Kungl Maj:ts proposition Nr 238.
1
Nr 238.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående nybyggnad
för de kemiska och fysiska institutionerna
vid Chalmers tekniska institut; given Stockholms
slott den 14 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda ^ utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departemenschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Olof Olsson.
Utdrag ur protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Orne.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:
Frågan om nybyggnader för de fysiska och kemiska institutionerna
vid Chalmers tekniska institut väcktes först från institutets
sida. I skrivelse den 29 augusti 1918 hemställde institutets styrelse
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 206 käft. (Nr 238.) 1
Nybyggnad
för de kemiska
och tyst
ska institutionerna
vid
Chalmers tekniskainstitut.
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.
om proposition till 1919 års riksdag angående uppförande för institutet
å en söder om fattigvårdsanstalten Gibraltar belägen tomtplats
i stadens 13:e rote av ett fysiskt och ett kemiskt laboratorium
för en sammanlagd kostnad av 2,568,000 kronor, varav borde anvisas
på extra stat för år 1920 ett belopp av 1,000,000 kronor. Förslaget
föranledde emellertid icke någon framställning av Kungl.
Maj:t till riksdagen.
I två inom riksdagen år 1919 väckta likalydande motioner, i
första kammaren av herr O. Mannheimer m. fl. (nr 44) och i andra
kammaren av herr E. Kristensson m. fl. (nr 140) återupptogos de
ursprungligen från högskolans styrelse härrörande äskandena och
underställdes riksdagen på grundval av kostnadsförslag och ritningar,
framlagda av institutets styrelse. Statsutskottet, till vars förberedande
behandling motionerna hänvisades, hemställde i sitt utlåtande
nr 8 A, att motionerna icke måtte av riksdagen bifallas. Utskottets
motivering, som varit utslagsgivande för de åtgärder, som av Kungl.
Maj:t sedermera vidtagits till befrämjande av Chalmers tekniska
instituts vidare utveckling, var av följande lydelse:
Vid av ledamöter av statsutskottet företaget besök i Göteborg har tagits
kännedom om såväl de nuvarande lokalerna för de kemiska och fysiska institutionerna
som det tomtområde, varå de nya byggnaderna tänkts skola förläggas,
och har därvid, bland annat, inhämtats, att den för närvarande av Chalmers tekniska
institut disponerade tomten är av Göteborgs stad med nyttjanderätt upplåten
till sitt nuvarande ändamål, ävensom att institutets förhandenvarande byggnader
samtliga tillhöra staten utom en, vilken likaledes av Göteborgs stad är
under nyttjanderätt upplåten till institutets behov.
På sätt utskottet övertygat sig om, äro de nuvarande lokalerna för de fysiska
och kemiska institutionerna såväl beträffande utrymme som i andra avseenden
otillfredsställande. Om de sålunda redan nu visa sig vara otillräckliga,
torde bristerna i avseende å utrymmen bliva än mer kännbara, då dessa olägenheter
skärskådas mot bakgrunden av det av institutet framhållna behovet och
önskvärdheten att utöka elevantalet.
Enligt utskottets mening intager Chalmers tekniska institut en så betydelsefull
ställning i vårt tekniska undervisningsväsen och har institutet sådana
viktiga uppgifter att fylla i avseende å utbildande av för vår industri nödvändig
arbetskraft, att ett understödjande av dess verksamhet från statens sida synes i
mer än ett hänseende vara väL befogat. Hyser utskottet sålunda den uppfattningen,
att staten bör, där verkligt behov föreligger, träda hjälpande emellan,
kan utskottet icke frånkomma, att vissa förpliktelser — såsom av ålder varit
fallet — även böra åvila Göteborgs stad. Utskottet avser härvid närmast det för
de nu ifrågasatta nybyggnaderna erforderliga tomtområdet. Efter vad utskottet
inhämtat, erbjuder detta område möjligheter ej allenast till uppförande av nya
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.
lokaler för omförmälda institutioner utan även till en successiv utflyttning av institutet
vare sig i väsentliga delar eller i dess helhet. Ställer sig staten sålunda
tillmötesgående beträffande anslag till förevarande nybyggnadsföretag, torde ett
sådant tillmötesgående dock böra ske under förutsättning, att Göteborgs stad
kostnadsfritt mot äganderätt överlämnar det tomtområde, varom nu är fråga,
ävensom förser detsamma med vederbörliga ledningar i och för avlopp, vatten
och lyse. När utfästelser i dessa och tilläventyrs andra liknande av byggnadsföretaget
betingade hänseenden från stadens sida föreligga, synas enligt utskottets
förmenande inga hinder för statens vidkommande böra resas mot tillgodoseende
av de lokalbehov, vartill medel nu äskats.
