägg...................................

6.

13.

14.

L. 1.

Tilläggsstaten:

H. 1.

1,320: —

9.833: 33. 323,012: 35.

Förstärkning av anslaget till institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda
............................................ 150,000: —

2. Täckande av brist för år 1919 i
anslaget till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda 86,612: —

J. 1. Dyrtidstillägg 105,181: 36. 341,793:36.

Insättningar å statsverkets giroräkning i riksbanken ...........................

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ...........................

664,805: 71.
54,158: 01.
2,829: 11.

^ Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning ............................................................ 68,712: 51.

Förskott ................................................................................ 61,192: 84.

Fastighet.........

Inkomstrester.
Utlånta medel

— 263

58,000:

4,035: 27.

838,335: 12. 1,030,275: 74.

Summa 2,749,053: 53.

Lärjungarnas antal utgjorde under revisionsåret vid vårterminens början 155,
därav 99 gossar och 56 flickor, samt vid höstterminens början 152, därav 99 gossar
och 53 flickor.

liäroanstaltema för blinda.

Växjö. Kristinehamn. Summa.

Debet.

Balans från år 1919:
Tillgångar ......................................

164,923:37. 67,394:5 7. 232,317:94.

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

H. 7. Förskolan för blinda i Växjö
Hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda:

H. 8 a. Bestämt anslag....................

8 b. Reservationsanslag ............

9. Förstärkning av reservationsanslaget
till hantverksskolan
i Kristinehamn

för blinda............................

L. 1. Ålderstillägg ............................

Tilläggsstaten:

H. 4. Täckande av för år 1919 beräknad
brist i staten för förskolan
för blinda i Växjö
5. Förstärkning av anslaget till
förskolan för blinda i Växjö
7. Bidrag till fria frakter för arbetsmaterialier
till blinda
hantverkare från hantverksskolans
i Kristinehamn för

blinda materialdepå ............

J. 1. Dyrtidstillägg............................

Elevavgifter........................................................

Intressemedel ....................................................

20,600: —

1,800: -

9,550: —
15,580: —

24,305: 07.
11,251: —

-- 20,600: —

17,300: - 17,300: —

11,000: — 11,000: —

7,050: — 7,050: —

3,300: — 5,100: —

—■ — 9,550: —

-- 15,580: —

5,000: — 5,000: —

32,413: 77. 56,718: 84.

--11,251: -

214: 20. 214: 20.

— 264 —

		Växjö.	Kristinehamn.	Summa.
Försäljningsmedel .............................. Restituerande medel.............................. Ökat värde å inventarier..................		259: 88. 4,369: 24.	266,366: 39. 5,115: 46. 3,685: 7 6.	266,626: 27. 5,115: 46. 8,055: -
	Säger	87,715: 19.	351,445: 58.	439,160: 77.
Balans till år 1921: Skulder: Utgiftsrester ...................................		9,175: le.		9,175: 16.
	Summa 261,813: 72.	418,840: 15.	680,653: 8 7.
Kredit.
Balans från år 1919: Skulder..................................................		16,096: 83.	- -	16,096: 83.
Utgifter: Avlöningar ............''........................................... Hyror och underhåll av lokaler.................... Reparationer av fastighet m. m..................... Utackorderingshjälp till medellösa elever ... Kosthåll, beklädnad och sjukvård ................ Bränsle, lyse, tvätt och renhållning ............ Undervisnings- och arbetsmaterialier samt inventarier .................................................... Bidrag till fria frakter för arbetsmaterialier för blinda....................................................... Diverse................................................................	38,545: 6 9. 924: 77. 18,104. 87. 16,480: 82. 833: 41. 1,534: 72.	61,343: 27. 4,870: 44. 4,864: so. 3,700: -6,907: 53. 257,307: 6 3. 5,216: 66. 2,037: 4 3.	99,888: 96. 4,870: 44. 924: 77. 4,864: 50. 21,804: 8 7. 23,388: 3 5. 258,141: 04. 5,216: 66. 3,572: 15.
	Säger	76,424: 2 8.	346,247: 46.	422,671: 74.
Leverering: Till länsstyrelsen ...............................		_ _	910: 68.	910: 68.
Balans till år 1921: Tillgångar: Kontant behållning: I kassan ...................................... Förskott .......................................... Utlånta medel.................................. Värde å fastighet ........................... Dito å inventarier m. m................		150,000: -19,292: 61.	187: 44. 9,891: 69. 2,075: 27. 59,527: 61.	187: 44. 9,891: 69. 2,075: 27. 150,000: — 78,820: 22.
	Säger 169,292: 61.	71,682: 01.	240,974: 62.
	Summa 261,813: 72.	418,840: 15.	680,653: 8 7.

Antalet lärjungar utgjorde vid blindskolan i Växjö under vårterminen 1920
36 och höstterminen samma år 35 samt vid hantverksskolan för blinda i Kristinehamn
vårterminen 1920 49 och höstterminen samma år 49.

— 265 —

Tekniska högskolan.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................................................ 1,209,672: 73.

Inkomster:

Statsanslag:

Sjätte huvudtiteln:

Riksstaten:

I. 12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
........................................................ 3,000: —

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

I. 1. De tekniska läroverken
................ 410,150: —

2. Speciallärare m. m.

vid tekniska högskolan
................ 23,040: —

3. Samlingar och la borationer

vid tekniska
högskolan.. 75,000: —

4. Bränsle, lyshållning

m. m. vid tekniska
högskolan............ 250,000: —

5. Inköp av maskiner,

apparater m. m.
för utrustning av
de nya laboratorierna
vid tekniska
högskolan.. 100,0*00: —

L. 1. Ålderstillägg ........ 12,500: — 870,690: —

Tilläggsstaten:

I. 1. Täckande av brist för år 1919
i tekniska högskolans anslag
till diverse utgifter för bränsle

m. m................. 130,000: —

2. Förstärkning av
tekniska högskolans
anslag till
diverse utgifter
för bränsle m. m.
för år 1920 ........ 145,000: —

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

34

— 266

J. 1. Dyrtidstillägg........ 515,000: —

2. Tillfällig löneför bättring

för vissa
befattningshavare
å ordinarie stat
inom den civila
statsförvaltningen 36,000: —

3. Förstärkning av de

till avlönande av
vissa extra befattningshavare
inom
den civila statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar
m. m.

anvisade medel... 14,000: - 840,000: — 1,710,690:

Elevavgifter ........................................................................................

Ersättningsmedel m. m.....................................................................

Intressemedel........................................................................................

Gåvomedel..............................................................................

1,713,690: —

107,552: so.

12,407: 59.

57,032: 19.

189,688: 2 4. 2,080,370;

52.

Balans till år 1921:

Skulder:

Inom linjen:

Johan Michaelssons fond ........................................ 5,100: —

Borgareståndets dito ................................................ 6,800: —

Samuel Owens dito.................................................... 15,000: —

Remy Schwartz’ dito................................................ 6,200: —

Viktor Eggertz’ dito ................................................ 7,150: —

Torsten Bergstedts dito............................................ 5,200: —

J. G. Törners dito .................................................... 47,000: —

C. J. Hultqvists dito ................................................ 16,000: —

Teknologiska institutets elevers dito ................... 30,000: —

Gustaf de Lavals dito................................................ 10,000: —

John E. Kjellbergs dito............................................ 30,000: —

August Hoffmans dito ............................................ 20,000: —

P. F. Lindströms dito................................................ 10,000: —

Knut och Amalia Styffes dito ................................ 41,500: —

E. A. Lindstrands dito ............................................ 25,000: —

Gibson-Cronstedts dito ............................................ 20,000: —

Jonas Wenströms dito ............................................ 10,000: —

J. Danielssons dito.................................................... 40,000: —

C. H. Brandels dito ................................................ 16,100: —

J. W. Smitts dito .................................................... 100,000: —

C. J. Yngströms dito................................................ 20,000: —

— 267

John Bernströms fond............................................ 50,000: —

K. och A. Itundqvists dito.................................... 105,000: —

Carl Nyströmers dito ............................................ 65,533: so.

Tekniska högskolans kamratstipendiefond ........ 7,603: 21.

K. F. Björns fond ................................................ 100,000: —

John Bernströms katalogfond ............................ 3,000:

G. O. Örns fond .................................................... 1,250: —

Kristoffer Huldts dito............................................ 20,000: —

A. H. Göranssons dito............................................ 50,000: —

Professor Wolmar Fellenius’ fond........................ 5,505:

Viktor Klemmings dito ........................................ 50,000: —

Elektriska prövningsanstaltens dito .................... 2,323: 8 7.

Anders Forstners gåva ........................................ 1,814: 72.

Gustaf Tamms fond................................................ 10,000: —

J. Håkanssons dito ................................................ 145,000:

D. Kruhs’ dito........................................................ 18,800:

A. J. Romans dito ................................................ 20,000:

Professor E. G:son Odelstiernas dito ................ 2,000: —

Professor J. Cederbloms dito.............................—_595: 21.

Säger skulder inom linjen 1,139,475: 31. ___

Summa 3,290,043: 25.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder:

Inom linjen ................................................................ 950,029: 31.

Utgifter:

Allmänna vetenskapsavdelningen ...............................

Maskinbyggnadsavdelningen .......................................

Kemiska teknologiavdelningen ...................................

Bergsvetenskapsavdelningen...........................................

Väg- och vattenbyggnadsavdelningen .......................

Elektro-tekniska avdelningen.......................................

Skeppsbyggeriavdelningen ...........................................

Arkitekturavdelningen...................................................

Biblioteket.......................................................................

Avlöningar.......................................................................

Gåvomedel.......................................................................

Stipendiemedel ...............................................................

Till utrustning av högskolans nya laboratorier .......

Uppvärmning, belysning, renhållning m. m................

Reparationer ...................................................................

Resekostnadsersättningar...............................................

1,300: 11.
17,819: 22.
25,626: 78.
25,603: 27.
17,345: 09.
6,418: 07.
2,172: 38.
4,529: 22.
14,040: 65.
1,012,111: 28.
8,427: 30.
42,690: oe.
161,485: 64.
486,630: os.
45,490: 9 6.
5,926: so.

— 268 -

Inventarier...................

Till arsenikkommittén

Till lärokurser ...........

Diverse .......................

935: —

1,250: -951: —

1''211:31- 1,881,963:7 2.

Till statskontoret

Leverering:

16,308: 3 3.

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ..............

På giroräkning

Utlånta medel ........

Fordringar................

Balans till år 1921:

236,693'': eV, 242,416:02.

..................... 1,138,942:84.

10,412: 34. 1,391,771: 20.

Summa 3,290,043: 25.

Elevernas antal utgjorde under revisionsåret:

Vårterminen ............................................................ 686.

Höstterminen............................................................ 788.

Chalmers tekniska institut
Debet.

Balans från år 1919:

TillSänSar ............................................................................................................................ 48,844: 36

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

1.1. De tekniska läroverken............ 180,296:

7. Förstärkning av Chalmers tek niska

instituts anslag till uppvärmning
m. m..................... 35,000:

8. Utrustning av vissa laboratorier

m. m. vid Chalmers tekniska
institut.................................... 15,000:

27.

— 269

I. 9.	Förstärkning av Chal-mers tekniska instituts anslag till bibliotek
	in. m.............................	14,000: —
10.	Omläggning av Chalmers tekniska instituts vär-
	meledning ....................	33,500: —
L. 1.	Ålderstillägg ................	7,250: —
Tilläggsstaten:
I. 4.	Täckande av brist vid 1919 års utgång i Chal-mers tekniska instituts anslag till uppvärmning
	in. in.............................	32,500: —
5.	Ytterligare utgifter vid Chalmers tekniska in-stitut under år 1920 för
	uppvärmning m. m.....	25,000: — 198,658: 05.
J. 1.	Dyrtidstillägg ................
2.	Tillfällig löneförbättring för vissa befattnings-havare å ordinarie stat inom den civila stats-
	förvaltningen ................	19,472: is.
3.	Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare in-om den civila stats-förvaltningen samt till vikariatsersättningar
	m. m. anvisade medel	3,308: 33

285,046:

278,938:

27.

56.

Inskrivnings- och terminsavgifter

Hyresmedel ....................................

Pörsäljningsmedel...........................

Ersättningsmedel ...........................

Intressemedel....................................

Återlevererade medel ...................

563,984: 8 3.

35,875: —

1,104: 42.

5,007: 29.

500: —

16,582: 2 7.

580:— 623,633: 8i.

Balans till år 1921:

Skulder................................................................................................................ 83,169: so.

Summa 755,648: 17.

- 270 -

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder................................................................................................................ 97,289:9 0.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 410,126:60.

Stipendier och premier ............................................................ 10,065: 30.

Bibliotek och övriga samlingar............................................... 9,523:47.

Laboratorierna ........................................................................... 13,330: 19.

Utrustning av laboratorierna.................................................... 16,382: —

Mekaniska verkstaden................................................................ 2,712: —

Uppvärmning, belysning, vatten och renhållning ................ 92,987:41.

Omläggning av värmeledning.................................................... 36,164:9 2.

Räntor ........................................................................................ 1,686: 10.

Inventarier och reparationer .................................................... 6,734: 43.

Till Chalmerska institutets under frimurarbamhusdirektionens
vård och förvaltning stående fonder återlevere rade

medel ............................................................................ 2,615: 73.

Diverse expenser........................................................................ 6,777:32. 609,105:47.

Tillgångar :

Kontant behållning:

I kassan ..............

På giroräkning ..
Förskott...................

Balans till år 1921:

1,289: 05.

8,024: 34. 9,313: 39.

................ 39,939:41. 49,252:80.

Summa 755,648:17.

Antalet lärjungar under revisionsåret utgjorde:

Vårterminen ........................................ 518.

Höstterminen........................................ 543.

— 271 —

Chalmers tekniska institut, materialprovnings anstalten.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar............................................................................................................ 9,101:2 8.

Inkomster:

Sjunde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

E. 2 a. Bestämt anslag.................................................... 6,000: —

Intressemedel................................................................................... 258: 48.

Avgifter för materialprovningar m. m......................................... 40,502: 4i, 46,760: 8 9.

Summa 55,862: 11.

Kredit.

Utgifter:

Omkostnader för materialprovningsanstalten ...

43,449: 5 5.

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan................

På giroräkning ....
Utlånta medel.........

Balans till år 1921:

..................... 961: 8i.

..................... 6,604: 8 6. 7,566: 67.

....................................... 4,845: 95. 12,412: 62.

Summa 55,862: 17.

Tekniska

		Stockholm.	Västerås.
	Debet.
	Balans från år 1919:	1		2
Tillgångar		751,022	73	330	—
	Inkomster:
Statsanslag:
Åttonde huvudtiteln:
Riksstaten:
I. 1.	De tekniska läroverken........................................................	97,075	—	34,527	83
11.	Tekniska skolan i Stockholm ............................................	17,325	—	—	—
12.	Provisorisk lönereglering vid tekniska skolan i Stockholm	4,600	—	—	—
13.	Undervisningsmateriel, böcker m. m. för elektrotekniska
	fackskolan i Västerås ........................................................	—	—	25,000	—
14.	Laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan,
	maskinfackskolan, husbyggnadsfackskolan och det tek-
	niska gymnasiet i Malmö ................................................	—	—	—	—
15.	Tekniska elementarskolan i Norrköping............................	—	—	—	—
16.	Tekniska elementarskolan i Borås ....................................	—	—	—	—
17.	Tekniska elementarskolan i Härnösand ............................	—	—	—	—
19.	Tillfällig löneförbättring vid tekniska skolan i Eskilstuna	—	—	—	—
Vävskolan i Borås:
I. 20.	Bidrag till upprätthållande av vävskolan........................	—	—	—	—
21.	Bidrag till avlönande av en andre lärare........................	—	—	—	—
22.	Bidrag till personlig löneförbättring för vissa lärare....	—	—	—	—
L. 1.	Ålderstillägg ........................................................................	—	—	—	—
4.	Extra utgifter ....................................................................	—	—	170	—
Tilläggsstaten:
I. 7.	Täckande av brist för år 1919 i staten för tekniska
	elementarskolan, tekniska fackskolan och tekniska gym-
	nasiet i Malmö ....................................................................	—	—	—	—
8.	Avlöning åt två lektorer och en laboratorievaktmästare
	under senare halvåret 1920 vid tekniska elementarskolan
	i Härnösand ........................................................................	—	—	—	—
9.	Fjärde parallellavdelning höstterminen 1920 vid tekniska
	gymnasiet i Örebro ............................................................	—	—	—	—
10.	Täckande av brist för år 1919 i staten för tekniska
	elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro........	—	—	—	—
11.	Förstärkning av tekniska skolans i Stockholm medel till
	uppvärmning ........................................................................	12,700	—	—	—

skolorna

		T e k n	i s k a sko	torna.						Summa.	i
Örebro.		Malmö.		Norrköping.	Borås.		Eskilstuna.	Härnösand.
3		4		5		6		7		8		9
75,989 91	16,307	33	82,765	95	351,709 73	55,237	48	8,383	34	1,341,746	47
1 123,072	07	104.760	51	34,885	87	34,237	54	14,000		- 33,583	80	476,142	62
									17,325	—
												4,600	—
												25,000
		25,000										25,000	__
_	_	_	_	15,800	_	—	—	—	—	—	—	15,800	—
		-	_	_	_	8,550	—	—	—	—	—	8,550	—
							—	—	13,500	—	13,500	—
_	—	—	—	—	—	—	—	1,337	—	—	—	1,337	“
						6,200	_	_	_	—	_	6,200
_	_	_	_	_	_	1,750	—	—	—	—	—	1,750	_|
_	_	_	_	_	_	1,650	—	—	—	—	—	1,650	—
3,100	_	4,100	—	1,500	_	1,500	—	—	—	2,000	—	12,200	—
228	15	—	—	—	—	—			225		623	15
—	—	6,000	—									6,000	—1
_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	6,460	—	6,460	_
4,000	—											4,000	—
10,000												10,000	—
_	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—		12,700	—

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

274 —

	l	2
I. 12. Ytterligare löneförbättring åt lärarna vid tekniska skolan
i Stockholm .....................................................................	9,957	—	—	—
13. Löneförbättring åt vaktmästarna vid tekniska skolan i
Stockholm ............................................................................	782	50	_	_
15. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska sko-
loma i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filip-stad och Falun jämte därmed förenade yrkesskolor samt
vävskolan i Borås................................................................	33,396	43	—	—
J. 1. Dyrtidstillägg ........................................................................	45,000		• -	—
2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ........	—		1,459	26
3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra be-
fattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel............	_	_
4. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda under-
visningsanstalter ................................................................	—	—	25,780	49
Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond: Vikariatsarvode .................................................................................... i Förskott:	—	—	—	—
Vikariatsarvode ...................................................................................	—	—	—	—
Stockholms stads anslag ........................................................................	125,509	58	—	—
Älvsborgs läns landstings bidrag...........................................................	—	—	• -	—
Eskilstuna stads bidrag...........................................................................	—	—	—	—
Donations- och gävomedel ....................................................................	—	—	100	—
Inträdes- och terminsavgifter ................................................................	22,665	-	2,125	—
Intressemedel m. m.................................................................................	38,058	89	243	10
Försälj ningsmedel ....................................................................................	311	62	—	—
Hyresmedel................................................................................................	2,700	—	—	—
Ersättnings- m. fl. medel........................................................................	—	—	120	—
Säger för inkomster	410,081	02	89,525	68
Balans till år 1921:
Skulder........................................................................................................	43,038	43	—	—
Summa	1,204,142	18	89,855	68
Kredit.
Balans från år 1919:
Skulder........................................................................................................	17,030	08	—	—
Utgifter:			;
Avlöningar ................................................................................................	316,420!	39	50,213	5 8 i
Stipendier och premier............................................................................	34,365!	-	100	—

— 275 —

3	4	5	6	7		H		9
		__	_	_		-				—	—	9,957	—
—	—	—	—			—	—	—	—	—	-----	782	50
						6,504	03	8,809	16			48,709	62
113,721	87	84,630	n	44,442	85	40,611	26	—	—	44,529	55	372,935	64
6,371	50	5,411	56	4,004	32	3,056	22	—	—	2,400	—	22,702	86
3,886	36	2,422	54	511	86	500	42	—	—	1,633	3 3	8,954	51
										—	—	25,780	49
no	17	—	—	2,293	33	—	—	—	—	236	38	2,639	88
		225				_	_	_	_	_	_	225	__
										—	_	125,509	58
_	_	—	_	—	_	13,004	03		—	—	—	13,004	03
_	_	_	—	_	—	—	—	28,143	56	—	—	28,143	56
8,371	44	—	—	2,275	25	—	—	2,025	—	1,350		14,121	69
7,650	—	4,035	—	1,990	—	3,015	—	595	—	1,462	50	43,537	50
_	—	450	91	4,350	99	8,033	73	2,961	18	366	19	54,464	99
6,266	42	—	—	—	_	1,329	16	593	90	—	—	8,501	10
_	_	_	_	_	_	—	—	—	—	—	—	2,700	—
697	85	—	—	4,529	37	4,325	—	—	—	1,697	33	11,369	55
287,475,8 3	237,035	63	116,583	84	134,266	39	58,464)80	109,444	08	1,442,877	27
2,000						15,877	17	9,857*05			70,772	65
365,465	74	253,342	96	199,349	79	501,853	29	123,559	33	117,827	42	2,855,396	39
11	51					5,827	17	6,414	73			29,283	49
228,046	79	170,549	72	90,985	63	106,296	85	51,619	10	92,474	71	1 1,106,606 77
5,805 49	400	—	2,512	13	4,267	1 6	4,145	—	1,951	47	53,546 2 5

— 276

	l		2
Livräntor...................................................................................................	1,834	03
Bibliotek, samlingar, undervisningsmateriel och inventarier ............	13,595	85	20,892	03
Laborationer ............................................................................................	400	25	531	86
Verkstaden ................................................................................................	—	—	—	_
Uppvärmning, belysning, renhållning och vatten................................	55,189	98	7,777	80
Expenser för vävskolan i Borås............................................................	—	—	—	—
Diverse expenser ....................................................................................	11,064	35	1,762	47
Säger för utgifter	432,869	85	81,277	74
Leverering:
Till statskontoret ....................................................................................	—	—	—	—
Balans till år 1921: Tillgångar:
Kontant behållning ................................................................................	173	11	8,577	94
Utlånta medel ........................................................................................	704,695	06	—	—
Fordringar................................................................................................	49,374	08	—	—
Fastigheters värde ................................................................................	—	—	—	—
Inventariers värde ................................................................................	—	—	—	—
Säger för tillgångar	754,242	25	8,577	94
Summa	1,204,142	18	89,855	68

Antalet lärjungar under revisionsåret utgjorde:
vid tekniska elementarskolan i Örebro:

under vårterminen......................................................... 264.

» höstterminen ................................................................................................ 291.

vid dito i Norrköping.-

under vårterminen ................................................................................................ 72.

» höstterminen .....>......................................................................................... 74.

vid dito i Malmö:

under vårterminen ................................................................................................ 154.

» höstterminen ................................................................................................ 159.

vid dito i Borås:

under vårterminen ................................ 82.

» höstterminen ................................................................................................ 82.

— 277 —

3	4 ! 5	6	7	8	9
8,758 5,885 3,529 20,720 7,725	15 14 67 19 54	10,827 1,780 818 17,070 5,085	38 17 Öl 66 71	1,036 1,479 1,052 8,647 2,695	n 86 12 70	167 938 1,084 19,605 7,939 3,493	80 83 58 55 46 93	81 636 275 1,090 1,871 1,502	38 25 59 47 70 64	974 1,166 910 9,871 2,354	75 36 50 38 66	1,915 56,888 12,457 8,486 140,754 7,939 35,685	41 32! 20; 09; 38 46
280,470	97	206,531	65	108,408	55	143,794	16	61,222	13	109,703	83	1,424,278	88
										640		640	50 44 94 14
11 84,971	93 33	37.432 9,378	49 82 -	1,474 76,062 13,404	60 50 14	3,080 144,777 1,973 124,000 78,400	45 65 86 —	442 55,480	12 35	593 6,889	86 7_!	51,786 1,082,255 51,347 124,000 91,804
84,983 2 6	46,811	31 90,941	24	352,231 9 6 55,922 47| 7,483	59	1.401,194	02
365,465 74	253,342|96l 199,349	7 91 501,853 2 9	123,559l33| 117,827|42	2,855,396^39

vid tekniska elementarskolan i Hernösand:

under vårterminen........................................................	............................................ 72.
» höstterminen .....................................................	...........,................................ 72.
vid tekniska skolan i Stockholm utgjorde antalet	lärjungar under läsåret
1920—1921 ................................................................	............................................ 1,521.
vid dito i Eskilstuna:
under vårterminen ....................................................	............................................ 278.
» höstterminen ....................................................	............................................ 279.
vid statens elektrotekniska fackskola i Västerås:
vid vårterminens början ............................................	............................................ 29.
» höstterminens » ............................................	........................................... 59.

— 278 —

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Riksstaten:

F. 13. Allmänna läroverken ............

50. Särskilda fortbildningskurser

i gymnastik ........................

J. 1. Gymnastiska centralinstitutet
2. Extra vaktmästarbiträde vid
gymnastiska centralinstitutet
.......................................

4. Undervisning jämte läkarvård

vid en med gymnastiska centralinstitutet
förenad kvinnlig
poliklinik........................

5. Inköp av litteratur och bok bindning

för gymnastiska
centralinstitutets bibliotek

6. Gymnastikövningar vid gym nastiska

centralinstitutet för
Stockholms förenade stu ,

dentkårer ..........................

L. 1. Alderstillägg............................

Tilläggsstaten:

J. 1. Dyrtidstillägg...........................

2. Tillfällig löneförbättring för
vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila

statsförvaltningen ................

Åttonde huvudtitelns allmänna besparingsfond
:

För anskaffande av vissa apparater
för en klinik vid gymnastiska centralinstitutet
....................................

Förskott:

Handbok i gymnastik med lek och idrott
för landets folk- och småskolor ....

Gymnastiska

Debet

Behållning Leverering

från Uppbörd. Omföring. från
år 1919. statskontoret.

------ 1,200: —

-- 1,674: 73.-- 40,000: —

-- 2,310:54. 1,200:- 71,861:60.

1,200:

---- 1,000: —

600: —

------ 1,000: —

------ 3,075: —

-- 467:90.-- 78,475:08.

-- 450; —-- 8,300: -

676: so. — — — —

1,951:77.----

— 279

centralinstitutet.

Skuld Skuld

till från

år 1991. år 1919.

Utgifter.

Kredit.

Leverering Behållning
Omkring. till till

statskontoret. år 1921.

Summa.

2,219: 02.--

9,602:51. 1,428:61.

-- 1,200:

43,893: 7 5. —

80,196:04. —

— 3,350:

1,200: —

— 43,893: 7 5

— 84,974: es

1,200: —

1,200:

— 1,000: —--

_ 600: —--

1,000: —

600: —

-- 1,000: — —

-- 3,075: — —

— — 78,942: 9 8. —

7,149: so.

— 1,600: 10.

1,000: —

3,075: —

78,942: 9 8

8,750: —

— — 676: so. 676: so

1,060: 77.

— 891:— 1,951:7 7

280 —

Debet.

Behållning Leverering

från Uppbörd. Omföring. från

år 1919. statskontoret.

För tryckning av gymnastiska centralinstitutets
historia........................ — — 164: —--— —

Gymnastikarvoden m. m..................... 10,884: 55. 10,901: 55. 164: — --—

Säger 13,512:82. 15,968:72. 1,364:— 206,711:68.

C. M. Edholms stipendiefond .............. 75,057: 47. 3,327: 44. — —---

Summa 88,570:2 9. 19,296: 16. 1,364:— 206,711:68.

Antalet elever under revisionsåret utgjorde 196, därav 108 manliga och 88
1,789. Antalet med sjukgymnastik behandlade patienter uppgick till 1,155, därav
betalande. Antalet patienter vid sommarpolikliniken uppgick till 342, därav 210

Ang. Aforahamsons stiftelse.

(Se del I sid. 42 § 7.)

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar

Inkomster:

Intressemedel........................................................................... 18,676:95.

Hyresmedel ............................................................................ 9,657: ei.

Frälseräntor ............................................................................ 346: 23.

Undervisnings- och inskrivningsavgifter ................. 5,681: 59.

Försäljningsmedel ................................................................... 10,188: 25.

Inkomster av lantbruket ........................................................ 2,270: 01.

Dito av skogsdriften................................................................ 17,274: 42.

Dito av hushållet .................................................................... 8,105: 71.

Balans till år 1921:

Skulder:

Statsanslag........................................................................... 38,500: —

Underhållsfonden ............................................................. 351,000: —

Utvidgningsfonden................................................................ 35,414:6 6.

Reserverade medel ........................................................... 5,000: —

Diverse kreditorer................................................................ 38,940: 81.

695,980: 10.

72,200: 77.

468,855: 4 7.

Summa 1,237,036: 34.

281

Kredit.

Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	Utgifter.	Omföring.	Leverering till statskontoret.	Behållning till Summa, år 1921.
—	—	9,830: 85.	164: —	—	--164: — 12,119: 25. 21,950: 10.
11,821: 53.	1,428: 61.	227,949: 29.	1,364: —	4,950: 10.	13,686:75. 249,378:7 5.
— —	— —	2,881: 73.	—	—	75,503:18. 78,384:91.
11,821: 53.	1,428: 6i.	230,831: 02.	1,364: -	4,950: 10.	89,189: 93. 327,763: 66.

kvinnliga. Därjämte har undervisning åtnjutits av skolungdom till ett antal av
495 manliga, av vilka 48 voro betalande, samt 660 kvinnliga, av vilka 32 voro
manliga och 132 kvinnliga.

Kredit.

Balans från år 1919:
Skulder............................................................................

Utgifter:

Avlöningar.........................................................................

Omkostnader för undervisningen.....................................

Dito för trädgården .........................................................

Dito för parken................................................................

Nybyggnader och reparationer .....................................

Understöd och pensioner ................................................

Sjukvård............................................................................

Skatter m. m...............................................................

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Enligt kassakonto.........................................................

» giroräkning.........................................................

» fastigheters konto............................................

» inventariers dito .............................................

» kreaturs dito.....................................................

t> materialiers dito ..............................................

» modellseriens dito ...........................................

» verktygs- och skolmöblers driftkonto .........

» anläggningskonto ............................................

» butikens konto ................................................

» aktiers dito .......................................<■............

Under statskontorets förvaltning ................................

437,482: 9 5.

14,235: —

82,895: 58.

1,456: 60.

912: 75.

22,573: 4 2.

1,961: 30.

1,460: io.

3,924: 7 6. 79,419: si.

5,743: 92.

1,904: 2 5.

180,100: —

52,385: 2 5.

15,000: —

830: 3 9.

1,072: so.

46,271: 62.

19,577: —

515: 55.

10: —

396,723:40.- 720,133:8 8.

Summa 1,237,036: 3 4.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II

282 —

Kangl. och Hvitfeldtska stipendiemrättningen.

	Kungl. och Hvitfeldtska stipendiefonden.	Gustaf Schillers Gustaf Schillers stipendiefond stipendiefond av år 1873. av år 1881.	Summa.
Debet.
Balans från år 1919: Tillgångar ........................	2,317,233: 68.	74,320: 8 7.	57,057: 72.	2,448,612: 27.
Inkomster:
Arrendemedel .................... Köpeskillingar för försålda fastigheter ................... Skogsförsäljningsmedel .... Intressemedel .................... Diverse ............................	6,165: 14. 4,395: — 8,294: — 110,031: 76. 1,277: 17.	3,819: 61.	2,999: 77.	6,165: 14. 4,395: — 8,294: -116,851: 14. 1,277: 17.
Säger	130,163: 07.	3,819: 6 1.	2,999: 77.	136,982: 45.
Balans till år 1921:
»Skulder ...........................	77,533: —	— --	—	77,633: -
Summa 2,524,929: 75.	78,140: 48.	60,057: 49.	2,663,127: 72.
Kredit.
Balans från år 1919: Skulder...............................	57,278: 42.	20: 83.	45: —	57,344: 25.
Utgifter: Avkortningar .................... Göteborgs högre latin- och högre realläroverk........ Avlöningar m. m............ Stipendier ..............»......... För diverse ändamål av-sätta medel.................... Diverse expenser ............	12,591: 05. 1,900: — 10,445: 83. 56,950: - 23,060: 24. 13,412: —	200: — 2,250: - 115: 18.	200: — 2,175: — 361: 24.	12,591: 05. 1,900: -10,845: 83. 61,375: — 23,060: 2 4. 13,888: 42.
Säger	118,359: 12.	2,565: is.	2,736: 24.	123,660: 54.

— 288 —

Kung! och
Hvitfeldtska
stipendiefonden.

Gustaf Schillers Gustaf Schillers
stipendiefond stipendiefond
av År 1873. av År 1881.

Summa.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .................... 427: 7o. — — 256: — 683: 7o.

På löpande räkning 11,598:29. 2,534:24. 4,932:9 5. 19,065:48.

Utlånta medel................ 2,298,765:9 9. 72,169:72. 51,776:45. 2,422,712:16.

Fordringar ................... 38,500: 23. 850: 51. 310: 85. 39,661: 59.

Säger 2,349,292:21. 75^554:47. 57,276:25. 2,482,122793^

Summa 2,524,929: 7 5. 78,140:48. 60,057:49. 2,663,127:72.

— 284

NIONDE

Jordbruks -

D e Leverering från

Omföring.

statskontoret.

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

A. 1. Departementschefen ............................................ 16,973: 86.--

2. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli................................................................ 116,455: 3 9. — —

3. Egnahemsavdelning inom jordbruksdeparte mentet

............................................................. 18,000: — — —

K. 1. Ålderstillägg ........................................................ 2,600: 97. — —

19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. ... 40,500: — — —

23. Tryckningskostnader............................................ 39,500: —--

Tilläggsstaten:

A. 1. Provisorisk löneförhöjning för departementschefen
................................................................ 7,000: —--

H. 6. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss

personal inom den civila statsförvaltningen 20,754:39. — —

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningarm. m.

anvisade medel ................................................ — — 2,448:8 8.

8. Dyrtidstillägg............................................... 173,000:—_— —

Summa 434,784: 6i. 2,448: 8 8.

— 285 —

HUVUDTITELN.

departementet.

bet.		E	r e d i t.
Skuld till år 1921.	Skuld från år 1919.	Utgifter.	Omföring.	Leverering till statskontoret.	Behållning till år 1921.	Summa.
		16,773: 86.		200: —		16,973: 86.
- -	---	115,047: 32.	—	1,408: 07.	— —	116,455: 39.
7: 36. 420: 31.	151: 15.	17,810: 67. 2,600: — 40,356: 21. 39,920:31.	—	—	189: 33. —: 97.	18,000: — 2,600: 97. 40,507: 36. 39,920: 31.
- -	- -	7,000: -	—	—	— —	7,000: —
—	—	18,305: 51.	2,448: 88.	—	. — —	20,754: 39.
—	—	2,448: 88. 167,817: 69.	—	5,182: 31''.	—	2,448: 8 8. 173,000: —
427: 67.	151: 15.	428,080: 45.	2,448: 88.	6,790: 38.	190: 30.	437,661: 16.

— 286 —

lantbruk s -

Sjunde huvudtitelns anslag:

A riksstaten:

J. 16. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

19. Extra utgifter ...............................................

Nionde huvudtitelns anslag:

A riksstaten:

B. 1. Lantbruksstyrelsen .......................................

C. 1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och

mannanäringar......................................

Lantbruksingenjörer och deras biträden ...
Assistenter hos lantbruksingenjörer...........

2.

3.

D e -

4. a.
d.

mannanäringar:

Lantbruksinstituten m. m.......

Understöd åt elever vid lägre 1
visningsanstalter ..................

10.

11.

12.

15.

16.

26.

28.

29.

30.
33.

38.

43.

uu.jjvyuuivi, c*u V/AW y Av A V A AA A a g A C7 ActllLUAU

undervisningsanstalter...................................

Utbildningskurser för kontrollassistenter.......

Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.....

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna....................................

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel
Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

mejerihushållning m. m..............................

Avelscentra för nötboskap....................................

Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk domar

hos nötkreaturen....................................

Höjande av landets svinavel.........................

Fåravelns befrämjande ........................................

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid

Ultuna och Alnarp m. m.................................

Trädgårdsodlingens befrämjande ........................

Höjande av det mindre jordbruket ....................

Behållning från År 1919.	Uppbörd.
1		2
		1	j
—		—	I-
1,817	31		_
22,140	47	43,642	55
—	—	—	—
''I
—	—	—	—
—	—	3,677	50
_	_	_	_
9,160	—	—	—
4,269	71	900	-
5,120	—	—	—
	—	—	—
_		_
3,859	42	—	—
_	_	_	_
9,585	27	5,448	75
6,183	50	5,827	—
		14,905
—		—	—
CO 00 N	72	318	5o!

styrelsen,

bet.			11			K r	e	dit.			''g	Summa.
Leverering från statskontoret.	Skuld t år 1921	Skuld från år 1919.	Utgifter.	Leverering till stats-kontoret.	Behållnir till år 1921.
3	4	5	6	7		8		9
553	60					553	60		■			553	60
2,500	—	—	—	—	—	2,500	—		—	—	—	2,500	_
149,855	43	—	—	—	—	149,746	56	1,926	18	—		151.672	74
20,000	-	. ■	_	_	_	51,574	54	38	60	34,169	88	85,783	02!
12,660	—	—	—	—	—	12,660	—	—		—		12,660	_i
55,000	—	1-	—	—	—	47,079	32	—		7,920	68	55,000
54,487	23				—	53,813	83	673	40	—	—	54,487	2 31
115,000	—	178	—	—	—	118,855	50	—				118,855	50
34.000	_		_	: ■	•	34,000	■	_	-4-a	_	_	34,000	_
10,000		,_	—	—	—	14,100	—	—	—	5,060	—	19,160	—
20,000	—	—	—	—	—	20,380	—	—	—	4,789	tl	25,169	71
			_	_	_	2,960	_	_	_	2,160	_	5,120	_
2,000	—	—			—	2,000	—				—	2,000	—
1,500	_	_		_	_i_	1,500		__„	au	iii.		1,500	_
22,000	—	—	—	—		19,104	n	—	—	6,754	71	25,859	42
133,133	92	_	_	5.824	80	126,650	07	69	25	589	80	133,133	92
—	—	—	—			6,970	BO		—	8,063	52	15,034	02
—	—	—	—	—	—	6,792	45	—		5,218	05	12,010	50
32,000		-	_	_	'' j ■	46,905	•_					46,905-
24.300	—	—	—	—	—	15.179	20	9,120	80		-—	24,300	_
										1,602	22	1,602	22

- 288 —

	l	2
C. 44. Främjande av ordnad bokföring vid mindre jord-
bruk ....................................................................	—	—	—	_
50. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande	541	64	23,757	53
51. Torvingenjörer och torvassistenter ....................	—	—	—	—
53. Undersökning av staten tillhöriga mossar ........	1,632	72	546	10
55. Befrämjande av husslöjden ..............................	—	—	—	—
56. En andre instruktör i husslöjd m. m................. 59. Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering	—	—	—	_
m. m....................................................................	1,347	—	—	_
D. 1. Fiskerinäringens understöd...................................	2,013	08	—	—
7. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra-
salt.......................................................................	—	—	—	_
K. 1. Ålderstillägg............................................................	—	—	—	—
3. Belöningar för rovdjurs dödande........................	576	82	—	—
5. Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen .... 7. Befrämjande av avsättningen i främmande länder	—	—	—
av alster av svenska lantbruket m. m.........	—	—	—	_
19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......... 20. Kostnader för kommittéer och utredningar genom	13,558	62	—	—
sakkunniga ........................................................	9,327	87	—	—
21. Extra utgifter........................................................	1,500	—	—	—
23. Tryckningskostnader ............................................	1,165	—	117	40
C. 2/1918. Riksstambok över svartbrokig låglandsras	5,652	77	—	—
D. 1/1918. Fiskerinäringens understöd............................ C. 1/1915. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och	3,759	36	—	—
lantmannanäringar ....................................	271	54	—	—
1913. Till anläggning av en fiskodlingsanstalt vid
Motala ........................................................	1,534	99	—	—
Å tilläggsstaten:
B. 2. Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingen-	72
jörer ....................................................................	01	—
14. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel	—	—	—	—
19. Torvbiträden ........................................................	—	—	—	—
H. 6. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss
personal inom den civila statsförvaltningen ....	—	—	41	6 71
7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvalt-ningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ....................................................
8. Dyrtidstillägg............................................................	631	91	—	—
A. 2/1919. Assistenter hos lantbruksingenjörer............ Nionde huvudtitelns besparingsfond:	2,650	06	—
Kalender över svenska lantbruket ........................................	—	—	2,621	5 01

— 289 —

3		4		5		6		7		8		9
2,272	85	4,787	so			7,060	35					7,060	35
3,100	—	—	—	—	—	10,431	09	16,968	08	—	—	27,399	17
31,400	—	—	—	—	—	31,400	—	—	—	—	—	31,400	—
9,500	—	—	—	—	—	11,678	82	—	—	—	—	11,678	82
2,000	—	—	—	—	—	2,000	—	—	—	—	—	2,000	—
1,500	—	—		—	—	1,500	—	—	—	—	—	1,500	—
7,200	_	_	_	_	_	7,075	_	1,472	—	_	_	8,547	__
33,645	55	—		—	—	34,039	81	36	11	1,582	71	35,658	63
15,000	_	_	_	217	43	13,146	36	_	—	1,636	21	15,000	—
6,134	13	—	—	—	—	6,134	13	—	—	—	—	6,134	13
20,000	--	—	—	—	—	13,607	60	6,969	22	—	—	20,576	82
3,098	50	—	—	—	—	3,098	50	—	—	—	—	3.098	50
29,000	___	_	_	_	_	29,000	_	_	—	—	—	29,000	—
3,576	—	—	—	—	—	12,624	23	4,510	39	—	—	17,134	62
	_	710	58	_	_	10,038	45	_	—	_	—	10,038	45
_	—	—			—	—	—	1.500	—	—	—	1,500	—
17,407	04	2.993	—	—	—	20,919	97	762	47	—	—	21,682	44
__	—	—			—	5,652	77	—	—	—	—	5,652	77
___	—	—	—	—	—	288	98	5	45	3,464	93	3,759	36
—	—	—	—	—	—	271	54	—	—	—	—	271	54
—	—	—		—	—	—	—	—	—	1,534	99	1,534	99
3,296	61					2,582	11	786	51			3,368	6 2
1,402 8,100	85	—	—	—	—	1,402 7,609	85 32	490	68	-	—	1,402 8,100	85
20,560	19	—	—	—	—	19,087	96	1,513	90	—	—	20,601	86
17,439	81					16,757	35	682	46			17,439	81
351,000	—	—	—	—	—	333,395	40	18,236	51	—	—	351,631	91
5,000	—	—	—	—	—	7,402	Öl	248	05	—	—	7,650	06
1,975	—	—	—	—	—	4,492	93	103	57	—	—	4,596	5 0

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II. 37

290

	1		2
Åluppsamlingsstation vid Trollhättan Förskott:	10,994	70	1,392	40
Vissa arbeten vid Alträsks kolonisationsområde	6,624	50	2,913	36
Fast ålfiske vid Öland............................................................	1,000	—	—	—
Kräftundersökningar ................................................................ Särskilda av statskontoret förvaltade medel: För byggande i kungsådran i Indalsälven (Kvarnbäckens	389	50	—
fiskodlingsanstalt) ................................................................	—	—	2.000	—
För byggande i kungsådran i Gullspångsälven.................... » » » » » Dalälven (Älvkarleby fisk-	—	—	—	—
odlingsans tal t)........................................................................ Lantbruksstyrelsens egna förskott:	2,028	87	457	—
Till sälbelöningar ....................................................................	—	—	14,790	50
» andra ändamål...............................................................	—	—	34,808	50
Summa	130,692136	158,165	26

Behållningen till år 1921 utgöres av:
Kontant behållning:

I riksbanken....................................

Förskott................................................

Lantbruksakademien.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................................ 447,948: i o.

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar:
Avlöning åt akademiens

sekreterare....................... 5,600: —

Till lantbruks- och fiskerimuseum
vid akademiens

experimentalfält............... 6,500: — 12,100:

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar: C.

4. a. Lantbruksinstituten m. m. ........... 12,000: —

— 291 —

3		4	5	6	7	8	9
	_	_			_	754	50	—	—	11,632	60	12,387	10
						3,391	79	_	_	6,146	07	9,537	86
	_	_		_	_	_	—	—	—	1,000	—	1,000	—
—	—	—	—	—	—	43	o*b	—	—	346	45	389	50
766						766				2,000	_	2,766	_
150	—	150	—	—	—	300	—	—	—	—	—	300	—
426	04		—	—	—	2,911	91	—	—	—	—	2,911	91
		15,681	50	13,522	_	16,950	_	—	—	—	—	30,472	—
—		7,846	07	8,896 04	33,758.53		—	—	—	42.654	57
1,283,940	75	32,346	65	28,460| 2 7	| 1,404,898(5 9	66,113	63	105,672 53|l,605,145	02

73,325: 88.

32,346: 6 5. 105,672: 5 3.

Tilläggsstaten:

H. 6. Tillfällig löneförbättring under år 1920
för viss personal inom den civila

statsförvaltningen ............................... 1,000: —

8. Dyrtidstillägg ........................................ 7,788: 20.

Hyresmedel ................................................................................

Intressemedel................................................................................

Donationsmedel............................................................................

Diverse ......................................................................................

32,888: 20.

16,544: —

14,848: 85.

300,000: —

968: 53. 365,249: 5 8.

Balans till år 1921:

Skulder:

Till akademiens fonder.......................................................... 28,906:

» experimentalfältets trädgårdsavdelning ........................ 19,462: 15.

» diverse anslag m. .................................................. 5,271:8 5. 53,640: —

Summa 866,837: 68.

- 292 —

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ............................................................................................................ 43,500: 7 6.

Utgifter:

Avlöning................................................#....................................... 28,825:6 7.

Expenser ............................................*...................................... 10,605: 8 9.

Akademiens hus ........................................................................ 4,380: 26.

» museum ................................................................ 10,539:76.

» bibliotek ................................................................ 1,041: 75.

» tidskrift ................................................................ 7,622: 73.

Experimentalfältets trädgårdsavdelning................................... 12,000: —

Jetonger....................................................................................... 1,254: —

Anskaffning av inventarier ..................................................... 10,975:— 87,245: oe.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å löpande räkning i Stockholms inteckningsgarantiaktie bolag.

.................................................................................... 218,498:8 5.

Utlånta medel ........................................................................ 348,955: 32.

Fordringar .............................................................................. 3,887: 6 9.

Jetonger.................................................................................... 844: —

Akademiens fastighet ............................................................ 135,000: —

» museibyggnad.................................................... 28,906:— 736,091:86.

Summa 866,837: 6 8.

Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet.

Debet.

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 1. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar:

Avlöning ........................................... 71,853: 74.

Övriga utgifter ................................ 88,352: 07. 160,205:81.

— 293 —

K. 1. Ålderstillägg............................................................ 7,866:65.

20. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga 5,105: —
Tilläggsstaten:

B. 1. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
..............................................................101,600: —

H 6. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss

personal inom den civila statsförvaltningen 25,415:3 7.

8. Dyrtidstillägg ............................................................ 141,827:21.

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond........................ 5,500: —

Av experimentalfältet:

diverse................................................................... 63: 70. 41,286: 4i.

Försäljningsmedel........................................................................ 250: —

Återdebiterade ............................................................................ 403: 27. 489,459: 72.

Summa 489,459: 72-

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................. 249,103:16.

Avdelningen för jordbruk ...................................................... 45,647: 6 9.

» » lantbrukskemi ............................................... 16,256: 19.

» » husdjursskötsel och mejerihantering ........ 61,599: 16.

» » lantbruksbotanik............................................ 13,002:18.

» » entomologi .................................................... 16,926:44.

» » bakteriologi.................................................... 13,400: 77.

Rese- och traktamentsersättning ............................................ 10,393: 15.

För utgivande av en broschyr om ogräsen ........................ 5,500: —

Underhåll av byggnader och vägar........................................ 27,896: eu

Ritningar för nybyggnad ........................................................ 5,105: —

Tryckningskostnader, expenser m. m..................................... 24,089: 62. 488,919: 97.

Leverering:

Till statskontoret ............................................................................................ 539: 75-

Summa 489,459: 7 2.

Ultima lantbruksinstitut.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................................ 169,752: 41.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

C. 4. a. Lantbruksinstituten

m. m......................... 89,038: 56.

6. Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet
vid Ul „

tuna ............................ 31,000: —

K. 1. Alderstillägg .................... 2,700: — 122,733:56.

Tilläggsstaten:

B. 3. Försöksloge vid Ultima 14,900: —

4. Elektrisk anläggning vid

Ultuna ............................ 8,240: —

5. Reparationsarbeten vid

lantbruksinstitutet vid

Ultuna ............................ 8,000: —

H. 6. Tillfällig löneförbättring

under år 1920 för viss
personal inom den civila

statsförvaltningen ........ 8,000: —

8. Dyrtidstillägg ............... 76,811: 66. 115,951:66. 238,685:2 2.

Elevavgifter för undervisning och bostad ............................ 8,119:50.

Ökat värde å inventarier m. m............................................. 4,521: 96. 251,326- 68.

Balans till år 1921:

Skulder:

Till Ultuna egendom................................................................ 3,274: 74.

» diverse personer m. fl. .................................................... 14,229: 15.

Elevavgifter för kost m. m................................................. 25,402: 11. 42,906:

Summa 463,985: 09.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder: ...............................................................................*........................... 40,852: so.

— 295 —
Utgifter:

Avlöningar................................................................

Frielever....................................................................

Undervisningsmateriel............................................

Underhåll av inventarier och byggnader m. m.

Elektriska anläggningen........................................

Stallet.......................................................................

Diverse utgifter ....................................................

145,270: 22.

5,908: so.

12,792: 14.

37,413: 13.

6,805: —

4,286: os.

7,736: 74. 220,211: ai.

Leverering:

Till statskontoret ........................................................................................... 7,848: 9 6.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan................................................................ 439: 89.

Å giroräkning i riksbanken ............................ 36,000: — 36,439: 8 9.

Utlånta medel............................................................................ 38,060: 02.

Fordringar ................................................................................ 2,003: 91.

Värde å inventarier ................................................................ 118,568: — 195,071: 82.

Summa 463,985: 09

Ultima egendom.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ....................................................................................................... 455,477: 10.

Inkomster:

Av egendomarna m. m.:

Arrendemedel ........................................................................ 1,856: 60.

Ultuna gård ........................................................................... 44,250: 8 7.

Kungsängens gård ................................................................ 23,496: 2 8.

Granebergs gård .................................................................... 5,584: 37.

Ladugården ........................................................................... 31,356:34.

Intressemedel..................-......................................................... 1,585:11.

Ulleråkers allmänning............................................................ 3,579: 6 6.

Dioritberget ............................................................................ 878: eo. 112,588: 03.

296 —

Balans till år 1921:

Skulder:

Till statskontoret.................................................................... 30,000: —

» lantbruksskolans elevbyggnad........................................ 95,727: i o.

* enskilda personer............................................................ 24,415: 56. 150,142: e6

Summa 718,207: 79.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder................................................................................................................ 39,752:3 2.

Utgifter:

För egendomarna m. m.:

Ultuna gärd ......................................................

Kungsängens gård ..,.......................................

Granebergs gård ..............................................

Lantbruksskolan ..............................................

Ungkreaturen ..................................................

Fårhuset..............................................................

Svinhuset ..........................................................

Byggnader..........................................................

Gratial ..............................................................

40,895: 4 2.

18,413: 78.

4,706: 69.

401: 33.

23,044: 6 4.

583: 25.

63: 24.

11,922: 93.

1,300: 25. 101,331:53.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

J kassan ........................................................ 27: 30.

A giroräkning i riksbanken........................ 126,570: —

» dito i A.-B. Mälarprovinsernas bank.... 45,159: 88. 171,757; i8.

Utlånta medel ........................................................................ 6,292: 62.

Värde å inventarier ............................................................ 365,294: 6 2.

Fordringar................................................................................ 33,779: 52. 577,123: 94.

Summa 718,207: 79.

Elevernas antal utgjorde under läsåret 1919—1920 i äldre årskursen 27
ordinarie elever, vilka samtliga hava avlagt godkänd avgångsexamen. I den yngre
årskursen har antalet elever under året utgjort 23, varjämte 1 extra elev deltagit
i undervisningen.

— 297

Alnarp» lantbruk*- och mejeriin»titut.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar .....................................................................................................................

Inkomster:

För institutet:

Nionde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

C. 4. a. Lantbruksinstituten

m. m..................... 108,123: 90.

8. Bränsle m. m. vid
lantbruks- och mejeriinstitutet
vid

Alnarp ................ 13,500: —

K. 1. Ålderstillägg 3,500: — 125,123: so.

Tilläggsstaten:

B. 6. Undervisningsmateriel vid lantbruks-
och mejeriinstitutet vid
Alnarp .................... 3,000: —

8. Bränsle m. m. vid
lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp
........................ 59,388: 59.

H 6. Tillfällig löneförbättring
under år 1920
för viss personal inom
den civila statsförvaltningen
........ 9,900: —

7. Förstärkning av de till

avlönande av vissa
extra befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade
medel............ 9,024: 2 6.

8. Dyrtidstillägg 112,960: 31. 194,273: ie.

Elevavgifter ...
Analysavgifter

319,397: oe.
93,638: 35.
1,582: 65.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

800,813: 39.

38

— 298 —

Anslag av Malmöhus läns hushållningssällskap till kemiska
stationen................................................................

Ersättningsmedel................................................................

Hyresmedel ...............................................................

För hovbeslagsskolan:

Nionde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

C. 4. a. Lantbruksinstituten m. m......... 4,500: —

Tilläggsstaten:

B. 9. Hovbeslagsskolan vid Al narp.

.............................. 2,500: —

A. 6. 1919. Hovbeslagsskolan

vid Alnarp.................... 2,156: ei. 4,656:61.

Elevavgifter........................................................................

Hyresmedel ........................................................................

För mejeriet:

Nionde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

C. 4. a. Lantbruksinstituten m. m.........................

Försäljningsmedel för mejeriprodukter m. m.............

Brandskadeersättning ........................................................

1,000: —
1,069: so.
1,163: —

9,156: ei.
4,250: -277: so.

5,000: —
427,914: 72.

100: —

417,850: 6 6.

13,684: n.

433,014: 7 2.

864,549: 49.

Balans till år 1921:

Skulder:

Till Alnarps trädgårdar .......................................................

» kvinnliga mejeriskolan ...................................................

» hovbeslagsskolan ...........................................................

» diverse personer m. m....................................................

Förskottsavgifter av elever...................................................

Kredit.

12,757: 39.

208: 05.

Q* 1 o

31,456: 73''.

30,399: 96. 74,831: 26.

Summa 1,740,194: 14.

Balans från år 1919:
Skulder ......................................................................................

Utgifter:

För institutet:

Avlöningar m. m.......................................................

Kvinnliga mejeriskolan ..............................................

Laboratorier..................................................................

Botaniska avdelningen ...............................................

Uppvärmning, belysning och renhållning..................

Häststallet ..................................................................

203,388: 13.
6,529: 52.
8,405: 53.
1,931: 22.
38,015: so.
2,751: 84.

102,431: 95.

— 299 —

Park och arboretum........................................	1,200: —
Bibliotek, undervisningsmateriel, inventarier
m. m.............................................................	3,224: 53.
Byggnaders underhåll ....................................	25,429: 3 8.
Lärjungars kosthåll ..............................	75,477: ib.
Täckande av brist från år 1918 och 1919	23,825: 07.
Diverse expenser ............................................	8,416: 05.	398,594: 22.
För hovbeslagsskolan:
Avlöning...........................................................	3,769: 30.
Elevers kosthåll ............................................	3,523: 95.
Bränsle och belysning ....................................	2,101: it.
Underhåll av byggnader och inventarier ....	1,883: 08.
Täckande av brist från år 1919 ................	2,156: 61.	13,434: 11.
För mejeriet:
Avlöning...........................................................	8,948: 55.
inköp av mjölk ................................................	374,267: 64.
Förbrukningsartiklar........................................	14,176: 64.
Bränsle och belysning ....................................	28,155: 23.
Underhåll av byggnader och inventarier ....	4,320: 8 7.
Diverse utgifter................................................	1,446: 97.	431,315: 90.

Avskrivningar............................................................................ 5,656: 25. 849,000: 4 8.

Balans till år 1921:

10,076: 14.,

_8,00(k —^ 18,076:14.

.................... 11,013:52.

.................... 12,976: 63.

612,715: —

97,415: —

30,765: 42.

5,800: — 746,695:42, 788,761:71.

Summa 1,740,194: 14.

Vid institutets agronomkurs har under år 1920 undervisningen begagnats av
57 lantbrukselever, av vilka 27 tillhörde den äldre och 30 den yngre årskursen.
Två elever i vardera kursen voro frielever.

I kunsulentkursen hava deltagit 2 agronomer, därav den ena såsom frielev.
Under året hava undervisats:

I hovbeslagsskolan 16 elever.

» trädgårdsskolan 22 »

» mejeriskolan 18 »

» kvinnliga mejeriskolan 8 elever.

Utom de ordinarie lärjungarna hava 3 personer kortare eller längre tid vistats
vid institutet för att taga kännedom om olika grenar av mejeriundervisning och
mejeripraktik.

Tillgångar :

Kontant behållning:

i kassan .............................

å giroräkning i riksbanken

Förskott ...............................

Fordringar ...........................

Värde å byggnader .............

» » inventarier.............

» » mejeriprodukter.....

» ■» bränsle.....................

300 —

Alnarps egendom.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar........................................................................................................ 937,440: 6 4.

Inkomster:

Spannmål.................................................................................... 114,026: 57.

Sockerbetor................................................................................ 116,447: 84.

Potatis........................................................................................ 15,129: .45.

Frövaror.................................................................................... 27,523: 35.

Mjölk ........................................................................................ 150,310: 78.

Nötkreatur................................................................................ 36,594: 18.

Svin............................................................................................ 33,211:19.

Får och ull................................................................................ 5,609:

Från Alnarps lantbruksinstitut:

För utfodring av hästar ................................ 750: —

» körslor och dagsverken............................ 2,839: — 3,589: —

Arrenden.................................................................................... 3,280: —

Lärlingsavgifter........................................................................ 21,000: — 526,721: 36.

Balans till år 1921:

Skulder:

Till enskilda personer ........................................................ 26,725: 02.

» institutet........................................................................ 4,119: 22. 30,844:24.

Summa 1,495,006: 24.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ....................,....................................................................................... 44,182: 88.

Utgifter:

Avlöningar m. in..................................................................... 140,535: 6 3.

Understödstagare .................................................................... 2,736: 8 5.

Kost för lärlingar.................................................................... 45,928: so.

Uppvärmning, belysning, tvätt och renhållning ................ 25,844: 97.

Undervisningsmateriel och inventarier ................................ 39,669: 07.

Konstgödningsmedel ................................................................ 50,149:9 9.

Torvströ och pudrett ............................................................ 1,928: 32.

301 —

Utsädesspannmål och frö
Fodersäd, majs och kraftfoder

Betmassa och melass ......................

Mjölk och vassle ..............................

Diverse expenser ..............................

Underhåll av byggnader och vägar

5,584: 35.

66,942: oi.

6,582: 36.

38,954: 33.

20,576: 45.

36,839: 21. 482,272: 34.

Leverering;

Till statskontoret, vinst för år 1919 ..................

74,411: 52.

balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

i kassan ........................................................ 575: 8 7.

å giroräkning i riksbanken........................ 25,000: —

Fordringar ............................................................................

Värde å spannmål, kraftfoder, rotfrukter m. m.............

» » kreatur ................................................................

» » inventarier ............................................................

» » byggnader ............................................................

» » elektrisk anläggning............................................

» » brandsläckningsanläggning ................................

» » arbete, gödsel och utsäde....................................

25,575: 87.

57,427: 14.

181,958: 25.

93,075: —

68,702: —

369,965: —

17,952: -5,175: -

7^,309: 24. 894,139: so.

Summa 1,495,006: 24.

Alnarps trädgårdar.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................................ 161,363: 07.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

C. 4 a. Lantbruksinstituten m. m............. 12,000: —

Tilläggsstaten:

H. 6. Tillfällig löneförbättring under år
1920 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen 6,023: 6 8.

8. Dyrtidstillägg ................ 45,559: 39. 51,583: 07. 63,583: 07.

Försäljningsmedel för trädgårdsprodukter m. m................. 183,624: 82. 247,207:8 9

— 302 —
Balans till år 1921:

14,224: 7 2.
17,268: 82.

Summa

Kredit.

Balans från år 1919 :

Skulder.................................................................

Utgifter:

Avlöningar .................................................................................... 73,343: 03.

Kost för elever ............................................................................ 23,718: 55.

Extra arbeten, körslor och dithörande .................................... 32,620: 7 6.

Inköp av växter och frö ............................................................ 43,982: 94.

Underhåll av byggnader och inventarier ............................... 17,935: 19.

Förbrukningsartiklar, undervisningsmateriel m. m................. 19,309: 03.

Uppvärmning, belysning, städning m. m................................. 21,422: 8 8.

Försöksverksamheten.................................................................... 11 044: 91.

Diverse expenser ........................................................................ 8,815:42.

Leverering:

Till statskontoret, vinst för år 1919 ..........................

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

i kassan................................................................................ 173: 6 7.

Fordringar................................................................................ 19,643: os!

Värde å byggnader ................................................................ 110,771:31.

» » inventarier och bränsle ....................................... 16,191: —

» » trädgårdsprodukter m. m..................................... 30,020: —

Summa

Skulder:

Till enskilda personer
» Alnarps egendom

31,493: 54.
440,064: so.

4,561: 56.

252,192: 71.
6,511: 20.

176,799: 03.
440,064: so.

303

Övriga läroverk för lantbruket.

	IX. C. 1. Befräm-jande av	IX. C. 4 a. Lantbruks-instituten m. m.	IX. C. 4 e. ÄlderBtillägg åt förestån-	T. IX. B. 11. Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmanna-
	jordbruk och lant-manna-näringar.	dåre och lärare vid lantbruks-skolor.	skolor och lanthushålls-skolor samt lantbruks-skolor.	Summa.
Lantbruksskolor:
Ulvhäll i Södermanlands län	500	—	10,000	_	1,000	—	3,529	13	15,029	13
Bjärka-Säby i Östergötlands län	500	—	10,000	—	1,000	—	4,254	39	15,754	39
Gårdsby i Kronobergs län ....	500	—	10,000	—	500	—	2,999	48	13,999	48
Bollerup i Kristianstads län..	500	—	10,000	—	500	—	3,510	83	14,510	83
Klagstorp i Skaraborgs län ...	500	—	10,000	—	—	—	4,544	98	15,044	98
Varpnäs i Värmlands län ....	500	—	10,000	—	1,000	—	—	—	11,500	—
Tomta i Västmanlands län. ..	500	—	10,000	_	1,500	—	3,719	84	15,719	84
Vassbo i Kopparbergs län ....	500	—	8,000	—	—	3,846	90	12,346	90
Nord vik i Västernorrlands län	500	—	8,000	—	500	—	4,014	44	13,014	44
Brattby i Västerbottens län	500	—	8,000	—	1,000	—	3,653	45	13,153	45
Säger	5,000	—	94,000	—	7,000	—	34,073	44

ix. c. i.

Befrämjande
av
jordbruk
och lantmannanäringar.

IX. C. 4 b.
Understöd åt
lantmannaskolor.

IX. C. 5.
Ökat understöd
åt lantmannaskolor.

	1		2		3		4		5
Lantmannaskolor: Tierp i Uppsala län................			6,517	50	1,050		3,690	56	11,258	06
Åsa i Södermanlands län........	—		9,017	50	1,275	—	4,569	—	14,861	50
Strängnäs i dito dito ............	—		7,017	50	1,050	—	4,024	13	12,091	63
Lunnevad i Östergötlands län	—	—	6,517	50	1,050	—	3,967	71	11,535	21
Hamra i dito dito ................	—	—	8,017	50	1,275	—	4,241	16	13,533	66
Tenhult i Jönköpings län ....	—	-	7,647	50	1,275	—	3,923	80	12,846	30
Grimslöv i Kronobergs län....	—		6.997	50	972	—	4,500	24	12,469	74

T. IX. B. 11.
Dyrtidstillägg
åt lärare vid
lantmannaskolor
och
lanthushållsskolor
samt
lantbruksskolor.

140,073

44;

— 304 —

	l	2	3	4	5
Markaryd i Kronobergs län...	_		8,517	50	1,275	_	4,400		14,192	50
Högalid i Kalmar län............	—	—	6,497	50	1,047	-	3,971	30	11,515	80
Gamleby i dito dito................	—	—	6,032	50	975	—	—	—	7,007	50
Högsby i dito dito ................	500	—	7,517	50	1,275	—	4,566	66	13,859	16
Hemse i Gottlands län............	—	—	6,017	50	975	—	3,905	77	10,898	27
Bräkne-Hoby i Blekinge län	—	—	7,032	50	975	—	3,751	44	11,758	94
Önnestad i Kristianstads län	—	—	13,784	—	2,250	—	7,288	21	23,322	21
Hammenhög i dito dito ........	500	—	13,850	50	2,250	—	6,421	61	23,022	11
Tomelilla i dito dito ............	—	—	8,017	50	1,275	—	3,800	—	13,092	50
Osby i dito dito ....................	—	—	10,318	—	1,650	—	6,988	71	18,956	71
Munka-Ljungby i dito dito....	—	—	4,867	50	877	50	3,532	79	9,277	79
Vilan i Malmöhus län............	—	—	10,884	50	1,800	—	3,302	74	15,987	24
Fridhem i dito dito................	—	—	8,485	—	1,275	—	3,966	15	13,726	15
Skurup i dito dito ................	—	—	5,032	50	825	—	3,016	54	8,874	04
Katrineberg i Hallands län....	—	—	7,017	50	1,050	—	4,251	54	12,319	04
Simmersröd i Göteborgs och
Bohus län ............................	—	—	7,017	50	1,050	—	3,960	—	12,027	50
Tyft i dito dito........................	—	—	6,017	50	1,050	—	3,947	85	11,015	35
Färgelanda i Älvsborgs län...	500	—	6,517	50	1,050	—	3,973	03	12,040	53
Herrljunga i dito dito............	—	—	6,017	50	1,050	—	4,353	54	11,421	04
Sätila i dito dito ....................	—	—	6,017	50	1,050	—	3,962	56	11,030	06
Skara i Skaraborgs län ........	—	—	7,517	50	1,275	—	4,446	75	13,239	25
Tumleberg i dito dito............	—	—	8,517	50	1,275	—	2,010	64	11,803	14
Molkom i Värmlands län ....	—	—	6,647	50	1,050	—	3,605	57	11,303	07
Kristinehamn i dito dito........	—	—	8,017	50	1,275	—	3,826	42	13,118	92
Älgå i dito dito ....................	—	—	6,017	50	1.050	—	3,565	49	10,632	99
Kävesta i Örebro län ............	—	—	7,517	50	1,050	—	4,169	57	12,737	07
Karlskoga i dito dito ............	—	—	6,017 so	1,050	—	3,692	80	10,760	30
Fellingsbro i dito dito............	500	—	7,517	50	1,275	—	3,947	08	13,239	58
Tärna i Västmanlands län ....	—	—	8,485	—	1,275	—	—	—	9,760	—
Kolbäck i dito dito ................	—	—	8,050	—	1,275	—	5,601	—	14,926	—
Mora i Kopparbergs län........	—	—	6,517	50	1,050	—	4,183	98	11,751	48
Västerberg i Gävleborgs län	500	—	6,017	50	1,050	—	—	—	7,567	50
Bollnäs i dito dito ................	—	—	5,032	50	825	—	—	—	5,857	50
Hampnäs i Västernorrlands län	—	—	5,997	50	1,047	—	—	—	7,044	50
Hussborg i dito dito ............	—	—	6,517	50	1,050	—	4,502	85	12,070	35
Törsta i Jämtlands län ........	—	—	8,517	50	1,275	—	3,987	50	13,780
Degerfors i Västerbottens län	500	—	—	—	—	—	—	—	500	_
Matarengi i Norrbottens län	—	_	7,017	50	1,050	—	3,457	59	11.525	09
Gran i dito dito ....................	—	—	7,017	50	1,050	—	4,313	94	12,381	44
Säger	3,000	1-	334,132	—	53,218 so	167,588 22			557,938	72

- 305

			T. IX. it. 11.			|
			Dyrtidstillägg
	IX. C. 4		åt lärare vid
	Understöd åt	lantmanna
	lanthushålls-	skolor och lånt-
	skolor.		hushållsskolor
			samt lantbruks-
			skolor			>
Lanthushållsskolor:
Kumlan i Uppsala län	8,100	—	2,729	50	10,829,50
Benninge i Södermanlands län	7,600	—	4,827	78	12,427 78
Rimforsa i Östergötlands län	8,000	—	3,613	77	11,613 77
Värnamo i Jönköpings län	3,200	—	—	—	3,200	—
Tenhult i dito dito....................................	4,500	—	2,294	64	6,794164
Markaryd i Kronobergs län ....................	5,800	—	2,740	16	8,540 16
Rottneskvarn i dito dito	4,700	—	2,613	05	7,313;05
Bräkne-Hoby i Blekinge län...................	9,000	—	2,663	70	11,663	70
Tollarp i Kristianstads län ....................	8,100	—	3,231	62	11,331(62
Hammenhög i dito dito	8,400	—	—		8,400	—
Osby i dito dito	8,100	—	1,554	18	9,b54 18
Fridhem i Malmöhus län ........................	3,500	--.	1,730	03	5,230 03
Akersberg i dito dito..........................	5,800		—	—	5,800	—
Katrineberg i Hallands län	3,200		1,270	28	4,470	28
Vendelsberg i Göteborgs och Bohus län	3,200	—■	1,588	21	4,788	21
Färgelanda i Älvsborgs län	3,500	—	1,703	05	5,203	05
Sätila i dito dito	5,800	’	2,613	11	8,413 ii
Bjärtorp i Skaraborgs län........................	4,500		—	—	4,500	—
Stenstorp i dito dito ................................	3,200	—	1,545	06	4,745!oe
Tumleberg i dito dito ............................	3,200	—pr	2,100	06	5,30U 0 6
Karlstad i Värmlands län........................	3,050	—	1,445	68	4,495	68
Karlskoga i Örebro län............................	7,800	—	3,191(38	10,991	38
Kävesta i dito dito...................................	3,500	—	1,780,48	5,280	42
Fellingsbro i dito dito ............................	3,200	—	1,52825	4,728	25
Tärna i Västmanlands län	7,700	—	—	—	7,700	—
Mora i Kopparbergs län	3,200	—		—	3,200	—
Snöån i dito dito ....................................	4,500	—	3,529 18	8,029	18
Hälsingegården i dito dito	8,100	—	| 3,474; it	11,574	17
Hussborg i Västemorrlands län	4,500	—	3,819 8 6	8,319	86
Birka i Jämtlands län ............................	3,200	—	1,302 33	4,502	33
Degerfors i Västerbottens län ................	3.150	—	—	i_	3,150	—
Strömsör i dito dito ................................	3,200	—	I,537i3i	4,737	31
Tomedalen i Norrbottens län ................	3,200		1,779 75	4,979	75
Gran i dito dito ........................................	5,800	—	2,476;43	8,276	43
Säger	175,500!—	64,682 96	|	240,182	96

Rev.-berättelse any. statsverket för år 1920. II

Mejeriskolor:

Av nionde huvudtitelns anslag:

C. 4 a. Lantbruksinstituten m. m.:

Till fortsatt uppehållande av mejeriskolan vid Åtvidaberg i

Östergötlands län.................................................... 5,000: —

Till mejerielevers undervisande................................ 17,050: —

Trädgårdsskolor:

Av nionde huvudtitelns anslag:

C. 4 a. Lantbruksinstituten m. m.:

Till lantbruksakademiens trädgårdsskola å experi mentalfältet

............................................................ 12,000: —

För upprätthållande av en trädgårdsskola i mellersta
Sverige ........................................................ 12,000: —

För dito av en dito i Norrland ............................ 10,000: —

| Diverse anslag:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 10. Utbildningskurser för kontrollassistenter....................

11. Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.............

15. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel........

17. Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Rimforsa

18. Statsbidrag för utbildning av lärarinnor i lanthus hållning

å Brogård ....................................................

43. Höjande av det mindre jordbruket:

3 skolor å 5,000 kronor vardera ............................

52. Upprätthållande av en torvskola ................................

Tilläggsstaten:

B. 13. Utbildningskurs för vissa förrättningsmän vid dräneringsföretag
................................................................

14. Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel........

15. Lanthushållningsskolan vid Rimforsa ........................

16. Lanthushållningsskolan å Brogård................................

Summa!

22,050!—

34,000 —

10,000 —
20,000 —
2,000 —
11,000 —

8,500 —i

15,000 —i
10,400—!

12,000 —|
1,402 85!
1,000—j
2,500 -

1,088,047! 9 7

— 307 —

Stuterioverstyrelsen och hingstdepaeriia. * I.

Stuteri -

Strömsholms hingstdepå.	Flyinge hingstdepå.	Summa.
1 2	3	4

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar .................................................

Inkomster:

Riksstaten:

Sjätte huvudtiteln:

I. 14. Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.................

Nionde huvudtiteln:

C. 19 a. Hästavelns förbättrande

20. Ökat arbetsbiträde vid stu teriöverstyrelsen

................

21. Extra personal vid Flyinge

hingstdepå

K. 19. Skrivmaterialier och expenser,
ved in. m.

Tilläggsstaten:

Nionde huvudtiteln:

B. 17. Förstärkning av reservationsanslaget
till hästavelns för-:

H. 6. Tillfällig löneförbättring under
år 1920 för viss personal
inom den civila stats-;
förvaltningen

7. Förstärkning av de till av-,

lönande av vissa extra befattningshavare
inom den
civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
in. m. anvisade medel

8. Dyrtidstillägg........................ 172,614 31

134,781	21	532,647	81	1,047,111	38	1,714,540	. 4°
476						476	i | åi
388,800	—	—	—		—	388,800
5,600		—			—	5,600
4,630		—	-			4,630	—i
2,000		—				2,000
180,000	1	-	—			180,000
6,225		— .	—			6,225	—
13,27415					13,271	15
172,61431		—	—		172,611	31

— 308

	1		2		3		4
Tionde huvudtiteln: A. 2. Dyrtidstillägg åt pensions-berättigade änkor och barn efter befattningshavare							1
statens tjänst .....-..............	1,079	80	—	—	—	—	1,079	80
Bidrag från statens hästavelsfond............	3,000		—	_	__	_	3,000
1 Arrende av Ottenby kungsladugård ........	11,210	61	—	—	—	—	11,210	61
1 Intressemedel.................................................	2,386	41	—	—	—	—	2,386	41
Aterlevererade frisedelsmedel....................	3,044	16	_	_	_	_	3,044	1 61
Från myntverket bekomna skådepenningar	41,000	—	—	—	—	—	41 jOOO	-
1 Ökat bokföringsvärde av skådepenningar
(enl. k. br. den 5 mars 1920) ............	4,780	-	—	—	—	—	4,780	_''
Diverse inkomster........./..............................	1,026	15	1,498	61	1,080	—	3,604	76
Språngavgifter ............................................	—	24,620		58,130	—	82,750
: Vinst å jordbruket ...................................	—	—	5,641	91	11,557	21	17,199	12I
Ökat värde av hästbesättning ................	—	—	67,268	88	10,666	52	77,935	4 0 i
Värdet av överflyttade hingstar................	—	—	—	—	16,653	14	16,653	14.
Besparingar å furage ................................	—	— •	—	—	2,132	81	2,132	8ll
I Ökat taxeringsvärde av jordegendom ....	—	—	80,000	—		—	80,000	— I
Säger	841,146	59	179,029	40	100,219	68	1,120,395	67
Lever eringar:
Från stuteriöverstyrelsen............................	—	-	196,500	_	330,090 8 6	526,590	86,
Summa	975,927	80	908,177	21	1,477,421	92	3,361,526	93
Kredit. Balans från år 1919:								j
Skulder ........................................................	7,683	95	—		—	—	7,683	95
Utgifter:								i
Avlöningar och arvoden m. m.................	51,348	84	118,002	99	167,860	53	337,212	3 6
Premierings- och resekostnader................	55,329	58	—	_	187	50	55,517	08
Utdelade prisbelöningar för hästar............	122,540	—	_	_			122,540
Utmyntning av skådepenningar................	40,016	16	—	—	—	_	40^016	1 6
Hyror, expenser m. m.............................	13,346	12	14,366	73	16,551	86	44,264	71
Furageringskostnader ................................	—	_	42,311	68	36,201	64	78,513	32
Lantbeskällarnas underhåll........................	—	_	39,823	57	50,919	41	90,742	98
Inventariers dito ........................................	—	—	2,920	99	5,564	95	8,485	94
Byggnaders dito ........................................	—	—	11,882	32	12,132	53	24,014	851

— :K)9 —

	i		2		;s		4
Avskrivning ä inventariers värde ...........			3,149 54	1,324	44	4,473	98
» » hästars » ............	—	—	34,134 0 6	40,627	74	74,761	80
Värdet av överflyttade hingstar...............	—	__	—	—	66,568	88	66,568	88
Avskrivning och prisskillnad å foder		—		—	50,361	43	50,361	43
Säger	282,580	70	26	448,300	91	997,473	49
Levereringar:
Till statens hingstdepåer...........................	526,590	86	—		—		526,590	86
Balans till år 1921: \ Kontant behållning:
i kassan ...................................................	1,413	90	3,878	96	5,274	99	10,567	85
å bankräkning ........................................	106,413	06	507	58	3,522	21	110,442	85
Förskott....................»..................................	34,395	33	—	—	•J-	—	34,395	33
Fordringar....................................................	—	—	—	—	5,100	30	5,100	30
Värde å:
Hästbesättningar ....................................	—	—	155,888	27	392,070	92	547,959	1 9
Inventarier................................................	—	—	13,000	83	12,653	17	25,654	—
Fastigheter................................................	—	—	460,000	—	607,300	—	1,067,300	—
Furage ....................................................	—	—	8,309 6 9	3,199	42	11,509	11
Skådepenningar......................................	16,850	—	—	—	—	—	16,850	—
Säger	159,072 29	641,585	33	1,029,121	01	1,829,778	63
Summa	975.927 so	908,177	21	1,477,421	92	3,361,526	93

Anslag lör år 1920 till understöd åt
fiskerinäringen.

Av nionde huvudtitelns anslag D. 1. Fiskerinäringens understöd, K. 1. Ålderstillägg
samt K. 18. Rese- och traktamentspenningar:

Avlöning till:

Sex fiskeriintendenter:

Lön å 3,600 kronor ............................ 21,600: —

Tjänstgöringspenningar ä 1,800 kronor 10,800: —

Ortstillägg till en fiskeriintendent . .. 200: —

Reseersättning....................................... 20,498:7 7. 53,098:7 7.

— 310

Fiskeriassistenten:

Lön ................................................	....... 2,200: —
Tiänstgöringspenningar	....... 1,500: —
Ålderstillägg ................................	....... 1,000: —
Reseersättning................................	....... 4,298: 6 2.	8,998: 62
Fiskeriingenjören:
Arvode............................................	........ 3,000: —
Reseersättning................................	........ 2,369: 75.	5,369: 75
Två fiskeristipendiater:
Arvoden å 1,500 kronor	........ 3,000: —
Reseersättning...............................	........ 13,175: —	16,175: —
Två extra fiskeristipendiater:
Arvoden å 1,500 kronor ............	........ 3,000: —
Reseersättning...............................	........ 8,937: 1 6.	11,937: 16

Ned annäm rida hushållningssällskap tilldelade bidrag
dels till fiskeriadministrationen samt fiskets befrämjande
inom de särskilda länen och dels till insamlande
avprimäruppgifterförfiskeristatistik, nämligen:
Uppsala läns hushållningssällskap 1,081: 25.

Södermanlands läns dito .................. 2,200: —

Göteborgs och Bohus läns dito ........ 2,000: —

Skaraborgs läns dito.......................... 400: —

Jämtlands läns dito ............................ 875: —

Västerbottens läns dito........................ 2,147:63.

Till disposition av lantbruksstyrelsen:

Rapporter rörande sillfisket vid rikets västkust
m. m.................................................. 2,655: 44.

8,703: 8 8

Försäkring av fiskeriadministrationens

fartyg Eystrasalt ................................ 800: —•

Tillsyningsman vid regala laxfisket i

Torneå älv in. m. ................................ 3,784: 72.

Undersökningar av vattnet i Valdemars viken

................................................ 500: —

Belöningar åt föreståndare för fiskeri bokfö

ringsstationer................................ 1,110: —

Vissa undersökningar rörande sik och

spigg...........................................:........... 1,500: —

Driftkostnader m. m. för fiskodlingsan stalten

vid Borenshult ........................ 10,060: 40.

Anordnande av brunn vid dito............... 1,200: —

Vissa fiskeriutgifter ................................ 1,547: 19.

Ritningar för fiskodlingsanstalt m. m..... 344: 20.

Vissa ålfiskeförsök vid Älvkarleby kraftstation
.................................................... 300: —

Åtgärder för avsättningen av salt makrill
...................................................... 140: 83.

311

Fortsatta tiskbiologiska undersökningar

inom Klotens kronopark ...............

Praktiska fiskeförsök i Östersjön...........

Fortsatta försök med ålyngelfångst vid
Trollhättan

För bortsprängning av masterna på ett

vrak utanför Hälsingborg....................

Undersökning angående fiskodlingsanstalt
för Vänern ............................................

149: as.

1,013: io.

700: —

500: —

391:67. 26,696:83.

4,079: 20.
22,000: —

34,779: 65.

106,127: 76.
14,000: —

15,000: —
2,030,585: 8 3.

Av nionde huvudtitelns anslag:

Å riksstaten:

D. 2. Undervisningskurser i navigation för bohuslänska
fiskare ...............................................

3. Södra Sveriges fiskeriförening........................

4. Hydrografisk-biologiska undersökningar av

de Sverige omgivande haven ....................

5. Underhålls- och driftkostnad för fartyget

Skagerak ........................................................

6. Försäkring av fartyget Skagerak ................

7. Underhålls- och driftkostnad för fartyget

Eystrasalt ....................................................

8. Utförande av vissa fiskehamnar..............

K. 3. Belöningar för rovdjurs dödande:

För dödande av sälar ................................ 20,000: —

23. Tryckningskostnader:

Skrifter rörande fiskerinäringen ................ 5,000: —

D. 8/1916. Till stationerande under vintern 1915
— 1916 av ett armerat ångfartyg vid rikets
kuster för åstadkommande av ordning och

c skydd vid fiskets bedrivande .................... 36,345:4 4.

A tilläggsstaten:

C. 1. Hydrografisk-biologiska undersökningar av

de Sverige omgivande haven .................... 15,000: —

Av nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Till fiskeriadministrationen samt fiskets befrämjande inom de särskilda
länen m. m...........*.....................................................................

Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare ................

130,980: oi.

2,302,917: 88.

26,472: 73.
7,500: —

Summa 2,467,870: 62.

— 312

Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

E. 1. Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt 220,625; —

2. Docentstipendium vid skogshögskolan m. m..... c AAA''

Personligt ålderstillägg åt extra läraren G. Grönberg
....................................................................

Diverse behov vid skogshögskolan
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
Specialundersökningar rörande de norrländska

o skogarnas föryngring ........................................

Ålderstillägg.................................,..........................

Extra utgifter.......................................................

Tilläggsstaten:

D. 1. Diverse behov vid skogshögskolan

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt
Ökade kostnader för dagtraktamenten
Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss
personal inom den civila statsförvaltningen
Förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel................................

Dyrtidstillägg ..................-

3.

4.

5.

6.

K. 1.
21.

H.

2.

5.

6.

7.

8.

5,000: —

500: —
75,200; —
28,250: —

26,400

2,600

150

24,800

4,700

9,497

8,100: —

1,786:

Försäljningsmedel

Skulder:

I allmänhet

5,700: —

177,243: 75.

90: 32. 588,856: o7.

Balans till år 1921:

.............. 1,309: 45.

Summa 591,951: 52.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1919:

8: 33.

— 313

Utgifter:

Avlöningar m. in.:
vid skogshögskolan

» statens skogsförsöksanstalt............................................

Möblering i skogshögskolans lärarrum....................................

Böcker och publikationer:

vid skogshögskolan ................................................................

» statens skogsförsöksanstalt............................................

Jägmästarkursens praktiska övningar ....................................

Forstmästarkursens » » ....................................

Bränsle, lyse, expenser m. m.:

vid skogshögskolan ................................................................

» Garpenberg ........................................................................

» statens skogsförsöksanstalt............................................

Resekostnader m. in................................................................

Reparationer vid Malingsbo ....................................................

Telefonledning vid Bjurfors ....................................................

Stängsel vid norra Brunnsviken................................................

Avföres inbalanserad skuld enligt skogsförsöksanstaltens
räkenskaper ............................................................................

277,943: 77.

167,640: so.

1,700: —

4,000: —

10,000: —

34,899: —

9,872: —

21,258: —

6,700: —

25,860: 63.

20,182: 03.

800: —

400: —

3,681: 50.

629: 39. 585,566: 6 2.

♦

Leverering:

Till statskontoret ............................................................................................ 3,041: 85.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan................................................................................ 2,025: 27.

Fordringar................................................................................ 1,309: 45. 3,334: 72.

Summa 591,951: 52.

Elevantalet vid skogshögskolan under år 1920 utgjorde:

	Vårterminen.	Hostterminen.
Jägmästarkursen ...............................	......... 73	116
Förberedande jägmästarkursen .......	......... 35	45
Forstmästarkursen ...........................	......... 12	28
	120	189.

Rev.-berättelse ang statsverket för år 1920. II.

40

— 314 —

å

Skogs Hällnäs.

Bispg&rden.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

E. 7. Den lägre skogsundervisningen och skogshushållning
i allmänhet .................................................... 24,854: 20. 18,320: —

Tilläggsstaten:

D. 4. Ökade expensmedel vid statens skogsskolor ........ 926: 17. — —

H. 8. Dyrtidstillägg ....................................................—..... 9,108: 33. 6,629: 91.

Säger 34,888: 70. 24,949: 91.

Skulder:

Till domänfonden

Balans till år 1921:

............. 61: 87. — —

Summa 34,950: 57. 24,949: 91.

	Kredit.
Skulder ..............	Balans från år 1919:	....................... 61: 87.	416: 35.
Utgifter: Avlöningar................................................................. Stipendier ................................................................. Expenser ................................................................. Dyrtidstillägg............................................................ Byggnadskostnader för skogsskoloma ................	....................... 8,099: 92. ........................ 5,100: — ........................ 5,011:04. ........................ 9,108: 33. ........................ 7,569:41.	6,699: 9 8. 4,500: — 5,907: 73. 6,629: 91.
		Säger 34,888: 70.	23,737: 6 2.
Tillgångar .........	Balans till år 1921:		795: 94.
		Summa 34,950: 57.	24,949: 91.

1 Tabellen upprättad inom domänstyrelsen.

— 315 —

skolorna. 1

Grönsinka.	Baggå. Bjurfors.	Omberg.	Hanimarsebo.	Kolleberga. Summa
128: 33.	19.538: 35.		475: 62.	-- 20,142: 30.
17,100: —	21,275: — 18,400: —	17,100: —	18,375: —	25,111: — 160,535: 20.
7,409: 24.	7,826:3 8. 7,204:29.	671: 96. 9,802: 27.	670: 91. 10,338: 93.	1,930:9 6. 4,200: — 8,720:41. 67,039:76.
24,509: 2 4.	29,101: 38. 25,604: 29.	27,574: 23.	29,384: 8 4.	35,762:37. 231,774:96.
	994: 8i.	323: 6 5.		5,692:49. 7,072:82.
24,637: 57.	48,639: 73. 26,599: 10.	27,897: 88.	29,860: 4 6.	41,454: 86. 258,990: 08.
	--1,519: 36.	323: 6 5.		1,393:54. 3,714:77.
6,500: oi. 6,000: — 3,751: 45. 7,409: 2 4.	7,183: 29. 6,270: 83. 5,100: — 5,625: — 3,327:61. 5,979:62. 7,826: 38. 7,204: 29.	8,191: 58. 6,000: — 3,580: 3 8. 9,802: 27.	8,200: — 6,000: — 4,308: 25. 10,338: 93. 537: 66.	8,095:9 7. 59,241:58. 5,600: — 43,925: — 10,014:19. 41,880:27. 8,720: 41. 67,039: 76. 7,630: 75. 15,737: 82.
23,660: 70.	23,437:2 8. 25,079:7 4.	27,574: 23.	29,384: 8 4.	40,061: 32. 227,824: 43.
976: 87.	25,202: 4 5.		475: 62.	-- 27,450: 88.
24,637: 5 7.	48,639:73. 26,599: 10.	27,897: 88.	29,860: 4 6.	41,454:86. 258,990:08.

— 316 -

lantmäteri''

Andra huvudtiteln:

Riksstaten:

G. 7. Jordregister för landsbygden ...................................................

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

F. 1. Lantmäteristaten ......................................................................

2. Lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt ............................

3. Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen ............................

4. Arvoden åt vissa lantmäteriauskultanter ................................

5. Lantmäteriundervisningen...........................................................

7. Reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren

i länen .....................................................................................

8. Nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren

i länen.......................................................................................

9. Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen........

10. Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior

utav vissa kartor m. m. .......................................................

11. Skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen ................................

12. Kopior av kartor m. m. angående statens järnvägars jord områden

....................................................................................

14. Skiften och avvittringar ........,..................................................

K. 1. Ålderstillägg ............................................................................

18. Rese- och traktamentspenningar ............................................

19. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m............................

21. Extra utgifter ......................................................................

23. Tryckningskostnader ................................................................

F. 4. 1919. Arvoden åt vissa lantmäteriauskultanter........................

Tilläggsstaten:

E. 1. Ökad avlöning till skrivbiträden och vaktmästare hos lantmäteristyrelsen
....................................................................

2. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare ....................

4. Anskaffande för lantmäterikontoren i länen av kopior av
kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden ....

H. 6. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen .......................................

7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings havare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. in. anvisade medel ........................................

8. Dyrtidstillägg ................................................................................

Bötesmedel............................................................................................................

Från reproduktionsanstalten influtna medel....................................................

Kammarrättens anmärkningsmedel ................................................................

Behållning

från

år 1919.

3,111: 80.

8,639: 53.

10,432: 72.
1,229: 12.

6,055: 17.

92: 44.

1,177: 50.
27.314: os.

1,380: 8 4.
5,700: —

5,075: 8 6.

4,981: 60.

656: 70
6,357: 92.

Summa 82,205: 2 8-

— 317

styrelsen.
I) e b e t.			Kredit.
	Leverering	Leverering	Behållning
1 Ippbörd.	från	Utgifter.	till	till	Summa.
	statskontoret.	statskontoret.	år 1921.
—	20,000:	— 14,768: 03.	—	8,343: 7 7.	23,111: 80.
	89,904	03. 89,881: 45.	22: 58.		89,904: 03.
- -	6,000	— 6,000: —	—	— —	6,000: —
---	18,300	18,300: —	_ —	— —	18,300: —
- -	105,000	- 100,500: —	- -	4,500: —	105,000: -
— —	39,800	39,796: 73.	— —	3: 27.	39,800: —
— —	15,000	— 11,347: 93.	— —	12,291: 60.	23,639: 53.
	8,000	6,364: 74.	_ _	12,067: 9 8.	18,432: 72.
—	3,500	— 3,606: 53.	— —	1,122: 59.	4,729: 12.
	10,000	— 12,530: 4 6.	_ _	3,524: 71.	16,055: 17.
—	40,000	40,000: —	— —	— —	40,000: —
	8,500	— 8.592: 44.	_ _	_ _	8,592: 44.
- -	1,000	— 528:20.	- -	471: so.	1,000: —
_ _	3.000	— 3,000: —	- -	- -	3,000: —
_ _	3,000	— 2,906: 6 9.	- -	1,270: 81.	4,177: 50.
1,735: 30.	182,550	— 188,927: 64.	- -	22,671: 74.	211,599: 38.
___	4,500	— 4,500: —	- -	— -	4,500: —
_ _	14,000	— 14,529:45.	- -	851: 39.	15,380: 84.
— —	—	- - -	5,700: —	— —	5,700: —
	2,000	— 2,000: —			2,000: —
—	280,000:— 270,006:6 5.	5,075: se.	9,993: 35.	285,075: 86.
— —	2,300: — 1,994: 02.	—	305: 98.	2,300: -
—	7,000: — 6,975: 35.	—	24: 65.	7,000: -
	30,500	— 30,287:54.		212:46.	• 30,500: —
- -	562,000	: — 565,201: 88.	- -	1,779: 72.	566,981: eo.
- -	—	20: —	- -	636: 70.	656: 70.
70,522: 9 9.	—	67,214: 08.	- -	9,666: 83.	76,880: 91.
23: 33.	—	— 3: so.	19: 83.	— —	23: 33.
72,281: 6 2.	1,455,854:03. 1,509,783:31.	10,818: 27.	89,739: 35.	1,610,340: 93.

Behållningen till år 1921 utgöres av:

Kontant behållning:

I kassan............................................ 8,055: 61.

Å giroräkning i riksbanken 81,683: 74. 89,739:3 5.

— 818 —

Rikets allmänna kartverk.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1919:

46,128: 27.

Inkomster

Monde huvudtiteln:

Riksstaten:

Rikets allmänna kartverk:

G. la. Bestämt anslag .... 210,520: —

b. Förslagsanslag........ 44,395: —

c. Reservationsanslag 201,800: —

G. 2. Diverse behov vid rikets allmänna

kartverk ....................................

3. Namngranskning för rikets allmänna
kartverks behov ............

K. 19. Skrivmateralier och expenser, ved

m. m.............................................

Tilläggsstaten:

H. 5. Okade kostnader för dagtrakta menten

........................................

6. Tillfällig löneförbättring under år

1920 för viss personal inom den
civila statsförvaltningen............

7. Förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel................

8. Dyrtidstillägg ................................

Försäljningsmedel m. m........................................

456,715: -20,000: —
3,000: —
14,925: -

28,200: —

38,950: —

3,700: —
308,000: —

873,490: -

52,677: 44. 926,167: 44.

Skulder:
Utgifter ester

Skulder

Avlöningar..............

Geodetiska arbeten

Balans till år 1921:

Kredit.

Balans från år 1919:
Utgifter:

............. 10,388: 68.

Summa 982,684: 39.

24,260: ie.

582,325: 22.
71,614: 11.

— 319

Topografiska arbeten
Ekonomiska och stomkartearbeten
Namngranskning
Hyra för lokaler

Inköp av instrument m. m..........

Till statskontoret

Leverering:

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å giroräkning i riksbanken
Förskott.........................................................................

151,397: 95.
85,291: 14.
3,600: 90.
14,850: —
5,930: 03.

15,130: 36.
10,388: 68.

Summa

Sveriges geologiska undersökning.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1919:

Inkomster :

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

C. 54. Undersökningar av torvmarker i

	Södra Sverige ............................	124,000	—
H. 1.	Sveriges geologiska undersökning	108,655	—
2.	Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m.........................	92,500	_
3.	Expenser för Sveriges geologiska undersökning................................	25,000	_
4.	Inredningsarbeten m. m. i Sveriges geologiska undersöknings lokaler	10,000	—
5.	Vaktmästare vid Sveriges geo-logiska undersöknings museum	1,865	—
6.	Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län................................................	8,500: —
13.	Hydrogeologiska specialundersök-ningar ........................................	5,000: —

915,009: 35.
17,895: 84.

25,519: 04.
982,684: 39.

57,472: 8 7.

— 320 —

K. 1. Alderstillägg.................................... 4,500:

Tilläggsstaten:

F. 1. Fältarbeten vid Sveriges geologiska

undersökning ................................ 5,000:

2. Praktisk-geologisk undersökning i

Jämtlands och Västerbottens län 34,000

3. Undersökning av torvmarker i

„ Södra Sverige................................ 4,600

H. 5. Okade kostnader för dagtraktamenten
........................................ 17,200:

6. Tillfällig löneförbättring under år

1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ............ 12,200: —

7. Förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ........ 5,516: 8 5.

8. Dyrtidstillägg.................................... 150,000: —

Försäljningsmedel........................................................................

Anslag från enskilda institutioner m. fl. för undersökningar
Gåvomedel för inredning och möblering ................................

608,536: 8 5.

1,852: os.
23,502: 4 4.
5,801: 40.

639,692: 74.

Summa 697,165: ei.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar....................................................................................

Fältarbeten och tryck m. m.....................................................

Värme, lyse och expenser ........................................................

Hydrogeologiska specialundersökningar ................................

Nyanskaffning och ändring av möbler, montrer m. m.........

Inredningsarbeten........................................................................

Undersökning av torvmarker....................................................

Praktisk-geologiska undersökningar i Jämtlands och Västerbottens
län................................................................................

Diverse undersökningar ................................................

Leverering:

Till statskontoret ......................................................................

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

A giroräkning i riksbanken ............................................

Förskott....................................................................................

271,719: 39.

104,700: —

35,000: —

5,000: —

2,757: 90.

23,466: 57.

130,835: 84.

78,235: 01.

23,887:_79. 675,602: so.

2,130: 25.

13,232: 86.

6,200: — 19.432; 8 6.

Summa 697,165: ei.

Statens meteorologisk-liydrograitska anstalt

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster :

Riksstaten:

Sjätte huvudtiteln:

I. 1. Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall
................................................ 52,500: —

Sjunde huvudtiteln:

D. 10. Stormvarningar vid rikets kuster 48,500: —

Nionde huvudtiteln:

Statensmeteorologisk-hydrografiskaanstalt:

Bestämt anslag:

H. 7 a. Avlöningar........ 99,200: —

Reservationsanslag:

H. 7 b. Arvoden åt observatörer
.... 40,000: —

c. Expenser ........ 8,000: — 147,200: —

H. 8. Diverse behov vid statens meteoro logisk-hydrografiska

anstalt .... 85,000: —

9. Meteorologiska telegram från Färöarna
och Island........................ 4,000: —

11. Meteorologiska iakttagelser i

Abisko ........................................ 10,000: —

K. 1. Ålderstillägg.................................... 2,000: —

19. Skrifmaterialier och expenser, ved

m. m............................................. 27,358: 33.

Tilläggsstaten:

Nionde huvudtiteln:

F. 4. Diverse behov vid statens meteoro logisk-hydrografiska

anstalt........ 48,700: —

5. Pegelstationemas förbättring ........ 25,000: —

6. Geofysisk station i samarbete med

Roald Amundsens polarexpedition 4,350: —
H. 5. Ökade kostnader för dagtraktamenten
............................................ 3,000: —

6. Tillfällig löneförbättring under år

1920 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen ............ 11,054: 4 5.

7. Förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

27,548

— 322 —

inom den civila statsförvaltningen
samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel ................ 7,994: 27.

H. 8. Dyrtidstillägg.................................... 162,929: 62. 639,581:6 7.

Handels- och sjöfartsfonden:

Bidrag till anordnande av stormvarningar vid rikets kuster 6,000: —

Bidrag från diverse intressenter ........................................ 4,532: —

Försäljningsmedel m. m......................................................... 16,120: 8 6.

Återdebiterade medel ............................................................ 22,360: 41. 688,594: 94.

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1921:

............. 20,736: 5 4.

Summa 736,880: 17.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder................................................................................................................ 11,231:08.

Utgifter:

Avlöningar.................................................................................... 320,125:5 5.

Allmänna expenser .................................................................... 38,414: 02.

Vattenfallsförteckning m. m..................................................... 56,423: 8 5.

Väderlekstjänst m. m................................................................. 146,752:21.

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island ............ 3,758: 74.

Meteorologiska iakttagelser i Abisko .................................... 10,242:4 9.

Stormvarningar............................................................................ 39,084: 92.

Diverse undersökningar ............................................................ 2,470: 25.

Lokalhyra .................................................................................... 22,853: 33.

Flyttningskostnader.................................................................... 12,237: 41.

Pegelförbättringar........................................................................ 14,271: 01.

Styrelsens resor ........................................................................ 1,633: 60.

Samarbete med Amundsens expedition.................................... 701: 63. 668,969- 01

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ........................................................ 8,289: so.

A giroräkning i riksbanken........................ 27,653: 74. 35,943; 54.

Förskott.................................................................................... 20,736154.'' 56.68Q: 08.

Summa 736,880: 17.

323 —

V eterinärhögskolan.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ...................................................................................................... 18,631: 55.

Inkomster:

Särskilda uppbördsmedel för utgiftsanslagen:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

I. 1. Veterinärundervisningen ........................................ 21,011: 75.

Tilläggsstaten:

H. 8. Dyrtidstillägg ...................................................—___96: 34. 21,108: 09.

Uttag å statsverkets giroräkning ................................................................ 68i2,127: 14.

Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter................................ 16,216:91.

Skulder:

Diverse medel

Balans till år 1921:

............. 33,596: 27.

Summa 771,679: 96.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder................................................................................................................ 31,127: 87.

Utgifter:

Nionde huvudtiteln:

Riksstaten:

I. 1. Veterinärunder visningen .................... 216,748: 52.

2. Personliga arvodesförhöjningar för

vissa befattningshavare vid veterinärhögskolan
.................................... 4,800: —

3. Diverse behov vid veterinärhögskolan 150,614:97.

K. 1. Ålderstillägg.......................................6,800: — 378,963: 49.

— 324

Tilläggsstaten:

H. 6. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen 14,933: 3 3.

8. Dyrtidstillägg .................................... 182,230:02. 197,163:35. 576.126: 84.

Insättningar å statsverkets giroräkning................................................... 139,527:73.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning .....................................................

Förskott.........................................................................

Proviant, bränsle och materialförråd .....................

Inkomstrester.................................................................

Utlånta medel .............................................................

2,877: 75.

3,270: 98.

193: 65.

3,276: 23.

15,278:91. 24,897: 5 2.
Summa 771,679: 96.

Antalet veterinärelever utgjorde under vårterminen 1920 109 och under höstterminen
samma år 109.

I hovbeslagsskolan hava under revisionsåret undervisats 13 elever.

Veterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ............................................................................................................ 38,664: o8.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

I. 1. Veterinärundervisningen .... 8,500: —

K. 1. Ålderstillägg ........................ 1,000: — 9,500:_

Tilläggsstaten:

H. 6. Tillfällig löneförbättring under år 1920
för viss personal inom den civila statsförvaltningen
.................... 650: —

8. Dyrtidstillägg........................ 16,958: 87^608: 87. 27,108:87.

Hyres- och arrendemedel ............................................................ 4,547: 30.

Intressemedel.................................................................................... 1,916: 18.

— 825 —

Foderavgifter.................................................................................... 2,790: so.

Försäljningsmedel för en fastighet 7,000: —

Diverse ............................................................................................ 1,709:33.

Skulder

Balans till år 1921:

Summa

Kredit.

Balans från år 1919:
Skulder .............................................................................

Utgifter:

Avlöningar........................................................................................ 31,500:42.

Premier ............................................................................................ 60: 2 5.

Inventarier m. .............................................................................. 830: 90.

Byggnaders underhåll .................................................................... 2,144:2 5.

Uppvärmning, belysning, vatten och renhållning 2,893: 53.

Diverse expenser ............................................................................ 1,926:10.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Utlånta medel ............................................................................ 37,807: 72.

Osäker fordran............................................................................ 6,434: 53.

45,072: 4 8.

300: 13.
84,036: 6 9.

438: 99.

39,355: 45.

44,242: 25.

Summa 84,036: 6 9.

— 326 —

TIONDE

Civilstatens änke -

	Osäkra ford- ringar.	Civilstatens änke- och pupillkassa.	Gåva av en gam-mal tjänste- man.	Knngl. Göta hovrätts pensions- fond.	Langska pensions- fonden.	Elstedt-ska pen-sions-fonden.	Isbergska pensions- fonden.	af Tun-elds dona-tions-fond.	Töm- qvists testa- ments- fond.
Debet.	1	2	3	4	5	6	7	8	9
Balans från år 1919: Tillgångar ..........................	13,841	97	26,677,124	82	291,101	65	15,714	69	14,766	21	5,839	07	48,697	72	67,948	03	36,235	09
Inkomster: Statsbidrag: Tionde huvudtitelns anslag: A. 2. Förvaltningsbidragtill en ny finke- och pupill-kassa för civilstaten Delägarnas avgifter: Civilstatens änke- och pupill-kassa : Årliga avgifter ............... Befordringsavgifter ......... Tjänstemannafonden: Årliga avgifter .............. Ränta å utlånade medel ...... Besparade pensioner: Civilstatens änke- och pupill-kassa ........................... Enskilda änke- och pupill-	—	—	35,000 1,103,516 874,359 3,840 1,312,282 6,516 15,879	80 18 05 56 34	17,466	10	955	13	885	97	350	34	2,921	86	4,076	88	2,174	11
Allmänna änke- och pupill-			50
			2,100 4,974 43,920
Vinst å utlottade obligationer Inkomst av kassans fastighet Gåvomedel........................... Kapital- och livränteförsäkrings-anstalten: Vinstmedel ........................ Tillskottsränta till besparings- fonden ........................... Till livräntefonden från be-sparingsfonden överflyttade	—	—	32 22	—		345										•
Säger	—	—	3,402,944	95	17,466	10	1,300|13	885	97	350	34	2,921	86	4,076 88	2,174	11
Summa	13,841 9 7	30,080,069 2 7	308,567 75	17,014 82	15,652) 18	6,189	41	51,619	58	72,024 91	38,409	20

327

HUVUDTITELN,

och pupillkassa.

Qvi- dings pen- sions- fond.	von Bes-kows pen-sions-fond.	C. G. Elis pensions-fond.	Hans Linds pen- sions- fond.	Bonnedal- Wall- markska pensions- fonden.	H. Ca vallis dona-tions-fond.		Civilstatens kapital- och livränte-försäkrings-anstalt.	Vinstmedel, tillhörande anstaltens besparings- fond.	Donations-medel, till-hörande an-staltens grundfond.	Civil- statens livränte fond.		Summa.
10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	20
6,787	48	6,606	40	38,835	10	6,138 59	23,246	92	102,183	19	712,091	66	24,675	49	1,291	75	1,182,620	86	29,261,804	22
																				35,000	—
																				1,981,716	03
407	25	390 n	38	2,330	11	368	32	1,394	82	6,130	99	33,115	32	1,233	78	64	59	60,490	17	1,447,038	68
																				25,051	82
																				4,974 43,920 345	32 22
												3,311	40	18	46	—	—	—	—	3,329	86
												5,232	70	—	—	—	—	—	—	5,232	70
																		32,180	43	32,180	43
407	25	390	88	2,330	11	368	82	1,394	82	6,130	99	41,659|42	1,252	24	64	59	92,670	60	3,578,789	06
7,194	73	6,896	78	41,165 21	6,506	91	24,641 |74|l08,314| 18	753,751! 08	25,927	73	1,356|34	l,275,29l!46	32,840,593)28

328 -

Kredit. Utgifter: Avskrivningar .................... Restitutioner........................ Förvaltningskostnader: Fullmäktiges sammanträde... Avlöningar, arvoden m. m... Hyra, expenser m. m. ........ Pension å kassans indrag- niugsstat .................... Ersättning åt konsulenten för utredning ..................... Hyresbidrag åt vaktmästaren Enligt fullmäktiges särskilda beslut: Tillfällig löneförbättring ... Dyrtidstillägg.................. Dyrtidstillägg till f. d. befatt-ningshavare hos kassan samt till sådana befattningshavares änkor och barn................. Anslagna pensioner och under-stöd: Civilstatens änke- och pupill- kassa .......................••• Enskilda ftnke- och pupill-	1	2	3	4	5	6	7	8	9
II I 1 1 1 II 1 1 1 1 1 1 II II 1 III 1-^ £	n i i i i ii i ii i i i ii il i iii i: i	568 1,658 14,335 45,697 22,897 1,000 1,800 500 5,625 44,344 2,533 524,868 506,888 5,618 31,633 218 1	06 16 07 03 89 74 30 10 17 33 80		16							150	—		96	1,797	65
Allmänna änke- och pupill- fonden ........................... Tjänstemannafonden........... Övriga fonder..................... Förlust å utlottade obligationer Oersatt lånepåkostnadsutgift... Kapital- och livränteförsäkrings-anstalten: Vinstmedel till delägare i an- stalten ........................... Till delägarna i anstalten ut- betalda........................... Till konto för vinstmedel av-förda .............................. Till besparingsfonden över- flyttade.......................... Till livräntefonden överflyt- tade .............................. Utbetalda livräntor ...........	750		700		280		2,075		3,370
Säger	7,564	99	1,210,186	65	—	—	750	—	700	-	280	—	2,225	—	3,370	96	1,797	66
Balans till år 1921:
Tillgångar ...........................	6,276	98	28,869,882	62	308,567	75	16,264	82	14,952	18	5,909	41	49,394|ös	68,653	95	36,611	55
Summa	13,841	97	30,080,069|2 7	308,567| 75	17,014 82	15,652|is| 6,189j41	| 51,619| 5 8	72,024|m	i 38,409|20

329 —

17,604

32,180

32,180

49,803

91,550

108,314

703,947

7,194 78| 6,896 78) 41,165 2i| 6,506|9i 24,64l|74 108,
Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

- 330 —

Kontant behållning:

I kassan.................................................... 9,285: 20.

I aktiebolaget Svenska handelsbanken 269,390: 84.
I Skandinaviska kreditaktiebolaget .... 214,464: 45.

Änke- och pupillkassans fastighet ................................

Utlånta medel....................................................................

Fordringar:

Hos vederbörande myndigheter för ej levererade

avgifter ................................................ 92,968: 32.

I övrigt.................................................... 6,298: 0 6.

Efter avdrag av skulder:

Av pensionärer outtagna pensioner:

I civilstatens änke- och pupillkassa 6,034: 8 3.
Å enskilda änke- och pupillfonden.... 4,737:50.
Å allmänna » » » ... 168: —

A tjänstemannafonden........................ 1,800: —

Av vederbörande myndigheter för mycket inlevererade
avgifter ........................................................

493,140: 59.
910,000: —
29,984,841: 27.

99,266: 88. 31,487,248: 24.

12,740: 33.

1,204:8 7. 13,945:20.

Vartill kommer:

Inom linjen förd osäker fordran

Återstå kronor 31,473,303: 04.
6,276: 9 8.

Extra provinsialläkarnas pensionskassa.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ........................................................................................................ 85,040:17.

Inkomster:

Års- och tilläggsavgifter............................................................ 124,924: 45.

Intressemedel................................................................................ 4,521:77. 29,446:22.

Balans till år 1921:

Skulder:

Oguldet förvaltningsbidrag till statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl................................................................................ 6,183: 10.

Summa 120,669: 4 9.

1 Häri ingår bidrag från tionde huvudtitelns anslag »A 3. Statens andel i kostnaden för
pensionering av extra provinsialläkare» med 4,603 kronor 89 öre.

— 381 —

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder............................................................................................................. 6,316:67.

Utgifter:

Förvaltningsbidrag till statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl............................................................................................. 6’^:10-

Hyreskostnad .............................................................................. 300: 6,483: i o.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å giroräkning.................................................................... 27,609:39.

Utlånta medel............................................................................ 79,613:8 9.

Fordringar ................................................................................ 646: *4. 107,869: 72.

Summa 120,669: 49.

Lasarettsläkarnas pensionskassa.

Tillgångar

Års- och tilläggsavgifter.........

Intressemedel.............................

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster:

Balans till år 1921:

722,695: 7 8.

... 1 76,637: 34.

.... 38,482:23. 115,119:57.

Skulder:

Oguldet förvaltningsbidrag till statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl................................................................................. 7,728: 88.

Summa 845,544: 23.

1 Häri ingår bidrag från tionde huvudtitelns anslag »A 4. Statens andel i kostnaden för
pensionering av lasarettsläkave» med 29,136 kronor 1 öre.

Skulder

- 332 —

Kredit.

Balans från år 1919:

5,273: 94.

Utgifter:

Förvaltningsbidrag till statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl............................................................................................. 7 728-sr

Hyreskostnad ................................................................ ''375!_’

8,103: 88.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å giroräkning .........................................................

Utlånta medel ............................................................

Fordringar.....................................................................

27,351: 3 2.

784,488: 92.

20,326: n. 832,166: 4i.
Summa 845,544: 23.

Handelsflottans pensionsanstalt.

Förvaltnings- Pensions- Westzynthiuska Q

kostnadsfonden. fonden. fonden. Summa.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar ................................ 227,134:52- 954,621:81. 31,431:58. 1,213,187:91

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

A. 8. Bidrag till handelsflottans
pensionsan stalt

.................... 105,000: —-- 105,000: -

9. Förbättring av pensioneringen
från handelsflottans
pensions -

anstalt .................... 35,200: —-- 35,200: —

10. Förbättring av pensioneringen
inom de
tre första klasserna
av handelsflottans

pensionsanstalt.......... 31,000: —-- 31,000: —

— 333 —

Förvaltnings- Pensions- Westzynthiuska c
kostnadsfonaen. fonden. fonden.

Tilläggsstaten:

A. 4. Tilläggspensioner un -

der år 1920 åt pen-sionstagarna vid han-delsflottans pensions-anstalt ...................		106,000: —		106,000: -
5. Bestridande av för-valtningskostnader-na vid handelsflot-tans pensionsanstalt	500: —			500: -
Handels- och sjöfartsfonden: Till förhöjning av arvodena åt befattningshavare vid dito	500: -			500: —
Kvarlåtenskapsmedel................	— —	944: 34.	- -	944: 34.
Böter ........................................	- -	511: 84.	- -	511: 84.
Återbuma pensioner................	- -	2,219: 97.	—	2,219: 97.
Avförda deponerade pensioner	— —	2,533: 32.	— —	2,533: 32.
Kapitalvinst å utlottad obliga-tion ........................................		63: 33.	_ _	63: 33.
Överföringfrån W estzynthiuska fonden ....................................		1,277: 54.		1,277: 54.
Intressemedel............................	10,209: 68.	42,712: 49.	1,277: 54.	54,199: 71.
Säger	11,209: 68.	327,462: 83.	1,277: 54.	339,950: 05.

Balans till år 1921:

Skulder:

Till ägare av deponerade pensioner
.................................... — — 8,329: 97. — — 8,329: 9 7.

Summa 238,344: 20. 1,290,414: ei. 32,709: 12. 1,561,467: 93.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ........................................ — — 5,843: 71. — — 5,843:71.

Utgifter:

Pensioner .................................... — —

Arvoden, hyror och expenser . .. 11,098: 03.

Förskjuten ränta ..........................

Återleverering till statskontoret — —

Överföring till pensionsfonden--

Säger 11,098: 03.

315,618: 40.

144:03.--

640: —--

-- 1,277:54.

316,402: 43. 1,277: 54.

315,618: 40.
11,098: 03.
144: 03.
640: —
1,277: 54.
328,778: —

— 334

Balans till år 1921:

Förvaltnings- Pensions- Westzynthiuska

kostnadsfonaen. fonden. fonden.

Summa.

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................ 174: 3 7.

På upp- och avskrivningsräk ning.

....................................... 750: —

Utlånta medel ........................ 222,750: 88.

Fordringar .................. 3,570: 92.

Säger 227,246: 17.

943:61. 151:31. 1,269:29*

91,650:—-- 92,400: —

864,284:90. 30,982:*— 1,118,017:78*
11,289:96. 298: 2 7. 15,159: 15.

968.168: 4 7. 31.431: 5 8. 1,226,846: 22.

Summa 238,344: 20. 1,290,414: a 1. 32,709: 12. 1,561,467:93.

Hovkapellet* pension sill rättning.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar...................................................................................,••••.............. 1,119,354: 08*

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

A. 11. Bidrag till kungl. hovkapellets pensionsinrätt ning.

....................................................................... 3,000: —

Intressemedel ............................................................................ 55,955: 5 8.

Delägarnas bidrag .................................................................... 9,036: 77.

Recettmedel ................................................................................ 3,597: 24.

Konsertavgifter............................................................................ 1,682: 50.

Extra inkomster ........................................................................ 120: —

Besparade pensioner ................................................................ 3,833:33.

Donationsmedel............................................................................ 2,500: —

Inkomst från lotteriet till förmån för kungl. hovkapellets

pensionsinrättning ................................................................ 65,252: 06. 144,977: 48.

Summa 1,264,331: 5 6.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ............................................................................................................ 10,502: 10.

Utgifter:

Pensioner och understöd ........................................................ 52,934: 6 7.

Begravningshjälp........................................................................ 1,000: —

Avskrivningar ............................................................................ 12,065: 57.

, Förvaltningskostnader................................................................ 5,456: 8 6. 71,457: 10.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .................................................... 189: 6 5.

På giroräkning ........................................ 11,907: 43. 12,097: os.

Utlånta medel.................................................................... 1,157,096: 1 s.

Fordringar ........................................................................ 12,979: 10.

Inventarier ........................................................................ 200: — 1,182,372:3 6.

Summa 1,264,331: 5 6.

Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och

pupillkassa.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar................................................................................................. 8,212,174: 88.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

A. 12. Bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare vid
allmänna läroverk, pedagogier, seminarier

m. m..................................................................... 157,276: —

T. A. 2. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst

m. fl..................................................................... 365,000: —

Pensionsavgifter........................................................................ 172,392:40.

Vinst å inlösta obligationer.................................................... 822: 50.

Intressemedel ............................................................................ 388,769: 12. 1,084,260: 02.

Balans till år 1921:

Skulder:

Förskott ............................................................................... 10,303: 33.

Oguldet förvaltningsbidrag till statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl................................ 13,911: 98. 24,215: 31.

Summa 9,320,650: 21.

— 336 —

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ............................................................................................................ 25,746: —

Utgifter:

Pensioner ................................................................................ 294,103: ie.

Dyrtidstillägg ........................................................................ 1 365,000: —

Förvaltningsbidrag till statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl..................................................... 13,911: 9 8.

Hyreskostnad ........................................................................ 675: —

Revisionskostnader ................................................................ 5,129: i o. 678 819:2 4

Balans till år 1921:

Tillgångar :

Kontant behållning:

Å giroräkning................................................................ 67,670:5 5.

Utlånta medel.................................................................... 8,416,412:35.

Fordringar ........................................................................ 132,002:07, 8,616,084:9 7.

Summa 9,320,650:21.

Lärarinnornas pensionsanstalt.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar...................................................................................................... 1,902,986:6 2.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

A. 14. Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna ................................ 70,000:

T. A. 1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i

statens tjänst.................................................... 123,000: —

Pensionsavgifter ................................................................... 2 226,542: 15.

Vinst å inlöst obligation .................................................... 140:_

Intressemedel ........................................................................ 102,430! 99. 522,113:14.

1 Härav 10,303 kr. 33 öre under återleverering.

Häri ingår bidrag från tionde huvudtitelns anslag »A 13. Bidrag till pensionering av den
kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter» med 51,211 kronor 76 öre.

Baluns till år 1921:

.Skulder:

Förskott ................................................................................ 5,071: 7 8.

Oguldet förvaltningsbidrag till statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl................................. 12,366: 20. 17,437: 98.

.Summa 2,442.537: 74.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder .........................................	................................................................... 11.449:14.
	Utgifter:
Pensioner .....................................	........................................... 4.429: so.
Tilläggspensioner.........................	........................................... 68,565:6 6.
Dyrtidstillägg .............................	........................................... 1 123,000: —
Förvaltningsbidrag till statens	anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl..........	........................................... 12,366: 20.
Hyreskostnad .............................	........................................... 600: —
Revisionskostnader .....................	........................................... 1,694: —
Leverering till statskontoret.....	1.434:34. 212,089:70.
	Balans till år 1921:
Tillgångar:
Kontant behållning:
Å giroräkning......................	.......................................... 91,441: 02.
Förskott ..................................	.......................................... 425: —
Utlånta medel..........................	.......................................... 2,097,173: 73.
Fordringar ..............................	.......................................... 29,959: 15. 2,218,998: 90.
	Summa 2.442,537: 74.

'' Härav äro 5,071: is under leverering till statskontoret.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II

43

338 —

Statens anstalt för pensionering; av folkskollärare
m. fl. (folkskollärarnas pensionsinrättning, småskog
lärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och barnmorskornas
pensionsanstalt).

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar:

Folkskollärarnas pensionsinrättning............................

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa....................

Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt...
Barnmorskornas pensionsanstalt ................................

38,407,568: 63.

14,253,581: 23.

11,576: 82.

1,298,656: 7 5. 53,971,383: 43.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

A. 6. Statens bidrag till pensionering av barnmorskor
............................................................

15. Bidrag till statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl. (8,166,863: 2 5 +

230: 8 7) ............................................................

18/1919. Bidrag till småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
....................................

T. A. 1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i
statens tjänst.................................................

2. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens
tjänst...................................................:........

3. Yissa kostnader för förvaltningen av barn morskornas

pensionsanstalt........................

Delägarnas avgifter............................................................

Diverse inkomster................................................................

Intressemedel........................................................................

27,783: 28.

8,167,094: 12.

10,223: 44.

5,180,000: —

995,000: —

2,948: 17.

2,288,684: 9 8.

7,020: 72.

2,518,027:92. 19,196,782: 63.

Balans till år 1921:

Skulder:

Förskott............................................................................

Söderströmska testamentsfonden ................................

Behållning å organisationsanslag ................................

» » anvisade medel för inköp av inventarier

Förskottsränta ................................................................

27,611: 70.

15,083: 33.

5,695: 43.

1,112:16.

51: ii- 49,553.-73.
Summa 73,217,719: 79.

339

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder:

Folkskollärarnas pensionsinrättning

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa....................

Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
Barnmorskornas pensionsanstalt ................................

