Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

1

Nr 69.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående ratificering av
vissa ändringar i akten för Nationernas förbund, given
Stockholms slott den 17 februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Hj. Branting.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 59 käft. (Nr 69.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
17 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Örne.

Under erinran ej mindre, att Sveriges delegation vid Nationernas
förbunds delegeradeförsamling i Geneve jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 4 oktober 1921 undertecknat protokollet angående godkännande
av de av församlingen beslutade ändringar i artikel 26 av akten för
Nationernas förbund än även, att Kungl. Maj:t denna dag behagat bemyndiga
Kungl. Maj:ts minister i Bern att för Sveriges del underteckna
protokollen angående godkännande av de av sagda församling beslutade
ändringar i artiklarna 4, 6, 12, 13, 15 och 16 av akten för Nationernas
förbund anför statsministern och ministern för utrikes ärendena:

»Vid Nationernas förbunds andra delegeradeförsamling i Geneve
1921 antogos av församlingen åtskilliga förslag till ändringar i förbundsakten.
Enligt den procedur, som i artikel 26 av akten är stadgad för ändringars
genomförande, skall en ändring träda i kraft sedan den ratificerats
av de medlemmar av förbundet, vilkas ombud bilda rådet, samt av
majoriteten av de medlemmar, vilkas ombud utgöra församlingen. De av
den andra delegeradeförsamlingen antagna ändringsförslagen bliva alltså
definitivt gällande först, om de ratificeras av erforderligt antal stater,
däribland samtliga råds-stater. Därest emellertid ratifikationer komma
till stånd i stadgad utsträckning, träda ändringarna i kraft med verkan
för hela förbundet. Det står visserligen alltjämt varje icke-ratificerande
medlem fritt att icke antaga ändringarna, men en sådan hållning medför,
att vederbörande stat uppliör vara medlem av förbundet.

Nationernas förbunds generalsekreterare har med skrivelse den 24
november 1921 till utrikesdepartementet översänt i avskrift protokoll
rörande de av församlingen beslutade ändringarna i förbundsakten samt
särskilt framhållit önskvärdheten av, att en av dessa ändringar, nämligen
den som avser proceduren för ändringars genomförande (art. 26), måtte
skyndsammast möjligt ratificeras. Det synes mig lämpligt att i ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

3

sammanhang upptaga till behandling samtliga de av församlingen godkända
ändringsförslagen utan att avvakta vilken ställning andra stater
intaga i frågan. Ändringarna äro enligt min mening att betrakta såsom
förbättringar och förtydliganden av förbundsakten, och de ha i Geneve
biträtts även av den svenska delegationen. Jag måste därför anse det angeläget,
att Sverige för sin del, genom att icke dröja med ett beslut om
ratifikation, bidrager till uppnåendet av den majoritet, som erfordras för att
ändringarna skola träda i kraft. Då jämlikt § 12 regeringsformen riksdagens
godkännande bör inhämtas, innan ratifikation äger rum, får jag sålunda
nu anmäla frågan om avlåtande av proposition till riksdagen i ämnet.

Innan jag redogör för innebörden av de föreliggande ändringarna fram1*
i förbundsakten, torde jag få erinra om de synpunter, som tidigare kom- ställda™-mit till uttryck från svensk sida angående önskvärdheten av eu revision kan.d?n om
av vissa förbundsaktens bestämmelser. Såväl i Kungl. Maj:ts proposition akten.
den 14 februari 1920 (nr 90) angående Sveriges anslutning till Nationernas
förbund som i riksdagens skrivelse den 4 mars 1921 (nr 53) i
anledning av nämnda proposition riktades invändningar mot vissa stadganden
i förbundsakten och betonades därjämte, att densamma vore
otydlig och ofullständig på många punkter, även sådana som vore av
stor betydelse. I riksdagens skrivelse framhölls på grund härav, att de
betänkligheter vartill förbundsfördraget gåve anledning, framställde sig
såsom naturliga utgångspunkter för önskemål, vilkas snara realiserande
i väsentlig mån torde kunna betraktas som förutsättning för att Nationernas
förbund på ett tillfredsställande sätt skulle kunna motsvara sin
stora uppgift. Riksdagen påminde om, att före förbundsfördragets slutgiltiga
fastställande åtskilliga erinringar framfördes från svenskt och annat
neutralt håll, och att på grund härav vissa ändringar i det ursprungliga
förslaget antogos, vilka innebure förbättringar. '' Det syfte, som med dessa
erinringars framförande avsåges, kunde dock i flera viktiga hänseenden
då icke uppnås. De svenska delegerade i Paris hade i sitt yttrande,
vilket återgåves i Kungl. Majtts ovannämnda proposition, sammanfattat
de huvudanmärkningar, som ej vunnit beaktande, och riksdagen ville som
sin mening uttala, att uppfyllandet av de önskemål, som innefattades i
berörda anmärkningar, allt framgent borde från svensk sida med all kraft
eftersträvas.

Den redan 19J 8 utsedda kommitté, som haft till uppgift att under
samarbete med motsvarande kommittéer i Norge och Danmark fullfölja
det förberedande arbetet för tillvaratagande av de neutrala staternas
intressen vid eller efter krigets slut, anmodades att förbereda frågan
om svenskt initiativ till ändringar i förbundsakten. I ett av kommittén

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

den 30 juni . 1920 avgivet betänkande, yttrades härom bl. a. »Kommittén
är av den uppfattning, att förbundsakten visserligen i väsentliga
delar är bristfällig och i behov av omarbetning — en uppfattning,
som jämväl kommit till uttryck i Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna
proposition om Sveriges anslutning till Nationernas förbund — men att
klokheten bjuder att icke omedelbart söka bringa å bane spörsmål om
mera genomgripande förändringar i förbundsfördraget. Däremot håller
kommittén före, att det utan alltför stor svårighet skulle låta sig göra
att genomföra vissa särskilda mindre omfattande, men likväl betydelsefulla
ändringar. Förslag i sådant avseende hava utarbetats av kommittén.
» De av kommittén utarbetade förslagen, som väsentligen överensstämde
med av motsvarande danska och norska kommittéer avgivna förslag,
avsågo:

1. Närmare bestämmelser om förbundsförsamlingens sammanträdande.

2. Representationstid i rådet för stater, som av församlingen utses
att där äga säte och stämma.

3. Skärpning av förpliktelsen att hänskjuta tvist till skiljedom.

4. Befogenhet för rådet att medgiva en stat jämkning i förpliktelsen
att avbryta ekonomiska förbindelser med en fördragsbrytande stat.

T enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 9 juli 1920 avläts framställning
till generalsekreteraren i Nationernas förbund om de ändringar
i förbundsakten, som av kommittén föreslagits. I ett nytt, den 22 oktober
1920 undertecknat betänkande framlade kommittén ett förslag till utvidgande
av det i förbundsakten fastställda förlikningsförfarandet. Redan
vid överläggningarna i Paris i februari 1919 hade de svenska ombuden
framhållit, att det sätt, varpå förlikningsförfarandet blivit utbildat i artikel
15, icke kunde betraktas såsom tillfredsställande, samt i stället hänvisat
till ett utkast i detta ämne, som utarbetats på föranstaltande av svenska,
danska och norska regeringarna. Den nyssnämnda svenska kommittén
hade härefter ytterligare bearbetat sagda utkast, varjämte den norska
kommittén å sin sida utarbetat ett förslag, som i vissa avseenden skilde
sig från det svenska. Det svenska förslaget, vilket avsåg ändring av
artiklarna 12 och 15 i förbundsakten samt jämväl omfattade en bilaga
med detaljerade regler angående förlikningsförfarandet, avlämnades till
generalsekreteraren enligt Kungl. Maj:ts beslut den 22 oktober 1920.

