Kung!. Maj:ts proposition Nr 225.
1
Nr 225.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation
av bergsskolorna i Filipstad och Falun;
given Stockholms slott den 14 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,
Linders, Schlyter, Orne.
Föredragande departementschefen, statsrådet Olsson yttrar härefter:
Vid
anmälan den 7 januari 1922 av ärenden angående reglering Omorganisa
av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel hemställde lag, tion y bergs
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på propo- Filipstad och
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 193 höft. (Nr 225.) 1 Falun.
2
Skolornas
tillkomst och
nuvarande
organisation.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
sition angående omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och
Falun jämte med dem förenade yrkesskolor, beräkna på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 dels såsom bidrag till uppehållande
av undervisningen vid skolorna ett förslagsanslag, högst, 16,000
kronor, dels ock för anskaffning av laboratorieutrustning och annan
undervisningsmateriell ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Vidare
hemställde jag, vid anmälan samma dag av anslagsbehoven å 1922
års till äggsstat, om förslag till riksdagen att i avbidan på nämnda
proposition beräkna för ändamålet på berörda tilläggsstat ett förslagsanslag,
högst, 14,000 kronor.
De av mig sålunda gjorda framställningarna blevo av Kungl.
Maj:t bifallna.
Utredningen i denna fråga är numera slutförd och jag anhåller
därför att här få återupptaga ämnet.
Först vill jag då i korthet redogöra för ifrågavarande skolors
tillkomst och nuvarande organisation samt erinra om de anslag, som
till dem för närvarande utgå.
Bergsskolan i Filipstad är den äldre av de båda skolorna; den leder sitt
ursprung från den av borgmästaren F. von Schéele år 1830 inrättade »elementarundervisningsanstalten
i Filipstad för unga bruksidkare och bruksbetjänter» och
erhöll redan år 1832 understöd av brukssocieteten, som snart nog ensam övertog
skolans underhåll.
Bergsskolan i Falun åter började sin verksamhet år 1871, sedan brukssocieteten
år 1867 fattat beslut om en dylik skolas inrättande.
Gällande reglemente för bergsskolorna och de med dem förenade yrkesskolorna
är fastställt av järnkontorets styrelse den 23 oktober 1914.
Enligt detta reglemente hava bergsskolorna i Filipstad och Falun till ändamål
att bibringa elementära kunskaper åt dem, som vilja ägna sig åt bergshanteringen
i egenskap av tjänstemän. Med bergsskolan i Filipstad är förenad en gruvyrkesskola
med ändamål att bereda undervisning åt dem, som vilja utbilda sig till
förmän eller arbetare i gruvor. Med bergsskolan i Falun äro förenade dels
en hyttyrkesskola och dels en bruks-mekanisk yrkesskola med ändamål att bereda
undervisning åt dem, som vilja utbilda sig till förmän eller arbetare i järnverk.
Lärokursen i bergsskolan omfattar 16 månaders tid och börjar omväxlande
den 16 januari och den 1 september, så att tvenne kurser medhinnas under loppet
av 3 år. Den kurs, som börjar den 16 januari, fortgår till den 15 maj följande
år, den kurs, som börjar den 1 september, till och med den 20 december följande år.
Lärokursen i yrkesskolan börjar samtidigt med kursen i bergsskolan. Den
kurs, som börjar den 16 januari, fortgår till och med den 20 december samma år,
den kurs, som börjar den 1 september, pågår till och med den 15 juni följande år.
Under tiden från och med den 21 december till och med den 8 januari
Kungi. May.ts proposition Nr 225. 3
åtnjutas julferier, under tiden från och med den 16 juni till och med den lft
augusti sommarferier.
Undervisningen i bergsskolan uppdelas på tre studieriktningar eller kurser,
en fullständig kurs, en metallurgisk kurs och en gruvkurs. I den fullständiga
kursen åligger elev att begagna undervisningen i alla de läroämnen, som förekomma,
i. skolan; i den metallurgiska kursen är elev befriad från deltagande i
undervisningen i gruvbrytningslära och gruvmätning; i gruvkursen från metallurgi
och ugnsritning, varjämte för elev i sistnämnda kurs kunskapsfordringarna i
analytisk kemi hava mindre omfattning.
Elev i yrkesskolan åligger att begagna undervisningen i alla de läroämnen,
som förekomma i skolan.
Bland inträdesfordringarna till bergsskolan må nämnas: fyllda 18 år, minst
två års tjänstgöring vid industriell anläggning, därav minst ett år vid metallurgiskt
verk eller gruva, någon färdighet i linearritning samt skolkunskaper, motsvarande
dem, som nu fordras för uppflyttning från de allmänna läroverkens
femte klass; dock att i fråga om matematik fordringarna äro något mera omfattande.
Till upprätthållande av bergsskolornas verksamhet har riksdagen
alltsedan år 1873 lämnat bidrag, vilka från och med år 1917 utgått
med 3/r. av kostnaderna, under det att övriga kostnader avsetts skola
bestridas av järnkontorets medel. Jag ber att få i detta sammanhang
hänvisa till den historik över statsanslagen till bergsskolorna,
som lämnades i bilagan, åttonde huvudtiteln, till 1919 års statsverksproposition,
punkten 252.
1921 års riksdag anvisade såsom bidrag till uppehållande av
undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed
förenade yrkesskolor på extra stat för år 1922, att utgå under
huvudsakligen enahanda villkor som hittills varit fästade vid statens
understöd för ifrågavarande ändamål, dels såsom bidrag med 3/5 till
ålderstillägg åt lärare ett förslagsanslag å 2,400 kronor, dels ock
såsom bidrag med 3/s till övriga kostnader ett förslagsanslag, högst
27,000 kronor eller tillhopa 29,400 kronor.
Vidare anvisade samma års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställningar, å tilläggsstat för år 1921 såsom bidrag
med 3/s till täckande av vissa vid uppgörandet av 1919 års stat för
ifrågavarande skolor icke beräknade men av fulhnäktige i järnkontoret
sedermera bestridda kostnader för bränsle m. m. under år 1919
vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag högst 4,580 kronor ävensom
för beredande av löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna
i Filipstad och Falun med sammanlagt 14,200 kronor 3/s av nämnda
Till skolorna
beviljade
statsanslag.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
belopp såsom förslagsanslag högst 8,520 kronor att utgå under villkor
att återstående 2/5 eller 5,680 kronor för ändamålet tillskjötes av
järnkontoret eller enskilda donatorer. Slutligen liar riksdagen medgivit,
att dyrtidstillägg från och med år 1919 finge enligt närmare
angivna grunder och på vissa villkor utgå till befattningshavare vid
bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte med dem förenade yrkesskolor,
samt för enahanda ändamål anvisat medel å tilläggsstat för
år 1921.
Kungl. Maj:ts förenämnda framställning angående beredande av
löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun
avsåg i likhet med Kungl. Maj:ts av 1920 års riksdag bifallna framställning
i samma ämne att återställa den likformighet i avlöningshänseende,
som förut varit rådande mellan de tekniska elementarskolornas
lärare och lärarna vid ifrågavarande bergsskolor, men som
genom 1918 års lönereglering förryckts till de senares nackdel.
Vid anmälan av sistberörda ärende i samband med behandlingen
av 1920 års statsverksproposition upplyste jag, på sätt som angives
i det vid propositionen till 1920 års riksdag nr 89 fogade statsrådsprotokollet,
att verksamheten vid bergsskolorna för det dåvarande
vore föremål för utredning av en av järnkontoret tillsatt kommitté.
1920 års riks- 1920 års riksdag, vilken, som sagts, biföll Kungl. Maj:ts fram''''kfrnaa
om° ställning rörande löneförbättringen, uttalade emellertid därvid, att
organisation, riksdagen ville ansluta sig till en av skolöverstyrelsen i dess utlåtande
i frågan uttryckt förhoppning, att den ovannämnda av järnkontorets
fullmäktige igångsatta utredningen angående verksamheten
vid bergsskolorna skulle leda till att dessa skolor utan onödigt dröjsmål
bleve på lämpligt sätt utvecklade, så att den ifrågavarande
likställigheten bleve fullt berättigad, samt framhöll, att riksdagens
bifall till framställningen icke finge anses innebära ett föregripande
av omförmälda utredning.
skoioversty- I skolöverstyrelsens uti riksdagens förenämnda uttalande be^rrTbehovet9
rörda utlåtande, dagtecknat den 4 december 1919, framhållas några
av skolornas synpunkter till belysande av behovet utav en omorganisation av
s°aTiongoch ifrågavarande skolor samt uppdragas grundlinjerna för en sådan omgrund-
organisations genomförande.
Kung!. Maj:ts proposition Nr 225. 5
Fastän skolornas nuvarande elevmaterial sålunda måste betecknas såsom
mycket gott, bättre än det, som förutsättes i de tekniska elementarskolorna, torde
icke kunna förväntas, att undervisningen i bergsskolorna skall nå upp till ett
med de tekniska elementarskolornas fullt likvärdigt mål. Den effektiva undervisningstiden
för hela kursen i bergsskolan utgör nämligen endast omkring 400 dagar,
medan motsvarande undervisningstid i teknisk elementarskola uppgår till omkring
800 dagar, alltså det dubbla. Detta utesluter dock icke, att bergsskolorna i
vissa specialämnen nå ganska långt, men resultatet linnés dels genom en forcering,
gom icke är helt lycklig, dels genom åsidosättande av andra för varje tekniker
högst nödvändiga ämnesområden. Så till exempel beklaga lärare och elever,
att nödiga repetitioner icke medhinnas. Undervisningen i fysik förefaller allt
för knapphändig. Särskilt i fråga om värmeläran och elektricitetsläran torde
undervisningen böra utvecklas. Detta gäller även undervisningen i maskinlära
och i byggnadslära. Frihandsteckning och dess tekniska tillämpning, krokiteckning,
saknas helt och hållet. Även de rena fackämnena torde böra kompletteras
i vissa avseenden, såsom beträffande elektrisk smältning, provsmidning, härdning,
materialprovningar m. m.
Det är tydligt, att önskemålen i berörda avseenden icke kunna vinnas, utan
att lärotiden utsträckes. Då bergsskolorna redan beträffande såväl inträdesfordringarna
som undervisningens art och mål nära överensstämma med vad som i
dessa avseenden gäller för teknisk fackskola, förefaller det lämpligt, att de även
i fråga om lärotid och anordning i övrigt likställas med tekniska fackskolor.
Om sålunda lärotiden utökas till den för sistnämnda skolor bestämda eller 2
läsår med vardera 280, i allt 560 läsdagar i stället för nuvarande 400, skulle
givetvis en väsentlig fördjupning och komplettering i bergsskolornas undervisningsprogram
bliva möjlig, något som med hänsyn till teknikens utveckling och
bergshanteringens stora betydelse synes vara väl behövligt, utan att det med skäl
torde kunna sägas, att skolornas nivå koinme att ligga för högt Om samtidigt
inträdesfordringarna i ritning kompletterades med frihandsteckning och tillämpades
så, som för de tekniska fackskolorna angivits, vilket icke torde vålla någon
olägenhet, skulle tiden för övningarna i linearritning kunna minskas och i stället
övningar i krokiteckning kunna införas samt något mera tid ägnas åt lämpliga
grenar av maskinlära och byggnadslära. Med hänsyn till studiearbetets forcering
och elevernas därav påverkade hälsa borde, liksom'' för de tekniska fackskolorna
är föreskrivet, någon tid anslås till gymnastik.
Efter lärotidens utsträckning och undervisningens komplettering på ovan
angivet sätt skulle bergsskolorna kunna fullt jämställas med rikets tekniska fackskolor,
vilka, ehuru lärotiden i dem är ett läsår kortare än i de tekniska elementarskolorna,
ansetts kunna i viss mån ersätta dessa och blivit lika gynnade i fråga
om lärarnas ställning och avlöningsförmåner samt anslagsberäkningen i övrigt.
_ Förutsättas måste, att yrkeskurserna såsom icke tillhörande fackskolestadiet
avskiljas, så att bergskolornas ordinarie lärare få hela sin tjänstgöring, till den
omfattning som för lärare i statens tjänst är föreskriven, förlagd inom bergsskolekurserna.
Avskiljningen borde helst avse även skolornas ekonomi och förvaltning,
så att det statsbidrag, som kan böra beviljas till yrkeskurserna, må kunna
linjerna fölen
omorganisations
genomförande.
Av järnkontorets
styrelse
verkställd
utredning
och förslag
rörande
omorganisation.
6 Kung!,. Maj:ts proposition Nr 225.
beräknas enligt de grunder, som gälla för statsbidrag till yrkesundervisningen på
motsvarande stadium i övrigt.
Möjligt är, att undervisningstidens utsträckning och omläggningen i övrigt
skulle kräva en utökning av undervisningslokalerna liksom skolornas utrustning
måste väsentligt förbättras. De nuvarande lokalerna äro att anse såsom utmärkta
beträffande skolan i Falun, varemot de för skolan i Filipstad i flera avseenden
tarva förbättring. Särskilt är ventilationen och även belysningen i det kemiska
laboratoriet därstädes mindre god.
I samband med omläggningen av undervisningen i fysik torde böra beredas
möjlighet till laborationsövningar samt härför behövligt utrymme och lämplig utrustning
anskaffas. Den nuvarande utrustningen är jämförelsevis ofullständig.
Likaså torde för undervisningen i maskinlära vissa laborationsanordningar, som
för närvarande saknas, böra inrättas. För undervisningen i metallurgi borde likaledes
finnas en experimentell utrustning av icke allt för obetydlig omfattning.
