Kungl. Maj:ts proposition Nr 245.
1
Nr 245.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare anslag
till kolonisation å kronoparker; given Stockholms slott den 13
april 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
* GUSTAF ADOLF
Sven Linders.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 13 april 1922.
Närvarande:
Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, örne.
Departementschefen, statsrådet Linders anför.
Under punkt 110 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition
har Kungl. Maj:t gjort framställning till riksdagen angående
fortsättande av försökskolonisationen å kronoparker i Norrland. Framställningen
har av riksdagens båda kamrar bifallits.
Därefter har den 22 mars 1922 till chefen för jordbruksdepartementet
från N. Fr. Andersson, Erik Greck och Eskil Andersson såsom
ombud för ett 40-tal arbetslösa industriarbetare i Eskilstuna inkommit
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 213 Käft. (Nr 245.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 245.
framställning om åtgärder för upplåtande av ytterligare kolonat i Norrland,
därvid såsom lämpliga områden framhållits trakterna intill inlandsbanan
i Vilhelmina socken.
Framställningen innehåller, bland annat, följande.
Samhället kunde icke i längden betala arbetslöshetsunderstöd. Produktivt
arbete måste komma i gång. Då industrien icke vore i stånd att bereda sådant,
såge sökandena, som intet högre önskade än arbete, ingen annan utväg än att
övergå till jordbruksarbete. Sökandena ansåge detta arbete för dem passande och
vore i hög grad intresserade därav.
De hade fördenskull bildat en förening för jordkolonisation i Sverige och
hade hos kolonisationsnämnden anmält sig för erhållande av kolonat i Norrland.
Det hade emellertid därvid visat sig, att icke något av de hittills för kolonisation
avsedda områdena vore tillräckligt för att bereda plats för samtliga sökandena,
men detta vore en förutsättning för realiserandet av sökandenas plan.
Denna plan innebure nämligen en inbördes samverkan mellan sökandena
såsom medlemmar i den bildade föreningen såväl vid kolonatens bebyggande som
första odlande. Av sökandena, som alla vore friska och arbetskraftiga, hade omkring
hälften varit med om byggnads- och snickeriarbeten av ett eller annat slag
och andra vore kunniga i smide eller andra hantverk, som vore av nytta vid kolonisering.
De flesta vore födda på landet och alla både åtminstone i någon mån
deltagit i jordbruksarbete. Flertalet av sökandena vore ogifta. Vidare vore det
meningen, att sökandena genom sammanslutning till en förening skulle kunna åstadkomma
säkerhet för de lån, som kolonister erhölle.
Över denna framställning har kolonisationskommittén avgivit utlåtande
den 23 mars 1922, varav må anföras följande.
De 98 kolonat, som genom statsmakternas beslut i år vore till disposition, lämpade
sig icke för ifrågavarande ändamål med hänsyn till den åsyftade inbördes hjälpen
och samverkan, vilken förutsatte, att sökandena skulle sammanföras till ett
högst två kolonisationsområden. För övrigt vore det ej önskvärt eller nyttigt, om
inemot halva antalet av de av riksdagen till upplåtelse beslutade kolonaten upptoges
av dessa från mellersta Sverige kommande kolonister. Härigenom skulle den
norrländska befolkningens möjligheter att erhålla jord bliva alltför starkt begränsade.
Kommittén hade nämligen all anledning antaga, att stor efterfrågan på dessa
kolonat från den norrländska befolkningens sida komme att uppstå, allra helst som
arbetslösheten även i Nordsverige nu vore rätt avsevärd och i närmaste framtiden
kunde förväntas bliva än större. Vidare läge största delen av dessa kolonisationsområden
långt norrut och en del rätt avsides i förhållande till järnvägsförbindelser.
För personer, som i likhet med de sökande komme från sydliga orter och kunde
förväntas ej besitta tillräcklig kännedom om de säregna förhållanden, som vore rådande
i den norrländska skogsbygden, torde det få anses lämpligast och lyckligast,
om ett ej alltför långt mot norr liggande område i närheten av befintlig eller i
snar framtid blivande järnvägsförbindelse kunde erbjudas dem. Tyvärr vore de i
södra Norrland belägna kronoparkerna endast av relativt ringa omfattning med
jämförelsevis små arealer odlingsbar mark, varför ett område med möjlighet för
bildande av ett 40-tal någorlunda i varandras närhet liggande kolonat ej där förefunnes
och knappast stode till buds sydligare än i södra delen av Västerbottens
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 245.
