Kung!. Maj:ts proposition Nr 38.

1

Nr 38.

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen angående av Kungl. Maj:t
meddelat uppskov med slutförandet av vissa undersökningsarbeten
i Kiirunavaara och Gelliväre malmberg; given Stockholms
slott den 27 januari 1922.

Kungl. Maj:t vill härigenom, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, giva riksdagen
tillkänna, att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 december 1921
medgivit, att den i det den 18 juli 1913 träffade avtalet mellan svenska
staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget
Gelliväre malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra
sidan, föreskrivna undersökningen rörande malmernas dimensioner på
djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gelliväre malmberg icke behöver
slutföras tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten kan föreläggas
1924 års riksdag.

GUSTAF.

G. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman, Linders,

SCHLYTER, ÖRNE.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför:

Jag anhåller nu att få upptaga frågan om avlåtande av skrivelse
till riksdagen med anmälan om det av Kungl. Maj:t den 22 december
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 30 käft. (Nr 38.) 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

1921 fattade beslut, varigenom medgivits visst uppskov med slutförandet
av en i avtal mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och tralikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösund, å andra sidan, föreskriven undersökning rörande
malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivaré
malmberg.

Uppskov med slutförande av berörda undersökning bär redan vid
två tillfällen förut av Kungl. Maj:t medgivits, båda gångerna likväl
enligt bemyndigande av riksdagen. De skäl, som föranledde Kungl.
Maj:t att ovannämnda den 22 december 1921 utan därtill av riksdagen
erhållet bemyndigande medgiva ytterligare dylikt uppskov, framgå
närmare av mitt uttalande till statsrådsprotokollet över bandelsärenden
för samma dag, i vad detta protokoll avser nu omhandlade ämne.

Jag yttrade därvid följande:

»I skrivelse den 26 maj 1913 (nr 126) bemyndigade riksdagen Kungl.
Maj:t att å statens vägnar med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget
Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund träffa
överenskommelse angående ökad brytning och utfraktning av järnmalm m. m. Riksdagen
uppställde emellertid det villkoret, att förstnämnda bolag skulle åtaga sig
anordna en genom djupborrningar utförd undersökning rörande malmernas dimensioner
på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg intill en kostnad
av högst 500,000 kronor. Avsikten med en dylik undersökning var den, att, då
staten hade att träffa sitt avgörande angående den ytterst betydelsefulla frågan om
eventuell inlösen av den halvpart i de nämnda malmfälten, som vore enskild egendom,
utredning i god tid skulle föreligga rörande storleken av de malmtillgångar, om
vilkas förvärvande komme att bliva fråga. Undersökningen skulle utföras i överensstämmelse
med de anvisningar, som lämnades av en för arbetets övervakande
tillsatt nämnd av tre personer, av vilka en skulle utses av Kungl. Maj:t, en av
bolaget och en av järnkontoret; och skulle arbetet så bedrivas, att nämndens rapport
över de vunna resultaten kunde föreläggas 1919 års riksdag.

Sedan mellan staten och bolagen den 18 juli 1913 träffats överenskommelse
om utförande av berörda undersökningar i enlighet med riksdagens beslut, utsågos
följande personer till ledamöter av undersökningsnämnden: av Kungl. Maj:t professorn
W. Petersson, av bolaget disponenten fil. doktorn H. Lundbohm och av
järnkontoret direktören P. Larsson.

I skrivelse den 26 februari 1917 till dåvarande chefen för finansdepartementet
hemställde sedermera denna nämnd på i skrivelsen närmare anförda skäl — undersökningsarbetet
hade fördröjts av åtskilliga omständigheter — om ett efter omständigheterna
lämpat uppskov med slutförandet av ifrågavarande undersökning.

I anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 27 april 1917, nr
312, riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att med ändring av bestämmelserna i förenämnda
den 18 juli 1913 träffade avtal medgiva, att den i samma avtal föreskrivna
undersökningen rörande malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara

3

Kungl. Maj:ta proposition Nr 38.

och Gellivare malmberg icke behövde slutföras tidigare, än att redogörelse för de
vunna resultaten kunde föreläggas 1921 års riksdag.

Enligt riksdagens skrivelse den 6 juni 1917, nr 231, erhöll Kungl. Maj:t det
sålunda äskade bemyndigandet.

I skrivelse den 9 oktober 1920 gjorde sedermera denna nämnd — sedan
Larsson avlidit, hade han ersatts med disponenten Erik Malm — framställning om
ytterligare uppskov till den 1 oktober 1921 med slutförandet av det nämnden givna
uppdraget. Som skäl för beviljande av detta uppskov anförde nämnden, att det
vore synnerligen önskvärt, dels att de dittills utförda undersökningarna finge kompletteras
med ett ytterligare planerat, för bedömande av det s. k.^Kaptenslagrets i
Malmberget utsträckning mot djupet ytterst viktigt borrhål, för vars drivande trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund beslutat ställa nödiga medel till förfogande,
dels ock att vissa av nämnden planerade bestämningar av åtskilliga borrhåls avvikelser
finge komma till utförande.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning härav i proposition den 21 januari 1921, nr
37, föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att, utan hinder av bestämmelserna
i ovanberörda avtal ävensom riksdagens i förenämnda skrivelse den 6 juni 1917
meddelade beslut, medgiva, att den i avtalet föreskrivna undersökningen icke behövde
slutföras tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten kunde föreläggas
1922 års riksdag, anmälde riksdagen i skrivelse den 22 mars 1921, nr 92, att riksdagen
lämnat Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.