Detta allt jämte annat som behöver kompletteras och nyanskaffas, för att
bergsskolorna skola komma att på sitt område fullt motsvara de tekniska fackskolor,
som nu inrättas för andra grenar av tekniken, kräver givetvis betydande
kostnader. Då beträffande tekniska fackskolor kostnadsfrågan lösts på det sättet,
att kommunen, i vilken skolan är belägen, med eller utan hjälp av donationer
tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler samt fri bostad åt rektor eller ersättning
därför och riksdagen anslagit medel till anskaffande av laboratorieutrustning
m. m., synes denna utväg kunna beträdas även i fråga om bergsskolorna.
Det förefaller dock sannolikt, att den utvidgning och den utrustning, som skulle
komma i fråga, icke skulle behöva anskaffas i lika omfattning till båda de nuvarande
bergsskolorna, utan att åtgärderna borde koncentreras till endera av dem,
vare sig den i Filipstad eller i Falun, allt eftersom omständigheterna kunde göra
den ena eller andra platsen mest lämplig.
Nu har järnkontorets styrelse med skrivelse till skolöverstyrelsen
den 18 juni 1921 överlämnat den tidigare bebådade utredningen
jämte förslag till omorganisation av bergsskolorna huvudsakligen
enligt de av överstyrelsen angivna riktlinjerna.
Av utredningen inhämtas, att direktionen för bergsskolan i Falun
vid sammanträde den 21 maj 1917 ifrågasatt, huruvida icke med
hänsyn till svårigheten att erhålla och bibehålla kompetenta lärare
samt för erhållande av bättre ekonomi utan ytterligare uppoffring
från statens eller järnkontorets sida tidpunkten vore inne för sammanslagning
av de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Genom beslut den 30 i nyssnämnda månad uppdrog järnkontorets
styrelse åt särskilda kommitterade att utreda den av direktionen
för bergsskolan i Falun sålunda väckta frågan om sammanslagning
av de båda bergsskolorna.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
Efter insamlande av statistiska och andra uppgifter rörande de båda skolorna
uppgjordes vissa alternativa förslag, som förelågo i början av år 1918. Då hade
emellertid frågan kommit i ett nytt läge därigenom, att för bergsskolan i Filipstad
ställts i utsikt donationer till sammanlagt belopp av minst 200,000 kronor i syfte
att trygga nämnda skolas bibehållande i Filipstad. Ifrågavarande donation för
lÄnf/rr,
6!1 den, ?° november 1918 dagtecknat donationsbrev, enligt
vlket till Filipstads bergsskola såsom gåva överlämnades en summa av 250 000
kronor att förvaltas under namn av »1918 års donationsfond.»
bedan kommitterade genom järnkontorets fullmäktige fått del av skolövertyrelsens
utlåtande den 4 december 1919, i vilket överstyrelsen ingått på ett utfrSS
bcd°roande av ifrågavarande skolas verksamhet, återupptogo kommitterade
tragan om de båda bergsskolornas sammanslagning i samband med den förändring
av skolornas verksamhet, som överstyrelsen satt i fråga.
Efter en ingående utredning och undersökning av de olika alternativ,
som ansetts kunna ifrågakomma, varöver redogörelse återfinnes
i ett av kommittén till fullmäktige i järnkontoret avgivet, den 29
april 1921 dagtecknat betänkande, föreslår kommittén,
att de förut till bergsskolorna anknutna yrkesskolorna måtte
upphora i och med då pågående kursers avslutande och ersättas av
ormanskurser i anslutning till Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags
praktiska ungdomsskolor i Domnarvet, samt
de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun skulle tillsvidare
bibehaHas, men att i Filipstad anordnas endast en metallurgisk linje
för högst 15 elever samt i Falun en metallurgisk linje och en gruvlmje
för tillsamman högst 20 elever, varjämte lärotiden i var och
en av kurserna skulle utsträckas att omfatta en tid av två år,
allt under förutsättningar och villkor, som i förslaget med tillhörande
bilagor närmare angivas.
Betänkandet innehåller en detaljerad redogörelse för de kostnader,
som beräknats bliva förenade med genomförandet av den föreslagna
förändringen beträffande bergsskolorna.
Först och främst skulle erfordras vissa reparations-, ändrings- och nybyggnadsarbeten
å skolhusbyggnaderna såväl i Filipstad som i Falun, vilka beräknats
i Ffbin^g 505 akroaiTorfÖr berg8sk°lan 1 FiIiPstad 32,000 kronor och för bergsskolan
beräkningar näm™ en.gångskostnader för laboratorieutrustning enligt verkställda
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
Filipstad
Metallurgiskt laboratorium ..........................kronor 31,280:
Annan laboratorieutrustning.......................• • • * 16,615:
Kronor 47,895: —
Falun
Metallurgiskt laboratorium ........................kronor 31,280
Elektrotekniskt laboratorium......................... * 3,000
Fysikaliskt laboratorium ........................ • • • * 8,000
Kronor 42,280
Vad sedan beträffar de årliga driftkostnaderna, har kommittén uppgjort följande
förslag till nya stater för de båda bergsskolorna efter deras omorganisation.
Förslag till stat för bergsskolan i Filipstad.
1 rektor
1 ord. lärare
1 ord. lärare
1 vaktmästare
Lön
5,000: -
3,900: —
3,900: —
Tjänstgö ringspen ningar -
2,500: —
1,900: -1,900: -
Hyreser sättning -
1,500:
Arvoden åt timlärare (12 veckotimmar k 175
kronor)............................
Föredrag om arbetarskydd och hygien ......
Bokförings- och skrivbiträde åt rektor.......
Skolläkare..........................
Bibliotekarie......................... •
Böcker, underhåll av samlingar och undervisningsmaterial
.......................
Laboratorieutensilier och diverse...........
Trycksaker, annonser och skrivmaterial......
Uppvärmning, belysning, renhållning m. m. . .
Summa
9,000: —
5,800: -5,800: -
1,850: —
2,100
200
600
250
250
2,000
2,000
1,200
3,500
2 ålderstillägg vart
dera å 500 kronor
efter 5 och 10 år
3 ålderstillägg vart
och ett å 100 kronor
efter 3, 6 och 9 år
Kronor 34,550
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
Förslag till stat för bergsskolan i Falun.
9
1 rektor .....
1 ord. lärare .
2 ord. lärare .
1 vaktmästare.
Lön
5,000: —
3,900: -7,800: —
Tjänstgö ringspen ninjrar -
2,500:
1,900:
Hyreser sättning -
Summa
1,500: —
3,800: ■
1 laborationsvaktmästare . .
Arvoden åt timlärare (22 veckotimmar ä 175 kr.)
Föredrag om arbetarskydd och hygien.
Bokförings- och skrivbiträde åt rektor
Skolläkare....................
Bibliotekarie...................
Böcker, underhåll av samlingar och undervisningsmaterial
....................
Laboratorieutensilier och diverse........
Trycksaker, annonser''och skrivmaterialier ,
Uppvärmning, belysning, rengöring m. m.
2,000:
2,500:
1,200:
5.000:
Kronor 44,750: —
1 2 ålderstillägg vart>
dera å 500 kronor
) efter 5 och 10 år
3 ålderstillägg vart
och ett å 100 kronor
efter 3, 6 och 9 år
Därtill komma vissa ålderstillägg samt dyrtidstillägg åt lärare och vaktmästare,
i den mån dyrtidstillägg beredes jämförliga befattningshavare i statens
tjänst.
Nämnas ma slutligen, att kommittén jämväl gjort en överslagsberäkning av
kostnaderna för en sammanslagning av de båda skolorna till en skola, belägen
alternativt i Filipstad eller i Falun. Resultatet har blivit, att i Filipstad skulle
krävas en fullständig nybyggnad, beräknad till en summa av 1,200,000 kronor,
varemot skolans förläggning till Falun skulle nödvändiggöra om- och tillbyggnadsarbeten
därstädes av den nuvarande skolbyggnaden för ett belopp av något över
300,000 kronor.
Kommitterade hava även uppgjort förslag till timplaner och undervisningsprogram
samt reglemente för de ombildade bergsskolorna
i Filipstad och Falun, vilka förslag ävenledes återfinnas i bilagorna
till det meromnämnda betänkandet.
Kommitterades förslag har behandlats av järnkontorets styrelse,
som i skrivelse till brukssocieteten den 12 maj 1921 i allo tillBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 193 käft. (Nr 225.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
styrkt den föreslagna ändrade organisationen av skolorna. Styrelsen
övergår härefter till frågans ekonomiska sida och yttrar härom bland
annat, följande:
Det avgörande i fråga om förslagets genomförande blir emellertid jämväl
enligt styrelsens uppfattning den ekonomiska synpunkten. I likhet med kornmitterade
anser styrelsen under nuvarande förhållanden icke möjligt, att järnkontoret
skulle kunna taga på sig engångskostnaderna för byggnadsarbeten och laboratorieutrustning.
Förutsättningen blir alltså den, att dessa kostnader kunna pa annat
sätt bestridas. Härvid torde man kunna hysa den förhoppningen, att i likhet
med det vid statsskolors anordnande följda tillvägagåendet vederbörande kommuner
skola finnas villiga att bekosta de behövliga byggnadsarbetena; och vad laboratorieutrustningen
angår, synes man kunna antaga, att erforderlig medverkan skall
erhållas under form av statsanslag.
Även under dessa förutsättningar har dock järnkontorets styrelse funnit sig
böra överväga, huruvida järnkontoret i sitt nuvarande ekonomiska läge bör fortfarande
binda vid sig kostnaderna för bergsskolornas drift i samma utsträckning
som hittills eller fast hellre begagna det föreliggande tillfället att söka utverka,
att dessa skolor helt överflyttas på staten, vilken det synes åligga att sörja för
erforderlig undervisning inom bergshanteringen på sätt redan är förhållandet med
andra industrigrenar. Denna fråga har tidigare vid flera tillfällen varit under behandling
inom järnkontoret, men brukssocieteten har hittills funnit bergshanteringens
intresse av en god undervisning i bergsskolorna vara av den vikt, att
societeten icke velat av ekonomiska hänsyn släppa sin medbestämmanderätt i fråga
om denna undervisnings anordnande. Under ovan angivna förutsättning att tillgång
kan beredas till de erforderliga engångskostnadernas bestridande utan att
järnkontoret därmed betungas, anser styrelsen den relativt ringa ökningen av järnkontorets
andel i driftskostnaderna, som nu föreliggande förslag skulle medföra,
icke utgöra tillräcklig anledning för järnkontoret att frånträda sin förutvarande
befattning med bergsskolorna.
Åberopande vad som blivit anfört hemställer styrelsen, att brukssocieteten ville:
a) besluta, att de förut till bergsskolorna anknutna s. k. yrkesskolorna skola
upphöra i och med de nu pågående kursernas avslutande, samt
förklara järnkontoret villigt att i stället medverka till förmansskolor, anordnade
i huvudsaklig överensstämmelse med rektor Gösta Ekelöts ovan åberopade
förslag med de av kommitterade angivna jämkningarna; samt att i sådant
avseende till dylika skolor lämna ett årligt bidrag av intill 7,000 kronor; samt
b) besluta, att de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun skola tillsvidare
bibehållas och att kurserna vid desamma skola utsträckas till två år med intagande
årligen av intill 15 elever i Filipstadsskolan och intill 20 elever i Faluskolan,
samt att i den förra skolan skall anordnas endast en metallurgisk linje
men i den senare däremot en metallurgisk linje och eu gruvlinje; och
godkänna de i kommitterades betänkande intagna förslag till nya normalstater
för de båda bergsskolorna, slutande för bergsskolan i Filipstad å 34,550
kronor förutom ålderstillägg 800 kronor och dyrtidstillägg samt för bergsskolan
Kungl. May.ts proposition Nr 225. 11
i Falun å 44,750 kronor förutom ålderstillägg m. m. 1,200 kronor och dyrtidstillägg;
samt
förklara järnkontoret berett att bidraga till de i dessa stater upptagna
utgifter ävensom till dyrtidstillägg efter samma grund som hittills eller med
skolande såsom villkor för besluten under b) gälla:
att kostnaderna för de för förslagets genomförande för bergsskolorna erforderliga
byggnadsarbeten och laboratorieutrustningar bestridas, vad byggnadskostnaderna
angår, av vederbörande kommuner och i fråga om utrustningskostnader
av staten,
samt att staten lämnar bidrag till de årliga utgifterna för bergsskolorna
enligt de föreslagna nya staterna i samma proportion som hittills, ävensom medgiver,
att lärarne vid bergsskolorna fortfarande tillsättas av järnkontorets styrelse
i enlighet med det nya reglementet, och att nämnda lärare förklaras berättigade
till tjäustårsberäkning och pension i likhet med statens motsvarande befattningshavare
med åtagande av staten att till lärarepensioner bidraga i samma mån som
till ifrågavarande skolors övriga utgifter.
Bergslagens deputerade hava i utlåtande till brukssocieteten den
19 maj 1921 uttalat, att deputerade icke hade något att erinra mot
styrelsens i skrivelse till brukssocieteten den 12 maj 1921 gjorda
hemställan såväl rörande yrkesskolornas upphörande som ock i fråga
om bergsskolornas omorganisation, men ansåge sig deputerade icke
kunna underlåta att fästa brukssocietetens uppmärksamhet på de utgifter,
som vore förenade med förslagens genomförande.