76,641: 07.
38,685: 5 8.
21,764: 26.
17,542: si.

154,633: 72.

Utgifter:

Pensioner................................................................

Dyrtidstillägg ........................................................

Förvaltnings- m. fl. kostnader............................

Diverse ....................................................................

5,215,141: 07.

6,175,000: —

127,282: 71.

52:73. 11,517,476:51.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å giroräkning........................................................... 3,542,439: os.

Oguldna förvaltningsbidrag ........................................ 49,464: 81.

Utlånta medel................................................................ 56,906,897: 85.

Fordringar ................................................................<■■■• 866.807: 8 7.

Fastighet........................................................................ 180,000: - 61,545,609: 5 6.

Summa 73,217,719: 79.

Dövstumlärarnas pensionsanstalt.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar............................................................................................................ 74.664: 53.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

Delägarnas avgifter....................................................................

Intressemedel................................................................................

97,000: —

118,628: 51.

2,491: 12. 218,119: 63.

Skulder:
Förskott

Balans till år 1921:

2,732: 10.

340 —

Oguldet förvaltningsbidrag till statens anstalt för pensionering
av folkskollärare m. fl..................................... 9,274: 6 5.

Lån hos statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl......................................................................... 40,000: - 52.QQ6: 75.

Summa 344,790:91.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1919:

47,368: 9 8.

Utgifter:

Pensioner ....................................................................................

Dyrtidstillägg ............................................................................

Förvaltningsbidrag till statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl.................................................................

Hyreskostnad................................................................................

81,267: -1 97,000: —

9,274: 6 5.
450: —

187,991: 65.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:
A giroräkning

Utbulta medel..........

Fordringar ..............

61,117: 78.

48,000: —

312: so. 109,430; 28.
Summa 344,790:91.

Prästerskapets änke- och pupillkassa.

Debet.

Balans från den 30 april 1920:

Tillgångar .................................................................................................... 14,653,619: 39.

Inkomster:

För grundfonden:

Inkomster av prästerliga beställningar enligt reglementets
§ 9 mom. 2 och 3.................... 101,595: 28.

Intressemedel................................................ 477,384: 72. 578.980: —

För tillskottsfonden:

Delägaravgifter:

Årsavgifter ........................ 203,294: 8 5. 1

1 Härav 2,732 kronor 10 öre under återleverering.

— 341 —

Retroaktiv avgifter ............ 699: so.

Aldersskillnadsavgifter 6,191:47.

Avgifter för föregående år

Avgifter enligt reglementets § 11 ............ 13,343: 8 7.
Intressemedel ..................................	.............. 291,712:98.	520,458: o i.	1,099,438: 01.
Balans	till den 1 maj 1921:
Skulder:
Torellska donationsfonden ...........		8,402: 08.
Qvillénska donationsfonden		1.050: 26.
Outtagna pensioner .......................		4,141: 41.	13,593: 75.
		Summa	15,766,651: 15.
	Kredit.
Balans från den 30 april 1920:
Skulder.................................................			14,253: 98.
	Utgifter:
Pensioner till kassans egna pensionärer 1920—1921:
Av grundfonden .............................	........... 402,887:41.
» tillskottsfonden.........................	........... 426,115: 98.	829,003: 39.
Pensioner för föregående år:
Av grundfonden.............................	........... 301:6 9.
» tillskottsfonden.........................	........... 425:58.	727: 27.
Avskrivning å inventarier ...............		276: 3 8.
Hyra för kassalokalen.......................		4,325: —
Arvoden, avlöningar och pension ...		58,590: 05.
Tryck, skrivmaterialier och böcker		3,194: 51.
Bränsle och lyse ...............................		1,941: 35.
Bolagsstämmo- och revisionsomkostnader ....................	2,579: 60.
Husbesiktningar ...............................		850: -
Diverse utgifter ...............................		2,772: 92.	904,260: 4 7.
Balans	till den 1 maj 1921:
Tillgångar:
Kontant behållning:
I kassan......................................	.......... 5,190:4 8.
På löpande räkning...................	......... 198,116:36.	203,306: 84.
Utlånta medel.................................	............................... 14,377,083: 82.
Räntefordringar .............................		265,258: 5 8.
Inventariers värde.........................		2,487: 46.	14,848,136: 70.

Summa 15,766,651: 15.

— 342 -

Telegrafverkets peiisionsanstalter.

Debet.

Pensionsfonden
(förut pensionsinröttningen).

Änke- och
pupillkassan.

Summa

Balans från år 1919: Tillgångar............................................	13,737,398: 22.	3,049,123: 31.	16,786,521: 53.
Inkomster:
Bidrag från telegrafverket................ Anslag av telegrafmedel.................... Delägares bidrag................................ Intressemedel .................................... Pensionsanstalternas fastigheter, vinst utöver debiterad 41/2 procents ränta å i fastigheterna nedlagt kapital.... Understödsfonden för försålt papper Leverering från allmänna telefonbo-lagets pensionskassa........................	200,000: — 328,131: 45. 495,262: 13. 145,591: 09. 1,527,131: 02.	35,000: 146,468: 29. 186,810: 46. 372,974: so. 42,958: 40.	200,000: -35,000: — 474,599: 74. 682,072: 59. 518,565:89. 42,958: 4o. 1,527,131: 02.
Säger	2,696,115: 69.	784,211: 95.	3,480,327: 64.
Balans till år 1921: Skulder................................................	1,400,959: 59.		1,400,959: 59.
Summa	17,834,473: 50.	3,833,335: 2 6.	21,667,808: 76.

Kredit.

Balans från år 1919:
Skulder......................................

2,403,990: 4 8.

151,510:78. 2,555,501:26.

Utgifter:

Pensioner ........................

Förvaltningskostnader....

Ränta................................

Begravningshjälp............

Säger

157,888: 62.
46,861: 5i.
20,529: 19.
4,322: so.
229,601: 8 2.

95,088: 38.
3,283: 03.
13,685: 6 0.

252,977: -50,144: 54.
34,214: 7».
4,322: so.
341,658: 83.

112,057: oi.

343 —

Pensionsfonden
(förut pensionsinrättningen).

Leverering till telegrafverkets pensionsinrättnings
understödsfond .... 1,148,471: o7.

Änke- och
pupillkassan.

Suni ma.

1,148,471: o?.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ........................................ — —

På giroräkning................................ — —

Pensionsanstalternas fastigheter .... 6,852,450: 78.

Utlånta medel ................................ 6,637,545: —

Fordringar ........................................ 559,054: 3 8.

Inventariers värde............................ 3,359: 9 7.

Säger 14,052,410: 13.
Summa 17,834,473: so.

60,004: 90.
156,621: 69.

3,349,405: 22.
3,735: ee.

3,569,767: 47.

3,833,335: 2 6.

60,004: 90.
156,621: 69.
6,852,450: 78.
9,986,950: 22.
562,790: 04.
3,359: 97.

17,622,177: eo.

21,667,808: 76.

Statens järnvägars änke- och pupillkassa.

Debet.

Änke- och
pupill kassan.

Oscar och Maria
Wiklanders
understödsfond.

Summa.

Balans från år 1919:

Tillgångar ................................................	33,537,544: 6 5.	103,905: 58.	33,641,450:	23.
Inkomster:
Delägarnas bidrag ................................	1,785,899: 57.	- -	1,785,899:	57-
Böter ........................................................	17,355: 09.	- -	17,355:	09-
För försålda tillvaratagna effekter m. m.	42,610: 15.	- -	42,610:	15-
» förvaring av effekter.......................	208,738: 3 8.	- -	208,738:	38.
■» försäljnings- och annonseringsrättig-
heter................................................	76,541: 74.	- -	76,541:	74.
» gång- och plattformsbiljetter ........	249,781: 77.	- -	249,781:	77.
» försåld makulatur............................	9,207: 33.	- -	9,207:	33.
Gåvor ......................................................	67: —	- --	67:
Intressemedel............................................	1,290,107: 83.	5,089: 91.	1,295,197:	74.
Avkastning av kassans fastigheter ....	509,882: 6 2.	- -	509,882:	62.
Avkastning av jordstycken....................	70,499: 22.	—	70,499:	22
Säger	4,260,690: 70.	5,089: 91.	4,265,780:	61.

— 344 —

Balans till år 1921:

Änke- och
pupillkassa!!

Oscar och Maria
Wiklanders
understödsfond.

Summa.

Skulder:

Innestående pensioner ........................ Skuld å egendomen nr 11 i kvarteret	10,713: 4i.	- -	10,713: 4i.
Jordgubben i Stockholm................	18,000: —	- -	18,000: —
E. Fränckels donation........................	2,000: —	- -	2.000: —
Fonden för tillfälliga understöd........	5.116: 35.	- -	5,116:35.
Fru C. P. Sandbergs fond ................	2,000: —	- -	2,000: —
Elworthska fonden ............................	1,000: —	- -	1,000: —
A. Schumburgs minnesfond...............	1,331: 95.	- -	1,331: 95.
Greve R. Cronstedts donationsfond	2.000: —	- -	2.000: —
Överbanmästaren Chr. Johnssons fond	1,060: —	—	1,060: —
Fonden till bandir. D. M. Euréns minne	1,000: -	—	1.000: —
Mauritz Hahrs minnesgåva................	2,064: 6 7.	- -	2,064: 67.
Barnens understödsfond ....................	2,000: —	— —	2,000: —
Säger	48,286: 3 8.	—	48,286: 38.
Summa 37,846,521: 73.	108,995: 49.	37,955.517: 22.
Kredit.
Balans från år 1919:
Skulder ....................................................	65.451: 97.	— —	65,451: 97.
Utgifter:
Pensioner och pensionsförbättring........	1,256,993: 44.	— —	1.256,993: 44.
Avlöningar, dyrtidstillägg m. m.........	32,831: 3 4.	—	32,831: 34.
Tryckningskostnader m. m.................	16,734: 59.	— —	16.734: 59.
Övriga omkostnader...............................	6.552: 2 8.	212: ie.	6,764: 44.
Livränta och understöd ........................	—	3,300: —	3,300: —
Säger	1,313,111: 65.	3,512: ie.	1,316.623: 8i.
Balans till år 1921:
Tillgångar:
Kontant behållning:
I kassan............................................	2.854: 98.	0: 71.	2,855: 6 9.
På löpande räkning........................	144,765: 53.	- -	144,765: 53.
» uppsägningsräkning ................ » checkräkning ............................	1,065,929:0 2.	1,316: 55.	1,065,929: 02. 1,316: 55.
Värdet av kassans fastigheter ........	12,085,561: so.	- -	12,085.561: so.
Utlånta medel ....................................	22.605,025: 6 2.	101,717: 40.	22.706,743: 02.
Fordringar...........................................	563,346: ie.	2,448: 6 7.	565,794: 83.
Inventarier............................................	475: —	—	475: —
Säger 36,467,958:11.	105,483: 33.	36,573,441: 44.

Summa 37.846.521: 73. 108,995:49. 37,955.517:22.

— 34 r> —

Armens pensionskassa.

Debet.

Balans från år 1919:

Arméns pensionskassas huvudbok.	Arméns nya iinke- och pupilikassas huvudbok.	Förslags-anslagets till fyllnadspen-sioner m. m. huvudbok.	Summa.
1	2		3	4
1 • ! 4,294,42360	19.327,036	24	138.697	1 7	23.760.157	Öl

Inkomster:

Tionde huvudtiteln:

Riksstat:

B. 1. Ersättning för mistade löneinne-!
hållningar....................................j

2. Ersättning för nådårs- och be gravningshjälpsbesparingar 3.

Bidrag till pensionering av änkor

och barn efter befäl och underbefäl
med vederlikar vid armén

4. Förstärkande av det i 1918 och

1919 årens riksstater uppförda
anslag för bidrag till pensionering
av änkor och barn efter
1 befäl och underbefäl med vederlikar
vid armén ........................

5. Upprätthållande av arméns pen sionskassas

egen pensionering
m. m.........................................

6. Tillfälliga understöd åt avskedade

underofficerare och vederlikar
vid armén...................................

7. Pensionsförbättring för viss per sonal

vid armén ........................

8. Ersättning för inkomster från

Vadstena krigsmanshuskassas

äldre medel .............................

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

4,640

28,080

10,240 —

106.000

137,7171

4,640

28.080

137,717|

8,355:

8,355

— 3,500.000—; 3.500,000

— — 300.000 —

10,240

300.000

106.000!

44

— 346 —

	l	2	3		4
Tilläggsstat:
A. 1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattnings-
havare i statens tjänst ............	4,389,002	09	—	—	—	—	4,389,002	09
2. Dyrtidstillägg åt pensionsberätti-
gade änkor och barn efter be-
fattningshavare i statens tjänst	850,000	—	—	—	—	—	850,000	—
1 Fjärde huvudtitelns allmänna besparings-
fond...........................................................	14,380	50	—	—	—	—	14,380	50
Delägares avgifter ....................................	305,592	99	440,517	58	—	—	746,110	57
Hyresmedel ................................................	11,412	50	—	—	—	—	11,412	50
Intressemedel ............................................	210.887	82	970,463	11	—	—	1,181.350	93
! Diverse.......................................................	10	—	249	—	—	—	259	_
Nettobrist för året, vilken ersatts av
| förslagsanslaget till fyllnadspensioner
m. m.....................................................	416,564	95	—		—	—	416,564	95
Säger	6,346,810	85	1,557,301	69	3,800,000	—	11,704,112	54
Balans till år 1921:
Skulder:
Arméns pensionskassa............................	50,128	86	368,650	—	—	—	418,778	86
Grevinnan Horns fond............................	—	—	39,400	—	—	—	39,400	_
Stiftelsen Carl och Amelie Ahlgrens
ålderdomshem ........................................	—	—	48,700	—	—	—	48,700	—
Kapten 0. V. Dahlgrens fond................	—	—	32,200	—	—	—	32,200	_
Juris doktor H. Cavallis donationsfond	—	—	11,800	—	—	—	11,800	_
Överstelöjtnant P. Grices fond ............	—	—	10,500	—	—	—	10,500	—
Diverse medel ........................................	5,281	19	2.393	—	1,437	50	9.111	69
Statskontoret:
Å förslagsanslaget till dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst ....................................................	121,392	33	—	—	—	—	121,392	33
Å förslagsanslaget till pensionsförbätt-
oring för viss personal vid armén ....	—	—	—	—	295	—	295	—
A förslagsanslaget till fyllnadspensio-
ner m. m.............................................	—	—	—	—	50,382	99	50,382	99
Säger	176,802 38	513,643	-	52,115|49	742,560	87
Summa	10,818,036j83|21,397,980|93 3,990,812	66	36,206,830	42

— 347 —

1

2

3

4

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder

546,629 2a! 835,054

251 8,269 62 l,389,953|o9

Utgifter:

Pensioner m. m. jämte dyrtidstillägg därå

Begravningshjälp........................................

Avlöning ....................................................

Expenser m. m.........................................

Diverse.......................................................

Brist i arméns pensionskassas inkomster

för år 1920 ...........................................

Leverering till statskontoret:

Å förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt
f. d. befattningshavare i statens tjänst
Å förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt
pensionsberättigade änkor och barn
efter befattningshavare i statens tjänst

I om. fl.........................................................

Å förslagsanslaget till beredande av
pensionsförbättring åt viss personal
vid armén................................................

6,045,271

19,552

121,045

33,759

3,002

68

50

35

80

36!

i i

650,462

340

11.653

45

90

105,000!

19,179|i6j

Säger 6,346,810|85| 662,456

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................

Fastighetens bokförda värde

Inventariers dito dito ............

Utlånta medel ........................

Fordringar............................

2,270

80,000

1

3,783,592

58,732

Säger 3,924,596

Summa! 10,818,036

48

76

3,509,829

70

416.564 95

10,205,563
19,552
121,045
34,099
14,656

416,564
105.000

83

50

35

80

26

I

95

19,179

4,032|9o| 4,032

3 513,930,427^10.939,694

1,141

19,593,262 i o
306,066 9 4

29

1,986

63

50,128 8 6

19,900,470j33| 52,115)49

5,398

80,000

1

23,376,854

414,928

16!

90

75

40

23,877,182)58

83!21,397,980193*3.990,812i66!36.206.830l42

348 —

Flottans pensionskassa.

Allmänna

Pensionsfonden. Gratialfonden. pensionsfonden.

Debet.

Balans från år 1919:
Tillgångar.................................

965,775: ir. 4,314,481: so. 35,855:4 9.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns anslag:

Flottans pensionskassa:

Ersättning för minskade inkomster:

B. 14. Pensionsfonden ................

15. Gratialfonden ...................

16. Bidrag till flottans pen sionskassas

gratialfond

17. Pensionering av flottans be fäl

och underbefäl med vederlikar
....................................

18. Pensionering av flottans ge menskap 19.

Tillfälliga understöd åt f. d.

stammanskap vid marinen
m. fl.....................................

20. Tillfälliga understöd åt f. d.

daglönare vid marinen........

21. Tillfälliga understöd åt f. d.

befattningshavare vid lotsverket
....................................

22. Pensionsförbättring för viss

personal vid marinen ........

T. A. 1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens

tjänst................................

2. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn

36,320: — -- --

16,650: — ---

-- 45.000: — --

496,250:2 9. -- --

-- 325,000: -

-- 3,400: —

-- 15,930: —

-- 9.000: —

90,000— — - ---

693,459:32. --- 308,618:72.

Summa.

5,316,112: 47

36,320: -16,650: —

45,000: —

496,250: 2 9
325,000: —

3,400: —
15,930: —

9,000: -90,000: —

1,002,078: 04

Allmänna

Pensionsfonden. Gvatialfonden. pensionsfonden.

Siuninu.

efter befattningshavare i

statens tjänst ....................

T. B. 2. Förstärkande av anslaget
för bidrag till flottans
pensionskassas gratialtond
................................

3. Provisorisk pensionsför bättring

för daglönare
vid marinen m. m.

4. Dyrtidstillägg åt pensio nerade

båtsmän etc.

T. B. 5/1919. Förhöjning i pensionerna
åt avskedade

båtsmän ........................

Femte huvudtitelns anslag:

Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna: 2:

3 a. Direkt anvisning:

Till pensionering genom
flottans pensionskassa av
lotsstyrelsens och lotsver -

kets personal ............... 44,270: 27.

Från invalidhusfonden till gratifikationer
................................................ —

Intressemedel .................................... 42,005: 57.

Pensions- och gratialavgifter............ 110,533: 30.

Lönebesparingar ................................ 4,781: 55.

Viten för försummade leveranser ... — —

Vinst å utlottade obligationer _____________________

Säger 1,517,620: 30.

320,000: —

1,200: —

/

233,007: 03.
214,726: 64.

6,276: 01.
876: 22.
837,735: 90.

11,500: —
165.000: -

1,320: —

83,022: so.
4.845: —

927,636: 22.

320,000: —

1,200: -

11,500: —
165,000: —

1,320: -

127,292: 77.

4,845: —
275,012: so.
325,259: 94.
4,781: 55.
6,276: 01.
876: 22.
3,282,992:4 2.

Balans till år 1921:

Skulder:

Odisponerade och besparade medel 22,884: 5 8. 6,576: 18.

Amorterade lånebelopp jämte ränta 108,617: 63.___9,896: 82.

Säger 131,502: 21. 16,473: —

18,660: 8 9.

48,121: 65.
118,514: 45.

18,660:89. 166,636:io.

Summa 2,614,897: 6 9. 5,168,690:70. 982,152:60. 8,765,740:99.

— 350 —

Kredit

Balans från år 1919:
Skulder ....................................

Allmänna

Pensionsfonden. Gratialfonden. pensionsfonden.

Summa.

126,626: 24. 18,997:20. 12,749: 9o. 158,373:3 4

Utgifter:

Pensioner m. m. jämte dyrtidstillägg

därå.................................................... 1.305,340:69.

Avlöningar m. m. till kassans tjänstemän
m. fl......................................... 76,225:3 7.

Diverse ............................................... 4,775: oe.

Leverering till statskontoret ............ 10,003: 8 5.

Säger 1,396,344: 97.

532,566: 09.

6,394: 66.
12,551: 13.
551,511: 88.

850,288: 40.

866: 90.
33,044: 31.
884,199: «i.

2,688,195: 18

76,225: 37
12,036: 6 2
55,599: 29
2,832,056:46

Sammandrag av förestående

	Nettobehållning vid
	1920 års början	1920 års slut	Statsbidrag	Delägarnas tillskott
Civilstatens änke- och pupillkassa1.........	26,677,124	32	28,869,882	62	35,000 —	1,981,716	03
; Extra provinsialläkarnas pensionskassa ...	78,723	50	101,686	62	4,603 89	20,320	56!
Lasarettsläkarnas pensionskassa ............	717,421	84	824,437	53	29,136 01	47,501	331
Handelsflottans pensionsanstalt...............	1,207,844	20	1,218,516	25	277,7001—		_
i Hovkapellets pensionsinrättning ............	1,108,851	98	1,182,372	36	3,000 —	9,036	77''
i Lärarnas vid elementarläroverken nya änke-
och pupillkassa ................................	8,186,428	88	8,591,869	66	522,276 —	172,392	40
Lärarinnornas pensionsanstalt .............	1,891,537	48	2,201,560	92	244,211! 7C	175,330	39
Statens anstalt för pensionering av folk-
skollärare m. fl. ’.............................	53,816,749	71	61,496,055	83	14,383,049)01	2,288,684	98
Dövstumlärarnas pensionsanstalt ............	27,295	55	57,423	58	97.000 —	118,628	51
Prästerskapets änke- och pupillkassa5......	14,639,365	41	14,834,542	95		215,401	16
Telegrafverkets pensionsanstalter............	14,231,020	27	16,221,218	01	235,000 —	474,599	74
Statens järnvägars änke- och pupillkassa	33,575,998	2 G	36,525,155	06	- -	1,785,899	57
Arméns pensionskassa ..........................	22,370,203	92	23,134,621	71	9,348,414 69	746,110	57
Flottans pensionskassa ........................	5,157,739	13	5,608,675	09	2,665,94l! 10	325,259	94;

1 De i denna änke- och pupillkassas räkenskaper redovisade enskilda fonder äro från denna

2 Anstalten har bildats genom sammanslagning av folkskollärarnas pensionsinrättning, små 3

Räkenskapsåret = 1 maj—30 april.

— 351

Allmänna

Pensionsfonden. Gratialfonden. pensionsfonden.

Summa.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning:

i kassan..................

å giroräkning .......

å löpande räkning
Kassans fastighet
» lösegendom

Utlånta medel...........

Fordringar .............

Förskott ...................

1,318: —
137,000: —

............ 5,000: —

............ 916,106:81.

............ 3,633:88.

............ 28,867: 79.

Säger 1,091,926: 4 8.

Summa 2,614,897: 69.

1,380: so.

82,000: —
125,000: —
5,000: —
4,377,082: ie.
3,026: 63.
4,692: 03.
4,598,181:62.

5,168,690: 70.

720: 40.
81,000: —

474: 96.
3,007: 73.
85,203: o9.

982,152: eo.

3,419: 20.
218,000: —
82,000: —
125,000: —
10,000: —
5,293,188: 97.
7,135: 47.
36,567: 55.
5,775,311: 19.

8,765,740: 99.

pensionsanstalter.

inkomster.					Utgifter.
Itänte- vinst.		Annan inkomst.		Summa.		Förvaltnings- kostnader.	Pensions utgifter.		Andra utgifter.		Summa.
1,312,282	56	73,946	36	3,402,944	95	136,199 78	1,069,007	60	4,979	32	1,210,186	65
4,521	77	—	—	29,446	22	6,483iio	—	—	—	—	6,483	10
38,482	23	—	—	115,119	57	8,103188	—	—	—	—	8,103	88
54,199 55,955	71	8,050	34	339,950	05	11,098,03	315,618	40	2,061 13,065	57	328,778	—
58	76,985	13	144,977	48	5,456:86	52,934	67	67	71,457	10
388,769	12	822	so	1,084,260 522,113	02	19,71608	648,799	88	10,303	33	678,819	24
102,430	99	140	_	14	14,660 20	190,923	38	6,506	12	212,089	70
2,518,027	92	7,020	72	19,196,782	63	127,282 71	11,390,141	07	52	73	11,517,476	51
2,491	12	—		218,119	63	9,7246 5	175,534	90	2,732	10	187,991	65
769,097	70	114,939	15	1,099,438	01	69,539 16	829,730	66	4,990	65	904,260	47
682,072	59	2,088,655 81	3,480,327	64	50,144 54	252,977	—	1,187,008	36	1,490,129	90
1,295,197	74	1,184,683 30	4,265,780 11,287,547	61	56,330 3 7	1,256,993	44	3,300	—	1,316,623	81
1 1,181,350	93	11,67150	69	167,740 36 76,225 3 7	10,205,563	83	149,825	61	10,523,129	80
1 275,012	60	16.778178	3,282,992	42	2,688,195	18	67,635	91	2,832,056	46

tabell uteslutna.

skollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och barnmorskornas pensionsanstalt.

— 352 — * I

Jämförelse i procent av de å förestående samman -

Civilstatens änke- och pupillkassa......................................

Extra provinsialläkarnas pensionskassa .............................

Lasarettsläkarnas pensionskassa.......................................

Handelsflottans pensionsanstalt ........................................

Hovkapellets pensionsinrättning........................................

Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa

Lärarinnornas pensionsanstalt..........................................

Statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl........

Dövstumlärarnas pensionsanstalt........................................

Prästerskapets änke- och pupillkassa ...............................

Telegrafverkets pensionsanstalter ...................................

Statens järnvägars änke- och pupillkassa .........................

Arméns pensionskassa .....................................................

Flottans pensionskassa.....................................................

I procent av inkomsterna utgjorde utgifterna under året

Civilstatens änke- och pupillkassa........................................

Extra provinsialläkarnas pensionskassa ...............................

Lasarettsläkarnas pensionskassa...........................................

Handelsflottans pensionsanstalt ...........................................

Hovkapellets pensionsinrättning ...........................................

Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa

Lärarinnornas pensionsanstalt ..............................................

Statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl...........

Dövstumlärarnas pensionsanstalt...........................................

Prästerskapets änke- och pupillkassa....................................

Telegrafverkets pensionsanstalter ........................................

Statens järnvägars änke- och pupillkassa ............................

Arméns pensionskassa .......................................................

Flottans pensionkassa .......................................................

353

drag upptagna inkomst- och utgiftsposter.

Procent av inkomster.		Procent av utgifter.
Stats- bidrag.	Del- ägarnas tillskott.	Bän te-vinst.	Annan inkomst.	Summa.	Förvalt- nings- kostnader.	Pensions- utgifter.	Andra utgifter.	Summa.
1.0	58.2	38.6	2.2	100. o	11.»	88.3	0.4	lOO.o
15.6	69.0	15.4	—	lOO.o	lOO.o	—	—	lOO.o
25.3	41.3	33.4	—	100. o	lOO.o	—	—	100.0
81.7	—	15.9	2.4	lOO.o	3.4	96.0	O.fi	lOO.o
2.1	6.2	38.fi	53.1	lOO.o	7.6	74.1	18.P.	lOO.o
48.2	15.9	35.»	0.1	lOO.o	2.9	95.6	1.5	lOO.o j
46.»	33.fi	19.fi	—	lOO.o	6.9	9O.0	3.1	lOO.o
74.9	11.9	13.1	0.1	lOO.o	1.1	98.9	—	lOO.o
44.5	54.4	l.i	—	lOO.o	5.2	93.4	1.4	lOO.o
—	19.6	69.9	10.5	lOO.o	7.7	91.7	O.fi	lOO.o
6.8	13.6	19.6	60. o	lOO.o	3.4	17.0	79.fi	lOO.o !
—	41.9	30.3	27.s	100.0	4.3	95.5	0.2	lOO.o
82. s	6.6	10.5	0.1	lOO.o	1.6	97.0	1.4	lOO.o
81.2	9.9	8.4	0.5	lOO.o	2.7	94.9	2.4	lOO.o

.............................

............................. 22.0

............................. 7.0

........................... 96.7

............................. 49.3

........................

.............................

............................. 60. o

............................. 86.--’

............................. 82._>

............................. 42.»

............................. 30.»

............................. 93.2

........................... 86. s

(

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. 11.

45

— 354 —

Pensionsanstalternas ställning

	Nettobehållning vid utgången av		Överskott.
	1915.	1920.	1916.	1917.	1918.	1919.	1920.
Civilstatens änke- och pupill-kassa ....................................	21,075,622	28,869,883	1,196,129	1,333,824	1,148,558	1,922,991	2,192,758
Extra provinsialläkarnas pensions-kassa ....................................	19,532	101,687	13,591	15,064	10,537	19,998	22,963
Lasarettsläkarnas pensionskassa ...	434,984 1,137,963	824,438	61,744	72,605	69,417	78,673	107,016
Handelsflottans pensionsanstalt ■..	1,218,516 1,182,372	24,577	—	17,410	43,730	11,172
Hovkapellets pensionsinrättning ...	—	—	—	19,725	386,406	73,520
Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa.........	6,732,562	8,591,870	337,484	355,695	371,788	388,901	405,441
Lärarinnornas pensionsanstalt ......	855,304	2,201,561	227,291	249,051	272,043	287,850	310,023
Statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. 1 ...............	40,829,986	61,496,056	2,162,805	2,314,306	2,490,441	6,445,641	7,679,306
Dövstumlärarnas pensionsanstalt...	70,351	57,424	—	5,850	—	9 _	30,128;
Prästerskapets änke- och pupill-kassa 3....................................	13,927,087	14,834,543	196,167	214,319	160,452	191,341	195,178
Telegrafverkets pensionsanstalter...	10,042,937	16,221,218	1,014,558	906,864	1,081,157	1,185,505	l,990,197i
Statens järnvägars änke- och pupill-kassa ...................................	24,409,707	36,525,155	1,898,371	2,111,684	2,414,764	2,741,473	2,949,157
Arméns pensionskassa..................	19,230,638	23,134,622	383,986	846,575	1,096,325	812,681	764,418
Flottans pensionskassa ...............	4,240,997	5,608,675	124,438	273,115	166,897	352,293	450,936

1 Anstalten har bildats genom sammanslagning av folkskollärarnas pensionsinrättning, småskollärares

2 Anstaltens räkenskaper för år 1919 utvisa en brist för samma år av 18,558 kronor.

3 Eäkenskapsåret = 1 maj—30 april.

— 355

under åren 1916—1920.

Statsbidrag.		D e 1 il g	ares bidrag.
1916.	I 1917.	1918.	1919.	1920.	1916. 1	1917.	1918.	1919.	1920.
35,000	35,000	1 35,000	35,000	35,000	1,027,629	955,500	1,195,167	1,793,918	1,981,716
4,627 12,813 183,600	4,577 13,413 141,000	13,813 178,200 3,000	9,309 14,013 277,200 3,000	4,604 29,136 277,700 3,000	11,353 30,419	12,319 36,927	13.410 30,587 6,877	14,010 37,382 7,862	20,321 47,501 9,037
144,654 38,205	160,280 40,989	333,930 65,621	429,276 91,711	522,276 244,212	157,858 150,757	160,356 158,167	163 220 166,430	165,926 168,789	172,392 175,330
901,449	910,673	2,663,685	8,701,513	14,383,049 97,000	1,614,438 48,580	1,416,065 79,932	1,703,872 66,555	1,628,828 68,965	2,288,685, 118,629
330,286	377,764	444,856	430,005	235,000	178,450 212,345	187,333 232,989	195,224 227,107	200,376 308,820	215,401 474,600
3,553,509 1 846,923	| 3,815,403 ! 1,134,261	_ 6.471,166 1,861,452	i 7,737,786 | 2,039,691	9,348,415 2,665,941	950,893 727,982 252,763	1,058,757 774,804 255,677	1,149,796 792,996 254,310	1,699,433 794,137 '' 328,680	1,785,900 746,111 325,260

m. fl. ålderdom sunderstöds anstalt och barnmorskornas pensionsanstalt.

— 356 —

STATENS AFFÄRSDRIVANDE VERK.

Postverket.

1) e b e t.

Balans från år 1919:

Tillgångar.........................................................................»

Inkomster:

Försäljning av frankotecken ....................................... 56,808,843: 85.

Postavgifter för tjänsteförsändelser ............................ 1,013,026: 03.

Befordringsavgifter för masskorsband ........................ 285''696: 35.

Dito för utgivarkorsband in. m................................. 740 298: 47.

Dito för tidningar och tidskrifter ............................... 2 269''107: 01.

Avgifter för registrering, fackavläggning m. in..... 426,343: 27.

Fraktmedel av postverkets ångfartyg ....................... 74 884: 13.

Återvunna medel till gäldande av ersättning för

bortkomna eller skadade värdeförsändelser............ 7,445:94.

Ersättning för handhavande av kronouppbörden........ 1,050’000: —

Dito för pensionsutbetalningar .................................... 49 162: 6 6

Dito för handhavande av stämpelväsendet ................ 198,500:_

Portoandelar för utrikes försändelser ........................ 814 960: 11.

Transitersättning av främmande postverk ................ 154,571: 19.

Anmärkningsmedel .......................... 27 931 • q »

Bötesmedel ............................................. 336:''14

Extra ordinarie uppbörd ............................................... 785,560:16.

Uppdebiteras på grund av ändrat redovisningssätt:
av postverket vid 1920 års ingång disponerat

kapital ......... 16,497,924:91.

av postverket vid 1920 års ingång ej disponerade
kapitalökningsanslag ............................................ 1,707,780: 93.

Driftförlust:

Utgifter utöver inkomster.......................................

Statsmedlen för omfäring:

Utgifter för kapitalökning:

Enligt riksstaten:

XVI. A. 1. Inventarier .......................................... 300,000:_

3. Centralposthus i Göteborg.................... 500,000:_

4. Om- och tillbyggnad av posthusbygg naden

i Ystad................................... 268,500: —

5. Inköp av fastigheter............................ 185,525: —

48,632,505: 31.

64,706,667: 29.

18,205,705: 84.
4,774,040: 23.

— 357

Enligt tilläggsstaten:
XII. A. 1. Inventarier ...........................................................	... 400,000:
4 Posthus i Ludvika...............................................	... 150,000: —
5. Fastighet i Borlänge............................................	... 125,000:
6. Fastighet i Jörn...................................................	... 45,000: —
7. Fastighet i Bengtsfors .......................................	... 55,000: —
8. Tomt i Hudiksvall................................................	... 40,000:
Balans till år 1921:
Skulder:
Befordrings- och prenumerationsavgifter för tidningar och
tidskrifter...................................................................................	8,875,494: 60-
Överlevereringar............................................................................	441: it.
Postsparbanken ............................................................................	407,468: 3 8.
Riksbanken: å giroräkning .....................................................	853,087: 74.
Postanvisnings- och postförskottsmedel....................................	13,464,299: 73.
Stämpelmedel ................................................................................	5,195,915: so.
Överskottsmedel i postkassor ....................................................	40,115: 26.
Postverkets pensionsfond ............................................................	507,383: 76.
Avsättning till förnyelsefond ...................................................	67,147: 70.
Likvider med utländska postverk ...........................................	2,050,915: 94.
Övriga skulder ...........................................................................	312: so.
	Summa
Kredit.
Balans från år 1919:

2,069,025: —

Skulder .......

Postverkets utgiftsstat
för år
1920 anvisar:

31,462,582: 52.

46,384,505: 55.

Utgifter:

24,890,000: — Avlöningar .......................

700,000: - Pensioner....................................................................

18,800,000: — Postbefordran:

å järnväg .................................... 11,270,239: 44.

å landsväg jämte lokala transporter.
....................................... 6,126,972:99.

sjöledes........................................ 883,576: 41.

7,090,000: — Omkostnader:

Hyror för postlokaler................ 511,321: 01.

Uppvärmning, belysning och

städning.................................... 1,178,266:21.

Tillverkning av frankotecken 423,911:95.
Blankett- och cirkulärtryck,

skrivmaterialier m. m......... 1,094,880: 8 3.

Förbrukningsartiklar ................ 598,399: 74.

Telefon och telegr am avgifter.... 166,213: 74.

Beklädnad.................................... 381,385:88.

24,537,993: 55.
639,758: 09.

18,280,788: 84.

Postverkets utgiftsstat
för år
1920 anvisar:

358 —

Sjukvård in. m.........................

Resekostnader m. m. ................

Traktamenten för tjänstgöring
i postkupé, å landsvägs- eller

ångbåtspostlinje ....................

Ersättning för nattlogi m. m.

Flyttningskostnader....................

Felräkningspenningar ................

Undervisningsväsendet ............

Avkortningar och restitutioner

Diverse utgifter ........................

600,000: — Avsättning till fömyelsefond ..........

13,700,000: — Dyrtidstillägg ......................................

Tillgripna eller förkomna postmedel

65,780,000: —

130,778: io.
975,600: n.

621,175: 22.

142,148: 34.

21,055: 44.

176,568: 98.

296,047: 98.

109,830: 85.

264,941: 89. 7,092,526:2 7.

.................... 600,000: —

..................... 18,327,652:73.

.................... M88: °4. 69,480,707:5 2

Avföres på grund av ändrat redovisningssätt bland tillgångarna upptagen
fordran av riksgäldskontor ...............................................................................

1,300,000: —

Tillgångar:

Kontant behållning........

Förskott ........................

Propriebalanser ............

Fordringar ..................

Postverkets fastigheter

» fartyg .......

» inventarier

Balans till år 1921:

........................... 19,529,748:31.

........................ 1,774,040:23.

.......................... 43,411:38.

.......................... 12,271,565:64.

13,553,488: 46.

125,000: —

5,388,059: io. 19,066,547:5 8.

''52,685,313: 12.

Summa 169,850,526:19.

Telegrafverket.

Debet.

Balans från år 1919:

Tillgångar .................................................................................................................... 239,372,183: 7 4.

Inkomster:

Telefoninkomster:

Inträdesavgifter ................................................ 2,531,600:2 4.

Anläggningsavgifter............................................ 251,178:8 9.

Abonnemangsavgifter ....................................... 44,188,757: 64. * 1

Samtalsavgifter ................................................ 30,262,246: 79. 77,233,783: 56.

1 Häri ingår postverkets driftöverskott för år 1919, kronor 1,047,999: 76, som först den 12 januari
1921 blivit till statsverket inlevererat.

- 359

Telegrafinkomster:

Telegramavgifter................................................ 12,613,290: 92.

Avgifter för registrering av telegramadresser 266,160: —

» » lokaltelegrafabonnemang............ 18,802: os.

Anmärkningsmedel m. m................................. 314:57. 12,898,567:5 7. 90,132,351:13.

Ökat värde.................................................................................................................... 23,311,179:23.

Balans till år 1921:

.Skulder:

Till diverse kreditera- ................................................................ 4,784,602: 51.

Oanvända medel för stationsbyggnader m. m...................... 1,749,668: 54.

Överskottsmedel för år 1917 (ej levererade)........................... 14,496,879:16.

» » » 1918 (» » ).......................... 8,076,545:33.

» » » 1920 (levererade 1921) ................... 2,582,518: 71.

Anslag till kassaförlag................................................................ 150,000: —

Lokalnäten ................................................................................... 32,734,725: 45.

Fastigheterna ............................................................................... 4,942,608: 46- 69,517,548: 16.

Summa 422,333,262: 2 6.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder ....................................................................................................................... 74,298,297: 34.

Telegrafverkets
utgiftsstat
för år
1920 utvisar:

27,160,000: —
764,500: —
19,405,500: —

Utgifter:

Avlöningar m. m.....................................................

Pensioner m. m.........................................................

Omkostnader:

Stationers och linjers underhåll 16,406,549: 6 3.

Fastigheter ................................ 965,435: 3 8.

Förhyrda lokaler....................... 533,584:84.

Mark- och takhyror m. m..... 186,931: 47.

Förråden .................................... 443,877: 71.

Tjänstelokalers uppvärmning,

belysning och städning ........ 1,120,475: 82.

Motordrift m. m......................... 134,731: 23.

Stationsinventarier .................... 845,408: 9 6.

Verktygsinventarier ................ 389,850: 06.

Blanketter m. m....................... 1,984,305: 72.

Frakt- och transportkostnader 492,955: 86.

Postavgifter................................ 419,763: 10.

Beklädnad ................................... 1,060,887: 72.

Sjukvård och begravningshjälp 367,550: 19.

Resekostnader och traktamenten 294,492:16.

25,237,240: 09.
590,280: 5 4.

— 360 —

Telegrafverkets
utgiftsstat
för år
1920 utvisar:

Flyttningskostnader....................

Felräkningspenningar................

Undervisningsväsendet ...........

Vilohemsrörelsen........................

Räntor ........................................

Diverse utgifter ........................

Kammarrättens anmärkningsmedel.
.......................................

21,000,000: — Dyrtidstillägg.............................

68,330,000: —

Överskott å telegrafverkets fond för år 1920:

Till statskontoret under året levererade ......

Återstående, under året ej levererade ..........

29,159: 35.
71,361: so.
219,212: 98.
58,900: —
2,468,814: 91.
247,983: 41.

79,549,832: 42.

10,582,518: 71.

46:^5. 28,742,278: 45.
............ 24,980,033: 34.

8,000,000: —

2,582,518: 71.

Balans till år 1921:

Tillgångar:

Kontant behållning ..............................................................

Förskott..................................................................................

Fordringar..............................................................................

Telegrafverkets verkstad.....................................................

» materialförråd ..........................................

» fastigheter..................................................

Lokalnäten..............................................................................

Riksnätet .............................................................................

Telegrafnätet.......................................................................

8,504,421: 22.

2,173,271: 17.

1,948,777: 64.

5,040,250: 3 8.

21,015,448: 98.

23,317,038: 22.

139,077,891: 64.

46,644,710: 59.

10,180,803:9 5. 257,902,613:79.
Summa 422,333,262: 2 6.

Tillgångar.............................

Järnvägstrafikmedel:
Trafikinkomster:

Persontrafiken ...........

Posttransport...............

Godstrafiken ...............

Lapplandsmalm..........

Extra trafikinkomster

Statens järnvägar.

Debet

Balans från år 1919:

- Inkomster:

1,013.023.381: 98.

100,331,400: 62.

6,135,258: 70.

216,883,664: 17.

13,519,032: 91.

5,089,873: 71. 341,959.230: 11.

- 361

477,181: 43.

342,474: ea.

238.982:19. 343,017,868:42.

Hushyror och arrenden ...............................................

Inkomst å arrendet av Dala—Hälsinglands järnväg
Diverse..........................................................................

Statsmedlen för omfäring

Utgifter för kapitalökning:

Enligt riksstaten:

Nya byggnader och anläggningar vid
statens trafikerade järnvägar:

XVI. C. 1. Ombyggnad av Malmö stats bangård

................................

2. Huvudrangerbangård vid Hallsberg
m. in.............................

5. Utvidgning av bangården vid

Katrineholm............................

6. Ny lokal godsbangård i Kris tinehamn

................................

'' 8. Spåranordningar i anslutning
till förefintliga spårsystem....
9. Anläggningar vid kol- och
vattenstationer........................

10. Gångbro vid Höganäs station

11. Speciella anläggningar å ban gårdar

...................................

12. Dubbelspår Norrköping—Mjöl by

........................................

13. Dubbelspår Örebro—Hallsberg

—Laxå ....................................

15. Omläggning av linjen Lindome

—Anneberg ............................

16. Omläggning av södra ingångs linjen

till Varbergs bangård

17. Ombyggnad av Bohusbanans

viadukt över Säveån ............

18. Ombyggnad av bron över Nors älven

å linjen Laxå—Charlottenberg.
...............................

19. Plåtslagarverkstad med smedja

vid Notviken............................

20. Utvidgning av lokomotivverk staden

vid huvudverkstaden
i Örebro..................................

21. Anläggningar vid huvudverk städerna

i Örebro och Östersund
........................................

Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920. II

Av lånemedel.

250,000: -

1,775,000: —

220.000:

100,000: -

262,100: —

313,000: —
50.000:

98,700: -

240,000: —

1,580,000: —

485,000: —

110,000:

623,000: —

400,000: —
155,000: -

1,009,000: —

Av andra
statsinkomster.

1«

365,000: -

C. 22. Sanitära anläggningar vid huvudverkstäderna
....................

23. Tillbyggnad av och diverse an läggningar

vid vissa lokomotivstationer
............................

24. Driftverkstäder ........................

25. Husbyggnader...........................

26. Anordningar för ökad upplags plats

för stenkol vid importhamnar
m. m.........................

27. Telegraf- och sektionstelefon ledningar

m. m...................

28. Växel- och signalsäkerhetsan läggningar.

...............................

29. Elektrifiering av linjen Kiruna

„—Svartön................................

30. Okande av trafikkapaciteten å

bandelen Kristinehamn—Mora

32. Dispcsitionsanslag för oförut sedda

och mindre arbeten ....

33. Konjunkturtillägg till vissa före

år 1918 beviljade anslag till
nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade
järnvägar ...............................

Nya statsbanebyggnader:

C. 34. Statsbanan Sveg Brunfio ....

35. Statsbanan Forsmo—Hoting...

36. Statsbanan Hällnäs—Stensele

37. Statsbanan Umeå—Holmsund

38. Inlösen av järnvägen Höganäs

—Mölle....................................

39. Markförvärv ............................

40. Rullande materiel....................

41. Genomgående tryckluftbroms

beträffande statens järnvägars
rullande materiel....................

42. Nya inventarier........................

43. Ökat förlag................................

Enligt tilläggsstaten:

Nya byggnader och anläggningar, vid statens
trafikerade järnvägar: ''

XII. C. 4. Ny lokal godsbangård i Kristinehamn
................................

Av lånemedel.

100,000: —

544,500: —
68,000: —
3,836.100:

51,000: —
660,000: —
1.900,000: —
1,000,000: —
1,070,000: —
1,000,000: —

3,657,000: —

3.000,000: —
1,688,000: -1,075,000: —
585,000:

360,000: -500,000: -10,500,000: —

1,000,000: -3,500,000: —
3,000.000: —

100,000: —

Av lånemedel.

C. 9. Omläggning av linjen Kållered

—Lindome................................	100,000: —
12. Driftverkstäder	35,000: —
14. Husbyggnader............................	1,000,000: —
15. Elektrifiering av linjen Kiruna
—Svartön...............................	4,000.000: —
18. Konjunktur tillägg till vissa före

år 1918 beviljade anslag till
nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade

järnvägar ...............................

Nya statsbanebyggnader:

C. 19. Järnvägsförbindelse mellan
svenska och finska järnvägsnäten
(statsbanan Haparanda
—finska gränsen)...................

20. Statsbanan Sveg—Brunflo.......

21. Inlandsbanan mellan Yolgsjön

och Gällivare ........................

22. Statsbanan Umeå—Holmsund

23. Markförvärv ............................

25. Genomgående tryckluftbroms

beträffande statens järnvägars

rullande materiel....................

Anslag, vilka icke finnas i årets riksstat eller
1 tilläggsstat uppförda:

Riksstaten:

1911 års anslag till statsbanan Göteborg
—Skee....................................................

1918. C. 7. Förändringar vid central stationen

i Stockholmm. m.

1919. C. 16. Dubbelspår Tranås—Aneby

och Sandsjö—Sävsjö........

17. Dubbelspår Ballingslöv—

Hässleholm........................

46. Statsbanan Sveg—Hede ....
Tilläggsstaten:''

1919. C. 3. Utvidgning av

gården i Nässjö................

15. Dubbelspår Norrköping—

Mjölby..............................

16. Dubbelspår Aneby—Sandsjö

18. Omläggning av södra in gångslinjen

till Varbergs
bangård ............................

rangerban -

2.031,000:

800,000:

2,474.000:

1.900,000

695.000

500.000

300,000: —

50.000: —
135,000: -550.000: —
20,000: —

342,000: -

1,345,000: -500,000:

Av andra

statsinkomster.

660,000: —

150,000: —

Av andra

statsinkomster.

Av lånemedel

C. 19.
20.

21.

22.

33.

35.

Broförbindelser över Dal -

älven vid Mora ................ Ombyggnad av statens järn-vägars reparationsverk-	245,000: —
städer i Malmö ............... Anläggningar vid huvud-verkstäderna i Örebro, Östersund—Bollnäs och	650.000: —
Notviken—Boden ............ Nya lokomotivstallar vid	39,500: —	---
Kiruna och Gällivare........ Statsbanan Karungi—Hapa-	256,000: —	— • -
randa ................................ Utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk från stationer och mötesplatser å statsbanan Boden—	50,000: —
Lappträsk ........................	40,000: —	—
Säger 65,437,900: —	660.000: —

66,097,900: —

Från statsbanan Rönninge—Södertälje—Järna överlämnade vinstmedel jämlikt
nådigt brev 14 maj 1920 ................................................ 82,246: 8 8.

Av riksgäldskontoret å exekutiv auktion 2 november 1911
inropade Skara—Timmersdala järnväg .............................. 408,000:— 490 246’8 8

I

Balans till år 1921:

Skulder:

I allmänhet ............................................................................... 60,119,559:41.

Till statens järnvägars pensionsfond samt pensionskassans

för icke ordinarie personal fond ........................................ 30,870,022: 27. 90,989,581: 68.

Summa 1,513.618,978: 9 6.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1919:

Utgiftsstaten L Igift er:

för år 1920

-- Statens järnvägstrafik:

6,027,100:— Styrelsen .............................. 5,693,067:31.

Linjeförvaltningarna:

587,300:— Distriktschefsexpeditionerna 600,636: o 7.

53,813,804: 46.

365 —

Utgiftsslateii
för dr 1920
anvisar

7,274,800: —
44,163,300: -

118,729,725: -9,258,400: —
66,200,000: —

12,695,500: —
4,360,000: —
1,985,500: —
2,597,200: —
25,290,375: —

3,694,000: —

3,179,000: —
2,770,000: —

1,000,000: —

64,000: —
18,882,000: —

328,758,200: —

Avdelningarna:
distrikts- och sektionsledning
..............................

banans bevakning och underhåll
...........................

lokomotivtjänst ................

vagntjänst ........................

stationstjänst ochväxlings tjänst.

...............................

tågtjänst ...........................

ångfärjedrift ....................

elektrisk järnvägsdrift ....

förrådstjänst ....................

verkstadstjänst ................

Gemensamma utgifter:
för revisions-, kontroll-,
mil-, biljett- och blankettkontoren.
...........................

pensionering m. m.........

trycknings- och reklamkostnader
m. in.............

förluster eller utgifter, förorsakade
av olyckshändelser
................................

diverse utgifter ................

Avsättning till förnyelsefond
Förlust å Höganäs—Mölle
järnväg ................................

7,179,956: 82.

37,354,954: os.
110,850,926: in.
9,345,127: 46.

66,476,632: 4 5.
12,192,242: 3 7.
4,623,625: is.
2,018,072: os.
2,482,727: so.
24,511.444: 40.

3,249,271: oi.
3,631,144: 68.

3,169,254: 8 7.

1.046,097: 14.

95,087: 32.
18,882,000: —

32,621: so.

313,434,888: 6 2.

Återleverering till statskontoret av jämlikt nådigt brev 29
september 1916 lyftade medel för anordnande av upplagsplats
för malm å Svartön ................................................ 25,000:

Avföres från statens järnvägars kapitalkonto jämlikt 1919

års riksdags beslut ................................................................ 25,000,000:

Överskott å statens järnvägars fond för år 1920, att till statskontoret inlevereras
............................................................................................................

338,459,888: 6 2.
29,582,979: so.

Tillgångar:

Kontant behållning ..............

Förskott ...............................

Utlånta medel..........................

Fordringar:

i allmänhet .........................

för driftförlusten under år

Fastigheter..............................

Järnvägar med materiel

Balans till år 1921:

...................... 42,384,349: es.

1918 ............ 35,298,170: 96.

2,843,924: 9 6.
19,825,687: 23.
28.680,833: 2 6.

77,682,520: ei.

1,616,300: —

961.113,040: 02. 4,091,762,306: 08.

Summa 1,513,618,978: 96.

1 Häri ingår statens järnvägars driftöverskott för år 1920, kronor 29,582,979: so, som ännu den 15
november 1921 icke blivit till statsverket inlevererat.

Inkomster och utgifter av

	1911		1912		1913		1914
Inkomster:
För persontrafiken i vidsträckt mening	27,524,151	48	29,134,115	02	30,796,257	54	34,210,486	55
» godstrafiken i dito dito ...............	48.045,414	02	52,798,790	88	56,557,650	5 6	57,627,619	13
Extra trafikinkomster ........................	667,870	38	757,048	OS	754,583	71	841496	72
Diverse inkomster, till trafik ej hänför-liga, såsom hushyroy, arrenden, uthyrd
materiel m. m......................	379,462	20	513.703	42	584,774	19	609,192
Vinst å driften av Dala—Hälsinglands järnväg ..........................
Utgifter utöver inkomster ..................	—	-	-	—	—	-	—	-!
Summa	76,616,898	08	83,203,657	40	88,693,266		93,288,794	91
Utgifter:
Järnvägsstyrelsens byråer, kammar- och statistiska kontor ...................	1,354,101	06	1,365,215		1,427,285	84	1,608,413	08
Gemensamma utgifter för statsbanorna,
utom pensionsbidrag och avsättning
till förnyelsefond .......................	1,403,825	16	1,446,079	04	1,531,412	21	1,439,192	31
Distriktschefsexpeditionerna ...............	199,017	70	197,828	88	190''608	87	194,913	66^
Banavdelningen ........................	9,380,984	41	9,564,672	65	10,065,412	6 4	10,746,779	34
Trafikavdelningen .............................	15,450,020	18	15,966,283	76	16,478,863	98	16,967,697	68
Maskinavdelningen 3 ......................	24,027,228	96	25,817,624	38	28,469,078	41	29,385,273	8S!
Förrådsavdelningen ...........................	_	_
Huvudverkstäderna ........................... Bandelen Älvsby—Piteå 4 ..................	—	—	—	—		—	—	—|
Förluster i allmänhet .......................	97,810	72	346,955	57	178,478	32	660,890	04
Förluster å driften av Dala—Hälsing-land och Höganäs—Mölle järnvägar	—	—				-
Säger	51,912,988	19	54,704,659	2 7	58,341,140	27	61,003,159	9 1
Bidrag till personalens pensionering......	1,696,886	96	1,886,056	42	2,026,223	38	2,085,908
Avsättning till förnyelsefond .............	5,000.000	—	6,318,000	_	6,500,000	—	6^77 L000
Leverering till statskontoret ...............	13,000,000	_	19,800,000	_	20,700,000		20,900|000
Inkomster utöver utgifter...............	5,007,022	98	_
Ränta till statskontoret å förskotterat
rörelsekapital ..............................	_			_
Resterande inbetalning till statskontoret
av trafiköverskottsmedel ..................	—	—	494,941	71	1,125,902	35	2,528,726|97
Summa	76,616,898	Ort*	83,203,657	40 j	88,693.266		93,288,794! 91

‘ Häri ingår krigs tidshjälp för år 1916 med kronor 2,214,522: 20.-

* * Ä » » 1917 » » 3,126,011:60 och krigstidstillägg för år

icronor 1,8/4,02/: 78 och förlust å arrendet av Dala—Hälsinglands järnväg med kronor 109,726:31.

* -Pran ocl> me(l år 1918 äro förrådsavdelningen och huvudverkstäderna utbrutna ur ma.
* »/>»»» utgifterna för bandelen Älvsby—Piteå inlagda på respektive

Avser endast Höganäs—Mölle järnväg.

järnvägsmedel under åren 1911 1920.

1915	1916	1917	1918	1919		1920
36,487.186	20	44,125,770		48,868.732	96	68.372,702	57	93,273,396	Öl	106,466,659	32
79,699,749	33	104,064,966	05	111,132,135	85	183,507,016;	70	200,504,209 7 7	230,402,697	08
1,535,527	13	1,590,697	do''	1,942,184	79	3,055,172	12	3,640,968 83	5,089,873	71
391,866	55	392,947	19''	494,298	79	489,056!	29	519,665	19	716,163	B2i
	_				_	_	-	_	_	342,474	G 91
		—	_1		—	60,298,170	96	11,070,939 so	—	—1
118,114,329	27	150,174,381	20	162,437,352	SO	315,722,118	64	309,039,179	SO	343,017,868	42
1,745,300	10	2,353,101	10	2,377,221	43	4,096,696	68	5,1-39,925	14	5,698,067	31
1,861,881	70	2,589,256	73	1 5,478,161	84	* 31,217,605	12	7,786,220	41	5,635,626	89
199,107	83	208,533	57	239,560	19	362,463	10	486,333	29	600,636	07
11,524,882	14	12,655,555	33	16,750,223	92	32,103,842	84	39,055,325	05	39,886,041	89
22,338,537	08	27,516,203	92	34,973,518	23	67,067,488	04	78,185,116	57	82,197,211	88
43.099,417	13	70,228,849	90	82,476,164	06	145,231,386	12	129,304,883	75	132,122,450	35
_	—	—	—	—	—	1,951,448	60	2,315,127	63	2,482,727	60
—		—	—	—	—	19,527,134	29	22,467,392	94	21,568,544	09
36,777	09	192,480	82	259,158	16	—	—	—	—	—	—
570,162	88	789,592	03	1,075,246	19	1,395,297	33	2,401,940 so	1,046,097	14
—		—	—	—	_	—	—	393,530|os	5 32,621	90
81,376,066	01	116,533,573	40	143,629,254	02	302,953,362	12	287,535,795	76	291,265,024	62
2,206,588	54	1,794,058	53	1,874,578	81	2,803,756	52	2,950,078	49	3,287,864	—
6,992,000	—	7,226,000	—	9,676,000	—	9,965,000	—	17,159,000	—	18,882,000	—
j 22,500,000	—	10,000,000	—	4,400,000	—		—	—	I		_
—		—	—	—	—		—	1,394,305	55	—	—
5,039,674	72	14,620,749127	2,857,519	56		—	—	—	29,582,979	80
118,114,329	27	150,174,381	20	162,437,352	39	315,722,118	64	309,039,179 so	343,017,868|42

1917 med kronor 8,259,072: 9 9, ävensom ränta till statskontoret å förskotterat rörelsekapital med
skinavdelningen.

avdelningar. f

— 368 —

Statens vatten -

Tillgångar.

Debet.

Balans från år 1919:
Inkomster:

Kanalavgifter ..........................

Lotsavgifter..............................

Inkomster av bogserångare .
Avgifter för elektrisk energi

Arrende- och hyresmedel ......

Räntemedel .............................

Provision å uppbörd av avg
nems seglationsstyrelse......

spår Trollhättan—Stallbacka
Diverse inkomster .....................

Driftförlust:

Utgifter utöver inkomster..........

Leverering:

Från riksgäldskontoret ..............

Omföring ......................................

Balans till år 1921:

Skulder:

Överskottsmedel för år 1920

Fömyelsefonder ......................

Pensionsfonder..........................

Disponibla försäljningsmedel

Diverse kreditorer ..................

Reserverade anslagsmedel......

Förskott från statskontoret ..
Skulder inom verket ..............

	Vattenfalls- Q. , . , . styrelsen. Statens kanalverk.
	1	2	3
	13,251,869	92 33,870,462	04
		— 1.166,997	93
	—	— 14,921	—	—
	—	—1 100,433 1	90	—
	_	35,187	71	_ i
	—	1,973	75	—
ir för Va-			1
	—	4,518	43	—
sand........	—	— 1,211	26	—
järnvägs-		| ■
	—	8,189	53,	—
Säger		—| 1,333,433	Öl!	—
		| 74,371	17\
		—j 2,320,000
	—	—| —	—|	—
	—	— 275,290	78	—
	383,760	34 —	-|	—
	—	— 100,377	81	—
	10,294	is 5,095	07	—
	3,689	02! 212,624	69	—
	9,000,000	-1 -		—
	5,739,220	5 4 290,982	51	—
Säger	15,136,964	o 9 j 884,370|86j	—
Summa	28,388,834io i 38,482,637	5 8‘	—

fallNverk

1 Statens kraftverk.	Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.	Centralförrådet.	1 S u m m a.
4	5	H		7	8	9
142,955,224 82		28,216,358181	_ ;	6,099,411	15	224,393,326	24
								1,166,997	93
! _	__	_	_	—	_	—	—	14,921	—
_	_	_	_	_	_	—	—	100,433	90
15,190,365	22	—	—	—	—	—	—	15,190,365	22
61,175	43	—	353,983	05	—	—	—	450,346	19
84,824	09	—	21,051	75	—	—	—	107,849	59
			_		_	_	_	4,518	43
—	—	—	22,539	63	—	—	—	23,750	89
		_	4,188	06	_	_	_	4,188	oe\
37,697	89	—	3,958	32	—	—	—	49,845	74
15,374,062	63	—	405,720	81	—	—	—	17,113,216	95j
								74,371	17
29,278,366	67		5,085,834	02 . —	775,000	_	37,459,200	69
5,723,608	70	—	350,000	—	—	—	—	6,073,608	70
6,429,199	69		125,777	24				6,554,976	93
5,179,679	97	—	26,500		—	—	—	5,481,470	75
_	_	_	—	—	—	—	—	383,760	34
	_	_	—	—	—	—	—	100,377	8 1
933,918	12	—	2,808,674)4 2	—	—	—	3,757,981	80
_	-	_	-_	L—	—	—	—	216,313	71
_	_	_	_	_	—	—	—	9,000,000	-j
7,727,832	32	—	1,048,932	82 —	4,248,461	44	19,055,429	63
20,270,630) io	I —	4,009,884)48) —	| 4,248,461	44	44,550,310	97
213,601,892;42|	38,067,798)12	! —	| 11,122,872)59	329,664,034)72

Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920. Il'' 47

— 370 —

Kredit,	1	2	3
Balans från år 1919:	. ----------------	1
Skulder............................................................	13,235,940 7 5	759,882 47	—

Utgifter:

Avlöningar och dyrtidstillägg till ordinarie

tjänstemän ................................................

Drift- och underhållskostnader....................

Allmänna omkostnader ................................

Avsättning till fömyelsefond ....................

Andel i gemensamma utgifter för driften
Diverse utredningskostnader m. m.............

Säger Överskott å statens vattenfallsverks fond	15,929	17	1,407,804	68	1,025,000: -
för år 1920 att till statskontoret inlevereras	—	—	—	—
Leverering:
Till statskontoret ........................................	—		—	—	—
Omföring ........................................................	—	—	—	-	_
Balans till ar 1921: Tillgångar: Kontant behållning:
I kassan ....................................................	2,568	10	3,330	62	—
A bankräkning .......................................	784,000	—	28,202	18	—
Förskott, motsvarande förlust å rörelse	—	—	103,762	26	—
Diverse debitorer ........................................	1,034,186	9 0	129,224	25	—
Fordringar inom verket ...........................	13,316,209	09	1,997,957	85	-• ’ • 1
Aktier............................................................	—	—	1	-’	—
Kanalverk ..................................................	—	—	33,003,688	99	—
Kraftverk ....................................................	- 1	—	—		—
Anordningar för reglering av vattensystem	_	—	—	—	—
Inventarier....................................................	—	—	532,509 6 2	_
Materialier....................................................	—	—	516,273 66	—
Vattenfall och fastigheter ........................		V-	—	—	—
Sägerj 15,136,964!	09)36,314,950 43	—
Summa 28,388,834’ o i 38,482,637 58	1

1Häri ingå överskott lör:

år 1915 .......................... 257,905:6 5.

» 1916 ........................... 237,338: 91.

» 1917 ........................... 263,391:87.

15,929 i?

531,234 15
457,348)44
293,508 84
58,349^90
67,363 35

TJtgiftsstaten för
år 1920 anvisar

410.000

322.000

200.000
50,000
43,000: —|

år 1918 ...... 263,502:6 0.

» 1919 ...... 269,006: —

» 1920 ...... 6,554,976: 98, 7,846,121: 96.

— 371

4	1 0	<>		7	8		9
11,933,47116 2	—	1,832,892	ni		4,399,4111	15	32,161,598	1 oj 24] 6°: 5 O | 04: 81 1 7
| 1,072,628 4,501,616 1,505,388 1,341,236 523,998	1 09 70 52 14 49	Utgiltsstaten lör år 1920 anvisar 1,300,000: — 4,560,000: — 688,000: — 1,157,000: — 470,000: —	171,487 60,414 10,000 38,041	46 14 97	TJtgiftsstaten för år 1920 anvisar 103,000: — 50,000: — 10,000: — 47,000: —		-	1,603,862 5,130,452 1,859,311 1,409,586 629,398 15,929
“ "8,944,862	94	8,175,000: -	279,943	57	210,000: —	—	—	10,648,540	36!
6,429,199	69		125,777	24	—	■	—	6,554,976	93! - .
8,723,910 94	-	158,702	02			_	8,882,612	96
5,925,000	-1	148,608170		—	—	6,073,608	70
39,644	46		•, i- ‘ 1,841	99				47.385 i7
609,209	61	_	9,909	34	—		—	1,431,321	18
			_	_	—		—	103,762	26:
7,691,292	93	_	917,862	29	—	67,929	43	9,840,495	80
3^741^262	69	—	—	—	—	—	—	19,055,429	6 3 j
		_	60,000	—	—	—	—	60,001	1 —
			. ..	_	_	—	—	33,003,688	99;
120,600,997	31		815,135	04		—		121,416,132	3 5 i
6,827,680	66	_	12,751	52	—	—	—	6,840,432	18;
2^605,576	66	_	120,040	81	—	4,070,060	85	7,328,187	94
6^962^815	61	__	91,081	01	—	2,585,471	16	10,155,641	44
22,566,967	30	—	33,493,252|48	—	—		56,060,219	7 8
S171,645,447	23		35,521,874 48	-	| 6,723,461 44|x265,342,697|67
1213,601,892|42	i	38,067,798|i2	_	11,122,872 59| 329,664,031	[7 2

Av förestående kronor 7,846,121:96 hava kronor 6,291,041:81, utgörande överskott för år
1920, inlevererats till statsverket. Återstående beloppet, kronor 1,555,080: 15, utgör tvistig fordran
av statens järnvägar för levererad elektrisk energi.

— 272 —

Statens domäner.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1919:

Inkomster:

För inkomsttitlar:

Skogsdomänerna ................................................ 53,891,929:5 7.

Jordbruksdomänema ........................................ 2,122,998: 40.

Flottleder ............................................................ 241,022: o i.

För utgiftstitlar:

Skogsstatens boställen och bostadslägenheter 87,867: 9 8.

Återbetalda pensionsmedel................................ 2,965: 5 6.

Uppdebiteras:

Nionde huvudtitelns anslag:

Riksstaten:

E. 10. Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och

Särna socken ............................ 500,000: —

11. Tillsyn å enskilda skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns

kustland........................................ 347,000: —

Självkostnadspris å domänfondens virkeslager 7,440,068:12.
Till rättelse av en överskottet påverkande
felaktighet i 1919 års huvudbok ................ —:io.

56,255,949: 9 8.

90,833: 54.

8,287,068: 22.

Kapitalökning:

Okat värde å domänfondens fastigheter och inventarier:

Skogsdomänerna ................................................ 1,344,400: —

Jordbruksdomänema ........................................ 731,100: —

Inventarier ........................................................ 878,516: 33.

Medel till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig
mark.........................................................

2,954,016: 33.
14,184,033: 07.

Statsmedel för omföring:

Utgifter för kapitalökning:

Riksstaten:

XVI. E. 1. Jägmästarbostäder i vissa revir........................ 423 384: —

Tilläggsstaten:

XII. F. 1. Inköp av tomt till jägmästarbostad i Malåträsks

by i Västerbottens län .................................... 4,000: —

461,392,516: ie.

64,633,851: 74.

17,138,049: 40.

427,384: -

- :i73 —

Balans till år 1921:

Skulder:

Överlevereringar....................................................................

Utgiftsrester............................................................................

Diverse medel........................................................................

Överskottsmedel för domänfonden för år 1919 (ej lev.)

» » » » » 1920 ( » » )

Övriga skulder........................................................................

294: 71.

552,806: 7 7.

3,069,098: 32.

16,910,240: 7i.

26,435,254: 93.

9,397,292: 21. 56,364,987: 6 5.
Summa 599,956,788: 95.

Kredit.

Balans från år 1919:

Skulder

54,198,521: 91.

Utgiftsstaten
för år 1920 anvisar:

Utgifter:

378,250: -2,100: —
100,000: —
41,000: —
8,000: —

9,500: —

2,455,874: 38.

65,000: —
349,980: —
1,545,295: —

615,961: so.

200,000: —

69,210: —
18,630,723: 25.

4,550: —

26,000: —
945,394: —

Styrelsen:

Avlöningar ................................

Pensioner....................................

Postbefordringsavgifter ............

Expenser ....................................

Rese- och traktamentsersätt ning.

...........................................

Tryckningskostnader ................

Skogsdomänerna:

Avlöningar till ordinarie personal
........................................

Pensionering............................;...

Skogsstatens extra personal ...
Rese- och traktamentsersätt ning.

...........................................

Skogsstatens boställen och bostadslägenheter
........................

Skogsindelning och skogsupp skattning

................................

Överjägmästarens expensmedel
Jägmästarnas och skogsingenjörernas
förvaltningsmedel ....
Expeditionslokaler för skogs taxatorer

................................

Stipendier, handböcker m. m.
Oförutsedda utgifter och diverse

409,275: 52.

1,952: 57.

94,121: 57.

71,624: 49.

13,561: 98.

10,240: 25. 600,776:3 8.

2,513,157: 53.

137,665: 44.

337,012: 43.

1,714,421: 97.

536,792: 46.

244,368: 0 4.

77,226: 65.

22,766,092: 19.

7,325: 27.

32,091: 79.

312,147: 30. 28,678,301: 07.

Utgiftsstaten
för år 1920 anvisar

374 —

53,700: —
143,700: —
100.000: —

1,165,796: —

Jordbruksdomänerna:

Domänintendenternas arvoden

Resekostnader............................

Övriga med förvaltningen av
jordbruksdomänerna förenade

kostnader ...............................

Minskad husröta........................

Dyrtidstillägg ............................

Arrendeavkortningar ................

Boställshavares andelar............

Avsättning till förnyelsefond för återväxtkost nader

....................................................................

Avföres:

Till rättelse av vissa överskottet påverkande
felaktigheter i tidigare års

räkenskaper ............................ 2,058,270: 6 8.

1919 års kostnader för domänfondens
virkeslager ................ 4,883,913: 4 8.

55,144: —
49,658: 5 5.

126,659: 40.
3,638: 30.
58,259: 2 4.
134,936: 81.
45,441: 7 6.

473,738: o 6.
1,503,597: 14.

6,942,184: ie.

26,910,034: 13.

Överskott å statens domäners fond för år 1920, att till statskontoret inlevereras

38,198,596: si.
26,435,254: 93.

Kapitalminskning:

Minskat värde å domänfondens fastigheter och inventarier:

Skogsdomänerna ................................................ 1,929,840: —

Jordbruksdomänerna ........................................ 8,089,235: —

Inventarier ........................................................ 61,702: 40.

Till rättelse av felaktighet i 1919 års huvudbok.
..............................................:.........................—: JO. 10,080,777:50.

Medel till inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark 12,758,435: 85. 22,839,213: 35.

Tillgångar:

Kontant behållning .............

Förskott.................................

Proviant- och bränsleförråd

Inkomstrester .....................

Fordringar.............................

Fastigheter:

Jordbruksegendomar ......

Skogsegendomar ..............

Inventarier.............................

Balans till år 1921:

80,710,315: —
305,468,481: 14.

20,179,254: 02.
390,550: 27.
8,343,194: 31.
35,422,500: 8 4.
6,573,172: 34.

386,178,796: 14.
1,197,734:03.

458,285,201: 95.

Summa 599,956,788: 95.

Nettobehållningen under år 1820 av kronans utarrenderade domäner

						Utgi	f t e r:
		Arrende- medel.	Av kort ningar		Till avlöning åt domän-intendenter.	Resekost-nader vid domän-förvalt-ningen.	Summa avkortningar och utgifter.	Netto-behållning av arrende-medlen.
Stockholms	län ......	195,300	58	23,610	48	8,078 so	3,739 12	35,427	85	159,872	73
Uppsala Södermanlands	» .........	73,127	—	20,689	91	6,765 70	1,268	28	28,723	84	44,403	16
» .........	132,564	14	7,246	76	7,106 7 0	810	66	15,164	11	117,400	03
Östergötlands	» .........	246,674	50	56,033	43	9.091 20	5,202	85	70,327	48	176,347	02
Jönköpings	» .........	96,695	26	4,410	02	8,187.71	3,797	83	16,395	56	80,299	70
Kronobergs	» ........	32,730	85	4,743	03	6,383 70	3,077	45	14,204	18	18,526	67
Kalmar	» .........	103,333	05	16,576	48	6,383 7 0	4,144	02	27,104	20	76,228	85
Gottlands	» .........	8,971	—	5,888	24	- -	—	—	5,888	24	3,082	76
Blekinge	» ........	39,891	06	—	—	- -	418	12	418	12	39,472	94
Kristianstads	» .........	197,874	07	26,309	88	8,604''ös	2,201	15	37,115	06	160,759	01
Malmöhus	» .........	472,518	91	57,844	04	9,368 4 0	3,022	30	70,234	74	402,284	17
Hallands j	» .........	49,052	28	7,750	—	3,014 7 0	—	—	10,764	70	38,287	58
Göteborgs och bohus	»	96,845 78,560	—	25,553	12	7,466 70	1,760	03	34,779	85	62,065	15
Älvsborgs	» .........	05	16,914	34	8,535 20	4,541	98	29,991	52	48,568	53
Skaraborgs	» .........	280,583	70	72,170	87	9,113 ro	9,859	45	91,143	72	189,439	98
Värmlands	» .........	29,450	—	8,759	94	__ _	269	20	9,029	14	20,420	86
Örebro	» .........	92,238	11	13,935	40	6,383 70	1,001	30	21,320	40	70,917	71
Västmanlands	» .........	103,421	80	44,539	53	8,919 60	2,977	83	56,436	96	46,984	84
Kopparbergs Gävleborgs	» .........	11,885	—	3,300	—	_ 1_	979	15	4,279	15	7,605	85
» .........	5,372	—	—	—	- -	145	22	145	22	5,226	78
Västernorrlands	» .........	400	—	—	—	- -	—	—	—	—	400	—
Jämtlands	»	4,090	—	15	—	- ,-	476	06	491	06	3,598	94
Västerbottens	» .........	3,605									3,605	—
Norrbottens	» ......	1,400									1,400	-
	Summa |2,356,583	86	416,289] 91	113,403124	49,691;95	579,385!io	1,777,198	26

Tabellen är upprättad inom domänstyrelsen.

— 376

Statsverkets in -

Revisorema, som jämlikt 16 § i gällande instruktion hava att uppgöra jämförelsetabell mellan
statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under revisionsåret samt mellan de i stat uppförda an -

Statsverkets inkomster: Riksstaten: Egentliga statsinkomster......... Inkomster av statens produktiva fonder................................. 1 anspråk tagna kapitaltill-gångar .............................. Lånemedel ...........................	Tillgång.	Avdrag.
Utestående från före-gående år.	Debiterad inkomst j Summa, för året.	Avkort-ningar och restitu-tioner.	Utestående till näst-följande år.	Summa.
6,568,908	52	800,067,560 32,109,255 995,393 109,208,684	88 46 51 12	806,636,469 32,109,255 996,393 109,208,684	40 46 51 12	11,083,128	43	10,773,933	99	21,857,062	42
Säger för riksstaten Tilläggsslaten: Egentliga statsinkomster......... I anspråk tagna kapitaltill-gångar .............................. Lånemedel ...........................	6,568,908	62	942,380,893| 9 7	948.949,802	49	11,083,128	43	10,773,933	99	21,857,062	42
44,828	12	17,680,515 38 123,098,905 4 8 77,331,400!-	17,725,343 123,098,905 77,331,400	50 48	17,399	21	33,978 _	..	51,377	27
Säger för tilläggsstaten	44,828	12 j 218,110,820|86	218,155,648	98	17,399	2i| 33,978	06| 51,377	27
Summa	6,613,736 64| 1,160,491,714 88	1,167,105,451	47	11,100,527)64 10,807,912|o5l 21,908,439	69

Statsverkets utgifter: Riksstaten: Verkliga utgifter .................. Utgifter för kapitalökning ......	Tillgång:		—
Reservation från före-gående år.	Anvisat för år 1920.	Inkomster för anslaget. Från j Särskilda r n a a | inkomst- ! uppbörds-anslaS'' j titlar. medel.	Summa.
107,909,151 42,815,464	25 84	562,753,266 145,144,834	—	37,030,656 24,945,641	63 86	3,542,341 29,551,986	18 67	88,814,391	86	800,049,806 242,457,927	92 37
Säger för riksstaten Tilläggsstaten: Verkliga utgifter .................. Utgifter för kapitalökning ......	150,724,616	09	707,898,100	—	61,976,298	49	33,094,327	85	88,814,391	86	1,042,507,734	29
13,467,566 6,489,594	68 30	261,275,651 — 80,759,305j—	106,147 —	15	—		2,131,833	56	276,981,198 87,248,899	39 30
Säger för tilläggsstaten	19,957,160	98	342,034,9561—	106,147	15	—	-	2,131,833	56	364,230,097| 6 9

Summail70,681,777|ot| 1,049,933,056)—) 62,082,445)64! 33,094,327(85) 90,946,225|42| 1,406,737,831)981

kom«tcr och utgifter.

slagen och utgifterna å dessa under samma tid, utvisande överskott eller brist, få i sådant avseende avgiva
följande på den av riksriikenskapsverket upprättade budgetredovisning för år 1920 grundade tabell.

Behållen inkomst.	I riksstaten beräknad inkomst.	Brister, som ersatts av:	Behållning, som tillförts:
Utgifts- anslag.	Kassafonden. Summa.	Utgifts- anslag.	Kassafonden.	Summa.
784,779,406 32,109,255 995,393 109,208,684	98 46 51 12	504,795,531 93,460.950 1,111,000 108,530,619	—	O» 1 1 1 1 05	34	185,530 68,258,341 115,606	20 16 49	758,346 68,258,341 115,606	54 16 49	31,274,731 1,138,394 678,065	18 99 12	249,467,491 5,768,251	34 63	280,742,222 6,906,646 678,065	52 62 12
927,092,740	07	707,898,100	—	572,816	34	68,559,477	85	69,132,294	19	33,091,191	29	255,235,742	97	288,326,934	26
17,673,966 123,098,905 77,331,400	23 48	21,029,650 243,673,906 77,331,400	—	766,865 120,575,000	38 52	2,679,881	37	3,446,746 120,575,000	75 52	3,136	56	87,926	42	91,062	98
218,104,271 --:-	71	342,034,956| —	121,341,865	90	2,679,881	87	124,021,747	27	3,136	56	87,926	42	91,062	98
1,145,197,011|78	1,049,933,056!—	121,914,682	24	71,239,359|22| 193,154,041 46	33,094,327 85j 255,323,669!89| 288,417,997|24

Disposition.	Merutgift, som ersatts av kassa-fonden.	Behållning som tillförts:
Utgifter för anslaget:	Reservation till näst-följande år.	Summa.	Kassa- fonden.	Huvud- titlarnas allmänna besparings- fonder.	Summa.
Direkta utgifter.	Till andra anslag eller inkomsttitlar.
597,260,111 171,433,487	67 90	131,607,205	42	109,987,798 25 70,938,734 45	838,855,115 242,372,222	34 35	74,962,009jo4	34,879,146 85,705	98 02	1,277,553	64	36,156,700 85,705	62 02
768,693,599	57	131,607,205	42	180,926,532| 70	1,081,227,337	69	74,962,009)04	34,964,852	—	1,277,553	64	36,242,405)64
216,180,445 50,694,456	84 92	27,444,280 24,945,642	08 38	13,297,263 7o 11,608,800! —	1 256,921,989''62 87,248,899) so	28,331,177	73	48,390,386	50	—	—	48,390,386	50
266,874,902) 76| 52,389,922|46	24,906,063) 70j 344,170,888|9 2	28,331,177	78	48,390,386)6 0	—	—	48,390,386	50
1,035,568,502 8 3 183,997,127 \ 8 8	205,832,596!40 1,425,398,226 61	103,293,186	77	83,355,238 so | 1,277,553	64	84,632.792	14

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II. 48

378 —

Kostnader för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga.

(Se del I sid. 59, § 1 och följande.)

Med ledning av statskontorets kommittéliggare samt från armé- och marinförvaltningarna
m. fl. lämnade uppgifter hava revisorerna låtit upprätta nedanstående tablå över kostnader
för kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Datum å det | kungl. brev, enligt vilket kommittén förordnats.	A) Kommittéer och utredningar genom	Utbetalt
före år 1920.	under år 1920.	Totalkostnad.
	sakkunniga, vilkas uppdrag avslutats.	1		2		3
	Justitiedepartementet.
1916 «/,	Sakkunniga för fortsatt behandling av frågan
	om ny konkurslagstiftning (betänk, avg.
	d. 77 1919) ................................................	42,821	89	3,069	65	45,891	54
1916 «/IS	1916 års stadsplanelagskommitté (uti. avg.
	d. 25/9 1918 o. 7,0 1919) ........................	34,076	89	9,232	76	43,309	65
1918 28/fi	Tvångsuppfostringssakkunniga ....................	38,776	57	12,599	25	51,375	82
1918 s%	Sakkunniga för utredning av frågan om
	ny lagstiftning rörande förundersökning
	och häktning i brottmål m. m.............	7,938	44	11,948	39	19,886	83
1918 29/fi	Församlingsfrihetssakkunniga ....................	1 10,972	01	2,396	50	13,368	51
1918 4/10	Biträde vid beredande av fråga rörande
	ändring av utsökningslagen ....................	1 258	33	2,626	28	2,884	61
1919 12/2	Dito vid behandling av frågor rörande jord-
	register och fastighetsregister för stad	2,800	—	3,000		5,800	—
1919	Dito för utredning rörapde ägostycknings-
	och jordavsöndringsinstituten ................	9,339	20	23,790	96	33,130	16
1919 2 V8	Dito för utredning rörande de vid fång-
	vården nu brukliga disciplinstraffen ....	5,570	62	5,846	46	11,417	08
1919 «/l0	Dito för behandling av frågan om avskaf-
	fande av patronatsrätten .......................	2,295	24	9,714	33	12,009	57
1919 19/I2	Ersättning till vattenrättsdomaren v. Sydow
	för granskning av vissa lagförslag.......	—	—	500	—	500	—
1919 19/lä	Biträde vid fortsatt behandling av frågan
	om ny lag om kantorer...........................	—	—	3,140	_	3,140	—
1919 «/„	Förberedande utredning rörande det pro-
	portionella valsystemet ...........................	—	—	4,356	—	4,356	—
1919 19/13	Ersättning för deltagande i sammanträde
	i Stockholm med rikets vattenrättsdomare	—	—	103''6 o	103	60

1 Beloppet förut ej redovisat.

1919 ai/lt

1920 «/.

10/ s#/
/2 /a / 3

m. fl.

1920 lu/9

1920 rv3

1920 16/4

1920 21/b

1920 a/7

192 0 23/n
1920 3/12

j Ersättning till f. d. hovrättsrådet G. Lilienberg
för biträde med visst arbete .......

Biträden vid utarbetande av propositioner;
och lagförslag m. m.................................

Ersättning för biträde åt statistiska centralbyrån
vid bearbetning av rättsstatis tiska

uppgifter...........................................

Biträde vid behandling av fråga om rättslig
reglering av byggnadsborgenärernas''

ställning ......................................

Ersättning till vattenrättsdomarenH. Hamilton
för viss utredning rörande utarrendering
av vattenfall ................................i

Sakkunniga för utredning rörande krigs-:

domstolarnas avskaffande i fredstid........

Biträde vid utarbetande av stadga angå-;

ende domsagors förvaltning ....................

Utredning rörande fylleriförseelser m. m.
Ersättning till byråchefen von Kock för

7,500

17,454

1,000

3,771

100

7,733

so

52

78

2,450 —
l,000j—

1,567 so

7,500!—
17,454'' 8 o

1,000;—

3,771 52

100 —

7,733 78

2,450!—
1,000 —

1,567! 5 0

	Säger	154,849	19	134,901	78	289,750	97
	. Utrikesdepa Hem entet.
1919 %	Ersättning till generalkonsul T. Undén för
V 0 31/ /11 u- /12	uppdrag angående utrikesdepartementets
	omorganisation..........................................	1 6,521	46	56	45	6,577	91
1920 s/,	Dito till major I. Peterson för resor till
	Köpenhamn för underhandlingar i sam-
	band med ifrågasatt fastighetsbyte mel-
	lan svenska och danska staten................	- •	—	2,014	40	2,014	40
1920 u/5	Dito till sakkunniga för granskning av det
	norska förslaget till bergverksordning å
	Spetsbergen ................................................	—	—	4,368	60	4,368	60
1920 21/5	Dito till aktuarien P. E. Brusewitz för
	rapport över resa i Ryssland ................	—	—	234	—	234	-''
1920 V6	Gottgörelse för resa åt Sveriges ombud vid
	den internationella kvinnorösträttskon-
	ferensen i Geneve ...................................	—	—	700		700	—
1920 16/e	Biträde vid utarbetande av inlagor i Ålands-			''
	frågan ........................................................	—	—	1,800	—	1,800
1920 30/R	1 Ersättning för översättningsai’bete ...........	—	—	500	—	500	_

Beloppet förut ej redovisat.

- 380 —

		l		2		3
1920 u/a	, Ersättning för resa för deltagande i hemliga			1
	utskottets sammanträde...........................	_	_	271	40	271	40
1920 “/„	1 Ersättning för översättningsarbete ...........	_	_	100		100
192 0 27/g	Dito åt riksarkivarien S. Clason och pro-	|
1920 V10	fessor N. Edén för arbeten i Ålands-frågan m. m.............................................			4,688	53	4,688	53
Kostnader för förhandlingar i London och
1920 «/10	Paris angående Ålandsfrågan .............. Utredning rörande upplysningsverksam-	—	—	300	—	300	—
192 0 29/10	heten i utlandet ...................................... Ersättning för resor i anledning av upp-		—	2,720	55	2,720	55
1920 SV12	drag vid meilanfolkliga linanskonferensen i Bryssel .......................................			14,625	62	14,625	6 2 i
Dito till ministern friherre G. Löwen för
	uppdrag till Island till följd av fråga om upprättande av svenskt konsulat där-
1920 n/6	städes .......................................... Dito till generalkonsul F. Grönwall för	—	—	4,207	41	4,207	411
	mistade löneförmåner i anledning av sär-skilt uppdrag för hjälpkreditkommittén	_	_	1,499	73	1,499	73
	Säger	6,521	46	38,086	69	44,608
	Lantför svar sdepartementet. (Sedermera försvarsdepartementet.)						1 i
1914 V,	Sakkunniga för verkställande av utredning
	och avgivande av förslag rörande under-befäls befordran till officer och under-						1
	officer ......................................................	10,016	—	8,677	69	18,693	69
1916 “/.	Dito för granskning av förslag till lag an-			1
	gående upplåtande av mark till militära övningar m. m. (arb. slutfört 4/m 1920)	32,496	82	6,919	40	39,416	22
1916	Dito för verkställande av utredning rörande
1917 26/10	manskapsrekrytering vid armén ............ Dito för utarbetande av förslag beträffande	50,668	33	3,373	69	54,042	02
komplettering av gällande bestämmelser
	angående hälso- och sjukvårdens hand-havande vid arméns truppförband ........	7,082	45	837	82	7,920	27
1917 «/„	Dito för utarbetande av plan för ordnande
av det militära sjuktransportväsendet under krig ................................................	30,417	5 0	15,033	40	45,450	90
I
1917 7i2 1	Dito för verkställande av utredning rörande

381

		1	2 3
	inom landet befintlig sjukvärdsmateriel
	m. m........................................................	8,283	75	2,470	05	10,753	80
1918 19/„	Sakkunniga för verkställande av omarbet-
ning av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kropps-
1918 “/jo	skada ........................................................ Dito för utarbetande av bestämmelser för	8,733	80	4,168	53	12,902	33
epidemivården vid truppförbanden ........ Dito för omarbetning av gällande kavalleri-	7,088	73	—	—	7,088	73
1918 >3/12
exercisreglemente ....................................	13,480	55	1.000	—	14,480	55
1919 ,2/9	Dito för prövning av ansökningar rörande
	uppskov m. m. för värnpliktiga med in-ställelse till tjänstgöring vid mobilisering	3,552	__	123	85	3,675	85
1920 13/2	Ersättning för vissa arbeten rörande ar-méns handgranatutrustning .................... Dito för utarbetande av belysningsinstruk-	—	-	2,000	—	2,000	—
1920 6/s
tioner ........................................................	—	—	2,800	—	2,800	—
1920 %	Sakkunniga för verkställande av överar-
	betning av framlagt förslag till nytt kavalleriexercisreglemente........................			2,379	82	2,379	82
1920 “/g	Utredning beträffande området för Herre-
vadsklosters remontdepå m. m............. Ersättning åt översten H. A. D. Adler-		—	640	30	640	30
1920 3%
creutz m. fl. för hållande av föredrag	—		800	—	800	—
1920 3%	Ersättning till utrustningskommissionsse-			500		500
	kreterare ....................................................	—		—	—
1920 9/7	Dito åt ryttmästaren S. A. Bernström och
	majoren J. S. Ericsson för utfört upp-drag ............................................................	_		800	_	800	_
1920 16/7	Sakkunniga för utarbetande av förslag till
vissa ändringar i gällande inskrivnings-förordning	_	_	1,656	50	1,656	50
1920 s/9	Utrustningskommissionen ............................	—	—	500	—	500	—
1920 16/10	Sakkunniga för prövning av ansökningar
	rörande uppskov för värnpliktiga med inställelse till tjänstgöring vid mobili-
	sering ........................................................	—	—	3,540	—	3,540	—
1920 2<7jj	Ersättning åt kaptenen C. H. Schale för					1,600
	visst uppdrag ............................................	—	—	1,600''—	—
	Säger	171,819	93	| 59,821	05	231,640	98

— 382 —

			1	2		3
		(Sedermera försvarsdepartementet.)
1917	9/ /ll	Sakkunniga för omläggning av riksstatens
		femte huvudtitel........................................	13,229	82	235	85	13,465	67
1918	11/ / 9	Dito för utredning beträffande daglönare
		vid marinen m. m..................................	31,879	88	5,827	20	37,707	08
1918	26/ 19	Dito för anordnande av befälskurser ........	9,413	52	2,782	40	12,195	92
1919	7o	Dito för utredning rörande torpedförluster
		m. m. (betänk, avg. d. ls/4 1920) ......	2,500		4,986 so	7,486	80
		Säger	57,023	22	13,832(25	• 70,855	47
		Civildepartementet.		''
		(Sedermera socialdepartementet.)
1912	3%	Sakkunniga angående åtgärder mot faran
1920	6/ / 2	av kronisk arsenikförgiftning (betänk, avg. d. 22/fl 1913 o. 21/4 1919)................	134,828	65	3,000		137,828	65
1907	27,;	Järnvägstaxekommittén (betänk, avg. 1913,
		1915, 1918 o. 1919) ................................	221,594	11	—	—	221,594	11
1912	23/ / 9	Apotekskommittén ........................................	168,640	59	54,953	53	223,594	12
1914	27s	Utredning inom socialstyrelsen rörande de
		mindre bemedlades bostadsförhållanden	—	—	18,805	20	18,805	20
1916	30/ / 6	Kommittén i fråga om reglering av av-
		löningsförhållandena för förste provinsial-läkare och provinsialläkare (betänk. 16/4 1920; arb. slutt.) .................................	49,469	42	22,148	32	71,617	74
1914 27« o.	Biträden vid utredning rörande viss upp-
1920	10/ /12	delning av sinnessjukvården samt extra
		arbetskrafter i medicinalstyrelsen för ut-redning rörande sinnessjukvården ........			1,350		1,350
1916	30/ /12	Sakkunniga för utredning rörande vanföre-			t
		vården ....................................................	19,045	28	8,289	79	27,335	07
1917	n/8	Betongbronämnden (överföres 1921 till
		kommunikationsdepartementet)................	28,862	90	7.190	—	36,052	90
1917	25/ /9	Kommittén för organisation av statens
		bakteriologiska laboratorium...................	15,354	72	8,934	55	24,289	27
1918	UA	Väganslagssakkunniga (bet. avg. d. 30/i
		1918; arb. slutfört) ...............................	13.547	96	—	—	13,547	96
1918	15 / 2	Kommittén för verkställande av utredning
		angående lagstiftning för reglering av arbetstidens längd och förläggning m. m. (Arbetstidskommittén) ..........................	1119,107	65	19,174	65	138,282	30

1 Härav 32,277 kr. 22 öre ej förut redovisade.

— 383 —

		l	2 3
1918I3/a,a%	För utarbetande av förslag till vissa be-
o. 1920 2%	stämmelser med anledning av den för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler fastställda nya av-löningsstaten m. m. ävensom av vissa bestämmelser i sammanhang med den
	nya lönestatens för hospitalspersonalens genomförande ..........................................	13,254	5 9	442	30	3,696	89
O GO T—< 05 T-H	Utredning ifråga om anordnande av en
	undersökning rörande livsmedelsförbruk-ningen och levnadskostnaderna bland de mindre bemedlade klasserna av lands-bygdens befolkning..........................	589	60			589	60
1918 18/101 0. 30/n {	Skandinaviska socialpolitikkommissionen ...	6,215	51	—	—	6.215	51
1918 2-V10	Sakkunniga för viss utredning rörande
	könssjukdomarna ............ .....	11,773	50	14,357	60	26.131	10
1918 «/„	1918 års bostadssakkunniga fyttr., försl.
	o. betänk, avg. % 1919) ......	20,415	47	538	34	2 20,953	81
1918 «/„	Kommittén rörande treskiftssystemet inom
	pappers-, cellulosa- och trämasseindu-striecna... ................... ...........	9,428	75			9,428	75
1919 21/2	Sakkunniga för utredning av frågan om
	hemkonsulentverksamhetens ordnande ...	2,789	30	—	_	2,789	30
1919 30/b	1919 års magistratssakkunniga (betänk.
	avg. sept. 1919) ..........	924	65	—	—	924	65
1919 “/„ 1919 »/„	Sakkunniga för utredning av frågan om normalritningar för ålderdomshem m. m. Dito för utarbetande av förslag beträffande	623	80	28,437	20	29,061	—
röstlängder vid kommunala val	1,150	—	—	—	1,150	—
1919 2*/10	Överläkaren K. J. Marcus för biträde hos
1920 9/7	medicinalstyrelsen vid prövning av ären-den i avseende å lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar ........			300		300
1919 37ia	Sakkunniga för beredning till föredragning
	av socialförsäkringskommitténs förslag till allmän sjukförsäkring .......................			4.070	93	4,070	93
1919 31/12	Överläkaren E. N. G. Göransson för visst
biträde inom medicinalstyrelsen ............	—	—	55	02	55	02
1920 “/x	Beredning av frågan om magistratsförvalt-
	ningen i vissa städer m. m.............	—	—	1,200	—	1,200	—
1920 13/2	Socialpolitisk konferens i Washington ....	_		13,446	34	13,446	34

1 Beloppet förut ej redovisat.

2 Härav under år 1920 återlevererade 1,469 kr. 70 öre.

— 384 —

		l	2	3
1920 «/,	Sakkunniga för viss utredning rörande
smålägenhetsproduktionen m. m............. Dito inom pensionsstyrelsen för utredning	- •	—	7,221	20	7,221	20
1920 16/4
angående ändring i lagen om allmän pensionsförsäkring ...................................	_		1,984	60	1,984	60
19 2 0 23/4	Dito för överläggning rörande uppförande av vissa renstängsel ................................ Delegationen för Sverige vid en bostads-	—	—	1,531	—	1,531	—
1920 V5
och stadsplanekongress i London............	—	—	24,421	38	24,421	38
1920 7/6 1920 21/B	Internationella sjömanskonferensen i Genua Kommissionen för utredning rörande bok-		—	39,522	96	39,522	96
föringen vid de enskilda järnvägarna.... Sakkunniga för ytterligare överarbetning	—	—	12,387	80	12,387	80
1920 21/5
av förslaget till allmän sjukförsäkring Dito för utarbetande av författningsförslag	—		14,045	87	14,045	87
1920 9/7
angående statens tvångsarbetsanstalter	—	—	13,370	48	13,370	48
1920 7,	Ersättning till utredningsmän i indelnings-
	ärenden m. m.............................................	—	—	500	—	500
1920 27,	Sakkunniga för att biträda medicinalsty-
o- 7n	relsen vid utredning i fråga om bygg-nadsingenjörerna V. Herrströms och R. Gerlofssons förluster å byggnadsarbeten vid Strängnäs hospital ...........................			1,525		1,525
1920 278	Sakkunniga inom socialstyrelsen för upp-
	görande av plan för en allmän bostads-räkning......................................................		_	511	40	511	40
1920 718	Biträde vid utarbetande av en handbok rörande vissa kommunala val ................ Ersättning åt särskild föredragande inom	—	—	175	—	175	—
1920 7,
socialstyrelsen av ärende rörande hem-industriellt arbete ....................................			5.000		5,000	_
	Biträden vid utarbetande av propositioner
	m. m........................................................	—	—	5,300	—	5,300	—
	Säger	827,616	45	334,19014 6	1,161,806	91
	Finansdepartementet.
1913 2Vä	Sakkunniga angående centralisering av
	statsunderstödda pensionsanstalter (be-tänk. avg. o. uppdr. fullgj. 1917) ........	43,410	93	_	_	43,410	98
1913 278	Kommittén för utredning av åborättsfrågan
►	(uti. avg. 1917; betänk, avg. 1918 o. 1919)...........................................................	141,675	44	36,623	86	178,299	30

- 385 —

		l			3
1914 -''7,	1914 års tullkommission (betänk, avg. d. n/1(l
	1917, 2/u 1918 o. 19/d 1919; komni. upp-hört 1920) ..............................................	135,458	40	7,513	19	142,971	59
1916 % o.	Sakkunniga för utarbetande av förslag an-
1917 äl/12	gående fondhandelns ordnande m. m. (Fondbörssakkunniga) (betänk, avg. d. 20/, 1918)............................................................	24,513	06			24,513	06
1916 30/6 1917 13/7	Sakkunnig för utredning rörande omorga-nisation av rikets sjömanshus in. in..... Utredning rörande alkoholbrukets inverkan	8,812	40	—	--	8,812	40
på familjelivet............................................	—		3,000	—	3,000	—
1917 V12	Sakkunnig för utredning angående rätt för
	kommuner att upplägga fonder för vissa ändamål (betänk. 29/0 1919) .................	8,826	90	3,174	56	12,001	46
1918 «/a	Provtaxeringssakkunniga (försl. lu/fl 1918;
	uti. avi. o. arb. slutfört 22/r, 1919) ........	12,645	67	60	—	12.705	67
t- 0 00 T-H 01 T-H	Sakkunniga för att inom kommerskollegium
	biträda vid behandlingen av frågor om
■ I	åtgärder för viss reglering av marknaden för sulfitsprit som motorbränsle och im-
1919 «/,	porterade brännoljor ............................ Kostnader för viss statistisk bearbetning	11,285	75	300	—	1,585	75
av krigskonjunkturskattelängder ..........	9,752	07	14,670 . _• «''	86	24,422	93
1919 23/2	Sakkunnig vid beredning av vissa utav 1917
	års bankkommitté väckta frågor............	10,187	74	2,570	54	12.758	28
19 1 9 28/2	Ersättning till t. f. förste kanslisekreteraren		‘
	C. W. U. Kuylenstierna för fullgörande av särskilt uppdrag ................................	4,211	47	1,889	93	6,101	40
1919 9/r,	Luftföroreningssakkunniga...........................	5,798	85	7,887	19	13,686	04
1919 «/,	Sulfitspritsakkunniga ....................................	1,649	—	8,081	44	9,730	44
1919 24/10 1919 9/12	Hantverkss.akkunniga................................... Sakkunniga inom statistiska centralbyrån	—	—	6,230	—	6,230
för viss utredning rörande 1920 års folk-ökning .....................................................	_	_	1,019	_	1,019	_
1920 *%	Magistraters befriande från ansvaret för
debitering m. m....................................	—	—	601	33	601	33
1920 27a	Tryckning m. m. av utlåtande över 1917			5,633
; 1920 5/3	års kommunalskatteförslag Sakkunniga vid utarbetande av förslag till	—	—	73	5,633	73
ändringar i stämpelförordningen ............	—	—	580	—	580	-
1920 Y#	Dito för viss utredning av frågan om dyr-
	tidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..........................................................	—	—	2,086	4 1	2,086	41

1 Beloppet förut ej redovisat.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II

49

— 386 —

;		l		9 "		3
1920 3%	Ersättning till t. f. revisionssekreteraren
	H. Waller för underhandling rörande avtal	,
	mellan staten och vissa bolag................	—		400	—	400	—
1920 3%	Dito till sekreteraren G. Söderlund för viss
	utredning rörande en kommunalskatte-
	reform ........................................................		—	500	—	500	—
1920 3%	Dito till kanslirådet C. F. Nissen för visst
	arbete ........................................................	—	—	183	60	183	60
1920 17/9	Dito åt t. f. byråchefen hos kommerskolle-
	gium N. G. Nilsson för mistade tjänst-
	göringspenningar under tjänstledighet för
	fullgörande av uppdrag vid internatio-
	nella sjömanskonferensen i Genua m. m.	—	—	208	33	208	33
1920 2i/9	Delegerade för underhandling med brittiska
	myndigheter m. fl. rörande export av
	stenkol och koks till Sverige ................	—	—	16,127	45	16,127	45
1920 ?710	Ersättning till revisorn G. F. Ouchterlony
	för visst arbete ........................................	—	—	400	—	400	—
	Biträden vid utarbetande av propositioner
	m. m........................................................			5,417	78	5,417	78|
	Säger	408,227	73	125.159	20	533,386	93
	- 1 Ecklesiastikdepartementet.
1915 2%0	Sakkunniga för fortsatt utredning av frå-
v10	gan om ändrade bestämmelser rörande
	klockarinstitutionen (försl. 19/5 1915; uti.
	"7,2 1919) ..............................................	27,144	05	57,326	26	84,470	31
1915 9/7	Gymnastikkommittén (uti. 1917 o. ‘!0/7 1918;
	ar b. slutt. 1918) ........................................	85,712	47	—	—	85,712	47
1916 “/,	Koralbokskommittén (försl. okt. 1917)	48,134	29	115,760	96	163,895	25
1918 •/.	Sakkunniga för fortsatt behandling av vissa
	med upprättande av praktiska ungdoms-				1
	skolor sammanhängande frågor .........	5.257	04	—	—	5,257	04
1918 >7,	Dito för utredning av fråga om småskol-
	lärares m. fl. pensionering m. m. (betänk.
	1919).................................................	21,445	84		-T"	21,445	84
1918 12/e	Dito för utredning rörande den medicinska
	undervisningen..........................................	14,586	20	10,714	10	25,300	30
1918 276	Dito för utredning rörande tandläkarinsti-
	tutets utvidgning m. m.............................	42,007	69	34,551	02	76,558	71
1918 u/7	Dito för utredning rörande den centrala					.
	ledningen av allmänna undervisnings-
	anstalter ....................................................	6,830	74	—•	—	6,830	74

— 387

		l L	g	3
1918 26/7	Sakkunniga rörande ändrade grunder för1		|			1
	statsbidrag till uppfostringsanstalter för1 vanartade barn ......................................	2,962	—	'' _	_	2,962	-j
1918 */8	Dito för utredning rörande utbetalningen
	av statsbidrag till folkskollärares m. fl. avlöning ..................................................	1,969	10	—	!	1,969	10
1918 2%	Dito för utarbetande av normalritningar
19 1 9 38/2	för folkskolebyggnader ......................... Dito för utredning av frågan om tekniska	64,784	47	56,137	61	120,922 3,000	08
skolans i Stockholm omorganisation Dito för behandling av frågan om om-	3,000
1919 «/„
organisation av dövstumsundervisnings-väsendet ...................................................	8,354	40	11,958	83	20,313	23
1919 V8	Dito för utarbetande av förslag till stadga
	och undervisningsplan för statsunder-stödda småskoleseminarier m. m.........	3,433	95	327	—	3,760	95
1919 710	Ersättning till e. o. assessorn G. Söderlund
för biträde rörande lönetillskott åt vissa prästmän ...................................................	—	—	5,295	—	5,295	—
I 1919 2 V:»	Sakkunnig för utredning av frågan om be-
redande av bättre pensionsförhållanden åt änkor och barn efter delägare i präster-skapets änke- och pupillkassa................ Dito för fortsatt utredning rörande klockar-	_	_	10.105	03	10,105 7,357	03
1919 s7io
institution (1919 års klockarsakkunniga) Rese- och traktamentsersättning till sak-	1,963	40	5,393	65	05
1920 o- 2%
kunnig vid byggnader för en vårdanstalt i Lund för blinda med komplicerat lyte	_		957	60	957	60
1920 16A	Sakkunniga inom skolöverstyrelsen för ut-
redning angående handelsgymnasiernas organisation................................................	_	_	7,138	75	7,138	75
1920 “7	Dito för utredning rörande ordnandet av
	svenska akademiens ordbok (ordboks-sakkunniga)...............................................	_	_	4,517	78	4,517	78
1920 88/, 1920 710	Dito rörande ändringar i prästvalsstadgan Sakkunnig för utredning angående uppe-			995	20	995	20
hållande av verksamheten vid direktionen över Stockholms stads undervisningsverk	_	_	180	12	180	12
1920 u/8 1920 18/b	Undervisningshistoriska forskningar Sakkunnig för utredning angående bättre			1,717	91	1,717	91
vård och utveckling av sådana bibliotek som utgöra en mellanform mellan de stora statsbiblioteken och de egentliga					208
	folkbiblioteken............................................	—	—	208	33	33
	Säger	337,585 64	323,285ii5	i 660,870)7 9

- 388

		1		o		3
	Jordbruksdepartementet.
1911 «/,	Skogslagstiftningskommittén (betänk. 1919)	166,569	13	11,723	80	178.292	93
1912 10/6	Kronolägenhetskommissionen......................	120,613	52	41,734	23	162,347	75
1913 7/n	Sakkunniga angående förändrad bokföring
	rörande statens domäner (betänk. 1915, 1917 o. 1918) ..........................................	529,582	75	17,239	96	546,822	71
1916 3/7	Lagerhus- och kylhuskommittén (försl. 11L
	1917)...........................................................	72,154	42	2,763	65	74,918	07
1917	Sakkunnig för viss utredning angående
	sockerproduktion och sockerpris (uti. 1917 o. 1918) ...........................................	13,831	63	5,325	65	19,157	2a
1917 3/7	Sakkunniga för utredning om ändrad orga-
	nisation av lantbruksstyrelsen (betänk. ''7, 1918 och 1919) ..............................	33,949	62	19,552	92	53,502	54
1917 %	1917 års lantmäterikommission (uti. 1918)	123,844	30	17,671	86	141,516	16
1917 31/12	Produktionskommittén (slutbet. 21/e 1918)	1 45,997	17	—	—	45,997	17
1918 12/,	Godemän för uppgörelse om hävande eller
	ändring av vissa s. k. mjölkarrenden
	m. m.........................................................	2,116	65	—	—	2,116	65
1918 3/5	Sakkunniga för åtgärder till linodlingens
	främjande.................................................	6,733	50	—	—	6,733	50
1918 13/9	Dito för utredning i fråga om inhemsk till-
	verkning av konstgödselmedel, upp-görande av förslag till ändrade bestäm-melser för hushållningssällskapens lokala fältförsök....................................................	1,146	88			1,146	88
1918 13/9	Dito för utredning angående förläggning
	till Göteborg av en avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt (uti. dec. 1919) ................................................	16,284		12,246	05	28,530	05
1918 13/9	Dito för utredning angående omorganisa-
j	tion av hushållningssällskapen (yttr. 27/g 1919)............................................................	10,142	20	8,219		18,361	20
1918 13/12	Delegationen för jordbrukets och fiskets
	förseende med motor- och smörjoljor . ..	299	85	—	—	299	85
1918 sl/12	Utredning rörande instruktionen för jord-			X
	brukskassor m. m.....................................	1,800	—	—	—	1,800	_
1918 31/j2	Dito i fråga om egnahemslån i förening
	med livförsäkring ....................................	1,744	—	8,950	92	10,694	921
1919 31/1	Sakkunniga för besiktning å vissa fryshus-
	anläggningar och spannmålslagerhus ....	3,353	—	—	—	3,353	— 1

1 Under år 1920 äro härav 21 kronor 40 öre återlevererade.

— 389 —

1919 21/ä o.	Bekämpande av de öppna tuberkulosfor-	l		2		3
1920 1!''/,	merna hos nötkreatur ............................	—	—	395 45	395	451
1919 n/7	Sakkunniga inom lantbruksstyrelsen för
	utarbetande av formulär för ansökning
	om statsbidrag till jordbrukets befräm-
	jainle in. m.................................................	1,071	80	—	—	1,071	80
1919 24;,	Potatisnämnden ............................................	3,011	85	—	—	3,011	85j
19 1 9 20/o \ \ Sakkunniga för viss utredning rörande
1920 2s/3 |	kalk, kalkstensmjöl och märgel ............	—	—	1,971	55	1,971	55
1919 10,/10	Inom statistiska centralbyrån och lånt-
	bruksstyrelsen tillkallade sakkunniga					•S *.•
	rörande jordbruksstatistiken ....................	2,395	52	—	—	2,395	52
1919 »/10	Sakkunniga rörande pensionering av vissa
	befattningshavare hos hushållningssäll-
	skap in. il. ................................................	839	90	2,920	90	3,760	80
1920 V,	Kostnader för åtgärder för upplåtande med
	nyttjanderätt av lägenheter ovan odlings-
	gränsen ........................................................	—	—	2,840	10	2,840	10
1920 7,	Dito för undersökning av vissa gruvfält i
	Gällivara ....................................................		—	11,570	38	11,570	38
1920 5 3	Dito för vissa undersökningar rörande olag-
	ligt tillkomna lägenheter ovan odlings-
	gränsen ........................................................	—	—	93	30	93	30
1920 16/4	Dito för riksvärderingsnämnden m. m.....	—	—	1,000	—	1,000	—
1920 3%	Medel till ritningar för styrelsens för
	centralanstalten för försöksväsendet på
	jordbruksområdet nybyggnader................	—	—•	5,105	—	5,105	—
1920 u/8	Ersättning till notarien hos styrelsen för
	centralanstalten för försöksväsendet på
	jordbruksområdet M. von Wachenfelt
	för visst sekreterararbete........................	—	—	600	_	600	—
1920 15/10	För utredning och försök till framställning
	av koksalt ur havsvatten........................	—	•—	48,992	84	48,992	84
	Säger	1,157,481	69	220,917	5 6	1,378,399 25

— 390 —

		1	2	3
	B. Kommittéer och utredningar genom						1
	sakkunniga, vilkas uppdrag ännu
	icke avslutats.
	Justitiedepartementet.
1909 19/2	Sakkunnig för utredning angående vissa
	ändringar i gällande lagstiftning angå-
	ende bötes- och bötesförvandlingsstraffen	73,601	59	19,813	06	93,414165
1910 2V6	Obligationsrättskommittén (betänk, avg. d.
S1/12 1912 0. 31/j 1914 ..........................	152,333	87	50,504	89	202,838 7 6
1911 >°/n	Sakkunniga för revision av flottningslag-
stiftningen (betänk, avg. d. I4/12 1916) Kommittén för de kyrkliga konsistoriernas	125,726	90	10,743	15	136,470	05
1914 13/n 1
omorganisation............................................	134,481	54	251	—	134,732	54
1915 %	Revision av skiftesstadgan m. m. (arbetet
	avsl. d. 26/io 1918)............... ...................	51,171	0 5	10,030	—	61,201,05
1915 V.	Sakkunniga rörande ny vattenrättslagstift-
	ning (betänk, avg. d. 14/3 1917) ............	67,315	63		—	67,315	63
1915 »/.	Straff! agstiftningssakkunniga........................	3,146	74	—	—	3,146 74
1915 18/6	Vattenrättslagstiftningssakkunniga ............	1 2,025	—	40	—	2,065	—
1916 10/,	Gfruvlagstiftningskommittén ........................	52,091	83	—	—	52,091	83
1916 10/3o.(	Strafflagskommissionen (uti. avg. d. -’8/n
1919 7* 1	1917; försl. avg. 1919) .........................	49,893 4 9	55,568	60	105,462	09
1916 19/4	Sakkunniga för fortsatt behandling av
	frågan om särskild instansordning för mål angående avlöningsförmåner och
	pensioner m. m.........................................	33,415 32	11,543	82	44,959	14
1916 13/,. o.l 1918 2/8 j 1916 13/10	Bättshjälps,sakkunniga ................................ Yanhävdsl agstiftningssakkunniga för Norr-	15,772	41	—	—	15,772	41
	land och Dalarna ...................................	33.098 4 4	13,018	09	46,116	53
1916 16/„,	Sakkunnig för behandling av frågan om
	ideella föreningar (betänk, avg. d. 31/12 1919) ..........................................................	23,547	26	7,847	50	31,394	76
1917 13/„	Sakkunniga för revision av fattigvårds-
	och utskyldsstrecken (betänk, avg. d. u/u 1918) ...............................................	6,349	20	2,430	07	8,779	2 7
1918 V2	Sakkunnig för utredning rörande lekmanna-
•	elementets användning och ställning inom
	civilprocessen m. m.................................	6,658 0 6	4.682	50	11,340	56
1918 ä7r,	Sakkunniga beträffande frågan om utträde
	ur statskyrkan m. m. (Religionsfrihets-sakkunniga) ................................................	12,490	75	15,181	86	27,672	61

Beloppet ej förut redovisat.

— 391

		l	a	3
1918 «/« o.| 1919 «/, / 19 1 8 23/g	Utredning rörande plats för förflyttning av Venngarns alkoholistanstalt ................... Sakkunniga vid fortsatt behandling av	3,805	1 0	—		3,805	10
frågan om ny giftermålsbalk ................	5,015	82	5,499	99	10,515	81
1918 % 1918 »Ao	Dito för omarbetning av lagförslag rörande rätt till elektrisk kraft ............................ Sakkunnig för utredning om införande av	2.533	08	3,434	66	5,967	74
en jordvärde- eller jordräntestegrings-skatt...........................................................	749	60			749	60
1918 Vn	Ersättning för biträde vid behandling av
	frågor rörande vattendomstolarna m. m.	12,767	34	—	—	12,767	34
19 1 8 29/n 1918 23A2	Jordkommissionen (försl. avg. d. 7A 1919) Sakkunniga för utarbetande av förslag till	67,395	68	243,739	32	311,135	—
åtgärder för bekämpande av ungdoms-brottsligheten ...........................................	27,831	69	29,605	02	57,436	7 1
1918 31/12 1919 17A	Sjölagstiftningskommissionen........................ Sakkunniga för fortsatt behandling av	36,340	50	65,106	55	101,447	05
frågan om ny jordabalk m. m................. Dito för fortsatt behandling av frågan om	14,956	42	25,723	28	40,679	70
1919 2Vi
ny lagstiftning angående torrläggning av mark m. m. (arb. slutt. o. betänk, avg. jan. 1920) ........................................	21,195	86	14,680	26	35,876	12
1919 -’3A	Sakkunnig för ny lönereglering för fång-
1919 «/,	vårdsstyrelsen och fångvårdsstaten........ Sakkunniga rörande anstaltsvård åt minder-	3,910	02	9,518	64	13,428	66
ånga förbrytare ........................................ Dito för utredning rörande dödsstraffets	2,388	68	944	90	3,333	58
1919 21/8
avskaffande ................................................ Dito rörande löneförbättring för häradshöv-	3,434	40	20,851	64	24,286	04
1919 21/8
dingarna m. m. (betänk, avi. jan. 1920) Dito att överlägga med processkommis-	9,011	05	8,926	90	17,937	95
1919 2%
sionen ........................................................		—	14,589	20	14,589	20
1919 »Ao 1919 Vn '' '' •	Dito rörande kvinnors statsanställning .... Ersättning åt registratorn H. Saloman för	1.000	—	27.702	38	28,702	38
företagande i Amerikas förenta stater av en studieresa ..........................................	1.500		1,500		3,000
19 1 9 88Ai	1919 års proportionsvalskommitté ............	—	—	65,024	15	65,024	15
1920 2%	Gruvlagstiftningssakkunniga ........................	—	—	9.928	15	9,928	15
1920 22/6	Folkomröstningskommittén ........................	—	—	13,373	07	13,373	07
1920 22/6	Konkurslagstiftningssakkunniga....................	—	—	11,165	82	11,165	82
1920 22/6 1920 22A	Trustlagstiftningskommittén ........................ Biträden vid handläggning av ärenden ro-	—	—	8,846	68	8.846	68
rande passförordningen ...........................	—	—	4,250	—	4.250	—

— 392 —

		l	2	3
1920 20/8 1920 31/8	Medborgarrättslagstiftningen m. m............. Kommittén för utredning rörande krigs-	—	—	3,815	31	3,815	31
domstolarnas avskaffande i fredstid........	—	—	6.481	58	6,481	58
1920 V,	Biträde vid behandling av frågan rörande
	ny patent- och mönsterlagstiftning........	—	—	1,051	67	1,051	67
1920 «/10	Ersättning till rikets vattenrättsdomare och					•
vattenrättsingenjörer för deltagande i en sammankomst i Stockholm ....................			2,012		2,012
1920 25/9	Sakkunniga för utredning rörande fång-
	vårdsväsendets ordnande ........................	_	_	6,353	05	6,353	05
	Säger	1,056.954	32	805,778	76	1,862,733	08
1913 ’3/6 ] 19 1 824/6 o.	Utrikesdepartementet.
Delegerade för förhandlingar med Norge
1920 34/12 j 1917 *«/,	om flyttlappars rätt till renbete m. m. Utredning rörande utsträckningen av svenskt	282,419	50	7,313	52	289,733	0 21
	territorialvatten .......................................	17,635	70	7,200	—	24,835	70
1918 2% 7io 1919	Kommittén för utredning av frågan om
3/ 27/ /fi / 6	neutral konferens ....................................	19,231	91	154	—	19,385	91
1920 “/j 1918 20/6	Sakkunniga för utredning angående för-
	ändringar och utvidgningar inom utrikes-departementet och Sveriges representa-tion i utlandet............................................	25,425	66	5,036	80	30.462	46
1918 48/10	Arvode för sammanfattning av gällande
	författningar rörande konsulatväsendet
	m. m.........................................................	8,000		7,200	—	15,200	—
1920 lc/6	Förvaltningskostnader för International
	Committee for Relief Credits ................	_	—	10,000	_	10,000	_
1920 29/6	Omkostnader för överläggning med de utav
	riksdagen enligt 54 § R. F. och 50 § R. 0. utsedda särskilda deputerade........			1.116	45	1,116	45
1920 10/8	Arvode till redaktör N. Lindh för vissa
	utredningar rörande förhållandena i Ryss-land ............................................................			3,767	74	3,767	74
1920 2/10	Dito till f. d. envoyén friherre C. Bildt i
	anledning av uppdrag att såsom sak-kunnig deltaga i handläggningen av
	Ålandsfrågan ............................................	—	—	9,516	12	9,516	12
	Säger	352,712	77	51,304	63	404,017	40

1915 2fi/,	Lantför svar sdepartementet. (Sedermera försvarsdepartementet) Kommissionen för organiserandet av sam-arbete mellan militära förvaltningsmyn-digheter och industrien............................	i 184,300		45,000:	.	229,300	■ i 1
1917 29/„	Sakkunniga för verkställande av utred-ning och avgivande av förslag angående åtgärder mot den försvarsfientliga pro-pagandan ....................................................	7,135	64	3,011	60	10,147	2 4 i
1917 a«/6	Dito för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande organisa-tionen av arméns och marinens flyg-vapen ........................................................	86.659	33	21,874	65	108,533	98;
1917 9/u	Kommittén för verkställande av utredning rörande samarbete mellan civila och militära sjukhus ........................................	14,350	25	4,653	70	19,003	95
1918 18A	Sakkunniga för verkställande av utred-ning rörande arméns behov av tek-niska officerare m. m. ............................	13,154	20	17.168	70	30,322	I 9 01
r—* zo >—1 00 w	Dito för verkställande av utredning an-gående behovet av sanitetshundar för det militära sjukvårdsväsendet m. m.....	10,086	33	2,196	•	12,282	33
1918 «/«	Dito för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande definitiv lönereglering för arméns och marinens personal m. m.........................................	54,812	09	55,345	04	110,157	13
1918 ä8/c	Dito för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande förbättrad andlig och sedlig vård för den värn-pliktiga ungdomen ....................................	20,924	47	3,326	86	24,251	33
1919 ä3/5	Flygkommissionen .......................................		—	6,404	78	6,404	78
1919 16/6	Sakkunniga för verkställande av utred-ning och utarbetande av förslag rörande militärapoteksväsendets ordnande i freds-tid ................................................................	3,000	_	3,726		6,726
1919 »/u	Kommissionen för verkställande av ut-redning och avgivande av förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende j m. in.........................................................	9,125	25	113,297	87	122,423	12
1919 19/19	I Riksvärderingsnämnden ..............................	—	_	22,914	62	22,914	62
1919 19/13	i Sakkunniga för planläggande och ledande av försök med vissa beklädnadspersedlar för armén in. in........................................			15,974	50	15,974	50

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II. 50

— 394 —

	1	1 |		2		3 i
1919 «/» \ ; 1920 «/t	Disposition av vid armén befintliga över-taliga hästar m. m. ................................ Utredning ifråga om ordnandet av den	—	i	6,936	L	6,936
centrala förvaltningen under försvars-departementet ............................................		!	22,696	49	22,696	4 9''
: 1920 äy3	Sakkunniga för utarbetande av förslag till
bestämmelser för transport av sjuka hästar under krig ....................................			4,556	70	• 4,556	70
1920 16/4	Dito för uppgörande av förslag till sven-
	ska infanteriets beväpning........................			5,055	25	5,055	25
; 1920 22/7	Utredning beträffande åtgärder för till-
varatagande av matavfall m. m. vid arméns truppförband ...............................			4,311	60	4,311	60
1920 10/9	Omarbetning av vissa delar av gällande
	skjutinstruktioner ....................................	—	—	1,482	38	1,482	3 8 (
1920 «/10	Utredning ifråga om behovet av övnings-
	ammunition ................................................	_		1,831	45	1,831	45
	Säger	403,547 se	361,764 19	765,311	75
	$ Sjöförsvarsdepartementet.
	(Sedermera försvarsdepartementet.)
1918 lä/3	Sakkunniga för utredning angående offi-
	cerskårens rekrytering m. m.................	23,475	10	20,078	79	43,553	89
1918 «/12	Dito för omarbetning av kustartilleriets
	skolreglemente............................................	23,375	—	25,000		48,375	_
1919 V, o.|	Dito för utredning angående marinens ut-
1920 6/ä 1	spisningsväsende m. m.............................	17,764	65	7,450	—	25,214	6 tf
1919 «/„	Dito för utredning rörande undervisning i
	korprals- och underofficersskolor............	13,000		26,088	—	39,088	—
1919 23/s	Flygkommissionen ........................................	21,000	—	24,936	61	45,936	61
1919 »%	Sakkunniga angående fordringarna å diverse j
	förbrukningsartiklar ...............................	3,710	—	10,086	—	13,796	-j
1919 31/7	Kommission för standardisering av viss
	materiel ....................................................	1,700	—	9,820	32	11,520	32
1919 2%	Marinens förrådssakkunniga........................	4,000	—	21,000	—	25,000	_
1919 13/s	Sakkunniga för ytterligare utredning an-
1919 *«/,	gående ändrad uppställning av femte huvudtiteln .............................................	1,692	i	5,250		6,942
Sakkunnig för verkställande av undersök-i
	ning och avgivande av yttrande beträf-l

395 —

1919 19/l2

1919 13/lä

1920 «/''

fande det nya redovisningsväsendet vid

marinen........................................................

