Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
1
Nr 234.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar
i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa
för inkommande varor fogade tulltaxa; given Stockholms slott
den 21 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 21 mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, örne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför härefter
följande: -
I en till 1921 års riksdag avlåten proposition, nr 366, föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen bifalla en av dåvarande chefen för finansdeparteBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 202 höft. (Nr 234.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
mentet gjord framställning om höjning av vissa finanstullar. I skrivelse
nr 263 anmälde riksdagen sitt i anledning härav fattade beslut.
Genom kungörelse den 5 juni 1921, nr 278, förordnades härefter
om höjning av tullsatserna för vissa rubriker i tulltaxan, nämligen dels
för åtskilliga rubriker, till vilka hänföras varor, som icke i nämnvärd
grad framställas inom landet, dels för rubriker, som omfatta varor, vilka
här äro föremål för tillverkning men i vilka som råmaterial ingå artiklar
av förstnämnda slag. För den senare gruppen av varor höjdes tullsatserna
endast med så stort belopp, som ansågs motsvara ökningen av
tullen för i dessa varor ingående material.
Till grund för Kungl. Maj:ts berörda proposition låg ett av tulloch
traktat kommitténs tullavdelning till dåvarande chefen för finansdepartementet
den 3 juni 1921 ingivet utlåtande, vari avdelningen framhållit,
att vid utarbetande av förslag i frågan samverkan med representanter
för därav berörda intressen ej kunnat ifrågakomma. Redan
vid förslagets avgivande förutsågs därför, att vissa jämkningar sedermera
skulle visa sig vara av behovet påkallade.
Till finansdepartementet hava också i anledning av de vidtagna
tullförhöjningarna ingivits följande framställningar, vilka remitterats till
tull- och traktatkommittén, nämligen
av Skånes handelskammare om ändrade bestämmelser för tullbehandlingen
av oberedda gasellskinn och liknande skinn av djur, tillhörande
hjortsläktet;
av Skånes handelskammare angående höjning av tullsatserna för
konstgjorda blommor samt ogarnerade, garnerade och monterade hattar;
av aktiebolaget Fritz Lundberg om borttagande av tullen på oberedda
skinn;
av Sveriges pälsvaruarbetsgivareförening och Sveriges körsnärsmästareförening
om ökat tullskydd å färdiga pälsvaror;
av firman Nordisk blomsterindustri, Otto Lion & Comp. om höjning
av tullen å artificiella blommor; samt
av firman Lundqvist & Wottrich m. fl. angående ökat tullskydd
för paraply fabrikationen.
Jämväl hava direkt hos tull- och traktatkommittén framställningar
i hithörande ämnen blivit gjorda, delvis som följd av skrivelser, vilka
av tullavdelningen den 26 oktober 1921 utsänts till samtliga handelskammare
i riket och vari dessa anmodats att från sina medlemmar införskaffa
upplysning i frågan.
De gjorda, framställningarna gå i huvudsak ut på att vid de
tullförhöjningar, som vidtagits såsom konsekvens av höjningarna för
3
Kungl. May.ts proposition Nr 234.
de rena fmanstullarna, tillräcklig hänsyn icke tagits till den verkliga
åtgången av tullpliktigt material och till uppkommande avfall ävensom
att höjning uteblivit för vissa rubriker, vartill hänföras tillverkningar,
som ofördelaktigt berörts av de höjda finanstullarna. Med avseende å
nåo-ra av de genom ovannämnda kungörelse höjda tullsatserna har vidare
ur°rent statsfinansiella synpunkter eller ock av andra skäl eu omreglering
av tullbeloppen ansetts påkallad.
Dessutom har framhållits behovet av vissa, speciellt ur tullteknisk
synpunkt önskvärda tillägg och förändringar i fråga om hithörande ävensom
några andra närstående tulltaxerubriker.
I anledning av förberörda såväl till finansdepartementet som till
tull- och traktatkommittén ingivna framställningar har kommitténs tullavdelning
denna dag avgivit utlåtande angående ändringar av vissa
rubriker i gällande tulltaxa.
Avdelningen anför därvid till en början följande:
»Då det synts lämpligt, att samtliga här berörda frågor behandlades i
ett sammanhang, har avdelningen, efter verkställd utredning, funnit sig hora
sammanföra de resultat, vartill den kommit, i nedan framlagda förslag till
ändring av tulltaxan. , ... , ,,
Vidare hava upptagits förslag till ändring av de belopp, med vilka tullavgiften
för vissa varuslag, enligt de vid resp. tulltaxerubriker fogade
anmärkningar, skola förhöjas vid förtullning från frihamn eller frilager, da
varorna äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag. Fragan
om förändring av dessa avgifter kunde, såsom i avdelningens förutnämnda utlåtande
omnämndes, icke där upptagas till behandling, alldenstund ifrågavarande
anmärkningars lydelse redan varit föremål för beslut vid då pågående
riksdag. Sagda tillägg, gällande rubrikerna 298, 561, 630 a, 630 b, 1291, 1301
och 1302, ha beräknats så, att de utgå med samma procent av den nya tullsatsen
som av den förut stadgade.»
Rörande de särskilda omständigheter, som vid de olika tullpositionerna
föranlett ändringsförslag i fråga om tullsatsens storlek eller
i fråga om rubriceringen, har tullavdelningen yttrat sig på sätt i det
följande under varje rubrik i tulltaxan angives.
Rubr. nr 46: Arbeten av sten i förening med guld eller silver.
»Då till denna rubrik hänförliga varor äro av synnerligen ringa betydelse,
synes rubriken överhuvudtaget endast ha tillkommit såsom en komplettering
av rubrikerna för guld- och silverarbeten, och tullsatsen för densamma
torde böra anpassas efter de förhöjda tullsatsema för sistnämnda varor.»
Tull- och
trakt åtkommit
tina tullavdelning.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Rubr. nr 65: Ostron.
»Då, såsom framgår av bifogade tabell (bil. 1), under den tid den förhöjda
tullsatsen varit i kraft importen av ostron starkt nedgått, nämligen till
13,896 kilogram under senare halvåret 1921 mot 71,143 kilogram i genomsnitt
under motsvarande tid åren 1919—20, under vilka år importen ingalunda var
onormalt stor, synes det antagligt, att tullförhöjningen — från 50 öre till 2 kronor
per kilogram — varit ur statsfinansiell synpunkt för stor och alltså motverkat
sitt ändamål. Avdelningen har därför föreslagit en nedsättning i tullsatsen
till 1 krona per kilogram.»