Enligt utdrag av protokollet vid brukssocietetens allmänna ordinarie
sammankomst i järnkontoret den 31 maj 1921 beslöt brukssocieteten
i enlighet med styrelsens hemställan och bemyndigade
styrelsen att intill brukssocietetens nästa allmänna ordinarie sammankomst
träffa de avgöranden och fatta de beslut, som kunde erfordras
för genomförande av den beslutade ändrade organisationen av bergsskolorna
i Filipstad och Falun.
I förenämnda skrivelse den 18 juni 1921 hava fullmäktige i
järnkontoret hemställt, att skolöverstyrelsen ville hos Kungl. Maj:t
göra de framställningar och i övrigt vidtaga de åtgärder, som från
statens sida erfordrades i och för genomförande av brukssocietetens
ifrågavarande beslut med därvid fästade villkor. Med avseende å
tiden för den nya organisationens ikraftträdande framhålla fullmäktige,
att nu pågående kurser i de båda bergsskolorna komma att
avslutas på våren 1922, och att det synes önskvärt, att den ändrade
organisationen kunde tillämpas från och med hösten samma år.
12
Skolöveretyrelnens
utlåtande
den
31 augusti
1921.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 31 augusti 1921 överlämnat
handlingarna i ärendet och därvid i huvudsak anslutit sig
till omorganisationsförslaget. Överstyrelsen sammanfattar sina skäl
för skolornas ombildning på följande sätt:
Vid behandlingen av förevarande ärende har överstyrelsen noga beaktat
nödvändigheten av att under den nu rådande ekonomiska depressionen iakttaga
all möjlig sparsamhet och icke utan tvingande skäl öka anspråken på statskassan.
Då överstyrelsen det oaktat finner sig höra tillstyrka den föreslagna omorganisationen
av bergsskolorna i Filipstad och Falun och att staten lämnar ökat bidrag
till kostnaderna för uppehållandet av dessa skolor, är det därför, att dessa skolor
avse att främja en hantering, som sedan gammalt är en av Sveriges tekniskt
och nationalekonomiskt förnämsta och som för sin framtida utveckling just nu mer
än tillförne torde vara i behov av det stöd, de ifrågavarande åtgärderna avse
att bereda i form av förbättrad utbildning av hanteringens tekniska arbetskrafter.
Det kan icke vara tillräckligt, att det i detta avseende är väl sörjt för utbildning
av sådana med den högre kompetens, som kan vinnas genom studier i tekniska
högskolan. Aven om tekniska högskolan kunde utbilda tillräckligt många bergsmän
för att fylla bergshanteringens behov av teknisk personal, vilket helt visst
icke är möjligt med tekniska högskolans nuvarande resurser, skulle det uppenbarligen
vara en stor misshushållning, för såväl staten som enskilda, att bekosta
en så dyrbar utbildning för alla tekniska biträden och tjänstemän av lägre grad,
som behövas inom bergshanteringen, utan att de hava användning för den tekniskt
vetenskapliga utbildning, högskolan avser att meddela. Motsvarande synpunkter
i fråga om andra industrigrenar hava av statsmakterna sedan länge beaktats
och givit upphov till tekniska elementarskolor, tekniska fackskolor och
tekniska gymnasier, vilka avse att tjäna olika industrier och andra tekniska verksamhetsgrenar,
men som äro statsanstalter, vilkas uppehållande bekostas helt av
statsmedel. Bergshanteringen har dock icke blivit gynnad på samma sätt, utan
hava dess utövare själva inrättat motsvarande läroanstalter och städse bunt en
avsevärd del av kostnaderna för desamma. Då nu dessa läroanstalter, vilka
tvivelsutan varit till mycket stort gagn även för det allmänna, behöva omläggas
för att motsvara de med teknikens utveckling även på ifrågavarande område
ökade kraven på undervisning, synes det icke rimligt, att staten härvid skulle
vägra sin medverkan. Såsom i det föregående beröres, hava bergsskolorna i
Filipstad och Falun tidigare åtnjutit en viss likställighet med de tekniska elementarskolorna.
Sedan riksdagen 1918 beslutat vissa förändringar beträffande sistnämnda
skolor och därjämte upprättat med dem jämställda tekniska fackskolor,
synes det även rättvist, att berörda likställighet återställes, vilket nu komme att
ske, ifall föreliggande förslag till bergsskolornas omorganisation bleve genomfört.
Riksdagens här förut berörda uttalande, vari riksdagen ansluter sig till den förhoppningen,
att den av järnkontoret igångsatta utredningen angående verksamheten
vid bergsskolorna skulle leda till att dessa skolor utan onödigt dröjsmål
bleve på lämpligt sätt utvecklade, tyder också på, att riksdagen skulle vara benägen
att lämna sitt stöd, då förslag i sådan riktning nu föreligger.
13
Kungl. May.ts proposition Nr 225.
Överstyrelsen övergår härefter till behandling av förslagets
olika detaljer.
Vad då först beträffar förslaget, att de till bergsskolorna anknutna
s. k. yrkesskolorna skulle upphöra, finner överstyrelsen härvid
ingen anledning till invändning.
I likhet med järnkontorets utredningskommitté anser överstyrelsen
någon sammanslagning av skolorna till en enda icke nu höra
äga rum. Härom yttrar överstyrelsen:
Utredningen har visat, att sammanslagningen skulle kräva nybyggnader,
som icke för närvarande kunna åstadkommas utan så stora kostnader, att de besparingar,
sammanslagningen eljest kunde medföra, bleve helt illusoriska. Under
sådant förhållande, och då intresset för bergsskolans bibehållande i Filipstad tagit
sig uttryck i bland annat en donation på 250,000 kronor, vilken förmodligen
skulle kunna anlitas för att i någon mån täcka de särskilda kostnaderna för
skolan i Filipstad, exempelvis för anskaffandet av sådan laboratorieutrustning,
som i händelse skolorna sammansloges, ej bleve erforderlig, anser även över
styrelsen, att sammanslagningstanken tills vidare kan få vila, särskilt som de
pedagogiska fördelarna av skolornas sammanförande väsentligen även kunna
vinnas genom ett lämpligt ordnat samarbete mellan skolornas lärarkrafter, vilket
enligt vad överstyrelsen inhämtat även kan vara att påräkna.
Beträffande skolornas lärotid förordar överstyrelsen vad härutinnan
föreslagits.
Enligt förenämnda förslag till reglemente för bergsskolorna i
Filipstad och Falun skulle detta fastställas av järnkontorets styrelse,
vilken även skulle fastställa för undervisningen i skolorna gällande
normaltimplaner och undervisningsprogram. Med hänsyn till att
detta överensstämmer med den hittillsvarande ordningen samt i betraktande
av den erfarenhet och sakkunskap, järnkontorets styrelse
städse torde inrymma, påyrkar överstyrelsen ingen ändring i dessa
bestämmelser, men framhåller såsom självfallet, att de i kungl. brev
till statskontoret den 21 augusti 1919, den 15 oktober 1920 och
senast den 22 juni 1921 angivna villkor för statsanslagens åtnjutande
eller motsvarande bestämmelser angående skolöverstyrelsens inseende
över skolorna och skyldigheten för skolornas styrelser att ställa sig
överstyrelsens föreskrifter till efterrättelse fortfarande böra äga ti 11-lämpning.
Av enahanda skäl och under samma förutsättning anser överstyrelsen,
att även den i reglementsförslaget förekommande bestämmelsen,
respektive det i brukssocietetens beslut angivna villkoret, att
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
skolornas lärare och rektorer skola tillsättas av järnkontorets styrelse,
bör kunna godtagas.
Mot de i regi ementsförslaget angivna inträdesfor dringar na, begränsningen
av elevantalet eller bestämmelserna i övrigt har överstyrelsen
intet att erinra.
Beträffande villkoret att skolornas lärare skulle förklaras berättigade
till tjänstårsberäkning och pension i likhet med statens
motsvarande befattningshavare erinrar överstyrelsen därom, att lärarna
redan åtnjuta ålderstillägg efter liknande grunder som dem, vilka
gälla för lärarna vid statens tekniska läroverk, och att riksdagen
lämnat bidrag till ålderstilläggen med 3/r> liksom till lärarnas avlöning
i övrigt. Överstyrelsen anser lämpligt, att denna anordning
bibehålies och att för framtiden de bestämmelser, som gälla i fråga
om tjänstårsberäkning för lärare vid de tekniska fackskolorna, böra
i tillämpliga delar göras gällande även för lärarna vid bergsskolorna
i Filipstad och Falun. Med hänsyn till de nya bestämmelserna beträffande
tjänstårsberäkning för statens tjänstemän i vissa fall (kungl.
kungörelsen den 22 juni 1921 nr 451 § 11:2) anser överstyrelsen
att det bör kunna medgivas person, som efter bergsskolornas omorganisation
varit lärare i dessa, att vid tjänstårsberäkning för erhållande
av ålderstillägg i statens tjänst tillgodoräkna sig den tid,
han tjänstgjort vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, som om
tjänstgöringen ägt rum vid teknisk fackskola.
I fråga om lärarnas vid bergsskolorna i Filipstad och Falun
pensionering anser överstyrelsen, att det bör kunna förfaras ungefär
så som beträffande befattningshavare hos hushållningssällskapen m. fl.,
för vilkas pensionering blivit sörjt genom deras anslutning till statens
anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. enligt Kungl. Maj:ts
kungörelse den 22 juni 1920 (nr 380), dock att i fråga om pensionsålder
och skyldighet att avgå ur tjänsten bör gälla, vad i sådant
avseende föreskrives för lärare vid teknisk fackskola, samt att kostnaden
för pensioneringen utöver lärarnas pensionsavgifter endast
med 3/s bäres av statsverket, medan 2/s skola bäras av järnkontoret.
Rörande vaktmästares ålderstillägg yttrar överstyrelsen:
Beträffande i statförslagen angivna ålderstillägg åt vaktmästarna, vilka ålderstillägg
överensstämma med dem, som utgå till vaktmästarna vid statens tekniska
fackskolor, synes ej heller vara något att invända. Bergsskolornas vaktmästare
15
Kung!. Maj:ts proposition Nr 225.
hava nämligen enahanda tjänstgöring som vaktmästarna vid de tekniska fackskolorna.
Överstyrelsen anser därför rimligt, att även i fråga om vaktmästarna
likställigheten beträffande avlöning och ålderstillägg bör åstadkommas. Liksom
till vaktmästarnas avlöning torde staten böra bidraga till vaktmästarnas ålderstillägg
med 3d mot det att järnkontoret bidrager med återstående 2/b av
beloppet.
I fråga om kostnaderna för omorganisationens genomförande
delar överstyrelsen järnkontorets uppfattning, att dessa, i vad de avse
åstadkommande av erforderliga undervisningslokaler med möblering
och inredning, böra i överensstämmelse med vad som gäller beträffande
statens tekniska fackskolor bestridas av vederbörande kommuner.
Enligt vad överstyrelsen inhämtat har järnkontorets styrelse
gjort framställningar i berörda avseende till vederbörande myndigheter
i Filipstad och Falun, och skulle beslut i önskad riktning vara
att förvänta före utgången av år 1921. I varje fall anser överstyrelsen,
att för statens medverkan till den ifrågavarande omorganisationen
och bergsskolornas fortsatta understödjande av statsmedel
bör fordras, att kommun eller enskilda åtagit sig att tillhandahålla
för den avsedda undervisningen erforderliga undervisningslokaler
med inredning och möblering, som kan av överstyrelsen godkännas,
ävensom fri bostad åt rektor eller ersättning därför.
Den i förslaget beräknade laboratorieutrustningen anser överstyrelsen
vara absolut nödvändig för att den ifrågavarande undervisningen
skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt och leda
till åsyftat resultat. Så vitt överstyrelsen kunnat finna, är den angivna
kostnaden måttlig även med hänsyn tagen till de prisfall å
material och arbetskostnader, som inträtt och ännu kunna vara att
förvänta.
Järnkontorets mening, att laboratorieutrustningen borde bekostas
av statsmedel, kan överstyrelsen däremot icke helt biträda.
Härom anför överstyrelsen:
Visserligen tillgodose bergsskolorna ett statsintresse jämställt med det, som
tillgodoses av statens tekniska fackskolor, vilkas utrustning liksom även deras
drift helt bekostas av statsmedel, men det torde dock vara rimligt, att här som
i andra fall kostnaden för enskilda anstalter i någon ej allt för ringa mån bäres
av enskilda. Nu kan det sägas att, då staten icke lämnat särskilt bidrag till
skolornas redan förhanden varande ej alldeles obetydliga utrustning och bidragit
till skolornas uppehållande med endast s/s av de årliga kostnaderna, under det
att 2/b burits av enskilda, samt någon ändring i detta förhållande ej ifrågasattes,
skulle det ej vara för mycket, att staten nu bidroge till skolornas labora
-
16 Kungl. Maj ds proposition Nr 225.
torieutrustning med hela det erforderliga beloppet. Skolöverstyrelsen skulle icke
varit obenägen att ansluta sig till en sådan uppfattning, men då, såsom redan
i det föregående framhållits, en väsentlig del av den för bergsskolan i Filipstad
beräknade utrustningen skulle kunnat undvaras i fall, såsom överstyrelsen ansett
ur flera synpunkter lätapligt, de båda skolorna sammanförts till en enda, anser
överstyrelsen, att den nu beräknade kostnaden bör så fördelas, att kostnaden för
laboratorieutrustningen i Falun, 42,280 kronor, bestrides av statsmedel, medan
kostnaden för laboratorieutrustningen i Filipstad, 47,895 kronor, däremot bäres
av järnkontoret eller enskilda donatorer, vartill, såsom likaledes i det föregående
framhållits, medel redan torde vara disponibla. En dylik anordning skulle även
stämma väl överens med överstyrelsens redan i dess här förut omnämnda utlåtande
den 4 december 1919 i avseende å anslag till laboratorieutrustning m. m.
gjorda uttalande.