läns lappmark. Efter att närmare hava studerat det material av inventeringskartor
och inventeringshandlingar, som kommittén hade till sitt förfogande, hade kommittén
utvalt tvänne kronoparker i omedelbar närhet intill inlandsbanan i Vilhelmina socken,
vilka kronoparker enligt kommitténs mening tämligen väl torde ägna sig för ändamålet
ifråga. Dessa kronoparker vore Luspen och Mötingselberget, den förra i
Malgomaj revir, belägen omkring 21/2 mil norr om Vilhelmina å ömse sidor om
den under anläggning varande delen av inlandsbanan Vilhelmina—Stensele, och den
senare i Volgsjö revir, omkring 3 mil norr om Vilhelmina och 2 kilometer öster om
inlandsbanan och den därstädes under anläggning varande järnvägsstationen Vojmån.
Å varje av dessa kronoparker kunde utläggas 20 kolonat. Av sammanlagda
kostnaden, beräknad till 374,600 kronor, skulle för 1922 erfordras 130,000 kronor.
Av verkställda utredningen funne kommittén det sålunda framgå, att vissa
möjligheter för de sökande förefunnes att på kronans mark i Norrland bliva i tillfälle
att där bosätta sig och bilda eget hem, men kommittén ville icke underlåta att i
detta sammanhang fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet vid de svårigheter av skilda
slag, som vore oskiljaktigt förknippade med bosättning i den norrländska ödebygden,
svårigheter, som givetvis måste vara än större för sådana personer, som i likhet
med de sökande komme från sydligare, mer välbelägna delar av vårt land.
Under sådana förhållanden ville kommittén hemställa, det täcktes Kungl.
Maj:t att först sedan det visat sig omöjligt att å statens mark i södra eller mellersta
Sverige upplåta för ändamålet lämplig mark, taga under övervägande frågan
om upplåtande av de av kommittén i det föregående ifrågasatta områdena.
Med anledning av detta utlåtande hava sökandena i ny skrivelse
den 30 mars 1922 meddelat, att de numera fördelat sig i två föreningar
med ungefär lika många medlemmar i varje samt att medlemmarna av
den ena föreningen önskade kolonisera i mellersta Sverige medan medlemmarna
av den andra, oavsett om tillfälle till eget hem kunde beredas
dem i mellersta Sverige, ville förlägga sin verksamhet till Norrland.
Dessa senare hade eu livlig åstundan att snarast få börja med avverkning
och utdrivning av virke för kolonatens byggnader.
Alträsks nybyggesnämnd, som jämväl avfordrats utlåtande över
sökandenas första framställning, har i skrivelse den 27 mars 1922 meddelat,
att å dess nybyggesområde, beläget i Norrbottens län, för närvarande
icke funnes lämpliga kolonat att utlämna men att nämnden hade
för avsikt att inom närmaste tiden underställa Kungl. Maj:t förslag till
indelningsplan för nytt nybyggesområde.
För att närmare få utrett möjligheten av kolonisation vid Alträsk
anbefalldes därefter kolonisationskommittén att i samråd med Alträsks nybyggesnämnd
avgiva förnyat utlåtande i ärendet. I detta utlåtande av
den 2 april 1922 anföres, bland annat, följande. -
Upplåtelser av kolonat å Alträsk hade beslutats vid 1909 års riksdag. De för
dessa upplåtelser — jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 18 juni 1909, 20 juni 1918 och
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 245.
4 juni 1920 — gällande villkor vore emellertid enligt kommitténs mening sådana,
att de ej kunde anses bereda lägenheternas innehavare lika stora förmåner, som
dem, som hittills vunnit tillämpning i fråga om kolonaten, vilket framginge bland
annat av den omständigheten, att knappast någon av innehavarna av sådana lägenheter
torde hava mäktat inom kontraktsenlig tid fullgöra honom åvilande skyldigheter.
Under sådana förhållanden hyste kommittén den uppfattningen, att, därest ifrågavarande
lägenheter skulle upplåtas till de sökande, detta borde ske på i vissa avseenden
andra villkor än dem, som gällde för hittills upplåtna Alträskslägenheter.
Sålunda borde i fråga om understöd för byggnadernas uppförande och jordens
uppodling gälla detsamma som för de större kolonat, varom kommittén föranstaltat,
eller 4,500 kronor såsom lån till byggnadshjälp, 500 kronor i odlingshjälp samt 500
kronor i odlingspremie. Dessa understöd borde utgå i den ordning, som vore gällande
för hittills beslutade kolonat.