Om utskottet sålunda ej anser sig böra i sak intaga en avvisande hållning
till de förslag, som i motionerna beröras, hyser utskottet dock den uppfattningen,
att dessa förslag böra bliva föremål för närmare utredning. Efter det tomtfrågan
och därmed förknippade spörmål blivit behöringen reglerade, lärer Kungl. Maj:t
ej underlåta att för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, som Kungl. Maj:t
finner vara av omständigheterna påkallat. Då utskottet följaktligen icke anser
sig böra för närvarande tillstyrka ett på enskilda motioner grundat förslag av
den ekonomiska omfattning som det föreliggande, sker det desslikes med aktgivande
därå, att frågan ej synes vara av den art, att ett uppskov ännu ett år
med företagets igångsättande torde medföra några mer väsentliga olägenheter för
institutets verksamhet.
Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets hemställan.
Utskottets omförmälda uttalande föranledde omedelbart igångsättande
från Kungl. Maj:ts sida av utredning rörande de av utskottet
påtalade forhållandena vid Chalmers tekniska institut. Genom
kungl. brev den 20 juni 1919 bemyndigades statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga
för att inom departementet biträda med utredning av frågan
om behövliga nybyggnader för institutet ävensom i samband därmed
taga under övervägande, huruvida nämnda läroanstalt lämpligen
borde ombildas till en teknisk högskola. Med föranledande
härav tillkallade dåvarande departementschefen den 1 augusti 1919
såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens andra kammare, civilingenjören
S. E. J. Lubeck, rektorn vid Chalmers tekniska institut
professorn B. H. Grauers, professorn vid tekniska högskolan K. W.
Palmaer, undervisningsrådet N. Fredriksson samt direktören H. G.
E. Hammar. Åt Lubeck uppdrogs att såsom ordförande leda de
sakkunnigas förhandlingar.
De sakkkunniga, som började sitt arbete hösten 1919, avgåvo
den 16 januari 1920 sitt betänkande I, innefattande förslag till nybyggnader
för de fysiska och kemiska institutionerna vid institutet.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.
Under hänvisning till betänkandet i dess helhet erinrar jag här
endast om några de sakkunnigas framförda synpunkter.
De sakkunniga hade i första hand ansett sig böra upptaga till prövning
frågan om nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna, detta särskilt
på grund av det mycket otillfredsställande skick, vari dessa institutioners laboratorier
för närvarande befunne sig. De sakkunniga hade därvid ägnat särskild
uppmärksamhet åt frågan, huruvida ett beslut om nybyggnader för sagda institutioner
ej skulle föregripa eller förrycka en senare lösning i hela dess vidd av
institutets organisationsfråga, vilken jämväl för utredning överlämnats åt de sakkunniga;
i sistnämnda avseende hade de sakkunniga kommit till den uppfattningen,
att ett dylikt föregripande ej vore att befara.
Arbetena med nu förevarande nybyggnader hade ansetts skola igångsättas
i början av år 1921. I enlighet härmed hade de sakkunniga ansett erforderligt
att för år 1920 disponera ett belopp av 150,000 kronor, varav 50,000 kronor för
arkitekttävling m. m. och 100,000 kronor till ritningar, entreprenadhandlingar och
andra förberedande åtgärder. För år 1921 hadé föreslagits ett belopp av 1,000,000
kronor. Hela kostnaden för nybyggnaderna skulle uppgå till ett belopp av 3,825,000
kronor.
De’ sakkunniga hemställde hos Kungl. Maj:t om .proposition
till riksdagen i enlighet med den sålunda gjorda kostnadsberäkningen.
