Kungi. Maj:ts Proposition Nr 8(1.
I
Nr 36.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående sättet för
likviderande av förfallen skuld å statslån till östra
centralbanans järnvägsaktiebolag; given Stockholms slott
den 20 januari 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtaude till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Anders örne.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 januari 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Hansson, Åkerman,
Linders, Schlyter, Örne.
Departementschefen, statsrådet örne anför:
I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 21 september 1921 dagteckuad
skrift har styrelsen för Östra centralbanans järnvägsaktiebolag gjort
framställning i fråga om sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån
för anläggning av Åtvidaberg— Bjärka-Säby järnväg.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 28 höft. (Nr 36.)
115 22
2
Kung!. Maj:ts Proposition År H6.
Koncession å
och statslån
till järnvägar
Yimmerby—
Hultsfred och
Linköping—
Yimmerby.
Koncession å
och statslån
till Åtvidaberg
— Bjärka-Säby
järnväg.
Innan jag ingår på bolagets ifrågavarande framställning, må erinras
om följande.
Den 15 maj 1874 beviljade Kungl. Maj:t koncession å järnväg från
Vimmerby förbi Storebro till Hultsfreds station å Nässjö — Oskavshamnsbanan.
Sedermera beviljades den 19 november 1897 koncession å järnväg
från Linköping över Rimfcrsa och Kisa till Vimmerby. Dessa båda
koncessioner innehavas nu enligt Kungl. Maj:ts medgivande av Ostra
centralbanans järnvägsaktiebolag.
Sedan Kung]. Maj:t för anläggande av järnvägen Linköping—Vimmerby
beviljat Östra centralbanans järnvägsaktiebolag ett statslån å
1,710,000 kronor, medgav 1916 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, att de den 31 december 1915 å förenämnda
statslån förfallna annuitets- och räntebelopp, 1,342,046 kronor 46 öre,
finge, räknat från och med år 1916, under vissa villkor kapitaliseras
såsom särskilt lån till bolaget. Efter det nämnda kapitalisering av den
förfallna skulden ägt rum, har bolaget behörigen inbetalt stadgade annuiteter
å såväl det äldre som det nya av nyss omförmälda statslån.
Den 3 juli 1903 beviljade Kungl. Maj:t koncession å järnväg från
Bjärka station å järnvägen mellan Linköping och Vimmerby till Åtvidabergs
station å Västervik—Åtvidaberg—Bersbo järnväg. Sedan denna
koncession jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande överlåtits å Åtvidaberg—
Bjärka-Säby järnvägsaktiebolag, beviljade Kungl. Maj:t genom resolution
den 31 december 1903 för utförande av järnvägsanläggningen från Bjärka
till Åtvidaberg — i allmänhet benämnd Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg
— ett lån ur allmänna järnvägslånefonden av 290,000 kronor.
För detta lån stadgades bland annat följande villkor:
Annuiteten för låneunderstödets återgäldande ~ beräknades till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
skulle gottgöras ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgöra avbetalning därå. Anstånd med räntans
erläggande medgavs för tre år från lyftningsdagen, dock icke utöver ett
år från den dag, eller den 1 september 1907, då järnvägen enligt den
meddelade koncessionen senast skulle vara färdig och öppnad för trafik;
och skulle beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd sålunda
medgivits, inbetalas till staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna
all övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden
och kapitalet gottgjort, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens
erläggande skulle fortfara så länge, till dess även beloppet av den ränta,
med vars erläggande anstånd medgivits, blivit till staten inbetalt. Kapitalavbetalningen
skulle vidtaga den 1 september 1910 och i samman
-
Kungl. Maj:ts Proposition Nr Hd.
3
hårig därmed gottgörelse ske av därförinnan upplupen obetald ränta, för
så vitt uppskov med densammas erläggande icke beviljats; och skulle
annuiteten sedermera erläggas samma dag varje år, till dess försträckningen
och all därå upplupen ränta blivit till fullo gulden. Därest till
betalning förfallet belopp icke bleve i föreskriven ordning erlagt, skulle
bolaget därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp
bleve behörigen inbetalt. Järnvägsanläggningen Åtvidaberg—BjärkaSäby
med alla därtill börande byggnader och materiel ävensom all bolagets
övriga egendom skulle utgöra säkerhet för den av staten lämnade
försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför varje annan fordran.