I händelse statsbidrag för ifrågavarande ändamål beviljas, torde därvid böra
föreskrivas
att statsbidraget skall utgå endast i den mån det visas, att den avsedda
laboratorieutrustningen och undervisningsmateriellen blivit anskaffad och av överstyrelsen
godkänd;
att den anskaffade materiellen användes uteslutande i den avsedda undervisningens
tjänst, såvida icke överstyrelsen medgivit undantag för särskilt fall;
att materiellen väl vårdas och förvaras i skolans lokaler,
att skolan icke får frånhändas nyttjanderätten till materiellen eller materiellen
försäljas, utom i det fall skolan upphör eller eljest skolöverstyrelsen därtill
lämnat medgivande,
att det belopp, som vid materiellens eventuella avyttring inflyter, återbäres
till statsverket, samt
att, i händelse materiellen skulle bliva förstörd på annat sätt än genom avsedd
användning eller förkomma, järnkontoret skall vara skyldigt att ersätta densamma
med lika eller motsvarande materiell.
De i förslaget angivna beräkningarna beträffande de årliga kostnaderna
finner överstyrelsen i stort sett riktiga. Avlöningar och
arvoden åt lärarna äro beräknade i nära anslutning till vad som
gäller beträffande tekniska fackskolor. Antalet undervisningstimmar,
för vilka beräknats arvode åt extra lärare, överensstämmer med de
föreslagna timplanerna, som överstyrelsen ansett sig kunna godkänna,
samt förutsätter, att rektor och ordinarie lärare undervisa det antal
veckotimmar, som för motsvarande lärare i teknisk fackskola är
bestämt.
Mot övriga utgiftsposter, vilka alla synas jämförelsevis måttligt
tilltagna, har överstyrelsen intet att erinra. Dock anser överstyrelsen
att i statförslagen uppförda belopp till hyresersättning åt rektor böra
utgå, och att i stället, såsom redan i det föregående framhållits,
17
Kungl. May.ts proposition Nr 225.
rektorsbostad eller ersättning därför bör bekostas av vederbörande
kommun eller av enskilda. Ävenså böra enligt överstyrelsens mening
avlöningarna åt vaktmästarna vid bergsskolorna, vilka avlöningar i
statförslagen upptagits till 1,850 kronor i Filipstad och 2,000 kronor
i Falun, nedsättas till de belopp, som motsvara avlöning åt vaktmästare
vid teknisk fackskola, nämligen såsom lön 900 kronor och
såsom tjänstgöringspenningar 550 kronor, tillhopa 1,450 kronor.
Mot det vid bergsskolan i Falun beräknade arvodet åt laboratorievaktmästare,
väl närmast avseende extra biträde vid vissa laborationsövningar,
har överstyrelsen däremot intet att erinra.
I överensstämmelse härmed skulle de föreslagna staternas slutsumma
minskas för bergsskolan i Filipstad till 34,550—1,500—400
= 32,650 kronor och för bergsskolan i Falun till 44,750—1,500—
550 = 42,700 kronor samt sålunda slutsumman för båda skolorna
tillsamman utgöra 75,350 kronor. Härtill skulle, så komma vissa
ålderstillägg, vilka för år 1922 beräknats bliva till två lärare, vardera
500 kronor, till en vaktmästare 300 kronor och till en vaktmästare
200 kronor, tillsamman 1,500 kronor.
Mot förslaget att förenämnda årliga kostnader jämte sådana,
som tillkomma för de ålderstillägg, vilka skolans ordinarie lärare
och vaktmästare skulle åtnjuta, samt för å avlöningarna utgående
dyrtidstillägg, skulle såsom hittills med 3/s bäras av statsverket,
medan 2/s bäras av järnkontoret, synes överstyrelsen intet vara att
invända. Dock anser överstyrelsen att, ifall den beräknade kostnaden
överskrides, järnkontoret ensamt bör svara för det ytterligare
tillskott, som i sådant fall kan erfordras.
I fråga om tiden för den nya organisationens ikraftträdande
yttrar överstyrelsen:
I likhet med järnkontorets fullmäktige anser överstyrelsen det vara av viss
betydelse, att samtliga kurser i båda bergsskolorna erhålla sin normala avslutning
på våren 1922. Skulle den gamla organisationen fortfara även under den senare
delen av år 1922, kotnme de nya kurser, som enligt nu gällande bestämmelser
skulle börja den 1 september 1922, att fortgå till den 20 december 1923. Således
skulle den nya ordningen ej kunna tillämpas förr än med början av höstterminen
1924, i följd varav det skulle uppstå en lucka i skolornas verksamhet till stor
olägenhet icke minst i fråga om skolornas lärare, vilka skulle bliva utan sysselsättning
i skolorna under förra halvåret 1924. Då under höstterminen 1922
skolorna icke skulle komma att omfatta mer än en årsklass och undervisningen
skulle bliva huvudsakligen av förberedande teoretisk art, synes det icke vara att
befara, att svårigheter skulle uppstå i fråga om anskaffandet av nya undervis
Bihang
till riksdagens protokoll 1.922. 1 samt. 193 käft. (Nr 225.) 3
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.
ningslokaler och laboratorieutrustning, vilket allt icke skulle bliva särskilt behövligt
förr än under år 1923.
Rörande den av omorganisationen föranledda kostnaden för statsverket
under övergångsåret 1922—1928 gör överstyrelsen följande
uttalande:
Det lärer ej vara nödigt att för höstterminen 1922 vidtaga någon väsentlig
ändring i fråga om skolornas lärarkrafter eller deras ordinarie avlöning, vilken,
• sedan riksdagen å tilläggsstat för åren 1920 och 1921 beviljat härför avsedda
anslag, utgår med samma belopp som till de tekniska elementarskolornas eller de
tekniska fackskolornas lärare och i ovan angivna förslag till stater för bergsskolorna
beräknats. Under förutsättning, att riksdagen anvisar motsvarande anslag
till löneförbättring å tilläggsstaten för år 1922, skulle därutöver erfordras
endast något mindre förstärkningsbelopp såsom bidrag till täckande av kostnadsökningar
i övrigt. Då summan av de för de nuvarande bergsskolornas normala
behov beräknade anslagen uppgår till 27,000 + 2,400 + 8,520 = 37,920 kronor
för år och behovet av statsanslag efter omorganisationen beräknats till (75,350 +
1,500) • V5 = 46,110 kronor för år, skulle ökningen sålunda bliva 8,190 kronor,
Om kostnaden fördelas lika på båda årsklasserna och med hänsyn till terminernas
olika längd 4/s av årskostnaden antages komma på höstterminen, skulle kostnadsökningen
för höstterminen år 1922 alltså bliva 8,190 : 2 • V9 = 1,820 kronor för
båda bergsskolorna tillsammans. Överstyrelsen förordar således, att detta belopp
jämte det till förut medgiven löneförbättring åt bergsskolornas lärare beräknade
anslaget 8,520 kronor begäres å tilläggsstaten för år 1922, och återkommer härtill
i annat sammanhang.
För första hälften av år 1923, då bergsskolorna fortfarande komme att omfatta
vardera endast en årsklass men vårterminens längd motsvarar omkring
s/9 av läsåret, skulle enligt i övrigt liknande beräkningsgrunder kostnaden bliva
(75,350 + 1,500) : 2 • ''‘/a = 21,347 kronor och statsbidraget 21,347 • 3A> = 12,808
eller avrundat 12,000 kronor.
Enär de för undervisningen avsedda laboratorierna böra vara
helt iordningställda senast före höstterminens början år 1928, hemställer
överstyrelsen, att det för laboratorieutrustningen beräknade
anslagsbeloppet i sin helhet måtte bliva disponibelt dessförinnan
och alltså anvisas å staten för första halvåret 1923.
Fullmäktiges Såsom av den nu lämnade redogörelsen för överstyrelsens ut^8*
december* låtande av den 31 augusti 1921 framgår, hade överstyrelsen be1921.
6 träffande olika detaljer i omorganisationsförslaget, särskilt i vad detta
anginge fördelningen mellan staten och järnkontoret av kostnaderna
för skolorna, givit tillkänna en från fullmäktiges något avvikande
mening. Med anledning härav lämnades, enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 5 oktober 1921, fullmäktige tillfälle att yttra sig i ärendet.
19
Kungl. May.ts -proposition Nr 225.
Sådant yttrande avgåvo fullmäktige den 6 december 1921. Fullmäktige
kritisera här överstyrelsens förslag till de villkor, som enligt
överstyrelsens mening borde fästas vid ett eventuellt omorganisationsbeslut.
Fullmäktiges första anmärkning gäller det förhållandet, att,
under det fullmäktige gjort gällande, att kostnaderna för erforderliga
byggnadsarbeten skulle bestridas av vederbörande kommuner, skolöverstyrelsen
ansett det böra för statens medverkan till omorganisationen
och bergsskolornas fortsatta understödjande av statsmedel
fordras, att kommun eller enskilda åtagit sig att tillhandahålla för
den avsedda undervisningen erforderliga undervisningslokaler med
inredning och möblering, som av överstyrelsen godkändes, ävensom
fri bostad åt rektor eller ersättning därför. Fullmäktige yttra i
nämnda hänseende:
Brukssocietetens beslut i berörda ämnen stöder sig därpå, att de relativt
obetydliga reparations- och möbleringskostnaderna för bergsskolebyggnaderna hittills
i huvudsak bestritts av skolornas anslag till »övriga utgifter», till vilka även
staten bidragit, samt att från och med år 1919 i den beviljade löneförbättringen
för skolornas lärare ingått hyresbidrag till rektorerna med 1,500 kronor till
vardera, och att staten jämväl till dessa tillskjutit 3/b. Den av skolöverstyrelsen
åberopade analogien från statens tekniska läroverk utgör enligt fullmäktiges
mening icke tillräcklig anledning att frångå förut följd praxis.
Fullmäktige hava dock icke ansett sig böra underlåta att till vederbörande
kommuner framföra de ökade krav, som sålunda framkommit; och då svar från
dem ännu ej ingått, äro fullmäktige icke i tillfälle att nu taga ställning till sistberörda
två frågor, utan hemställa, att med deras slutliga prövning måtte i avvaktan
å kommunernas beslut och fullmäktiges därefter avgivna förnyade yttrande
få anstå. Så mycket bör dock redan nu sägas ifrån, att järnkontoret icke
kan sträcka sina ekonomiska åtaganden för bergsskolorna längre än enligt brukssocietetens
ovanberörda, beslut. Det förhåller sig nämligen så, att järnkontoret,
som före det senaste världskriget kunnat öka sitt kapital med årliga överskott,
genom kriget fått sina ordinarie utgifter så stegrade, att för år 1920 kapitalet
måst angripas, och för framtiden den största sparsamhet måste iakttagas för
att få kontorets budget att gå ihop.
Härefter upptaga fullmäktige till bemötande skolöverstyrelsens
förslag, att kostnaden för laboratorieutrustning till Filipstadsskolan
skulle bäras av järnkontoret eller enskilda donatorer, samt vidhålla
sin förut uttalade uppfattning, att nämnda kostnad bör bestridas av
staten. Denna fråga har därefter varit föremål för ytterligare skriftväxling.
Då emellertid fullmäktige slutligen i skrivelse den 14 mars
1922, till vilken jag senare återkommer, åtagit sig att ansvara för
20
Kung!. Maj:ts proposition Nr 225.
att erforderlig laboratorieutrustning för Filipstadsskolan anskaffas
utan kostnad för statsverket, anser . jag mig här icke böra vidare
ingå på denna fråga utan tillåter jag mig att härutinnan hänvisa
till handlingarna i ärendet. Jag anser mig endast böra omnämna
att i fråga om de av skolöverstyrelsen föreslagna villkoren för
statsbidrag till laboratorieutrustningen fullmäktige göra gällande,
att någon skyldighet icke bör åläggas järnkontoret att ersätta staten
tillhörig materiell, som förstöres på annat sätt än genom användning
eller förkommer. Sådan skyldighet anse fullmäktige påvila
staten såsom ägare, då överstyrelsen förbehållit sig motsvarande
inspektionsbefogenheter som vid statens tekniska läroverk.
Den av överstyrelsen företagna jämkningen av vaktmästarlönerna
till överensstämmelse med avlöningen åt vaktmästare vid teknisk
fackskola lämna fullmäktige utan erinran.
Mot överstyrelsens uppfattning att, därest den beräknade årliga
kostnaden för skolorna överskredes, järnkontoret ensamt borde svara
för sådana uppkommande extra kostnader, inlade fullmäktige i sin
förevarande skrivelse en bestämd gensaga. Även i denna fråga hava
meningarna brutit sig i de skrivelser, som från skolöverstyrelsen och
fullmäktige i järnkontoret ingivits till Kungl. Maj:t. Jag anser mig
ej böra referera vad härutinnan förekommit, enär meningsskiljaktigheten
i denna fråga numera upphört genom av järnkontoret i förenämnda
skrivelse den 14 mars 1922 gjort åtagande, vilket jag längre
fram skall återgiva.