Nu har nämnden i skrivelse den 30 november 1921 — efter att hava lämnat
en sammanfattande redogörelse för de av nämnden hittills utförda undersökningarna
samt dessas resultat — anhållit, att undersökningarna måtte få kompletteras med
vissa av nämnden föreslagna ytterligare djupborrningsarbeten, till vilkas utförande
trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund beslutat ställa nödiga medel till förfogande,
och att för sådant ändamål slutförandet av det nämnden givna uppdraget måtte få
uppskjutas under så lång tid, som erfordrades för de ifrågasatta borrningarnas utförande
och resultatens bearbetning, vartill beräknades åtgå omkring två år, räknat
från tiden för dessa arbetens igångsättande.

Nämndens skrivelse, vilken, ehuru undersökningsarbetena ännu icke slutförts,
innehåller åtskilliga upplysningar av intresse för bedömande av malmfältens mäktighet,
är av den lydelse, bilaga A vid detta protokoll utvisar.

På grund av remiss har kommerskollegium den 20 december 1921 avgivit
utlåtande i ärendet, och har kollegium därvid jämväl överlämnat yttranden av fullmäktige
i järnkontoret den 14 december 1921 och av malmkommissionen den 19 i
samma månad.

Såväl kommerskollegium som fullmäktige i järnkontoret och malmkommissionen
hava tillstyrkt bifall till framställningen.

I en till mig avlåten skrift har sedermera trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund
utfäst sig att för bekostande av de utav nämnden ifrågasatta ytterligare undersökningsarbetena
utbetala ett belopp av högst 200,000 kronor, under förutsättning
likväl — då ett av bolaget med svenska diamantberg borrningsaktiebolaget preliminärt
träffat avtal om borrningarnas utförande måste bekräftas före 1921 års utgång
— att Kungl. Maj:ts beslut om uppskov med undersökningsarbetenas slutförande
bleve meddelat inom samma tid.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Såsom den av nämnden lämnade redogörelsen giver vid handen, hava tillförlitliga
kvantitetsberäkningar rörande malmfyndigheterna i Kiirunavaara ned till det
djup av 500 meter under sjön Luossajärvi, som i riksdagens direktiv om undersökningarnas
utförande torde hava avsetts, av olika skal hittills icke kunnat verkställas.
Nu har emellertid trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund förbundit sig
att till bekostande av de ytterligare undersökningsarbeten, som för beräknande av
malmtillgångarnas storlek vore erforderliga, ställa till förfogande ett belopp av
200,000 kronor, under förutsättning likväl att beslut, innefattande medgivande om
det av nämnden ifrågasatta uppskovet med undersökningsarbetenas slutförande på
ytterligare två år, av Kungl. Maj:t meddelades före innevarande års utgång.

På sätt av det förut sagda framgår, är frågan om medgivande av dylikt
uppskov av beskaffenhet att rätteligen böra underställas riksdagens prövning. I
anledning härav har jag hos bolaget förfrågat mig, huruvida icke sådan jämkning
i det vid bolagets erbjudande fästa villkoret kunde vidtagas, att riksdagen bleve i
tillfälle att i vederbörlig ordning i saken fatta beslut. Härpå bär från bolagets
sida svarats, att någon dylik jämkning — av skäl, för vilka i bolagets ovanberörda
skrift redogjorts — icke vore möjlig, utan att, därest icke beslut i fråga om
uppskov med undersökningsarbetets slutförande förelåge innan årets utgång, bolagets
erbjudande om anslag för arbetets fortsatta bedrivande måste förfalla. Under sådana
omständigheter och då det uppenbarligen för staten är av den allra största
vikt att, inför den ej alltför avlägsna frågan om statsinlösen av den i enskild ägo
varande halvparten i nu ifrågavarande malmfält, erhålla så säker kännedom som
möjligt om malmtillgångarnas verkliga storlek, anser jag, att Kungl. Maj:t — vid
det förhållande jämväl, att någon olägenhet av det begärda uppskovet icke kan
uppstå — omedelbart bör själv fatta det beslut, som erfordras för säkerställande
av det av bolaget gjorda erbjudandet.

På grund av vad sålunda anförts och under framhållande, att meddelande
om Kungl. Maj:ts beslut i ämnet givetvis bör lämnas den inom kort sammanträdande
riksdagen, hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t, med antagande av förevarande
av trafikaktiebolaget Grängesberg —Oxelösund gjorda erbjudande, måtte medgiva, att
den i det den 18 juli 1913 träffade avtalet mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara
—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och aktiebolaget
Grängesberg - Oxelösund, å andra sidan, föreskrivna undersökningen rörande malmernas
dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg
— under förutsättning att ovan omförmälda nämnds anvisningar därvid fortfarande
följas — icke behöver slutföras tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten
kan föreläggas 1924 års riksdag.»