Vid Nationernas förbunds första församling i Geneve den 15 november—18
december 1920 beslöts, att för det dåvarande icke skulle
upptagas till behandling de av danska, norska och svenska regeringarna
framställda förslagen till ändringar i förbundsakten, men att rådet skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

5

anmodas tillsätta en kommission för att undersöka nämnda ändringsförslag
tillika med de ytterligare förslag, som av någon förbundsmedlem
kunde komma att underställas kommissionen. Denna kommission kom
sedermera till stånd och framlade tvenne betänkanden, det ena några
månader före, det andra under andra delegeradeförsamlingens sammanträde.
För övrigt behandlades vissa frågor om ändring i förbundsakten
av andra av rådet utsedda kommissioner. Den s. k. blockadkommissionen
sysselsatte sig med spörsmålet om de ekonomiska sanktionsåtgärder, som
omtalas i artikel 16 av förbundsakten, en annan kommission behandlade
artikel 18 om registrering av fördrag, och ännu en annan kommission
hade att utreda frågan om fördelningen av kostnaderna för förbundets
verksamhet och i sammanhang därmed om ändring av artikel 6.

På grundval av nyss nämnda kommissioners utlåtanden och efter
en ingående utskottsbehandling, antogos därefter av församlingen följande förslag,
ändringar i förbundsakten:

1. Ändring av artikel 26 angående regler för beslut och ratifikation
av ändringar i förbundsakten.

2. Ändring av artikel 4 angående bestämmelser för val av

rådets icke permanenta medlemmar.

3. Ändring av artikel 6 angående fördelning av förbundets

kostnader.

4. Redaktionella ändringar av artiklarna 12, 13 och 15, föranledda
av den fasta mellanfolkliga domstolens tillkomst.

5. Ändring av artikel 16 angående förbundets ekonomiska vapen.

Åtskilliga andra förslag om ändringar i förbundsakten blevo antingen
avslagna eller uppskjutna, stundom därjämte föremål för särskilda
uttalanden från vederbörande utskotts och från församlingens sida, innefattande
tolkning av gällande stadganden. Rörande dessa resolutioner
hänvisar jag till den av utrikesdepartementet utgivna redogörelsen för
andra förbundsförsamlingens verksamhet. Ett av de från svensk, dansk
och norsk sida framställda förslagen, nämligen om obligatoriskt domstolsförfarande
i rättstvister, hade redan i sak avgjorts vid första församlingen
i sammanhang med antagandet av domstolsstadgan. Om
innebörden av den kompromisslösning, som därvid uppnåddes, har redogörelse
lämnats i Kungl. Maj:ts proposition nr 146 till 1921 års riksdag.

Ett annat från svensk sida framställt förslag till ändring i förbundsakten
angående ett särskilt förlikningsförfarande och upprättande av
permanenta förlikningsnämnder blev visserligen nu förkastat, men församligen
antog en resolution, vari rådet anmodades tillsätta en kom -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

mitté för ytterligare studium av det föreslagna förlikningsförfarandet. De
nordiska staternas förslag om närmare bestämmelser i förbundsakten angående
årliga sammanträden av församlingen, tiden för dessa sammanträden
samt villkoren för sammankallande av extra förbundsförsamling hade
redan 1920 väsentligen tillgodosetts genom stadganden i arbetsordningen.

Artikel 26. Under behandlingen inom första utskottet av de föreliggande änd ringsförslagen

visade det sig, att olika meningar rådde om tolkningen
av artikel 26 i akten, som innehåller bestämmelser angående det formella
förfarandet vid genomförandet av en ändring. Artikel 26 är
också i sin nuvarande avfattning synnerligen otydlig och ofullständig.
Den lyder på följande sätt:

»Ändringar i denna förbundsakt träda i kraft, när de ratificerats av
de medlemmar av förbundet, vilkas ombud bilda rådet, samt av majoriteten
av de medlemmar, vilkas ombud utgöra församlingen.

Det står varje medlem fritt att icke antaga förändringar, som vidtagits
i förbundsakten, men den upphör därigenom att tillhöra förbundet.»

Om detta stadgande yttrades i 1920 års proposition angående Sveriges
anslutning till Nationernas förbund bland annat följande: »Ehuru

i artikeln ej tydligt uttalas, att varje ändringsförslag skall, innan fråga
om ratifikationen kan uppkomma, behandlas i församlingen, måste detta
antagas vara åsyftat. Förmodligen avses jämväl, att förslaget där skall
hava uppnått sådan majoritet, som i artikeln är föreskriven i fråga om
ratifikationen.»

I båda dessa punkter gjorde sig^ emellertid olika åsikter gällande
inom vederbörande utskott. Särskilt hävdades med styrka från flera håll,
att enhällighet fordrades för att ett församlingens beslut om ändring i
förbundsakten skulle komma till stånd, jämlikt den allmänna regeln om
enhällighet i artikel 5. En sådan tolkning skulle uppenbarligen i hög
grad försvåra önskvärda förbättringar av aktens särskilda bestämmelser.
Såsom en motsatt ytterlighet framkom den åsikten, att överhuvud intet
beslut av församlingen erfordras för en ändring i förbundsakten utan
allenast, efter förslag av rådet, särskilda beslut om ratifikation av den i
artikel 26 angivna majoriteteten av förbundsmedlemmar. Man enades
slutligen om ett medlingsförslag, enligt vilket artikel 26 avfattats på det
sätt, att ändring i förbundsakten förutsätter beslut av församlingen med
''V4 majoritet, däri innefattade samtliga råds-stater. Det ansågs även önskvärt
att uttryckligen stadga, att vid beräkning av den majoritet, som
erfordras vid ratifikation, avses majoriteten av förbundets samtliga medlemmar,
icke endast majoriteten av dem, som voro närvarande vid sam -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

manträdet. Ytterligare kompletterades bestämmelsen med hänsyn till det
fall, att ombyte av rådsmedlemmar ägt rum mellan tiden för beslutet
i församlingen och tiden för ratifikation. Församlingen godkände sålunda
följande av första utskottet föreslagna avfattning av första stycket i artikel 26:

»Andringar i denna förbundsakt, vilka beslutats av församlingen
med ■ trefjärdedels majoritet, innefattande samtliga vid sammanträdet företrädda
rådsmedlemmars röster, träda i kraft, när de ratificerats av de
medlemmar av förbundet, vilkas ombud bildade rådet vid den tidpunkt,
då omröstningen företogs, samt av majoriteten av de medlemmar, vilkas
ombud utgöra församlingen.»

Även i andra avseenden befanns. artikel 26 vara ofullständig. Det
angives ingen tidrymd, inom vilken det erforderliga antalet ratifikationer
skall ha erhållits eller ändringsförslaget anses förfallet. Icke heller stadgar
artikeln någon frist, inom vilken en icke-ratificerande medlem bör
tillkännagiva sin vägran att godtaga en ändring, som uppnått erforderlig
majoritet och sålunda trätt i kraft. På grund härav beslöt församlingen
antaga ytterligare följande tillägg till och ändring i artikel 26:

»För den händelse erforderligt antal ratifikationer icke erhållits
inom tjugutvå månader efter församlingens beslut, skall den av församlingen
beslutade ändringen vara utan verkan.

