Kungl. Maj;ts Proposition Nr 24.
9
Nr 24.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående pensionsförbättring
åt f. d. sergeanten J. Johansson; given Stockholms
slott den 20 januari 1922.
Kung!. Maj:t vill härmed, länder åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
P. Albin Hansson.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 januari 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Olsson, Sandler, Hansson, Åkerman.
Departementschefen, statsrådet Hansson anför härefter:
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition till 1919 års lagtima
riksdag (nr 276) därom gjorda framställning beviljade riksdagen medel
för beredande av pensionsförbättring åt viss personal vid armén.
Enligt de av riksdagen godkända, genom kungörelsen den 20 augusti
1919 (Svensk författningssamling nr 538)* fastställda grunderna för
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 19 käft. (Nr 22—25.) 4722 2
10
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 24.
ifrågavarande pensionsförbättring tillkommer dylik förmån endast den,
som vid avgång efter uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension
som fyllnadspension samt därjämte vid avgången åtnjuter tillfällig
löneförbättring enligt av riksdagen år 1918 eller senare godkända grunder.
Uti det av arméns och marinens avlöningssakkunniga den 14 februari
1919 avgivna betänkande med förslag i ämnet, som låg till grund för
nyssnämnda proposition, framhöllo emellertid de sakkunniga, att därest
fråga skulle uppkomma om pensionsförbättring för tjänstinnehavare, som
till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd av skada eller sjukdom,
vanförhet eller lyte befunnes för framtiden oförmögen till tjänstgöring
och på grund härav måste före uppnådd pensionsålder avgå med
viss pension, sådan fråga torde särskilt böra underställas riksdagens prövning.
Enligt punkten 6 i pensioneringsgrunderna för arméns befäl och
underbefäl med vederlikar, sådan denna punkt lyder enligt kungörelsen
den 17 september 1914, är den, som till följd av olycksfall i tjänsten
eller eljest till följd av skada eller sjukdom, vilken han genom utövningen
av sin tjänst ådragit sig, befinnes för framtiden oförmögen till
tjänstgöring, skyldig avgå från tjänsten med rätt till pension och'' fyllnadspension,
uppgående till lönens hela belopp.
Med tillämpning av sistberörda bestämmelse har Kungl. Maj:t, efter
framställning av chefen för Norra skånska infanteriregementet, genom
brev den 18 februari 1921, enär utrett blivit, att sergeanten av första
klassen vid regementet J. Johansson ådragit sig kronisk njursjukdom i
tjänsten och då han på grund av samma sjukdom befunnits för framtiden
oförmögen till tjänstgöring, dels bemyndigat regementschefen att bevilja
Johansson avsked från innehavande beställning, dels ock förklarat Johansson
berättigad att från och med månaden näst efter den, varunder
han sålunda avginge ur tjänsten, under sin återstående livstid uppbära
pension och fyllnadspension, uppgående till lönens hela belopp eller 900
kronor årligen, därav 180 kronor i nionde klassen av arméns pensionskassa
och 720 kronor fyllnadspension av statsmedel.
Med anledning av en utav Johansson hos riksdagens militieombudsman
gjord ansökning har militieombudsmannen hos Kungl. Maj:t hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föranstalta därom, att Johansson, vilken
från och med den 2 april 1921 beviljats avsked ur tjänsten, medgåves
rätt att från och med den 1 maj 1921 under sin återstående livstid
uppbära pensionsförbättring i enlighet med de bestämmelser, som angåves
i kungörelsen den 20 augusti 1919.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 24.
11
I häröver den 5 oktober 1921 avgivet utlåtande har direktionen över
arméns pensionskassa anfört följande.