Vederbörande departementschef, som ansåg, att frågan om nybyggnad.
er för de kemiska och fysiska institutionerna icke borde
lösas, förrän sakkunniga slutfört sin utredning beträffande institutets
ställning och utveckling i övrigt, tillstyrkte icke några åtgärder
i frågan.
Sakkunnigas förslag kom emellertid inför riksdagens prövning
genom två likalydande motioner, väckta den ena (nr 97) i första
kammaren av herr Wijk m. fl. och den andra (nr 157) i andra
kammaren av herr Lubeck m. fl.
Riksdagen ansåg sig icke böra i vidare mån upptaga den föreliggande
byggnadsfrågan än att riksdagen uttalade sin förväntan,
att, därest förberedande arbeten bleve färdiga och förhållandena i
övrigt sådant medgåve, Kungl. Maj:t till 1921 års riksdag framlade
ett fullt utrett förslag i denna fråga. Med hänsyn härtill ansåg
sig riksdagen nu böra bevilja dels ett belopp å 50,000 kronor till
arkitekttävlan m. m. att utgå på tilläggsstat för år 1920 och dels
ett belopp av 100,000 kronor till ritningar och andra förberedande
planläggningsarbeten att utgå på extra stat för år 1921.
Kung!. Maj:ts proposition Nr 238. 5
.Riksdagen anförde vidare bland annat:
Av vad de sakkunniga härutinnan i sitt i ämnet avgivna, till riksdagens
vederbörande utskotts förfogande ställda betänkande anfört bar riksdagen blivit
övertygad därom, att den förevarande byggnadsfrågan torde kunna upptagas till
prövning och avgörande oberoende av frågan om institutets organisations- och
byggnadsfrågor i övrigt. De organisationsspörsmål, som föreligga, äro otvivelaktigt
av en omfattande innebörd, och även om — såsom riksdagen håller för
önskligt -— utredningen leder till det resultatet, att Chalmers tekniska institut
vid sin utvidgning till en högskola bibehåller den särställning det hittills intagit i
vårt tekniska undervisningsväsen, torde dessa frågor vara så genomgripande och
taga en så pass lång tid att utreda, att ett undanskjutande av den föreliggande
byggnadsfrågan med hänsyn härtill skulle ytterligare försvåra de förhållanden,
varunder institutet för närvarande arbetar.
Den 22 juni 1920 uppdrog sedermera Kungl. Maj:t åt en särskild
nämnd att i enlighet med riksdagens beslut anordna en arkitekttävling
om förslagsritningar till nybyggnader för en teknisk
högskola i Göteborg. En redogörelse för tävlingens anordnande och
resultatet av densamma återfinnes å sid. 78—83 i ett av de sakkunniga
den 21 december 1921 avgivet betänkande II, innefattande
förslag till omorganisation av institutets högre avdelning till teknisk
högskola och dess lägre avdelning till tekniskt gymnasium med
teknisk fackskola samt förslag till nybyggnader för högskolan.
Såsom av sistnämnda betänkande framgår, tilldelades första
priset ett förslag med motto »Origo». De arkitekter, som utarbetat
förslaget, erhöllo sedermera bemyndigande, att, i stort sett, i enlighet
med detsamma, men i syfte att draga största möjliga nytta av de
goda uppslag, som i övriga inkomna tävlingsförslag framkommit,
verkställa en överarbetning av tävlingsmaterialet ävensom att under
samverkan med vederbörande institutionsföreståndare låta utarbeta
byggnadsförslag och kostnadsberäkningar för kemiska och fysiska
institutionerna. Det reviderade förslaget förelåg utarbetat den 24
oktober 1921. Till den redogörelse för detsamma, som återfinnes å
sid. 83—87 i de sakkunnigas betänkande II, tillåter jag mig hänvisa.
Totalkostnaden för uppförandet av de kemiska och fysiska institutionerna
beräknas här till 3,060,000 kronor.