Generalsekreteraren skall underrätta förbundets medlemmar om en
ändrings ikraftträdande.

Den medlem, som då icke ratificerat ändringen, äger frihet att inom
ett år underrätta generalsekreteraren om sin vägran att godtaga ändringen,
men upphör därigenom att tillhöra förbundet.»

Redan i 1920 års proposition angående Sveriges anslutning till
nationernas förbund beklagades, att icke i förbundsakten upptagits bestämmelser
rörande de grunder, som skola följas vid val av de fyra icke permanenta
medlemmarna av rådet. Det yttrades, att endast genom dylika
bestämmelser någon garanti kunde vinnas för, att representationen vid
varje tillfälle bleve sa allsidig som möjligt och att efter hand inom rimgränser
alla stater bleve företrädda, samt framhölls önskvärdheten
av, att dylika bestämmelser snarast möjligt komme till stånd i form av
ändring i förbundsakten. Fnligt det av svenska regeringen till första
församlingen avgivna förslaget, skulle också bestämmelser rörande grunderna
för val av de fyra icke ständiga medlemmarna av rådet inryckas
i texten till artikel 4. Under behandlingen av denna fråga vid andra
förbundsförsamlingen och särskilt inom dess första utskott framkommo
ett flertal förslag, åsyftande ändring i rådets sammansättning genom ök -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

ning av såväl de permanenta som de icke permanenta rådsmedlemmarnas
antal eller av endast de sistnämndes. Med hänsyn till de väntade för•
ändringarna i rådets sammansättning nästkommande ar samt i betraktande
av rådets under hand till utskottet meddelade uppfattning att definitiv
ståndpunkt i frågan icke lämpligen kunde för närvarande tagas, enades
man om att icke för närvarande föreslå några bestämda regler i ämnet.

Däremot beslöt utskottet föreslå, att i artikel 4 måtte inskjutas ett
stadgande, genom vilket det lägges i församlingens band — sålunda utan
ytterligare ändringar i förbundsakten — att med tvåtredjedels majoritet
fastställa regler för val av de ej permanenta rådsmedlemmarna och särskilt
bestämmelser rörande uppdragets längd och villkoren för återval.

Församlingen antog sålunda ett tillägg till artikel 4 av följande
lvdelse:

»Församlingen skall med tvåtredjedels majoritet fastställa regler för
val av de ej permanenta rådsmedlemmarna och särskilt bestämmelser
rörande uppdragets längd och villkoren för återval.»

Därest denna tilläggsbestämmelse träder i kraft, skall församlingen
alltså utarbeta ett reglemente för radsvalet. I ett särskilt uttalande har
dessutom församlingen förutsatt, att vid nästa val av icke permanenta radsmedlemmar
hänsyn skall tagas till den tid, de nuvarande redan fungerat.

Artikel tf. Den i förbundsaktens artikel 6 fastslagna fördelningsgrunden för

förbundets kostnader — nämligen samma fördel ningsgrund, som fastställts
beträffande kostnaderna för Världspostföreningens internationella
byrå — bär visat sig leda till uppenbar orättvisa och bär därför framkallat
mycken kritik. De för .Världspostföreningen gällande regler äro i
hög grad ogvnnsamma för de mindre staterna, vilket förnallande mer påtagligt
framträder, då det blir fråga om så avsevärda belopp, som här är fallet.
Men om de hittills gällande reglerna sålunda allmänt erkändes vara obilliga,
var det icke lätt att finna en fördelningsnorm, som tillfredsställde alla.
På initiativ av första förbundsförsamlingen hade en särskild kommission
av rådet erhållit uppdrag att utreda frågan och avlämna förslag till nya
bestämmelser. Sådana hade ock blivit utarbetade och antogos av andra
församlingen. Ändringen i förbundsakten bestar däri, att nuvarande
sista stycket av artikel 6 ersättes med följande två stycken:

»Förbundets utgifter bestridas av förbundets medlemmar enligt fördelning,
som fastställes av församlingen.»

»Den fördelning av förbundets utgifter, som återfinnes i bilaga 3,
skall tillämpas från och med 1 januari 1922 till dess en ny av församlingen
fastställd fördelning trätt i kraft.»

9

Kungi. Maj:ta proposition nr 69.

Samtidigt har såsom bilaga 31 till förbundsakten upprättats en
lista, vari angives i vilket förhållande varje stat skall bidraga till täckande
av kostnaderna. Sålunda upptages för varje stat ett visst antal
enheter och tillskotten skola utgå i proportion till dessa enheter. Vid
jämförelse med hittills gällande system visar det sig, att medan största
antalet enheter för någon stat enligt detta är 2 G och antalet enheter för
Sverige 15, kommer största antalet enheter enligt det nya systemet att
utgöra 90 och antalet enheter för Sverige att fortfarande stanna vid 15.

Sveriges bidrag till kostnaderna skulle med den nya fördelningsgrunden vid
samma totala utgiftssumma för förbundet nedbringas till ungefär hälften av
det nuvarande beloppet (se Kungl. Maj:ts proposition n:r 2 till innevarande
års riksdag, tredje huvudtiteln sid. 7). Till grund för fördelningen ligga
uppgifter om staternas folkmängd och nettoinkomster under 1913. Det
nya systemet avses skola ha retroaktiv verkan från och med 1 januari
1922, oaktat erforderligt antal ratifikationer av ändringen i förbundsakten
ej kan erhållas förrän under loppet av 1922. För övrigt skall frågan
underkastas förnyad omprövning vid nästa förbundsförsamling. I detta
sammanhang -må ock nämnas, att församlingen antagit en bestämmelse
i sin arbetsordning av följande lydelse: »Intet förslag, som avser ändring
av det gällande sättet för kostnadernas fördelning, skall uppföras å dagordningen
med mindre detsamma meddelats förbundets medlemmar minst
fyra månader före dagen för församlingens öppnande.»

Församlingen antog på vederbörande utsfiotts hemställan ett antal Artiklarna
resolutioner, vari föreslogos några redaktionella ändringar i artiklarna 12,12’ 13och 15
13 och 15, förorsakade av den fasta mellanfolkliga domstolens slutliga upprättande.
Enär dessa artiklar enligt originaltesterna handla om »skiljedomsförfarande»
och »skiljedom», men nyssnämnda fasta domstol icke är
en skiljedomstol i egentlig mening, bär det ansetts erforderligt att på åtskilliga
ställen tillfoga orden »domstolsförfarande», »dom» etc. Redan i
den vid 1920 års proposition fogade svenska översättningen av förbundsakten
ha med hänsyn till den i förbundsakten omnämnda fasta domstolen
valts de allmännare uttrycken »domstolsförfarande», »dom» etc. Nu ifrågavarande
ändringar i förbundsakten torde alltså böra från svensk sida godkännas
samtidigt som för vinnande av största möjliga överensstämmelse
med grundtexterna vissa modifikationer äro i den svenska texten erforderliga.

