Kungl. Maj. ts proposition Nr 180.

1

Nr 180.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;
given Stockholms slott den 3
mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför:

Vid anmälan den 7 januari 1922 av de frågor, som tillhörde Dyrtidstmregleringen
av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel för ti- lfl^fd&tviI^re
den 1 januari -30 juni 1923, innefattande anslagen till ecklesiastik- statsunder
departementet, hemställde jag dels under punkten 142, att Kungl. stövdisni"ndor
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 153 höft. (Nr ISO.) 1 anstalta!-

2 Kungl. Maj.ts proposition Nr 180.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående
dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi
i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande av lärarinnor
i handarbete, för ändamålet i riksstaten för tiden 1 januari—
30 juni 1923 beräkna på extra stat ett förslagsanslag av 17,000
kronor, dels ock under punkten 258, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, för beredande av dyrtidstillägg åt lärare
vid vissa statsunderstödda läroanstalter på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 under åttonde huvudtiteln beräkna såsom förslagsanslag
ett belopp av 16,000,000 kronor.

Vidare hemställde jag vid anmälan samma dag av de särskilda
anslagsbehov, som under åttonde huvudtiteln torde tillgodoses genom
anslag å tilläggsstat för år 1922, dels under punkten 27, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående
dyrtidstillägg under år 1922 åt vissa lärarinnor vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete, för ändamålet beräkna på tilläggsstat
för år 1922 ett förslagsanslag å 40,000 kronor, dels ock under
punkten 44, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan
på proposition angående dyrtidstillägg för ar 1922 åt lärare
vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna
på tilläggsstat för nämnda år under åttonde huvudtiteln ett
förslagsanslag av 36,700,000 kronor. Mina hemställanden i samtliga nu
nämnda avseenden blevo av Kungl. Maj:t bifallna. Vid sagda tillfälle
erinrade jag därom, att ifrågavarande spörsmål vore beroende av de
grunder, som komme att föreslås för befattningshavare i statens
tjänst, varför ytterligare beredning vore erforderlig. Sedan denna
beredning nu blivit avslutad, anhaller jag att anyo fa anmäla berörda
ärenden och att därvid få föredraga dem i ett sammanhang. I

I anledning av Kungl. Maj:ts propositioner till 1921 års riksdag
(nr 343) angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter och (nr 365) angående kostnaderna för
sådant dyrtidstillägg har sagda riksdag i skrivelse den 21 juni 1921
(nr 380) anmält,

att riksdagen dels godkänt förslag till kungörelser med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

dels medgivit, att Kung]. Maj:t lin ge utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av nyss omnämnda allmänna grunder
befunnes erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt berörda
allmänna grunder anvisat på tilläggsstat för år 1921 under
åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 54,000,000 kronor;

dels ock förklarat, att under år 1922 tills vidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år
kostnaderna för dyrtidstillägg åt här avsedda grupper av lärare skulle
bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå av det anslag, som,
enligt vad riksdagen i särskild skrivelse anmälde, vid sidan av huvudtitlarna
blivit av riksdagen beviljat såsom avsättning å 1922 års
riksstat till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens
befattningshavare och pensionärer m. fl.

Ovannämnda förslag till kungörelser äro såsom Bil. I—III fogade
vid riksdagens skrivelse i ämnet, och torde jag här få inskränka
mig till att hänvisa till desamma.

I överensstämmelse med riksdagens nu nämnda beslut utfärdade
Kungl. Maj:t den 29 juni 1921 kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor,
kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier (nr
463), kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare
vid privatläroverk (nr 464) och kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor (nr 465), därvid i nämnda
kungörelser jämväl meddelades föreskrifter rörande beräkning, rekvisition
och utbetalning av ifrågavarande dyrtidstillägg.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition (nr 344) till 1921 års
riksdag angående dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete anmälde riksdagen i skrivelse den
20 juni 1921 (nr 420), att riksdagen dels medgivit, att åt vissa lärarinnor
vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid högre
handarbetslärarinneseminariet vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola
i Gröteborg, Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium
i Stockholm samt föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins
högre slöjdseminarium i Stockholm finge från och med år 1921
utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig enlighet med de allmänna grunder,
som gällde beträffande dyrtidstillägg åt övningslärare vid pri -