Den av avdelningen åberopade bilagan är av följande innehåll:
Totala införseln ar ostron.
| 1912 ..................
1913 ..................
1918 ..................
1919 l:a halvåret
2:a »
I 1920 l:a »
2:a .
| 1921 l:a »
2:a »
Hela införseln kg.
Införsel
från
Danmark
kg.
8,201 1
6,459 /
4,9141
5,826 |
149,957
155,377
1 76,177
124,660
150,740
68,237 I 6''
> 82,133
13,896 / 1!
‘Därav 5,000 kg. ostronyngel, tullfritt införda.
,934 il
1,660 ||
Tullsats
kr. per
kg.
Tullinkomst
kr.
102,995
117,791 |
65,048 j
120,270
143,368
77,594
0.15
0.50
22,494
23,307
35,589
2.oo
1,1001
} 62,:
:,230 /
,4571
\ 75,:
,913 |
}«!.!
29,100
33,
37,457
37.
34,119
27,792
Införsel av ostron från olika länder.
1912 |
1913 |
1990 |
1921 |
1921 |
|
kg- |
kg- |
kg. |
l:a halvåret |
2:a halvåret |
|
Danmark .............................. |
102,995 |
117,791 |
143,368 |
64,934 |
12,660 i |
Tyskland .............................. |
17,600 |
21,368 |
_ |
_ |
17 |
Nederländerna ........................ |
18,844 |
12,156 |
2,632 |
1,451 |
1,158 |
Storbritannien ........................ |
8,8941 |
4,062 |
/4,622 |
1,820 |
36 |
Övriga länder ........................ |
1,624/ |
\ 118 |
32 |
25 | |
|
Summa |
149,957 |
155,377 |
150,740 |
68,237 |
13,896 : |
Rubr. nr 168: Konserver, andra slag.
»Sedan tullsatsen för åtskilliga ätbara varor genom vidtagna taxeförändringar
blivit högre än den för konserver, andra slag, gällande, ha vissa av
Kungl. Maj:In proposition Nr 234. 5
dessa varor, vilka vanligen icke pläga förekomma i lufttätt tillslutna kärl, i ej
ringa omfattning börjat importeras i dylika kärl. Genom införandet under
rubr. nr 168 av den föreslagna anmärkningen uteslutes möjligheten att genom
ett dylikt förfaringssätt undandraga varan avsedd tullavgift.»
Rubr. nr 198: Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk.
»Vid den uppdelning av rubriken för oberedda pälsverk, som tullavdelningen
på sin tid föreslog, upptogos i rubr. nr 222 a även pälsverk av häst-eller
nötkreatur, enär hudar av nämnda djur såsom beredda till pälsverk voro upptagna
i rubriken 223. Då emellertid hudar av berörda slag endast i högst obetydlig
omfattning användas för pälsverksberedning och för sådan användning
införda hudar i varje fall icke till sin beskaffenhet skilja sig från dem, som
äro avsedda för garvning, synas ifrågavarande hudar, oavsett den avsedda användningen,
böra hänföras till rubr. nr 198, angående vilket förhållande en
upplysning lämpligen torde i form av en anmärkning böra meddelas vid denna
rubrik och härav påkallad förändring vidtagas beträffande rubr. nr 222 a.»
Rubr. nr 222 a: Pälsverk, oberedda, av hund etc.
»Beträffande denna rubrik har föreslagits den förändringen, att skinn
av häst- och nötkreatur av ovan anförda skäl uteslutits, varemot tillagts skinn av
vanlig säl, hjort, älg, rådjur och gasell, vilka, alldenstund de icke finnas särskilt
omnämnda i rubr. nr 222 a eller b, nu hänföras till rubr. nr 222 c. Sistnämnda
rubrik avser emellertid dyrbarare pälsverk, till vilka nu ifrågavarande
uppenbarligen icke höra.
På den grund, att ovan uppräknade skinn, liksom några i rubr. nr 222 a
redan förut upptagna, icke uteslutande användas för pälsverksberedning, har i
den föreslagna anmärkningen till denna rubrik dessutom intagits den bestämmelsen,
att däri nämnda skinn skola hänföras till rubriken ifråga endast i de
fall, då de äro avsedda för sådan beredning.»
Rubr. nr 222 b och c: Pälsverk, oberedda, av sibiriskt lamm etc. samt
andra slag.
»Såsom i avdelningens förutberörda förslag framhållits, var avsikten
med de föreslagna tullsatserna för till dessa rubriker hänförliga oberedda
skinn, vilka enligt förut gällande bestämmelser voro tullfria, endast att möjliggöra
en högre tullbeskattning av de beredda skinnen utan att därigenom
något högre tullskydd infördes. Någon nämnvärd tullinkomst ansågs icke
vara att påräkna, enär, enligt vad som blivit upplyst, större delen av de oberedda
skinn, som infördes till riket, utfördes till Tyskland för att där beredas
och sedermera därifrån återinföras, varvid importören kunde åtnjuta antingen
tullrestitution vid utförseln eller tullindring vid återinförseln.
Vid fastställande av nu ifrågavarande tullsatser gjordes emellertid intet
avdrag för vid beredningen eventuellt uppstående avfall, framför allt med
hänsyn till vanskligheten att ens tillnärmelsevis riktigt beräkna detta avfall
utan att rådgöra med sakkunniga inom branschen, vilket emellertid av förut
berörda skäl icke lät sig göra.
6
Katigt. Maj:ts proposition Nr 234.
Från representanter för den inhemska beredning, vilken, om ock i obetydlig
omfattning, förekommer, ha nu framförts klagomål över, att genom berörda
åtgärder det för beredningen förut åtnjutna tullskyddet borteliminerats,
ett påstående,, som enligt vad bär ovan anförts, i viss mån är berättigat. En
med hänsyn till det uppstående avfallet skälig reducering av nu ifrågavarande
tullsatser torde därför böra företagas.