Artikel IG, innefattande stadgandet om Nationernas förbunds vik- Artikel lo.
tigaste tvångsmedel — det ekonomiska vapnet, — blev redan vid första
förbundsförsamlingen föremål för åtskilliga överläggningar, vilka gåvo

1 Se sid. 23.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 59 höft. (Nr 69.)

2

10

Första

stycket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

vid handen, att ett förtydligande av densamma på ett flertal punkter var
önskvärt. På församlingens hemställan tillsattes fördenskull av rådet den sedermera
s. k. internationella blockadkommissionen med uppgift att behandla
frågan om eventuell ändring av artikel 16 samt att överhuvud utarbeta
närmare regler för användandet av blockadvapnet. Till denna kommission
hänvisades ock de av svenska, danska och norska regeringarna inlämnade
förslagen till ändring i artikel 16 av förbundsakten, åsyftande att
rådet måtte på framställning av stat, för vilken tillämpningen av den
ekonomiska blockaden skulle medföra synnerlig fara, kunna medgiva
denna stat att upprätthålla förbindelse med den fördragsbrytande staten
i viss av rådet angiven omfattning. Kommissionens betänkande förelåg
till behandling vid andra delegeradeförsamlingen. Åtskilliga ändringar
i och tillägg till artikel 16 blevo av församlingen beslutade.

I den nuvarande artikel 16 stadgas, att i och med blockadens förklarande
förbindelserna skola avbrytas mellan statens egna inbyggare
(»nationals», »nationaux») och inbyggare i den stat, som bryter mot förbundsakten.
I 1920 års proposition angående Sveriges anslutning till
Nationernas förbund säges härom:

»De personer, vilka förbudet skulle gälla, angivas såsom nämnts i
förslagets originaltexter såsom vederbörande staters »nationals», »nationaux».
Närmast till hands ligger att härmed skulle åsyftas dessa staters
medborgare. En dylik tolkning torde dock näppeligen vara den riktiga.
Avsikten med det ekonomiska sanktionsförfarandet är i det
hela att åstadkomma en ekonomisk isolering av den stat, som bryter
mot akten. Härför erfordras, att envar av de övriga förbundsstaterna
medverkar till att avhålla där levande personer från förbindelse med
personer inom den fördragsbrytande statens område. Av mindre eller
ingen vikt och därjämte tydligen resultatlöst vore däremot att ålägga
de i sanktionsförfarandet deltagande staterna att söka förpliktiga sina
inom den fredsbrytande statens område boende medborgare att avbryta
all förbindelse med sin omgivning. Icke heller vore det rimligt, om varje
i aktionen deltagande stat skulle anses förpliktad att inom sitt område
förbjuda beröring mellan sina medborgare och därvarande medborgare i
den fredsbrytande staten. Man tänke sig en stat, som inom sitt område
hyser ett talrikt folkelement, tillhörande en främmande stat. Att i händelse
av sanktionsförfarande mot denna stat ögonblickligen genomföra
internering eller hemsändande av denna befolkning lärer icke låta sig
göra, i varje fall icke utan oskäligt lidande och förfång för dem, som
skulle utsättas för behandlingen, och svåra rubbningar i den exekverande
statens inre förhållanden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

11

I betraktande av det nu anförda torde det vara berättigat att,
såsom i den av mig åberopade översättningen av akten skett, låta ifrågavarande
i originaltexten brukade uttryck återgivas med »inbyggare», en
tolkning, som ligger nära till hands även med hänsyn till den betydelse,
som i de anglo-sachsiska länderna på det personliga området tillerkännes
den s. k. domicilprincipen framför den annorstädes övervägande nationalitetsprincipen.
»

Genom den nu av församlingen — dock icke utan invändningar —
godkända ändringen har uttrycket »nationaux» i den franska texten utbytts
mot »personnes résidant sur le territoire» och i den engelska »nationals»
mot »persons residing in their territory», varigenom sålunda originaltexterna
skulle erhålla en avfattning, som överensstämmer med den
svenska översättningen, i förut nämnda proposition.

Det framgår av artikel 16 i dess nuvarande lydelse, att det till- Anf™djfh
kommer var och en av förbundets medlemmar att själv taga ställning styckena.
till frågan, huruvida brott mot förbundsakten ägt rum. Ehuru denna
regel principiellt sett bör upprätthållas, kan det dock icke förnekas, att
ett sådant avgörande under vissa omständigheter kan vara synnerligen
grannlaga och svårt för den enskilda staten. Om det helt och hållet
överlåtes till de särskilda staterna att konstatera fördragsbrottet och
handla därefter, skulle förbundet dessutom riskera en såväl till tiden som
till sättet mycket ojämn tillämpning av sanktionsbestämmelserna. Detta
skulle i sin ordning lätt medföra ökade risker för de blockerande staterna
samt minskad effekt gent emot den felande staten. Enligt denna tankegång
har församlingen — väsentligen i överensstämmelse med blockadkommissionens
förslag i hithörande delar -— antagit följande två stycken
att inskjutas såsom andra och tredje stycke av artikel 16:

»Det tillkommer rådet att avgiva utlåtande, huruvida kränkning av
förbundsakten ägt rum eller ej. Vid rådets förhandlingar härom skola
rösterna från de förbundsmedlemmar, vilka beskyllas för att hava gripit
till krig eller mot vilka kriget ifråga är riktat, icke medräknas.

Rådet skall underrätta samtliga medlemmar av förbundet om den
tidpunkt, från vilken det förordar tillämpning av de ekonomiska påtryckningsåtgärder,
vilka avses i denna artikel.»

Genom dessa bestämmelser skulle det sålunda i allmänhet bliva rådets
uppgift att taga initiativ till blokadåtgärder och att planera dessas utförande,
utan att dock rådets beslut skulle få karaktären av rättsligt bindande
avgöranden, vilka förbundsmedlemmarna äro skyldiga att ställa sig till
efterrättelse. Medlemmarnas förpliktelser skulle sålunda alltjämt bestämmas
direkt av förbundsakten. I detta och andra avseenden har församlingen

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 6''d.

genom särskilda resolutioner uttalat sin ståndpunkt rörande tolkningen av
artikel 16. Jag får härutinnan hänvisa till den av utrikesdepartementet
publicerade redogörelsen för 1921 års församlings verksamhet.
fljcket Såsom ovan nämnts, hade de svenska, danska och norska regerin garna

redan år 1920 föreslagit att i fall av allvarsam fara för en blockerande
stat rådet skulle kunna för viss tid medgiva uppskov med tilllämpandet
av blockaden från denna stats sida. Såväl blockadkommissionen
som 1921 års församling anslöto sig i viss utsträckning till dessa
synpunkter. En ändring av förbundsakten antogs i följande avfattning,
att infogas såsom fjärde stycket av artikel 16:

»Dock kan rådet för särskilda medlemmars vidkommande och för
viss bestämd tid besluta uppskov med igångsättandet av någon av dessa
åtgärder, för den händelse rådet anser, att genom ett dylikt uppskov
skulle bättre tillgodoses det syfte, som eftersträvas med de i föregående
stycke omnämnda åtgärder, eller att uppskovet är nödvändigt för att till
ett minimum nedbringa de förluster och olägenheter, som skulle genom
dessa åtgärder tillskyndas medlemmarna i fråga.»