Härefter kritisera fullmäktige överstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet
under övergångsåret 1922—1923. Dessa finna sig fullmäktige
icke kunna godtaga, emedan överstyrelsen, utgående därifrån,
att under nämnda tid skolorna skulle omfatta allenast en
årsklass vardera, räknat med endast hälften av det för skolorna i
fullständigt skick erforderliga anslagsbeloppet. En sådan beräkning
komme bland annat att medföra reducering i de vid bergsskolorna
anställda ordinarie lärarnas löner under år 1923. Vidare påpeka
fullmäktige, att de viktigaste driftsutgifterna måste bliva i huvudsak
lika störa, vare sig skolorna bestå av en eller två årsklasser.
Den å staten belöpande anslagsökningen för hösten 1922 bör därför enligt
fullmäktiges mening bestämmas till 4A av 8,190 kronor eller 3,640 kronor; och
skulle överstyrelsens mening bliva gällande, hålla fullmäktige för givet, att ett
tilläggsanslag för täckande av uppkommen brist • i sinom tid blir erforderligt.
21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
Det bör härvid erinras, att de »anslag till övriga utgifter», som ligga till grund
för statsbidraget enligt 1922 års budget, äro desamma som före världskriget och
under de senaste åren visat sig kräva avsevärda tillskott av statsmedel.
Vad beträffar vårterminen år 1923 erinra fullmäktige, att flertalet lärare
äro fast anställda, och att det icke bör ifrågakomma, att dessa skulle på grund
av en i allmänt intresse tillkommen omorganisation vidkännas en reducering av
sina, redan förut icke alltför rikligt tilltagna avlöningsförmåner. De ordinarie
lärarnes löner böra därför lämnas orubbade. Däremot kunna anslagen till timlärare
med undantag för gymnastiklärare, ävensom till föredrag om arbetarskydd
och hygien, bokförings- och skrivbiträde åt rektor, skolläkare och bibliotekarie för
första studieåret bortfalla. Under övriga anslagsposter bör för förra hälften av
år 1923 beräknas i allmänhet balva årskostnaden men för trycksaker, annonser
och skrivmateriel två tredjedelar med hänsyn till den på sagda period fallande
kostsamma annonseringen om den nya årskursen.
Enligt sålunda angivna grunder hava fullmäktige låtit uppgöra
statförslag för förra halvåret 1923 för båda skolorna. Rörande förslagens
detaljer får jag hänvisa till handlingarna. Jag vill bär
endast nämna, att fullmäktige utgå från att vid Filipstadsskolan
skulle vara anställda tre ordinarie lärare och vid Faluskolan fyra
ordinarie lärare (i båda fallen inbegripet rektor), avlönade på samma
sätt som de tekniska fackskolornas lärare, att fullmäktige i statförslagen
upptagit avlöningar och ålderstillägg till lärare och vaktmästare
med hälften av årsbeloppen, samt att staterna sluta för
Filipstadsskolan pa en summa av 15,487 kronor 50 öre och för
Faluskolan pa en summa av 19,087 kronor 50 öre. Summan av
nämnda båda belopp eller 34,575 kronor utgör enligt fullmäktiges
mening det minsta, som bör beräknas till de båda bergsskolornas
utgifter under förra hälften av år 1923. Härav skulle å staten belöpa
3/5 eller 20,745 kronor.
Mot överstyrelsens förslag i fråga om tjänstgöringsskyldighet och
tjänstarsberäkning för åtnjutande av ålderstillägg för lärare samt
angående ålderstillägg för vaktmästare, liksom, i princip, beträffande
överstyrelsens förslag i pensionsfrågan, hava fullmäktige intet att
erinra.
Med anledning av vad fullmäktige i järnkontoret sålunda an- Skolöveraty
dragit anbefalldes genom remiss den 10 december 1921 skolöver- r™J*nd8 yto
styrelsen att avgiva förnyat utlåtande i ärendet. Sådant utlåtande januari 192V
avgav överstyrelsen den 21 januari 1922. Överstyrelsen upptager däri
till granskning de av fullmäktige mot dess förslag framställda anmärkningarna.
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
Beträffande villkoret, att kommun eller enskilda skulle åtaga
sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler med inredning
Qch möblering samt rcktorsbostad yttrar överstyrelsen.
I avseende härå får överstyrelsen erinra, att liknande bestämmelse gäller
beträffande samtliga tekniska fackskolor i riket, och att den tillämpas även beträffande
en stor mängd andra statliga och enskilda läroanstalter. Att vissa kostnader
härför tidigare ingått i bergsskolornas stater och övriga utgifter, för vilka
statsbidrag beräknats, torde icke utgöra något skäl till undantag efter den omorganisation,
som nu skulle företagas. Att överstyrelsen icke tidigare anmarkt
på det nämnda förhållandet beror därpå, att allt sedan bergsskolorna år 191»
kommo under överstyrelsens inseende, utredning pågått angående den omorganisation,
varom nu är fråga, och att överstyrelsen ej ansett lämpligt föreslå någon
ändring, förrän utredningen slutförts. Då bergsskolorna nu skulle bliva jämställda
med tekniska läckskolor, anser överstyrelsen skäligt, att likheten genomföres
även i berörda avseende. För statens vidkommande törne det därvid vara
likgiltigt, om kostnaden härför bäres av kommun eller enskilda, men det synes
böra åligga järnkontoret att såsom skolornas målsman svara för att villkoret blir
uppfyllt.
Rörande fullmäktiges anmärkning i fråga om villkoren för anslag
till laboratorieutrustning påpekar överstyrelsen, att de föreslagna
villkoren givetvis ej avse annan materiell än den, som bekostats
av statsmedel, samt att motsvarande villkor av Kungl. Maj:t föreskrivits
i en mängd liknande fall.
Sin mening, att järnkontoret bör såsom malsman för skolorna
bära ansvaret för uppkommande extra kostnader utvecklar nu överstyrelsen
ytterligare. Då järnkontoret, såsom jag redan nämnt, numera
iklätt sig ansvaret för dessa extra kostnader, lämnar jag åsido
vad skolöverstyrelsen härutinnan anfört; dock anser jag mig böra
återgiva följande passus i överstyrelsens utlåtande:
Järnkontorets ekonomiska målsmanskap över skolorna utesluter naturligtvis
icke att, i fall oförutsedda nödvändiga kostnader skulle uppstå järnkontoret
må ''kunna efteråt inkomma med framställning om tilläggsanslag och att, om sä
prövas skäligt, dylikt anslag bliver beviljat, men då järnkontoret velat havda att
staten skulle vara skyldig att bära viss del av kostnaderna aven i den män
beräkningarna överskridas, har överstyrelsen velat framhålla, att så icke kan vara
fallet. Det är visserligen sann!, att beloppet av statens andel beror pa statsmakternas
prövning av totalkostnaden, men å andra sidan är det dock skolornas
målsman, järnkontoret, som i sista hand reglerar exempelvis laborationskostnader
och flertalet övriga utgifter.
Överstyrelsen kommer härefter till fragan om beräkningen av
statsanslaget under det första övergångsåret och framhåller, att, då
23
Eungl. Maj:ts proposition Nr 225.
såväl undervisningstimmarnas som lärjungeavdelningarnas antal minskas
till hälften, det förefaller rimligt att även understödet minskas
till hälften. Emellertid har fullmäktiges påpekande, att med en dylik
beräkningsgrund de ordinarie lärarna vid bergsskolorna skulle få vidkännas
en reducering av sina avlöningsförmåner, givit överstyrelsen
anledning att taga nu förevarande fråga under förnyad prövning. Överstyrelsen
har för ändamålet ytterligare förhandlat med fullmäktige, från
vilka överstyrelsen fått mottaga två särskilda skrivelser av den 19 december
1921 och den 5 januari 1922 jämte åtskilliga i skrivelserna åberopade
bilagor, vilket allt återfinnes bland handlingarna i detta ärende.
Den av överstyrelsen sålunda införskaffade ytterligare utredningen
innefattar bland annat en beräkning av kostnaden för skolornas
upprätthållande under tiden 1 januari—30 juni 1923 under
förutsättning, att bergsskolorna bibehölles i oförändrat skick. Jag
finner intet skäl att i sakens nuvarande läge närmare redogöra for
denna beräkning, i fråga om vilken jag alltså hänvisar till handlingarna.
Däremot har det sitt intresse att taga del av vissa av
fullmäktige lämnade uppgifter rörande de vid bergsskolorna tjänstgörande
lärarnas anställningsförhållanden :
I skrivelsen den 5 januari 1922 meddela fullmäktige, att bergsskolornas
rektorer och ordinarie lärare äro förordnade av järnkontorets styrelse i enlighet
med bergsskolornas reglemente, nämligen:
vid bergsskolan i Filipdad.
Rektor K. Winge.................förordnad 23/io 1901 f. o. in. ''/ii 1901
ordinarie lärare ingenjör Birger Carlsson » s/7 1916 » 16/8 1916’
extra lärare til. mag. Ivar Wittberg . . . » » nys 191g’
vid bergsskolan i Falun.
Rektor W. Hamnquist, förordnad till lärare it. o. m. 7n 1904 till rektor 21/4 1904
ordinarie lärare ingenjör B. G. G. Tiberg förordnad 28/io 1913 f. o. in. '',iä 1913’
t. f. läraren, ingenjör M. Wiberg...... » 3/10 1917 » Vu 191?’
extra lärare fil. mag. E. Molilin....... » S0/12 1917 » ic y 797g’
Då förutvarande läraren i metallurgi, ingenjören II. Uhrne, år 1917 avgick,
var frågan om ändrad organisation av bergsskolorna redan uppe; och som med
anledning härav ny ordinarie lärare icke borde omedelbart fast anställas, uppdrog
järnkontorets styrelse åt skolans direktion att foga anstalt om befattningens uppehållande,
till dess den kunde besättas med ordinarie innehavare. Direktionen
förordnade då Wiberg för ett år fr. o. m. den 7n 1917, och detta förordnande
har sedan dess årligen förnyats.
Den ordinarie lärarbefattningen i gruvämnena vid bergsskolan i Filipstad
har stått ledig efter ingenjören E. Lindemans avgång år 1917, och undervisningen
1 gruvämnena, vilka enligt den nya organisationen skola bortfalla hatuppehållits
av tillfälliga lärare.
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
De ovan upptagna extra lärarna äro enligt skolornas reglementen förordnade
av vederbörande direktioner.
Skrivelsen av den 5 januari 1922 innehåller jämväl en av fullmäktige
uppgjord ny kostnadsberäkning för omorganisationen, avseende
övergångsåret 1922—1923.
Under förutsättning, att den nya organisationen tillämpas från och med
hösten 1922, att ordinarie lärare, vilka för vardera skolan upptagits till ett antal
av 2 (rektor inbegripen), erhålla full avlöning men att extra lärare avlönas med
timarvoden, beräkna fullmäktige på i skrivelsen närmare angivet sätt kostnaderna
för de båda skolorna tillsamman under höstterminen 1922 till 28,072 kronor 22
öre och under förra halvåret 1923 till 28,940 kronor 3 öre.
Härtill bör enligt fullmäktiges mening läggas anslag till tillfällig löneförbättring
åt lärarna enligt de för statens jämförliga befattningshavare gällande
grunder. Summan av- detta anslag skulle enligt fullmäktiges beräkningar uppgå
till 3,376 kronor 65 öre. Om denna summa fördelas för de ordinarie lärarna
med hälften på vardera perioden och för timlärare med respektive 4A och /»,
skulle utgiften bliva:
för hösten 1922 ......................kronor 1,488,98
» våren 1923 ....................... ^_1,887,67 kronor 3,376i 65.
På detta sätt skulle kostnaderna bliva:
för senare halvåret 1922 ............................kronor??nSl: ™
» förra * 1923 .....;...................... * 30-827: J°-
I fråga om möjligheten att med de sålunda beräknade anslagen uppehålla
undervisningen vid bergsskolorna under den nya organisationens första år hänvisa
fullmäktige för Faluskolans vidkommande till ett närlagt, av skolans rektor
avgivet yttrande och framhålla, att det gäller två unga lärare, Wiberg och Moll in
som under omkring fyra år varit knutna vid skolan och där utfört ett mycket
förtjänstfullt arbete. Beträffande Filipstadsskolan har rektor Wmge anfört, att
magister Wittberg är väl inne i alla laborationer, och att det icke. torde vara
möjligt att få honom att stanna för den bila timläraravlöningen. Aven denna
lärare har nära fyra års väl vitsordad tjänstetid.
Det synes fullmäktige innebära mycken obillighet, om extra lärare, som
under åratal tjänstgjort i avvaktan å en ny organisation, skulle vid dess införande
ställas inför valet att antingen lämna sina befattningar för att söka annan verksamhet
eller ock under ett övergångsår arbeta för starkt reducerad avlöning; och
om, såsom antagligt torde vara, en eller annan finner sig nödsakad välja det
förra alternativet, vore detta säkerligen till avsevärt men för skolorna.
För att under det första året trygga undervisningens jämna gång med bibehållande
av skolans goda och prövade lärarkrafter med oförändrade avlöningar
beräkna fullmäktige, att det skulle erfordras följande tillägg:
För Filipstadsskolan:
•fil. mag. I. Wittberg, nuvarande avlöning . . . kronor 4,000: —
beräknad timavlöning.............. * 2,371: 25
skillnad.........................................kronor 1>628: 75
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
25
För Faluskolan:
ingenjör M. Wiberg, nuvarande avlöning . . . kronor 5,600: —
beräknad timavlöning........... . . . » 2,993: —
skillnad........................................ kronor 2,607: —
fil. mag. E. Mohlin, nuvarande avlöning . . . kronor 3,500: —
beräknad timavlöning.............. » 1,147: —
skillnad.........................................kronor 2,353: —
Summa kronor 6,588: 75.