Då det syntes kommittén mindre lämpligt att inom ett så pass begränsat
område som Alträsks nybyggesområde upplåta tvänne olika lägenhetstyper — nybyggen
och kolonat — varigenom avund och missämja kunde befaras uppstå mellan
innehavare av de skilda lägenhetstyperna, hade kommittén även ansett nödvändigt,
att upplåtelsevillkoren för hittills upplåtna nybyggeslägenheter i möjligaste män
måtte bringas till överensstämmelse med gällande bestämmelser för kolonat. Då
emellertid en sådan åtgärd fordrade en detaljerad kännedom om det tillstånd, i
vilket var och en av dessa lägenheter befunne sig, hade kommittén i avsaknad av
en sådan kännedom ej kunnat ingå härpå. Kommitténs avsikt vore dock att i sitt
slutliga betänkande framlägga fullständiga förslag härutinnan.
Med anledning av vad kommittén anfört om olikheten i villkoren
angående nybyggen och kolonat må anmärkas, att nybyggare erhålla i
odlingshjälp 750 kronor och såsom tilläggsbidrag ytterligare 1,250
kronor, vilka båda belopp emellertid vid köp av nybygget efter arrendetidens
slut skola återbetalas, samt att kolonister å kolonat av den storlek,
varom nu är fråga, erhålla lån med 4,500 kronor och understöd utan
återbetalningsskyldighet i form av odlingshjälp och odlingspremie med
tillhopa 1,000 kronor.
Kolonisationskommittén har vidare i sistnämnda utlåtande, med frångående
av förslaget angående Luspens kronopark, tillstyrkt och framlagt
beräkning å kostnaderna för utläggande dels av 27 kolonat å Alträsks
kronopark, belöpande sig till 261,700 kronor, därav 80,000
kronor skulle erfordras i år, dels ock av 25 kolonat å Mötingselbergets
kronopark, uppgående till 251,500 kronor, därav ett belopp av 75,000
kronor erforderligt i år. Att kommittén frångått förslaget rörande Luspens
kronopark har, enligt vad jag inhämtat, berott på, att kommittén ansett
det mindre lämpligt att till samma socken förlägga två kolonisationsområden
av den storlek, som nu avses.
Vid beslutande av nämnda utlåtande närvoro i kommittén ordföranden
landshövdingen Ringstrand, ledamoten av riksdagens första kammare,
Kunrjl. Maj:ts proposition Nr 245. 5
professorn Paul Hellström, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren
Linus Lundström, .ledamoten .av riksdagens första kammare,
lantbrukaren N. Gabrielsson, byråchefen K. I. Grubbström, byrådirektören
E. Haglund, lantbruksingenjören H. Vikström och överjägmästaren
And. Holmgren. Av dessa förenade sig Hellström, Lundström,
Gabrielsson och Haglund om följande skiljaktiga yttrande.
I likhet med kolonisationskommitténs majoritet ansåge dessa ledamöter, att
de Eskilstuna-arbetare, som önskade erhålla kolonat i Norrland, borde tilldelas
sådana; men då antalet sökande numera ej uppginge till mer än några och tjugu,
borde de hänvisas att i vanlig ordning söka kolonat å de områden, som riksdagen
redan upplåtit för detta ändamål, och kolonisationsnämnden vid prövning av deras
ansökningar, så långt möjligt, söka ordna det så, att sökandena i grupper på
3 ä 4 man bleve fördelade på de redan disponibla kolonisationsområdena.
Skulle emellertid den av sökandena uttalade önskan att allesammans få slå
sig ned på en och samma plats anses böra tillmätas så stor betydelse, att särskilda
åtgärder härför borde vidtagas, borde kolonisationsområdet å Mötingselbergets kronopark
för detta ändamål anvisas, då detta kunde, upplåtas utan några som helst
ändringar i de för kolonatupplåtelser gällande villkoren.
Att nu i en hast utarbeta och för riksdagen framlägga nya grunder för upplåtande
av kolonat från Alträsks kolonisationsområde vore däremot både onödigt
och olämpligt.
I utlåtandet den 2 april har kolonisationskommittén meddelat, att
jägmästaren i det revir, vartill Mötingselbergets kronopark hör, med anledning
av den ifrågasatta kolonatupplåtelsen .där inkommit med eu
skrivelse till kommittén, däri lian avstyrkt kronoparkens kolonisering
på följande skäl.