Vid beredning av till rubr. nr 222 b hänförliga skinn beräknas i genomsnitt
uppstå cirka 40 procent avfall. För kanin- och harskinn, som importeras
med kvarsittande huvud och tassar, beräknas emellertid ytterligare cirka 30
procent avfall. Tullsatsen torde sålunda i förra fallet böra fastställas till 60
procent av nuvarande 2 kronor 50 öre per kilogram, d. v. s. 1 krona 50 öre per
kilogram, och i senare fallet till 30 procent av 2 kronor 50 öre, d. v. s. 75 öre
per .kilogram. Till undvikande av en alltför långt gående uppdelning av
rubrikerna synas bestämmelserna rörande kanin- och harskinn med kvarsittande
huvud och tassar höra inflyta i form av en anmärkning.
Det vid beredning av till rubr. nr 222 c hänförliga skinn uppstående avfallet
beräknas uppgå till i medeltal cirka 30 procent. Tullsatsen bör följaktligen
vara 70 procent av nuvarande 5 kronor, d. v. s. 3 kronor 50 öre per kilogram.
»
Rubr. nr 228/9: Pälsverk, fullfärdiga persedlar.
»Även vid tillverkningen av de fullfärdiga persedlarna uppstår något
avfall. Den härav förorsakade, genom föregående höjning icke gottgjorda
merutgiften för tull torde, enligt vad en verkställd utredning givit vid handen,
kunna beräknas till cirka 50 öre per kilogram färdig persedel. En motsvarande
höjning av nu ifrågavarande tullsatser synes därför vara berättigad.
Till persedlar, försedda med övertyg eller foder av siden, beräknas i genomsnitt
åtgå cirka 140 gram siden per kilogram färdig vara, varför en höjning
med 2 kronor per kilogram av tullsatserna för persedlar av de skinnsorter,
beträffande vilka sådant övertyg eller foder plägar förekomma, ungefär motsvarar
den av de höjda tullsatserna för siden förorsakade merutgiften.
Vid tillverkning av nu ifrågavarande persedlar lär i regel endast helsiden
användas, varför vid beräkning av nämnda tullsats hänsyn icke tagits
till de fall, då foder eller övertyg av halvsiden möjligen förekommer. En uppdelning
med hänsyn till fodrets beskaffenhet av hel- eller halvsiden skulle även
lätt kunna föranleda, att varan vid tullbehandlingen skadades.»
Rubr. nr 248/9, 271/2 och 285: Käppar och borstbindararbeten i
förening med guld eller silver.
»I vanliga fall torde käppar samt därtill hörande kryckor och beslag
av guld eller silver införas var för sig. Med nu gällande förhöjda tullsatser å
guld- och silverarheten lära emellertid importörerna finna det fördelaktigare
att införa käpparna med påsittande kryckor eller beslag. Tullsatserna för
käppar i förening med guld eller silver torde följaktligen böra sättas så höga,
att det förstnämnda förfaringssättet, som medför en rättvisare tullbeskattning,
ställer sig fördelaktigare.
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Liknande skäl ha föranlett höjningen av tullsatsen för borstbindararbeten
i förening med guld eller silver.»
Rubr. nr 298: Pärlor, infattade.
»Hit hänförliga varor äro att betrakta såsom ett slags bijouterivaror
och torde därför, i likhet med vad fallet var före den senast vidtagna förhöjningen
å bijouterivaror (rubr. 1301), böra draga samma tull som dessa.»
Rubr. nr 373 a: Glödstrumpor.
»Glödnät inkomma, enligt vad som blivit upplyst, icke blott apterade till
glödstrumpor utan även i längder. Sistnämnda vara, som utgör halvfabrikat
till glödstrumpor, måste enligt nuvarande formulering av rubr. nr 373 a och b
hänföras till sistnämnda rubrik och drager sålunda en tull av 30 kronor per
kilogram.
Den föreslagna omredigeringen av rubr. nr 373 a rättar denna oformlighet.
»
Rubr. nr 373 b: Strumpstolsarbeten etc. av silke enbart eller i förening
med annat spånadsämne: andra.
»Beträffande tullen å strumpstolsarbeten av silke, som för närvarande
utgör 30 kronor per kilogram, har anmärkts, att densamma, särskilt ifråga
om vissa artiklar av konstsilke, drabbar allt för hårt, varigenom införseln av
-sådana varor kan antagas komma att avsevärt inskränkas och den beräknade
effekten av tullförhöjningen sålunda utebliva. Av anförda skäl har avdelningen
funnit sig böra föreslå en nedsättning av den nuvarande tullsatsen till
20 kronor per kilogram, vilket belopp synes stå i mera lämpligt förhållande
till varuvärdet.
Avdelningen vill i detta sammanhang erinra om, att i motiven till de i
Kungl. propositionen nr 366/1921 föreslagna förhöjningarna av vissa finanstullar
anfördes, att konsekvent ingen tullförhöjning föreslagits för sådana varuslag,
beträffande vilka det kunnat konstateras, att inhemsk tillverkning förekomme
och där gällande tullsatser alltså i större eller mindre grad hade karaktären
av skyddstullar. Då det för avdelningen blivit upplyst, att en tillverkning
av strumpstolsarbeten av silke i mindre skala uppstått inom landet,
har avdelningen häri funnit en ytterligare anledning att tillstyrka nedsättning
av den höga tullsatsen å hithörande varuslag, på det att den industri,
som därvid kunde komma att uppstå, icke måtte söka sin grund i en av statsfinansiella
skäl införd tullsats.»
Rubr. nr 394/5: Knutna mattor.
»Mattor hopsydda eller försedda med fransar tullbehandlas enligt nu
gällande bestämmelser såsom sömnadsarbeten och draga då lägre tull än
därest de hänföras till nu ifrågavarande rubriker. En ändring av hithörande
bestämmelser är sålunda av behovet påkallad. Lämpligast torde vara att här
införa samma stadgande, som återfinnes under rubrikerna 397 och 399 beträffande
andra avpassade mattor.»
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Rubr. nr 558/9: rlängslen, bälten etc. av gulddragararbete eller siden
eller av elastiska band eller snören, vari silke ingår.
»De föreslagna höjningarna betingas av ökningen av tullsatserna för
gulddragararbeten och siden. Visserligen har tullsatsen för rubr. nr 544, omfattande
bland annat även elastiska band innehållande silke, icke höjts, men
då till rubr. nr 559 hörande artiklar, tillverkade av dylika band, lära vara av
jämförelsevis underordnad betydelse, synes en klyvning av denna rubrik icke
vara av behovet påkallad.»