Härtill skulle komma motsvarande ökning av den tillfälliga löneförbättringen.
Slutligen . framföra fullmäktige den tanken, att, för att under
övergångstiden bereda samtliga lärare full sysselsättning, yrkesskolorna
skulle bibehållas vid bergskolorna under den nya organisationens
första år.
Av vederbörande rektorer avgivna utredningar, mot vilka fullmäktige förklara
sig icke hava något att erinra, bestyrka,'' att på sådant sätt samtliga nu anställda
lärare skulle få så många undervisningstimmar, som svara mot rektors
respektive lektors tjänstgöringsskyldighet. En av rektorn vid Faluskolan till fullmäktige
under hand gjord hemställan, att, därest ifrågavarande förslag kommer
till utförande, ytterligare en ordinarie lärarbefattning måtte vid vardera skolan
få tillsättas, anse sig fullmäktige böra understödja. I varje fall anse fullmäktige,
att avlöningen för extra lärarna Wittberg och Mohlin icke bör sättas lägre än
till 4,000 kronor för år.
Någon ökning i skolornas övriga utgifter anses det sålunda framförda förslaget
icke nödvändiggöra. Till en jämförelse framhålles, att för de förmanskurser
i Borlänge för bergshanteringen, vilka enligt det tidigare omorganisationsförslaget
skulle ersätta de med bergsskolorna förenade yrkesskolorna, beräknats
bidrag från staten med 5,900 kronor 21 öre och från järnkontoret med 6,729
kronor 79 öre för år.
Skolöverstyrelsen ansluter sig till förslaget om yrkesskolornas
bibehållande vid bergsskolorna under läsåret 1922—1923, varigenom
den påpekade olägenheten av minskning i lärarpersonalens löneföremåner
kan undvikas. Överstyrelsen anför:
Vid betraktande av de upplysningar och förslag, som sålunda framkommit,
finner överstyrelsen ådagalagt, att bergsskolornas lärare visserligen icke till så
stor omfattning, som fullmäktige i sin skrivelse den 6 december 1921 velat beräkna,
äro att betrakta som ordinarie, och att de ingalunda torde hava laglig rätt
till fortsatt tjänstgöring eller oförminskad avlöning vid respektive skolor, men att
det dock måste anses ganska rimligt och ur skolornas synpunkt önskvärt, att de
lärare, som tjänstgjort vid skolorna under en följd av år och även framdeles
bliva behövliga, också under övergångstiden bibehållas vid sina befattningar utan
att därvid, trots en tillfällig minskning i deras tjänstgöring, lida allt för stor
rubbning i sina från skolan härrörande inkomster. Särskilt med hänsyn härtill
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 193 käft. (Nr 225.) 4
26
Kungl. Majds proposition Nr 225.
finner överstyrelsen det senast framkomna förslaget, att yrkesskolorna skulle bibehållas
vid bergsskolorna under övergångstiden, synnerligen lyckligt. Överstyrelsen
vill sålunda, trots de starka skål, som i övrigt tala för en omläggning
även av yrkesskolorna, förorda detta förslag. I överensstämmelse härmed skulle
under arbetsåret 1922—1923 komma att finnas vid bergsskolan i Filipstad en
första årsklass av den nyorganiserade skolan samt den förutvarande gruvyrkesskolan
och vid bergsskolan i Falun en på två linjer uppdelad första årsklass av
den nyorganiserade skolan samt förutvarande hyttyrkesskola och bruksmekaniska
yrkesskola.
Däremot är skolöverstyrelsen ej av fullmäktiges mening, att
lärarna borde erhålla tillfällig löneförbättring i likhet med motsvarande
statens befattningshavare. Överstyrelsen yttrar härom:
Lärarnas undervisningsskyldighet skulle således bliva nära nog oförändrad
och under arbetsåret 1922—1923 liksom förut komma att till mycket väsentlig del
avse ett lägre plan, än som motsvaras av teknisk fackskola. Under sådant förhållande
kan överstyrelsen ej finna nödigt, att lärarnas avlöning för ifrågavarande
år sättes högre än förut, alltså lika med lärarnas avlöning vid teknisk fackskola
utan den tillfälliga löneförbättringen, vilken för övrigt ej heller synes vara beräknad
varken i järnkontorets med skrivelsen till skolöverstyrelsen den 18 juni
1921 överlämnade statsförslag eller fullmäktiges i skrivelsen den 6 december
1921 förekommande förslag till övergångsstater för förra hälften av år 1923.
Ej heller anser överstyrelsen tillräckliga skäl föreligga för en
ökning av antalet ordinarie lärare, förr än omorganisationen helt
genomföres. Under nn angivna förutsättningar och på grundval av
de föreliggande utredningarna har överstyrelsen uppgjort följande
Förslag till stat för bergsskolorna i Filipstad och Falun, delvis omorganiserade,
under övergångsåret 1922—1923.
Filipstad:
1 rektor......................................... kronor 7,500
1 ordinarie lärare med ett ålderstillägg.................. * 6,300
1 » vaktmästare med tre ålderstillägg............. » 1,750
Arvoden åt extra lärare
22,69 + 5,88 + 3 = 32 veckotimmar å 175 kronor..... » 5,600
Böcker, underhåll av samlingar och undervisningsmateriell ... » 1,600
Laboratorieutensilier och diverse....................... * 1,800
Trycksaker, annonser, skrivmaterialier................... » 800
Uppvärmning, belysning, renhållning........ * 3,000
Falun:
Summa kronor 28,350
1 rektor.........................................kronor 7,500: —
1 ordinarie lärare med ett ålderstillägg.................. * 6,300:
1 » vaktmästare............................. * 1,450:
1 extra vaktmästare................................ * » 500:
Kung!, Maj:ts proposition Nr 225.
27
Arvoden åt extra lärare
21,45 + 20,65 + 4,43 = 47 veckotimmar å 175 kronor. . . kronor 8,225
Böcker, underhåll av samlingar och undervisningsmateriell ... •» 2,000
Laboratorieutensilier och diverse....................... » 2,000
Trycksaker, annonser och skrivmaterialier................ » 800
Uppvärmning, belysning, renhållning........ » 4,000
Summa kronor 32,775
Av sammanlagda kostnadsbeloppet för båda skolorna under arbetsåret
1922—1928, 61,125 kronor, anser överstyrelsen något mera
än hälften, lämpligen 33,000 kronor, böra beräknas för tiden x/i—
so/e 1923. Härav skulle staten bidraga med 3/r> eller 19,800 kronor,
vilket belopp överstyrelsen nu tillstyrker i stället för det i skrivelsen
den 31 augusti 1921 föreslagna beloppet, 12,800 kronor.
Vad åter angår kostnaden för höstterminen 1922, vilken enligt
nu angivet beräkningssätt skulle uppgå till 61,125—33,000 = 28,125
kronor, varav 3/s eller 16,875 kronor skulle utgå av statsmedel, anser
överstyrelsen de av riksdagen till uppehållande av skolornas
verksamhet under år 1922 redan anslagna medel, 29,400 kronor,
tillsammans med det av överstyrelsen tidigare förordade anslaget å
tilläggsstat till löneförbättring åt bergsskolornas lärare, 8,520 kronor,
och det samtidigt förordade förstärkningsbeloppet, 1,820 kronor,
eller tillhopa 39,740 kronor för hela år 1922 böra bliva tillräckligt
utan vidare tillskott.
På begäran har järnkontoret satts i tillfälle att taga del av Järnkonskolöverstyrelsens
förnyade utlåtande av den 21 januari 1922 och
har i en den 8 februari 1922 dagtecknad promemoria framfört sina 8 februari
erinringar med anledning av nämnda utlåtande. 1922
I fråga om tillhandahållandet av undervisningslokaler och rektorsbostad
eller ersättning därför meddelar järnkontoret, att de med
vederbörande kommuner och enskilda institutioner i ämnet inledda
förhandlingarna ännu icke slutförts.
Vad järnkontoret anfört beträffande laboratorieutrustningen åt
Filipstadsskolan samt rörande frågan om ansvaret för oförutsedda
kostnader lämnar jag av förut angivna skäl tills vidare åsido.
Med avseende å de i skolöverstyrelsens utlåtande av den 21 januari
1922 intagna, av överstyrelsen uppgjorda statförslagen för arbetsåret
1922—1923 har järnkontoret följande erinringar att framställa:
-
28
Fullmäktigen
skrivelse den
14 mars 1922.
Kungl. Maj;ts proposition Nr 225.
Vad först beträffar de för lärarpersonalen beräknade anslagen, torde desamma
för bergsskolan i Filipstad kunna bliva tillräckliga. Vidkommande åter
Faluskolan har det hos järnkontoret väckt bekymmer, att såväl ingenjören Wiberg
som ingenjören Mohlin upptagits med timersättning. Såsom av järnkontoret tidigare
meddelats har Wiberg alltifrån den 1 november 1917 på förordnande
uppehållit eu av skolans ordinarie lärarbefattningar, vilken med anledning av
den redan vid hans anställande väckta frågan om skolornas omorganisation då
icke ansetts böra fast tillsättas. Det synes synnerligen obilligt, att Wiberg,
som sålunda under mer än 4 år uppehållit ordinarie lärarbefattning med full
avlöning såsom sådan och för sin undervisning erhållit synnerligen framstående
vitsord, nu skulle under ett övergångsår plötsligen nedsättas till timlärare
med en ersättning, som för hans 22 undervisningstimmar skulle uppgå till allenast
3,850 kronor, eller sålunda nära 2,000 kronor mindre än vad han under de senaste
åren uppburit, 5,600 kronor för år. Järnkontoret tillåter sig därför hemställa,
att åtminstone den modifikationen i skolöverstyrelsens förslag måtte göras,
att för Wiberg uppföres arvode såsom tillförordnad ordinarie lärare med 5,600
kronor, och att för de återstående 26 undervisningstimmar beräknas arvode
efter 175 kronor per timme med 4,550 kronor, vilket för Faluskolan skulle
innebära en ökning av anslagssumman av 1,925 kronor. Med avseende på själva
anslagen till skolornas drift har skolöverstyrelsen för Filipstadsskolan följt rektors
beräkning men för Faluskolan gjort en nedsättning från 10,700 kronor till 8,800
kronor. Härtill kommer, att under ifrågavarande övergångsår intet som helst
anslag beräknats till föredrag om arbetarskydd och hygien, bokförings- och
skrivbiträde åt rektor, skolläkare och bibliotekarie, för vilka ändamål i statförslagen
för de omorganiserade skolorna — vilka förslag av skolöverstyrelsen på
sin tid lämnats utan erinran — upptagits 4 poster å sammanlagt 1,300 kronor
för vardera skolan. Det synes järnkontoret i hög grad tvivelsamt, huruvida de
av skolöverstyrelsen förordade anslagen skola bliva för avsedda ändamål tillräckliga,
men anser sig järnkontoret härutinnan icke böra framställa något direkt
yrkande utan inskränker sig till den med avseende på Wiberg här ovan gjorda
framställningen om tilläggsanslag.
Efter ytterligare förhandlingar mellan mig och järnkontorets
verkställande direktör hava fullmäktige inkommit med den av mig
förut omförmälda skrivelsen av den 14 mars 1922. De anföra däri
följande:
Beträffande först tillhandahållandet av undervisningslokaler med inredning
och möblering, som av skolöverstyrelsen godkännas, ävensom av rektorsbostad
eller ersättning därför, hava framställningar avlåtits till stadsfullmäktige i Filipstad
och Falun, till styrelserna för de två gruvfondskassorna i Filipstad och för
den till bergsskolan därstädes skänkta 1918 års donationsfond samt till styrelsen
för Löwensköldska fonden såsom ägare av bergsskolefastigheterna i Falun.
Berörda framställningar äro i vissa delar ännu icke slutligen prövade, men
synes god utsikt föreligga, att frågorna om undervisningslokaler för skolorna samt
fri bostad eller hyresersättning åt rektorerna skola kunna vederbörligen ordnas.
29
Kungl. Maj:ts .proposition Nr 225.
I fråga om den för bergsskolan i Filipstad erforderliga laboratorieutrustningen
har direktionen för bergsskolan såsom styrelse för 1918 års donationsfond
åtagit sig att för ändamålet dels ställa till förfogande reserverade räntemedel, för
närvarande uppgående till 13,000 kronor, dels även söka uppbringa återstående
medel genom lån hos järnkontoret, som ock förklarat sig villigt lämna sådant
lån. Fullmäktige åtaga sig därför att svara för den erforderliga laboratorieutrustningens
anskaffande utan kostnad för staten.
Med avseende å järnkontorets ekonomiska målsmanskap för ifrågavarande
bergsskolor förklara fullmäktige härmed järnkontoret villigt att, så länge staten
och järnkontoret gemensamt uppehålla ifrågavarande skolor, tillsläppa de medel,
som utöver av staten beviljat bidrag, motsvarande 3/s av beräknad och godkänd
kostnadssumma, kunna erfordras för skolornas uppehållande enligt fastställd plan.
o
Återstår att nämna några ord rörande frågan om beredande av
pensionsrätt för personalen vid ifrågavarande skolor. Jag erinrar,
att skolöverstyrelsen härutinnan ansett, att det borde kunna förfaras
ungefär så som beträffande befattningshavare hos hushållningssällskapen
in. fl., för vilkas pensionering blivit sörjt genom anslutning
till statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. enligt
kungl. kungörelse den 22 juni 1920 (n:r 380), dock att i fråga om
pensionsålder och skyldighet att avgå ur tjänsten borde gälla vad i
sådant avseende föreskrives för lärare vid teknisk fackskola, samt
att kostnaden för pensioneringen, utöver lärarnas pensionsavgifter,
endast med 3/ö skulle bäras av statsverket, medan 2/s skulle bäras
av järnkontoret.