Ifrågavarande kronopark omfattade en sammanlagd areal av 3,010 hektar,
därav 2,085 hektar produktiv skogsmark, och lämnade en årlig skogsavkastning av
2,000 kubikmeter.
Frånsett en mindre närmast Storsele by belägen trakt hade kronoparken ett
isolerat läge i förhållande till järnväg och bebyggda orter samt läge invid flottled
med dryga avgälder, på grund varav skogsbruket där ej kunde intensivt bedrivas.
På kronoparken vore upplåtna sex skogstorp och odlingslägenheter, vilkas
innehavare med familjemedlemmar för närvarande fyllde behovet av den arbetskraft,
som för kronoparkens skogsvård vore erforderlig.
Därest ytterligare upplåtelser på denna kronopark av ett större antal kolonat
komme att ske, kunde det med skäl förutsägas, att kolonisterna inom överskådlig
framtid icke kunde genom arbete på kronoparken påräkna den arbetsförtjänst, som
vid sidan av kolonatens brukande vore för deras uppehälle^ nödvändig.
Ej heller kunde nämnvärt arbete beredas dem på närliggande kronopark,
Aronsjökullarne, där innehavarna av 18 skogstorp och odlingslägenheter samt 28
kolonat bleve i första rummet anlitade vid förekommande skogsarbeten.
För ett större antal lägenheter på kronoparken Mötingselberget bleve i övrigt
kreatursbetet alltför otillräckligt.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 245.
Kommittén har till bemötande härav anfört följande.
Visserligen måste medgivas, att tillfälle till skogsarbete under den depression,
som för närvarande vore rådande å det trävaruindustriella området, måste vara
mycket begränsad, men sådant arbetstillfälle torde ej heller vara av behovet särskilt
påkallat för de tillämnade kolonisterna under de närmaste 2—3 åren. Under denna
tid komme dessa att få större delen av sin tid upptagen av arbeten inom kolonisationsområdet.
Under våren, innan snöföret försvunne, hade kolonisterna att påräkna
arbete för byggnadsvirkets avverkning, utdikning och sågning, under sommaren och
hösten med väg-, diknings- och grundläggningsarbeten, under större delen av vintern
med virkesdrivning, sågning och husbyggnad. Visserligen torde under vinterns lopp
ej alla kolonister kunna förutsättas erhålla full sysselsättning och sin fulla utkomst
på grund av dessa arbeten, men en del av dem torde i likhet med andra arbetare
i orten kunna uppsöka andra arbetsplatser och där förskaffa sig den arbetsförtjänst,
som kunde vara erforderlig.
Beträffande avsättningen av virke från Mötingselberget ville kommittén visserligen
instämma i vad vederbörande jägmästare härom yttrat, men finge därtill foga,
att om trävaruindustrien åter komme in i ett någorlunda normalt läge, utsikterna
för avsättning av trävaror från Mötingselberget och angränsande kronoparker åter
torde komma att bliva relativt goda, Flottningskostnaderna för virke från denna
kronopark torde för närvarande vara ganska höga. Under 1915 uppginge de emellertid
i Voj mån för största delen av kronoparken till 3.7 8—4.12 öro per kubikfot,
en kostnad, som ej vore högre än att den medgåve utflottande av även småvirke.
För virke, som framforslades från den närmast intill järnvägen belägna delen av
kronoparken, uppginge kostnaderna nämnda år till 6.08 öre per kubikfot. Genom
inlandsbanans tillkomst kunde under normala förhållanden virke från denna del av
kronoparken drivas till banan och där vinna avsättning. Komme så järnindustrien
åter i gång och behov av kol åter gjorde sig gällande, torde sådant kunna tillverkas
och framforslas till banan från så gott som hela kronoparken, av vilken ingen del
vore belägen mer än 14 kilometer i rak sträcka från banan. Det syntes alltså kommittén,
att förbättrade förhållanden på det industriella området komme att medföra
vidgade möjligheter till en intensiv skogsvård på ifrågavarande kronopark. I närheten
av Mötingselberget vore dessutom trenne andra kronoparker belägna’ med en
sammanlagd totalareal av 15,394 hektar. Då dessa kronoparker i förhållande såväl
till järnväg som flottled kanske vore än bättre belägna än Mötingselberget, syntes
det kommittén som mycket arbete i skogen kunde under någorlunda normala’ förhållanden
beredas ifrågavarande kolonister. Visserligen funnes på dessa kronopark^-samt på Mötingselberget, vad kommittén kunnat utröna, sammanlagt 33 torpare och
odlingslägenhetsinnehavare samt 28 kolonister. Därest 25 kolonat skulle upplåtas
på Mötingselberget, skulle sålunda på samtliga fyra kronoparker finnas tillsammans
86 bosättningar. Då dessa kronoparkers totalareal uppginge i runt tal till 18,400 hektar
med 13,700 hektar produktiv skogsmark, skulle sålunda belöpa sig en bosättning på
var 210:de hektar totalareal och 160:de hektar produktiv skogsmarksareal. Enligt
av kommittén verkställda utredningar torde detta antal bosättningar någorlunda
svara mot det behov på arbetskraft, som under förutsättning av att hög intensitet
i skogsbruket komme till tillämpning, komme att uppstå.