4

Inkomna

framställ ningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

vatläroverk, och jämlikt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t
kunde för tillämpning av sagda grunder finna erforderliga, dock att
för lärarinna vid omförmälda fackskola dyrtidstillägg finge utgå
allenast å hälften av den för varje fall bestämda minimiavlöningen;
dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt sagda lärarinnor
anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag å
50,000 kronor, dels och förklarat, att under år 1922 tills vidare och
intill dess beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år
kostnaderna för dyrtidstillägg åt här ifrågavarande lärarinnor skulle
bestridas, härför erforderliga belopp finge utgå av det anslag, som
vid sidan av huvudtitlarna kunde varda av riksdagen beviljat såsom
avsättning å 1922 års riksstat till bestridande av kostnaderna
för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl.

Genom beslut den 26 september 1921 fastställde Kungl. Maj:t
bestämmelser beträffande dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärarinnor
i överensstämmelse med riksdagens därom fattade beslut ävensom,
efter skolöverstyrelsens hörande, föreskrifter i fråga om dyrtidstillläggets
beräkning, rekvisition oeh utbetalning m. m.

Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1921 hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes även för 1922 års riksdag framlägga
förslag om dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre
folkskolor, kommunala mellanskolor, landstingens småskoleseminarier
och privatläroverk ävensom åt lärare vid vissa sjukvårdsanstalter.

Beträffande sistnämnda lärargrupp har överstyrelsan föreslagit,
att dyrtidstillägg skulle utgå från och med år 1922 efter enahanda
grunder, som i sådant hänseende äro eller kunna varda bestämda
för lärare vid folk- och småskolor, och till stöd härför anfört:

I enlighet med av Kungl. Maj:t därom framlagt förslag beslöt 1919 års
riksdag, att sjukvårdsanstalt, till vars verksamhet anslag av statsmedel utgår, må
efter särskild prövning av Kungl. Maj:t kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag
till avlönande av lärare, som är anställd för meddelande av undervisning åt vid
anstalten intagna barn i skolåldern. Genom Kungl. Maj:ts brev dels till statskontoret
den 31 december 1920 angående statsbidrag till avlönande av lärare vid
vissa med vanföranstalter förenade skol- och uppfostringshem, dels till länsstyrelsen
i Halmstad den 28 januari 1921 angående statsbidrag till avlönande av
lärare vid kustsanatoriet Apelviken har Kungl. Maj:t i fråga om vid sagda sjukvårdsanstalter
anställda lärare föreskrivit, att statsbidrag till sådan lärare skall
utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller
kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga

Kung!. Maj:tv proposition Nr 180.

folkskolor och småskolor, under villkor bland annat att vid skolan anställd lärare
med rolkskolekompetens skall åtnjuta minst de avlöningsförmåner, såväl kontant
avlomng som naturaförmåner, som enligt kungörelse den 16 september 1918 äro
stadgade för ordinarie lärare vid egentlig folkskola, och fast anställd lärare med
^kompetens skall åtnjuta minst de avlöningsförmåner, som på enahanda
sätt äro stadgade för ordinarie lärare vid småskola.

o , Sedermera bär 1921 års riksdag medgivit, att statsbidrag må från och med
r ± Uigå V11 avlönande aven av lärare vid sällskapet Eugeniahemmets skola
enligt enahanda grunder, som äro gällande beträffande statsbidrag till avlöniim
åt lärare vid vissa vanföranstalters och kustsanatoriers skolor.