De sakkunnigas yttrande beträffande det överarbetade förslaget
till nybyggnader återfinnes å sid. 87—91 i betänkandet II. Av de
sakkunnigas uttalande framgår, att det reviderade förslaget innebär
en avsevärd ökning av'' byggnadens storlek i jämförelse med 1920 års
6
Kungl. May.ts proposition Nr 238.
förslag, vilket föranlett de sakkunniga att låta undersöka, huruvida
icke en reducering därvidlag ävensom nedbringande av terasseringskostnaderna
kunde äga rum, utan att byggnadernas ändamålsenlighet
härigenom äventyrades. Denna undersökning har givit vid handen,
att totala byggnadskostnaden för institutionerna kan nedbringas till
nämnda belopp, 3,060,000 kronor. Häri ingår byggnadskostnaden för
två flygelbyggnader med ett belopp av cirka 280,000 kronor. Då de sakkunniga
anse, att ett uppförande av flygelbyggnaderna utan större
olägenhet bör kunna anstå till eri ekonomiskt gynnsammare tidpunkt
än den nuvarande, beräkna de slutligt totalkostnaden för den första
utbyggnaden av de kemiska institutionerna — efter avdrag av omförmälda
belopp 230,000 kronor — till 2,830,000 kronor. I anslutning
till den föreliggande utredningen och under åberopande av de
i den lämnade översikten av frågans tidigare utveckling framhållna
uttalanden angående nödvändigheten av nybyggnader för Chalmerska
institutets kemiska och fysiska institutioner, föreslå slutligen de sakkunniga
- under uttalande av, att frågan om nämnda nybyggnader,
oavsett om den föreslagna ombildningen av institutets högre avdelning
till teknisk högskola bliver beslutad eller ej, snarast möjligt
bör lösas — att nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna
måtte uppföras i enlighet med det nu framlagda, av sakkunniga
förordade förslaget.
Ett av professorn E. Lallerstedt avgivet, den 10 december 1921
dagtecknat särskilt utlåtande har jämte betänkandet II överlämnats
av de sakkunniga.
Lallerstedt framhåller först, att byggnaderna i alternativförslaget äro synnerligen
väl planerade med ett redigt och ekonomiskt anlagt korridorsystem, som
möjliggör ett förståndigt utnyttjande av de olika institutionernas utrymmen ävensom
framtida eventuellt ifrågakommande förändring av de olika utrymmenas
användning, samt att förslaget även ur konstnärlig synpunkt är synnerligen tillfredsställande.
Beskrivningen finner Lallerstedt riktig; dock göres anmärkning
mot det föreslagna golvmaterialet i laboratorielokalerna.
Beträffande kostnadsberäkningen för nybyggnaden för de kemiska
och fysiska institutionerna anför härefter Lallerstedt:
Den föreliggande kostnadsberäkningen utvisar ett kubpris av cirka 60 kronor
pr m3. I denna beräkning ingå då samtliga kostnader med undantag för planering,
möblering och maskinell utrustning. Undertecknad anser detta pris riktigt
med nuvarande material- och arbetspriser, men anser ganska sannolikt, att, sedan
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.
nya arbetsavtal träffats och en stabilisering av nu gällande materialpriser inträtt,
det rätt avsevärt kan sänkas. Dock bör alltid beaktas vid kostnadsberäkning av
den kemiska institutionen de avsevärda kostnader även rörande byggnadsarbetet,
som förorsakas genom mängden av i en sådan byggnad befintliga ledningar. Med
avseende å kostnadsberäkningen torde emellertid observeras, att uppgift bör lämnas
å kostnadernas fördelning å de tänkta byggnadsåren.
Över de sakkunnigas betänkande II har yttrande avgivits den
21 februari 1922 av styrelsen för Chalmers tekniska institut efter
hörande av institutets lärarråd. Lärarrådet framhåller beträffande
nybyggnaden för kemiska och fysiska institutionerna önskvärdheten
av, att åtminstone den ena flygelbyggnaden uppföres i det första
byggnadsstadiet. Styrelsen åter förklarar sig dela de sakkunnigas
uppfattning, att ett uppförande av flygelbyggnaderna utan större
olägenhet bör kunna anstå till en ekonomiskt gynnsammare tidpunkt.