Kung!. Maj:ts proposition Nr 245.
7
Domänstyrelsen har den 8 april 1922 utlåtit sig sålunda.
I likhet med vederbörande jägmästare ställde sig styrelsen synnerligen tveksam
om lämpligheten av en upplåtelse av 25 nya kolonat å kronoparken Mötingselberget.
De till väsentlig del jämförelsevis svaga markerna å dennna kronopark torde
icke kunna tillgodose det behov av bete för kreatur, som skulle uppstå vid en
dylik omfattande kolonisation. Styrelsen hade i sådant avseende erfarenhet från
Vojmåsens och andra kronoparker i dessa trakter, där olägenheter på grund av
betesbrist uppstått för de under senare tider till stort antal anlagda skogstorpen.
Kolonisationskommittén hade beräknat, att efter ett genomförande av ifrågavarande
kolonisation å kronoparken Mötingselberget skulle å denna och närliggande
kronoparker uppstå en bosättning på var 160:de hektar produktiv skogsmark, vilket,
enligt kommitténs utredningar, skulle ungefärligen svara mot behovet av arbetskraft
vid hög intensitet i skogsbruket. Enligt styrelsens uppfattning torde icke
avkastningen från ifrågavarande skogar även vid hög intensiv drift bliva så stor,
att arbetskraft till den utsträckning, kommittén angivit, bleve erforderlig. Vidare
finge styrelsen framhålla, att kommittén ej syntes hava beaktat, att den i dessa
trakter jämförelsevis talrika bybefolkningen sedan gammalt för sin utkomst i väsentlig
grad vore hänvisad till arbeten å kronans skogar. Med den fortgående uppdelningen
av byhemmanen ökades alltjämt antalet mindre jordägare, vilkas uppehälle
till stor del berodde av de arbetstillfällen, som skogarna lämnade. Hänsyn borde
därför vid upplåtelse av nya kolonat tagas ej blott till skogstorpare, odlingslägenhetsinnehavare
och kolonister utan även till andra inom kommunen bosatta.
Däremot ansåge styrelsen intet vara att erinra emot en kolonatupplåtelse,
enligt kommitténs förslag, å kronoparken Alträsket i Norrbottens län, därvid de
av kommittén för sådan upplåtelse föreslagna villkoren hellre borde följas än de,
som gällt vid hittillsvarande upplåtelser därstädes.
Efter samråd med kolonisationsnämnden ville styrelsen framhålla, att möjlighet
att i viss mån tillmötesgå förevarande hemställan även syntes finnas genom
upplåtelse av ett större antal kolonat å kronoparkerna Bocken och Grundträskliden
i Västerbottens län.
Styrelsen ville sålunda som sin mening uttala, att, därest kolonatupplåtelser
med anledning av förevarande ansökning ansåges böra komma till stånd i Norrland,
dessa helst syntes böra förläggas antingen å Alträsks kronopark i Norrbottens län
eller å Bockens och Grundträsklidens kronoparker i Västerbottens län.
Vad domänstyrelsen sålunda anfört har kolonisationskommittén i
med anledning därav infordrat nytt utlåtande förklarat ej föranleda
kommittén att frångå sitt förslag om Mötingselbergets kronopark. Kommittén
har emellertid, för den händelse Kungl. Maj:t ansåge, att kolonat
ej borde upplåtas å Mötingselbergets kronopark, utarbetat förslag till
kolonisering av de av domänstyrelsen angivna kronoparkerna Bocken och
Grundträsksliden, belägna å ömse sidor om den beslutade, under byggnad
varande järnvägen Hällnäs—Lycksele, omkring 2 mil öster om
Lycksele kyrkoby.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 245.