Ersättning till överläkaren K. Marcus för
råd och upplysningar i avseende å profylaktisk
behandling mot smittosamma

könssjukdomar............................................

Sakkunniga för utredning av vissa frågor

angående marinen ....................................

Utredning beträffande ordnandet av den
centrala förvaltningen under försvarsdepartementet
............................................i

Säger:

_ 5,000

— i—j 150|—;

— ■—| 19,6001—

— i—i 993 33

5,000|-

|

150

19,600

993

33

1907 21/6

1912 19/j

1913 12/9

1914 10/8

1915 3 V12

1915 31/ia

1916 6/5

1916 3% o.
1918 16/2

1917 9/u

1918 l9/2
1918 ieU

Civildepartementet.

(Sedermera socialdepartementet.)

Fattigvårdslagstiftningskommittén (under
1920 överf. från jordbruksdepartementet);
Sakkunniga i fråga om de mindre bemedlade;
klassernas bostadsförhållanden (betänk,
avg. 1916 o. 1919) (Bostadskommissionen)|
iDito för revision av stadgan angående sinnessjuka
m. m. (betänk, avg. 1914 o.

! 1915)...........................................................

Statens arbetslöshetskommission ...............:j

Socialförsäkringskommittén (försl. avg. i

j okt. 1916) ...........................................

Sakkunniga rörande brandskyddsföreskrifter
för offentliga samlingslokaler m. m.;
(överf. 1921 till kommunikationsdepart.);
Kommittén i fråga om enhetlig utvidgad;

livsmedelslagstiftning...............................-

Sakkunniga i fråga om tillgodoseende i;
städer under landsrätt av magistrat eljest
åliggande kommunala och administrativa
uppgifter (1918 års magistratskommit terade)

(försl. avg. w/12 1916)...............

Postcheckskommittén (betänk, d. 2%0 1919

1918 års Finlandskommission ....................

Sakkunniga för revision av gällande resereglemente
(försl. avg. d. 23/12 1919)
(överf. 1921 till finansdepartementet) ....

109,716|	75	175,453	05	285,169;	80
275,561	01	23,727	I 76	j 299,288	1 7 7!
332,878	09	11,533	35	344,411	44
39,891	22	11,177	55	51,068	77
66,329	91	21,451	56	87,781	47
416,676	46	104,587	66	521,264	12
69,979	13	24,667	55	94,646	68
85,313	66	29,528	22	114,841	8 8
19,732	88	51	60	19,784	48
25,159	89	14,280	18	39,440	07
—	—	4,038	—	4,038
26,228	154	14,729	58	1 40,958	12

— 396 —

19 1 8 28/6 Kommunikationsverkens lönekommitté

(överf. 1921 till kommunikationsdepart.
1918 15/n Granskning och komplettering av gällande
föreskrifter beträffande akuta, smitto samma

sjukdomar ....................................

1918 “/„ Nordiska lufttrafikkommittén (uti. avg. 1919)|
(överf. 1921 till kommunikationsdepart.)
Sakkunniga vid vissa utredningar rörande!

alkoholistvården ........................................

Biträden vid handläggning av ärenden!
rörande passförordnanden m. m. (överf.

1921 till justitiedepartementet)...............j

Lufttrafikkommittén (uti. avg. 1919) (överf.

1921 "till kommunikationsdepartementet)j
Sveriges delegation för det internationella

socialpolitiska arbetet...............................

Kommunalförfattningssakkunniga...............

[Delegationen för Sverige av den permanenta
nordiska socialpolitiska kommissionen
........................................................

Reseunderstöd för bevistande av en socialpolitisk
konferens i Washington m. m.

1919 års lappkommitté................................

iKommissionen för utredning angående ordnandet
av Stockholms förortsbanefråga
: (överf. 1921 till kommunikationsdepart.)

1919 års kommission angående statsbane ekonomien

(överf. 1921 till kommunikationsdepartementet)
....................................

i Automobiltrafiksakkunniga
| Ersättning för biträde med beredning av
ärenden på bostadsfrågans område ..

Gruvarbetstidssakkunniga ......................

För utredning av fråga om användande
av vissa militära övningsplatser till

asyler för kroniskt sinnessjuka ............

| Sakkunniga inom socialstyrelsen för utredning
i fråga om affärsanställdas arbetsvillkor
m. m.....................................

Sakkunniga för maskinell vägtrafik............

1920 års lasarettsstadgekommitté ............

Byggnadsarbetarkommissionen ....................

Flygkommissionen

1919 7/2
1919 «/4

1919 2/ä

1919 3%

1919 3%
1919 3%

1919 26/,

1919 13/6
1919 19/6

1919 19/6

1919 18/9
1919 17/:

10

1919 17/.
1919 3]/:

1919 31/1:

1919 31/12

1920 30/i o.30/7

1920 30/4
1920 3%

1920 21/5 jSakkunniga för utredning rörande obliga -

1	1 2	3
86,606	42	16,626	99	103,23341
16,784		2,417	10	9,201 io
18,159	175	20,418	80	38,578	55
4,975	70	23,461	15	28,436	85
9,140 27	4,500	_	13,640	27|
13,554	06	36,878	2 0	50,432	2 6''
7,185	35	1,140	_	8,325	3 5 i
8,185	40	31,805	26	39,990	66
230	10	1,102	60	1,332	70
—	_	54,000	_	54,000
26,476	Öl	118,691	52	145,167	53
21,349	87	26,898	—	48,247	87
29,397	_	83,940	73	113,337	73
3,285	66	1,218	10	4,503	76
1,818	55	5,300	_	7,118	55
1,257	60	18,123	30	19,380	90
—	—	952	85	952	85
_		619	80	619	80
—		20,920	20	20,920	20
—	—	13,047	30	13,047	30
—	— 1	30,464	20	30,464	20
		3,531,	1 1	3,531	11

1 Beloppet förut ej redovisat.

397 -

1920 »«/«
1920

1920 24
1920 20/g
1920 11

''/«

7b

Ao

1920

no

torisk undervisning in. in. för sinnesslöa

och fallandesjuka ....................................

Ostkustbanekommissionen ...........................

Kommittén för utredning angående den

industriella demokratins problem...........

1920 års postkommitté (överf. 1921 till

kommunikationsdepartementet)................

1920 års vägsakkunniga (överf. 1921 till

kommunikationsdepartementet)................

Kommittén för utredning rörande organisation
av socialförsäkringen....................

Farmakopékommittén.

1920 19/n | Sveriges socialpolitiska delegation

Säger

190 2 26/9

1902 %

1908 «/8

1911 n/8
1911 29/9

1911 Vu

1912 21/s

1913 16/5
1913 13/6
1913 »‘/i®
1916 */.

Finansdepartementet.

| Statsbokföringskommittén (betänk, avg.

1913, 1914, 1915, 1916, 1917 o. 1918)
j Löneregleringskommittén (betänk, avg. 1903,
1904, 1906. 1907, 1908, 1909, 1910,
1911, 1912, 1913, 1914,1915, 1916. 1917,

1918, 1919 o. 1920 ................................

Patentlagstiftningskommittén (betänk, avg.
d. 18/121912,*L1915, 2V3 1916 o. 13/61919;
överf. 1921 till handelsdepartementet)....

Mjöltypskommissionen....................................

! Vägskattesakkunniga (betänk, avg. i dec.
1916; överf. 1921 till kommunikations I

departementet)............................................

Nykterhetskommittén (betänk, avg. 1914,

1915 o. 1916) ............................................

Utredning rörande den s. k. regalrätten
till inom riket förekommande vattendrag
i Utredning rörande levnadskostnader och

| arbetslöner m. m.....................................

i Sakkunniga rörande ökad centralisering av
upphandlingen för statens räkning m. m.
Malmkommissionen (utredn. avi. 1919;

överf. 1921 till handelsdepartementet)...
Utredning rörande alkoholbruk och fattigvårdsbehov
m. m.....................................

		15,974	13	15,974	13
—		18,467	75	18,467	75
—		20,909	60	20,909	60
—	—	23,825	55	23,825	55
—	—	7,401	86	7,401	86
	_	5,848	50	5,848	501
	—	2,625		2,625	—
	—	5,000	—	5,000	--
596,156	53	875,882	61	2,472,039	14
510,643	32	212,900		723,543	32
520,579	69	45,364	52	565,944	21
217,095	94	12,737	98	229,833	92
3,872	96	—	—	3,872	96
92,354	92	23,368	79	115,723	71
249,947	05	31,349	53	281,296	58
66,375	87	—	—	66,375	87
5,339	82	18,978	19	24,318	01
128,371	13	25,406	90	153,778	03
97,715	22	26,353	34	124,068	56
6,098	50	5,200	75	11,299	25

398 —

		1		. 2	3
1916 3%	Sakkunniga för utredning rörande omorga-nisation av rikets sjömanshus m. m. ... Sakkunnig rörande den handelspolitiska	1 2,069	14	15,520	76	17,589	90
1916 8/7
handelsutvecklingen under den närmaste framtiden (utredningen verkst. d. 16/B1919)	45,250		1,000	• J	46,250
1916 VM (	Utredning rörande handels- och sjöfarts-
>. 1917 */„(	traktater ...................................................	30,683	38	2,000	_	32,683	38
1916 30 t2	Strömfallsutredningar....................................	9,122	94	10,861	29	19,984	23
1917 »/„	Finansrådet ....................................................	44,958	33	20,296	11	65,254	44
1917 **/„	1917 års bankkommitté (betänk, avg. d.
	12A 1918, 27„ 710 o. 710 1917; upph. f. o. m. 1920)............................................	139,136	68	8,992	47	148,129	1 5
1917 9/,,	Kommissionen för undersökning och till-
	godogörande av vissa mineralfyndigheter å kronojord (uppdr. fullgj. d. 14/u 1919; överf. 1921 till handelsdepartementet)....	2 37,914	70	4,941	7 4	42,856	44
1917 *yu	Sakkunniga för utredning angående erfor-
	derliga bestämmelser rörande fartygs-besättnings arbets- och levnadsförhål-
	landen (betänk, avg. 1919; överf. 1921 till handelsdepartementet)........................	3 78,637	63	43,641	55	122,279	18
1918 13/9	Sakkunniga för utredning rörande bränn-
nässlans förekomst i riket och densammas lämplighet såsom spånadsämne...............	313	40			313	40
19 1 8 26/9	Dito för beskattning av aktiebolag och
	solidariska bankbolag (betänk, avg. o. arb. slutt. 2% 1919) ................................	14,925	81	1,172	38	16,098	1 9
1918	Dito för revision i vissa delar av lagstift-
ningen rörande den direkta beskattningen till staten....................................................	51,440	73	40,775	66	92,216	39
1918 16/8	Statistisk utredning rörande den direkta			|
beskattningen till staten .....................	150,417	87	1,379	42	151,797	29
1918 37,*	Sakkunnig för utredning rörande alkohol-
	missbrukets motarbetande........................	74	89	3,693	64	3,768	53
1918 37lä	Arvoden till t. f. tjänstemän i kammarkolle-
1919 31L \ o- 7fi / 1919 V4	gium............................................................	4,829	48	3,274	99	8,104	47
1919 års tull- och traktatkommitté ........ Kostnader för utarbetande av »Svenskastats-	4197,128	52	533,601	16	730,729	68
	makterna och kristidens folkhushållning»	47,799	35	58,526 so	106,325	85;

1 Beloppet förut ej redovisat.

5 Under år 1920 hava härav återlevererats 10,536: 3 3.

3 Härav 821 kronor 1 öre förut ej redovisade.

4 Härav 140,381: 96 ej förut redovisade.

399

1919 »/,	Sakkunniga för behandling av frågan om
	inrättande av ett riksrevisionsverk (be-
	tänk. dec. 1919; arb. slutt.)	7,625	13	806	89	8,432	02
1919 16/5	Budgetårskommittén ....................................	8,616	74	25,432	19	34,048	93
1919 «/6	Sakkunniga för utredning rörande vissa
	ändringar i stämpelförordningen	3,574	65	6,464	30	10,038	95
1919 20/,.	Kommunalskattereformsakkunniga ............	4,772	75	1,436	37	6,209	12
1919 1B/g	Statistisk utredning rörande den kommu-
	nala beskattningen....................................	4,088	37	7,325	Öl	11,413	38
1919 17/10	Sakkunniga inom kommerskollegium ro-
	rande arbetstiden å svenska fartyg........	313	80	24	—	337	80
1919 17/10	Sakkunnig för undersökning rörande statens
	pappersförbrukning....................................	3,000	—	14,688	20	17,688	20
1919 24/10	Sakkunniga jämlikt § 4 av förordningen
	med närmare föreskrifter rörande tillämp-
	ningen av lagen om arbetstiden å svenska
	fartyg den 24 oktober 1919....................	1 6	—	998	50	1,004	50
1919 u/„	Biträde med granskning av förslag till om-
	läggning av den kommunala beskatt-
	ningen .......................................................	905	29	6,742	48	7,647	77
1919 12 12	Kostnader för vissa finansstatistiska under-
	sökningar....................................................	1,500	_	33,200		34,700	—
1919 3V12	Statistiksakkunniga........................................	—	—	18,000	37	18,000	37
1920 23/j	Sakkunniga för revision av sparbankslag-
	stiftningen...................................................	—	—	11,851	03	11,851	03
1920 2%	Sakkunnig rörande handel med ved (överf.
	i räkenskaperna 1921 till handelsdeparte-
	mentet)........................................................	—	—	2,500	—	2,500	—
1920 2%	Fartvgsbyggnadssakkunniga (överf. i räken-
	skapema 1921 till handelsdep.)	— ''	—	3,326	15	3,326	15
1920 30/4	Sakkunniga för viss utredning rörande rikt-
	linjer för svensk finanspolitik (1920 års
	finanssakkunniga) ..................................-	—	—	14,007	30	14,007	30
1920 28/5	Utredning i fråga om fiskerättsförhållan-
	dena vid rikets kuster m. m.................	— ■	—	6,840	24	6,840	24
1920 %	Sakkunnig för vissa utredningar på trust-
	lagstiftningens område (för förra halv-
	året 1920; i fråga om senare halvåret
	1920, se justitiedepartementet)................	—	—	829	87	829	87
1920 3%	Socialiseringsnämnden....................................	—	—	51,524	93	51,524	93
1920 16/7	Sakkunniga för utredning angående om-
	organisation av postsparbanken (post-
	sparbankssakkunniga)................................	—	—	6,042	—	6,042	—

1 Beloppet förut ej redovisat.

— 400 —

1		1	2	3
1920 23/7	Svenskahj älpkreditkommittén (överf.i räken-						1
	skaperna 1921 till handelsdepartementet)	—	—	10,034	—	10,034	—
! 1920 14/8	Sakkunniga för utredning rörande prisför-
	hållandena inom pappersindustrien (överf. i räkenskaperna 1921 till handelsdeparte-					i
	mentet).........................................................		''-	3,000	—	3,000 .	_
1920 2%	Kostnader för Sveriges representerande vid
	en internationell kommission i Paris ...	_	—	1.000	•_	1,000	_]
1920 «/, 192 0 24/#	Sakkunnig för skatteköp ........................... Kostnader för resa till England för att där	—	—	2,000	—	2,000	—
ordna exporten av stenkol från England till Sverige ...............................................		-	2,986	49	2,986	49
1920 35/9	Kommittén för utredning rörande den kom-
munala beskattningen av skog m. m_____	—	—	7,390	—	7,390	—
1920 25/g	Sakkunniga för utredning angående ändrade
	grunder för beskattningsnämndernas orga-
1920 25/g	nisation m. m. (sakkunniga för fastighets-taxeringsväsendets omorganisation m. m.)			5,662	71	5,662	71
Dito för utredning rörande statslotteri	«
(överf. i räkenskaperna 1921 till handels-departementet) ............................................			1,217	60	1,217	60
1920 49/10	Maltdryckssakkunniga ................................	—	—	2,000	—	2,000	—
1920 29/10	Utredning av frågan om tillvaratagande av
( 192 0 29/10	statens inlösningsrätt till de norrländska malmfyndigheterna m. m. (överf. i räken-skaperna 1921 till handelsdepartementet)			615	55	615	55
Sakkunnig för utredning i fråga om stä-
1920 26/n	dernas uppbördsväsende............................ Sakkunniga för utredning rörande det kom-	—	—	1,265	—	1,265	—
	mersiella informationsväsendet (överf. i räkenskaperna 1921 till handelsdeparte-
1920 37„	mentet)........................................................ Bearbetning av uppgifter jämlikt k. kun-	—	—	3,000		3,000	_! j
	görelsen den 9 juli 1920 å inom riket den 31 juli 1920 befintliga förråd av bränsle ved m. m....................................	-	-	2,989	25	2,989	25
	Säger	2,787,500	—	1,406,538	10	4,194,038	10
	Ecklesiastikdepartementet.
1902 %	Ortnamnskommittén (yttr. avg. 1918)........	67,323	56	1,932	95	69,256	51
1906 29/,, o.	Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan
1908 18/6	om prästerskapets löneförmåner (betänk. 1909, 1911. 1912, 1913, 1916 o. 1918)	136,146	95	5,555	16	141,702	11

401 —

1913 10/,	Nämnden för överarbetning av provöver-	1	1	2		3 !	I
	sättning av gamla testamentets apokry-
	fiska böcker (uppdr. fullgj. 1915)	24,579	15	849	—	25,428115 j
1913 »Vii	Kommittén för omorganisation av förn-
	minnesvården i riket (uti. 1919) ............	54,069	05	5,368	20	59,437	25!
1915 Vid	Kyrkofondskommittén (betänk. 17/., o. 28,''s
	1916: uti. 1919) ........................................	142,258	31	33,535	38	175,793	69
1917 17/8	Sakkunniga inom skolöverstyrelsen för ut-						1
	redning i fråga om vissa åtgärder till
	folkundervisningens befrämjande ............	8,792	3 1	23,893	30	32,685	61
1918 1&/n	Dito rörande tillsättande av professors m. fl.
	befattningar vid universiteten och karo-
	linska institutet (uti. lf’/81919)................	12,417	16	11,378	40	23,795	56
1918 »/u	Släktnamnssakkunniga ................................	7,406		10,855	95	18,261	95
1918 18/12	Bibliotekssakkunniga ....................................	10,235	61	10,217	87	20,453	48
1918 31/!o	Biträde för vissa kameralhistoriska utred-
	ningar ........................................................	5,579		3,996	—	9,575	—
1918 31/12	Skolkommissionen ........................................	126,372	93	95,427	98	221,800	91
1918 3Vi2	Sakkunniga för viss utredning rörande den
	kyrkliga kommunen ................................	15,298	80	25,848	60	41,147	40
1919 31;i	Psalmboksnämnden........................................	1,443	20	13,802	50	15.245	70
1919 21/2	Studielånenämnden........................................	5,110	81	4,782	86	9,893	67
1919 16/6	Kommittén för omorganisation av Lunds
	stift (betänk. ls/n 1919)............................	8,503	05	16,887	90	25,390	95
1919 16/5	Sakkunniga för utredning i fråga om folk-
	skoleväsendet i de finsktalande delarna
	av Norrbottens län...................................	3,669	70	11,703	43	15,373	13
19 1 9 30/6	1919 års sakkunniga för Ghalmerska insti-
	tutets omorganisation................................	7,962	20	47,333	50	55,295	70
1919 V.	Sakkunniga för utredning av frågan om
	dyrtidstillägg åt vissa kommunalt an-
	ställda lärare ............................................	7,924	65	15,841	02	23,765	67
1919 2%	1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga........	1,000		8,910	—	9,910	—
1919 17/10	Sakkunnig rörande utarrendering av präster-
	skåpets löneboställen................................	1,114	92	13,474	55	14,589	47
1919 19/12	Sakkunniga inom skolöverstyrelsen för viss
	utredning angående den tekniska under-
	visningen ....................................................	—	—	8,935	54	8,935	5 4
1920 ”/,	Dito för utredning av frågan om vården
	av blinda..................................................	—	—	4,356	—	4,356	—
1920 30/6	Dito för utredning av frågan om åtgär-
	der för en vidgad folkbildningsverksam-
	het...............................................................	—	—	3,649	67	3,649	67

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II

— 402 —

i		l	2	3
1920	Sakkunniga inom skolöverstyrelsen vid			i 1
	planläggning av vissa yrkespedagogiska		i
	kurser ........................................................	—	—	912 so	912	80
1920 5/u	Dito för viss utredning rörande den svenska
1920 19/n	allmogekulturen (Fomminneskommittén) Dito för biträde med utredning av vissa			4,870 21	4,870	21
|	frågor rörande avlöning åt lärare vid allmänna läroverken m. fl. läroanstalter		—	396 —	396	_
	Säger!	647,207	36	384,714j 7 7	1,031,922,13

		Jordbruksdepartementet.			1	j
1912	Vs	Sakkunniga rörande åtgärder för nötkrea-
		turstuberkulosens bekämpande................	1,985	52	1,753	10	3,738	62
1914	15/lä	Domänsakkunniga ........................................	12,459	32	—	—	12,459	32
1915	710	Sakkunniga i fråga om tillgodogörandet av
		kronans fisken samt jakten å viss krono-
		mark (uti. 1918; försl. 27/8 1919) ........	29,022	69	9,805	42	38,828	11
1916	u/l	Torvkommittén (försl. och uti. 1916, 1917
		o. 1918; betänk. 2% 1919) ....................	88,615	72	14,331	85	102,947	57
1916 3%	Kolonisationskommittén (försl. 1S/10 1917)	427,939	80	155,423	95	583,363	7 5 j
1917	UU	Lagerhusbyggnadskommissionen ................	119,500	76	19,296	20	138,796	9 6 f
1917	6/7o.	Kostnader för utredning rörande natur-						j
1918	Vs	skydd för s. k. raukar, grottor m. m.	3,442	32	505	—	3,947	3 2!
1917	28/ 0 h	Elektrifieringskommittén ...........................	154,987	51	134,594	35	289,581	8 6 i
1917	/10	Sakkunniga för utredning om anordnande
		av skogsavverkningsstatistik och taxe-
		ring av Sveriges samtliga skogar ........	77.465	20	60,657	05	138,122	25
1918	%	Kommunikationsverkens lönekommitté.......	7,172 44	6,102	17	13,274 61
1918	la/9	Sakkunniga för utredning i fråga om in-
		hemsk tillverkning av konstgödselmedel	4,505	25	10.412	75	14,918	-j
1919	n/s	Dito för utredning angående avvecklingen
		av den statliga spannmålsregleringenm.m.
		(yttr. 17/s 1919; betänk. 30/4 1919) .......	8,722 2 6	2,022	59	10,744	85!
1919	27/ / 6	Dito för utredning rörande statlig skogs-
		förädling ..................................................	5,470	—	31,820	75	37,290	7 5 j
1920	13/ / 2	Sakkunniga biträden vid det internationella
		rådets för hydrografisk-biologiska havs-					1
		undersökningar sammanträde i London
		1920 ............................................................	—	—	3,542	45	3,542,45
1920	27/2	Sakkunniga inom lantbruksstyrelsen för
		utredning rörande ändrade bestämmelser
		för premiering av nötboskap ................	—	—	1,765	—	1,765!	—!

1920 2ii/«

1920 1G/,
1920 10/8

1920 8/10

1920 26/n

Sakkunniga för utredning beträlfande vissa
allmänna föreskrifter i avlöningsregle mentet

för domänverket ........................

M ellanh andssakk unniga...............................

Sakkunniga för utredning angående främjande
av fiskerinäringen m. m............. —

Kommissionen rörande legala laxfisket i

Torne älv....................................................|

Mätningsförordningssakkunniga........;JL. ■ • ■ _—

Säger 941,288; 7 9

9,219 45	9,219	45
11,162 55	11,162	55
8,023 so	8,023	30
2,092 so	2.092	80
1,876 -1	1,876	—
484,406 73	1,425,695	52

Justitiedepartementet:

Kostnader enligt A) år 1920

» » B) » »

Utrikesdepartementet:

Kostnader enligt A) år 1920
» » B) » »

Lantförsvarsdepartementet:
Kostnader enligt A) år 1920

» » B) » »

Sjöförsvarsdepartementet:
Kostnader enligt A) år 1920
» » B) » »

Civildepartementet:

Kostnader enligt A) år 1920
» » B) » »

Finansdepartementet:

Kostnader enligt A) år 1920

» » B) » »

Ecklesiastikdepartementet:
Kostnader enligt A) år 1920

» » B) » »

Jordbruksdepartementet:

Kostnader enligt A) år 1920
» » B) » »

Totalkost-nader enligt [ förestående tabell.	Särskilda uppbörds- medel.
134,901	78	1 2,759
805,778	76
38,086	69	1 „
51,304	63	J
59,821	05	l 5,868i
361,764 i	19
13,832	25	J 13,922
175,453	05
334,190	46	\ 4,139,
875,882	61	1
125,159	20	il 7,450
1,406,538	10
323,285	15	00 01 CO
384,714	7 7
220,917	j 5 6	l 3,096
484,406	73

redovisningen.

943,440.51

j !

89,39lj 3 2

I

427,453 7 6
203,207|6o
1,214,212)7 8
1,539,147
708,863| 8 5

I

708,420 40

41

Summa 5,796,036 9 8; 38,100!6 5] 5,834,137163

— 404 —

Disposition av de särskilda huvudtitlarnas allmänna

besparingsfonder.

Andra huvudtiteln.

Ersättning för vissa av statskontoret förskottsvis utgivna medel............ 2,300:_

Dito till länsstyrelsen i Jönköpings län för förskjuten kostnad i mål

ang. ansvar för bedrägeri............................................................................ 4,475: it.

Dito till länsstyrelsen i Norrbottens län för vissa förskottsvis bestridda

utgifter............. 600; —

Dito till e. o. biblioteksamanuensen G. Eneström för vård av högsta

domstolens och lagrådets bibliotek............................................................ 3,250: —

Avlöning till t. f. kanslirådet C. G. Bruno ................................................ 5,898:'' 3 2.

Ersättning till vice häradshövdingen B. Zetterstrand såsom biträdande

expeditionssekreterare hos justitiekanslem................................................ 1,346: —

Avlöningsförbättring åt vissa extra tjänstemän i hovrätten över Skåne

och Blekinge ................................................................................................ 7.953: 59.

Till justitiedepartementet återstående avlöningsmedel för år 1919 ........ 125:_

Ersättning till civilassessorn I. Almqvist för mistade avlöningsförmåner

under tjänstledighet .................................................................................... 396; 78.

Arvode till vikarie för hovrättsrådet B. Aurell ........................................ 60: 4 8.

Ersättning till häradshövdingen V. Ericsson för renskrivningskostnad
och stenografiskt biträde vid handläggning av det s. k. Hadjetlaché målet.

...................... 6,099: ro.

Dito till vattenrättsingenjören R. Smedberg för resa till Norge och
Finland för studier av frågan om sjunkvirkes upptagande i allmänna

flottleder ........................................................................................................ 1 500:_

Dito till vikarie under ledighet för vissa hovrättsråd i Svea hovrätt. .. e’766: 7 6.

Dito för sakkunnigt biträde vid ordnande av Svea hovrätts bokförråd 2,500: —

Arvoden åt t. f. revisionssekreterare vid nedre justitierevisionen............ 99,331: 09.

Ersättning till länsstyrelse för vissa utgifter ............................................ 96: 84.

Dito till Värnamo socken för av kronolänsman E. Möller förskingrade

kommunalskattemedel.................................................................................... 2,745: 8 8.

Avlöningsförbättring för år 1919 åt vissa vaktmästare i j ustitiekanslersämbetet.
........................................................................................................... 416:67.

Summa 145,862: 2 8.

Tredje huvudtiteln.

Arvoden till vissa personer för tjänstgöring i utrikesdepartementet .... 5,200: —

Dito till extra biträden i utrikesdepartementet samt vid beskickningar

och konsulat ................................................................................................ 39,467: ei.

405

Hyra för beskickningens i Berlin passbyrä ................................................

» » » » Kristiania passbyrå ........................................

» » utrikesdepartementets räkning av lokaler i utrikesministerhotellet
............................................................................................................

Ersättning för kursförlust å penningremissa för konsul O. M. Osbergs

räkning...........................................................................................................

För biträde vid revisionen av svenska Röda korsets räkenskaper ........

Till konsul J. F. von Scherling för passviseringar....................................

Bidrag för svenska freds- och skiljedomsföreningens representerande vid

fredskongressen i Basel..............................................................................

Ersättning till vissa personer för förluster genom stöld............................

Kostnader för sorgegudstjänst i Paris med anledning av H. K. H. Kronprinsessan
Margaretas frånfälle ................................................................

Belöningsmedaljer ............................................................................................

Översättning av nya expeditionstaxeförordningen ....................................

Kanslibiträdets vid beskickningen i Tokio lektioner i japanska språket

Resebidrag åt svenska föreningen för Nationernas förbund ....................

Representationskostnader för kommittéer för tillvaratagande av de neutrala
staternas intressen vid och efter krigets slut...............................

Till f. d. envoyén friherre C. Bildt för tillhandahållande av kanslilokal

för beskickningen i Rom ............................................................................

Till kanslisten J. Stille för vissa utgifter...................................................

Bidrag till ministern i Paris för representationskostnader .......................

Dito till bestridande av kostnader för kanslilokal i Helsingfors ............

Felaktigt avförda utgifter...............................................................................

För reparationer m. m. i beskickningshuset i Konstantinopel ................

Dito i dito i Madrid........................................................................................

För reparationer m. m. i beskickningshuset i Kristiania .......................

» » » » » » » London ............................

» » » » » » » Berlin................................

» » » » » » » Retrograd .......................

Hemliga utgifter................................................................................................

Summa

•270: 4 0.
4,071: —

6,000: —

671: ho.
1,000: —
750: —

500: -5,375: so.

424: so.
492: 55.

150: —
208: 84.
750: —

830: 2 5.

3,000: -132: 45.
10,000: —
3,116: 25.

46: 15.
2,128: -—
386: 97.
7,842: 14.
7,780: 39.

385: 92.
11,941: 69.
14,175: 34.

127,998: 21.

Fjärde huvudtiteln.

Uppförande samt reparation av byggnader ................................................ 222,991:13.

Utgivande av arbetet »Sveriges krig 1808—1809».................................... 14,041: 50.

Skjutbana för Norrbottens regemente........................................................... 53,521: 9 8.

Anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardens kasernetablissemang
............................................................................................... 1,830: 85.

Åtgärder för tillgodoseende av vattenbehovet vid Norrlands trängkår 25,085: —

Fyllande av mobiliseringsbehovet beträffande diverse blanketter och

böcker........................................................................................................... 8,998: 95.

Vissa förmåner till kadetter vid krigsskolan, som äro officerare eller

underofficerare i reserven............................................................................ 623:5 0.

— 406

Anskaffande av en krigsspelskarta över trakten kring Östersund............ 4,000:_

Uppehållande av regementspastorsgöromålen vid Göta och Östgöta

trängkårer ................................................................................................ 1,000: —

Diverse å allmänna besparingarna orätt avförda belopp ........................ 2,416: so.

Summa 334,509: 41.

Femte huvudtiteln.

Lönefyllnad åt kommendörkaptenen E. Hägg................................................ 2,541: 6 7.

Inlösen av 5 st. ducdalber................................................................................ 6,600: —

Elektrisk hiss å Stenholmen ............................................................................ 2,400: —

Monoapparatanläggning å Fylgia .................................................................... 278: 6 7.

Examensarvode.................................................................................................. 500: —

Begravningskostnader ...................................................................................... 9,345: 52.

Militärspecialer.................................................................................................... 3,110: 2 9.

Marinöverintendenten B. Malström, särskild ersättning ............................ 500: 01.

Gratifikationer .................................................................................................... 2,524: 26.

Summa 27,800: 42.

Sjätte huvudtiteln.

För utgivande under år 1919 av »Svensk sjukkassetidning».................... 1,800: —

Svenska aeronautiska sällskapet, understöd ............................................... 3,000: —

För utgivande under år 1919 av tidskriften »Arbetarskyddet»................ 2,300: —

» dito av tidskriften »Från svenska statsförvaltningen»........................ 1,200: —

Svenska kvinnornas nationalförbund, för representation vid internationell

kongress i Kristiania.................................................................................... 1,500: —

Fyllnad i förvaltningsbidrag till häradsskrivaren S. Hellman.................... 75: —

För utgivande under år 1920 av »Tidskrift för liemmet»........................ 250: —

Nordiska administrativa förbundet, understöd till dess svenska styrelse 14,000: —

Föreningen för rationell hushållning, understöd ....................................... 2,000: —

Förstärkning av överståthållarämbetets arbetskrafter för röstsammanräkning
i anledning av riksdagsmannavalen 1920 ................................ 2,500: —

För utgivande under år 1920 av tidskriften »Hertha» ........................... 1,000: —

Bestyrelsen för åttonde allmänna svenska sinneslövårdsmötet, för tryckningskostnader.
............................................................................................... 1,500: —

För utgivande under år 1919 av »Allmänna svenska läkartidningen» ... 1,000: —

Riksförsäkringsanstalten, för förberedelser till femte nordiska arbetar försäkringsmötet

i Stockholm år 1922 ................................................... 1,550: —

Dito för sammanträde i Göteborg med medlemmarna av det permanenta

utskottet för nordiskt samarbete på arbetarförsäkringens område .... 328: 70.

Reseunderstöd åt diverse personer ................................................................ 33,179: 75.

Socialstyrelsen:

För representation vid en konferens i Hälsingfors mellan yrkes inspektörer

............................................................................................... 900: —

Arvode åt adjungerad ledamot hos socialstyrelsen ................................ 3,850: —

407

Avlöning åt extra personal vid socialstyrelsens avdelning för livsmedelspris
och kooperationsstatistiken m. m.................................... 7,000: —

För representation vid de norska kretssjukkassornas landsförenings

föreläsningskurs i Kristiania 1920 m. in............................................ 1,615: —

Ersättning till ombud i anledning av socialstyrelsens levnadskostnads beräkning.

.......................•........................................................................... 1,260: 22.

Förstärkning av arbetskrafterna hos socialstyrelsen ........................... 8,000: —

För utredning rörande de registrerade sjukkassornas ekonomiska

ställning ................................................................................................... 11,000:

För dito rörande löneförhållandena inom olika verksamhetsområden ... 10,000: —

Understöd åt riksförbundet för Sveriges husmodersföreningar ............ 5,000: —

För vissa statistiska undersökningar rörande lantarbetare................... 5,000: —

» mera noggranna beräkningar ifråga om levnadskostnadernas förändringar
m. ................................................................................. 33: 40.

Ersättning till socialattachén A. G. H. Löwegren för vissa resekostnader 1,969: 49.

För ordnande av länsstyrelsens i Jämtlands län arkiv ............................ 1,000: —

Vikariatsersättning åt t. f. landsfogde i Västmanlands län ................... 26: 67.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län, för internerade utländska undersåtar 227: 75.

Dito i Uppsala m. fl. län, för biträden vid röstsammanräkning i anledning
av riksdagsmannaval........................................................................... 13,057: —

Ersättning till C. H. Areschoug för flyttningskostnader............................ 2,203:60.

Dito till landsfogden B. Helleberg för dito ............................................... 1,449:81.

Om- och tillbyggnad av landsfiskalsbostället i Särna kyrkoby m. m..... 3,808: 30.

Gratifikation till länsnotarien i Gottlands län ........................................... 1,500: —

Länsstyrelsen i Uppsala län, för polisskolan i Uppsala m. m................ 6,000: —

Dito i Uppsala m. fl. län, ersättning för förskottsvis bestridda utgifter 32,160:9 2.

Medicinalstyrelsen, avlöning åt doktor B. Lindberger m. fl..................... 6,650: —

Dito för stipendier...................................................._...................................... 2,000:

Ersättning för av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter...............• 30,201: 07.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för brobyggnad över Saltösund i

Karlskrona .................................................................................................... 12,600:

Summa 235,696: 6 8.

Sjunde huvudtiteln.

Arvode åt extra revisor i statskontoret........................................................ 1,950:

Avlöningsfyllnad åt vikarie å sekreterare änst i byggnadsstyrelsen........ 3,800: —

Avlöning åt sekreterare i socialstyrelsen ................................................... 5,000:

Dagarvode till gruvingenjör i Kopparbergs län ....................................... 600: —

Reseunderstöd åt arbetare m. .................................................................. 40,000: —

Finansdepartementet, återstående avlöningsmedel för år 1919 ................ 989: 6 6.

Avlöningsförbättring för år 1919 åt vissa vaktmästare ............................ 71: 32.

Ersättning för vissa av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, i
statskontorets räkenskaper för år 1919 felaktigt avförda å andra
huvudtitelns allmänna besparingsfond....................................................... 7,920:

Summa 60,330: 9 8.

— 408

Åttonde huvudtiteln.

ReseunderstQd åt bitr. föreståndarinnan vid högre lärarinneseminariet i

Stockholm Gerda von Sydow ...................................................................

Understöd för experiment med hörselapparater ........................................

Skolöverstyrelsen:

Yikariatsersättningar m. m.........................................................................

Inköp av elevarbeten m. in.........................................................................

Avlöningsmedel för år 1919........................................................................

Utbildningskurser för lärare vid lärlings- och yrkesskolor....................

För anordnande av möte för rektorerna vid kommunala mellanskolor

» inköp av skriften »Vad skall jag bli» ............................................

Vissa anordningar vid naturhistoriska riksmuseet ....................................

Inlösen av 125 exemplar av »Svensk arkitektur» för år 1917 ................

För anordnande av ett allmänt dövstumlärarmöte under år 1920............

» studier i skyddshemsarbete ....................................................................

Nationalmuseum, för deltagande i en kulturmässa i Östersund................

Ersättning till diverse personer för mistade avlöningsförmåner ............

Reseunderstöd åt diverse personer ................................................................

T, f. läraren i militärgymnastik vid gymnastiska centralinstitutet N. E.

Hellsten, för studier i Frankrike................................................................

Riksarkivet, för arkivundersökningar i Riga................................................

Karolinska-medikokirurgiska institutet, för anordnande av hyllor m. m.

i likboden........................................................................................................

Förslag till restaurering av Tensta kyrka....................................................

För övervakande av restaureringsarbeten å Värnhems klosterkyrka

» registrering av vissa årgångar av Skara domkapitels protokoll........

» anordnande av geologiska studiesamlingar m. m.................................

Länsstyrelsen i Östergötlands län, vikariatsarvode ....................................

Dito i Örebro län. vikarie å lektorstjänst vid Örebro tekniska gymnasium

Extra undervisningsråd, ersättning för mistade avlöningsförmåner ........

För inledande av elektriskt ljus i nationalmuseibyggnaden........................

Länsstyrelsen i Uppsala m. fl. län, ersättning till diverse personer för

mistade avlöningsförmåner m. m.............................................................

Ersättning för vissa av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
Nationalmuseum:

För minnesutställning över Rickard Bergli ............................................

Arvode åt doktor G. Göthe ........................................................................

Avlöningsförbättring för år 1919 åt vissa vaktmästare vid akademien

o för de fria konsterna....................................................................................

A besparingsfonden felaktigt avfört belopp ................................................

Summa

1,200: —
2,000: —

3,714: 4 3.
2,000: —
877: 6 2.
15,100: -2,000: —
5,000: —
1,000: —
750: —
300: —
400: —
4.300: —
458: 2 9.
300: —

1,500: —
1,000: —

1,484: 65.
800: -1,186: 31.
1,200: —
104: —
2,000: —
110: 17.
788: 93.
388: —

9,329: 42.
2,025: —

175: —
1,200: —

975: —
1,200: -

64,866: 82.

Nionde huvudtiteln.

Aktuarien C. E. A. Mannerfelt, för visst uppdrag 750: —

För utgivande under år 1919 av tidskriften »Täppan» ............................ 1,250: —

» » av svensk lantmäteritidskrift............................................... 1,500: —

Ersättning till ledamöter i styrelsen för statens meteorologisk-hydro grafiska

anstalt för resor m. m................................................................. 577: so.

Husmoders-, väv- och skolkökskurser bland fiskarbefolkningen inom

Göteborgs och Bohus län........................................................................... 500: —

För utgivande under år 1919 av tidskriften »Geologiska föreningens i

Stockholm förhandlingar»............................................................................ 1,500: —

Ersättning för vissa av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter .... 17,118: 87.

Yikariatsersättning åt distriktslantmätare.................................................... 166: 66.

För utgivande av en broschyr om ogräsen och deras bekämpande ....... 5,500: —

Till främjande av Sveriges kaninavelsföreningars centralförbunds verksamhet
under år 1920 ............................................................................... 1,000: —

Understöd för fortsatt utgivande under år 1920 av »Tidskrift för hemmet» 250: —

Dito för år 1920 åt Sveriges pomologiska förening ............................... 8,000: —

För utgivande av tolfte årgången av kalender över svenska lantbruket 1,975: —
Y etenskapsakademien:

för behandling av ärenden angående naturskydd.................................... 3,800: —

» nationalparker....................................................................................... 2,610: —

För spridande av kännedom om bakning av rågbröd................................ 1,500: —

Ersättning för av vissa länsstyrelser förskottsvis bestridda utgifter:

För anställande av navigatörer å bohuslänska fiskefartyg.................... 7,500: —

Undersökningar rörande vanhävd................................................................ 2,000: 89.

Diverse utgifter ........................................................ 5,844: 91.

Fiskerinäringens understöd:

Diverse läns hushållningssällskap............................................................... 46,472: 73.

Reseunderstöd åt diverse personer ............................................................... 1,100: —

Svenska fiskarförbundet, för utgivande av tidskrift.................................... 1,500: —

Svenska jägarförbundet, för dito.................................................................... 1,000: —

För anordnande av fast försöksverksamhet på jordbruksområdet............ 1,000: —

» premiering av nötboskap ...................................................................... 8,568: 44.

Till täckande av vissa å anslaget »IX. C. 1/1919. Befrämjande i allmän- -t

het av jordbruk och lantmannanäringar» återstående utgifter ............ 15,650: —

Till dito av vissa å anslaget »IX. C. 3 a. Lantbruksinstituten m. m.»

återstående utgifter ..................................................................... 200: -

Summa 138,835: 30.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II. 52

Merntgifter å

	År 1916. | 1
Rik sst a te n.	—	i
II. Andra huvudtiteln.
Å. 5. Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrifters all-
mängörande ......................................................................................	—	—
D. 13 b. Hovrätten över Skåne och Blekinge med därunder lydande
justitiestat.......................................................................................	—	—
17. Arvoden åt civil personal vid särskilda krigsrätter.......................	18,339	12
20. Ersättning åt domare, vittnen och parter........................................	26,554	90
: E. 2 b. o Fångars vård och underhåll ............................................................	334,405	91
4. Alderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården
anställda ämbets- och tjänstemän ................................................	—	—
1 F. 1 b. Statens uppfostringsanstalt å Bona................................................	—	_
4. Kost och beklädnad åt eleverna m. m. vid statens uppfostrings-
anstalt å Venngam............................................................................	—
IG. 1. Alderstillägg....................................................	5,931	94
2. Extra lönetillägg...................................................................................
3. Rese- och traktamentspenningar ........................................................	—	—
4. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................	28,206	85
5. Svensk författningssamling ................................................................	25,877	16
6. Tryckningskostnader ............................................................................	—	—
9. Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån i
Bern ....................................................................................................	''-	—
11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............................	—	—
F. 2. 1918. Kost och beklädnad åt eleverna m. m. vid statens upp-
fostringsanstalt å Bona ...................................................................	36,000	—
F. 6. 1918. Elevernas vid dito dito bespisning och beklädnad m. m.	4,386	90
G. 3. 1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917....................	—	—
A. 3. 1917. Provisorisk lönereglering för departementet........................	—	—
G. 9. 1917. Ersättning åt häradsskrivarna för röstlängders upprättande	3,883	86
Säger	483,586	64

förslagsanslaget!

År 1917		År 1918.	År 1919.	År 1920.	1920 års anslag. {
2	3	4	5	6
		645	84	. 845	82			14,000	1 |
				. —	_	1,028	96	1,500	_
34,809	_	36,954	50	15,724	13	8,662	31	15,000	—
31,852	19	123,396	57	195,308	58	165,864	83	375,000	—
832,552	64	3,625,312	50	633,305	54	255,028	73	2,800,000	—
		4.284	76	2,323	62	—	_	96,000	- 1
—	—	—	—	188,000		_	—	285,000	- f
		_	_	102,000	_		_	270,000	—
10,458	97	16,274	40	12,479	88		—	85,000	—
—	—	—	—	156	86		—	2,500	—
7,886	59	40,886	66	61,273	78	40,879	Öl	50,000	—
43,051	80	95,235	94	228,517	87	251,103	54	100,000	—
28,192	83	25,735	89	94,035	56	223,499	99	130,000	—
—	—	—	—	50,973	72	17,409	21	30,082	—
			_	83	81	550	19	2,000	—
—	—	—		534,394	69	780,680	54	160,000	—
112,000	_	279,000		—	—	—	—	—
1,063	40	3,901	65	—	—	—	—	—
8,870	—	—	—	—	—	—	—	—
34	62	—	—	—	—	—	—	—
3,696	08	—	—	—	—	—	—	—	—
1,114,468	12	4,251,628	71	2,119,423	86	1,744.707	31

— 412 —

III. Tredje huvudtiteln.

B. 5. Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän ..		_
11. Vikariatsersättning vid beskickningar och konsulat samt löne-	•••»..
fyllnad till vissa konsulsbefattningar ..........................................	17,711	31
14. Ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler........................	11,383	05
22. Ekiperingspenningar ............................................................................	—	—
D. 1. Alderstillägg...........................................................................................	4,400	—
2. Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag ...	—	—
3. Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.............	204,661	03
4. Tryckningskostnader ............................................................................	9,976	13
5. Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska under-
såtar ....................................................................................................	16,013	24
8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.................	—	—
Säger	264,144	76
IV. Fjärde huvudtiteln.
A. 6. Alderstillägg.....................................................................................	8,866	63 |
10. Dagavlöningstillägg åt indelt manskap .....................................	—	- 1
11. Mötesbidrag............................................................................	—	_
13. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid armén....................	—
15. Arméns reservstater ............................................................	_	_ |
16. Arméns personal över stat ................................................................	260,059	79
17. Rese- och traktamentspenningar ...................................................	179,783	25 i
18. Höjning av dagtraktamentena ............................................................	—	—
19. Flyttningsersättning ......................................................................	14,813	33
B. 3. Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader ...............................	—	—
C. 10. Tryckningskostnader ....................................................................	—	- j
D. 1. Mathållning ...........................................................................................	7,904,369	70
9. Furagering ..........................................................................................	2,480,195	33
11. Drift- och underhåll av personautomobiler........................................		—
G.. 5. Merkostnader för vissa efter antagandet av 1914 års härord-
ning beslutade byggnadsföretag vid armén....................................	—	—
H. 1. Ersättning för rustning och rotering ............................................	—	—
3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. ............................	—	—
4. Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare ............................	—	—
A. 4. 1919. Skrivmaterialier och expenser, ved m. in. för departe-
mentet med dess kommandoexpedition ........................................	12,960	77
A. 5. 1919. Tryckningskostnader för departementet med dess kom-
mandoexpedition ...............................................................................	7,584	33
E. 12. 1919. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m.:	1,206,285	57

— 413 —

a	3	4	5	6
						750		20,400
4,431	44	22,480	1 5	69,897	73	55,449	49	10,000	—
12,313	60	27,925	75	44,298	45	66,912	48	75,250	—
	_	30,000	—	—	—	16,525	—	15,000	— j
_	_	_	—	58	34	—	—	20,000
43,890	25	249,571	60	206,836	48	458.335	06	90,000	— ''
272,327	66	523,923	89	778,972	03	1,235,133	19	350,000	— ,
8,487	54	21,931	42	24,542	57	59,840	53	5,050	— !
21,165	57	26,541	50	124,236	58	307,343	17	35,000	—
—	—	—	—	121,142	93	—	—	150,000	—
362,616	06	902,374	31	1,369,985	1 1	2.200,288	9 2
11,699	16	14.119	43	( 17,676	24	24.284	58	116,600
21.190	80	362	54	—	—	282	20	94,300	— i
_	_	—	—	—	—	79.458	65	80,000	—
_	_	—	—	56,905	76	123.069	90	4,020,000	_
2,941	10	—	—	—	—	—	—	462,000	—
210,414	04	135,751	06	—	—	—	—	360,000
210,591	68	265,921	19	273,838	88	336,729	1 1	134,000	—
_	_	—	—	123,908	95	474,357	27	250,000	—
45,023	45	50,117	67	112,978	41	139.341	56	46,500
__	_	_	_	_	—	621,561	43	525,300
_	_	_	_	—	—	388,994	57	120,500	—
15,589,605	56	25,816,805	99	6,296,941	04	2,622.414	30	9,084,000	—
5,344.185	02	12,840,249	67	4,621,080	67	1,170.437	79	4,573,838	—
—	—	—	—	—	—	5,250	25	66,000	—
				_	_	463,631	10	150,000	_
30,762	62	—	—	33,434	82	—	—	425,000	—
_	_	—	—	125,042	69	221,531	57	200,000	—
—	—	—	—	—	—	9,286	87	100,000	—
10,660	09	27,314	06	47,570	05	—	—	—	—
12,107	79	16,501	79	32,935	82	—	—	—	—
1,197,452	88	—	—	—	—	—	—	_	—

- 414

G. 1. 1919. Inkvarteringskostnader ...............................................	i
J. 4. 1919. Vinterrekrytskolor vid vissa icke kasemerade infanteri-regementen ...................................................
G. 5. 1918. Särskilt hyresbidrag åt gifta underofficerare med vederlikar vid armen under åren 1917 och 1918.......................
0. 6. 1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917....................	_
ö. 6. 1917. Vissa omkostnader för riksförsäkringsanstalten....................	—	—
Säger	12,074,918	70
V. Femte huvudtiteln. C. 3. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonal vid sjökrigsskolan ........
D. 1. Avlöning för flottans kårer och stater ..........................	15,975	71
7. Naturaunderhåll åt personal vid flottan...............................	1,185,232	21
28. Sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m................................	184.230	62
E. 5. Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet..................	363,280	24
11. Kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad m. m.	21,618	40
G. 2. zxlderstillägg.............................................	946	16
5. Rese- och traktamentspenningar .................................	17,227	64
6. Provisorisk förhöjning av dagtraktamentena....................................	—
7. Flyttningshjälp................................................................................	5,869	59
8. Sjukvård för marinen.....................................................	88,555	29
9. Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrätt-ningar .........................................................	192,474	53
11. Skrivmaterialier och expenser m. m....................	171,437	94 i
12. Utgivande av läroböcker, beskrivningar, reglementen och instruk-tioner m. m.....................................................
13. Tryckningskostnader ...............................................	16,166	25
17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............................	—	—
2: 1 b. Sj ökarte verket...................................	—	- )
3 a. Lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstaltema ................	1,482,884	57
3: 1. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare ................................	—	- 1
1: G. 20. 1919. Extra biträden å flottans stationer och inom kustbefäst-ningarna ...............................................................................
2: 12. 1919. Alderstillägg1 för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart och nautisk-meteorologiska byrån ................................		1
F. 4. 1918. Rekapitulationspremier vid marinen ........................................	—	- j
3: 2. 1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917 ....................	—	-.
D. 3. 1917. Särskild ersättning till vissa flottan tilldelade värnpliktiga under mobiliseringstjänstgöring............................................................	22,835 i	95
Säger	3,768,735 |	10

1 Undervisningsanstalterna för sjöfart tillhöra i 1920 års riksstat sjunde huvudtiteln. Ålderstillägget

415

1 1 2 | 3 | -1	• 5	6
7,430	96	14,622	95	3,748	Öl		—		—
26,922	68	73,736	66	—	—		_	—	—
_	_	17,571	79	_	_	_		—	_
87,910	30	281,661	88	—		—	—	—	—
5,310	62	—	—	—		—	—	—	—
22,814,208	75	39,554,736	68	11,746,061	34	6,680,631	15
_						500		1,300
—	—	—	—	—	—	—	—	6,891,120	—
1,891,236	45	4,118,830	82	2,094,420	12	2,070,564	98	2,098,436	—
470,669	64	555,727	79	554,671	58	1,048,355	65	851,984	—
515,288	49	1,163,094	20	476,782	67	714,561	93	530,900	—
84,351	05	166,843	09	—	—	382,240	5 9	430,000	—
346	10	3,484	07	3,289	61	6,541	63	42,000	—
31,796	14	117,622	37	149,833	59	55,515	49	55,500	—
—	—	—	—	10,283	—	—	—	56,000	—
5,137	79	22,668	14	30,238	35	28,922	08	22,000	—
108,013	99	187,659	45	303,060	88	286,102	5 1	175,960	- j
553,984	68	1,132,012	88	1,055,635	43	909.967	63	425,000	_
153,977	49	217,379	26	171,134	13	237,930	39	180,000	—
		_		11,246	79	37,245	28	40,000	—
28,360	44	70,745	37	66,515	Öl	53,623	28	34,991	—
_	_	—	—	159,008	80	124,285	30	65,000	—
_	_	—	—	—	—	5,684	03	5,000	—
1,809,636	31	1,063,030	69	1,939,873	15	2,491,133	73	3.656,300	—
—	—	—		—	—	20,101	77	115,000	—
—	—	—	—	1,257	55	—	—	—	—
		2,000	_	3,520	84	_	_	—	—
_	—	26,698	90	—	—	—	—	—	—
—	—	1,018,813	87	—	—	—	—	—	—
148,080	46	—	—	—	—	—	—	—	—
1 5,800,879	03	9,866,610	90	7,030,771	50	8.473.276	27

för personalen utgår från anslag VII: C. 9.

— 416 -

YL ''Sjätte huvudtiteln. i D. 7. Avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet...........	90,024	'' ; 15
E. 14 b. Jordförluster genom kanal- och väganläggningar...........................	—	—
F. 11. Hospitals underhåll...............................................................................	2,627,491	06
19. Anstalter för obildbara sinnesslöa ....................................................	39,900	03
20. Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka ....	180,396	67
21. Epileptiker anstalter	9,068	42
25. Bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.......	39,632	—
26. Resebidrag till vissa patienter vid kustsanatorierna ....................	—	—
28. Statsbidrag till dispensärverksamhet ................................................	—	—
29. Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten................	17,469	—
31. Kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Häl-singborg ............................................................................................
32. Polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg........................................................................................
33. Underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra....................	—	—
34. Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare....................................	16,069	69
35. De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för van-föra m. m........................................................................................
37. Kostnader för allmän hälso- och sjukvård........................................	329,292	53
45. Skyddskoppympningen ........................................................................	—	—
■ G. 2. Riksförsäkringsanstaltens verksamhet................................................	—	—
3. Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycks-fall i arbete........................................................................................
4. Ersättning åt postsparbanken för dess bestyr för riksförsäkrings-anstalten ............................................................................................	1,531	99
10. Medling i arbetstvister ........................................................................	—	—
11. Offentliga arbetsförmedlingen i riket ................................................	539	22
18. Sjukkasseväsendets befrämjande ........................................................	112,567	50
19. Extra statsbidrag för år 1919 åt registrerade sjukkassor............	—	—
20. Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd...............................	9,184	—
24. Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister...............................................................	12,000
31. Pensionsstyrelsens verksamhet m. m.................................................	169,141	46
33. Statens kostnad för pensionstillägg och understöd åt de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän pensions-försäkring ........................................................................................	3,370,253	54
35. Ersättning till postsparbanken för bestyret med pensionsutbetal-ningar m. m.....................................................................................		_
36. Ersättning till häradsskrivama för pensionsförteckningar ...........	1,352	69
38. Fattigvården i allmänhet ....................................................................	109,687	67

- 417 -

2 ■	3	4	5		(i
• 121,836	41	127,887	70	591,149	70	963,487	51	600,000
190	04	1,677	06	3,159	90	3,288	14	4,567	—
4,721,568	73	10,652,279	11	4,515,974	60	5,175,319	11	8,100,000	—
13,671	34	33,680	41	35,658	14	—	—	450,000	—
96,334	20	108,995	20	119,596	94	14,224	18	700,000	—
14,637	50	22,027	2 5	25,246	95	318	70	100,000	—
84,027	50	14,733	50	—	—	—	—	2,400,000	—
—	—	3,793	16	5,781	93	12,989	31	15,000	—
3,478	40	32,208	32	95,396	09	122,697	16	150,000	—
15,969	55	—	—	36,559	16	44,949	98	30,000	—
—	—	—	—	72,639	50	—	—	179,500	—
—	_	—	—	6,750	. „	1,500	_	15,000	__
—	—	—	—	21,554	75	—	—	131,400	—
20,666	60	14,617	43	40,857	16	78,481	02	35,000	—
22,599	7 5	9,508	75	77,065	50			184,500
746,531	61	23,149	70	—	—	1,373,056	09	275,000
	—	6,557	59	7,999	36	28,280	93	240,000	- |
—	—	300,947	18	641,112	65	448,661	30	1,123,400	— !
.—	—	—	—	5,191	59	25,680	42	50,000
522	84	637	19	_	_	14,329	83	47,740
—		2,804	49	48,663	50	97,041	64	50,000
10,930	66	24,466	77	13,707	37	—	—	140,000
156,574	74	21,095	63	371,317	23	231,333	75	1,700,000
—	—	—	—	—	—	287,783	75	1,500,000	—
27,343	60	22,471	40	40,106	60	15,586	—	110,000
50,000	_	57,000	_	152,000	74	80,775		49,225
169,195	70	79,254	62	258,279	23	166,517	76	465,000	—
1,558,447	17	_	—	—	—	—	—	10,800,000
256,472	83,	172,520	93	_	_	356,819	49	140,000
132	16	i	—	1,142	64	918	60	50,000	_
207,935	63	292,603	—	389,192	16	673,407	10	400,000	—

Rev -berättelse ang. statsverket för år 1920. II 53

r

— 418 —

l

I. 4. Regeringsrättens årsbok........................................................................

9. Ålderstil lägg ...................................................................................

10. Rese- och traktamentspenningar ........................................................

11. Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser........................

12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga................................

14. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................

15. Tryckningskostnader

G. 4. 1919. Handläggning av ärenden rörande ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring ............

G. 19. 1919. Extra statsbidrag för år 1918 åt registrerade sjukkassor
G. 9. 1918. Vissa omkostnader för försäkringsrådet under sista kvartalet
1917 ......................................................................

G. 41. 1918. Husmoderskolor m. m................................................

I. 12. 1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917 ...................

I. 13. 1918. Krigstidshjälp under år 1917 till kommunalt anställda barnmorskor
..............................................................................................i

Säger

VII. Sjunde huvudtiteln.

111,479

497,876

84

54

199,618 12

43,836 8 6

7,988,412 | 98

B. 16. Arvoden åt personal vid valstatistik ...........................................

23. Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets och länsstyrelsernas
befattning med vissa slag av registrering

25. Upprätthållande av statens provningsanstalts verksamhet, förslagsanslag,
att i första hand av inkomster av provningsanstalten
direkt utgå............. ..................................

C. 9. Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjö fart

1 ............................................................

11. Skeppsmätningskostnad ..................................................................

D. 8. Läkarundersökning av sjöfolk

F. 1. Tullverket .............................................................

10. Kontroll å tillverkningsavgifter ....................''....................................

11. Stämpelomkostnader ..........................................................

12. Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet ...

13. Observations- och uppbördsprocenter m. m. ...........................

G. 1. Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm

J. 1. Ålderstillägg .....................................................................

2. Ersättning till städerna för mistad tolag ........................................

3 b. Städers friheter ..................................................................................

4. Restitutioner .....................................................................................

9. Inlösen av skattefrälseräntor ...........................................................

2,227,303 8 4

219,069 77

14,805 33

5,707 92

15,508 94

8,529 3 8

1 Före år 1920 anslag å femte huvudtiteln.

— 419 —

2	3	4	5	6
						39,566	97	12,000
_	_	183,485	93	214,832	25	238,642	78	375,000	—
68,916	—	278,249	42	313,545	39	545,091	92	300,000	—
873,950	76	2,557,880	82	3,209,188	06	2,247,444	07	2,200,d00	—
—	_	—	''-	545,268	66	928,264	77	2*0,000	—
427,071	85	794,959	81	955,332	11	1,486,257	94	550,000	—
38,607	41	278,722	39	270,761	39	428,932	94	199,997	—
_	_	9,000	—	_	—	—	—	—	—
—	—	—	—	267,402	—	—	—	—	—
—	—	1,381	86	—	—	.-	—	—	—
—	—	—	—	3,860	—	—	—	—	—
21,198	03	52,616	53	1,318	19	—	—	—	—
—	—	10,806	38	200	—	—	—	—	—
9,728,811	Öl	16,192,019	53	13,357,811	44	16,131,648	16
						1,903	08	6,500
4,786	08	12,540	52	17,802	05	66,972	53	4,000	—
—	—	—	—	—	—	11,896	73	263,850	—
		_		_	_	4,802	82	11,000	_
_	_	—	—	4,233	89	6,340	90	32,200	—
—	—	—	—	5,175	50	18,816	50	27,000	—
2,266,866	61	2,474,753	87	3,303,252	79	2,891,357	75	7,813,100	—
—	—	—	—	—	—	150,337	63	800,000	—
82,534	15	194,454	43	328,774	82	—	—	420,000	—
347,717	94	438,997	81	886,038	78	• 1,391,738	13	1,500,000	—
—	—	1,433	94	—	—	31,662	17	20,000	—
—	—	23,287	47	65,913	63	53,533	29	50,000	—
16,557	75	23,008	24	19,511	37	37,582	46	55,000	—
—	—	—	—	—	—	1,476,547	76	3,500,000	—
—	—	—	—	—	—	507	05	30	—
445,301	92	1,247,915	38	2,642,065	92	8,669,384	34	300,000	—
—	—	—	—	50,626	75	—	—	45,000	—

420 —

		l
J. 10.	Ersättning för skattefrälseräntor.......................................................
11.	Avlösning av frälseskatteräntor ........................................................		—
12.	Statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner .........	—	—
13.	Vissa utskylder för det brittiska beskickningshuset i Stockholm	—	—
15.	Rese- och traktan) entspenningar ...............................................	19,353	13
16.	Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................	18,118	54
17.	Tryckningskostnader ............................................................................	—	—
18.	Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............................	—	—
C. 2.	1919. Provisorisk lönereglering för bergmästarna..........................	—•	—
F. 2.	1919. Ortstillägg till befattningshavare vid tullverkets lokalför-
I. 17.	vältning samt kust- och gränsbevakning .............................	—	—
1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917 ....................	—	—
9.	1916. Till understödjande av arbetslösa tobaksarbe.tare ................	403,268	46
	Säger	2,931,665	31
	VIII. Åttonde huvudtiteln.
C. 1.	Klerisistaten.....................................................................
2.	Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål................................	438	03
3.	Ersättning för prästerskapets tionde ..........................................	17,550	58
5.	Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
	t rosbekänriares skattskyldighet ...........................................	—	—
11.	Utredning rörande ecklesiastika boställen .................................’......	4,746	02
14.	Provisorisk lönereglering för notarier och amanuenser vid de
	ecklesiastika konsistorierna .........................................	_	_
15 b. Kyrkors underhåll, ersättningar ......................................................	_	_
E. 2 c. Arvoden åt vikarierande akademiska lärare .........	-	_
3.	Akademiska sjukhuset ..............................................................	46,709	29
63 s. Karolinska mediko-kirurgiska institutet .........................................	_	_
F. 16.	Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken ..........................	_	_
21.	Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter	97,522	55
22.	Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariats-
	kassa ...........................................................................	149	51
23.	Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda
	mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier . ......................
30.	Understöd åt kommunala mellanskolor ..............................	_	_
31.	Undervisning i slöjd vid kommunala mellanskolor .......................	_	_
57.	Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer ......................................	958	98
59.	Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer ...............................	23,236	02
60.	Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor 1 ........................	1 356,7öy 1 44,952	52 84

1 Före år 1920 uppdelat i två anslag: »Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor» och

— 421 —

2	3	4		5		0
			_	71,732	97	22,041	83	80,000	_
_	_	—	—	131,713	43	2,377	72	125,000	—
__	_	1,013,003	73	1,679,201	60	3,442,840	22	600,000	—
_	_	_	—	—	—	135	75	1,000	—
22,566	31	26,570	88	29,958	22	71,320	90	75,000	—
31,947	62	173,174	96	214,294	13	468,107	42	120,000	—
_	199,370	64	203,077	59	259,147	24	133,064	—
—	—	—	—	844,051	18	1,145,298	21	375,000	—
26	88	—	—	—	—	—	—	—	—
_	_	_	_''	24,884	42	—	—	—	—
32,820	—	—	—	—	—	—	—	—	—
1,089	20	—	—	—	—	—	—	—	—
3,252,214	46	5,828,511	67	10,522,309	04	20,224,652	43
12,273	55	4,454	58	40,392	25	60,369	17	90,000
	_	_	—	—	—	4,000	—
32,465	54	38,633	64	13,009	05	20,733	63	3,068,750	—
		7,246	87	19,028	24	6,253	02	25,000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	10,500	—
						398	73	41,000	_
_	___	_	—	15,268	45	70,982	50	169,400	—
_	_	—	—	—	—	4.344	43	5,000	—
126,496	45	210,223	35	402,144	72	82,336	98	10,000	—
_	_	_	—	- 4	—	943	49	2,000	—
1,068	95	3,632	39	-r	—	—	—	33,500	—
114,323	89	133,052	70	140,739	98	158,639	89	280,000	—
675	34	1,582	85	1,470	30	1,909	37	12,000	—
				36,777	52	309,300	90	2,000,000	■ _
_	_	69,971	66	71,576	61	188,933	69	744,000	—
_	_	—	—	—	—	6,931	76	2,000	—
933	79	1,760	36	2,006	05	—	—	345,000
28,122	47	62,205	93	34,313	94	39,787	33	300,000
566,439 29,018		683,476	49	—	—	—		41,343,000

»Avlöningsbidrag till sjukvikarier for lärare vid folk- och småskolor».

422 —

F. 61. Befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste

traktei bosatta finnar ........................

62. Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål ........................

66. Skytteanska lappfolkskolan i Tärna ............................................

73. Understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor................

74. Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola ............

77. Understöd åt högre folkskolor .............................................

78. Anordnande av slöjd i högre folkskolor ......................................

80. Understöd åt sällskapets för folkundervisningens befrämjande

högre folkskola .........................................................................

81. Understöd åt folkhögskolor ................................................................

83. Stipendier åt elever vid folkhögskolor ...........................................

G. 1. Understöd åt folkbibliotek .................................................

H. 6. Bekostande av elevers vid institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda, ävensom åtföljande vårdares resor å statens järnvägar
................................. .......................

19. Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade
barn .................. ...................................................

I. 18 a. Bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed förenade yrkesskolor
............................... .........................................

24. Understöd åt skolor för den lägre yrkesundervisningen ...............

25. Understöd åt yrkesskolor för husmodersutbildning i städer m. fl.

liknande samhällen m. in..............................................................

L. 1. Alderstillägg .......................................................................................

3. Rese- och traktamentspenningar .....................................................

5. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ............................

6. Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................

7. Tryckningskostnader ..................................................................

F. 45. 1919. Avlöningsbidrag till lärare vid småskoleseminarier ............

53. 1919. Tillfällig löneförbättring åt folkskolinspektörer....................

60. 1919. Anordnande av manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola .....................................................

61. 1919. Anordnande av kvinnlig slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola ..................................

62. 1919. Anordnande av undervisning i huslig ekonomi i folkskola,

högre folkskola och folkhögskola ................................................

73. 1919. Ökat understöd åt folkhögskolor ............................................

76. 1919. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkhögskolor............

H. 11. 1919. Tillfällig löneförbättring åt rektorer och lärare vid blindundervisningsanstalter
...................................

F. 25. 1918. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor .....................................................................

26. 1918. Krigstidshjälp för år 1917 åt lärarpersonalen vid kommu nala

mellanskolor ............................................................................

1
2,180	75
11,838	47
29,212	80
2,029	42
35,818	47
63,252	50
362	90
9,897	95
31,954	95
29,110	90
34,737	05
18,885	36
1,168	67
26,632	—
17,460	41
—	—

— 423

2	3	4	5	6
2,194	32	22,617	40 ;			70,409	I 35 |	300,000
6,384	47	96,901	40	86,994	89	—	—	205,000	—
_	_	—	_	—	—	802	88	7,000	- .
48,029	05	—	—	240,263	95	439,862	88	70,000	—
_	—	—	—	—	—	—	—	1,100,000	- •
74,854	72	15,112	52	—	—	114.622	63	455,000	—
161	25	—		3,682	50	4,160	25	14,000	—
	_	_		_	_	5,230	_	7,570	_
56,625	67	48,688	36	53,899	08	38,380	68	797,525	- :
_	—	—	—	49,735	—	70,291	50	140,000	—
10,116	89''	—	—	15,699	27	61,302	35	235,000	—
437	50	1,597	60	2,309	10	2,797	10	2,000	I
23,558	60	22,006	47	63,585	93	13,627	90	184,000	|
_	_		■„__	_	_	2,100	_	2,100	_ j
—		_	—	—	_	204,804	09	250,000	— i
		_	_	39,215	_	13,870	_	50,000	— |
36,252	49	37,022	43	23,877	25	52,993	80	150,000	—
25,910	76	25,100	1 52	55,652	97	165,767	32	75,000	— i
_		_	1 -	368,517	15	527,999	92	180.000	—
63,607	83	161,035	95	189,120	28	253,930	23	175,000	—
19,486	32	62,005	81	75,051	84	37,143	14	84,0o5	—
—	—	—	—	12,199	09	—	—	—	—
_ ■	—		—	—	—	133	32	—	—
52,903	19			—	—	—	—	—	—
38,497	! 08	—		—	—	—	—	—	—
510	■ 78	_	j _	-	—	—	—	—	—
_	i -	—	—	25,057	—	—	—	—	—
—	_	—	~	1,534	81	24,052	44	—	. — j
		—	—	1,600	—	—	—	—	—
		15,741	i 58	8,610	44	—	—	—	—
j	| -	984	! 23	—	! —	—	—	—

— 424

F. 51. 1918. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid småskoleseminarier
61. 1918. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor
...............................................................................

75. 1918. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid högre folkskolor ....

82. 1918. Krigstidshjälp för år 1917 åt lärare vid folkhögskolor .......

L. 4. 1918. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonal vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter ......................................................

A. 4. 1917. Provisorisk lönereglering för departementet............................

Säger

IX. Monde huvudtiteln.

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:

C. 4 b. Understöd åt lantmannaskolor.......................................................

c. Understöd åt lanthushållskolor ................................................

d. Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

Okat understöd åt lantmannaskolor .......................................

Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
Förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland

husdjuren .................................................................................

Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg av kalk m. m.j

för jordbrukets behov........................................................................I

Släckning av skogseld ..................................................(....................!

Kostnader för vissa av lantmätare företagna tjänstresor................

Skiften och avvittringar ......................................................................I

Utflyttningshjälp efter skiften ...........................................................j

Rikets allmänna kartverk:

G 1 b. Ålderstillägg ......................................................................................

Distriktsveterinärers avlönande.........................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet.................................................

Bidrag till skjutsentreprenader ..........................................................

Ålderstillägg ...................................................................................

Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl.....................

13. Åtgärder i prisreglerande syfte ..........................................

14. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.......

Odlingsorganisation ............................................................................

Rese- och traktamentspenningar .......................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m........................................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga............................

Tryckningskostnader

22. 1919. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor
och lanthushållsskolor ............................................

C.	5.
	9.
	24.
	57.
E.	15.
F.	6.
	14.
	16.
Rikets
G 1
I.	9 b.
J.	1.
	6.
K.	1.

16.

18.

19.

20.
23.

907,595 9 4

64,930	_
38,900	—
324,885	86 ■
114,329	58
17,061	08 1
62,051	16 ;
1,409	51
14,650	95
14,361	76
27,660	50 i
46,900	03
17,850
21,745	34
86,949	78
__	1

- 425 —

2	3	4	5	6
	—	—	—	4,333	33			~	—
49,005	59	_	_	386,049	11	1,860	29
_	_	_	—	9,427	29	—	—		—
—	—	—	—	—	—	1,050	—	—	—
_	_	_	_	449	91	—	—	—	—
44	50	—	—	—	—	—	—	—	—
1,420,398	36	1,725,055	09	2,493,592	30	3,059,056	96
23,590		20,620		16,000				400,000
26,080	_	27,935	—	66,000	—	500	—	175,000	—
		_	_	__	■-	15,000	—	100,000	—
	_	_	_	800	—	—	—	60,000	—
—	—	—	—		—	4,000	—	30,000	—
1 15,240	47	6,300	75	14,956	80	353,848	72	50,000	—
181,560	97	1,896,347	23	_	_	—	—	2,000,000
_	_		_	42,993	78	--	—	50,000
_	_	_	_	_	—	6,073	47	20,000	—
! 28,678	48	-	—	71,852	54	27,307	93	100.000	—
33,387	03	63,798	Öl	—	—	61,661	15	50,000	—
8,575	95	9,890	97	11,740	_	12,478	05	29,455	—
17,894	45	17,533	63	38,490	36	129,964	57	146,000	—
	—	61,872	20	85,418	81	924,967	70	2,700,000	—
26,735	19	42,429	56	136.090	47	394,525	06	400,000	—
51,044	48	—	—	—	—	29,009	99	140,000	—
42,131	50	6.323	33	132,322	66	72,650	91	25,000	—
—	—	14,978,333	83	_	—	1,907,869	63	5,000,000	—
_	_	7,790,109	18	9,453,155	83	—	—	5,000,000	—
_	_	_	_	—	—	161,150	24	1,150,000	—
23,299	22	31,867	52	173,153	28	453,988	88	710,000	—
95,242	42	108,766	30	181,710	10	294,052	53	150,000	—
_	_	_	_	639,933	74	526,902	89	150,000	—
—	—	—	—	17,871	18	37,523	77	32,356	—
—	—	—			—	22,402	45	1 —	—

Bev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. II.

— 426 —

18.

17.

1918.

1917.

1913.

Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917
Till inköp av ett transportabelt sågverk..........

i nybyggnaden för Sveriges geologiska undersökning

X. Tionde huvudtiteln.

Säger

A. 1.

3.

4.

5.

6.
8.
9.

13.

14.
18.

B. 5.
12.

17.

18.
22.

A. 16.
18.
19
20.

22.

23.

Pensionering av civila tjänstinnehavare ........................................

Statens andel i kostnaden för pensionering av extra provinsi

läkare.............................................................................................

Statens andel i kostnaden för pensionering av lasarettsläkare

Bidrag till sjuksköterskors pensionering .......................................

Statens bidrag till pensionering av barnmorskor .......................

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt ...................................

skilda läroanstalter .....................................................................

Tilläggspensioner åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda
läroanstalterna ....................................................................

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i

anledning av olycksfall i arbete ....................................................

Upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering m. m.
Ytterligare förhöjning i gratialer åt avskedat manskap
Pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar

Pensionering av flottans gemenskap............................................

Pensionsförbättring för viss personal vid marinen ................

1919. Pensionsavgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning
1919. Bidrag till småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

1918. Understöd åt behövande folkskolläraränkor...................

1918. Krigstidshjälp för år 1917 åt pensionsberättigade änkor
och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa
................................................................................................

1918. Krigstidshjälp för år 1917 åt pensionerade lärare och lära

rinnor vid folkskolor och småskolor m. fl...................................

1918. Tillfälliga understöd åt pensionerade kronojägare...............

Säger}

XI. Oförutsedda utgifter.

Oförutsedda utgifter

1
_
J	—
	—
853,685	55
—	—
—	—
14,059	—
4,901	59
17,000	—
2,967	50
18,744	84
—	—
3,100	12
—	—
—	—
32,950	42
14,770	13
—	—
—	—
—	—
—	—
—	—
—	—
—	—
108,493	60

427

2	1 3	4	5	(i
8,670	!			45	_ ''	_		—	—
—	—	7,000	—		—	—
	—	—	—	144	02	_ |	—	—	—
582,130 j	16 |	25,069,127 |	51	11,082,678 |	57 |	5,435,877 |	94
		1 58,442	31	232,022	75	397,928	44	1,900,000
				2,606	66	_	_	15,000	—
		_	_	16,340	68	1,558	67	25,000	—
13,090	_	5,208	—	5,869	—	7,584	—	15,000	—
4,752	02		—	32,503	66	—	—	30,000	—
		11,000	_	4,000	—	4,000	—	101,000	—
3,015	—	3,390	—	3,340	_	3,560		31,000	—
20,568	59	24,101	09	25,610	93	26,711	76	68,000	—
1	—	—	—	—	—	18,565	66	50,000	—
4,451	93	49,766	99	73,276	24	84,475	87	15,000	—
		50,471	67	—	—		—	3,500,000	—
	_		_	_	—	682,940	17	365,000	—
100,999	58	106,938	11	166,712	15	242,950	29	253,300	—
		_	_	_	—	14,546	57	288,000	—
_			_	—	—	9,996	15	70,000	—
_	_	_	—	143,317	97	—	—	—	—
_	_	—	—	113,000	—	—	—	—	—
1,883	92	—	—	12	50	~
—	—	—	—	3,400	—	—	—	—	—
	_	_	_	6,009	—	—	—	—	—
88	92	—	—	—	—	—	—	—	—
148,849	96	309,318	17	828,021	54	1,494,817	58
				| 333,325	14	1,907,402	83	500,000

— 428 —

	1
XII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.
1. Riksdag- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus 2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvalt-	150,672	97
ningen ...........................................................................................	16,933	02
Kostnader för riksdagsbiblioteket: 3. Avlöningar, arvoden m. m. till styrelsen och ordinarie befattnings-
havare ..............................................................................	—	_
4. Arvoden åt extra biträden, vikariatsersättningar och expenser .......... 6. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader för	—	—
statsskulden ...... ............................................................	—	—
7. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och
hans expedition ................ 8. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen och hans expedition ......................................................................................	—	—
—	—
Säger	167,605	99
XIII. Räntor å statsskulden m. m.
A. 2. Å 1880 års 3 »/, X lån ....................................................................
3. » 1886 » 3 Va » ....................................................................	_	_
17. » 1918 » 5 % lån ........................................................................	—	_
B. 1. Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning	3,118,176	79
Säger	3,118,176	79
Säger för riksstaten	32,667,021	36
Tilläggsstaten.
I. Första huvudtiteln.
B. 1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningsholms		1
slott ...............................................................................	—	_ 1
II. Andra huvudtiteln.
G. 1. Valkuvert in. in..........................................................
2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen ................	_	_ j
3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ....................................................
4. Dyrtidstillägg ........................................................................	—	- 1

— 429 —

2	3	4		5	(i
485,099	62	1,921,244	63	2,267,112	28	2,499,511	72	2,200,000
20,691	71	168,727	70	296,449	51	355,985	69	255,000	—
•				•		14,450	81	35,000	_
—	—	—	—	3,710	50	7,695	62	5,200	—
—	—	307,167	78	. 350,465	53	118,842	66	100,000	—
227	59	8,006	43	32,118	91	42,249	64	40,000	—
1,805	02	5,277	68	28,844	18	35,713	34	48,000	—
507,823	94	2,410,424	22	2,978,700	91	3,074,449	48
		1,565	95			94	49	1,654,700
_	_	115	55	315	55	1,333	33	1,842,700	—
_	_	—	—	—	—	881,060	—	3,750,000	—
3,573,269	95	2,371,577	68	—	—	—	—	27,000,000	—
3,573,269	95	2,373,259	18	315	55	882,487	82
49,305,669	80	108,483,065	97	63,862,996	30	71,309,296	85
						113,650	68	110,000
						6,555		40,000
—	—	—	—	—	—	54,708	54	469,000	—
				16,360		36,440	48	180,000	,
—	—	—	—	867,125	40	960,525	17	6,000,000	—

— 430 —

C. 8. 1919. Kost och beklädnad åt eleverna m. m. vid statens upp-	l
fostringsanstalt å Yenngarn ...............................................	—	—
D. 2. 1918. Tillfällig avlöningsförbättring för vissa vaktmästare............	—	—
D. 6. 1918. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ................	—	—
Säger	—	—
III. Tredje huvudtiteln.
D. 1. Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre
representationen ............................................................................	—	—
2. Dyrtidstillägg ........................................................................................	—	—
D. 2. 1919. Vissa demoleringsarbeten å Aland ........................................	—	—
D. 1. 1918. Krigstidstiliägg och krigstidshjälp ........................................	—	—
D. 3. 1918. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m. ...	—	—
Säger	—	—
IY. Fjärde huvudtiteln.
A. 2. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen ........................................	—	—
3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel ..................................................................	—	—
6. 4. Dyrtidstillägg ........................................................................................	—	—
H. 3. 1919. Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare ............	—	—
E. 1. 1918. Höjning av dagtraktamentena................................................	—	—
G. 6. 1918. Flygtillägg ................................................................................	—	—
I. 2. 1918. Sanatorievård åt personal vid armén ................................	—	—
L. 2. 1918. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ................	—	—
L. 11. 1918. Bevakningstjänst på Åland ..................................................	—	—
Säger	—	—
V. Femte huvudtiteln.
3: 1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie
stat inom den civila statsförvaltningen............................................	—	—
3. Dyrtidstillägg ..................................................................................	—	—
1: E. 3. 1918. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. ............	—	—
3: 2. 1918. Krigstidstiliägg och krigstidshjälp ..........................................	—	—
Säger	—	—

— 431 -

2	3	4	5	6
		80,000
—	—	1,506	96	—	—	—	—	—	—
% -	—	128,939	50	—	—	—	—	—	—
—	—	210,446	46	883,485	40	1,058,229	19
						8,704	Öl	50,000
_	_	_	_	83,141	83	—	—	1,500,000	—
_	_	—	—	—	—	585,399	16	—	—
—	—	293,731	55	—	—	—	—	—	—
—	—	6,984	07	—	—	—	—	—	—
—	—	300,715	62	83,141	83	594,103	17
						18,117	03	54,000
I				1,692	96			20,000
_	_	—	—	—	—	3,476,305	78	33,000,000	—
_	_	—	—	5,735	05	—	—	—	—
_	—	105,896	98	—	—	—	—	—
—	—	16,184	—	—	—	—	—	—	—
—	—	30,079	62	—	—	—	—	—	—
—	—	243,662	65	—	—	—	—	—	—
—	—	65,614	97	—	—	—	—	—	—
—	—	461,438	22	7,428	Öl	3,494,422	81
						18,286	80	214,000
_	_	—	—	—	—	1,535,166	87	20,000,000	—
_	—	121,043	92	—	—	—	—	—	—
—	—	421,661	50	119,264	15	—	—	—	—
—	i -	542,705	| 42	119,264	15	1,553,453	67

— 432 —

E.	6.
G.	9.
	11.
B.	2.
G.	7.
F.	7.
F.	10.

B. 14.

H. 2.

5.

6.

H.

H.

H. 8.
H. 10.

D. 2.
F. 7.

8.

9.

VI. Sjätte huvudtiteln.

Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens begränsning

m. m....... .................................................................

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen .......................................

Dyrtidstillägg ......................................................................

1919. Vissa kostnader i anledning av under våren förrättade

kommunala val ................... ..................................................

1919. Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor .....

1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp ...............................

1918. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga .............

Säger

VII. Sjunde huvudtiteln.

Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, förslagsanslag, att,
såvitt angår dyrtidstillägg å avlöningar, som skola bestridas
av bidrag till bankinspektionen, i första hand utgå av dylika

medel ................................................................ ............

Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande
personer ...............................................

Kostnadsfritt tillhandahållande av blanketter till mantalsuppgifter
Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen ......................................

Dyrtidstillägg ...................................

1918. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ................

1918. Tillfällig avlöningsförbättring för vissa vaktmästare ........

1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp ...........

1918. Gratifikationer till avhjälpande av missförhållandena i fråga
om krigstidstillägg och krigstidshjälp.......................................

Säger

VIII. Åttonde huvudtiteln.

Dyrtidstillägg åt den Hjertbergska antikvarien................................

Täckande av utgifter för allmänna läroverkens ljus- och vedkassor
.................................

Täckande av utgifter för nya elementarskolans i Stockholm skolkassa
........ ........................................................:......

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonal vid kommunala mellanskolor.
...................................................................

— 433 —

2		1 3	4	5	ti
		''			1	i 42,100	r 36	T i 75,000
	_	_	_	9,046	27	_	''	997,000	_
j _	—		—	2,556,390	77	1,865,743	46	16,000,000	—
_	_		_	10,794	34	57,157	05		_
_	—	—	—	—	—	12,976	82	—	—
—	—	233,071	59	14,910	43	—	—	—	—
—	—	402,451	07	—	—	—	—	—	—
-	—	635,522	66	2,591,141	81	1,977,977	69
1 i						3,188	’ 94	70,000
_	.	_ •	_		_	6,492	35	140,000	_
	—	— .	—	—	—	38,795	50	70,000	—
_	—	—	—	18,797	11	36,039	56	224,000	_
—	—		—	—	—	2,330,395	75	12,000,000	—
—	—	453,929	84	—	—	_	—		—
—	—	3.548	81	—	—	—	—	—	—
—		—	—	1,259,771	41	18,133	57	—
—	—	21,368	OS	112,326	06	48,284	59	—
—	—	478,846	70	| 1,390,894	| 58	2,481,330	26
		1			|	807	67	6,200
—	—	—	—	312,535	! '' —	157,800	—	600,000	—
—	—		—	7,000		—	! _	22,000	—
—	—	—	—	—	1--	5,745	09	130,000	—

kev.-berättelse ang statsverket för år 1920. II. 55

— 434 —

J. 1. Dyrfcidstillägg .......................................................................................	1
3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-
havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-
ersättningar m. m. anvisade medel ...............................................	—	—
F. 19. 1919. Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i manlig slöjd........	—
F. 20. 1919. Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i kvinnlig slöjd ....	—	—
F. 21. 1919. Tillfällig avlöningsförbättring åt lärarinnor i huslig ekonomi	—	—
H. 9. 1919. Okat statsbidrag till uppfostringsanstalten för varnartade
och i sedligt avseende försummade barn.......................................	—	—
F. 7. 1918. Bidrag till bestridande av utgifter för allmänna läroverkens
ljus- och vedkassor............................................................................	—	—
F. 10. 1918. Bidrag till bestridande av utgifter för nya elementarskolans
skolkassa ..........................................................................................	_
F. 11. 1918. Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid kommunala
mellanskolor .......................................................................................	—	—
K. 3. 1918. Krigstidstillägg och krigstidshjälp............................................	—	— 1
K. 4. 1918. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga....................	—	—
Säger	—	* !
IX. Nionde huvudtiteln.
E. 2. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare ............................		_
i G. 2. Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer ................................................	—	— I
H. 3. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor ....	—	— i
4. Kolonisation å vissa kronoparker........................................................	—	— ;
7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-
havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-
ersättningar m. m. anvisade medel ................................................	—	— i
8. Dyrtidstillägg .......................................................................................	—	— i
i A. 9. 1919. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmanna- och lånt-		1
hushållsskolor .................................................................................	—	- ;
A. 2. 1918. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer............	—	- j
D. 1. 1918. Tillskott till krigstidstillägg m. m. för vissa lantmätare . ..	—	- 1
H. 16. 1918. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sak-
kunniga ............................................................................................	_	- 1
H. 18. 1918. Tillfällig löneförbättring åt lärarinnor vid statsunderstödda
***#• lanthushållsskolor............................................................................	—	—
H. 19. 1918. Tillfällig avlöningsförbättring för vissa vaktmästare m. fl.	i 1	i
Säger	- 1

— 435 —

2	3	4		5		<>
—			—		—	711,691	12	16.000,000	—
						27,855	80	246,000
—	—	—	—	—	--1	293,143	—	—
—	_	—	—	—	— !	416,321	49	—	—
—		—	—	—	— :	78,050	— !	—	—
I _	.	—	—		— :	5,905	75	—
—	—	135,074	—	2,485	—	—	—
	—	6.986	90	—	— j	—	—	—	—
| _	_	_	_	513	30	—	- :	_	_
—	—	—	—	7,871	97	—	—	—	—
—	—	50,716	82	-	— |	—	—	—	—
—	—	192,777	72	330,405	27	1,697,319	92
					|	/
—	—	—	—	—	— i	177,386	36	500,000	—
—	—	—	—	—	— 1	17,383	85	100,000	—
—	—	—	—	—	— 1	1,540,827	20	4,000,000	—
—	—		—	83,000	— i	—	—	339,000	—
				18,027	16	48,447	46	70,000
	—	—	—	205,884	70 i	—	—	4,000,000
	—	—	—	4 in	50	18,395	14	—
—	—	554,163	59	1 0	—	.— i	—	—
—	—	191	46	—	— 1	—	—	_	—
—	—.	174	39	-		—	—	—	—
—	—	554,529	44	307,027	46 |	1,802,440	Öl

''T

436 —

X. Tionde huvudtiteln.

A. 1. Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst................

2. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter be-!

fattningshavare i statens tjänst........................................................

3. Vissa kostnader för förvaltningen av barnmorskornas pensions anstalt

.................................................................................................\

B. 4. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och soldater samt Vadstena

krigsmanshuskassas understödstagare ............................................

B. 5. 1919. Förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän....................

A. 1. 1918. Krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

3. 1918. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa............................

4. 1918. Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid

folk- och småskolor in., fl.................................................................

5. 1918. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter!

delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa ........................

Säger;

XI: 1918. .Oförutsedda utgifter ....................................................................j

Säger för tilläggsstatenj

Extra tiliäggsstaten.

II. Andra huvudtiteln.

1. 1918. Extra krigstidstillägg m. m. åt befattningshavare i statens

tjänst ................................................................................................

V. Femte huvudtiteln.

1. 1918. Extra krigstidstillägg m. m. åt befattningshavare i statens

tjänst ................................................................................................

VI. Sjätte huvudtiteln.

1. 1918. Extra krigstidstillägg m. m. åt befattningshavare i statens;

tjänst .............................................................■...................................

437

1 2		I 1	5	6
				564,206 !	9 2	6,089,825 :	31	14,300,000 i
_	_	—	— :		_ !	1,852,070	49	4,600,000	—
_	_ i	—	—	—	—	48	1 7	2,900	—
					_ |	483,632	02	1,220,000	—
		_	_ !	—	- j	1,320	—	—	—
—	—	302,271	26 i	52,267	97	1	67 |	—	—
—	—	10,000		—	—	‘ —	—		—
	—	44,725	—	—	—	—	—	—	—
_	_	2,900	—	_	—	— ''	—	—	—
|	—	359,896	26	616,474	89	8,426,897	66
		— 1,885,899	66			_	_	—	—
—	—	5,622,778	16	6,329,263	40	23,199,825	06
		84,012	71	! 11,375	i °7.
	T"		I	1 '' 158,011	1 47	1
		184,979	Jjsi	16,354	5 9	100		1

438

1. 1918.

2. 1918.

1. 1918.

2. 1918.

3. 1918.

4. 1918.

5. 1918.

6. 1918.

7. 1918.

| 1. 1918.

2. 1918.
I 3. 1918.
4. 1918.

1. 1918.

2. 1918.
4. 1918.

VII. Sjunde huvudtiteln.

Extra krigstidstillägg m. m. åt befattningshavare i statens

tjänst .....................................................................................

Gratifikationer till befattningshavare, vilka i sin nämnda egenskap
icke kommit i åtnjutande av extra krigstidstillägg........

Säger,''

VIII. Åttonde huvudtiteln.

Extra krigstidstillägg in. m. åt befattningshavare i statens
tjänst...............................................................

Extra krigstidstillägg åt lärarpersonalen vid privatläroverken
Extra krigstidstillägg åt lärare vid kommunala mellanskolor....
Extra krigstidstillägg åt lärare vid folkskolor och småskolor...
Extra krigstidstillägg åt lärare vid vissa småskoleseminarier....

Extra krigstidstillägg åt vissa lärare vid högre folkskolor........

Extra krigstidstillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda folkhögskolor
.......................................................................

Sägerj

l

IX. Nionde huvudtiteln.

Extra krigstidstillägg in. in. åt befattningshavare i statens

Tillskott till extra krigstidstillägg åt lantbruksingenjörer ........I _ __

Tillskott till extra krigstidstillägg m. m. åt vissa lantmätare ... — i -_

Extra krigstidstillägg åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor
samt lärarinnor vid statsunderstödda lanthushållsskolor — j _

Säger; — | —

, X. Tionde huvudtiteln.

Extra krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst....................................................................................... _

Extra krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter f. d. befattningshavare i statens tjänst ............................ _ _

Extra krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid
folk- och småskolor..................................................................... . j _

Säger; — j —

Säger för extra till äggsstaten! —- | —

Summa 32,667,021 8 6

439

2	3	4		5
				747,261	42	213	81
—	—	—		26,081	94	9,105	89	—	—
—	—	—	—	773,343	36	9,319	70
				199,009	60	745	84
—	—	—	—	43,481	27	—	—	—	—
—	—	—	—	51,386	56	—	—	—	—
—	—	—	—	4,961,697	86	1,324	03	—	—
—	—	—	—	12.542	83	—	—	—	—
-	—	—	—	29,401	04	—	—	—	—
	—		—	50,100	44	788	96	—	—
—	—	—	—	5,347,619	60	2,858	83
				11,460	66	90
_	—			1,666	70	—	—	—	—
—	—	—	—	8,216	22	—	—	—	—
—	—	—	—	3,469	99	975	—	—	—
—	—	—	—	24,813	57	1,065	—
		67,509	36	. 137,567	30
—	—	—	—	35,407	20	62	50	—	—
_	—	207,000		—	—	—	—	■ —	—
—	—	274.509	36	172,974	50	62	50
—	-	543,501	68	6,504,492	16	| 13,406	03
49,305,669	80	114,649,345	81	76,696,751	86	94,522,527	94

RIKSDAGENS REVISORERS

BERÄTTELSE

OM DEN ÅR 1921 AV DEM VERKSTÄLLDA GRANSKNING

STATSVERKETS

JÄMTE DÄRTILL HÖRANDE FONDERS TILLSTÅND,
STYRELSE OCH FÖRVALTNING UNDER ÅR 1920

DEL III

FÖRKLARINGAR

STOCKHOLM 192 2

1SAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

- 3 —

Svea hovrätts

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 7, § 1

Till Konungen.

Till åtlydnad av Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 6 december
1921, varigenom Eders Kungl. Maj:t anbefallt hovrätten att i plenum
avgiva underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
anfört i ett remissen bilagt transumt av revisorernas berättelse till 1922 ''
års riksdag, får hovrätten härmed i underdånighet anföra följande.

I berörda transumt hava revisorerna yttrat, att de vid granskningav
hovrättens räkenskaper för år 1920 av ett sagda räkenskaper bilagt
reversal funnit, att den 4 april 1921 till statsverket återburits för hovrättens
räkning för år 1920 för mycket rekvirerade anslagsmedel till
belopp av 141,552 kronor 24 öre samt att av ett för revisorerna tillgängligt
utdrag av hovrättens giroräkniug i riksbanken framginge, att
av berörda belopp allenast 64,046 kronor 76 öre varit innestående å
nämnda giroräkning, ett förhållande, som revisorerna funnit anmärkningsvärt.

Härutinnan vill hovrätten till en början i underdånighet meddela,
att hovrätten i anledning av skrivelse från riksräkeDskapsverket, vari
ovanberörda förhållande påpekats, den 14 oktober 1921 förständiga!
redogöraren vid hovrätten att vid rekvisition av anslagsmedel från
Eders Kungl. Maj:ts statskontor förfara med nödig omtänksamhet, så
att rekvisition äger rum allenast i mån av behov samt att hålla uppkommande
överskottsmedel insatta å hovrättens giroräkning i riksbanken.

I anledning av vad remissen i denna del innehaller, har redogöraren
vid hovrätten inkommit med bilagda förklaring.

Härutöver har hovrätten av redogöraren och tillgängliga handlingar
inhämtat: att redogöraren av befintliga överskottsmedel haft

innestående under tiden från och med den 14 juni 1918 till och med

— 4 —

den 19 september 1921 å sparkasseräkning i aktiebolaget Mälareprovinsernas
bank i hovrättens namn högst 3,000 kronor, under tiden från
och med den 16 januari 1918 till och med den 19 september 1921 å
sparkasseräkning i Stockholms enskilda bank i hovrättens namn högst

3,000 kronor, samt under tiden från och med den 22 december 1919
till och med den 26 februari 1921 å giroräkning i sistnämnda bank
under titel »arkivarien K. V. Lundberg, Svea hovrätt» högst 30,000
kronor, att redogöraren å hovrättens giroräkning i riksbanken insatt
den 14 oktober 1921 av egna medel 735 kronor 60 öre och den 28 i
sistnämnda månad 277 kronor 74 öre eller tillhopa 1,013 kronor 34
öre, att sistnämnda summa i redogörarens månadsredovisning för oktober
1921 tillgodoförts statsverket under titeln: »diverse inkomster: intressemedel»
och numera överförts å statsverkets giroräkning, samt att
i samma belopp ingå samtliga de räntor, som upplupit å berörda enskilda
bankräkningar.

I omförmälda transumt har vidare anförts, att revisorerna uppmärksammat,
att sådan inventering, som omförmäles i Eders Kungl.
Maj:ts nådiga kungörelse den 15 december 1905 med föreskrifter rörande
inventering hos redogörare för verk eller inrättning, vars räkenskaper
för granskning skall överlämnas till Eders Kungl. Maj:ts kammarrätt,
icke vid hovrätten ägt rum beträffande år 1920.

I detta avseende får hovrätten i underdånighet hänvisa till bilagda
från advokatfiskalen vid hovrätten infordrade förklaring, därvid hovrätten,
som icke kan biträda den av advokatfiskalen gjorda tolkningen
av hovrättens beslut den 15 juni 1903, varav avskrift bilägges, vill
framhålla, att genom hovrättens i advokatfiskalens förklaring omnämnda
beslut av den 14 oktober 1921 all tvekan rörande omfattningen av
advokatfiskalens inventeringsskyldighet numera blivit förebyggd.

De remitterade handlingarna överlämnas.

Stockholm den 31 december 1921.

På hovrättens vägnar:

Underdånigst:

E. MARKS von WURTEMBERG.

Gustaf Eklund.

Svea hovrätts redogörares
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I sid. 7. § 1.

Till kungl. Svea hovrätt.

Ålagd att i anledning av vad riksdagens revisorer vid granskningav
kungl. hovrättens räkenskaper för år 1920 anfört avgiva yttrande,
får undertecknad härmed vördsamt anföra följande.

Revisorerna hava av ett utav sagda räkenskaper bilagt reversal
funnit, att den 4 april 1921 till statsverket" återburits för hovrättens
räkning för år 1920 för mycket rekvirerade anslagsmedel till belopp av
141,552 kronor 24 öre. Av ett för revisorerna tillgängligt utdrag av
hovrättens giroräkning i riksbanken hade vidare framgått, att av berörda
belopp allenast 64,046 kronor 76 öre varit innestående å giroräkning
i riksbanken, ett förhållande som revisorerna funnit anmärkningsvärt.

Med anledning härav erkänner jag, att missförhållanden härutinnan
förelegat. Till mitt försvar vill jag emellertid framhålla följande. Det
blev under år 1920 för mig synnerligen svårt att överblicka anslagstitlarnas
ställning. Särskilt dyrtidstilläggen, som under året stego till
oanade summor och ständigt utgingo efter förändrade grunder, vållade
stora svårigheter. De måste av mig rekvireras på sådan tid, att själva
uträkningen av desamma icke hunnit verkställas vid rekvisitionen. Följden
blev, att alltför stora summor tilltogos, och då bokslutssammandraget
först den 1 april 1921 skulle avlämnas, spardes avvecklingen till
denna tidpunkt. Under året blevo därför avsevärda belopp liggande i
hovrätten, som bort i riksbanken innestå. Att insättning emellertid
icke ägde rum, berodde också därpå, att jag den tiden levde i den tron,
att vid insättning i riksbanken de anslagstitlar måste angivas, varå
medlen skulle föras; och då bokföringsresultatet först blev klart i mars
följande året, fanns ej någon ledning därför.

Att under året 1920 insättning av medel jämväl i enskild bankinrättning
genom mig för'' hovrättens räkning ägt rum, är en sak, som
av mig nu djupt beklagas. Skälet till, att jag så förfarit, var dels att
ha ett säkrare förvaringsrum för kontanta medel än i hovrätten, dels
ock framför allt att vid behov ha medlen lättare tillgängliga än i riksbanken.
Där erfordras nämligen för uttag, att checkar skola vara
underskrivna såväl av advokatfi skalen i hovrätten som av mig samt, vid
förfall för advokatfiskalen, bevis av hovrätten om vikarie jämte attest

— 6 —

om vikariens namnteckning. Den ränta, sort} belöpt å ifrågakomna
medel, har gottgjorts statsverket. I enskild bankinrättning innestodo
den 31 december 1920 29,000 kronor för hovrättens räkning. Att jag
ej sammanblandat statens kassor med min egen, frafiagick också vid
den inventering, som utan föregående underrättelse i mitten av september
1921 förrättades av två utav riksräkenskapsverkets tjänstemän.
Vart enda öre blev då av mig redovisat.

Under höstens lopp har genom personal, anställd i riksräkenskapsverket,
meddelats mig och mitt biträde anvisning på ett rationellare
bokföringssätt; och då dessutom kungl. hovrätten genom beslut den 14
oktober 1921 förständiga! arkivarien och redogöraren, dels att vid rekvisition
av anslagsmedel från statskontoret förfara med nödig omtänksamhet,
så att rekvisition äger rum allenast i mån av behov, dels och
att hålla uppkommande överskottsmedel insatta, å kungl. hovrättens
giroräkning i riksbanken, komma de av statsrevisorerna anmärkta missförhållandena
att för framtiden rättas.

Stockholm den 12 december 1921.

K. V. LUNDBERG.

Advokatfiskal!^

i Svea hovrätt yttrande i anledning
av riksdagens revisorers anmärkning
del I. sid. 7, § 1.

Till Kungl. Maj:ts och rikets Svea hovrätt.

Vid granskning av kungl. hovrättens räkenskaper för år 1920
hava riksdagens revisorer anmärkt, bland annat, att sådan inventering,
som omförmältes i kungl. kungörelsen den 15 december 1905 med föreskrifter
rörande inventering hos redogörare för verk eller inrättning,
vars räkenskaper för granskning skall överlämnas till kungl. kammarrätten,
icke vid kungl. hovrätten ägt rum beträffande år 1920.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning av vad riksdagens revisorer sålunda
bland annat anmärkt, anbefallt kungl. hovrätten att inkomma med
underdånigt utlåtande, har jag anmodats att i ärendet avgiva yttrande
och får jag på grund därav vördsamt anföra följande.

Genom beslut den 15 juni 1903 har kungl. hovrätten förordnat
»att inventering av de till kungl. hovrätten anslagna medel, för vilka
kungl. hovrättens arkivarie vore redogörare, skulle av advokatfiskal

— 7 —

här vid kungl. hovrätten årligen förrättas å sista söckendagen av året
efter det utbetalningar för dagen avslutats». Vid tidpunkten för kungl.
hovrättens beslut var arkivarien redogörare allenast för de till kun^l.
hovrätten anslagna expensmedel. För kungl. hovrättens avlöningsmedel
var däremot advokatfiskal till och med år 1909 redogörare. Från
och med år 1910 är emellertid arkivarien redogörare jämväl för ifrågavarande
avlöningsmedel. Kungl. hovrättens beslut torde alltså icke hava
avsett annat än expensmedlen.

Vidkommande ifrågavarande avlöningsmedel hava några föreskrifter
för inventering därav lämnats, varken med anledning av nämnda kungl.
kungörelse eller då handhavandet av samma medel överflyttades från
advokathskalen till arkivarien.

På grund av vad sålunda förekommit har den av mig i egenskap
av advokatfiskal hittills verkställda inventering endast omfattat expensmedelkassan.
Då advokatfiskalsämbetet efter år 1910 vid tiden för
inventerings verkställande förvaltats av andra än undertecknad, hava
dessa förfarit på enahanda sätt.

Inventering av nämnda kassa har i föreskriven ordning ägt rum
senast år 1920.

Genom beslut den 14 oktober 1921 har kungl. hovrätten uppdragit
åt sin advokatfiskal att verkställa sådan inventering, som omförmäles i
kungl. kungörelsen den 15 december 1905, och kommer alltså från och
med innevarande år inventering att äga rum av samtliga medel, för
vilka arkivarien är redogörare.

Stockholm och kungl. hovrättens advokatfisk alskon tor den 12 december
1921. •

S. v. MENTZER.

Bil.

Utdrag av Kungl. Maj:ts och rikets Svea hovrätts protokoll hållet
i Stockholm den 15 juni 1903.

Närvarande:

Herr hovrättsrådet D. von Heijne, assessoren C. Weidenhielm,
Adjungerade ledamöterna fiskalen I. öhman, e. o. notarien E. Planting-Gyllenbåga.

Anmäldes att uti det i protokollet för den 22 sistlidne maj omförmälda
ärende, angående i kungl. kammarrättens revisionsavdelning

8 —

framställda anmärkningar vid kungl. hovrättens räkenskaper för år 1902,
förklaringar från arkivarien, friherre Hjalmar Klinckowström såsom redogörare
numera till kungl. hovrätten inkommit, och beslöts skrivelse till
kungl. kammarrätten av innehåll registraturet utvisar.

Kungl. hovrätten förordnade i sammanhang härmed, att inventering
av de till kungl. hovrätten anslagna medel, för vilka kungl. hovrättens
arkivarie vore redogörare, skulle av advokatfiskal här vid kungl. hovrätten
årligen förrättas å sista söckendagen av året efter det utbetalningarna
för dagen avslutats; varom advokatfiskalen skulle meddelas
underrättelse genom utdrag av detta protokoll.

Rätt utdraget betygar. Stockholm och kungl. Svea hovrätts arkiv
den 31 december 1921.

Ex officio:

K. V. Lundberg.

Chefens för utrikesdepartementets per
sonat och administrativa avdelning

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden rörande utrikesdepartementet.
(Del I, sid, 9 och föl
jande; §§ 2, 3 och 4).

Stockholm den 29 december 1921.

Till hans excellens herr ministern för utrikes ärendena.

•

I anledning av våd riksdagens senast församlade revisorer i sin
den 30 sistlidne november avgivna berättelse om verkställd granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1920 anfört rörande tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet,
får jag vördsamt avgiva följande förklaring.

Då revisorerna under § 2 framhållit, att utgifterna under år 1920
för den ena av de båda inom departementet upprättade passexpeditionerna
delvis bestritts från tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond, vilket
förhållande icke vore överensstämmande med de av 1841 års riksdag
angivna grunder för disposition av besparingarna å huvudtitlarna, får
jag erinra att, sedan riksdagen å 1921 års tilläggsstat uppfört ett förslagsanslag,
högst, till extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition
i utrikesdepartementet, här ovanberörda utgifter bestritts av
nyssnämnda anslag.

— 9 —

Beträffande övriga anmärkningar under nämnda paragraf får jag
vördsamt hänvisa till närlagda, av kabinettssekreteraren avgivna utlåtande.

Uti § 3 hava revisorerna framställt vissa anmärkningar beträffande
utanordningar å tredje huvudtitelns expensmecfel. I anledning härav
har jag anmodat förutvarande chefen för personalavdelningen att i detta
avseende avgiva förklaring och får jag härmed bifoga hans yttrande
över ifrågavarande anmärkningar, ävensom rörande den i § 4 berörda
frågan om kursdifferenserna vid beskickningar och konsulat. I sistnämnda
paragraf hava revisorerna dessutom fäst uppmärksamheten å
att kurserna å de vid beskickningar och konsulat inflytande, statsverket
tillkommande expeditionsavgifter avvika från de i allmänna marknaden
å utländska valutor gällande kurser. I anledning härav får jag erinra,
att redan under juni månad 1921 från departementets sida åtgärder
vidtagits att bringa berörda kurser i så nära överensstämmelse med
dagskurserna, som det är praktiskt möjligt att genomföra.

Enär emellertid revisorerna ifrågasätta, huruvida icke särskilda
medel borde anvisas för utjämning av uppkommande kursdifferenser,
får jag vördsamt påpeka, att genom förenämnda åtgärder ävensom i
samband därmed verkställd ökning av avgifterna för passvisering i utlandet
i enlighet med reciprocitetsprincipen förlust för statsverket vid
inlevererande av expeditionsavgifterna icke torde komma att uppstå. I
många fall synes till och med vinst kunna beräknas, och skulle kursen
för ett visst lands valuta fortfarande sjunka, kan inleverering av influtna
expeditionsavgifter ju få anstå i avvaktan på kursens återgång. Något
kursutjämningsanslag torde icke under sådana förhållanden vara av behovet
påkallat.

J. M. ALSTRÖMER.

Chef för kungl. utrikesdepartementets
personal- och administrativa avdelning.

Kabinettssekreterarens

promemoria i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del 1 sid. 9, § 2.

y. p. m.

Av vad revisorerna under § 2 rörande utrikesdepartementet anfört
framgår, att revisorerna erinrat om det förhållandet, att utgifterna under
år 1920 för den ena av de båda inom departementet upprättade passRev.
-berättelse ang. statsverket för år 1920. III. 2

— 10 —

expeditionerna (den svenska) delvis bestritts från tredje huvudtitelns
allmänna besparingsfond, vilket förhållande redan framhållits i riksdagens
skrivelse nr 3 A av den 17 juni 1921. Sedan riksdagen å 1921 års
tilläggsstat uppfört ett förslagsanslag, högst, till extra vaktbetjänte samt
extra biträden för pasisexpedition i utrikesdepartementet, ha ock ovan
berörda utgifter bestritts av nyssnämnda anslag.

Vidare har det väckt revisorernas uppmärksamhet, »att samtidigt
som statsverket fått vidkännas så dryga kostnader för dessa avdelningar,
vid samma avdelningar »influtna löseninkomster till så betydande belopp
tillfallit den person, som uppehållit den av statsmedel avlönade kabinettssekreterarebefattningen)).
Det bör härtill anmärkas, att båda dessa
passavdelningar visserligen tillskynda statsverket avsevärda utgifter, som
betunga ti-edje huvudtitelns olika anslag, men att de samtidigt tillföra
statsverket högst betydande belopp i form av stämpelmedel, som, ehuru
de icke komma tredje huvudtitelns anslag till godo, likväl utgöra en
ingalunda oviktig inkomstkälla för statsverket. Vad särskilt den utländska
passavdelningen angår, så består dess verksamhet icke allenast i att
behandla frågor om visering, som verkställes av utrikesdepartementet,
lör vilka, förutom stadgad stämpelavgift, de av kabinettssekreteraren
uppburna lösenavgifterna upptagas. Dess ojämförligt största arbetsbörda
utgör nämligen att behandla förfrågningar från beskickningar och konsulat,
huruvida visering i olika fall kan beviljas eller icke. Dessa
viseringar, som, i de fall de beviljas, verkställas av vederbörande beskickning
eller konsulat, medföra för statsverket en inkomst i form av
stämpelmedel till belopp, som mångdubbelt överstiger utgifterna. Det
synes sålunda icke fullt riktigt att jämföra de löseninkomster, som den
utländska passavdelningen tillför kabinettssekreteraren, med de utgifter,
som för densammas upprätthållande i sin helhet krävas. Dessa utgifter
hänföra sig, som sagt, till ojämförligt största delen till det arbete, som
avdelningen har med de i utlandet verkställda viseringarna.

Revisorerna anföra slutligen i ifrågavarande § 2: »Visserligen
torde euligt gällande bestämmelser angående expeditionslösen vederbörande
befattningshavare inom utrikesdepartementet vara berättigad att uppbära
nu ifrågavarande lösenavgifter, men då berörda avgifter, efter vad revisorerna
kunna finna, icke omnämndes vid framläggandet för innevarande
års riksdag av förslag till hya stater för den diplomatiska och konsulära
persoualen inom utrikesdepartementet och följaktligen icke någon hänsyn
därtill togs vid fastställandet av sagda stater, hava revisorerna ansett
sig böra bringa nu relaterade förhållande till riksdagens kännedom».

Med anledning härav torde böra framhållas, att dessa lösenavgifters

11 —

\

höga belopp är av övergående natur. I samma mån som pass- och
viseringstvånget i de olika länderna inskränkes eller upphäves, komma
dessa avgifter att minskas eller upphöra. Utvecklingen går ock i den
riktningen, att viseringstvånget kommer att mellan allt fler länder upphävas,
och till svenska regeringen har framställning i sådant syfte redan
från ett par håll gjorts. Då det gällde att fastställa en ordinarie lönestat,
synes det icke hava varit påkallat att taga hänsyn till en löseninkomst
av övergående natur som den nu ifrågavarande. Detta torde
hava varit orsaken till att man icke funnit anledning att för riksdagen
.särskilt påpeka förhållandet.

Stockholm den 27 december 1921.

W. BOSTRÖM.

Chefens

för personal- och administrativa avdelningen
yttrande. (Del I, sid. 12, § 3.) ,

Y. P. M.

Till vad statsrevisorerna under § 3 i sin berättelse över granskningen
av utrikesdepartementets räkenskaper för 1920 anfört får jag
härmed vördsamt meddela följande.

Från utrikesdepartementets personal- och administrativa avdelning
verkställas aldrig kontanta utbetalningar, utan all likvid av löner, räkningar
in. m. sker medelst anvisningar å riksbanken. Då avdelningschefen,
som samtidigt är chef för personal- och räkenskapsbyrån, omöjligen
för andra göromål kan finna tid att sysselsätta sig med utbetalningar
annat än under någon kortare stund dagligen, har den anordningen
träffats, att anvisningarna å de belopp, som skola under dagen
utbetalas, varje morgon föreläggas honom till underskrift och att föredragning
beträffande dessa utbetalningar samtidigt äger rum. De anmärkningar,
som kunna vara påkallade med anledning inkomna
räkningar m. m., och de åtgärder, som synas önskvärda för nedbringande
av kostnader, diskuteras i detta sammanhang.

Vad angår attesteringen av räkningar, verkställes sådan i allmänhet
av de tjänstemän, som rekvirerat ifrågakommande material, böcker,
trycksaker m. m. 1 vissa fall samlas de av leverantören avlämnade
mottagningsbevis hos kamreraren, som, då räkning sedermera inkommer,

— 12

kontrollerar densamma med ledning av mottagningsbevisen. Det bar
ansetts vara överensstämmande med god ordning, att kamreraren under
dessa omständigheter attesterar ifrågavarande räkningars riktighet.

Det torde böra framhållas, att under 1920 överläggningar inom
avdelningen ofta nog ägt rum angående infordrande av leveransanbud
för större partier skrivmaterial m. m. dylikt, varigenom lägre priser än
de av departementet betalda eventuellt kunnat åtminstone i vissa fall
påräknas. Då emellertid från kompetent håll meddelats, att en allmän
nedgång i priserna med all sannolikhet kunde förväntas, har det ej
ansetts med statens intresse förenligt att inköpa mera betydande partier.-

Vidare torde böra erinras därom, att utrikesdepartementets ad.
ministration omfattar icke blott departementet i Stockholm utan därjämte
beskickningar och konsulat i utlandet. Under 1920 voro priserna
i ett flertal länder och särskilt i de utomeuropeiska synnerligen högt
uppdrivna och härav följde givetvis, att kostnaderna icke minst för renskrift
blevo högre än under normala förhållanden. Jämväl telegramkostnaderna
ställde sig, särskilt på grund av de många och viktiga
politiska och handelspolitiska frågor, vilka under 1920 voro föremål för
utrikesrep*esentationens uppmärksamhet, osedvanligt höga.

Upprepade åtgärder hava vidtagits för att i möjligaste mån sänka
expenskostnaderna, varvid dels direkt minskning i utgifter avsetts, dels
vederbörande tjänstemän i chefsställning fått sig ålagt att tillse, att den
allmänna nedgången i prisnivån komme att vederbörligen beaktas vid
beräknandet av skrivbiträdenas löneförmåner. Resultatet härav torde
inom kort föreligga i exakta sifferuppgifter. Det kommer nämligen att
visa sig, att utgifterna från anslaget skrifmaterialier, expenser, renskrivning,
ved, ljus m. m. under 1921 uppgå till ett väsentligt lägre
belopp än under 1920.

Jag tillägger slutligen, att, då statsrevisorerna framställt påståendet,
att nödvändig sparsamhet icke blivit i allt iakttagen, när det gällt
utrikesdepartementets expensutgifter, utan att de angivit några som helst
konkreta fall, som kunna bevisa detta påståendes riktighet, jag icke är
i stånd att mera ingående bemöta detsamma än som här ovan skett.

Revisorerna hava under § 4 lämnat en redogörelse för evalveringen
av utländska valutor till svenskt mynt. Rörande principerna vid denna
evalvering har tidigare avgivits en promemoria — som stått till revisorernas
förfogande och vilken här i avskrift bifogas. Härutöver kan
av mig endast ytterligare framhållas, att bokföringen av de utav beskickningar
och konsulat i utländskt mynt på utrikesdepartementet
dragna belopp ävensom av de av departementet, i Stockholm köpta

— 13 —

checkar på utlandet, vilken bokföring skett till de kurser, som varit
gällande de dagar beskickningarnas och konsulatens trattor inlösts och
checkarna inköpts i Stockholm, torde vara fullt affärsmässig.

Stockholm den 27 december 1921.

IT. T. UNDÉN.

%

Avskrift Promemoria upprättad

inom utrikesdepartementet.

Y. P. M.

angående kurser å utländska myntslag i utrikesdepartementets räkenskaper

De kurser å utländska myntslag, som användas i departementets
räkenskaper, äro av olika art, dels riksbankens officiella avistakurser
och dels de medelkurser, som automatiskt uppkomma å avräkningskonti
med beskickningar och konsulat.

Då en utgift, t. ex. en ämbetsutgiftsräkning från en beskickning
eller ett konsulat, skall ersättas kontant, köpes en check i vederbörligt
myntslag enligt dagskurs och räkningen evalveras till svenskt mynt
efter denna kurs. Men ofta inträffar, att en beskickning eller ett konsulat
har så mycket medel till sitt förfogande, att ersättning för deras
utgifter ej behöva kontant utsändas. 1 dylika fall utfärdas s. k. bemyndigande
att ur räkningen med personal- och administrativa avdelningen
avföra utgiftens belopp. De medel, beskickningarna och konsulaten
ha hos sig innestående och för vilka de äro redovisningsskyldiga,
äro dels expeditionsavgifter, dels sedan år 1908 av Kungl. Maj:t
beviljade kreditiv för bestridande av löpande utgifter i ämbetsärenden.
Då expeditionsavgifterna skola bokföras efter en viss fastställd kurs
(under stor del av 1920 och föregående år för mark 88: 8 9, francs 72,
£ 18: 16 o. s. v.) under det att de medel, som lyftas å kreditiven medelst
anvisningar, dragna å utrikesdepartementet och vilka anvisningar betalas
av ''departementet efter dagskurs, självfallet måste hos utrikesdepartementet
bokföras till sist berörda kurs, och då vidare dessa båda slag av
medel, expeditionsavgifter och kreditmedel, av praktiska skäl ej hållas
åtskilda i beskickningarnas och konsulatens kassor utan sammanslås uti
en kassa, blir kursen å desamma en medelkurs mellan å ena sidan
88: 8 9, 72, 18: 16 för resp. mark, francs och £ o. s. v. och å andra
sidan avistakurserna. Beskickningar och konsulat äga att redovisa de

— 14 —

hos dem innestående medel endast i respektive utländska länders myntslag
och all evalvering till svenskt mynt verkställes i utrikesdepartementet.
Vid evalvering till svenskt mynt av utgifter, avförda ur ovannämnda
avräkningskonti enligt utfärdade bemyndigande^ har den praxis
utbildat sig, att man sökt hålla sig så nära som möjligt till den medelkurs,
som framkommer genom sammanslagningen av expeditionsavgifter
och kreditmedel. Värdet i svenskt mynt av behållningarna i utlandet vid
årets slut blir därigenom visserligen blott ett beräknat saldo mellan
inkomster och utgifter, men då, på grund av de senaste årens hastiga
fluktuationer å utländska valutor och beskickningarnas och konsulatens
under krigsåren väsentligt ökade behov av tillgångar, några levereringar
från utlandet till utrikesdepartementet icke kunnat äga rum, ha några
olägenheter av detta tillvägagångssätt icke uppstått.