Johansson, som vore född den 28 januari 1876, hade kommit i
krigstjänst den 3 april 1894, utnämnts till sergeant av andra klassen
den 1 mars 1900 och till sergeant av första klassen den 14 augusti
1909, varifrån han beviljats avsked från och med den 2 april 1921 med
rätt från och med den 1 maj 1921 till pension och fyllnadspension till
lönens hela belopp, eller 900 kronor för år. Vid sitt avsked hade Johansson
räknat en levnadsålder av 45 år 2. månader 4 dagar och en
tjänstetid av 26 år 11 månader 29 dagar efter adertonde åldersåret, därav
21 år 1 månad 2 dagar såsom sergeant på stat, samt åtnjutit tillfällig
löneförbättring med 1,100 kronor för år såsom vid 1921 års början innehavande
minst 12 tjänstår såsom sergeant.
Enligt kungörelsen den 20 augusti 1919 angående grunder för pensionsförbättring
för viss personal vid armén utgjorde pensionsförbättringen
för en sergeant av första klassen, som i likhet med Johansson
innehade mera än 12 tjänstår såsom sergeant, 1,010 kronor. Härtill vore
Johansson emellertid icke berättigad, enär han avgått före uppnådd
pensionsålder.
Då det icke kunde vara annat än med rättvisa och billighet förenat,
att höjning bereddes Johansson i hans pensionsförmåner, som måste
anses alldeles otillräckliga för nuvarande förhållanden, ansåge direktionen,
att Johansson borde beredas sådan förbättring. Beträffande beloppet
härav ansåge direktionen, att samma princip, som av 1921 års riksdag
tillämpats vid bestämmandet av pensionsförbättring åt f. d. löjtnanten
H. B. C. Keiding (riksdagens skrivelse nr 322, punkt 7) borde följas,
nämligen att pensionsförbättringen icke sattes högre, än att pensionen,
fyllnadspensionen och pensionsförbättringen sammanlagt komme att uppgå
till det belopp, vartill nämnda förmåner enligt nu gällande bestämmelser
skulle hava belöpt sig, därest Johansson avgått efter uppnådd pensionsålder.
Enligt dessa bestämmelser vore sergeant av första klassen, som
avginge från tjänsten efter uppnådd pensionsålder och i likhet med
Johansson innehade mer än 12 tjänstår såsom sergeant, berättigad att
uppbära pensionsförmåner med sammanlagt 1,910 kronor, därav pension
och fyllnadspension 900 kronor och pensionsförbättring 1,010 kronor.
Då Johansson vid sin avgång erhållit pension och fyllnadspension med
900 kronor, skulle pensionsförbättringen för honom alltså icke böra utgå
med högre belopp än 1,010 kronor.
På grund härav hemställde direktionen, att framställning måtte
göras till riksdagen om beviljande åt Johansson av pensionsförbättring
12
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 24.
till belopp av 1,010 kronor årligen, att utgå från och med den 1 maj
1921 under Johanssons livstid och under de i kungörelsen den 20 augusti
1919 i övrigt fastställda grunder.
Statskontoret har uti den 21 oktober 1921 i ärendet avgivet utlåtande
hemställt, att framställning måtte göras till riksdagen om beviljande åt
Johansson av pensionsförbättring i enlighet med direktionens förslag, att
utgå från anslag, som för beredande av pensionsförbättring åt viss personal
vid armén beviljats.eller kunde komma att beviljas.
På grund av vad i ärendet förekommit och då jag anser det med
rättvisa och billighet överensstämmande, att pensionsförbättring med av
myndigheterna föreslaget belopp tillerkännes Johansson, får jag hemställa,
att Kungi. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att f. d. sergeanten av första klassen vid Norra skånska infanteriregementet
J. Johansson må från och med den 1 maj 1921 under sin återstående
livstid uppbära pensionsförbättring till belopp av 1,010 kronor
för år räknat, att åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
den 20 augusti 1919 angående grunder för pensionsförbättring för viss
personal vid armén och utgå från anslag, som för beredande av sådan
pensionsförbättring beviljats eller kan komma att beviljas.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, billiga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Eric Baad-Heimer.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.