Denna hemställan blev, såsom redan nämnts, av Kungl. Maj:t bifallen.

I det jag nu tillåter mig än ytterligare understryka, att sakens
brådskande beskaffenhet icke medgav densammas hänskjutande till riksdagens
prövning, hemställer jag, att Kungl. Maj:t ville giva riksdagen
tillkänna,

att Kungl. Magt genom beslut den 22 december 1921 medgivit,
att den i det den 18 juli 1913 träffade avtalet mellan svenska staten, å

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare
malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan,
föreskrivna undersökningen rörande malmernas dimensioner på djupare
nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg icke behöver slutföras
tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten kan föreläggas
1924 års riksdag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna
bifall och förordnar, att skrivelse i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:
J. H. Göransson.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Bilaga A.

Till Konungen.

För de arbeten, som till och med september månad 1920 utförts i enlighet med
den emellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, å
andra sidan, träffade överenskommelsen den 3 april 1913 med tillägg den 18 juli
samma år om anordnandet av en genom djupborrningar utföid undersökning rörande
malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg,
avgav den för arbetets övervakande tillsatta nämnden den 9 oktober 1920 en
redogörelse och anhöll i samband därmed i underdånighet om ytterligare uppskov ett
år med slutförandet av det givna uppdraget. Enligt nådigt brev den 8 april innevarande
år har Eders Maj:t funnit gott medgiva, att ifrågavarande undersökning
icke behövde slutföras tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten kunde
föreläggas 1922 års riksdag.

Under det senaste året har det huvudsakliga arbetet koncentrerats på den
mycket svårlösta frågan om bestämmandet av borrhålens avvikelser från den avsedda
riktningen, och, sedan en tillförlitlig metod härför blivit utarbetad under samarbete
med dels en av järnkontoret tillsatt kommitté och dels svenska diamantbergborrningsaktiebolaget,
har under året avvikelsen blivit bestämd i samtliga borrhål
i Kiirunavaara och Malmberget, där detta visat sig önskvärt och möjligt. Därjämte
har det i nämndens underdåniga skrivelse den 9 oktober 1920 omnämnda
borrhålet Kaptens III i Malmberget utförts till 285.3 4 meters längd samt i Kiirunavaara
en del smärre borrhål och orter drivits i syfte att få malmgränserna på
Sjötullens nivå bestämda. Slutligen hava omfattande kemiska undersökningar å de
av malm bestående borrkärnorna verkställts samt en detaljerad beskrivning utarbetats
över samtliga i Kiirunavaara utförda djupborrhål ävensom över de under nämndens
inseende drivna borrhålen i Malmberget.

Efterföljande utgör en kortfattad redogörelse över de utförda undersökningarna
i Malmberget och Kiirunavaara samt deras resultat. I

I Malmberget hava borrningar verkställts endast på de tre största malmförekomstema,
nämligen ''Välkommangruvans, Kaptenslagrets och Tingvallskullelagrets
(Sofiagruvan). Skälet härtill var, att för arbetet tillgängliga penningmedel ej medgåvo
en fullständigare undersökning av hela malmfältet och att det under sådana
förhållanden syntes lämpligare att underkasta de viktigaste malmerna en så långt
görligt var grundlig undersökning med avseende på djupgåendet m. m. medelst uppborrning
av profiler till större djup än att vid ett flertal fyndigheter utföra enstaka
kortare borrhål, -som för övrigt på grund av fyndigheternas oregelbundna
natur lätt kunde bliva missvisande.

I omstående tabell I lämnas en förteckning över samtliga på nämndens uppdrag
utförda borihål i Malmberget jämte viktigare data för desamma.

I Välkommangruvan har en fullständig profil uppborrats till 540 meters avvägning
medelst fyra borrhål av respektive 121.24, 269.20, 354.65 och 424.2 meters djup

7

Kanyl. Maj:t.s proposition Nr 88.

och ansatta i eller utanför Välkommanstollen å 145.5 meters avv. Genom dessa borrningar
har konstaterats, att Välkommanmahnen fortsätter ned till och under 540
meters avv. eller, räknat efter donläget, en sträcka av minst 525 meter under den nuvarande
djupaste arbetsnivån å 145.5 meters avv. Fyndigheten visar sig i borrhålen
mer eller mindre starkt uppblandad med gneis- och granitinlagringar, men samma
är förhållandet även i dagen, vadan härutinnan någon väsentlig förändring ej inträtt
på djupet. Någon förändring i malmens kvalité har ej kunnat iakttagas på djupet.

Fyndighetens horisontala bredd utgör:

å 141 meters avv................................................ cirka 46 meter

» 220 » » .................... ........................... » 42 »

» 300 » > ................................................ » 49 *

* +40 v » »31

» 340 » » »19

Den minskning i mäktigheten, som profilen sålunda anger, torde ej obetingat
behöva betyda, att fyndigheten är på väg att utspetsa. Förhållandet kan bero på
en tillfällig förtryckning av fyndigheten, vars väggar även i dagen förete väsentliga
oregelbundenheter, eller därpa, att den till följd av fältstupning förskjutits i förhållande
till profilplanet, så att ett smalare parti av densamma på djupet inkommit
i detta. Denna fråga kan emellertid ej avgöras, så länge blott en enda profil
genom fyndigheten föreligger.