Om lärarpersonalen vid nu ifrågavarande sjukvårdsanstalters skolor sålunda
genom statsmakternas beslut blivit likställd med lärare vid folk- och småskolor
betrattande ratt till viss mimmiavlöning och statsbidrag till sådan avlöning, kvarstar
likväl den olikheten, att lärarna vid sjukvårdsanstalterna icke äga att erhålla
dyrtidstillägg av statsmedel. Det torde icke i allmänhet kunna förutsättas, att de
enskilda föreningar och sällskap, som uppehålla ifrågavarande sjukvårdsanstalter
s^lverksamheten vid dessa, skola kunna tilldela lärare ifrågavarande dyrtidstiliägg.
Men då det uppenbarligen måste vara av billighet och rättvisa påkallat
att aven de vid berörda sjukvårdsanstalter anställda lärarna erhålla dyrtidstillägg
till samma omfattning som folk- och småskollärare, varförutan det icke heller
torde kunna påräknas dugliga lärare till dessa i så hög grad krävande lärartjänster
synes det överstyrelsen billigt och önskligt, att sådant dyrtidstillägg ävenledes
utgår av statsmedel. Detta synes så mycket mera ändamålsenligt och i
konsekvens med hittills gällande praxis, som riksdagen för närvarande beviljar
dyrtidstillägg åt samtliga lärargrupper i övrigt, till vilkas avlöning statsbidrag i
någon män utgår. För närvarande torde höra räknas med allenast ett tiotal
lararkrafter av detta slag, därav hälften folkskollärarinnor och hälften småskoilärarinnor.

\idare
augusti 1921, med bifogande av en utav styrelsen för fackskolan för
huslig ekonomi i Uppsala gjord framställning i ämnet, hemställt om
förslag till 1922 års riksdag angående dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor
dels vid nämnda fackskola, dels ock vid omförmälda tre seminarier
för utbildande av lärarinnor i handarbete.

Slutligen har skolöverstyrelsen i skrivelse den 12 januari 1922
hemställt om sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående
beräkning av dyrtidstillägget åt de lärare vid privatläroverk, vilka
äro anställda för kortare tid än en lästermin, att en förenkling av
sagda beräkning komme till stånd. Till stöd för denna hemställan
har överstyrelsen anfört följande:

. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelser den 30 juni 1920 (nr 497) och den 29
juni 1921 (nr 464) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privat -

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

läroverk har det ålegat skolöverstyrelsen att till hjälp vid dyrtidstilläggens uträkning
utfärda behövliga tabeller och anvisningar. Vid arbetet härmed har
överstyrelsen fått sin uppmärksamhet fästad vid, att det hittills använda sättet
för de ifrågavarande dyrtidstilläggens beräkning skulle kunna högst avsevärt förenklas
genom en obetydlig ändring av bestämmelserna i de förenamnda kun ^

I S 3 mom. 2 b) av kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 464) vilken äger
tillämpning tillsvidare även under år 1922, föreskrives, att dyrtidstillägget
skall för lärare, som avlönas efter lästid, beräknas som om tillaggsunderlaget
vore lika fördelat på årets tolv månader. Ifrågavarande bestämmelse har medfört
att i de av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifterna i samma kungörelse punkt
1 olika beräkningssätt måst påbjudas beträffande lärare, som äro anstalta tor
en hel termin, och beträffande tillfälligt anställda lärare. Av dessa beräkmngssätt
är det för den förstnämnda gruppen lärare gällande mycket enklare att tilllämpa
än det för den senare gruppen fastställda. Olikheten mellan de båda beräkningssätten
framgår omedelbart ur de båda formeltabellerna II och IV i de av
överstyrelsen senast fastställda tabellerna (Svensk Författningssamling nr 625 ar
1921) Den för tillfälligt anställda lärare avsedda tabell IV innehåller formler,
som bero av så många faktorer, att det icke ansetts kunna ifrågakomma att uträkna
några siffertabeller till hjälp vid dyrtidstilläggens uträkning. Härtill kommer
att tillfälligt anställda lärare ofta samtidigt med anställningen vid privatläroverket
innehava annan till dyrtidstillägg av statsmedel berättigande tjänst,
och att föreskriften om, att dyrtidstillägget i sådana fall skall beraknas å de
sammanlagda tilläggsunderlagen, visat sig synnerligen svår att tillämpa på grund
av den nämnda olikheten i beräkningssättet i fråga om den tillfälliga anställningen
vid privatläroverket och i fråga om övriga anställningar. Överstyrelsen tillåter
sig att beträffande denna olägenhet hos de nuvarande bestämmelserna hänvisa
till ett i överstyrelsens kungörelse den 15 augusti 1921 (Svensk Författningssamling
nr 513) å sid. 1,447 och 1,448 behandlat exempel.