Rubr. nr 590 och 601/2: Herr- och goss- samt damkonfektion.
»Uppenbart är, att även vid en än så ingående utredning angående den kompensation,
som konfektionsindustrien skäligen bör erhålla för de tullförhöjningar,
vilka inträtt beträffande hel- och halvsidenvävnader samt vissa andra
inom konfektionsindustrien använda materialier, denna kompensation ej kan
avvägas så, att den för varje fall jämnt täcker de genom tullförhöjningarna
uppstående omkostnaderna och att en uppdelning i detta syfte av de nuvarande
rubrikerna ej kan drivas alltför långt. Det lärer sålunda icke kunna
undvikas, att kompensationen i vissa fall blir högre och i andra åter lägre än
de faktiska merkostnaderna. De här nedan angivna medeltalen äro emellertid
de, som framgått vid en utredning, som inom kommittén verkställts med biträde
av sakkunniga på området.
Den kvantitet siden, som åtgår till herr- och gosskonfektionsvaror med
sidenfoder, torde kunna beräknas uppgå till i medeltal cirka 200 gram per kilogram
färdigt plagg. Användes helsiden, skulle sålunda den genom de höjda
eidentullama förorsakade merkostnaden uppgå till 0.2 X 14:—, d. v. s. 2 kronor
80 öre per kilogram färdigt plagg; användes åter lialvsiden, blir denna
merkostnad O.2 X 7:—, d. v. s. 1 krona 40 öre per kilogram färdigt plagg.
Merkostnaden per kilogram färdigt plagg utgör sålunda i medeltal 2 kronor 10
öre, varför en ökning av tullsatsen med 2 kronor per kilogram torde kunna anses
berättigad.
I fråga om plagg med uppslag eller annan besättning av varor, i vilka
silke ingår, lärer någon exakt beräkning av ingående sidenkvantitet näppeligen
kunna åstadkommas; dock torde kunna antagas, att en förhöjning av
tullsatsen med en fjärdedel av förutnämnda belopp eller alltså med 50 öre per
kilogram ungefärligen skulle uppväga den av ökningen i sidentullarna förorsakade
merutgiften.
Övriga under denna rubrik fallande artiklar beröras icke av tullförhöjningarna.
I fråga om damkonfektion är det givetvis avsevärt svårare att åstadkomma
ett antagligt medeltal på grund av den mångfald olika artiklar av vitt
skilda typer, som här förekomma. Såvitt det har varit möjligt utröna, torde
dock vad beträffar de viktigaste slagen av hithörande artiklar den ingående
kvantiteten siden, sidenband m. in. i allmänhet kunna beräknas uppgå till mellan
100 och 300 gram per kilogram färdigt plagg. Sidenkvantiteten kan dock
vara såväl avsevärt högre som betydligt lägre. Utgår man emellertid från de
nu anförda siffrorna, skulle 100 gram halvsiden per kilogram färdigt plagg
9
Kunfjl. Maj:ts proposition Nr 234.
förorsaka eu merkostnad av O.i X 7:— = 70 öre; 100 gram helsiden O.i X 14: —
= 1 krona 40 öre; 300 gram halvsiden O.a X 7:— = 2 kronor 10 öre samt 300
gram helsiden O.a X 14: — — 4 kronor 20 öre eller i medeltal 2 kronor 10 öre.
Även i detta fall torde sålunda en förhöjning av 2 kronor per kilogram färdigt
plagg kunna anses ungefär motsvara den merkostnad, som förorsakas av
de höjda sidentullarna. Då rubrikerna 601 och 602 även omfatta varor, vari
t ''ke icke ingår, är en klyvning även av dessa rubriker nödvändig.»
Ruin-, nr 609: Konstgjorda blommor.
»För tillverkning av 1 kilogram konstgjorda blommor, vari silke ingår,
beräknas i genomsnitt åtgå cirka 750 gram siden. Tullsatsen för dylika blommor
innehållande siden skulle sålunda böra höjas med 0.?& X 14:— = 10 kronor
50 öre per kilogram.
Emellertid hänföras till denna rubrik även konstgjorda blommor, vari
silke icke ingår. Enligt uppgift lärå dessa tvenne olika kategorier förekomma
i ungefär lika utsträckning.
Då en klyvning av den ifrågavarande rubriken lämpligen icke torde
böra ifrågakomma med hänsyn till de olägenheter vid tullbehandlingen, som
skulle uppstå vid undersökning i förekommande fall av materialets beskaffenhet,
har i stället föreslagits, att tullsatsen för den odelade rubriken ökas
med cirka hälften av förutnämnda belopp eller 5 kronor per kilogram. Någon
liknande höjning av tullsatsen för delar till konstgjorda blommor (rubr. 610)
torde icke vara av behovet påkallad.»
Rubr. nr 611/12: Paraplyer och parasoller.
»Till ett dussin helsidenparaplyer beräknas åtgå 750 gram helsiden, till
ett dussin halvsidenparaplyer 1 kilogram halvsiden. Till fodral beräknas i
båda fallen åtgå 80 gram helsiden per dussin. Tofsar beräknas väga 120
gram per dussin paraplyer (rubr. 371).
Merkostnaden utgör sålunda per stycke:
för helsidenparaplyer med tofsar = las kronor
» » utan » = 0.97 »
» halvsidenparaplyer med » = 0.89 »
» » utan » — 0.68 t»
Den förut vidtagna höjningen från 1 krona 25 öre till 1 krona 75 öre synes
sålunda ha varit alltför knappt tillmätt och böra ökas för helsidenparaplyer
till 2 kronor 33 öre och för halvsidenparaplyer till 2 kronor 4 öre. Då
emellertid en uppdelning av nu ifrågavarande rubrik av tulltekniska skäl icke
lämpligen kan genomföras, torde en ökning från nuvarande 1 krona 75 öre
till 2 kronor 25 öre per styck för den odelade rubriken kunna anses berättigad.
Uppdelningen med hänsyn till förekommande kryckor och beslag av
ädel metall är betingad av samma skäl, som ovan anförts i fråga om käppar.»
Rubr. nr 617/20: Hattar, i vilka silke ingår.