För undersökning av Kaptenslagret utfördes från en i hängandet indriven ort
å 389 meters avv. tvänne borrhål av respektive 183.14 och 492.5 meters djup. Det
första borrhålet genomgick mellan 468.0—482.i meters avv. samt mellan 507.o—
533.3 meters avv. tvänne svartmalmer av respektive 14 och 26.3 meters borrhålslängd,
det andra åter träffade först vid 330.7 meters borrhålsdjup — motsvarande 717
meters avv. — en smal svartmalmsrand om endast 2.6 5 meters borrhålslängd.

Denna starka avsmalning av fyndigheten i profilen torde dock ingalunda betyda,
att Kaptenslagret skulle taga slut på jämförelsevis ringa djup. Fyndigheten
har nämligen en mycket stark fältförskjutning mot väster, till vilken givetvis hänsyn
togs vid borrhålets utsättning. Emellertid visa senare mätningar av borrhålets
avvikelseriktning, att detsamma betydligt avvikit mot öster — vid 782 meters avv.
ligger det nära 48 meter öster om ansatspunkten — och sålunda i motsatt riktning
mot fältförskjutningen. Till följd härav har borrhålet kommit att gå på sidan om
fyndigheten och endast träffat själva spetsen av dennas fältliggande.

För att emellertid få visshet om, huru Kaptenslagret verkligen förhöll sig på
djupet, ansattes, sedan trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds styrelse därtill
anslagit nödiga medel, ett nytt borrhål, Kaptens III, längst i väster å 320 meters
avv. från en där för ändamålet driven tvärort i hängandet. Detta borrhål, som
riktades mot nordväst med 763 lutning mot horisonten, träffade redan vid 92.7 5
meter motsvarande 408 meters avv. — fyndighetens hängvägg och gick sedan
på en sammanhängande längd av 142.7 5 meter i synnerligen rik svartmalm, vars
liggvägg nåddes vid 230.o meters borrhålslängd eller 568.o meters avv. Profilen, som
visserligen ej når något större djup, visar en betydande ökning av fyndighetens
bredd, en ökning, som dock möjligen endast är ett fältförskjutningsfenomen eller
till dels beror på, att profilen skär fyndigheten under sned vinkel. I alla händelser

8

Kungl. May.ts proposition Nr 38.

visar det senast utförda borrhålet, att Kaptenslagret ingalunda synes tendera att
utspetsa på djupet.

Inom Tingvnllskullelugret har endast ett borrhål blivit utfört, ansatt cirka
150 meter från malmen i en å 153 meters avv. i hängandet om Sofiagruvan driven
ort. Borrhålet, som har en lutning av 65° mot horisonten och en längd av 276.9 4
meter, träffade fyndighetens hängande vid 287 och dess liggande vid 332 meters
avv., vadan fyndighetens längd i borrhålet utgör 50.4 5 meter. Ytterligare en svartmalm
av 9.2 meters borrhålslängd träffades mellan 359.0—368.4 meters avv. Profilen
genom borrhålet synes ge vid handen, att fyndigheten icke oväsentligt ökas i mäktighet
på djupet, men borrningen har nått alltför ringa djup för att något bestämt
uttalande härom skall kunna göras med ledning av detta enstaka borrhål.

Som av ovanstående framgår, äro de i Malmberget utförda borrningarna
jämförelsevis fåtaliga. En fullständig undersökning av detta gruvfält skulle emellertid
bli mycket omständlig och dyrbar, enär på grund av de talrika och spridda fyndigheterna
samt dessas oregelbundna natur ett stort antal borrhål skulle erfordras för vinnande av
en noggrannare kännedom om malmförhållandena på djupet. Genom de nu verkställda
borrningarna har dock visats, att de tre viktigaste malmförekomsterna sträcka
sig till avsevärt djup under nuvarande lägsta arbetsnivå och att malmens kvalitet
förblir oförändrad även på de största djup, som uppnåtts. Det huvudsakliga syftemålet
med undersökningarna i Malmberget är sålunda vunnet, och några ytterligare
borrningar därstädes torde under sådana förhållanden icke böra ifrågakomma.

De i Kiirunavaara under åren 1914—1921 utförda djupborrhålen äro angivna
i omstående tabell 2. Härjämte hava från Sjötunneln och från pallar i fältets sydligaste
del utförts kortare diamantborrhål till ett antal av 25 stycken med sammanlagt
2,128.6 9 5 meters längd i syfte att fastställa malmgränserna å och närmast
under Sjötunnelns nivå, således ungefär i höjd med Luossajärvis vattenyta.

Såsom i föregående berättelse anförts, äro djupborrhålen placerade i 8 vinkelrätt
mot strykningsriktningen lagda profilplan, fördelade efter fyndighetens längd
på en sträcka av cirka 3,000 meter. I dessa profiler har fyndighetens liggvägg träffats
på nedanstående maximidjup:

1 Borrhålet Oscar företer mycket stor avvikelse från utgångsriktningen; hade detsamma
gått rakt, skulle liggväggen hava träffats vid 508 meters avvägning eller 271 meter under I.uossajärvis
vattenyta.