Kronoparken Bocken omfattar en totalareal av 12,083 hektar, varav
9,499 hektar utgöras av produktiv skogsmark, och kronoparken Grundträskliden
en totalareal av 13,632 hektar med 10,337 hektar produktiv skogsmark.
Båda kronoparkerna äro mycket skogrika och avsättningsförhållandena
för skogsprodukter goda, förhållanden, som kommittén förväntar bliva
än förmånligare sedan järnvägen Hällnäs—Lycksele färdigbyggts, vadan
kommittén anser intensivt skogsbruk därstädes i eu nära framtid kunna
bedrivas. Inom kronoparkerna finnas, så vitt kommittén kunnat inhämta,
sammanlagt 10 skogstorp och odlingslägenheter. Därjämte förefinnas i
kronoparkernas grannskap en hel del'' företrädesvis mindre byar och
gårdar såsom Arvträsk, Arvnäs, Södervik, Malträsk, Olovslund, Busjönm. fl.
Angående kolonisering sarbetet ävensom storleken av lcolonaten, i vilket
sistnämnda avseende jag vill erinra om, att kolonaten pläga utläggas
dels till 15 hektar och dels till 5 hektar, har kolonisationskommittén anfört.
Då det enligt kommitténs mening vore ett oeftergivligt villkor för att ett
företag av ifrågavarande art skulle lyckas, att kolonisterna som ledare, rådgivare
och sakkunnig på det byggnadstekniska området ägde tillgång till en praktisk,
dugande arbetsledare, ansåge kommittén även nödvändigt, att en sådan person genom
statens försorg anställdes inom ifrågavarande områden. Skulle så ej bliva fallet,
kunde det befaras, att hela företaget komme att vedervågas genom splittring bland
kolonisterna på grund av meningsskiljaktigheter i förekommande frågor. Visserligen
vore anställande av en dylik arbetsledare genom statens försorg förenad med
särskilda kostnader, men med hänsyn till vad därigenom stode att vinna för såväl
kolonisterna själva som det allmänna, hade kommittén ej tvekat att väcka förslag
härom.
För utförande av samtliga de arbeten, som vore förenade med kolonisationsföretagets
utförande, komme i första hand kolonisterna att tagas i anspråk, men
då dessa arbeten vore så omfattande, att deras fullbordande med en arbetsstyrka
av allenast 40 man skulle draga ut åtskilliga år, måste även andra personer anställas
härför. Arbetslösa från orten skulle sålunda, i den mån kolonisterna ej
ansåges kunna medhinna alla arbeten, erhålla sysselsättning. Härigenom skulle
verksamheten komma att i någon mån bidraga till lindrande av arbetslösheten
inom orten.
I fråga om de kolonattyper, som å Mötingselbergets kronopark borde i förevarande
fall komma till användning, hyste kommittén den uppfattning, att en blandning
av större och mindre kolonat borde vara det lämpligaste. Visserligen hade
de sökande uttryckt den önskan att erhålla kolonat uteslutande av den större typen,
men myrmarkernas fördelning och konfiguration medgåve ej utläggande av allenast
kolonat av större typ, för så vitt ej åtskilliga smärre odlingsbara områden eller
delar av större sådana skulle förbigås vid kolonatutläggningen och kolonisationsområdets
begränsning mot kronoparken till följd därav bliva mycket oregelbunden.
Enligt av kommittén verkställd undersökning borde eventuella kolonatupp -
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 245.
låtelser å kronoparkerna Bocken och Grundträskliden förläggas till sydligaste delen
av den senare och östligaste delen av den förra. På kronoparken Grundträskliden
torde i lämpligt läge kunna erhållas omkring 10 kolonat, av vilka minst 8 kunde
givas den omfattning, att de motsvarade kommitténs större typ. På kronoparken
Bocken skulle upplåtas omkring 15 kolonat, varav 8 av större typ.