I det föregående bär jag redogjort för de skäl, som varit bestämmande
för förbundsförsamlingen vid antagande av de olika ändringarna
förbundsakten. Såsom jag redan antytt, äro dessa ändringar enligt
min mening väl motiverade. Det störa intresse, som under andra förbundsförsamlingen
visats dessa frågor, det sakkunniga och ingående arbete,
som inom vederbörande kommissioner och utskott nedlagts å utformningen
av ändringsförslagen, giva förhoppning om, att förbundet icke heller
framdeles skall vägra godkänna sådana reformer av sin konstitution, vilka
äro ägnade att bidraga till förbundets utveckling och konsolidering.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att samtycka till att de av Nationernas förbunds
andra församling beslutade ändringarna i förbundsaktens
artiklar 4, 6, 12, 13, 15, 16 och 26 må av Kungl. Maj:t
för Sveriges del ratificeras.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilagan till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Oldenburg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

13

Bil. 1.

%

Ändringar i Förbundsakten.

Artikel 4.

Resolution, antagen den 5 oktober 1921.

LTalinéa suivant sera inséré entre le
deuxiéme et le troisiéme alinéas de l’article
4:

«L’Assemblée fixe, a la majorité des
deux tiers, les régles concernant les élections
des Membres non-permanents du
Conseil et, en partieulier, celles concernant
la durée de leur mandat et les condition
de rééligibilité.i

The following paragraph shall be inserted
between the second and third paragraph
s of Article 4:

«The Assembly shall fix by a two-thirds
majority the rules dealing with the election
of the non-permanent Members of
the Council, and particularly such regulations
as reläte to their term of office
and the conditions of reeligibility.»

Artikel 6.

Resolution,- antagen

1) Que le dernier paragraphe de l’article
6 du Pacte soit remplacé par le
paragraphe suivant:

«Les dépenses de la Société seront supportées
par les Membres de la Société
dans la proportion décidée par 1’Assemblée.
»

2) Que le paragraphe suivant soit ajouté
å, 1’article 6 du Pacte amendé:

«La répartition des dépenses de la Société
figurant ä 1’annexe 3 sera appliquée
du lcr janvier 1922 jusqu’å ce qu’une
répartition nouvelle, adoptée par 1’Assemblée,
soit mise en vigueur.»

den 5 oktober 1921.

1) That the last paragraph of Article
6 of the Covenant shall be replaced by
the following paragraph:

<The expenses of the League shall be
borne by the Members of the League in
the proportion decided by the Assembly.»

2) That the following paragraph shall
be added to Article 6 of the Covenant as
amended:

«The allocation of the expenses of the
League set out in Annex 3 shall be
applied as from January 1st, 1922, until
a revised allocation has come into force
after adoption by the Assembly.»

Artikel 12.

Resolution, antagen den 4 oktober 1921.

L’article 12 sera rédigé comme suit: Article 12 shall read as follows:

Article 12. Article 12.

<Tous les Membres de la Société con- «The Members of the League agree
viennent que, s’il s’éléve entre eux un that, if there should anse between them

14

Kungl. Majds proposition nr 69.

différend susceptible d’entrainer une rupture,
ils le soumettront soit å la procédure
de''1’arbitrage om d un réglement judiciaire,
soit ä 1’examen du Conseil. Ils conviennent
encore qu’en aucun cas ils ne
doivent recourir ä la guerre avant respiration
d’un délai de trois mois apres la décision
arbitrale ou judiciaire, ou le rapport
du Conseil.

Dans tous les cas prévus par cet artide,
la décision doit étre rendue dans
un délai raisonnable et le rapport du
Conseil doit étre établi dans les six mois,
k dater du jour ou il aur a été saisi du
différend.»

any, dispute likely to lead to a rupture
they will submit the matter either to arbitration
or judicial settlement or to enquiry
by the Council and they agree
in no case to resor t to war until three
months after the award by the arbitrators
or the judicial decision, or the report
by the Council.

In any case under this Article, the
award of the arbitrators or the judicial
decision shall be made within a reasonable
time, and the report of the Council
shall be made within six months after
the submission of the dispute.*

Artikel 13.

Resolution, antagen

«Les Membres de la Société conviennent
que s’il s’éléve entre eux un différend
susceptible, å leur avis, d’une solution arbitrale
om judiciaire, et si ce différend ne
peut se régler de facon satisfaisante par
la voie diplomatique, la question sera soumise
intégralement ä un réglement arbitral
om judiciaire.

«Parmi ceux qui sont généralement susceptibles
d’une solution arbitrale ou judiciaire,
on déclare tåls les différends relatifs
ä l’interprétation d’un traité, ä tout
point de droit international, å la réalité
de tout fait qui, s’il était établi, constituerait
la rupture d’un engagement international
ou ä 1’étendue, ou ä la nature de
la réparation due pour une telle rupture.

iLa cause sera soumise ä la Cour permanente
de Justice Internationale, ou å
toute juridiction ou cour désignée par les
parties ou prévue dans leurs conventions
antérieures.

«Les Membres de la Société s’engagent
k exécuter de bonne foi les sentences

den 4 oktober 1921.

«The Members of the League agree that,
whenever any dispute shall anse between
them which they recognise to be suitable
for submission to arbitration or judicial
settlement, and which cannot be satisfactorily
srttled by diplomacy, they will
submit the whole subject-matter to arbitration
or judicial settlement.

«Disputes as to the interpretation ofa
treaty, as to any question of international
law, as to the existence of any fact
which, if established, would constitute a
breach of any international obligation, or
as to the extent and nature of the reparation
to be made for any such breach,
are declared to be among those which are
generally suitable for submission to arbitration
or judicial settlement.

tFor the consideration of any such dispute,
the court to which the case is ref er red
shall be the Permanent Court of International
Justice, established in accordance with
Article 14, or any tribunal agreed on by
the parties to the dispute or stipulated in
any convention existing between them.

»The Members of the League agree that
they will carry out in full good faith

15

Kungl. May.ts proposition nr 69.

rendues et å ne pas recourir å la guerre
contre tout Membre de la Société mai s’y
conformera. Faute d’exécution de la sentence,
le Conseil propose les mesures qui
doivent en assurer l’effet.>

any award or decision that may be rendered,
and that they will not resort to
war against a Member of the League
which complies therewith. In the event
of any failure to carry out such an award
or decision, the Council shall propose
what steps should be taken to give effect
thereto.»

Artikel 15.

Resolution, antagen den 4 oktober 1921.

«S’il s’éléve entre les Membres de la
Société des Nations un différend susceptible
d’entrainer une rupture et si ce
différend n’est pas soumis ä Ja procédure
de 1’arbitrage om ä un réglement judiciaire
prévu ä 1’article 13, les Membres de
la Société conviennent de le porter devant
le Conseil. A cet effet, il suffit que l’un
d’eux avise de ce différend le Secrétaire
général, qui prend toutes dispositions en
vue d’une enquéte et d’un examen complet.»

«If there should anse between Members
of the League any dispute likely to lead
to a rupture, which is not submitted to
arbitration or judicial settlenient in accordance
with Article 13, the Members of
the League agree that they will submit
the matter to the Council. Any party to
the dispute may effect such submission
by giving notice of the existence of the
dispute to the Secretary-G-eneral, who
will make all necessary arrangements for
a full investigation andconsiderationthereof.
»

Artikel 16.

Resolution, antagen den 4 oktober 1921.

