Kun yl. Maj.is Proposition Kr 256.

1

Nr 256.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 93 § i lagen den 12 augusti 1910
om aktiebolag; given Stockholms slott den 28 april 1922.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 93 § i
lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag.

Under Hans Maj:ts -

Min allernådigste Konungs och Ilerres frånvaro

GUSTAF ADOLF.

A. Åkerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 222 höft. (Nr 256.)

1

2

Kungl. Maj;ts Proposition Nr 266.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 93 § i lagen den 12 augusti 1910
(nr 88) om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 93 § första stycket i lagen den 12 augusti
1910 om aktiebolag skall erhålla följande ändrade lydelse:

Där aktier med olika rätt finnas, vare beslut om aktiekapitalets nedsättning
enligt 50 § ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat
sig därom; dock må, där enligt bolagsordningen aktier med företrädesrätt
icke medföra rätt till större del av bolagets behållna tillgångar än som
med företrädesrätt tillkommer dem, beslut om nedsättning av icke företrädesberättigad
del av aktiekapitalet, där beslutet tillika innefattar föreskrift
om motsvarande belopps avsättning till reservfonden, ske i den ordning,
som i 91 § 4 och 5 mom. sägs.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj.is Proposition Nr 256.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet
å Stockholms slott den 21 april 1922.

Närvarande:

statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Schlyter, örne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman:

»Enligt 93 § i gällande lag om aktiebolag kan uti aktiebolag, däri
aktier med olika rätt finnas, en nedsättning av bolagets aktiekapital enligt
50 § i samma lag icke genomföras utan att samtliga aktieägare förenat
sig om beslutet. Om däremot i bolaget finnes endast ett slag av aktier
kan, där ej bolagsordningen stadgar strängare villkor, en nedsättning av
aktiekapitalet ske, om beslut därom fattats å två på varandra följande
bolagsstämmor, därav minst en ordinarie, samt beslutet å den sista stämman
biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

Anledningen till att så stränga villkor bestämts för nedsättande av
aktiekapitalet i ett bolag, däri aktier av olika slag finnas, är den, att i
ett dylikt bolag eu nedsättning av aktiekapitalet lätt kan medföra rubbning
av förhållandet mellan de särskilda aktieklassernas rätt till bolagets
tillgångar och sålunda innebära en rättskränkning för den ena eller andra
klassen av aktieägare.

Hittills har den åberopade bestämmelsen icke veterligen föranlett
någon kritik. På allra sista tiden har emellertid, till följd av förhållanden,
som depressionen inom affärslivet ''fört med sig, den erfarenheten
gjorts, att berörda stränga villkor för aktiekapitalets nedsättande uti aktiebolag
med olika klasser av aktier i många fall medfört allvarliga olägen -

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 256.

heter. Eu ej minst ur allmän ekonomisk synpunkt i och för sig önskvärd.
rekonstruktion av ett företag genom nedsättande av aktiekapitalet eller
viss del av detsamma är praktiskt taget omöjlig att genomföra uti ett
aktiebolag, vars aktiekapital är stort och fördelat på ett stort antal aktieägare,
och där det till följd härav erbjuder oöverkomliga svårigheter att
få alla aktier representerade på en bolagsstämma.

Det är påtagligt, att en åtgärd av ifrågavarande art mången gång
kan vara till alla aktieägares gemensamma fördel och på samma gång vara
från synpunkten av företagets konsolidering sund och riktig, för att ej
säga nödvändig. Om ett aktiebolags balansräkning Uppvisar en förlust,
som ej kan täckas genom anlitande av reservfonden eller av andra enligt
lag härför användbara medel, betyder detta i själva verket, att en del av
aktiekapitalet gått förlorat, och det kan då ej vara annat än riktigt, att
detta förhållande kommer till uttryck genom aktiekapitalets nedsättning.
Där detta ej kan ske, måste företaget i stället balansera en förlust, som
ej kan avföras annat än i den mån densamma genom framdeles uppkommande
vinst å rörelsen kan utjämnas. Då emellertid under nuvarande
förhållanden tyvärr allt för många företag genom betydande nedgång i
värde såväl av lager och råmaterial som av tillgångar avsedda för stadigvarande
bruk antingen redan lidit eller ock hotas av betydande förluster,
skulle omöjligheten att nedsätta aktiekapitalet för lång tid framåt sätta
företaget ur stånd att lämna utdelning.