På grund av nu anförda omständigheter finner överstyrelsen det i hog grad
påkallat att söka erhålla en förenkling i sättet för beräkning av dyrtidstillägg till
privatläroverkens tillfälligt anställda lärare. , . ,

Då det gäller att söka erhålla en sådan förenkling, torde det böra beaktas,
att de särskilda här påtalade svårigheterna uppkommit genom bestämmelsen att
dyrtidstillägget skall beräknas som om tillaggsunderlaget fördelats lika på årets
tolv månader. Det förefaller då ligga närmast till hands att upphava denna
bestämmelse för de tillfälligt anställda lärarnes vidkommande och låta dyrtidstillägget
utgå å hittillsvarande tilläggsunderlag efter de för statens befattningshavare
gällande grunder. En annan utväg vore att låta dyrtidstillägget för hel
månad utgå på detta sätt, medan tillägget för kortare tider finge utgå med sa
stor del av månadstillägget, som svarar mot anställningstiden. Denna sista metod
skulle vara svårare att tillämpa än den första här ifrågasatta, men den skulle
dock vara enklare att använda än den hittills gällande. ...

Den ekonomiska innebörden av de nämnda förslagen till ändrade beräkningsgrunder
torde kunna bedömas med ledning av siffrorna i efterföljande
tabell över dyrtidstillägg, beräknat efter grundtalet 117, till en vid ett privatlaro -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180. 7

verk med 9 månaders lästid anställd ämneslärarinna, som antages vara ickefamiljeförsörjare
och hava rätt till avlöning i l:a lönegraden för lärarinnor med
lägre kompetens. Lärarinnans tilläggsunderlag utgör sålunda 1,600 kronor för
år och för en månad alltså en niondel härav eller kronor 177: 78.

Anställningstid

r

Dyrtidstillägg

Tilläggs-an deri ag

enligt nu-varande be
stämmelser

enligt de för be-fattningshavare
i statens tjänst
gällande grunder
oförändrade

enligt de för befattnings-havare i statens tjänst gäl-lande grunder med tillägg,
att dyrtidstillägget skall
för del av månad utgå i
förhållande till anställ-ningstidens längd

1 dag...........

5: 93

5:

34

6: 24

4: 76

5 dagar ........

29: 63

26:

72

31: 20

23: 82

10 » .....

59: 26

53:

44

62: 40

47: 65

15 » ...

88: 89

80:

16

91: 75

71: 47

20 » .....

118: 52

106:

88

108: 81

95: 30

25 » ......

148: 15

133:

60

125: 88

119: 12

30 » (= 1 månad)

177: 78

160:

32

142: 95

142: 95

Av tabellen framgår, att ett antagande av det senare av de båda ifrågasatta
alternativen skulle i varje fall medföra avlöningsminskning för den anställda
lärarinnan, men att eu ändring enligt det första alternativet skulle medföra ökat
dyrtidstillägg vid kortare tjänstgöring och minskat vid längre anställning. Avvikelserna
i ena eller andra riktningen äro emellertid jämförelsevis små; och för
statsverket synas vinster i det ena fallet uppväga förluster i det andra. Då förhållandena
i allmänhet kunna väntas bliva desamma för andra slag av befattningshavare
än det undersökta, kan överstyrelsen icke finna, att några skäl av
ekonomisk art kunna anföras mot en ändring av de ifrågavarande bestämmelserna
i enlighet med det första av de förslag, som ovan framställts. Det andra
förslaget däremot skulle i regel verka oförmånligt för vederbörande lärare. Då
det därjämte skulle medföra besvärligare uträkningar än alternativet nr 1, anser
sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka en ändring enligt det andra alternativet.
Till förmån för en ändring i sådan riktning talar visserligen den omständigheten,
att den skulle noga överensstämma med stadgandena om dyrtidstillägg till tjänstlediga
lärare i § 4 av Kungl. Maj:ts förenämnda kungörelse i ärendet den 29
juni 1921. Den här föreskrivna proportioneringen synes dock överstyrelsen vara
nödvändig endast på grund av principen, att lärare med avlöning efter lästid
skola erhålla samma dyrtidstillägg som lärare, vilka avlönas efter kalendermånad.
Då alla i det föreliggande ändringsförslaget avsedda lärare torde avlönas efter
lästid, finner överstyrelsen den anförda omständigheten icke utgöra något hin -

Departe
mentschefeu.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

der för genomförandet av den av överstyrelsen förordade omläggningen av dyrtidstilläggens
beräkning. Härvid tillåter sig överstyrelsen även erinra därom, att
sedan den 1 juli 1920 utgå dyrtidstilläggen till statens befattningshavare icke
längre i förhållande till anställningstidens längd.