Sedan mellan Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnvägsaktiebolag och Ostra
centralbanans järnvägsaktiebolag i maj 1920 upprättats köpekontrakt,
varigenom förstnämnda bolag till det sistnämnda försålt Åtvidaberg—
Bjärka-Säby järnväg, har Kungl. Maj:t genom resolution den 27 augusti
1920 medgivit, att koncessionen å berörda järnväg finge överlåtas å
Östra centralbanans järnvägsaktiebolag, samt därvid stadgat skyldighet
för sistnämnda bolag att ställa sig till efterrättelse de i avseende å såväl
omförmälda järnväg som det för densamma beviljade statslån meddelade
föreskrifter.
Därefter har Östra centralbanans järnvägsaktiebolag medelst påskrift
å den till riksgäldskontor! utfärdade skuldförbindelsen för statslånet
till Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg övertagit betalningsansvaret för
samma lån jämte ränta.
Styrelsen för Östra centralbanans järnvägsaktiebolag hemställer nu,
att framställning måtte avlåtas, till riksdagen därom, att bolagets förfallna
skuld till statsverket å det för Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg
beviljade statslånet finge mot säkerhet, varom nedan vidare förmäles,
omläggas till ett amorteringslån, löpande med fem procent ränta och
att slutamorteras vid samma tid som det förut för berörda järnväg beviljade
statslånet, dock med rätt för bolaget att när helst det så önskade
öka amorteringen å det nya lånet eller helt inbetala detsamma.
Till stöd härför anföres huvudsakligen följande:
Den 31 augusti 1921 hade statslånet för Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg
följande ställning:
Icke förfallet kapital............................................. kronor 269,930: 28
Anståndsränta ....................................................... » 35,898:88
Förfallet kapital....................... kronor 22,422: 86
Förfallen ränta ....................... » 105,036: 14
Överräntor ............................. » 6,031:35 , 133>490.35
Östra centralbanans
järnvägsaktiebolags
förvärvande
av Åtvidaberg—
Bjärka-Säby
järnväg.
Framställning
om kapitalisering
av förfallen
skuld å
statslånet för
anläggning av
Åtvidaberg—
Bjärka-Säby
järnväg.
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 36.
Förfallen skuld jämte överränta var sålunda den 31 augusti 1921 inalles
kronor 133,490: 35.
Vid tiden för Ostra centralbanans järnvägsaktiebolags övertagande av Åtvidaberg—Bjärka-Säby
järnväg hade bolagets ställning varit sådan, att, om bolagets
inkomster av järnvägstrafiken förblivit sådana som de närmast föregående
åren, bolaget skulle varit i stånd att nu likvidera skulden till fullo. Den inom
landet rådande depressionen hade emellertid orsakat, att trafikinkomsterna avsevärt
nedgått.
De sammanlagda trafikinkomsterna av Östra centralbanan och Åtvidaberg—
Bjärka-Säby järnväg utgjorde:
år 1918 första halvåret kronor 1,405,153: 50, hela året kronor 2,893,650: 89
* 1919 » » » 1,498,285:47, » » > 2,989,011:91
» 1920 » » » 1,626,059:70, » » » 3,110,377:90
» 1921 » » » 1,042,717:05.
Då det torde få anses ovisst, huruvida konjunkturerna bleve sådana, att
bolaget under närmaste åren kunde bliva i stånd att till fullo likvidera förfallna
belopp och sålunda bliva befriat från trycket av denna svävande skuld, som när
som helst kunde indrivas, och då vidare statsverket saknade inteckningssäkerket
för en stor del av sin fordran, förmodade bolaget, att det skulle för båda parterna
vara önskvärt, att en reglering av förhållandet nu skulle kunna ske på samma
sätt som skedde vid uppläggandet år 1916 av bolagets nya lån för Linköping—
Vimmerby järnväg.
Bolaget hade tänkt sig få den svävande skulden vid 1921 års utgång omlagd
till ett amorteringslån å 125,000 kronor från den 1 januari 1922 med amorteringsprocenten
satt så hög, att slutliga inbetalningen för det nya lånet skulle sammanfalla
med den för det ursprungliga lånet fastställda. Skillnaden mellan den
svävande skulden och 125,000 kronor avsåge bolaget att få kontant inbetala.
Den säkerhet, bolaget hade att erbjuda för detta nya lån, utgjordes av fem
inteckningar i Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg, beviljade den 15 april 1907 under
§§ 178 —182 enligt Jönköpings rådstuvurätts inteckningsprotokoll, vardera å
25,000 kronor och löpande med sex procent ränta samt liggande närmast efter
den inteckning å 290,000 kronor, som läge som säkerhet för statslånet å samma
belopp.