Vad beträffar förhållandet mellan norska och svenska kronor
så har expeditionsavgiftskursen under år 1920 liksom tillförene varit
1 norsk krona = 1 svensk krona, men har vid något tillfälle en utgift
ersatts till exempel beskickningen i Kristiania kontant i check å norska
kronor, har givetvis för densamma betalts och utgiften i fråga evalverats
enligt dagskurs. Härav förklaras den skenbara inkonsekvensen att till
exempel en kvartalsräkning över ämbetsutgifter, ersatt genom bemyndigande,
evalverats till pari, medan en annan utgift, som ersatts ungefär
samtidigt, evalverats efter en lägre kurs (dagskurs).

.Vad slutligen angår den höga kursen å mark vid konsulatet i
Lybeck, begicks i 1918 års räkenskap ett förbiseende vid evalveringen,
varigenom kursen å behållningen vid årets slut kom att bli väsentligt
för hög. Det är detta misstag, som sedermera i 1919 och 1920 års
räkenskaper rättats genom successiv nedskrivning av kursen med resultat,
att kursen vid 1920 års slut nedbringats till 12: 5 9.

Armé förvaltningens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande rörande vissa
kostnader för tryggande av rikets
neutralitet. Del I, sid. 19, § 12.

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t den 6 innevarande månad anbefallt
arméförvaltningen att avgiva underdånigt utlåtande med anledning av
riksdagens senast församlade revisorers den 30 nästlidne november avgivna
berättelse om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill

15

hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920, »Fjärde
huvudtiteln, lantförsvarsdepartementet», får arméförvaltningen, med anledning
av vad i § 12 framhållits, i underdånighet anföra följande.

Utgifterna under det för bestridande av kostnader för tryggande
av rikets neutralitet på 1918 års tilläggsstat uppförda anslaget hava
under år 1920 uppgått till 1,457,345 kronor 6 öre. Av detta belopp

har med stöd av nådiga brev, daterade före 1918

års utgång, utbetalts ................................................... kronor 195,367: 5 9

kostnader för anskaffning av viss materiel jämlikt

nådigt brev den 20 februari 1920 ........................ » 565,500: —

(Dessa medel ärö enligt föreskrift i nådiga brevet
avsedda att återgå till ifrågavarande anslag.)
ersättning för under neutralitetsskyddet förbrukade

kablar jämlikt nådigt brev den 26 mars 1920... » 28,000: —

till statskontoret inlevererad behållning å den s. k.

krigsfonden jämlikt nådigt brev den 30 april 1920 » 41,252: ii

hyreskostnader för vissa under neutralitetsskyddet
förhyrda och under avvecklingen av detsamma

fortfarande erforderliga magasin .......................... » 606,909: 71

ersättning till postsparbanken för utbetalda understöd
åt vissa värnpliktiga, som fullgjort tjänstgöring
för rikets försvar .......................................... » 20,315: 6 5

eller tillhopa kronor 1,457,345: 06.

Åven under år 1921 hava utgifter från ifrågavarande anslag föranletts
av den pågående avvecklingen av neutralitetsskyddet.

Att denna avveckling krävt en avsevärd tid är beroende på flera
omständigheter. Till dessa omständigheter torde i främsta rummet böra
räknas svårigheter för vissa leverantörer att inom överenskommen tid
fullgöra leveranser, uppkomna tvister med anledning av framställda
ersättningskrav av varjehanda slag samt nödvändigheten för arméns
myndigheter att förlänga hyresavtal på grund av bristande magasinsutrymmen
för de under krigstiden upplagda förnödenheter.

Avvecklingen av neutralitetsskyddet synes emellertid för närvarande
hava framskridit så långt, att några större dispositioner för det ändamål,
varför anslaget tillkommit, i framtiden icke är att förvänta. En
del smärre hittills icke beräknade kostnader, som måste tillgodoses från
anslaget, torde dock fortfarande komma att uppstå. Av flera skäl att
döma synas dessa kostnader kunna begränsas till omkring 10,000 kronor.
För närvarande återstår av anslaget såsom odisponerat 133,143 kronor

16 —

29 öre. Av anslaget skulle sålunda omkring 125,000 kronor kunna
återleveras till statskontoret.

Därest efter det en sådan återleverering eventuellt blivit beslutad
de återstående medlen på anslaget icke skulle bliva tillräckliga för samtliga
återstående kostnader, torde dessa kunna bestridas av andra till
Eders Kungl. Maj:ts disposition stående medel.

Stockholm den 29. december 1921.

Underdånigst:

A. ODELSTIERNA. FREDRIK FRÖLICH. FRITZ BAUER.

LARS C:son SPARRE. CARL EDV-. STERKY. M. KINNANDER,

Nils Rosén.

Arméförvaltningens intendentsdepartements
yttrande

i anledning av riksdagens revisorers
uttalanden de]. I, sid. 15, §§ 10 och 11.

Till Konungen.

Till åtlydnad av Eders Kungl. Maj:ts den 6 innevarande månad
meddelade nådiga befallning att inkomma med underdånigt utlåtande i
anledning av riksdagens revisorers den 30 november 1921 avgivna berättelse
om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920, »Fjärde huvudtiteln,
lantförsvarsdepartementet», §§ 3, 6, 10, 11, 12 och 14 samt
»Kommittéväsendet», § 11, får arméförvaltningens intendentsdepartement,
som det tillkommer att avgiva yttrande över vad i §§ 10 och 11
framhållits, härmed i underdånighet anföra följande.

§ io.

Revisorerna hava under denna paragraf anfört, att det vid granskning
av Gröta livgardes räkenskaper för år 1920 väckt revisorernas
uppmärksamhet, att i kostnad för lejning av hästar för regementets
övningar i visst fall utbetalts, förutom åkdonslega, icke mindre än 29
kronor 50 öre för häst och dag.

Då, enligt vad revisorerna inhämtat, kostnaden för kördagsverke

17 —

i Stockholm vid motsvarande tid uppgått till 35 å 36 kronor, syntes
det i hästlega utbetalta beloppet anmärkningsvärt högt.

Intendentsdepartementet får såsom yttrande över denna anmärkning
endast hänvisa till vad sekundchefen för Göta livgarde uti bifogade,
av departementet infordrade skrivelse den 17 december 1921 rörande
denna fråga anfört, och får departementet förklara sig icke hava något
att härutöver ytterligare tillägga.

§ 11-

I denna paragraf hava revisorerna anfört, att det väckt revisorernas
uppmärksamhet, att medel ur truppförbandens allmänna lägerkassor utgått
med högst olika belopp vid olika truppförband, exempelvis vid Skånska
husarregementet i Hälsingborg med kronor 24,938: 7 8 och vid Kalmar
regemente med allenast kronor 34: —, samt att det vid närmare undersökning
iakttagits, att vid åtskilliga regementen gjorts utbetalningar,
som icke bort bestridas av allmänna lägerkassornas besparingsmedel.

Sålunda hade, bland annat, av ifrågavarande besparingsmedel utbetalts
:

vid Fälttelegraf kår en

för tryckning av stallbesked ........................................ kronor 110: —

vid Göta livgarde

för stalltavlor m. m....................................................... kronor 180: — och

)) reparation av vagnar................................................... » 400: —.

I anledning av de i denna paragraf gjorda anmärkningar får departementet
för sin del, beträffande den olika storleken av här ifrågavarande
kassors utgifter vid olika truppförband, anföra, att, då utgifterna
måste stå i skäligt förhållande till kassornas inkomster, och dessa till
största delen utgöras av stallspillningsmedel, utgifterna givetvis måste
vara betydligt större vid de beridna truppförbanden än vid infanteriregementena.

Beträffande därefter den verkställda utbetalningen vid" Fälttelegrafkåren
av 110 kronor för tryckning av stallbesked, får departementet
meddela, att departementet uti skrivelse till chefen för nämnda kår
lämnat föreskrift därom, att allmänna lägerkassan för framtiden ej må
belastas med utgifter av ifrågavarande art.

Vad vidkommer det för målning av stalltavlor m. m. för Göta
livgardes kulsprutekomp:mi utgivna beloppet av 180 kronor, tillåter
departementet sig framhålla, att beloppet visserligen i augusti månad
Rev.-beråttelse ang. statsverket för år 1920. III. 3

— 18 —

1920 betalts med allmänna lägerkassans besparingsmedel, men att beloppet,
efter anmaning från arméförvaltningen, redan i december månad samma
år till nämnda besparingsmedel återförts.

Den anmärkta utgilten för reparation av vagnar vid Göta livgarde
har rätteligen bestritts med allmänna lägerkassans medel, enär de vagnar,
om vilkas iståndsättande bär är fråga, utgjordes av för stallspillnings
bortförande avsedda fordon, och kostnader för anskaffning och underhåll
av dylika fordon, jämlikt § 4 av nådiga kungörelsen den 5 december
1919, angående användandet och redovisningen av truppförbandens allmänna
lä^erkassor, skola av dessa kassor gäldas.

Beträffande övriga av riksdagens revisorer bär anmärkta utgifter
får departementet hänvisa till de av vederbörande truppförbandschefer
uti här bifogade, av departementet infordrade skrivelser gjorda uttalanden,
uti vilka departementet för sin del anser sig böra instämma.

Stockholm den 29 december 1921.

Underdånigst:

FREDRIK. FRÖLICH.

AXEL EKMAN.

Fritz Björkman.

Sekundchefens för Göta livgarde

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande rörande håstlejningskostnader
vid Göta livgarde.
Del I, sid. 17, § 10.

Till kungl. armé förvaltningens intendentsdepartement.

Till åtlydnad av departementets skrivelse av den 13 dennes, D.-nr
4746 C, rörande statsrevisorernas granskning av fjärde huvudtiteln 1920,
har jag härmed äran anföra rörande anmärkningarna vid Göta livgarde.

Det omnämnda lejningspriset, kronor 29: 5 0, är det pjis, som
antagits av chefen för IV arméfördelningen enligt till regementet översänt
kontrakt vid central hästlejning för IV arméfördelningens truppförband
under 1920 års fälttjänstövniugar. Ehuruväl nämnda pris sålunda
icke tillkommit på någon regementets åtgärd, får jag som min åsikt
framhålla, att priset icke synes mig vara högre än man vid tidpunkten
ifråga kunde förvänta sig, särskilt med tanke på den jämförelsevis korta

— 19 -

lejningstiden (allenast fälttjänstövningarna) och till den omständigheten,
att hästarna måst avstås till regementena under en för jordbruket olämplig
tid.

Vad övriga utgifter beträffa, så synas mig kostnaderna för stalltavlor
vara felförd och böra omföras till kasernutredningsanslaget.1 Kostnaden
för smide till och reparation av vagnar är däremot eu utgift, som
bör bestridas av allmänna lägerkassan, enär vagnarna utgöra nämnda
kassa tillhöriga fordon, avsedda för stallspillning, och alltså utgiften är
en sådan omkostnad, som jämlikt kungl. kungörelsen den 5 december
1919 § 4 är avsedd att möjliggöra inkomst för kassan. Emellertid synes
mig utgiften möjligen icke böra ha avförts å allmänna läg''-rkassans
kolumn 484 (besparingsmedlen) utan i stället å kolumn 483 (allmänna
lägerkassan).

Stockholm den 17 december 1921.

J. NAUCKHOFF,

sekundchef.

Henning Arntz.

Truppförbandschefernas
yttranden i anledning av riksdagens
revisorers uttalande rörande dispositionen
av allmänna lägerkassornas besparingsmedel.
Del I, sid. 17, § till
Yttrande

av chefen för Skånska husarregementet.

Till kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement.

Till besvarande av kungl. armeförvaltningens mtendentsdepartements
skrivelse den 13 december 1921, D.-nr 4746 C, får jag härmed
avgiva följande förklaring.

Automobilen såväl som motorcykeln hava inköpts för medel ur
allmänna lägerkassans besparingsmedel med stöd av bestämmelserna i
§ 10 kungl. kungörelsen den 5 december 1919 (nr 849) för nedanstående
ändamål:

1) såsom idrottsmateriel (mom. a,),

2) för att i särskilda undervisningskurser bibringa personal vid
regementet färdighet i förande av motorfordon (mom. c).

1 Denne överföring är verkställd i regementets räkenskaper för december 1920.

Axel Ekman, krigsråd.

— 20

3) för beredande av nytta eller trevnad för all personal (mom. g).

Av nedanstående framgår, huru motorfordonen använts för de olika
ändamålen:

1) med den utsträckning som motorfordonens användning numera
tagit inom idrotten torde såväl bil som motorcykel inregistreras bland
idrottsmateriel,

2) i särskilt härför anordnade utbildningskurser under bilofficerens
ledning hava, sedan. motorfordonen anskaffades, följande personal vid
regementet utbildats i deras förande:

till chaufförer: en underofficer och en manskap.

till motorcykelförare: en officer, en underofficer och sex manskap.

Vilken nytta särskilt manskapet har av denna färdighet i sitt framtida
liv, torde ej närmare behöva framhållas.

3) automobilen har använts

dels till upprätthållande av daglig avgiftsfri trafik mellan kasernen
och staden för all personal. Då detta emellertid visat sig alltför hårt
belasta besparingsmedlen, har trafiken tillsvidare måst indragas till taxa
för densamma blivit utarbetad, då avsikten är att återupptaga densamma
;

dels till uthyrning åt personal vid regementet för enskilda färder
efter viss fastställd taxa. I vilken omfattning personalen begagnat sig
härav framgår av, att under år 1921 härför influtit cirka 2,300 kronor;

dels för tjänsteresor, huvudsakligast vid övningar utom förläggningsorten.
Härigenom har särskilt manskapet kunnat beredas såväl
avsevärd lättnad i tjänsten som nytta och trevnad, synnerligast vid
inkvarterings och förplägnads ordnande genom de snabba förbindelser,
som med motorfordon erhållas;

dels vid transport av insjuknad personal m. m.

Motorcykeln har använts

dels och i huvudsak i tjänsten för samma ändamål som bilen;

dels för utbildning av förare.

Vad revisorernas påpekande av utbildning av en volontär till chaufför
angår, så var detta nödigt innan bilförare kunde utbildas vid regementet
och torde kunna hänföras till bestämmelserna i mom. c.

Slutligen får jag äran framhålla, att vid tidpunkten för inköpet av
ovannämnda motorfordon såväl personbil som motorcykel inköpts vid
andra truppförband för medel ur allmänna lägerkassan före det kungörelsen
nr 849/1919 trädde i kraft, utan att anmärkning härå gjorts.

åter beträffar, att inga inkomster upptagits i räkenskaperna
för år 1920, så beror detta på, att bilen ej inköptes förrän i september

21 —

1920 och först under 1921 bestämmelser om dess användande för privata
ändamål utfärdats.

Underhålls- och driftkostnader avföras numera å allmänna lägerkassan,
och sker överföring sedermera å de olika anslagen, beroende på
för vad ändamål bilen använts.

Hälsingborg den 21 december 1921.

C. CEDERSTRÖM.

Regementschef.

Tor von Konow.

2) Yttrande

av chefen för Skånska dragonregementet.

Till kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement.

På grund av kungl. arméförvaltningens intendentsdepartements
skrivelse den 13 sistlidne december D.-nr 4776, med infordrande av
förklaring över vissa av riksdagens revisorer framställda anmärkningar,
får jag härmed äran anföra följande.

Beträffande till regementet inköpt personautomobil.

Nådiga kungörelsen den 5 december 1919, angående användandet
och redovisningen av truppförbandens allmänna lägerkassor (svensk
författningssamling nr 849/1919) § 10, föreskriver bland annat:

allmänna lägerkassans besparingsmedel få av chef för regemente
eller kår användas för utgifter för truppförbandets gemensamma bästa
i följande avseende, nämligen till:

g) andra anordningar eller ändamål, som bereda gemensam nytta
eller trevnad för all personal vid trupp förband et och för vilka medel
icke blivit i stat eller eljest anvisade.

Vid ett kavalleriregemente, vars storlek uppgår till tio skvadroner,
har det visat sig förenat med icke ringa svårigheter att på ett ur utbildningssynpunkt
planmässigt, effektivt, tilltalande och fältmässigt sätt
leda såväl befäls- som framförallt fälttjänstövningar i stora förband i
händelse ledaren uteslutande skall vara hänvisad att begagna hästen
såsom fortskaffningsmedel. Den stora nytta, som en personautomobil
härvidlag berett och kommer att bereda regementet, till dess bästa, är
obestridlig.

Åven genom att regementets förläggning är så ordnad, att kaser -

22 —

nerna ligga i Ystad samt huvudförrådet i Tomelilla, har nyttan utav att
ha en personautomobil till förfogande vid otaliga tillfällen kommit fram.

Därtill har kommit, att, med anledning av förändrade tjänstgöringsförhållanden
för värnpliktiga, under det senaste året det varit nödvändigt
för hästvårdens skull, att till fodervärdar utackordera upp till 400
stycken stamhästar. För att på ett planmässigt, praktiskt och ekonomiskt
sätt ordna resor för besiktning av berörda stambästar, har det
varit så att säga nödvändigt att disponera över en personautomobil.
Ett anlitande uteslutande av tågförbindelser samt skjuts härvidlag skulle
icke blott förlänga utan även i avsevärd grad fördyra ifrågavarande resor.

Emellertid är personautomobilen icke blott till gemensam nytta
för regementet i dess helhet utan bereder densamma en icke ringa trevnad
för officerare, underofficerare och manskap. All personal har sålunda
tillfälle att mot skälig taxa låna personautomobilen för privat bruk,
vilket även ofta utnyttjas av officerare, underofficerare och manskap.
Med hänsyn till materialens dyrbarhet och ömtålighet har emellertid i
regementschefens hand lagts avgörandet för varje särskilt fall rörande
bilens disposition.

Avskrift av utfärdade bestämmelser härutinnan bifogas.

Helt naturligt finnes det även andra tillfällen, då en personautomobil
är och kommer att vara till nytta för regementet. Det synes mig sålunda
obestridligt att en personautomobil varit och kommer att bereda
både nytta och trevnad för regementets personal och vara till gemensamt
bästa för regementet.

Beträffande uppsättningen av en klocka på ett ridhus.

Under år 1919, sålunda före nuvarande nådiga bestämmelser rörande
allmänna lägerkassan voro gällande, anhöll dåvarande regementschefen
hos arméfördelniugschefen, i enlighet med då gällande bestämmelser,
att få på allmänna lägerkassans medel inköpa och uppsätta omförmälda
klocka. Framställningen bifölls även. Räkningen inkom emellertid först
1920, sedan nuvarande nådiga bestämmelser rörande allmänna lägerkassan
trätt i kraft, varför kostnaderna måste avföras å allmänna lägerkassans
besparingsmedel.

Avskrift av från dåvarande regementsintendenten, kapten Hj. öhr
ström, infordrat yttrande bifogas.

Ystad den 22 december 1921.

NILS ADLERCREUTZ.

Regementschef.

Nils Knutsson-Hall.

— 23 -

Avskrift.

Bilaga

till chefens för skånska dragonrege
mentet yttrande.

Till chefen för kungl. Skånska dragonregementet.

Med anledning av infordrat yttrande över vissa av riksdagens
revisorer framställda anmärkningar vid K. 6 får jag, med återställande
av den remitterade skrivelsen, vördsamt anföra:

Enligt kungl. kungörelsen den 5 december 1919, § 10, angående
utgifter från allmänna lägerkassans besparingsmedel, föreskrives i mom. g)
att dessa medel få användas till anordningar och ändamål, snm bereda
gemensam nytta eller trevnad för all personal vid truppförband.

På grund av förenämnda föreskrift ansåg sig dåvarande regementschefen
vara i sin fulla rätt att av ifrågavarande medel anskaffa
en bil, som utan tvivel varit till både nytta och trevnad för all personal
vid regementet. Redan under föregående år hade den omnämnda motorcykeln
efter erhållet tillstånd av Kungl. Magt anskaffats av allmänna
lägerkassans medel. Som en följd härav uppdebiterades influtna avgifter
för bilens och motorcykelns begagnande och avfördes kostnaderna
för reparationer å desamma å allmänna lägerkassans besparingsmedel.

Beträffande klockan å ridhuset avfördes kostnaderna härför å allmänna
lägerkassaus besparingsmedel, enär dåvarande regementschefen
under år 1919 hos arméfördelningschefen anhållit att få bekosta densamma
av allmänna lägerkassans medel, vilken framställning även blivit
bifallen. Räkningen inkom emellertid först under år 1920.

Skövde den 17 december 1921.

H. ÖHRSTRÖM.

Kapten.

Avskriften bestyrkes:

Nils Knutsson-Hall.

Regementsintendent.

— 24 -

Avskrift.

Bilaga

till chefens för Skånska dragonregementet
yttrande.

Bestämmelser för användningen av regementets motorfordon, och deras jämte
enskildas framförande inom etablissementet.

Motorfordonen få av regementets personal användas i och för
tjänsteresor, som anbefallts å regementsorder.

Förare av fordonen skall besitta av behörig myndighet utfärdat
förarcertifikat.

Har tjänsteresa anbefallts å regementsorder, skall den beordrade
i god tid underrätta automobilofficeren, om tid för fordonens användning,
uppgift å föraren samt resans ungefärliga varaktighet.

Vid icke tjänsteresa skall skriftlig anhållan om tillstånd att få
använda motorfordonen genom automobilofficeren inlämnas till regementschefen,
upptagande tid för användningen, ändamålet för resan, namn å
föraren samt resans ungefärliga varaktighet.

Den, som fått regementschefens tillstånd att för icke tjänsteresa
använda regementets motorfordon, skall erlägga betalning efter fastställd
taxa, som avdrages å vederbörandes löneförmåner.

Kostnader för skador å motorfordonen, som bevisligen uppkommit
genom förarens eller de medåkandes vårdslöshet, skola gäldas av den
eller dem, som varit vållande till de samma.

Föraren skall till automobilofficeren omedelbart efter körturen anmäla,
om några fel eller brister uppstått eller visat sig å motorfordonen
under turen.

Regementets och enskilda motorfordon få inom etablissementet
icke framföras med större hastighet än motsvarande 200 meter i minuten
(landsvägstrav). Största försiktighet skall dessutom iakttagas vid passerandet
av hörnen.

Avskriften bestyrkes:

Nils Knutsson-Hall.

Regementsintendent.

25

3) Yttrande

av chefen för kronprinsens husarregemente.

Till kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement.

Med anledning av departementets skrivelse den 13 innevarande
december, D. nr 4746 C., har jag äran anföra, att den anmärkta kostnaden
å 1,500 kronor för virke in. m. till hinderbyggnader, avser uppförande
av hinder för hästtävlingar. Utgiften är således av i nådiga kungörelsen
av den 5 december 1919 i § 11 a) omnämnd natur. Någon
tvekan om riktigheten av den gjorda utbetalningen synes mig därför
ej föreligga.

Malmö den 16 december 1921.

A.

BRAUNERHJELM.

Regementschef.

Torsten Arnell.

4) Yttrande

av chefen för Upplands artilleriregemente Till

kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement.

Med anledning av att, enligt departementets skrivelse D. nr
4746/1921 C, till mig remitterats för yttrande trarisumt av riksdagens
revisorers berättelse för år 1920, har jag äran anföra,

att den utgiftspost i regementets räkenskaper, »Arbete för kungl.
Upplands artilleriregementes kyrkogård — kronor 94: 9 9», bokförd å
allmänna lägerkassans besparingsmedel, kol. 484, varemot anmärkning
framställts, avser tillverkning av kors att uppsättas å avlidet manskaps

gravplatser, ....

att jag anser denna utgift hänförlig till den av riksdagens revisorer
åberopade kungörelsens § 11 b) »underhåll av parker med tillhörande
materiel» och till § 11 g) »andra anordningar eller ändamål, som bereda
gemensam nytta eller trevnad för all personal vid truppförbandet och
för vilka medel icke blivit i stat eller eljest anvisade»,

att jag alltså anser statsrevisorernas anmärkning oberättigad.
Uppsala den 17 december 1921.

G. POSSE.

Regementsbefälhavare. *

Gustaf Wersäll.

Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920- III- 4

5) Yttrande

av chefen för fälttelegrafkåren.

— 26 -

Till kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement.

Till åtlydnad av departementets skrivelse den 13 dennes nr 4746
C., som direkt översänts hit, får jag härmed rörande gjorda anmärkningar
av riksdagens revisorer angående vissa utgifter i kårens allmänna
lägerkassa vördsamt framhålla följande.

Inköpet av en s. k. Halda skrivmaskin har skett för manskapsbibliotekets
räkning, och användes densamma i första hand av bibliotekarien
(en furir) vid uppgörande och komplettering av kataloger och
lånekort. Dessutom äger manskapet att i biblioteksrummet använda
densamma under kontroll. Sålunda torde detta köp kunna hänföras
såsom utgift under rubriken »nöjes och bildningsanordning» i samband
med biblioteksverksamheten.

Vad beträffar tryckning och anskaffning av stallbesked har detta
skett för att underlätta manskapets stallvakttjänst vid avgivande av
rapporter rörande stallet och dess skötsel enligt kårinstruktionen. Sålunda
hava dessa stallbesked anskaffats i syfte av »trevnads- och bild—
ningsanordning» samt för skapande av ordning.

En blankett till stallbesked bifogas.1

Stockholm den 21 december 1921.

E. CONRAD ERIKSON.

Kårchef.

Gusten Schwartz.

6) Yttrande

av chefen för Norrbottens regemente.

Till kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement.

Med anledning av intendentsdepartementets skrivelse den 13 i
denna månad, D. nr 4746 C., med infordrande av förklaring över vissa
av riksdagens revisorer framställda anmärkningar, får jag härmed äran
anföra: «

1 Blanketten, som på grund av formatet icke Ifimpar sig för återgivande härstädes, har
överlämnats till vederbörande utskott.

— 27 —

Den i anmärkningen omförmäld a basaren anordnades av regementets
personal i ändamål, att med den beräknade vinsten stärka ekonomin
inom regementets frivilliga idrottsförening. Emellertid uppkom ej någon
vinst utan ett avsevärt underskott av sådan storlek, att i stället för
befrämjande av idrotten vid regementet, idrottsverksamheten nära nog
lamslogs, då ingen var villig att taga befattning med upphjälpandet av
föreningens iråkade ekonomiska misär.

Då enskilda läger kassan vid denna tid saknade medel att träda
hjälpande emellan, och fordringsägarna- bland affärsmännen i orten började
göra sina krav gällande på ett för regementets anseende oförmånligt
sätt, och då samtidigt regementet tillfördes ett avsevärt belopp till
allmänna lägerkassans besparingsmedel, lät förre regementschefen genom
dåvarande regementsintendenten för befrämjandet av idrottsintresset såsom
»förskott» utanordna erforderliga medel för täckande av idrottsföreningens
skulder. Avsikten torde hava varit att vid första lägliga tillfälle
genom idrottsföreningens försorg söka få in medel till »förskottets»
återbetalande. Emellertid har icke vare sig vid idrottstävlingar eller
andra av föreningen anordnade publika föreställningar större netto hittills
uppkommit, än som erfordrats för täckande av föreningens löpande
utgifter.

Boden den 20 december 1921.

E. NORDENSKJÖLD.

Regementschef.

E. Jönnick.

Arméförvaltningens sjukvårdstyrelse i

anledning av riksdagens revisorers
uttalande rörande utredningen angående
behovet av sanitetshundar för
det militära sjukvårdsväsendet. Del I,
sid. 69, § 11.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 innevarande månad har Eders Kungl.
Maj:t anbefallt arméförvaltningens vederbörande departement respektive
sjukvårdsstyrelse att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers berättelse av den 30 november 1921 om verkställd

28 —

granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1920, »fjärde huvudtiteln, lantförsvarsdepartementet»,
§§ 3, 6, 10, 11, 12 och 14 samt »kommittéväsendet» § 11.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, som har att uttala sig endast
över vad angår kommittéväsendet § 11,-får till åtlydnad härav i underdånighet
anföra följande.

Jämlikt nådigt bemyndigande den 3 maj 1918 anmodade chefen
för lantförsvarsdepartementet samma dag kaptenen vid generalstaben
N. H. Strandberg och batalj onslä k aren i fältläkarkårens reserv K. A. E.
Fries att hos arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse såsom sakkunniga
biträda med verkställande av utredning angående behovet av sanitetshundar
för vårt lands militära sjukvårdsväsende m. m.

Det kunde redan från början på grund av uppdragets omfattning''
och beskaffenhet antagas, att de sakkunnigas arbete skulle komma att
sträcka sig utöver en längre tidsperiod. Den frivilliga sanitetshundsföreningen,
på vilken organisationen av arméns sanitetshundar av ekonomiska
och andra skäl skulle byggas, och med vilken erforderligt samarbete
skulle söka åstadkommas, var endast under bildande, och några
riktlinjer för föreningens verksamhet voro icke uppdragna. De sakkunniga
måste därför taga en verksam del i arbetet för åstadkommande
av sådana. De ingingo som styrelsemedlemmar i föreningen och biträdde
vid utarbetande såväl av stadgar som ock av prövnings- och
tävlingsordning, den senare så lagd, att den i möjligaste mån skulle
kunna gynna det avsedda samarbetet med arméns myndigheter. Redan
det förberedande arbetet krävde sålunda lång tid.

Den utredning av de sakkunniga, som nu föreligger färdig, anser
sjukvårdsstyrelsen innebära eu i huvudsak god lösning av frågan angående
ordnandet av det militära sanitetshundsväsendet och vittna om
ett omsorgsfullt och ingående arbete, vars förverkligande är ägnat utgöra
eu väsentlig faktor i sjukvårdsverksamheten under krig.

Beträffande den av revisorerna gjorda anmärkningen, att någon
ledning icke synes hava från sjukvårdsstyrelsens sida utövats, vill styrelsen
erinra, att styrelsen hela tiden tagit del av de sakkunnigas arbete
dels genom muntliga föredragningar av den sakkunnige militärläkaren,
dels genom en P. M., som på sjukvårdsstyrelsens anmodan avlämnades
till styrelsen den 3 juli 1920. Denna har i avskrift ställts till statsrevisorernas
förfogande.

Vad vidare angår kostnaderna, uppgingo dessa den 3 december
1921 till 12,772 kronor 3 öre. I detta belopp äro emellertid inräknade
resebidrag jämlikt nådiga breven den 28 juni och 29 november 1918

29 —

med tillhopa 3,000 kronor. Sjukvårdsstyrelsen vill vidare beträffande
dessa framhålla, att uppdraget varit förenat med rätt så betydande kostnader
för de tillkallade, utan att dessa därför erhållit särskild ersättning.
Så har doktor K. A. Fries beräknat utgifterna för en andra studieresa
till Berlin till 750 kronor, för en liknande resa till Köpenhamn till 600
kronor, för litteratur till 200 kronor, för film (för reklam) till 500 kronor,
för scioptikonbilder (för reklam) till 250 kronor. Han har ock förklarat,
att de sålunda av honom havda utgifterna uppgå till högre belopp än
för uppdraget av honom uppburna medel. Även kapten Strandberg
har fått vidkännas utgifter för diverse persedlar m. m. Beaktas torde
vidare, att såväl Fries som Strandberg, med undantag av en kortare
tid innevarande år beträffande den senare, måst utföra ifrågavarande
arbete å tider på dagen, då de ej varit av ordinarie tjänstgöring upptagna,
ett förhållande, som för dem i väsentlig grad måst verka betungande.

Det torde på grund av det ovan anförda och med hänsyn till det
av utredningen vunna resultatet icke rätteligen kunna anses, att densamma
dragit anmärkningsvärt höga kostnader. Det synes sjukvårdsstyrelsen
snarare, att de sakkunnigas arbete, varigenom grunderna lagts
till en utökning av möjligheterna för uppsökande av sårade å slagfältet
och sålunda även för beredandet av vård av dem, betingat relativt ringa
kostnader.

Stockholm den 27 december 1921.

Underdånigst:

FRITZ BAUER.

A. H. OTTERSTRÖM.

Ossian Hagelin.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartements yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden del I, sid. 16.
§§ 3 och 6.

Till Konungen.

Med anledning av nådig remiss den 6 december 1921 å transumt
av riksdagens revisorers berättelse av den 30 november 1921 om verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,

— 30 —

styrelse och förvaltning under år 1921, fjärde huvudtiteln, lantförsvarsdepartementet,
§§ 3 och 6, får arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
vad beträffar i § 3 gjorda anmärkningar, i underdånighet anföra
följande:

Att utrymmet inom fälttelegrafkårens provisoriska förläggning
vid Lilla Frösunda är trångt och otillfredsställande kan icke bestridas,
men beror detta förhållande på, att arbetena med det av 1914 års riksdag
beslutade nya kasernetablissementet blivit av Eders Kungl. Maj:t
tills vidare inställda.

På grund av att frågan om uppförande av nytt etablissement för
fälttelegrafkåren är oavgjord, har fortifikationsdepartementet icke ansett
sig kunna föreslå Eders Kungl. Maj:t att för provisoriska anordningar
vid Lilla Frösunda nedlägga så stora kostnader, som uppförandet av för
radioexperimenten erforderliga byggnader skulle kräva.

Enligt chefens för fälttelegrafkåren övningsrapport 1921 uppgå
kostnaderna för dessa byggnader jämte materiel till 46,645 kronor.

Vad beträffar i § 6 gjorda anmärkningar får departementet i underdånighet
meddela, att arméförvaltningen i sin framställning angående
lantförsvarets medelsbehov för år 1922 hemställt, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att för elektrifieringen av Vendes artilleriregementes
kasernetablissement å extra stat för år 1922 anvisa 55,000 kronor.

På skäl, som i bilaga till 1921 års statsverksproposition, sid. 283,
anföres, ansåg sig Eders Kungl. Maj t då icke kunna av riksdagen begära
medel för ändamålet.

Uti sin framställning angående lantförsvarets medelsbehov för år
1923 har arméförvaltningen ånyo hemställt, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att för samma ändamål å extra stat för första
halvåret 1923 anvisa 50,000 kronor.

Stockholm den 29 december 1921.

A.

Underdånigst:

ODELSTIEKNA.

L. de CHAMPS.

Arvid Hane.

31

Arméföryaltningens civila departements yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning rörande skytteförLundens
överstyrelses räkenskaper.
Del I, sid. 20, § 14.

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t den 6 december 1921 anbefallt arméförvaltningens
vederbörande departement att avgiva underdånigt utlåtande
med anledning av riksdagens senast församlade revisorers den 30 november
1921 avgivna berättelse om verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1920, »Fjärde huvudtiteln, lantförsvarsdepartementet», lår arméförvaltningens
civila departement, på vilket det ankommer att avgiva yttrande
över vad i § 14, beträffande skytteförbundens överstyrelses räkenskaper
m. m., framhållits, i underdånighet anföra följande.

Med anledning av de gjorda anmärkningarna har departementet
infordrat yttrande i ämnet av överstyrelsen, vilket yttrande bifogas.

Till en början får departementet vitsorda, vad överstyrelsen meddelat
därom, att de medel, som enligt den av Eders Kungl. Maj:t fastställda
planen för användandet av anslaget till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande samt på grund av riksdagens medgivande om
anlitande av besparingar å anslaget för beredande av dyrtidstillägg åt
viss personal vid överstyrelsen för år 1920 ställts till överstyrelsens
disposition, icke överskridits. Å nämnda medel, ökade med den i yttrandet
omförmälda mindre uppbördsposten, skalle i stället, såsom överstyrelsen
uppvisat, även om. de anmärkta felföringarna icke förekommit,
hava uppstått en behållning av 1,717 kronor 28 öre.

Beträffande det av statsrevisorerna anmärkta förhållandet, att dyrtidstilläggen
till överstyrelsens personal blivit felaktigt bokförda å statsanslaget
till dyrtidstillägg samt att denna felföring förorsakats av en
skrivelse från arméförvaltningens civila departement, av innehåll att
överstyrelsens utgifter för dyrtidstillägg under år 1920 skulle avföras å
anslaget till dyrtidstillägg, får departementet meddela, att den av riksdagens
revisorer avsedda skrivelsen är en från departementets revisionsbyrå
den 14 januari 1921 utfärdad cirkulärskrivelse till underlydande
kassaförvaltningar ävens'' m överstyrelsen, med bemyndigande att i vederbörande
räkenskaper inlägga bland andra redovisningstitlar en med be -

32

teckning »1954 dyrtidstillägg». Någon föreskrift om avförandet av utgifter
för dyrtidstillägg på visst anslag bar däremot vid nämnda tidpunkt
icke kunnat meddelas, enär beträffande statens befattningshavare
något anslag för ändamålet då icke fanns i riksstaten uppfört samt ifråga
om överstyrelsens personal förmånen av dyrtidstillägg ännu icke medgivits.
Sedan kännedom vunnits om riksdagens beslut rörande dels
uppförande på 1920 års tilläggsstat av anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, dels ock därom att förmån av dyrtidstillägg
finge under år 1920 från besparingar å anslaget till frivilliga
skytteväsendets befrämjande utgå till viss personal vid överstyrelsens
expedition, utfärdades liggaren över fjärde huvudtitelns tilläggsstat, vari
anslaget till dyrtidstillägg erhöll samma beteckning som förenämnda
från årets början använda redovisningstitel. Samtidigt hade till ledningför
tillämpning av det överstyrelseu delgivna nådiga brevet den 22 juni
1920, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1921
fjärde huvudtitel, särskild föreskrift rätteligen bort meddelas överstyrelsen,
att densamma hade att avföra dyrtid stilläggen för dess personal
under år 1920 å den bo k fö ringstitel, som är avsedd för utgifter, vilka
skola bestridas från besparingar å skytteanslaget. Då så emellertid av
förbiseende icke skett, har därav förorsakats, att överstyrelsen avfört
dyrtidstillägg å oriktigt anslag. Kostnaderna för ifrågavarande dyrtidstillägg,
vilka utgått med av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen medgivna
belopp, hava emellertid innevarande månad genom vederbörliga bokföringsåtgärder
i sin helhet tillgodoförts anslaget till dyrtidstillägg och
i stället påförts besparingarna på skytteanslaget.

Vad angår statsrevisorernas anmärkning, att vissa resekostnader
avförts å statsanslagen till rese- och traktamentspenningar och till höjning
av dagtraktamentena, får departementet anföra, att kolumner för
dessa anslag utan departementets medgivande blivit av överstyrelsens
kassaförvaltare inlagda i räkenskapen. I överensstämmelse med den av
skytteförbundens överstyrelse i det bilagda yttrandet omförmälda särskilda
framställning, komma åtgärder av departementet att vidtagas för
att de å dessa båda anslag oriktigt bokförda kostnader från anslagen
till rese- och traktamentskostnader, respektive till höjning av dagtraktamentena,
överföras till skytteanslaget, vilket genom den gjorda felföringen
uppvisar en behållning, som med motsvarande belopp överstiger
den verkliga.

Vad beträffar det av statsrevisorerna berörda förhållandet, att
militärbiljett får begagnas av överstyrelsens ledamöter och skyttar, hänvisar
departementet till överstyrelsens yttrande, med tillägg att nämnda

förmån grundar sig på nådiga brev av den 20 januari 1906 samt den
21 september och den 9 oktober 1908.

Vidkommande slutligen de av statsrevisorerna omnämnda tre traktamentsersättningar,
vilka utbetalts med högre belopp än vid tiden för
förrättningarnas utförande författningsenligt medgivna, har skytteförbundens
överstyrelse enligt dess ovanberörda yttrande i ämnet gått i
författning om de för högt utbetalda beloppens indrivande. Departementet
kommer att tillse, att de inflytande beloppen bliva vederbörligen
uppdebiterade.

I övrigt får departementet i underdånighet hänvisa till skytteförbundens
överstyrelses yttrande i ämnet.

Stockholm den 29 december 1921.

Underdånigst:

CARL EDV. STERKY.

M. KIKNANDE!!.

Nils Rosén.

Skytteförbundens överstyrelses

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar del I, sid. 20,

§ 14.

it''

Till kungl. arméförvaltningens civila departement.

Sedan kungl. arméförvaltningens civila departement i skrivelse den
16 december 1921 anbefallt skytteförbundens överstyrelse att inkomma
med förklaring över de av riksdagens revisorer i § 14 av deras berättelse
om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920 »Fjärde huvudtiteln,
lantförsvarsdepartementet» framställda anmärkningar, får skytteförbundens
överstyrelse till förklaring vördsamt anföra som följer.

1 anledning av statsrevisorernas anmärkning att skytteförbundens
överstyrelses utgifter uppgått till 124,766 kronor 25 öre, under det att
anslaget utgjort 91,542 kronor, får skytteförbundens överstyrelse vördsamt
meddela, att till dess disposition för år 1920 funnits anvisade eller
eljest tillgängliga följande
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III.

o

— 34 —

Medelstillgångar:

a) anslaget, för året enligt den av Kung!. Magt ge -

nom nådiga brevet den 12 november 1919 fastställda
planen, utgörande ....................................... kronor 91,542: —

b) uppbördsmedel .............................................................. » 227: 7o.

c) dyrtidstillägg till överstyrelsens personal enligt

riksdagens beslut och dess regleringsskrivelse

av den 22 juni 1920, punkt 23 ...................... » 12,770: 40.

alltså till förfogande kronor 104,540: 10.

Utgifterna,

som under år 1920 varit de nedannämnda, hava bokförts sålunda:

a) å överstyrelsens här ovan angivna anslag ........... kronor 77,495: 4 2.

b) dyrtidstillägg (se ovan enligt c) bokfört på titeln

»dyrtidstillägg» ........................................................ » 12,770: 40.

tillsammans kronor 9U,265: 82.

Enligt räkenskaperna utgör sålunda det i anspråk

icke tagna beloppet ...................................................... » 14,274: 2 8.

Emellertid har från anslaget till rese- och traktamentspenningar
(kol. nr 83) samt till förhöjningav
traktamentena (kol. nr 85) genom missförstånd
av kassaförvaltningen hos skytteförbundens överstyrelse
avförts respektive 6,968 kronor och

5,589 kronor, eller tillsammans ........................... » 12,557: —

Överskott å tillgängliga anslagsmedel kronor 1,717: 2 8.

Av förestående uppställning framgår, att den av statsrevisorerna
lämnade uppgiften, att skytteförbundens överstyrelses kostnader skulle
hava uppgått till 124,766 kronor 25 öre icke är med verkliga förhållandet
överensstämmande, i det att i stället å överstyrelsens anslag uppstått
eu behållning av 1,717 kronor 28 öre.

I särskild skrivelse har skytteförbundens överstyrelse denna dag
hos kungl. arméförvaltningens civila departement hemställt, att de av
missförstånd av överstyrelsens kassaförvaltare i kolumnerna 83 och 85
upplörda anslagen till rese- och traktamentspängar samt till förhöjning
av traktamentena å tillsammans 12,557 kronor måtte avföras å det frivilliga
skytteväsendets anslag.

Vad angår statsrevisorernas anmärkning att vid något tillfälle
funktionärer m. fl. inkallats från mer avlägset belägna orter, har detta

— 35 -

skett i instruktivt syfte eller ock för att erhålla de för eu god ledning
lämpligaste personerna. I fråga om överstyrelsens verkställande utskott
bemärkes, att detta jämlikt grundstadgarna utgöres av 9 av skyttelörbundens
ombud valda ledamöter, och bär det alltid framhållits såsom
önskvärt, att dessa ledamöter må utses för olika delar av riket, enär
de lokala förhållandena inom landet ju äro betydligt växlande.

Beträffande statsrevisorernas anmärkning att skyttar och vissa
funktionärer medgivits rättighet att färdas å statens järnvägar mot lösen
av militärbiljett, får skytteförbundens överstyrelse framhålla, att detta
medgivande, som av Kungl. Maj:t redan år 1906 lämnats, och varav
detaljerade föreskrifter finnas av kungl. järnvägsstyrelsen i gällande
militärtaxa utfärdade, varit av synnerligen stor betydelse för skytteintressets
uppehållande, och har detta medgivande lämnats med tagen
hänsyn till det frivilliga skytteväsendets betydelse i försvarshänseende.

Medlemmarna i de frivilliga skytteföreningarna få för resa till och
från tävlingsskjutningar endast färdas i tredje klass. Rättigheten att
vid vissa tillfällen resa i andra klass mot lösen av militärbiljett är endast
medgiven ett jämförelsevis obetydligt antal funktionärer i skytteförbundens
överstyrelse och skytteförbundens styrelser. Utan detta medgivande
skulle överstyrelsen varit nödsakad att äska högre anslag för
detta ändamål, vadan i själva verket staten icke härigenom orsakats någon
förlust.

Statsrevisorernas anmärkning att i tre fall traktamentsersättning
utbetalts med belopp, som överstiga de författningsenligt medgivna, har
vid undersökning befunnits riktig, i det att major G. Swedlund såsom
Kungl. Maj:ts ombud i Gävleborgs skytteförbund, kapten S. Bruzelius
såsom Kungl. Maj:ts ombud i Kristianstads läns skytteförbund och''löjtnanten,
frih. O. Cederström såsom föredragshållare i Västerbottens skytteförbund,
i februari 1920 uppburit dagtraktamente med det från och med
den 1 mars samma år fastställda beloppet, 15 kronor per dag, i stället
för 11 kronor per dag, som vid förstnämnda tid var det lagenligt gällande.
Överstyrelsen har denna dag anmodat vederbörande att ofördröjligen
inbetala för mycket uppburen traktamentsersättning, utgörande
tillsammans 56 kronor, och kommer densamma att uppdebiteras å denna
månads räkenskaper.

Stockholm den 22 december 1921.

ADOLF A:son MURRAY.

Ordförande i verkställande utskottet inom skytteförbundens överstyrelse.

Vilhelm Wahlqvist.

36

ÖverståthålJarämbetets för pol isärenden

yttrande i anledning av riksdagens revisorers
erinringar rörande tidningen
»Polisunderrättelser».Dell, sid. 23, § 1.

Till kungl. socialdepartementet.

Sedan överståthållarämbetet genom bilagda nådiga remiss den 7
december 1921 anbefallts att till kungl. socialdepartementet inkomma
med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer i bifogade handlingar
anfört angående kostnaderna för utgivandet under år 1920 av
tidningen Polisunderrättelser, får överståthållarämbetet härmed överlämna
en av tredje polisintendenten Eric Hallgren avfattad promemoria, vars
innehåll ämbetet i alla delar åberopar såsom eget yttrande i ärendet.

Stockholm den 29 december 1921.

G. HÅRLEMAN.

Levin Olbers.

Tredje polisintendentens
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar rörande tidningen
»Polisunderrättelser». Del i,sid.23, § 1.

Vördsam P. M. till herr polismästaren.

I anledning av de anmärkningar, som riksdagens revisorer framställt
mot handhavandet av anslaget för utgivande av tidningen Polisunderrättelser,
får jag vördsamt anföra följande.

Revisorerna rikta sina anmärkningar mot tryckningskostnaderna,
mot storleken av den för tidningens skötsel anlitade personalen och mot
utbetalning av dyrtidstillägg till .denna personal.

Beträffande tryckningskostnaderna tillåter jag mig erinra därom,
att tidningen sedan år 1878 tryckts på Aftonbladets civiltryckeri, städse
till full belåtenhet. Efter år 1915 hava upprepade gånger infordrats
anbud å tryckningen jämväl från andra större tryckerier. Aftonbladets
anbud har dock alltid varit lägre än de andra anbudsgivarnas. På

37

hösten 1919 infordrades anbud, avseende tryckningen år 1920, från
Aftonbladets civiltryckeri, Aktiebolaget Centraltryckeriet och Iduns
tryckeriaktiebolag. Åven denna gång erbjöd det förstnämnda tryckeriet
de lägsta priserna. Då revisorerna uppgiva, att anbud å tryckningen
för år 1920 icke infordrats, torde detta bero på något misstag. Något
annat stöd för påståendet att tryckningskostnaderna varit för höga, har
icke anförts. Någon grund för ett dylikt påstående torde icke heller
finnas. Det är en känd sak, att under tiden från 1 januari 1917 till
och med 31 december 1920 arbetskostnaderna inom tryckeriyrket
stegrats med cirka 160 procent samt att papperspriset under samma
tid stigit med cirka 104 procent. Det är också känt att brottsligheten,
efter att år 1918 stigit ofantligt, ännu år 1920 icke sjunkit ned till de
siffror, som avspegla brottsligheten före 1917. Genom stegrad brottslighet
sväller tidningens omfång, då ju detta är beroende av det antal
efterlysningar, som från vederbörande myndigheter anmälas till införande
i tidningen. Sås''mi ett stöd för mitt påstående, att anmärkningen mot
tryckningskostnaderna icke kan anses grundad, torde jag dessutom få
åberopa bär bifogade handling, som revisorerna icke omnämnt i sin
berättelse, men som av dem överlämnats till mig vid återställandet av
en del till revisorerna av mig utlånade handlingar. Handlingen ifråga
är undertecknad av statens tryckerisakkunnige och så lydande:

»Efter att hava granskat Aftonbladets kostnadsförslag för tryckning
av Polisunderrättelser år 1920 får jag anföra följande:

Aftonbladets kostnadsanbud, som i detta fall visade sig lägst, är
avgivet under tider, då det var ytterst svårt att få tryck utfört och då
det sällan var fråga om kostnaden. Anbudets pris är visserligen högt,
men är det min uppfattning, att något avsevärt lägre pris vid det tillfället
ej kunde uppbringas, då alla tryckerier, stora som små, voro
överlastade med arbete, hade svårighet med materialanskaffning och brist
på arbetare.

Om Aftonbladets tryckeri under denna för tryckerierna svåra tid
utfört tryckningen av Polisunderrättelser till belåtenhet och då dess
prisberäkning ej överstigit vid den tiden gällande priser, anser jag ej
skäl föreligga till anmärkning på den tillämpade prisberäkningen.

Stockholm den 15 november 1921.

Per Palmquist.»

Dessutom tillåter jag mig erinra därom, att, jag icke — såsom i
revisionsberättelsen angives — vid äskande om anslag för år 1920
uppgivit, att varje nummer skulle göras sexsidigt, utan uppgav jag i

— 38

det sammanhanget — min skrivelse är daterad den 13 september 1918
— att »såvitt nu kan beräknas» tidningen skulle erhålla sagda omfattning.
Emellertid sjönk brottsligheten, som 1918 varit mer än dubbelt
så stor som 1916, högst väsentligt under år 1920 utan att dock — så- *
som förut omnämnts — komma ned till den, — som karakteriserar
åren före 1917. Denna icke annat än glädjande nedgång i brottsligheten
kunde icke av mig och säkerligen lika litet av någon annan år
1918 beräknas, och är dftta anledniugen till att år 1920 i regel endast
två- och fyrsidiga nummer behöft tryckas.

Såsom bevis på att från min sida förelegat omtanke om uedbringande
av tryckningskostnaderna vill jag påpeka, att jag lyckats få dessa
i år sänkta två gånger, så att desamma nu äro cirka 25 procent mindre
än de voro 1 januari i år.

Beträffande härefter personalen, vilken enligt revisorernas förmenande
skulle kunna minskas med vaktmästaren och räkenskapsföraren,
får jag anföra följande.

Vaktmästaren, som åtnjuter arvode med 1,200 kronor om året,
utför sådant arbete, som i allmänhet plägar utföras av vaktmästare i
statens verk, samt har dessutom tillsyn över arkivet, övervakar tidningens
inslagning i korsband och expedierar den till posten. Han
tjänstgör mellan klockan 10 förmiddagen och 4 eftermiddagen. Då
Stockholms stad icke kan anses skyldig lämna Polisunderrättelser vaktmästarhjälp,
måste, därest vaktmästaisysslan ifråga indrages, särskild hjälp
från stadsbudskontor eller expressbyrå tillkallas och betalas varje gång
behov av vaktmästare förekommer, en anordning som, då dylikt behov
föreligger flere gånger dagligen, säkerligen skulle ställa sig dyrbarare
än den nuvarande. De för tidningen anslagna medlen hava, alltsedan
tidningen tillkommit, omhänderhafts av räkenskapsföraren hos öyerståthållarämbetet
för polisärenden. Den nuvarande räkenskapsföraren —
numera benämnd kamrer — har sedan 1897 utfört detta arbete utan
att därför hava erhållit någon som helst ersättning förr än han, efter
flera framställningar, från och med år 1919 tillerkändes ett årligt arvode
av 500 kronor. Penningarnas och räkenskapernas handhavande av därtill
kvalificerad och van person bidrager till reda och ordning och
underlättar för polisstyrelsen den tillsyn över och det ansvar för
de anslagna medlen, som författningsenligt åligger densamma. —
Att statsverkets intresse blivit väl tillgodosett jämväl ifråga om begränsning
av utgifter till personal, torde framgå därav att ovannämnda
inslagning i korsband dagligen verkställes av cirka 15 extra konstaplar
i Stockholms stads poliskår, för vilket arbete, som kräver cirka 1 timme

39 —

om dagen, någon ersättning hittills icke utgått till stadens kassa, eu
anordning, vars bibehållande kan sättas i fråga. Någon anmärkning
mot att ett av tidningens kvinnliga biträden omhänderhaver det egentliga
redaktionsarbetet, torde väl icke heller rimligen kunna göras, då ju
sådan anordning endast är ett uttryck för polisstyrelsens strävan att
icke använda överkvalicerad arbetskraft.

Vidkommande till slut anmärkningen mot utbetalande av dyrtidstilläo-g
tillåter jag mig invända följande. Det av revisorerna åberopade
yttrandet av vederbörande departementschef bär icke fattats och torde
väl icke heller kunua fattas annat än såsom ett avslag på ifrågasatt
höjning av personalens arvoden. Departementschefens åberopade yttrande
synes mig icke innebära något avgörande av frågan, huruvida
här ifrågavarande personal skulle komma i åtnjutande eller ej av den
dyrtidshjälp, som under de gångna åren upprepade gånger tillerkänts
statstjänare. Behörigheten av utbetalande till ifrågavande personal av nu
omnämnd hjälp är beroende av tolkningen av de i sådant avseende utgivna
författningarna och medgiva dessa, enligt undertecknads förmenande
utan tvekan utbetalandet av sagda hjälp. Emellertid har
kammarrätten gjort anmärkning härå och är denna fråga under prövning
av vederbörande myndighet. Jag vill endast härtill lägga, att
därest icke personalen hos tidningen Polisunde! rättelser skulle kommit i
åtnjutande av hjälpen ifråga, så hade tidningen säkerligen icke kunnat
utkomma.

Stockholm den 24 december 1921.

ERIC HALLGREN.

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar beträffande länsstyrelsens
i Kristianstads läns lokaler.
Del I, sid. 25, § 2.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 7 innevarande december har byggnadsstyrelsen
anbefallts att till socialdepartementet inkomma med utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer anfört beträffande länsstyrelsens
i Kristianstads läns lokaler.

— 40 —

Med anledning härav får byggnadsstyrelsen, som i ärendet infordrat
bilagda yttrande från sagda länsstyrelse av den 16 omförmälda
månad, i underdånighet anföra följande.

Riksdagens revisorer hava framhållit, att landskansliet vore i saknad
av tillfredsställande förbindelse till de olika tjänsterummen samt att detta
givetvis inverkade störande på arbetet och hven vore till obehag för den
besökande allmänheten. In un landskontoret, där förhållandena till på
sistone varit enahanda, påginge för närvarande ändringsarbeten, huvudsakligen
i syfte att genom anordnande av en korridor utmed tjänsterummen
undvika ovan antydda olägenheter, och hade i innevarande års
generalförslag rörande reparationsarbeten i kronans hus och byggnader
upptagits ett belopp av 20,000 kronor. Byggnadsstyrelsen hade dessförinnan
framlagt förslag till en omfattande ändring av länsstyrelsens
lokaler för en beräknad kostnad av sammanlagt 160,000 kronor. Därest
inom landskansliets avdelning anordningar vidtoges, motsvarande dem,
som för närvarande vore under utförande i landskontoret, syntes det
revisorerna som om länsstyrelsens lokalförhållanden kunde anses för en
mera avsevärd tid framåt nöjaktigt ordnade.

Det av revisorerna omförmälda, av byggnadsstyrelsen framlagda
förslag till förändring av länsstyrelsens lokaler var i väsentliga delar
uppgjort genom länsstyrelsens försorg. Förslaget i fråga avsåg i huvudsak
anordnande av ett förbättrat korridorsystem för både landskansliet
och landskontoret, förändring av det, nuvarande sessionsrummet och
landshövdingens ämbetsrum till tjänsterum för kansliet, inredande av
sessionssal och ämbetsrum för landshövdingen och landsfogden i våningen
1 trappa upp, flyttning av den i östra flygeln befintliga trappan, anordnande
av direkt trappförbindelse till landskontorets lokaler och de
nyinredda utrymmena i våningen 1 trappa upp, renovering av samtliga
lokaler inom residenset, ävensom införande av värmeledning i de delar
av residenset, där sådan ännu icke funnes. Detta förslag har emellertid
av statsfinansiella skäl icke kommit till utförande utan inskränktes arbetena
till de i innevarande års generalförslag upptagna åtgärderna inom
landskontoret i och för avhjälpande av det svåraste missförhållandet beträffande
dess lokaler.

Beträffande landskansliets nuvarande lokalförhållande framhåller
länsstyrelsen i sitt ovannämnda yttrande av den 16 innevarande december
att desamma äro otillfredsställande, icke blott i det av statsrevisorerna
anmärkta avseendet, nämligen beträffande förbindelsen mellan de olika
lokalerna, utan även med hänsyn till det bristande utrymmet, som i
vissa fall medfört synnerligen beklagliga konsekvenser; och diar läns -

41 —

styrelsen därför velat begagna tillfället att i anslutning till statsrevisorernas
erinran framhålla det trängande behovet av utvidgade och
bättre lokaler för landskansliet. Vidkommande de av statsrevisorerna
påpekade olägenheterna i fråga om förbindelsen mellan do olika tjänsterummen
skulle, enligt länsstyrelsens mening, givetvis upptagandet av eu
korridor utmed de särskilda rummen vara önskvärt. Länsstyrelsen anser
emellertid, att en dylik anordning icke läte sig å landskansliet genomföras
annat än i samband med den tidigare föreslagna allmänna omändringen
inom byggnaden, då under nuvarande förhållanden det fölen
korridor erforderliga utrymmet icke skulle kunna erhållas inom landskansliets
lokaler.

Mot den av länsstyrelsen sålunda uttalade mening tinner sig byggnadsstyrelsen
icke kunna tillstyrka, att det av revisorerna föreslagna
korridorsystemet inom landskansliets lokaler kommer till utförande
förrän eu mera genomgripande förändring av länsstyrelsens lokaler
kan genomföras.

I ärendets slutliga handläggning har jämväl deltagit byråchefen
Loven.

Remissakten återgår.

Stockholm den 20 december 1921.

Underdånigst:

CARL MÖLLER.

G. PETTERSON.

Sten Zethelius.

Länsstyrelsens i Kristianstads län
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar, del I, sid. 25, § 2.

Till kung], byggnadsstyrelsen.

I anledning av eder skrivelse den 13 innevarande december med
anhållan om länsstyrelsens yttrande rörande statsrevisorernas anmärkning
i fråga om landskansliets ämbetslokaler får länsstyrelsen äran anföra
följande.

Kev.-beråttelse ang. statsverket för år 1920. III.

(i

42 —

Landskansliets tjänstelokaler äro ej blott i det av statsrevisorerna
anmärkta avseendet otillfredsställande. I lokalerna, vilka utgöras av,
utom vaktmästarerum, två större och ett mindre rum, äro sysselsatta
landssekreterare, länsassessor, två länsnotarier, fem ordinarie och extra
landskanslister samt två till tre skrivbiträden. Denna trångboddhet är
uppenbarligen, särskilt i fråga om landskanslistrummet, där ibland ända
till åtta personer hava sitt arbete, hälsofarlig. Huvudsakligen på grund
av denna trångboddhet och för att därjämte kunna hos länsstyrelsen
bereda lokal åt landsfogden, men jämväl på de av statsrevisorerna anförda
skäl har länsstyrelsen under år 1920 hos eder gjort framställning
om utvidgning av länsstyrelsens ämbetslokaler enligt till eder ingivna
alternativa förslag. Länsstyrelsen vill också begagna tillfället att i anslutning
till statsrevisorernas erinringar framhålla det trängande behovet
av utvidgade och bättre lokaler för landskansli.

Vidkommande de av statsrevisorerna påpekade olägenheterna i
fråga om förbindelserna till de olika tjänsterummen, skulle givetvis upptagandet
av en korridor utmed de särskilda rummen vara önskvärt.
Enligt länsstyrelsens mening torde emellertid eu dylik anordning icke
låta sig å landskansli genomföras annat än i samband med den av
länsstyrelsen föreslagna allmänna omändringen inom byggnaden. Såsom
av de hos kungl byggnadsstyrelsen förvarade ritningarna framgår, ligga
på landskanslisidan jämsides dels åt gårdssidan länsstyrelsens sessionsrum
och landshövdingens ämbetsrum och dels åt gatan landskanslisternas
och länsnotarie as rum. Ingen av dessa tjänstelokaler medgiver avstående
av det för en korridor erforderliga utrymmet. Sessionsrummet
och landshövdingens rum äro redan nu av minsta möjliga dimensioner,
och att övriga rum ej tåla någon inknappning, torde framgå av vad
ovan blivit anfört. Med införande av korridorsystem torde alltså böra
anstå, till dess en mera genomgripande förändring av lokalerna kan
utiöras, därvid länsstyrelsens sessionsrum och landshövdingens ämbetsrum
äro avsedda att flyttas till en annan våning i byggnaden.

Kristianstads landskansli den 16 december 1921.

LOUIS DE GEER.

Josef Fisclier.

— 43

Medicinalstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande rörande statens
hukteriologisku laboratorium. Del. I
sid. 26, § 3.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 7 dennes har Eders Knngl Maj:t anbefallt
medicinalstyrelsen att avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer i sin berättelse anfört rörande statens bakteriologiska laboratorium.

I anledning härav bar medicinalstyrelsen från t. f. föreståndaren
för laboratoriet, medicine doktorn G. A. Kling, infordrat yttrande i
ärendet, vilket härmed överlämnas.

För egen del får styrelsen anföra följande.

Då styrelsen i underdånig skrivelse den 23 april 1921 anhöll, att
de ifrågavarande lokalerna i huset Idungatan 1 skulle förhyras för statens
bakteriologiska laboratoriums räkning, åberopade styrelsen av laboratoriets
t. f. föreståndare på uppdrag av styrelsen gjord approximativ
beräkning av kostnaderna för lokalernas inredning till laboratorium.
Enligt denna beräkning skulle berörda kostnader belöpa sig till omkring

50,000 kronor, varav för behövliga värme- och sanitära anläggningar inom
lokalerna cirka 22,000 kronor, för elektriska installationer cirka 8,500
kronor och för inredning av termostatrum 3,725 kronor. Styrelsen hade
icke anledning antaga vare sig, att inredningsarbeten skulle erfordras
i större omfattning än vad laboratoriets föreståndare då ansåg erforderligt
eller att inredningsarbetena skulle draga större kostnader än vad
föreståndaren med stöd av anlitade fackmän och infordrade anbud beräknat.
Emellertid meddelade styrelsen att, därest Eders Kungl. Maj:t
medgåve lokalernas förhyrande, skulle styrelsen omedelbart gå i författning
om anskaffande av närmare kostnadsberäkningar.

Sedan lokalerna därefter förhyrts, upprättade laboratoriets föreståndare
på uppdrag av styrelsen uppgift på erforderliga ändrings- och
tilläggsarbeten därstädes samt ingenjören Ivar Nyqvist kostnadsberäkning
rörande samma arbeten, enligt vilken kostnadsberäkning arbetena skulle
draga en kostnad av 107,000 kronor. Enligt kostnadsberäkningen skulle
erforderliga värme- och sanitära anläggningar draga en kostnad av
47,900 kronor mot förut beräknade 22,000 kronor. Därvid är dock att
märka att vid den senare utredningen ansågs erforderligt, att n}m, flera

— 44 —

eller större värmeelement insattes i vissa rum, vilket icke torde hava
beräknats vid den första kostnadsberäkningens upprättande. Denna utvidgning
av värmeanläggningen hade beräknats till en kostnad av 18,900
kronor. Efter avdrag för sistberörda belopp skulle kostnaden för övriga
värme- och sanitära anläggningar enligt den senare kostnadsberäkningen
uppgå till endast 29,000 kronor i stället för förut beräknade 22,000
kronor. Inredniugskostnaderna i övrigt beräknades i det senare kostnadsförslaget
till omkring 28,000 kronor. Jämväl ifråga om dessa sistberörda
kostnader torde det senare kostnadsförslaget hava inneburit
omändringar av lokalerna i något större omfattning än vad från början
beräknats.

Utöver nämnda kostnader till belopp av tillhopa 107,000 kronor
upptog slutligen det senare kostnadsförslaget inrättande av en kylanläggning
för 22,017 kronor och ett smådjursstall för 22,500 kronor,
vilka anläggningar icke alls beräknats i det tidigare förslaget och som
ej heller kunna anses hava varit oundgängligen erforderliga för lokalernas
användning såsom laboratorium, men vilkas anordnande likväl skulle
hava jnneburit en högst avsevärd fördel för laboratoriet. Styrelsen ansåg
sig därför böra tillstyrka föreståndarens förslag till anordnande av
dylika anläggningar, varigenom de beräknade kostnaderna för omändring
av lokalerna stego till 151,517 kronor. Med hänsyn till att denna
summa så avsevärt översteg den ursprungligen beräknade kostnaden,
satte styrelsen ifråga, huruvida besparing skulle kunna vinnas därigenom
att någon del av lokalerna ej toges i anspråk för laboratoriets behov
utan användas för annat statsändamål, men då laboratoriets föreståndare
lörklarat hela utrymmet erforderligt för laboratoriet, ansåg sig styrelsen
icke kunna tillstyrka eu dylik inskränkning av lokalerna. Styrelsen
hemställde därför i underdånig skrivelse den 17 augusti 1920, att ett
belopp av 151,517 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för
utförande av ändrings- och tilläggsarbeten inom lokalerna.

Såsom ovan antytts beror skillnaden mellan de båda kostnadsberäkningarna
ej blott på att kostDaden för de i den tidigare kostnadsberäkningen
upptagna arbetena därvid beräknats lägre än vid den senare
beräkningen, utan även därpå att den senare kostnadsberäkningen avsågutförande
av tilläggsarbeten i betydligt större omfattning än vad först
ansetts erforderligt. Då förslagen till ifrågavarande arbeten avgivits
av laboratoriets föreståndare, vilken var den, som närmast kunde avgöra,
i vilken omfattning ändrings- och tilläggsarbeten erfordrades för
lokalernas användning till laboratorium, ansåg sig styrelsen icke hava
anledning att frångå hans förslag. (Orsaken till såväl det senare för -

45 —

slagets större omfattning som den tidigare kostnadsberäkningens alltför
låga belopp torde hava klarlagts i t. f. föreståndarens infordrade yttrande.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade,
deltagit t. f. byråchefen F. von Dardel.

. Stockholm den 28 december 1921.

(Jnderdånigst:

B. BUHRE.

G. NEANDER.

M. Forsman.

T. f. föreståndarens
för statens bakteriologiska laboratorium
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, del 1.
sid. 2b, § 3.

Till kungl. medicinalstyrelsen.

Statsrevisorerna, som avlagt ett besök å statens bakteriologiska
laboratorium och tagit närmare kännedom om anledningen till »att
laboratoriet kvarblivit i sina gamla på olika håll i staden spridda lokaler»
och ej inflyttat i den för laboratoriets räkning från den 1 juli 1920
förhyrda lägenheten i huset Idungatan 1, hava i sitt uttalande däröver
gjort vissa erinringar beträffande det sätt, varpå kostnadsberäkningarna
för de nödiga ändrings- och reparationsarbetena i de förhyrda lokalerna
blivit utförda. Sedan kungl. medicinalstyrelsen, från vilken infordrats
utlåtande i ärendet, remitterat handlingarna till mig för yttrande, får
jag härmed vördsamt anföra följande.

Sedan kungl. styrelsen den 12 april 1920 från innehavaren av
firman Schuchardt och Schiittes filial härstädes, W. Böker, fått mottaga
ett anbud att i huset nr 1 Idungatan inom kvarteret Odin få hyra
lokaler, tillräckliga för statens bakteriologiska laboratorium, hölls för
dryftande av denna fråga''sammanträde i styrelsen den 15 april. Ett
mindre och ett större anbud förelågo. Då det mindre anbudet (alternativ

I) ej fullt kunde tillfredsställa behovet av lokalutrymme men det större
(alternativ II) kunde medföra en verklig förbättring i lokalförhållandena

46 —

förordade jag det senare, omfattande så gott som hela huset med undantag
av några få rum, som värden ämnade använda för eget ändamål.
Styrelsen ansåg också det större alternativet vara lämpligast och uppdrog
åt mig att med hjälp av fabrikör P. A.. Sjögren skyndsamt uppgöra
förslag till erforderliga ändrings- och tilläggsarbeten i de lokaler,
som innefattades i alternativ II, jämte kostnadsberäkning.

För fullgörande av det mig givna uppdraget genomgick jag dagen
därpå under flera timmar tillsammans med en ingenjör från firman
Sjögren lägenheten och lämnade därvid anvisning på de ändringar och
anordningar, som jag ansåg vara nödvändiga för laboratoriets installerande.
Den 19 april inlämnade nämnda firma ett anbud av följande
lydelse:

»Stockholm den 19 april 1920.

Statens bakteriologiska laboratorium, Stockholm.

Beträffande stadsmissionens barnhems byggnad vid Idun- och Hagagatorna,
Stockholm.

Härmed få vi meddela att enligt approximativ beräkning förändring
samt utökning av värme- och sanitära anläggningarna för byggnadens
användande till bakteriologiskt laboratorium torde belöpa sig till

cirka kronor tjugotvåtusen ....................................................... (22,000:—),

exclusive byggnadsarbete och målning.

I denna summa är inberäknat att installeras:

5 stycken W. C. med tillbehör,

cirka 25 stycken tvättställ av porslin med tillbehör,

»	3	»	dubbla disklådor av porslin med tillbehör,
»	15	»	enkla sköljlådor av porslin med tillbehör, porslin strattar vid arbetsborden med tillbehör,
»	15	»
»	60	»	gasutlopp med enkla eller dubbla slangkranar, radiatorer för uppvärmning av tre källarelokaler, radiator för uppvärmning av ett ny avdelat rum, våningen
»	3	»
» 1 1 trappa	» upp.

Erforderliga förändringar och utökningar av värme-, gas-, kalloch
varmvatten- samt avloppsledningar.

Stockholm som ovan.

A.-B. P. A. Sjögren.»

— 47

Eu ingeniör från elektriska prövningsanstalten både under tiden
enligt av mig lämnade anvisningar gjort eu preliminär beräkning av
kostnaderna för de elektriska installationerna och kom till det resultatet,
att dessa skulle komma att belöpa sig på cirka 8,500 kronor.

Från snickare C. Fredriksson införskaffades dessutom ett anbud
på 3,725 kronor för inredande av tre större termostatrum i det blivande
laboratoriet.

Med ledniug av dessa kostnadsberäkningar och efter muntliga
konferenser mellan medicinalrådet Bissmark och mig angående de allra
nödvändigaste ändrings- och reparationsarbetena beslöt styrelsen den
23 april att hos Kungl. Maj:t hemställa om bemyndigande att avsluta
avtal med herr Böker om förhyrande av ifrågavarande lokaler. I den
skrivelse, som därvid avläts till Kungl. Magt, framhölls, att för lokalernas
användande till laboratorium erfordrades, förutom de reparationer,
som enligt avtalet ålåge värden, åtskilliga värme- och sanitära anläggningar,
elektrisk belvsningsanläggning, anordnandet av termostater m. m.
och skulle styrelsen, därest Kungl. Maj:t medgåve förhyrande av lokalerna
i fråga, omedelbart gå i författning om anskaffandet av närmare
kostnadsberäkningar för dessa anläggningar. Enligt redan utförda
approximativa kostnadsberäkningar skulle omkostnaderna i sin helhet
för laboratoriets anordnande i ifrågavarande lokaler kunna beräknas till
omkring 50,000 kronor.

I nådigt brev av den 14 maj bemyndigades byggnadsstyrelsen
att å Kungl. Maj:t8 och kronans vägnar för medicinalstyrelsens räkningträffa
avtal om förhyrande för statens bakteriologiska laboratorium av
nämnda lokaler, och den 31 maj anmodades jag att med anlitande av
biträde av verkställande direktören i aktiebolaget Arkitekt-. och byggnadsbyrån,
ingenjören Ivar Nyqvist inkomma med uppgift jämte kostnadsförslag
å erforderliga ändrings- och tilläggsarbeten i de förhyrda
lägenheterna. Den 27 juli inlämnades ett detaljerat förslag för laboratoriets
inredning jämte kostnadsberäkningar. Såsom framgår av detta
förslag skulle de nödiga arbetena i laboratoriebyggnaden, omfattande
efter de planerade ändringarna 34 rum, draga en kostnad av 107,000
kronor. Det approximativt beräknade beloppet, 50,000 kronor, hade
alltså blivit betydligt överstiget. Orsaken härtill är att söka i flera
omständigheter. Den preliminära kalkylering, som firman Sjögren företagit,
visade sig nämligen vila på mycket lösa grunder. Arkitekt- och
byggnadsbyrån lät eu expert på området, ingenjör W. Andersson, företaga
en utredning, beträffande de nödiga uppvärmnings- och sanitära
anläggningarna, och de på basis av denna utredning infordrade anbuden

48

överstego samtliga det av firman Sjögren approximativt angivna 22,000
kronor. Firmans eget anbud uppgick till 55,710 kronor, sålunda en
ökning med 33,710 kronor av den preliminära beräkningen. Det lägsta
anbudet, aktiebolaget I. M. Lundholms, uppgick till ej mindre än 47,900
kronor. Jämför man den preliminära av firman Sjögren uppgjorda
planen med det definitiva förslaget, så skall man finna, att de för själva
laborationsarbetena avsedda anordningarna ej blivit tilltagna mera omfattande
i det senare än i det förra. En stor del av ökningen på denna
post betingades därav, att det enligt ingenjör Anderssons utredning
skulle bliva nödvändigt förändra och utöka värmeanläggningen samt
insätta nya, flera eller större värmeelement i vissa rum. Åven övriga
poster rörande ändrings- och reparationsarbetena i laboratorielokalen
voro alldeles för knappt tilltagna i det ursprungliga förslaget. Vid uppgörande
av detaljplanen kunde man svårligen komma ifrån att göra åtskilliga
ändringar i ett hus, som, ursprungligen byggt för att vara ett
barnhem, nu skulle omgestaltas till ett bakteriologiskt laboratorium. Så
måste t. ex. i ett rum en spis borttagas, i ett annat en kakelugn, i ett
tredje en trappa o. s. v. Vissa dörrar måste igensättas, å andra ställen
nya upptagas, nya fönster göras etc. Detta jämte lagning, putsning,
målning, inläggningar av asfaltgolv, korkmattor in. m. gjorde, att slutsumman
steg från den ursprungligen beräknade 50,000 kronor till 107,000
kronor. Nu kan man ju säga, att detta allt bort förutses från början.
Emellertid är att märka, att för uppgörande av den preliminära planen
endast några få dagar stodo till förfogande på den grund, att värden
inom viss utsatt tid fordrade avgörande rörande uthyrningen, och beräkningarna
alltså måste göras i största hast.

Det definitiva förslaget omfattade, utom ovannämnda utgiftspost å

107,000 kronor, tvenne andra, den ena å 22,017 kronor för inrättande
av en kylanläggning i laboratoriehuset, den andra å 22,500 kronor för
uppförande å tomten av ett stall för de mindre experimentdjuren. Båda
dessa utgiftsposter voro ej medtagna i det ursprungliga förslaget. Såväl
i medicinalstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj:t, vari hemställdes
om att ett belopp av 151,517 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande
för utförande av omförmälda ändrings- och tilläggsarbeten, som
i inspektera, professor C. Sundbergs därvid bifogade yttrande finnas
båda dessa anordningar utförligt motiverade. Jag vill för egen del tillägga
följande.

Vad först kylanläggningen beträffar, tvekade jag till följd av den
redan dryga kostnaden för övriga arbeten i det längsta att föreslå en
sådan, i det jag förmenade, att man en tid framåt möjligen skulle

49 —

kunna reda Big med nuvarande provisoriska anordningar (isskap i själva
laboratoriet, kylceller, förhyrda i Centralsaluhallen), men vid närmare
övervägande fann jag svårigheterna alltför stora till följd av det långa
avståndet mellan huset vid ldungatan och Centralsaluhallen och jag ansåg
mig därför redan från början böra låta kylanläggningen ingå i den
definitiva planen.

Förslaget om inrättande å gården av ett stall för de smärre experimentdjuren
ansåg jag mig trots de relativt stora engångsomkostnaderna
hava flera goda skäl för. Först och främst skulle man därigenom
kunna slippa undan den i flera avseenden kännbara olägenheten att
hava experimentdjuren inhysta i samma hus som laboratorierummen.
Dessutom skulle man genom att äga ett ordentligt djurstall med motionsgårdar
kunnat räkna med avel av såväl kaniner som marsvin, varigenom
inköp av dessa djur till stor del kunnat inskränkas. Under 5 å 10
år hade djurstallet på så sätt sannolikt amorterat sig själv. Härtill kom
att värden gjorde svårigheter för anordnande av djurstallar inomhus.

Jag har här ovan sökt lämna en förklaring på, varför det slutliga
förslaget ställt sig avsevärt dyrare än vad man ursprungligen beräknat.
Såsom torde framgå av det sagda, har detta berott dels på den brådska,
varmed de första preliminära beräkningarna måste utiöras, på en felräkning
av den anlitade firman samt på eu utökning till det bättre av
det först uppgjorda förslaget. Visserligen kunde det belopp, som erfordrades
för genomförande av planen i sin slutliga form, synas väl
högt, men då jag ändå vågade framlägga förslaget till prövning, skedde
det i övertygelsen om att laboratoriet därigenom skulle beredas fullt
tillfredsställande arbetsförhållanden under den tid som återstode, innan
lokalfrågan definitivt hunnit ordnas samt i förhoppning att laboratoriet
genom sitt arbete för folkhälsan i någon mån skulle återgälda det, som
offrades för dess iordningställande. Ej heller kunde jag finna laboratoriets
önskemål alltför obilligt tilltaget, särskilt med tanke på, att motsvarande
institution i ett av grannländerna, Danmark, sedan ett par
årtionden tillbaka befunnit sig i egen byggnad och i ett annat, Norge,
ett modert utrustat vaccin- och seruminstitut vore under uppförande.

Stockholm den 27 december 1921.

CARL A. KLING.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III.

— 50 —

Riksförsäkringsanstaltens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, del. I sid. 27, § 4.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 7 december 1921 har Eders Kungl.
Maj:t anbefallt riksförsäkringsanstalten att avgiva utlåtande i anledningav
ett av riksdagens revisorer gjort uttalande, rörande anstaltens förvaltningskostnader;
och får riksförsäkringsanstalten i anledning härav
anföra följande.

Riksdagens revisorer hava uppmärksammat, att anstaltens driftkostnader
för år 1920 uppgingo till sammanlagt 3,106,232 kronor och
40 öre, under det att från olycksfallsförsäkringsfonden utbetalda ersättningar
uppgingo till ett sammanlagt belopp av 2,593,611 kronor 67 öre.

De från olycksfallsförsäkringsfonden utbetalda beloppen omfatta
emellertid ej samtliga de ersättningar, som riksförsäkringsanstalten
utanordna!-, utan utgå sådana även från en hel del andra fonder, av
vilka vissa ännu förvaltas av postsparbanken. Beträffande de sistnämnda
avgivas ej av riksförsäkringsanstalten räkenskapssammandrag till riksdagens
revisorer.

Samtliga av riksförsäkringsanstalten under år 1920 utanordnade
ersättningsbelopp utgjorde

enligt 1916 års lag från olycksfallsförsäkringsfonden kronor 2,593,611: 6 7
» kungörelsen den 30 november 1917 angående

Härtill komma ersättningar enligt kungörelsen den 30 november
1917 till statens arbetare i de fall, då vederbörande verk själv utbetalar
ersättningen, samt till arbetare hos arbetsgivare med självrisk. Beträffande
samtliga dessa arbetare har riksförsäkringsanstalten att bestämma
eller kontrollera alla ersättningar, ehuru de icke utbetalas av riksförsäk -

statens arbetare

)) 68,071: 4 6

» 477,035:4 2

)) 31,919: 30

» 7,904: 16

» 27,207: 2 3

» 518,547: 29

» 1901 års olycksfallsersättningslag .............

för fiskarförsäkringen enligt 1918 års förordning
» )) » 1908 » kungörelse

livräntor till barn utom äktenskap .....................

enligt militärersättningsförordningen ...................

Summa kronor 3,724,296: 53.

— 51 —

ringsanstalten. Någon statistik över de ersättningsbelopp, som för ar
1920 tillkommit skadade arbetare, tillhörande ifrågavarande båda kategorier,
finnes icke, men torde sammanlagda beloppet med ledning av
antalet anmälda olycksfall kunna uppskattas till i runt tal 7 h 800,000
kronor.

Under innevarande år ställa sig ifrågavarande siffror annorlunda,
i det att utbetalningarna torde hava ökats, under det att förvaltningskostnaderna
för året kunna beräknas uppgå till högst 2,470,000 kronor.

Till de under året utbetalda ersättningsbeloppen böra emellertid
även läggas de belopp, som avsättas till livränte- och ersättningsreserver,
vilka belopp år 1920 utgjorde cirka 5,700,000 kronor.

Därest riksdagens revisorer åsyftat att gorå eu jämförelse mellan
anstaltens förvaltningskostnader och storleken av utbetalda ersättningsbelopp,
vill riksförsäkringsanstalten emellertid framhålla, att en dylik
jämförelse är av intet värde för bedömande av anstaltens organisation
och arbetssätt. Utan att några som helst förändringar i organisationen
vidtagas skulle, med oförändrad försäkringsstock och prisnivå samt
samma lagbestämmelser som nu, anstaltens förvaltningskostnader om
några tiotal år icke hava nämnvärt ökats, men det utbetalda ersättningsbeloppet
hava stigit till omkring 10 miljoner kronor.

Det är ju en självklar sak, att hos en försäkringsanstalt av riksförsäkringsanstaltens
karaktär största delen av premieinkomsten under
de första åren måste avsättas till fonder, och att först då jämviktsläge
uppnås, utbetalningarna ungefärligen komma att motsvara inkomsterna.

Ett liknande förhållande, som det revisorerna uppmärksammat,
återfinnes för övrigt hos flera av de ömsesidiga bolag, som bedriva försäkringsverksamhet
enligt olycksfallsförsäkringslagen. Hos ett av dessa
bolag utgjorde förvaltningskostnaderna år 1920 115,494 kronor och
utbetalningarna 59,705 kronor. Således voro förvaltningskostnaderna i
detta fall i det närmaste dubbelt så stora som utbetalningarna. Beträffande
ett annat bolag, som varit i verksamhet endast sedan 1919, voro
förvaltningskostnaderna nästan tre gånger så stora som utbetalningarna.

Hos bolag, som till försäkringstagare hava huvudsakligen större
arbetsgivare, tillhörande industrien, ställer sig proportionen gynnsammare,
enär omkostnaderna för sådana bolag ställa sig relativt mycket lägre än
hos en anstalt, där huvudsakligen små arbetsgivare hava försäkring,
vartill kommer att olycksfallen i ett sådant bolag äro relativt långt
talrikare och ersättningsbeloppen i de enskilda fallen vanligen högre
på grund av arbetarnas mestadels högre avlöningar.

— 52 —

I anledning av revisorernas uttalande torde måhända vara lämpligt
anställa en jämförelse mellan förvaltningskostnaderna för riksförsäkriugsanstalten
och för andra försäkringsanstalter, vilka bedriva social
olycks falls försäkring.

Den vanliga metoden vid en jämförelse mellan olika försäkringsanstalters
förvaltningskostnader är att jämföra förvaltningskostnaderna
med bruttopremierna (= nettopremierna med tillagd förvaltningskostnad).

Emellertid måste man vid en jämförelse mellan riksförsäkringsanstaltens
och privata olycksfallsförsäkringsanstalters kostnader givetvis
taga hänsyn till den mångfald arbetsuppgifter, vilka tillkomma anstalten
men sakna motsvarighet hos enskilda anstalter.

Hit hör bland annat

1) Kontrollen över försäkringspliktens fullgörande av landets
samtliga arbetsgivare, vare sig de äro försäkrade i riksförsäkringsanstalten
eller i ömsesidiga bolag. På grund härav måste ett såvitt möjligt
fullständigt register föras över landets cirka 350,000 arbetsgivare.
Härtill komma i många fall omfattande utredningar, om vem som skall
betraktas som arbetsgivare, etc.

2) Utarbetandet av en officiell olycksfallsstatistik, omfattande såväl
riksförsäkriugsanstaltens som de ömsesidiga bolagens försäkringsstock.

3) Handläggningen av vissa ärenden angående de ömsesidiga
bolagens delägare och försäkrade arbetare.

4) Bestämmande av ersättningar vid kroppsskada eller sjukdom,
som drabbat personer under fullgörandet av militärtjänstgöring.

5) Hand havande av försäkring för fiskare.

6) Mottagande av inköp av livränta till barn utom äktenskap.

7) Livförsäkring i samband med egnahemslån.

8) Riksförsäkringsanstaltens allmänna åligganden som ämbetsverk,
såsom avgivandet av utlåtanden i anledning av kungl. remisser och
remisser från andra ämbetsverk, upplysningsverksamhet m. m.

Huru stor del av anstaltens förvaltningskostnader, som belöpa sig
på alla dessa olika uppgifter, är givetvis svårt att angiva, men i varje
fall är det en högst avsevärd del.

Men även om man bortser från alla de särskilda uppgifter, som
riksförsäkringsanstalten har, och antager att riksförsäkringsanstalten
endast hade en försäkringsverksamhet av samma art som de enskilda
bolagen, ställa sig förhållandena i avseende å riksförsäkringsanstalten
icke så ogynnsamma, som man vid första påseendet skulle vara benägen
att antaga.

— 53

Det måste dock till eu början fastställas, att förvaltningskostnaderna
för en olycksfallsförsäkringsanstalt äro beroende av försäkringsstockens
sammansättning. Ett bolag, vars försäkringsstock består huvudsakligen
av små arbetsgivare, har en relativt högre förvaltningskostnad
än ett bolag, som har få och stora försäkringstagare. Detta visar erfarenheten
icke endast i Sverige utan även i utlandet. I detta sammanhang
förtjänar att anföras ett uttalande av Reichsversicherungsamt i
Berlin rörande förvaltningskostnaderna för bärarna av den tyska arbetar -olycksfallsförsäkringen, de så kallade yrkesföreningarna (Berufsgenossenschaften),
vilka kostnader visa mycket stora växlingar.

»Storleken av de löpande förvaltningskostnaderna beror vid varje
yrkesförening icke blott av antalet av de försäkrade personerna utan
även av antalet företag, olycksfallsfrekvensen vid ifrågavarande yrkesgren,
den lokala utsträckningen av yrkesföreningens verksamhet, organisationens
och förvaltningens beskaffenhet samt av andra särskilda
omständigheter vid den ifrågavarande yrkesföreningen. Endast om man
tager hänsyn till dessa olika synpunkter, kan man erhålla ett tillförlitligt
bedömande av i vilket förhållande förvaltningskostnaderna vid varje
särskild yrkesförening stå till den av yrkesföreningen utövade verksamheten.
»

Beträffande premieintäkt och förvaltningskostnader vid de ömsesidiga
bolag, som bedriva försäkringsverksamhet enligt olycksfallsförsäkringslagen,
hänvisas till bifogade tabell.

Ur denna tabell torde ett par typiska exempel kunna anföras. Ett
av de ömsesidiga bolagen har 111 delägare med 25,868 arbetare, eller
alltså 233 arbetare per delägare. Förvaltningskostnaderna äro i detta
fall 19,359 kronor eller 3.5 procent av bruttopremierna. Ett annat
bolag har 6,869 delägare med 35,941 arbetare eller alltså 5.2 arbetare
per delägare. Förvaltningskostnaderna äro i detta fall 115,494 kronor
eller 28.2 procent av bruttopremierna.

Sammanför man 4 ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag med lägst
124.2 och högst 233 arbetare per delägare eller i genomsnitt 133.3
arbetare per delägare, finner man, att förvaltningskostnaden är endast
4.9 procent av premierna.

Om man åter sammanför övriga 10 bolag, vilkas delägare hava
högst 31.3 och lägst 4 arbetare per delägare, eller i genomsnitt 7.1
arbetare per delägare, finner man, att förvaltningskostnaden är 13.2
procent av bruttopremierna.

Vad beträffar riksförsäkringsanstalten måste man taga hänsyn till
att för statens arbetare, som äro försäkrade i riksförsäkringsanstalten,

— 54 —

premier ej erläggas. Beräknar man emellertid ett ungefärligt premiebelopp
för dessa, uppgår förvaltningskostnaden till 18.9 procent av
bruttopremierna. Sistnämnda tal är visserligen högre än medeltalet för
nyssnämnda tio ömsesidiga bolag, men man får å andra sidan taga
hänsyn till att i anstalten år 1920 försäkrade arbetsgivare — vilkas
antal utgjorde cirka 291,000 — i medeltal hade endast 3 arbetare anställda,
således mindre än hälften av medeltalet för ovannämnda tio
ömsesidiga bolag. Anstaltens förvaltningskostnadsprocent är därför ej högre
utan snarare lägre än vad den kunde beräknas vara på grund av det
ringa antalet arbetare per delägare.

En jämförelse med förvaltningskostnaderna för motsvarande utländska
offentliga och privata anstalter torde i detta sammanhang jämväl
vara av intresse.

De sannolikt största centrala olycksfallsförsäkringsanstalterna i
Europa äro, förutom riksförsäkringsanstalten i Sverige, riksförsäkringsbanken
i Holland och Schweizerische Unfallversicherungsanstalt i Luzern.
Den holländska lagen omfattar ej jordbruket, hushållen eller i övrigt
de minsta arbetsgivarna. Hela antalet arbetsgivare i Holland uppgick
1918 till cirka 100,000, varav 80,000 med cirka 250,000 arbetare voro
försäkrade i statsanstalten. Omkostnaderna för anstalten uppgingo år
1918 till 2,198,000 gulden och för år 1919 till 2,683,000 gulden eller

4,025,000 kronor. Anstalten bestämmer och utbetalar emellertid ersättningarna
även för de i enskilda bolag försäkrade. Olycksfallsförsäkringsanstalten
i Schweiz handhar ensam den sociala olycksfallsförsäkringen,
som emellertid omfattar huvudsakligen endast industrien med
cirka 35,000 arbetsgivare. Antalet arbetare är ej känt. Förvaltningskostnaderna
för anstalten uppgingo år 1920 till cirka 6 x/2 miljoner francs,
eller inemot 5,200,000 kronor efter nuvarande kurs.

I jämförelse med dessa bägge anstalter har den svenska riksförsäkringsanstalten
alltså betydligt större antal försäkringstagare (för närvarande
omkring 300,000) och även större antal försäkrade arbetare
(omkring 860,000 år 1920).

Beträffande förhållandena i Tyskland är det på grund av rådande
valutaförhållanden ej möjligt anställa någon jämförelse, ehuru eu sådan
eljest skulle erbjuda mycket av intresse.

En jämförelse med förhållandena V länder, där endast privata försäkringsanstalter
uppbära den sociala olycksfallsförsäkringen, ådagalägger,
att försäkringen där visst ej blir billigare än vid den svenska
statsanstalten.

— 55 —

1 Danmark handhaves den sociala olycksfallsförsäkringen av ÖL
försäkringsinrättningar, 15 aktiebolag och 14 ömsesidiga bolag, ävensom
två försäkringsförbund. Enligt en av fullmäktigen vid Arbejderforsikrings-Raadet
F. Zerithen år 1921 avgiven redogörelse framgår, att av
premieintäkten för samtliga danska bolag gick mer än 30 procent till
bolagens omkostnader och vinst. Särskilt höga voro aktiebolagens kostnader.
I de tre största av dessa förbrukades 45 procent av premieinkomsten
för förvaltningskostnader och vinst och i de 12 övriga 65
procent. Gynnsammare ställde sig siffrorna för de ömsesidiga bolagen,
av vilka de tre största förbrukade endast 18 procent till förvaltningskostnader
och vinst, under det att de övrigas kostnader ställde sig
dyrare. Fullmäktigen Zeuthen uttalar, bland annat, att ett ömsesidigt
bolag, som uteslutande försäkrar storindustrien, kan kanske reda sig
med 8 procent till förvaltningen, under det att ett annat bolag, som
handhar mera besvärliga försäkringsarter, såsom hushåll, handel och
dylikt, kommer till mycket höga siffror för förvaltningskostnaderna.
Detta stämmer ganska väl med erfarenheten från Sverige.

Jämför man administrationskostnaden per försäkrad arbetare år
1918 för försäkringarna vid de danska bolagen och vid den svenska
riksförsäkringsanstalten, finner man, att siffran var i Danmark 3 kronor
50 öre och i Sverige 1 krona 70 öre, och dock har kostnaden för riksförsäkringsanstaltens
samtliga verksamhetsgrenar inräknats i denna siffra.
För år 1920 är siffran i Sverige högre, men har säkerligen stigit även
i Danmark.

I England sker försäkringen i privata anstalter, huvudsakligen
aktiebolag. Enligt en i juli 1920 av en engelsk kommission utförd
utredning gingo under de sista 5 — 6 åren 52 procent av aktiebolagens
premieintäkt till administrationskostnader och vinst. En överenskommelse
har dock numera träffats, enligt vilken högst 30 procent får gå
till administrationskostnader och vinst.

Om man sätter sig närmare in i förhållandena, skall man alltså
finna, att riksförsäkringsanstaltens omkostnader visst ej äro högre än
motsvarande omkostnader vid olycksfallsförsäkringsanstalter i in- eller
utlandet utan snarare lägre.

Vid behandling av frågan om riksförsäkringsanstaltens administrationskostnader
anser sig riksförsäkringsanstalten icke kunna underlåta
att något beröra den säregna ställning och de omfattande uppgifter,
anstalten erhållit på grund av 1916 års olycksfallsförsäkringslag.

Lagen stadgar, som bekant, att envar arbetare skall vara försäkrad
för olycksfall i arbete, och härifrån gälla endast obetydliga undantag.

— 56 —

Var och en som, låt vara endast ett par dagar om året, sysselsätter en
arbetare eller tjänare, är alltså i regel arbetsgivare i lagens mening.

De arbetare, som omfattas av lagen, skola vara försäkrade i riksförsäkringsanstalten,
därest ej arbetsgivaren inträtt i sådant ömsesidigt
försäkringsbolag, som omtalas i 4 § av lagen. Riksförsäkringsanstalten
måste därför skaffa sig kännedom om alla landets arbetsgivare, och
införa dom i sina register. Antalet arbetsgivare beräknades av ålderdomsförsäkringskommittén
till 300,000 men är nu uppe i cirka 350,000, och
sannolikt kommer detta antal att ytterligare växa. Av samtliga arbetsgivare
hava såsom förut nämnts cirka 300,000 sin försäkring i anstalten.

Sannolikt torde ingenstädes finnas en central olycksfallsförsäkringsanstalt
med en så omfattande uppgift som riksförsäkringsanstaltens.

Anstaltens uppgift försvåras även genom den möjlighet varje arbetsgivare
har att teckna försäkring i riksförsäkringsanstalten'' på en hel del
olika villkor. Dylikt torde knappast förekomma vid motsvarande utländska
anstalter, där obligatorisk försäkring äger rum. Arbetsgivaren
kan sålunda i riksförsäkringsanstalten, utom den av lagen föreskrivna
försäkringen, taga försäkring för karenstiden (de 35 första dagarna efter
olycksfallet), för olycksfall utom arbete samt för sådan arbetare, som icke
ingår under lagen (huvudsakligen ej hemmavarande barn och anställda
med mer än 9,000 kronor i avlöning). Men därjämte kan han vid var
och en av dessa försäkringsformer begära att få själv förskottera sjukpenning
och läkarvårdskostnad eller endast sjukpenning eller endast
läkarvårdskostnad. Han kan vidare begära lindring i premien på den
grund, att han enligt lag eller författning skall utgiva understöd vid
olycksfall eller i vissa fall på grund därav, att understöd skall utgå från
försäkringsanstalt eller kassa. Slutligen kan han på vissa villkor få stå
självrisk för alla ersättningar. Det är uppenbart, att övervakandet av
att alla dessa olika villkor behörigen registreras och behörigen iakttagas
vid olycksfall, i hög grad måste förhindra den förenkling av arbetet,
som eljest vore möjlig.

Förhållandet till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen medför
också rätt avsevärt arbete. Arbetsgivarna kunna när som helst utan
någon anmälan till riksförsäkringsanstalten och utan uppsägningstid
övergå från anstalten till ömsesidigt bolag. Kännedom härom erhåller
anstalten endast genom uppgifter från vederbörande bolag. För att
kunna fastställa identiteten hos de arbetsgivare, som inträda i eller utträda
ur ett ömsesidigt bolag, är ofta särskild utredning och korrespondens
nödvändig. Vid olycksfall inträffar ändock ej sällan svårighet att avgöra,
om olycksfallet skall ersättas av riksförsäkringsanstalten eller ömsesidigt

57 —

bolag. 1 rätt talrika fall måste ersättning uppdelas mellan riksförsäkringsanstalten
och ett ömsesidigt bolag.

Beträffande de ömsesidiga bolagen kan organisationen uppenbarligen
i vissa avseenden göras enklare än hos riksförsäkringsanstalten.
Förutom vad i detta avseende förut anförts må nämnas, att bolagen
avsluta försäkringar först efter emottagen skriftlig ansökan och erhålla
alltså en begränsad försäkringsstock. Vidare äro de ej nödgade att
mottaga eller behålla försäkringstagare, vilka kunna anses vara mera
besvärliga risker. Arbetsgivarna måste för att vinna utträde ur bolagverkställa
uppsägning inom viss föreskriven tid, varigenom vinnes, att
försäkringsstocken blir mera stabil.

Innan riksförsäkringsanstalten lämnar frågan om anstaltens förvaltningskostnader,
vill riksförsäkringsanstalten dock framhålla, att dessa
de första åren varit högre än vad för framtiden torde bliva fallet. Vid
bedömandet av kostnaderna under åren 1918—1920 måste nämligen
hänsyn tagas till att denna tid utgjorde en organisationsjoeriod. Såsom
förut antytts var det en uppgift utan sin motsvarighet på andra håll,
som den nya lagen lade på anstalten. Det är givet, att riksförsäkringsanstalten
först efter några års erfarenhet kunde framkomma till de
lämpligaste och billigaste organisationsformerna för varje fall. Det kan
ju i detta sammanhang nämnas, att i Schweiz den nu gällande olycksfallsförsäkringslagen
av år 1911 trädde i tillämpning först i april 1918.
Där ansågs alltså en mycket lång organisationsperiod erforderlig.

En orsak till att kostnaderna de första åren voro höga var, att
då kristidskommissionerna dragit till sig talrika tränade arbetskrafter,
måste riksförsäkringsanstalten under åren 1918 och 1919 vid nyanställning
i de flesta fall nöja sig med outbildade och otränade tjänstemän
och biträden. Detta ökade givetvis omkostnaderna.

Förvaltningskostnadernas starka ökning år 1920 berodde även på
de väsentligt höjda dyrtidstillägg, som detta år beviljades och vilka voro
relativt högst för det störa antalet lågt avlönade befattningshavare, av
vilka riksförsäkringsanstaltens personal huvudsakligen består. Dyrtidstilläggen
uppgingo till ej mindre än cirka 1,250,000 kronor och tillfälliga
löneförbättringar till cirka 140,000 kronor, under det att grundavlöningarna
ej belöpte sig till mer än cirka 950,000 kronor.

Riksförsäkringsanstalten har emellertid oavbrutet arbetat på att
förenkla organisationsformerna. Under år 1920 genomfördes vissa betydelsefulla
förändringar i organisationen, och med andra halvåret 1920
kunde riksförsäkringsanstalten börja reducera personalen, vilket fortsatt
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III. ^

— 58 —

hela året 1921, så att densamma numera utgör ej mera än 390 personer
mot cirka 490 i mitten av 1920. Denna minskning har givetvis
även möjliggjorts genom personalens ökade träning. Åven i övrigt har
riksförsäkringsanstalten allvarligt strävat att nedbringa förvaltningskostnaderna,
så att desamma innevarande år beräknas uppgå till högst

2,470,000 kronor, alltså en minskning av mer än 600,000 kronor i förhållande
till år 1920. Av denna minskning faller cirka 300,000 kronor
på dyrtidstilläggen. I dessa siffror hava ej inräknats postsparbankens
omkostnader för riksförsäkringsanstaltens räkning, för vilket ändamål
banken under år 1920 gottgjort sig 59,000 kronor. Från och med år
1922 kommer riksförsäkringsanstalten emellertid att själv övertaga de
göromål, postsparbanken bestritt, utan nämnvärd ökning i anstaltens
egna omkostnader.

Under år 1922 hoppas anstalten till följd av arbetstidens utsträckning
till sju timmar kunna ytterligare nedbringa förvaltningskostnaderna.

Rikstörsäkringsanstalten vill emellertid i detta sammanhang erinra
om, att anstalten vid upprepade tillfällen föreslagit lagändringar i förenklande
syfte. Ett lagförslag i ämnet torde visserligen komma att föreläggas
1922 års riksdag. Men det har härvid icke ansetts möjligt att
i större utsträckning tillmötesgå riksförsäkringsanstaltens framställningar
i förevarande avseende. Utan lagändringar torde emellertid knappast
några ytterligare förenklingar av betydelse, utöver dem riksförsäkringsanstalten
redan vidtagit, kunna genomföras.

Till sist vill riksförsäkringsanstalten, då riksdagens revisorers uttalande
väl närmast framkallats av, att statsverkets utgifter för rikeförsäkringsanstalten
ansetts höga, erinra om att riksförsäkringsanstaltens
förvaltningskostnader delvis bestridas av arbetsgivarna. Enligt 16 § i
olycksfallsförsäkringslagen skall såsom bidrag till bestridande av omkostnaderna
för försäkringsrådets och riksförsäkringsanstaltens verksamhet
för varje försäkring i riksförsäkringsanstalten till statsverket erläggas
tilläggsavgift med belopp, motsvarande fem procent av försäkringsavgiften.
Ömsesidigt försäkringsbolag är även skyldigt att till statsverket
erlägga bidrag till bestridande av nämnda omkostnader, nämligen tre
procent av premiesumman. Sammanlagda beloppet av dessa tilläggsavgifter
och bidrag utgjorde år 1920 i runt tal en miljon kronor.

Med ovanstående tror sig riksförsäkringsanstalten hava ådagalagt,

att frånsett de brister, som till följd av lagstiftningen vidlåda''
den sociala olycksfallsförsäkringens organisation i vårt land — riksförsäkringsanstaltens
förvaltningskostnader efter organisationsarbetets av -

— 59

slutande icke kunna, i betraktande av de anstalten ålagda uppgifter samt
den säregna sammansättningen av anstaltens försäkringsstock, jämförd
med övriga försäkringsinrättningars, anses högre än som av dessa omständigheter
med nödvändighet betingas;

samt att de av anstalten för år 1920 utbetalda ersättningar så
mycket mindre kunna läggas till grund för något omdöme om storleken
av anstaltens förvaltningskostnader, som i början av anstaltens verksamhet
den väsentliga delen av anstaltens premieinkomster måst avsättas till
fonder för utbetalningar, som år från år komma att ökas, ända till dess,
utan nämnvärd höjning av förvaltningskostnaderna, jämvikt uppnåtts
mellan premieinkomster och utbetalda ersättningar.

I detta ärendes handläggning hava deltagit, förutom undertecknade,
byråcheferna östrand och von Schulzenheim samt tillfälliga ledamoten
Sidvall.

Stockholm den 16 december 1921.

ALBERT EISEN.

Underdånigst:

J. MAY.

— 60 —

Bilaga

till riksförsäkringsanstaltens utlåtande
den 16 december 1921 i anledning av
statsrevisorernas uttalande. (Del I,
sid. 27, § 4.)

År 1920.

		Antal			Summa.		Förvalt-
Försäkringsinrättning.	Arbets- givare.	! Arbetare,	Arbetare per arbets- givare.	Försäk-rings-avgifter 2. Kr.	Lindrings-belopp en-ligt 15 Kr.	Förvalt-. nings-kost-nader1 Er.	nings-kostna-der i % av brutto-pre-mierna 6
1	2	1 3	4	5	6	7	8
1. Riksförsäkringsanstalten............	1 291,000	1 860,000	3.0	10,482,764	\ 3 3,017,000	63,155,333 18.9
2. Arbetsgivarnas ömsesidiga olycks-fallsförsäkringsbolag............	1,865	231,681	• 124.2	6,571,711	143,803	1 336.9161 So
3. Ömsesidiga olycksfallsförsäkrings-
bolaget Land och sjö ............	7,784	80,951	10.4	1,943,359	524,015	253.935 10.3
4. Svenska lantbrukarnas olycksfalls-„ försäkringsbolag, ömsesidigt ...	7,370	53,377	7.2	762,185		80,936	10.6
5. Östergötlands ömsesidiga olycks-
fallsförsäkringsbolag Egid ......	5,048	20,400	4.o	273,960	_	34,487	12.6
6. Köpmännens olycksfaflsförsäk-
ringsbolag, ömsesidigt ............	6,869	35,941	5.2	409,813	_	115,494	28.2
7. Enskilda järnvägars ömsesidiga försäkringsförening för olycks-
fall i arbete...........................	in	25,868	233.0	555,687	_	19.3591 3. s
8. Industriföreningen i Norrköping för ömsesidig försäkring .........	100	17,160	171.6	235,776		9,565	4.1
9. Ömsesidiga olycksfallsförsäkrings-bolaget Textil.......................	48	8,468	176.4	70,930	292	b, 167	8.7
10. Sveriges bokindustriers försäk-ringsbolag, ömsesidigt ............	119	3,719	31.8	48,512		9,919	20.4
11. Sveriges målaremästareförenings
ömsesidiga olyckslällsförsäk-
ringskassa ...........................	441	2.604	5.9	35,998	_	11,551	32.1
12. Stockholms byggmästares ömse-
sidiga olycksfallsförsäkrings-
kassa.................................	138	1,095	7.9	32,506	_	7,611	23.4
13. Åkeriägarnas försäkringsbolag.
ömsesidigt .......................... j	258	1,861	7.2	72,837	_	14,370	19.7
14. Ömsesidiga olycksfallsförsäk- ringsföreningen Välfärd .........	1,133	8,224	7.8	116,989	_ J	29,566	25.3
2—14 Summa för belägen	31,284	491>352	15.7	11,130,263	668,110	92^,876	7.9
1—14 Summa	1 322,000	11,351,000	4.2 [	21,613,027	\3 3,685,000	4,085,209	14.4
Bolagen uppdelade
Grupp I (2, 7—9)........................	2,124	283,177:	133.8	7,434,104	144,095	372,007	4.9
Grupp II, övriga ........................	29,160	208,175!	7.1	3,696,159	524,015	557,869	13.2

1 Avrundade tal. 2 För riksförsäkringsanstalten nettopremier, exklusive tilläggsavgifter, för bolagen
bruttopremier. 3 Inklusive beräknade premier för statens arbetare, kronor 1,500,000. 4 För bolagen exklusive

avgifterna till statsverket enligt 16 § olycksfallsförsäkringslagen. 6 Inklusive postsparbankens kostnader för
göromålen för riksförsäkringsanstalten. 0 Bruttopremierna för bolagen = kol. 5 + kol. 6, för riksförsäkrinsrsanstalten
= kol. 5 + kol. 6 + kol. 7; jfr not 2.)

fil

Socialstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens revisorers
uttalande rörande metoden för
beräknandet av styrelsens levnadskostnadsindex
Del I, sid. 28, $ 6.

Stockholm deri 31 december 1921.

Till Konungen.

Genom beslut den 7 december 1921 har Kungl. Maj:t anbefallt
socialstyrelsen att avgiva utlåtande över riksdagens revisorers anmärkningar
angående metoden för beräknandet av styrelsens levnadskostnadsindex.

1 den första av revisorernas bägge anmärkningar framhålles, att,
eftersom flertalet av de orter, från vilka prisstatistiska uppgifter införskaffas
till grund för indexberäkningarna, utgöres av städer eller andra
större samhällen, medan landsbygden endast i ringa män är representerad,
indextalet torde komma att utvisa en högre siffra än vad som
motsvarar den genomsnittliga prisnivån inom landet.

Med anledning av denna anmärkning får styrelsen till en början
erinra, att revisorerna utgått från en oriktig förutsättning, när de generellt
antagit, att levnadskostnadsindexen för en dyr ort måste komma
att ställa sig högre än för en billig. Levnadskostnadsindexen avser ju
att belysa de genomsnittliga prisförändringarna, d. v. s. förhållandet
mellan levnadskostnadernas beräknade höjd vid olika tidpunkter. Men
prisförändringarnas storlek är givetvis icke beroende av, om en ort är
i och för sig dyr eller billig, utan kan exempelvis prisstegringen från
en tidpunkt till en annan mycket väl ställa sig högre för en billig än
för en dyr ort.

Socialstyrelsen verkställer visserligen icke fortlöpande jämförelser
mellan olika orter med avseende på de totala levnadskostnaderna; dock
utföras dylika undersökningar beträffande utgifterna för livsmedel, bränsle
och lyse i fråga om styrelsens 49 ombudsorter. Såsom belysande exempel
— vilket utan svårighet skulle kunna mångfaldigas — på vad styrelsen
här ovan påpekat, må anföras följande med avseende på indextalen för
sistnämnda kostnader å olika orter. År 1914 befunnos dessa kostnader
i Stockholm ligga 20 procent över medeltalet för ombuosorterna och i
Landskrona 3 procent under detta medeltal. Enligt revisorernas framställning
borde nu den billigare orten Landskrona förete ett lägre indextal
än dyrorten Stockholm. Så är dock ingalunda fallet, utan utgjorde
livsmedelsindexen (bränsle och lyse inberäknat) i medeltal för tredje kvar -

- 62

talet 1921 för Landskrona 239 men för Stockholm endast 232 eller för
den senare orten nära nog detsamma som medeltalet för samtliga ombudsorter,
vilket var 231. Skulle man utsträcka jämförelsen även till
övriga, levnadskostnad sindexen påverkande utgiftsposter (hyra, beklädnad,,
skatter och diverse övriga utgifter), komme med all sannolikhet Landskrona
att utvisa en ännu högre indexsiffra än Stockholm. Att emellertid
Stockholm i allt fall för närvarande ställer sig omkring 20 procent
dyrare än medeltalet för orterna utvisar uppenbarligen icke, att steg:
ringen varit större i huvudstaden än å andra orter.

Ehuru sålunda revisorernas principiella ståndpunkt måste frånkännas
giltighet och därmed huvudgrunden för deras anmärkning bortfaller, bär
styrelsen likväl ansett sig böra upptaga till skärskådande frågan, i vad
man socialstyrelsens levnadskostnadsindex kan anses faktiskt återspegla
prisutvecklingen inom landet i dess helhet.

Socialstyrelsens prismaterial härstammar uteslutande från städer och
stadsliknande samhällen. Så har varit fallet alltsedan de första ombuden
tillsattes år 1903; dock hava de senaste utvidgningarna av ombudsorganisationen
gått i riktning mot, att få även smärre orter representerade.
Man torde under alla omständigheter icke med revisorerna
kunna säga, att ombudsorterna i de flesta fall äro sådana, där levnadskostnaderna
måste anses vara synnerligen höga. På grundval av det vid
den senaste dyrortsgrupperingen år 1919 erhållna materialet kan för
denna tidpunkt en jämförelse göras mellan medeltalet för de 49 orterna
och »riksmedeltalet». Vid beräkningen av det senare har hänsyn tagits
till samtliga orter i riket, d. v. s. samtliga lands- och stadskommuner,
ävensom en mängd särskilda orter, såsom stations- och andra dylika
samhällen. Med avseende på levnadskostnaderna i sin helhet (livsmedel,
bränsle och lyse, hyror och skatter; rörande beklädnad och övriga utgifter
kunde här inga uppgifter erhållas) befunno sig de 49 orterna
visserligen 10.4 procent över riksmedeltalet. Vad särskilt beträffar priserna
å livsmedel, bränsle och lyse, vilka torde vara de, som här närmast äro
av intresse, var dock prisnivån å ombudsorterna endast 6.5 procent högre än
riksmedeltalet. Ombudsorternas egenskap av relativt dyra orter sammanhängde
däremot huvudsakligen med hyresposten, vilken för dessa orter
låg ej mindre än 68.2 procent över riksmedeltalet, under det att skatteposten
befanns vara densamma i medeltal för de 49 orterna och för
riket i dess helhet. I fråga om livsmedel, bränsle och lyse noterades å
7 av ombudsorterna en prisnivå, som var lägre än riksmedeltalet, och
ytterligare ett 10-tal orter lågo omedelbart — inom 3 procent — över
detsamma.

— 63 —

Att prisstatistiskt material införskaffas från städer och stadslikuaude
samhällen men icke från landsbygden förklaras historiskt därav, att
detaljprisstatistiken från början avsåg att belysa levnadsförhållandena
för industriarbetarklassen och därmed jämställda. Ur teknisk-statistisk
synpunkt är detta ortsurval av betydelse på den grund, att man i regel
endast från dylika orter kan påräkna att erhålla prisnoteringar, som
såväl vid olika tidpunkter som för respektive örter äro med varandra
fullt jämförbara.

Styrelsens indexberäkningar voro från början icke avsedda att
ligga till grund för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare, och allt
fortfarande måste de anses hava en mycket vidsträcktare betydelse än
att blott utgöra en sådan grundval, bland annat såsom vägledande vid
förhandlingar om löneavtal mellan arbetsgivare och arbetare inom hela
det enskilda näringslivet. Det torde dock böra framhållas, att, då indextalen
närmast avspegla förhållandena inom städer och stadsliknande
samhällen, de borde vara särskilt ägnade att giva ledning vid bestämmandet
av statens befattningshavares löneförmåner, enär dessa till
övervägande del hava sin verksamhet inom stadssamhällen i rikets
olika delar.

I detta sammanhang må påpekas, att de 49 ombudsorterna omfatta
en folkmängd av 1,477,000 personer eller omkring 75 procent av
hela befolkningen i städer och stadsliknande samhällen. Bortser man
från den till yrkesgruppen »jordbruk, fiske och skogsbruk» hörande delen
av befolkningen, som i allmänhet är bosatt på den rena landsbygden,
skulle de 49 orternas folkmängd representera ej mindre än 50 procent
av den återstående, till yrkesgrupperna »industri och bergsbruk», »handel
och samfärdsel» samt »allmän tjänst och fria yrken» hörande befolkningen.
Anser man vidare, såsom riktigt torde vara, att ombudsorternas
priser ej blott gälla själva det stadslikt bebyggda området, utan även
en god del av kringliggande landsbj^gd, blir den procent av förevarande
folkmängd, som dessa priser avse, ännu större.

Det förhållandet, att det prisstatistiska materialet härstammar från
städer och stadsliknande samhällen, har emellertid föranlett styrelsen att,
för varje gång indextal överlämnas till Kungl. Maj:t och därutöver vid
upprepade tillfällen, framhålla, att dessa indextal i och för sig endast
kunna göra anspråk på att belysa förhållandena i hithörande samhällen.
Detta utesluter emellertid icke att starka skäl föreligga för det antagandet,
att prisutvecklingen å landsbygden följt i stort sett samma linjer som i
stadssamhällena och att indextalen därför äro väl tillämpliga även för
landsbygden i dess helhet.

64 -

Med den starka växelverkan och den intima förbindelse, som råder
på det ekonomiska området mellan städerna och deras kringliggande
landsbygd, bör man ju rent teoretiskt kunna utgå ifrån, att några
kraftigare skiljaktigheter i fråga om prisernas förändringar procentiskt
räknat icke gärna kunna förelinnas. Denna växelverkan är uppenbarligen
ömsesidig, i det att landsbygden ej är uteslutande givande eller
staden, enbart mottagande. Beträffande många varor äger det motsatta
förhållandet rum. Importvaror och flertalet industriprodukter komma
först till staden, det naturliga handelsområdets medelpunkt, och spridas
därifrån ut över landsbygden. Åven i fråga om en del inhemska jordbruksprodukter
sker detsamma, i det att dessa förädlas å vissa centralpunkter
och därifrån levereras till de särskilda orterna; endast ett fåtal
av dessa sistnämnda produkter frambringas ju för övrigt i för det egna
behovet tillräcklig utsträckning över hela iandet. Om sålunda en del
av de förnödenheter, som försäljas i städerna, hava passerat genom flera
mellanhänder och pålagts större transportkostnader m. m. än samma
artiklar på landsbygden, äger ett motsatt förhållande rum beträffande
andra nödvändighetsvaror. Erfarenheten har också mycket riktigt givit
vid handen, att under det att en del varuslag, sådana som mjölk, potatis,
fisk, ved m. fl., i de största städerna segt hålla sig kvar i förhållandevis
höga priser, men däremot starkt sjunkit å landsbygden och i allmänhet
å produktionsorterna, så gå de större orterna i spetsen för prisfallet, när
det gäller exempelvis kol och koks, kaffe, beklädnad sartiklar o. s. v.
Det torde vara otvivelaktigt, att dessa olikartade prisförskjutningar väsentligt
utjämna varandra.

Ett särskilt förhållande, som talar för att prisnivån å landsbygden
sannolikt icke stigit mindre sedan 1914 än i städerna och i synnerhet
i de större städerna, må här framhållas. Av alla de viktigare utgiftsposterna
inom ett hushåll har ingen varit underkastad tillnärmelsevis så
liten höjning som hyrorna, delvis på grund av hyresstegringslagen. Det
är uppenbart, att ju större del av utgifterna inom eu hushållsbudget,
som åtgår till hyra, desto lägre blir under sådana förhållanden den
genomsnittliga stegringsprocenten för hela hushållsbudgeten. En av de
mest framträdande skiljaktigheterna mellan budgeten i ett typiskt landsoch
stadshushåll är emellertid den större del av utgifterna i det senare,
som åtgår till hyra. För de hyreslägenheter, som över huvud finnas på
landsbygden, torde också å många orter hyresstegringen sedan 1914
hava varit större än vad som varit det normala för stadssamhällena.
Det reglerande inflytandet av hyresstegringslagen har ju i stort sett
saknats å landsbygden. Åven för familjer på landet, som icke hyra

bostad utan hava egna hem, torde bostadskostnaderna hava stigit proeentiskt
mera än hyrorna i städerna, enär underhållskostnader och dylikt
sprungit upp med eu vida högre procent än den för hyresstegringen
i stadssamhällen typiska (63 procent från hyresåret 1914—1915 till
hyresåret 1921 —1922).

Styrelsen saknar ej heller alldeles material för att bedöma den faktiska
prisutvecklingen på landsbygden och å smärre orter. Sådant material
har erhållits vid de omfattande dyrortsgrupperingarna åren 1909, 1916
och 1919. 1 stort sett framgår som resultat av desamma, att prisnivån

i städerna och andra dyrare orter under den mellanliggande tiden åtminstone
icke höjts mera än å de billigare orterna utan att snarare det
motsatta förhållandet ägt rum, vilket skulle innebära, att om vid indexberäkningarna
hänsyn hade tagits till landsbygdsförhållandena, levnadskostnadsindexen
snarare kommit att bliva högre än lägre i jämförelse
med vad nu är fallet. Visserligen torde under tiden efter 1919 återgången
till förkrigsförhållandena även med avseende på proportionen
mellan dyrheten å olika orter gjort sig i viss mån gällande, men intet
skäl föreligger att antaga, att denna tendens skulle hava lett till att
städerna numera blivit relativt dyrare.

Under sommaren 1921 verkställdes vid tvenne olika tillfällen under
medverkan av eu tjänsteman inom styrelsen för eu större arbetsgivareorganisations
räkning en undersökning av prisstegringen från juli 1914
ä ett stort antal orter av landsbygds karaktär. Det befanns, att prisstegringen
å dessa orter i medeltal höll sig mycket nära den samtidigt
av styrelsen beräknade levnadskostnadsindexen, möjligen med någon
ringa tendens till högre stegringstal för landsbygdsorterna.

Genom den undersökning av levnadsförhållandena bland lantarbetare,
som för närvarande befinner sig under utförande inom styrelsen,
kommer emellertid styrelsen att erhålla en säkrare grundval för bedömande
av levnadskostnadernas förskjutningar på den rena landsbygden.

Dessutom må erinras, att styrelsen i den plan för en förnyad
allmän levnadskostnadsundersökning, som under den närmaste tiden skall
underställas Kungl. Maj:ts prövning, har föreslagit åtgärder för att om
möjligt erhålla ett antal hushållsböcker, förda inom arbetarfamiljer å
smärre på landsbygden belägna industriplatser (bruksorter o. d.). Vinnes
det härmed åsyftade resultatet, får styrelsen även för dylika orter erforderligt
material för ett mera ingående bedömande av deras levnadsförhållanden
och kan sedermera i mån av behov genom prisnoteringars
inhämtande från dem göra undersökningar angående levnadskostnadernas
fluktuationer därstädes.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III.