Med anledning av överstyrelsens berörda förslag i pensionsfrågan
har utlåtande infordrats och den 14 oktober 1921 avgivits av styrelsen
för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.
Styrelsen har i huvudsak intet att erinra mot överstyrelsens förslag.
Den anför följande:
Förslaget innebär att ifrågavarande lärarpersonal skulle bliva i pensionshänseende
jämställd med t. ex. lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor, vilkas
pensionsålder, likasom för lärare vid tekniska fackskolor, är 65 levnadsår. Däremot
gäller den olikhet dem emellan att för hel pension erfordras för lärare vid
lantmannaskolor 33 tjänstår men för lärare vid tekniska fackskolor endast 30
tjänstår. Huruvida det finnes skäl att bestämma sådan tjänstålder jämväl för
bergsskolornas lärarpersonal, således en lägre tjänstålder än den, som gäller för
lärare vid lantmannaskolor och för de övriga befattningshavare i allmänhet, som
äro avsedda i kap. VII av pensionsanstaltens reglemente, beror tydligen på frågan,
i vad ålder tjänstetillträde i allmänhet kan antagas äga rum. Härvid torde omfattningen
av den utbildning, praktisk såväl som teoretisk, som erfordras eller
åtminstone anses önsklig för anställning, vara det huvudsakligen avgörande; och
Styrelsen för
statens an
stalt för pea
sionering av
folkakof
ärare m
Departe
mentschefen.
30 Kungl. May.ts proposition Nr 225.
då, enligt vad anstalten erfarit, härutinnan för lärarpersonal vid tekniska fackskolor
kravet på föregående praktisk erfarenhet varit bestämmande för fastställandet
av ett lägre antal tjänstår, och enahanda förhållande torde böra råda med
avseende å bergsskolornas lärarpersonal, vill pensionsanstalten för sin del ej ifrågasätta,
att tjänståldern för de sistnämnda lärarnas rätt till hel pension bestämmes
högre än till 30 år.
Det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke jämväl vaktmästarna borde
medtagas i pensioneringen. Då emellertid vaktmästarna vid lantmannaskolorna
ej hava pensionsrätt i anstalten — vartill anledningen varit den, att pensionsrätt
tills vidare ej heller tillkommer vaktmästare vid allmänna läroverk och folkskolor
— anser pensionsanstalten sig ej böra väcka förslag därom, men får framhålla,
att, därest Kungl. Maj:t skulle finna nämnda omständighet ej böra verka hindrande,
pensionsrätt utan svårighet synes kunna beredas dem allenast därigenom
att bestämmelserna i kap. VII av anstaltens reglemente förklaras jämväl å dem
tillämpliga.
Vad angår kostnaderna för pensioneringen, i vad de icke bestridas genom
befattningshavarnas egna avgifter, innebära de i kap. VII av reglementet härutinnan
meddelade bestämmelserna ungefärligen den fördelning av kostnaderna mellan
staten och huvudmannen — i detta fall järnkontoret — som skolöverstyrelsens
förslag innehåller. Det torde således ej vara nödvändigt att särskilt föreskriva,
såsom överstyrelsen föreslagit, att kostnaderna skola endast till viss del bäras av
statsverket.
. Med hänsyn till ifrågavarande personals fåtalighet torde det ej vara nödvändigt
att, åtminstone för närvarande, för dess pensionering påkalla någon höjning
av pensionsanstaltens anslag. Denna höjning skulle, enligt anstaltens antagande,
bliva så obetydlig, att densamma utan olägenhet kan anstå till den försäkringstekniska
utredning av anstaltens ställning, som bör äga rum vart femte
år, nästa gång således i början av år 1925.
Under åberopande av vad sålunda anförts får pensionsanstalten således förklara
sig anse något annat förslag beträffande ifrågavarande personals pensionering
icke behöva föreläggas riksdagen än att denna pensionering skall anordnas genom
anslutning till pensionsanstalten på i huvudsak samma villkor, som äro stadgade
för befattningshavare hos hushållningssällskap m. fl. dock att för rektor och lärare
skall för hel pension erfordras endast 30 tjänstår, och att det må tillkomma
Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som härutinnan äro erforderliga.
Såsom min föregående redogörelse ger vid handen, rådde före år
1918 likställighet i avlöningshänseende mellan lärarna vid bergsskolorna
i Filipstad ®och Falun samt de tekniska elementarskolornas lärarpersonal.
Denna likställighet upphävdes genom den år 1918 genomförda
löneregleringen för sistnämnda personal, men har för åren 1920—
1921 återställts så till vida, att riksdagen på tilläggsstat för sistnämnda
två år beviljat anslag till löneförbättring, varigenom bergsskolelä
-
31
Kungl. May.ts proposition Nr 225.
rarnas löner uppbringats till belopp, motsvarande avlöningen för
lektor vid teknisk elementarskola, frånsett tillfällig löneförbättring.
Denna likställighet har emellertid icke motsvarats av en fullständig
jämbördighet med avseende å undervisningen, vilken för bergsskolornas
vidkommande legat på ett något lägre plan än fackskolornas.
Skillnaden framträder, på sätt av det föregående inhämtas, såväl
med avseende å inträdesfordringar som i fråga om lärotidens längd
och undervisningens omfattning i olika läroämnen.
Nu torde det visserligen vara så, att ifrågavarande skolor på
ett erkännansvärt sätt fyllt den uppgift, de satt sig före, nämligen
att bibringa elementära kunskaper åt dem, som vilja ägna sig åt
bergshanteringen i egenskap av tjänstemän. Men å andra sidan
är det klart, att det för bergshanteringen, en av vårt lands äldsta
och viktigaste näringsgrenar, likaväl som för t. ex. maskinindustrien
eller byggnadsindustrien, måste föreligga ett behov av personal med
den mera grundliga tekniska utbildning, den tekniska fackskolan
avser att bibringa. Ur denna synpunkt torde skolornas ombildning
till läroanstalter av den statliga fackskoletypen få betraktas såsom
ett önskemal av allmän betydelse. Detta har också från riksdagens
sida genom dess av mig tidigare refererade uttalande i ämnet år
1920 blivit erkänt.
Det är en sådan utveckling av bergsskolorna, som det nu föreförslaget
asyftar. Enligt detta skulle undervisningstiden,
nu av 16 manaders längd, utsträckas till tvåårig, undervisningen i
olika ämnen skulle kompletteras och fördjupas, varvid särskilt mera
tid skulle ägnas åt laborationsövningar, och slutligen skulle inträdesfordringarna
i vissa avseenden utökas. Dessa huvuddrag av omorganisationsplanen
hava mitt fulla gillande. Mellan skolöverstyrelsen
och järnkontoret råder ock helt och hållet enighet på denna punkt.
Ett under utredningens gång dryftat projekt att vid omorganisationens
genomförande sammanslå de båda skolorna till en enda
med förläggning antingen i Falun eller Filipstad har man, med
hänsyn till de betydande kostnader för nybyggnader, en sådan åtgärd
skulle föra med sig, måst släppa. Även om denna tanke av
åtskilliga orsaker kunde förefalla tilltalande, anser jag, i likhet med
fullmäktige i järnkontoret och skolöverstyrelsen, densamma för närvarande
icke vara genomförbar.
Med bergsskolorna äro för närvarande förenade de s. k. yrkesskolorna,
i Falun en hyttyrkesskola och en bruksmekanisk yrkesskola
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
samt i Filipstad en gruvyrkesskola. Dessa skolor ligga på ett avgjort
lägre plan än de tekniska fackskolorna och äro hänförliga till
de kategorier av läroanstalter, vilka understödjas av statsmedel genom
bidrag från anslaget till enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Berörda yrkesskolor böra tydligtvis på grund härav avskiljas
från bergsskolorna vid dessas ombildning, och beslut härom hade
ock ursprungligen fattats. Emellertid har det visat sig nödvändigt
att — för att under övergångstiden kunna bereda bergsskolornas
lärare en mot fulla avlöningsförmåner svarande sysselsättning —
tills vidare under det första omorganisationsåret bibehålla yrkesskolorna
förenade med bergsskolorna. Häremot har jag intet att erinra
men betonar, att denna anordning endast är provisorisk och att i
och med omorganisationens fullständiga genomförande en definitiv
skilsmässa bör komma till stånd.
Enligt den från järnkontoret framlagda och av skolöverstyrelsen
godkända planen för omorganisationen skulle i Filipstad anordnas
endast en linje, nämligen för metallurgi, avsedd för högst 15 elever,
under det att Faluskolan skulle omfatta en metallurgisk linje och
en gruvlinje för tillhopa högst 20 lärjungar. Efter omorganisationens
fullständiga genomförande skulle i Filipstad finnas anställda,
utom rektor, två ordinarie lärare samt i Falun, utom rektor, tre
ordinarie lärare. Härutöver skulle den ordinarie personalen utgöras
av en vaktmästare vid vardera skolan. Förslaget i denna del föranleder
ingen erinran från min sida. Nämnas ma, att jämväl för
närvarande Filipstadsskolan har två ordinarie lärarplatser, därav
dock den ena i avbidan på omorganisationen hållits vakant. Bergsskolan
i Falun har likaledes två ordinarie lärartjänster med den
ena vakant av samma skäl som i Filipstad.
I likhet med järnkontoret och skolöverstyrelsen anser jag det
lämpligt, att ledningen av skolorna liksom hittills ligger i händerna
på järnkontoret, som, enligt vad jag senare skall närmare vidröra,
fortfarande bör stå såsom skolornas ekonomiska målsman. Sålunda
skulle järnkontorets styrelse hava att fastställa reglemente, normaltimplaner
och undervisningsprogram för skolorna ävensom tillsätta
och entlediga skolornas rektorer och lärare. Dock skulle det vara
skolöverstyrelsen förbehållet att, på sätt den föreslagit och som framgår
av vad jag tidigare anfört, utöva visst överinseende över skolorna
med skyldighet för dessas styrelser att ställa sig av skolöver
-
33
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
styrelsen eventuellt givna föreskrifter till efterrättelse. Detsamma
gäller för övrigt redan för närvarande.
Vad nu sagts gäller de stora dragen av omorganisationen. Beträffande
förslagets detaljer vill jag först något uppehålla mig vid
frågorna om tillhandahållande av skollokaler m. in. samt det ekonomiska
målsmanskapet för skolorna.
Vad den förra frågan angår hör man givetvis, såsom även skolöverstyrelsen
påpekat, och i andra liknande fall plägat ske, uppställa
såsom ett villkor för omorganisationens genomförande, att kommun
eller enskilda tillhandahålla för de ifrågavarande skolorna erforderliga
undervisningslokaler med inredning och möblering samt
bostad åt rektor eller ersättning därför. Järnkontoret har ock, såsom
av det föregående inhämtas, för ändamålet inlett förhandlingar med
stadsfullmäktige i Filipstad och Falun ävensom i övrigt vidtagit förberedande
åtgärder för villkorets uppfyllande. Enligt vad fullmäktige
i järnkontoret meddelat, äro emellertid de i angivna syfte bedrivna
förhandlingarna ännu icke slutförda, men goda utsikter förea,
t! de i en snar framtid skola leda till önskat resultat. Med
hänsyn härtill synes det mig lämpligt, att godkännandet av ett
blivande åtagande i ämnet göres beroende av Kungl. Maj:ts prövning,
varvid givetvis bör tillses, att åtagandet ej endast är i formellt hänseende
tillfredsställande utan även att de erbjudna lokalerna äro för
ändamålet fullt tjänliga.
Vidkommande härefter det ekonomiska målsmanskapet för bergsskolorna,
med andra ord ansvaret för kostnaderna för bergsskolornas
uppehållande, i den mån dessa kostnader icke täckas av statsbidraget,
konstaterar jag med tillfredsställelse, att järnkontoret numera
i en form, som icke synes lämna rum för någon anmärkning,
påtagit sig nämnda målsmanskap. Villkoret om ett sådant åtagande
synes mig emellertid böra såsom en förutsättning för omorganisationens
genomförande inryckas i Kungl. Maj:ts hemställan till riksdagen.
I likhet med skolöverstyrelsen anser jag härmed icke uteslutet
att, därest till äventyrs sedermera kostnaderna för skolorna
skulle på grund av säregna, tillfälliga omständigheter visa sig
omöjligen kunna hållas inom den beräknade ramen, efter av järnkontoret
gjord framställning och efter prövning av omständigheterna
i varje särskilt fall ytterligare anslag kunna komma att av statsmedel
beviljas såsom bidrag till bestridande av dylika extra kostnader.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 193 käft. (Nr 225.) 5
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
Dock förutsätter jag, att sådana extra tillskott endast undantagsvis
skola bliva behövliga.
Jag kommer nu till frågan om kostnaderna för ifrågavarande
omorganisation. Därvid är att göra skillnad mellan engångskostnader
och årskostnader.
De engångskostnader, för vilkas bestridande statens medverkan
ifrågasatts, äro utgifter för anskaffande av erforderlig laboratorieutrustning.