»Hithörande artiklar utgöras huvudsakligen av damhattar, vilkas synnerligen
växlande beskaffenhet givetvis gör det ytterst vanskligt att ens tillBihcmg
till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 202 höft. (Nr 234.) 2
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
närmelsevis riktigt beräkna vilka kvantiteter siden, sidenband etc., som åtgå
per hatt.
Såsom typiska för ogarnerade vinterhattar, rubr. 618, ha emellertid angivits
följande tvenne exempel: Till hatt av silkesammet beräknas i genomsnitt
åtgå cirka 130 gram sammet; till hatt av konstsilkeplysch cirka 156 gram
plysch. De höjda sidentullarna skulle sålunda i förra fallet förorsaka en merkostnad
av O.is X 14: — — 1 krona 82 öre per hatt; i senare fallet O.iss X 14: —
— 2 kronor 18 öre per hatt eller i medeltal 2 kronor per hatt.
För ogarnerade sommarhattar (rubr. 618), till vilka i stor utsträckning
användas flätor, hänförliga till sidenband respektive silkessnören, lära följande
tvenne exempel kunna anses typiska: Till hatt av s. k. krenolbårder (silkessnören,
rubr. 371) beräknas åtgå cirka 60 gram; till hatt av s. k. viskabårder (sidenband,
rubr. 369) cirka 45 gram.
ökningen av tullsatserna för silkessnören respektive sidenband skulle
sålunda öka kostnaden för tull å ingående råmaterial med i förstnämnda fall
0.06 X 21: — — 1 krona 26 öre; i sistnämnda fallet med O.ois X 14: — = 63 öre
eller med i medeltal 95 öre per hatt.
För båda dessa kategorier av hattar skulle sålunda merkostnaden i medeltal
uppgå till 1 krona 48 öre per styck, varför en fördubbling av nu gällande
tullsats för rubr. nr 618 torde kunna anses lämplig.
För garnerade och monterade hattar (rubr. 619 och 620) hava liknande
beräkningar för erhållande av ett ungefärligt medeltal icke kunnat åstadkommas.
Det torde emellertid vara lämpligast att höja dessa tullsatser i proportion
till tullsatserna för ogarnerade d. v. s. till 2 gånger nuvarande tullsats.
Tullsatsen för till rubr. nr 617 hänförliga hattar torde, med hänsyn till
den förhöjda tullen å plymer, böra höjas något mer än dubbelt, förslagsvis till
10 kronor per styck.»
Rubr. nr 671 och 702; Fajans- och porslins- samt glas- eller emaljvaror
i förening med guld eller silver.
»Beträffande dessa rubriker gäller, var här ovan anförts i fråga om
rubr. nr 46.»
Rubr. nr 770: Paraply- och parasollställningar.
»De förändrade bestämmelserna ifråga om denna rubrik föranledas av
de höjda tullarna å guld- och silverarbeten.»
Rubr. nr 1285: Fickur med helt förgylld eller guldpläterad boett eller
med boett av guld.
»Tullsatsen för dessa slag av ur fastställdes vid 1921 års riksdag till
10 kronor per styck.
Importen uppgick under första halvåret 1921 till 7,705 stycken, men under
andra halvåret endast till 5,156 stycken (jfr bil. 2).
Då fickur på grund av sin beskaffenhet vid införsel till riket lätt kunna
undandragas erläggandet av stadgad tull, finnes anledning antaga, att den icke
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
obetydliga minskningen i importsiffrorna i fråga om dessa slag av ur åtminstone
delvis förorsakats därav, att den jämförelsevis höga tullsatsen inneburit
en allt för stark frestelse till olaglig införsel, ltepresentanter för urhandeln
hava också anfört klagomål över att sådan införsel till förfång för deras
näring i ej ringa omfattning ägt rum. Genom en sänkning av tullsatsen skulle
givetvis frestelsen till insmuggling av ur minskas, och föreslås därför, att tullsatsen
nodsättes till 5 kronor per stycke.
Vidare har anmärkts, att likställigheten i tullbeskattningshänseende mellan
fickur med helt förgylld eller guldpläterad boett och fickur med boett av
guld, vilken bland annat av tulltekniska skäl genomfördes på förslag av 1906
års tulltaxekommitté, ej lämpligen med hänsyn till de förstnämnda urens prisbillighet
kunde uppehållas vid en avsevärd förhöjning av tullsatsen. Enär
gulduren till skillnad från de guldpläterade och förgyllda vore försedda med
kontrollstämpel, borde de tulltekniska skälen ej tillmätas avgörande betydelse.
Anförda skäl synas avdelningen förtjäna beaktande, och detta även under
förutsättning att tullsatsen för rubr. 1285 sänkes från 10 till 5 kronor per
stycke, i det att t. o. m. sistnämnda tullsats måste anses alltför hög för guldpläterade
och förgyllda ur. Avdelningen föreslår därför, att under rubr. 1285
måtte upptagas endast fickur med boett av guld.
De ovannämnda fickuren med helt förgylld eller guldpläterad boett skulle
sålunda komma att hänföras till rubr. 1286, vars tillsats torde bättre motsvara
värdet å desamma.»
Den av avdelningen åberopade bilagan är av följande lydelse:
Införseln av ur hänförliga till rnbr. n:r 1285:
Månad |
1920 |
1921 |
st. |
st. |
|
Januari ...................................... |
3,071 |
2,112 |
Februari ....................................... |
5,625 |
1,282 |
Mars ......................................... |
2,682 '' |
1,094 |
April .......................................... |
2,842 |
1,080 |
Maj ........................................ |
. 2,936 |
1,180 |
Juni............................................. |
4,227 |
957 |
l:a halvåret |
21,383 |
7,705 |
r Juli ............................................. |
1,350 |
731 |
Augusti ....................................... |
2,647 |
355 |
September .................................... |
4,669 - |
549 |
Oktober ....................................... |
4,802 |
647 |
November .................................... |
4,070 |
1,361 |
December .................................... |
2,767 |
1,513 |
2:a halvåret |
20,305 |
5,156 |
Hela året |
41,688 |
12,861 |
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Rubr. nr 1288: Boetter, lösa, av guld eller av helt förgylld eller
guldpläterad metall.