En nedsättning av aktiekapitalet behöver ingalunda under alla förhållanden
medföra eu rubbning av de olika aktieklassernas inbördes ställning
och rättigheter. Om t. ex. preferensaktieägarne i ett bolag ej
hava rätt till större del av bolagets tillgångar än som tillkommer dem
med företrädesrätt framför stamaktieägarne — en typ av aktiebolag, som
är- ganska vanlig — medför en nedsättning av stamaktiekapitalet ingen
rubbning av de olika aktieklassernas rättigheter inbördes. Däremot kan
det sägas, att preferensaktieägarne, som gått in i företaget under förutsättning,
att i bolaget funnes ett visst aktiekapital, som framför preferensaktiekapitalet
skulle tagas i anspråk till täckande av bolagets förbindelser,
skulle bliva utsatta för större risk, i fall i samband med stamaktiekapitalets
nedsättning eu motsvarande återbetalning av kapital till stamaktieägarne
sker. Denna invändning torde emellertid bortfalla, om stamaktiekapitalets
nedsättning icke är förenad med återbetalning av något kapital,
utan sker i ändamål att kunna nedskriva bolagets tillgångar till behörigt

5

Kungl. May.ts Proposition Nr 256.

värde, något som kan utmärkas därigenom, att det belopp, varmed stamaktiekapitalet
nedsättes, i stället tillföres reservfonden.

Visserligen kan det sägas, att i det nyss antydda fallet en nedsättning
av stamaktiekapitalet, även om ett motsvarande belopp tillföres reservfonden,
på visst sätt kan anses inverka på preferensaktieägarnas ställning
därigenom, att den kan och ju också åsyftar att bereda företaget utväg att
åter lämna aktieägarna utdelning, något som ju obestridligen innebär en
möjlighet att, om bolaget framdeles skulle råka i konkurs, preferensaktieägarnas
kapital skulle komma i en något större risk att behöva tillgripas
till täckande av företagets förbindelser. Emellertid synes mig denna omständighet
icke behöva verka avskräckande, helst som den motväges av
fördelen att genom åtgärden ifråga preferensaktieägarna beredes utsikt att
tidigare åter erhålla utdelning.

Jag kan därför ej finna annat än att under de förhållanden, jag ovan
förutsatt, en '' nedsättning av stamaktiekapitalet, som sker i samband med
motsvarande belopps avsättning till reservfonden, bör kunna tillåtas under
samma villkor, som äro stadgade för nedsättning av aktiekapitalet i ett
bolag, däri endast ett slag av aktier finnes. Jag har därför låtit inom
justitiedepartementet utarbeta ett förslag till ändring i angiven riktning
av 93 § aktiebolagslagen.»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag, av den lydelse bilaga1
till detta protokoll utvisar, och hemställer, att för det ändamål, § 87 regeringsformen
omförmäler, lagrådets utlåtande över förslaget måtte genom
utdrag ur protokollet inhämtas.

Denna av statsrådets Övriga ledamöter biträdda
hemställan bifaller Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten.

Ur protokollet:
Oskar Adelsohn.

1 Denna bilaga, som är lika lydande med d#t vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 256.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd fredagen
den 28 april 1922.

Närvarande:

Justitierådet BerglöF, regeringsrådet Ernberg, justitieråden MOLIN,
Appelberg.

Enligt lagrådet tillliandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten
i statsrådet den 21 april 1922, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i § 87 regeringformen omförmälda ändamål inhämtas
över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 93 § i lagen
den 12 augusti 1910 om aktiebolag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Axel Afzelius.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

Kungl. Maj:t$ Proposition Nr Hot:.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet
å Stockholms slott den 28 april 1922.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,
Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anmäler lagrådets
denna dag. avgivna utlåtande över det den 21 i denna månad till lagrådet
remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 93 § i lagen den 12
augusti 1910 (nr 88) om aktiebolag.

Under åberopande av § 54 riksdagsordningen hemställer föredraganden,
att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte, jämlikt
§87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Kegenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

N. Cervin.