Enligt överstyrelsens förslag skulle den mot § 3 mom. 2 b) i
kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 464) svarande bestämmelsen erhålla
följande lydelse:

b) Därest avlöningen utgår efter lästid och vederbörande lärare är anställd
för minst en lästermin, beräknas dyrtidstillägget, som om tilläggsunderlaget för
helt år vore lika fördelat på årets tolv månader.

c) Till lärare, anställd för kortare tid än en termin, utgår för varje månad
dyrtidstillägg å det enligt § 1 mom. 1 i denna kungörelse beräknade tilläggsunderlaget
och efter de i kungörelsens § 3 mom. 2 a) angivna grunder, oavsett
om anställningen avser hel månad eller endast en del därav.

Över denna framställning har statskontoret den 23 februari 1922
avgivit följande utlåtande:

Det av skolöverstyrelsen framställda förslaget synes stå i överensstämmelse
med av riksdagen i skrivelse den 11 juni 1920 (nr 349) uttalade principer. I
betraktande härav och då genomförandet av styrelsens förslag skulle medföra en
avsevärd förenkling vid uträknande av dyrtidstillägg åt lärare, vars avlöning utgår
efter lästid, får statskontoret tillstyrka bifall till den gjorda framställningen.

Att dyrtidstillägg åt dem av förenämnda lärargrupper, som förut
erhållit sådant, fortfarande bör utgå, torde vara självfallet.

Därutöver har skolöverstyrelsen nu hemställt om dyrtidstillägg
åt en nv lärargrupp, nämligen åt sådana lärare för vid vanföranstalter
och kustsanatorier intagna barn i skolåldern, till vilkas avlönande
bidrag av statsmedel utgår. Enligt vad överstyrelsen meddelat, utgöra
dessa lärare endast ett tiotal, därav hälften folkskollärarinnor
och hälften småskollärarinnor. Av skäl, som överstyrelsen anfört,
tillstyrker jag, att dyrtidstillägg må utgå även till denna lärargrupp.
Då riksdagen beslutat, att statsbidrag till nämnda lärares avlöning
skall utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning,
som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till
avlönande av lärare vid folkskolor och småskolor, synes även dyrtidstillägget
böra till dem utgå efter enahanda grunder, som i sådant
hänseende äro eller kunna varda bestämda för lärare vid folk- och
småskolor. På grund av gruppens fåtalighet synes den lämpligen
kunna i nu förevarande hänseende sammanföras med lärare vid folkoch
småskolor. Någon ökning av det för sistnämnda lärare beräknade
anslagsbeloppet kräves uppenbarligen icke av nämnda anledning.

9

Kungl. May.ts proposition Nr 180.

Beträffande do allmänna grunder, enligt vilka dyrtidstillägget
bör utgå, erinrar jag, att sagda dyrtidstillägg för närvarande utgår
efter huvudsakligen samma grunder, som äro gällande lör dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst. Jag finner icke skid
till någon ändring härutinnan. Då nu chefen för finansdepartementet
i det vid Kungl. Maj:ts proposition (nr 84) angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden den 8 februari 1922 såsom sin mening
uttalat, att den nuvarande bestämmelsen om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst under tjänstledighet för offentligt uppdrag
bör utgå,° synes mig motsvarande nu gällande bestämmelse
rörande här ifrågavarande befattningshavare ävenledes böra uteslutas.