Djup under Djup under Djup under
borrhålets fältets Luossajärvis
mynning noll-punkt vattenyta

meter meter meter

Zenobia-profilen ....

Max-profilen ........

Bismarck-profilen

Gregorius-profilen

Oscar-profilen .......

Hjalmar-profilen ...

John-profilen ........

Kunigunda-profilen

734.65 976.0 739.0

181.24 414.7 177.7

244.9 7 380.o 143.0

563.75 683.75 446.0

374.3 441.01 204.o1

547.9 668.0 431.o

367.5 465.0 228.0

453.94 552.0 315.o

Kungl. Maj:tu proposition Nr 38.

9

Härav lramgår, att i samtliga profiler malmlagret blivit genomgånget med
ett eller flera borrhål, men att endast tre borrhål hava ett djup av över 500 meter
samt att av dessa blott ett, Zenobia IT, nått djupare än 500 meter under Luossajärvis
vattenyta.

Anledningen till att borrningarna icke blivit utförda till ungefär samma nivå
i samtliga profiler är flerfaldig. Då nämnden år 1913 uppgjorde sitt arbetsprogram,
ansåg den sig på grund av de gällande priserna kunna räkna med, att det anslagna
beloppet skulle medgiva borrning till önskat djup med 2 å 3 borrhål i varje profil.
Härvid skulle först kortare borrhål ansättas närmare fyndigheten för fastställande
av dennas stupning till ledning vid ansättandet av de egentliga djupborrhålen. Sedan
dessa kortare borrhål utförts i profilerna Zenobia, Hjalmar, John och Kunigunda,
utsattes ytterligare ett borrhål i var och en av desamma på sådant avstånd från
fyndigheten, att de, med hänsyn till de genom föregående borrhåll utrönta stupningsförhållandena,
kunde beräknas komma att genomgå fyndigheten, innan de
nått den maximilängd av 600 meter, intill vilken borrningsbolaget förbundit sig att
under vissa i kontraktet angivna villkor utföra borrningen.

Härvid yppade sig dock den svårigheten, att de första, kortare borrhålen i
profilerna Hjalmar, John och Kunigunda företedde sådana avvikelser från utgångsriktningen,
att fyndighetens stupning kunde fastställas endast inom vissa gränser,
beroende av, åt vilket håll avvikelsen var riktad, vilket man vid den tiden ej ägde
möjlighet att bestämma. Under sådana förhållanden bjöd försiktigheten att ansätta
de nya borrhålen i dessa profiler så pass nära fyndigheten, att de även vid den
ogynnsammaste d. v. s. brantaste stupningen kunde beräknas genomgå malmen,
innan ovan angivna maximidjup överskridits. Såväl på grund härav som till följd
av variationer i stupningsförhåll andena på djupet, i vissa fall sannolikt också på
grund av förskjutningar av malmen genom förkastningar, träffades malmlagret på
mycket olika djup i de olika profilerna, såsom av tabell 2 framgår.

Vad beträffar Oscarprofilen iakttogs i borrhålet Oscar I en så stor avvikelse
från den avsedda lodräta riktningen, att utsättande av ett nytt borrhål i denna
profil var meningslös, innan avvikelsens riktning blivit fastställd. Åt prövandet av
föreslagna metoder och utarbetandet av en ny, användbar och tillförlitlig metod för
bestämmandet av denna avvikelse ägnades ett omfattande och tidsödande arbete,
som först innevarande år ledde till målet. Detta har varit orsaken till, att det
planerade borrhålet Oscar II icke blivit utfört, vilket är så mycket mera att beklaga,
som denna profil går över fyndighetens centrala del, där icke sådana oregelbundenheter
i malmens uppträdande iakttagits, vilka förekomma i norra och södra
delarna av fältet och där nödvändiggöra försiktighet såväl vid val av plats för
borrhål som vid tolkandet av borrningsresultaten.

I avvaktan på lösningen av avvikelsemätningsfrågan utfördes borrning i de
äldre borrhålen Max, Bismarck och Gregorius, vilka förut endast genomgått fyndighetens
hängande men nu fortdrevos genom malmen och in i liggandet.

En annan väsentlig orsak till de olika djup, vartill profilerna uppborrats,
är den, att nödiga penningmedel saknats till utförandet av en del från början avsedda
borrhål. Sedan de först kontrakterade 2,000 meter borrhål fullbordats, höjdes
borrpriset till följd av krigstidens fördyring till nära det dubbla, och även övriga
omkostnader, såsom för hantlangning, nödvändiga byggnader å borrplatserna m. m.,
ökades i lika eller högre grad. Därtill kom, att ovannämnda undersökningar över
Bihang till riksdagens protokoll 1222. 1 samt. 30 käft. (Nr 38.) 2

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

borrhålsavvikelserna drogo avsevärda och oförutsedda kostnader. På grund härav
visade det sig nödvändigt att vidtaga väsentliga inskränkningar i det ursprungliga
borrningsprogrammet, varigenom i ett flertal profiler de från början avsedda djupborrhålen
ej kommo till utförande, vilket vållat, att undersökningarna blivit i viss
mån ofullständiga.