9

— 66 —

Slutligen vill styrelsen till belysande av i huru hög grad olika
sätt att beräkna levnadskostnadernas förändringar givit överensstämmande
resultat, anföra några hithörande serier.

Sålunda hava från styrelsens ombudsorter årligen införskaffats
uppgifter rörande inackorderingspriser för stadsarbetare, varjämte från
arbetsförmedlingsanstalterna erhållits vissa uppgifter rörande värdet av
kost och bostad för kvinnliga tjänare å olika orter åren 1914 och 1917
— 1920. Därjämte har på grundval av styrelsens fortlöpande statistik
över lantarbetarnas löneförmåner enligt uppgifter från kommunalstämmornas
ordförande beräknats värdestegringen av kost och logi för manliga
arbetare. Sammanställas alla dessa uppgifter med resultaten av
styrelsens levnadskostnadsberäkningar och sättes inom varje serie 1914
års siffra lika med 100, erhålles följande indextal:

Levnadskostnader-............................................	1914 100	1915 115	1916 130	1917 162
Inackorderingspriser (måltid och husrum) ...	100	in	126	150
Värdet av kost och bostad för tjänarinnor Värdet av kost och husrum för manliga jord-	100	—	—	168
brukstjänare...................................................	100	in	137	175
	1918	1919	1920	1921 1 kvart.
Levnadskostnader................................................	225	261	269	260
Inackorderingspriser (måltid och husrum)...	225	257	271	264
Värdet av kost och bostad för tjänarinnor Värdet av kost och husrum för manliga jord-	242	265	284	—
brukstjänare.....................................................	254	275	278	_

Särskilt den sista serien, som belyser levnadskostnadernas förändringar
på landsbygden, synes värd beaktande, tenär densamma kan bidraga
att besvara spörsmålet om levnadskostnadsindexens användbarhet
jämväl på andra orter än städer och stadsliknande samhällen.

Aven om socialstyrelsen aldrig utgivit sin levnadskostnadsindex
för att äga direkt tillämpning på annat än städer och stadsliknande
samhällen, torde det sålunda icke föreligga risk för nämnvärd felbedömning,
om man låter densamma gälla också för prisutvecklingen å
landsbygden.

Givetvis vore det emellertid fördelaktigt, om de fortlöpande prisstatistiska
undersökningarna kunde utsträckas även till andra orter än
de för närvarande därav berörda, enär detta måhända skulle bidraga till
att öka det allmänna förtroendet för riktigheten av de vunna resultaten.

— «7

En dylik utvidgning- skulle likväl vara förknippad med ökade kostnader
såväl för primärmaterialets införskaffande som för dess bearbetning inom
styrelsen. Det skulle jämväl vara förenat med olägenheter att lå med
ett större antal billiga orter ur den synpunkten, att därigenom ett
avbrott i de nuvarande beräkningarnas kontinuitet komme att uppstå.
För sin del är styrelsen också övertygad om att en utvidgning av antalet
ombudsorter icke är erforderlig för att vinna det här berörda syftet,
nämligen eu vederhäftig beräkning av levnadskostnadernas genomsnittliga
förändringar inom riket.

Revisorernas andra anmärkning gäller att de Irån socialstyrelsens
ombud inkomna prisuppgifterna i åtskilliga fall påtagligen icke skulle
giva en tillförlitlig bild av de pri sfer håll anden, de äro avsedda att avspegla.
Ett mera tillförlitligt resultat skulle enligt revisorernas mening
utvinnas, därest »gängse» priser å respektive orter finge tjäna till grundval
för indexberäkningarna.

Socialstyrelsens ombud äro i sin instruktion ålagda att för varje
varuslag inhämta prisuppgifter till så stort antal som lämpligen ske kan
och hos sådana affärer, som i största utsträckning räkna sina kunder
inom de breda lagren. Synnerligen detaljerade anvisningar angående
de med varje notering avsedda kvantiteterna och kvaliteterna, tidpunkterna
för prisuppgifternas inhämtande o. s. v. hava ävenledes meddelats
ombuden. Kvaliteterna hava fastställts och definierats efter samråd med
fackmän inom olika branscher. — Den korrekta tillämpningen av dessa
föreskrifter övervakas på flera sätt. Sedan början av år 1920 bliva avskrifter
av de rapporter, som ombuden insända till styrelsen, överlämnade
till drätselkamrar, respektive kommunalnämnder, å så gott som samtliga
ombudsorter och underkastas av dem granskning. Från åtskilliga orter
inkomma till styrelsen periodiska rapporter angående resultatet av denna
granskning, och från de Övriga orterna har styrelsen låtit sig angeläget
vara att efterfråga, huruvida anledning till anmärkning förefunnits.
Resultatet av denna lokala granskning måste sägas hava blivit synnerligen
tillfredsställande, i det att de framställda anmärkningarna varit
fåtaliga och därtill i många fall visat sig bero på skiljaktigheter i tiden
för uppgifternas inhämtande, i missförstånd beträffande avsedda kvaliteter

o. d. Inom styrelsen underkastas ombudsrapporterna en ingående granskning,
vilken föranleder talrika anmärkningsskrivelser och även, där så
befinnes nödvändigt, anmaningar till ombuden att införskaffa ett rikhaltigare
och mera belysande prismaterial. Genom inspektioner å vederbörande
orter övervakas ombuden ytterligare.

— 68 —

Styrelsen anser för sin del det av ombuden utförda arbetet vara
i stort sett synnerligen tillfredsställande och har icke funnit några bevis
anförda, som kunna styrka revisorernas uttalade uppfattning, att ombudens
uppgifter i åtskilliga fall påtagligen icke giva en tillförlitlig
bild av de prisförhållanden, de äro avsedda att återspegla.

Såsom revisorerna framhållit, korrigeras eller strykas vid bearbetningen
av ombudens uppgifter alla uppenbart orimliga priser, varefter
det aritmetiska medeltalet uträknas för samtliga godtagna uppgifter.
Ifrågavarande strykningar äro emellertid synnerligen fåtaliga och för
indexberäkningarna av ingen betydelse. Däremot spela de en viktig
roll för erhållande av säkrare medelpriser, när det gäller att jämföra
prisnivån å de särskilda orterna inbördes. Att en och annan prisuppgift
kan förekomma, som får anses som så uppenbart felaktig, att densamma
utan särskild skriftväxling med ombuden kan avlägsnas, synes
ej förvånande i betraktande av att ombudsrapporterna för varje månad
innehålla 30- å 40,000 prisuppgifter.

Den av styrelsen använda metoden för att erhålla ett medelpris
å de olika varuslagen för var och en av ombudsorterna är, så vitt styrelsen
kan finna, den mest objektiva som kan tänkas, och är detta
en avgjord styrka, då det synes vara av utomordentlig vikt att så
långt som möjligt alla subjektiva omdömen avlägsnas från indexberäkningarna.

Skulle i förevarande fall de aritmetiska medeltalen ersättas med
»gängse priser» i enlighet med revisorernas förslag, uppkomme spörsmålet
att objektivt konstatera, vilka priser finge anses som sådana.
Avgörandet härom kunde tänkas förlagt antingen till styrelsen själv,
med ledning av ombudens rapporter om de faktiska priserna, eller ock
till ombuden eller till något annat organ å vederbörande orter.

Därest styrelsen skulle bedöma, vilka priser å respektive artiklar
vore att anse såsom »gängse», komme, enkannerligen beträffande vissa
varuslag, åtskilliga svårigheter att möta, som näppeligen kunde på ett
tillfredsställande sätt övervinnas. Ofta händer det exempelvis, att prismaterialet
införskaffas just i de dagar, då en vara träffas av en prisförändring.
Den ena affären har hunnit ändra sitt pris, den andra icke.
Ej ovanligt är även, å vissa orter, att affärerna inom olika stadsdelar
hålla olika priser. Vilket skall anses vara det mest gängse? Det är
absolut uteslutet för styrelsen att kunna erhålla kännedom om omsättningen
i de olika affärerna var för sig å respektive orter. Det skulle
således mycket väl kunna hända, att priserna i de mest betydande
affärerna . komme att vid åsättandet av det »gängse» priset för orten

— 69 —

alldeles utelämnas. Oavsett dessa ‘svårigheter torde metoden, om den
konsekvent tillämpades, icke giva utslag för varken större eller mindre
prisförskjutningar än den nuvarande.

Skulle åter det gängse priset fastställas å vederbörande orter,
kunde detta ske antingen genom styrelsens ombud eller genom något
särskilt för ändamålet inrättat organ. Ombuden torde härvid få anses
vara ur räkningen, enär det val icke kunde undgås, att ett av dem avgivet
omdöme om de vanligaste priserna komme att stämplas såsom
färgat av deras egna intressen såsom i allmänhet löntagare. Tänker
man sig åter ett särskilt organ för avgivandet av prisnoteringar, exempelvis
eu av kommunen vald nämnd, allsidigt sammansatt av personer,
som representera olika slag av fackkunskap och intresse för frågan —
att härvid uppdriva några personer, som icke hade personliga skäl att
vara, direkt eller indirekt, intresserade av prissättningen, torde emellertid
vara så gott som omöjligt — synes det styrelsen uppenbart, att även
en dylik anordning skulle lämna åtskilligt övrigt att önska. Erfarenheten
från de av styrelsen utförda dyrortsgrupperingarna har ådagalagt,
huru osäkra de erhållna uppgifterna om s. k. gängse priser i själva
verket kunna vara. Det torde för övrigt komma att visa sig hart när
ogörligt att erhålla sådana medlemmar i eu noteringsnämnd, som skulle
vilja åtaga sig det varken lätta eller tacksamma värvet att med full
precision vecka efter vecka personligen övertyga sig om rådande priser
å ett större eller mindre antal varor. Skulle åter det egentliga arbetet
överlåtas åt någon medlem av nämnden, bleve givetvis garantierna för
en opartisk prisbedömning skäligen klena.

Så vitt social^tjrrelsen kan finna, skulle en övergång till metoden
att till grund för indexberäkningarna lägga å respektive orter uppskattade
gängse priser innebära eu uppenbar försämring och i allt fäll
icke kunna genomföras utan mycket stora kostnader.

Slutligen ifrågasätta revisorerna, huruvida det icke kunde vara
lämpligt att, vid socialstyrelsens handläggning av frågor angående fastställande
av prisindex, finge deltaga några i det praktiska livet verksamma
personer, representerande såväl producent- som konsumentintressen.

Socialstyrelsen, som i olika avseenden sökt verka för att de me-''
toder, som användas vid styrelsens indexberäkningar, bleve bekantgjorda
och föremål för den kritik, som kunde befinnas erforderlig, anser sig
här icke behöva uppehålla sig vid de i sådant syfte vidtagna åtgärderna.
Det torde vara nog att med avseende härå hänvisa till de ingående
redogörelser, som lämnats i underdåniga skrivelser den 28 februari och

— 70 -

den 1 december 1919 (Sociala Meddelanden, årg. 1919, sid. 217 ff. och
sid. 958 ff.). Under tiden mellan dessa bägge skrivelser hade den av
styrelsen använda metoden jämväl, såsom ock i den vid revisorernas
berättelse fogade reservationen framhålles, varit föremål för ingående
granskning, i vilken deltogo såväl medlemmarna av sociala rådets statistiska
sektion som av Kungl. Maj:t särskilt tillkallade sakkunniga
ledamöter av riksdagen, utan att därvid några yrkanden på ändringar
framställdes.

Det allmänna förtroendet för beräkningarnas tillförlitlighet lärer
emellertid uppenbarligen komma att ökas, därigenom att kontrollen över
indexberäkningarna göres så effektiv som möjligt. Styrelsen vill allenast
framhålla, att den skyndsamhet vid bearbetningen av det prisstatistiska
primärmaterialet och indexens framräknande, som är av nöden för att
indexen skall kunna offentliggöras så snabbt som för närvarande sker
och som nödvändiggöres såväl av gällande förordningar som av det
enskilda näringslivets intresse, icke bör få lida något intrång av eventuella
ytterligare kontrollåtgärder.

Styrelsen får till sist anmäla, att förevarande utlåtande föredragits
i och närmare behandlats av sociala rådets statistiska sektion vid
sammanträde den 16 innevarande december, varvid rådet, på sätt bifogade
protokoll utvisar, enhälligt uttalat sin anslutning till detsamma.

Remissakten återgår härjämte.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Huss, byråcheferna Bergsten och Nyström samt adj. ledamoten
Hevman, ävensom socialfullmäktige Johansson.

HUGO HEYMAN.

Underdånigst:

GUNNAR HUSS.

- 71 —

A vskrift.

Bilaga till socialstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 28, §6.

Protokoll, hållet vid sammanträde med sociala rådets sektion för
socialstatistik fredagen den 16 december 1921 kl. 2 c. m.

N ärvarande:

från socialstyrelsen: t. f. generaldirektören Huss, ordförande, byråchefen
Bergsten och adj. ledamoten Heyman;
såsom sakkunniga tjänstemän inom styrelsen: t. f. förste aktuarien Cederblad,
t. f. aktuarien Twengström och amanuensen Personne;
av socialfullmäktige: herr Edw. Johansson;

från sociala rådet: herrar Stelfen, Key-Åberg, Guinchard, Hallberg,
Winberg och Paues.

1.

Hälsade herr ordföranden de närvarande välkomna och uppdrogs
åt undertecknad Cederblad att föra dagens protokoll.

2.

Upptogs till behandling frågan om riksdagens revisorers anmärkningar
angående metoden för beräknandet av socialstyrelsens levnadskoStnadsindex.
Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 7 december 1921
anbefallt socialstyrelsen att häröver avgiva utlåtande, hade styrelsen
funnit önskvärt att inhämta rådets mening beträffande innehållet i nämnda
utlåtande.

Till rådets ledamöter hade på förhand översänts dels avskrift av
revisorernas anmärkningar jämte därtill fogad reservation, dels avskrift
av en till revisorerna den 24 november 1921 överlämnad, inom styrelsen
utarbetad P. M. angående styrelsens prisstatistik och beräkning
av levnadskostnadsindex, dels slutligen ett förslag till underdånigt utlåtande
från styrelsen över revisorernas anmärkningar. Sedan rådets
samtliga närvarande ledamöter förklarat sig hava tagit de! av nämnda
handlingar, lämnade herr Heyman någi''a kompletterande upplysningar

— 72

angående det material, som av revisorerna infordrats för granskning,
ävensom rörande de förhandlingar, som ägt rum mellan representanter
för styrelsen och revisorerna.

Den följande diskussionen inleddes av herr W inb er g, som, under
uttalande av sin förvåning över det lättvindiga sätt, varpå revisorerna
ansett sig kunna, framställa anmärkningar i en så svår och betydelsefull
fråga som den förevarande, framhöll, att dessa anmärkningar åtminstone
ej vore förestavade av några verkliga sakskäl och därför med skärpa
borde tillbakavisas i styrelsens utlåtande.

Herr Paues ansåg det vara av största vikt, att kontinuiteten i
beräkningssättet av indextalen för närvarande bibehölles, varför den av
revisorerna föreslagna förändringen, att prismaterialet borde utvidgas
till att omfatta noteringar från ett flertal orter av ren landsbygdskaraktär,
ej nu borde vidtagas. Sociala rådet både tidigare uttalat sitt intresse
för att få levnadskostnaderna även på landsbygden belysta och tillstyrkt
undersökningar rörande denna fråga, av vilka en del redan igångsatts
och ytterligare andra förbereddes till utförande i samband med den
planerade nya levnadskostnadsundersökniögen. Resultaten av dessa undersökningar
borde under alla omständigheter avvaktas, innan man företoge
eu eventuell omräkning av indextalen med användande av prismaterial,
inhämtat från landsbygdsorter. Med framhållande härav kunde
talaren helt ansluta sig till det av styrelsen föreslagna utlåtandet i ämnet.

Herr Hallberg förklarade sig ej heller hava något att erinra mot
förevarande förslag till utlåtande. Prisförändringarna på landsbygden
torde i stort sett mycket nära ansluta sig till motsvarande fluktuationer
i städerna. Om man vidare, såsom revisorerna föreslagit, skulle utgå
från »gängse pris» å olika orter, komme det subjektiva omdömet att få
göra sig otillbörligt gällande och indexberäkningarna härigenom att förlora
väsentligt i tillförlitlighet. Vid dessa beräkningar finge man emellertid
under inga förhållanden äventyra objektiviteten eller vidtaga några
ändringar i avsikt att påverka resultaten i viss riktning.

Herr Guinchard ansåg, att i styrelsens utlåtande borde med nödigskärpa
framhållas, att revisorernas huvudanmärkning berodde på ett
fundamentalt missförstånd från deras sida; mot styrelsens förslag vore
i övrigt intet att invända.

Herr Steffen anslöt sig också i sak till styrelsens förslag; den formella
utarbetningen av utlåtandet finge anses vara styrelsens ensak.
Det vore synnerligen olämpligt att genom införande i indexberäkningarna
av landsortens priser försvåra jämförelser med hittills offentliggjorda
indextal.

Herr Key-Åberg hade intet att invända mot styrelsens förslag till
utlåtande, vilket vore väl avvägt både till form och innehåll; instämde
med herrar Paues och Steffen i att kontinuiteten i beräkningssättet ej
(inge nu brytas.

Herr Bergsten meddelade, att herr Wallgren anhållit att få framfört
sitt beklagande över att vara förhindrad att närvara vid behandlingen
av en fråga, för vilken han hyste stort intresse, samt att till
protokollet få antecknat följande: Alltsedan år 1910 hade verkstadsföreningen
funnit det nödvändigt att för eget bruk verkställa beräkningar
av levnadskostuadernas förändringar, men sedan socialstyrelsen från och
med ingången av 1918 börjat med regelbundna mellantider offentliggöra
sina indexberäkningar, hade nämnda arbetsgivaresammanslutning
ansett sig kunna använda de officiella indextalen och upphört att företaga
särskilda beräkningar. Vid förhandlingar hade såväl arbetsgivare
som arbetare visat fullt förtroende gentemot styrelsens siffror. För närvarande
vore levnadskostnadsindexen att betrakta såsom synnerligen
tillförlitlig*^ och det klander, som av revisorerna riktats mot den, såsom
obefogat. Beträffande styrelsens förslag till utlåtande vore intet att
invända.

Herr ordföranden konstaterade, att rådets samtliga närvarande
ledamöter i sak fullständigt anslutit sig till det av styrelsen uppgjorda
förslaget till utlåtande, vilket givetvis skulle bliva föremål för en formell
överarbetning, innan det avgåves. Särskilt hade rådet betonat nödvändigheten
av dels att indexberäkuingarna verkställdes utan att man toge
hänsyn till resultatens utfall i den ena eller andra riktningen, dels att
för närvarande intet avbrott i kontinuiteten gjordes.

Q

O.

Beslöt rådet, att protokollet för sammanträdet skulle, innan det
slutjusterades, för granskning underställas var och en av de närvarande
ävensom herr Wållgren.

4.

Valdes till justeringsmän herrar Winberg och Paues.

Avslutades sammanträdet kl. 3.15 e. m.

~~ Vid protokollet:

Nils Cederblad.

Justeras:

Gunnar Huss. C. Winberg. K. W. Paues.

Rev -berättelse ang. statsverket för år 1920. III.

10

— 74 —

Kammarrättens

yttrande till kungl. finansdepartementet
i anledning av riksdagens revisorers
erinran rörande vissa kammarrättens
utslag, del I, sid. 30, § 1

Under dårligt utlåtande.

I anledning av förestående remiss har kammarrätten infordrat
vederbörande expeditionsha vandes förklaring, vilken jämte avskrift av
den i förklaringen omnämnda skrivelse från marin förvaltningen härmed
överlämnas.

För egen del får kammarrätten anföra, att kammarrätten, som först -genom remissen erhållit kännedom om den anmärkta försummelsen, icke
haft anledning antaga annat än att de ifrågavarande utslagen expedierats
i behörig ordning, enär på sätt ock i den förenämnda förklaringen
påpekats, vederbörande expeditionslista innehåller den anteckning, att
utslagen avsänts den 4 mars 1920, vilken dag de ock i verkligheten
avsänts härifrån till marinförvaltningen.

Enligt vad kammarrätten inhämtat har, sedan utslagen på nytt
expedierats, bevis om verkställd delgivning inkommit den 17 innevarande
december.

I handläggningen av detta ärende hava deltagit undertecknad
president, kammarrättsråden Lagerbring, Lybeck, Wålilin, Smerling,
Cygnaeus, Waldenström, Hallberg, Norrman, Erici, Ekenberg, Vide samt
extra kammarrättsråden Asplund, Ljungberg och von Sydow.

Stockholm den 20 december 1921.

Underdånigst:

AXEL ÖSTERGREN.

N. J. Bagge.

Expeditionshavandens

i kammarrätten yttrande i anledning
av riksdagens revisorers erinran, del I,
sid. 30, § 1.

Till kungl. kammarrätten.

Sedan jag, i min egenskap av t. f. sekreterare i kungl. kammarrätten
under år 1920, avfordrats förklaring i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning, att två, av kammarrätten den 21 januari 1920

givna utslag angående återbetalning av medel, ännu den In november
1921 icke blivit till vederbörande redogörare expedierade, får jag härmed
vördsamt anföra följande.

Kungl. kammarrätten bär den 21 januari 1920 meddelat tre utslag
i anledning av inom kammarrättens revision framställda anmärkningar
vid räkenskaper, avgivna av dels sakkunniga för uppgörande av förslag
rörande organisationen aAr de till flottans stationer hörande myndigheter,
dels sakkunniga angående månadslönarnes vid marinen anställande in. in.
och dels marinens redovisningskommitté, av vilka tre utslag utgående
expeditioner i vanlig ordning utskrivits för vederbörande redogörares
räkning samt den 4 mars 1920 överlämnats till kungl. marinförvaltningen
för att delgivas vederbörande redogörare.

Kungl. marinförvaltningen har med en den 8 mars 1920 dagtecknad
skrivelse, vilken den 27 i samma månad inkom till kammarrätten,
återställt samma expeditioner -samt av anförda skäl hemställt,
att kammarrätten behagade taga under förnyat övervägande, huruvida
icke lämpligare utväg kunde anlitas för delgivning av utslagen och deras
befordran till verkställighet än den ifrågasatta.

Enligt det av sekreteraren förda diarium över inkommande ärenden
är kungl. marinförvaltningens skrivelse »besvarad under hand». Däremot
har jag icke, vare sig i diariet eller annorstädes kunnat återfinna
någon anteckning om, huru förfarits vid nämnda expeditioner, och själva
expeditionerna hava ej heller kunnat återfinnas.

Om saken erinar jag mig endast, att jag vid något tillfälle just
i samband med någon min begynnande tillfällig ledighet i sekreterartjänsten
av dåvarande presidenten Petersson mottagit ifrågavarande
expeditioner för vederbörlig expediering. Då jag var tjänstledig från
och med den 6 till och med den 24 april 1920, är det sannolikt, att jag
mottog expeditionerna omedelbart före nämnda ledighet.

Jag kan däremot icke numera erinra mig, vilka åtgärder av mig
vidtagits för expeditionernas vidarebefordran. Det mest troliga är, att
jag icke före min ledighet medhunnit deras expedierande. Då jag emellertid
icke har något al.deles klart minne av förloppet, kan jag ej annat
än påtaga mig ansvaret för att ifrågavarande tre expeditioner icke blivit
inom rimlig tid vederbörligen expedierade.

Förklaringen till att uraktlåtenheten att slutligt expediera dessa
utslag kunnat undgå upptäckt inom kammarrätten torde vara att söka
däri, att desamma faktiskt , en gång expedierats. Den därom i eu av
de s. k. expeditionslistorna den 4 mars 1920 verkställda och i och för

— 76 —

sig riktiga anteckningen lian vid den regelbundet förekommande granskningen
av expeditionslistorna helt naturligt tagits för god.

Slutligen har jag endast att tillägga, att, då de en gång utskrivna
.expeditionerna förkommit, avskrifter av kammarrättens utslag verkställts,
så fort saken, under loppet av november månad i år, kommit till min
kännedom, varefter dessa avskrifter skyndsamt expedierats för vederbörandes
delgivning.

Stockholm den 19 december 1921.

KNUT KINBERG.

Avskrift

Bilaga

till förestående yttrande.

Till kungl. kammarrätten, med återställande av tre utslag.

Genom särskilda skrivelser den 18 och 28 nästlidna februari har
för vissa åtgärder hit överlämnats tre kungl. kammarrättens utslag den
21 januari innevarande år i anledning av Edert revisionskontors anmärkningar
vid räkenskaperna, avgivna av dels sakkunnige för uppgörande
av förslag rörande organisationen av de till flottans stationer hörande
myndigheter, dels sakkunnige angående månadslönarnas vid marinen
anställande m. in. och dels marinens redovisningskommitté.

[> Kungl. marinförvaltningen, som icke har annan utväg att tillställa
utslag åt personal, för vilken kungl. marinförvaltningen icke är personalchef,
än kungl. kammarrätten, samt icke har organ för att följa den
eventuellt fortsatta rättegången i anmärkningsmålen och efter det utslagen
vunnit laga kraft bringa dem till verkställighet, hemställer, att kungl.
kammarrätten behagade taga under förnyat övervägande, huruvida icke
lämpligare utväg må kunna anlitas för delgivning av utslagen och deras
befordran till verkställighet än den nu ifrågasatta. För sin del plägar
kungl. marinförvaltningen för nämnda ändamål översända av ämbetsverket
meddelade utslag i anmärkningsmål till vederbörande personalchefer
såsom stationsbefälhavare och varvschefer vid flottans stationer
och regemente- eller kårchefer vid kustartilleriet, men därest part icke
lyder under dylik chef, till parten själv med anhållan om bevis angå -

77

ende delgivningen, vilket erfarenheten visar vara fullt betryggande form
för delgivningen.

Den omständigheten, att kungl. kammarrättens utslag innehålla
föreskrift, att medel skola inlevereras i kungl. marinförvaltningens kassa,
behöver icke föranleda till att utslagen delgivas ämbetsverket.

Kungl. kammarrättens utslag återställas härjämte.

Stockholm den 8 mars 1920.

På kungl. marinför vattningens vägnar:

HENRY LINDBERG.

E. A. Grant,?.

Vidimeras, ex officin:

Arvid Halte.

Byggnadsstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar rörande vissa
byggnadsfrågor. Del I. sid. 30. § 2.

Till Konungen.

Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts nådiga remiss den 6 innevarande
december å vissa av riksdagens revisorer gjorda anmärkningar
får byggnadsstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Rörande frågan om nybyggnad för seminariet i Umeå anmärka
revisorerna, att byggnadsföretaget bort kunna till avsevärd del hava
framskridit redan under år 1921. Revisorerna förmena, att orsaken
härtill uppenbarligen är att söka i det förhållandet, att byggnadsstyrelsen
gent emot riksdagens bestämt uttalade och på sakkunnig utredning
grundade mening hävdat och i det längsta vidhållit en avvikande uppfattning
rörande grundläggningsförfarandet.

Byggnadsstyrelsen står själv alldeles främmande för den tankegång,
som ligger till grund för detta yttrande. Denna byggnadsfråga
blev genom välvilligt ingripande av en motionär under 1920 års riksdag
mera komplicerad än den eljest behövt bliva. Herr Roséns motion
angående uppförande av byggnader för ett dubbelseminarium i Umeå
ledde nämligen till att riksdagens vederbörande utskott direkt från arki -

— 78

tekten G. Holmdakl infordrade skisser, som ännu icke av myndigheterna
granskats eller av Eders Kungl. Maj:t prövats. Dessa skisser godkändes
av riksdagen med undantag av grundläggningen, som bestämdes böra
utföras på annat sätt än det som föreslagits. Hela förfarandet torde
vara tämligen enastående och skulle, om det generaliserades, medföra
ganska betänkliga konsekvenser, i det ''att avgörandet till och med av
en så svårlöst fråga som sättet för grundläggningen under en bvggnad
skulle ske hos riksdagen, och den myndighet, som har att uppföra byggnaden,
skulle befrias från ansvaret för byggnadens bestånd. Utskottet
stödde sig vid beslutets fattande på ett av ingenjören Fr. Söderbergh
avgivet utlåtande, däri ingenjören Söderbergh under vissa, förutsättningar
anser sig kunna tillstyrka grundläggning medelst plattor i stället för
de av honom beräknade betongpålarna, varigenom en reducering av
byggnadskostnaderna med 400,000 kronor skulle kunna äga rum. Sedau
byggnadsstyrelsen den 16 juli 1920 anbefallts avgiva underdånigt utlåtande
i ärendet, remitterade styrelsen frågan till ingenjören Söderbergh
tör att företaga undersökning, huruvida de av honom angivna förutsättningarna
för grundläggning medelst betongplatta förefunnes. Först i
november 1920 inkom ingenjören Söderbergh, efter företagna upprepade
grävningar och provbelastningar, med det beskedet, att betongplatta
visserligen skulle kunna användas, men att densamma borde läggas på
ett djup av 4 meter eller under ett 30 centimeter tjockt, enligt ingenjören
Söderberghs mening, opålitligt lager av multnande organiska
ämnen. Detta grundläggningssätt skulle draga eu kostnad av ungefär
samma storlek som betongpålarna.

Det torde vara uppenbart, att under den tid dessa undersökningar
pågingo, några andra förberedelser till byggnadsarbetenas igångsättande
icke kunde av byggnadsstyrelsen företagas; detta så mycket mindre som
det kunde bero på denna undersökning, om seminariet skulle byggas
på det så kallade Döbelnstorget eller annorstädes. Byggnadsstyrelsen
nödgades alltså göra underdånig framställning om äskande av nödiga
medel för grundens utförande.

Vid handläggning av ärendet hos 1921 års riksdags vederbörande
utskott hänvände sig utskottet till statens järnvägars geotekniska byrå,
som lät företaga nya markundersökningar. Geotekniska byrån ansåg,
med stöd av dessa undersökningar, att det utav föregående undersökare
angivna 30 centimeter tjocka, av förmultnande organiska partiklar bemängda
jordlagret icke förefunnes, utan att hela det 4 meter tjocka övre jordlagret,
bestående av sand, vore här och var genomdraget av enstaka
förekommande, helt obetydliga skikt av dylik, förmultnande natur, vilka

79

både eu ytterst underordnad betydelse för grundläggningsförfarandet.
[''lider sådana omständigheter föreslog geotekniska byrån med all rätt
ett helt annat grundläggningssätt med sammanhängande hela betongplattor
under samtliga byggnaderna på endast 1.3 meter under markens
nivå och föreskrev dränering intill 3 meters djup av byggnadsområdet.

Då detta grundläggningsförfarande skulle ställa sig betydligt billigare
än det, som under de av byggnadsstyrelsen gjorda förutsättningarna
varit nödvändigt, ansåg riksdagen, att de av Eders Kungl. Maj:t för
grundarbetena äskade medlen icke vore av behovet påkallade, men
anvisade i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag 1,000,000 kronor
av de. för byggnadsarbetena av 1920 års riksdag beviljade 2,384,000
kronor.

Utan att avvakta riksdagens beslut i frågan eller Eders Kungl.
Maj:ts med anledning därav förväntade nådiga befallning igångsatte
byggnadsstyrelsen för tids vinnande i början av år 1921 genom arkitekten
Holmdahl en väsentlig omarbetning av byggnadsförslaget i syfte
att nedbringa kostnaderna. Vid granskning av det för riksdagen 1920
företedda ritningsförslaget fann byggnadsstyrelsen nämligen detsamma
utfört efter principer i fråga om korridorbredder och mått å lektionssalar,
som man i det under utförande varande seminariet i Karlstad
funnit sig kunna väsentligt reducera och härigenom nedbringa byggnadens
volym avsevärt.

Sedan resultaten av den geotekniska byråns undersökning blivit
kända, anmodades arkitekten Holmdahl jämväl att vidtaga sådana ändringar
i byggnadsförslaget, att belastningen å grundplattorna bleve i möjligaste
mån lika överallt. Byggnadsstyrelsen ansåg sig nämligen icke utan
sådan ändring av förslaget kunna ansvara för att de även av geotekniska
byrån förutspådda sättningarna skulle bliva av den godartade och
tolerabla natur, som byrån angivit.

Den 22 juni 1921 undfick byggnadsstyrelsen nådig befallning att
i samråd med skolöverstyrelsen skyndsamt uppgöra fullständiga ritningar,
beskrivningar och kostnadsberäkningar till seminariebyggnaderna, vilket
arbete omedelbart igångsattes enligt då föreliggande, i ovannämnda
avseenden väsentligt omarbetade skisser.

Något byggnadsarbete har emellertid under inga förhållanden kunnat
i år påbörjas, emedan den av geotekniska byrån såsom ett led i dess
grundläggningsförslag oavvisligt.påfordrade dräneringen av marken måste
givas tid att verka, överenskommelsen med Umeå stad angående utförande
av denna dränering godkändes av Eders Kungl. Maj:t den 21
oktober 1921. Under vintertid kunna inga betongbyggnadsarbeten bedrivas

- 80 —

så långt norrut som i Umeå. Allt är nu ordnat så, att byggnadsarbetena
kunna påbörjas, så snart väderleksförhållandena det tillåta våren 1922.

Byggnadsstyrelsen kan icke finna annat än att denna byggnadsfråga
från styrelsens sida skötts fullt lojalt och med den skyndsamhet,
som omständigheterna medgivit. Under ärendets handläggning har en
både bättre och billigare seminariebyggnad framvuxit på papperet.
Den skall ock i verkligheten hålla vad den lovar, .under förutsättning
att geotekniska byråns undersökningsresultat visar sig hållbart.

Revisorerna säga sig vidare icke kunnat undgå att lägga märke
till en tendens hos byggnadsstyrelsen att i flera fall vid prövning »av
styrelsen underställda ärenden angående ny- eller ombyggnader för
statens räkning påkalla mera omfattande och följaktligen mera kostsamma
åtgärder, än de ursprungligen förslagsställande myndigheterna påyrkat. Såsom
exempel härpå anföras om- och tillbyggnaden av restaurationsbyggnaden
vid Alnai-p, ombyggnaden av länsresidenset i Kristianstad
samt vissa reparations- och ombyggnadsarbeten vid August Arahamsons
stiftelse vid Näs.

Att så emellertid icke är förhållandet torde framgå av följande.

Beträffande om- och tillbyggnaden vid Alnarps lantbruks- och
mejeriinstitut tillåter sig styrelsen i underdånighet erinra, att styrelsen
genom nådig remiss den 8 december 1918 erhöll befallning att yttra
sig över eu del ifrågasatta ny- och ombyggnader vid Alnarp, bland
annat, förslag till utvidgning och förändring av institutets restaurant,
som beräknats draga en kostnad av 415,000 kronor. Byggnadsstyrelsen
framhöll i underdånig skrivelse av den 27 februari 1919, bland annat,
att de då föreliggande ritningarna icke kunde sägas motsvara skäliga
krav på ändamålsenlighet och sund byggnadsutformning, ävensom att
med då gällande priser det begärda anslaget, 415,000 kronor, icke motsvarade
dåvarande byggnadskostnader, vilka, enligt styrelsens mening,
borde beräknas till 525,000 kronor. Styrelsen framhöll önskväi’dheten
av att ritningarna underkastades en fullständig omarbetning. Under år
1920 verkställdes även en sådan omarbetning, varvid institutets styrelse
under hand erhöll anvisningar och råd från byggnadsstyrelsen med
resultat, att det förslag till samma byggnadsarbete, som Eders KungL
Maj:t den 21 oktober 1919 remitterat till byggnadsstyrelsen för granskning,
av institutet beräknats draga en kostnad av 411,000 kronor. Byggnadsstyrelsen
såg sig emellertid, med anledning av de på byggnadsmarknaden
då rådande höga priser nödsakad att, efter verkställd granskning,
beräkna kostnaden till 490,000 kronor.

Av detta framgår sålunda, att, ehuru mellan december 1918 och

— 81

oktober 1919 en allmän stegring av byggnadskostnaderna med 20 å 25 %
uppstått, det genom byggnadsstyrelsens ingripande framförda förändrade
förslaget så pass förenklats, att det av institutet kunde beräknas till 4,000
kronor och av byggnadsstyrelsen till 35,000 kronor lägre belopp än det
först inkomna.

Revisorerna hava inhämtat, att under år 1921 av institutets styrelse
anbud antagits å byggnadsarbetet, kraft- ooh belysningsanläggningar
samt uppvärmnings-, installations- och sanitetsanläggningar till ett sammanlagt
belopp av 305,511 kronor; och antaga revisorerna att en avsevärd
del av anslaget icke skall behöva tagas i anspråk.

Vid besök på platsen hava statsrevisorerna fått det intrycket, att
redan den av institutets styrelse beräknade, ovannämnda kostnaden,

411,000 kronor, måste betraktas såsom rundligt tillmätt i förhållande
till byggnadsföretagets omfång och beskaffenhet. 1

Då ovan visats, att byggnadsstyrelsen icke påkallat mera omfattande
och kostsamma åtgärder än den förslagsställande myndigheten och då
revisorerna förklara sig helt och hållet bortse från de ökningar i angivna
kostnadsförslag, som av byggnadsstyrelsen ifrågasatts på grund av de
senare årens osäkerhetstillstånd i fråga om arbets- och materialpriser,
lärer denna revisorernas anmärkning icke kunna anses befogad.

Beträffande byggnadsstyrelsens åtgörande med avseende å ifrågasatt
ombyggnad av länsresidenset i Kristianstad får styrelsen meddela
följande.

Genom nådig remiss den 13 februari 1920 anbefalldes byggnadsstyrelsen
avgiva underdånigt utlåtande över en av länsstyrelsen i Kristianstads
län i underdånig skrivelse den 9 i samma månad gjord framställning
rörande vidtagande av åtgärder i och för förbättrande och utvidgning
av länsstyrelsens lokaler inom länsresidenset i Kristianstad.

Sedan ett av byggnadsstyrelsen i anledning härav uppgjort förslag
till de av länsstyrelsen ifrågasatta åtgärderna överlämnats till länsstyrelsen
för prövning, fann sig länsstyrelsen emellertid föranlåten att föreslå en
del vidlyftigare förändringar och lät länsstyrelsen i anslutning härtill
uppgöra ett nytt något utvidgat förslag i frågan. Detta senare ändringsförslag
avsåg i huvudsak anordnande av ett förbättrat korridorsystem
för både landskansliet och landskontoret, förändring av det nuvarande
sessionsrummet och landshövdingens ämbetsrum till tjänsterum för kansliet,
inredande av sessionssal och ämbetsrum för landshövdingen och landsfogden
i våningen 1 trappa upp, flyttning av den i östra flygeln be 1

Byggnadskostnad^) skulle enligt nu gällande priser av byggnadsstyrelsen beräknats
till 340,000 kronor.

jRev-berättelse ang. statsverket för år 1920. Ill -

ll

— 82 —

fintliga trappan, anordnande av direkt trappförbindelse med landskansli
lokaler och de nyinredda utrymmena i våningen 1 trappa upp samt
renovering av samtliga lokaler inom residenset. Kostnaden för förslagets
genomförande hade, enligt eu genom länsstyrelsen verkställd kostnadsberäkning,
angivits till 79,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen faun för sin del det sålunda genom länsstyrelsens
försorg upprättade förslaget på ett lyckligt sätt lösa länsstyrelsens lokalfraga.
Emellertid förutsatte förslagets genomförande, att värmeledning
infördes i de utrymmen, som efter de föreslagna ändringarna icke skulle
kunna uppvärmas på annat sätt, nämligen samtliga rum i bottenvåningen
öster om mitteltrappan och i två arkivrum väster om denna trappa, ävensom
inom våningen 1 trappa upp i det nya sessionsrummet med dess
föirum samt i landsfogdens ämbetsrum. Det syntes dock byggnadsstyrelsen
synnerligen opraktiskt och oekonomiskt att iordningställa länsstyrelsens
lokaler och därvid blott inleda värmeledning i vissa, på olika
håll belägna utrymmen, då oavvisligt krav på utökning av värmeledningen
att omfatta hela byggnaden inom kort kunde väntas framkomma,
i vilket fall en stor del av de avsedda inredningsarbetena måste göras
om. En värmeledningsanläggning av sistnämnda omfattning skulle,
enligt verkställd beräkning, draga en kostnad av 66,000 kronor. Härutöver
borde enligt byggnadsstyrelsens mening de i länsstyrelsens kostnadsberäkning
angivna kostnaderna nödvändigtvis ökas med sammanlagt

5.000 kronor. I anslutning härtill hemställde byggnadsstyrelsen i underdånigt
utlåtande den 21 september 1920 om anvisande å tilläggsstat för
år 1921 för genomförande av det av länsstyrelsen framställda ändringsförslaget
samt införande av-värmeledning i av byggnadsstyrelsen ifrågasatt
omfattning av ett belopp av 150,000 kronor.

I en till byggnadsstyrelsen remitterad underdånig skrivelse av den
31 december 1920 anhöll emellertid länsstyrelsen att, därest medel icke
kunde beredas för utförande under år 1921 av samtliga sålunda föreslagna
ändringsarbeten, i varje fall de arbeten, som avsåge landskontorets lokaler,
måtte redan under innevarande år komma till utförande samt övriga
arbeten däremot utföras under ett kommande år. I underdånigt utlåtande
den 18 januari 1921 meddelade byggnadsstyrelsen, att vid eu dylik uppdelning
av arbetena kostnaderna för desamma kunde väntas uppgå till

160.000 kronor, och hemställde byggnadsstyrelsen i anslutning härtill
om avlåtande av nådig proposition angående ''anvisande för ifrågavarande
ändamål dels å tilläggsstat för år 1921 av ett belopp av 45,000 kronor,
dels ock å extra stat för år 1922 av ett belopp av 115,000 kronor.
Sedermera har emellertid ändringen inom länsstyrelsens lokaler jämlikt

— 83 —

nådigt beslut den 10 juni 1921 inskränkts att omfatta endast eu provisorisk
ändring av landskontorets lokaler i och för .avhjälpande av de
svåraste missförhållandena beträffande dessa lokaler, för vilket ändamål
i innevarande års generalförslag rörande arbeten i kronans under byggnadsstyrelsens
förvaltning ställda hus i landsorten upptagits ett belopp
av 20,000 kronor.

Vad åter beträffar granskningen av förslaget till reparations- och
ombyggnadsarbeten vid August Abrahamsons stiftelse vid Näs, erhöll
styrelsen genom nådig remiss den 15 oktober 1919 befallning att avgiva
underdånigt utlåtande över styrelsens å Näs framställning om beviljande
av ett belopp av 40,500 kronor till åtskilliga reparationer vid stiftelsens
byggnader. Styrelsen uppdrog då åt en sin tjänsteman att avresa till
orten för att där vinna närmare kännedom om de på frågan inverkande
förhållandena. Genom denna besiktning (avskrift av besiktningsutlåtandet
bifogas) framgick otvetydigt, att samtliga ifrågavarande byggnader
befunno sig i ett särdeles bristfälligt skick och tarvade snar vård, för
att de icke skulle ytterligare förfalla, varigenom givetvis statsverket skulle
åsamkas högst betydande såväl olägenheter som kostnader. Till belysande
av styrelsens på Näs bristande sakkunskap på detta för anstaltens verksamhet
givetvis främmande område må anföras följande.

Enligt föreståndarens för stiftelsen skrivelse den 28 september 1919
erhöll stiftelsen i statsbidrag för åren 1913, 1914 och 1915 ett belopp av
38,500 kronor, varav 26,750 kronor avsågs att bestrida utgifter för anordnandet
av elektrisk belysning, vattenledning samt till att sätta byggnaderna
i ordentligt skick." Beloppet 26,750 kronor har även blivit använt
till ifrågavarande ändamål men visat sig otillräckligt, och har den
verkliga kostnaden för dessa arbeten uppgått till ett belopp av 57,225
kronor.

Trots de sålunda under åren 1913—1915 vidtagna åtgärderna för
att »sätta byggnaderna i ordentligt skick» befunnos dessa vid sakkunnig
granskning i det otillfredsställande skick, som besiktningsutlåtandet angiver.
Byggnadsstyrelsen ansåg sig därför förpliktad att för Eders Kungl.
Maj:t framhålla önskvärdheten av, att icke blott den utav anstaltens styrelse
begärda summan, 40,500 kronor, ställdes till dess förfogande, utan
jämväl nödiga medel för avhjälpande av de vid besiktningen iakttagna
bristfälligheterna, beräknade av byggnadsstyrelsen till 49,500 kronor,
eller tillsammans 90,000 kronor. Det torde knappast kunna läggas
byggnadsstyrelsen till last, att i ett fall som detta hava påfordrat vidlyftigare
åtgärder än anstaltens styrelse föreslagit.

Revisorerna hava till sist ifrågasatt »lämpligheten av de beräk -

— 84 —

ningsgrunder, vilka för närvarande av ämbetsverket tillämpas vid bestämmande
av arvoden åt ämbetsverkets utom stat anställda arkitekter,
då dessa betros med uppdrag för ämbetsverkets räkning». Den till ledning
vid arkitektarvodenas beräknande använda, av svenska teknologföreningens
avdelning för husbyggnadskonst antagna arkitekttaxan anses
av revisorerna tillförsäkra arkitekterna för höga ersättningsbelopp för
deras arbete.

Nämnda taxa är uppställd i huvudsaklig överensstämmelse med
motsvarande taxor i Tyskland, Frankrike, Belgien med flera länder.
Arvodet utgår med viss procent av byggnadskostnaden. Byggnaderna
äro uppdelade i klasser och arvodet beräknas efter en lägre procent
enligt klass I, dit sådana uppdrag hänföras, som gälla byggnader av
enklare slag, än enligt klass II o. s. v. Flertalet av de uppdrag, som
av byggnadsstyrelsen givas åt arkitekterna utom stat, falla inom klass
II. Arkitekttaxan angiver inom denna klass en variation av procenttalet
från 6.8 procent vid en byggnadskostnad av 40,000 kronor till 3 procent
vid eu byggnadskostnad av 3,000,000 kronor. Procenten sjunker nämligen
efter en geometriskt bestämd kurva med stigande byggnadskostnad.
5 procent-punkten passeras vid en byggnadskostnad av 150,000
kronor.

Såsom jämförelsematerial anföras motsvarande arvoden enligt i
några andra länder gällande arkitekttaxor.

Land			Byggnadskostnad
	40,000	300,000	3,	.000,000
Tyskland...........	....... 5.55	procent	4.20	procent	3	procent
Sverige.............	6.80	■»	4.40	»	3	»
Danmark...........	....... 6.20	»	4.67	»	4	»
Norge .............	....... 6.85	»	5	»	3.50	»
Belgien..............	....... 5.75	»	5''2 5	»	5	»

Härav framgår, att de tyska och svenska taxornas procentsiflror
äro tämligen jämnlöpande; den tyska dock något lägre. Såväl den
danska som den norska taxan visa något högre procentsatser än den
svenska, i all synnerhet, när man kommer upp till sådana kostnadssummor,
som i allmänhet förekomma vid statens byggnadsarbeten, som
anförtros å byggnadsstyrelsen.

Såsom exempel på arvodesberäkningen i de romanska länderna är
procentsatsen för samma kostnadssummor i den belgiska arkitekttaxan
angivna. De äro väsentligt högre än de svenska och utgå från ett
minimiarvode av 5 procent av byggnadskostnaderna. I England be -

— 85

räkuas arkitektarvoden till 6 procent av byggnadskostnaden, då denna
överstiger 2,000 £, och till 10 procent för kostnader därunder. .

Någon grundad anledning, varför byggnadsstyrelsens arkitekter,
vilka för att vinna inträde vid styrelsen måste förete intyg om fullständig
teoretisk och praktisk utbildning vid landets högsta läroanstalter
för detta ändamål, skola ersättas med lägre arvoden än en utom styrelsen
stående, praktiserande arkitekt, förefinnes i själva verket icke.
Snarare skulle man kunna finna ett skäl att tillmäta deras arvoden
något högre såsom ersättning för allt det arbete för statens räkning de
•vanligen under ett par 10-tal år utföra åt styrelsen för en ytterst ringa
ersättning under formen av gratifikationer två gånger om året, innan
styrelsen kan bliva i tillfälle att anförtro dem utförandet av någon statens
byggnad av större omfång. Arkitekterna utom stat hava nämligen
icke något privilegium på att få utföra ritningar och handhava ai betsledning
vid alla de statens byggnader, som byggnadsstyrelsen uppför.
För närvarande uppför sålunda styrelsen det stora centralposthuset i
Göteborg, blindskolan i Kristinehamn samt vårdanstalten för blinda med
komplicerat lyte i Lund av utanför byggnadsstyrelsen stående arkitekter.
Naturhistoriska riksmuseets byggnader samt utredningarna rörande utvidgning
av Kungl. biblioteket hava utförts av arkitekter, som icke ti
höra styrelsen.

Byggnadsstyrelsen har emellertid sedan lång tid tillbaka tiilampat
den principen, att styrelsens arkitekter få vidkännas rätt avsevärda avdrao-
å det arvode, som enligt arkitekttaxan skulle tillkomma dem. Arvodet0
har ända till år 1918 beräknats så att, sedan administrationskostnader
och arvoden till arkitekt, kontrollant och dylikt fråndragits den
totala beräknade byggnadskostnaden, den summa, som därefter återatår,
lao-fs till grund för beräkning enligt taxa av arvodets storlek. Den
härvid funna summan, minskad med 10 procent, har utgjort norm för

arkitektens arvode. _

Efter ämbetsverkets omorganisation har emellertid arkitektens uppdrag
i vad rör »arbetsledningen» väsentligt underlättats genom det
arbete, som utföres på styrelsens byggnadsbyrå, varför man ansett skäligt
att högst avsevärt reducera det i taxan angivna arvodet för denna
del av arkitektens uppdrag. För -arbeten inom Stockholm har denna
del av arvodet minskats till hälften och för byggnader utanför huvudstaden
till omkring tre fjärdedelar.

I det av revisorerna anförda fallet har arkitekten fatt vidkännas
dessa avdrag. Beräkningsgrunderna för ifrågavarande arkitektarvode
för Umeå seminarium har, på begäran av revisorernas sekreterare, kanslirådet
Löivbeer, tillhandahållits revisorerna av byggnadsstyrelsen.

— 86

Styrelsen tillåter sig emellertid att här ytterligare kommentera
den lamnade promemorian, som här-i avskrift bifogas. Av densamma
3’ arkitektarvodet beräknats enligt en kostnadssumma av
J,UbU,OUO kronor, ehuru byggnadskostnaderna (i början av år 1920) beräknats
uppgå till 2,384,000 kronor. Denna reduktion har ägt-rum
dels enligt nyssnämnda principer, dels ock med hänsyn till den nedgång
i byggnadskostnaderna, som under byggnadstiden är att förvänta,
i x -tåligt arkitekttaxan, klass II, skulle arvodet vid en byggnads phfna4Q

lnn2,?60,00° ,kr0nT npPgå tiU 65’000 kronor, varav 76 procent
eller 49,400 kronor for skisser, huvudritningar, arbets- och detaljritningai
samt entreprenadhandlingar och beräkningar i övrigt; Övriga 24
procent eller 15,600 kronor motsvarar ersättning för arbetsledningen.

Uran den forra summan har dragits 10 procent eller 4,940 kronor
och Iran den senare 5,850 kronor, motsvarande 9 procent av hela dét
enligt taxan beraknade arvodet, 65,000 kronor. För arbetsledningen
ar arkitekten sålunda i detta fall fått nöja sig med 15 procent av totala
arvodet i stallet for i taxan angivna 24 procent. Arkitekten Holmdahls
cKVnon i Senom dessa reduktioner minskats med 10,790 kronor från

65,000 kronor till 54,210 kronor. Härefter har ytterligare en avprut Sfnruf

r’21° kronor agt rum, så att arvodet slutligen bestämts till
’ . kronor. Det enligt taxan beräknade arvodet har alltså i detta

tall minskats med 20 procent.

. Styrelsen kan på grund av vad sålunda anförts icke finna statsrevisorernas
förevarande anmärkning befogad. Den är ett utslag av en
mycket utbredd vanföreställning om arkitektens uppgift och arbete.

Med anledning av vad revisorerna vidare anfört tillåter sig byggnadsstyrelsen
slutligen i underdånighet påpeka, att, på grund av de
ständigt varierande, oftast ökade anspråken på utrymmen och anordningar
lör olika ändamål, som av vederbörande skolmyndigheter göras
ga ande och som av riksdagen efter hand godtagits, har icke någon
normaltyp för folkskolelärareseminarier kunnat utbildas.

Remissakten bifogas.

I ärendets slutliga handläggning har jämväl deltagit byråchefen Loven
samt, x vad avser länsresidenset i Kristianstad, byggnadsrådet Petterson.

Stockholm den 22 december 1921.

Underdånigst:

CARL MÖLLER.

IS. GUST. CLASON.

Sten Zethelius.

87 —

Avskrift.
inlaga 1

till byggnadsstyrelsens förestående
utlåtande.

Tjänstememorial.

tåligt styrelsens beslut av den 27 november 1919 erhöll undertecknad
i uppdrag att vid Nääs verkställa undersökningar med anledning
av en till byggnadsstyrelsen remitterad underdånig framställning
från styrelsen för August Abrabamsons stiftelse om anslag för nybyggnader
och reparationer å läroanstalten för stiftelsen samt däröver avgiva
redogörelse och får jag, sedan jag den 4 december besökt platsen, anföra
följande.

I styrelsens skrivelse till Konungen den 3 oktober 1919 hemställes
att Kung!. Maj:t täckes föreslå riksdagen, att för nybyggnader och
reparationer å läroanstalten vid August Abrahamsons stiftelse anvisa
ett belopp av 40,500 kronor och därav för år 1920 förskottsvis 10,500
kronor och återstoden år 1921.

Enligt föreståndarens för stiftelsen skrivelse av den 28 september
1919 erhöll stiftelsen i statsbidrag för åren 1913, 1914 och 1915 ett belopp
av 38,500 kronor, varav 26,750 kronor avsågs att bestrida utgifter för
anordnandet av elektrisk belysning, vattenledning och för att sätta
byggnaderna i ordentligt skick. Beloppet, 26,750 kronor, har även
blivit använt till ifrågavarande ändamål men visat sig otillräckligt och
uppgick den verkliga kostnaden för dessa arbeten till ett‘belopp av
57,225 kronor. Under åren 1916, 1917 och 1918 har för reparationer och
underhåll använts ett belopp av 14,506 kronor 47 öre. Dessa sistnämnda
belopp hava egentligen använts till att erhålla tidsenliga lokaler för
gymnastik, metall- - och pappslöjd samt något så när tillfredsställande
lokaler för teckningsundervisning eller alltså för de nya undervisningsgrenar,
som under senare år upptagits på stiftelsens arbetsprogram.

I sistnämnda skrivelse äro kostnaderna fördelade och beräknade
enligt nedanstående:

Slottsbyggnaden.

Utvändiga reparationsarbeten................................. 18,850: —

Inredning av bibliotek.............................................. 2,500: —

Arbeten i köksavdelningen ...................................... 500: — 21,850: —

- 88 -

Lekhuset.

Anläggning av tak och golv jämte anordnandet av ett
vindfång ..........................................................................................

Smedjenåäs.

Indragning av elektriska ledningar för belysning och kraft
Biblioteksbyggnaden.

Insättning av nya dörrar och fönster jämte möbler..............

3,600: —
1,000: —

750: —

Källnääs.

Nytt tegeltak, utvändig målning, iordningställandet av gårdsplan
jämte indragning av elektrisk belysning.....................

Mellan-nääs.

Omläggning av golv jämte omsättning av kakelugnar.........

utgörande sålunda tillsammans................................... kronor

11,800: —

1,500: -40,500: —

Vidare framhalles, att det s. k. ))Vänhemj> maste rivas och ersättas
med nybyggnad och beräknas densamma komma att draga en kostnad
av 150,000 kronor, vilken summa skulle äskas av nästa års riksdag.

Det belopp, som stiftelsen har till sitt förfogande, är c:a 10,000
kronor, utgörande ränta a den s. k. utvidgningsfonden, vilket belopp
väntas utfalla år 1921, men är denna summa avsedd att bestrida kostnaderna
för omläggning av lek- och idrottsfältet samt för att verkställa
nödiga förbättringar å vissa av läroanstaltens byggnader, vilka härovan
icke berörts.

Vid mitt besök genomgicks varje byggnad och konstaterades följande
rörande:

Slottsbyggnaden.

Nedanstående utvändiga arbeten voro nödvändiga att utföra för
att undvika ytterligare förfall och för att sätta byggnaden i stånd i
enlighet med förutvarande utseende.

Putsning av fasaderna.............................................. 18,100:_

Målning och justering av snickeri........................... 2,400:—.

Rivning och omläggning av utvändiga huvudtrappan
jämte renhuggning av granitarbeten
och uppsättning av ny barriär ......................... 8,000: —

— 89 —

Rivning och uppsättning av balkong å trädgårds fasaden

......... 4,000:

Omläggning av utvändiga stentrappor jämte erforderlig
reparation av balustrader ..................... 15,000: —

Invändiga arbeten.

Begärda arbeten i köksavdelningen, över vilkas
behövlighet jag icke kan yttra mig, torde uppgå
till ............................................................................... —

Beträffande inredning av 4 stycken rum å n. b.

till bibliotek, så torde denna fråga vara beroende
på bestämmelserna i donation, huruvida
arbetet kan komma till utförande, men
är kostnaden dock medtagen och beräknad
till ..................................................................... ....... 3,450: — 51,800:

Lekhuset.

På grund av papptakets bristfällighet hade läckor
uppstått, varigenom såväl underpanel som underliggande
golv blivit skadade, varför följande arbeten voro nödvändiga
att utföra.

Nytt plåttak med delvis ny underpanel .............. 6,000: —

Om- samt delvis nyläggning av golv med tillhörande
bjälklag ...................................................... 3,500:

Som intet kapprum fanns till stora samlingssalen,
begäres uppsättandet av en vägg vid
huvudingången och beräknas kostnaden härför
till.......................................................................... 750: — 10,250:

Smedjenääs.

Indragning av elektriska ledningar för belysning och kraft 1,750:

Biblioteksbyggnad en.

Denna byggnad är egentligen endast en sommarpaviljong
utan eldstad och är således synnerligen olämplig för
sitt ändamål. Kostnaden för densammas iordningställande
har stiftelsen beräknat till 500 kronor, men torde uppgå
till betydligt mer. Som densamma dessutom skulle ligga
mycket störande vid en eventuell nybyggnad för »Vänhem»
föreslås att för närvarande ingen åtgärd vidtages utan att
Jiev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III -

12

— 90 —

densamma rives vid nybyggnadens igångsättande. Lokaler
för bibliotek, om dylika icke kunna inrymmas i slottsbyggnaden,
och för expedition torde i så fall lämpligen kunna
beredas i nybyggnaden.

Källnääs.

Denna byggnad var endast försedd med papptak och var
detta mycket bristfälligt, varför tegeltak nödvändigt måste

påläggas och beräknas kostnaden till ...........9,700: —

Utvändigt var byggnaden icke försedd med någon
som helst målning, varför sådan måste utföras
i och för byggnadens bestånd och beräknas

kostnaden härför till............................................. 3,200:_

Indragning av elektriska ledningar jämte iordningställandet
av gårdsplan beräknas till......... 2,600:— 15 500-_

Mellan-nääs.

Byggnaden i huvudsak använd till bostäder och voro golven
såväl som en del kakelugnar i rätt så dåligt skick.

Kostnaderna för nödiga reparationer beräknas till ............ 2,100:_

Härtill komma ritningar samt tillsyn över arbetet jämte
oförutsedda utgifter, vilka på dylika arbeten måste beräknas
utgå med minst 20 % eller.......................................... 8,600:_

Summa kronor 90,000: —

Denna summa, 90,000 kronor, utgör således kostnaderna för av
stiftelsen begärda reparationsarbeten och som av densamma blivit beräknade
till 40,500 kronor.

De arbeten, som blivit beräknade i ovanstående summa, äro nästan
alla uteslutande av den art, att de så fort ske kan måste komma till
utförande i och för förhindrandet av ytterligare förfall med därigenom
uppstående högre kostnader, och föreslås därför att hela beloppet ställes
till stiftelsens förfogande redan under år 1920.

Som totalintryck kan sägas, att nästan alla byggnader voro dels
mindre val uppförda, dels ock mindre väl lämpade för sina ändamål,
t. ex. föreläsningssalarna och samlingsrum hade onödigt stora fönsterytor
och dåliga eldstäder, bostadsrummen voro synnerligen primitivt
ombonade m. m., varför för framtiden, om byggnaderna skola bibehållas
för sitt nuvarande ändamål, tämligen genomgående reparationer på en

— 91 —

gång måste verkställas och sedermera ett årligt anslag ställas till förfogande
för underhåll.

Beträffande den föreslagna nybyggnaden för »Vänhem» med därtill
omnämnd byggnadskostnad, så torde såsom ovan sagts en del mindre
lokaler visa sig nödvändiga att inrymma i densamma och uppskattas
kostnaden ungefär till 150,000 kronor, men som stiftelsen icke begärt
anslag till denna byggnad för år 1920 och ej heller fastställt några
ritningar, torde någon närmare granskning av ritningarna eller kostnadsuppgiften
icke vara behövlig.

Förslagsritning till nybyggnad för »Vänhem» samt avskrift av
donationsbrevet har av mig infordrats och bilägges härmed.

Stockholm den 6 december 1919.

JOHN TELANDER.

Vidimeras, ex officio:

Sten Zethelius.

A vskrift.

Bilaga 2

till byggnadsstyrelsens förestående utlåtande.

Umeå seminarium.

P. M. angående arkitektens arvodesfråga.

Arvodesberäkningen utgår från följande beräknade kostnader utom
arkitektarvode och administrationskostnader:

Seminariebyggnaden ................................................................... 2,000,000: —

Avträdesbyggnad................................................ 24,600: —

Redskapsskjul............................................................ 17,600: —

Inhägnader ........................................................... 17,800: — 60,000: —

Kronor 2,060,000: —

Fullt arvode enligt taxan:

Seminariebyggnad klass II.................. 3.1 % av 2,000,000 = 62,000: —

Uthus och stängsel . » I .................. 5 % av 60,000 == 3,000: —

A = 65,000: —

— 92 —

Enligt styrelsens beräkningsregler:

Huvudritning jämte kostnadsberäkning 0.9 x 0.2 6 x 65,000 = 15,210: —

Arbetsbeskrivningar.................................. 0.9 x 0.05 x 65,000= 2,925: —

Arbets- och detalj ritningar ..................... 0.9 x 0.4 5 x 65,000 = 26,325: —

Byggnadsledning ......................................._0.15 x 65,000= 9,750: —

_Hela arvodet 54,210: —

Efter ytterligare reduktion 52,000: —

Arvodets uppdelning i kontraktet:

Avd. I. Skisser, huvudritningar, kostnadsberäkning, entreprenadritningar
och handlingar:

26 325

15,210 + 2,925 + — g = 26,910: — -Avrundat = 26,000: —

Avd. II. Under förutsättning av byggets igångsättande inom viss i kontraktet
angiven tidpunkt:

2

gX 26,325 + 9,750 = 27,300: —

Avrundat = 26,000: —

Stockholm den 17 augusti 1921.

G. MALM.

Vidimeras, ex. officio:

Sten Zethelius.

Patent- och registreringsverkets yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar. Del. I sid.
34 § 3.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 7 innevarande december har Eders Kungl.
Maj:t anbefallt patent- och registreringsverket att avgiva utlåtande över
riksdagens revisorers berättelse i vad avsåge ämbetsverket; och får

— 93

patent- och registreringsverket i anledning härav, med återställande av
remissakten, i underdånighet anföra följande.

De av riksdagens revisorer framställda anmärkningar, varöver
patent- och registreringsverket har att yttra sig, avse uteslutande den
för ämbetsverkets räkning i kvarteret Doktorn vid Valhallavägen uppförda
nybyggnaden. Patent- och registreringsverket tillåter sig till en
början erinra därom, att vid planläggningen av ifrågavarande byggnadsföretag
det framstått såsom en angelägenhet av största vikt, att hänsyn
jämväl toges till framtida behov av ökat utrymme till följd av utvecklingen
av ämbetsverkets verksamhet. Erfarenheten hade visat, att en
sådan hänsyn var nödvändig; exempelvis må omnämnas, att patent- och
registreringsverket, som år 1906 inflyttade i sitt nyinköpta hus vid
Birgerjarisgatan, redan år 1911 nödgades hyra en våning och inom
kort ytterligare två våningar i enskild person tillhörig fastighet. Denna
hänsyn gjorde sig gällande redan vid valet av tomt. 1 den till 1916
års riksdag avlåtna proposition i ämnet yttrade föredragande departementschefen,
att det skulle vara ett ekonomiskt missgrepp att icke taga
hänsyn därtill, att tomten i tillfylletsgörande män möjliggjorde uppförande
å densamma av de tillbyggnader, vilka i framtiden bleve erforderliga
för mötande av ämbetsverkets ökade behov av lokalutrymme.
Den föreslagna, Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga tomten, upptagande
hela kvarteret Doktorn, innehöll en areal av cirka 5,225 m2; den föreslagna
nybyggnaden komme att täcka en areal av endast 2,750 m2; enligt
planen skulle tillbyggnader å tomten kunna uppföras under fyra
särskilda byggnadsperiocler. Statsmakterna beslöto byggnadens uppförande
å den föreslagna tomten samt ålade patent- och registreringsverket
att till Kungl. Maj:t och kronan för tomten erlägga en köpeskilling av

500,000 kronor, att likasom övriga med byggnadsföretaget förenade kostnader
gäldas av överskotten å patent- och registreringsverkets verksamhet.
Även vid planläggningen av själva byggnaden har det framtida behovet
av ökat lokalutrymme beaktats. Enligt den ursprungliga planen, som
finnes intagen i propositionen till 1916 års rikdag, voro 10 å 11 rum
reserverade för sådant ändamål.

De av patent- och registreringsverket nu gjorda erinringarna hava
närmast föranletts av de i revisorernas berättelse berörda frågorna om
bibliotekssalens storlek och f. n. odisponerade rum. Patent- och registreringsverket
vill tillägga, att då bibliotekssalen, vilken utförts i enlighet
med av riksdagen godkända ritningar, ligger mellan två gårdar,
det för dess nöjaktiga belysande var, särskilt med hänsyn till salens
bredd, en nödvändighet att låta den gå genom två våningar; att biblio -

— 94

teket besöktes år 1.920 av 8,359 personer och att bibliotekssalen, där
kungjorda patentansökningar hållas tillgängliga för allmänheten, är avsedd
att mottaga det ökade antal besökande, som blir en given följd
av en framtida utveckling av ämbetsverkets verksamhet. Vad angår
det förhållandet, att ett antal rum f. n. är odisponerat, är ämbetsverket
fortfarande av den bestämda uppfattning, att sådant är betingat av
klokt förutseende. Beträffande ett provisoriskt utnyttjande av f. n.
odisponerade lokaler vill patent- och registreringsverket endast hänvisa
till vad i denna fråga förekommer i ovannämnda proposition till 1916
års riksdag.

Angående dispositionen av tjänstelokalerna tillåter sig patentoch
registreringsverket dels erinra om det under ärendets behandling
erkända behovet att i stor utsträckning tillhandahålla tjänstemännen
enrum och dels framhålla, att en detaljerad, av planritningar åtföljd
redogörelse över de olika rummen och det ändamål, vartill de skulle
användas, lämnats i den till 1916 års riksdag avbitna och av riksdagen
bifallna propositionen; det utsäges uttryckligen i riksdagens skrivelse,
att riksdagen icke haft något att erinra mot de framlagda ritningarna.
Vid den slutliga dispositionen hava flere rum utnyttjats såsom arbetsrum,
vilka enligt det ursprungliga förslaget icke vore därtill avsedda. Det
må även tillåtas ämbetsverket erinra om vad föredragande departementschefen
i samma proposition yttrade rörande själva förslaget till byggnad:
»Det innehåller enligt min mening en väl genomtänkt plan för tillgodoseende
av patent- och registreringsverkets lokalbehov; och synes
mig vid uppgörandet av förslaget hava iakttagits all den sparsamhet
och enkelhet, som utan åsidosättande av praktiska synpunkter och
verkliga behov kan genomföras.»

Patent- och registreringsverket övergår härefter till besvarande
av de anmärkningar, som framställts rörande möbleringen och inredningen
av ämbetsverkets nya lokaler. I propositionen till 1916 års
riksdag angående nybyggnaden hade kostnaden för inventarier angivits
till omkring 265,000 kronor i enlighet med en uppgift av patent- och
registreringsverket i underdånig skrivelse den 20 januari 1915. Såsom
i revisorernas berättelse förmäles, föreslog Kungl. Maj:t år 1919 riksdagen
medgiva, att högst 500,000 kronor finge för ifrågavarande ändamål
användas. Detta belopp hade framkommit efter en beräkning, som
patent- och registreringsverket i samråd med byggnadsstyrelsen i början
av år 1919 på uppdrag verkställt. Med hänsyn särskilt till den korta
tid, som därvid stått ämbetsverken tillbuds, blev beräkningen mycket
approximativ; dock erinrades i den underdåniga skrivelse, varmed patent -

95 —

och registreringsverket överlämnade den gjorda beräkningen till Kungl.
Maj:t, att kostnadsökningen, sedan patent- och registreringsverket avgav
sitt underdåniga utlåtande i januari 1915, kunde anslås till 2 å 2 l/2
gånger då gällande pris och även sedan 1916 års proposition avläts
varit högst avsevärd. Riksdagen medgav, att ett belopp av högst

300,000 kronor finge för ändamålet tagas i anspråk.

På hösten 1919 — meningen var att inflyttningen i de nya lokalerna
skulle äga rum under år 1920, men till följd av sedermera inträffad
arbetsnedläggelse inom byggnadsfacket kunde densamma ske först i juni
innevarande år — infordrades anbud å möbler, vartill skizzritningar
uppgjorts; det material, som skulle användas, var mahogny för plenisalen,
björk för generaldirektörens rum och förmaket och ek för övriga
rum. Följande anbud inkommo från nedannämuda:

Aktiebolaget C. E. Jonsson & C:o............ 319,660: —

A. Telander & Söner, Göteborg .............. 259,100: —

Carl Johansons möbleringsaffär.................. 234,120: —

Stockholms möbelarkitektbyrå.................... 232,110: —

Aktiebolaget Nordiska Kompaniet ............ 207,777: —

Arkitekten David Blomberg ......................... 181,937: —

Myrstedt & Stern, Aktiebolag..................... 181,050: —

Aktiebolaget Svenska pianofabriken ......... 172,040: —

Aktiebolaget Gustaf Flinta, Hedemora...... 128,226: —

Från Malmsten & C:o hade anbud inkommit endast å ett mindre
antal rum.

Med undantag för två rum — plenisalen och registratorskontoret —
antogs det lägsta anbudet, det av aktiebolaget Gustaf Flinta, Hedemora,
avgivna. Det var helt naturligt med en viss tvekan ämbetsverket
bestämde sig för detta i förhållande till de övriga mycket låga anbud,
men desto större blev tillfredsställelsen, då resultatet visade sig synnerligen
gott, såväl med avseende å prydlighet som eljest.

Vad därefter angår frågan om inköpta mattor tillåter sig patentocli
registreringsverket till en början framhålla, att det syntes patentoch
registreringsverket, att mattor, som förekomma i ett flertal ämbetsverk,
jämväl vid inredningen av patent- och registreringsverkets nya
tjänstelokaler borde anskaffas till de förnämligare rummen, och ansåg
sig patent- och registreringsverket, alldeles särskilt då det här gällde
ett statens ämbetsverk, handla riktigast, om svenska mattor inköptes.
Patent- och registreringsverket vände sig därför till föreningen Handarbetets
vänner, vilken biträdde ämbetsverket redan vid den preliminära

- 96 -

kostnadsberäkningen i början av år 1919. Det gällde då tio mattor
och priset för dessa tio mattor beräknades av Handarbetets vänner till
25,680 kronor. Då på hösten 1919 fråga blev att avsluta kontrakt med
Handarbetets vänner angående leverans av mattor, förklarades, att på
grund av under året inträffad ytterligare prisstegring de vid årets början
beräknade prisen icke kunde vidhållas. Handarbetets vänner fordrade
nu för samma mattor 35,947 kronor. Ämbetsverket ansåg ett så högt
belopp icke böra användas för ifrågavarande ändamål, varför beslöts
dels att låta en matta med ett pris av 2,730 kronor helt utgå och dels
att anmoda Handarbetets vänner avgiva nytt kostnadsförslag å återstående
nio mattor med iakttagande av att, där så lämpligen kunde
ske, minska mattornas storlek. Kostnaden för dessa nio mattor har
utgjort 27,721 kronor. Den största och dyraste av dessa mattor är
avsedd för ämbetsverkets 14 meter långa plenisal. Såsom i revisorernas
berättelse angives, har densamma kostat 7,280 kronor. Vid den preliminära
kostnadsberäkningen i början av år 1919 upptogs priset för
densamma till 5,200 kronor.

Av det av riksdagen för möblering och inredning av patent- och
registreringsverkets nya ämbetslokal medgivna beloppet, 300,000 kronor,
torde omkring 275,000 kronor behöva tagas i anspråk, vadan alltså en
besparing av omkring 25,000 kronor lärer uppstå.

Stockholm den 15 december 1921.

Underdånigst:

E. O. J. BJÖRKLUND.

Föredragande.

ARVID KUYLENSTJERNA. PORTHOS WISTRAND.

KARL P. DAHLSTRÖM. CURT LUNDIN. ALB. BERG.

Filip Loenbom.

— 97 —

Universitetskanslerns

utlåtande i anledning av riksdagen»
revisorers erinringar rörande dispositionen
av vissa docentstipendier. Pel
I, sid. 37, § 2.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 december 1921 bär Kungl. Maj:t anbefallt
kanslersämbetet för rikets universitet att, i anledning av vad
riksdagens revisorer uti § 2 av sin berättelse för år 1921 anfört i fråga
om utdelningen av docentstipendierna vid rikets universitet och karolinska
mediko-kirurgiska institutet, efter vederbörandes hörande till kungl.
ecklesiastikdepartementet inkomma med underdånigt utlåtande å viss,
tillika föreskriven tid.

Med anledning härav har kanslersämbetet genom vederbörande
rektorsämbeten inhämtat yttranden i ärendet från medicinska fakulteterna
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska institutets lärarkollegium,
ävensom från det mindre akademiska konsistoriet i Lund; och
får kanslersämbetet, med överlämnande av nämnda yttranden, därav
medicinska fakultetens i Lund tinnes intaget i bilagda protokollsutdrag,
jämte en till medicinska fakultetens i Uppsala yttrande hörande bilaga,
för egen del i underdånighet i första hand hänvisa till vad de sålunda
överlämnade handlingarna innehålla.

I övrigt vill kanslersämbetet anföra, att kanslersämbetet städse
noggrant iakttagit och övervakat dels att, jämlikt given föreskrift,
vederbörliga uppgifter lämnats om befattningar eller uppdrag, innehavda
av docenter, vilka föreslagits till erhållande av docentstipendium, dels
ock att docentstipendium icke bortgivits till docent, vilken av befattning
eller uppdrag, som av honom innehafts, eller av annan verksamhet
kunde anses bliva i avsevärd, grad förhindrad att utöva sin lärår- eller
forskargärning. Tveksamma fall hava visserligen förekommit, och icke
sällan har därför utredning officiellt eller under hand måst i dylika
ärenden av kanslersämbetet verkställas. Emellertid anser sig kanslersämbetet
kunna påstå, att kanslersämbetet städse vid avgörande av uppkomna
frågor utav bär ifrågavarande art med största omsorg och försiktighet
tillämpat de av Kungl. Maj:t i förevarande hänseende givna
föreskrifter.

Stenkullen den 7 januari 1922.

Underdånigst:

CARL SWARTZ.

Otto Croneborg.

K tv.-berättelse ang. statsverket för år 1920. 111.

13

— 98 —

Avskrift.

Medicinska fakultetens i Uppsala

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar rörande vissa
docentstipendier. Del I, sid. 37, § 2

Till rektorsämbetet vid Uppsala universitet.

Sedan rektorsämbetet till medicinska fakulteten remitterat en
skrivelse från kungl. ecklesiastikdepartementet, innehållande vissa anmärkningar,
som riksdagens revisorer anfört angående användandet av
docentstipendier, får fakulteten i anledning hä: av meddela följande.

Vid granskning av detaljerade uppgifter rörande docenternas undervisningsverksamhet
och deras innehavande av andra befattningar in. m.,
som av revisorerna från universiteten och Karolinska institutet infordrats,
hade revisorerna »icke kunnat undgå att uppmärksamma, att vederbörande
myndigheter icke städse på sätt, riksdagen avsett, haft sin
uppmärksamhet riktad på förhindrande av en olämplig och med docentstipendiernas
syfte icke överensstämmande förening av docentstipendium
med annan avlönad befattning». Fall hade förekommit, då stipendium
åtnjutits av docent, som samtidigt innehaft befattning i statens tjänst,
i avlöningshänseende närmast motsvarande överläkaretjänst vid kommunalt
sjukhus samt i ett fall bataljonsläkaretjänst i fältläkarekåren, jämsides
med förordnande såsom amanuens vid medicinsk klinik.

Med anledning härav får fakulteten anmäla, att det anförda fallet,
då bataljonsläkare tilldelats docentstipendium, ej inträffat härstädes.

Däremot har vid ett tillfälle förekommit kombination av annan
art, nämligen att en hospitalsläkare har tilldelats docentstipendium. Med
avseende härpå får fakulteten hänvisa till professor Svensons här bilagda
yttrande till protokollet 10 maj 1920, vari denna kombination tillstyrktes,
och på grund varav fakulteten hemställde, att docent Sjöbring
måtte tilldelas docentstipendium.

Vidare syntes det riksdagens revisorer anledning föreligga att erinra
om den synnerliga vikten, att genom ändamålsenlig anordning av
docenternas undervisning sådan besparing av å extra stat utgående arvoden
åt biträdande lärare, varå krav vid anslagets beviljande kommit till
bestämt uttryck, i all möjlig utsträckning åvägabringas.

Med anledning härav får fakulteten meddela, att under den tid,
här avses, allenast professor Båråny och docent Thorling innehaft förordnande
såsom både biträdande lärare och docentstipendiat. Vad pro -

— 99 —

fessor Bura ny vidkommer, liar han också, jämlikt kungl. hrevet 19
december 1-919, av arvodet såsom biträdande lärare fått avstå 1,500
kronor för vardera året 1920 och 1921. Beträffande åter docenten Thorling
har han ej under någon del av denna tidsperiod uppehållit biträdande
lärarebefattning. Under större delen av tidsperioden i fråga bär
lian innehaft förordnande såsom professorsvikarie och därvid jämlikt
gällande bestämmelser, haft att avstå viss del av sitt innehavande docentstipendium.

I de fall åter, där för biträdande lärarebefattning docent ej funnits
att tillgå, har givetvis icke docentstipendium kunnat användas till avlöning.

Uppsala den 12 december 1921.

PA medicinska fakultetens vägnar:

G. BERGMARK.

Dekanus.

C. Henschen.

Vidimeras, ex offieio:

Otto Croneborg.

Avskrift.

Yttrande av professor Frey Svenson

till medicinska fakultetens i Uppsala
protokoll den 10 maj 1920.

Förutsättningen för anställandet av docent i psykiatri vid Uppsala
universitet är, så länge icke särskild klinik finnes, ovillkorligen att
docenten tillika är läkare vid Uppsala hospital och asyl, ty endast såsom
sådan har han obestridd tillgång till det för hans studie- och läraro-ärning
nödvändiga materialet. Psykiatrien är ju alltid ytterst till sitt
syfte praktisk och en docentur i ämnet utan läkarverksamhet, vilken
här är detsamma som anstaltsläkarverksamhet, är därför knappast tänkbar,
under alla omständigheter icke önskvärd. Anställandet vid hospitalet
kan alltså anses vara icke allenast främjande för docentens forskaroch
lärarverksamhet utan för densamma nödvändig.

— 100 -

Av de vid anstalten befintliga tjänsterna äro inga mera lämpliga
att förena med docentur än hospitalsläkartjänsterna. Hospitalsläkarens
dagliga tjänstgöring utgöres i vanliga fall av morgonrond på en könsavdelning,
varjämte han har att övervaka den individuella sjukvården
i övrigt på samma avdelning och de yngre läkarnas arbete därsammastädes.
Han är befriad från journalskrivning och har s. k. jourtjänstgöring
endast var tredje söndag. Över huvud finnas enligt min mening
få läkartjänster, som bättre låta förena sig med vetenskapligt arbete
och lärarverksamhet än dessa. Det kan därför med fullt fog påstås,
att innehavaren av sådan tjänst av densamma icke i avsevärd grad förhindras
från att utöva den forskar- och lärarverksamhet, som tillkommer
innehavare av docentstipendium.

Med hänvisning till vad jag nu anfört får jag föreslå, att fakulteten,
under uttalande av

att sökanden ej genom sin befattning såsom hospitalsläkare eller
annorledes är i avsevärd grad förhindrad att utöva sådan lärår- eller
forskarverksamhet, vars stödjande avses med docentstipendium, och

att hans nämnda verksamhet skulle främjas genom utövandet av
hospitalsläkarbefattningen,

måtte tillstyrka docenten Sjöbrings ansökan om erhållande av ett
av de ledigförklarade docentstipendierna.

Vidimeras, ex officio:

C. Henschen.

— 101

Avskrift.

Medicinska fakultetens i Lund

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar rörande vissa
doi entstipendiei. Del I, sid. 37, § 2.

Utdrag ur protokollet vid medicinska fakultetens i Lund sammanträde
den 15 december 192 7.

Närvarande:

Dekanus professor Thunberg, professorerna Essen-Möller, Broman, Karl
Petrén, Överton, Ahlström, Sjövall, af Klercker, Gustaf Petrén,
Widmark och Hellman.

Frånvarande:

Professor Forssman.

§ 249.

Till fakulteten hade i och för skyndsamt yttrande remitterats vad
riksdagens revisorer i angiven berättelse under »åttonde huvudtiteln,
ecklesiastikdepartementet», § 2 anfört angående villkoren för utdelande
och innehavande av docentstipendier.

Fakulteten beslöt att avgiva följande yttrande:

»Sedan till medicinska fakulteten i Lund remitterats ett yttrande
av riksdagens revisorer i frågan om villkoren för utdelandet och behållandet
av docentstipendier, i vilket yttrande uttalas den uppfattningen,
att en i ett visst fall förekommande kombination av docentstipendium med
bataljonsläkaretjänst i fältläkarekåren och med förordnande såsom klinisk
amanuens vore olämplig och med docentstipendiernas syfte icke överensstämmande,
får medicinska fakulteten i Lund i ärendet vördsamt
anföra följande.

Då fakulteten för första gången efter docentstipendieinstitutionens
omläggning hade att taga ställning till frågan om kombination av viss
fäst befattning med docentstipendium, var det med anledning av att två
av fakultetens docenter, vilka voro anställda som bataljonsläkare, anmält
sig som sökande till dylikt stipendium. I sitt till kanslern den 17 april
1920 avgivna yttrande beslöt fakulteten att tillstyrka ansökningarna.
Beträffande den ene sökande skedde detta sedan ämnesläraren betonat

102 —

det starka behovet av ökade lärarekrafter inom ämnesområdet, sedan
vidare den sökande förbundit sig avstå från en av honom innehavd
klinisk amanuensbefattning och privatpraktik, och sedan fakulteten förvissat
sig om, att bataljonsläkaretjänsten lämnade tillräcklig tid övrig
både för undervisning och vetenskaplig forskning. I fakultetens tillstyrkan
i det andra fallet hänvisades till det förhållandet att ifrågavarande
sökande såsom bataljonsläkare vid fältläkarekåren (ej vid visst regemente)
hade relativt mindre inkomst och ringa tjänstgöringsskyldighet och att
sökandens framstående författareskap gjort honom väl förtjänt av docentstipendium.
Tillstyrkandet förbands vid det villkoret, att den sökande
avstod från privat läkarepraktik. I båda fallen föreslog fakulteten, att
docentstipendierna endast måtte utdelas för den begränsade tiden av
ett år.

Till fakultetens skrivelse till kanslern var fogat ett principuttalande
från fakultetens sida, att den i överensstämmelse med den
mening, de sakkunniga rörande docenturinstitutionen företrätt, ansåge
docentstipendierna med den storlek de numera erhållit ej borde förenas
med sådana fasta befattningar som bataljonsläkarebefattningar med flera.
Och skulle fakulteten, trots de skäl som talade för bataljonsläkarnas i
fråga ansökningar om docentstipendium, ej hava tillstyrkt dem, om fakulteten
disponerat medel i den fond, som avsetts uppstå ur besparade
docentstipendier och medelst vilken i så fall anslag till undervisningens
och forskningens stödjande skulle hava kunnat erhållas. Det var just
bristen på andra utvägar, som varit det avgörande skälet vid fakultetens
tillstyrkande.

Årendet i fråga hänsköts av kanslern den 7 maj till Kungl. Maj:ts
prövning. Enligt kungl. brev av den 26 maj 1920 blevo ansökningarna
av Kungl. Maj:t lämnade utan bifall.

1 september 1920 inlämnade den ena av de ovan berörda docenterna,
docenten Sven Ingvar ny ansökan om docentstipendium. I denna
ansökan meddelades rörande den befattning han innehade vid fältläkarekåren,
att den endast innebar 75 dagars tjänstgöringsskyldighet, vilken
etter överenskommelse med generalfältläkaren i allmänhet fick utföras
under de akademiska ferierna. Fakulteten beslöt tillstyrka ansökan,
sedan den från generalfältläkaren erhållit ett bekräftande meddelande,
att docent Ingvar som bataljonsläkare hade en tjänstgöring av högst
75 dagar årligen och sedan fakultetens dåvarande decanus, professor
Karl Petrén dels framhållit den osedvanliga intensitet och framgång,
varmed docenten Ingvar bedrivit sin vetenskapliga forskningsverksamhet,
vilken på intet sätt dittills hindrats av hans bataljonsläkarebefattning,

dels meddeliit, att docent Ingvar lovat utan kontant avlöning upptaga
tjänstgöring som extra amanuens vid medicinska kliniken, samt att hans
avsikt var att ägna sin huvudsakliga tid åt vetenskapligt forskningsarbete.
Fakulteten framhöll i sin skrivelse till kanslern i ärendet, att
docent Ingvars bataljonsläkarebefattning såsom endast innebärande högst
75 dagars tjänstgöringsskyldighet lämnade honom tid till sådan vetenskaplig
forskning och undervisning, som docentstipendieinstitutionen avsåg
att främja. I (ullighet med fakultetens förslag tilldelade kanslern
docentstipendium åt docent Ingvar för eu tid av tre år från och med
den 1 september 1920.

I sin skrivelse erinra riksdagens revisorer i enlighet med de
docentursakkunniges framställning om följande mer allmänt uppmärksammade
fall av olämplig kumulering av docentstipendium: rektorstjänst
vid kommunalt gymnasium, lärarebefattning med full tjänstgöring vid
statsunderstött läroverk och bataljonsläkaretjänst å stat. Fakulteten
är ej i tillfälle att lämna en utredning av den tjänstgöringsskyldighet,
som varit förenad med den bataljonsläkarebefattning, vilken enligt de
sakkunniges framställning ansetts oförenlig med ett docentstipendium.
Uppenbart är emellertid att den tjänstgöringsskyldighet å högst 75
dagar, som åligger docent Ingvar i hans egenskap av bataljonsläkare
och som i allmänhet förrättas under ferierna, ej ställer hans fall i paritet
med de båda andra fallen, rektorstjänsten vid kommunalt gymnasium
och lärarebefattningen med full tjänstgöring vid statsunderstött läroverk.
I själva verket torde beteckningen bataljonsläkare för den befattning,
docent Ingvar innehar vid fältläkarekåren, vara ägnad att väcka oriktiga
föreställningar rörande arten och omfattningen av hans åligganden i
denna hans egenskap och därmed också ställa kombinationen av en
dylik befattning med docentstipendium i en oriktig dager.

Vad beträffar docenten Ingvars förordnande som amanuens vid
Serafimerlasarettets nervklinik, må erinras om följande.

Avsikten med docenten Ingvars studieuppehåll i Stockholm var,
såsom han framhåller i sin tjänstledighetsansökan, dels att fortsätta sin
utbildning vid den enda svenska specialkliniken inom det ämne, hans
docentur omfattar, dels att samtidigt få tillfälle att fortsätta vissa anatomisk-nevrologiska
undersökningar, som han påbörjat under samarbete
med professor E. Muller. Ämnesrepresentanten, professor Karl Petrén
förklarade sig vid fakultetens behandling av ärendet 3 september 1921
kunna tillstyrka ansökningen under hänvisning dels till att docenten
Ingvars uppehåll i Stockholm även avsåge vetenskapligt arbete, dels till
att den docenten Ingvar under läsåret åliggande undervisningsskyldig -

— 104 —

heten utan olägenhet kunde koncentreras till månaderna april och maj1922.
Fakulteten tillstyrkte ansökningen under upptagande av de skäl
därför, professor Karl Petrén framfört. Genom kanslersbrev av den 18
november beviljades docenten Ingvars anhållan, dock med föreskrift att
docentstipendiebeloppet skulle-minskas så att det jämte amanuensarvodet,,
oberäknat dyrtidstillägg, ej överstege 6,500 kronor per år räknat, samt
att docent Ingvar icke finge uppbära något av docentstipendiet förrän
han fullgjort sin undervisningsskyldighet.

Med anledning av de uttalanden, som riksdagens revisorer i sin
skrivelse gjort, får fakulteten för sin del betona, att den anmärkta
kombinationen av docentstipendium med bataljonsläkarebefattning och
avlönad klinisk amanuensbefattning representerar ett undantagsfall och
att endast de särskilda, i det föregående betonade omständigheterna förmått
fakulteten att, visserligen efter mycken tvekan, tillstyrka den
gjorda anhållan om rätt till en dylik kombination.

I vilket fall som helst har fakulteten därvid genom granskning
av de förhandenvarande omständigheterna och genom vid sitt tillstyrkande
fästa villkor sökt fullt hävda anspråken på att docentstipendiaten
skall utöva mot stipendiet svarande lärare- och forskareverksambet. På
frågans behandling i fakulteten har även det förhållandet inverkat, att
ingen docent utestängts från docentstipendium genom att ett dylikt utdelats
i här ifrågavarande fall. I den mån de nu förbättrade villkoren
för docenter hunnit utöva sin verkan att draga flera unga läkare till
vetenskaplig verksamhet och i den mån konkurrens på detta sätt uppstår
om docentstipendierna, torde också anspråken på att docenternaodelat
ägna sin tid åt vetenskaplig undervisning och forskning kunna
skärpas.»

Professor Karl Petrén anmälde, att enligt hans förmenande docenten
Ingvars vetenskapliga verksamhet, om vilken han ägde god kännedom,
även för senaste tid till fullo motsvarat vad som av docentstipendiat
kan begäras.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Ur protokollet:
Ernst Uddenberg>

Vidimeras, ex officio:

Otto Croneborg„

— 105

Avskrift.

Mindre akademiska konsistoriets

i Lund yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar rörande
vissa docentstipendier. Del 1, sid. 37,
* 2.

Till kanslersämbetet för rikets universitet.

Sedan rektorsämbetet vid universitetet till det mindre akademiska
konsistoriet med begäran om yttrande överlämnat en av kanslersämbetet
hit remitterad avskrift av den berättelse, riksdagens revisorer innevarande
år avgivit beträffande docentstipendierna vid rikets universitet
och karolinska institutet, får konsistoriet i denna sak göra följande
vördsamma uttalande.

Konsistoriet har vid docenters ansökningar om tjänstledighet med
rätt att under ledigheten behålla docentstipendium haft sin uppmärksamhet
särskilt riktad på sådana fall, där förening av docentstipendieinnehav
med annan avlönad befattning ifrågasatts, och har konsistoriet
i ett fall, där konsistoriet funnit en dylik förening icke överensstämma
med docentstipendiernas syfte, avstyrkt ansökningen.

Lund den 29 december 1921.

På det mindre konsistoriets vägnar:

JOHAN C. W. THYRÉN.

N. Linder.

Vidimeras, ex officio:

Otto Croneborg.

Avskrift.

Karolinska institutets lärarekollegiums

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar rörande vissa
docentstipendier. Del I, sid. 37, § 2.

Till Kanslern för rikets universitet.

Med anledning av Eder remiss den 8 december 1921 i fråga om
vissa anmärkningar, vilka riksdagens revisorer framställt angående doRev-berättelse
ang. statsverket för år 1920■ III.

106

centstipendiernas utdelande, får Karolinska mediko-kirurgiska institutets
lärarkollegium härmed anföra följande.

De av revisorerna uttalade anmärkningar lyda sålunda:

»Vid granskning av detaljerade uppgifter rörande docenternas
undervisningsverksamhet och deras innehavande av andra befattningar
m. m., som av revisorerna från universiteten och Karolinska institutet
infordrats, hava revisorerna kunnat konstatera, att vissa av de av riksdagen
påyrkade åtgärder för docentinstitutionens fastare anknytande till
universiteten i regel vidtagits. Revisorerna hava emellertid icke kunnat
undgå att uppmärksamma, att vederbörande myndigheter icke städse,
på sätt riksdagen avsett, haft sin uppmärksamhet riktad på förhindrande
av en olämplig och med docentstipendiernas sjette icke överensstämmande
förening av docentstipendium med annan avlönad befattning.
Fall hava sålunda förekommit, då stipendium åtnjutits av docent, som
samtidigt innehaft befattning i statens tjänst, i avlöningshänseende närmast
motsvarande överläkartjänst vid kommunalt sjukhus samt i ett fall
bataljonsläkartjänst i fältläkarkåren, jämsides med förordnande såsom
amanuens vid medicinsk klinik. I fall sådana som de här anförda synes
det revisorerna uppenbart, att innehavandet av stipendium med hänsyn
till ej mindre de ifrågavarande tjänsternas beskaffenhet än även de avlöningsförmåner,
som med de samma varit förbundna, måste anses innebära
ett avsteg från de grundsatser, som å berörda område ansetts böra
vara vägledande. Den omständigheten att samtliga här avsedda fall
hänföra sig till det medicinska ämnesområdet, hava ock varit ägnade att
hos revisorerna framkalla tvivelsmål rörande lämpligheten av den inslagna
vägen för främjande av medicinsk forskning utanför de ordinarie
universitetslärarnas krets.»

Innan lärarkollegiet ingår på revisorernas speciella uttalande, tilllåter
lärarkollegiet sig att erinra om de bestämmelser, vilka av Kungl.
Maj:t äro givna angående docentstipendiernas utdelanden (Kungl. Maj:ts
nådiga brev till statskontoret angående särskilda föreskrifter, hörande
till staten för Karolinska'' mediko-kirurgiska institutet, den 19 december
1919).

Det stadgas här bland annat:

»Docentstipendierna hava till ändamål att vid institutet fästa unga
framstående docenter samt sålunda tillgodose undervisningen och det
vetenskapliga arbetet vid institutet».

»Då vid tillsättande av docentstipendier flera docenter ifrågakomma,
skall stipendiet tilldelas den docent, som prövas vara mest förtjänt med ?
avseende på graden av vetenskaplig skicklighet, där ej hänsyn till vad

— 107

undervisningens vederbörliga upprätthållande oundgängligen kräver därigenom
skulle åsidosättas.»

»Docent må ej erhålla, ej heller behålla docentstipendium, om han
på grund av befattning eller uppdrag, som av honom innehaves, eller
av annan verksamhet är i avsevärd grad förhindrad att utöva sådan
lärår- eller forskarverksamhet, vars stödjande avses med docentstipendium.
»

Lärarkollegiet har vid varje förslag till bortgivande av ett docentstipendium
lagt sig vinn om att följa dessa bestämmelser och särskilt
alltid låtit sig angeläget vara att föreslå en docent med hög vetenskaplig
kompetens.

I detta sammanhang torde det böra erinras om den särskilda ställning,
som den medicinska vetenskapen, såväl i dess teoretiska som i
dess praktiska grenar, har i jämförelse med en del andra vetenskaper,
tillhörande andra fakulteter. En docent i vissa vetenskaper, t. ex. historiska
och filosofiska, kan förkovra sig i vetenskapligt hänseende och
kan utöva en framgångsrik verksamhet som vetenskaplig forskare uteslutande
genom bokliga studier, och han kan meddela undervisning helt
enkelt genom katedrala föreläsningar. Helt annat är det med en docent
i de medicinska ämnena; för att kunna utbilda sig i sin vetenskap och
för att kunna forska inom densamma, måste han ha tillträde till en institution
eller ett sjukhus. Vid de teoretiska institutionerna finnas endast
ett fatal befattningar, och docenterna i dessa ämnen äro heller icke talrika.
Docenterna i de praktiska ämnena däremot ha genom sin utbildning
stora förutsättningar att bli anställda vid sjukhus, och en stor del
av dem bli underläkare och överläkare vid olika sjukhus; en docent i
ett praktiskt ämne, som ej har tillfälle att arbeta vid ett sjukhus, kan
knappast hålla sig i nivå med sin vetenskaps framsteg, och han blir
snart distanserad av de kamrater, som ha sjukhusbefattningar.

För att en docent nu skall kunna undervisa som docentstipendiat,
är det för honom en bestämd fördel, om han är anställd vid institution
eller sjukhus; ofta måste han själv skaffa undervisningsmaterial antingen
där han är anställd eller på annat håll.

Revisorernas anmärkning rörande institutet gäller nu, att stipendierna
åtnjutits av docent, som samtidigt innehaft befattning i statens
tjänst, i avlöningshänseende närmast motsvarande överläkartjänst vid
kommunalt sjukhus. Det nämnes ej vilken docent som åsyftats, men
lärarkollegiet vill något ingå på de tvenne fall, som det möjligen kan
vara fråga om.

Det ena fallet rör docenten C. Kling, vilken innehar docentsti -

— 108 -

pendium för att undervisa i immunitetslära, och som sedan år 1919 är
t. f. föreståndare för statens bakteriologiska laboratorium. Det ämne,
vari docenten Kling undervisar, är ett bland de viktigaste inom den
moderna medicinen; det är av synnerlig stor betydelse att de studerande
få tillfälle till kostnadsfri undervisning i detta ämne; det är en alldeles
nödvändig förutsättning för att undervisning skall kunna ske, att undervisaren
förfogar över bakteriologisk anstalt; docenten Kling är den enda
docenten i ämnet, och lian har varit ensam sökande till stipendiet. Lärarkollegiet
skulle illa motsvara d.et ansvar, kollegiet har mot undervisningen
och mot forskningen, om lärarkollegiet skulle söka utestänga
de studerande från ifrågavarande undervisning, därför att docenten i
ämnet är t. f. föreståndare för en vetenskaplig institution; det är just
denna omständighet, som gör att docenten ifråga överhuvudtaget kan
meddela denna undervisning och göra det på ett synnerligen tillfredsställande
sätt.

Det andra fallet rör docenten F. Lindstedt, som innehar docentstipendium
för att undervisa i lungtuberkulosens tidiga diagnostik, och
som är överläkare vid garnisonssjukhuset. Undervisningsämnet i fråga
är för de studerande av grundläggande betydelse, lungsoten är vår mest
dödande sjukdom, och diagnostiken av sjukdomens tidiga stadier måste
inläras genom ett svårt och långsamt praktiskt studiearbete. För att
framgångsrikt kunna undervisa i detta ämne behöves en lång praktisk
erfarenhet, som bäst förvärvas genom studier å sjukhus. Denna undervisning
har i 6 år förut skötts av docenten A. Josefson, vilken var dels
doceutstipendiat, dels överläkare å olika sjukhus i Stockholm. Då lärarkollegiet
anser, att undervisningen i lungtuberkulosens tidigare diagnostik
är av mycket stor vikt, vilket framgår även därav att lärarkollegiet
i ett nyligen avgivet, utlåtande i en undervisningsfråga föreslagit särskild
undervisning i ämnet, så beslöt lärarkollegiet den 27 oktober 1921
att till innehavare av ett docentstipendium föreslå docenten F. Lindstedt,
vilken skulle fortsätta med samma undervisning som Josefson haft.
Såsom motiv för förslaget framhölls dels att Lindstedt var synnerligen
kompetent i vetenskapligt hänseende, dels ock att han genom sin sjukhusläkartjänstgöring
hade särskilt goda förutsättningar för undervisningsverksamheten
i fråga.

Under hänvisning till det nu anförda vill lärarkollegiet framhålla,
att det ansett sin förnämsta uppgift vara att, i enlighet med förefintliga
bestämmelser, vid upprättande av förslag till docentstipendiater
föreslå vetenskapligt skickliga docenter, vilka äga förutsättningar för

— 109 —

att kunna på ett framgångsrikt sätt ägna sig åt vetenskaplig forskning
och meddela undervisning åt de studerande i viktiga och betydelsefulla
ämnen.

Stockholm den 15 december 1921.

På lärarkollegits vägnar:

h\ LENNMALM.

Nils Löwbeer.

Vidimeras, ex officio:

Otto Croneborg.

Styrelsens för
tekniska elementarskolan

i Norrköping yttrande i anledning av
riksdagens revisorers uttalande del I,
sid 41, § (5-

Till Konungen.

I anledning av skrivelse den 6 december 1921 från statsrådet och
chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet, vari styrelsen för tekniska
elementarskolan i Norrköping uppmanas att inkomma med underdånigt
utlåtande över vad riksdagens revisorer uti § 6 i revisorernas berättelse
för år 1921 anfört, får styrelsen för ovannämnda skola härmed i underdånighet
anföra följande:

Vad sättningen av den byggnad, vilken tekniska elementarskolan
i Norrköping alltsedan år 1857 är inrymd uti, beträffar, så är detta ett
allmänt känt förhållande, ävensom att denna sättning ej skett nu, utan
så småningom. Sättningen, som började några år efter husets uppförande,
har numera nästan upphört och har denna under alla de år,
som skolan varit inrymd i byggnaden, ej någon enda gång hindrat
undervisningen vid skolan.

Vad de mindre Aräl underhållna lokalerna beträffar, får styrelsen
medgiva att så, delvis och för närvarande, kan vara fallet, men vill
styrelsen framhålla, att ej heller detta hindrat undervisningens jämna
gång.

Att under sådana tider, som varit och äro och nu, då tekniska
elementarskolans omorganisation antagligen är nära förestående, före -

- no —

taga några större reparationer, vara sig ut- eller invändigt å ett hus,
som efter en omorganisation ej mera kommer att användas för de däri
inrymda skolornas räkning, synes styrelsen vara mindre lämpligt. Då
därtill kommer, att ägaren, Ebersteinska söndags- och aftonskolan i Norrköping,
som alltsedan 1857 utan ersättning vare sig från staten eller
Norrköpings stad, tillhandahållit lokaler för tekniska elementarskolan,
under de senare aren ej haft eller nu har några medel till större repalationsarbeten,
har styrelsen, da saväl materialier som arbetskraft varit
och äro synnerligen höga, ej velat påyrka annat än absolut nödvändiga
reparationer.

I sammanhang med det ovan anförda vill styrelsen framhålla, att
det, i enlighet med eget åtagande, tillkommer Norrköpings stad, att
efter tekniska skolans omorganisation tillhandahålla erforderliga lokaler
med inredning, varför större reparationer av den här ovan nämnda
torde böra anstå, till dess skolanso morganisationsfråga

blir löst.

Norrköping den 14 december 1921.

Underdånigst
å skolstyrelsens vägnar:

IVAR SWARTLING.

Filip Wetterling.

Styrelsens för
Aug. Abrahamsons stiftelse

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden, del. I, sid. 42,
§ 7.

Till Konungen.

I anledning av vad riksdagens revisorer i § 7 av sin berättelse
anfört angående August Abrahamsons stiftelse, vilket genom nådig remiss
av den 6 december 1921 delgivits stiftelsens styrelse, får styrelsen
samtidigt med återställande av remissakten överlämna och för egen del
åberopa härhos bifogade yttrande av stiftelsens föreståndare.

Styrelsen får därjämte i underdånighet meddela, att styrelsen
beslutat

dels att söka utröna möjligheterna att vinna sådan ändring i

in

August Abrahamsons testamente, att däri meddelade bestämmelser, som
begränsa användningen av Nääs slott, med vissa undantag upphävas,
dels att verkställa utredning angående möjligheten och lämpligheten
av förändringar i fråga om den ekonomiska förvaltningen av stiftelsen,
i fråga om läroanstaltens ställning till det svenska undervisningsväsendets
organisation samt i fråga om läroanstaltens användande även
för andra ändamål än fortsatt lärareutbildning.

Nääs, Flöda station, den 16 december 1921.

För stiftelsens styrelse

Underdånigst:

K. S. HUSBERG.

Ullrik Holm.

Föreståndarens för Aug. Abrahamsons
stiftelse

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande, ael. I, sid. 42, § 7.

Till styrelsen för August Abrahamsons stiftelse.

Genom remiss från kungl. ecklesiastikdepartementet har styrelsen
ålagts att avgiva underdånigt utlåtande med anledning av vad riksdagens
revisorer i § 7 av sin berättelse anfört angående August Abrahamsons
stiftelse. I nämnda berättelse anföra revisorerna, att de iakttagelser, som
de vid sitt besök på Nääs gjort rörande stiftelsens tillstånd, bibringat
dem den uppfattningen, att ett fortsättande av stiftelsens verksamhet
utan en omläggning av dess skötsel med visshet kommer att även
framgent för statsverket medföra högst betydande utgifter. Revisorerna
hava för den skull velat ifrågasätta, huruvida icke en undersökning bör
komma till stånd i syfte att utröna möjligheten av att genom förändringar
i den ekonomiska förvaltningen försätta stiftelsen i den ställning,
att avkastningen av stiftelsens egna inkomstkällor kunna i huvudsak
täcka utgifterna för en inom ramen av testamentets föreskrifter utövad
verksamhet.

Till belysning av här berörda frågor synes det mig vara nödigt
att i korthet redogöra för de förhållanden, som vållat stiftelsens ekono -

112

miska svårigheter och till sist föranlett styrelsen att begära statsanslagför
verkställande av reparationer å slottet och vissa andra läroanstaltens
byggnader.

Det är att beklaga, att ingen svn verkställdes å stiftelsens byggnader
m. m., då den nuvarande föreståndaren den 1 januari 1913 tillträdde
sin befattning. Det sålunda saknade husesynsinstrumentet kan
dock i viss män anses vara ersatt av den .utredning, som numera överdirektören
P. E. Lindström på uppdrag av styrelsen verkställde år 1912
angående August Abrahamsons stiftelse och som föreligger i tryck. I
denna konstateras (sid. 44), att stiftelsens byggnader, då den av Kungl.
Maj:t tillsatta styrelsen övertog dess förvaltning, d. v. s. år 1908, »befunno
sig i ett skick, som — visserligen ej utan någon överdrift —
kan karaktäriseras som förfall». Såsom orsaker härtill angives bland
annat, att »byggnadssättet å Nääs under lörra århundradets senare hälft
icke synes hava varit vidare gediget;» att »en stor del av byggnadexma
äro lätta träkonstruktioner, som giva intryck av att hava blivit uppförda
i all hast och enkelhet;» att, efter vad man kan antaga, »ledningen
av stiftelsen närmast efter Abrahamsons död koncentrerat krafterna på
anstaltens pedagogiska ledning», vadan »åtskilliga nödvändiga reparationer
då torde hava blivit i någon mån eftersatta». De här uttalade omdömena
gälla såväl de till läroanstalten som de till joi-degendomen och
fabrikerna hörande byggnaderna.

En följd av det sålunda skildrade tillståndet har varit, att under
de år, som förflutit sedan 1908, det nödvändiga ombyggandet och iståndsättandet
av byggnaderna krävt stora kostnader, som i hög grad tyngt
på stiftelsens ekonomi. Intill tidpunkten för ifrågavarande utredning,
1912 års ingång, hade från och med år 1908 reparerats för 32,249
kronor, vartill kommer ett belopp av 4,135 kronor, som under samma
tid utgått för det årligen återkommande behovet av underhåll å läroanstaltens
byggnader. Dessa utgifter, sammanlagt 36,384 kronor, bestredos
med stiftelsens egna tillgångar. Under år 1912 utgick, likaledes
ur stiftelsens egna tillgångar, till nybyggnader och reparationer ett
belopp av 6,970 kronor.

Från och med år 1913 genomfördes eu omläggning i stiftelsens
bokföring på sådant sätt, att staten för läroanstalten bröts ut ur staten
för stiftelsen i övrigt, och det är följaktligen från denna tidpunkt möjligt
att ur boksluten utläsa, vad som åtgått för byggnadsarbetena inom
egendomen etc. å ena sidan och inom läroanstalten å andra sidan var för
sig. Det visar sig då, att för nybyggnader, ombyggnader och reparationer
inom egendomen etc. under tiden 1913—1920 åtgått det bety -

113 -

dande beloppet av 73,715 kronor. En uppräkning av de byggnadsarbeten,
bortsett från mindre reparationer och underhåll, för egendomen
och fabrikerna, som utförts under den tid, den av Kungl. Maj:t tillsatta
styrelsen handhaft stiftelsens ledning, torde här vara på sin plats, då
den i och för sig är tillräckligt talande i fråga om vad som krävts och
presterats av den ekonomiska skötseln:

torpet Plikten: fullständig ombyggnad av boningshus och ladugård;
torpet Bortre Maden: fullständig ombyggnad av boningshus och
ladugård;

torpet Getås: ombyggnad av boningshuset;

torpet Bråten: fullständig ombyggnad av boningshus och ladugård;
torpet Fågelbäck: fullständig ombyggnad av ladugård;
torpet Stenstorp: fullständig ombyggnad av boningsbus och ladugård;
torpet Främre Maden: fullständig ombyggnad av boningshus och
ladugård;

torpet Klippan: ombyggnad av ladugården, genomgripande reparation
av boningshuset;

torpet Klippanshult: ombyggnad av ladugården;
torpet Kullen: grundlig reparation av boningshus och ladugård;
torpet Kärret: ombyggnad av ladugården, reparation av boningshuset; torpet

Viebo: fullständig ombyggnad av boningshuset;
arbetarebostaden å Lensjöås (med två lägenheter) genomgripande
''reparerad;

arbetarebostad å Nääs (med tre tvårumslägenheter med kök och
tre enrumslägenheter med kök) jämte uthusbyggnad m. in. nyuppförd;
lagerhus för verktygs- och skolmöbelfabriken nyuppförd;
växthus (med förvarings- och lagerrum) för handelsträdgården nyuppfört.

Samtliga dessa byggnadsarbeten hava naturligtvis burits av egendomen
och industrien ensamma, men dessa hava dessutom, såsom nedan
skall visas, varit i stånd att lämna icke obetydliga tillskott till uppehållande
av läroanstaltens verksamhet.

Vid den ovannämnda utredningen år 1912 beräknades det belopp,
som behövdes för nybyggnader och reparationer i fråga om läroanstalten,
till 26,750 kronor; därav avsågos 16,000 kronor för vattenlednings- och
belysningsanordningar. Det framhölls emellertid (se utredningen sid. 34),
dels att härvid endast åsyftades sådana arbeten, som under de närmaste
åren voro oundgängligen nödvändiga, dels att det ej vore osannolikt,
att de föreslagna reparationerna skulle i en framtid visa sig hava varit
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. 111. 15 .

114 -

tilltagna med alltför liten grundlighet. Detta har också visat sig vara
fallet. Enbart anläggningskostnaderna för elektrisk ledning och vattenledning
uppgingo till 20,150 kronor, och enligt boksluten för år 1913—
1920 hava överhuvudtaget nybyggnader och reparationer inom läroanstalten,
däri dock inräknat underhållet, under dessa år krävt 82,013
kronor. För bestridande härav har stiftelsen haft att tillgå det år 1912
beviljade statsanslaget, 38,500 kronor; återstoden har stiftelsen kunnat
bestrida med sina egna tillgångar. Emellertid har stiftelsen sett sig ur
stånd att med egna medel verkställa de reparationsarbeten, som ytterligare
nu omedelbart äro av nöden, särskilt i fråga om Nääs slott; och
efter underdånig framställning av styrelsen till Kungl. Maj:t och Kungl.
Maj:ts därpå byggda proposition till riksdagen har riksdagen detta år
beviljat ett anslag av 50,000 kronor för dessa arbeten.

Stiftelsens årliga inkomster utgöras, förutom av räntan å underhållsfonden,
huvudsakligen av avkastningen från de till stiftelsen hörande,
i egentlig mening ekonomiska företagen, jordbruket, skogsdriften, fabriken
och inackorderingsrörelsen. Enligt föreskrift i donationsurkunden skall
räntan å underhållsfonden användas till avlöning åt läroanstaltens föreståndare,
lärare och lärarinnor jämte andra hos stiftelsen anställda personer
samt till bestridande av övriga för läroanstaltens uppehållande
nödiga kostnader. Men givetvis räcka nämnda räntemedel, som de senare
åren uppgått till 17,000—19,000 kronor, numera icke på långt när till
för nämnda ändamål; det må vara nog att erinra om att innevarande
år utgifterna enbart till föreståndarens avlöning samt lärarepersonalens
och sekreterarens kontanta lön (alltså bortsett från ersättning för de
senares kosthåll) uppgått till över 27,250 kronor. Den brist, som läroanstaltens
stat visar och som i och med penningvärdets fall och därmed
följande stegring i såväl avlöningar som andra kostnader blivit med
varje år större (den utgjorde t. ex. 4,000 kronor år 1916, 12,300 kronor
år 1919, torde innevarande år utgöra omkring 21,000 kronor och beräknas
för år 1922 till 22,500 kronor), fylles av »stiftelsen i övrigt»,
d. v. s. de ekonomiska företagen. De tillskott, som från dessa tillfalla
läroanstalten, torde icke kunna kallas obetydliga, och det är genom dem
det möjliggjorts, att undervisningen vid Nääs upprätthålles i oförminskad
utsträckning. Vilket värde den läraréutbildning och den allmänt pedagogiska
verksamhet, som äger rum vid Nääs, äger för vårt lands undervisningsväsen,
och huruvida den utan kännbar avsaknad skulle kunna
inskränkas, är en fråga, varom jag här icke har att yttra mig.

Av den föregående översikten framgår, att August Abrahamsons
stiftelse, allt sedan den av Kungl. Maj:t tillsatta styrelsen övertog dess

— 115 -

lodning, haft att bära en utomordentligt tung byggnad åbörda. Det lider
icke minsta tvivel, att stiftelsen mycket väl skulle kunnat reda sig med
egna medel, om icke dess byggnader vid den nämnda tidpunkten till
stor del befunnit sig i ett tillstånd, som i det närmaste kan karaktäriseras
som förfall. I detta förhållande ligger också utan minsta tvivel
den väsentliga orsaken till stiftelsens ekonomiska svårigheter. Man måste
emellertid härvid särskilt peka på en faktor, som även ur andra synpunkter
tynger på stiftelsens ekonomi. Slottsbyggnaden har visat sig
vara en börda och en ständig anledning till bekymmer, icke blott på
grund av de summor, dess iståndsättande och vidmakthållande kräva,
utan även på grund av de donatoriska bestämmelserna, som endast i
obetydlig utsträckning låta den tagas i bruk för stiftelsens behov. Under
nuvarande förhållanden kan slottet och den tillhörande parken med visst
fog och ur viss synpunkt karaktäriseras som en ganska kostsam lyx
för stiftelsen. Tanken att söka avskilja slottet och parken från stiftelsen
ligger ju nära till hands och bör måhända upptagas till provning. En
sådan anordning skulle dock betyda, att stiftelsen jämte annat berövades
ideella och estetiska traditionsvärden, som för läroanstalten och det där
utövade bildningsarbetet måste skattas mycket högt. Jag har emellertid
tidigare, senast i min skrivelse till styrelsen den 28 september 1919,
vilken bifogats styrelsens underdåniga framställning om statsanslag till
vissa reparationer, som ett rimligt krav framhållit, att slottsbyggnaden,
därest så stora summor nedläggas på dess iståndsättande, också i högre
grad än hittills blir utnyttjad för den vid stiltelsen utövade verksamheten.
Detta kan dock icke ske i någon väsentlig mån utan ändring i
donationsbestämmelserna. Tiden synes mig därför vara inne, att ^styrelsen
vidtager, den åtgärd, som på den beror, för att söka få en sådan
ändring till stånd. Givetvis bör vid ett eventuellt utnyttjande av slottpt
för stiftelsens verksamhet all pietet visas donators minne.

Efter den omfattande byggnadsverksamhet, som ovan relaterats,
återstår nu icke mycket, förrän jordbrukets byggnader i det hela satts
i tillfredsställande skick. När därjämte de återstående reparationerna
av slottet och vissa läroanstaltens byggnader, vilka möjliggjorts genom
det i år beviljade statsanslaget, blivit utförda, torde stiftelsen för en
lång tid framåt bliva befriad från större utgifter för dylika ändamål
med ett undantag, rörande det s. k. Vänhem, vars ersättande med en
ny byggnad enligt uppgjorda förslag tydligen under alla förhållanden
kommer att överstiga stiftelsens egna krafter. En provisorisk läsning
av denna fråga ligger dock icke utanför möjlighetens område. Stiftelsen
torde emellertid efter avslutandet av de nämnda arbetena befinna sig i

— 116 —

en sådan ställning, att avkastningen från dess egna inkomstkällor kunna
täcka utgifterna för dess verksamhet, såvitt icke denna utvidgas till nya
områden. Det är dock all anledning att undersöka, huruvida icke stiftelsens
inkomstkällor skulle kunna göras mera givande genom vissa
förändringar i den ekonomiska förvaltningen. Erinras må i detta sammanhang
om den redan (sedan 1920 års början) genomförda sammanslagningen
av stiftelsens små industriföretag, varigenom dessas drift förenklats
och deras avkastning avsevärt höjts. Det bör enligt min mening
också tagas under övervägande, huruvida möjlighet finnes för ett utarrenderande
av de i egentlig mening ekonomiska företagen på för
stiftelsen förmånliga villkor, eller om det rent av finnes möjlighet fölen
försäljning av godset med undantag av de delar, varav stiftelsen har
oundgängligt behov. Därigenom skulle stiftelsens ledning bli befriad
från åtskilliga bekymmer, men jag anser mig redan nu böra påpeka,
att en sådan anordning även skulle medföra stora olägenheter, som
sannolikt i hög grad skulle försvåra och inverka störande på läroanstaltens
verksamhet. Det torde också böra bli föremål för utredning,
i vilken män ett infogande i det svenska undervisningsväsendets organisation
är lämpligt, utan att den för Nääs karaktäristiska och värdefulla,
såväl genom stiftelseurkund som genom tradition skapade rörelsefriheten
i pedagogiskt avseende beskäres. Och slutligen synes det också
i detta sammanhang böra utredas, huruvida läroanstalten kan tagas i
bruk även under andra tider än såsom nu ferierna samt eventuellt även
för andra ändamål än fortsatt lärareutbildning.

Nääs den 14 december 1921.

RURIK HOLM.

Lantbruks- och mejeriinstitutets
vid Alnarp

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande del I, sid. 48, § 1.

Till Konungen.

I nådig remiss av den 2 december detta år har styrelsen för lantbruks-
och mejeriinstitutet vid Alnarp ålagts att inkomma med underdånigt
yttrande över vad av riksdagens revisorer i bifogat transumt
anförts. Sa vitt styrelsen av remissakten kan finna, ha riksdagens revi -

— 117 —

sorer beträffande institutet anfört, att de vid besök här på Alnarp fått
det intryck, att styrelsen vid sin framställning om anslag till restaurationsbyggnaden
begärt en anslagssumma, som — även med hänsyn till
då rådande materialpriser — »måste betraktas såsom rundligt tillmätt i
förhållande till byggnadsföretagets omfång och beskaffenhet». Härtill
får styrelsen i underdånighet anföra.

Vid kostnadsförslagets uppgörande har styrelsen rättat sig efter
de av sakkunniga, byggmästare och entreprenörer, gjorda utredningar
och beräkningar. Huruvida dessa beräkningar i förhållande till de då
på hösten 1919 gängse priserna voro för högt tilltagna, däröver tilltror
sig icke styrelsen att fälla något avgörande omdöme. Att de icke voro
för högt uppskattade året 1920 eller den tid, då styrelsen begärde att
byggnaden skulle utföras, det synes styrelsen framgå dels av vad dåvarande
jordbruksministern, dels av vad riksdagens jordbruksutskott i
denna fråga anfört i början av år 1920. Departementschefen yttrade
nämligen den 7 januari 1920 bland annat: »Under nuvarande förhållanden
äro givetvis alla dylika beräkningar osäkra. Då prisförhållandena
kunna ändra sig vid tidpunkten för byggnadens uppförande, är
det visserligen möjligt att det av institutstyrelsen begärda beloppet

kommer att behöva höjas---. Då det för oförutsedda utgifter m. m.

upptagna beloppet synes allt för lågt, synes totalsumman böra ökas till

420,000 kronor. I fall ytterligare anslag visar sig erforderligt, torde
frågan därom kunna upptagas till särskild prövning». Och jordbruksutskottet,
som nyss förut besökt platsen, har i utlåtande av den 1 mars
1920 »kommit till den uppfattningen något på en gång lämpligare och
mera kostnadsbesparande förslag — — — icke torde kunna utfinnas än
det ifrågasatta för till- och ombyggnaden av nuvarande restaurationsbyggnaden.
Kostnaden har departementschefen ansett kunna hållas inom

ramen av 420,000 kronor---. Anslagsbeloppet föranleder ingen

erinran från utskottets sida.»

De remitterade handlingarna återgå.

Alnarp den 12 december 1921.

Å styrelsens vägnar:

Underdånigst:

R. DE LA GARDIE.

M. WeibiiU.

— 118 —

Lantbruksstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande rörande besiktningskostnader
för avdikningsföretag.
Del I, sid. 49, § 2.