1. La derniére partie du premier alinéa
de 1’article 16 du racte sera rédigé comme
suit:

«Ceux-ci s’engagent ä rompre immédiatement
avec lui toutes relations commerciales
ou financiéres, å interdire tous
rapports entre les personnes résidant sur
leur territoire et celles résidant sur le
territoire de 1’Etat en rupture de Pacte
et å faire cesser toutes Communications
financiéres, commerciales ou personnelles
entre les personnes résidant sur le territoire
de cet Etat et celles résidant sur
le territoire de tout autre Etat membre
ou non de la Société.»

2. Le second alinéa de 1’article 16 sera
rédigé comme suit:

1. The latter part of the first paragraph
of Article 16 of the Covenant shall read
as follows:

«... which hereby undertake immediately
to subject it to the severance of
all trade or financial relations, the prohibition
of all intercourse between persons
residing in their territory and persons
residing in the territory of the Covenant-breaking
State, and the prevention
of all financial, commercial or personal
intercourse between persons residing in
the territory of the Covenant-breaking
State and persons residing in the territory
of any other State, whether a Member
of the League or not.»

2. The second paragraph of Article 16
shall read as follows:

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

dl appartient au Conseil cTémettre un
avis sur le point de savoir s’il y a ou
non rupture de Pacte. Au cours des délibérations
du Conseil sur cette question, il
ne sera pas tenu compte du vote des
Membres accusés d’avoir eu recours ä la
guerre et des Membres contre qui cette
guerre est entreprise.»

3. Le troisiéme alinéa de 1’article 16
sera rédigé comme suit:

«Le Conseil doit notifier å tous les Membves
de la Société la date å laquelle il
recommande d’appliquer les mesures de
pression économique visées au présent
artide.»

4. Le quatriéme alinéa de 1’article 16
sera rédigé comme suit:

«Toutefois, si le Conseil jugeait que,
pour certains Membres, 1’ajournement, pour
une période déterminée, a’une quelconque
de ees mesures dut permettre de mieux
atteindre l’objet visé par les mesures mentionnées
dans le paragrapne précédent, ou
fut nécessaire pour réduire au minimum
les pertes et les inconvénients qu’elles
pourraient leur causer, il aurait le droit
de décider cet ajournement.»

dt is for tbe Council to give an opinion
whether or not a breach of the Covenant
has taken place. In deliberations
on this question in the Council, the
votes of Members of the League alleged
to have resorted to war and of Members
against whom such action was direeted
shall not be counted.»

3. The third paragraph of Article 16
shall read as follows:

»The Council will notify to all Members
of the League the date which it
recommends for tbe application of the
economic pressure under this Article.»

4. The fourth paragraph of Article 16
shall read as follows:

«Nevertheless, the Council may, in the
case of partieular Members, postpone the
coming into force of anv of these measures
för a specified period where it is satisfied
that such a postponement will facilitate
the attainment of the ob.ject of the measures
referred to in the preceding paragraph,
or that it is necessary in order to
minimise the loss and inconvenience which
will be caused to such Members.»

Artikel 26.

Resolution, antagen

a) Le premier alinéa de 1’article 26 du
Pacte sera remplacé par le texte suivant:

«Les amendements au présent Pacte
dont le texte aura été voté par 1’Assemblé
å la majorité des trois quarts, parmi
lesquels doivent figurer les voix de tous
les Membres du Conseil représentés å la
réunion, entreront en vigueur dés leur ratification
par les Membres de la Société
dont les représentants composaient le
Conseil, tors du vote, et par la majorité
de ceux dont les représentants förment
T Assemblé.»

b) Apres le premier alinéa de 1’article

den 3 oktober 1921.

a) The first paragraph of Article 26 of
the Covenant shall be replaced by the
following text:

»Amendments to the present Covenant
the text of which skall have been voted
by the Assembly on a three fourths
majority, in which there shall be included
the votes of afl the Members of
the Council represented åt the meeting,
will take effeet when ratified by the
Members of the League whose Representatives
composed the Council when the
vote was taken and by the majority of
those whose Representatives form the
Assembly.»

b) A paragraph reading as follows shall

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

26, il sera ajouté un alinéa qui sera rédigé
comme suit:

«Si, dans les vingt-deux mois qui suivent
le vote de 1’Asseniblée, le nombre de ratifications
requis n’a pas été réuni, la
résolution d’amendement reste sans effet.»

c) Le deuxiéme alinéa de 1’article 26
actuel sera remplacé par les deux alinéas
sui vants:

«Le Secrétaire général informe les Membres
de l’entrée en vigueur d’un amendement.

Tout Membre de la Société qui n’a pas
å, ce moment ratifié 1’amendement est libre
* de notifier dans l’année au Secrétaire
général son refus de 1’accepter. Il cesse,
en ce cas, de faire partie de la Société.»

be added after tbe first paragraph of
Article 26:

«If the required number of ratifications
sball not have been obtained within
twenty-two montbs after the vote of the
Assembly, tbe proposed amendment sball
remain witbout effeet.»

c) Tbe second paragrapb of the present
Article 26 sball be replaced by tbe two
following paragraphs:

«The Secretary-General sball inform
tbe Members of tbe taking effeet of an
amendment.

Any Member of tbe League whicb bas
not åt tbat time ratified tbe amendment
is free to notify tbe Secretary-General
witbin a year of its refusal to accept it,
but in tbat case it sball cease to be a
Member of the League.»

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 59 käft. (Nr 69.)

3

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

Bilaga 2.

Översättning till svenska av de ändrade artiklarne i Förbundsakten dels i deras
nuvarande lydelse (vänstra spalten) dels i deras av församlingen antagna lydelse
(högra spalten).

Artikel 4.

Rådet består av ombud för de allierade
och associerade huvudmakterna samt för
fyra andra medlemmar av förbundet.
Dessa fyra medlemmar skola fritt utses
av församlingen vid tidpunkter, som denna
efter eget gottfinnande bestämmer. Intill
dess ombud tillsatts för de av församlingen
första gången utsedda fyra förbundsmedlemmar,
skola ombud för Belgien,
Brasilien, Spanien och Grekland
vara ledamöter i rådet.

Med bifall av församlingens majoritet
må rådet utse andra medlemmar i förbundet
att vara permanent representerade
i rådet. Det må med dylikt bifall jämväl
öka antalet av de medlemmar i förbundet,
som skola av församlingen utses
att vara representerade i rådet.

Rådet sammanträder, när omständigheterna
sådant påfordra, dock minst en

Sång om året, å den ort, som är förbunets
säte, eller å annan ort, som må bliva
bestämd.

Rådet är behörigt att till behandling
upptaga varje fråga, som faller inom förbundets
verksamhetsområde eller som berör
världsfreden.

Envar icke i rådet representerad medlem
av förbundet skall inbjudas att, då
en fråga, som speciellt berör dess intressen,
dragés inför rådet dit sända ett om-.
bud, som vid frågans handläggning skall
hava säte och stämma därstädes.

Varje i rådet representerad medlem av
förbundet har där endast en röst och ett
ombud.

Rådet består av ombud för de allierade
och associerade huvudmakterna samt för
fyra andra medlemmar av förbundet.
Dessa fyra medlemmar skola fritt utses
av församlingen vid tidpunkter, som denna
efter eget gottfinnande bestämmer. Intill
dess ombud tillsatts för de av församlingen
första gången utsedda fyra förbundsmedlemmar,
skola ombud för Belgien,
Brasilien, Spanien och Grekland
vara ledamöter i rådet.