De belopp, å vilka dyrtidstillägg eu skola beräknas, synas mig
böra i huvudsak bestämmas på enahanda sätt, som fastställdes av 1921
års riksdag. För lärare vid vissa sjuk vårdsanstalter torde sagda belopp
böra bliva desamma som för lärare vid folk- och småskolor.
Beträffande en grupp av befattningshavare, nämligen lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting
deltager, vill jag emellertid föreslå en ändring. För tillfällig
löneförbättring åt dessa lärare anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat
för nämnda år ett förslagsanslag av 22,500 kronor, och Kungl.
Maj:t har hos 1922 års riksdag gjort framställning om beviljande
av medel för sådan löneförbättring för år 1922 samt för förra halvåret
1923. Då dyrtidstillägg utgår på den tillfälliga löneförbättring,
som beviljats övriga lärargrupper, kan jag icke finna det
annat än skäligt, att dyrtidstillägg får utgå även på den tillfälliga
löneförbättringen åt lärare vid nyssberörda småskoleseminarier.

Vad skolöverstyrelsen föreslagit i fråga om sättet för beräkningen
av dyrtidstillägg åt sådan lärare vid privatläroverk, som är anställd
för kortare tid än en lästermin, kan jag biträda, eftersom nämnda
förslag innebär en högeligen önskvärd förenkling vid sagda beräkning
och kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverken
icke torde bliva nämnvärt påverkade av den föreslagna ändrade
beräkningen av dyrtidstillägget. I varje fall synes förslaget icke
komma att föranleda någon ökad kostnad för statsverket. Den av
överstyrelsen föreslagna författningsbestämmelsen under § 3 mom.

2 c) i förenämnda kungörelse den 29 juni 1921 (nr 464) torde dock
böra erhålla en något modifierad lydelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 153 käft. (Nr 180.) 2

10

Kungl. May.ts proposition Nr 180.

Då samtliga de kungörelser angående dyrtidstillägg, om vilka
nu är fråga, gälla tills vidare och intill dess annorlunda förordnas,
erfordras endast ändring i de paragrafer, som beröra de av mig nu
angivna förhållanden. 1

Vid beräkning av kostnaderna för ifrågavarande dyrtidstillägg
har jag utgått från en genomsnittlig levnadskostnadsindex av 205
för år 1922 och 190 för förra halvåret 1923. Under denna förutsättning
skulle sagda kostnader uppgå till följande nedåt avrundade
belopp:

För år 1922.

Folk- och småskolor samt vissa sjukvårds anstalter.

...........................

(därav till lärare i slöjd och hushållsgöromål

1,950,000 kronor)

Högre folkskolor.........................

Kommunala mellanskolor .................

Vissa småskoleseminarier..................

Privatläroverk...........................

Folkhögskolor ...........................

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt
tre handarbetslärarinneseminarier. ......

kronor 32,650,000:

480,000:

730,000:

160,000:

2,350,000:

330,000:

40,000:

Summa kronor 36,740,000: —

För tiden 1 januari—30 juni 1923.

Folk- och småskolor samt vissa sjukvårds anstalter.

...........................

(därav till lärare i slöjd och hushållsgöromål

825,000 kronor)

Högre folkskolor.........................

Kommunala mellanskolor .................

Vissa småskoleseminarier..................

Privatläroverk...........................

Folkhögskolor ...........................

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt
tre handarbetslärarinneseminarier ......

kronor 13,775,000: —

206,000: —
311,000: —
73,000: —
1,009,000: —
139,000: —

17,000: —

Summa kronor 15,530,000: —

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 180. 11

Beträffande fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, de tre
förutnämnda handarbetsseminarierna samt förberörda sjuk vårdsanstalter
torde Kungl. Maj:t i anslutning till riksdagens beslut böra
i särskilda brev meddela bestämmelser rörande de allmänna grunderna
för dyrtidstilläggets utgående. Vidkommande övriga här ifrågavarande
läroanstalter torde, såsom förut skett, förslag till kungörelser
i förevarande avseende böra föreläggas riksdagen till godkännande.