Slutligen har byggnadsstyrelsen den 16 mars 1922 avgivit utlåtande
i ärendet. Byggnadsstyrelsen instämmer i vad Lallerstedt
yttrat såväl i fråga om anläggningen i dess helhet som beträffande
ritningarna till den till uppförande nu föreslagna byggnaden för kemi
och fysik. Kostnaden för nybyggnaden med de föreslagna flygelbyggnaderna
beräknas av byggnadsstyrelsen med nu gällande prisläge
till 2,730,000 kronor och, om flygelbyggnaderna uteslutas, till 2,530,000
kronor. Styrelsen förordar, att det av de sakkunniga framlagda
alternativa förslaget måtte i sin helhet, alltså inbegripet de i förslaget
ingående båda lägre flygelbyggnaderna, komma till utförande.
Jag anser mig slutligen böra med några ord redogöra för tomt- Tomtfrågau.
frågans läge.
De atf mig förut omtalade av styrelsen för institutet inledda
förhandlingarna med Göteborgs stad angående disposition av den av
styrelsen för institutets nybyggnader föreslagna, söder om fattigvårdsanstalten
Gibraltar belägna tomtplatsen i stadens 13:e rote
hava sedermera fortsatts och till en början resulterat i ett genom
brev den 31 december 1920 för Kung!. Maj:ts del godkänt avtal
mellan Göteborgs stad genom dess drätselkammare, å ena,
samt Kungl. Maj:t ock Kronan genom styrelsen för Chalmers tekniska
institut, å andra sidan, vilket avtal finnes återgivet å sid.
111—113 i de sakkunnigas betänkande II. Jag anser mig böra särskilt
påpeka bestämmelsen i punkten 3) i avtalet av innehåll, att de
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.
kemiska och fysiska institutionsbyggnaderna skola vara uppförda
inom fem år, räknat från och med den 1 januari 1920.
Kungl. Maj:t har sedermera funnit sig föranlåten föranstalta
om i viss mån ändrade bestämmelser i avtalet med Göteborgs stad.
Enligt det förslag till nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna,
som innefattas i de sakkunnigas betänkande II, borde
nämligen för det av Göteborgs stad till omförmälda nybyggnader
upplåtna tomtområdets lämpliga utnyttjande anordnas en huvuduppfartsväg
från Gibraltargatan och därjämte i anslutning till Landalagatan,
dels väg och spårväg till å områdets södra del förlagda institutionsbyggnader
och laboratorier, dels ock en rampväg till de å
berget i norr förlagda och i första hand till utförande avsedda institutionsbyggnaderna
för fysik och kemi. Vidare har det ansetts
nödvändigt att redan från början anordna tillfarten från Gibraltargatan
och samtidigt framdraga erforderliga ledningar i denna tillfartsväg
på sådant sätt, att desamma i mån av det fortsatta utbyggandet
kunna tagas i anspråk. Förslaget förutsätter alltså ändring
i punkt 13 av det enligt kungl. brev den 31 december 1920 godkända
avtalet emellan Göteborgs stad samt Kungl. Maj:t och Kronan.
På grund härav har Kungl. Maj:t den 27 januari 1922 anbefallt
länsstyrelsen i Göteborg att från stadsfullmäktige därstädes skyndsamt
infordra och till Kungl. Maj:t överlämna yttrande med anledning
av omförmälda förslag, skolande vid yttrandet fogas bevis, att
stadsfullmäktiges beslut i ämnet vunnit laga kraft. Laga kraftvunnet
beslut i denna fråga av stadsfullmäktige föreligger icke här vid
denna propositions avgivande. Enligt vad jag inhämtat torde det
emellertid, såvitt nu kan bedömas, vara sannolikt, att något hinder
icke skall möta för huvuduppfartsvägens och ledningarnas anordnande
på sätt den av de sakkunniga framlagda planen angiver. Stadsfullmäktiges
beslut lärer ock kunna förväntas i så god tid, att meddelande
härom kan komma riksdagen till hända under ärendets behandling
därstädes. Emellertid vill jag framhålla, att ändringen
huvudsakligen berör tomtområdets gränser, och att den lärer vara
av den beskaffenhet, att den icke inverkar på den nu föreliggande
byggnadsfrågan.