I omstående tabell 3 anges de ungefärliga malmbredderna, uppmätta i gruvkartans
profiler, dels i dagen och å Sjötunnelns nivå, dels ock vid de avvägningar,
där fyndigheten övertvärats av djupborrhål.

Beträffande förhållandet emellan malmbredderna i dagen och å Sjötunnelns
nivå framgår av denna tablå, att malmbredden är oförändrad eller ökas ned till
Sjötunneln i samtliga profiler å norra hälften av fyndigheten ända till profil 74,
med undantag av profil 44, där dock minskningen är helt obetydlig, I södra delen
av fyndigheten åter visa profilerna, med undantag av nr 99-f-20 meter, en avsmalning
av fyndigheten ned till Sjötunneln. Att denna avsmalning dock torde vara
av rent tillfällig natur framgår av profil 81, där mellan dagen och Sjötunneln förekommer
en stark hopsnörning av malmen, som sedan åter hastigt vidgar sig nedåt,
ehuru den vid Sjötunnelns nivå ännu ej hunnit återtaga sin ursprungliga bredd.
Ännu tydligare bevisas detsamma av profil 78 (Johnprofilen), i vilken fyndigheten
å de övre nivåerna starkt avsmalnar men på djupet åter vidgas till större bredd
än i dagen.

Medan fyndigheten numera är i sina huvuddrag väl känd ned till Luossajärvis
yta, är kännedomen om densamma under denna nivå inskränkt till de upplysningar,
som de utförda djupborrhålen givit.

Dessa fördela sig som nämnt på 8 stycken profiler, av vilka Zenobiaprofilen
(borrhålen Fyndigheten 20 samt Zenobia I och II) ligger på södra stranden av
Luossajärvi, Maxprofilen (borrhålet Max) skär fyndigheten på norra sluttningen av
Vaktmästarens kulle och Bismarckprofilen (borrhålet Bismarck) mellan Gruvingenjörens
och Vaktmästarens kullar, medan Gregoriusprofilen (borrhålet Gregorius) går
rätt genom den senare och sålunda genom malmens bredaste del. Oscarprofilen
(borrhålet Oscar) skär fyndigheten i Bergmästarens kulle, och Hjalmarpvfilen (borrhålen
Hjalmar I och II) övertvärar det smala partiet mellan den förra och Landshövdingens
kulle, över vilken senare Johnprofilen (borrhålen John I och II) sträcker
sig. Längst i söder skär Kunigundaprofilen (borrhålen Kunigunda I och II) Professorns
kulle.

I Zenobiaprofilen anstår i dagen enligt äldre, närliggande borrhål uteslutande
malmbreccia, men i de nu utförda borrhålen uppträder även samlad och rik malm,
som alltmer ökas på djupet ända ned till borrhålet Zenobia II, som genomgår
fyndigheten på det betydande djupet av 550 — 739 meter under Luossajärvis yta.
Denna profil är av betydelse icke blott på grund därav, att den visar, att fyndigheten
fullt uppnår och vida överskrider de djup, till vilka malmtillgångarna i Kiirunavaara
förut plägat räknas, utan även därigenom, att den synes ådagalägga, att de
malmbreccior, som påvisats under Luossajärvi, möjligen på djupet övergå i brytvärd
malm.

I Maxprofilen, som endast uppnår i medeltal 160 meters djup under Luossajärvi,
har fyndigheten ungefär oförändrad bredd ned till borrhålet.

Ilismarckprofiim, som ej heller når något avsevärt djup, företer en betydande
avsmalning av fyndigheten, likaså Gregoriusprofilen, som är lagd å fyndighetens

11

Kungl. Maj.ts proposition Nr :<H.

bredaste del och näst Zenobiaprofilen når det största djupet. Däremot anger Osrarprofilen
en ökning ned till 160 meter under Luossajärvi. Dä emellertid endast ett
borrhål förefinnes i vardera av dessa tre profiler, är det omöjligt att avgöra, huruvida
den konstaterade avsmalningen i de två första eller ökningen i den senare
profilen är av tillfällig eller bestående natur. Särskilt i Bismarckproiilen försvåras
för övrigt tolkningen av borrningsresultatet till följd av vissa oregelbundenheter i
dagen, där en bred gång av syenitporfyr genomsätter fyndigheten.

Hjalmarprofilen sträcker sig till betydande djup — omkring 400 meter under
Luossajärvi — och anger först eu ökning av fyndighetens bredd ned till Sjötunneln
men därefter eu rätt markerad avsmalning.

I Johnprofilen, som dock ej går djupare än omkring 180 meter under Luossajärvi,
är förhållandet omvänt, i det fyndigheten först avsmalnar ned till Sjötunneln
men sedan åter hastigt vidgas.

Kunigundaprofilen, nående till omkring 280 meter under Luossajärvi, anger
en avtagande malmbredd ned till första borrhålet, men därefter förblir bredden
konstant eller till och med ökar något ned till andra borrhålet.