Departementschefen, statsrådet Olsson föredrager härefter upprättade
förslag till

I. kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i kungörelsen
den 29 juni 1921 (nr 463) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala
mellanskolor och vissa småskoleseminarier (Bil. I);

II. kungörelse angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen
den 29 juni 1921 (nr 464) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid privatläroverk (Bil. II); samt

III. kungörelse angående ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen
den 29 juni 1921 (nr 465) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid folkhögskolor (Bil. III);

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna berörda under I—III här ovan
angivna förslag till kungörelser med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

dels medgiva, att för tiden den 1 april 1922
tills vidare till dess annorlunda förordnas dyrtidstillägg
må utgå

a) åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala samt vid förenämnda tre
statsunderstödda läroanstalter för utbildande av
lärarinnor i handarbete i huvudsaklig enlighet med
de allmänna grunder, som gälla beträffande dyrtidstillägg
åt övningslärare vid privatläroverk, dock
att för lärarinna vid omförmälda fackskola dyrtidstillägg
må utgå allenast å hälften av den för varje
fall bestämda minimi avlöningen,

b) åt lärare vid vissa sjukvårdsanstalter i enlighet
med de allmänna grunder, som gälla för lärare
vid folk- och småskolor;

Departe mentschefens hemställan.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

dels bemyndiga Knngl. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, som för tillämpning av
förberörda allmänna grunder må befinnas erforderliga
;

dels ock till bestridande av kostnaderna för
dyrtidstillägg åt ovannämnda lärargrupper anvisa
å tillägg sstat för år 1922 ett förslagsanslag av

36.740.000 kronor samt å extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av

15.530.000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla
ävensom förordna, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gösta Neuendorff.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

13

Bilaga I.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i kungörelsen den 29 juni 1921
(nr 463) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och
småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och
vissa småskoleseminarier.

Härigenom förordnas, att §§ 1 och 4 i kungörelsen den 29 juni
1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och
småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier
skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ I Lärare

vid — — — kontanta minimiavlöningen:

a) vid folk- och småskolor:

b) vid statsunderstödda högre folkskolor:

c) vid kommunala mellanskolor:

d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting,
underhållna småskoleseminarierna:

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med
år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande
nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med
det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget samt med
tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel;

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande
bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar
statsbidraget, ökat med tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel
;

14

Kungl. Maj.ts ‘proposition Nr 180.

extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring
samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio
tiondelar av den stadgade avlöningen, ökat med tillfällig löneförbättring,
som utgår av statsmedel; samt

rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt
de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett
belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.

§ 4.

Beträffande lärare, som enligt gällande löneförfattning är berättigad
att under tjänstledighet för sjukdom uppbära viss del av den
kontanta minimilönen, skall gälla, att under tjänstledighet, det
eljest till honom utgående dyrtidstillägget skall minskas med ett
belopp, som för hel kalendermånad beräknas å nio tiondelar av det
i gällande löneförfattning stadgade avdraget å den kontanta lönen
och efter ett procenttal motsvarande femtiofem hundradelar av
grundtalet. Avdrag å dyrtidstillägg, som nyss sagts, göres endast
för ledighet under fortgående lästermin och icke med högre belopp
än hela det till läraren under den tid, för vilken avdraget göres,
eljest utgående dyrtidstillägget. För del av kalendermånad beräknas
avdragets storlek, som om varje månad innehölle trettio dagar.

Denna kungörelse skall äga tillämpning från och med den 1
april 1922.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

15

Bil. II.

Förslag

» till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 29 juni 1921
(nr 464) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare
vid privatläroverk.

Härigenom förordnas, att § 3 i kungörelsen den 29 juni 1921
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk
skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ B.

1. Dyrtidstillägget utgår---statens tjänst.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstilllägg
på följande sätt:

a) Till befattningshavare---- fall dyrtidstillägg.

b) Därest avlöningen utgår efter lästid, och vederbörande lärare
är anställd för minst en lästermin, beräknas dyrtidstillägget, som
om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets tolv
månader.

c) Till lärare, anställd för kortare tid än en lästermin, utgår
för varje månad dyrtidstillägg å det enligt § 1 mom. 1 beräknade
tilläggsunderlaget och efter de i § 3 mom. 2 a) angivna grunder.

Denna kungörelse skall äga tillämpning från och med den 1
april 1922.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 180.

lé

Bil. in.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 29 juni 1921
(nr 465) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare

vid folkhögskolor.

Härigenom förordnas, att § 4 i kungörelsen den 29 juni 1921
(nr 465) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor
skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Till lärare, som är tjänstledig, skall utgå dyrtidstillägg, minskat
i samma proportion som avlöningen avkortas under ledigheten.

Denna kungörelse skall äga tillämpning från och med den 1
april 1922.

Stockholm 1922, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

220546