Departe- I fråga om behovet av nya lokaler för de kemiska och fysiska
mentschefen. institutionerna vid Chalmers tekniska institut torde jag kunna in -
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.
skränka mig till att åberopa de uttalanden i ämnet, som från riksdagens
sida framkommit. Den av riksdagen begärda utredningen
i byggnadsfrågan föreligger nu i sådant skick, att jag på grundval
av densamma kan hemställa om förslag till riksdagen rörande anvisande
av medel för ändamålet. Jag påpekar därvid, att nämnda
institutioners lokalfråga, såsom jämväl framhållits av 1920 års statsutskott,
icke behöver göras beroende av det stora spörsmålet om
institutets utveckling till en teknisk högskola, ett spörsmål, som i
detta sammanhang kan lämnas åsido.
Lokalerna för de kemiska och fysiska institutionerna, vilka enligt
de sakkunnigas senare betänkande sammanförts till en byggnad,
äro avsedda att uppföras å den godkända tomtplatsen. Ritningarna
med därtill hörande beskrivningar synas mig väl tillgodose de krav,
som böra ställas på de föreslagna lokalerna, vilket också vitsordats
av byggnadsstyrelsen. I de sakkunnigas alternativa förslag, till
vilket jag ansluter mig, har jämväl skälig hänsyn tagits till synpunkten
av billigast möjliga byggnadskostnad. Ur denna synpunkt
anser jag emellertid även, att de föreslagna flygelbyggnaderna icke
för närvarande böra komma till utförande. Vad angår det elevantal,
med hänsyn till vilket utrymmena i de kemiska och fysiska
institutionerna beräknats, erinrar jag, hursom de sakkunniga (betänkande
I, sid. 12—13) — med utgångspunkt från att efter genomförandet
av viss, av de sakkunniga preliminärt föreslagen ombildning
och utvidgning av institutet detsamma borde kunna årligen intaga
elever till ett antal av 200 — förklarat sig anse, att den då föreslagna
kemiska institutionsbyggnaden, oavsett om institutet komme att i
huvudsak bibehållas i sin nuvarande form eller omändras till en teknisk
högskola, ej borde beräknas för ett lägre elevantal än 30 ä 35
per årskurs — eller 32 ä 36 med hänsyn till anordningen av laboratorieborden.
Dock måste enligt de sakkunnigas mening institutionens
föreläsningssal, som avsågs jämväl för undervisningen i mineralogi
och geologi, beräknas för ett elevantal av 50 eller 60 stycken, enär
föreläsningar i dessa ämnen även skulle åhöras av eleverna inom
väg- och vattenbyggnadsavdelningen. Lokalerna i den då föreslagna
byggnaden innehöllo även reservutrymmen, i vilka plats kunde beredas
för en fjärde årskurs, om en dylik komme till stånd. Vad åter
anginge den fysiska institutionen anförde de sakkunniga i sitt senast
omförmälda betänkande, att elevantalet i denna sammanfölle med
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 206 käft. (Nr 238.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.
hela det antal, som enligt de sakkunnigas uppfattning framdeles
borde årligen kunna intagas i institutet, eller 200, enär det vore
avsett att undervisningen i fysik skulle bedrivas gemensamt för
samtliga fackavdelningar. Utrymmena för laborationer hade emellertid
beräknats under förutsättning, att eleverna därvid uppdelades
i tre grupper; en längre driven uppdelning syntes de sakkunniga
med hänsyn till undervisningsplanen ej böra ifrågasättas. Laborationsplatserna
i den då föreslagna fysiska institutionsbyggnaden voro
följaktligen 65 ä 70.