»Tullsatsen för denna rubrik är avvägd så, att den motsvarar skillnaden
mellan tullsatsema för rubrikerna 1285 (fickur med boett av guld) och 1287
(urverk, lösa). Sedan tullsatsen för guldur nedsatts till 5 kronor, bör följaktligen
denna tullsats nedsättas till 3 kronor per stycke, varjämte förändringen av
rubr. 1285 kräver motsvarande ändring av rubr. 1288.»
Rubr. nr .1291: Ur av alabaster etc.
»Då det torde vara lämpligast, att tullen för dessa ur beräknas per kilogram
i likhet med vad som var förhållandet före den senaste förändringen,
föreslås återinförandet av denna grund för kvantitetsberäkningen.»
Rubr. nr 1292: Vägg- och studsarur samt lösa urfoder av metall samt
av trä.
»De största importartiklarna under denna rubrik utgöras av väckarur i
foder av metall samt väggur i träfoder. Den nuvarande tullsatsen torde för de
vanligaste typerna motsvara för väckarur 75—80 procent och för väggur 85—110
procent av det nu gällande varupriset. Onekligen är tull satsen sålunda mycket
hög. Visserligen har någon nedgång i importen till följd av tullförhöjningen
0icke inrätt, men då från olika håll klagomål anförts över tullsatsens allt
för hårda belastning av denna nödvändighetsartikel, synes en nedsättning av
tullen till 1 krona 50 öre per kilogram böra tillstyrkas.»
Rubr. nr 1302: Knappar, överklädda med siden.
»Till 1 kilogram knappar beräknas åtgå cirka 100 gram siden, varför eu
höjning av tullsatsen med 1 krona 50 öre per kilogram torde få anses berättigad.
»
Under hänvisning till vad sålunda anförts har tullavdelningen framlagt
förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. Då jag i den hemställan,
^ som jag avser att göra, kommer att upprepa detta förslag allenast
med några mindre, formella ändringar, torde det ej vara nödigt att här
återgiva detsamma.
Härefter torde jag få omnämna, att i en till statsrådet och chefen
för finansdepartementet ställd, den 9 mars 1922 dagtecknad skrift
Skandinaviska grammophon aktiebolaget m. fl. gjort framställning om
sänkning av tullen å grammofoner och grammofontillbehör.
Tull- och traktatkommittens tullavdelning har häröver avgivit infordrat
utlåtande och därvid anfört huvudsakligen följande.
Kungl. Mnj:ts proposition Nr 234. 13
Den år 1!)21 beslutade tullförhöjningen för grammofoner in. in. från 50
öre till 2 kronor 50 öre per kilogram hade vidtagits uteslutande i statsfinansiellt
syfte. Avdelningen hade vid studiet av hithörande importsiffror icke funnit
ifrågavarande tullsats lmva blivit i det hänseendet olämpligt avvägd, att en
ökning av statsinkomsterna icke därav blivit följden. Någon nedsättning vare
sig för tulltaxerubrik 1278 i dess helhet eller för en del därav hade avdelningen
därför icke ansett sig böra av sådan anledning tillstyrka. Det hade för avdelningen
upplysts, att efter tullförhöjningens tillkomst och, som det syntes, till
följd av densamma en industri uppstått inom landet för tillverkning av
grammofonskivor. Denna industri torde emellertid åtminstone för närvarande
vara av så ringa omfattning, att i detta sammanhang avseende icke torde behöva
fästas å densamma. Avdelningen ville dock bestämt understryka, att
ifrågavarande tullhöjning måste betraktas som tillkommen allenast i ändamål
att tillföra statsverket inkomster, och vore det av vikt, att denna dess statsfinansiella
och fördenskull jämförelsevis provisoriska karaktär med därav
följande konsekvenser för en under skydd av densamma eventuellt uppbyggd
industri klart fasthölles.
Avdelningen har på grund av det anförda förklarat, att densamma
funne åtgärder i anledning av den gjorda framställningen för närvarande
icke vara påkallade.
En ledamot av avdelningen har förklarat sig anse, att tullen å
grammofonskivor borde nedsättas till samma belopp som före höjningen,
eller 50 öre per kilogram, enär efter höjningen en inhemsk tillverkningav
djdika skivor uppstått.''
Då jag finner de av tullavdelningen i det framlagda förslaget vidtagna
jämkningarna i tullsatserna av behovet påkallade och lör övrigt
val avvägda, anser jag mig böra tillstyrka bifall till förslaget. Jag vill
i detta sammanhang framhålla, att vissa mindre utan särskild motivering av
avdelningen föreslagna ändringar äro föranledda av övriga ändringsförslag.
I statsfinansiellt avseende torde de föreslagna ändringarna i tulltaxan
icke vara ägnade att medföra sådana verkningar, att de i statsverkspropositionen
gjorda beräkningar av statens inkomster av tullmedel
avsevärt påverkas.
Beträffande tullen å grammofoner och grammofontillbehör delar
jag den av avdelningen uttalade uppfattning och anser mig sålunda
icke äga tillräcklig anledning tillstyrka någon sänkning.
På grund av vad jag sålunda anfört, och då de ifrågavarande
ändringarna i tulltaxan torde böra träda i kraft å dag, som av Kungl.
Magt bestämmes, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
dels besluta, att nedanstående rubriker i den vid förordningen
den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor fogade
tulltaxa skola erhålla följande ändrade lydelse:
Departements
chefen.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Kvantitet
för tullberäkningen.
Tullsats.
Kr.
öre
46. Arbeten av sten i förening med guld eller silver,
ei till annan rubrik hänförliga, vikten av askar,
papper och dylikt omslag inberäknad............
65. Ostron, emballagets vikt inberäknad ...................
Anm. Ostronyngel — — — odlingsändamål.
Konserver — i hermetiskt tillslutna eller lufttäta
kärl förvarade, ätbara varor av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung — kärlens vikt inberäknad:
-
1 kg.
1 kg.
''
10 —
1 —
;
168.
198.
andra slag, ej särskilt nämnda......................
Anm. 1. I lufttätt tillslutna kärl inkommande ätbara
varor av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung,
vilka, därest de inkomma annorledes än
i dylika karp draga högre tull än för konserver
andra slag är stadgat, tullbehandla enligt de tulltaxerubriker,
vartill de eljest äro hänförliga.
Anm. 2. Ätbara — — — konserver.
Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:
oberedda, alla slag — — — torkade...............