Till Konungen.

Genom remiss den 2 december 1921 har Kungl. Maj:t anbefallt
lantbruksstyrelsen att i anledning av vad riksdagens revisorer uti § 2
av ett remisskrivelsen bifogat transumt anfört, till jordbruksdepartementet
inkomma med underdånigt utlåtande.

I förenämnda § 2 hava riksdagens revisorer förklarat sig hava
uppmärksammat bland annat, att i fråga om de med statsmedel understödda
avdikningsföretagen resekostnaderna för lantbruksingenjörer och
deras biträden i och för arbetenas besiktigande i vissa fall uppgått till
belopp, som överstege de på grund av besiktningarna utbetalta statsbidragen.
Sålunda hade kostnaderna för en under år 1920 företagen
resa till tre särskilda avdikningsföretag i Västerbottens län, nämligen i
Säters by i Lycksele socken samt i Bastansjö och Långvattnets byar i
Stensele socken uppgått till 855 kronor 10 öre, under det att de utbetalningar
av statsbidrag, som verkställts på grund av förrättningsmannens
utlåtande, utgjort sammanlagt allenast 730 kronor. Det förtjänade
särskilt påpekas, att beträffande avdikningsföretaget i Bastansjö
återstode att utbetala ett statsbidrag av 20 kronor, men att härför enligt
nu gällande bestämmelser sannolikt erfordrades ytterligare åtminstone
en besiktningsresa med därav föranledda kostnader. Det förefölle vidare
revisorerna önskvärt, att kostnaderna för dylika förrättningar nedbringades,
och syntes det i sådant syfte böra undersökas, huruvida icke en
tillfyllestgörande kontroll kunde vinnas exempelvis därigenom, att besiktningarnas
utförande anförtroddes åt jordbrukskunniga personer, boende
å eller i närheten av förrättningsorterna, såsom gode män vid lantmäteriförrättningar
eller vandringsrättare.

Med återställande av remiseakten samt under bifogande av från
statens lantbruksingenjör i Västerbottens läns norra del och Norrbottens
läns södra del, Henning Wikström, infordrat yttrande i ärendet får lantbruksstyrelsen
härmed anföra följande.

I fråga om besiktningen av företaget inom Bastansjö by tillåter
sig lantbruksstyrelsen hänvisa till sitt den 21 oktober 1921 efter därom
gjord anmodan avgivna yttrande till chefen för jordbruksdepartementet.

119 -

Beträffande storleken av den resekostnads- och traktamentsersättning,
som handläggandet av de nämnda tre förrättningarna medfört för
statsverket, har lantbruksstyrelsen icke varit i tillfälle att utöva någon
kontroll. Granskningen av reseräkningar rörande förrättningar av ifrågavarande
slag åligger nämligen icke lantbruksstyrelsen utan vederbörande
länsstyrelse. Lantbruksstyrelsen anser sig emellertid icke'' hava anledning
att icke godtaga den av statsrevisorerna härutinnan lämnade uppgiften.
I fråga om de bidragsbelopp från norrländska avdikningsanslaget,
som utbetalats på grund av förrättningsmannens utlåtande angående
sagda tre företag, framgår av i lantbruksstyrelsen förda anteckningar,
att styrelsen till utbetalning föreslagit sammanlagt det av statsrevisorerna
angivna beloppet 730 kronor.

Lantbruksstyrelsen har sedan lång tid tillbaka haft sin uppmärksamhet
fästad därpå, att resekostnader, varom nu är fråga, i vissa fall
kunna bliva förhållandevis höga. Så har lantbruksstyrelsen exempelvis
i underdånig framställning den 27 april 1915 angående beredande av
tillfälle för lantbruksstyrelsen att använda extra ingen]örsbiträden vid
besiktningar och avsyningar å de under styrelsens tillsyn ställda, med
statsunderstöd utförda vattenavlednings- och avdikningsföretag framhållit
bland annat den synpunkten, att inspektionskostnaderna för staten borde
i möjligaste mån minskas. Vidare har lantbruksstyrelsen vid till Kungl.
Maj:t den 7 december 1916 överlämnade förslag till förnyad arvodestaxa
för statens lantbruksingenjörers och extra lantbruksingenjörers tjänsteförrättningar
lämnat närmare utredning angående kostnaden för inspektioner
och avsyningar.

Framhållas må ock, att lantbruksstyrelsen särskilt under sista året
haft uppmärksamheten starkt fästad på nödvändigheten att så planlägga
lantbruksingenjörernas förrättningsresor, att de åsamka statsverket
minsta möjliga kostnad.

Rättigheten för vederbörande allmänhet att erhålla besiktningar
och avsyningar i den omfattning, som hittills ansetts böra i allmänhetens
intresse medgivas, torde emellertid i viss mån kunna inskränkas
utan att ändamålet med verksamheten ifråga i det stora hela förfelas.
Sålunda synes i fråga om avsyning statsverket icke böra bekosta förrättningsarvode
mer än för eu sådan förrättning vid samma företag.
Fullständig utredning angående detta spörsmål har lantbruksstyrelsen
icke varit i tillfälle att åvägabringa på den korta tid, som för detta
ändamål stått till buds. Eu tillfredsställande lösning av frågan torde
nämligen endast kunna vinnas därigenom, att viss ändring vidtages uti
nådiga kungörelserna angående villkoren för erhållande och tillgodo -

120

njutande av de statsunderstöd, som till företag av här avsedd art kunna
ifrågakomma. Något definitivt förslag härutinnan är lantbruksstyrelsen
icke i tillfälle att nu framlägga, men har styrelsen för avsikt att framdeles
återkomma till ämnet.

Mot riksdagens revisorers ifrågasättande att en tillfyllestgörande
kontroll av avdikningsarbetena kunde vinnas exempelvis därigenom att
besiktningarnas utförande anförtroddes åt jordbrukskunniga personer,
boende å eller i närheten av förrättningsorten, såsom gode män vid
lantmäteriförrättningar eller vandringsrättare, får lantbruksstyrelsen åberopa
vad lan tbruksingenj ören Wikström i sitt ovan omnämnda yttrande
anfört. Därjämte får lantbruksstyrelsen framhålla, att den brist i vandringsrättarnas
förfarenhet i avvägning och beräkningar, som kan vara
av värde vid bedömandet av utdiknings- och vattenavledningsföretag, i
allmänhet gör sig minst i lika hög grad gällande i fråga om gode män
vid lantmäteriförrättningar.

I sitt meranämnda yttrande har Wikström ifrågasatt, att utbetalning
av beviljade statsbidrag finge ske i vissa terminer i förhållande
till den fastställda arbetstiden. Ett sådant system för utbetalningen
har tidigare tillämpats, men befunnits i övervägande grad olämpligt.
"Det har därför under senare tid också frångåtts och synes icke böra
ånyo införas.

I stället för utbetalning i terminer synes däremot kunna ifrågasättas,
huruvida det ej vore lämpligt att, därest besiktning icke av sakägarne
begärts i sådan tid, att densamma lämpligen kan ske i samband
med andra förrättningar i orten, lantbruksstyrelsen, efter gjord ansökning
hos lantbruksstyrelsen om erforderlig besiktning, kunde förorda utbetalning
av förskott å beviljat statsunderstöd, men att med besiktning av
företaget finge anstå, till dess att dylik besiktning kunde anordnas i
lämpligt sammanhang med andra förrättningar.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Insulander samt byråcheferna Ewe och Bjurstedt.

Stockholm den 28 december 1921.

E. WILH. EWE.

Underdånigst:

ERIK INSULANDER.

121

Statens iantbruksingunjörs

i Västerbottens läns norra del ocli
Norrbottens läns södra del yttrande
i anledning av riksdagens revisorers uttalande
rörande besiktningskostnader
för avdikningsföretag. Del 1, sid. 49,
§ 2.

Till kungl. lantbruksstyrelsen.

Genom remiss den 13 december 1921 anmodade å kungl. lantbruksstyrelsens
vägnar herr byråchefen Ewe mig att avgiva yttrande
med anledning av vad riksdagens revisorer anfört i fråga om kostnaderna
för besiktningar av med statsmedel understödda utdikningsföretag,
och får jag med återställande av remissakten härmed vördsamt anföra
följande.

Vad först angår den anmärkta resan till de uti de inre delarna
av Västerbottens lappmark avsides liggande utdikningsföretagen i Säter,
Bastansjö. och Långvattnet, utfördes den på grund av särskilda förhållanden,
för vilka närmare redogöres i min skrivelse till lantbruksstyrelsen
den 29 september 1921, sedan resorna för året och särskilt till
de trakter, där ovanberörda utdikningsföretag äro belägna, voro undangjorda.
Ifrågavarande resa, som tillkommit under en sammanhängande
rad av olyckliga omständigheter, torde därföre- ej böra läggas till grund
för bedömandet av de i allmänhet förekommande kostnaderna för besiktningarna
av utdikningsföretagen.

Hänsyn bör också tagas till de normala förhållanden, som varit
rådande under de senare åren, då till följe höga skjutslegor och andra
samverkande omständigheter, resekostnaderna varit osedvanligt höga
under det att den utförda arbetskvantiteten varit ringa överallt inom
distriktet.

En rättvisare grund för bedömandet av förevarande fråga synes
vara att sammanföra alla under ett år eller ännu hellre under en period
av flera år gjorda resor och jämföra resekostnaderna med de utbetalningar
av statsbidrag, som föranletts av nämnda resor. I så fall är
jag övertygad om att förhållandet emellan resekostnaden och det utbetalade
statsbidraget skall bliva ett annat än vid det exempel, som
anförts i statsrevisorernas berättelse.

För det närvarande synes det emellertid knappast kunna undvikas
att ej esomoftast resor måste företagas för besiktning av utdikningsföretag,
där föga eller rent av intet arbete utförts sedan sista besiktBev-berättelse
ang. statsverket för år 1920. in. 16

122 —

ningen, då en jordägare har rätt att när som helst påkalla lantbruksingenjör
för besiktning av ett utdikningsföretag, oberoende av om han
utfört något arbete eller ej.

Beträffande det särskilt omnämnda utdikningsföretaget vid Bastansjö,
har detta under sommaren innevarande år avsynats och föreslagits till
godkännande. Resan härför har skett i anslutning till andra förrättningsresor.

För minskande av kostnaderna för besiktningarna hava statsrevisorerna
föreslagit, att utförandet av nämnda förrättningar skulle anförtros
åt jordbrukskunniga personer, boende å eller i närheten av förrättningsorterna,
såsom godemän vid lantmäteriförrättningar eller vandringsrättare.
De senare torde därvidlag helt och hållet böra lämnas ur räkningen.
De äro anställda i hushållningssällskapens tjänst och intaga ej
någon självständig ställning till allmänheten. Det stora flertalet av jordbrukarna
äro redan nu medlemmar av ovanberörda institutioner, vårföre
en vandringsrättare alltid kommer att bliva i viss grad beroende av
den eller de personer, som han skall kontrollera. Att ett sådant förhållande
ej kan vara lämpligt, torde vara uppenbart. Vandringsrättarna
hava redan nu full sysselsättning, så att om ytterligare arbetsuppdrag
skulle tilldelas dem, antalet skulle behöva utökas, vilket återigen måste
föranleda kostnader. Dessutom komme de att dragas ifrån sina egentliga
och välbehövliga uppgifter att gå allmänheten tillhanda med råd
och upplysningar m. in. -rörande jordbruk och husdjursskötsel, vilket ej
vore nyttigt. Därjämte äro de ej förfarna i avvägning och beräkningar,
vilka esomoftast kunna vara av nöden vid bedömandet av utdikningseller
vattenavledningsföretag.

Vad skiftesgodemännen angår intaga de en annan och självständigare
ställning till allmänheten än vandringsrättarna, men man kan ej
heller hos dem förutsätta någon sådan utbildning, som gör dem skickade
att utöva kontroll på huru utdikningsföretag böra utföras.

Här torde ock böra erinras om att eu lantbruksingenjör många
gånger ej tages i anspråk enbart för besiktning, utan att han även har
till uppgift att i samband med densamma lämna råd och upplysningar,
som kunna vara av värde för intressenterna och underlätta företagets
utförande samt att efter avvägning utsätta vissa välbelägna punkter,
från vilka mätningar av grävningsdjup in. in. kunna företagas, varigenom
stora besparingar kunna uppstå för den enskilde jordägaren, och större
säkerhet erhålles för att ett utdikningsföretag kommer att medföra den
nytta, som åsyftats vid dess planläggande.

Enligt mitt förmenande kunna sålunda vandringsrättare ej alls

— 123 —

ifrågakomma till verkställande av besiktningar av med statsmedel understödda
utdikningsföretag och knappast heller skiftesgodemännen, men i
valet emellan nämnda kategorier av förrättningsmän, måste skiftesgodemännen
tillerkännas ett avgjort företräde framför vandringsrättarua.

Då det emellertid förefaller statsrevisorerna önskvärt, att kostnaderna
för ovan omförinälda förrättningar nedbringas, och då denna åsikt
även delas av mig, tillåter jag mig här nedan att avgiva ett förslag på
huru enligt min mening ett dylikt önskemål skulle kunna ernås.

Enligt nu gällande bestämmelser har vid utanordnandet av statsbidrag
ur norrländska avdikningsanslaget tillvägagångssättet varit det, att
första delen av anslaget utbetalats 1''örskottsvis etter till lantbruksstyrelsen
ingivet intyg av lantbruksingenjör eller två ojäviga och trovärdiga
personer, att utdikningsföretaget blivit påbörjat, och torde i regel omkring
1/a av det beviljade statsanslaget på så sätt hava utbetalats. För
utfående av ytterligare bidrag av de beviljade statsmedlen har erfordrats
bevis av lantbruksingenjör över huru stor del av arbetet som blivit utfört.
För utfärdande av dylikt bevis har alltid erfordrats resa till förrättningsstället.
I vissa fall har även lantbruksingenjör haft rätt att uppdraga
åt assistent att företaga dylika besiktningar'' och att på eget ansvar
utfärda bevis.

Kostnaderna hava emellertid i båda fallen blivit desamma såväl
för statsverket som den enskilde jordägaren.

Såsom i annat sammanhang anförts har eu jordägare så gott som
obegränsad rätt att när som helst påkalla biträde av lantbruksingenjör
för besiktning av utfört arbete. Under de senare åren, då arbetskostnaderna
varit synnerligen höga, och deltagarna i utdikningsföretagen av
egna medel fått tillskjuta avsevärda belopp utöver de anvisade statsbidragen,
hava de även i hög grad begagnat sig av ovan angivna sätt
för att skyndsamt kunna utfå det mesta möjliga av innestående statsanslag.
Då någon tidpunkt ej heller varit bestämd, inom vilken ansökning
för erhållande av besiktning skulle vara ingiven, har det emellanåt
varit förenat med svårighet och esomoftast omöjligt att ordna besiktningsresorna
på ett praktiskt och billigt sätt.

Det förefaller därföre, att de lättnader, vilka beretts jordägarna
att skyndsamt och i små portioner utbekomma sina beviljade statsbidrag
kanske varit nog så stora, och att kontrollen från statens sida varit väl
så dyrbar.

En avsevärd besparing för staten skulle emellertid ernås, utan att
några olägenheter skulle uppstå för allmänheten, om statsanslagen fördelades
på vissa terminer i förhållande till den fastställda arbetstiden,

- 124 —

och att sålunda förutgången besiktning för utfående av andel av beviljat
statsanslag i varje särskilt fall ej vore ovillkorligen erforderlig. Då
varje med Kungl. Maj:t och kronan upprättat kontrakt om utförande
av ett utdikningsföretag skall vara åtföljt av säkerhetsförbindelse, försedd
med borgen, vars vederhäftighet blivit behörigen styrkt, och en del av
statsanslaget alltid skall vara innestående, till dess att företaget blivit
avsynat och godkänt, torde risken för att detsamma ej skall fullbordas,
eller att statsverket skall förorsakas förluster ej vara särdeles stor.

Vid de större företagen, till vilka statsbidragen utgå till (mer eller
mindre) avsevärda belopp, torde dock det nuvarande systemet med besiktning
för utfående av ytterligare statsanslag i allmänhet böra bibehållas.

En viss kontroll från statens sida för utrönande av huru långt
arbetet fortskridit vid de olika företagen torde dock böra ifrågakomma.
En dylik kontroll torde böra utföras oberoende av ansökan härom från
vederbörande jordägare och kan lämpligen ske av vederbörande lantbruksingenjör
på för honom passande tidpunkt i sammanhang med
andra förrättningsresor på trakten och bör sålunda ej företagas såsom
särskild resa. Årliga besiktningar skulle alltså ej behöva verkställas.
Under sina tjänsteresor erhåller ofta en lantbruksingenjör kännedom
om, huru arbetena bedrivas vid de olika företagen. Vunnen kännedom
härom jämte andra omständigheter skulle kunna läggas till grund för
bedömandet av vilka företag, som behövde närmare inspekteras.

I god tid innan förrättningsresornas början på året borde sålunda
lantbruksingenjör erhålla en förteckning på de företag, som äro under
utförande samt tidpunkten för deras fullbordande, varefter han hade att
ingiva förslag till lantbruksstyrelsen rörande de företag som syntes böra
inspekteras under året. En sådan genom statens ingripande tillkommen
inspektion skulle också kunna utgöra ett påtryckningsmedel på försumliga
jordägare.

Beträffande avsyning av ett företag torde ‘också en inskränkning
böra göras med avseende på rätten att när som helst kunna erhålla
sådan på statens bekostnad. Det torde vara nog, om statens skyldighet
härvidlag i allmänhet begränsas till en gång om året för varje företag.
I så fall kan i regel avsyningsresan utföras i anslutning till andra inom
ett distrikt förekommande tjänsteresor. Emellertid borde en jordägare
vara berättigad att utöver denna ordinarie avsyning även erhålla sådan
å annan tid med förbehåll, att lantbruksingenjörens tid sådant tillåter,
och att jordägaren ensam vidkännes omkostnaderna.

Avsyningarna böra emellertid endast utföras av personer, som äro
underkastade tjänstemannaansvar. Påfrestningar kunna understundom

125

förekomma. Någon annan än en lantbruksingenjör eller undantagsvis
särskilt av lantbruksstyrelsen förordnad tjänsteman bör ej erhålla sådant
uppdrag. Vid utförandet av en avsyning erfordras utom i särskilt enkla
fall goda insikter i avvägning och kulturtekniska beräkningar, som
andra personer i regel ej besitta.

För en lantbruksingenjör är det dessutom ur utbildningssynpunkt
av utomordentlig betydelse att så ofta som möjligt bliva försatt i tillfälle
att se, huru av honom upprättade utdikningsförslag taga sig ut
efter utförandet. Stora summor kunna härigenom inbesparas både för
det allmänna och för den enskilde.

Enligt mitt förmenande skulle ovan i all korthet angivna riktlinjer
för utövande av kontroll över med statsmedel understödda utdikningsföretag
medföra avsevärda besparingar ej mindre för statsverket
än även för den enskilda jordägaren, utan att statens rättssäkerhet skulle
äventyras.

Stockholm den 19 december 1921.

HENNING WIKSTRÖM.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande

i anledning av riksdagens
revisorers erinringar rörande statens
fiskehamn sbyggnader. Del I, sid. 49,
§ 8.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 december 1921 har väg och vattenbyggnadsstyrelsen
anmodats avgiva yttrande över åtskilliga av riksdagens
revisorer gjorda anmärkningar mot utförandet av statens fiskehamnsbyggnader.

Till åtlydnad härav får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånighet
anföra följande.

Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 25 april 1913
förordnat, att hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle tillsvidare
under byggnadstiden inrättas en särskild hamnavdelning för utarbetande
av arbetsplaner m. m. till de av Eders Krrngl. Maj:t och riksdagen beslutade
fiskehamnsbyggnaderna samt för omhänderhavandet och över -

126 —

vakandet av anläggningarnas utförande på entreprenad, avgav väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen den 11 juli 1913 ett underdånigt förslag till
tillägg till den för väg- och vattenbyggnad sstyrelsen gällande nådiga
instruktionen den 30 december 1911, innefattande de ytterligare föreskrifter
ifråga om hamnavdelningens verksamhet, som kunde anses erforderliga.
Detta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag var utarbetat
så, att det skulle- helt ansluta sig till den ovannämnda för styrelsen
gällande instruktionen samt främja enhetlighet och reda inom och förekomma
benägenhet för utbrytning ur styrelsens förvaltning, varför detsamma
placerade den nyinrättade hamnavdelningen på alldeles samma
plan, som styrelsens övriga på ordinarie stat upptagna tekniska avdelningar.

Detta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag blev emellertid
icke av Eders Kungl. Maj:t fastställt, utan utfärdade Eders Kungl. Maj:t
genom nådig kungörelse den 15 augusti 1913 en helt annan instruktion
rörande den hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inrättade hamnavdelningens
verksamhet och vad i övrigt med utförandet av ifrågavarande
fiskehamnsbyggnader ägde sammanhang.

Av denna instruktion inhämtas bland annat:

1) Hamnavdelningens arbete skall ledas av en särskild för viss tid
förordnad chef, således icke av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom
en av dess avdelningar, i spetsen för vilka står en byråchef.

2) Utförandet av fiskehamnsbyggiFaderna skall ombesörjas genom
ham nav delning en, således icke av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

3) Chefen för hamnavdelningen skall bland annat åligga, att leda
och ansvara för avdelningens arbete, att bereda och i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föredraga alla icke rent administrativa ärenden beträffande
statens fiskehamnsbyggnader, utom så vitt angår godkännande
av dylika byggnader, att utöva överkontrollen över de under utförande
varande byggnaderna och meddela instruktioner åt posthavande .ingenjörer
och kontrollanter, att i den mån han så finner erforderligt, efter
anmälan hos styrelsens chef, företaga inspektioner, att granska från tjänstemännen
å arbetsplatserna inkommande rapporter och vidtaga de åtgärder,
som kunna föranledas av dessa, att granska likvidationslistor och avräkningstablåer,
in. m. samt pröva och attestera därav beroende utanordningar,
samt att bereda och föredraga inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förekommande
ärenden angående andra hamnar än fiskehamnar samt övriga
ärenden, därest han därtill förordnas av styrelsens chef, dock att härigenom
hinder icke må uppstå för fullgörandet av honom åliggande upp -

127

gifter beträffande statens tiskehamnsbyggnader ocli ledningen av hamnavdelningens
verksamhet.

Genom denna instruktion, i vilken skiljes på väg-och vattenbyggnadsstyrelsens
åligganden och de härovan närmare angivna uppgifterna, som
åligga hamnavdelningen eller dess chef, intager hamnavdelningens chef
en helt annan ställning än styrelsens övriga avdelningschefer och inskränkes
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens befattning med fiskehamnarna
på ett iögonfallande sätt mot vad fallet är vid utförandet genom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg av övriga av staten bekostade
arbeten.

Sålunda har chefen för hamnavdelningen enligt instruktionen att
ensam vidtaga de åtgärder, som äro avgörande för arbetena såväl i tekniskt
som ekonomiskt avseende, en ställning, som enligt styrelsens förmenande
ej väl överensstämmer med vår tids anspråk på objektiv kontroll över
statens byggnadsverksamhet.

Bestämmelserna i instruktionen hava ock under de 8 år den varit
gällande tillämpats så, att föredragning inför styrelsen av chefen för
hamnavdelningen i fiskehamnsärenden i allmänhet förekommit endast då
fråga varit om underdånig hemställan om anslag och uppgörelser med
generalentreprenörer om arbetenas utförande enligt de av Kungl. Magt
fastställda arbetsplanerna.

Styrelsen har sålunda i stort sett ställts utanför hamnavdelningens
verksamhet, för vilken chefen för avdelningen enligt instruktionen ensam
bär ansvaret.

På grund härav har styrelsen icke ansett sig kunna ingå i någon
granskning av nu framställda anmärkningar utan tillåter sig i underdånighet
hänvisa till bilagda, av hamnavdelningschefen avgivna yttrande
över desamma.

Stockholm den 30 december 1921.

Underdånigst:

FRI DOLK WIJNBLADH.

G. L1NDENCKONA.

— 128 -

T. f. chefens för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
hamnavdelning

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar rörande statens
fiskehamnsbyggnader. Del I, sid. 49,§3.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 i denna månad liar Eders Kungl. Maj:t
anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, i anledning av vad riksdagens
revisorer i remissen bifogade handlingar anfört, inkomma med
utlåtande så tidigt, att detsamma före detta års utgång kan till fullmäktige
i riksgäldskontor överlämnas för att tillika med revisionsberättelsen
befordras till trycket. —

På grund härav får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med remissaktens
återställande i underdånighet anföra följande. —

Sedan den av Kungl. Maj:t år 1905 förordnade fiskehamnskommissionen
under åren 1906—1908 verkställt sina undersökningar om behovet
av avläggning av fiskehamnar och de särskilda platser, som erbjöde de
bästa betingelserna för sådana anläggningar, avlämnade kommissionen år
1909 sin utredning i ärendet.

Uti däröver avgivet utlåtande den 1 februari 1910 framhöll vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen bland annat:

att de av fiskehamnskommissionen utarbetade hamnplanerna vore
endast utkast och att därför fullständiga, detaljerade arbetsplaner finge
upprättas för varje särskilt arbete, när detta skulle bringas till utförande,
och att de av kommissionen endast överslagsvis beräknade byggnadskostnaderna
därför komme att ställa sig högre än vad kommissionen
beräknat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförde redan då (februari 1910)
i sådant avseende, att byggnadskostnaden säkerligen komme att bliva
dubbelt mot vad kommissionen beräknat.

I proposition till 1911 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t
riksdagen att bevilja anslag till utförande av de 6 första av de 24 förstabandshamnar,
som kommissionen föreslagit skola byggas av staten. I
båda kamrarne väcktes emellertid motioner att riksdagen måtte besluta
att alla de 24 hamnarne skulle utföras. Motionärerna föreslogo likvisst
anslagets storlek med antagande av endast den av fiskehamnskommissionen
uppskattade kostnaden, ökad med 1 procent för arbetsplaners upp -

129

rättande, ehuru väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att det vore
mera antagligt, att man Unge räkna med dubbla kostnaden, och vidare
att några arbetsplaner med tillhörande kostnadsberäkningar icke förelågo.—

Sedan 1911 års riksdag med anslutning till nämnda motioner beslutat,
att de 24 förstahandshamnarna skalle byggas av staten genom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, upprättade styrelsen efter verkställda
detaljerade undersökningar på byggnadsplatserna arbetsplaner för hamnbyggnaderna.

I november 1912 överlämnades av styrelsen upprättade arbetsplaner
för fiskehamnsanläggningar vid Träslöv, Glommen, Grundsund och HönöKlova
med hemställan att Eders Kungl. Maj:t måtte fastställa dessa
planer, av vilka den för Grundsund omfattade alternativa förslag, det
ena för hamnanläggning av den utav fiskehamnskommissionen föreslagna
storlek, det andra för en anläggning med väsentligen rymligare hamnbassäng,
samt de tre andra avsågo anläggningar, som vad hamnarnas
storlek beträffade stodo i huvudsaklig överensstämmelse med de av fiskehamnskommissionen
för platserna uppgjorda planutkasten.

De av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för arbetsplanerna uppgjorda
åtföljande kostnadsberäkningarna visade, att utförandet av dessa
hamnar enligt arbetsplanerna skulle betinga en anläggningskostnad av
1,865,100 kronor, därest för hamnanläggningen vid Grundsund det mindre
alternativet A valdes, men ända till 2,285,300 kronor, därest det större
alternativet B skulle komma till utförande, i stället för den sammanlagda
byggnadskostnaden av allenast 930,000 kronor, som av fiskehamnskommissionen
överslagsvis beräknats för dem.

1 en till statsrådet överlämnad särskild promemoria angående byggnadssätt
och byggnadskostnader 1 redogjordes närmare för anledningarna
till att de 4 hamnarna måste kräva en helt annan kostnad än den av
fiskehamnskommissionen på otillräckliga utredningar uppskattade, och anfördes
skälen, varför det av fiskehamnskommissionen tilltänkta byggnadssättet
icke kunde förordas och icke borde användas, utan det i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens arbetsplaner förutsatta starkare och mera motståndskraftiga
byggnadssättet måste väljas, därest hamnarna skulle få
tillräcklig styrka och kunna bliva beståndande. —

I kungl. propositionen till 1913 års riksdag anförde statsrådet
bland annat, att kostnaderna för utförande av övriga i fiskekamnskommissionens
betänkande föreslagna och av riksdagen beslutade hamnbyggnader
icke kunde angivas, förrän fullständiga arbetsplaner för desamma
blivit uppgjorda, men att enligt vad honom meddelats av undertecknad

1 Intagen i Eders Kungl. Maj:ts proposition till 1913 års riksdag, nionde huvudtiteln.

R ev.-ber ätt else ang. statsverket för år 1920. III. 17

— 130 —

Ekdahl sannolikt vore, att kostnaden för samtliga hamnanläggningarna
komme att inalles belöpa sig till ungefär dubbelt så stort belopp som
av kommissionen beräknats. —

Statsrådet framhöll därefter att, oaktat sålunda betydligt större
kostnader än förut (d. v. s. av fiskehamnskommissionen) antagits säkerligen
skulle krävas för de 24 beslutade hamnarnas anläggning, de likväl
borde komma till utförande i enlighet med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
efter grundliga undersökningar upprättade arbetsplaner, såvitt
dessa i avseende å hamnarnas storlek och omfattning stode i överensstämmelse
med kommissionens förslag.

I skrivelse den 9 april 1913 förklarade därefter riksdagen, att,
även om man kunde haft anledning förvänta att de av fiskehamnskommissionen
uppgjorda överslagsberäkningarna skulle visa sig vara grundade
på eu omsorgsfullare utredning, syntes emellertid den omständigheten,
att kostnaderna för de 4 första hamnanläggningarna, för vilka
arbetsplaner nu vore upprättade, komme att högst betydligt överstiga
dem, som upptagits i de av fiskehamnskommissionen uppgjorda överslagsberäkningarna,
icke böra föranleda till ett frångående av riksdagens
redan fattade beslut om deras byggande på statens bekostnad, vilket
beslut förestavats av statsmakternas intresse för höjandet och en fortsatt
utveckling av den för vårt land så viktiga näringsgrenen havsfisket.
Riksdagen ansåg vidare att samtliga de redan beslutade 24 fiskehamnarna
borde, därest icke särskilda oberäknade förhållanden skulle inträffa, komma
till stånd i den ursprungligen fastställda ordningsföljden, samt att i fråga
om ökningen i kostnaderna borde, även om berättigade anmärkningar
kunna framställas mot de först uppgjorda överslagsberäkningarna,
bemärkas, dels att dessa (av fiskehamnskommissionen) grundats allenast
å utkast till hamnplaner, varför några fullt tillförlitliga kostnadsberäkningar
icke kunnat uppgöras, dels ock att de ökade kostnaderna jämväl
föranletts av ett vida solidare och för hamnarnas framtida bestånd betryggande
byggnadssätt än det ursprungligen (av kommissionen) föreslagna.

I samma skrivelse den 9 april 1913 begärde riksdagen ytterligare
utredning beträffande hamnanläggning vid Grundsund. Denna utredningavgavs
i underdåniga utlåtanden den 25 september 1913 och den 2
januari 1914, varjämte arbetsplan för fiskehamnen vid Kivik överlämnades
den 4 april 1913.

De av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för arbetsplanerna uppgjorda
åtföljande kostnadsberäkningarna för de 5 första hamnanläggningarna
vid Träslöv, Glommen, Grundsund, Kivik och Hönö-Klova
visade, att utförandet av dessa hamnar, sådana de blivit fastställda till

181

utförande, skulle betinga en anläggningskostnad av 2,377,100 kronor i
stället för den av fiskehamnskommissionen allenast med ledning av planutkasten
överslagsvis beräknade kostnaden 997,000 kronor.

Genom den särskilda utredningen i fråga om Grundsunds fiskehamn,
som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avlämnats den 25
september 1913 och den 2 januari 1914 ådagalades, att denna hamn,
om den skulle på tidsenligt sätt motsvara de fordringar på behövligt
utrymme, som man kunde ställa på densamma, måste utföras med 3 Va
gånger så stor omfattning som den av fiskehamnskommissionen förutsatta,
vilket förhållande i hög grad ökade kostnaden.

Vid överlämnandet till Eders Kungl. Maj:t av arbetsplanerna till
de återstående 19 av de beslutade 24 fiskehamnarna anmälde väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, att det liksom vid de 5 första varit nödvändigt
att uppgöra arbetsplanerna även till dem med användande av ett väsentligen
starkare och mera betryggande byggnadssätt än det av fiskehamnskommissionen
vid dess överslagsberäkningar och utkast förutsatta, samt
att det befunnits oundgängligen nödvändigt att för vissa fiskehamnar
bereda ett större utrymme och att giva åt de skyddande vågbrytarna
ändrade lägen för vinnande av en tillräckligt rymlig, lugn och tryggad
hamn, som i alla väder skulle kunna angöras. Det hade därjämte vid
de noggranna undersökningarna å hamnplatserna, som verkställts för
arbetsplanernas upprättande, visat sig, att på några platser de av fiskehamnskommissionen
för dess överslagsberäkningar begagnade planutkasten
varit väsentligen felaktiga, så att varken längdförhållanden eller
djupförhållanden överensstämt med verkligheten, vilket medfört, att vågbrytarelängder
och muddringsmassor måst bliva annorlunda och större,
än vad fiskehamnskommissionens utkast angiva. Då vidare, såsom påvisats
redan i den förut omförmälda promemorian, de vid kommissionens
överslagsberäkningar använda materialkostnads- och arbetspriserna voro
för numera (oavsett kriget) rådande arbetsförhållanden i hög grad för
låga, så bleve det — anförde styrelsen — eu oundviklig och naturlig
följd av samtliga dessa omständigheter, att anläggningskostnaden, såsom
styrelsen redan år 1910 förutsagt, måste vida överstiga det av fiskehamnskommissionen
endast överslagsvis uppskattade beloppet.

De till dessa 19 arbetsplaner hörande, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
upprättade kostnadsberäkningarna visade också, att dessa fiskehamnsanläggningar
skulle betinga en anläggningskostnad av sammanlagt
4,670,100 kronor mot av fiskehamnskommissionen överslagsvis uppskattade
1,765,000 kronor.

Kostnaderna för samtliga de av riksdagen beslutade 24 fiske -

— 132 -

hamnarna hade sålunda efter de verkställda noggranna detaljundersökningarna
å platserna för dessa hamnanläggningar icke kunnat beräknas
lägre än till sammanlagt 7,047,200 kronor mot det av fiskehamnskommissionen
överslagsvis uppskattade beloppet 2,760,300 kronor.

När man erinrar sig vad nu ovan anförts om gången av behandlingen
av frågan om anläggning av fiskehamnarna, så måste det ju
medgivas, dels att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, innan riksdagen
fattat beslut om anläggning av fiskehamnar, tydligt sagt ifrån, att man
lör anläggningen av de utav fiskehamnskommissionen föreslagna hamnarna
finge räkna med eu minst dubbelt så stor kostnad som den av kommissionen
antagna, dels ock att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedan,
när styrelsen till Eders Kungl. Maj:t överlämnat arbetsplaner till alla
de av riksdagen beslutade 24 hamnarna och sålunda ett på verkliga
undersökningar grundat utlåtande kunde givas, lika tydligt sagt ifrån
att man icke kunde beräkna kostnaden för dem till mindre än 7,047,200
kronor, eller till cirka 2.5 5 gånger den av fiskehamnskommissionen
antagna.

När 1911 års riksdag i enlighet med motionärernas hemställan
fattade beslut om utförande av de 24 förstahandshamnarna och anvisade
lör dem 2,788,000 kronor, så var det sålunda ingen fördold hemlighet
att man måste räkna med att kostnaden för dem skulle uppgå till minst
det dubbla beloppet, och riksdagens beslut måste anses vara fattat under
full visshet att så skulle komma att ske. Och när 1913 och 1916 års
riksdagar fattade sina beslut om fullföljande av fiskehamnsanläggningarna
i den år 1911 beslutade omfattningen, hade riksdagen genom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens till Eders Kungl. Maj:t åren 1912 och 1915
överlämnade kostnadsberäkningar full kännedom om att man — utan
avseende fäst vid en inverkan av kriget — finge räkna med cirka 2.55
gånger den anläggningskostnad, som fiskehamnskommissionen antagit.

När detta är fallet och således de av fiskehamnskommissionen
överslagsvis beräknade anläggningskostnaderna redan från början (år
1910) förklarats icke kunna godtagas, och de aldrig varit gillade av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, så kan det icke vara berättigat utan endast
vara ägnat att ställa förhållandena i en oriktig belysning, när man, såsom
riksdagens revisorer nu göra i sina tablåer över byggnadskostnaderna
för de nu färdiga eller för de under nästa år färdiga hamnarna, det
oaktat jämför de verkliga kostnaderna för dessa hamnar med de av
fiskehamnskommissionen antagna kostnaderna för dem, vilka icke godtagits.

För att förhållandena skola framstå uti riktig belysning böra de
hittills utgivna byggnadskostnaderna jämföras med de av väg- och vatten -

133

byggnadsstyrelsen vid uppgörandet av arbetsplanerna beräknade kostnaderna
för dessa arbeten.

Kostnaderna för do 24 vid 1911 års riksdag’ beslutade och 2 av
riksdagen senare beslutade hamnar, utförda enligt de av Eders Kungl.
Maj:t fastställda arbetsplanerna, som i avseende å storlek och omfattning
äro i huvudsaklig överensstämmelse med liskehamnskommissionens förslag,
där de ej fastställts med den ökade storlek, som befunnits nödvändig
och motiverats vid arbetsplanernas överlämnande för fastställelse,
beräknades med de före världskriget gällande arbetslöner och materialpris
till 7,382,800 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhöll nämligen vid överlämnandet
av de 19 återstående arbetsplanerna, att det icke varit eller
vore möjligt att bedöma den inverkan, som detta krig komme att medföra
i avseende å arbetsförhållanden och prisstegringar för den närmare
framtiden, samt att det sålunda vore att emotse, att de förhållanden, som
komme att inträda å arbetsmarknaden i vårt land i följd av världskriget,
kunde komma att medföra, att även de av styrelsen då beräknade byggnadskostnaderna
för de beslutade fiskehamnarna skulle komma att överskridas,
och att det således kunde såsom en följd av kriget bliva behövligt att
framdeles öka det då förutsedda tilläggsanslaget.

Kostnaden för de 11 första av dess 26 fiskehamnar, vilka (li st.)
— om ej strejker och blockader eller andra oförutsedda händelser omöjliggöra
det — bliva fullt färdiga före 1922 års utgång, beräknades efter
prisen före kriget till 4,743,200 kronor.

För dessa 11 stycken hamnar hava utgivits, vid tiden för revisorernas
besök i oktober i år, 9,371,000 kronor, vartill kommer befintlig
arbetsmateriel (såsom mudderverk, pråmar, bogser- och transportfartyg,
dykareutrustningar, motorer, pumpar, kranar, rälsspår, betonblandningsmaskiner,
stenkrossar m. m.) med ett nuvarande värde av cirka
1,175,900 kronor. Detta sistnämnda nuvarande värde av arbetsmaterielen
bör icke läggas på dessa 11 första hamnar, då uti de 9,371,000 kronor
ingår hittills gjorda avskrivningar på materielen, utan framdeles fördelas
genom ytterligare avskrivningar under utförandet av de ännu ej byggda
hamnarna samt den därefter återstående materielen erfordras för underhållet
av hamnarna, vilket enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut
skall ombesörjas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Den hittills varande byggnadskostnaden för de 11 hamnarna hade
således då uppgått till 1.9 8 gånger den efter prisen före världskriget
beräknade kostnaden och sålunda icke till 8 å 10 gånger den beräknade,
när därmed förstås den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade

134

kostnad, som blivit gillad, och varmed man har att räkna. — Fördyringen
var således ej fullt 100 procent av kostnaden före kriget.

Dessa 11 första hamnar kunna nu beräknas kosta, när de nästa
år äro fullt färdiga, högst cirka 2.4 0 gånger den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
efter prisen före kriget beräknade kostnaden, om ej
strejker, blockader, svårare stormskador eller andra oförutsedda förhållanden
störande komma att inverka. Fördyringen kan således, med
reservation härför, beräknas bliva högst cirka 140 procent utöver den
kostnad, som beräknats, om ej världskriget inträffat.

Den väsentliga omläggning av själva byggnadssättet och planen
för fiskehamnsbyggnadernas utförande, varom revisorerna tala, ägde icke
rum under årens lopp utan redan från början och före själva byggnadsarbetenas
påbörjande, i det att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, såsom
förut är nämnt, icke kunde förorda de av fiskehamnskommissionen tilltänkta
byggnadssätten, utan måste utarbeta arbetsplanerna med användande
av ett väsentligen solidare och för hamnarnas framtida bestånd
långt mera betryggande byggnadssätt, därest hamnarna skulle bliva tillräckligt
motståndskraftiga.

Den ökning av byggnadskostnaden, som skulle uppstå av denna
förändring av byggnadssättet, framgick tydligt av de utav väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen efter på byggnadsplatserna verkställda undersökningar
uppgjorda kostnadsberäkningarna, som bifogades vid överlämnandet
av arbetsplanerna. Enligt dessa skulle de beslutade fiskehamnarna
bliva 2.5 5 gånger så dyra som enligt fiskehamnskommissionens
överslagsberäkningar, allt utan inverkan av något världskrig.

Uti den förut omnämnda promemoria av år 1913 samt i sina
underdåniga utlåtanden den 25 september 1913 och den 2 januari 1914
samt den 9 september 1915 har väg- och vatten byggnadsstyrelsen vid
arbetsplanernas överlämnande närmare angivit alla de skäl, som gjort,
att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit de sålunda uti de av Eders
Kungl. Maj:t fastställda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna
ändrade byggnadssätten och avvikelserna från de av fiskehamnskommissionen
angivna planutkasten och typritningarna vara oundgängligen
nödvändiga, och att den väg, som styrelsen därför måst förorda att slå
in på i fråga om fiskehamnarnas utförande, i tekniskt hänseende var
ofrånkomlig, därest tillbörliga krav på ändamålsenlighet och varaktighet
skulle bliva på ett betryggande sätt tillgodosedda.

Under mer än 50 år hade man byggt mindre fiskehamnar i vårt
land med användande av byggnadssätt, som ingenstädes visat sig kunna

— 135 —

emotstå sjön, utan blivit utsatta för en snar förstörelse. Sorgliga vittnesbörd
om ovaraktigheten och svagheten hos anläggningarna vore exempelvis
hamnanläggningarna vid Skanör, Träslöv, Glommen, Barsebäck,
Abbekås, Kyrkbacken, Ålabodarne, Vikhög, Kivik, Vitemölla, Kåseberga,
Skillinge och Torekow, andra att förtiga — vilka alla måst flera gånger
ombyggas, repareras och förstärkas inom loppet av helt få år (2 till
11 år), utan att deras framtida bestånd därigenom blivit tillförlitligt
tryggat. — Med dylika här i landet gjorda erfarenheter* var det för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en klar nödvändighet att, när en
mängd nya hamnar skulle byggas och bekostas av staten, dessa måste
komma till utförande med användande av sådant byggnadssätt, att man
finge största möjliga trygghet för deras framtida bestånd, och att de
jämväl kunde komma att motsvara sitt ändamål.

Vid utarbetandet av de erforderliga arbetsplanerna, efter vilka de
av kommissionen föreslagna fiskehamnarna skulle byggas, har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen därför också i enlighet härmed använt ett väsentligen
starkare byggnadssätt, men dock planlagt hamnarna i huvudsaklig
överensstämmelse med fiskehamnskommissionens utkast beträffande hamnarnas
lägen, djup och storlek. Endast i den mån det vid de av styrelsen
verkställda noggranna undersökningarna befunnits oundgängligen nödvändigt
att för vissa av dem bereda ett större utrymme eller vidtaga
andra ändringar för vinnande av lugna och trygga hamnar, har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen vid utarbetandet av arbetsplanerna föreslagit
dylika ändringar i fiskehamnskommissionens utkast för planläggningen.
— De ändringar, som av ovan angivna grunder måst
vidtagas, hava av Eders'' Kungl. Maj:t godkänts vid arbetsplanernas
fastställelse.

Vid Hälleviks och Grönhögens fiskehamnar har även underbyggnaden
i likhet med överbyggnaden utförts av beton med beklädnad av
kilad sten med råkopp och lägsta grad av fogtuktning (grad 0). Underbyggnaden
har därvid murats inom fångdammar i stället för att bildas
av träkistor med stenfyllning, såsom man vid arbetsplanens utarbetande
tänkt. — När dessa hamnbyggnadsarbeten skulle börjas, både prisstegringen
redan blivit så avsevärd, att det — då ingen kunde veta när
kriget skulle sluta — var att räkna med en efter alla utsikter allt större
ökning av arbetslöner och materialkostnader. En då verkställd beräkning
visade, att med de pris, som man då trodde sig kunna förvänta på grund
av kriget och åren närmast efter detta, det icke syntes bliva dyrare att
utföra vågbrytarnas underbyggnad inom fångdammar i stället för att
bilda den av stenfyllda träkistor. Då sålunda en sådan ändring av sättet

136 -

för uppförandet av underbyggnaden icke syntes komma att medföra ökad
kostnad, men däremot alldeles avgjort skulle medföra en mycket stor
ökning av vågbrytarnas styrka, så föredrogs det att uppföra underbyggnaden
direkt från bottnen inom fångdammar.

Man räknade då med att arbetslöner och kostnaden för materialier
skulle på grund av det fortgående kriget komma att bliva minst 2 gånger
så stora som de före världskriget gällande, som läge till grund för
kostnadsberäkningarna till arbetsplanerna. Ehuru detta nu visat sig
vara eu alltför låg uppskattning, så visa emellertid även de beräkningar,
som numera kunnat göras med de nu kända prisstegringar, som i verkligheten
uppkommit, att det icke skulle blivit någon nämndvärd minskning
i byggnadskostnaden genom att utföra underbyggnaden av stenfyllda
träkistor. — Det är världskrigets verkningar, som medfört de
höga byggnadskostnaderna. Vid varje avtalsförhandling inför statens
förlikningsman hava arbetarna tillpressat sig nya höjningar i ai’betslönerna,
så att timlönerna gått upp till 3 å 4 V2 gånger de före kriget
gällande. Både arbetslöner och materialier hava varit minst 3 gånger
så dyra som före världskriget.

Genom underbyggnadens uppförande direkt från bottnen inom
fångdammar har det erhållits den för hamnarnas bestånd utomordentligt
stora fördelen, att vågbrytarnas överbyggnad och underbyggnad utgöra
en enda sammanhängande, fast massa av stor tyngd, som därigenom
har en långt större styrka och motståndskraft mot stormarnas åverkan.
Och detta är en fördel, som icke nog kan värderas, när det gäller fiskehamnar
med så svårt utsatta lägen som Hällevik och Grönhögen.

Ökningen av byggnadskostnaderna utöver den av fiskehamnskommissionen
uppskattade kostnaden är sålunda huvudsakligen att tillskriva
dels de för tryggande av hamnarnas framtida bestånd nödvändiga
ändringar i fiskehamnskommissionens utkast för hamnarnas utförande,
som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måst föreslås i de av Eders
Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanerna vid deras överlämnande för fastställelse,
dels ock framför allt de oerhörda prisstegringar å arbete och
materialier, som kriget framkallat. Härtill komma slutligen de oförutsedda
omständigheter, som särskilt för byggande i öppna havet kan medföra
svårigheter, som icke kunnat ens tillnärmelsevis på förhand beräknas,
såsom upprepade stormskador under byggnadstiden å fångdammar
eller kassuner eller andra arbetsanordningar, grundens opålitlighet
och lättrörlighet, som träder i dagen först när man börjar arbeta i den

137

under själva byggandet och Horn kan komma att medföra behovet av
oberäknade förstärkningsarbeten.

Åtgärden att utföra även vågbrytarnas underbyggnad av beton med
beklädnad av kilad sten med räkopp och lägsta grad av fogtuktning,
som vidtagits vid Hällevik och Grönhögen har framkallats av omtanken
att få ökad styrka hos vågbrytarna genom att få överbyggnad och underbyggnad
sammangjutna till ett sammanhängande helt. Mindervärdigheten
och ovaraktigheten på svårt utsatta platser av vågbrytare med
överbyggnad, vilande på eu underbyggnad av stenlyllda träkistor, har
. ådagalagts exempelvis vid Skillinge fiskläge söder om Simrishamn. 1
december 1904 förstördes den på underbyggnad av kistor vilande överbyggnaden
av sten och beton. Åren 19ÖG—1908 återuppbyggdes vågbrytaren
med överbyggnad av sten, murad i cementbruk, med yttermurverket
utfört av stor kilad och fogtuktad granit i cementbruk samt med
det yttre stenskyddet betydligt tillökat och utfyllt i lutningen 1: 4 ovan
vatten. Vid årsskiftet 1913—1914 förstördes vågbrytaren ånyo å 30
meters längd. Hela den kraftiga och väl hopmurade överbyggnaden
sönderbröts av sjön och vräktes in i hamnen. Nu skall ånyo ombyggnad
äga rum och därvid uppbyggas en ännu starkare överbyggnad av beton
med beklädnad av kilad "och fogtuktad granit samt en betydligt mäktigare
ytterskyddsstenfyllning i den ännu svagare lutningen 1:6 ovan
vattenytan.

Havshamnar på öppen kust äro vid orkanlika stormar utsatta för
alldeles oberäkneliga påkänningar genom vågslag, vilkas styrka ingen
på förhand kan bedöma, långt mindre beräkna. Svårigheterna och
riskerna äro vid deras byggande långt större och kräva solidare arbete
än vid vattenbyggnader, som utföras i skyddade lägen på land i en
flod eller kanal. Risken för hamnarnas förstöring kan endast minskas
genom ett i möjligaste mån starkt byggnadssätt. Och vid bestämmandet
av detta har man intet annat att lita till än den rena erfarenheten från
de fall, då det eller det byggnadssättet visat sig icke kunna motstå
svårare stormar, såsom det nu visat sig att solitt murad överbyggnad
på kistunderbyggnad icke varit ett tillräckligt betryggande byggnadssätt
på öppna kusten vid Skillinge. — Vid användande av stenfyllda träkistor
till underbyggnad på för sjön svårt utsatta platser är det eu
betänklig svaghet i byggnadssättet, att intet fast sammanhang förefinnes
mellan underbyggnadens stenfyllda träkistor och den därpå löst
vilande överbyggnaden, som, även om den är solitt sammanfogad av
granitmurverk och beton, icke äger tillräcklig tyngd och massa för att
Rev -berättelse ang. statsverket för år 1920. III. 18

- 138

kunna utan hjälp av och sammanhang med underbyggnaden stå emot
vågslagens våldsamma stötverkan under en svår storm.

Hamnbyggnadsväsendet är en helt och hållet empirisk sak. Teoretiska
beräkningar kunna intet hiälpa, då ingen människa vet, huru
svår orkanen kan bliva eller huru länge stormvågorna komma att bearbeta
vågbrytarna utan uppehåll. Men utsikten att vinna en betryggande
styrka och motståndskraft hos vågbrytare är störst, om man använder
ett sådant byggnadssätt, att man erhåller en kompakt och fast sammanhängande,
ensartad vågbrytarekropp alltifrån grunden, med stor och
väl hopbunden massa av tillräcklig tyngd. Detta byggnadssätt har
därför också företrädesvis lagts till grund för de fastställda arbetsplanerna
till statens fiskehamnar på svårt utsatta platser. Och de sedan
under byggandet gjorda erfarenheterna under de svårare stormar, som
inträffat flera gånger nästan varje år under den hittills tilländalupna
hyggnadstiden, hava till fullo bekräftat väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
uppfattning om nödvändigheten att hålla fast vid det vid utförandet
tillämpade byggnadssättet. Ett klenare byggnadssätt skulle utan tvivel
giva hamnbyggnader, vilkas bestånd icke kunde förväntas.

Upprepade svåra stormskador å de på annat sätt byggda äldre
hamnar, som finnas, hava vid starkare stormar burit oemotsägliga
vittnesbörd därom.

Bland tillbörliga och rimliga fordringar är förvisso den om varaktigheten
hos vågbrytarne, d. v. s. deras bestånd, den mest oeftergivliga.
Man måste för den skull ock avstå från att såsom förr använda
ett »mera anspråkslöst» byggnadssätt, då det måste vara ett ofrånkomligt
anspråk, att hamnarna icke skola behöva byggas om eller förstärkas
gång på gång. Antingen bygga vågbrytarna så, att de stå vid
lag i alla stormar — eller också icke alls bygga fiskehamnar.

Ej heller må förgätas, att nödvändigheten av den styrka och motståndskraft,
som nu erhållits hos vågbrytarna genom det för fiskehamnarnas
utförande använda byggnadssättet, bör bedömas icke när
man ser dem i lugnt och stilla väder, utan under rykande orkan med
36—38 meters vindhastighet i sekunden och högvatten, då brottsjöarna
kastas högt upp över vågbrytaren och åter nedstörta på densamma ideligen
— timma efter timma i mer än ett dygn i ogynnsamt fall. Det
är då det gäller, om vågbrytaren äger den motståndskraft, som behövs
för att undgå förstörelse.

Fiskehamnsbyggnaderna hava lika litet som alla andra under och
efter världskriget utförda byggnader i vårt land kunnat undgå de av
kriget vållade enorma prisstegringarna. Men att de under loppet av

139

nästa år färdigbyggda 11 stycken fiskekamnsbyggnaderna kunnat utföras
under världskrigets alla svårigheter och den även efter kriget fortvarande
dyriiden för eu kostnad, som icke uppgår till mer än 2.4 0 gånger den
med priserna före kriget av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade
och hos Eders Kungl. Maj:t före deras påbörjande anmälda kostnaden,
oaktat arbetslöner och materialpris uppgått till 3 å 4 gånger de
före kriget rådande, för att icke nämna de 6 till 9 gånger högre kostnaderna
för stenkol till muddringarna — det visar otvetydigt, att dessa
hamnbyggnader, utförda just på samma sätt som skett, kunnat utföras
för ett belopp icke överstigande den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknade kostnaden, om ej kriget inträffat och medfört de våldsamma
prisstegringar, som gjort sig så hårt kännbara vid all byggnadsverksamhet
i vårt land, fiskehamnarna icke undantagna. Hade de normala
prisförhållandena varit rådande under byggnadstiden, med vilka man
räknade, då kostnadsberäkningarna uppgjordes, då ingen förutsåg ett
världskrig, så hade säkerligen kostnaden för de till 1922 års utgång
färdiga hamnarna icke överstigit den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknade och sålunda icke till någon del varit oanad.

Huruvida icke med användande av till storlek och omfattning
»mera inskränkta byggnadsplan!-» för de särskilda hamnarna likväl
rimliga fordringar kunnat anses uppfyllda, det är en fråga, som vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen icke käft att avgöra, då styrelsen varit
bunden av förutsättningen att arbetsplanerna skulle till storlek och omfång
vara i huvudsaklig överensstämmelse med fiskehamnskommissionens
planutkast.

Enligt den för fiskehamnskommissionen utfärdade instruktionen
skulle kommissionen utreda behovet av anläggning av fiske- och nödhamnar
utöver redan befintliga sådana, vilka platser, som kunde erbjuda
de bästa betingelserna för sådana nya anläggningar såväl med hänsyn
till anläggningskostnadernas begränsning som hamnarnas framtida bestånd
och utvecklingsmöjligheter, behovet av fördjupning och förbättring av
redan befintliga hamnar och de härför erforderliga åtgärderna, rörelsen
i nuvarande hamnar till beskaffenhet och omfattning, hittillsvarande
underhållskostnader och sannolika storleken av den underhållskostnad,
som kunde förväntas för respektive nybyggda eller förbättrade hamnar
- samt om storleken av de årliga hamnavgifter, som utan att verka betungande
kunde bestämmas att utgå vid respektive hamnar. Kommissionens
utredning skulle utmynna i ett utkast till allmän plan för anläggning
och underhåll av fiske- och nödhamnar samt mindre hamnar å
Sveriges kuster. Det förutsattes därvid att kommissionen borde med

— 140 —

ledning av förhandlingarna med fiskarebefolkningen, lotsarna eller andra
med de speciella platsförhållandena förtrogna personer, kunna till huvuddragen
bestämma planläggningen för respektive nyanläggningar eller
utvidgnings- och förbättringsarbeten. De sålunda motiverade utkasten
till hamnarbeten och kommissionens hela utredning skulle bilda den
allmänna plan, som sa vitt möjligt kunde följas vid verkställande av
de erforderliga detaljundersökningarna och upprättande genom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens försorg av fullständigt utarbetade arbetsplaner
för de hamnarbeten, som av kommissionen förordats som behövliga.

Frågan om fiskehamnarnas lägen, storlek och djup har sålunda
av fiskehamnskommissionen prövats och bestämts, och väg- och vattenkyggna har haft att följa kommissionens anvisningar i dessa
avseenden. Endast där vid undersökningarna för arbetsplanernas upprättande
det visat sig oundgängligen nödvändigt att i dessa föreslå
någon avvikelse från kommissionens utkast, har detta med motiveringvid
arbetsplanernas överlämnande skett och vunnit fastställelse.''

Fiskehamnskommissionen har vid bestämmandet av den storlek,
som de särskilda fiskehamnarna borde erhålla, lagt till grund den riktiga
synpunkten, att hamnarna icke borde givas endast den mindre omfattning,
som vore tillräcklig för det nu förefintliga antalet fiskare och
fiskebåtar, utan att .de borde utbyggas med en sådan större omfattning,
att de kunde tillgodose det framtida behovet och giva tillräckligt utrymme
åt den blivande utvecklingen av havsfisket och fiskerinäringen,
vilken kunde bliva en verklighet endast genom en allmännare användning
av tidsenliga fiskebåtar och moderna fångstredskap, för vilket åter
en oeftergivlig betingelse vore att tillräckligt rymliga och djupa samt
välbelägna, trygga och skyddade hamnar byggdes och ställdes fiskarena
till förfogande.

Denna för fiskehamnsbyggandet bestämmande synpunkt finner
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del fortfarande vara den riktig3^
så framt det skall vara någon verklig mening med att vilja befrämja
en utveckling av fiskerinäringen. Det är med tanken riktad på
en större och tidsenligare fångstmateriel och ett större antal fiskare,
som idka havsfiske under de gynnsammare förhållanden, som möjliggjort®
genom statens kraftiga hjälp, och icke med tanken riktad på det
nuvarande antalet fiskare med deras mindre båtar och enklare fångstredskap,
som de utförda fiskehamnarnas storlek bör bedömas.

Aven de olika platserna för de föreslagna hamnarna hava blivit
bestämda av fiskehamnskommissionen, som enligt sitt uppdrag hade att,
såsom förut nämnts, undersöka vilka platser, som kunde erbjuda de

141

bästa betingelser lör nya iiskehamnsanläggningar såväl med hänsyn till
anläggningskostnadernas begränsning som hamnarnas framtida bestånd
och utvecklingsmöjligheter. Vid bedömandet av dessa förhållanden har
liskehamnskommissionen haft tillgång till inhämtade nödiga upplysningar
och uppgifter av Konungens befallningshavande i länen, fiskeritjänstemännen,
hushållningssällskap och kronofogdar. Kommissionen har därjämte,
innan dess beslut blivit definitivt fattade, låtit sig angeläget vara,
att alla personer, som vore intresserade av fiskehamnsfrågan, finge tillfälle
att på utav Konungens befallningshavande hållna offentligen utlysta *
sammanträden, dels framställa förslag om undersökningar å platser, som
eventuellt icke av kommissionen besökts, dels uttala sig i fråga om
kommissionens fattade beslut. Kommissionen har därefter i dessa sina
beslut vidtagit de jämkningar, som kommissionen funnit uttalandena å
sagda offentliga sammanträden böra. föranleda.

Det synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därför som hade fiskehamnskommissionen
vid sin prövning av, huruvida de för hamnarna av
kommissionen föreslagna olika platserna verkligen ägde förutsättningar
såsom förläggningsorter för fiskehamnar, icke kunnat grunda densamma
på fullständigare material till hjälp vid stadgandet av kommissionens
slutliga uppfattning efter dess egna undersökningar. —

När riksdagens revisorer uttalat, att vid de tvänne besökta platserna
»fiskarebefolkningens ringa antal knappast ingiver förhoppningar
om att den blivande nyttan av dessa hamnar skall komma att motsvara
de högst betydande anläggningskostnaderna», så synas de hava låtit de
nuvarande förhållandena undanskymma tanken på de motiv, som varit
bestämmande för tillkomsten av dessa såväl som övriga fiskehamnar.
Riksdagens beslut om fiskehamnarnas byggande på statens bekostnad
har ju förestavats av statsmakternas intresse för höjandet och eu fortsatt
utveckling av den för vårt land så viktiga näringsgrenen havsfisket.
Och med statsmedel bekostade under senare åren utförda undersökningar
hava ådagalagt att fisketillgången även i Östersjön är god och att fisket
kunde betydligt utvecklas, om lämpliga hamnar blott byggas.

Fiskehamnskommissionen har ansett byggandet på statens bekostnad
av rymliga och välbelägna hamnar vara ett oeftergivligt villkor för
en utveckling av fiskerinäringen, och kommissionen har efter ingående
prövning av behovet av och platserna för hamnarnas lämpligaste förläggning
bestämt deras storlek och lägen med tanke på den framtida
utvecklingen. Syftemålet med kommissionens hela utredning och med
riksdagens år 1911 fattade beslut om byggandet av fiskehamnarna var
att kraftigt befrämja fiskerinäringens utveckling för framtiden. '' Häri -

— 142 —

genom skulle, såsom Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande “flerstädes
framhållit, fiskarebefolkningen kunna tillväxa och den yngre generationen
kvarhållas vid näringen och avhållas från att till stor skada för landet
såsom nu emigrera. —

Alltifrån början har det varit tydligt och klart, att statens kraftiga
ingripande för havsfiskets utveckling genom byggandet av de därför
nödvändiga rymliga och djupa hamnarna, vore en ren uppoffring, företagen
utan tanke på en direkt förräntning av de stora byggnadskostnaderna.
Fiskehamnskommissionen hade i sin utredning utgått från den
utan tvivel väl motiverade uppfattningen, att de hamnumgälder, som
fiskarena borde erlägga enligt blivande hamntaxor icke kunde göras
större, än att de räckte till blott för hamnarnas normala underhåll, men
att kostnaderna för reparation av större skador ellor för större muddringskostnader,
orsakade av starka stormar, finge bestridas av staten.
Att hamnarna skulle direkt förränta anläggningskostnaderna har man
sålunda icke ansett sig kunna tänka på, än mindre förutsätta.

Kunna fiskehamnarna bidraga till att förhindra emigrationen ur
landet samt kvarhålla även den yngre fiskarebefolkningen vid en näring,
vars utveckling statsmakterna velat kraftigt befrämja — så vore detta
säkerligen ingen dålig ränta på anläggningskostnaderna, även om dessa
i följd av kriget och kristiden måst bliva betydligt större än vad fallet
blivit, om normala prisförhållanden varit rådande under tiden för deras
utförande i stället för krig och dyrtid.

Frågan gäller om sagda uppoffring varit och är värd att göra —
eller icke.

Dylika uppoffringar hava ju dock måst i landets och befolkningens
intresse göras även på andra områden utan tanke på eller möjlighet till
erhållande av direkt ränta på anläggningskostnaderna. Eller hava
Sveriges landsvägar och bygdevägar, som under århundraden blivit
byggda, lämnat ett öre — bortsett från • obetydliga broavgifter — i
direkt ränta på de mångfaldiga miljoner, som av landet måst offras för
ändamålet? Och dock — huru såge det ut i landet, huru långt hade
utvecklingen här nått, om icke de uppoffringarna gjorts? Hava även
de varit »rena vanvettet»? —

Gentemot revisorernas tvivelsmål måste väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hävda såsom sin bestämda övertygelse vad styrelsen ovan an-''
fört, vilket må sammanfattas sålunda:

Väg- och vattenbyggnadstyrelsen, som det åligger att utföra fiskeham
na anläggningarna samt att för framtiden handhava deras underhåll.

— 143 —

känner till fullo, vilka svårigheter och allvarliga risker, som man har att
möta vid byggande i havet på öppen kust, och vilka krav, som måste
uppfyllas för att fiskehamnsanläggningarna må kunna svara mot vad
skäligen må kunna begäras. —

Ett oftergivligt krav finner styrelsen vara — även om kostnaden
därför måste bliva stor — att hamnarna erhålla en så betryggande
styrka, att det finnes grundade utsikter till att de skola kunna undgå
förstörelse under svårare stormar, och sålunda icke behöva ombyggas
eller gång efter annan åuyo iståndsättas.

Och i sådant avseende är styrelsen fortfarande fast övertygad, att
ett klenare byggnadssätt än det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit
oundgängligen nödigt att tillämpa vid fiskehamnarnas utförande, skulle
äventyra deras bestånd, och att de största utsikterna att kunna trygga
detta bestånd vinnas genom att uppföra vågbrytarna på sätt som skett
vid Hällevik och Grönhögen, emedan tryggheten är säkrast om vågbrytarna
erhålla stor tyngd, stor massa, fast helhetssammanhang och ett
säkert fotskydd mot underskärning. —

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening kunna fiskehamnarnas
djup, storlek och rymlighet icke inskränkas under vad av fiskehamnskommissionen
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansetts behövligt
i de fastställda arbetsplanerna, såvida hamnarna verkligen skola
kunna motsvara de krav, som under en framtida utveckling av fiskerinäringen
komma att ställas på dem i sådana avseenden. En inskränkning
av hamnarna i avseende på djup och storlek under de i arbetsplanerna
angivna skulle utan tvivel äventyra hamnarnas ändamålsenlighet.

Den enda väg, på vilken kan uppnås en minskning av de årliga
utgifterna för utförandet av fiskehamnsbyggnaderna skulle vara att bygga
dem i ännu långsammare arbetstakt än vad hittills måst ske, ehuru detta
visserligen vore alldeles i strid mot de uttalanden, som riksdagen vid
upprepade tillfällen gjort om angelägenheten av att fiskehamnarnas
byggande i görligaste mån påskyndades. Den av kriget vållade dyrtiden
har redan medfört ett par års försening, som måste bliva ökad i
samma mån, som de till fiskehamnsbyggnaderna årligen anslagna byggnadsmedlen
minskas. —

Stockholm den 28 december 1921.

Underdånigst:

O. Z. EKDAHL.

— 144 —

Avskrift.

Generaldirektören Chr. L. Tenows

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar del I, sid.

63, § 4.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss den 2 innevarande december bär Eders Kungl.
Maj:t anbefallt mig såsom förutvarande verkställande ledamot i statsbokföringskommittén
att med anledning av vad i ett remissen bifogat
transumt av riksdagens senast församlade revisorers berättelse förekommit
rörande statsbokföringskommittén avgiva utlåtande; och får jag, till
åtlydnad härav, i underdånighet anföra följande.

Statsbokföringskommittén tillsattes enligt nådigt brev den 26
september 1902, och därvid utsågos av Kungl. Maj:t till ordförande
dåvarande presidenten i kammarrätten frih. L. Akerhielm och till ledamöter
dåvarande generaldirektören i statskontoret greve H. Wachtmeister
och dåvarande riksbankschefen frih. K. Langenskiöld. Kommitténs
uppdrag blev att framställa förslag om sådana ändringar i de särskilda
ämbetsverkens bokföring, som kunde föranledas av en föreslagen ändrad
eller utvidgad bokföring i statskontoret.

De kommitterade utsågo därefter mig till sekreterare.

I kommitténs sammansättning ägde under årens lopp ingen annan
ändring rum, än att undertecknad, enligt nådigt beslut den 10 maj 1918,
utsågs till ledamot av kommittén, vilket jämlikt kommitténs beslut den
4 juli samma år icke skulle föranleda ändring i min ställning såsom
kommitténs sekreterare. Genom .kommitténs beslut den 17 januari 1919
uppdrogs åt mig att, med bibehållande av sekreterareskapet, fungera
såsom verkställande ledamot.

Presidenten frih, Åkerhielm avled i maj 1920, utan att erhålla
efterträdare i kommittén.

Revisorerna yttra till en böljan, att vid granskning av de särskilda
kommittéernas utgifter har det väckt revisorernas uppmärksamhet, att
kostnaderna för vissa kommittéer under revisionsåret uppgått till belopp,
som i jämförelse med tidigare verksamhetsår måste anses synnerligen
höga, även om behörig hänsyn tages till det förändrade prisläget. Detta
gällde, enligt revisorernas mening, i främsta rummet mot statsbokföringskommittén.
De meddela därefter, att kostnaderna för denna kommitté
hava enligt revisionsberättelserna lör de senaste fem åren uppgått till
följande belopp:

— 145 —

1916 ................	.................................. kronor 28,100: —
1917 ...............	» 48,100: —
1918 ...............	.......................... ). 124,093:0 1
1919 ................	................... » 174,692: —
1920 ..............	........................... » 212,900: —

Denna sammanställning är emellertid missvisande, och på stegringen
har det förändrade prisläget haft endast ett andrahandsinflytande. Det
arbete, som före år 1918 ålåg kommittén, var övervägande inriktat på
att .utarbeta och pröva formulär till räkenskaper och avgiva förslag och
underdåniga utlåtanden i vissa statsräkenskaperna berörande frågor.
Härtill erfordrades eu i jämförelse med åren 1918 —1920 mindre personal.
1917 blev ett i förhållande till 1916 dyrt år av den anledningen, att
då i följd av kronofogdarnas indragning ett omfattande arbete med
länsräkenskapernas omläggning och därmed sammanhängande frågor
måste företagas, för vars utförande en dyrbarare arbetskraft Irån utom
huvudstaden stationerade landsstatstjänstemän måste anlitas. Stegringen
från 28,100 kronor år 1916 till 48,100 kronor år 1917 är därför icke
anm ärk nings värd.

Med år 1918 utvidgades enligt särskilda nådiga föreskrifter kommitténs
verksamhet att omfatta jämväl granskning av länens räkenskaper
mot verifikationerna. Kostaadssiffrorna före år 1918 kunna därför
icke alls jämställas med siffrorna för 1918 och därefter följande tvenne
år. Ett vida större och mera kvalificerat kansli måste tillsättas, som
drog med sig den stora stegringen. Under åren 1919 och 1920
tillkommo nva uppgifter för en ännu större personal, varjämte dyrtiden
gjorde sin verkan. Åven för dessa år vågar jag påstå, att stegringen
var lika naturlig som försvarlig.

Sedan arbetets organisation med hänsyn till de nya uppgifterna
prövats under år 1918, fastställde kommittén vid sammanträde den 17
januari 1919 en arbetsordning. Därvid bestämdes, att kommitténs personal
skulle stå under mitt chefskap och vara fördelad på fyra särskilda avdelningar,
vardera med eu avdelningschef, nämligen en formuläravdelning,
som hade att utarbeta förslag till nya formulär och förslag till allmänna
föreskrifter om medelsförvaltningen; en länsavdelning, som skulle ha till
uppgift att verkställa den i nådiga kungörelsen den 21 december 1917
föreskrivna formella granskningen av länens medelsredogörelser och i
övrigt öva tillsyn å samt framställa förslag beträffande länens bokföring
och redovisningsväsende; en allmän avdelning, som hade att granska de
från de centrala ämbetsverken och myndigheterna ingående medelsredoBev.
-berättelse ang. statsverket för år 1920. III. 19

— 146

visningarna och förslagsvis upprätta ett riksbokslut samt slutligen en
kansliavdelning för kassa, ekonomi, expedition och primärbokföring.
Denna avdelning skulle hava till uppgift att registrera alla kommitténs
in- och utgående handlingar och tillse, att redovisningshandlingarna i
rätt tid inkomme, ansvara för att diarier och arkiv städse befunne sig
i full ordning, verkställa all expedition av handlingar och skrivelser,
besörja kommitténs kassaärenden och ekonomi samt anskaffa och tillhandahålla
skrivmaterialier för samtliga avdelningar, upprätta de s. k.
belastningstabellerna och likvidsammandragen, verkställa de inkommande
och å övriga avdelningar granskade kassarapporternas bokföring i månadsoch
årsliggare samt övervaka blankettrycket och blanketternas expedition.
Avdelningschefen hade, enligt arbetsordningen, att, förutom kassavården,
öva tillsyn å kommitténs lokal med tillhörande inventarier och i allmänhet
vaka över dess ekonomi, samt vara chef för kommitténs kvinnliga personal
och tillse att vaktmästaren och städerskan fullgjorde sina åligganden
m. m.

Avdelningscheferna förord nades av kommittén. Övrig personal
antogs av verkställande ledamoten.

Avlöningarna och förhöjningarna däri bestämdes alltid av konffmitténs
ledamöter gemensamt och icke av mig ensam. Protokollsföring ansågs
av kommittén icke under alla förhållanden erforderlig. Full enighet
förefanns alltid om besluten, som skedde efter överläggning.

Vad de successiva avlöningsförhöjningarna beträffar, voro dessa
beroende av samma förhållanden som de här ovan beträffande kostnadsökningen
i sin helhet antydda. Kauslichefen ansågs med hänsyn till
beskaffenheten av denna befattningshavares nyss relaterade åligganden
böra minst jämnställas med en första gradens tjänsteman i ett centralt
ämbetsverk, men avlöningsförmånerna sattes städse avsevärt lägre. Att
denna befattningshavares lön från kommittén under 1916 uppgick till
blott 125 kronor i månaden, berodde därpå, att hon under nämnda tid
ägnade den övervägande delen av sin tid åt arbete för annan kommitté,
som hade gemensamt kansli med statsbokföringskommittén, och från
vilken hon uppbar en lön av 150 kronor per månad. Den sammanlagda
månadslönen under 1916 var alltså 275 kronor. Den lönestegring för
kansliföreståndarinnau, som angives i revisorernas tabell, bör alltså icke
bedömas från en utgångspunkt av 125 kronor, utan från 275 kronor,
varigenom förhöjningens rimlighet får en helt annan belysning. Av
den redogörelse för arbetsordningens innehåll, som nyss lämnats, framgår
för övrigt den maktpåliggande beskaffenheten av denna befattningshavares
arbeten.

147 —

Eu första gradens tjänsteman i centralt verk uppbar (dyrtidstillägg
inberäknat) per månad under senare hälften av nedannämnda år (statsrevisorernas
jämförelseperioder):

men ifrågavarande kansliföreståndarinna,
som dock
hade chefställning............

1017

utan åldeistillägg.

383: 33.

290: —

uns

ulan ålderstillägg.

583: 83.

499: —

1919

med ålderstillägg.

755: so.

630: —

1920

med ålderstillägg.

1 933: 95.

750: —

Biträde i tredje graden i centralt ämbetsverk, med vilket statsbokföringskommitténs
kvinnliga assistent bör jämföras, uppbar (dyrtidstillägg
inberäknat) per månad under senare hälften av nedannämnda ar:

1917 1918 1919 1920

med å 1 d e r s t i 11 ä g g.

210:83. 334:83. 406:14. 2 483:18.

Assistenten...................* 175:— 300: 430. 500.

Biträde i andra lönegraden i centralt ämbetsverk, med vilket statsbokföringskommitténs
i revisorernas tabell omförmälda biträde bör
föras, uppbar (dyrtidstillägg inberäknat) under senare hälften av nedannämnda
år:

Biträde hos statsbokföringskommittén.
..........................

1917	1918	1919	1920
utan ålders-	utan ålders-	med ålders-	med ålders-
tillägg.	tillägg.	tillägg.	tillägg.
153: 33.	251: 83.	357: 29.	3 419: 12.
145: —	265: —	355: —	425: —

Härav framgår, att statsbokföringskommitténs löneförhöjningar nära
anslutit sig till statsförvaltningens i övrigt, och man torde, vid betraktande
av dessa sammanställningar, icke kunna instämma, med revisorerna,
då de säga, att i personalens avlöningar vidtagits »förhöjningar, som vida
överstiga icke endast de för motsvarande avlöningar utgående dyrtidstilläggen
för statstjänstemannen utan även vad som skulle betingas av
full ersättning för levnadskostnadernas ökning.»

1 Juli—september 917: 90.

Oktober—december 960: —

= 1,867: 90.

Medeltal 933: 9 5.

Juli—september 474: 55.
Oktober—december 492:02.

= 966: 57.
Medeltal 483: is.

3 Juli—september 411:23.

Oktober—december 427: oi.

= I838: 24.
Medeltal 419: 12.

148 -

Då kommittén den 1 januari 1921 helt och hållet uppgick i riksräkenskapsverket
med lokal, möbler, pappers- och blankettlager och allt
befintligt, ansågs det icke erforderligt att omedelbart, upprätta någon
inventarieförteckning eller av riksräkenskapsverket fordra kvitto å inventarierna.
Varken statskontoret eller kammarrätten hava för de respektive
avdelningar, som från dessa ämbetsverk övergått till riksräkenskapsverket,
upprättat eller fått kvitterade sådana inventarieförteckningar,
ehuru med dessa avdelningar följt inventarier m. m. Men det är givet,
att då riksräkenskapsverket sammanfattar sin iörsta årsräkenskap, kommer
inventarieförteckning att föreligga. På sätt revisorerna också meddela
bär för dem företetts en inventarieförteckning å av ämbetsverket från
statsbokföringskommittén övertagna inventarier.

De belopp å tillsammans 387 kronor 10 öre, som revisorerna därefter
omförmäla, avse utgifter, som enligt mitt förmenande bort av kommitténs
medel bestridas. Då riksräkenskapsverket från början var och
alltjämt är trångbott, kunde avvecklingen av statsbokföringskommittén
icke ske inom dess lokal. Rum till rimligt pris fanns icke vid denna
tid att uppbringa utan stora svårigheter och kostnader, dag måste då
för ändamålet använda ett rum i min våning, i vilket avvecklingsarbetet
utfördes och kommitténs handlingar förvarades. Att jag härför varit
berättigad att tillgodoräkna mig ersättning synes mig otvivelaktigt, och
det debiterade beloppet, 300 kronor, för tre månader torde icke kunna
anses i någon mån oskäligt.

En av tjänstemännen, inkallad till kommittén såsom sakkunnig i
landsstatsärenden, med sin familj bosatt ''< Norrköping, måste resa dit för
att ordna en hyresangelägenhet för sin familj, och har därför erhållit
reseersättning med 64 kronor. Denne tjänsteman hade vid anställningen
hos kommittén betingat sig rätt till gottgörelse för alla kostnader, som
drabbade honom i följd av vistelsen i Stockholm, och resan avsåg förhandling
inför hyresnämnden i Norrköping i anledning därav att han
hade sin familj bosatt i Norrköping, men själv vistades i Stockholm.
Det lärer vara ställt utom allt tvivel, att denna resa var direkt orsakad
av kommittéuppdraget, och att den honom tillerkända gottgörelsen för
resan var honom tillförsäkrad vid anställningen.

Resterande 23 kronor 10 öre utgöras av en del bilavgifter för
kommitténs räkning, som av naturliga skäl icke kunnat verificeras men
faktiskt förekommit.

; Samtliga ifrågavarande utgifter — 387 kronor 10 öre — hava, så
vilt jag förstår, varit fullt befogade. Då emellertid statsrevisorerna
antydde en annan mening härom och saken rörde sig om ett ringa

belopp, ansåg jag det lämpligast att återbära beloppet för att härigenom
få den uppkomna tvistefrågan på enklaste och snabbaste sätt reglerad.
Detta återbärande får emellertid icke uppfattas såsom ett erkännande av
anmärkningens befogenhet.

1 avseende å kassavården och uttagen från kommitténs giroräkning
i riksbanken, får jag först framhålla, att kommitténs medel jämväl
före den 30 oktober 1919 varit insatta å giroräkning i riksbanken, nämligen
å en räkning, benämnd statsräkenskapskommittéernas giroräkning.

Enligt den av kommittén antagna arbetsordning ombesörjdes dess
kassaärenden och ekonomi av kansliavdelningen. De härför erforderliga
medlen ställdes av mig till avdelningens förfogande genom utställande
av checker på giroräkningen. Understundom förekom, att jag i chefens
för kansliavdelningen frånvaro själv betalade räkningar genom check på
giroräkningen eller kontant utlägg, vilket sedan reglerades med avdelningen.
Den av statsrevisorerna anmärkta överdragningen av räkningen
med kronor 373: 7 0 avsåg just ett sådant fall av likvid genom mig personligen,
verkställd efter arbetstidens slut.

Även i andra sammanhang hava avräkningar mellan mig och avdelningen
varit erforderliga, nämligen av den anledningen, att jag vid
ingalunda få tillfällen fått av egna medel förskottera högst aArsevärda
belopp i avvaktan på Kungl. Majrts beslut om anvisande av medel för
kommitténs utgifter och statskontorets ^anordning på grund av dessa
beslut.

Att, på sätt statsrevisorerna anmärkt, den kassa, som sålunda tillhandahölls
kansliavdelningen, vid vissa tillfällen varit större, än som vid
varje tid varit erforderligt, har sin riktighet; och har detta berott på
bristande övervakande å min sida. Vad särskilt angår de av statsrevisorerna
anmärkta förhållandena vid 1920 års slut så erinrar jag, att
kommittéarbetet skulle avslutas med årets utgång och dess resterande
kostnader och räkningar, som ungefär motsvarade det å giroräkningen
innestående belopp, betalas. Under december 1920 uttogos därför de å
giroräkningen innestående medlen för att användas till betalning dels
av de löner, som skulle utbetalas vid julen och årsskiftet, dels av räkningar
och andra utgifter. En del räkningar inkommo emellertid senare
än som beräknats och hunno icke granskas så snart som önskligt varit
samt blevo betalda successivt under förra hälften av 1921. Det hade
vid sådant förhållande givetvis varit riktigast, att den odisponerade delen
av de uttagna medlen temporärt återinsatts å giroräkningen, vilket
emellertid icke skedde.

Då i riksbanken å giroräkning insatta medel icke äro räntebärande,

150

lärer någon ekonomisk förlust icke hava tillskyndats statsverket därigenom,
att kommitténs medel kommit att innestå i riksbanken i mindre omfattning
än som vederbort. Ej heller riksbanksvinsten kan i detta fall sägas
hava rönt inftytande av nämnda förhållande. För att emellertid undvika
blotta skenet att hava genom bristande kontroll orsakat staten förlust
har jag, så snart under revisionens gång min uppmärksamhet blivit fäst
vid förhållandet, till statsverket inlevererat 530 kronor 16 öre, motsvarande
giroränta i enskild bankinrättning för de belopp, som vid olika
tillfallen varit inneliggande i kommitténs kassa, ehuru de bort innestå
i riksbanken.

Jag anser mig slutligen böra framhålla, hurusom samtliga de medel,
som av statsverket ställts till kommitténs förfogande, blivit i den avgivna
och i övrigt av revisorerna utan anmärkning lämnade räkenskapen genom
vederbörligen verificerade utgifter till fulla beloppet redovisade.

Stockholm den 31 december 1921.

Underdånigst: 1

CHR. L. TENOW.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Fritiof Englund.

Kommitténs för utredning
rörande socialförsäkringens
organisation arbetsutskotts

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden angående tiden
för avgivande av kommitténs förslag.
Del 1, sid. 28 § 4.

Till Konungen.

I sin till Konungen innevarande år avlåtna berättelse hava riksdagens
revisorer i fråga om riksförsäkringsanstaltens verksamhet för år
1920 gjort vissa uttalanden rörande anstaltens förvaltningskostnader.
Och hava revisorerna i samband därmed ansett sig böra framhålla önskvärdheten
av, att den kommittéutredning, som för närvarande pågår i
syfte att åstadkomma möjligast enhetliga och enkla organisationsformer
för socialförsäkringens olika grenar, måtte bedrivas med sådan skyndsamhet,
att ett förslag i enlighet med det kommittén lämnade uppdraget
snarast möjligt måtte bliva framlagt.

Sedan kommittén för socialförsäkringens organisation genom nådig
remiss den 7 december 1921 anbefallts att inkomma med utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer sålunda anfört, och då det
icke ansetts påkallat och ej heller lämpligt att endast för denna fråga
sammankalla kommittén in pleno, får kommitténs arbetsutskott anföra
följande.

Då riksdagens revisorers ifrågavarande uttalande, i vad detsamma
angår riksförsäkringsanstaltens förvaltningskostnader för år 1920, blivit
besvarat av riksförsäkringsanstalten i dess underdåniga utlåtande den
16 december 1921, har arbetsutskottet ansett sig kunna utgå ifrån, att
det har att yttra sig allenast över vad revisorerna anfört rörande tiden
för avgivande av kommitténs förslag.

Kommittén, som sökt planlägga sitt arbete med nödig hänsyn till
uppgiftens omfattning och betydelse, den föreliggande frågans läge och
kommittéledamöternas arbetsförhållanden, har därvid funnit, att arbetet
måste taga i anspråk en icke alltför starkt begränsad tid, men å andra
sidan bär inom kommittén rått enighet om, att denna tid icke bör onödigt
utsträckas.

Det uppdrag, som vid kommitténs tillsättande lämnats densamma,
var begränsad till att huvudsakligen avse utredning'' och förslag till
möjligast enhetliga och enkla organisationsformer för socialförsäkringens
olika grenar, men har sedermera enligt Kung], Maj:ts beslut den 4
•oktober 1921 utvidgats på sådant sätt, att det åligger kommittén att i
ett sammanhang genomarbeta hela den nu gällande eller föreslagna lagstiftningen
på socialförsäkringsområdet, lika mycket med hänsyn till
realfrågorna som till organisationen, ävensom att eventuellt utarbeta ett
preliminärt förslag till gemensam lag för hela socialförsäkringen.

Den uppgift, som kommittén sålunda fått sig förelagd, är, som
härav framgår, av mycket stor omfattning och berör betydelsefulla sociala
och ekonomiska intressen för laodets hela befolkning. Den avser
en sammanfattning och systematisering av det brett lagda och i många
hänseenden mycket förtjänstfulla lagstiftningsarbete på socialförsäkringsområdet,
som nästan oavbrutet pågått här i landet sedan år 1907, och
en revision av detsamma med hänsyn såväl till de förändringar, som
sedan de olika lagarnas tillkomst inträtt beträffande de ekonomiska förhållandena
och försörjningsfrågorna i vårt land, som till de senaste
praktiska erfarenheterna inom den in- och utländska socialförsäkringen.

Emellertid kan det givetvis icke anses uteslutet, att kommittéarbetet
skulle, om viktiga skäl sådant påkallade, kunna bedrivas hastigare,
än vad kommittén nu tänkt sig. Vid övervägande av denna fråga

- 152

har dock arbetsutskottet för sin del icke kunnat finna, att några sådana
skäl föreligga eller att man under nuvarande förhållanden skulle härigenom
kunna uppnå några fördelar. Förhållandet torde tvärtom vara
det motsatta.

För arbetsresultatets värde skulle en forcering av kommittéarbetet
kunna komma att innebära en viss fara. Till kommitténs behandling
föreligger ju en mängd SAmnerligen invecklade och svårlösta organisatoriska,
sociala och ekonomiska problem. Liknande frågor stå för närvarande
på dagordningen även i ett flertal andra länder, där deras lösning
liksom hos oss väsentligt försvåras och förd röjes såväl av det
nuvarande ekonomiska tidsläget som av svårigheten att kunna bilda sig
en uppfattning om den levnadskostnadsnivå, med vilken man med någon
större sannolikhet för framtiden har att räkna. Det torde \rara givet,
att dessa omständigheter tillsammans med arbetsmaterialets stora omfattning
måste i hög grad försvåra en forcerad behandling av de föreliggande
frågorna, och att det är fara för, att ett hastigt åstadkommet
arbetsresultat lätt kan bliva ofullständigt eller grundat på förutsättningar,
som sedermera visa sig icke hållbara. Det måste anses medföra
stora fördelar för ett arbete av den beskaffenhet, varom här bifråga,
att detsamma kan genomföras på en något längre sikt, och att
man härigenom får tillfälle att under aktgivande på de erfarenheter och
uppslag, som från andra länder på detta område framkommit eller under
utredningstiden framkomma, noggrant över\''äga de olika sociala och
ekonomiska problemen och småningom arbeta sig fram till ett mera
grundligt genomtänkt förslag.

Fn forcering av kommittéarbetet synes därför icke böra ifrågasättas,
såvida icke tvingande praktiska skäl skulle påkalla en sådan.
Men så torde knappast vara förhållandet. Det torde visserligen vara
sannolikt — ehuru arbetsutskottet saknar möjlighet att härom ännu
kunna göra något bestämt uttalande — att en för socialförsäkringen
gemensam organisation skulle förutom andra fördelar även medföra en
nedsättning av för\raltningskostnaderna för den hittills genomförda socialförsäkringen.
Men det är å andra sidan ofrånkomligt, att en fullständig
utbyggnad aA- socialförsäkringen, som då även måste komma
att inbegripa sjukförsäkring, skulle — förutsatt att man icke vill nedsätta
de nuvarande socialförsäkringsprestationerna, vilket \Täl endast
torde kunna ifrågasättas av mycket tvingande ekonomiska skäl — komma
att medföra ökade ekonomiska bördor såväl för stat och kommun som
för den enskilde. Då det emellertid väl knappast torde kunna vara att
räkna med, att, så länge den nuvarande ekonomiska depressionen på -

går, ökade medel skulle kunna ställas till förfogande för utvidgning av
den nuvarande socialförsäkringen, så av det väl icke sannolikt, att, även
om resultatet av kommitténs arbete skulle kunna framläggas tidigare,
än vad hittills förutsatts, denna fråga komme att upptagas till behandling
förrän på en senare tidpunkt. De linjer, efter vilka ett land vill
anordna sin socialförsäkring, måste nämligen i väsentlig mån bedömas
och avvägas efter det allmännas förmåga att bära därmed förenade
kostnader, icke endast med hänsyn till de närmaste åren utan även under
en praktiskt taget obegränsad framtid.

Yhid slutligen angår kommittékostnaderna skulle eu forcering av
arbetet icke medföra några besparingar. Kommitténs arbete är nu anordnat
efter en sådan plan, att tills vidare huvudsakligen endast arbetsutskottets
tre ledamöter jämte kommitténs sekretariat sysselsättas
med detsamma, under det att kommittén in pleno sammanträder endast
då sådant av särskilda skäl påkallas. Under år 1921 hava sålunda
blott ett fåtal korta plenarsammanträden förekommit, och i några av
dem hava endast de ledamöter, som då vistats i Stockholm, deltagit.
Arbetsutskottets ledamöter, vilka samtliga bekläda ämbetsbefattningar
inom socialförsäkringen, hava. hittills sökt att under större delen av
året kunna upprätthålla dessa befattningar jämsides med handhavandet
av kommittéuppdraget, så att tjänstledighet endast för vissa arbetsperioder
behövt förekomma. En forcering av kommittéarbetet skulle medföra,
att arbetsutskottets ledamöter kontinuerligt eller åtminstone under
största delen av året måste begära tjänstledighet från sina ämbetsbefattningar.
En sådan utväg skulle visserligen innebära jämnare och mera
koncentrerat arbete, men skulle å andra sidan icke kunna genomföras
utan avsevärda olägenheter. Det torde sålunda kunna med säkerhet
antagas, att icke alla kommitténs och arbetsutskottets ledamöter skulle
kunna åt kommittén ägua den ökade arbetstid, soro en dylik omläggning
av kommitténs arbetssätt skulle kräva. Eu förändring i kommitténs
och arbetsutskottets sammansättning skulle därför bliva en given
följd av denna omläggning. De årliga kostnaderna för kommittéarbetet
skulle avsevärt ökas, och kostnaderna för utredningsarbetet i dess helhet
torde också kunna antagas komma att snarare ökas än minskas.

På grund av de omständigheter, som ovan åberopats, måste arbetsutskottet
hålla före, att kommittéarbetet icke kan utan olägenheter
utföras under en mera begränsad tid, men att detsamma å andra sidan
icke heller bör onödigt fördröjas, utan med iakttagande av nödig sparsamhet
beträffande kommittékostnaderna bedrivas efter sådana linjer, att
ett grundligt och fullständigt genomarbetat förslag snarast möjligt kan
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III. 20

— 154 —

framläggas. Och hoppas arbetsutskottet, att detta skall kunna ske i så
god tid, att ett genomförande av en enhetlig socialförsäkring i vårt
land, så snart de allmänna ekonomiska förhållandena sådant medgiva,
icke skall i vad på kommittén ankommer fördröjas.

En helt annan sak är — och det torde kanske vara härpå statsrevisorerna
mera syftat —, att det kan anses angeläget, att kommittén
har sin uppmärksamhet riktad på möjligheten att redan under utredningstiden
kunna i huvudsak inom den nuvarande socialförsäkringslagstiftningens
ram föreslå sådana anordningar, som äro ägnade att åstadkomma
förenklingar och besparingar.

Ett sådant, vid sidan av dess egentliga arbete liggande uppdrag
har kommittén redan mottagit enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 september
1921, och har arbetsutskottet haft under övervägande denna
fråga i samråd med representanter för vederbörande ämbetsverk. Sedan
ämbetsverken numera inkommit till Kungl. Maj:t med en närmare redogörelse
för de besparingar i förvaltningskostnaderna, som de anse vara
möjliga att nu genomföra, ämnar arbetsutskottet i anslutning härtill
fortsätta behandlingen av dessa frågor, och torde det vara att förvänta,
att kommittén skall låta sig angeläget vara att snarast möjligt inkomma
till Kungl. Maj:t med utlåtande i ämnet.

Beträffande åter frågan om genomförande under utredningstiden
av mera ingående och principiella förändringar i den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen
måste man enligt utskottets uppfattning gå
tram med stor varsamhet, så att man icke åstadkommer rubbningar i
ett omfattande praktiskt arbete, innan kommittén blivit i tillfälle att
taga ståndpunkt till planläggningen av socialförsäkringen i dess helhet.
Arbetsutskottet, som under fortgången av sitt arbete alltjämt med uppmärksamhet
följer det nuvarande socialförsäkringsarbetet, skall emellertid
härvid icke underlåta att tid efter annan överväga möjligheterna att
på ett mera framskridet stadium av sitt arbete kunna på förhand behandla
vissa frågor, vilkas tidigare handläggning skulle i sin mån kunna
bidraga till genomförande av besparingar eller förenklingar i den nuvarande
försäkringen eller främja en hastigare lösning av socialförsäkringsfrågan
i dess helhet.

Stockholm den 30 december 1921.

Underdånigst:

ADOLF af JOCHNICK.

Ferd. O. Schager.''

155 -

Socialförsäkrlngskommittens

(kommitténs för utredning (ingående
obligatorisk sjukförsäkring m. in.)
yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar del I, sid.

66, § 5.

Till statsrådet och chefen för socialdepartementet.

Genom remiss den 7 december 1921 har socialförsäkringskommittén
anbefallts inkomma med utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer
anfört efter granskning av socialförsäkringskommitténs expensmedelsredovisning
för år 1920. Då jag i egenskap av kommitténs ordförande
bär ansvaret för denna redovisning, får jag härmed vördsamt
anföra följande.

Revisorernas anmärkning gäller tryckningskostnaderna, och framhålla
revisorerna därvid, att vissa utgifter för korrigering med mera icke
synts hava behövt förekomma vid en omtänksam planläggning av kommitténs
arbete.

Revisorerna påpeka, att för en upplaga av 750,000 blanketter
angående uppgifter för registrerade sjukkassor tryckningstillstånd lämnades
vid sextonde korrekturet. Vid utarbetandet av formulären till dessa
blanketter nedlades synnerlig omsorg i syfte att så lättfattligt som
möjligt formulera de frågor, som skulle besvaras, och att inskränka
frågorna till de nödvändigaste. För sådant ändamål blev det erforderligt
av underkasta förslagen till formulär en upprepad granskning, ej endast
att vissa kommittéledamöter utan även av särskilt tillkallade representanter
för sjukkassorna. Åven i fråga om blanketternas format prövades
olika förslag. Samtliga de framställda förslagen eller överarbetningarna
utlämnades till granskning i form av korrektur. Man kunde
sålunda slutligen inskränka formatet för blanketterna till allenast ett
fjärdedels ark. Innehållet av blankettformuläret återfinnes i del II av
kommitténs betänkande sid. 225.

Liknande var förhållandet med utarbetandet av de 7,000 cirkulär
till registrerade sjukkassor, för vilket tryckningstillstånd meddelats vid
elfte korrekturet. De anvisningar till besvarande av frågorna å ovannämnda
blanketter, som bifogades cirkuläret, måste ävenledes underkastas
granskningar av sakkunniga, och föranledde dessa granskningar
flera omarbetningar av det ursprungliga förslaget. Cirkuläret återfinnes
i ovannämnda del II å sid. 221 och följande.

Beträffande P. M. nr 2 med sexton korrektur och P. M. nr 4 med

— 156 —

trettiofem korrektur avsågo dessa P. M. helt olika lagförslag till lösning
av sjukförsäkringsfrågan. De olika korrekturen innehålla sådana väsentliga
omarbetningar av de första förslagen, som föranleddes av de synnerligen
olika meningar om frågans lösning, som under kommitténs första
tid gjorde sig gällande inom densamma. Dessa omarbetningar hade
självfallet till ändamål att genom utarbetande av erforderliga lagbestämmelser
så fullständigt som möjligt klarlägga konsekvenserna av de olika
meningarna. Omarbetningarna äro därför i regel att anse såsom delvis nya
förslag och ej såsom korrektur i vanlig mening. För P. M. nr 2, som omfattade
förslag till arbetares sjukförsäkring, behövde ej tryckningstillstånd
lämnas, då kommittén omkring början av 1918 enades beträffande försäkringens
mera allmänna omfattning. De därefter följande omarbetningarna
av P. M. nr 4 avsågo att åstadkomma enighet inom kommittén beträffande
andra för förslaget i dess helhet synnerligen viktiga frågor, såsom angående
de existerande sjukkassornas medverkan, kassornas förvaltning,
medlemmarnas deltagande i denna med mera.

Revisorerna påpeka även, att för kommitténs betänkande nr 1
angående allmän sjukförsäkring tryckningstillstånd lämnades efter vidlyftig
korrigering först vid nittonde korrekturupplagan. Att för själva
betänkandet så många korrektur blevo erforderliga berodde dels därpå,
att för enighets vinnan4e vissa delar måste omskrivas och dels därpå,
att kostnadsberäkningarna och de statistiska uppgifterna, vilka under
" e j-.rundas på provisoriska data, vid det slutliga redigeran det

måste i flera delar undergå justering.

Man kan visserligen anse, att i fråga om lagförslagen förfarandet
kunnat bliva billigare, om man, i stället för så kallade korrektur, i större
eller mindre utsträckning begagnat sig av maskinskrivna eller handskrivna
exemplar. Huruvida kostnaderna i sådant fäll blivit väsentligt
lägre torde dock med hänsyn till då gällande höga material- och arbetspriser
kunna sättas i fråga. Sålunda omfattade P. M. nr 2 med sexton
korrektur,, för vilka kostnaden av revisorerna angivits till 786 kronor
eller till i medeltal cirka 50 kronor per korrektur, fyra ark kvartsidor
med lagförslag å omkring 80 paragrafer jämte erforderliga kostnadsberäkningar.
Aven om man kunnat i stället inskränka sig till halva
antalet maskinskrivna exemplar, hade kostnaden antagligen ej blivit
mycket lägre, och så vidare.

b ram för allt syntes man dock, i betraktande av frågans invecklade
natur och liksom vid den tidigare behandlingen av folkpensioneringsoch
olycksfallsförsäkringsfrågorna, böra taga hänsyn till de avsevärda
fördelar, som med det anmärkta förfarandet tydligen ernås med avseende

157

å möjligheten att lättare granska de olika lagförslagen och jämföra dem
med varandra.

Vid förarbetena till lösning av frågan om arbetslöshetsförsäkring
har inom kommittén maskinskrivna exemplar av förslag, med mera, hittills
genomgående kommit till användning.

Stoökholm den 23 december 1921.

AND. LINDSTEDT.

1918 års j ä ni v ägsk o in in i tté s

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar, del 1 sid.

S6, § 6 och sid- 74, § 15.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 december 1921 har 1918 års järn vägskommitté
anbefallts avgiva utlåtande i anledning av vad riksdagens
revisorer anfört i sammanhang med granskningen av kommitténs kostnader
för året 1920 m. m.

Till åtlydnad härav får kommittén anföra följande.

Revisorerna hava till en början anfört, att i totalkostnaderna för
kommittén under åren 1918—1920 ingå över 10,000 kronor, som använts
för inköp av möbler, gardiner, elektrisk armatur, skriv- och räknemaskiner.
Avsikten med detta uttalande har uppenbarligen varit att
väcka intryck av att kommittén ej iakttagit vederbörlig sparsamhet vid
sina , inventarieinköp. I anledning härav får kommittén till en början
meddela, att av berörda inventariekostnader, rätteligen cirka 11,100
kronor, belöpa sig cirka 7,600 kronor å möbleringsartiklar och cirka
3,500 kronor å övriga inventarier, därav endast för en skrivmaskin
1,250 kronor och en räknemaskin cirka 1,000 kronor. Vad beträffar
kostnaderna för möbleringsartiklarna, får kommittén framhålla, att arten
och omfattningen av kommitténs uppdrag nödvändiggjort uppdelning av
arbetet på olika avdelningar och att kommittén varit nödsakad att
bereda arbetslokaler för en del av dessa, nämligen — förutom själva
kansliet — de bantekniska, de järnvägsekonomiska och de historisktstatistiska
utredningarna, varjämte ett rum måst möbleras för att tjäna
-såsom sammanträdesrum för kommittén och dess underavdelningar
jämte utredningsmän. Kommitténs ovan anförda kostnader för möble -

—* 158

ring av berörda lokaler måste anses synnerligen blygsamma och hava
icke heller kunnat räcka till för ens den nödtorftigaste möblering. För
att hålla kostnaderna nere vid möjligast lägsta nivå har kommittén
enligt avtal med järnvägsstyrelsen från statens järnvägars förråd fått
låna en del möbler, som vid tiden för kommitténs tillsättande stodo
obegagnade. Vidare har kommittén, i den utsträckning så kunnat ske,
sökt begagna sig av den av revisorerna föreslagna utvägen att anskaffa
möbler och inventarier från byggnadsstyrelsens centrala möbelförråd.
Emellertid vill kommittén i detta sammanhang påpeka, dels att möbelförrådet
vid kommitténs tillsättande ännu icke trätt i egentlig funktion
och dels att vid senare gjorda framställningar att därifrån erhålla inventarier,
förrådet i brist på sådana artiklar, varav kommittén kunde
hava användning, i endast ringa mån kunde tillmötesgå kommitténs
framställningar. Vidare hava sådana inventarier, som stodo att erhålla
hos de kristidskommissioner, vilka avvecklades vid tiden för tillsättningen
av 1918 års järnvägskommitté, inköpts från nämnda kommissioner.
Slutligen har kommittén utverkat sig rätt att disponera en del
armatur, gardiner m. m., tillhöriga riksförsäkringsanstalten, vilken före
kommittén disponerat kommitténs nuvarande lokaler.

De inköpta möbleringsartiklarna äro icke flera än som oundgängligen
äro erforderliga för arbetets bedrivande (två gamla soffor ha
lånats av statens järnvägar och ha således ej orsakat några kostnader)
och äro icke av annat slag än som användes å de enklaste
affärskontor.

Vad beträffar arbetsmateriel, har kommittén likaledes anskaffat
endast det mest oundgängliga och för övrigt hjälpt sig fram med
lån, till exempel av ytterligare skriv- och räknemaskiner från järnvägsstyrelsen,
i den män sådant kunnat ske utan hinder för järnvägsstyrelsens
arbete.

Vidare får kommittén fästa uppmärksamheten å det förhållandet,
att de för kommitténs räkning inköpta inventarierna komma att, så
snart kommittén upphör, övertagas av statens järnvägar, som enligt
Kungl. Maj ds beslut har att bestrida kostnaderna för kommittén och
som på grund av omfattningen av sin verksamhet alltid har användning
för dylika inventarier. I räkenskapshänseende äro kommitténs
inventarier redovisade bland statens järnvägars inventarier.

Under erinran att kommittén tillsattes under den allra svåraste
dyrtiden och med framhållande av, att vid inköpen noga tillsetts, att
billigast möjliga priser erhållits, vågar kommittén bestämt uttala, att
kommittén med all omsorg vinnlagt sig att icke bereda statsverket

159

större utgifter för inventarier än som varit nödvändigt, och kommittén
anser sig därför icka hava förtjänat, att revisorerna, utan att ens bese
kommitténs synnerligen enkelt möblerade lokaler, gjort ett uttalande,
som måste göra kommittén misstänkt för att vid sina inventarieförvärv
icke hava iakttagit tillbörlig sparsamhet.

Revisorerna hava vidare anfört, att hos kommittén äro anställda
bland andra en överdirektör och en byrådirektör vid statens järnvägar,
vardera med ett månatligt arvode av 500 kronor, vilka tjänstemän samtidigt
bekläda sina respektive befattningar i statens järnvägars tjänst,
att även andra järnvägstjänstemän än de nyssnämnda hava stadigvarande
eller tillfälliga, väl avlönade uppdrag hos kommittén, att såsom
banteknisk ledare år 1920 tjänstgjort en pensionerad distriktschef och
såsom bantekniskt biträde en pensionerad bandirektör, vilka imder slutet
av år 1920 uppburit, den förre 1,891 kronor 86 öre och den senare
1,317 kronor 46 öre i månatligt arvode, att sistnämnda personer under
samma år även uppburit pension och dyrtidstillägg därå, den förre med
sammanlagt 9,851 kronor 50 öre och den senare med 10,132 kronor
24 öre och att, räknat efter de avlöningar hos kommittén, som utgingo
till dessa personer under senare delen av år 1920, dessa hade i lön och
pension av statsmedel en årsinkomst av den ene cirka 32,500 kronor
och den andre cirka 25,900 kronor.

Den av revisorerna omnämnde överdirektören har av Kungl. Maj:t
förordnats att vara kommitténs huvudsekreterare och den likaledes omförmälde
byrådirektören har haft sig anförtrott det för kommittéarbetet
synnerligen viktiga uppdraget att verkställa de järn vägsekonomiska utredningarna.

De tjänstemän i järnvägsstyrelsen, som, förutom nu nämnda
tjänstemän, kunna sägas hava haft eller hava stadigvarande uppdrag
för kommitténs räkning, äro en tillförordnad sekreterare i- järnvägstyrelsen,
vilken tjänstgör såsom kommitténs biträdande sekreterare, en
byrådirektör, som verkställt kommitténs maskintekniska utredningar,
och en överinspektör, numera i enskild tjänst, vilken verkställt kommitténs
trafiktekniska undersökningar.

Gemensamt för samtliga nu berörda tjänstemän och för detta tjänstemän
vid statens järnvägar är, att ersättning för deras arbete i kommitténs
tjänst bestämts av Kungl. Maj:t genom nådiga brev den 6 december
1918, den 24 oktober 1919 och den 28 maj 1920.

Då kommittén emellertid ifråga om berörda personers arvoden icke
inskränker sitt yttrande till en hänvisning till berörda nådiga brev, sker
detta därför, att enligt kommitténs förmenande ifrågavarande anmärk -

— 160 —

ningar äro av beskaffenhet, att det för kommittén ligger vikt uppå, att
de icke från kommitténs sida bliva sakligt obesvarade. Kommittén vill
därför, med framhållande av att kommitténs uttalanden endast äro uttrvck
för kommitténs sxmpunkter vid dess framställningar till Kungl.
Maj:t den 22 november 1918, den 4 oktober 1919 och den 22 mars
1920 om fastställande av arvoden för ifrågavarande personer, i korthet
redogöra dels för de skäl, som legat till grund för kommitténs nyss
nämnda framställningar, dels ock för vissa andra omständigheter, som
kunna vara av betydelse för bedömande av frågans innebörd. Kommittén
har i sina förslag till arvoden åt i kommitténs tjänst anställda
tjänstemän i järnvägsstyrelsen utgått från en princip, som sedan
gammalt i liknande fall tillämpats, nämligen att statstjänstemän, som
under fortsatt uppehållande av sin vanliga tjänst förrätta extra arbete
utom sitt eget verk för särskilt statligt ändamål, också erhålla särskild
ersättning härför. Förslaget till arvoden till kommitténs huvudsekreterare
och dess järn vägsekonom, vilket även av Kungl. Maj:t fastställdes,
avpassades med hänsyn till att de särskilda kvalifikationer, som
nämnda personer i rikaste mätt äga för just det arbete, som till dem
överlämnats, endast i ytterst begränsat omfång stå till buds. För motsvarande
arbete inom andra kommittéer bär såväl tidigare som samtidigt
och sedermera bestämts lika höga och än högre arvoden. Det
bör också erinras, att arvodena till ifrågavarande tjänstemän givetvis
utgått endast för tid, då arbete för kommitténs räkning verkligen av
dem förrättats. Om sålunda under en månad blott en viss del av månaden
ägnats åt kommittéarbetet, har endast så stor del av arvodet
utgått, som motsvarar tiden för arbetet. Det är slutligen att märka,
att samma tjänstemän enligt kommitténs förslag till Kungl. Maj:t icke
äga att såsom ledamöter av kommittén åtnjuta särskild ersättning.

Vad beträffar revisorernas påpekande om de övriga järnvägstjänstemän,
som hava stadigvarande uppdrag hos kommittén, får kommittén
meddela, att biträdande sekreteraren genom nådigt brev den 24 oktober
1919 fått sin avlöning bestämd till samma belopp, vartill han varit
berättigad, om han tjänstgjort i järnvägsstyrelsen, med tillägg därutöver
av ett arvode av 200 kronor i månaden för den tid, under vilken han
tjänstgör. Någon samtidig avlöning från järnvägsstyrelsen har icke
åtnjutits av honom. Kommitténs maskintekniker har erhållit ersättning
för sitt arbete åt kommittén genom nådigt brev den 28 maj 1920.
Ersättningen till kommitténs trafiktekniker har enligt nådiga brevet den
6 december 1918 beräknats per tjänstgöringsdag. Vid sina förslag angående
dessa arvodens storlek har kommittén utgått från respektive^

1G1

tjänstemäns erfarenhet ocli speciella kvalifikationer för de dem förelagda
uppgifterna. Vad särskilt kommitténs maskintekniker beträffar, har
kommittén vid sitt förslag följt grunderna i nådiga kungörelsen den
31 december 1918 angående kontroll över enskilda järnvägars rullande
materiel, enligt vilken kungörelse ifrågavarande tjänsteman äger åtnjuta ersättning
för åt enskilda banor förrättat arbete av i stort sett motsvarande art.

Det arbete av tillfällig art, som av kommittén överlämnats åt
tjänstemän vid statens järnvägar, har varit av beskaffenhet, att specialkunskaper
varit erforderliga för dess utförande. Arbetet har betitlats
per timme enligt samma grunder, som gälla för betalning av timarbete
av motsvarande art i järnvägsstyrelsen.

Arvodena till ledaren av de bantekniska undersökningarna och
dennes fäckmässiga biträde hava blivit fastställda genom nådigt brev
den 6 december 1918.

Då kommittén hos Kungl. Maj:t den 22 november 1918 gjorde
framställning om fastställande av arvoden bl. a. för dessa personer,
utgick kommittén därifrån att, om det nu över huvud taget hade varit
möjligt att vid denna tid på annat håll kunna förvärva teknici med den
speciella lämplighet och erfarenhet, som kräves för ett arbete av ifrågavarande
art, anställandet av i full verksamhet på annat håll varande
teknici av motsvarande kapacitet och erfarenhet å respektive områden
skulle hava medfört betydligt större kostnader än som iförslaget beräknades.
Det torde nämligen vid tidpunkten för nu ifrågavarande personers
anställning hava varit uteslutet att för en ersättning, utgående från
den beräkningsgrund, som kommittén föreslagit, kunna förvärva teknici
med tillräckliga förutsättningar för arbetets riktiga utförande, allra helst
uppdraget ifråga, som numera avslutats, ju var av mera tillfällig art.
Det stod vidare klart för kommittén, att det vore en stor fördel att för
detta arbete förvärva personer, som redan vid arbetets påbörjande vore
fullt förtrogna med detsamma och som således icke behövde förspilla
tid med orienterande förarbete, innan huvudarbetet kunde begynna.
Möjligheten att snabbt och för rimligt pris erhålla de erforderliga utredningarna
låg i att vända sig till för ändamålet kvalificerade pensionärer
med ännu obruten arbetskraft. Det torde ifråga om deras arvode böra
ihågkommas, att dylika tjänstemän, vilka det ju icke kan åläggas att
utföra arbete för statens räkning, under den uppsvingsperiod, som rådde
vid tiden för nu ifrågavarande utredningars påbörjande, utan större
svårighet kunde erhålla andra tekniska uppdrag och att det med hänsyn
härtill var både tillbörligt och erforderligt, att deras arvode i kommitténs
tjänst utmättes, visserligen icke i enlighet med, men med hänsyn tagen
Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III. 21

162

till den allmänna arbetsmarknadens villkor. Kommittén föreslog då
såsom lämplig utgångspunkt, att de skulle äga uppbära ersättning med
enahanda belopp, till vilka under tiden för deras arbete hos kommittén
de sammanlagda avlöningsförmånerna — d. v. s. arvode, ersättning för
bostad och bränsle jämte tillfälligt tillägg till samma ersättning samt
krigstidstillägg — för en distriktschef respektive bandirektör vid statens
järnvägar med placering i Stockholm komme att uppgå, med visst avdrag.
Vad ledaren av de bantekniska undersökningarna beträffar, föreslogs
detta avdrag till 4,000 kronor per år, vilket belopp ungefärligen motsvarade
den del av hans från statens järnvägar utgående pension, bestämd
till 6,000 kronor, som översteg vad som matematiskt kunde anses motsvara
de av honom under tjänstgöringstiden vid statens järnvägar erlagda
avgifterna för den egna pensioneringen. Avdraget för pensionen till
den biträdande banteknikern ansågs enligt enahanda grund böra bestämmas
till 3,864 kronor.

Kungl. Maj:t godkände den 6 december 1918 kommitténs förslag
med den jämkning att avdraget bestämdes till hela pensionen, för ledaren

6,000 kronor och för hans biträde 5,796 kronor. Kung]. Maj:t godkände
således principen, att ifrågavarande f. d. tjänstemän borde från kommittén
erhålla så stor ersättning, att densamma jämte till dem utgående pensionsbelopp
skulle uppgå till det belopp, som de skulle hava uppburit,
i den händelse de kvarstått i statens järnvägars tjänst. En följd härav
var, att deras inkomst, i händelse av dyrtidstilläggets ökning eller ändrade
lönegrunder, skulle stiga över de belopp, som vid tidpunkten för Kungl.
Maj:ts beslut komme att utgå.

Från början av kommitténs arbete till utgången av år 1920 hava
till ifrågavarande personer utbetalts följande arvoden:

		1918	1919	1920
till	kommitténs huvudsekreterare ......	1,000: —	5,742: 04	5,532: 26
»	kommitténs järnvägsekonom.........	—	4,551: 64	4,839: 7 8
»	kommitténs biträdand# sekreterare (tillträdde befattningen den 14 september 1919): ersättning för mistat arvode i järnvägsstyrelsen ........................		3,250: so	14,516: 43
	särskild ersättning .....................	—	696:63	2,400: —
»	kommitténs bantekniker..................	1,143: 62	9,182: —	15,754: 43
»	kommitténs biträdande bantekniker	900: 8 4	8,387: 72	13,060: 41
»	kommitténs maskintekniker............	—	2,784: —	1,656: —
)>	kommitténs trafiktekniker...............	—	3,185: —	1,085: —.

163 -

Inkomstökningen från 1919 till 1920 för biträdande sekreteraren,
banteknikern och biträdande banteknikcrn beror dels på dyrtidstilläggets
höjning enligt index, dels oek på den nya lönereglering, som trädde i
kraft den 1 juli 1920.

I detta sammanhang får kommittén framhålla, hurusom revisorernas
uppgift, att med visst beräkningssätt banteknikernas årliga inkomster
av statsmedel skulle uppgå till 32,500 respektive 25,900 kronor,
är ägnad att framkalla den föreställningen, att dessa personer åtminstone
något år verkligen uppburit dessa summor. I anledning härav får kommittén
framhålla, att, enligt vad ovanstående tabell utvisar, ifrågavarande
personer under år 1920 icke från kommittén uppburit mer än 15,754
kronor 43 öre respektive 13,060 kronor 41 öre, vartill för jämförelse
med de av revisorerna nämnda beloppen böra läggas dem tillkommande
pensionsbelopp, 9,851 kronor 50 öre respektive 10,132 kronor 24 öre,
eller således tillhopa 25,605 kronor 93 öre respektive 23,192 kronor 65
öre. Under 1921 hava samma personer endast uppburit 5,383 kronor
38 öre respektive 3,509 kronor 78 öre, och även om de under hela
innevarande år haft full tjänstgöring hos kommittén — vilket icke varit
fallet — skulle de dock icke kunnat komma att sammanlagt åtnjuta de
av revisorerna på teoretisk väg beräknade årsbeloppen.

De banteknikerna anförtrodda undersökningarna hava slutförts med
utgången av juni månad innevarande år, efter att under den föregående
delen av året hava bedrivits under halv tjänstgöringstid, 37a timme per
dag och mot halvt arvode.

Gent emot vad revisorerna anfört därom, att kommittén till en
tjänsteman i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utbetalat 7,600 kronor
för utredning angående ångfärjelägen och kajer vid en enskild järnvägs
ändpunkt, får kommittén erinra, att kommittén i sammanhang med
särskild remiss den 11 oktober 1919 angående inköp av Stockholm—
Nynäs järnväg av dåvarande statsrådet och chefen för civildepartementet
anbefallts ombesörja anskaffandet av utredning rörande ångfärjelägen
vid Nynäshamn. Kommittén vände sig för detta ändamål till distriktschefen
i mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, vilken i denna sin
egenskap är skyldig att mot ersättning enligt av Kungl. Maj:t fastställd
taxa uppgöra förslag till bland annat hamnar och som dessutom, vilket
för kommittén var det avgörande, på grund av sina föregående arbeten
med förslag till ångfärjeanläggningar å olika platser kan anses vara den
förnämste fackmannen i landet på detta område. Nämnda distriktscbef
har meddelat kommittén, att han, på grund därav, att han under sin
föregående verksamhet å ångfärjeanläggningarnas område insamlat en

— 164 -

hel del erfarenheter, vilka underlättat hans nu ifrågavarande arbete,
ansett sig kunna och böra åtnöja sig med väsentligt lägre ersättning
än vad som skulle hava utgått, därest han, vartill ban ägt rätt, debiterat
ersättning enligt taxan. Därest arbetet skulle hava uppdragits åt
en privat ingenjör eller firma, hade detsamma enligt av dem vanligen
använda beräkningsgrunder blivit väsentligt dyrare än om taxan tillämpats,
medan detsamma nu blivit väsentligt billigare.

På grund av vad kommittén nu anfört, anser kommittén att
statsrevisorernas anmärkning mot ifrågavarande ersättningsbelopp är
obefogad.

Ifråga om anmärkningen, att stående fribiljetter utfärdats för
kommitténs ledamöter, får kommittén erinra, att statsrådet och chefen
för civildepartementet i överensstämmelse med vad som tidigare skett
ifråga om andra av Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer för järnvägsändamål,
exempelvis taxekommittén, 1915 års kommitté för gemensamma avlöningsbestämmelser
vid statens järnvägar med flera verk och kommunikatiousverkens
lönekommitté, genom ämbetsskrivelse den 27 september
1918 medgivit de kommitténs ledamöter, som icke förut innehade fribiljetter,
en sådan förmån. Utöver denna hänvisning torde böra framhållas,
att kommitténs kostnader för järnvägsbiljetter till de ledamöter,
som äro bosatta utanför Stockholm, vid deras resor till och från kommitténs
sammanträden bortfallit, därigenom att ledamöterna åtnjutit fria
resor, ävensom att dylika fribiljetter lämnas även av de enskilda järnvägarna.

\ ad slutligen beträffar revisorernas allmänna anmärkningar ifråga
om kommittéernas expensmedelsredovisningar, får kommittén framhålla,
att pappersförbrukningen för kommitténs räkning i görlig mån begränsats
och att densamma i förhållande till arbetsresuliatet icke varit högre
än som kan anses rimligt. Då tryckning av kommitténs hittills avgivna
utlåtanden icke ägt rum, har någon utgift för sådant ändamål ännu icke
ifrågakommit. Några utgifter, som icke varit av natur att böra av
statsmedel bestridas eller som icke varit erforderliga för kommitténs
arbete, ingå icke i kostnaderna för 1918 års järnvägskommitté. Härvid
torde särskilt böra framhållas, att kommitténs samtliga utgifter på
samma sätt som övriga järnvägsstyrelsens utgifter granskas av järnvägsstyrelsens
revisionskontor, innan utbetalning sker. Kommittén anser sig
med fog kunna såga, att ifråga om expenser den största sparsamhet avkommittén
iakttagits. Vad slutligen angår de av revisorerna gjorda
uttalandena angående redovisningen av expenskostnaderna och expensmedel,
får kommittén erinra, att kommittén icke själv handhar några

165

penningmedel. Kostnaderna för kommittén bestridas enligt kungl. brev
den 14 februari 1919 av trafikmedel, alla utbetalningar ske genom
järnvägsstyrelsens kassa, såsom förut nämnts efter granskning av styrelsens
revisionskontor, och räkenskaperna föras av styrelsens kammarkontor.

De remitterade handlingarna återgå.

Stockholm den 19 december 1921.

Underdånigst

för 1918 års järnvägskommitté
MAUR1TZ SAHLIN.

St. Örtengren.