Ifråga om bolagets förmåga att fullgöra härigenom uppkommande annuiteter
framliölles, att Östra centralbanan alltjämt med undantag för tiden under nu rådande
depression haft glädjen se sin trafikomsättning utvecklad. Bolaget hade
ock varit i tillfälle att under senaste åren kunna, utan att upptaga nya lån, ställa
sin järnväg såväl som dess rullande materiel i bättre anpassning efter trafikens
krav. Sålunda hade bland annat spårsystemen å en del stationer utökats, växeloch
signalsäkerhetsanläggningar utförts å i det närmaste alla trafikplatser, ett
lokomotiv, tre personboggievagnar och tjugu öppna godsvagnar anskaffats. För
närmaste åren vore järnvägen sålunda väl rustad att tillgodose de krav på dess
trafikförmåga, som skäligen kunde uppställas, och härav följde, att styrelsen ansåge
sig hava all anledning hoppas på att, om nu föreliggande framställning bifölles,
kunna få medel disponibla att därmed för framtiden noggrant fullgöra alla
sina förbindelser till statsverket.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr Sfi.
T utlåtande deu 29 oktober 1921 har väg- ocli vattenbyggnadsstyrelsen
anfört:
»Distriktschefen i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, som av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen hörts i ärendet, anför i yttrande till styrelsen den 24
oktober 1921 bland annat, att statens ställning till Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg
blivit väsentligt förbättrad, sedan Östra centralbanan blivit ägare till järnvägen
ifråga och övertagit betalningsansvaret för densamma. Under de senaste
åren hade bolagets inkomster varit goda, och hade bolaget under dessa år utom
fullgörandet av sina betalningsskyldigheter till staten även utfört väsentliga arbeten
för Östra centralbanans förbättrande, varför denna nu befunne sig i mycket
gott stånd. Å Åtvidabergsbanan hade sådana arbeten visserligen ej utförts i
motsvarande omfattning, men underhållet å denna bana hade dock ej eftersatts,
utan utförts på för trafiksäkerheten fullt betryggande sätt. Några underhållsarbeten
av större omfattning vore därför icke erforderliga å banan under de närmaste
åren utan endast sådana, som varje år återkomma, eller komplettering av
ballastgrus och utbyte av syllar. Distriktschefen har därför ansett, att banans
driftkostnader ej torde komma att överstiga de av bolaget beräknade, varför goda
utsikter borde finnas för att bolaget skulle kunna verkställa amortering av sin
skuld till staten så, som av detsamma planerats.
Även styrelsens maskininspektör har yttrat sig och meddelat, att bolagets
rullande materiel befunne sig i gott stånd och för de närmaste åren icke påkallade
annat arbete än vanligt underhåll.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner anordning med förfallen statsskuld
på liknande sätt, som här föreslagits, ofta ändamålsenlig och har i föreliggande
fall ej heller någon annan erinran att göra, än att den nuvarande tidpunkten
möjligen ej är lämpligt vald. Inträffar snart uppgång på marknaden, är väl ej
osannolikt, att bolaget skulle snart kunna inbetala sin skuld. Skulle åter, efter
ett bifall till nu föreliggande ansökan, depressionen bliva långvarig, lär väl kunna
tänkas, att ny skuld kan uppstå, som behöver behandlas på liknande sätt. Styrelsen
ifrågasätter sålunda, huruvida ej något uppskov med ärendets avgörande
kunde vara lämpligt.»
Fullmäktige i riksgäldskontoret, som lämnats tillfälle att yttra sig
i ärendet, liava den 17 november 1921 anfört huvudsakligen följande:
Ä statslånet för anläggning av Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg, vilket lån
skulle amorteras medelst erläggande av eu årlig annuitet å 14,500 kronor, motsvarande
5 % å ursprungliga lånebeloppet, hade hittills följande inbetalningar
blivit verkställda:
1915 ...
1916 ...
1917 ...
1918 ...
1919 ...
1920 ..
............. kronor 14,500: —
............ » 14,500: —
............ » 18,000: —
............. » 18,000: —
............. » 18,000: —
............. » 18,000: -
Summa kronor 101,000: —
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen
-
Fal i mäktige i
riksgäldskontorefc.
6
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 36.