Anm. Oberedda hudar av häst- eller nötkreatur
hänföras hit, .även om de skulle vara avsedda för
pälsverksberedning.
1 kg.
— j50
fria.
222 a.
Pälsverk:
oberedda:
av hund, varg, vanlig räv, katt, vanlig
säl, får, get, ren, hjort, älg, rådjur eller
gasell ............................................................
Anm. Sådana i denna rubrik nämnda skinn,
som icke hava uteslutande användning för
pälsverksberedning, hänföras till pälsverk endast
i de fall, då de äro avsedda för sådan
beredning.
I
fria. i
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
15
. ■ —— |
Kvantitet |
|||
för tull-ber&k- |
Tullsats. |
|||
ningen. |
||||
Kr. |
öre |
|||
222 b. |
av sibiriskt lamm (ej persian), tibet, hamster, |
|||
murmel, nutria, bisam, kanin eller hare |
i kg. |
1 |
50 |
|
Anm. För pälsverk, oberedda, av kanin eller |
||||
hare med kvarsittande huvud och tassar |
||||
222 c. |
andra slag ...................................................... beredda, lösa: |
1 kg. |
3 |
SO |
223. |
av hund, varg, vanlig räv, katt, vanlig |
1 kg. |
25 |
|
beredda, hopsydda skinn samt delvis be- |
||||
arbetade persedlar, såsom foder: |
||||
226 a, |
av blind, varg, vanlig räv, katt, vanlig |
1 kg. |
3 |
|
227. |
andra slag................................................... Anm. till n:r 226 a och b samt 227. Avseende fullfärdiga persedlar med pälsverk till över-tyg eller foder, såsom mössor, muffar, |
1 kg. |
11 |
|
228 a. |
av hund, varg, vanlig räv, katt, vanlig |
1 kg. |
6 |
|
av sibiriskt lamm (ej persian), tibet. |
||||
hamster, murmel, nutria, bisam, kanin |
||||
228 b. |
med övertyg eller foder av hel- |
|||
eller halvsiden ............................... |
1 kg. |
11 |
_ |
|
228 c. |
andra.................................................. |
9 |
— |
|
andra slag: |
||||
229 a. |
med övertyg eller foder av hel- eller |
|||
halvsiden ............................................ |
1 kg. |
16 |
50 |
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Kvantitet |
|||||
för tull-beräk- |
Tullsats. |
||||
ningen. |
|||||
Kr. |
öre; |
||||
229 b. |
andra ......................................................... Anm. till n:r 210—229 b. Avdrag--- kartor. Käppar, även i förening med annat ämne än trä, |
i |
kg. |
14 |
50 |
inberäknad: |
|||||
synbarligen avsedda till paraplyer eller para- |
|||||
söder: |
|||||
248 a. |
med kryckor eller beslag av guld eller |
||||
silver ...................................................... |
i |
kg. |
5 |
— |
|
248 b. |
andra............................................................. |
i |
kg. |
— |
25 |
andra slag: |
|||||
249 a. |
med kryckor eller beslag av guld eller |
||||
silver............................................................. |
i |
kg. |
10 |
_! |
|
249 b. I |
andra ............................................................... Arbeten av rör, vegetabiliska, även i förening käppar, synbarligen avsedda till paraplyer |
i |
kg. |
2 |
70 1 1 |
271 a. |
med kryckor eller beslag av guld eller |
||||
silver ........................................................ |
i |
kg. |
5 |
— |
|
271 b. |
andra.......................................................... käppar, ej till rubr. n:r 271 a eller b hän-förliga: |
i |
kg- |
25 |
|
272 a. |
med kryckor eller beslag av guld eller |
||||
silver .................,.................................... |
i |
kg. |
10 |
— |
|
272 b. |
andra ........................................................... |
i |
kg. |
2 |
70 |
Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar |
|||||
och viskor m. m.: |
|||||
av andra ämnen: |
|||||
285. |
med infattning eller montering av guld |
||||
eller silver .................................................. |
i |
kg. |
15 |
—! |
|
Anm. Borstbindararbeten —• — — stadgat. |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
17
1 |
Kvantitet |
Tullsats. |
||
Kr. |
öre |
|||
Pärlor: |
||||
298. |
infattade: i annat ämne än guld, silver eller platina, |
1 kg. |
10 |
|
Anm. Vid förtullning från frihamn eller fri-lager av varor, hänförliga till denna rubrik, Anm. till n:r 296—298. Avdrag —-- kartor. |
||||
373 a. |
Strumpstolsarbeten — — — vävnad: glödnät, även apterade till glödstrujnpor ... |
1 kg. |
9 20 |
—■ |
Anm. till n:r 366—373 b. Avdrag---inlägg. |
||||
Vävnader av ull, även i förening med annat |
||||
394. |
mattor: knutna, även hopsydda, fållade, kantade med högst 180 knutar på en längd |
1 kg. 1 kg 1 kg |
5 |
|
395. |
med mer än 180 knutar på en längd |
8 |
||
558. |
Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädnings-och ärmhållare samt andra dylika persedlar; av gulddragararbete............................................ |
30 |
— |
Bikung till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 202 höft. (Nr 234.) 3
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
559.
561.
590 a.
590 b.
590 c.
591.
av hel- eller halvsiden eller av elastiska
band eller snören, vari silke ingår............
Väskor — — — inredning:
utvändigt--— halvsiden .......................
Anm. Vid förtullning från frihamn eller frilager av
varor, '' hänförliga till denna rubrik, skall, om varorna
äro oemballerade eller endast försedda med
pappersomslag, tullavgiften förhöjas med 1 krona
75 öre för varje kilogram; dock att, därest till
denna rubrik hänförlig vara eljest vanligen införes
oemballerad eller endast i pappersomslag, berörda
förhöjning icke skall utgå.
Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt
nämnda:
Kvantitel |
Tullsats. |
|
Er. |
öre |
|
1 kg. |
15 |
— |
1 kg. |
7 |
— |
överrockar samt rockar, västar och byxor
för män och gossar av annan vävnad än
hel- eller halvsiden:
av ylle-, linne- eller hampvävnad:
försedda med foder av varor, i vilka
silke ingår .........................................
försedda med uppslag eller annan
besättning av varor, i vilka silke
ingår ....................................................
Anm. Kantband — — — krage.
andra slag:
förfärdigade av sådan, silke innehållande
yllevävnad, som ej är
hänförlig till halvsiden................
andra.....................................................
andra slag:
1 kg.