Sakkunnigs

för utredande angående statsåtgärder
i vissa främmande länder för dryckenskapens
hämmande yttrande i anledning
av riksdagens revisorers anmärkning,
del 1, sid. 67, § 7.

Till kungl. finansdepartementet.

Med anledning av statsrevisorernas under kommittéväsendet, § 7,
gjorda anmärkningar beträffande min under våren avslutade förbudsutredning
får jag på nådig befallning avgiva följande förklaring. Statsrevisorernas
anmärkning är av följande lydelse.

»Det har väckt revisorernas uppmärksamhet att den åt t. f. professorn
K. A. Edin den 4 juli 1910 anförtrodda utredningen angående
statsåtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens hämmande
intill 1920 års utgång dragit en kostnad av icke mindre än 35,484
kronor 19 öre. I detta belopp ingå 21,800 kronor utgörande arvode
till den sakkunnige för tiden 1910 — mars 1915. Efter sistnämnda
tid har arvodet icke blivit reglerat, men torde komma att fastställas,
sedan utredningsarbetet avslutats. Vid granskningen av den avgivna
expensmedelsredovisningen hava revisorerna funnit, att i avgift för
stående stil under åren 1915—1916 den 9 april 1918 utbetalts 509
kronor samt att för 2 års ränta å 2,669 kronor 50 öre, utgörande
tryckningskostnader för åren 1913 och 1914, samma dag utbetalts 320
kronor 34 öre. Det måste enligt revisorernas mening anses anmärk -

166 —

ningsvärt, att detta utredningsarbete icke hunnit tidigare avslutas samt
att statsverket nödgats, såsom i detta fall skett, gälda ränta å obetalta
räkni n gsbelopp.))

Vad först tryckeriräkningarna beträffar må följande data anföras.
Den första tryckeri fakturan mottog jag (enligt departementet företett
intyg från tryckeriet) den 10 april 1917. Den löd å 4,549 kronor 14
öre och upptog de två av statsrevisorerna anmärkta posterna, å 509
respektive 320 kronor. Vid den tiden hade jag ej mottagit ett öre i statsmedel
för vare sig tryckerikostnader eller arvode åt mina arbetsbiträden,
till vilka jag av egua medel under 1913 utbetalat 1,103 kronor 50 öre
och under 1914 896 kronor 51 öre. Jag begärde därför av Kungl.
Maj:t ^anordnande av 6,000 kronor till gäldande av tryckerikostnader
och mina utlägg till arbetsbiträdena, vilket bifölls den 27 april 1917,
varefter pengarna utbetalades den 17 maj, då jag enligt överenskommelse
till tryckeriet utbetalade 4,000 kronor. Genom att under så lång tid
ha legat i förskott med avlöningen till biträdena hade jag, efter 6 procent
årsränta, åsamkat mig själv en ränteförlust om minst 370 kronor och
berett staten motsvarande vinst. De övriga till kammarrätt och riksräkenskapsverk
hittills inlevererade tryckeriräkningarna, å 2,119 kronor
35 öre och å 916 kronor 85 öre, mottog jag i april 1918 respektive 1919
och likviderade dem bägge omedelbart (9 april respektive 7 april). De
på den första räkningen återstående 549 kronor 14 öre inbetalades den
27 mars 1919. I förskott av egna medel stod jag alltså för tryckeriräkningar
ute med 3,585 kronor 34 öre, vilken summas ^anordnande
jag emellertid först i slutet av 1920 begärde hos Kungl. Maj:t, vilket
skedde den 22 december (genom kungabrev den 3 december). En enkel
uträkning visar, att jag genom dessa nya förskottsbetalningar inbespart
staten en (ränte)kostnad om minst 515 kronor (efter 6 procent årsränta),
tillsammans med förut omnämnda 370 kronor (där emellertid räntan å
de båda anmärkta posterna å 509 respektive 320 kronor även medräknats)
885 kronor, varav framgår, att de åtgärder jag vidtagit för tryckningsoch
arbetsbiträdeskostnadernas likviderande ingalunda kunna sägas ha
berett statsverket någon förlust utan tvärtom en besparing — allra helst
om man tager i beräknande penningvärdets snabba fall — och att statsrevisorernas
anmärkning i detta fall varit missvisande och fullständigt
obefogad, såsom var och en med lätthet kan övertyga sig- av de i riksräkenskapsverket
tillgängliga räkenskapshandlingarnas data. Jag vill tillfoga
att jag innan jag godkände de bägge anmärkta posterna till
gäldande av statsmedel, förhörde mig hos respektive föredragande i
kammarrätten, om det kunde anses skäligt, att kostnaderna pålades

1«7 -

staten, och erhöll jakande svar därpa, förutom senare o 1 ticiellt meddelande
(av riksräkenskapsverket), att samtliga poster granskats och
godkänts.

Beträffande orsakerna till den långa tidsutdräkten med min utredning
och därav åsamkade kostnader kan jag hänvisa till det i april
detta år dagtecknade förordet till min i maj i tryck (580 sidor) till
kungl. finansdepartementet överlämnade utredning, »Rusdrycksförbudet i
främmande länder», vilken borde ha varit statsrevisorerna tillgänglig.

När jag i juli 1910 av dåvarande finansministern mottog uppdraget,
att göra en utredning av i främmande länder vidtagna märkligare
åtgärder till dryckenskapens hämmande samt de praktiska verkningarna
därav, skedde det med största tvekan och under betonande,
att jag förut ej närmare sökt intränga i det komplicerade rusdrycksproblemet.
, och att enda förutsättningen för dess mottagande för mig
vore, att jag finge behandla det ur rent vetenskapliga förutsättningar,
d. v. s. så uttömmande jag ansåge nödigt, vilket komme att kräva
åtskillig tid och däremot svarande kostnader. Statsrådet godtog fullkomligt
dessa synpunkter. När den stora nykterhetskommitten året
därpå tillsatts av den Staaffska regeringen, försporde jag, att den hade
planer åbane att genomdriva någon slags förändring i mitt uppdrags
innebörd. Jag satte mig genast i förbindelse med finansminister Adelsvärd
och uttalade vid ett gemensamt sammanträde inför honom med
nykterhetskommitténs ordförande och sekreterare, att jag på inga villkor
ville underkasta mig någon som helst förändring i mitt uppdrags karaktär,
t. ex. något slags underordnande under nykterhetskommitten, men att
jag, då jag väl insåg, att denna hade intresse av största möjliga enhetlighet.
i hela nykterhetsutredningsarbetet, med nöje, om så ansåges
lämpligt, skulle återlämna det åt mig givna uppdraget. Detta erbjudande
avböjdes emellertid.

Redan då jag mottog mitt uppdrag, stod det klart för mig, att
min huvuduppgift var att inrikta mig pa det amerikanska rusdrycksproblemet,
i första rummet stats- respektive lokalförbuden, och att studera
deras verkningar, redan av det skälet att dessa voro de enda, som
under någon längre tid haft tillfälle att verka inom områden, inneslutande
större städer. Då den förnämsta grundvalen för all amerikansk
statistik är den vart tionde år återkommande censusen, senast april 1910
och januari 1920, som ingalunda blott är eu folkräkning utan fastmer
en omfattande inventering av landets både andliga och materiella tillgångar,
är det helt naturligt, att jag endast i nödfall ville avlämna min
utredning, innan resultaten av 1910 ars census åtminstone i de punkter,

168

som särskilt intresserade mig, voro mig bekanta. Av största intresse
för mig var sålunda den hela året 1910 omfattande fängelseräkningen,
det första trevande försöket att åstadkomma en någorlunda tillfredsställande
allmän amerikausk kriminal- och fylleristatistik, vars resultat
jag haft skäl att vänta redan i början av 1914 men som först våren
1919 genom utrikesdepartementets förmedling kommo mig tillhanda.
1 å grundval av ingående studier av den årligen utkommande massachusettska
kriminalstatistiken — den bästa som någon unionsstat kan uppvisa
ända från 1895 hade jag vid denna tid uppställt en förut aldrig
framkommen teori om fyllerikriminalitetens med stigande syd- och östeuropeisk
(särskilt italiensk och judisk) immigration och avtagande nordvästeuropeisk
(särskilt irländsk) fortgående avbelastning av de yngre och
merbelastning av de äldre åldrarna och våldskriminalitetens åldersutveckling
i motsatt riktning, vilken teori jag särskilt, sedan jag i februari
1921 fått mig resultaten av 1915 års census i Massachusetts — där
censusen äger rum vart femte år — tillställda och kunnat sammanställa
dem med den i all synnerhet för detta censusår ur min speciella synpunkt
intressanta kriminalstatistiken, tyckt mig få belägg på. Tack vare
det av här angivna orsaker framkallade dröjsmålet med min utrednings
avlämnande har jag sålunda blivit i tillfälle att fullt utnyttja allt tillgängligt
officiellt statistiskt material för tiden fram till Amerikas deltagande
i världskriget, i någon mån till unionsförbudets genomförande
och 1920 års census — vars resultat måste avvaktas innan det nya förbudets
verkningar kunna riktigt bedömas — och en stor mängd beskrivande
material, särskilt beträffande det mainska förbudets verkningar
åren 1910 t. o. m. 1916. Jag tror mig våga påstå, att mitt arbete trots
alla brister är ett av de hittills allvarligast gjorda försöken, i viktiga
punkter utan föreaångare, att med tillhjälp av allt tillgängligt, tryckt material,
som kunde tänkas belysa, under söknings/Öremålet, ge en fyllig, möjligast
objektiv framställning av förbudet och nykterhets utveckling en i Förenta
Staterna under generationen närmast, före världskriget — hela tiden med
noggrant angivande av källmaterialet och med rika källcitat, så att
sanningssökare av skilda läger själva kunna pröva mina slutsatser. Att
ett sådant arbete dragit tid och kostnader är självfallet — en intresserad
läsare kan lätt övertyga sig om massan av använt material; en hel del
ej använt har lämnat rent negativt resultat. Jag föreställer mig dock,
att en mera schablonmässig undersökning, som naturligtvis kunde gjorts på
mycket kortare tid och med mycket lägre kostnader, beträffande ett så komplicerat
spörsmål skulle ha varit skäligen värdelöst och ingalunda motiverat
ett särskilt statsuppdrag av vetenskaplig natur, i all synnerhet om man

169

tager i betraktande de störa summor svenska staten årligen utger på upplysning
»kurser och föredrag i nykterhetsfrågan.

I betraktande av det nu anförda och under påpekande, att jag från
och med april 1915 till och med april 1921 endast en kortare tid varit
upptagen med ifrågavarande arbete och naturligtvis endast kommer att
honoreras för den tid jag arbetat därpå samt, att ingen förbudspolitisk
åtgärd försinkats genom tidsutdräkten med min utrednings avlämnande,
då jag hela tiden stått i kommunikation med finansdepartementet rörande
arbetets fortskridande och orsakerna till dess fördröjande och
nykterhetskommittén för sina utredningar haft tillgång till mina korrektur
(för slutbetänkandet till rentrycket rörande det am‘erikanska statsförbudet)
vågar jag uttala den förmodan, att statsrevisorerna, om de haft
tillfälle taga en aldrig så flyktig del av mitt sedan i början av maj detta
år i finansdepartementet i tryck tillgängliga betänkande, aldrig skulle ha
fallit på tanken att uttala någon anmärkning mot den tid eller de kostnader
det dragit. Det har bestämt försäkrats mig, att i varje fall statsrevisorernas
flertal ännu den 30 november svävat i okunnighet om, att
min utredning avlämnats.

Till sist vill jag nämna, att jag allt ifrån början av 1914 hållit
mig beredd på, att förbudets införande kunde plötsligt bliva politiskt
aktuellt, då min utrednings resultat, oavsett huru långt jag hunnit,
givetvis måste föreligga, varför jag haft en hel del både text och tabeller
uppsatta, utan att dessa extrakostnader dock varit avsevärda, och att jag
så sent som sommaren 1920, då jag försporde, att nykterhetskommitténs
slutbetänkande väntades, besökte dåvarande t. f. finansministern och
meddelade honom, att jag helst önskade uppskjuta mitt betänkandes
avlämnande till någon gång på våren 1921, för att kunna dels ge en
avrundad bild av det amerikanska stats- och 1<''kalförbudet och dels följa
Finland och Norge ett helt förbudsår (och med kännedom om det summariska
resultatet av 1920 års folkräkningar), för den händelse naturligen
att den nykterhetspolitiska situationen ej fordrade tidigare avlämnande,
och att denna synpunkt helt och fullt godtogs av statsrådet.

Stockholm den 19 december 1921.

K. ARV. EDIN.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III.

22

- 170 —

Kolonisationskommitténs

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkningar, del I. sid.
68, § 8.

Till Konungen.

Anbefalld att före innevarande års utgång inkomma med underdånigt
utlåtande över vad riksdagens revisorer anfört vid granskning av
kolonisationskommitténs räkenskaper för år 1920, får kommittén i underdånighet
anföra följande. ''

I fråga om den av statsrevisorerna gjorda anmärkningen å de
arvoden och ersättningar, som tillkommit en hos kommittén anställd lantmätare,
vill kommittén hänvisa till bilagda tablå (1) och därvid anföra
följande. Av denna framgår att ifrågavarande lantmätare under år 1920
för sitt arbete hos kommittén uppburit sammanlagt 21,057 kronor 30 öre.
Häruti ingår ett belopp av 2,978 kronor, utgörande ersättning för resor
i tjänsten under tiden den 1 juni—14 november, samt 2,505 kronor,
utgörande dagtraktamenten under samma tid, allt enligt 4:de klassen i
gällande resereglemente. Då dessa belopp utgöra ersättning för de vid
resor i kommitténs tjänst utgivna kostnaderna, torde de ické till någon
del böra inräknas i lantmätarens arvoden, som alltså skulle för året
uppgå till 15,574 kronor 30 öre. Detta belopp fördelar sig å månadsarvoden
med 6,300 kronor, å dyrtidstillägg med 6,219 kronor 30 öre
samt å övertidsarbete med 3,055 kronor.

Månadsarvodet och ersättningen för övertid grunda sig å kommitténs
beslut den 3 mars 1919 och den 21 mars 1920. Genom det förra
beslutet bestämdes lantmätarens löneförmåner till 450 kronor i månaden
jämte det dyrtidstillägg, som 1919 års riksdag kunde komma att bestämma
för statstjänstemän med samma lön som den för lantmätaren
sålunda bestämda. För övertidsarbete bestämdes en ersättning av 2 kronor
50 öre i timmen. Enligt kommitténs beslut den 21 mars 1920 skulle
samma lantmätares avlöningsförmåner från och med april månad utgå
med 550 kronor i månaden jämte det dyrtidstillägg, som av statsmakterna
redan var eller kunde bliva bestämt. Därjämte skulle ersättning
för övertidsarbete utgå med 3 kronor &0 öre per timme, då sådant
arbete av kommittén påkallades.

171

Enligt kommitténs mening- bör det lantmätaren tillagda månadsarvodet
få anses vara bestämt i överensstämmelse med de grunder, som
gälla för arbete i statstjänst av motsvarande art. Ersättningen för övertidsarbete
torde ej heller i och för sig kunna anses oskälig. Att detta
lantmätarens arbete fått en sådan omfattning, som skett, är beroende
på omfattningen av de arbeten, kommittén förelagt honom att inom
viss tid utföra, oavsett om det skett på ordinarie tjänstetid eller under
annan tid. Att märka är att någon ersättning för övertidsarbete icke
utgått under tiden den 1 juni—14 november, ehuru under denna period
sådant arbete bedrivits i ungefär enahanda omfattning som under vinterarbetet,
vilket förhållande kan av kommittén i stort vitsordas. Hade
emellertid ifrågavarande lantmätare ej tagits i anspråk för övertidsarbete,
hade annan lantmätare måst anställas, vilket helt visst åsamkat staten
större utgifter än vad fallet nu är.

För belysande av den omfattning, i vilken ersättning för extra
arbeten och övertid utgått till andra biträden hos kommittén hänvisas
till bifogade tablå. (2) Detta system för beredande av ersättning åt biträden
i kommitténs arbete torde knappast kunna undvikas. Skulle så emellertid
ske och annan arbetskraft anlitas, skulle detta på grund av arbetets
tillfälliga natur helt säkert medföra avsevärt ökade kostnader för
staten. Såsom framgår av tablån kan denna art av ersättning ej heller
anses hava förekommit i någon anmärkningsvärt stor utsträckning. Att
biträden, anställda hos statens kolonisationsnämnd, åtnjutit övertidsersättning
för åt kommittén utfört arbete, har sin förklaring däri, att
kommitténs och nämndens biträden utföra sitt arbete i samma lokal.
Det har då befunnits mest praktiskt att vid behov av extra arbetskrafter
på övertid anlita nämndens biträden, vilka genom sysslande med likartade
göromål voro med arbetet förtrogna, i stället för att anställa tillfälliga
och därigenom dyrbarare medhjälpare, som det därtill varit nödvändigt
att för varje gång närmare sätta in i den föreliggande uppgiften,
varigenom även mer tid än nödigt gått förlorad för sekreteraren
eller annan tjänsteman.

Slutligen har anmärkts, att åtskilliga av de i kommitténs redovisning
ingående kvittenserna för reseersättningar ej angiva var resorna
företagits. Denna anmärkning synes avse vissa förskotts kvitton å medel
till bestridande av kostnaderna för undersökningar av vissa kronoparker
för planläggning av nya kolonisationsföretag. Då i dessa kvitton angivna
resekostnaderna avse verkliga resekostnader för biträden, som
åtföljt undersökningsförrättaren från den ena kronoparken till den andra

— 172 —

och ej utgått enligt resereglementets bestämmelser, hade kommittén
ansett förrättningsmannens attest å kvittot utgöra tillräcklig verifiering
av att beloppet blivit för angivet ändamål använt.

Stockholm den 29 december 1921.

Underdånigst:

NILS G. RINGSTRAND.

And. Holmgren.

Bilaga 2

till kolonisationskommitténs yttrande.

Avlöningar och ersättning för extra arbeten och övertidsarbeten
(»extra») till dels sådana hos kommittén under år 1920 anställda biträden,
som uppburit ersättning för arbeten av nämnda art, dels biträden hos

1 Månad. !	Forstmästare N. Thomé.	Agronom S. Lsestadius.	Fröken M. Nygren.	Fröken L. Hasselgren.	Fröken R. Walldén.	Jägmästare M. Malmgård.
Lön.	Extra.	Lön.	Extra.	Lön.	Extra.	Lön.	Extra.	Lön.	Extra.	Lön.	Extra. !
1	—										■ 1
; Januari......	600	—	165	—	2 400 —	133 12	99	38	—		225 —	72	_	275 —	61	50		_	_	_
Februari ...	600	—	165	—	400 —	9; —	225		15		225-	8	25	275 —	6		231	52	_	_!
Mars .........	600	—	50	—	400 —	- |-	225	—	—	—	225 —	—		275		7	50	559	50	_	_
April ........	600	—	no	—	60 —	4 50	90	—	—	—	225 —	—	—	275	—	15		569	88	_	_
Maj .........	600	—	57	50	400	i					169 so	24	75	275	_	57	_	147	05	102	_|
Juni .........	600	—	70	—	425 —	— —	—		—	—	178 8 2	—		275	_	36		_	_	_	_|
Juli............	600	—	101 2 5	600 —	22 so	—		—	—	225 —	—	_	275	_		_	_	_	_	_
Augusti......	600	—	—	—	600 —	no —	—	-|	—	—	225 —	5	25	275	_	37	60	_			_
September...	600	—	90	_	600 —	— I —	—	—!	—	—	225-	13	50	275	—	42	_	_	_	_	_
Oktober .....	—		_	—	575-	— 1 —	—	— |	_	—	800 —	13	50,	325	_	73	_	_
November ...		—	—	—	600 —	I	—	_J	—	_	280 —	6	1	325	_		_
December ...			|			i
Summa 5,400	_	938)7 5	5,660)—	279)12	657	3 8 j	15	—! 2,503[88	143(25	3,450	-	335, so | 1,507	90	102	-|

1 Ersättning för i december 1919 utfört arbete. 2 Uppburit arvode från särskilda anslag för invenav
statens kolonisationsnämnd. 5 Avser ersättning även för åren 1918 och 1919.

173

Bilaga, 1

till kolonisalionskommitténs yttrande.

Tablå över till eu kolonisntionakommltténs lantmätare utbetalda avlönlngsmedel flr 11)20.

Månad.

Arvode.

Dyrtids tillägg.

Övertidsj
ersättning.

Rese- j Dagtraktaersättning.
mente.

Summa.

Januari........................

Februari .....................

Mars...........................

April...........................

Maj ............................

Juni ...........................

Tillägg till dyrtidstillägg
januari—maj ............

Juli ...........................

Augusti .....................

September ..................

Oktober ....................j

November ..................

December.....................|

Summa

450

450

450

550

550

550

550

550

550

550

550

550

6,300

305

305

305

367

367

477

490

580

580

580

620

620

620

6,219130

450

427

465

368

623

50

227150

49v5o

3,0551-

629

876

266

756

273

175

25

5 0
60 i
40;
50!
75;

450

465

465

450

465

210

2,978!—! 2,505

1,205 sol
1,183|~!

1,220''äO

1,286— I

1,540 5 o |
2.106,75!

49o]—!
2,471:60;
1,861 7 o j
2,336 5 o!
1,908 5 o!
1,783 25^
1,663 so i

21,057!3o;

statens kolonisationsnämnd, som åtnjutit ersättning för extra- eller övertidsarbeten
hos kommittén.

Fröken G. Rudeberg.	Fröken M. Lundén.	Jägmästare R. Sköld.	Revisor H. Sjöberg.	Fröken R. Malmström.	i Summa,
Lön.	Extra.	Lön	[ Extra.	Lön.	Extra.	Lön.	Extra.	Lön.	Extra.	Lön.		Extra. •
					1												*		18		130	_j
				275	—j 15		706	_	63	_	416	66	—	—	3 250	—	9	75	3,247	04	519 37!
225		37	50	275		_	_	-1-	63	—	416	66	—	—	250	—	—	—	3,123	18	303	75
				275			—	_	___	_	416	67	—	—	250	—	—	—	3,226	17	Oi	50}
100	50			275	.	_		_	73	so	416	66	500	—	250	—	—	—	2,861	99	703	—
				275		_	_	_	_	—	416	67	—	—	—	—	—	—	2,283	28	241	25
				275	1	_	_	_	_	—	416	66	—	—	—	—	—	—	2,170	48	106	—
				275		_	_	_	_	—	416	66	—	—	—	—	—	—	2,391160	123	75
				275			_	_		—	416	66	—	—	—	—	—	—	2,391 66	152	75
					—I		_	_		—	416	6.7							2,391 6 7	145	50
				325	_1	_	_	_	_	_	416	66	—	—	—	—		—	1,941,66	8a	50
			_	325	_j _		_	_	—		416	66	—	—	—		—	—	1,946 66	6
—	-	—	—	325	1 _	—	_	—	—		416	71	—	—	—	—	—	—	1.666 71	~

325|50! 37|5o * 3,450;—| 15|—| 4 706|—{ 199,50,1 5,000|-| 6 500J-! 1,000;-| 9|75| 29,660 16) 2,575,37

teringen av odlingsjord. 3 Fröken R. Malmström avlönad av nämnden under januari. 4 Månadslön utbetald

174 —

Statens kolouisationsnämnds

yttrande i anledning av riksdagens revisorers
anmärkningar, del I, sid. 68, § 9.

Till Konungen.

Anbefalld att före innevarande års utgång inkomma med underdånigt
utlåtande över vad riksdagens revisorer anfört vid granskningav
statens kolonisationsnämnds räkenskaper för år 1920, får nämnden i
underdånighet anföra följande.

Till en början hava statsrevisorerna anmärkt att samtliga nämndens
räkningar sakna vederbörliga attester.

Denna anmärkning torde enligt nämndens mening böra tydas så,
att den avser ej blott samtliga i nämndens redovisning ingående räkningar
å inköpta materialier, inventarier m. m. utan även rese- och
traktamentsräkningar för nämndens ledamöter.

Om emellertid attest skulle meddelas å nämndens räkningar å
inköpta materialier, inventarier m. in., torde sådan attest knappast kunna
ifrågasättas annat än av nämndens verkställande ledamot. Då denne
emellertid själv verkställer och likviderar nämndens samtliga köp’ och
redovisar av nämnden omhänderhavda medel, torde betydelsen av en
dylik attest kunna ifrågasättas. Utanordnandet av räkningarnas belopp
har i varje fall föregåtts av undersökning om debiteringens riktighet
och utanordningsbesluten hava därför samma innebörd som attester.

För att närmare klarlägga denna fråga vill nämnden närmare
redogöra för det sätt, på vilket de i det föregående omnämnda undersökningarna
verkställas.

Vid anskaffande av inventarier, materialier och proviant är stqdgat
under punkterna 9 och 10 i av nämnden fastställd instruktion för dess
arbetsförmän att »då inventarier, materialier eller proviant skola anskaffas,
sker detta i allmänhet genom nämndens försorg. Endast då
det gäller fyllandet av mera tillfälliga, smärre behov, äger arbetsförman
själv mot omgående likvid inköpa förenämnda artiklar. Då varor rekvireras
genom nämndens försorg, erhåller arbetsförman avskrift av rekvisitionen.
Av räkningen tillställas arbetsförman direkt genom säljarens
försorg tvenne kopior, och har han att, så snart varan anlänt och av
honom kontrollerats, å dessa kopior gorå anteckningar om fraktutlägg,
e\entuella lossningskostnader och dylikt samt därefter insända den ena
av dem^ till nämnden. Den andra kopian behålles av arbetsförmannen.»

Så snart räkningen inkommit till kolonisationsnämnden med arbets -

— 175

förmannens föreuämnda anteckningar och ingen anmärkning mot varan
av honom framställts, utbetalas det räkningen åsätta beloppet. Detta
exemplar av räkningen förvaras sedermera i nämndens expedition under
det att originalräkningen, som ingått direkt till nämnden, bilägges kassaredogörelsen
såsom verifikation.

Vidare vill nämnden fästa uppmärksamheten vid att i av Kung!.
Maj:t den 11 juli 1918 fastställd instruktion för kolonisationsnämnden
ej finnes något stadgande rörande attest å nämndens räkningar. Några
allmänna bestämmelser härutinnan torde ej heller förefinnas. Slutligen
äro nämndens räkenskaper granskade av vederbörande myndighet utan
att anmärkning i förberörda avseende framställts.

Vidare anföra revisorerna att i övertidsersättning till en tjänsteman
hos nämnden, vilken under året åtnjutit avlöning från nämnden
med 5,000 kronor, har utbetalats cirka 2,500 kronor. Härvid avses
nämndens bokförare och kamrerare, till vilken sedan slutet av år 1919
efter överenskommelse utgått en årslön av 5,000 kronor för 5—6 timmars
dagligt arbete.

Då det alljämt ökade arbete, som föranletts av riksdagens beslut
om upplåtande av nya kolonisationsområden, fordrat längre tid lör böckernas
förande in. m. än som ursprungligen beräknats, har nämnden haft
att välja på att antingen utnyttja den nuvarande tjänsteinnehavaren för
övertidsarbete eller anställa ytterligare arbetskraft för ändamålet. Då
den senare utvägen ansetts omöjlig att anlita därför att arbetets art ej
gärna medgiver en sådan anordning, har den inslagna vägen måst följas,
vilket så mycket mer ansetts berättigat, som en avlöning av 5,000
kronor utan dyrtidstillägg måste anses långt ifrån tillräcklig för eu
tjänsteman med de kvalifikationer, som erfordras för denna uppgift.
Till jämförelse må framhållas att en tjänsteman med motsvarande arbetsuppgifter
i kommunikationsverken (ll:e lönegruppen, klass 14, ojtsgrupp
G) åtnjuter eu grundlön av 5,304 kronor, vilket med dyrtidstillägg
enligt kungl. kungörelsen den 24 oktober 1921 skulle utgöra
utom familjeunderstöd omkring 8,000 kronor.

Vidare hava statsrevisorerna anmärkt, att inköpspriserna på vissa
av nämnden för kolonisationsverksamheten upphandlade varor synas
ställa sig förhållandevis dyra.

Då nämndens inköp av materialier under år 1920 omfattat dels
en mängd olika varor, dels verkställts hos ett flertal firmor å olika orter
och under skilda tider, hade det varit synnerligen önskvärt om revisorerna
i någon mån preciserat sin anmärkning. Då så emellertid ej skett,
borde nämnden för anmärkningens granskande undersöka priserna å

176

samtliga köp. Skulle emellertid en sådan åtgärd vidtagas, förutsätter
detta ett mycket omfattande och tidsödande arbete, vilket nämnden med
hänsyn till de kostnader, en dylik utredning skulle draga, icke anser
lämpligt att företaga. Nämnden får därför i dess ställe inskränka sig
till att lämna en allmän redogörelse för sin upphandlingsverksamhet och
därvid närmare granska priserna å de viktigare inköpta materialierna
samt jämföra dessa med vid motsvarande tid i allmänna marknaden
gängse priser.

För den byggnadsverksamhet, som bedrives såväl genom statens
egen försorg, som av kolonisterna själva, erfordras byggnadsmaterialier,
vilka antingen tillverkas å arbetsplatserna eller inköpas. Förstnämnda
materialier utgöras i huvudsak av sågat virke, hyvlat virke, takspån
och i vissa fall även tegel. Bland inköpta materialier må nämnas glas,
spik, cement, kalk, byggnadssmide, tegel, spislar m. m.

För virkets sågning och hyvling använder sig nämnden i de flesta
fall av egna transportabla sågverk jämte hyvelmaskiner, vilka för sin
drift erfordra inköpta bränn- och smörjoljor.

Inköp av materialier verkställas antingen direkt genom nämndens
försorg eller genom arbetsledare på arbetsplatserna. Under det att de
större materialposterna inköpas direkt genom nämndens försorg, inköpa
arbetsledare i affärer å respektive orter endast mer obetydliga partier,
i huvudsak av sådana materialier, som omedelbart äro av behovet påkallade
för att pågående arbeten ej skola i brist härpå avstanna.

Den för materialinköp under år 1920 disponerade summan fördelar

sig på följande sätt:

Inköp direkt av nämnden......................................... 52,182:81

» av arbetsledarna på arbetsplatserna ......... 2,761: 0 9

Summa kronor 54,943: 9 0

Härav framgår sålunda att genom nämndens försorg direkt inköpta
materialier dragit 95 procent av hela det för ändamålet utbetalade beloppet.

De viktigaste av de på sådant sätt inköpta materialierna äro spik,
glas, cement, spislar samt brännoljor.

Vid inköp av dessa materialier har i allmänhet infordrats anbud
från större firmor i varje bransch. Härigenom hava priserna avsevärt
nedbringats. Genom överenskommelser med större tillverkare av vissa
materialier — bruk och fabriker — har nämnden lyckats erhålla en del
materialier till enahanda priser, som övriga återförsäljare vid köp av
sådana varor erhålla.

177 —

Till upplysning om de härvid erhållna priserna har nämnden låtit
verkställa eu jämförelse mellan samtliga genom nämndens försorg under
år 1920 direkt inköpta poster av glas, cement, sink, spislar samt bränn- ,
oljor. Dessa partier hava tillsammans dragit eu kostnad av 32,574
kronor 35 öre, vilken summa utgör omkring 02 procent av summan
för samtliga av nämnden under aret direkt inköpta materialier.

Sålunda har genom nämndens försorg i olika poster under året
inköpts sammanlagt 320 lådor spik till ett pris av 9,765 kronor 94 öre.
Då priserna på spik under året varierat i hög grad, skulle det medföra
ett ganska tidsödande arbete att för varje särskild inköpspost göra eu
jämförelse mellan inköpsprisen och i handeln vid motsvarande tidpunkt
gängse priser. De priser nämnden har betalat ha emellertid varit desamma,
som återförsäljare åtnjutit, d. v. s. 10 procent lägre än de i
handeln gängse. Spiken har levererats dels banfritt Skyllberg, dels
Finsjö med av säljaren beviljat fraktbidrag av 3 kronor per 100 kg.

1 fråga om av nämnden inköpt glas, har nämnden, åtlydande de
direktiv, som av Kungl. Maj:t lämnats, ej inköpt utländskt glas, som i
handeln betingat lägre pris än det svenska, utan uteslutande inköpt glas
av svenskt fabrikat. Den inköpta mängden glas i skilda poster har omfattat
tillsammans 110 lådor till ett pris av 9,74/ kronor 65 öre. De
erhållna prisen hava varit de, som återförsäljare åtnjutit, eller 10 procent
under de vid respektive köps avslutande i allmänna marknaden rådande
prisen. Glaset har levererats banfritt dels Sandö, dels Glava.

Av cement har under året inköpts 298 fat, till ett pris av 8,345
kronor 1 öre. Största delen, eller 238 fat, erhölls till ett pris, som med
5 procent understeg priset vid inköp av större parti i allmänna marknaden.
Återstoden, 60 fat, erhölls till ett pris, som med 3 procent
understeg partipriset i allmänna marknaden. Cementen har levererats
banfritt Gävle.

Av spislar har under året inköpts endast ett mindre parti — 10
stycken — till ett pris av 1,350 kronor fritt banvagn å av köparen
önskad järnvägsstation. Dessa spislar betingade i allmänna marknaden
vid den tidpunkt köpet gjordes ett pris, som med 31.5 procent översteg
det av nämnden betalda.

Av brännolja har under året inköpts 48 fat till ett pris av 3,36p
kronor 75 öre, 12 fat hava betingat ett pris av 6 procent under partipriset
i marknaden, 22 fat enahanda''pris som åtnjutits av återförsäljare
och slutligen 14 fat till 5 procent under sistnämnda pris.

Av vad sålunda anförts framgår, att de priser, som av nämnden

Kev .-berättelse ang. statsverket för år 1920. III. -*

178 -

erhållits vid fyllande av 1920 års behov av spik, glas, cement, spislar
samt brännoljor, måste anses synnerligen förmånliga.

Vad beträffar återstoden av de genom nämndens försorg direkt
inköpta materialierna har inköp därav skett under motsvarande betingelser
och på enahanda sätt som i det föregående anförts. Emellertid
har det här i allmänhet gällt mera spridda inköp, vanligen av mindre
*poster, och hava priserna därför ställt sig något högre, ehuru de, möjligen
med undantag av något helt litet parti, aldrig nått upp till de i
allmänna marknaden gängse.

I fråga om den obetydliga mängd varor, som inköpts av arbetsledarna,
svarande mot 5 procent av inköpssumman för samtliga materialier,
har betalats det i allmänna handeln inom varje ort gängse priset.
Här torde nog gynnsammare priser kunnat uppnås, om inköpen skett
genom nämnden, men den tidsvinst och den arbetsbesparing, som vunnits
genom inköp på platsen, torde mer än väl uppväxt den obetydligt
kostnadsökningen.

Slutligen ifrågasätta statsrevisorerna med hänsyn till nämndens
betydande resekostnader, som föranledas av att ledningen för nämndens
verksamhet har sitt säte i Stockholm, att det bör tagas i övervägande,
huruvida icke besparingar skulle kunna ernås genom ledningens förläggande
till lämplig ort i Norrland.

Resekostnaderna för nämndens ledamöter hava under år 1920 uppgått
till sammanlagt''6,141 kronor 90 öre, vilket belopp med hänsyn till
nämndens vittomfattande och över hela Norrland och Dalarna från
Ångeså i Över-Kalix socken till Hamra i Hamra kapellag belägna verksamhetsområde,
icke lärer få anses högt.

Nämnden är sammansatt av tre personer, av vilka ordföranden är
chefen för domänstyrelsen, under det att en av ledamöterna omhänderbar
den direkta ledningen av verksamheten. Nämndens tre ledamöter
äro boende i Stockholm.

I sitt den 15 december 1917 avgivna betänkande med förslag till
försökskolonisation å vissa kronoparker framhöll kolonisationskommittén,
att det med hänsyn till såväl kolonisationens stora betydelse för statens
skogsvård i det hela som önskvärdheten av att utan betungande former
en nära samverkan med den lokala skogs förvaltningen komme till stånd,
ansågs nödvändigt att chefen för domän styrelsen vore självskriven ledamot
i nämnden.

Detta kommitténs förslag, som vann statsmakternas gillande, har
utgjort skälet till att Kungl. Maj:t förordnat chefen för domänstyrelsen
till ordförande i nämnden.

179 —

Under år 1920 liar nämnden sammanträtt tio särskilda gånger för
överläggningar i frågor rörande nämndens verksamhet.

Därest nämnden skulle sammansättas av chefen för domänstyrelsen
samt, i stället för de nuvarande ledamöterna, av tvenne i Norrland
boende personer, skulle detta sålunda förutsätta att antingen domänstyrelsens
chef tio gånger under året skulle inställa sig å den plats i
Norrland, dit nämnden skulle vara förlagd, eller ock att nämndens
övriga ledamöter nedreste till Stockholm lika många gånger för att där
sammanträda. Att nämndens ordförande på grund av sin ämbetsbefattning
ej är i tillfälle att företaga så många resor, torde få anses visst,
vadan enda möjligheten till anordnande av sammanträden med nämnden
vore att de övriga ledamöterna nedreste till Stockholm.

Att en sådan anordning skulle medföra högst avsevärd ökning av
nämndens resekostnader utöver 1920 års kostnader, är tydligt.

Under sådana förhållanden torde den av statsrevisorerna ifrågasatta
förflyttningen av nämnden ej kunna anses motiverad av det skäl,
som legat till grund för förslaget.

Stockholm den 22 december 1921.

Underdånigst:

KARL FREDENBERG.

KARL 0 RUBBSTRÖM. AND. HOLMGREN.

Generaldirektören B. Jsn Bergkvists

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers anmärkning del I, sid. 69,
$ 12.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 december 1921 anbefalld att avgiva
underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer uti § 12
av en remissen bifogad berättelse anfört får jag i underdånighet anföra

följande. .

Så vitt jag kan finna, avser revisorernas anmärkning dels ett
till mig i egenskap av skolkomniissionens ordförande för tiden 1 21

september 1920 utbetalt dagtraktamente, dels ock det dagarvode, som

180 —

jag för samma tid uppburit såsom sakkunnig ifråga om flottans underbefälsutbildning.

Vad då först beträffar det av mig under sagda tid uppburna dagtraktamentet,
så förhåller sig därmed på följande sätt. Med vederbörligt
tillstånd hade viss del av skolkommissionen haft sitt arbete under sommaren
1920 förlagt till Fiskebäckskil. Den 1 september begav jag mig
på väg över Göteborg till Stockholm. Anländ till Göteborg måste jag
— av skäl, som framgår av ett dagtraktamentsrekvisitionen bifogat
läkarebetyg — söka vård å sjukhus i nämnda stad. Den 20 september
kunde jag lämna sjukhuset för att samma dag och följande fortsätta
min resa. Författningsenligt torde jag ha varit berättigad att uppbära
det dagtraktamente, som under nu angivna tid blivit till mig utbetalt.
Jag anser mig böra tillägga, att jag under min sjukhusvistelse utarbetat
förslag till viss del av skolkommissionens betänkande, givetvis utan att
därför uppbära annan ersättning än den, som kan anses ligga uti det
till mig utbetalta dagtraktamentet.

Vad åter beträffar det dagarvode, som jag under nu ifrågavarande
tid uppburit, så förhåller sig därmed på följande sätt. Såsom medlem
av flottans skolsakkunniga hade jag i uppdrag av sagda sakkunniga
att granska vissa av sakkunnigas sekreterare utarbetade förslag till
undervisningsplaner och till motivering för desamma. Med sagda granskning
hade jag sysselsatt mig under min vistelse i Fiskebäckskil samtidigt
med mitt arbete i skolkommissionen. Åven under min resa till
och från Göteborg och min vistelse å sjukhus därstädes sysselsatte jag
mig dagligen några timmar med samma granskning. Att jag för det
arbete, jag sålunda utförde, uppburit dagarvode — 6 kronor per dag,
sammanlagt 126 kronor — torde stå i överensstämmelse med de bestämmelser,
som vid nu ifrågavarande sakkunnigas tillkallande blivit
givna, beträffande ersättning åt desamma. Någon allmän föreskrift, att
dagarvode för ett uppdrag ej finge utgå samtidigt med dagtraktamente
för ett annat, torde vid tiden för nu ifrågavarande arvodes utbetalande
ej hava förefunnits. Skulle emellertid utbetalningen visa sig ha skett
i strid mot något möjligen förefintligt, för mig okänt vederbörligt beslut
i enskilt liknande fall, är jag givetvis lika villig som skyldig att till
statsverket återbära det av mig uppburna dagarvodet å tillsammans 126
kronor. Tvenne intyg bifogas. Remissakten återställes.

Bern (Schweiz) den 17 december 1.921.

Underdånigst:

B. J:n BERGQYIST.

Bilaga 1

till förestående yttrande.

181

Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset.

Kirurgiska avdelningen.

Att generaldirektören B. J:n Bergqvist under de tider, den 18—
il juni och 1—20 september 1920, då han vistades å Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset, för undersökning och behandling av biåssten,
var förmögen och oförhindrad att syssla med läsning och liknande arbete,
intygas.

Göteborg den 13 december 1921.

KARL DAHLGREN.

Professor, leg. läkare.

Bilaga 2

till förestående yttrande.

Härmed intygas, att under sommaren 1920 de medlemmar av
flottans skolsakkunniga, vilka icke vistades i huvudstaden, enligt av de
sakkunniga fattat beslut deltogo i de sakkunnigas arbete på det sättet,
att de företogo till detaljgranskning vissa bland de sakkunniga utarbetade
förslag, vilka efter hand tillsändes dem, samt att generaldirektören
B. J:son Bergqvist i anledning härav granskat dels förslag till utbildningsplaner
för de fyra avdelningarna inom flottans manskap, däcksavdelningen,
ekonomiavdelningen, maskinavdelningen och hantverksav•delningen,
dels av sekreteraren utarbetat utkast till motivering för dessa
förslag.

Stockholm den 9 december 1921.

A. WACHTMEISTER.

Sakkunniges ordförande.

Lagerhusbygguadskommissionens yttrande

angående riksdagens revisorers
anmärkning, del I, sid. 70, § 13.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 2 innevarande december har Eders Kungl.
Maj:t anbefallt lagerhusbyggnadskommissionen att avgiva underdånigt
utlåtande med anledning'' av vad statsrevisorerna anfört i 13 § av sin
revisionsberättelse; och får kommissionen i underdånighet anföra följande.

— 182 —

Revisorerna hava anmärkt, att kostnaderna för ritningar till statens
lagerhus samt kontroll och besiktning under deras uppförande uppgå
till belopp, som måste betecknas som synnerligen höga, även med beaktande
av de särskilda förhållanden, som rådde under tiden för lagerhusens
uppförande, samt att önskvärd sparsamhet med byggnadsmedlens
användning icke blivit iakttagen.

Vad först beträffar ritningarna, så har kommissionen anlitat dels
aktiebolaget Byggnadskonstruktionsbyrån som konstruktör beträffande
såväl byggnaderna som däri inrymda maskinella och elektriska anordningar,
dels ock arkitekten E. G. Asplund för utförande av ritningar
till lagerhusens och fryshusens exteriörer. Byggnadskonstruktionsbyrån
har utställt och erhållit likvid för tvenne räkningar, den ena å 166,922
kronor 64 öre och den andra å 36,785 kronor 85 öre. Det förstnämnda
beloppet utgör ersättning för, förutom ritningar till nio spannmålslagerhus
och två fryshus, verkställande av grundundersökningar på respektive
platser för samtliga dessa anläggningar, upprättande av kontraktsförslag
och arbetsbeskrivningar, utarbetande av förslag till vattenledningar,
utarbetande av program, ritningar och arbetsbeskrivningar till
maskinella anordningar för samtliga anläggningarna, utarbetande av
program för elektriska installationer i nio spannmålslagerhus samt provning
av de med bidrag av statsmedel utförda fryshusanläggningarna i
Malmö, Kristianstad, Jönköping, Linköping, Norrköping, Göteborg, Alvesta
och Visby. Ehuruväl kommissionen med hänsyn till arten och
omfånget av det arbete, för vilket beloppet 166,922 kronor 64 öre skulle
utgöra ersättning, samt vid det förhållande att de av byggnadskonstruktionsbyrån
beräknade arvoden betydligt understego de belopp, som skulle
erhållas efter en arvodesberäkning enligt Svenska teknologföreningens
taxor för ingenjörsarbeten, ansåg det fordrade beloppet skäligt, ville
dock kommissionen begära ett yttrande över skäligheten av ersättningsbeloppet
ifråga hos byggnadsstyrelsen. I skrivelse till kommissionen
den 26 juni 1919 förklarade byggnadsstyrelsen sig ej kunna finna anledning
till erinran mot de debiterade beloppens storlek, och sedan delta
utlåtande erhållits, hade kommissionen givetvis ingen anledning att
vägra godkänna räkningen ifråga. Sedan anläggningarna i huvudsak
blivit uppförda, fann kommissionen en del ändringar och kompletteringsarbeten
nödvändiga och uppdrog därför åt byggnadskonstruktionsbyrån
att utföra härför erforderliga undersökningar och konstruktioner. Av det
i den senare räkningen upptagna belopp utgöra posterna 29,674 kronor
24 öre och 5,481 kronor 61 öre ersättning härför. Då debiteringen verkställts
efter samma grunder, som skett beträffande den förstnämnda räk -

— 183

ningen, torde någon anmärkning häremot icke rimligen kunna göras.
Förutom dessa har på den sistberörda räkningen upptagits tvenne poster
om sammanlagt 1,630 kronor, utgörande ersättning för utförande av två
särskilda kontrollantuppdrag. Det visade sig nämligen i två fall, att
särskilda kontrollåtgärder gentemot vederbörande entreprenör voro av
noden, och då härför lämplig kontrollant ej fanns att tillgå på platsen,
anlitade kommissionen byggnadskonstruktionsbyrån. 1 arkitektarvoden
för samtliga elva anläggningar har utbetalts tillhopa 11,450 kronor 30
öre, vilket belopp kommissionen anser icke på något vis vara oskäligt.
Det må framhållas, att ritningar och konstruktioner gällde byggnader
med en anläggningskostnad av tillhopa 11,000,000 kronor.

Angående därefter kostnaderna för kontroll och besiktningar under
byggnadernas uppförande må först och främst framhållas, att det vid
ifrågavarande tid var synnerligen svårt att överhuvudtaget erhålla några
personer, som besutto de för kontrollantsbefattningarna erforderliga
kvalifikationerna. Det torde vara väl bekant, i vilken stor utsträckning
personer med teknisk utbildning under denna tid togos i anspråk av
enskild verksamhet på alla områden. Detta oaktat lyckades kommissionen
anskaffa kontrollanter med ett månatligt arvode av 250 å 300 kronor
för varje lagerhus. Kontrollanten vid fryshus- och lagerhusbyggnaderna
i Hallsberg åtnjöt ett sammanlagt månatligt arvode av endast 350 kronor.
Därjämte anställde kommissionen en särskild maskinkontrollant för spannmålslagerhusen
och en för fryshuset i Hallsberg med en avlöning per
månad av respektive 650 och 450 kronor. Mot skäligheten av dessa
belopp anser kommissionen någon berättigad anmärkning icke kunna
göras. Emellertid hava en del av kontrollanterna på uppdrag av kommissionen
vid sidan av sitt kontrollåntuppdrag utfört arbeten, som särskilt
ersatts. Kontrollanten vid anläggningarna i Hallsberg har sålunda
jämväl tjänstgjort som kontrollant vid uppförandet av bostadshus för
personal samt ombyggnad av bostad för fryshusdirektören och lagerhusföreståndaren
till två bostadslägenheter, uppgjort förslag till framdragande
av starkströmsledning, fört underhandlingar med. jordägare
rörande ledningens framdragande och vissa servitut, ombesörjt utstakning
av vattenledning till pump- och infiltrationsbrunnar, uppgjort förslag
till anordnande av provisoriska spårförbindelser, anskaffat en del
byggnadsmaterialier för extra arbeten och delvis tjänstgjort som arbetsledare,
biträtt med ordnandet av de maskinella installationsarbetena i
fryshuset och lagerhuset samt utfört slutbesiktning å byggnaderna m. m.;
och har han härför tillerkänts ett sammanlagt arvode av 2,500 kronor,
vilket, med hänsyn till omfånget och beskaffenheten av det utförda

184

arbetet måste anses skäligt. Man kan nämligen icke rimligtvis fordra,
att dylika arbeten, som vederbörande kontrollant från början aldrig''
åtagit sig, skulle utföras utan vederlag. Kontrollanten vid lagerhusbyggnaden
i Eslöf har jämväl erhållit eu extra ersättning av 600 kronor
för på anmodan av kommissionen verkställda särskilda utredningar, som
skulle tjäna som material för kommissionen vid utförandet av talan inför
den för slitande av tvist med byggnadsentreprenören tillsatta skiljenämnd.
Jämväl ett par av de övriga kontrollanterna ha erhållit liknande ersättning.
Sedan anläggningarna i huvudsak blivit fullbordade och jämväl
någon tid använts, befanns, att en del kompletteringsarbeten vore erforderliga;
och ansåg sig kommissionen böra anställa en särskild person,
som höll uppsikt över utförandet av dessa. Till denne har för tiden 21
maj 1919 — 24 mars 1920 utbetalts en sammanlagd ersättning av 7,654
kronor, vilket belopp jämväl inbegriper alla resekostnader.

Slutligen har kommissionen för besiktning och provning av de
mekaniska och elektriska anläggningarna vid centralfryshuset i Hallsberg
till elektriska prövningsanstalten utbetalat ett belopp av sammanlagt
15,954 kronor 67 öre. Proven å den mekaniska anläggningen omfattade
förutom maskineriet i masidnsalarna jämväl luftkylare och kylbatterier,
och för proven voro omfattande förberedelser nödvändiga, vilka
utfördes under ledning av prövningsanstalten. Inalles elva ingenjörer
sysselsattes under olika tider med arbetet ifråga och fem av dessa måste
tidvis vistas i Hallsberg. För övrigt tog bearbetningen av det vid provningarna
erhållna siffermaterialet en avsevärd tid i anspråk. För provningen
av denna del av maskineriet har prövningsanstalten erhållit ett
belopp av 13,704 kronor 67 öre, varav 13,049 kronor 7 öre utgör
självkostnader. Överskottet 655 kronor 60 öre torde väl ingen kunna
betrakta som oskälig vinst. Besiktning och provning av den elektriska
anläggningen drog, på grund av dennas mindre omfattning, betydligt
lägre omkostnader. Prövningsanstaltens självkostnader uppgingo till
1,812 kronor 60 öre och anstaltens förtjänst på uppdraget till 437 kronor
40 öre. Besiktning och prov avsågo, förutom maskineriet, även hela
belysningsinstallationen, ozon anläggningen och f järrtermometeranläggningen.
Det förhållandet, att enligt prövningsanstaltens anteckningar
uppdragets utförande tagit i anspråk 1,336 arbetstimmar, däri dock inberäknad
den tid, som åtgått för resor mellan Stockholm och Hallsberg,
torde bäst belysa arbetets omfång. Besiktningarna ledde jämväl till det
resultat, att kommissionen sedermera tilldömdes en ersättning av tillhopa

12,000 kronor av leverantören, varjämte upptäcktes fel i''leveransen,
som på entreprenörens bekostnad rättades.

185

Till slut vill kommissionen bestrida riktigheten av den uppfattning,
som tyckes vara statsrevisorernas, nämligen att kommissionen i allmänhet
icke iakttagit sparsamhet med byggnadsmedlens användning. Kommissionen
förmenar, att statsrevisorerna vid nedskrivandet av den allmänna
erinran icke tillräckligt beaktat, huru svårt kommissionens uppdrag
i själva verket var. Då anläggningarnas utförande av statsmakterna
beslöts, var förutsättningen, att utförandet skulle ske på mycket
kort tid, och det förhållandet, att arbetena skulle i möjligaste mån påskyndas,
för att anläggningarna skulle kunna tagas i bruk under kristiden,
har givetvis verkat fördyrande. Därtill kommer, att vid denna
tid bristen på arbetskraft och material var som störst och alla priser i
ständig stegring. Då numera mera normala förhållanden inträtt med
riklig tillgång på arbetskraft och material samt billiga pris, har givetvis
intrycket av kristidens besvärligheter i viss mån förflyktigats, och en
revision nu leder därför gärna till uttalanden, som icke taga tillräcklig
hänsyn till vid arbetstiden rådande faktiska förhållanden.

Remissakten återställes härjämte.

Stockholm den 15 december 1921.

Underdånigst

På lagerhusbyggnadskommissionens vägnar:

G. SEDERHOLM.

G. W. Bunnqvist.

Skolöverstyrelsens

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden rörande vissa
inom överstyrelsen tillkallade sakkunniga.
Del I, sid. 71, § 14.

Till Konungen.

Genom uådig remiss den 6 innevarande december har Eders Kungl.
Maj:t anbefallt skolöverstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning av vad riksdagens revisorer anfört uti § 14 av sin berättelse
över statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920. I
anledning härav får överstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Om samtliga de skolöverstyrelsens åtgärder, som i statsrevisorernas
ifrågavarande uttalande beröras, gäller, såsom ock i sagda uttalande
Jiev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III. 24

— 186 —

framhålles, att de grunda sig på och stå i överensstämmelse med av
Eders Kungl. Magt genom särskilda nådiga brev meddelade beslut. Vid
sådant förhållande lärer det icke i första hand tillkomma överstvrelsen
att besvara de erinringar, som må anses vara innefattade i statsrevisorernas
uttalande.

.....Då emellertid de Eders Kungl. Majrts beslut, vilka ligga till grund

för överstyrelsens här ifrågavarande åtgärder, tillkommit i anledning av
framställningar från överstyrelsen, torde överstyrelsen böra något närmare
beröra de skäl, som föianlett sag''da framställningar, och i sammanhang''
därmed, i den mån så kan anses erforderligt, uttala sig rörande de åtgärder,
varom här är fråga.

Vad först angår det enligt statsrevisorernas mening anmärkningsvärda
förhållandet, att under senare tid tillkallande av särskilda
sakkunniga inom skolöverstyrelsen förekommit i jämförelsevis många
fall, vill överstyrelsen först i allmänhet erinra om det livliga reformarbete,
som pågår särskilt inom folkundervisningens område, samt om
den nydaning av yrkesskolundervisningen, som i anslutning till 1918
års riksdags beslut i detta hänseende alltjämt fortgår. Det torde vara
uppenbart, att för de mångahanda specialutredningar, som detta reformoch
nydaningsarbete nödvändiggör, tillräcklig sakkunskap icke kan vara
tillfinnandes inom överstyrelsen, liksom att å andra sidan sagda utredningsarbete
i mycket skulle bliva förfelat, därest icke redan från början
den speciella sakkunskapen därvid bleve företrädd.

De särskilda utredningar, som i statsrevisorernas uttalande omnämnas,
avse:

1) utarbetande av undervisningsplaner för statens småskoleseminarier
i Haparanda, Murjek och Hagaström;

2) utarbetande av förslag till bestämmelser och formulär angående
rekvisition av vissa statsbidrag;

3) utredning i fråga om beredande av statsbidrag till uppförande
av byggnader för folkskoleväsendet i riket m. m.;

4) utredning angående filmens användning såsom undervisnino-soch
folkbildningsmedel;

5) utredning för åstadkommande av en lärlingslag;

6) planläggning av kurser vid yrkespedagogiska centralanstalten;

7) utarbetande av vissa formulär m. m. för folkskolor, fortsättningsskolor
och högre folkskolor.

En av ifrågavarande utredningar är föranledd av framställning
till Eders Kungl. Maj:t från riksdagen, en annan avser fråga, där initiativ
till utredningen tagits av Eders Kungl. Maj:t, de återstående gälla

187

ämnen, beträffande vilka överstyrelsen funnit beliovet av sakkunnigt
biträde oavvisligt och för vilka de till arvoden åt sakkunniga erforderliga
medlen icke stått till överstyrelsens förfogande. För år 1921 bär visserligen
å extra stat anvisats till inspektion och sakkunniga biträden hos
överstyrelsen ett förslagsanslag, högst 20,800 kronor (icke såsom i statsrevisorernas
uttalande uppenbarligen på grund av misskrivning uppgives
28,000 kronor), men av detta anslag- utgår ett belopp av 15,500
kronor till fasta arvoden åt de inspektörer, som äro anställda inom
överstyrelsen, och som där företräda särskilda undervisningsgrenar,
såsom sinnesslöundervisningen, dövstumundervisningen m. m., eller särskilda
undervisningsämnen, såsom teckning, musik, skolträdgårdsskötsel,
slöjd m. in., eller särskilda sidor av överstyrelsens verksamhet, såsom
fysisk fostran, skolhygien in. in. För mera tillfälligt biträde av sakkunniga
personer har överstyrelsen alltså under året disponerat ett belopp
av allenast 5,300 kronor. Då detta belopp givetvis ej varit tillräckligt
för tillgodoseende av alla de behov, som i förevarande avseende gjort
sig gällande, har överstyrelsen måst tillgripa den utvägen att hos Eders
Kungl. Maj:t hemställa om anvisande tiv medel för tillkallande av särskilda
sakkunniga.

Några av ifrågavarande utredningar hava, såsom framgår av de
av överstyrelsen till ecklesiastikdepartementet avlämnade redogörelserna,
redan avslutats samt omfattat jämförelsevis kort tid och icke heller
dragit några mera avsevärda kostnader.

I revisorernas uttalande autydes, att behovet av särskild sakkunskaps
tillkallande i någon mån måhända skulle vara beroende på att
vissa av överstyrelsens ordinarie tjänstemän användas för andra sakkunniguppdrag.
Detta är emellertid icke fallet. I den mån de tjänstemän
inom överstvrelsen, som, givetvis utan att överstyrelsen kunnat
därå öva något inflytande, använts för kommitté- eller sakkunniguppdrag,
icke kunnat fullgöra dessa vid sidan av sin tjänstgöring inom
överstyrelsen, hava de haft tjänstledighet och inom överstyrelsen ersatts
av fullt kvalificerade ställföreträdare, och behovet av sakkunnigt biträde
för de ovan omförmälda utredningsarbetena skulle varit alldeles detsamma,
även om inga som helst sakkunniguppdrag lämnats åt tjänstemän inom
överstyrelsen.

YTad så angår den sakkuunigutredning, åt vilken i statsrevisorernas
uttalande särskild uppmärksamhet ägnas, nämligen den som är föranledd
av riksdagens skrivelse den 15 juni 1917 (nr 369) om vidtagande av
vissa åtgärder för folkundervisningens befrämjande, anser sig överstyrelsen
böra anföra följande.

— 188 —

Då folkskolöverstyrelsen på sin tid hade att efter nådig remiss
yttra sig rörande lämpligaste sättet för anordnande av nämnda av riksdagen
begärda utredning, hemställde överstyrelsen, att det skulle uppdragas
åt överstyrelsen att med erforderligt biträde av sakkunniga verkställa
densamma. Den synpunkt, som därvid var bestämmande, var det
förhållandet, att överstyrelsen alltsedan sin tillkomst haft att handlägga
en mångfald ärenden av större eller mindre omfattning, som på det
närmaste berörde de spörsmål, om vilka den .av riksdagen begärda utredningen
skulle röra sig. Det syntes därför överstyrelsen klart, att,
om den ifrågavarande utredningen skulle verkställas utan samband med
överstyrelsen, dels onödigt dubbelarbete lätteligen skulle kunna äga rum,
dels också i viss män motsatta grundsatser kunde komma att göra sig
gällande, som skulle kunna medföra en skadlig dualism i det alltjämt fortgående
reformarbetet inom folkskoleväsendet. Med beaktande av nämnda
synpunkt beslöt Eders Kungl. Maj:t att åt överstyrelsen uppdraga utförandet
av utredningen samt bemyndigade överstyrelsen att tillkalla
för ändamålet erforderliga sakkunniga.

Efter att förberedelsevis hava med tillkallade sakkunniga dryftat
utredningsspörsmålet i hela dess omfattning, beslöt överstyrelsen, sedan
eu särskild sakkunnig i nära samarbete med överstyrelsens chef uppgjort
ett mera detaljerat program för utredningens planläggning och
bedrivande, att införskaffa erforderliga primäruppgifter och utsände för
den skull till de särskilda skoldistrikten och folkskolinspektörerna fråge
formulär, vid vilkas utarbetande andra sakkunniga biträdde. Sedan det
erforderliga primärmaterialet småningom inkommit, syntes det överstyrelsen
lämpligast att icke i ett sammanhang upptaga samtliga de
särskilda sidorna av det omfattande utredningsspörsmålet utan bearbeta
en fråga i sänder. Början gjordes därvid med den fråga, som alltjämt
i alldeles särskild grad äger aktualitet, nämligen bristen på lärarkrafter
för folkskoleväsendet. Denna fråga syntes vara av den art, att utredningen
av densamma lämpligen kunde anförtros åt en person, helst
genom folkundervisningskommitténs utredningar i ämnet en grund lagts
för fortsatt behandling därav. Efter samråd med vederbörande inom
ecklesiastikdepartementet gjorde överstyrelsen hos Eders Kungl. Maj:t
framställning om för nu angivna syfte erforderlig ändring i de tidigare
meddelade föreskrifterna om tillkallande av sakkunniga för här ifrågavarande
utredningsarbete, och genom nådigt beslut den 5 mars 1920
lämnade Eders Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet. Utredningen
angående lärarbristen har sedermera alltjämt fortgått, och, enligt vad
som meddelats i den av den tillkallade sakkunniga avgivna och till

189

ecklesiastikdepartementet överlämnade redogörelsen för arbetet, bär detsamma
framskridit ganska långt. Ett preliminärt resultat av undersökningen
lämnades hösten 1920, och på grundval därav gjorde överstyrelsen
framställning om vissa åtgärder för lärarproduktionens ökande, vilka
åtgärder sedermera av 1921 års riksdag beslutades.

Den fråga, som därnäst syntes överstyrelsen böra upptagas, är
deri, som avser beredande av understöd åt kommunerna för uppförande
av skolbyggnader. En särskild anledning att påbörja utredningen av
detta spörsmål gavs, då Eders Kungl. Maj: t genom nådigt beslut den
8 april 1921, med anledning av 1920 års riksdags skrivelse (nr 365)
med begäran om utredning angående beredande av statsbidrag till uppförande
av byggnader för folkskoleväsendet i riket, uppdrog åt överstyrelsen
att i samband med det förut lämnade utredningsuppdraget
verkställa den av riksdagen sålunda begärda utredningen. Då ifrågavarande
spörsmål syntes vara av den art, att för dess allsidiga belysande
erfordrades medverkan av personer med erfarenhet från olika verksamliets-
och förvaltningsområden, fann överstyrelsen det oundgängligt, att
den ifrågavarande utredningen överlämnades åt en sakkunnig nämnd,
sammansatt av flera personer. Och då det uppenbarligen icke skulle
bliva möjligt för överstyrelsens chef eller någon av dess ledamöter att
disponera den tid, som skulle erfordras för den omedelbara ledningen
av de sakkunnigas arbete, fann överstyrelsen det nödvändigt, att en av
de sakkunniga finge förordnas att under arbetets gång tjänstgöra såsom
ordförande. Sedan Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande för vidtagande
av nu angivna åtgärder erhållits, tillkallade överstyrelsen den 15 juni
1921 fem sakkunniga för utförande av den begärda utredningen samt
uppdrog åt en av dem att vara de sakkunnigas ordförande. Efter ett
kortare sammanträde i september, därvid de sakkunniga tillsammans
med överstyrelsen överläde om den lämpligaste anordningen av utredningsarbetet,
hava de sakkunniga haft dels ett något längre sammanträde
under oktober månad och dels ett kortare sådant under november
månad. Däremellan har en del utredningsarbete utförts av de sakkunnigas
ordförande. Överstyrelsen har alltjämt hållits underkunnig om
gången av de sakkunnigas arbete och de åtgärder, som av dem vidtagits.
Såsom sekreterare hos de sakkunniga vid de tillfällen, då de
sammanträtt i Stockholm, har tjänstgjort en hos överstyrelsen anställd
amanuens, vilken för de tider han tjänstgjort hos de sakkunniga, haft
ledighet från annat arbete. Såsom biträde åt de sakkunnigas ordförande
för utförande av de mera mekaniska räkne- och renskrivningsarbeten

— 190 —

liar tjänstgjort ett kvinnligt biträde, som tidigare jämlikt givet bemyndigande
biträtt vid utredningen rörande lärarbristen.

Överstyrelsen anser sig böra framhålla, att ett ögonmärke för
överstyrelsen vid anordnande av hela den omfattande utredning, varom
här är fråga, varit, att densamma skulle, på samma gång den utfördes
med tillräcklig grundlighet och omfattning, anordnas så, att den komme
att draga så begränsad kostnad som möjligt.

Slutligen torde böra erinras, att, då enligt numera gällande bestämmelser
jämväl beträffande av ämbetsverk tillkallade sakkunniga
redogörelser såväl i ekonomiskt hänseende som beträffande arbetsresultatet
årligen skola till vederbörande departement ingivas, samma offentlighet
kommer att råda i fråga om dylika sakkunniga som i fråga om
kommittéer och inom departementen tillkallade sakkunnigutredningar,
samt att uppgifterna rörande de förra lära i samma ordning som beträffande
de senare komma till riksdagens kännedom.

Stockholm den 20 december 1921.

K. E. SANDBERG.

Föredragande.

Underdånigst:

AUG. FALK.

G. Hummerhielm -

Riksräkenskapsverkets

yttrande i anledning av riksdagens
revisorers erinringar beträffande reseoch
traktamentsersättning. Del i, sid.
75, § 1.

Till Konungen.

Genom nådig remiss, inkommen till riksräkenskapsverket den 9
dennes, har ämbetsverket anbefallts att med anledning av vad i ett vid
remissen fogat transumt av riksdagens senast församlade revisorers berättelse
anförts angående rese- och traktamentsersättning vidtaga de
åtgärder och avgiva det yttrande, vartill omständigheterna kunna föranleda.

Med anledning härav får ämbetsverket till en början erinra därom
att ämbetsverket den 25 februari 1921 avgivit utlåtande över ett av

— 191

särskilt tillkallade sakkunnig-a utarbetat förslag till nytt resereglemente,
varvid riksräkenskapsverket i huvudsak tillstyrkt förslaget.

Statsrevisorerna hava i sin nu föreliggande berättelse bland annat
anfört, att ledamöterna i vissa inskrivningsnämnder beräknat ersättningför
andra vägsträckor än .som i verkligheten tillryggalagts. Med anledning
härav får riksräkenskapsverket framhålla, att i nu gällande resereglemente
icke finnes intaget något generellt stadgande därom, att
resekostnadsersättning skall beräknas endast för verkligen tillryggalagd
väglängd. I ovannämnda förslag till nytt resereglemente åter har i § 4
intagits stadgande därom, att resekostnadsersättning — utom i visst undantagsfall,
varom nu ej är fråga — icke må utgå för annan eller längre
väg än som verkligen tillryggalagts. Såsom motiv för denna bestämmelse
anföra de sakkunniga (sid. 164 och 165) bland annat följande:
»Det torde ofta förekomma att vederbörande förrättningsman begagnar
sig av genväg eller eljest kortare väg till och från förrättningsställe
men likväl debiterar skjuts efter allmänna landsvägen eller i allt fall för
längre väg än den i verkligheten tillryggalagda. Detta är uppenbarligen
ett missförhållande, varigenom statsverket obehörigen får vidkännas fullständigt
onödiga utgifter. Justitieombudsmannen har ock i sin ovan
återgivna framställning (sid. 79—80) framhållit, att det bör uttryckligen
stadgas, att ersättning icke under några förhållanden får debiteras för
större väglängd än den verkligen tillryggalagda. Därvidlag bör icke
inverka, vilken slags väg som följes. Det bör för ersättningens beräknande
vara utan betydelse, huruvida allmän eller enskild väg anlitas
eller huruvida farbar väg över huvud finnes. Det kan ofta för förrättningens
verkställande vara nödvändigt att taga sig fram i skog och
mark utan väg att följa. Vintertid göra förhållandena det ofta möjligt
att '' medelst skidor komma fram å väsentligt kortare genvägar än efter
landsvägen. I sistnämnda hänseende har herr G. Rosén i sin motion
i ämnet vid 1914 års riksdag såsom exempel anfört, att i visst fall förrättningsmän
färdats vintervägen 5 mil mellan två kyrkplatser i Lappland
men ändock debiterat ersättning för 25 mils färd längs landsvägen
mellan samma platser. Detta måste betecknas som groft missförhållande
och kan icke undgå att verka stötande för vanlig rättsuppfattning.
Möjligheten till dylika missförhållanden hava de sakkunniga velat undanrödja
genom införande av stadgande därom, att resekostnadsersättning ej
må utgå för annan eller längre väg, än som verkligen tillryggalagts.»

Beträffande det förhållandet, att inskrivningsnämndernas ledamöter
debiterat ersättning för sovplats, ehuru sådan icke begagnats, får påpekas,

192 —

att dylik debitering står i strid mot bestämmelserna i § 9 i nu gällande
resereglemente. Riksräkenskapsverket kommer att närmare undersöka
de omnämnda fallen samt, därest skäl därför förefinnas, vidtaga erforderliga
åtgärder i syfte att beloppen ersättas statsverket.

Tillika får riksräkenskapsverket framhålla att i § 12 ovannämnda
förslag till nytt resereglemente rätten till ersättning för sovplats begränsats
till att omfatta endast de fall, då förrättningsman under minst
tre timmar nattetid begagnat sig av plats i sovvagn.

Statsrevisorerna hava vidare framhållit, att i ett fall ersättning för
transport av effekter debiterats i synnerligen stor utsträckning. Riksräkenskapsverket,
som kommer att närmare undersöka det påtalade falletr
anser sig i anledning av vad statsrevisorerna i denna del anfört böra
framhålla, att förslaget till nytt resereglemente icke upptager någon
särskild ersättning för transport av effekter.

Med anledning av statsrevisorernas påpekande, att resekostnadsersättning
i flera fall skulle kunnat nedbringas, därest resorna planlagts
med tillbörlig omsorg, får riksräkenskapsverket framhålla, att i § 19
mom. 1 i nu gällande resereglemente finnes införd en bestämmelse
därom, att, då flera förrättningar företagas, resorna, så vitt ske kan,
skola anordnas så, att största möjliga besparing i rese- och traktamentskostnad
vinnes. 1 § 6 mom. 3 i förslaget till nytt resereglemente finnes
införd en bestämmelse av motsvarande innehåll som i nyssnämnda § 19
mom. 1.

Vid granskningen inom riksräkenskapsverket av reseräkningar harr
ämbetsverket ägnat stor uppmärksamhet åt frågan, huruvida förrättningsmännens
resor planläggas på sådant sätt, att resekostnadsersättningen
icke uppgår till högre belopp, än som är strängt nödvändigt. Och riksräkenskapsverket
erinrar, att ämbetsverket i underdånig skrivelse den.
11 oktober 1921, varav en avskrift här bifogas, ifrågasatt huruvida ickeresplaner
borde fastställas för vissa statens tjänstemän.

Av vad ovan anförts torde framgå, att de missförhållanden ifråga.
om debiterad rese- och traktamentsersättning, som av statsrevisorerna
påtalats, i stort sett skulle kunna förebyggas, därest resereglementet
vore byggt på de grundlinjer, vilka angivits av ovannämnda,
sakkunniga.

Slutligen ansqr sig riksräkenskapsverket böra framhålla, att vid
den tidpunkt, då 1921 års statsrevisorer sammanträdde, större delen av

193

statsräkenskaperna för år 1920 icke undergått granskning hos riksräkenskapsverket.

Stockholm den 23 december 1921.

Underdånigst:

K. BECKMAN.

Karl Wahlestedt.

Avskrift.

Bilaga

till riksräkenskapsverkets yttrande.

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:ts finansdepartement i skrivelse den 20
nästlidne september anmodat riksräkenskapsverket att till departementet
inkomma med »förslag och uppslng i besparingssyfte», har riksräkenskapsverket
ansett sig böra i underdånighet bringa följande förhållande
på tal.

Inom statsförvaltningen finnas ett flertal kategorier tjänstemän,
vilkas huvudsakliga eller uteslutande tjänsteverksamhet består i att företaga
resor för inspektion och undersökningar av skilda slag. Antalet
sådana tjänstemän har under de senare åren avsevärt ökats, och de belopp,
som årligen utgå i form av resekostnadsersättningar, äro högst betydande.

För åtskilliga av dessa tjänstemannagrupper upprättas och fastställas
av vederbörande överordnade myndigheter resplaner, en åtgärd,
som medför möjlighet att förebygga onödiga och fördyrande resor.

Sådana resplaner upprättas exempelvis av lantbruksstyrelsen för
statens lantbruksingeujörer, extra lantbruksingenjörer, fiskeriintendenter
och torvingenjörer.

För andra grupper tjänstemän, vilkas tjänsteverksamhet till stor
del är förbunden med resor, upprättas däremot inga resplaner. Som
exempel kunna nämnas: pensionsstyrelsens ombud, yrkesinspektionen tillhörande
tjänstemän: yrkesinspektör, vrkesinspektörs assistent och underinspektörer,
fartygsinspektörer och folkskolinspektörer m. fl.

Det förefaller ofta vid granskningen av de reseräkningar, som sistnämnda
tjänstemän avge, som om betydande besparingar i resekosnaderna
skulle kunna åstadkommas, därest resorna företogos efter en på förhand
uppgjord plan.

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III

25

194 -

Visserligen kan det beträffande vissa slag av resor möta svårigheter
aft på förhand uppgöra resplan, men i fråga om många av de
resor, som företagas av sådana tjänstemän, för vilka inga resplaner nu
fastställas, exempelvis folkskolinspektörerna, skulle sådana kunna upprättas
och fastställas, en åtgärd, som enligt riksräkenskapsverkets förmenande
skulle medföra högst avsevärda besparingar för statsverket.

Som exempel på, till vilka betydande belopp resekostnads- och
traktamentsersättningarna understundom kunna uppgå, kan anföras, att
ett sammanträde med pensionsstyrelsens ombud i Västerbottens län, vilket
sammanträde varat allenast en dag, åsamkat statsverket en utgift å sammanlagt
kronor 2,253: 04, och dock ingår icke i denna summa rese- och
traktamentsersättning till den byråchef i pensionsstyrelsen, som närvarit
vid sammanträdet i fråga.

Stockholm den 11 oktober 1921.

ALBIN L1TZÉN.

Underdånigst:

CHR. L. TENOW.

G. Fallstedt-Lindholm.

Rätt avskrivet intyga:

Inez Borén.

G. Kinch.

1) Yttrande

i anledning av riksdagens revisorers
anmärkning rörande ersättningar vid
resor m. m. De] I, sid. 75, § 1.

Till länsstyrelsen i Västerbottens län.

Med anledning av vad i riksdagens senast församlade revisorers
berättelse förekommit rörande inskrivningsnämnden i Umeå norra rullföringsområde
nr 70 har jag härmed äran meddela:

År 1920, då jag var kommenderad som ordförande för inskrivningsnämnden
inom ifrågavarande rullföringsområde nr 70, företog jagfärden
såväl mellan Sorsele och Stensele som mellan Stensele och Vilhelmina
på skidor. Färden gick delvis längs landsvägarna Sorsele—Lycksele
och Lycksele—Stensele och delvis längs material-, skogs- och timmervägar,
ibland även i terrängen över de frusna vattendragen och myrarna

— 195 —

längs de linjer, vilka på grund av terräng och snöytans beskatt enhet
voro de lämpligaste.

När det nu gällde att uppsätta min reseräkning, ansåg jag ej skäl
föreligga att frångå den undantagslöst sedan många år tillbaka mig
veterligen av alla föregående inskrivniugsnämnders samtliga ledamöter
tillämpade praxis inom detta rullföringsområde. Detta så mycket mindre
som dåvarande militieombudsmannen vid en inspektion av I: 20 år 1910
avhandlat denna fråga med mig i min dåvarande egenskap av regementsbefälhavare.

Frågan var nämligen då aktuell med anledning av insänd anmälan
och tidningsartiklar, allt riktat mot rullföraren, majoren m. m. K. Gyllengahm.
Jag redogjorde för militieombudsmannen å karta för frågans
läge, utpekade de skjutsindelade vägarna och skogsstigarna i terrängen,
vilka vintertiden bruka kunna användas som körvägar och fick intryck
avT militieombudsmannens godkännande av major Gyllengahms tillvägagångssätt.

I övrigt instämmer jag i huvudsak i de synpunkter som framförts
i rullförarens, majoren m. m. Gyllengahm, yttrande.

Umeå den 22 december 1921.

HJALMAR GRAFSTRÖM.

Överste.

2) Yttrande

i anledning av riksdagens revisorers
anmärkningar rörande ersättningar
vid resor m. in. Del I, sid. 75, § 1.

Till Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västerbottens län.

Såsom yttrande över statsrevisorernas berättelse vad beträffar inskrivningsnämndens
inom Umeå norra rullföringsområde nr 70 resor och
debitering i och för 1920 års inskrivningar har jag äran härmed anföra.

Att jag i likhet med inskrivningsnämnden och till den hörande
övriga befattningshavare ansett mig berättigad erhålla ersättning efter
indelad väg, där skjutshållning finnes, ehuru färden med avstående
från personlig bekvämlighet företagits efter skogsled, där skjutshållning
och nattkvarter för resande allmänhet ej äro anordnade, stödes dels av
omkring 20-årig praxis inom detta rullföringsområde, dels av högsta

— 196 -

domstolens utslag den 28 november 1905 i ett liknande ärende inom
Västerbottens läns lappmark.

Då denna resefråga förelagts även riksdagens militieombudsman
till prövning i form av mot mig riktad av redaktören och statsrevisorn
Rosén den 20 maj 1916 avfattad anmälningsakt, som dock ej föranlett
någon bestämmelse om ändring i ena eller andra avseendet, har jag
ytterligare stärkts i min även av statsrevisorerna uttalade mening, att
förfaringssättet »ej kan anses strida mot avfattningen av resereglemente^8
bestämmelser», vadan jag i likhet med inskrivniogsnämnden ansett
mig vara i full rätt till här nämnda såväl reseleder som ersättningar.

Umeå den 22 december 1921.

K. GYLLENGAHM.

Befälhavare för Umeå norra rullföringsområde nr 70.

3) Yttrande

i anledning av riksdagens revisorers
anmärkningar rörande ersättningar
vid resor m. m. Del I, sid. 75, § 1.

Till länsstyrelsen i Västerbottens län.

Anmodad avgiva yttrande i anledning av vad i närlagda transumt
av riksdagens senast församlade révisorers berättelse förekommit rörande
inskrivniogsnämnden inom Umeå norra rullföringsområde nr 70 får
undertecknad härmed vördsamt anföra följande.

Färden från Sorsele till Stensele företogs till största delen på tillfälliga
timmervägar, vilka följde terrängen i denna ödemark över branta
bergshöjder, längs myrar, över älv- och sjöisar, där ett sidosteg kom
hästen att sjunka ned till länden i snömassorna och där — vid färd
genom skogsmark — körsvennen hade all möda ospard att, till fots
bakom släden, söka hålla denna kvar på medarna. Vägens beskaffenhet
torde kännetecknas härav.

Att resereglementets bestämmelser lämna utrymme för den tolkning,
som ligger till grund för ifrågakomna, av vederbörande myndighet
i enlighet med mångårig praxis utanordnade ersättningar, synes vara
riksdagens revisorer bekant. Upplysande i fråga om resereglementets
tolkning härutinnan äro — jämte högsta domstolens utslag den 28
november 1905 — bland annat uttalanden i ett liknande spörsmål, som blivit
föremål för högsta domstolens prövning, vilka uttalanden finnas återgivna

197 —

i justitieombudsmannens ämbetsberättelser till 1916 och 1917 års riksdagar
(respektive sidor 24 och 19).

Vidare hava riksdagens revisorer anmärkt, att debitering ägt rum,
dels av två sovplatser för en natt, nämligen för linjerna Östersund—
Bräcke och Bräcke—Långsele, och dels för transport av reseffekter till
och från nattkvarteret i Bräcke. Då jag å berörda sträckor begagnade
mig av sovplats, torde frågan om den utanordnade ersättningens behörighet
allenast vara beroende på tolkningen av ordet »nattetid» i 9 §
resereglemente^ Frågan finnes berörd i tvenne rättsfall (Reg. R:s årsb.
1914, Jo 123 samt 1915, Ref. 103). Något generellt hinder mot ^anordnande
av ersättning både för sovplats å tåg och transport av effekter till
och från nattkvarter synes ej förefinnas och vore heller knappast billigt.

Beträffande frågan i övrigt instämmer jag i huvudsak i de synpunkter,
som framförts i ordföranden, översten m. in. Hjalmar Grafströms
och rullföringsbefälhavaren, majoren in. in. K. Gyllengahms
härjämte överlämnade yttranden.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn jämväl till de
betydande svårigheter, som mött för läusstyrelsen, att mot hittills utanordnade
ersättningar förmå kompetenta personer att mottaga uppdrag
såsom lagfarna ledamöter av inskrivningsnämnder inom länet, finner jag
mig icke kunna déla det av riksdagens revisorer uttalade omdöme, att
ersättning för ifrågakomna resor debiterats på ett sätt, som icke skulle
vara med god ordning överensstämmande.

Umeå den 22 december 1921.

HILDING LUNDELIUS.

Lagfaren ledamot av inskrivningsnämnden inom Umeå norra
rullföringsområde nr 70 år 1920.

4) Yttrande

t anledning av riksdagens revisorers
anmärkningar rörande ersättningar
vid resor in. m. Del I, sid. 75, § 1.

Till Konungens befallningshavande i Västerbottens län.

Enligt anmodan av ordföranden i 1920 års inskrivningsnämnd för
Umeå norra rullföringsområde nr 70, att inkomma med förklaring över
▼ad riksdagens senast församlade revisorer i sin berättelse anfört rörande
inskrivningsnämnden inom Umeå rullföringsområde nr 70, får jag här -

— 198 —

med i egenskap av landstingsledamot i omförmälda nämnd under år
1920, anföra följande.

Av vad riksdagens revisorer i sin berättelse anfört synes framgå,
att det väckt deras uppmärksamhet att inskrivningsnämnden vid färd
mellan Sorsele—Stensele och Stensele—Vilhelmina använt kortare väg
än vad som i reseräkningen debiterats. Angående denna sak får jag
meddela, att jag år 1920, såväl som två år förut, företagit färden Sorsele
—Stensele och Stensele—Vilhelmina på skidor. Den väg jag därvid
tillrygga^ har varit efter landsvägen från Sorsele till Lycksele cirka
3.5 nymil, samt därifrån, dels efter krokiga skogs- och timmervintervägar,
men mestadels i terräng över berg och djupa dalar, en genväg
till Barsele å allmänna landsvägen Lycksele—Stensele cirka 15 kilometer
från Stensele kyrkoplats. Våglängden å förenämnda vägsträcka kan
jag ej angiva, men år 1920 tog resan 4 dagar, emedan man under
vägen blev utsatt för en snöstorm, så att jag måste stanna hos en
arrendator i Norrbäck, i två nätter och en dag.

Färden från Stensele till Vilhelmina skedde likaledes på skidor,
delvis efter en byaväg och dels å vintervägar samt efter den underbygg11^
varande inlandsbanans materia]väg.

Debitering å reseräkningen gjordes enligt de grunder som förut
sedan gammalt av förutvarande inskrivningsnämnder tillämpats och hade
jag därvid från såväl ordföranden i inskrivningsnämnden som rullföringsbefälhavaren
inhämtat, att denna debitering voro överensstämmande med
gällande resereglemente. Jag anser mig därför ej vara kompetent att
bedöma, huruvida detta förhållande är riktigt, men torde rullföringsområdes-befälhavaren
major K. Gyllengahm i denna sak lämna nöjaktig
förklaring. För egen del vill jag endast framhålla, att emedan Konungens
befallningshavande på förslag av vederbörande fastställt resplan
och förrättningsdagar med avsikt att färdas de vägar där ordnad skjutshållning
finnes, så anser jag mig vara i min fulla rätt att debitera
denna väg.

Om jag kar förmåga att på skidor färdas över fjällen däruppe och
underkasta mig de besvärligheter, som äro förenade med en sådan färd,
anser jag detta vara en saks som den enskilde borde hava rätt att
själv avgöra, i varje fall är det för en lantbrukare, som måste vara
borta från sin borgerliga sysselsättning en lång tid, ej synnerligen
lukrativt att vara ledamot i inskrivningsnämnden, emedan det dagtraktamente,
som till landstingsledamöterna utbetalas, knappast räcker till
utgifterna att uppehålla sig under resan och man känner sig därför
synnerligen oskyldig till något orättfärdigt förfarande vid debitering av

199 —

reseräkningen, alldenstund man ingen bestämmanderätt har vid resplanens
uppgörande.

Beträffande den av riksdagens revisorer påpekade oegentligheten,
att sovvagnsbiljett debiterats, utan att den använts, får jag meddela,
att det aldrig varit meningen att från Östersund till Bräcke debitera
sovvagnsbiljett och kan ej heller erinra mig att jag gjort detta, i så
fall måtte det vara ett skrivfel från min sida. Men däremot har jagunder
de fyra år jag deltagit i inskrivningsnämndens förrättningar, två
gånger debiterat och använt sovvagn från Bräcke till Långsele. Huruvida
detta var år 1920 kan jag ej bestämt erinra mig, emedan jag saknar
avskrift av 1920 års reseräkning. Alla gånger jag rest mellan Vilhelmina
och Vindeln över Bräcke har jag givetvis måst ha mina reseffekter
transporterade till nattlogiet, så att någon anmärkning däremot, att man
debiterat ersättning för denna transport, anses obefogat.

Ljitsvattnet den 19 december 1921.

NILS BRÄNNSTRÖM.

Av landstinget utsedd ledamot i inskrivningsnämnden för Umeå
nona rullföringsområde nr 70. ''

5) Yttrande

i anledning av riksdagens revisorers
anmärkningar rörande ersättningar vid
resor m. m. Del I, sid. 75, § 1.

Till länsstyrelsen, Umeå.

Med anledning av infordrade förklaringar angående statsrevisorernas
anmärkningar över inskrivningsnämndens i Umeå norra rullföringsområde
nr 70 reseräkningar får jag vördsamt anföra följande:

En resa efter häst vintervägen Sorsele—Stensele är beroende av
väderleks- och nederbördsförhållanden. År vintern gynnsam kan man
någorlunda taga sig fram till Stensele, eljest icke. Stor del av vägen
består nämligen av ett skidspår varefter någon häst med veckois mellanrum
går fram. Således ingen underhållning av vägen, vare sig med
plog eller annat.

Att erhålla häst denna väglängd har varit svårt, isynnerhet under
förut rådande höga tider. Priset har varit 2 a 3 gånger gällande
skjutslega.

Inkvarteringsförhållanden besvärliga. Nämnden måste t. ex. dela

200 —

sig och resa med dagsmellanrum, då logi ej kunnat erhållas för alla
samtidigt.

Mellan Stensele och Vilhelmina ha enahanda förhållanden varit
rådande. Numera, då materialvägen mellan Stensele och Vilhelmina
blir tagen i bruk och underhållen vintertid, så att inga uppehåll, förorsakade
av snöhinder behöva göras och överbetalning för skjutsar ej
behöver ske, torde nämnden kunna färdas denna väg.

Såväl mellan Sorsele och Stensele som Stensele—Vilhelmina har
under de år jag tillhört inskrivningsnämnden någon skjutshållning ej
funnits.

Med vad jag ovan framhållit anser jag att reseräkningarna ej
upptagits högre än vad gällande resereglemente säger.

Vindeln den 22 december 1921.

ERIK NILSSON.

Ledamot av inskrivningsnämnden för Umeå norra rullföringsområde nr 70.

6) Yttrande

i anledning av riksdagens revisorers
anmärkningar rörande ersältnihgar vid
resor m. m. Del I, sid. 75, § 1.

Till länsstyrelsen i Västerbottens län.

Sedan länsstyrelsen genom skrivelse den 12 innevarande månad
genom ordföranden i 1920 års inskrivningsnämnd inom rullföringsområde
nr 69, överstelöjtnanten m. m. C. J. Schöning, infordrat vår förklaring
över riksdagens revisorers berättelse i vad den berör inskrivningsnämnden
inom Umeå södra rullföringsområde, få undertecknade härmed
vördsamt avgiva följande

Förklaring.

l:o) Beträffande det antal av fem dagar, som upptagits för resan
Fredrika—Bräcke—Åsele, få vi vördsamt anföra, att Konungens befallniugshavande
i utfärdad kungörelse, angående 1920 års inskrivningsförrättningar,
för att kunna .räkna med nämndens säkra framkomst efter
de för skjutshållning indelade vägarna, upptagit dessa dagar som tidsuppehåll
mellan förrättningen i Fredrika och förrättningarna i Åsele.

Något överskridande av fastställda dagtraktamenten har sålunda
icke av oss företagits.

2:o) I våra reseräkningar upptagna resor, Fredrika—Nyåker—
Bräcke—Dorotea—Åsele, hava vi — i likhet med nämndens övriga
ledamöter — ansett oss befogade till på följande grunder.

201

Landsvägen Fredrika—Åsele var icke indelad väg med skjutsstationer
för hästombyten eller för den resande allmänheten upplåtna
och anordnade nattkvarter.

I Fredrika stod för nämnden icke en enda häst med åkdon att erhålla
till skjuts efter av Konungens hefallningshavande fastställd taxa.

Den enda trafikled, å vilken de i § 1 resereglemente! angivna fortskaffningsmedel
kunde till av myndighet fastställda priser användas, var
ovannämnda omväg, som vi npptogo å våra reseräkningar. Denna vår
åtgärd kunna vi icke anse lagstridig eller icke överensstämmande med
god ordning.

Likaså ej heller den åtgärden att nämndens ledamöter med uppoffrande
av egen bekvämlighet på kortare väg begåvo sig till Åsele.

Och det synes oss som högsta domstolens utslag den 28 november
1905 lämnar oss stöd i denna vår uppfattning.

3:o) Om vi förfarit felaktigt i vår åtgärd att å reseräkningarna
debitera sovplatser, så har detta skett av obekantskap med bestämmelserna
därom i resereglemente!, som i detta fall skiljer sig från i reglementet
i övrigt tillämpad princip, att reseersättningen endast är en på
visst sätt beräknad ersättning, ej en direkt betalning för erlagda kostnader.

Umeå den 21 december 1921.

BROR EMIL FORSGREN.

Major.

Befälhavare för Umeå södra rullföringsområde nr 69.

Emil Sådsten.

Av landstinget utsedd ledamot i inskrivningsnämnden
för Umeå södra rullföringsområde
nr 69.

7) Yttrande

i anledning av riksdagens revisorers
anmärkningar rörande ersättningar vid
resor m. m. Del I, sid. 75, § 1.

Till länsstyrelsen i Västerbottens län.

Med anledning av länsstyrelsens i skrivelse den 12 dennes, landskansliet,
D.-nr 22—161 — 1921, anmodan att inkomma med förklaring
över riksdagens senast församlade revisorers anmärkning rörande inskrivningsnämndens
i Umeå södra rullföringsområde nr 69 resa år 1920
får jag vördsamt framhålla följande.

Anmärkningen synes mig gälla nedanstående tre punkter: -

1) antal dagar med dagtraktamenten,

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III.

26

— 202 —

2) färdväg, samt

3) debiterandet av sovvagnsbiljetter.

Vad angår den första punkten anmärkes, att platser och tider för
inskrivningsnämndens förrättningar bestämmas av Konungens befallningshavande
och har nämnden sålunda icke genom sitt sätt att resa kunnat
förskaffa sig någon ökning i antalet dagtraktamenten.

Beträffande den andra punkten må först erkännas, det jag liksom
nämnden i övrigt företagit förflyttningen mellan Fredrika och Åsele,
mellan vilka platser på grund av kristidsförhållandena skjutshållning ej
då var anordnad, landsvägsledes över Tallsjö, därvid för egen del på
skidor.

Då emellertid sedan flera år tillbaka likartat förflyttnings- och
debiteringssätt, som det nu använda, på grund av enahanda förhållande,
ägt rum inom rullföringsområde nr 70 vid resor mellan Sorsele och
Stensele samt Stensele och Vilhelmina och mot dylikt förfarande anmälan
år 1916 gjorts av nuvarande statsrevisorn Rosén hos militieombudsmannen
utan att föranleda någon militieombudsmannens åtgärd,
och detta för nämnden varit bekant, anser jag mig i detta förfaringssätt
hava handlat fullt lagenligt.

Det förhållandet, att jag färdats å skidor, kan icke på något vis
härvid inverka, då dylikt fortskaffningssätt icke finnes i resereglemente
upptaget. (§ 6: 3).

_ Såsom ytterligare stöd för lagligheten i mitt förfarande får jag
hänvisa till det prejudikat, som i sådan fråga givits genom högsta
domstolens utslag den 28 november 1905 i reseräkningsmål mot ordföranden
i häradsrätten, Lycksele (juridiskt arkiv, 1905, ref. nr 202).

I vad gäller anmärkningen, sista punkten, måste jag efter närmare
studium av reseregl em entet erkänna dess riktighet, men tillika framhålla,
hurusom jag vid räkningens avfattande icke ägt sådan författningskunskap,
att jag haft kännedom om den särställning gottgörelse
för sovvagn sbiljett intager mot övriga i resereglementet upptagna förmåner,
vilka — såsom jag uppfattat detsamma — avses att utgå efter en
beräknad norm och icke efter verkliga kostnaden. På grund härav
kommer jag att återbetala vad jag i detta hänseende för mycket uppburit.

Jag har sålunda icke mot bättre vetande sökt skaffa mig högre
ersättning å förevarande resor, än jag ansett mig berättigad till.

Stockholm den 20 december 1921.

CARL SCHÖN1NG.

Överstelöjtnant.

Ordförande i 1920 års inskrivningsnämnd inom Umeå södra rullföringsområde nr 69.

— 203 —

Överstelöjtnanten C. Schönings ovan gjorda förklaring får jag
vördsamt upptaga såsom min egen, dock med den ändringen, att min
förflyttning mellan Fredrika och Åselo skedde angiven väg etter skjuts.
Stockholm don 20 december 1921.

THEOD. HAMMARIN.

Regementsläkare.

1920 års inskrivningsnämnd inom Umeå södra rullföringsområde nr 69
biträdande läkare.

8) Yttrande

i anledning av riksdagens revisorers
anmärkningar rörande ersättningar vid
resor m. m. Del I, sid. 75,•§ 1.

Till kungl. finansdepartementet.

Sedan ordföranden i 1920 års inskrivningsnämnd inomUmeå södra
rullföringsområde nr 69, efter uppdrag av länsstyrelsen i Västerbottens
län, infordrat min förklaring i anledning av vad som förekommit i
riksdagens senast församlade revisorers berättelse rörande bland annat
inskrivningsnämnden inom Umeå södra rullföringsområde, får jag härigenom
vördsamt anföra följande:

Såsom i revisionsberättelsen påpekats hava åtminstone de flesta
inskrivningsnämndens ledamöter, därbland även jag, efter hållen inskrivnings
förrättning inom Fredrika kyrkoby rest landsvägen till nästa förrättningsställe,
nämligen Åsele, men likväl i reseräkningen debiterat
ersättning icke endast för fem resdagar utan även för resa över Nyåker—
Bräcke—Dorotea. Vad först angår det debiterade dagtraktamentet
för fem resdagar, torde denna debitering stå i full överensstämmelse
med gällande resereglemente. Tiden för inskrivningsförrättningarna på
de olika platserna är ju fastställd redan innan inskrivningsnämnden
påbörjar sin verksamhet, varför nämnden endast har att följa den utstakade
planen. Men då mellan inskrivningsförrättningarna i Fredrika
och Åsele upptagits fem resdagar samt, på grund av de långa avstånden,
nämndens ledamöter icke under mellantiden kunna vistas i hemorten,
torde de vara fullt berättigade till dagtraktamente för dessa (lagar. En
eventuell felaktighet vid bestämmande av tiden för inskrivningsförrättningarna
torde sålunda icke böra läggas nämndens ledamöter till last, då
dessa, åtminstone vad mig beträffar, som först någon tid efter det

- 204

nämnden börjat sin verksamhet förordnades till ledamot, sakna bestämmanderätt
härvidlag.

Vad åter angår den debiterade reseersättningen över Nyåker m. fl.
platser, torde denna debitering icke vara överensstämmande med reglementet
men saknar däremot icke fog för sig enligt vad som varit
gällande praxis. Det torde sålunda icke vara någon hemlighet, att
åtminstone inskrivningsnämnden i Umeå norra rullföringsområde under
åtskilliga år företagit sina resor en vägsträcka, men debiterat ersättningför
en annan vägsträcka utan att någon anmärkning häröver framställts.
Anledningen till att ett dylikt förfarande kunnat fortgå oanmärkt torde
hava varit den, att nämnden, som naturligtvis icke har skyldighet att
resa andra vägar, än där ordnad skjutshållning linnes, men i verkligheten
rest en annan kortare väg, ansetts berättigad debitera ersättning
för den längre vägsträcka, som nämnden faktiskt varit berättigad fara.
Nämndens ledamöter hava på detta sätt genom att resa en kortare
men i regel obekvämare vägsträcka skalfat sig en extra förtjänst utan
att staten fått vidkännas större utgifter, än nämndens ledamöter varit
tillit berättigade att uttaga genom att resa eu annan väg.
o ^en av statsrevisorerna nu påtalade resan mellan Fredrika och
Asele är av fullkomligt ensartad beskaffenhet som nu anmärkta fall.
Mellan Fredrika och Åsele fanns nämligen vid tiden för resan ingen
ordnad skjutshållning, varför nämndens ledamöter varit fullt berättigade
att . resa den vägsträcka, lör vilken ersättning debiterats. Då vi emellertid
mot all beräkning lyckades att i Fredrika uppbringa tillräckligt
antal hästar för resan direkt till Åsele, är det tydligt, att vi föredrogo
denna resa på en till två dagar i stället för att under en tid av fem
dagar företaga den stora rundresan över Nyåker in. fl. platser. Den
ekonomiska vinsten blev emellertid^ icke så stor, som säkerligen mången
tror, då vi flngo för skjuts till Åsele betala ett betydligt högre pris,
än det vi kunde debitera å vägsträckor med ordnad skjutshållning.

Statsrevisorernas uppgift, att statsverket genom nämndens förfärande
förorsakats en utgift å omkring 1,350 kronor, kan sålunda icke anses
fullt riktig, då statsverkets utgifter faktiskt icke uppgått till högre
belopp, än vad -nämnden varit fullt berättigad uttaga genom att resa
den väg, för vilken ersättningen debiterats.

För min egen del vill jag icke underlåta att framhålla, att jag vid
denna tid icke åtnjöt någon avlöning av staten utan hade min inkomst på
privata uppdrag. Då jag emellertid åtog mig ledamotskapet i nämnden,
förlorade jag naturligtvis dessa inkomster, men med kännedom om de
leseräkningar, som förut alltid godkänts, ansåg jag mig kunna företaga

resan. Tydligt är emellertid, att man icke vill företaga denna resa
under en tid av fem veckor i lappmarken utan en tämligen ordentlig''
ersättning därför. Staten lämnar emellertid icke någon annan ersättning
än reseersättning. Då, såsom vanligen fallet är, en av staten avlönad
landsstatstjänsteman företager resan, torde denna ersättning vara fullt
tillräcklig, men för en annan person tämligen ringa, såvida den icke
får utgå enligt de principer, som förut godtagits. Det torde böra påpekas,
att, enligt vad jag har mig bekant, vid detta tillfälle annan
person saknades, som kunde åtaga sig uppdraget, varför, därest jag icke
varit villig därtill, någon person från annan ort antagligen hade måst anskaffas.
Säkert är emellertid, att en dylik anordning blivit för staten
betydligt dyrare än vad nu blev fallet. Tydligt är, att jag med vetskap
om, att min reseräkning icke skulle godkännas, heller icke åtagit mig
uppdraget, då en dylik resa mitt i vintern naturligtvis icke kan betraktas
såsom nöjesresa, vartill kommer ganska stora utgifter för nödig utrustning
med reskläder.

Ehuru det knappast synes fullt riktigt, att några stycken genom
en slump uttagna personer skola ensamma svara för fel, som blivit
genom praxis så gott som sanktionerade, då *de under åtskilbga år
begåtts av statsanställda personer, är jag naturligtvis likväl villig till
staten, efter erhållen kännedom om beloppets storlek, omedelbart återbetala
det belopp, som eventuellt för högt debiterats av mig.

Eskilstuna den 20 december 1921.

KNUT NILSSON.

Lagfaren ledamot i 1920 års inskrivningsnämnd för till IPftmtgsom rådet nr 69.

9) Yttrande

i anledning av riksdagens revisorers
anmärkningar rörande ersättningar vid
resor m. m. Del I, sid. 75 § 1.

Till länsstyrelsen i Västerbottens län.

Sedan länsstyrelsen genom skrivelsen den 12 innevarande månad
genom ordföranden i 1920 års inskrivningsnämnd inom rullföringsområdet
nr 69, överstelöjtnanten in. m. Carl Schöning, infordrat min
förklaring över riksdagens revisorers berättelse i vad den berör inskriv -

— 20G —

ningsnämnden inom Umeå södra rullföringsområde, får jag- härmed
vördsamt avgiva följande förklaring.

l:o) Beträffande det antal av fem x-esdagar som upptagits för x-esan
Fredrika Bräcke Asele, får jag vördsamt anföra att Konungens befalllimgshavande,
i utfärdad kungörelse angående 1920 års inskrivningsförrättningar
för att räkna med nämndens säkra framkomst efter de
för skjutshållning indelade vägarna, upptagit dessa dagar som tidsuppehåll
mellan förrättningen i Fi''edrika och föiTättningarna i Åsele.
Något överskridande av fastställda dagtraktamenten har sålunda icke
av mig företagits.

2:o) I min reseräkning upptagna resa Fredrika—Nyåker—Bräcke—
Dorotea—Åsele har jag i likhet med nämndens övriga ledamöter ansett
mig befogad till på följande grunder. Landsvägen Fredrika—Åsele var
icke indelad väg med skjutsstationer för hästombyten eller för den
resande allmänheten upplåtna och anordnade nattkvarter.

I Fi-edrika stod för nämnden icke en enda häst med åkdon att
erhålla till skjuts efter av Konungens befallning skavande fastställd taxa.

Den enda trafikled, å vilken de i § 1 resereglementet angivna
fortskaffningsmedel kulide till av myndighet fastställda priser anväudas,
var ovannämnda omväg, som vi upptogo å våra i''eseräkningar. Denna
var åtgärd kan jag icke anse lagstridig, eller icke överensstämmande
med god ordning. Likaså ej heller den åtgärden att nämndens ledamöter
ined uppoffrande av egen bekvämlighet på koljare väg begåvo
sig till Åsele.

°:o) Om jäg förfarit felaktigt i min åtgärd att å reseiiikningen
debitera sovplatser, sa har detta skett av obekantskap med bestämmelserna
därom i resereglementet, som i detta fall skiljei’ sig från i reglementet
i övrigt tillämpad princip, att reseersättningen endast är en på
visst sätt beräknad ersättning, ej en direkt betalning för erlagda kostnader.

Söråsele, Åsele den 21 december 1921.

S. P. JONSSON.

Av landstinget utsedd ledamot i 1020 års inskrivningsnfimnd, rullföringsområde nr 69.

- 207 —

Avskrift.

General poststyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande rörande vissa postverkets
fastigheter, del 1, sid. 81, §§
1—4, samt rörande sjukledigheten
inom kommunikalionsverkens styrelser,
del I sid. 128, § 2.

Till kungl. kommunikationsdepartementet.

Genom remiss den 6 innevarande december bär generalpoststyrelsen
anbefallts att till kungl. kommunikationsdepartementet inkomma med
utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört beträffande riksbankens
eventuella avflyttning från postverkets fastighet i Norrköping
samt post- och telegrafverkens lokaler i riksbankens fastighet i Karlskrona,
ävensom i fråga om sjukledigheter inom generalpoststyrelsen.
Till åtlydnad härav får generalpoststyrelsen vördsamt anföra följande.

Postverkets fastighet i Norrköping.

Jämlikt Kungl. Majtts ‘beslut den 19 december 1913 bemyndigades
generalpoststyrelsen att låta riva det gamla posthuset i Norrköping och
uppföra ny posthusbyggnad därstädes, inrymmande jämväl lokaler för
riksbankens behov. Den nya byggnaden blev färdig att tagas i bruk
under loppet av år 1916.

Redan vid planläggningen av byggnadens inredning anordnades,
med tanke på eventuell framtida utvidgning av postkontorslokalen, i
våningen en trappa upp över postkontorslokalen kontorsrum, som, om
och nät så skulle påfordras, utan större omändring skulle kunna tagas
i bruk för postkontorets räkning. Från generalpoststyrelsens sida tiar
det således redan från början ej varit avsett att för eventuell utvidgning
av postkontorslokalen taga de av riksbanken disponerade lokalerna i
anspråk, och generalpoststyrelsen har ej heller nu några planer på dylik
anordning.

Visserligen är det för generalpoststyrelsen bekant, att postmästaren
vid postkontoret Norrköping 1 önskar få för postkontorets räkning,
särskilt för postkontorets paketavdelning, disponera riksbankens nuvarande
expeditionslokaler inom posthusets bottenvåning, men givetvis
kan av skäl, som förut angivits, en sådan lösning av frågan om postkontorslokalens
eventuella utvidgning ej vinna generalpoststyrelsens
gillande.

208 —

.Riksbankens lokaler äro för övrigt allt för värdefulla för att tagas
i användning för det av postmästaren ifrågasatta ändamålet, nämligen
för beredande av ökat utrymme för pakettrafiken. Därjämte skulle
genom en sådan utökuing en del av den nuvarande postkontorslokalen
icke kunna disponeras på fullt lämpligt och ändamålsenligt sätt. Jämväl
ur statsekonomisk synpunkt synes det generalpoststyrelsen vara synnerligen
lämpligt, att riksbanken så länge som möjligt behåller sina nuvarande,
för ändamålet särskilt inredda lokaler med deras ytterst förmånliga
läge.

Därest poströrelsen vid postkontoret Norrköping 1 fortsätter att
ökas i samma omfattning som under de två sista aren, torde det emellertid
bliva nödvändigt att vidtaga vissa åtgärder för att underlätta mottagningen
och expedieringen av den avgående paketposten. Generalpoststyrelsen,
som givetvis med uppmärksamhet följer poströrelsens utveckling
vid postkontoret, är av den bestämda uppfattningen, att en
utökning av postkontorslokalen, när sådan måste vidtagas, kan ske i
enlighet med den plan för lokalernas disponerande, som generalpoststyrelsen
från början tänkt sig. Enklast och ekonomiskt sett fördelaktigast,
torde frågan kunna ordnas genom att flytta postkontorets
tidningsexpedition en trappa upp till ett par av där nu befintliga, till
enskilda personer uthyrda kontorsrum. De två för tidniugsexpeditionen
nu använda rummen i bottenvåningen skulle då efter en mindre omändring
kunna disponeras för paketpostens handläggning.

Postkontoret och telegrafstationen i Karlskrona.

Vad revisorerna anfört i detta hänseende synes icke påkalla något
yttrande från generalpoststjn-elsens sida.

Sjukledigheten inom kommunikationsverkens styrelser.

Vidkommande de erinringar, som revisorerna framställt i fråga om
sjukledigheten inom generalpoststyrelsen, får styrelsen framhålla följande.

I de sjukledigheter, som, enligt uppgiften, åtnjutits av generalpoststyrelsens
ordinarie personal hava, såsom i en not meddelats, även
inräknats de, som åtnjutits av eu sedan längre tid tillbaka ständigt
sjukledig manlig tjänsteman. Denne, som på grund av nedsatt synförmåga
utan tvivel är för framtiden oförmögen att tjänstgöra, har, då
han kvarstår på aen stat, som gällde före år 1910, icke kunnat tilldelas
avsked med pension, enär han ännu ej uppnått pensionsåldern. I samma
ledigheter hava jämväl inräknats de, som åtnjutits av en under flera
år ständigt sjukledig kvinnlig tjänsteman. Denna, som led av så kallad
deformerande arthrit, har numera, såsom för framtiden otjänstbar, till -

— 209

delats avsked med avkortad pension. Dessutom hava i dessa sjukledigheter
inräknats de, som åtnjutits av två kvinnliga tjänstemän, vilka
under lång tid varit otjänstbara till följd av lungtuberkulos, och av en
manlig tjänsteman, som till följd av kronisk magsjukdom mycket ofta
varit hindrad att tjänstgöra. Om dessa sjukledigheter borträknas, kommer
medeltalet sjukledighetsdagar för styrelsens ordinarie personal att utgöra:

för manlig tjänsteman

l:a halvåret 1920 ........................... 3.4

2:a » 1920 ......................... 4.4

l:a j> 1921 ........................... 3.1

för kvinnlig tjänsteman

4.4

3.4

4.5

En sjukledighet av ungefär 8 dagar under ett helt år kan, enligt
styrelsens mening, svårligen anses så anmärkningsvärt lång, att den
kan giva anledning till antagande, att missbruk föreligger.

Det må här erinras, att de för generalpoststyrelsens personal
lämnade uppgifterna avse uteslutande ordinarie, således äldre personal.
Enligt uträkning utgör medelåldern hos denna personal 44 år. Styrelsens
icke ordinarie personal utgöres för närvarande nästan uteslutande av
funktionärer, som erhålla lön endast för de dagar, de verkligen tjänstgöra,
och icke åtnjuta någon som helst förmån under sjukdom.

På grund av den korta tid, inom vilken styrelsen måst avgiva
detta utlåtande, har det icke varit styrelsen möjligt att uträkna de sjukledigheter,
som åtnjutits av postverkets övriga, omkring 5,000 tjänstemän
omfattande personal. Styrelsen har emellertid anledning tro, att
ej heller bland denna personal, i stort sett, förekommit missbruk av
rätten till sjukledighet.

Enligt tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet fordras
numera för erhållande av sjukledighet företeende av ett utav postverkets
läkare utfärdat intyg, utvisande att vederbörande av sjukdom är hindrad
att tjänstgöra. Dessa läkare låta sig givetvis angeläget vara att tillse,
att missbruk ej förekomma.

Stockholm den 20 december 1921.

HERMAN ASKBERG.

ERNST HÖGNER.

Gunnar Lundbom.

Bev-berättelse ang. statsverket för år 1920. III.

Bestyrkes på tjänstens vägnar

S. Lilja.

27

210 —

Avskrift Telegrafstyrelsens utlätande

i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden rörande telegrafverkets
fastigheter m. m. del I sid.
81, § 2; sid. 83, § 2 och 3 samt sid.
128, § 2.

Till Konungen.

Genom remiss den 6 december 1921 anbefalld att avgiva utlåtande
över vad riksdagens senast församlade revisorer i remissen bifogade handlingar
anfört får telegrafstyrelsen angående de gjorda anmärkningarna
anföra följande.

Statens aftärsdrivande verk.

Postverket.

§ 2.

Postkontoret och telegrafstationen i Karlskrona.

I denna paragraf hava revisorerna anfört, att de erhållit upplysning
om planer på inredande av ett badrum i telegrafverkets nya lokal
i riksbankens hus i Karlskrona samt ifrågasatt, om inredandet av detta
badrum kunde anses av behovet påkallat.

Med anledning härav får telegrafstyrelsen meddela, att inredning
av badrum ingick i den uppgjorda planen för Karlskrona stations utvidgning,
vilken plan tillkom så tidigt som under åren 1916 och 1917.
Pa denna tid ansags badrum för telefonisterna å de större stationerna
alldeles ofrånkomligt. Sedermera har telegrafstyrelsen i samband med
löneökningar för personalen ansett sig kunna indraga denna förmån.
Beträffande Karlskrona har dock rått någon tvekan, beroende därpå att
vissa värmeapparater redan anskaffats genom riksbankens byggnadslednings
försorg. Efter en från telegrafstyrelsen föranstaltad inspektion
har styrelsen emellertid den 22 oktober 1921 beslutat att badrum icke
skall inredas å stationen i Karlskrona.

I § 3, telegrafverkets bostadshus i Norrköping och Malmö, hava
revisorerna påpekat, att hyresbeloppen för bostäderna i de för telegrafverkets
räkning uppförda bostadshusen i Norrköping och Malmö utginge
sålunda:

I Norrköping:

för 1 rum och kök...................................................................... 348 kronor

» 2 » » » ......................................................... 504 å 528 »

— 211

1 Malmö:

för 1 rum och kök..................................................................... 450 kronor

B 2 B B B .................................................. 700 B

Därest lägenheterna i Malmö icke kunde uthyras till telegrafpersonalen,
hade hyresbeloppen för hyresgäster utom telegrafverket bestämts
till:

för 1 rum och kök...................................................................... 800 kronor

b 2 b b b ..................................................................... 1,200 B

Det hade väckt revisorernas uppmärksamhet att hyrorna för lägenheterna
i Norrköping syntes hava fastställts till belopp, understigande
vad som erlades i motsvarande fastighet i Malmö samt å annan av revisorerna
besökt mindre ort, där kommunikationsverken uppfört bostadshus.
Det syntes kunna ifrågasättas, huruvida förstnämnda hyror kunde
anses motsvara å orten gängse pris.

Vid bestämmandet av hyresprisen vid ifrågavarande lägenheters
uthyrande till personal vid telegrafverket har telegrafstyrelsen tagit
avgörande hänsyn till de hyrespris, som å respektive orter vid samma
.tidpunkt i allmänhet betalades för liknande lägenheter. För bestämmandet
av hyresprisen i Norrköping begärdes nämligen från därvarande
hyresnämnd uppgifter å årshyran för lägenheter av viss storlek i staden
under hyresåret 1919 — 1920, och erhölls i sådant hänseende från
hyresnämnden i skrivelse den 2 december 1919 följande uppgift:
hyra för 1 rum och kök: lägst 125 kronor, högst 450 kronor, medelhyra
270 kronor,

hyra för 2 rum och kök: lägst 270 kronor, högst 675 kronor, medelhyra
483 kronor.

Med ledning av dessa uppgifter beslöt telegrafstyrelsen den 21
april 1920 att hyrorna i bostadshuset i Norrköping skulle utgå sålunda:
för lägenhet om 1 rum och kök (omkring 37—38 kvms golvyta) 348
kronor,

för lägenhet om 2 rum och kök (omkring 50—56 kvms golvyta) 504
å 528 kronor.

De nuvarande hyresgästerna i bostadshuset i Norrköping erlade
under hyresåret 1919—1920 för av dem förhyrda lägenheter i enskilda

hus följande hyror:

för 1 rum och kök (10 lägenheter) ........................... 145 å 300 kronor

b 2 b b b (1 lägenhet)................................................. 300 b

- 212 —

Härav framgår, att hyrorna i bostadshuset i Norrköping för hyresåret
1920—1921 fastställts till belopp, som högst väsentligt överskrida
icke blott den av hyresnämnden beräknade medelhyran under hyresåret
1919—1920 för motsvarande lägenheter i staden, utan även de hyresbelopp,
som av hyresgästerna erlagts under sistnämnda hyresår för av
dem förhyrda lägenheter i enskilda personer tillhöriga fastigheter.

Under rubriken d Särskilda uttalanden beträffande de affärsdrivande
verken m. m.» hava revisorerna under § 2 fäst uppmärksamheten vid
sjukledigheterna bland tjänstemännen vid de affärsdrivande verken under
senare åren, och synas revisorerna vilja leda i bevis att, särskilt efter
tillkomsten av de den 1 juli 1920 ikraftträdda enhetliga bestämmelserna
angående personalens rätt till tjänstledighet under sjukdom, missbruk av
de tjänstemännen beviljade förmånerna under sjukdom skulle förekommit,
i synnerhet bland de kvinnliga tjänstemännen och alldeles speciellt
bland telegrafstyrelsens och järnvägsstyrelsens kvinnliga befattningshavare.

Vad telegrafstyrelsen och först de manliga tjänstemännen angår,
har antalet sjukledighetsdagar per man och halvår ganska stadigt nedgått
under de av revisorerna omnämnda tre kalenderhalvåren, nämligen,
i medeltal per tjänstgörande, från 4.5 dagar under första halvåret 1920,
till (rätt uträknat) 4.3 dagar under andra halvåret 1920 och 4.0 dagarunder
första halvåret 1921. Härvid måste även tagas i betraktande att
till följd av svårare sjukdomsfall ett fåtal befattningshavare åtnjutit
längre sammanhängande ledighet.

Vidkommande de kvinnliga tjänstemännen hos telegrafstyrelsen,
får styrelsen framhålla, att de av revisorerna angivna medeltalssiffrorna
likaledes rönt inverkan av att ett antal befattningshavare nödgats på
grund av mera allvarsamma sjukdomar begära ledighet under längre
tidsperioder. Sålunda har sjukledighet åtnjutits: under första halvåret
1920 av 15 befattningshavare i sammanlagt 1,130 dagar, under andra
halvåret av 12 befattningshavare i sammanlagt 982 dagar och under
första halvåret 1921 av 18 befattningshavare i sammanlagt 1,315 dagar.
Om dessa svårare sjukdomsfall frånräknas, visar det sig beträffande de
övriga tjänstgörande, som utgjort 82 under första halvåret 1920, 103
under andra halvåret 1920 och 95 under första halvåret 1921, att sjukledighet
åtnjutits:

under första halvåret 1920 i sammanlagt 187 dagar eller i medeltal
2.2 8 dagar,

under andra halvåret 1920 i sammanlagt 248 dagar eller i medeltal
2.4 dagar, samt

— 213 —

under forsta halvåret 1921 i sammanlagt 242 dagar eller i medeltal
2.5 4 dagar.

Telegrafstyrelsen liar icke varit i tillfälle att jämföra nu angivna
sjuklediglietsdagar inom telegrafstyrelsen med några motsvarande siffror
från privata affärsvärlden, men synas de av styrelsen här tillrättalagda
siffrorna icke tyda på något, som kan hänföras till missbruk av beviljade
förmåner.

Därjämte tillåter sig styrelsen framhålla, dels att styrelsen såsom
villkor för erhållande av sjukledighet med bibehållande av lönen, helt
eller delvis, alltid kräver företeende av intyg från de av verket anställda
läkare, dels ock att från och med den 1 juli 1921 förmånerna under
sjukdom blivit väsentligt försämrade mot tillförene, i det att rätten till
åtnjutande av oavkortat dyrtidstillägg under sjukdom bortfallit.

I detta beslut hava deltagit, förutom undertecknade, byråcheferna
Hamilton, Ljungqvist och Olson samt t. f. byråcheferna Bertholff och
Lundgren.

Stockholm den 21 december 1921.

Underdånigst:

HERMAN RYDIN.

K. E. LANDSTRÖM.

P. Hamilton.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

B. Nilson.

Järnvägsstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden, del I, sid. 84
§ 1 och följande, samt sid. 128, § 2.

Till Konungen.

Genom remiss den 6 december 1921 har järnvägsstyrelsen anbefallts
att avgiva utlåtande över riksdagens revisorers berättelse i vad
avsåge statens järnvägar; och får styrelsen till åtlydnad härav anföra
följande.

— 214

Norrköpings
och Hässleholms
bangårdar.

Under § 1 har beträffande Norrköpings bangård anförts, att de å
bangården befintliga godsmagasinen vid revisorernas besök stode till
största delen obegagnade.

Beträffande denna anmärkning kan anföras följande.

Å Norrköpings bangård finnes av ålder ett magasin för fraktstyckegods
och ett för ilgods. I planen för den utbyggnad av Norrköpings
bangard, som skulle verkställas i anslutning till byggandet av
dubbelspåret Norrköping—Mjölby och varom förslag var å bane redan
före kristiden, ingick bland annat att dåvarande fraktgodsmagasinet,
som upptog en golvyta av cirka 2,000 m2 och var alldeles otillräckligt
för behovet, skulle förlängas med 80 m., så att en sammanlagd golvyta
av cirka 3,330 in2 erhölls. Denna tillbyggnad, som sedan kom till utförande
år 1918, drog då en kostnad av 116,200 kronor.

Härvid torde böra framhållas, att det icke var den under år 1915
1917 rådande stora trafiken, som framkallade behovet av magasinets
ökning. Redan före högkonjunkturen var magasinet nämligen alltför
litet för att medgiva ett rationellt avvecklande av då rådande trafik och
skulle år 1918 vid fullt normal trafikstegring under åren 1914—1918
hava visat sig alldeles otillräckligt. Vid första påseende kan måhända
tillbyggnaden, som uppgår till cirka 67 procent av det gamla magasinet,
synas stor, men därvid är att märka, att golvytan i ett dylikt
magasin icke enbart upptages av upplagt gods utan att den jämväl
måste lämna ett tillräckligt utrymme för transporternas verkställande
inom magasinet samt för godsets ordnande i särskilda för trafiken i
olika riktningar lämpliga grupper. I mån av trafikens stegring kunna
vissei ligen sistnämnda utrymmen till en viss grad inskränkas eller
rättare sagt bättre tillgodogöras, men drives detta för långt, blir det
alltid på bekostnad av det ekonomiska resultatet av godsmagasinsarbetet.
Detta senare har varit förhållandet, då man under högkonjunkturens
trafik faktiskt kunnat reda sig med ett minimum av golvyta.
Till belysande av. svårigheten att under denna tid reda sig med befintliga
magasin förtjänar för övrigt omnämnas, att redan år 1915 förslag
vai å bane att till avhjälpande av de största olägenheterna med det
otillräckliga magasinsutrymmet — anordna provisoriska magasinslokaler
i den gamla lokomotivstallbyggnaden, ett företag som emellertid strandade
på svårigheten med vagnförflyttningar mellan magasin och lokomotivstall,
som lågo på nnisätta sidor om bangården. Då man sedan
gick till en om- och tillbyggnad, måste den givetvis tilltagas så stor,
att magasinsarbetet skulle kunna på ett rationellt sätt verkställas och

— 215

anläggningen därtill kunna möta och tjäna jämväl en rimlig trafikstegring
under de närmaste åren.