Kostnaderna för av kommittén ifrågasatt kolonisation har beräknats
å Mötingselbergets kronopark sålunda:
Byggnadshjälp................................................ |
25 kolonat |
å kr. 4,500 |
kr. 112,500 |
Vägar ........................................................... |
18 kilometer |
» » 3,500 |
» 63,000 |
Dikning.....................................*...................... |
340 hektar |
» » 100 |
» 3.4,000 |
Odlingshjälp.................................................... |
20 kolonat |
» » 500 |
» 10,000 |
Odlingspremie ............................................... |
20 |
>» » 500 |
» 10,000 |
Maskiner och redskap ................................ |
» 5,000 |
||
Den lokala ledningen jämte utläggande av |
|||
kolonaten m. m......................................... |
* |
» 17,000 |
|
Summa kronor 251,500, |
varav för 1922 75,000 kronor.
samt ä Bockens och Grundträsklidens kronoparker sålunda:
Byggnadshjälp............................ |
.................. 25 |
kolonat |
å kr. 4,500 |
kr. |
112,500 |
Vägar ......................................... |
.................. 26 |
kilometer |
» » 3,000 |
» |
78,000 |
Dikning.................................... |
................... 280 |
hektar |
» » 100 |
» |
28,000 |
Odlingshjälp................................. |
................... 16 |
kolonat |
» » 500 |
» |
8,000 |
Odlingspremie ............................ |
................... 16 |
» |
» » 500 |
» |
8,000 |
Maskiner och redskap................ |
» |
5,000 |
|||
Arbetsledare jämte utläggande |
av kolonat |
||||
m. m.......................................... |
» |
17,000 |
Summa kronor 256,500,
varav för 1922 75,000 kronor.
Av utgiftsposterna kunde byggnadshjälpen ävensom en del av dikningskostnaderna
beräknas att efter hand återinflyta i mån som kolonaten överginge till
kolonisterna med äganderätt. Likaså kunde beräknas, att det belopp av 5,000 kronor,
som upptagits för inköp av maskiner och redskap — företrädesvis ett motorsågverk
— skulle i form av inflytande hyresbelopp för sågverket småningom återinflyta.
Sedan sågverket ej längre erfordrades för här ifrågavarande kolonisationsområden,
komme det att disponeras inom annat område.
I anslutning till den verkställda utredningen har kolonisationskommittén
hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för anordnande omedelbart
av kolonisationsföretag dels å Mötingselbergets kronopark eller, därest
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt- 213 höft. (Nr 245.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 245.
förslaget därutinnan ej vunne gillande, å Bockens och Grundträsklidens
kronoparker och dels å Alträsks kronopark;
att kolonatens maximiantal måtte bestämmas på Mötingselbergets
kronopark till 25, på Bockens och Grundträsklidens kronoparker till
samma antal samt å Alträsks kronopark till 27;
att upplåtelserna måtte avse å Mötingselbergets så väl som å
Bockens och Grundträsklidens kronoparker till övervägande del kolonat
av större typ jämte några av mindre typ men å Alträsks kronopark
allenast kolonat av större typ;
att samtliga kolonat skulle bebyggas genom kolonisternas egen
försorg;
att ledningen av kolonisationsföretag å Mötingselbergets kronopark
såväl som å Bockens och Grundträsklidens kronoparker måtte uppdragas
åt statens kolonisationsnämnd men att frågan om ledningen av företag
å Alträsks kronopark måtte få ankomma på Kungl. Majt:s prövning,
sedan beslut om kolonatupplåtelse träffats;
att kolonist tillkommande byggnadshjälp måtte å samtliga ifrågasatta
kolonisationsområden bestämmas till 4,500 kronor;
att vid kolonatens upplåtande måtte lända till efterrättelse de av
Kungl. Maj:t och riksdagen enligt Kungl. Maj:ts brev den 26 mars 1920
i fråga om därvid beslutade kolonisationsförsök fastställda grunder (se
prop. 198/1918 sid. 22—26 samt 38 och 39; IX H. T. 1919 sid. 353
samt 1920 sid. 417 och 418) med för Alträsks kolonisationsområde följande
angivna undantag nämligen:
1) att i fråga om kolonatens tilldelande av skogsmark och
förseende med husbehovsvirke ävensom kolonisternas dispositionsrätt
till skogen inom kolonaten enahanda bestämmelser måtte
gälla, som vore stadgade för nybyggeslägenheter inom Alträsks
nybyggesområde,
2) att vid köp av kolonat de bestämmelser rörande pris och
värdering, som vore gällande för nybyggeslägenheter inom Alträsks
nybyggesområde, måtte vinna tillämpning,
3) att kolonist i fråga om kreatursbete skulle åtnjuta den
rätt, som tillkomme innehavare av nybyggeslägenhet å Alträsksområdet,
4) att kolonist skulle äga enahanda rätt till slåttermark inom
ifrågavarande nybyggesområde som ock till de för gemensamt nyttjande
inom samma område avsatta undantag, som tillkomme innehavare
av nybyggeslägenhet,
Kanf/I. Maj:ts proposition Nr 245.