I fråga om malmkvaliteterna hava undersökningarna givit vid handen, att
malmen i samtliga borrhål, även de djupaste, med hänsyn till järn- och fosforhalterna
och frihet från föroreningar är av samma höga kvalitet som i dagen. Liksom
där omväxla även mot djupet fosforrika och fosforfattiga partier, dock har i flertalet
profiler konstaterats en anmärkningsvärd ökning av fosforfattig malm. Detta
gäller icke blott norra delen av fyndigheten, där redan i dagen fosforfattig malm
brutits i vissa områden, utan jämväl den södra delen, där dylik malm förut är känd
endast i jämförelsevis underordnad mängd.

Av förestående redogörelse över de uppborrade djupprofilema framgår, att
kännedomen om fyndigheten på djupet, om ock betydligt vidgad genom de utförda
undersökningarna, dock ännu är rätt ofullständig och ojämn. Vissa profiler visa
ökning, andra åter minskning, och till följd av de olika djup, till vilka de sträcka
sig, och det fåtal borrhål, som på grund av ovan anförda förhållanden utförts,
är det omöjligt att med bestämdhet avgöra, huruvida fyndigheten i sin helhet
tenderar att öka eller minska eller om den förblir konstant ned till 500 meter
under Luossajärvi eller det djup, som tydligen avsetts i riksdagens direktiv. Några
tillförlitliga kvantitetsberäkningar ned till sagda djup kunna under sådana förhållanden
icke utföras, så mycket mer som det ännu ej kan anses bevisat, att de brecciapartier,
som genom magnetiska mätningar och äldre borrhål visats anstå under
Luossajärvi, verkligen på djupet övergå i brytvärd malm, såsom Zenobiaprofilen
synes antyda. Slutligen är fyndighetens sydligaste del mycket ofullständigt undersökt,
varjämte frågan om den fosforfattigare malmens uppträdande på djupet tarvar
ytterligare belysning.

De borrningar, som för fyndighetens ytterligare undersökning skulle vara i
hög grad önskvärda, äro i första hand:

l:o ett borrhål i Kunigundaprofilen, längd .................................... cirka 650 meter

2:o ett borrhål i Oscarprofilen, längd .......................................... » 700 »

3:o två eller flera borrhål från isen på Luossajärvi för utrönande
av utsträckningen av den i Zenobiahålen träffade malmen,
längd tillsammans ....................................................................... » 650 »

Summa cirka 2,000 meter.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

I andra hand önskvärda äro:

l:o fortsättning av borrhålet Konon
2:o ett nytt borrhål i Bismarckprofilen .
3:o ett nytt borrhål i N apoleonprofilen ..

cirka 200 meter
» 400 »

» 400 »

Summa cirka 1,000 meter.

Sedan trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund låtit meddela nämnden,
att dess styrelse, under förutsättning av Eders Maj:ts medgivande till fortsatta
undersökningar, beslutat till de ytterligare undersökningar i Kiirunavaara, som
nämnden kan finna behövliga, ställa till förfogande ett belopp av intill högst 200,000
kronor, får nämnden i underdånighet anhålla om tillstånd till verkställande, i den
omfattning, som det anslagna beloppet kan medgiva, av ovan angivna borrningar
eller eventuellt andra, som under arbetets gång kunna befinnas önskliga, och att
för sådant ändamål fullgörandet av det nämnden givna uppdraget måtte få uppskjutas
så lång tid, som erfordras för de ifrågasatta borrningarnas utförande och
resultatens bearbetning, vartill beräknas åtgå omkring två år, räknat från tiden
för arbetets igångsättande.

Stockholm den 30 november 1921.

Underdånigst
WALFR. PETERSSON.

Hjälmar Lundbohm.

Erik Malm.

Kanal. Maj:ts proposition Nr 38.

13

Tabell 1.

Förteckning1 och data & borrhål, utförda för djupunderuökningcn i Malmberget ären 1914—1821.

Ansatspunktens

Borrhålets

Total

Borrlängd

inom

fyndig-

heten

Avvägning å borr-hålets skärnings-punkter med

Borrhålets benämning

koordinat er

Avväg-

ansats-

riktning

borrlängd

meter

h äng-väggen
meter

ligg-

väggen

meter

1 .

I

X

Y

ning

meter

meter

1

i Tingsvallskulle I1.....................

+ 749.5

+ 1,350.0

153.0

65° X.

276.94

3 50.4 5

3 9.20

287.0

359.0

332.0

368.4

Kaptenslagret I........................

—1,031.7

+ 1,086.7

389.2

Vertikalt

183.14

2 14.10

2 26.30

468.0

507.0

482.1

533.8

Kaptenslagret II .....................

—l,127.s

+ 1,066.0

388.5

D.o

492.50

2.65

717.4

720.0

i Kaptenslagret III .....................

— 1,080.2

-f- 898.2

320

70° NV.

285.3 4

142.7 5

408.2

568.0

Välkommen I...........................

+ 357.8

—1,284.2

145.2

45° 10'' NO.

129.24

32.3 5

205.4

230.6

| Välkommen II ........................

+ 254.7

—1,392.3

145.5

43° 50'' NO.

269.20

39.95

289.0

318.0

! Välkommen III ........................