I sådant hänseende har för Filipstadsskolan ansetts behövligt
ett belopp av 47,895 kronor och för Faluskolan ett belopp
av 42,280 kronor. Efter av mig med järnkontoret förda förhandlingar
har järnkontoret förklarat sig villigt ansvara för att utan
kostnad för statsverket anskaffas den laboratorieutrustning, som
krävts för bergsskolan i Filipstad. Under erkännande av det nit
för skolornas utveckling, som från järnkontorets sida sålunda lagts
i dagen, får jag framhålla såsom min mening, att det icke synes
oskäligt begärt, att staten i sin ordning gör en uppoffring för
att förskaffa skolan i Falun den laboratorieutrustning, varav den
vitsordats vara i behov. Jag vill därför tillstyrka, att staten för
detta ändamål lämnar ett anslag, som, med någon avrundning nedåt
av det beräknade beloppet, synes mig lämpligen böra bestämmas
till 40,000 kronor. Då anslaget ställes till vederbörandes förfogande,
bör vid detsamma fästas de villkor, som av skolöverstyrelsen föreslagits.
Anslaget torde av skäl, som överstyrelsen anfört, böra vara
i sin helhet disponibelt för förra hälften av år 1923.
Årskostnaderna för de båda skolorna hava beräknats efter omorganisationens
genomförande komma att uppgå till för Filipstadsskolan
32,650 kronor och för Faluskolan 42,700 kronor jämte ett
mindre belopp till ålderstillägg ävensom utgifter för eventuellt å
åvlöningarna utgående dyrtidstillägg. Jag följer härvid skolöverstyrelsens
beräkningar, vilka synas mig riktiga. Sammanlagda kostnaderna
för båda skolorna skulle alltså, frånsett ålderstillägg och
eventuellt dyrtidstillägg utgöra 75,350 kronor. I denna beräknade
kostnad skulle alltfort, liksom hittills, staten bidraga med 3/s och
järnkontoret med 2/s. På staten skulle alltså komma ett årsbelopp
av 45,210 kronor frånsett statens andel i ålderstillägg
och dyrtidstillägg. Till jämförelse må nämnas, att statens motsvarande
kostnader för ifrågavarande skolor år 1921 utgjorde 37,920
kronor. Dock bör härvid bemärkas, att man efter omorganisatio
-
35
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
nens genomförande har att räkna med nödvändigheten av att från
anslaget till enskilda anstalter för yrkesundervisning bevilja särskilt
understöd till de med bergsskolorna nu förenade yrkesskolorna, vilka
då böra hava frånskiljts bergsskolorna. Sådant understöd har av
överstyrelsen uppskattats till inemot 6,000 kronor.
Den föreslagna omorganisationen har ifrågasatts skola taga sin
början redan från och med höstterminen 1922. Då, såsom förut
påvisats, ett ytterligare framskjutande av omorganisationen skulle
på grund av de nuvarande kursernas anordning föranleda uppskov
med omorganisationen till tidigast hösten 1924, får jag tillstyrka
förslaget i denna del. I fråga om kostnaderna för skolorna under
arbetsåret 1922—1923 kan jag i stort sett ansluta mig till skolöverstyrelsens
senast gjorda beräkningar, framlagda i dess förut refererade
skrivelse av den 21 januari 1922. Såsom jag nämnt, har det av
angivet skäl förutsatts, att under detta övergångsår yrkesskolorna
skulle bibehållas förenade med bergsskolorna. Enligt nämnda beräkningar
skulle sammanlagda kostnaderna för båda skolorna under
ifrågavarande arbetsår uppgå till 61,125 kronor, varav på förra halvåret
1923 skulle komma 33,000 kronor. Statens andel i sistnämnda belopp
skulle utgöra 3/s därav eller 19,800 kronor. För höstterminen 1922
skulle kostnaderna utgöra 28,125 kronor, varav 3/s eller 16,875 kronor
skulle falla på statens lott. Då det synes rimligt, att lärarnas
löner bibehållas oförändrade under år 1922, har överstyrelsen jämväl
för nämnda år på tilläggsstat tillstyrkt samma anslag till löneförbättring
som för år 1921 eller 8,520 kronor samt dessutom, med
föranledande av omorganisationen, förordat ett tilläggsanslag av
1,820 kronor. Då av riksdagen tidigare anslag till bergsskolorna beviljats
för år 1922 om tillhopa 29,400 kronor, skulle, i händelse
jämväl nyssnämnda anslag å 8,520 kronor och 1,820 kronor beviljas,
sammanlagda beloppet av statsanslag till bergsskolorna för år 1922
uppgå till 39,740 kronor.
Som jag nämnt, har jag i stort sett intet att erinra mot dessa
överstyrelsens beräkningar; dock är det i ett avseende, som jag icke
kan dela överstyrelsens mening. Det gäller den i ärendet omförmälde
vid Faluskolan anställde t. f. läraren ingenjören M. Wiberg.
Denne har sedan den 1 november 1917 varit förordnad att uppehålla
lärarbefattningen i metallurgi, vilken efter den ordinarie innehavarens
avgång år 1917 hållits vakant i avbidan på omorganisationen.
36
Kungl. May.ts proposition Nr 225.
Wiberg har i avlöning uppburit ett belopp av 5,600 kronor för år.
Då under arbetsåret 1922—1923 vid Faluskolan skulle finnas allenast
en ordinarie lärare, komme Wiberg under detta år att avlönas såsom
timlärare. Som hans undervisning enligt det uppgjorda statförslaget
omfattar 21,45 veckotimmar, skulle hans arvode, efter den
vedertagna beräkningsgrunden av 175 kronor för veckotimme och
läsår, komma att uppgå till endast 3,753 kronor 75 öre, vilket för
honom alltså innebär en avlöningsminskning av 1,846 kronor 25 öre.
Fullmäktige hava framhållit, att det syntes dem obilligt, att Wiberg
sålunda till följd av en i allmänt intresse vidtagen omläggning av
skolornas verksamhet skulle få vidkännas en så avsevärd reducering
av sina inkomster, samt hava starkt betonat, att på grund av Wibergs
synnerliga duglighet hans eventuella avgång skulle innebära
en stor förlust för Faluskolan. Jag måste för min del instämma i
vad fullmäktige härutinnan andragit. Av billighetsskäl synes det mig
nämligen väl försvarat, att en sådan anordning vidtages, att Wiberg,
därest han under övergångstiden kvarstår såsom lärare vid skolan
med undervisningsskyldighet i enahanda omfattning som förut, erhåller
oförminskad avlöning. Denna anordning synes mig lämpligen
kunna genomföras på det sättet, att åt Wiberg under nyss angiven
förutsättning får utgå ett personligt arvodestillägg, beräknat för
veckotimme och läsår. Berörda arvodestillägg torde böra bestämmas
till 86 kronor för veckotimme, i vilket fall arvodesfyllnadens
hela belopp skulle, med utgångspunkt från att Wibergs undervisningsskyldighet
omfattar 21,45 veckotimmar för läsår, bliva 1,844
kronor 70 öre eller i runt tal 1,845 kronor. Av sistnämnda belopp
bör givetvis staten bidraga allenast med 3/s; 2/r> av beloppet har
järnkontoret att vidkännas. Statens kostnad för ändamålet skulle
alltså utgöra 1,107 kronor, varav på höstterminen 1922 skulle komma
4/a eller 492 kronor och på vårterminen 1923 5/o eller 615 kronor.
Övers! yreisens förslag att de bestämmelser, som för de tekniska
fackskolornas lärare gälla i fråga om tjänstårsberäkning för åtnjutande
av ålderstillägg (kungörelsen nr 1108/1918), må i tillämpliga
delar gälla även för bergsskolornas lärare vill jag tillstyrka.
Dessa lärare böra följaktligen få räkna sig tillgodo den tid, de
före omorganisationen tjänstgjort vid samma skolor. I fråga om
ålderstillägg åt vaktmästare vid bergsskolorna torde likaledes böra
i tillämpliga delar gälla bestämmelserna rörande ålderstillägg åt
37
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
vaktmästare vid de tekniska fackskolorna. Vad åter beträffar överstyrelsens
förslag, att den, som efter bergsskolornas omorganisation
varit lärare vid dessa skolor skulle tillerkännas rätt att vid tjänstårsberäkning
för erhållande av ålderstillägg i statens tjänst tillgodorak113''
sig den tid, han tjänstgjort vid bergsskolorna så, som om
tjänstgöringen ägt rum vid teknisk fackskola, anser jag för närvarande
skäl icke föreligga att medgiva en dylik rätt.
Vidkommande slutligen frågan om beredande av pensionsrätt
för de ordinarie lärarna vid bergsskolorna har jag intet att erinra
mot skolöverstyrelsens, av styrelsen för statens anstalt för pensionering
av folkskollärare in. fl. tillstyrkta förslag, att denna fråga ordnas
genom anslutning till nämnda anstalt pa i huvudsak samma villkor,
som äro stadgade för befattningshavare vid hushållningssällskap
m. fl., dock att för åtnjutande av hel tjänstepension bör för rektorer
och lärare erfordras samma tjänstalder som för lärare vid tekniska
fackskolor eller 30 år. Bestämmelserna i Kap. VII av anstaltens
reglemente (svensk författningssamling nr 380/1920), som avse befattningshavare
hos hushållningssällskap m. fl., synas utan vidare
kunna göras å dem tilllämpliga, dock med nyssnämnda undantag
beträffande tjänståldern. Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t
att sedermera'' utfärda de närmare föreskrifter i ämnet, som kunna
befinnas erforderliga. Däremot kan jag ej förorda, att pensionsrätt
beredes vaktmästarna vid bergsskolorna. Jag vill erinra därom, att
pensionsrätt ej tillkommer vaktmästare vid de allmänna läroverken.
Det synes mig icke vara lämpligt att, innan sistnämnda fråga
vunnit sm lösning, bereda dylik förmån åt vaktmästare vid enskilda
läroanstalter.
Beträffande kostnaden för pensionering av lärarpersonalen tarvas,
såsom anstaltens styrelse påpekat, ingen särskild föreskrift därom, att
dessa skola bäras av staten med 3/5 och av järnkontoret med 2/r,, utan
innebära bestämmelserna i nyssnämnda kapitel av anstaltens reglemente
ungefärligen en sådan kostnadsfördelning mellan staten å ena och
huvudmannen (järnkontoret) a andra sidan. På grund av ifrågavarande
^>^a^n^11^s^iavares farlighet torde ej heller för närvarande någon
höjning av elfte huvudtitelns anslag till pensionsanstalten vara av
denna anledning behövlig.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag,
det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
1. för uppehållande av bergsskolorna i Filipstad
och Falun anordnade på sätt av mig här förut
närmare angivits, jämte med dem förenade yrkesskolor
under åttonde huvudtiteln anvisa
dels såsom bidrag för beredande av löneförbättring
med sammanlagt 14,200 kronor åt lärama
vid nämnda skolor på tilläggsstat för ar 1922 ett
förslagsanslag, högst 8,520 kronor,
dels såsom ytterligare bidrag till bestridande
av kostnaderna för verksamheten vid skolorna
under höstterminen 1922 på tilläggsstat för samma
år ett förslagsanslag, högst 1,820 kronor,
dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för verksamheten vid skolorna under vårterminen
1923 på extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst 19,800
kronor,
dels för anskaffning af laboratorieutrustning
och annan undervisningsmateriell till bergsskolan
i Falun på extra stat för tiden 1 januari 30 juni
1923 ett reservationsanslag av 40,000 kronor att
utgå enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t
kan finna gott meddela,
dels ock såsom bidrag för beredande av ett
pei’sonligt arvodestillägg å 1,845 kronor åt ingenjören
M. Wiberg, därest han under läsaret 1922
1923 kvarstår såsom extra lärare vid skolan med
undervisningsskyldighet av enahanda omfattning
som under nästföregående läsår ej mindre på tillläggsstat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst 492
kronor, än även på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst 615 kronor,
båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;
allt under villkor dels att kommun eller enskilda,
på sätt, som av Kungl. Maj:t prövas kunna
godkännas, åtaga sig att tillhandahålla för skolorna
erforderliga undervisningslokaler med inredning
39
Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.
och möblering ävensom bostäder åt rektorerna
eller ersättning härför, dels ock att järnkontoret
ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas
uppehållande i av mig förut angiven omfattning,
som ej täckes genom anslag av statsmedel,
2. medgiva att, efter det beslut om bergsskolornas
omorganisation trätt i tillämpning,
a) de bestämmelser, som för de tekniska fackskolornas
lärare gälla i fråga om tjänstgöringsskyldighet
och tjänstårsberäkning för åtnjutande
av ålderstillägg må i tillämpliga delar gälla även
för bergsskolornas lärare med rätt för dessa att
därvid tillgodoräkna sig den tid, de därförut må
hava tjänstgjort vid bergsskolorna, ävensom att
gällande bestämmelser i fråga om ålderstillägg åt
vaktmästare vid tekniska fackskolor må likaledes
i tillämpliga delar gälla för vaktmästare vid bergsskolorna,
-
b) ordinarie rektorer och lärare vid bergsskolorna
och deras efterlevande må beredas rätt- till
pension genom anslutning till statens anstalt för
pensionering av folkskollärare m. fl., på i huvudsak
samma villkor, som äro stadgade för befattningshavare
hos hushållningssällskap m. fl., dock
att för rätt till hel pension skall erfordras 30
tjänstår, samt att Kungl. Maj:t må utfärda de
närmare bestämmelser, som i detta hänseende befinnas
erforderliga.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Maj;t Konungen
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Harald Frisk.