Det av de sakkunniga i dess betänkande II framlagda slutliga
förslaget till utvidgning och omgestaltning av Chalmers tekniska
institut är även baserat på att årligen skall kunna i första årskursen
intagas 200 elever. I betänkandet är icke uttryckligen angivet, för
vilket antal elever (laboranter) de kemiska och fysiska institutionsbyggnaderna
dimensionerats enligt det nu föreliggande, ur arkitekttävlingen
framgångna förslaget. Enligt vad jag inhämtat, upptager
emellertid även detta förslag enahanda antal laborationsplatser, som
lågo till grund för 1920 års förslag till nybyggnader för nämnda
institutioner. Då den sålunda ifrågasatta dimensioneringen av nybyggnaden
synes mig taga tillbörlig hänsyn såväl till ett önskvärt
nedbringande av byggnadskostnaderna som till bevarande av möjligheterna
att utvidga elevantalet utöver det nuvarande, därest så
skulle befinnas lämpligt, samt förslaget även i övrigt synes mig
ändamålsenligt och väl avvägt, tillstyrker jag att detsamma må
komma till utförande.
Det med Gröteborgs stad avslutade avtalet synes mig täcka de
önskemål från statens sida, som av riksdagen framförts, dock torde
det få anses vara osäkert, om den ifrågavarande byggnaden kan
hinna bliva uppförd inom tid, som i avtalet angivits eller före utgången
av år 1924. En förutsättning för beviljande av anslag för
ändamålet är därför att Gröteborgs stad i detta hänseende medgiver
den ändring i avtalet, som kan befinnas erforderlig.
I fråga om kostnadsberäkningen synes det mig svårt att under
nuvarande osäkra förhållanden på byggnadsmarknaden göra något
bestämt uttalande. Tills vidare åtminstone torde man dock kunna
räkna med den av byggnadsstyrelsen uppskattade totalkostnaden för
de båda institutionerna med uteslutande av flygelbyggnaderna eller
2,530,000 kronor.
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.
Jag erinrar, att Kungl. Maj:t på min framställning i årets statsverksproposition
föreslagit riksdagen att i avbidan på förevarande
proposition beräkna på extra stat för förra halvåret 1923 ett belopp
av 300,000 kronor. Nämnda belopp grundar sig på en av de sakkunniga
gjord beräkning, framlagd i skrivelse den 1 december 1921,
däri de sakkunniga jämväl hemställt om beräknande på tilläggsstat
för år 1922 av ett belopp av 150,000 kronor. Med det för år 1922
beräknade beloppet skulle påbörjas en del väganläggnings- och
sprängningsarbeten m. m., i syfte att det egentliga byggnadsarbetet
skulle kunna taga sin början tidigt på våren 1923. De sakkunniga
meddela i skrivelsen, att, sedan det av arkitekterna till förslaget
»Origo» verkställda utredningsarbetet likviderats av det på extra stat
för år 1921 av riksdagen anvisade anslaget å 100,000 kronor, torde
av nämnda anslag återstå ett belopp av omkring 60,000 kronor.
Även med fäst avseende å den -förefintliga besparingen å 1921 års
anslag har jag icke funnit något att erinra mot de av de sakkunniga
för år 1922#och förra halvåret 1923 föreslagna beloppen, vilka
med hänsyn till den i avtalet stipulerade korta byggnadstiden snarare
synas mig vara lågt beräknade. Såsom jag vid min föregående anmälan
av ärendet framhöll, torde utsikt finnas, att ovanberörda väganläggnings-
och sprängningsarbeten m. m., för vilka det av de sakkunniga
begärda beloppet å 150,000 kronor avsetts, skola kunna utföras
med anlitande av till nödhjälpsarbeten anslagna medel.
Jag inskränker mig för närvarande till att hemställa om anvisande
av det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 300,000
kronor. Läget å byggnadsmarknaden är, såsom jag nyss framhållit,
så vacklande, att det icke synes mig lämpligt att redan nu hemställa
om beviljande av ett för hela det nu ifrågavarande byggnadsföretaget
beräknat totalbelopp.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att under av mig förut angiven förutsättning
beträffande ändring i avtalet med Göteborgs stad
rörande upplåtelse av tomt för Chalmers tekniska
institut, till uppförande i huvudsaklig enlighet med
det utav förenämnda sakkunniga i deras betänkande
II framlagda alternativa förslaget till ny
-
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 238.
byggnader för de kemiska och fysiska institutionerna
vid nämnda institut, dock med uteslutande
av de däri upptagna båda flygelbyggnaderna, anvisa
under åttonde huvudtiteln på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Harald Frisk.
Stockholm 1922, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
*20746