+ 251.2

—1,395.4

145.5

Vertikalt

354.6 5

29.35

428.8

457.0

1 Välkommen IV.......................

+ 165.2

—1,475.1

145.7

D:o

424.20

I6.0

531.6

547:o

Summa borrmeter för djupundersökningon 2,415.21

1 Ansatt i »Ort 54» i Sofiagruvan. 2 Tvänne paralleller.

Tabell 2.

Förteckning och data å borrhål, utförda för djupundersökningen i Kiirunayaara åren 1914—1921.

Borrhålets •
benämning

Ansatspunktens

Borr-

hålets

ansats-

rikt-

ning

Total

borr-

längd

meter

Därav

på

nämn-

dens

upp-

drag

borrade

meter

Borr-

längd

inom

fyndig-

heten

meter

Borrhålets skär
hängväggen

oingspunkt med
liggväggen

allmän

avväg-

ning

meter

djup

under

Luossa-

järvis

yta

meter

djup

under

Luossa-

järvis

yta

meter

koordinater

Avväg-

ning

meter

allmän

avväg-

ning

meter

X

Y

""

Fyndigheten 20

+ 367.6

— 853.5

240.4

60° V.

80.41

80.41

7.76

291.0

54.0

297.4

60.4

Zenobia I ......

+ 324.8

— 732.6

239.5 5

Verti-

kalt

371.1

73.2

113.46

486.0

249.0

592.6

355.6

Zenubia II ......

+ 277.3

— 600.7

244.2

D:o

847.1

847.1

191.55

787.0

550. o

976.0

739.0

Max...............

— 171.6

— 844.7

230.49

D:o

229.53

76.5

31.21 381.5

144.5

414.7

177.7

Bismarck ......

— 726.8

—1,106.9

135.02

D:o

255.45

80.4i

74.0

306.0

69.0

380. o

143.0

! Gregorius ......

— 989.1

—1,095.2

120.7 5

D:o

609.S4

279.7 9

195.01 489.5

252.5

683.0

446.0

| Oscar ............

—1,319.2

—1,189.4

103.26

D:o

403.77

403.7 7

135.74

332.5

9o. o

441.0

204. o

i Hjalmar I ......

—1,802.6

—1,488.7

84.94

D:o

275.83

148.71

141.05

208. o

29.0

348.0

111.0

I Hjälmar II......

—1,889.0

—1,238.4

122.6 5

D:o

603.95

603.95

59.8

608. o

371.0

668.0

431.0

;John I............

—2,143.4

—1,584.6

82.2 6

D:o

263.5 2

94.5

76.54

249.0

12.0

324.0

87.0

j John II .........

—2,173.0

—1,479.7

101.19

D:o

450.33

450.38

117.15

352.0

115.0

465.0

228.0

Kunigunda I ...

—2,533.8

—1,594.9

89.48

D:o

339.1

115.7 2

72.5

305.0

68.0

377.5

140 5

j Kunigunda II...

-2,582.5

—1,453.3

99.01

| D:o

471.6 3

471.63

76.li

: 472.0

235.0

552.0

315.0

Summa borrmeter för djupundersökningen 3,726.02

Bihang till riksdagens protokoll 1322. 1 samt. 30 käft. (Nr 38.)

Anmärk ningar -

(Fortsatt

häldre borrhål

D:o

d:o

D:o

d:o

D:o

d:o

D:o

d:o

D:o

d:o

D:o

d:o

3

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Tabell 3.

Fyndighetens horisontala bredd.

Profil

i dagen
meter

å

tunnel-

nivån

meter

å

300

m. arv.

meter

å

400

m. avv.

meter

å

500

! m. avv.

1 meter

å

600

m. avv.

meter

& •
900

m. avv.

meter

25 + 40 Zenobia

0

0

.

|

62

78

36 Max ............

30

30

30

_

_

37 + 19 ............

63

63

—

—

_

41.....................

87

95

j -

—

_

_

_

42.....................

100

100

—

—

_

_

42 + 20 ...........

88

98

1

44.....................

100

98

_

_

46.....................

105

108

—

—

_

_

48 Bismarck ......

—

100

80

—

_

_

50..-...................

105

no

—

—

_

52 + 40 Gregorius

185

—

_

—

—

106

58.....................

96

121

—

_

_

59 + 38 Oscar ...

114

—

—

139

_

_

62....................

106

112

_

—

_

_

63.....................

68

96

—

—

_

1

69.....................

65

96

—

—

_

70.....................

75

96

—

—

_

•

71 Hjalmar ......

74

102

- »

—

—

55

72.....................

57

107

—

—

_

_

73.....................

45

119

—

_

_

74.....................

70

73

—

—

_

75.....................

72

—

—

—

_

76.....................

70

60

—

_

_

78 John ............

73 |

51

60 j

90

_

81.....................

66

50

— j

—

_

84.....................

108

•

_ I

_

85+17 Kunigunda

118

—

77

—

78

87 ....................i

109

81

- !

_

_t

— 1

89.....................|

99

_ I

_

89 + 20 ............1

34

38 1

—

— i

_ 1

__

STOCKHOLM, ISAAC MARCDS’ BOKTRYCKKRI-AKTIKBOLAG, 1922.