Med bifall av församlingens majoritet
må rådet utse andra medlemmar i förbundet
att vara permanent representerade
i rådet. Det må med dylikt bifall jämväl
öka antalet av de medlemmar i förbundet,
som skola av församlingen utses
att vara representerade i rådet.

Församlingen skall med tvåtredjedels
majoritet fastställa regler för val av de
ej permanenta rådsmedlemmarna och särskilt
bestämmelser rörande uppdragets
längd och villkoren för återväg

Rådet sammanträder, när omständigheterna
sådant påfordra, dock minst en
gång om året, å den ort, som är förbundets
säte, eller å annan ort, som må bliva
bestämd.

Rådet är behörigt att till behandling
upptaga varje fråga, som faller inom förbundets
verksamhetsområde eller som berör
världsfreden.

Envar icke i rådet representerad medlem
av förbundet skall inbjudas att, då
en fråga, som speciellt berör dess intressen,
dragés inför rådet, dit sända ett om -

Kungl. Maj :ts proposition nr 69.

19

bud, som vid frågans handläggning skall
hava säte och stämma därstädes.

Varje i rådet representerad medlem av
förbundet har där endast en röst och ett
ombud.

Artikel 6.

Sista stycket.

Utgifterna för sekretariatet bestridas
av förbundets medlemmar och fördelas dem
emellan i samma förhållande, som fastställts
beträffande kostnaderna för Världspostföreningens
internationella byrå.

Förbundets utgifter bestridas av Förbundets
medlemmar enligt fördelning, som
fastställes av församlingen.

Den fördelning av förbundets utgifter,
som återfinnes i bilaga 3, skall tillämpas
från och med 1 januari 1922 till dess en
ny av församlingen fastställd fördelning
trätt i kraft.

Artikel 12.1

Förbundets medlemmar äro ense om
att, därest mellan dem skulle uppkomma
någon tvist, som är ägnad att medföra
brytning, de skola hänskjuta densamma
antingen till domstolsförfarande eller ock
till rådets prövning. De överenskomma
jämväl att i intet fall gripa till krig,
förrän tre månader förflutit efter det att
domstolens utslag fallit eller rådet avgivit
sitt yttrande.

I alla de fall, som avses i denna ar,
tikel, skall domen givas inom skälig tid
och rådets yttrande föreligga inom sex
månader efter det tvisten dit hänskjutits.

Förbundets medlemmar äro ense om
att därest mellan dem skulle uppkomma
någon tvist, som är ägnad att medföra
brytning, de skola hänskjuta densamma
antingen till skiljedoms-, eller domstolsförfarande
eller ock till rådets prövning.
De överenskomma jämväl att i intet fall
gripa till krig, förrän tre månader förflutit
efter det att skiljedomarnas eller
domstolens utslag fallit eller rådet avgivit
sitt yttrande.

I alla de fall, som avses i denna artikel,
skall utslaget givas inom skälig
tid och rådets yttrande föreligga inom
sex månader efter det tvisten dit hänskjutits.

Artikel 13.

Förbundets medlemmar överenskomma,
att när helst mellan dem en tvist uppstår,
som enligt deras mening är ägnad att
underkastas domstols avgörande och icke
kan på diplomatisk väg bringas till en
tillfredsställande lösning, tvisten i sin
helhet skall hänskjutas till domstolsbehandling.

Till tvister, som i allmänhet äro äg -

Förbundets medlemmar överenskomma,
att närhelst mellan dem en tvist uppkommer,
som enligt deras mening är ägnad
att underkastas skiljedom eller domstols
avgörande och icke kan på diplomatisk
väg bringas till en tillfredsställande
lösning, tvisten i sin helhet skall hänskjutas
till skiljedomsförfarande eller domstolsbehandling.

1 Angående de kursiverade tilläggen i artiklarna 12, 13 och 15 jmf. ovan sid. 9.

20

Kungl. Majrts proposition nr 69.

nade att avgöras av domstol, förklaras
höra de, som angå tolkning av fördrag,
internationellt-rättsliga spörsmål, förefintligheten
av någon omständighet, som,
därest den konstateras, skulle innebära
åsidosättande av en internationell förpliktelse,
eller storleken och arten av den

Öörelse, som bör givas i fall av dylik
iktelses åsidosättande.

Den domstol, till vilken målet hänskjutes,
skall vara den, varom i det särskilda
fallet parterna överenskomma, eller
som finnes stadgad i tidigare fördrag
mellan dem.

Förbundets medlemmar förplikta sig
att ärligt ställa sig meddelad dom till
efterrättelse samt att icke gripa till krig,
mot någon medlem av förbundet, vilken
fogar sig efter dom. Underlåter part
att ställa sig dom till efterrättelse, föreslår
rådet åtgärder, ■ som skola åvägabringa
domens verkställande.

Till tvister, som i allmänhet äro ägnade
att avgöras genom skiljedomsförfarande
eller av domstol förklaras höra de, som
angå tolkningen av fördrag, internationellt-rättsliga
spörsmål, förefintligheten
av någon omständighet, som, därest den
konstateras, skulle innebära åsidosättande
av en internationell förpliktelse, eller storleken
och arten av den gottgörelse, som
bör givas i fall av dylik förpliktelses
åsidosättande.

Målet skall hänskjutas till den fasta
mellanfolkliga domstolen eller till vilken
som helst domstol, varom i det särskilda
fallet parterna överenskomma eller som
finnes stadgad i tidigare fördrag mellan
dem.

Förbundets medlemmar förplikta sig
att ärligt ställa sig meddelad dom till
efterrättelse samt att icke gripa till krig,
mot någon medlem av förbundet, vilken
fogar sig efter utslaget eller domen.
Underlåter part att ställa sig dom till
efterrättelse, föreslår rådet åtgärder, som
skola åvägabringa domens verkställande.

Artikel 15.

Första stycket:

För den händelse att mellan medlemmar
av förbundet uppstår en tvist, som synes
kunna leda till brytning mellan dem,
och denna tvist icke hänskjutits till domstolsförfarande
i enlighet med art. 13,
överenskomma förbundets medlemmar att
hänskjuta saken till rådet. För sådant
ändamål är det tillräckligt, att part underrättar
generalsekreteraren om tvistens
förefintlighet, varefter denne har att vidtaga
alla nödiga åtgärder i och för sakens
fullständiga utredning och prövning.

För den händelse att mellan medlemmar
av förbundet uppstår en tvist, som
synes kunna leda till brytning mellan
dem, och denna tvist icke hänskjutits •
till skiljedoms- eller domstolsförfarande
enligt art. 13, överenskomma förbundets
medlemmar att hänskjuta saken till
rådet. För sådant ändamål är det tillräckligt,
att part underrättar generalsekreteraren
om tvistens förefintlighet,
varefter denne har att vidtaga alla nödiga
åtgärder i och för sakens fullständiga
utredning och prövning.

Artikel 16.

Om medlem av förbundet griper till
krig i strid mot sina förpliktelser enligt
artiklarna 12, 13 eller 15, skall ifrågavarande
stat anses därigenom utan vidare

Om medlem av förbundet griper till
krig i strid mot sina förpliktelser enligt
artiklarna 12, 13 eller 15, skall ifrågavarande
stat anses därigenom utan vidare

Kungl. Majds proposition nr 69.