Under förutsättning att någon inbetalning å lånet ej gjordes under återstående
delen av år 1921, komme skulden för detsamma att den 31 december
1921 utgöra:
Ej förfallen skuld:
Kapital................................................... kronor 267,577:14
Anståndsränta ..................................... » 35,898:88
Ränta..................................................... » 3.980: 21 30^45*5. 23
Förfallen skuld:
Kapital....................................... ........... kronor 22,422:86
Ränta.................................................. » 105,036:14
Överränta ............................................. » 7,754: 56 213- 53
Summa kronor 442,669: 79
Med hänsyn till de ovissa konjunkturerna torde det för Östra centralbanans
järnvägsaktiebolag innebära en fördel, att reglering av den förfallna skulden
komme till stånd. Även för riksgäldskontoret medförde en sådan reglering den
fördelen, att riksgäldskontoret, som för närvarande ej hade någon realsäkerhet
för större delen av berörda skuld, efter kapitaliseringens genomförande skulle
erhålla inteckningar i Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg å tillsammans 125,000
kronor såsom hypotek för det nya lånet.
Fullmäktige tillstyrkte alltså för sin del, att proposition avlätes till riksdagen
om den förfallna skuldens kapitalisering på i huvudsak de grunder, som
bolaget föreslagit. I enlighet därmed torde det nya lånets belopp bestämmas
till 125,000 kronor, löpande med 5 % ränta från och med den 1 januari 1922.
Annuiteten för lånets förräntande och återgäldande syntes lämpligen kunna sättas
till 7,300 kronor, att inbetalas första gången den 31 december 1922 och sedermera
samma dag varje år, intill dess hela lånebeloppet jämte ränta blivit likviderat.
Under förutsättning att denna annuitet behörigen erlades, skulle lånet bliva slutbetalt
år 1961 eller ungefär vid samma tidpunkt, då det ursprungliga statslånet
till Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg skulle vara infriat. För övrigt syntes enligt
bolagets hemställan såsom villkor för kapitaliseringen böra stadgas, att den återstående
förfallna skulden skulle kontant inbetalas, samt att bolaget skulle till
riksgäldskontoret avlämna den erbjudna säkerheten, bestående av 5 inteckningar
i Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg å tillsammans 125,000 kronor med ränta.
Enligt vad jag inhämtat, har någon ytterligare inbetalning till riksgäldskontoret
icke gjorts, sedan fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande
avgavs, vadan bolagets förfallna skuld å statslånet till Åtvidaberg—
Bjärka-Säby järnväg den 31 december 1921 uppgick till det av fullmäktige
angivna beloppet 135,213 kronor 56 öre.
Den nu ifrågasatta regleringen av bolagets skuld å förevarande lån
måste anses vara till gagn såväl för det allmänna som för bolaget.
Riksdagen har ock förut i flera likartade fall — senast enligt skrivelse
den 18 februari 1919, nr 20 — medgivit kapitalisering av förfallen
Kungl. Maj:ts Proposition Nr HO.
7
skuld å järnvägslån på i huvudsakligen samma villkor, som nu ifrågasatts.
Den gjorda framställningen torde därför böra bifallas. 1 enlighet
med de villkor, som numera gälla för utlämnande av lån från allmänna
järnvägslånefonden, torde, på sätt föreslagits, räntefoten beträffande det
ifrågasatta nya lånet böra bestämmas till fem procent, och bör överräntan
i anledning härav utgå efter fem och en halv procent.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
l:o) medgiva, att av de den 31 december 1921 förfallna
annuitets- och räntebelopp, 135,213 kronor 56 öre, å det Åtvidaberg—Bjärka-Säby
järnvägsaktiebolag den 31 december
1903 beviljade samt sedermera av östra centralbanaus järnvägsaktiebolag
övertagna statslån å 290,000 kronor ett belopp
av 125,000 kronor må, räknat från och med år 1922, kapitaliseras
såsom särskilt lån till sistnämnda bolag, till säkerhet
för vilket lån skola lämnas inteckningar å tillhopa 125,000
kronor i bolagets järnväg från Bjärka till Åtvidaberg med
förmånsrätt näst efter den inteckning i samma järnväg, som
för närvarande ligger såsom säkerhet för bolagets förstnämnda
lån;
2:o) föreskriva, att för det nya lånets erhållande skola
v gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen:
att bolaget skall vid lånets erhållande till riksgäldskontoret
inbetala det belopp, varmed bolagets förfallna skuld å det tidigare
lånet den 31 december 1921 översteg 125,000 kronor;
att annuiteten beräknas till 7,300 kronor, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;
att nämnda annuitet skall till riksgäldskontoret inbetalas
första gången den 31 december 1922 och sedermera samma
dag varje år, intill dess lånet blivit till fullo betalt;
att emellertid bolaget må vara berättigat att när som
helst, om det så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt
och hållet inbetala detsamma; samt
att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven
ordning erlägges, bolaget skall därå gälda fem och en halv
procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder behörigen
inbetalt.
Kung!. May.ts Proposition Nr 36.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i- ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Patrick Hamilton.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1 922.