1 kg.
1 kg.
1 kg.
5
50
3 50
3 —
av annan spånadsvara:
försedda med broderier, spetsar, foder,
uppslag eller annan besättning av
varor, i vilka silke ingår:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
19
Kvantitet |
||||
för tull-beräk- |
Tullsats. |
|||
ningen. |
||||
Kr. |
öre |
|||
601 a. |
av yllevävnad ................................... |
1 kg. |
7 |
— |
602 a |
andra ................................................... |
1 kg. |
6 |
— |
Anm. Kantband---krage. |
||||
försedda med broderier eller spetsar, |
||||
vari silke icke ingår: |
||||
601 b. |
av yllevävnad.................................... |
1 kg. |
5 |
— |
602 b. |
andra................................................... |
1 kg. |
4 |
— |
603. |
av bomullsvävnad och vägande mer |
|||
än 200 gram per stycke, ej till rubr. |
1 kg. |
2 |
50 |
|
609. |
Konstgjorda blommor, frukter och växter, för- |
|||
färdigade huvudsakligen av spånadsvaror, |
||||
som till prydnadsändamål avsedda, av ena- |
||||
hända materialier förfärdigade efterbildningar |
1 kg. |
25 |
_ |
|
Paraplyer och parasoll er: |
||||
av hel- eller halvsiden: |
||||
611 a. |
med kryckor eller beslag av guld eller |
|||
silver........................................................... |
1 st. |
5 |
— |
|
611 b. |
an fira ......................... |
1 st. |
2 |
25 |
andra slag: |
||||
612 a. |
med kryckor eller beslag av guld eller silver |
1 st. |
3 |
_ |
612 b. |
andra ............................ |
1 st. |
_ |
60 |
Hattar, färdiga eller halvfärdiga: |
||||
617. |
fruntimmers-, monterade med blommor eller plymer ........................................................... andra slag: |
1 st. |
10 |
— |
av vara, i vilken silke ingår: |
||||
618. |
n ca m erad e ............... |
1 st. |
3 |
_ |
619. |
garnerade .................................................... |
1 st. |
4 |
— |
620. |
monterade...................................................... |
1 st. |
5 |
— |
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
630 a.
630 b.
671.
702.
770 a.
770 b.
1285.
1288.
Solfjädrar:
av strutsfjäder ...................................................
Anm. Vid förtullning från frihamn eller frilager
av varor, hänförliga till denna rubrik, skall, om
varorna äro oemballerade eller endast försedda
med pappersomslag, tullavgiften förhöjas med 10
kronor för varje kilogram; dock att, därest till
denna rubrik hänförlig vara eljest vanligen införes
oemballerad eller endast i pappersomslag,
berörda förhöjning icke skall utgå.
Kvantitet |
Tullsats. |
|
ningen. |
||
Kr. |
öre |
|
1 kg. |
100 |
andra
1 kg.
15
Anm. Vid förtullning från frihamn eller frilager
av varor, hänförliga till denna rubrik, skall, om
varorna äro oemballerade eller endast försedda
med pappersomslag, tullavgiften förhöjas med
1 krona 50 öre för varje kilogram; dock att,
därest till denna rubrik hänförlig vara eljest vanligen
införes oemballerad eller endast i pappersomslag,
berörda förhöjning icke skall utgå.
Anm. till n:r 624 — 630 b. Avdrag — — — in!ägg -
Fajans- och porslinsvaror i förening med guld
eller silver, vikten av askar, papper och dylikt
omslag inberäknad...................................................
Glas- eller emaljvaror i förening med guld eller
silver, vikten av etuier, askar, papper och dylikt
omslag inberäknad .......................................
Paraply- och parasollställningar, sammansatta,
även med käppar av annat ämne än järn:
med kryckor eller beslag av guld eller silver
andra ...............................
Ur:
fick-:
med boett av guld.....................................
boetter, lösa:
av guld .......................................................
1 kg. |
10 |
— |
1 kg. |
10 |
— |
1 kg. |
3 |
_ |
1 kg. |
— |
80 |
1 st. |
5 |
|
1 st. |
3 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
21
vägg- och studsar- - foder samt lösa urfoder:
1291. av alabaster eller annan sten, porslin,
terrakotta, majolika eller annat lergods
Anm. Vid förtullning från frihamn eller frilager
av varor, hänförliga till denna rubrik,
skall, om varorna äro oemballerade eller
endast försedda med pappersomslag, tullavgiften
förhöjas med 1 krona för varje
kilogram; dock att, därest till denna rubrik
hänförlig vara eljest vanligen införes
oemballerad eller endast i pappersomslag,
berörda förhöjning icke skall utgå.
1292. av metall; även med spelverk samt av
trä eller andra, i nästföregående rubrik
ej nämnda ämnen ................................... 1 kg.
1301. Bijouteri varor — — — bröstknappar ................. 1 kg,
Anm. 1. Avdrag — — — kartor.
Anm. 2. Vid förtullning från frihamn eller frilager
av varor, hänförliga till denna rubrik, skall, om varorna
äro oemballerade eller endast försedda med
pappersomslag, tullavgiften förhöjas med 5 kronor
för varje kilogram; dock att, därest till denna rubrik
hänförlig vara eljest vanligen införes oemballerad
eller endast i pappersomslag, berörda förhöjning
icke skall utgå.
Knappar, ej särskilt nämnda, och delar därtill
överklädda:
1302. med spånadsämne, vari silke ingår ......... 1 kg,
Vid förtullning från frihamn eller frilager
av varor, hänförliga till denna rubrik, skall,
om varorna äro oemballerade eller endast, försedda
med pappersomslag, tullavgiften förhöjas
med 90 öre för varje kilogram; dock att,
därest till denna rubrik hänförlig vara eljest
vanligen införes oemballerad eller endast
pappersomslag, berörda förhöjning icke skall
utgå.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 202 höft. (Nr 234.)
Kvantitet |
Tullsats. |
|
ningen. |
||
Kr. |
öre |
|
1 kg. |
5 |
_ |
1
10
50
50
4
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
dels ock förklara, att de ändrade bestämmelserna skola träda i kraft
dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att
proposition av den * ydelse, bil. litt. . . . vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Martin Philipson.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.