21

hava begått en krigshandling emot samtliga
övriga medlemmar av förbundet.
Dessa förbinda sig att omedelbart, avbryta
alla förbindelser av kommersiell
eller finansiell art med den fördragsbrytande
staten, att förbjuda alla förbindelser
mellan sina inbyggare och inbyggare
i ifrågavarande stat samt att förhindra
alla förbindelser av finansiell, kommersiell
eller personlig art mellan denna stats
innebyggare och innebyggare i varje annan
stat, oberoende därav, huruvida den
tillhör förbundet eller ej.

Det åligger i sådant fall rådet att föreslå
de särskilda regeringar, saken angår,
med vilka lånt-, sjö- eller luftstridskrafter
de särskilda förbundsmedlemmarna
skola bidraga till de väpnade; styrkor,
som skola användas till hävdande av förbundsförpliktelsernas
helgd.

Förbundets medlemmar överenskomma
vidare, att vid tillämpningen av de i
denna artikel förutsedda ekonomiska åtgärder,
ömsesidigt understödja varandra
i syfte att så mycket som möjligt nedbringa
därav följande förluster och olägenheter.
De skola likaledes ömsesidigt
stödja varandra i motstånd mot de särskilda
åtgärder, som av en fördragsbrytande
stat må riktas mot någon av dem. De
skola vidare vidtaga erforderliga åtgärder
för att, envar inom sitt statsområde underlätta
fri passage för styrkor tillhörande
förbundsmedlem, som deltager i
gemensamma åtgärder till skydd för förbundsförpliktelsernas
helgd.

Varje medlem av förbundet som brutit
mot någon av de ur förbundsakten härflytande
förpliktelser, må uteslutas ur
förbundet genom ett av rådet fattat beslut,
som biträdes av ombuden för alla
övriga, i rådet företrädda medlemmar av
förbundet.

hava begått,en krigshandling emot samtliga
övriga medlemmar av förbundet.
Dessa förbinda sig att omedelbart avbryta
alla förbindelser av kommersiell eller
finansiell art med den fördragsbrytande
staten, att förbjuda alla förbindelser mellan
sina inbyggare och inbyggare i
ifrågavarande stat samt förhindra alla
förbindelser av finansiell, kommersiell eller
personlig art mellan denna stats innebyggare
och innebyggare i varje annan
stat, oberoende därav, huruvida den tillhör
förbundet eller ej.

Det tillkommer rådet att avgiva utlåtande,
huruvida kränkning av förbundsakten ägt
rum eller ej. Vid rådets förhandlingar
härom skola rösterna från de förbundsmedlemmar,
vilka beskyllas för att hava gripit
till krig eller mot vilka kriget ifråga är
riktat, icke medräknas.

Dådet skall underrätta samtliga medlemmar
av förbundet om den tidpunkt, från
vilken det förordar tillämpning av de ekonomiska
p åtrycknings åt,g är der, vilka avses
i denna artikel.

Dock kan rådet för särskilda medlemmars
vidkommande och för viss bestämd
tid besluta uppskov med igångsättandet
av någon av dessa åtgärder, för den händelse
rådet anser, att genom ett dylikt
uppskov skulle bättre tillgodoses det syfte,
som eftersträvas med de'' i föregående
stycke omnämnda åtgärder eller att uppskovet
är nödvändigt för att till ett minimum
nedbringa de förluster och olägenheter,
som skulle genom dessa åtgärder
tillskyndas medlemmarna ifråga.

Det åligger i sådant fall rådet att
föreslå de särskilda regeringar, saken angår,
med vilka lånt-, sjö- eller luftstridskrafter
de särskilda förbundsmedlemmarna
skola bidraga till de väpnade styrkor,
som skola användas till hävdande av förbundsförpliktelsernas
helgd.

Förbundets medlemmar överenskomma
vidare att, vid tillämpningen av de i
denna artikel förutsedda ekonomiska åtgärder,
ömsesidigt understödja varandra

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

i syfte att så mycket som möjligt nedbringa
därav följande förluster och olägenheter.
De skola likaledes ömsesidigt
stödja varandra i motstånd mot de särskilda
åtgärder, som av en fördragsbrytande
stat må riktas mot någon av dem.
De skola vidare vidtaga erforderliga åtgärder
för att, envar inom sitt statsområde,
underlätta fri passage för styrkor
tillhörande förbundsmedlem, som deltager
i gemensamma åtgärder till skydd för
förbundsförpliktelsernas helgd.

Varje medlem av förbundet, som brutit
mot någon av de ur förbundsakten härflytande
förpliktelser, må uteslutas ur
förbundet genom ett av rådet fattat beslut,
som biträdes av ombuden för alla
övriga, i rådet företrädda medlemmar av
förbundet.

Artikel 26.

Ändringar i denna förbundsakt tråda i
kraft, när de ratificerats av de medlemmar
av förbundet, vilkas ombud bilda
rådet, samt av majoriteten av de medlemmar,
vilkas ombud utgöra församlingen.

Det står varje medlem av förbundet
fritt att icke antaga förändringar, som
vidtagits i förbundsakten, men aen upphör
därigenom att tillhöra förbundet.

Ändringar i denna förbundsakt, vilka
beslutats av församlingen med trefjärdedels
majoritet, innefattande samtliga vid
sammanträdet företrädda rådsmedlemmars,
röster, träda i kraft, när de ratificerats
av de medlemmar av förbundet, vilkas ombud
bildade rådet vid den tidpunkt, då
omröstningen företogs, samt av majoriteten
av de medlemmar, vilkas ombud utgöra
församlingen.

För den händelse .erforderligt antal
ratifikationer icke erhållits inom tjugutvå
månader efter församlingens beslut, skall
den av församlingen beslutade ändringen
vara utan verkan.

Generalsekreteraren skall underrätta
förbundets medlemmar om en ändrings
ikraftträdande.

Den medlem, som då icke ratificerat
ändringen, äger frihet att inom ett år
underrätta generalsekreteraren om sin
vägran att godtaga ändringen, men upphör
därigenom att tillhöra förbundet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

23

Bil. 3.

Den i artikel 6 i dess nya lydelse omnämnda bilaga 3 till förbundsakten.

Enhe- Enhe Stater:

ter att Stater: ter att

betala: betala:

Albanien.............2

Argentina............35

Australien............15

Belgien.............15

Bolivia.............15

Brasilien.............35

Brittiska Riket.........90

Bulgarien............10

Canada.......... . . .'' 35

Chile ............15

Columbia............10

Costa-Rica............2

Cuba..............10

Danmark............10

Estland.............5

Finland.............5

Frankrike............90

Grekland.............10

Guatemala............2

Haiti..............5

Honduras............2

Indien..............65

Italien ..............65

Japan..............65

Kina..............65

Lettland.............5

Liberia.............2

Litbauen.............5

Luxemburg...........2

Nederländerna..........15

Nicaragua............2

Norge..............10

Nya Zeeland...........10

Panama.............2

Paraguay............2

Peru.......... 10

Persien.............10

Polen...... 15

Portugal.............10

Rumänien............35

Salvador.............2

Serbo-Kroato-Slovenska-Konunga riket.

.............35

Schweiz.............10

Siarn..............10

Spanien...... 35

Sverige.............15

Sydafrika............15

Tjeckoslovakiet . ........35

Uruguay.............10

Venezuela............5

Österrike............2