11
5) att kolonist måtte tillerkännas enahanda rätt till jakt och
fiske, som tillkomme innehavare av nyhyggeslägenhet;
samt att för sålunda ifrågasatta kolonisationsförsök måtte för
1922 ställas till förfogande för Mötingselbergets kronopark eller för
Bockens och Grundträsklidens kronoparker 75,000 kronor och för Alträsks
kronopark 80,000 kronor.
Det initiativ och intresse för kolonisation i Norrland, som lagts i
dagen av ifrågavarande arbetare i Eskilstuna, synes mig icke böra avvisas.
Jag underskattar visserligen icke de svårigheter, som komma att
möta dessa kolonister, men anser, att det tillfälle, som här bjudes att
försöka en samfälld kolonisation av icke norrlänningar, bör begagnas.
Sökandenas plan att genom inbördes hjälp och sammanhållning nå
sitt mål synes mig riktig. Jag anser därför icke såsom vissa av kolonisationskommitténs
ledamöter, att sökandena böra allenast hänvisas att. 3
eller 4 tillsammans få del av redan beslutade kolonat. Skall ett verkligt
resultat av försöket vinnas, bör, såsom kommitténs övriga ledamöter
anse, särskilt kolonisationsområde för ändamålet upplåtas.
Därvid synes mig Alträsks kronopark icke nu kunna komma
ifråga. Givetvis måste'' nämligen ifrågavarande kolonister för kolonat
där erhålla samma statsunderstöd som kolonister å andra kronoparker.
Då emellertid de nuvarande lägenhetsinnehavarna å Alträsk icke kommit
i åtnjutande därav, synas mig de av en olikhet härutinnan uppkommande
konsekvenser vara av den natur, att jag icke vågar utan vidare
utredning taga ställning till frågan om vidare kolonisation av Alträsks
kronopark och därmed i samband stående spörsmål.
Av de båda andra alternativt ifrågasatta områdena finner jag på
av kolonisationskommittén anförda skäl det å Mötingselbergets kronopark
vara att föredraga, särskilt med hänsyn till att järnvägen dit är färdig.
Då det även från annat håll visats intresse för liknande kolonisationsförsök
i Norrland, som nu ifrågasatts, anser jag, att man icke
bör begränsa sig till allenast de möjligheter, som givas å ett av områdena,
utan att tillstånd av riksdagen bör begäras att å båda områdena
eller, därest vid närmare utredning annan kronopark skulle visa sig
lämpligare, där upplåta kolonat. Kolonatens sammanlagda antal bör
dock kunna begränsas till omkring 50 och kostnaderna därför innevarande
år böra ej överstiga 150,000 kronor.
Jag får under hänvisning till redogörelsen i årets statsverksproposition,
punkt 110 av nionde huvudtiteln, erinra om, att ehuru samtliga
för kolonisation hittills till förfogande ställda medel anvisats såsom för
-
Departemenls
chefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 245.
slagsanslag-, väsentliga belopp därav äro avsedda att återinflyta till statskassan.
Hur denna fråga för framtiden skall ordnas, torde bliva föremål
för närmare utredning i kolonisationskommitténs snart väntade betänkande.
I likhet med kolonisationskommittén anser jag, att för nu ifrågavarande
upplåtelser böra gälla enahanda villkor, som tillämpas vid senaste
årens kolonisationsförsök.
Mot kolonisationskommitténs förslag i fråga om organisationen
av etter kostnadsberäkningarna för nu ifrågasatta kolonisationsförsök
har jag intet att erinra.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och av 54 § i riksdagsförordningen
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels
medgiva, att upplåtelser av högst omkring 50 kolonat å
Mötingselbergets, Bockens och Grundträsklidens eller annan lämplig
kronopark må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska
kolonisationskommitténs beträffande nämnda kronoparker nu framlagda
förslag,
dels ock för anordnande av dessa kolonat anvisa å tilläggsstat för
1922 ett förslagsanslag av.................................................... kronor 150,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten förordna, att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Allan Tigerscliiöld.
STOCKHOLM, ISAAO MAHCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1922.