Vid det tillfälle, under en alldeles extrem lågtrafik — under vilken
godsmagasinen vid så gott som samtliga statens järnvägars trafikplatser
tyvärr icke tillnärmelsevis behövt fullt utnyttjas — då revisorerna
gjorde sitt besök, eller lördagen den 8 oktober 1921 mellan kl. 3—4
e. m., var enligt gällande bestämmelse godsmagasinet stängt för allmänheten
sedan ld. 1.30 e. m. Detta på den grund att vid den tiden
såväl ankommande som avgående styckegods expedierats. I allmänhet
hava godsmagasinen hållits stängda under den del av dagen, då så
visat sig kunna ske utan olägenhet och med vederbörligt hänsynstagande
till trafikanternas intressen, varom dessas mening jämväl inhämtats.
Därigenom ernås en ej oväsentlig personalbesparing.

Att därför vid ifrågavarande tillfälle konstaterades att magasinet till
avsevärd del stod obegagnat, torde icke vara ägnat att förvåna.

Magasinets utrymme var emellertid vid tiden omedelbart efter
tillbyggnadens fullbordande under då rådande ganska måttliga trafik
väl utnyttjat.

Vidkommande ilgodsmagasinet, som på grund av alldeles otillfredsställande
beskaffenhet och utrymme utvidgades i samband med
förändringsarbeten i det nu med ilgodsmagasinet sammanbyggda stationshuset,
hade detsamma före tillbyggnaden en golvyta av 270 m2
och efter densamma 460 m2. Ökningen av cirka 70 %, vari är inberäknad
såväl expeditions- som de egentliga magasinslokalerna, motiverades
särskilt genom bandelens Järna—Åby tillkomst, vilken ökade
ilgodstrafiken så avsevärt, att ilgods ofta måste i blåst på magasinsutrymme
upplagras å plattformen för att ej nämna de ofta återkommande
tillfällen, då ilgodsvagnarna kvarstode olossade i brist på utrymme.

Beträffande såväl Norrköpings som Hässleholms bangårdar hava
revisorerna påvisat, hurusom de verkliga kostnaderna överskridit de
beräknade, vilket, såsom revisorerna själva angivit i fråga om sistnämnda
bangård, som bekant berott på kristiden med dess synnerligen
höga prisnivå.

Beträffande ombyggnaden av Malmö statsbangård anser sig styrelsen
till komplettering av revisorernas uttalanden böra erinra därom,
att det så kallade 1920 års provisoriska förslag till bangårdens ombyggnad
innebär högst avsevärda inskränkningar och förenklingar av det ursprungliga
1912 års förslag.

I P. M. till statsrevisorerna den 1 november 1921 anförde också

Malmö statsbangård.

- 216 —

styrelsen därom följande med hänvisning till den närmare redogörelse
för Malmö bangårdsombyggnad, som återfinnes i järnvägsstyrelsens skrivelse
till Kungl. Majrt den 24 september 1920 angående behovet av nya
byggnader och anläggningar.

. »Sedan Kungl. Maj:t och 1913 års riksdag beslutat ombyggnad
av Malmö bangård enligt 1912 års plan för en då beräknad kostnad av

6,466,000 kronor, av vilket belopp 300,000 kronor beräknades utgå ur
förnyelsefonden, uttalade järnvägsstyrelsen bland annat i sin ovannämnda
skrivelse den 24 september 1920, att ett genomförande av den
ursprungliga planen skulle på grund av de stegrade arbets- och materialprisen
komma att draga en kostnad av omkring 8,000,000 kronor
utöver de ar 1912 beräknade. Med hänsyn härtill och då trafikens omfattning
minskats, ansåg styrelsen, att man kunde tills vidare låta anstå
med vissa av de i 1912 års förslag ingående anläggningarna. I anslutning
härtill uppgjordes ett nytt förslag — 1920 års provisoriska
förslag som skiljde sig från 1912 års förslag huvudsakligen i följande
hänseenden.

Genom inskränkningar i spårsystemet på person- och uppställningsbangården
blev det möjligt att låta de gamla lokomotivstallarna
ligga kvar. Tills vidare för några år framåt kunde man sålunda uppskjuta
uppförandet av den nya lokomotivstationen, som år 1912. beräknades
till 908,000 kronor och 1919 till 2,600,000 kronor. Så snart den
ekonomiska situationen förbättras, blir det dock nödvändigt åter upptaga
denna fråga, enär de gamla stallarna dels ligga på skilda platser å
bangården, medförande oekonomisk drift, dels äro gamla och dåliga.

Vidare förutsättes i 1920 år förslag, att stationshusets om- och
tillbyggnad väsentligt inskränkes. Detta hindrar dock icke, att man
även efter den inskränkta byggnadsplan en får synnerligen trevliga och
bekväma lokalanordningar, även om de kanske ej komma att räcka för
så lång framtid, som man först tänkt sig. Då arbetena å stationshuset
nu endast omfatta ändringar av inredningen, har man tills vidare kunnat
uppskjuta den dyrbara tillbyggnaden samt förändringen av stationsbyggnadernas
yttre, som ingick i den större ombyggnadsplanen. Förändringsarbetena
å stationshusbyggnaderna beräknas nu kräva ett belopp
av 670,000 kronor mot 2,500,000 kronor enligt det större förslaget.

Slutligen hava i 1920 års förslag persontågspåren från Arlöv
kunnat givas ett annat läge än i 1912 års förslag, varigenom man
undviker en dyrbar viadukt över vissa godstågspår.

Däremot har man ansett sig redan nu böra utföra en i 1912 års
förslag ingående, men enligt detta förslag först framdeles erforderlig,

217 —

särskild godstugsförbindelse mellan rangerbangården och Lundavägens
hållplats å Kontinentalbanan, varigenom vinnes eu ej obetydlig besparing
i driftkostnaderna. Godstågen söderifrån samt lokomotiv- och vagntrafiken
till verkstadsområdet kunna nämligen då ledas direkt in på
huvudbangården i stället för att först behöva passera personbangården
och därifrån backa till huvudbangården, så som tänktes enligt 1912 års
förslag i dess första skede.

De medel, som skulle erfordras för genomförande av 1920 års
provisoriska förslag, beräknades komma att uppgå till 1,450,000 kronor
utöver förut disponibla medel, nämligen 6,166,000 kronor i anslag och

300.000 kronor ur förnyelsefonden. Av dessa 1,450,000 kronor ansågos

900.000 kronor böra utgå ur förnyelsefonden, enär arbetena å bangården
till stor del utgöras av förändringsarbeten. Hela kostnaden för ovan
angivna ombyggnadsarbeten å Malmö bangård beräknades således till

7.916.000 kronor, varav 1,200,000 kronor från förnyelsefonden.»

Med anledning av att revisorerna i sitt uttalande angående Malmö
bangårdsombyggnad berört frågan om borttagandet av nuvarande banhall
och plattformernas övertäckande på annat sätt anser sig styrelsen böra
meddela följande.

Ingående utredningar hava visat, att ett bibehållande av nuvarande
hallen icke kan ifrågakomma utan hinder för persontågsspårens och
plattformernas rationella ordnande. Däremot har viss tvekan rått beträffande
de anordningar, som i stället skulle komma till stånd för
plattformernas skyddande. Styrelsen har alltså därvid haft under omprövning
tvenne väsentligt skilda förslag, det ena att övertäcka varje
plattform med ett s. k. paraplytak, det andra att övertäcka samtliga
plattformer och spårhallar av mindre spännvidd med bågformig takkonstruktion,
utförd av trä.

Såsom utav den här i avskrift bifogade skrivelse (bil. 1) från
Malmö järnvägskommitté den 3 dennes framgår, väckte emellertid förslaget,
att efter rivningen av nuvarande banhall endast bygga paraplytak
över plattformerna, en djup misstämning hos Malmö stads invånare, och
järnvägsstyrelsen har därför, då det här gällde anordningar vid en
representativ gränsstation och för lång tids bestånd, beslutat att trots
den högre kostnaden utföra plattformernas övertäckning med sammanhängande
hallar av träkonstruktion.

Revisorerna hava beträffande Sävenäs rangérbangård framhållit,
att 1921 års riksdag efter gemensam votering avslagit det äskade anslaget
på 650,000 kronor för denna bangårds modernisering, men att
Jtev.-berätteJse ang. statsverket för år 1920. III. 28

Sävenäs
rangérbangärd
ochbangårdsanläggningar
i allmänhet.

218

arbetet inginge bland de nödhjälpsarbeten, vartill Kungl. Maj:t den 26
augusti ställt 2,200,000 kronor till järnvägsstyrelsens förfogande.

Vid ingivande av sin framställning om att ur nämnda nödhjälpsanslag
erhålla medel för Sävenäs rangérbangårdsombyggnad, har styrelsen,
liksom beträffande övriga av styrelsen föreslagna arbeten för arbetslöshetens
lindrande, utgått ifrån, att tidigare ifrågasatta arbeten vid
statens järnvägar i första hand borde komma till utförande som nödhjälpsarbete.
Då enligt riksdagens protokoll det i ärendet framlagda
avslagsyrkandet endast och uteslutande avsåg, att medel, under för
handen varande svåra ekonomiska läge, icke borde för det dåvarande
beviljas, ansågs från styrelsens sida givetvis icke något hinder kunna
möta för anvisande av anslag för arbetet ur ovannämnda av riksdagen
beviljade anslag för arbetslöshetens bekämpande och detta så mycket
mera, som utvidgningen i fråga skulle medföra sådan driftbesparing,
att det däri nedlagda kapitalet på ett fåtal år komme att amorteras.
Denna styrelsens uppfattning har ju också sedermera delats av Kungl.
Maj:t.

Revisorerna hava ävenledes meddelat, att vid deras besök å bangården,
densamma begagnades endast såsom uppställningsbangård för
reparation svagnar och i trafiken obehövliga godsvagnar, i det att rangeringsarbetet
helt överflyttats till Göteborgs station.

Det äger också sin riktighet, att under nuvarande extrema lågtrafik
allt rangeringsarbete tillfälligtvis kunnat återförläggas till Göteborgs
huvudstation, där det en gång tidigare utförts, men det är tydligt,
att så snart en ökning i trafiken uppkommer, närmande förhållandena
intill de mera normala, spåranordningarna vid huvudstationen nu liksom
förut äro fullständigt otillräckliga för rangeringsarbetets utförande där
och att man då ovillkorligen åter måste förflytta rangeringsarbetet till
Sävenäs. De av styrelsen i dess framställning av den 24 september
1920 angående behovet av nya byggnader och anläggningar för år 1922
framlagda motiven för Sävenäs rangérbangårds modernisering komma
härvid åter att till fullo vara giltiga. Härutöver kan framhållas, att de
vid Göteborgs huvudstation befintliga spåranordningarna äro ur driftekonomisk
synpunkt så synnerligen otillfredsställande att, om den ifrågasatta
moderniseringen av Sävenäs rangérbangård nu varit genomförd,
det säkerligen skulle varit ekonomiskt fördelaktigt att även med nuvarande
lågtrafik förlägga rangeringsarbetet i dess helhet till Sävenäs.

Styrelsen anser sig till slut böra omnämna, att arbetet ifråga,
utfört med de för nödhjälpsarbeten fastslagna lönerna och med nu gäl -

— 219 —

lande materialpriser, beräknas numera draga eu kostnad av omkring

374,000 kronor. , , . , ...

Beträffande de under senare åren utfärda bangardsanlaggmngarna

i allmänhet, hava revisorerna framhållit, att dessa visserligen ur rent
trafikteknisk synpunkt i allmänhet kunna synas tilltalande och innebära
avsevärda lättnader för trafikledningen, ävensom att de medföra okad
trygghet för den resande allmänheten. Dessa fördelar synas dock leviaorerna
i vissa fall hava vunnits på bekostnad av de resandes bekvämlighet,
i det de vidtagna anordningarna på grund av sm stora omfattning
medföra onödig omgång och tidsspillan.

Denna revisorernas anmärkning torde gälla de utförda platttormsanordningarna
vid några större föreningsstationer.

Vid dessa stationer hade plattformerna tidigare i regel en bredd
av omkring 1.5 meter emot numera 6—8 meter efter bangårdarnas ombyggnad.
Plattformerna lågo dessutom förut i regel förlagda mitt för
varandra och med ungefär halva sin längd åt vardera hållet^ från
stationshusets mitt räknat. De resande hade alltså i regel icke sa lang
väg att tillryggalägga å plattformen, men i gengäld fingo de otta klättra
över fram förstående tåg eller gå över spår, å vilka tåg- eller vaxlingsrörelser
pågingo, för att komma från en plattform till en annan eller
för att komma till eller från stationshuset. Vid personbangårdarnas
ombyggnad och modernisering, vilken företagits för beredande av nödigt
utrymme samt ökad säkerhet och bekvämlighet för den resande allmanheten,
hava, som förut nämnts, plattformerna givits en ökad bredd och
har för undvikande av plaukorsning av spåren persontunnlar anordnats
för förbindelse mellan de olika plattformerna och stationshuset .Pa
grund av begränsade utrymmen på bangårdsområdena har man också i
vissa fall för att erhålla behövlig bredd å plattformerna tvingats att
förlägga dessa i hela sin längd åt endera sidan från stationshuset,
varigenom tvenne plattformer kunnat inrymmas på samma breddomrade.
Härigenom hava plattformernas yttre delar kommit att ligga längre tran
stationshuset än tidigare och genom att plattformerna dessutom ernå lit
den större bredden samt vägen förts genom persontunnlar under sparen
har naturligtvis den resande allmänheten nödgats tillryggalägga större
våglängder än under de tidigare förhållandena.

° Så är det emellertid överallt i världen, där moderna stationsanordningar
utförts eller utföras, och i övrigt måste styrelsen i denna sak
framhålla, att från allmänhetens sida oavbrutet framkommit klagomal
över de otidsenliga plattformsanordningarna och att å de större toreningsstationerna
förekommit upprepade svårartade olyckstillbud. Pa

220 —

grund av ständig och intensiv uppmärksamhet från stationspersonalens;
sida i regel hava dessa visserligen avlupit utan att olycka inträffat, men
det äi ju uppenbart, att de gamla primitiva förhållandena icke kunde i
längden få bestå i vårt land, liksom ej i andra länder med någon järnvägskultur.
De nya anordningarna, som sedan måste tilltagas för trafiken
att något växa i, få sålunda icke tillskrivas någon styrelsens strävan
att åstadkomma lättnader för trafikledningen å respektive platser utan
huvudsakligen och i första hand för den resande allmänhetens bekvämlighet
och skyddande till- liv och lem. Redan år 1913 har också
Malmslättskommissionen gjort anmärkning på de alltför riskabla plattforms-
och Spåranordningarna, som på ett flertal platser tyvärr ännu
finnas.

Revisorerna hava i anslutning till i berättelsen intagna tablåer
över lyftade och kapitaliserade anslagsmedel vid statens järnvägar åren
1911 1920 samt trafikens utveckling under samma tid, velat göra gäl lande,

att under tioårsperiodens senare skede en omsvängning skulle
hava skett i det av en viss återhållsamhet kännetecknade anslagsbeviljandet
under förra delen av perioden samt att denna omsvängning skulle
hava tillkommit under intrycket av den allt från periodens början fortgående
uppgången i trafiken och därav föranledda antagande om ytterligare
trafikstegringar. Av särskilt intresse i detta hänseende hava revisorerna
ansett vara en under år 1916 utarbetad plan för nybyggnadsverksamheten
under tiden 1918—1927, vilken, även om den i fortsättningen
endast i viss utsträckning hade kunnat fullföljas, dock utgjoid
utgångspunkten för de närmaste årens anslagsäskanden.

I anledning härav vill styrelsen anföra följande.

Styrelsen har ofta tidigare strängt vidräknats för att icke under
tider av lågkonjunktur med förutseende planerat för att vid inträdande
bättre konjunkturer kunna på tillfredsställande sätt tillgodose trafikbehovet.
För att undgå klander i berörda avseende har styrelsen, övertygad
om det för landet gagneliga däri, velat målmedvetet arbeta för
att kunna möta framtida behov av trafikmöjligheter. Redan år 1913
har styrelsen sålunda låtit verkställa och har för Kungl. Maj:t framlagt
en utredning om brhovet av nya byggnader och anläggningar samt ny
rullande materiel för tioårsperioden 1914—1923, vilken utredning var
avsedd att under den närmaste framtiden tjäna till ledning för de åtgärder
till^ utveckling av statens järnvägar, som ansågos böra vidtagas
för att så småningom uppbringa statsbanornas kapacitet till att bättre
svara mot då föreliggande och förutsebara behov. Förenämnda plan
upptogs år 1915 till överarbetning, i avsikt bland annat att mera i de -

221

talj fördela de ifrågasatta arbetena på år och linjedelar. Med hänsyn
till de ekonomiska och trafikförhållanden, som rådde vid tidpunkten för
den sålunda utformade planens färdigställande, ansågs denna plan, som
omfattade åren 1918—1927, emellertid icke böra officiellt avlämnas, men
den har dock varit för såväl vederbörande departement som för riksdagens
statsutskott känd. Styrelsen vill emellertid betona, att vid planens
utarbetande någon hänsyn ej tagits till den abnorma trafikökning,
som åren 1915 och 1910 hade att uppvisa, utan har i stället legat till
grund den normala ökning av trafiken, som skett under år 1914 och
föregående år. Man har till och med sökt särskilt bedöma huru trafikstorleken
skulle kunna komma att te sig efter krigstidens överbelastning
och i sådant syfte har kommit till stånd eu av herrar Brisman och
Norrman verkställd utredning angående sannolika utvecklingen av trafikförhållandena
efter kriget.

Vid bedömandet av de av revisorerna anförda siffrorna för lyftade
och kapitaliserade anslagsmedel vid statens järnvägar under åren 1911 —
1920, bör man givetvis taga hänsyn tiHr de starka prisstegringar, som
började göra sig gällande redan under år 1915. Om man utgår från
det antagandet, att prisnivån under åren 1911—1914 i stort sett varit
konstant och reducerar kapitalinvesteringarna för åren 1915—1920 till
1914 års prisnivå, erhålles följande jämförelsetal till de av revisorerna
angivna siffrorna.

— 222

			M	i 1 j o n e	r k	r o	n	o r
	1911	1912	1913	1914	1915	1916	1917	1918	1919	1920	1911—1920
Verklig kapitalinveste-ring s
Grupp I
Elekttifieringsanläggnin-gar och elektrisk rullan-de materiel ...............	O.io	t	0.80	2.46	5.96	0.65	2.44	2.15	1.66	10.61	26.8 2
Grupp II
Nya byggnader och an-läggningar, rullande ma-teriel m. m. i övrigt ...	5.68	16.21	11.44	10.63	16.96	20.oi	26.16	51.71	57.46	42.20	258.46
Grupp III
Nya statsbanebyggnader samt inköpta järnvägar och järnvägsaktier ......	19.50	25.01	26.2 8	7.99	6.39	5.05	19.39	13.7 5	20.81	13.7 5	157.42
Summa	25.2 8	41.22	38.52	21.08	29.31	25.71	47.99	67.61	79.42	66.56	442.70
Den verkliga investerin-gen reducerad till 1914 års prisnivå:
Grupp I
Elektrifieringsanläggnin-gar och elektrisk rullan-	O.io	—	0.80	2.46	5-42	0.4 6	1.22	0.86	0.54	3.45	15.31
Medeltal		0.	84				1	99
Grupp II
Nya byggnader och an-läggningar, rullande ma-teriel m. m. i övrigt ...	5.68	16.21	11.44	10-63	15.62	14.06	13.36	20.68	19.55	13-7 7	141.00
Medeltal		10	99				16	17
Grupp III
Nya statsbanebyggnader samt inköpta järnvägar och järnvägsaktier ...	19.50	25.01	26.28	7.99	5.81	3.61	10.7 7	5.50	7.00	4.51	115.98
Medeltal	19.70	6.20
Summa	25.28	41.22	38.52	21.08	26.8 5	18.13	25.3 5	27.04	27.09	21.73	272.29
Medeltal	31.58	24.36

- 223 -

I förevarande sammanhang torde det egentligen vara endast siffrorna
under grupp II, som aga direkt intresse. .

Beträffande de investeringar, som gjorts för utförande av efektrifieringsanläggningarna
och anskaffande av elektrisk rullande materiel,
vill styrelsen nämligen framhålla, att med det nya nedlagda kapitalet
avses att vinnas direkta besparingar i driftkostnaderna och vad angar
investeringarna för nya statsbanor och inköp av enskilda järnvagar
måste ju dessa bedömas särskilt för sig, enär härvidlag helt andra faktorer
än statens järnvägars affärsintressen göra sig; gällande och beslut
komma till stånd på andra grunder än de, som äro bestämmande för
anläggningar vid de trafikerade statsbanorna.

^ Om man så granskar siffrorna under grupp II, finner man visserligen
en mycket stor ökning i de totala kapitalinvesteringarna under
tioårsperiodens senare skede, men också att denna väsentligen vant beroende
av prisnivåns enorma stegring och att någon större okmng i

arbetenas omfattning realiter ej skett. .„

Då en sådan ökning likväl i någon mån är forhanden, vill styrelsen
tillåta sig erinra om att utvecklingen av statens järnvägar före
år 1912 i avsevärd grad hållits tillbaka, något som styrelsen tramhallit
redan vid ingivandet år 1913 till Kungl. Maj:t av ovannämnda utredning
om behovet av nya byggnader och anläggningar m. m. for tioårsperioden
1914—1923.

För att visa, i vad mån de kapitaliserade beloppen for nya byggnader
och anläggningar, rullande materiel samt markförvärv vid statens
trafikerade järnvägar — exklusive elektrifieringsanläggmngar och elektrisk
rullande materiel — sammanslagna med förbrukade förnyelsefondsmedel,
svara mot de i förbemälda reviderade tioårsplan upptagna motsvarande
belopp under de av jämförelseåren, som denna plan omfattar, d. v. s.
1918_1920, har följande sammanställning gjorts. Samtliga siffror hän föra

sig till 1914 års prisnivå.

I den reviderade tio&rsplanen upptagna belopp......	Miljoner kronor
1918	1919 1920	1918—1920
30.51 19.7 3	38.98 20.46	36.99 16.44	106.43 66.63

Denna sammanställning ger sålunda vid handen, att tioårsplanén,
i vad den omfattar åren 1918—1920, ej blivit i avsedd omfattning
genomförd utan att densamma med hänsyn främst till nödig sparsamhet

— 224 —

högst väsentligt inskränkts, och detta har av sådan hänsyn skett trots
det att denna plan, såsom ovan framhållits, utarbetats med sikte på en
förutsebar normal trafikutveckling. I detta sammanhang får styrelsen
slutligen för fullständighetens skull hänvisa till vad styrelsen anfört i
samma fråga i sitt den 25 sistlidne oktober till Kungl. Maj:t avgivna
utlåtande över statsbaneekonomikommissionens betänkande, del 1. Däri
har omnämnts, såsom ock av det här ovan anförda framgår, att styrelsen,
som redan år 1913 framlade sin ovannämnda tioårsplan, vilken dock av
angivna orsaker mast eftersättas eller modifieras, icke uppgjort sina
beräkningar för statsbanornas utrustning efter erfarenheterna från 1915
och 1916 och för en bestående högtrafik. Styrelsens förslag och av
statsmakterna sedan beslutade åtgärder ha ej vidtagits under trycket av
en tillfällig överbelastning av trafik och det är alltså orätt att, såsom
ekonomikommissionen, säga att statsbanornas ledning inrättat sig mera
efter ett tillfälligt onormalt stort behov än efter att vid varje tidpunkt
iakttaga största möjliga sparsamhet.

Styrelsen förmenar sig hava visat, att även under de senare åren
en sträng återhållsamhet iakttagits i fråga om statsbanornas utveckling,
vilken återhållsamhet fått särskild skärpa av hänsyn till de statsfinansiella
svårigheterna, och styrelsen anser sig kunna bestämt hävda att den
under kristiden inträffade tillfälliga uppgången i trafiken icke påverkat
statsbanornas anslagspolitik.

statistiska11 Under § 2 hava revisorerna uttalat, att de fått det intrycket, att

kontoret. den uppsikt, som för närvarande utövades i ändamål att personalen å
kontrollkontoret och statistiska kontoret med punktlighet och noggrannhet
fullgör sitt arbete, icke vore fullt effektiv. Särskilt hade det förefallit
önskvärt, att beträffande denna personals måltidsrast en uppdelning
i bestämda grupper efter kontoren eller dess avdelningar ägde rum, så
att varje sådan grupp erhölle sin rast under de till måltid anslagna
timmarna.

I anledning av detta revisorernas uttalande vill styrelsen hänvisa
till bifogade yttranden från föreståndarna för nämnda båda kontor
(Bil. 2).

Av detsamma framgår, såsom i yttrandet närmare utvecklas, att
beträffande den s. k. yttre kontrollen över punktlighet och noggrannhet
densammas resultat sett såväl relativt till statsförvaltningen i övrigt som
rent objektivt kan betecknas som gott.

Vidkommande den ifrågasatta uppdelningen av personalen i bestämda
grupper för måltidsrast hava kontorsföreståndarna anfört skäl
både för och emot den ifrågasatta reformen. Liksom platscheferna

— 225

finner styrelsen övervägande skäl tala lör bibehållande av nuvarande
anordningar med dess både för tjänsten och personalen i vissa avseende
medföljande fördelar.

1 den vida viktigare frågan i förevarande ämne eller rörande kvalitativt
och kvantitativt god arbetseflfekt finner styrelsen en tillfredsställande
kontroll vara för handen och vill uttala, att vederbörande ansvariga
platsföreståndare låta sig angeläget vara att åstadkomma än vidare förbättringar
i arbetsresultatet. Särskilt tydligt är detta i fråga slutligen
om det av revisorerna jämväl berörda övertidsarbetet å de ifrågavarande
två kontoren.

Under § 2 »särskilda uttalanden beträffande de aftarsdrivande verken
m. m.» hava revisorerna, med hänvisning till upprättad tablå över medeltal
sjukledighetsdagar 1 januari 1920—30 juni 1921 ansett vissa av de
angivna medeltalssiffrorna påfallande höga, särskilt de, som avsåge telegrafstyrelsens
och järnvägsstyrelsens kvinnliga befattningshavare, och
påkallade denna angelägenhet, enligt revisorernas mening, särskild uppmärksamhet
från vederbörande verks sida.

För järnvägsstyrelsens ordinarie personal vore enligt tablån siffertalen
i fråga följande:

Manliga befatt- Kvinnliga befattningthavare
ningshavare

Järnvägsstyrelsen

Antal sjukdagar
i medeltal per
halvår

Antal sjukdagar
i medeltal per
halvår

I balvåret 1920............................ 9.2 19.8

II » 1920.............................. 7.4 16.0

I » 1921............................. 5.7 10.5

Härav framgår, att beträffande såväl manliga som kvinnliga befattningshavare
sjukledighetsdagarna äro i stadigt sjunkande, och enligt
vad föreståndarna för styrelsens större kontor, som av frågan i främsta
rummet beröras, upplyst, finnes anledning antaga att ytterligare sänkning
kan väntas, enär numera strängare påfordras avskedstaganden av
personal på grund av sjukdom. Dylik sjukledighetstid har förut, såsom
revisorerna också själva erinra, ofördelaktigt inverkat i förevarande avseende.

Att sjukledigheten för de kvinnliga befattningshavarna å de stora
kontoren — liksom även de manliga sysslande med intensivt och tröttande
siflferarbete — är större än ledigheten för de manliga, torde ligga i
sakens natur med hänsyn till såväl de större fysiska krafter, varöver
Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920. III. 29

Sjukledighet
inom kommunikationsverkens
styrelser.

— 226 -

mannen förfogar, som ock andra kända förhållanden, som särskilt i fråga
om kvinnorna göra sig gällande.

Enligt gällande arbetsordning är tjänstehavare, som på grund av
sjukdom är oförmögen att sin tjänst förrätta, skyldig att omedelbart
göra anmälan om sjukdomsfallet till vederbörande förman, och skall behörigt
läkarbetj^g avlämnas, därest så av denne påfordras. Över tillämpningen
av denna bestämmelse skall en var föreståndare för byrå och
kontor med noggrannhet vaka och, där missbruk kan befaras, skall
läkarbetyg infordras även efter en eller annan dags sjukdom.

Då emellertid av förestående framgår, att sjukledigheten är i stadigt
sjunkande, torde näppeligen föreligga anledning att nu, såsom ifrågasatts,
vidtaga någon åtgärd i syfte att revidera de i nya avlöningsreglementet
införda sjukledighetsbestämmelserna.

I behandlingen av detta ärende hava jämväl deltagit överdirektörerna
Virgin och Flodin, överingenjören Fogelmarck samt byråcheferna
Åberg och Almqvist.

Stockholm den 31 december 1921.

Underdånigst:

AXEL GRANHOLM.

Per Kjellin.

AvskriftBilaga
1

till järnvägsstyrelsens utlåtande
Del. I sid. 85, § 1.

Till kungl. järnvägsstyrelsen.

Genom beslut den 18 mars 1921 hava stadsfullmäktige i Malmö,
som satts i tillfälle att yttra sig om det uppgjorda förslaget till provisorisk
ombyggnad av Malmö bangård, i vad rörde banhallen, gjort det
uttalandet, att den nuvarande banhallen borde bibehållas.

Sedan detta uttalande gjordes, har emellertid saken kommit i ett
delvis annat läge. Den fråga, som stadsfullmäktige hade att yttra sig
över, var, huruvida i samband med stationshusets ombyggnad den nuvarande
banhallen skulle borttagas för att ersättas med s. k. paraplytak
över personplattformerna.

— 227 —

Tanken, att deri vackra banhallen, som i över trettio år utgjort en
prydnad för Malmö stad, nu skulle borttagas, både helt spontant hos
såväl stadsfullmäktiges ledamöter som ock hos stadens Övriga innevånare
uppväckt en djup misstämning, och denna mildrades ej av utsikten att
i stället erhålla en så ful och, med hänsyn till den resande allmänhetens
trevnad och bekvämlighet, så ytterst otillfredsställande anordning som
de nämnda paraplytaken.

Det, var i känslan härav, som stadslullmaktige tattade sitt ovan

omnämnda beslut. , ,

Då det emellertid varit för järnvägskommitten klart, att tran statens
järnvägars sida det skulle stöta på stora betänkligheter att bibehålla den
nuvarande banhallen, har kommittén i samråd med statens järnvägars
härvarande distriktsförvaltning sökt utfinna en lösning på frågan, som,
utan att vara ur järnvägssyn punkt olämplig, likväl i görligaste mån tillfredsställde
de estetiska kraven.

Kommittén har trott sig finna en sådan lösniug i det av distriktsförvaltningen
nyligen inför kungl. styrelsen framlagda förslaget att ersätta
den nuvarande banhallen med en serie lägre banhallar av ungefär
samma typ, som kommit till användning vid Köpenhamns nya huvudbangård,
vilken för detta ändamål studerats av kommittén gemensamt

med distrikts förval tn in ge n. . ..

Järnvägskommitten, som hos distrikts förvaltningen erhållit oveitygande
skäl för nödvändigheten av att den nuvarande banhallen borttages,
vill med detta uttala sin livliga och enhälliga anslutning till

distriktsförvaltningens nämnda förslag.

Järnvägskommittén finner detta förslag motsvara alla rimliga anspråk
ur skönhetssynpunkt, på samma gång det medger en ur järnvägsteknisk
synpunkt fördelaktig anordning av plattformar och tågspår. Det
lämnar därjämte ett fullgott skydd åt den trafikerande allmänheten mot
den i Malmö ofta rådande svåra väderleken.

Malmö den 3 december 1921.

Å järnvägskommitténs vägnar:

A. NILSSON.

Ivar Welin.

Bestyrkes å tjänsten vägnar:

Orda Schröder.

— 228 -

Avskrift.

Bila/ja 2

till Järnvägsstyrelsens utlåtande (rörande
statistiska- och kontrollkontoret.
) Del I, sid. 94, § 5.

Till kungl. järnvägsstyrelsen.

Anbefallda avgiva yttrande angående av statsrevisorerna gjorda
erinringar rörande statistiska kontoret och kontroll kontoret få vi vördsamt
anföra följande.

1. Statsrevisorerna hava fått det intrycket, att den uppsikt, som
för närvarande utövas i ändamål att personalen med punktlighet och
noggrannhet fullgör sitt arbete, icke är fullt effektiv. Särskilt hade det
förefallit önskvärt, att beträffande personalens måltidsrast en uppdelning
i bestämda grupper efter de olika kontoren eller avdelningarna äger
rum, så att varje sådan grupp erhåller sin rast under de till måltid anslagna
timmarna.

Statsrevisorernas första besök ägde rum mellan kl. 11 och 12 den
9 november, eller just vid den tid, då frukostrast för stora delar av
kontoren pågick. De underrättades omedelbart härom. Att vid den
rond genom ett flertal rum, som emellertid företogs, de skulle finna ett
stort antal platser obesatta, andra åter besatta med icke arbetande, var
under sådana förhållanden helt naturligt.

Vid det andra besök, som av en mindre grupp av statsrevisorerna
företogs den 23 november och som ägde rum vid V2 2-tiden på dagen
var personalen fulltaligt i arbete på sina platser. Detta besök var emellertid
huvudsakligen inriktat på att genom samtal med avdelningsföreståndarna
erhålla upplysning om den kontroll, som utövas på personalen
och dess arbete.

De erinringar, som framställts, röra visserligen endast den så att
säga yttre kontrollen över punktlighet och noggrannhet. Då emellertid
denna kontroll väl icke får anses vara ett självändamål utan tvärtom,
ett visserligen viktigt, men dock ej det viktigaste ledet i uppsikten över
arbetstidens utnyttjande till kvantitativt och kvalitativt god arbetseffekt,
hava vi ansett oss härnedan dels böra upptaga till bemötande de erinringar,
som i förstnämnda avseende gjorts, dels också redogöra för de
åtgärder i övrigt, som i sistnämnda avseende äro vidtagna.

På båda kontoren hava arbetsledarna att omedelbart efter tjänstgöringstidens
början göra en rond genom rummen. Härvid antecknas
de eventuellt frånvarande. Dessa hava sedermera att vid inställelsen i

— 229 -

tjänstgöring'' anmäla sig hos arbetsledare lör lörklaring. Anteckningarna
överlämnas till föreståndarna, som bedöma, huruvida åtgärder skola vidtagas
mot försumliga.

Det är att märka, att ifrågavarande rond icke enbart företages ur
synpunkt att konstatera sen ankomst. Den är också nödvändig lör att
tillse, att vid exempelvis sjukdomsfall vederbörandes arbete utdelas åt
andra tjänstemän, att ett arbete för att ej binda fortsatta arbetsuppgifter
blir uppdelat på ett större antal bänder o. s. v.

Åven under dagens lopp förekomma täta dylika inspektionei ur
såväl nyssnämnda synpunkter som för att konstatera god arbetsintensitet.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt att arbetet icke avbrytes före
frukostrastens början och före tjänstgöringstidens slut, samt att rasten
icke utsträckes över den för varje tjänsteman bestämda tiden.

Vad särskilt frukostrasten beträffar, tillämpas å båda kontoren den
anordningen, att densamma inom tidsintervallet 11 f. m. till 1 e. in. lastställts
till tidpunkten på grundval av varje tjänstemans uttalade önskemål,
och att den i överensstämmelse med arbetsordningen för styrelsen
utgår med eu halv eller en hel timme, likaledes efter tjänstemännens
önskan. Frukostrummets utrymme och tillgången på serveringspersonal
medge icke förkortning av tiden för frukostrummets öppethållande.

Någon inskränkning i den dagliga tjänstetiden, 7 timmar, föranledes
givetvis ej av frukostledigheten.

Förteckningar över den för var och en fastställda tiden äro upprättade
och finnas anslagna i vederbörande arbetsledares rum.

I fråga om en del av personalen är det en ren fördel, att lunchtiden
icke är gemensam för vederbörande personalgrupper. Så är t. ex.
fallet beträffande kontorsföreståndarnas och i vissa fall avdelningsföre:ståndarnas
expeditioner, handräckningspersonalen samt de tjänstemän å
kontrollkontoret, som hava att tillhandagå allmänheten med fraktupplysningar
(till största delen per telefon).

Beträffande det stora flertalet av personalen åter skulle det onekligen
i någon mån underlätta övervakandet av att frukosttiden ej utsträckes,
om en uppdelning i bestämda grupper efter de olika avdelningarna
ägde rum. Emellertid äro dessa avdelningar ej större, varken
lokalt sett eller ifråga om personalens antal, än att arbetsledarna även
med den nuvarande anordningen väl kunna övervaka personalen härutinnan.

Då sålunda å ena sidan inga olägenheter kommit till synes med
-den nuvarande anordningen och å andra sidan överdrivet stränga ord -

230 —

ningsåtgärder ofta hava en rent ogynnsam inverkan på arbetsglädjenr
har ingen ändring härutinnan ansetts behövlig eller ens önskvärd.

Det synes oss, att vid övervägandet av lämpligheten att vidtaga
den av statsrevisorerna föreslagna anordningen av en uppdelning av
frukostrasten i bestämda grupper efter de olika kontoren eller avdelningarna,
man icke kan undgå att taga allvarlig hänsyn till den omständigheten,
att en stor del av personalen skaffat sig bostäder i närheten
av kontorsbyggnaden i avsikt att bespara sig utgifter bl. a. genom
möjligheten att i hemmet och på för familjen i övrigt lämplig tid intaga
sin frukost.

Som totalomdöme om de åtgärder, som vidtagits ifråga om den
hittills avhandlade så att säga yttre kontrollen, tillåta vi oss att uttala
den bestämda uppfattningen, att densammas resultat sett såväl relativt
till statsförvaltningen i övrigt som rent objektivt kan betecknas som gott.

Som ovan antytts, har det synts oss angeläget att i detta sammanhang
beröra kontrollen i övrigt ifråga om arbetstidens utnyttjande till
kvalitativt och kvantitativt god arbetseffekt,

Härutinnan äro detalj åtgärd erna och förutsättningarna för dem i
viss mån olika, ej blott på de båda kontoren utan även för de olika
avdelningarna av kontrollkontoret. Gemensamt för båda kontoren är,
utom vad hittills berörts, att noggrann kontroll över varje tjänsteman
utövas på den tid, de olika arbetsuppgifterna tagit. Arbetsledarna anteckna
tiden för utlämnandet och återlämnandet av arbetena och utöva
härigenom kontroll på den av tjänstemännen själva uppgivna arbetstiden.
Arbetena äro i allmänhet av den art, att eu fullt objektiv uppskattning
av arbetstidens utnyttjande kan äga rum. Tidsuppgifterna för tjänstemän,
sysselsatta med likartade arbeten, jämföras, och man kan härigenom
utröna, huruvida någon tjänsteman brustit i effektivt arbete. Att ej
heller nivån i sin helhet sjunker, kontrolleras likaledes genom den arbetsstatistik,
som sedan lång tid tillbaka föres å kontoren, och som under
de senare åren vunnit i utförlighet och effektivitet. I trots av vissa
omständigheter, sammanhängande med kristiden, som särskilt under de
senare aren bidragit till att försvåra arbetena, åtminstone å kontrollkontoret,
visar denna arbetsstatistik sedan flera år tillbaka en fortgående
förbättring i arbetseffekten.

2. Statsrevisorernas uppmärksamhet hade även varit inriktad på
övertidsarbetet. Övertidsersättning till kontorens personal ävensom ersättning
till tillfälliga arbetstagare inom eller utom verket hade nämligen
under 1920 utbetalats å kontrollkontoret med cirka 200,000 kronor och
å statistiska kontoret med cirka 100,000 kronor. Visserligen hade över -

- 231 —

tidsarbete förekommit i mindre utsträckning under år 1921, men statsrevisorerna
ville dock framhålla angelägenheten av att åtgärder vidtoges
i syfte att avsevärt begränsa utgifterna för övertidsarbete och såvitt
möjligt för framtiden helt avlägsna dylika utgifter.

Frågan om övertidsersättningen har länge varit föremål för järnvägsstyrelsens
uppmärksamhet. Redan i underdånig skrivelse den 31
december 1914 anmälde järnvägsstyrelsen hos Kung! Maj:t, att styrelsen
ämnade låta verkställa eu allmän revision av redovisningsväsendet.
Först med en nyorganisation härav förelåge en fast grund för slutligt
ordnande av en del frågor rörande kontroll- och statistiska kontorens
angelägenheter, bland annat en reglering av övertidsarbetet och övertidsersättningen.

Det vid avgivandet av berörda uttalande nyss utbrutna världskriget
utgjorde emellertid för en tid ett hinder för vidtagande av omedelbara
åtgärder härutinnan, då styrelsens arbetskrafter behövdes för de
många nya uppgifter, som uppkommit genom krigets verkningar. Den
oerhört stegrade trafiken ökade samtidigt kontorens arbetsbörda successivt
i en grad, som icke stod i rimlig proportion till de tillgängliga arbetskrafterna
och lokalerna. Under ar 1917 tillsatte emellertid styrelsen
en kommitté med uppdrag att verkställa utredning och framlägga
detaljerade förslag till bland annat kontrollkontorets organisation och
arbetssätt, häri särskilt nämnt reglering av övertidsarbetet och övertidsersättningen,
och under år 1919 tillsattes en annan med liknande upp
drag för statistiska kontorets del.

Av det anförda torde framgå, att styrelsen redan länge haft sm
uppmärksamhet fäst på ifrågavarande fråga, och att åtgärder, ehuru
länge undanskjutna genom övermäktiga omständigheter, även vidtagits.

Beträffande de vidtagna åtgärderna synes det för kontrollkontorets
del vara tillräckligt att här hänvisa till de resultat, som vunnits.

Intill 1917 hade övertidsarbetet på grund av ovan berörda omständigheter
såväl absolut som relativt till det ordinarie arbetet varit
statt i stegring. De senaste årens resultat framgår av nedanstående
siffror.

År 1918 utbetalades ersättning för 266,000 övertidstimmar
»1919 » » » 159,000 »

» 1920 » » » 102,000 »

» 1921 » » » 6,000 »

Om man sätter övertidsersättningen i relation till avlöningsbeloppen
vid kontoret, kommer man till följande resultat.

— 232

År 1918 utgick övertidsersättning med 23. i % av avlöningen

»1919 » » » 13.8 % » »

» 1920 » » » 8.6 % » )>

» 1921 » » » 0.5 % » »

Det är att märka, att dessa resultat nåtts i trots av att kontorets
arbete under de senare åren väsentligt försvårats genom omständigheter,
som äro en följd av kristiden, såsom fraktnedsättningar, taxeändringar,
olikartade och skiftande banavgifter för de enskilda järnvägarna o. s. v^
På statistiska kontoret har övertidsersättning och ersättning till
tillfälliga arbetstagare utgått med följande belopp:

1918

1919

1920

1921

Anledningen
tvåfaldig, nämligen

Övertidsersätt-	Ersättning åt	S. k. speci-	Summa extra
ning till kontors-personalen.	tillfälliga arbetstagare.	fikationer.	avlönings- kostnader.
33,016	45,986	30,623	109,625
33,200	58,100	35,700	127,000
23,000	36,900	39,600	99,500
15,400	17,000	44,097	76,497

till förekomsten av extraarbete på detta kontor är

dels att statistiska kontorets arbetsbörda är mycket ojämnt fördelad
under året, så att det under den bråda säsongen är nödvändigt
tillkalla extra hjälp (tillfälliga arbetare eller övertid av kontorspersonalen),
dels att det vid de säregna förhållandena å detta kontor och på
grund av förekomsten av en del mycket enkla arbeten är ofantligt
mycket billigare med ackordsbetalat extraarbete än att utföra allt arbete
med fast anställd personal.

Åtskilligt av kontorets arbete kan med fördel ackordsättas och
utlämnas till utomstående personer av olika kategorier, och det synes
då icke vara något hinder att även låta kontorets tjänstemän taga en
bit av ackordet. De ovan angivna s. k. specifikationerna äro dylika
ackord, som aldrig utförts å kontorets tid utan varit utlämnade som
ackord till bestämda personer, som år från år fått behålla samma de!
av ackordet; både kontorspersonal och utomstående personer äro delaktiga
i detta ackord.

Missbruk av extraarbete kan befaras, om detta förekommer regelbundet
och på sådant sätt, att vederbörande tjänstemän kunna i sitt
dagliga arbete öva inflytande på den övertidsmängd, de sedan kunna
erhålla. Så är emellertid icke fallet, utan sakerna äro så anordnade,
att kontorsledningen mycket väl kan undanrödja varje möjlighet till
missbruk.

— 233

Huvudvikten vid bedömandet, av frågan om extraarbete synes höra
läggas på sakens ekonomiska sida, och då är det uppenbart, att för
statistiska kontorets vidkommande nuvarande sätt att anordna arbetet
ger bättre ekonomi än en sådan anordning, att den fast anställda personalen
utökades i tillräckligt antal för -att kunna övertaga det nu på
ackord utlämnade arbetet.

Stockholm den 17 december 1921.

STOLPE.

TjilnstfÖrrSttande.

Akselsson.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

S. Tapper.

Yattenfallsstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalanden, del I, sid. 96,
§ 1 och följande, samt sid. 128, § 2.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 6 december 1921 har Eders KungL
Maj:t anmodat vattenfallsstyrelsen inkomma med utlåtande beträffandevissa
paragrafer i den berättelse, som avlatits av riksdagens levisorei,
och får vattenfallsstyrelsen i anledning därav med remisshandlingarnas
återsändande i underdånighet anföra följande.

§ l. Kraftstationsbyggnaden vid Lilla Edet.

Vattenfallsstyrelsen vill i detta ärende framhålla, att de skäl, som
föranlett vattenfallsstyrelsen att vid ingivandet av underdånig framställning
om äskande hos 1922 års riksdag av anslag för kapitalökning till
vattenkraftanläggningar och vattenregleringsföretag, den 27 sistlidne
september icke föreslå Eders Kungl. Maj:t att av riksdagen begära
ytterligare anslag till fortsättandet av Lilla Edets kraftverksbyggnad,
redan i samma underdåniga skrivelse utförligt angivits. I korthet kunna
dessa skäl sammanfattas så, att den försämring i det ekonomiska läget
inom landet, som numera gör sig gällande, medfört en sådan minskning
i avsättningen för elektrisk energi, att utbyggandet av nya vattenkraftanläggningar
med ännu rådande höga byggnadskostnader icke längre
synes kunna ske utan synnerlig risk för att inkomsterna av försald

Rev-berättelse ang. statsverket för år 1920. III.

— 234 —

energi komma att understiga kostnaderna för förräntning och amorteringav
nedlagda byggnadskostnad^- jämte driftkostnader. Vad särskilt Lilla
Edet-anläggningen beträffar, hava utsikterna till avsättning för kraften
i högsta grad minskats genom uppskovet med elektrifieringen av statsbanan
Stockholm—Göteborg. • Under sådana förhållanden har vattenfallsstyrelsen
givetvis ansett sig skyldig att anmäla detta förhållande för
Eders Kungl. Maj:t och i motsvarande mån inskränka sina anslagsäskanden,
och har vattenfallsstyrelsen därtill ytterligare föranletts av
den särskilda anmaning om sparsamhet, som Eders Kungl. Maj:t under
innevarande år ånyo riktat till ämbetsverken.

Redan i sin nämnda underdåniga skrivelse har vattenfallsstyrelsen
framhållit de olägenheter, som kunna väntas uppstå genom arbetenas
avbrytande, särskilt den arbetslöshet, som därav torde följa. Det vore
givetvis synnerligen beklagligt, om de vid anläggningen anställda arbetarna,
vilka med sina familjer äro bosatta i Lilla Edets samhälle och
angränsande socknar, nu skulle till följd av kraftstationsarbetenas avbrytande
förlora sin arbetsförtjänst. Kraftanläggningens tillkomst liksom
de ökade möjligheter till industriell verksamhet, som i samband
därmed varit att vänta, hava utan tvivel för orten ställt framtiden i
ljusare dager, och framtidsutsikterna fjärmas naturligtvis i viss grad
genom ett uppskov med kraftanläggningens färdigställande. Emellertid
torde bland de skäl, som anförts för arbetenas fortsättande, huvudvikten
för närvarande böra fästas vid önskemålet att bereda arbete och nödtorft
åt den anställda arbetspersonalen. Enligt vad vattenfallsstyrelsen
inhämtat, hava de inom Lilla Edets samhälle och i dess närhet befintliga
industrierna i stor omtattning måst inskränka sin produktion och i
vissa fall helt inställa driften. Till följd därav hava redan under nuvarande
förhållanden nödhjälpsarbeten måst igångsättas och krav på
nya arbeten för minskande av arbetslösheten framkommit. Skulle arbetena
å kraftverksanläggningen komma att väsentligt inskränkas eller helt
nedläggas, torde det därför vara ställt utom tvivel, att nya nödhjälpsarbeten
skulle bliva erforderliga.

Vattenfallsstyrelsen finner det under sådana förhållanden böra tagas
starkt i övervägande, huruvida icke framför anordnandet av dylika ytterligare
nödhjälpsarbeten man bör föredraga att fortsätta byggnadsarbetena
å kraftverksanläggningen såsom ett slags nödhjälpsarbete, d. v. s. med
anslag av sådana av riksdagen anvisade medel, för vilka förräntning
icke påfordras. Att utföra arbetena såsom ett verkligt nödhjälpsarbete,
d. v. s. med personal utan yrkeskunnighet, är dock mindre lämpligt,
då därigenom icke blott arbetets kvalitet i hög grad skulle försämras,

— 235 —

utan även med all sannolikhet kostnaderna bliva större än med yrkeskunnigt
folk.

Då vattenfallsstyrelsen sålunda anser sig kunna tillstyrka arbetenas
fortsatta bedrivande med yrkeskunnigt folk såsom hittills, ehuru med
anslag jämväl av andra medel än som skulle belasta anläggningskostnaden,
förutsattes därvid emellertid, att en avsevärd begränsning i kostnaderna
för såväl maskiner och materialleveranser som för arbeten å
byggnadsplatsen i samband därmed skall kunna äga rum. Det torde
nämligen icke kunna undvikas, att arbetenas omedelbara fortsättande
under alla förhållanden kommer att försvåra anläggningens förräntning,
varför eu begränsning i kostnaderna under gällande dagspris bör ställas
såsom villkor för arbetenas fortsättande.

§ 2. Sjukledigheten inom kommunikationsverkens styrelser.

Härom får vattenfallsstyrelsen anföra följande.

En över medelantalet sjukdagar upprättad statistik av den art,
som av revisorerna meddelats, är egentligen föga upplysande, och några
mera vittgående slutsatser kunna icke dragas av densamma, enär det
icke framgår, huruvida det uppgivna antalet sjukdagar i övervägande
grad består av få, men långvariga eller av talrika, men kortvariga sjukledigheter.
Åven ett ringa antal långvariga sjukledigheter kunna avsevärt
påverka de uppgivna medeltalssiffrorna.

Enligt för kommunikationsverken gällande bestämmelser utgår
sjukavlöning endast till den, som av behörigen styrkt sjukdom hindras
att tjänstgöra; den tjänstemännen på verkets bekostnad tillkommande
läkarvården skall i regel bestridas genom av varje särskilt verk för viss
ort eller för visst distrikt anställda läkare, varjämte det är stadgat, att
läkarintyg, som i tjänsten åberopas för erhållande av tjänstledighet m. m.,
skall vara utfärdat av vederbörande verksläkare.

Verksläkarna åtnjuta i regel ersättning med visst belopp per kvartal
för varje anställd, sjukvårdsberättigad person. Enligt av vattenfallsstyrelsen
fastställt formulär till avtal angående anställning såsom verksläkare
vid statens vattenfallsverk åligger det verksläkare, bland annat,

att utfärda alla sådana läkarintyg, som för statens vattenfallsverksräkning
erfordras beträffande ovannämnda personal;

att, då av utom verket stående läkare utfärdat intyg företes,_ däri
behov av viss tids sjukledighet- angivits, antingen vitsorda dylikt intyg
eller själv utskriva nytt intyg och därvid i mån av behov företaga den
jämkning av den anbefallda ledighetens utsträckning, som han, med
hänsyn till inhämtad närmare kännedom om arten och omfattningen

— 236

av befattningshavarens arbete inom verket, finner kunna verkställas
utan eftergivande av hälsans intresse;

att vid föreskrivande av läkemedel, specialistvård, sjukhusvård,
bad- och massagebehandling iakttaga all den sparsamhet, som är förenlig
med ändamålets vinnande;

att i allmänhet, i den mån sådant låter förena sig med en human
oöh effektiv behandling av personalen, iakttaga statens vattenfallsverks
intressen, så att den personalen medgivna rättigheten att erhålla kostnadsfria
läkemedel och andra ovan omnämnda förmåner samt avlöning
vid tjänstledighet för sjukdom eller svag hälsas vårdande icke missbrukas.

De vid verket särskilt anställda läkarna vinna givetvis med tiden
allt större erfarenhet rörande handläggningen av dylika frågor, så mycket
mera som en och samma verksläkare ofta är gemensam för två eller
flera kommunikationsverk.

V attenfallsstyrelsen är emellertid ense med revisorerna därom, att
åt ifrågavarande angelägenheter bör ägnas särskild uppmärksamhet från
vederbörande verks sida. Därest det sålunda övervakas, att gällande
bestämmelser i ämnet noggrant följas, synes det vattenfallsstyrelsen icke
föreligga någon fara, för att de personalen vid sjukdom tillförsäkrade
förmåner skola i nämnvärd grad missbrukas.

Då revisorerna framhålla ifrågavarande förmåner såsom tillkomna
utav omtanke om personalen, anser sig vattenfallsstyrelsen emellertid
icke böra underlåta att påpeka, att dessa förmåner även äro påkallade
av ett direkt statsintresse. Särskilt för kommunikationsverkens del är
det nämligen av största vikt, att personalen befinner sig vid högsta
möjliga grad av tjänstduglighet.

§ 8. Ifrågasatt stamUnjeledning från Trollhättan till Sydsverige.

Vattenfallsstyrelsen har med tillfredsställelse konstaterat, hurusom
statsrevisorerna med stort intresse omfattat den av styrelsen för ett
flertal är sedan framlagda planen om en stamlinje Trollhättan—Skåne.
De allmänna skäl, som anföras för denna stamlinje, sammanfalla i stort
sett med dem, som tidigare framförts från vattenfallsstyrelsens sida. Ytterligare
hava emellertid statsrevisorerna påvisat, hurusom ett omedelbart
påbörjande av stamlinjen skulle kunna minska arbetslösheten, vilket
vattenfallsstyrelsen till fullo behjärtar. Det är vattenfallsstyrelsens avsikt
att i anslutning till de undersökningar, som under år 1921 verkställts
om interskandinavisk kraftöverföring, inom kort framlägga plan till
kraftledning Trollhättan—Hälsingborg. Huruvida det emellertid kommer
ett befinnas lämpligt att omedelbart verkställa utbyggnad, blir i väsentlig

— 237

o-rad beroende av de förhandlingar, som bedrivas rörande kraftavsätt b ningen.

I sin berättelse hava statsrevisorerna, efter inhämtande av detaljerade
upplysningar från vattenfallsstyrelsen, redogjort lör det återköp av
elektrisk energi från Trollhättans elektr oter miska aktiebolag, som med
Eders Kungl. Maj:ts medgivande ägt rum den 8 oktober 1920, och därmed
sammanhängande åtgärder. Statsrevisorernas behandling av detta
ärende har visserligen icke föranlett någon deras anmärkning, och frågan
har ej heller av Eders Kungl. Magt i sammanhang med statsrevisorernas
berättelse remitterats till vattenfallsstyrelsen för yttrande. Men efter
den ingående granskning, som statsrevisorerna sålunda ägnat åt ateiköpet
ifråga, har herr Karlsson i Gasabäck med instämmande av herr
Rosén reservationsvis framställt en‘] mot statsrevisorernas flertal avvikande
mening.

Enligt reservanterna skulle vattenfallsstyrelsen icke hava agnat
tillräcklig uppmärksamhet åt de bestämmelser i kontrakten med bolaget,
som inskränka dess rätt att fritt utnyttja den av vattenfallsstyrelsen
levererade kraften. Såväl detta förhållande som vad övrigt i affärstransaktionen
förekommit har synts reservanterna vara av den natur, att
det måste anses såsom anmärkningsvärt, särskilt i betraktande av det
synnerligen höga belopp, styrelsen förbundit sig att gälda, nämligen

12,350,000 kronor under loppet av 19 år.

I vissa tidningsorgan har detta ytterligare kommenterats, i väsentlig
grad med stöd av uppgifter, lämnade av enskilda medlemmar av statsrevisionen.
Det har påståtts, att Elektrotermiskas ställning vore sådan,
att vattenfallsstyrelsen kunde påräknat att gratis återfå kraften, om
vattenfallsstyrelsen väntat med återköpet. Det har framhållits, att fel
måste hava begåtts antingen åren 1910 och 1911, da kraften utarrenderades
till Elektrotermiska, eller år 1920, då kraften återköptes. Det har
anmärkts emot, att vattenfallsstyrelsen undertecknat kontraktet om återköpet,
innan regeringens godkännande beslut ännu fattats. Det har
klagats över den sekretess, som av vattenfallsstyrelsen iakttagits gentemot
statsrevisorerna. Det har påståtts, att utfärdandet av reverser på den
överenskomna köpeskillingen skulle vara stridande mot grundlagen.

Med anledning härav anser sig vattenfallsstyrelsen i detta sammanhang
böra ytterligare anföra följande.

Styrelsen vill då i främsta rummet kraftigt framhålla, att det är
ett fullkomligt grundlöst påstående, att Trollhättans elektroteimiska
aktiebolag var eller kunde hava väntats bliva insolvent, därest vattenfallsstyrelsen
icke återköpt kraften. Det är ett faktum, att bolagets

— 238

kraftkontrakt på grund av valutans förändring hade blivit så förmånligt,,
att bolaget däri hade en högst betydande tillgång utöver bolagets anläggningar
och patent in. m. Det lanns utanför vattenfallsstyrelsen
allvarliga spekulanter på bolagets kraft — därom hade vattenfallsstyrelsen
själv haft tillfälle att förvissa sig. Det hade nämligen sedan något år tillbaka
blivit regel, att de kraftspekulanter, som icke kunde erhålla lämplig
offert av vattenfallsstyrelsen, informerade sig rörande möjligheten att
få med eller utan vattenfallsstyrelsens samtycke övertaga kraft från
Elektrotermiska, som aldrig fullständigt utnyttjat sitt kraftabonnemang
för sin fabrikation. Åven vissa av de förhandlingar, vattenfallsstyrelsen
fort med kraftspekulanter efter återköpet, hava bekräftat vattenfallsstyrelsens
ovan anförda uppfattning. Det må emellertid ytterligare framhållas,
att vattenfallsstyrelsen före återköpet även rådfrågade utomstående,
opartisk, framstående auktoritet inom finansvärlden om Elektrotermiskas
ställning. Svaret blev därvid, att man med säkerhet kunde
påräkna, att Elektrotermiska skulle upprätthålla sitt kraftkontrakt.

Kontraktet med Elektrotermiska berättigade bolaget endast till att
använda energien för eget bruk till elektrotermisk eller elektrokemisk
fabrik å dess tomter å Stallbacka, under det att bolaget var förbjudet
att utan styrelsens skriftliga medgivande direkt eller indirekt distribuera
energi till annan förbrukare. Då det nu påstås, att vattenfallsstyrelsen
icke skulle hava ägnat denna bestämmelse tillräcklig uppmärksamhet,
så må det här framhållas, att vattenfallsstyrelsen under de närmaste
åren före återköpet av Elektrotermiskas kraft vid flera tillfällen gjort
användning av denna paragraf och sålunda på intet vis var främmande
för dess innebörd. Det ständigt höjda pris, som från vattenfallsstyrelsens
sida på grund av oavlåtligt stegrade byggnadskostnader måste
begäras av spekulanter på elektrokemisk kraft, fäste naturligtvis, såsom
förut framhållits, snart dessas uppmärksamhet därpå, att Elektrotermiska
disponerade kraft till pris, som endast utgjorde 30 å 40 procent av det
pris, som vattenfallsstyrelsen eljest på senare tid begärde av nytillträdande
abonnenter. Det var ju då helt naturligt, att dessa nya
spekulanter gjorde försök att mot mellanavgift till Elektrotermiska förvärva
något av dess kraft. Nämnda försök försvårades på grund av
vattenfallsstyrelsens vägran att medgiva ändring av kontraktets bestämmelser.
Dessa bestämmelser voro vidare fullt effektiva i vissa fall, t. ex.
där det gällde industrier, vilka antingen icke kunde förläggas till Elektrotermiskas
tomter på grund av sitt omfång eller därför, att verksamheten
av ett eller annat skäl behövde förläggas till annan ort än Stallbacka.
Men vattenfallsstyrelsen kunde icke förhindra, att Elektrotermiska

utvidgade sin verksamhet med nya elektrotermiska eller elektrokemiska
industrigrenar i samarbete med nya spekulanter på kraft, ej heller att
Elektrotermiskas aktier försåldes till nya intressenter. Detta förhållande
syntes visserligen vattenfallsstyrelsen vara självklart, men vattenfallsstyrelsen
hänväude sig dock till en av våra förnämsta juridiska auktoriteter,
innan vattenfallsstyrelsen inlät sig på affären med Elektrotermiska,
och fick därvid sin uppfattning bekräftad.

Att vattenfallsstyrelsen vid annulerandet av kontraktet med Elektrotermiska
överhuvudtaget betalat viss ersättning, har flerstädes inom
tidningspressen ansetts som ett bevis om att fel begåtts av vattenfallsstyrelsen
antingen åren 1910 och 1911, då kraften utarrenderades, eller
år 1920, då kraften återköptes. Denna uppfattning torde väl närmast
bero därpå, att vederbörande icke brytt sig om att beakta, att en krona
för närvarande har vida mindre värde än före kriget, ett förhållande,
som numera borde vara allmänt känt, men som man icke rimligen kan
begära, att vattenfallsstyrelsen skulle hava förutsett redan år 1910 och
1911. I själva verket torde det från den privata affärsvärlden kunna
hämtas massor av exempel på kontrakt, som måst med större eller mindre
uppoffringar återköpas av leverantörer på grund av valutans förändring.
Åven vid privata kraftverk har åtminstone ett återköp av betydande
omfattning förekommit, varvid högst avsevärd gottgörelse lämnats åt
kraftabonnenten.

Kontraktet rörande återköpet har av vattenfallsstyrelsen visserligen
undertecknats före regeringens beslut. Dels har detta undertecknande
emellertid skett först sedan kontraktet behandlats i statsrådsberedningen,
dels hava vederbörande i regeringen varit fullt underkunniga om förhandlingarna,
dels har slutligen i kontraktet uttryckligen angivits, att
kontraktet endast äger giltighet, för så vitt det före viss dag godkännes
av Kivigl. Maj:t. Vattenfallsstyrelsen har sålunda icke föregripit Eders
Kungl. Maj:ts beslut.

Det har uttalats förvåning över att vattenfallsstyrelsen, trots denna
affars stora omfattning hemställt, om godkännande av återköpet av Eders
Kungl. Maj:t i stället för att låta saken anstå, till dess den kunnat
framläggas för riksdagen. Orsaken är, att vattenfallsstyrelsen hade att
välja mellan omedelbart återköp eller intet återköp alls och icke kunde
utverka uppskov.

Beträffande affärens omfattning må anföras följande.

De överenskomna 19 annuiteterna om 650,000 kronor motsvarade vid
affärens uppgörande ett till den 1 januari 1921 diskonterat belopp av

7,222,000 kronor; annuiteterna hade kunnat ersättas med detta engångs -

— 240 —

belopp. På grund av att Elektro term iska själv abonnerat på 1,500
kilowatt — till något högre pris än vattenfallsstyrelsens återköp —
minskas i realiteten ovannämnda annuitet till 568,445 kronor, motsvarande
ett kapitaliserat belopp av 6,316,000 kronor den 1 januari 1921.
Det torde vid bedömandet av affärens omfattning vara något enklareatt
röra sig med detta belopp än med annuiteterna, enär det kan vara
svårt att överblicka, vilken verkan diskonteringen har. Åven sedd på
detta sätt är givetvis affären dock av stor omfattning. Men det må
anmärkas, att hela återköpssummau icke är på långt när så stor som
t. ex. den utgift för kol till reservkraftstationen i Västerås, vilken
vattenfallsstyrelsen skulle behövt vidkännas under ett enda år, därest
vattentillgången nedgått till det minimum, som brukar inträffa en å två
gånger under varje decennium, och som just nu förekommer, därest
kraftuttagningen vidare varit normal och kolprisen slutligen lika med de
under år 1920 rådande. Återköpssumman motsvarar ungefär den besparing
i kolavgifter, som man under ett enda sådant år skulle hava ernått medelst
den återköpta kraften. I förhållande till de risker, vattenfallsstyrelsen
ansåg sig kunna avvärja respektive de fördelar i allmänhet, som vattenfallsstyrelsen
påräknade, var återköpssumman sålunda av fullt skälig
storlek.

Statsrevisorerna hava i sin redogörelse angivit, hurusom den återköpta
kraften måste åsättas ett värde av 90.5 0 kronor per kilowattår
vid kraftstationen med hänsyn till den inkomst från Elektrotermiska,
som vattenfallsstyrelsen förlorar, och den ersättning, som därutöver
lämnas till Elektrotermiska. Sedan numera 1,500 kilowatt avsatts till
Elektrotermiska, kan det sägas, att återstoden av kraften bör avsättas
till ett pris av cirka 89.5 0 kronor, för så vitt hela kostnaderna för
återköpet skola täckas enbart genom nyförsäljning av kraften. Vattenfallsstyrelsen
hoppas fortfarande att kunna verkställa denna nyavsättning
till minst detta pris. Visserligen kan icke under de närmaste åren på-''
räknas fullt denna inkomst, emedan kraften, så vitt ej kraftavsättningen
åter tager fart, endast vid utpräglad vattenbrist, såsom den nuvarande,
kan helt användas för högvärdiga ändamål, medan den åter vid normal
vattentillgång måste delvis användas för mindervärdiga ändamål, såsom
ånggenerering och dylikt. Men däremot anser vattenfallsstyrelsen i trots
av de förändrade konjunkturerna, att den från Elektrotermiska återköpta
kraften, som utgöres av prima kraft, tillgängliga året om, skall kunna
avsättas för högvärdiga ändamål till i motsvarande mån högre pris än
ovannämnda genomsnittspris av 89.5 0 och detta sannolikt inom få år.
Givetvis tedde sig vid tiden för återköpet möjligheterna att vinna gvnn -

241

sam avsättning för energien, i all synnerhet under de närmaste åren,
förmånligare än nu är fallet, eftersom sedan dess dels kolpriset sjunkit
till ungefär 7« av dåvarande värdet, dels konjunkturerna för industrien
i oanad grad försämrats. Men det må framhållas, att vattenfallsstyrelsen
redan vid återköpet räknat med både minskning av kolpriset och eventuell
nedgång av levnadskostnadsindexen.

Återköpet får emellertid icke betraktas helt enkelt såsom en spekulation,
åsyftande att förvärva kraft till ett relativt lågt pris och att
sedan sälja den till ett väsentligt högre pris. I själva verket hade återköpet
mera karaktären av en försäkring från vattenfallsstyrelsens sida
dels gentemot fortfarande höga kolpris samt dels och framför allt emot
oskäliga konjunkturutgifter för eljest erforderliga nyanläggningar.

Visserligen skulle vattenfallsstyrelsen även utan återköpet kunnat
under normala år täcka bristen på vattenkraft vid Älvkarleby Motala
kraftverk med det överskott, som kunde erhållas i Trollhättan genom
avkoppling av sekunda kraft och genom tidvis förefintlig överskottskraft,
men under torrår skulle det uppstått en betydande brist, och det har
redan förut angivits, vilka dimensioner vattenfallsstyrelsens kolutgifter
under sådana förhållanden kunde antaga, därest 1920 års pris fortfarit
eller endast minskats i mindre grad än för tillfället är fallet.

Vad beträffar konjunkturutgifter för nyanläggningar vill vattenfallsstyrelsen
erinra om de enorma kostnader, som krävdes för alla nyanläggningar
vid tiden för återköpet och det stora bygguadsprogram,
som då förelåg till omedelbart utförande.

Vattenfallsstyrelsen hade begärt anslag av 1.5 miljoner kronor
för nödvändiga utvidgningar vid Västerås verket och räknade med ökat
behov av rörelsekapital för bränsle. — Dessa utvidgningar hava nu
kunnat uppskjutas minst 5 år framåt och torde väl då kunna utföras
för ungefär halva det år 1920 beräknade priset. Rörelsekapitalet för
bränsleanskaffningen har väsentligt minskats. En betydande del av denna
minskning har möjliggjorts genom återköpet.

Med hänsyn till elektrifieringen av järnvägen Stockholm—Göteborg
beräknades hösten 1920, att Lilla Edetstationen — kostnadsberäknad
till 19.3 miljoner kronor — skulle behöva färdigställas till hösten 1923,
samt att nya kraftanläggningar vid Råby och Malfors — kostnadsberäknade
till 16 miljoner kronor — skulle påbörjas under år 1921 och vara
färdiga hösten 1924 eller 1925. Nu ansågs det visserligen vid tiden
för återköpet vara tänkbart, att man med hänsyn till uppskov med järnvägselektrifieringen
mö jligen skulle kunna dröja ett år med Lilla Edetstationen,
men som denna delvis skulle användas för ernående av önskvärt tillRev.
-berättelse ang. statsverket, för år 1920. III.

— 242 —

skott av kraft för den allmänna distributionen, ansågs dylikt dröjsmål
mindre önskvärt. Genom återköpet ernåddes, att Lilla Edetstationens
färdigställande till en början kunde uppskjutas ett år, och att utbyggandet
av Råby och Malforsstationerna kunde uppskjutas till lämpligare, betydligt
senare tidpunkt.

Den besparing, som därigenom ernåddes vid Västerås, lilla Edet
samt Råby och Malfors, ansåg vattenfallsstyrelsen vid tiden för återköpet
ungefär motsvara det förut nämnda kapitaliserade värdet av återköpsannuiteterna,
det vill säga 6,316,000 kronor.

Vad sålunda anförts om möjligheten att dels utan förlust avsätta
den återköpta kraften, dels verkställa betydande besparingar beträffande
de eljest erforderliga nyanläggningarna, torde ställa slagordet »12 miljoner
i sjön» i dess rätta belysning.

Det kunde naturligtvis vara av intresse att nu ånyo undersöka, i
vad mån ovannämnda besparing verkligen kan till fullo ernås med de
ändrade förutsättningar, som nu tilläventyrs föreligga beträffande järnvägselektrifieringen,
beträffande behovet av nödhjälpsarbeten m. m. För
närvarande råder emellertid sådan ovisshet beträffande dessa faktorer,
att vattenfallsstyrelsen icke anser det vara lämpligt att framlägga någon
dylik reviderad beräkning. Det är emellertid vattenfallsstyrelsens åsikt,
att det med hänsyn till nyanläggningarna redan gjorts och ytterligare
kommer att göras högst betydande besparingar till följd av återköpet.

Till sist vill vattenfallsstyrelsen i detta sammanhang framhålla, att
enligt den instruktion, som är utfärdad för såväl vattenfallsstyrelsen
som andra statens affärsdrivande verk, dessa hava rättighet både att
inköpa kol och övrig förbrukningsmaterial för sin verksamhet. För
vattenfallsstyrelsen är detta återköp av kraft ungefär liktydigt med en
serie inköp av kol. Styrelsen har ju också bemyndigande att ikläda
staten skyldighet att leverera elektrisk energi under ganska långa
perioder och givetvis även att inköpa elektrisk energi från kommuner
och enskilda, vilket senare också i avsevärd mån skett särskilt under
lågvattenperioder, och detta till stort gagn för landets förseende
med kraft. Även om denna affär är av större räckvidd än något
föregående inköp av kol eller kraft, borde det icke vara ägnat att förvåna,
att den absolut oberäkneliga utvecklingen av närings- och affärslivet
kunnat föranleda till mindre vanliga åtgärder.

Det hai påståtts, att vattenfallsstyrelsen velat hemlighålla vissa
delar av detta ärende för statsrevisorerna. Så är alldeles icke fallet,
men statsrevisorerna hava upptagit detta ärende till behandling, först
sedan de redan såväl muntligen som skriftligen fått från vattenfalls -

— 243

styrelsen begärda uppgifter om samtliga de ärenden, för vilka statsrevisorerna
intresserade sig vid huvudbehandlingen av vattenfallsstyrelsens
förvaltning. Då efter denna tidpunkt såväl chefen för vattenfallsstyrelsen
som även den föredragande i ämnet enligt Eders Kungl. Maj:ts
uppdrag voro på resa utomlands, var det icke möjligt för den kvarvarande
personalen att åstadkomma begärda upplysningar så snabb*:
som eljest varit fallet, i synnerhet sam vederbörande tjänsteman i lroll hättau

för ändamålet måste hitresa.

Utfärdandet av reverser å köpeskillingen har ansetts vara grundlagsstridig^
emedan riket icke får belastas med ny gäld, varom stadgas
i 76 § av regeringsformen. Ifrågavarande transaktion och utfärdande
av reverser å fullgörande av i avtalet åtagna betalningsskyldigheter
kunna emellertid icke falla under de förhållanden, som berörda stadgande
avser. .. ,

Av detta nu liksom förut anförda torde med all önskvärd tydlighet
framgå, att återköpet i fråga vid tidpunkten för dess avslutande
var synnerligen väl motiverat och att det även nu, trots inträtt abnormt
konjunkturskifte, efter allt att döma kommer att medföra icke förlust

utan vinst för kronan. . .

I handläggningen av detta ärende hava deltagit styrelsens samtliga

ledamöter.

Stockholm den 27 december 1921.

Underd&nigst:

F. WILH. HANSEN.

W. Borgquist.

Domänstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande rörande tfirvaltnin^en
av kronans jordbruksdoraäner.
Del I, sid. 113, § 1.

Till Konungen.

Genom remiss den 2 december 1921 anbefalld att inkomma med
underdånigt utlåtande i anledning av vad riksdagens revisorer anfört
i fråga om under domänstyrelsens förvaltning ställda, för statsverkets
räkning utarrenderade jordbruksdomäner får styrelsen i underdånighet
anföra följande.

— 244 —

Revisorerna hava meddelat, att vid deras besök å Bäckaskogs
kungsgård dåvarande slottsbyggnad befunnits vara i mindre gott skick
och hava revisorerna, som ansåge att det vore av allmänt intresse att
s ottet underholles så omsorgsfullt att dess bevarande i framtiden säkerställdes,
såsom sm åsikt uttalat, att byggnaden med tillhörande park
och eventuellt ett mindre jordområde borde vid löpande arrendeperiods
utgång skiljas från arrendegården samt på annat och lämpligare sätt
disponeras. Mot berörda förslag har styrelsen ej någon erinran att
framställa. I händelse den föreslagna åtgärden kommer till stånd, torde
byggnaden och tillhörande område samtidigt böra överflyttas från domaustyrelsens
till byggnadsstyrelsens förvaltning.

Med anledning av vad revisorerna anfört därom att vissa delar
av Backaskogs kungsgårds inägor borde avskiljas från egendomen för
att upplåta till egnahemslägenheter, skall styrelsen draga försorg om
att denna fråga kommer till behandling vid den arrendeuppskattning ä
egendomen, som skall äga rum under år 1922.

Vidare hava revisorerna uttalat att inkomsterna av de under styrelsens
förvaltning ställda jordbruksegendomarna vore jämförelsevis
in in e° e-n berättelsen bifogad tablå rörande de under åren 1911—
iyLU tran jordbruksdomänerna influtna arrendemedel med mera hade
revisorerna nämligen inhämtat, att staten i genomsnitt för år under
namnda tioårsperiod haft en nettoinkomst från de utarrenderade jordbruksdomänerna
av allenast omkring 1,600,000 kronor eller mellan 2 7,
och 6 procent av egendomarnas taxeringsvärden år 1915.

Såsom emellertid revisorerna samtidigt framhållit ingår i jordbruksegendomarnas
taxeringsvärden även värdet av egendomarnas skoj? och
skogsmark, utom i sådana fall, där på grund av skogsarealens betydande
omfattning denna ansetts böra åsättas särskilt taxeringsvärde.
Ifll detta uttaiande tillåter sig styrelsen endast foga den erinran, att i
de tall, dar arrendatorn äger förfoga över skogens hela avkastning för
egendomens behov, taxeringsvärdet å egendomen i dess helhet naturro
a&£af tl. grund för räntabilitet sberäkningen, men att i det
flertal tall, dar så ej är förhållandet utan skogsavkastningen delvis redovisas
bland influtna skogsmedel, eu dylik beräkningsgrund tydligen är
imssvmande. Den egentliga orsaken till att de från kronoegendomarna
utgående arrendebeloppen utgöra en så pass ringa procent av taxeringsvärdena
ligger emellertid däri, att med de tillämpade 20-åriga arrendeperioderna
de stigande värdena ej kunna omedelbart giva resultat i
okade arrendeinkomster.

Vid bedömande av resultatet utav styrelsens ifrågavarande för -

245 —

valtningsgren torde det för övrigt ej vara ur vägen att erinra om den
beroende ställning denna intager till den av Rtatsmakterna ti lämpade
jordpolitiken. Allt efter som denna politik inriktas på ekonomiska eller
andra, mer idéella mål, måste ock resultatet av jordbruksförvaltningen
ställa sig mer eller mindre gynnsamt. Av särskilt avgörande betydelse
i berört hänseende är frågan om bibehållande eller försäljning av arrendeh
diga jordbruksegendomar.

Givetvis ingår i det stora antal under styrelsens förvaltning stående
jordbruksegendomar sådana av såväl bättre som sämre beskaffenhet.
Ifråga om större, i jordbrukshänseende bättre ställda egendomar,
har det för styrelsen icke förelegat några egentliga svårigheter att, allt
efter som arrendeperioderna utlöpt, erhålla förmånliga arrenden. Beträffande
de mindre och sämre har förhållandet däremot i regel visat
sig motsatt. Förvaltningskostnaderna för sistberörda egendomar hava
i jämförelse med från dem härflytande avkastning i allmänhet ställt sig
väl höga. Mindre begärliga äro de även, och då styrelsen icke i likhet med
privata jordägare kunnat, då antagliga anbud ej förelegat, själv övertaga
egendomarnas skötsel, hava otta arrendeavgälder måst godtagas,
som ej motsvarat skälig avkomst.

Rörande avkortningarna å arrendeavgälderna, vilka revisorerna
funnit uppgå till anmärkningsvärd del av avkastningen, anser sig styrelsen
böra fästa uppmärksamheten på, att däri ingå icke allenast byggnadskostnader
utan jämväl kostnad för odling och dikning.

Av dessa kostnader utgöra kostnaderna för nybyggnader huvuddelen.
Någon nämnvärd nedgång i nybyggnadsverksamheten har, såsom
revisorerna anfört, ännu icke kunnat förmärkas. Grunden härtill
torde i viss mån böra sökas däri, att vid försäljning av dagsverksskyldiga
torp och lägenheter från egendomar, som bibehållits i kronans ägo,
behållna delen berövats nödiga arbetskrafter, varför bostäder för arbetare
måst uppföras å egendomen.

Styrelsen har dock i görligaste mån sökt inskränka nybyggnadsverksamheten.
Därjämte har styrelsen för nedbringande av byggnadskostnaderna
låtit vederbörande arrendatorer genom styrelsen inköpa
viss erforderlig materiel, vilken av styrelsen kunnat till billigare pris
erhållas.

Slutligen anser sig styrelsen böra påpeka, att kostnaderna för
nybyggnaderna ej uteslutande drabba kronan. Arrendatorerna få nämligen
själva bidraga med fria körslor och med den andel i kostnaden,
som anses motsvara deras nytta av byggnaderna under återstående del
av arrendeperioden.

— 246

I detta ärendes handläggning inom styrelsen hava deltagit byråcheferna
Roos, föredragande, och Söderlind.

Stockholm den 28 december 1921.

Underdånigst:

D. af WÅHLBERG.

Nils Södermark.

Stuteriöverstyrelsens

utlåtande i anledning av riksdagens
revisorers uttalande rörande Ottenby
kungsladugård. Del I, sid. 118, § 2.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 2 december 1921 har Eders Kungl. Maj:t
anbefallt stuteriöverstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande i anledning
av vad riksdagens revisorer uti § 2 av deras vid remissen i transumt
fogade berättelse anfört rörande Ottenby kungsladugårds lämplighet för
inrättande därstädes av ett statsstuteri för varmblodig hästavel samt de
beräknade kostnaderna därför.

Med anledning därav får stuteriöverstyrelsen, med återställande av
remissakten, i underdånighet anföra följande.

Riksdagens revisorer hava anfört, att Ottenby synts revisorerna
äga goda förutsättningar för inrättande därstädes av statsstuteri samt
att de senast gjorda kostnadsberäkningarna enligt revisorernas mening
torde kunna betydligt modifieras.

För att klargöra, huruvida Ottenby kungsladugård — om vars
lämplighet för ifrågavarande ändamål stuteriöverstyrelsen icke yttrat sig
i den förnyade utredning rörande inrättande därstädes av ett statsstuteri,
vilken av styrelsen avläts till Eders Kungl. Maj:t den 13 december 1920
— skulle ägna sig för en sådan anläggning, anser styrelsen sig böra
i korthet redogöra för, vilket slag av varmblodiga avelshästar landet nu
och framdeles har behov av.

Då stuteriöverstyrelsen på sin tid — år 1912 — till Eders Kungl.
Maj:t ingav förslag om anläggande av ett statsstuteri å Ottenby kungsladugård,
voro förutsättningarna därför icke alldeles desamma som nu.
Behbvet av kraftigare varmblodiga avelsdjur, i synnerhet beskälare, gjorde

— 247 —

sig- visserligen redan då gällande och hade även tidigare framträtt, inen
ej i samma utsträckning, som senare blivit fallet. Av 1912 års förslag
framgår, att styrelsen då tänkt sig att aveln å Ottenby skulle bedrivas
med hästar av huvudsakligen ostpreussisk härstamning, vilket slag av
hästar i regel kan hänföras till det lätta halvblodet.

En mera utförlig redogörelse för den varmblodiga hästavels utveckling
under de senaste decennierna torde ej här vara påkallad.
Stuteriöverstyrelsen får därför inskränka sig till att konstatera, att denna
avel gått tillbaka i oroväckande grad och att en av orsakerna därtill
varit att vårt lands ''halvblodshästar i allmänhet blivit för lätta och klena,
en följd av att de i aveln använda beskällarna saknat tillräcklig mäktighet
och styrka. Belysande för den varmblodiga hälstavelns tillbakagång
torde vara, att då år 1910 ett antal av 258 ädla moderston kunde
premieras med värdebokstav A, hade år 1919 antalet sådana minskats
till 70 stycken. För medel ur statens »lånefond för inköp^av ädla avelston»
kunde remonteringsstyrelsen år 1916 för avelsändamål inköpa och
till uppfödare överlåta 102 stycken unga ston. Åren 1919, 1920 och
1921 hade antalet nedgått till respektive 45, 32 och 28 stycken. Den
huvudsakliga anledningen till minskningen har berott på det beklagliga
förhållandet, att verklig brist på för avelsändamål lämpliga ston
förelegat.

Stuteriöverstyrelsens bestämda uppfattning, att staten bör tillhandahålla
halvblodshingstar av mäktigare slag för användning inom den
varmblodiga hästaveln än vad förut varit fallet, delas numera även av
uppfödarna.

Till bestyrkande därav får styrelsen åberopa följande utdrag ui
hingstdepåchefernas rapporter angående 1921 års utstationering av

statens hingstar. .

I sin rapport av den 10 maj 1921 anför sålunda chefen för blyinge
hingstdepå: »Från nästan alla stationsområden hava uppfödarna uttryckt
en önskan att endast grövre halvblodshingstar av sådan typ och härstamning,
att man efter dem kunde vänta avkomma, som även vore
lämplig till annat bruk än krigsbruk, måtte bliva utstationerade.

Som skäl har anförts, och det måste erkännas med ganska stort
fog, att uppfödningen av hästar, endast lämpliga för armébruk, blir förlustbringande,
då det antal hästar, som årligen skall inköpas föi arméns
räkning, i oroväckande grad nedgått och de hästar av ädel, lättare typ,
som ej av remonteringsstyrelsen kunna godtagas, äro så gott som
osäljbara.

Då tillgången på grövre halvblodshingstar vid härvarande depå

— 248

är begränsad, har eu del hingstar av lättare slag blivit utstationerade
men såväl dessa som fullblodshingstarna få efter allt att döma, med
några få undantag, ringa användning.»

T. f. chefen för Strömsholms Lingstdepå yttrar i sin den 27 april
avgivna rapport: »Genom att till depåns förfogande ställts ett flertal
grövre halvblodshingstar från Flyinge, har uppfödarnas krav på grovlek
hos lantbeskällarna i möjligaste mån kunnat tillgodoses. Till flera
stationer har dock måst lämnas hingstar av ädlare, lättare typ, än som
önskats, och det torde icke bliva möjligt att framdeles, i regel åtminstone
kunna utstationera annat än halvblodshingstar av betydande grovlek och
massa. Med hänsyn till det sätt, på vilket staten numera synes komma
att uppmuntra remontuppfödningen, är ju icke heller förvånande, att i
ansökningar om hingstar uttryckligen säges ifrån, att man icke önskar
remontproduktörer, utan hingstar med mera massa och grovlek för att
så vitt möjligt behovet av brukshästar må kunna säkerställas. I trakter
där ädel stostam ännu finnes kvar, vill man dock i allmänhet, glädjande
nog, fortsätta med varmblodig avel, men som sagt, endast under förutsättning
att hingstar av grövre slag ställas till förfogande.. I annat fall
kommet man med säkerhet att helt övergå till kallblodsavel med undantag
kanske för en och annan varmblodsentusiast.

Av depåns 5 fullblodshingstar hava tvenne icke kunnat utstationeras.
En av de 3, som utplacerats, »Shon Maclean», å Tåby stuteri,
torde i år liksom förra året huvudsakligen komma till användning inom
fullblodsaveln; de 2 övriga ha kunnat utplaceras till stor del endast på
grund av personligt intresse hos vederbörande stationschefer.»

Av_ vad här i korthet framhållits torde framgå, att målet för den
varmblodiga hästaveln numera bör vara att bibringa vårt lands balvblodshästar
något mera mäktighet och styrka samt att för den skull
beskällare. måste anskaffas av den beskaffenhet, att detta mål kan nås.
Då med inrättande av ett statsstuteri för varmblodig avel ju i främsta
rummet avses att med produkterna därifrån kunna remontera statens
hmgtsdepåer med tjänliga beskälare, måste platsen för stuteriet givetvis
valjas med hänsyn därtill. Den erfarenhet, man har om hästuppfödningen
å Ottenby från den tid, statsstuteri där upprätthölls, har tydligt
visat, att, oaktat några ganska grova halvblodshingstar blevo använda
i avel sarbetet därstädes, blev avkomman efter dessa av det lättare
slaget och ej motsvarande de fordringar, som åtminstone numera äro
förhärskande. Orsakerna därtill torde icke kunna läggas förutvarande
chefer för stuteriöverstyrelsen eller stuterichefer till last, utan får sökas
på annat håll och då närmast i naturförhållandena å Ottenby. Vad

249

beträffar betesmarkerna där, torde dessa i allmänhet blivit mycket överskattade,
och får styrelsen, med avseende på dessas beskaffenhet, hänvisa
till den utredning härutinnan av statskonsulenten A. Elofson, som
finnes fogad vid styrelsens underdåniga skrivelse den 28 december 1916
angående uppskov med anläggandet av ett statsstuteri å Oitenby. Av
denna utredning framgår, att Ottenby slåtter- och betesmarker ingalunda
äro av den goda och kraftiga natur, som tarvas för uppfödning
av mäktigare halvblodshästar, samt vidare att det skulle medföra betydliga
kostnader att bringa dem i tillbörlig kultur, vilket för övrigt ej
torde kunna ske förrän efter åtskilliga års förlopp.

Stuteriöverstyrelsen har därför icke kunnat dela den uppfattning,
att Ottenby kungsladugård är den bästa platsen för inrättande av ett
stuteri, där varmblodiga civelsdjur av det något mäktigare bästslaget,
skola uppfödas. Då styrelsen dessutom ansett sig böra taga hänsyn till
rådande ekonomiska förhållanden, har styrelsen funnit fullt vägande skäl
föreligga att föreslå, att den beslutade anläggningen av ett statsstuteri
icke måtte komma till utförande å Ottenby kungsladugård. En annan
ej oviktig, om än ej avgörande omständighet, som styrelsen ansett böra
tagas i betraktande vid val av plats för ett statsstuteri, är vidare, att
detta helst bör vara så beläget, att det i kommunikationshänseende ej
i allt för hög grad försvårar för hästintresserade personer att besöka
detsamma vid auktioner, uppvisningar eller eljest; och i sådant hänseende
är Ottenby som bekant särdeles illa lottat.

Det av revisorerna gjorda uttalandet, att de av stuteriöverstyrelsen
senast verkställda kostnadsberäkningarna torde kunna betydligt modifieras,
är naturligtvis under nuvarande förhållanden fullt riktigt ifråga
om kostnaderna för behövliga nybyggnader och äldre byggnaders sättande
i gott och tidsenligt skick. " Till grund för de åberopade kostnadsberäkningarna
ligga nämligen 1920 års priser å byggnadsmaterial och
arbetskraft, vilka lågo betydligt över de nu gällande, varför, såsom ovan
framhållits, kostnaderna kunna reduceras. Men detta gäller naturligtvis
även beträffande en eventuell stuterianläggning å Flyinge hingstdepå.

Rörande däremot kostnaderna för betesmarkernas iordningställande
framgår vid jämförelse med statskonsulenten Elofsons ovan berörda utredning,
att styrelsen upptagit desamma till lägre belopp, än som av
Elofson därför beräknats.

Då revisorerna genom sitt uttalande om Ottenby kungsladugårds
förutsättningar för inrättande av ett statsstuteri visat sitt intresse för
denna för vår varmblodiga hästavel viktiga fråga, kan stuteri överstyrelsen
icke underlåta att beklaga, att revisorerna icke genom besök
E ev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III 32

— 250 —

jämväl^ å Flyinge hingstdepå även undersökt dennas lämplighet för
ändamålet och de förutsättningar, som där förefinnas ifråga om byggnader,
betesmarker m. m.; varjämte de där uppfödda yngre och äldre
hingstarna kunnat tjäna som studiematerial för bedömande av utsikterna
för en stuterianläggning därstädes.

Fullmäktige hos stuteriöverstyrelsen, ryttmästaren P. O. Liedberg,
och översten friherre W. H. von Essen hava närvarit vid behandlingen
av detta ärende.

Stockholm den 15 december 1921.

Underdånigst:

ALB. LINDSTRÖM.

MART. NYBORG.

Lennart Idén.

— 251

Register.

A.

Abrahamson, Aug., stiftelse

Affärsdrivande verk, statens......

. » , särskilda ut talanden

Akademien

för de fria konsterna

Lantbruks- ............

Musikaliska ............

» Svenska..................

» Vetenskaps-............

» Vitterhets-, historie och

antikvitets ...

i Alingsås samskola ..................

Allmänna barnbördshuset .........

» barnhuset.................

» kartverket, rikets ......

» lägerkassorna............

» lägerkassornas bespa ringsmedel

...........

» läroverken ...............

Alnarps egendom ....................

J » lantbruks-och mejeriinstitut
.......................

» trädgårdar .................

Ammunitionsfabriken å Marieberg
Anslag för år 1920 till övriga läroverk
för lantbruket ...............

Anslag för år 1920 till understöd

åt fiskerinäringen ..................

Anslag till fiskenamnar, äldre bestämmelser
om .....................

Arbetsrådet........................ ■••••

Arboga samskola ...................

Arkivdepån i Visby..................

Arméförvaltningen ..................

Arméns havremagasin i Hässleholm
..............................

Arméns pensionskassa...............

Arméns totalkostnader..............

Arrendeinkomster av kronans domäner,
uppgift å .................

Arrende-, jordskylds- och tomtöre
medel .................................

Del 1 id.	Del! 11 sid. |	Del III sid.
	|	83,
42	280	no
81	356	207
119	_	—
_	218	—
—	290	—
—	221 ''	—
—	202	—
—	204	—
_	212	—
—	252	—
—	244	— -
—	242	—
—	318	—
—	64	—
17	_	19
—	252
—	300
		80,
48	297	116
—	301	—
15	—	—
—	303
_	309
49,
51	—	—
—	134
—	254	_
—	190	_
15	42	i 14
17	—
—	345	—
—	66	—
—	375	243
—	64	—

Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Arvfurstens palats i Stockholm

Arvika realskola ...................

Askersunds samskola ..........

och deras barn ..............

Aug. Abrahamsons stiftelse

Avdikningsföretag, besiktnings -

B.

Baggå, skogsskolan å

tens besök vid ..............

Barnbördshuset, allmänna ..

Barnhuset, allmänna ......

Barnmorskornas pensionsanstalt
Besiktningskostnader för i

ningsföretag ..............

Besparingsfonder, huvudtitl
Besök, statsrevisorernas ....

pensionsfond ...
Biblioteket, kungl.

Biografbyrån, statens .........

Bispgården. skogsskolan å..

Bjurfors, skogsskolan å .....

Blankettryck, statens m. m.

, läroanstalten för .

Borås allmänna läroverk....

» tekniska skola .......

Bristen å förslagsanslagen 1916

1920 ............................

Bråborgs kungsgård.........

Bränslekommissionen ......

Byggnadsstyrelsen...........

Bäckaskogs kungsgård

Del I 1 sid.	Del II sid.	Del m sid.
1	70	_ J
9	256	|
j	252	_ |
	244
i 49	280]	83,
		no
.! 49	—
	315
	__	43
. -	244	—
. -	242	—
.1	338	—
	—	118
s —	404	—
. 176 h-	—	—
-1 -	64	—
	192	—
n 94	—	—
. —	140	—
—	314	—
	315	—
-1 78	—	—
ir —	261	—
_	263	—
å| -	23	—
	252	—
|	973	—
	410	_
.. 113		244
.. 130	—	—
.. 30	161	77

114 1

944

— 252

! Del	Del	Del
] I	n	III
sid.	sid.	sid.

C.

Centralanstalten för försöksväsen det

på jordbruksområdet........

Centralanstalten, meteorologiska
se Vetenskapsakademien.

Centralbyrån, statistiska...........

Centralfängelset i Karlskrona ..

» i Malmö ........

Centralinstitutet, gymnastiska ...

Chalmers tekniska institut.........

. 8 * » mate''

rialprovningsanstalten ............

Civildepartementet.....................

ning).........

Se även K.

D Danviks

hospital

Domkapitel, se konsistorier

Domkyrkor........................

Domäner, arrendeinkomster av

kronans .................

» statens....................

Drottningholms slott....... .........

Dryckenskapens hämmande, sak

kunnig för utredning ...........

Dövstumlärarnas pensionsanstalt

E.

Ecklesiastikdepartementet ...

Eksjö realskola........................

Elementarlärarnas nya änke- och

pupillkassa ........................

Elementarskolan, nya ..............

Enköpings realskola.................

Eskilstuna realskola ..............

» tekniska skola ........

Expeditionsavgiftsuppbördcn (in
om konsulatdistrikten)...........

Falköpings samskola ...
: Falu allmänna läroverk
Farmaceutiska institutet
1 Filipstads samskola......

,	292	1 —
8 8	160	—
_	_
—	278	—
—	268	—
—	271	i _
23	106
I _ :	326	1
	126
37	—	97
	198	—
	198	—
_	375	_
113	372	—
~	3	—
67		165
-	339
37	184
—	252	—
_	335	_
—	258	—
—	252	—
—	252	—
—	273	—
—!	36 j	—
	252
—	254	—
.—	241	—
—	25 6	—

Finansdepartementet..................

Fiskehamnar, äldre bestämmelser

om anslag till....................

Fiskehamnsbyggnader, statens
Fiskehamnskommissionens förslag
Fiskerinäringens understöd, anslag

till ..................

Flottans pensionskassa..........

Flott ans varv i Karlskrona, besök

vid ........ ....................

Flyinge hästdepå .................

Fol kli ushall ni ngskommissionen
Folkskoleseminarierna m m ..
Folkskoleseminariet i Växjö ..
Folkskollärarnas pensionsinrätt ning

....................................

Folkundervisningens befrämjande,

sällskapet för......... ..........

Fonder och kassor, tillhörande

(järde huvudtiteln ..................

Fria konsternas akademi............

Fångvårdsstyrelsen ...............

Fälttelegrafkårens etablissement å

Malmberg ...........................

Dito dito å L:a Frösunda .........

Förenade mötespassevolanskassor-j

nas fond ............................|

Förslagsanslagen, tabell över mer-1

utgifter åren 1916 — 1920........i

Försäkringsinspektionen ............

Försäkringsrådet''.....................

G.

Generalpoststyrelsen...............

Generaltullstyrelsen ..............

Geologiska undersökningar, a

slag till ...........................

Gevär, försålda .....................

Gripsholras slott.....................

Grönsinka, skogsskolan i ......

Gymnastiska centralinstitutet...
Gåvomedel för försvarsändamål .
Gavomedel för inköp av kulsprutor

och kulsprutegevär ............

Gävle allmänna läroverk........

Göta hovrätt ........................

Göta livgarde, hästlejningskost nader.

...............................

Göteborgs domkyrka..............

8 landsarkiv ............

» latinläroverk .........

» navigationsskola.....

» realläroverk............

Del I sid	: De 1 11 '' sid	Del m sid.
30	142
49	_	_
49	—	125
50	—	—
_	309
—	348
22	_
—	307	— i
158	—	— i
—	258	-i
41	—	--i
—	338	—
—	260	—
	64	_
—	218	—
—	20
15	_
16	—	_ j
—	64	—
	410	_
—	139	—
28	128	—
	356
-*	176	—
_	319	_
—	66	—
—	4	— i
—	315	-
—	278	j
—	66	- i
_	66	_i
—	252	_
	16	— ■
17	_	18
—	200	—
—	190	—
—	254	-■ ''
—	174	- 1
-1254	—

- 25a

1	Dol	Dol	Dol
!	I	II	in
1	sid.	sid.	sid.
i i Göteborgs västra realskola..........	_	1 254!	_
» östra realskola .........	—	254 |	—
H. Haga lustslott, park och trädgård;		7
» sandförsäljning ...............|	—	8	—
Halmstads allmänna läroverk ...	—	254	—
Hammarsebo, skogsskolan å......	—	315	—
Handelsflottans pensionsanstalt...	—	332	—
Handelskommissionen. statens, av-vecklingskommilterade...........	154	_	_
Haparanda samskola ..............	—	256	—
Hingstdepå, Flyinge .................	—	307	—
» Strömsholms .........	—	307	—
Hovkapellets pensionsinrättning	—	334	—
Hovrätt, Göta................... ......	—	16	—
» Svea ........................	7	14	3
Hovrätten över Skåne o. Blekinge	—	18	—
Hudiksvalls allmänna läroverk...	—	252	—
Hushållsskolan, se Högre lärarin-neseminariet ........................	__	250
Huvudböcker, länens ...............	—	114	—
		1
>■ andra ..................	7	10	_
» tredje ................	9	27	_
» fjärde .................	15	42	—
» femte ..................	22	77	—
» själ te .................	23	106	—
» sjunde.................	30	142	—
» åttonde ...............	37	184	—
» nionde..................	48	284	—
» tionde ..................	—	326	—
1 Huvudtitlarnas besparingsfonder..	—	404	—
i Hvilfeldtska stipendieinrättningen	—	282	—
i Hydrografisk-meteorologiska an-1 stalt. statens ........................	_	321	_
j Hällnäs skogsskola ..................	. -	314	—
Hälsingborgs allmänna läroverk..	—	254	—
1 Härnösands allmänna läroverk...	—	256	—
» domkyrka ............	—	200	—
» navigationsskola......	—	174	—
b tekniska skola.........	—	273	—
I Hässleholm, Arméns havremagasin	17	—	—
b Skånska trängkårens etablissement ....	17	_	_
» Statens järnvägars bo stadshus ..............	94	_	_
] Hässleholms bangård ......	85	—	214
j Hästlejningskostuader vid Göta livgarde .............................	17	_	18
	_	250	—
| Högsta domstolen och nedre justi-tierevisionen ......................		12

i.

Inskrivningsnämnden i Umeå,ru]lf.-j

område nr 69............■•••

Inskrivningsnämnden i Umeå,rullf.-

område nr 70.............. ........

Ingenjörsvetenskapsakademien

Institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda .....................

Institutionen för ärftlighetsforskning
Tid Alnarp ...............

Invalidhusfonden ..................

J.

Jakobs realskola i Stockholm

Jordbruksdepartementet ............

Jordbruksdomäner, utarrenderade

Justitiedepartementet ...............

Justitiekanslersexpeditionen ......

Justitierevisionen, nedre ............

Jämförelsetabeller mellan statsverkets
inkomster och utgifter
Jämtlands roteringskassa ......

Järnvägar, statens..................

Järnvägsbyggnader, statens ......

Järnvägskommitté, 1918 års ......

Järnvägsmedel, tabell över inkomster
och utgifter under åren

1911-1920 ...........................

Järnvägstrafik, statens..............

Jönköpings allmänna läroverk ...

K.

Kalmar allmänna läroverk.........

» » läroverks delegation
......

» domkyrka .................

» navigationsskola .........

Kammarkollegium...................

Kammarrätten...........................

» , vissa utslag ......

Karlshamns realskola ...............

Karlskrona allmänna läroverk ..

» centralfängelset ......

» straffängelset............

Karlstads allmänna läroverk......

» domkyrka.................

sl i tute t.......................

Kartverk, rikets allmänna

Del I sid.	D.1 II sid.	Del III sid.
| 156
75	—	200
76	_	194
—	182	—
—	261	—
48	_	—
—	64
	256
48	284	—
113	375	243
7	10	—
—	12	—
—	12	—
_	376	—
—	66,	—
	7«
84	3K0	213
—	360	—
66	—	157
	366	_
—	360	—
	254
	254	—
_	254	—
—	200	—
—	174	—
—	146	—
—	158	—
30	—	74
—	254	—
—	254	—
8	—	—
8	—	—
—	256	—
—	200	—
_	232	—
—	318	—

254 —

	Del	Del	Del
	I	II	III
	sid.	sid.	sid.
Kasernerade och icke kasernerade
armén, kostnader för ......... Katarina realskola i Stockholm...	_	66
_	256	__
Kjellgiens, Arvid, skjul pris ..... Knektlegomedelskassan, Västmän-	_	66	_
lands län........... .......	_	66
Kolleberga, skogsskolan & ......... Kolonisationskommittén ............	_	315	_
68		170
Kolonisalionsnämnd, statens ......	68		174
Kommerskollegium ..................		154
Kommissionen, bränsle-	130		__
» fiskehamns-förslag	50	_	_
» folkhnshållnings-	158	_	_
» handels-, avveck
lingskommitterade	154	_	—
» industri- ............	156	_	._
> krigsförsäkrings-	175	—	—
» lagerhusbyggnads-	70	—	181
j Kommittéer och utredningar ge-nom sakkunniga, vilkas uppdrag
avslutats ..............		378	_
; Kommittéer och utredningar ge-| nom sakkunniga, vilkas uppdrag
ännu icke avslutats...............	_	390	_
| Kommittéer och utredningar ge-
nom sakkunniga, kostnader för	_	378	_
| Kommitlékostnader, vissa, 1920 års	60		_
! Kommittéväsendet.................	59	378	_
» vissa iakttaget-
ser i övrigt ..	74	_	157
! Kommunikationsverken, sjukledig-heten inom styrelserna .. ......	128		208 212,
Konsistorier, domkyrkor in. m. ..	_	198	225, 235,
i Konsistorium i Göteborg............		200	_
» i Härnösand.........	_	200	_
» i Karlstad ............	_	200	__
» i Linköping .........	—	198	—
» i Luleå ..............	_	200	_
» i Lund ...............	_	200	_
» i Skara ...............	_	198	_
» i Stockholm .........	—	200	_
» i Strängnäs .........	—	198	—
» i Uppsala ............	—	198	—
» i Visby ...............	—	200	—
» i Västerås............	_	198	_
» i Växjö ...............	_	200	_
Kontrollkontoret, statens järn-
vägars ................................	94	—	224,
Kontrollstyrelsen ..................	_	180	228
Kostnader för papper och blankett-
tryck...................................	78	—	—

	Del	Del	Det
	1	II	in
	sid.	sid.	sid.
Krigsförsäkringskommission, sta-tens .........................	175
Krigshögskolan .......................		69	_
Krigsskolan......................	_	72	_
Krigsskolans elevmedel ............	_	66	_
Kristianstads allmänna läroverk.	40	254	_
Kristianstad, försäljeingssumman för en del av tyghustomten i...		66
Kristianstad, länsresidenset, läns-styrelsen ............	25		39, 41,
» Stora kronhuset......	17		81
» Vendes artillerirege- mente, och kaser-nerna ..............	16		30
Kristidskommissionernas avveckl.	130	_
Kristinehamn, läroanstalt för blinda i ...............		263
Kristinehamns realskola ............	_	•256	_
Kulsprutor, gåvomedel för inköp av............................		66
Kung!, biblioteket...................	—	192	_
Kung! och Hvitfeldtska stipendie-inrättningen ........................		282
Kungl. slottet..................	_	1	_
Kungsgård, Bråborgs ...............	113		243
» Bäckaskogs............	114	—	243
» Li Ilo .....................	114	_	243
» Skenäs .................	114	_	243
Kungsholms fort invid Karlskrona, besök vid...............	22
Kungsholms realskola i Stockholm		256	_
Kursdifferenser vid beskickningar och konsulat ................	13		13
Köpings samskola.....................		254
L. Lagerhusbyggnadskommissionen..	70		181
Landsarkiven .........	_	186
Landskrona realskola ...............		254
Lantbruksakademien.................	_	290
Lantbruksinstitut, Alnarps.........	48	297	116
» Ultuna .........	_	294	_
Lantbruket, anslaget för år 1920 till övriga läroverk för .........		303
Lantbruksstyrelsen ............	_	286	__
Lantförsvarsdepartementet ......	15	42	16
Lanthushållsskolor, anvisade an-slag till ...........................		303
Lantmannaskolor, anvisade anslag till .....................................		303
Lantmäteristyrelsen ................	i-	316	_
Lasarettsläkarnas pensionskassa..	—	331	— ■

— 255 —

Del!	Del	Del	1	Dell	Del	Del
I	11	III	i	1	11	in
sid.	sid.	sid.		sid.	sid.	sid.
28		61	Marstrand, försäljningsmedel för			.
_	200	_	tomter ............................	—	66	—
—	252	—	Materialprovningsanstalt, statens,
Sfi	—	233	se Provningsanstalt.
114	—	—	Material provningsanstalten vid
_	252	_	Chalmers tekniska läroanstalt
_	198	_	i Göteborg ..........................	—	271	—
_	198	_	Medel för försålda gevär........	—	66	—
87	196	_	Medicinalstyrelsen.....................	26	119	43
			Menligt fler å törslagsanslagen ...	—	410	—
—	198	-.	Meleorologisk-hydrografiska an-
_	100	_	stalt, statens ......... ........	—	321	—
69	_	_	Militära sjukvårdsväsendet, sani-			1
	256	___	tetshundar, utredning rörande	69	—	27
_	254	_	Muddringshamnar..................	53	—	128 !
_	200	_	Musikaliska akademien .........	—	221	—
_	188	—	Mynt- och justeringsverket.........	—	152	-
—	228	—	Mötespassevolanskassornas fond..	—	64
119	—	—	N.
—	64	—
			Nationalmuseum........................	—	194	- i
17	_	19	Naturhistoriska riksmuseum, se
25	_	39,	Vetenskapsakademien.
		41,	Nantisk-meteorologiska byrån ...	—	105	- j
		81	Navigationsskolorna ..................	—	172
			Nedre justilierevisionen ............	—	12
_	114	_	Neutraliletskostnader ...............	19	—	14
25		39,	Norrköpings allm. läroverk........	—	252
		41	» bangård ..............	85		214 ''
_	250		» tekniska skola ......	41	273	109
_	336	_	Norrmalm, latinläroverket å ......	—	256	- 1
			» realläroverket å.........	—	256	- 1
—	335	_	Norrtälje samskola ...............	—	252	—!
_	263		Nya elementarskolan i Stockholm	—	258	- <
—	252	_	Nya änke- och pupillkassa, lärår-
			nas vid elementarläroverken ...	—	335	-- 1
9	-	9	Nyköpings allmänna läroverk ...	—	252	— !
			O.
_	254	_	Omberg, skogsskolan å ............	—	315	—
8	_	_	Oskarshamns realskola ............	—	254	— j
—	174	—	Oltenby kungsladugård ...........	118	—	246
—	254	—
93	—	—	P.
85	—	215
—	273	--	Palmqvistska fonden till Stock-			1
15	. _	_	holms befästande ..................		64	—
			Patent- och registreringsverket ...	34	165	92
15	_	_	Pensionsanstalt, barnmorskornas..	—	338	- ''
	198	_	» dövstumlärarnas		339	- i
_	252		» folkskollärarnas		338	- j
—	77	—	» handelsflottans.	I .—	332	—

Levnadskostnadsindex, socialstyrelsens
.................................|

Lidbackska stipendiefonden ......

Lidköpings realskola ... ......

Lilla Edet, kraft stationsbyggnad

Lillö kungsgård.....................

Linköpings allm. läroverk .........

» domkyrka ...............

» stiftsbibliotek .........

Livrustkammaren .....................

Ljungstedtska tekniska yrkesskolan
i Linköping....................

Lotsstyrelsen ...........................

Lufttrafik kommittén ..................

Luleå allm. läroverk..................

Lunds allm. läroverk ...............

» domkyrka .....................

» landsarkiv .....................

» universitet .....................

Lånemedel, anslag av, till de affärs drivande

verken..................

Lägerkassorna, allmänna............

» » besparingsmedel
......

Länsresidenset i Kristianstad......

Länsräkenskaperna, sammandrag

Lärarinneseminariet, högre.....

Lärarinnornas pensionsanstalt
Lärarnas vid elementarläroverken
nya änke- och pupillkassa

Läroanstalten för blinda......

Läroverken, allmänna .........

Lösenavgifter vid utrikesdeparte -

M.

Malmö allm. läroverk .........

» centralfängelse.........

» navigationsskola ......

» realskola ............

» reparationsverkstäder

» statsbangård............

i> tekniska skola .......

Marieberg, ammunitionsfabriken
» fältlelegrafkårens etablissement
............

Mariestads kyrkas stora kista ...

» realskola .................

Marinförvaltningen ..................

— 256 —

! Del I j sid.	Del 11. sid.	Del in sid.		Del I sid	Del It sid.	D.-1 in sid.
i — —	336 342 352	—	Sala samskola ....................... Salbohed, statens vårdanstalt å... Sandlörsäljningen vid Haga ...... Sanitetshundar för det militära sjukvårdsväsendet.................	69	254 134 8	27
	350			238 77 99 97 ÖK
—	354 138 136	—	Sjukvårdsväsendet, det militära, utredning ang. sanitetshundar Sjöförsvarsdepartementet............	69	27
1 _	256
I 23	36
	169		Sjöstedtska tomten ..................		66 252 198
j
_	171	_
j 81	356	207			324 256
		|
!	330 340	—	Skenäs kungsgård.................. Skjutskolan för infanteriet och ka-valleriet ......... . ..................	114	72	—
		Skogshögskolan och statens skogs-försöksanstalt........................		312
			Skogss kotorna.......................		314
			Skolkommissionen, visst kommitté-	69		179
20 20 20 75 181				71	246	185 31
—	—	Skytteförbundens överstyrelses räkenskaper...........................	20
—	190	Skånska hovrätten ..................		18
—	» infanteriregementets, norra,	20
1	71 318’ 186 129 171	_	» trängkårens kasernetablis-semang i Hässleholm ... Skövde realskola .....................	17	252	i I ~ i
			_	3	_
	—		_	4
27	50	» Haga lustslott och park ...	—	7 9	u
	190	» Stockholms, anslaget till reparationer å...............		1	!
	9 66, 76		_	8	_
			_	6	_
'' !		Slottet, kungl , anslag till brand-väsendet m. m. vid » » anslaget till po- lis-, lys- och ren-hållning ........ Småskollärares m. fl. ålderdoms-understödsanstalt ... .........	—	2 2 338	—
71 71	—	—	Socialförsäkringens organisation, kommittén för .................	28 66	ISO 155
70:	_	_	Socialförsäkringskommittén.........
70!	_	_	Socialstyrelsen ........... ...........	132
71 ! 70!	—	185	Socialstyrelsens levnadskostnads-ind ex...................................	28	61

Pensionsanstalt, lärarinnornas

PensionsanstalternRS ställning,
sammandrag av....................

i der åren 1916—1920......

: Pension sförsäkringsfonden

; Pensionsstyrelsen ............

I Piteå samskola ...............

| Postsparbanken

anstalten

1 Postverket ..........

i Provinsialläkarnas,
sionskassa .......

riksförsäkrings -

extra, pen -

kassa.

R.

I Regemente, Kronobergs, besök vidi 20
» Norra skånska, » »

» Västgöta » »

Rese- och traktamentsersättningar

Reservationer .........................

Resor, statsrevisorernas ..........

Revisionsberättelsen, ändrad uppställning
.............................

Ridskolan ................................

Rikets allmänna kartverk ........

Riks- och landsarkiven ............

, Riksförsäkringsanstalten ............

Riksräkenskapsverket, ang. rese

och traktamentsersättning ......

Rosersbergs slott ...............

Roteringskassa, Jämtlands .........

s.

J

Sakkunniga, tillkallade inom:
Centralanstalten för försöksvä -

257 —

		Del |	Del 11	Del
		1	ir	in
		sid.	hd. j	sid.
Statens affäräflrivande verk ......	81	356	207
»	anstalt för pensionering av
	folkskollärare m. fl.	—	338	—
»	bakteriologiska laborato-
	rium, besök vid	26	—	43
*/>	biografbyrå ..................	— 1	140	—
»	domäner .....................	113	372	243
»	fiskehamnsbyggnader......	49, 54	—	125
»	handelskommissions av-
	vecklingskommitterade	154	- |	—
»	industrikommission ........	156	-r- |	—
»	järnvägar .....................	84	360	213
	» bostadshus i
	Hässleholm .	94	—	—
	» kontorsbyggnad			224,
	vid Tomteboda	94	—	228
»	» statistiska kon-			224,
	toret ............	94	—	228
»	järnvägars reparations-
	verkstäder i Malmö	93		—
»	» änke och pupill-
	kassa .........	—	343	—
»	järnvägstrafik- och järn-
	vägsbvggnadsmedel ...	—	366	—
»	kolonisationsnämnd ......	68	—	174
»	krigsförsäkringskommis-
	sion .......................	175	I	—
»	provningsanstalt...........	36	168	—
»	meteorologisk-hydrogra-
			321	_
»	uppfostringsanstalt å Bona		23	—
»	» å Venn
	garn ..	—	25	—
		96	368	233
*•	vårdanstalt å Salbohed .		134
Statistiska centralbyrån ...........	—	160	! —
Stntsbokföringskommittén ........	63	—	1 144
Statsförvaltningen, särskilda ut
	59	—	! —
		148	„_
Statskontorets expensmedel .....	—	149
Statsrevisorernas besök .........	176	; —	—
Statsverkets inkomster och utgifter		1 376	—
»	tillgångar och skuldei	5	—	—
Stockholms allmänna barnbörds
		_	244	_
Stockholms allmänna barnhus	—	242	—
	latinläroverk, norra..	—	| 256	—
»	» södra..	-	256	—
»	navigationsskola .....		1 174	—
»	realläroverk å Norr	.
	'' malm ................	—	256	1 —

Stockholms realläroverk å Östermalm
..................

» slott, anslag till reparationer
å............

» slott, anslag till brand

polis-, lys- och renhållning
Stockholms stads läroverksbygg nadsfond

.......................

Stockholms tekniska skola..

fonder . .......................

Straffängelset i Karlskrona..

» » Vänersborg

Strängnäs allm. läroverk ..

» domkyrka ........

Strömsholms hingstdepå.....

» x slott ..........

Strömstads samskola .......

Stuteriöverstyrelsen och h

depåerna......................

Stämpeluppbörden ..........

Sundsvalls allm. läroverk .
Svea hovrätt...................

Stockholm

der vid Frösundavik
Svenska akademien.....

befrämjande

statsförvaltningen berörar

frågor .............................

Sävenäs rangerbangård m. m.

Söderhamns realskola...........

Södermalms allm. läroverk.....

Södertälje samskola..............

Del I sid.	Del II sid.	Del in sid.
—	256
—	1	— •
	2	—
—	2	- |
_	258	_
—	272	— i
8	256	— ;
—	—
8	—
—	252	—
—	198	—
—	307	—
—	8	—
. —	254
. 118	307	246
. -	150	—
1--	256	—
7	14 ’	3
3 16		- j
•1 16	—	—
J -	202	- i
S “	319	—
s
. —	260
a e
59	—	—
. 90	—	217
—	252	—
J -	256	—
71 —	252	—

T.

Tekniska elementarskolan i Norrköping
.................................

Tekniska högskolan..................

» skolorna ..................j

Telegrafverket ........................I

Telegrafverkets pensionsanstalter
Tomteboda, institutet och förskolan

för blinda å .......................

Tomteboda, statens järnvägars
statistiska kontor och kontrollkontoret
..............................

41

41

83

194

273

-265

272

358

342

261

Rev.-berättelse ang. statsverket för år 1920. III.

109

210

. 224,
228 1

33

258 —

Del I sid.	Del II sid.	Del III sid.		Del I sid.	Del II sid.	Del III sid. ;
å .. 100 5. 102 i- .! in nj 101	366	237 236	Vendes artilleriregemente i Kristi anstad, östra kasernen Venngarn, statens uppfostrings anstalt å................ Vestmans fonder ........ Vetenskapsakademien ........... Veterinärhögskolan .......... Veterinärinrättningen i Skara .. Vimmerby samskola............	1 I *16 1	25 198 204 323 324 252 256 190 200 212 134	_30 i
	254	_	Visby allm. läroverk .......
	176	_	» axkivdepå...........
		» domkyrka .........
•1 -	66	—	Vitterhets-, historie- och antikvi-tetsakademien............
			Vårdanstalten å Salbohed......
''	254 6 295 294 256	—	Väg- och vattenbyggnadäktyrelsen Vänersborg, straffängelset ......... Vänersborgs allm. läroverk ...... Värvade armén, sammandrag övei samtliga kostnader för: se Ka-sernerade armén .............	51 8	116 252 66	125
75,	194	Västerviks allm läroverk ........		252
76		Västerås allm. läroverk ........		254
	256		» domkyrka .......... » tekniska skola .......	_	198 272 254 200 263	1 1
	228 225 23	—	Västgöta och Kronobergs rege-mentens kasernbyggnader ...... Växjö allm. läroverk ...........	20	1
—	25		» domkyrka ........
	252 198 186 225	—	» läroanstalt för blinda ...... Y.
9	27	8	Ystads allmänna läroverk ......	—	254	—
12 13	—	11 13	Å.
9 14	—	9	Ålderdomsunderstödsanstalt, små-„ skollärares m fl.............		338 | 256 254! 326 | 835 i 34n I
		Åmåls samskola ...........		|
			Ä. Ängelholms samskola ...............
—	64 188 252 254	—	Änke- och pupillkassa, civilstatens * » » lärarnas vid .. elementarläroverken nya......... Änke- och pupillkassa, prästerska-pets ...........................	—	— i
107 96	368	237 233	Anke- och pupillkassa, statens järnvägars ......................		343 | _
—	66	—	Ärftlighetsforskning, institutionen för, vid Alnarp .................	48

| Trafikinkomster och utgifter
j statens järnvägar 1911 —192(
Trollhättan, anläggningar vid
Trollhättans elektrotermiska A.
Trollhättan—Sydsverige, ifra;
satt stamlinjeledning ........

ring

| Trälleborgs Barnskola
I Tullverket ..............

u.

Uddevalla realskola ......

I Ulriksdals slott...........

Ultima egendom .........

» lantbruksinstitut
Umeå allm. läroverk ...

i

inskrivningsnämnder

j fonder .............................

| Universitet, Lunds...............

1 » Uppsala..............

Uppfostringsanstalten å Bona

Uppsala allm. läroverk

» domkyrka .....

» landsarkiv .....

» universitet .....

Utrikesdepartementet

» expensmedel...

» kursdifferenser

» lösenavgifter vi

passavdelningarna ..............

Utrikesministerhotellet...............

Uttalanden beträffande de affärsdrivande
verken m. m. ...

V.

Vadstena krigsmanshuskassa...

» landsarkiv ............

» samskola ...............

Varbergs realskola ...............

Vattenfallsstyrelsen, utfärdande

av reverser...........................

Vattenfallsverk, statens ............

Vaxholms stad, tomtören för reglering
av.................................

— 259 —

■! -----—	Del	Del	Del	‘Dol	Del Del
	I	It	111	1	II 111
	sid.	sid.	sid.	sid.	sid. '' sid.
ö.				Örnsköldsviks samskola............ —	25d —
Ölands södra uddes fyr och fyr-				Östermalms real läroverk............ —	256 1 —
vaktarens bostadshus, besök vid	22	—		Östersunds allmänna läroverk ... —	256 —
Öllsjö nr 5 och 10 ..................	114	—	—	Översikt över statsverkets finan-
		252			_ __
» tekniska skola...............	—	273	—	Överståthållarämbetet ...............	no —